Onsdagen den 17 maj
Justerades protokollet för den 11 maj.
Föredrogs men bordlädes åter
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU47
Finansutskottets betänkande 1994/95:FiU22
Lagutskottets betänkanden 1994/95 :LU26, LU28 och LU29
Utbildningsutskottets betänkanden 1994/95 :UbUll-UbU 15
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1994/95 :AU 16
Förste vice talmannen meddelade att trafikutskottets betänkande
TU22, utrikesutskottets betänkanden UU19, UU17 och UU18 samt
socialförsäkringsutskottets betänkande SfUlO skulle avgöras i ett sam-
manhang efter avslutad debatt.
Föredrogs
Trafikutskottets betänkande 1994/95 :TU22
Storstadsöverenskommelserna (prop. 1994/95:100 delvis)
Anf. 1 SIVERT CARLSSON (c)
Herr talman! Trafikutskottets betänkande nr 22 behandlar bl.a. yt-
terligare statliga garantier, utöver de 11,5 miljarder som redan beslu-
tats, till den s.k. Dennisöverenskommelsen. Utskottet tillstyrker rege-
ringens förslag om, denna gång, ytterligare 822 miljoner kronor till
Dennispaketet.
Vi i Centern avstyrker förslaget, och jag vill redan nu yrka bifall till
reservationerna nr 1 och 3 i betänkandet.
Protokoll
1994/95:107
Storstads-
överenskommelsema
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 107
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Som utskottet anför är det nödvändigt att förbättra trafik- och miljö- |
vi göra, krävs det en serie av åtgärder. Säkert måste vi bygga ut vägnä-
|
Storstads- |
tet, framför allt i länets ytterområden. Men det handlar också om att Det är allmänt vedertaget att vägtrafiken svarar för mer än hälften I de närmaste kommunerna runt Stockholms stad är pH-värdena i Mot denna bakgrund och med denna kunskap är det märkligt - Den planerade västerleden, som ekeröborna i en särskild folkom- Självfallet får en österled allvarliga miljöeffekter på Djurgården. Det är, herr talman, förvånande att man inte ger sig tid att ta intryck Utskottet anför att ”osäkerhet råder kring Dennisöverenskommel- En trafiksatsning av det här slaget och av den här storleken förutsät- |
2
Situationen i dag är att planeringen av snabbspårvägen och för-
längningen av tunnelbanan är försenade. Tredje spåret och utbyggna-
den mellan Kallhäll och Kungsängen är försenade. En del av Haninge-
leden är försenad. Utbyggnaden av Ringen är, som utskottet skriver,
kraftigt försenad, och utbyggnaden av Norra länken beräknas bli för-
senad ett år. Det innebär att den inte kan öppnas för trafik förrän 1999,
i stället för som planerat 1997.
Också införandet av vägtullar kommer att bli kraftigt försenat. Skall
överenskommelsen följas kan tullarna på trafiken tas ut tidigast år 1999
i stället för år 1996, som tidigare förutsatts.
Med högre realränta än beräknat, med betydligt högre byggkostna-
der än beräknat och med minskade och försenade intäkter från de pla-
nerade vägtullarna är risken nu mycket stor att låneskulden växer även
efter det att motorlederna är färdigbyggda, vilket innebär att lånekost-
naderna tar överhand och skattebetalarna får stå för i storleksordningen
20-25 miljarder kronor.
Det är därför inte förvånande att utskottet nu ber regeringen att så
snart som möjligt för riksdagen redovisa ”en hållbar modell för hur
planerade trafik- och miljöinvesteringar i Stockholmsområdet kan ge-
nomföras i för statsfinanserna kontrollerbara former”.
”Regeringen bör därvid överväga att införa en övre gräns för skuld-
sättningen i Dennisöverenskommelsen.” Så säger utskottet. Jag in-
stämmer. Men förvånande är att utskottet inte säger rent ut: Ompröva
grunderna för Dennisöverenskommelsen! Inga nya och ytterligare stat-
liga garantier.
Ett sådant rakt och entydigt besked hade varit nyttigt för trafikpla-
neringen och hade bidragit till att lösa ett antal knutar av såväl politisk
som ekonomisk art. Det hade inneburit en ny handlingsfrihet utan bun-
denhet till gamla ohållbara avtal. Det hade inneburit att man, som nu är
fallet, hade sluppit jaga konstlade lösningar som tidigareläggning av
biltullar, höjningar av biltullsavgiften, statligt övertagande av driften
eller tillfällig regional bensinskatt, med svarthandel och andra problem
som följd.
Nej, herr talman, det är dags att inse realiteterna. Det är dags att
rätta mun efter matsäck. Det är dags att släppa prestigen. Det är dags
för omförhandling av Dennisöverenskommelsen - en omförhandling
som bygger på realism, som är ekonomiskt hållbar, som är miljömässigt
hållbar och som är demokratiskt förankrad.
I en sådan uppgörelse bör varken Österleden eller Västerleden ingå.
Ökad satsning bör ske på kollektivtrafiken och möjligen bör en för-
stärkt essingeled kompletterad med den sedan länge planerade Brom-
magrenen vara såväl en ekonomisk som en vettig trafiklösning för att
klara behovet av förstärkta vägförbindelser mellan Stockholmsregio-
nens södra och norra delar.
Jag är övertygad om att det är möjligt att uppnå Dennisöverens-
kommelsens mål, ett bättre fungerande trafiksystem, till kostnader som
är betydligt lägre än nu, när kostnaderna närmast okontrollerat skenar i
väg, och med betydligt mindre förstörande ingrepp i miljön än nuva-
Prot. 1994/95:107
17 maj
Storstads-
överenskommelsema
Prot. 1994/95:107
17 maj
Storstads-
överenskommelserna
rande förslag innebär. Det fordras en omförhandling, och det bör rege-
ringen ha styrka nog att tala om.
Jag yrkar, herr talman, bifall till reservationerna nr 1 och 3 och i
övrigt bifall till hemställan i betänkandet.
Anf. 2 EVA ZETTERBERG (v)
Herr talman! Valet i september 1994 visade på flera saker. En är att
svenska folket ville ha en ny regering och en ny politik där rättvisa och
en rättvis fördelning av våra resurser är en viktig beståndsdel.
En annan sak för oss stockholmare och valet i Stockholm är miljö-
frågorna. En stor del av stockholmsbefolkningen sade nej till Dennis-
paketet. Varför? Jo, därför att det anses bygga på felaktiga miljöpre-
misser och att hänsyn inte tas till miljön. Vi stockholmare har sagt nej
till Dennispaketet.
Det som låg till grund för den överenskommelse som träffades i
Stadshuset när den nya majoriteten bildades var just att alla beslut
skulle miljöprövas. Det är därför med stor förvåning man ser att rege-
ringen har fortsatt förhandlingarna; det gäller också viljan att betala ut
pengar till Dennisöverenskommelsen.
I betänkandet talas det om en totalsumma på 36 miljarder för Den-
nispaketet. Men vad är det som säger att det stannar vid det beloppet?
Redan har vi sett att en rad investeringar av den typ som tas upp i
Dennispaketet blir mer än 50 % dyrare. Redan har åtskilliga miljarder
gått åt till projekteringar utan att det har hänt någonting.
Jag menar att den omsorg om statens ekonomi som vi har på alla
andra områden när vi talar om att vi måste skära i de offentliga utgif-
terna definitivt måste gälla även på detta område. Det kan inte få kosta
vad som helst. När det dessutom finns många instanser där vi stock-
holmare i allmänna val har talat om att det inte är den här typen av
politiska handlingar vi efterfrågar, borde regeringen ta sig ytterligare en
funderare.
De remissinstanser som tagit upp frågan om Dennispaketet, exem-
pelvis Naturvårdsverket och Koncessionsnämnden för miljöskydd, har
konstaterat att infrastruktur med lång livslängd måste kunna främja
uppkomsten av det framtida uthålliga samhället. Det gör inte motorvä-
gar för bilism. Särskilt allvarligt blir det när motorvägarna skall byggas
i storstäder där miljövänliga resealternativ finns - och det är de som
skall byggas ut!
I den miljökonsekvensbeskrivning som länsstyrelsen m.fl. har tagit
fram säger statens eget institut, Väg- och transportforskningsinstitutet,
att det vore förvånande om besluten om investeringsprogrammet gjorts
utan att några känslighetsanalyser utförts och menar att man t.o.m.
måste ifrågasätta om överenskommelsens mångmiljonsatsning - eller
rättare sagt mångmiljardsatsning - är ekonomiskt försvarbar med tanke
på att trafikproblemen i Storstockholm kan betraktas som relativt små.
Herr talman! Jag vill hävda att det i dessa analyser fortfarande sak-
nas visioner om miljövänliga alternativ som berör hela Stockholmsre-
gionen - det handlar inte bara om innerstan. Vissa delar av det under-
lag som finns är analyserade, men det är mycket bristfälligt och helhe-
ten saknas. Det saknas framför allt ett utvecklat miljövänligt alternativ
där satsningen helt ligger på kollektivtrafik och elektronisk kommuni-
kation. Allt fler människor kan ju faktiskt pendla och behöver inte
snabbt ta sig in till stan varenda dag.
Jag vill också ta upp att detta inte bara är en fråga för miljön innan-
för tullarna. De som bor utanför tullarna i Stockholms kranskommuner
har också rätt till en bättre miljö - boendemiljöer där man kan släppa ut
barnen och där man inte bygger öster- och västerleder.
De här nya motorvägarna förutsätter och kräver ökad biltrafik. Det
innebär att bilåkandet ökar i hela vårt län. Det har klart konstaterats att
med ytterligare trafik- och motorleder ökar bilismen. Det här är en
utveckling som står i motsats till många miljöbeslut här i kammaren.
Jag vill också hävda att det står i klar motsats till vad Sverige var med
och tog beslut om i Rio; att ställa upp bakom en hållbar utveckling.
Sverige var där pådrivande.
I det här betänkandet handlar det framför allt om Dennisöverens-
kommelsen och om att regeringen är villig att släppa till ytterligare 800
miljoner i garantier. Det är illa nog. När vi dessutom går vidare och ser
på situationen i Göteborg, som påminner om den i Stockholm och där
man från regeringens sida är villig att släppa till 150 miljoner till väg-
projekt som inte heller Göteborg har efterfrågat, då måste man fundera
på om vi har missuppfattat det här med att vi har dålig ekonomi i vårt
land.
Den f.d. landshövdingen Åke Norling sade vid ett tillfälle att Göte-
borg - han skröt om det - är Europas mest bilvänliga stad där man på
snabbaste tänkbara sätt kan ta sig från en del till en annan. Det finns
alltså all anledning att ifrågasätta om Göteborg behöver sitt Göteborgs-
paket.
Jag vill också för Vänsterpartiets räkning fråga hur det kommer sig
att Socialdemokraterna, som i Stadshuset sagt sig vara villiga att driva
på med miljövänliga alternativ och att göra miljöprövningar, nu vill
godkänna den här överenskommelsen från statens sida och anser att
riksdagen skall släppa till de miljoner vi behöver till annat.
Vänsterpartiet hävdar att det måste finnas andra alternativ, nämligen
satsningar på kollektivtrafiken. Vi kräver en omförhandling av hela
Dennispaketet för att få fram ett helt annat alternativ. Vi vill ompröva
grunderna och göra det på ett ekologiskt sätt.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 men står naturligtvis
bakom alla övriga reservationer från Vänsterpartiet.
Anf. 3 ELISA ABASCAL REYES (mp)
Herr talman! Det är förståeligt att riksdagen har fattat beslut om in-
frastrukturinvesteringar och lösningar för storstäderna, särskilt med
tanke på det hårda tryck som storstadstrafiken nu utsätts för.
Jag vill begränsa mitt anförande till Dennispaketet. Trafikutskottet
har i betänkandet dragit en del anmärkningsvärda slutsatser. Jag citerar
ur sammanfattningen: ”Utskottet konstaterar att osäkerhet råder kring
Dennisöverenskommelsens genomförande och ekonomi.” Med detta
avses att utskottet menar att det i och med detta råder en osäkerhet om
Prot. 1994/95:107
17 maj
Storstads-
överenskommelsema
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
vägtullarnas egentliga genomförande, särskilt nu när Solna stad blev |
till anläggningskostnaderna och ränteutgifterna som kommer att stiga i
|
Storstads- |
höjden. Trots att 300 miljoner extra föreslås för norra länkens miljö- Det är glädjande att utskottet har fastställt att det råder en klar osä- Om det råder osäkerhet om ifall det skall göras en restriktiv pröv- Det har sagts så mycket bra om Dennispaketet just nu, så jag skall Ett av de områden som man nu är väldigt attraherad av är hela om- Vilka borde då vara de rimliga lösningarna, om Dennispaketet inte Jag vill räkna upp några av de alternativ som faktiskt finns. För det |
6
Klimatförbundet syftar till att halvera växtgasutsläppen till år 2010
och att hjälpa folket i regnskogsländerna att behålla sina regnskogar.
Några exempel på städer som är med i Klimatförbundet är Berlin,
Wien, Frankfurt och Geneve. Klimatförbundet menar att utsläppen
halveras genom att biltrafiken minskas radikalt och genom att man
planerar byggnader bättre, så att arbetsplatser och bostäder integreras.
Dessutom måste det självfallet göras mindre attraktivt att åka bil. Man
talar om en ungefär fyrfaldig ökning av kollektivtrafiken.
Man måste även kunna föreslå andra lösningar. Att Dennispaketet
inte är den enda möjliga lösningen för Stockholm har jag nyligen tagit
del av på en mässa med alternativ till Dennispaketet som genomfördes i
Stockholm. Jag skall nämna en del av dessa alternativ. T.ex. föreslås
Emilpaketet av Emil Flodlund, som redan som 13-åring föreslog en
miljövänligare lösning än Dennis. Huvuddragen i Emilpaketet är att
fula trafikleder grävs ner, att det tredje och det fjärde spåret får gå över
Centralbron. Vidare föreslås spårvägsnät i innerstaden och investering-
ar för cyklister som skulle innebära att 55 % av alla arbetsresor skulle
ta mindre än 20 minuter att cykla. Emilpaketet bygger på att trafiken
skall minska i hela länet och att tio gånger så mycket som i Dennispa-
ketet satsas på miljön. Ett annat förslag är utökade IT-satsningar för att
minska transportbehovet och öka livskvaliteten. Man talar bl.a. om
BBS-system, EDI-system och en massa annat. Utställare var Förening-
en IT för miljön.
Haga-Brunnsvikens vänner menar att en enkel tunnel för trafik
mellan Norrtull och Värtan, lagd i ett sydligare läge än i de nuvarande
planerna, skulle innebära att tunneln blev en tredjedel kortare och att
Bellevueparken skonades. Samtidigt skulle Bergshamraleden norr om
Brunnsviken sänkas ner och däckas över för att återskapa enheten Ha-
ga-Brunnsviken-Ulriksdal. Detta är av särskilt stor betydelse, eftersom
riksdagen i höstas beslutade om att Hagaparken skulle vara en natio-
nalstadspark.
Med denna lösning skulle det bara bli ett avgastorn kvar. Det skulle
inte bara innebära lägre driftskostnader för en kortare tunnel utan även
sänkt byggkostnad med ungefär 1 miljard.
Den nya spårbussen är en mycket intressant uppfinning av Lennart
Michanek som är utbildad vid institutionen för trafikplanering på KTH.
Spårbussen är eldriven och dessutom mycket energieffektiv. Uppfin-
ningen består i att den via en enkel teknisk lösning kan köras på både
vägar och spår, vilket betyder att man tillvaratar de bästa kvaliteterna
av båda transportsätten, dvs. bilens flexibilitet och de miljöfördelar
som spårtrafiken innebär. Spårbussen finns i fullskalig modell, och den
fungerar dessutom.
Ett nytt förslag beträffande Centralstationen i Stockholm har utarbe-
tats av Magnus Jansson, som går sista året på tekniskt gymnasium.
Enligt detta alternativ skulle Centralstationen förläggas till Lindhagens
plan vid S:t Görans sjukhus. Stationen skulle bli en renodlad fjärrtågs-
station. Den nya centralstationen skulle ges möjligheter till en rejäl
satsning på kollektivtrafiken med bl.a. tätare pendeltågsturer, eftersom
nuvarande centralstation enbart skulle vara ett lokalt resecentrum för
Prot. 1994/95:107
17 maj
Storstads-
överenskommelserna
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
pendeltåg och tunnelbana. Eftersom den nya centralstationen skulle |
stadsmiljöer. Detta skulle dessutom ge ett lyft för själva stadsdelen som
|
Storstads- |
i dag domineras av två motorvägsliknande leder. Cityspår är ett förslag om en modern miljövänlig innerstadsspårväg. Enligt detta förslag skulle sammanlagt tre cityspår dras. Förslaget Frodoplanen är en helt ny lösning för kollektivtrafiken i Stockholm, I och med lokala båtlinjer skulle inte bara restiden förkortas betyd- Sedan finns det dessutom en hel del företag som arbetar aktivt med Herlitzpaketet har tagits fram av en miljöpartist. Det innebär att två Detta är bara några exempel på möjliga lösningar, förutom Dennis- Det är inte bara jag som säger att Dennispaketet står under all kritik |
8
Ekoparken, Framtiden i våra händer, Friluftsfrämjandet i Huddinge,
Fältbiologerna, Haga-Brunnsvikens vänner, Kampanjen stoppa väster-
leden, KDU i Stockholm, Naturskyddsföreningen i Stockholms län,
Nätverket ”Ur tid är leden”, Skattebetalare mot motorvägar, Stiftelsen
Stolta stad, Socialekologisk aktion, Stockholms läns hembygdsför-
bund, Stoppa Österleden-rädda Djurgården, Ung vänster i Stockholm,
Unga Stockholmare, m.fl.
Det är denna opinion som vi har att handskas med. Då tycker jag att
det är vårt ansvar som politiker att satsa på nytänkande, vilket man
faktiskt inte gör i Dennispaketet.
Vad skall vi säga? Det finns en unik möjlighet i dag att strunta i
prestige och att satsa på nya lösningar. Framför allt med det ekonomis-
ka läge som vi har i Sverige ser jag detta som en oundviklighet.
Jag sätter alltså mitt hopp till regeringen - att den skall ha vett och
förmåga till en omförhandling. Jag yrkar bifall till reservationerna nr 2
och nr 5.
Anf. 4 INGEMAR JOSEFSSON (s)
Herr talman! Jag har först en kommentar till föregående talare. Den
här diskussionen bygger väldigt mycket på att vi har ekonomiska pro-
blem. Såvitt jag förstod av de förslag som presenterades förutsattes det
att det fanns gott om pengar för att förverkliga både det ena och det
andra. Det som är vårt problem är ju faktiskt ekonomin.
Riksdagen har tidigare behandlat olika storstadsöverenskommelser.
Dagens beslut är föranlett av statens ekonomiska åtagande i anledning
av överenskommelsen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utökade statliga garanti-
er med högst 822 miljoner kronor för att förbereda och genomföra
vissa delar av Dennisöverenskommelsen. Garantiramen avser bl.a. en
påbörjad utbyggnad av vägtullstationer och en miljöanpassning av
Norra länken. Utbyggnad av Österleden och Västerleden innefattas
därmed inte i garantierna.
Utskottet konstaterar samtidigt att osäkerhet råder kring
Dennisöverenskommelsens ekonomi och genomförande. Kostnader
som förutsätts finansieras genom trafikavgifter riskerar därmed att
påföras statsbudgeten. Riksdagen föreslås därför begära av regeringen
att den snarast återkommer med förslag till åtgärder som gör att
överenskommelsens ekonomiska förutsättningar tryggas.
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag att ytterligare statliga
garantier på 150 miljoner kronor ställs ut för en fortsättning av arbetet
med Göteborgsöverenskommelsen.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden med hänvisning till
bl.a. överväganden som regeringen förutsätts göra om Dennisöverens-
kommelsens ekonomi och genomförande samt till den beredning som
för närvarande pågår om det s.k. tredje spåret över Riddarholmen.
Jag vill redan nu yrka bifall till utskottets hemställan.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Storstads-
överenskommelsema
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Om vi ser till dagens situation och först ser på Dennisöverenskom- |
holms Lokaltrafik ansvarar för i stort sett genomförs som planerats,
|
Storstads- |
eller i en snabbare takt än vad överenskommelsen förutsätter. Planeringen av snabbspårvägen och förlängningen av tunnelbanan I Göteborg pågår också planeringen i huvudsak efter planerna. För trafiköverenskommelsen i Malmöområdet har enligt budgetpro- I utskottets bedömning ingår att det är nödvändigt att förbättra tra- Jag hade själv möjlighet att i går besöka Göteborg. I närheten av det Det gäller för alla dessa tre städer att de ligger vid hamnar. Det in- När man talar om trafik- och miljöförhållandena har man inte talat Detta har naturligtvis historiska betingelser. Städerna har placerats I alla tre städer har det förts kommunalpolitiska diskussioner om |
|
10 |
kommer historien att visa. Men bakgrunden är entydig. Det gjordes |
felinvesteringar och kortsiktiga investeringar som inte var till fördel för
vare sig miljön eller trafikutvecklingen i våra storstäder.
I Stockholm kom förhandlingarna att gälla inte bara miljö, utan det
var miljö, tillgänglighet och struktur som var de nyckelord som fanns
med i överenskommelsen. Miljö var nyckelordet för att vi skulle få
bättre förhållande i storstäderna. Tillgänglighet var nyckelordet för att
de som bor i storstäderna skulle ha möjlighet att utnyttja olika delar av
storstaden och möjlighet att komma till sina arbeten.
Jag vill erinra kammaren om att det faktiskt är så, att i storstadsom-
rådena har människorna de längsta restiderna till sina arbeten. Det är
inte en slump att också tillgängligheten tas upp i en siorstadsöverens-
kommelse.
Slutligen är det naturligtvis intressant att se hur man strukturellt kan
påverka en stad som har sin kärna vid en hamn på ett sådant sätt att
strukturen i sig innebär bl.a. miljöförbättringar och en bättre närings-
struktur.
Alla de här tre städerna utgör också regionala och centrala centrum.
Därför är det också angeläget för invånarna i det övriga landet att bry
sig om hur det ser ut i dessa tre centrum. Om de fungerar dåligt kom-
mer detta att påverka också andra funktioner de har gentemot det övri-
ga landet. Jag vill därför påstå att detta är en riksangelägenhet.
Ofta diskuterar man vad som sker i utlandet och hänvisar till detta.
Det sägs att motorvägar där innebär ökad trafik, och att en stor-
stadsöverenskommelse som Dennisöverenskommelsen automatiskt
skulle få samma följd här hemma.
I Stockholm har man försökt göra något annat. Man har bestämt sig
inte bara för en vägutbyggnad utan för en kombination av kollektivtra-
fikutbyggnad och vägutbyggnad. Det är detta som är det unika och det
som förhoppningsvis skall ge andra effekter än dem som man fått om
man bara hade valt den ena metoden.
När man hör debattörerna tala om storstäderna skulle man kunna
uppfatta det så att alla medborgare där tar bilen, t.ex. till jobbet. Så är
det inte. I Stockholm har vi i dag en mycket hög kollektivtrafikstandard
och en mycket hög andel kollektivt resande. Från de ytterstadsområden
som ligger bäst till färdas i rusningstrafik in till Stockholm uppemot
80 % av de resande med kollektivtrafik.
När man talar om att trafiken kommer att öka skall dessa 80 % re-
sande ses som något som det är möjligt att uppnå. En del bilåkande
kommer vi aldrig att komma ifrån, en del nyttotrafik vill vi ha och en
del bil- och lastbilstransporter är nödvändiga för vår försörjning. Det
handlar alltså inte om att gå ifrån bilåkande till kollektivtrafikåkande.
Tvärtom är det en fråga om att behålla det kollektivtrafikåkande vi har,
och i bästa fall öka det. Ibland framställs det som om det handlade
antingen om det ena eller det andra.
I bedömningen av Stockholms kollektivtrafik glöms ofta bort att ett
stomnät av kollektivtrafik i innerstaden också redovisats. Betydelsen av
detta stomnät och dess begränsande effekter för Stockholms innerstad
har kanske inte uppfattats av alla debattörer, och inte heller av alla
medborgare. Faktum är att man i Stockholm vill ta bort ett körfält från
Prot. 1994/95:107
17 maj
Storstads-
överenskommelsema
11
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
de bästa och bredaste vägarna i staden och göra om det till kollektiv- |
biltrafiken. Detta uppmärksammades så sent som för ett par månader
|
Storstads- |
sedan av Handelskammaren i Stockholm, som då naturligtvis också Jag tror att varken medborgare eller en del debattörer riktigt har in- Vad menar Sivert Carlsson med ”demokratiskt förankrad”? Jag har Någon talare nämnde att det finns ett ytterstadsproblem i storstadsom- De överenskommelser som är träffade är en kombination av be- Ekonomin är, som jag sagt, bekymmersam när det gäller dessa Herr talman! Än en gång yrkar jag bifall till utskottets hemställan. Anf. 5 ELISA ABASCAL REYES (mp) replik Herr talman! Ingemar Josefsson säger att det inte finns några pengar Ingen har sagt att all trafik i framtiden skall vara kollektivtrafik eller |
|
12 |
det ganska klarlagt att ökade satsningar på vägar ger ökad bilism. Var- |
för skulle Stockholm gentemot alla andra städer vara ett undantag? Det
kan jag inte förstå.
Uppfinnare flyr Sverige i dag därför att de inte får sina uppfinningar
erkända och inte får något stöd. Det är ett stort problem när vi har så
stor kapacitet. Vi kan fråga oss hur vi egentligen förvaltar det intellek-
tuella kapitalet när vi inte satsar på nytänkande, vilket inte görs i Den-
nispaketet.
Vad gäller den finansiella frågan har Ingemar Josefsson själv påpe-
kat att det finns oklarheter om hur finansieringen av Dennispaketet
skall gå till. Jag undrar vem som här inne är beredd att ta på sitt ansvar
att kostnaderna rusar i väg ytterligare och att skattebetalarna skall få stå
för dem i slutändan, vilket vi aldrig har uppfattat skulle vara avsikten.
Vad gäller den trafik som faktiskt skall till Stockholm, godstrafik
och liknande, finns det flera lösningar. Det finns en väldigt bra hamn i
Oxelösund som skulle kunna överta en del av godsmottagningen. En-
dast 7 % av trafiken är genomfartstrafik. Det gör att det finns ökade
möjligheter att satsa på kollektivtrafik.
Anf. 6 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik
Herr talman! Jag har redovisat hur stor del av dem som åker till
Stockholm som redan åker kollektivt. Problemet är inte att hitta på nya
lösningar, utan problemet är att klara ekonomiskt de kollektivtrafik-
lösningar som redan har föreslagits och som ingår i paketet. Det görs en
stor satsning på kollektivtrafik i Dennispaketet.
Jag har sett att Miljöpartiet i sin reservation säger att man skall kla-
ra lika mycket trafik på spår som på väg. Jag vill påstå att man gör det.
Den delen i Miljöpartiets reservation är redan tillgodosedd och visar på
att Miljöpartiet inte sett att det ingår kollektivtrafiksatsningar i paketet.
Anf. 7 ELISA ABASCAL REYES (mp) replik
Hen talman! Självklart har vi i Miljöpartiet sett att det görs kollek-
tivtrafiksatsningar. Miljöpartiet har, som Ingemar Josefsson mycket väl
vet, varit oerhört aktivt vad gäller Dennispaketet. Men det är inte detta
frågan gäller, utan det handlar om ökade satsningar och framför allt om
en medveten satsning åt ett visst håll. Så länge socialdemokraterna inte
är beredda att göra det tycker jag att vi har väldigt olika syn på kollek-
tivtrafiken.
Anf. 8 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik
Herr talman! Fortfarande talar Elisa Abascal Reyes om ökade sats-
ningar, inte om omfördelningar. Kammaren i övrigt diskuterar faktiskt
om att klara detta inom den ekonomiska ram som gäller.
Anf. 9 EVA ZETTERBERG (v) replik
Herr talman! Jag måste fråga Ingemar Josefsson var socialdemokra-
terna egentligen står i dessa frågor. I Stadshuset och i överenskommel-
sen har man sagt att man vill ha miljöprövning. Men här tycks det inte
nödvändigt.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Storstads-
överenskommelsema
13
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Jag vill instämma i vad Elisa Abascal Reyes sade om ekonomin. |
nativ - Elisa Abascal Reyes var inne på dem. De behöver inte bli dyra-
|
Storstads- |
re, men det behövs en omfördelning av pengarna. Jag vill även ta upp frågan om ytterstadsområdena vars trafikbehov Ingemar Josefsson säger att många åker kollektivt i dag. Men det är Anf. 10 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik Herr talman! Miljöprövningen görs lokalt. Lagstiftningen innebär Eva Zetterberg har däremot rätt när det gäller ytterstadsdelen. Det Anf. 11 EVA ZETTERBERG (v) replik Herr talman! Jag hävdar ändå att socialdemokraterna talar med klu- Var är regeringen i den här debatten? Ingemar Josefsson är tales- |
14
Anf. 12 SIVERT CARLSSON (c) replik
Herr talman! Tack, Ingemar Josefsson, för en bra redovisning. Vi
skiljer oss dock i slutändan. Som jag ser det är betänkandet egentligen
ett underkännande av uppgörelsen. Men utskottet väljer att skydda
uppgörelsen. Det hade varit riktigare i nuläget att ge alla en chans att
sätta sig på nytt och diskutera frågan från början. Det hade underlättat
att lösa många knutar.
Ingemar Josefsson frågade vad jag menar med demokratin i detta
sammanhang. Utgångsläget i diskussionerna är en överenskommelse
mellan tre partier där man säger att statsmakterna vid godkännandet av
överenskommelsen klart uttalat att de i överenskommelsen ingående
järnvägs- och vägprojekten är av mycket stort nationellt intresse och att
därmed inga av de i överenskommelsen ingående projekten skall kunna
förhindras genom kommunalt veto. Om man har en sådan tanke bakom
det hela då bäddar man för förseningar, problem, ökade kostnader,
stenar på vägen. Det vore bättre om man öppnade dörrarna och till-
sammans diskuterade från nolläget - jag vet att problem finns - hur
man får fram ett hållbart program för trafiken och miljön inom de eko-
nomiska ramarna. Det är ekonomin som det i första hand handlar om,
vid sidan om miljön givetvis. Man får rätta munnen efter matsäcken.
Jag är rätt övertygad om att vårt ekonomiska läge nu och en tid
framåt inte tillåter projekt av den här typen där kostnaderna galopperar
okontrollerat. Där tror jag att vi har samma uppfattning.
Anf. 13 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik
Herr talman! När det gäller överenskommelsen för Stockholm kom
jag själv som borgarråd att snabbt föra den till fullmäktige för beslut.
Därefter har det varit fler mellanliggande val, vilket gör att människor-
na haft möjlighet att ta ställning till de partier som står för olika typer
av överenskommelser.
Vad gäller fortsättningen vill jag erinra om vad utskottet säger,
nämligen att utskottet för sin del anser att det är önskvärt att regeringen
tillsätter en styrgrupp, en samordnare eller motsvarande för att under-
lätta en diskussion mellan staten och regionen om olika frågor rörande
Dennisöverenskommelsen.
Jag vill påstå att det har varit ett problem att staten och kommuner-
na, regionerna, har olika system. Det har varit väldigt svårt att komma
vidare i den här diskussionen mellan de olika parterna. Den lokala
delen har fått flera olika besked av den centrala myndigheten, och det
har varit väldigt svårt att riktigt veta vad staten har velat.
Det är en lärdom som jag tror att vi skulle kunna ta till oss i kom-
mande överenskommelser. Statens förslag bör göras tydligare när man
skall fortsätta bereda en överenskommelse. Riksdagen har faktiskt
också ensidigt ändrat på överenskommelsen å statens vägnar, vilket
naturligtvis inte heller underlättar i diskussioner med en region och
kommuner.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Storstads-
överenskommelsema
15
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Anf. 14 SIVERT CARLSSON (c) replik Herr talman! Jag är den förste att erkänna att det här inte är några |
lätta saker att handskas med. Men en förutsättning för sådana här stora
|
Storstads- |
projekt är ändå att de som bor i området så långt som möjligt måste ha Jag är glad att vi under resans gång har kunnat påverka det här Jag är rädd för att det, när det gäller ekonomin, blir precis så som Anf. 15 JAN SANDBERG (m) Herr talman! Huvuddelen av den del av propositionen och det be- Jag vill börja med att stryka under att förslaget i huvudsak gäller Genom Stockholmsöverenskommelsen kommer man inom en 15- För att en överenskommelse skulle kunna komma till stånd, herr Den preliminära överenskommelsen redovisades för riksdagen re- Utbyggnaden av trafiklederna, en komplett ringled runt innerstaden |
|
16 |
avgifter på vägtrafiken. |
Sedan är det ju så, och det är naturligt, att miljöfrågorna har disku-
terats ganska ordentligt i samband med just Stockholmsöverenskom-
melsen. Låt mig därför slå fast att detta Dennispaket, som man kallar
det, ger positiva effekter för såväl miljön vad gäller avgaser som miljön
vad gäller buller. Det vet ju alla att stillastående eller trögflytande bil-
köer ger mycket stora utsläpp. Med bättre vägar får man en jämnare
hastighet i trafiken, och därigenom minskar också avgasutsläppen be-
tydligt.
Man räknar med att de här satsningarna kommer att medföra att
trafikarbetet i Stockholms innerstad minskar med ungefär 30 % fram
till år 2005 jämfört med hur det skulle ha sett ut annars.
Herr talman! Köerna och avgasutsläppen kommer att minska med
de föreslagna investeringarna. Det gör också bullret och trafikarbetet i
Stockholms innerstad. Om man också ser på vad som har beräknats vad
gäller samhällsekonomiska nyttoeffekter och s.k. intäkter, framgår att
det har beräknats att värdet av de kortare restiderna, som kommer att
bli resultatet, uppgår till någonstans i intervallen 10-20 miljarder kro-
nor. Om man ser på de regionala ekonomiska effekterna, dvs. hur effek-
terna blir i olika delar av Stockholmsregionen, framgår att det har be-
räknats att de positiva effekterna är värda mellan 25 och 30 miljarder
kronor.
Det finns mycket som talar för det här paketet, så jag yrkar bifall till
utskottets hemställan och avslag på reservationerna.
Jag vill också kommentera en del av det som har sagts i debatten
och det som har nämnts i reservationerna till betänkandet.
Det antyds och det sägs att den här formen av satsningar, bl.a. på
nya vägar, skulle generera mer biltrafik. Då kan vi se hur det ser ut i
verkligheten. Vi kan fråga exempelvis dem som bor i närheten av Norra
Stationsgatan om de har märkt att det blivit mer biltrafik när man har
öppnat en del av Norra länken. Nej, biltrafiken har minskat betydligt
och förts över till den här delen av Norra länken. Om man ser på hela
det trafikarbete som har förts över och räknar ihop alla resor kan man
inte påvisa att resandemängden har ökat mer, just därför att man har
byggt en bättre väg. Det resonemang som har förts här håller alltså inte.
Vi har läst i tidningen att det i går var en träff mellan regeringen
och parterna i regionen. Det visade sig att problemet framför allt fanns i
Stockholms stads majoritet. Men jag kan med glädje säga, efter att ha
läst tidningen, att det sändes positiva signaler om att de nu skall försöka
klara den tidsplan som finns. Det är viktigt att så sker, och jag välkom-
nar de här nya signalerna.
Jag har också några frågor, som jag tycker skall ställas till dem som
framför kritik mot den här överenskommelsen. Det är framför allt tre
frågor.
Den första frågan är: Hur skall man lösa regionens trafikproblem?
Jag pratar då om både kollektivtrafik och vägtrafik.
Den andra frågan är: Hur skall man se till att minska trafiken i
Stockholms innerstad? Det kan vara bra att få ett svar på den frågan
också.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Storstads-
överenskommelsema
2 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 107
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Den tredje frågan är: Om man nu pratar om stora satsningar, vilket |
satsningar? I den överenskommelse som ligger är det framför allt väg-
|
Storstads- |
trafiken som går in och finansierar kollektivtrafiksatsningarna. Men om Anf. 16 EVA ZETTERBERG (v) replik Herr talman! Jan Sandberg talar om de positiva effekterna av Den- Vi talade tidigare om ytterområdena i Stockholms län, där det finns Jag vill också hävda att med utbyggnaden av trafiklederna kommer Vi har tidigare varit inne på frågan hur detta skall finansieras, och Jag vill upprepa: Valresultatet i Stockholms stad visade mycket Anf. 17 JAN SANDBERG (m) replik Herr talman! Om vi nu pratar om fördelar och nackdelar, vinster Man måste fundera litet på vad alternativet är. Hur löser man mil- |
|
18 |
vägtrafikens trängsel och miljöproblem genom att inte göra någonting |
åt det? Man kan väl inte bara försöka låtsas som om det inte finns och
inte kommer att finnas några problem med individuella transporter i
framtiden.
Jag tycker därför att det är berättigat att kräva att få svar på de frå-
gor som jag ställde i mitt inledningsanförande. Hur skall man lösa
regionens trafikproblem? Hur skall man minska trafiken i innerstaden?
Hur skall man finansiera de satsningar som man pratar om?
Anf. 18 EVA ZETTERBERG (v) replik
Herr talman! Av Jan Sandbergs replik framgår det väldigt tydligt att
det är Stockholms innerstad och de som bor i staden som skulle kunna
ha något att vinna, medan ytterstadsområdena - det tillstår Jan Sand-
berg indirekt - inte har dessa fördelar. Jag vill hävda att effekterna på
miljön i Stockholms ytterområden blir väldigt negativa, och därför vill
jag definitivt avråda från detta.
Det man skall göra är naturligtvis att satsa på en utbyggd kollektiv-
trafik. Jag vill bara peka på ett exempel från det område där jag själv
bor, i Skarpnäck. Där har vi efter mer än 15 års kamp fått en förläng-
ning av tunnelbanan. Man kan klart se hur resandemönstret förändras
när människor kan välja kollektivtrafik i större utsträckning än tidigare,
när de nu har tillgång till tunnelbanan. Det har varit en mycket viktig
satsning. Det är den typen av kollektiva satsningar - inte bara tunnel-
banan - som behövs i Stockholmsområdet.
Anf. 19 JAN SANDBERG (m) replik
Herr talman! Vi har pratat om miljö och buller, och jag nämnde att
det framför allt gällde innerstaden. Men visst gäller det också andra
delar i regionen, exempelvis ytterområdena i Stockholms stad.
Om man tittar på hela det här projektet - vi hanterar inte garantier
för exempelvis Österleden och Västerleden - kommer en mycket stor
del av vägsatsningarna att ske under marknivå. Det gör att inte bara
Stockholms innerstad kommer att få minskade buller- och mil-
jöproblem, utan också andra delar av regionen.
Anf. 20 ELISA ABASCAL REYES (mp) replik
Herr talman! Jan Sandberg menar att resonemanget om att ökade
vägsatsningar ger ökad biltrafik inte håller. Jan Sandberg utgår från att
om man rätar ut en krokig väg blir den kortare - det är grundprincipen i
hans resonemang - och därför minskar också det totala trafikarbetet.
Det är någonting som jag är beredd att hålla med om.
Däremot vill jag påpeka, som jag har gjort många gånger förut, att
ju mer man satsar på bilvägar, desto mer trafik genererar man. Det är
inte mitt påfund, utan det har konstaterats i vetenskapliga rapporter.
Den senaste rapporten har skrivits av Royal Commission on Environ-
mental Pollution i Storbritannien, som Jan Sandberg säkert har hört
talas om.
Jan Sandberg ställde en rad frågor, och därav kan jag konstatera att
han inte lyssnade på mitt anförande. Där rabblade jag upp en hel del
alternativ till lösningar av trafikproblemen i Stockholm.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Storstads-
överenskommelserna
19
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Herr talman! Det är min fasta övertygelse att det finns andra alter- |
har behandlats väldigt länge. Delar av Norrortsleden har behandlats i
|
Storstads- |
decennier, vilket visar att det kanske behövs litet nytänkande. Vad gäller finansieringen rör det sig trots allt inte om så stora utgif- Anf. 21 JAN SANDBERG (m) replik Herr talman! När det gäller resonemanget om att nya vägar genere- Vad det egentligen handlar om, och det nämnde jag också förut, är Miljöpartiets representant kanske då än en gång tar upp sina storsti- Huvudfrågan här, som jag gärna vill ha svar på i nästa replik, är hur Anf. 22 ELISA ABASCAL REYES (mp) replik Herr talman! Vad gäller exemplet Norra Stationsgatan tycker jag att Vad det handlar om är alltså litet mer långsiktigt tänkande än några |
20
Vag gäller finansieringen skulle jag vilja ställa en motfråga: Hur
hade Jan Sandberg tänkt sig att finansiera de vägdelar som i dag hotas
av att inte kunna finansieras ordentligt? Det tycker jag är precis lika
aktuellt.
Jan Sandberg talar om att vi har stora problem redan i dag, och jag
håller med om det. Miljöpartiet har också föreslagit flera satsningar. En
hel del av de förslag jag nämnde i mitt anförande är också förslag på
hur man skulle kunna lösa stockningar i biltrafiken i dag. Det finns
alltså konkreta förslag. Motorleder och Ringleden är inte det enda
möjliga sättet att klara kollektivtrafiken.
Sedan vill jag att Jan Sandberg skall minnas att en stor del av trafi-
ken går in till Stockholm. Om man bortser från godstrafiken och de 7 %
som är genomfartstrafik sitter många en och en i bilarna på E 4 på
morgnarna. Med vettig kollektivtrafik skulle man definitivt kunna för-
ändra resemönstret snabbt. Det är inte alls en svår ekvation, men det
handlar om nytänkande.
Anf. 23 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik
Herr talman! På väg in till stan på morgnarna sitter inte en person
per bil; enligt statistiken är det 1,27 om jag minns rätt.
När det gäller Jan Sandbergs koppling till uppvaktningen i går och
de svårigheter man påstår att majoriteten har vill jag replikera att det
finns svårigheter när man skall ta fram planärenden. Ofta är det faktiskt
svårigheter som den centrala myndigheten, riksdag och regering, har
förorsakat. Både i miljö- och hälsoskyddsnämnd och i byggnadsnämnd,
som är specialreglerade, har man regler att följa.
Omvänt är det faktiskt också så att ärendet om den del av Norra
länken som är överklagad har legat ett år för behandling hos riksdags-
kansliet. Det finns alltså omvända fall, där båda parter har problem när
man skall klara av komplicerade planer.
Jan Sandberg och Elisa Abascal Reyes har diskuterat en rak eller
krokig väg. I det här fallet är den raka vägen faktiskt Centralbron rakt
igenom stan; den skall nu bli krokig. Det är alltså inte så att vi rätar
vägar, utan vi gör dem faktiskt krokigare.
Anf. 24 EWA LARSSON (mp)
Herr talman! Det är dags att omförhandla Dennisöverenskommel-
sen, sade Sivert Carlsson i sitt inlägg. Han var inne på ett resonemang
om att priserna kan pressas. Vi menar att det är betongen som kan pres-
sas.
I det här sammanhanget vill jag påstå att det inte längre finns något
Dennispaket. Kommunerna i länet är inte ense. Därmed finns det
många små paket, men det finns inte längre något enhetligt paket.
Jag tänker dock ägna mitt anförande åt ett alldeles eget, stort paket
som jag tycker skall ses och diskuteras tillsammans med de andra, små
paketen, eftersom det är en stor infrastruktursatsning för hela regionen,
och det är tredje spåret.
Det går rykten; det är nu ryktesomgång nr 2. Ryktena säger samma
sak den här gången som förra gången, nämligen att det inte blir något
Prot. 1994/95:107
17 maj
Storstads-
överenskommelserna
21
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
tredje spår i ytläge över Riddarholmen. Från kulturhistoriska synpunk- |
överensstämmer dessutom med den uttalade opinionen i Stockholm och
|
Storstads- |
även med den syn som samtliga partier i huvudstaden framför. Det viktiga för oss i Miljöpartiet är att ärendet prövas igen med Det i dag mest tilltalande förslaget är att gräva ned Centralbron - En dragning av två nya spår via Liljeholmen och helst via Frid- Den långsiktiga lösning som jag talar om medför också att en ytter- En icke oväsentlig bieffekt av att gräva ned Centralbron är att den Flera debattörer har talat om ekonomi. När vi har en så svår eko- Ingemar Josefsson sade i sitt anförande att det här inte handlar om Med detta yrkar jag bifall till vår reservation 4, som gäller moment Jag vill också fråga Jan Sandberg: Vilken stad har minskat sin bil- |
22
Anf. 25 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik
Herr talman! Ewa Larsson talade här om det tredje spåret. Det
kopplas ju väldigt ofta ihop med det s.k. Dennispaketet. Därför vill jag
läsa upp två meningar direkt ur Dennisöverenskommelsen. Om
”getingmidjan” står det: ”Detta projekt är av nationell karaktär”. Vida-
re heter det: ”Oavsett vilket alternativ som väljs fattas beslutet av
statsmakterna, och objektet finansieras helt med statliga medel”.
Jag är därför orolig för att Ewa Larsson öppnar för att regionen
skall vara med och betala den här delen. Från socialdemokratisk sida
har detta hela tiden betraktats som en riksangelägenhet och inte som en
regional angelägenhet.
Anf. 26 EWA LARSSON (mp) replik
Herr talman! Statsbudgeten medger ju i dag inte extra satsningar.
Om en tunnellösning innebär extra satsningar bör statsmakten medge
att Stockholms stad och län gör upplåning, dvs. helt enkelt ställa statli-
ga garantier till förfogande för att den här mersatsningen skall kunna
göras. Även om tredje spåret inte är en del av de små paket som Den-
nispaketet nu har blivit är det ett stort paket som måste ses tillsammans
med alla dessa småpaket - man måste ta ett samlat grepp.
Anf. 27 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik
Herr talman! Regionen och kommunernas ekonomiska situation är
precis densamma som riksstyrets. Det är fel att tro att det där finns
extra miljoner att använda som inte skall satsas på skolan, barnomsor-
gen eller någonting annat. De pengarna finns inte!
Anf. 28 EWA LARSSON (mp) replik
Herr talman! Vi lånar i dag väldigt mycket pengar. Miljöpartiet
tycker att staten kan ge garantier till Stockholms stad och Stockholms
län för de kostnadsfördyringar som ett tunnelalternativ innebär. Det
handlar om att ställa garantier. Staten lånar ju i vilket fall som helst -
eller hur, Ingemar Josefsson? Vi har ju ingen egen överbalanserad
budget.
Anf. 29 JAN SANDBERG (m) replik
Herr talman! I vilken stad har vägsatsningar inneburit att trafiken
inte har ökat? Vi kan tänka oss in i utvecklingen i Stockholms stad
under 10-15 år framåt i tiden. Om man bygger de vägar som man har
tänkt sig i Dennispaketet kommer trafiken i Stockholms innerstad att
vara 30 % lägre än vad den annars skulle ha varit.
Det är riktigt som Ewa Larsson antyder att vägtrafiken kommer att
öka under den här perioden. Den har gjort det i historien och kommer
så att göra i framtiden också. Skillnaden är bara att vi måste se till att
den här ökande trafiken kan ta sig fram på ett rimligt sätt så att vi inte
får långa köer av stillastående bilar med stora mängder avgasutsläpp
m.m.
Man kan ha vilken uppfattning man vill om olika typer av trafik-
slag, men faktum är att alla trafikslag fyller sin funktion. Det går inte
Prot. 1994/95:107
17 maj
Storstads-
överenskommelserna
23
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
att på något sätt försöka drömma eller glömma bort vägtrafiken. Den |
måste vi se till att den också skall ha en möjlighet att ta sig fram.
|
Storstads- |
Jag skulle kunna ställa en motfråga till Ewa Larsson. Kan Ewa Anf. 30 EWA LARSSON (mp) replik Hen talman! Det Jan Sandberg säger här styrker vår argumentering. Jag kan tänka mig att vi tillsammans i stället skulle kunna arbeta för Det unika med Stockholms trafikplanering är att den hela tiden har Jag vill också säga till Ingemar Josefsson att han inte behöver bli Anf. 31 FÖRSTE VICE TALMANNEN Jag får erinra om att repliken gäller Jan Sandberg och inte Ingemar Anf. 32 JAN SANDBERG (m) replik Herr talman! Jag tror att detta visar att Ewa Larsson och jag har litet Jag inser, vilket jag tror att alla som sysslar med någon form av tra- Jag fick inget svar på min motfråga till Ewa Larsson: Var någon- Anf. 33 EWA LARSSON (mp) replik Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag här blandade ihop två |
|
24 |
replikomgångar. |
I Strasbourg har man satsat mycket på kollektivtrafik. Jag skall
kontrollera extra noga om man har lyckats, och i så fall tala om det för
Jan Sandberg.
I flera europeiska städer gör man som i Stockholm - man satsar på
både biltrafik och kollektivtrafik. När det gäller biltrafiken har man
dock försökt att göra det så enkelt som möjligt. Man bygger inte ut
utan förenklar. Dessutom satsar man mycket, mycket på kollektivtrafik
för att göra den så enkel, billig och smidig som möjligt. Det är helt
riktigt att vi inte har samma uppfattning. Vi tycker att man skall omför-
dela medel så att det satsas mera på kollektiv infrastruktur. Vi vill om-
fördela på det sättet.
Anf. 34 SIVERT CARLSSON (c) replik
Herr talman! Ewa Larsson började med att säga att det inte längre
finns något stort paket kvar, det finns bara småpaket. Men det finns nog
ändå ett stort paket med en kalkyl som bl.a. bygger på att biltrafiken
skall öka med 30 % till år 2025, att byggkostnaderna inte skall öka och
att realräntan blir högst 4 %.
När Ewa Larsson säger att staten lånar i vilket fall som helst blir jag
litet rädd och ängslig. Om Ewa Larsson har den inställningen delar vi
nog inte uppfattningen att det i dag måste sättas gränser. Riksdagen har
såvitt jag förstår ett ansvar för att ge statliga garantier, och det gäller
också gränser. Som jag sade i inledningen tycker jag att betänkandet
egentligen innebär ett underkännande av uppgörelsen. Man väljer än-
dock att hålla fast vid den.
Jag menar att ni i nuläget, framför allt med tanke på ekonomin, bör
ta en paus. Sätt er ner, omförhandla och använd mera av det som redan
finns och som jag nämnde i mitt inledningsanförande. Det gäller en
breddning av Essingeleden. Det gäller t.ex. också Brommaleden. Lås
inte fast er för det paket som just nu föreligger.
Anf. 35 EWA LARSSON (mp) replik
Herr talman! Jag tycker inte att man skall ta en paus nu, utan jag
tycker att man skall dra tillbaka befintliga förslag och se på nya kreati-
va lösningar. Vi skall definitivt inte ta någon paus. Det har vi inte tid
med.
När jag pratar om statens, stadens och länets ekonomi talar jag om
en omfördelning av inffastrukturmedel inriktad på mera kollektiv trafik.
Jag tycker således att det är ohederligt att som i dag ge statliga garanti-
er till ett projekt som bygger sin finansiering på ökad biltrafik.
Anf. 36 SIVERT CARLSSON (c) replik
Herr talman! Jag uttryckte mig fel. Jag tycker inte heller att det är
bra med en paus. Men en omförhandling som bygger på realia och
sätter gränser.
Anf. 37 EWA LARSSON (mp) replik
Herr talman! Vi är helt överens, men jag hoppas att ni också här i
riksdagen driver den linjen.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Storstads-
överenskommelserna
25
Prot. 1994/95:107
17 maj
Storstads-
överenskommelserna
26
Anf. 38 ANDREAS CARLGREN (c)
Herr talman! Det har varit intressant att följa den här debatten, ef-
tersom den är så avgörande för framtiden i hela Stockholmsregionen.
Desto sorgligare är det då att höra att de som stöder Dennispaketet här i
riksdagen hela tiden konsekvent undviker att svara på den centrala
frågan. Mitt intryck när jag lyssnar på debatten är att man försöker fly
från den riktiga debatten. Man försöker föra en gammal debatt för att
slippa tala om en ny situation, men det är ju en ny situation.
I det läge Sverige nu befinner sig där vi skall försöka få ordning på
en ekonomi som skakar, försöker man här försvara ett paket där det
definitivt inte är ordning på ekonomin. I betänkandet konstaterar ut-
skottet att ”osäkerhet råder om såväl utgifts- som inkomstsidan liksom
om tidsplanen för överenskommelsens genomförande”.
Utskottet försöker ge intrycket av att det här är något som man har
inhämtat från några som man inte kan påverka och i en situation där
riksdagen inte skulle kunna göra någonting.
Så till den avgörande frågan. Vi vet att kostnaderna för hela det här
projektet har ökat i stort sett lavinartat sedan det startades. I dag säger
man att det råder osäkerhet på såväl utgifts- som inkomstsidan. Mot
denna bakgrund och om man företräder samma partier som i Stockholm
har gjort upp om det här, varför tar man då inte på sig att Stock-
holmspolitikerna tar större ansvar och varför ser man inte till att göra
det som riksdagen faktiskt kan göra? Riksdagen kan påverka inkomst-
sidan. Riksdagen kan göra någonting när det gäller miljöavgifterna.
Riksdagens utskott skulle kunna säga eller göra något för att skynda på
arbetet med att skapa de avgifter som behövs för att finansiera paketet.
Kan det vara så att anledningen till att man inte gör någonting är att
man inser att det i grunden är svårt att lösa de ekonomiska problemen
med paketets uppbyggnad såsom förslaget ser ut? Är det inte så att det
med Österleden och Västerleden är svårt eller omöjligt att någonsin få
en bra ekonomi på det här projektet, även om bilavgifter införs i tid?
Då närmar vi oss det som är huvudproblemet med hela Dennispake-
tet, förutom att ekonomin står och skakar, och det är att man inte löser
de problem som man påstår sig lösa men att man skapar nya. Man säger
att man löser trafikproblemen i Stockholm, men egentligen lägger man
fram en storstilad plan för nyexploatering i stor skala av Stock-
holmsområdet, med nya, framtida stora trafikproblem som följd. Det är
ju det Dennispartierna aldrig vill redovisa. Men alla vi som har följt
den här frågan vet att redan Dennispartiernas egna siffror visar att trafi-
karbetet ökar kraftigt, samtidigt som kollektivandelen i resandet mins-
kar.
Alla vi som har följt frågan länge vet att man med utbyggnaderna av
Österleden och Västerleden täcker in alla de större återstående grönom-
rådena i Stockholm. Den yttre tvärleden som Västerleden är en del av
lyckas täcka in sex av Stockholmsområdets åtta gröna kilar. Då finns
det två gröna kilar kvar i det gröna bälte som vi har runt Stockholm.
Dessa täcks in av Österleden.
Man förstör alltså några av Stockholms finaste grönområden, natur-
ligtvis som en förberedelse för framtida exploatering, man skapar nya
trafikproblem utan att lösa de gamla, och man gör detta med en eko-
nomi som inte är hållbar. Sedan försöker man här i riksdagen få det att
låta som att detta inte är något som riksdagen kan påverka och borde
påverka.
Självklart kan och borde riksdagen påverka detta. Man borde ge-
nast se till att ta upp diskussioner om detta med Stockholmspolitiker-
na. Om man anser att osäkerheten är så stor som utskottet tycker att den
är, borde företrädarna för Dennispartierna här i riksdagen inte bara
lämna det som ett konstaterande till riksdagen, utan då borde man ock-
så ta sitt ansvar dels gentemot företrädarna för dessa partier i Stock-
holm, dels som företrädare för riksdagen.
Jag har i den här debatten bara hört hur företrädare för både Social-
demokraterna och Moderaterna sorgfälligt har undvikit att svara på de
frågorna, och det gör mig minst sagt förvånad.
Anf. 39 INGEMAR JOSEFSSON (s)
Herr talman! Jag konstaterar att Andreas Carlgrens anförande måste
vara skrivet före debatten och att han alltså redan före debatten hade
bestämt vad han skulle säga. Vi har ju faktiskt i debatten diskuterat alla
de centrala frågorna och problemen. Utskottet har också tagit upp och
visat på problemen. Det är inget slätstruket utskottsutlåtande, utan det
är ett utskottsutlåtande som visar på problem och som visar på hur man
skall gå vidare. Vi redovisar de punkter där vi uppmanar regeringen att
återkomma vad gäller den ekonomiska redovisningen, och vi tar upp
hur förhandlingarna bör skötas och pekar bl.a. på möjligheterna att
använda en statlig förhandlingsman. Det är alltså inte fråga om något
passivt utskottsutlåtande.
Carlgren ger en falsk bild av de s.k. intrången i de gröna kilarna.
Detta är ett försök att bilda en myt, att skapa en bild som inte stämmer
med verkligheten. Som grädde på moset försöker han därefter antyda
att de partier som nu har varit med och förhandlat om det här skulle
vilja exploatera Djurgården - det var ju konsekvensen av vad Carlgren
sade. Det finns inga sådana diskussioner, det finns inget sådant gensvar
hos befolkningen eller partierna i Stockholm. Man skall inte försöka
sprida dimridåer och ge falska föreställningar om hur politiken ser ut.
Sådant kan skapa politikerförakt, och sådant är inte bra.
Anf. 40 ANDREAS CARLGREN (c)
Herr talman! Nu tog Ingemar Josefsson i ordentligt på slutet. Jag
kan lugna Ingemar Josefsson med att säga att mitt anförande inte var
skrivet på förhand, det var inte skrivet alls. Det hölls av inspiration, och
det tyckte jag var bra.
Ingemar Josefsson försökte undvika min konkreta fråga. Det är gott
och väl att man vill ha en statlig förhandlingsman, men vad är Ingemar
Josefsson beredd att göra som företrädare för Stockholm här i riksda-
gen och som ledamot av utskottet? Är man beredd att göra en verklig
omförhandling? Det är ju de projekt som ingår i Dennispaketet som är
problemet. Är ni beredda att ompröva Österleden och Västerleden, som
ju inte ger de intäkter som de kostar? Västerleden har ju inte en möjlig-
Prot. 1994/95:107
17 maj
Storstads-
överenskommelserna
27
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
het att gå ihop ekonomiskt. Hur skall Ingemar Josefsson lösa det pro- |
göra åt det verkliga problemet? Ingemar Josefsson kan ju ta initiativ för
|
Storstads- |
att påskynda införandet av avgifter, som ju ändå ger några intäkter. Är Mina frågor om de gröna kilarna försvann bort i Ingemar Josefssons Anf. 41 INGEMAR JOSEFSSON (s) Herr talman! Jag förstår saken bättre när Carlgren säger att hans an- Jag tror inte att det finns någon förankring hos människorna i Vi har diskuterat mycket kring i vilken grad förslaget är demokra- Jag skulle också vilja att Andreas Carlgren kommenterade anspel- Anf. 42 ANDREAS CARLGREN (c) Herr talman! Nej, det sista Ingemar Josefsson sade står helt och Vad gäller finansieringen menar jag att ni om och om igen undviker Ingemar Josefsson säger att det inte finns gehör hos stockholmarna Dessutom väljer Ingemar Josefsson nu den ståndpunkt som är Mo- |
28
lar Moderaterna nu har accepterat, så blir det ju fråga om riktiga miljö-
avgifter. Kan inte ens en gång Socialdemokraterna tänka sig det?
Anf. 43 INGEMAR JOSEFSSON (s)
Herr talman! Andreas Carlgren talade i sitt anförande om att det är
fråga om en ”förberedelse för framtida exploatering” av dessa områ-
den. Jag tog då upp ett av dessa områden, Djurgården, men Carlgren
har nu sagt att det inte gällde Djurgården. Frågan är då vilka områden
han tänkte att de andra partierna skulle exploatera. Det är väldigt in-
tressant för oss andra att få veta. Gäller det inte alla områden, så är det
ju några områden som han vill antyda att de andra partierna skulle
exploatera.
Frågan om kopplingen mellan tullar och vad som kan göras är väl-
digt svår, om man skall se seriöst på den. Opinionerna i Stockholm är
oerhört svåra att tolka, även om vi allihop ofta försöker göra det. Jag
har med all sannolikhet varit ute på fler möten om Dennispaketet än
många andra. Jag möter där företrädare för olika opinioner, jag möter
dem som vill ha vägar, dem som vill ha vägar utan att betala tullar, dem
som vill ha tullar och dem som vill ha miljöavgifter.
Ur socialdemokratins synpunkt är vi beredda att diskutera miljöav-
gifter. Det jag funderar på och gav uttryck för var hur förankrat det är i
Stockholm. Jag kan inte påstå att det är förankrat, efter alla de debatter
jag har haft.
Det är inte en slump att det finns många som kör omkring med de-
kaler på sina bilar där det står Nej till tullavgifter. Det finns en inre
spänning i vår kommun och region vad gäller tullar, avgifter, leder och
kollektivtrafik.
Det jag försökte visa i mitt första inlägg är att de insatser vi gör som
kommer att begränsa trafiken i innerstaden inte nog har uppmärksam-
mats. Det kommer att bli mindre trafik i innerstaden. Det fysiska ut-
rymmet för trafik i innerstaden kommer att begränsas. Frågan är då hur
den trafiken skall ledas på andra vägar, för en del trafik måste vi ha.
Det är där lederna har kommit in.
Anf. 44 ANDREAS CARLGREN (c) replik
Herr talman! Det är bara att konstatera att Ingemar Josefsson inte
svarar på frågan om vilka initiativ man är beredd att ta. Han hänvisar
till spänningarna. Det är bara att hoppas att spänningarna leder så långt
att man verkligen på allvar omförhandlar Dennispaketet.
Ingemar Josefsson vill inte svara på min fråga om exploateringen. I
stället ifrågasätter han vad jag har sagt. Jag skall bara hänvisa till den
rapport som heter Dennis och miljön. Länsstyrelsen i Stockholm har
sett till att den har kommit fram. Där står det ordagrant så här: ”---
de trafikstrukturer som nu byggs ut i och med Dennisöverenskommel-
sen leder till en omfattande exploatering i anslutning till de nya leder-
na”. Sedan säger man i utvärderingen: ”---kanske blir Hanveden
snarare söderförorternas Djurgården än en obruten kil”. Om min hem-
kommun säger man:---de gröna Ekeröarna är fortfarande gröna
även om det bor något hundratusental personer där”.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Storstads-
överenskommelserna
29
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Jag säger inte att detta är mina påståenden. Dessa citat är hämtade |
sekvensanalys.
|
Storstads- |
Slutsatsen är följande: 1. Man löser inte trafikproblemen i Stockholm. 2. Det leder till omfattande exploatering och miljöförstörelse. 3. Man kan inte redovisa hur ekonomin skall klaras. När man ställs inför frågor finns absolut inga besked att ge. Det Anf. 45 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik Herr talman! Jag kan konstatera att det spontana anförandet helt Anf. 46 ELISA ABASCAL REYES (mp) Herr talman! Jag skulle vilja kommentera det som Ingemar Josefs- De organisationer som jag räknade upp, ungefar 15 stycken, repre- Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades efter 7 §.) |
|
Nedrustning |
4 § Nedrustning Föredrogs Utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU19 Nedrustning Anf. 47 HELENA NILSSON (c) Herr talman! För några veckor sedan rapporterades i nyhetspro- Kunskap i kemi och bakteriologi kan användas både för att hjälpa |
|
30 |
hela 70-talet jobbat med senapsgas som ett läkemedel för att förstöra |
cancervävnad. Senapsgas är ett fruktat kemiskt vapen under hela 90-
talet. Vi kan fortfarande få upp senapsgas från de olika krigen.
Genom forskning kommer ständigt ny kunskap fram om cellen och
dess minsta beståndsdelar. Genom modern genteknik kan vi nu få fram
också läkemedel som har mycket stor betydelse för sjuka människor.
Men gentekniken kan också användas för att framställa vapen.
Utskottet har inför detta betänkande fått en föredragning från före-
trädare för FOA. De berättade och gav ett skrämmande perspektiv, där
vi kan se hur kunskap om genteknik kan användas för att framställa
vapen som riktas enbart mot människor och också mot människor av en
viss ras.
Kemiska och biologiska vapen kan slå ut allt liv. Gentekniska vapen
kan selektera. Kemiska och biologiska vapen är billiga att framställa.
Förbud finns mot kemiska och biologiska vapen. Men för att också
möta nya forskningsrön och användningsområden har vi i utrikesutskot-
tets betänkande skrivit att Sverige aktivt verkar för att konventionen
mot biologiska vapen förstärks med kontrollmöjligheter.
I motsats till det jag har sagt nu om biologiska och kemiska vapen
vill jag också uppmärksamma förhållandet kärnkraft-kärnvapen.
Civil användning av kärnkraft är, enligt Centerpartiets sätt att se,
som en siamesisk tvilling till framställning av kärnvapen. Plutonium,
som kommer fram som en avfallsprodukt av civil användning av kärn-
kraft, är en del i kärnvapen. Därför skall båda avvecklas.
I betänkandet berörs detta genom de motioner som tas upp. Jag har
däremot inte reserverat mig mot utskottets hemställan, fast jag har
denna uppfattning. Det vill jag förklara med att folkomröstningen 1980
visade att en majoritet av svenska folket vill bygga ut kärnkraften och
därefter avveckla den. Av respekt mot folkets önskan och eftersom
Sverige ännu inte har påbörjat en avveckling av sin kärnkraft, kan vi
som nation inte med någon större trovärdighet kräva att andra länder
skall avveckla kärnkraften eller att internationella organ som skall
bevaka t.ex. kärnsäkerheten skall omdefiniera sin verksamhet. Därför
har jag inte reserverat mig.
Slutligen vill jag ta upp att i detta betänkande berörs också Sveriges
förtjänstfulla internationella arbete för ett förbud mot antipersonella
minor. I ett särskilt yttrande har jag tillsammans med andra pekat på att
vår trovärdighet här skulle öka om vi själva gick före och avskaffade
minorna i Sverige.
Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till utrikesutskottets
hemställan i betänkande UU19.
Anf. 48 EVA ZETTERBERG (v)
Herr talman! På en vägg i FN-huset i New York kan man läsa om
världens satsningar på militär rustning. Det är enorma miljarder som
satsas av de allra flesta länder runt om i världen. Uppdelningen är att
ungefär 80 % går till konventionella vapen och 20 % till kärnvapen.
Man beräknar, trots att det är svårt att få fram exakta siffror, att mellan
4,5 och 7 % av BNP i världen satsas på militär verksamhet.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Nedrustning
31
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Om vi jämför med siffrorna över vad man i genomsnitt satsar på |
Detta visar att det är nödvändigt att föra ett intensivt arbete omkring
|
Nedrustning |
nedrustningsfrågorna. Jag förde häromdagen en debatt med utrikesministern om icke- Jag kan börja med det faktum att vi har en nedrustningsdebatt i dag Jag menar att regeringen på ett helt annat sätt borde driva dessa frå- Ett annat exempel på bristande intresse för nedrustning tycker jag är När frågan så behandlades i FN lade Sverige ned sin röst - i och för Sverige skall i sommar återigen lämna ett yttrande till Internationel- Jag beklagar att regeringen eller någon regeringsföreträdare inte an- Herr talman! I betänkandet behandlas flera motioner som tar upp |
32
Nu är det inte fallet. Men Vänsterpartiets uppfattning kvarstår: Av-
talet borde ha varit tidsbegränsat för att verkligen sätta tryck på kärn-
vapenstaterna.
Den senaste tidens händelser visar att kärnvapenhotet inte är över.
Vi har häromdagen fått veta att Kina gjort kärnvapenprov. Den nyvalda
presidenten i Frankrike, Jacques Chirac, har under valkampanjen klart
uttalat att han inte är främmande för utan tvärtom kan tänka sig kärnva-
penprov från Frankrikes sida.
Det finns all anledning att gå vidare på detta område. Vi har nu ett
nytt NPT-avtal. Samtliga länder var inte alls särskilt positiva till det.
Det är ändå viktigt att se hur Sverige kan gå vidare. Vilka initiativ skall
vi ta? Hur skall vi driva frågan om kärnvapennedrustning i Europa
inom EU? Den svenska regeringen borde kunna ta ett flertal initiativ.
Jag hoppas att de kommer.
Herr talman! Jag vill också ta upp den motion som Vänsterpartiet
m.fl. har väckt vad gäller minor i världen. Vi vet att antipersonella
minor är ett av de värsta vapen som existerar i världen. De har kallats
”de fattigas vapen” därför att de är väldigt billiga att framställa, men
det är oerhört kostsamt att eliminera minor runt om i världen.
Vi vet också att det framför allt är barn och civila som drabbas. Det
är inte militär personal. Antalet barn och vuxna som varje år dödas
eller skadas på grund av minor är enormt stort.
Sverige har, som Helena Nilsson var inne på, bedrivit ett mycket
bra arbete internationellt. Men självfallet haltar detta arbete när vi inte
ens på hemmaplan har kunnat besluta oss om ett förbud.
Frågan var uppe i förra veckans försvarsbeslut. Jag konstaterade
med förvåning att en socialdemokrat - Ulrica Messing - som har mo-
tionerat om detta inte ens talade för ett förbud för svenska minor. Jag är
väldigt överraskad över att socialdemokraterna i utrikesutskottet inte
ens har kunnat acceptera den milda skrivning som vi har haft i olika
motioner, där vi har krävt att Sverige skall avstå från att inneha minor.
Den utredning regeringen har tillsatt tillgodoser inte dessa krav. Ut-
redningen tar säkert ett år, och beslutet om förbud för svenska minor
borde fattas nu.
Herr talman! I betänkandet tas också frågan om den fredliga an-
vändningen av kärnkraft upp. Vi vet att det finns väldigt många områ-
den där man kan använda kärnkraft på ett positivt sätt. Det gäller av-
sal tning, jordbruk, medicin och en rad andra områden.
Men vi vet av egen erfarenhet att det också finns väldigt negativa
konsekvenser av att använda kärnkraft. Det var inte av en slump som vi
hade en omröstning om kärnkraften i vårt land. Helena Nilsson och
Centerpartiet vill beklagligtvis inte följa upp den frågan här. Men riks-
dagen har tidigare fattat beslut om att en avveckling skall ske, bl.a. mot
bakgrund av omröstningen om kärnkraft. Det beslutet står fast. Vi skall
avveckla kärnkraften, även om vi precis som Helena Nilsson sade ännu
nästan inte har gjort någonting för att påbörja avvecklingen.
Eftersom vi själva har tagit denna ställning menar jag och Vänster-
partiet att det också är vår plikt att internationellt föra fram frågan och
visa på att det finns mycket klara negativa konsekvenser av fredlig
Prot. 1994/95:107
17 maj
Nedrustning
33
3 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 107
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
användning av kärnkraft. I de internationella sammanhang där Sverige |
fram dessa åsikter. Man talar bara om den positiva användningen.
|
Nedrustning |
Det är därför Vänsterpartiet i reservationer har krävt att det skall bli Herr talman! Jag vill till slut ställa mig bakom de reservationer som Anf. 49 BODIL FRANCKE OHLSSON (mp) Herr talman! Det kom ett brev till mig i februari. Det var ställt till Man menade att det nu fanns utrymme för nya svenska initiativ när Svenska läkare mot kärnvapen önskade ett tidsbegränsat avtal, ef- Miljöpartiet har skrivit en motion där vi yrkar på att NPT-avtalet Vid konferensen i New York talade andra länder i sina inlednings- Det finns i dag ca 18 000 kärnvapen i världen, vilket är något mind- Indien, Sydafrika och Pakistan har byggt kärnvapen i hemlighet, För två år sedan chockade Sydafrika världen genom att meddela att |
34
En majoritet av staterna röstade för en förlängning på obestämd tid
av icke-spridningsavtalet. Det finns en rad konventioner som handlar
om kärnvapen förutom det avtalet. Antarktisfördraget förbjuder kärn-
vapenprov i Antarktis, Partiella provstoppsfördraget förbjuder kärnva-
pensprov i yttre rymden och under havsytan, Yttre rymdfördraget för-
bjuder kärnvapen i en bana runt jorden eller stationering i yttre rymden
och Havsbottenfördraget förbjuder kärnvapen på havsbottnen 12 sjömil
utanför kusten.
Det finns konventioner om biologiska vapen, om särskilt inhumana
vapen, splittervapen, och om kemiska vapen. Det finns t.o.m. en mil-
jökrigskonvention som förbjuder militärt eller annat fientligt använ-
dande av teknik som förändrar väder, klimat, havsströmmar, ozonskikt
eller ekologisk balans. Men det finns inget generellt förbud mot kärn-
vapen, vårt värsta vapen, trots att det ofta kommer upp sådana förslag i
FN:s generalförsamling.
Ett sådant förbud skulle inte kollidera med icke-spridningsavtalet,
tvärtom. Det skulle förstärka det, liksom det skulle förstärka de s.k.
Startavtalen som ingicks mellan USA och Sovjetunionen om ömsesidig
kärnvapennedrustning. Efter Sovjetunionens upplösning handlar det om
Ryssland plus ett par av unionsländerna samt USA.
Nästa gång jag läste något från Svenska läkare mot kärnvapen var
det inte i ett brev skickat till oss riksdagsmän. Man hade redan gett upp
hoppet om oss. Det stod i DN den 10 maj: Sverige har förlorat sin
nedrustningsprofil när den som allra bäst behövs. Sverige har aktivt
spelat en roll i internationellt nedrustningsarbete. Vi har varit med från
början sedan den permanenta nedrustningskonferensen i Geneve. Vi
har haft duktiga kvinnor i täten, Alva Myrdal, Inga Thorsson och Maj
Britt Theorin. Om Svenska läkare mot kärnvapens pessimism stämmer,
vilket jag inte hoppas och egentligen inte tror, måste vi skynda oss att
ta tillbaka vår plats i täten bland nedrustningsländerna och bli aktiva.
Det tycker jag liksom Eva Zetterberg att vi måste bli under alla förhål-
landen.
En av drivkrafterna bakom nedrustning är en stark önskan om fred.
Den andra stora drivkraften är pengar. Det kostar att rusta, det kostar
mycket, och man sparar när man rustar ner. Det är pengar som kunde
användas bättre mot de andra hoten som mänskligheten utsätts för, en
skenande miljöförstöring, fattigdomen och det demokratiska underskot-
tet i många länder. Att ta itu med de hoten kan inte jämföras med att gå
ut i krig mot en hotande fiende. Det borde kriget i Jugoslavien, som
kommit oss nära genom press, radio och TV, ha lärt oss.
Vår värld verkar förändras i en snabbare takt än någonsin. Också
sociala och politiska värderingar förändras. Auktoritära politiska sys-
tem har fallit samman. Länder vi kallat stormakter finns inte mer. Om
deras nya demokratiska styrelseskick inte klarar den hårda pressen som
förändringarna ger finns risken att man går tillbaka till det gamla auk-
toritära systemet.
Jordens miljö förändras också på ett oberäkneligt sätt. Befolkningen
ökar och en mängd oroande tendenser visar sig. Ozonhålet växer över
Antarktis, djur- och växtarter försvinner snabbare än någonsin, nya
Prot. 1994/95:107
17 maj
Nedrustning
35
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
samband uppdagas mellan kemikalieanvändning och vår hälsa. Lokala |
kar också den ekonomiska utvecklingen. Vi har svårt att föreställa oss
|
Nedrustning |
hur världen kommer att se ut om 100, ja t.o.m. om 50 år. Ändå är det Miljöpartiet har avgett fem reservationer till detta betänkande, och För ett par år sedan fick jag i min hand en liten bok om nedrustning. Presidenten och ministern hade samma mål. Men vägen var inte Jag sade i början av mitt anförande att starka drivkrafter bakom Jag kanske skall förklara från början att det är en vision. Det står så främja grundforskning på områden som hittills försummats och att |
36
Jag stödjer givetvis de motioner som vi har väckt till betänkandet,
och jag yrkar bifall till reservation 5.
Anf. 50 VIOLA FURUBJELKE (s)
Herr talman! Sveriges arbete för fred, nedrustning och avspänning i
världen är väl känt. Nedrustning är en central del i svensk utrikespoli-
tik. De svenska förslagen på nedrustningsområdet har spelat en stor och
viktig roll.
Eva Zetterberg säger att Sverige inte längre har en lika hög profil i
nedrustningssammanhang. Hon exemplifierar detta bl.a. med att vi inte
har någon skrivelse eller proposition att basera detta betänkande på.
Det är inte alls något unikt. Det har inte varit så tidigare heller. Det har
alltid varit ett motionsbaserat betänkande. Jag måste säga att det faller
tillbaka på oppositionen själv som inte har skrivit så många motioner i
det här sammanhanget.
Jag har också en ögonvittnesbild från nedrustningsförhandlingarna
om NPT-fördraget som just har varit i New York. Det var en förhand-
lingsomgång som Eva Zetterberg själv följde på plats.
Som ordförandeland i EU skulle Frankrike föra EU-ländernas talan.
Det skulle läggas ett gemensamt förslag. Frankrikes synpunkter när det
gäller kärnvapen är förmodligen väl kända och stämmer inte särskilt väl
överens med de svenska. Sverige satte ner foten och ville inte vara
tillsammans med Frankrike om en sådan skrivning som Frankrike före-
slog. Följaktligen blev det inte någon gemensam ståndpunkt.
Här visade Sverige att nedrustningsfrågorna är så viktiga för oss att
vi protesterade i EU-sammanhang och gjorde vad vi sagt att vi skulle
göra i EU-sammanhang om den här situationen skulle uppstå.
Jag tror att Eva Zetterberg kan bekräfta detta eftersom jag vet att
hon var där.
Genom det kalla krigets slut finns det nu en unik möjlighet att frigö-
ra resurser från överstora krigsmakter till förmån för mer angelägna
ändamål. Världens samlade militärutgifter har glädjande nog minskat
från närmare 1 000 miljarder dollar under den senaste sexårsperioden.
Det motsvarar i genomsnitt 3,6 % per år.
Men man kan fråga sig vart pengarna har tagit vägen. Det finns inte
något klart samband mellan minskningen i militärutgifter och satsning-
ar på utveckling. I flera rapporter, t.ex. Human Development Report
från UNDP och Carlssonkommissionens Our Global Neighbourhood,
har man föreslagit en planerad och successiv nedskärning av militärut-
gifterna och att frigjorda medel skall öronmärkas för social och eko-
nomisk utveckling för världens folk.
En sådan fredsåterbäring genom en nedskärning på 3 % skulle en-
ligt UNDP ge 460 miljarder till år 2000. Det är pengar som skulle
minska krigsrisken i världen mycket effektivare än vapen. Den här
omfördelningen är helt nödvändig och skall ses som en investering i
ökad säkerhet. Det kan inte bli fred i världen så länge människor inte
känner trygghet i sitt dagliga liv. Framtidens konflikter kommer sanno-
likt i mycket större omfattning att utspela sig inom länder än mellan
dem. Konfliktorsakerna i dag är oftast fattigdom och den ökande socio-
Prot. 1994/95:107
17 maj
Nedrustning
37
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
ekonomiska klyftan mellan grupper av människor. Vapen är föga an- |
vapen får allt större spridning. Men det satsas fortfarande orimliga
|
Nedrustning |
resurser på att öka förstörelseförmågan. Herr talman! Det betänkande som vi snart skall besluta om handlar i Det är glädjande att NPT-avtalet kunde förlängas på obestämd tid i NPT-fördraget är vårt allra viktigaste instrument inte bara för att Att aktualisera ändringar i NPT och i IAEA-fördraget, som Miljö- I reservation 3 tas frågan om en tidsbegränsad förlängning av NPT I reservation 5 vill Miljöpartiet att Sverige skall verka för en global Slutligen vill jag kommentera frågan om antipersonella minor som |
38
personmina utplaceras för att hindra en fiendesoldat i kängor, men
exploderar oftast under den nakna foten på ett barn som lemlästas och
förvisas till ett liv som handikappad. Detta sker ofta i länder som har
mycket små medel att hjälpa handikappade. I Angola bedömer man det
antal minor som finns utplacerade till två per invånare.
Sverige har satsat betydande belopp och resurser på minröjning och
rehabilitering av minoffer. Men det enda radikala när det gäller minka-
tastrofen är att ett internationellt totalförbud blir erkänt. Utrikesutskot-
tet understryker därför återigen det angelägna i att regeringen oförtrött-
ligt arbetar vidare för att få en bred anslutning till det svenska initiati-
vet om ett internationellt totalförbud mot antipersonella minor vid
översynskonferensen i september - oktober i år.
När det gäller svenska antipersonella minor har ett enigt utrikesut-
skott förvisat yrkandet i vänstermotionen till försvarsutskottet. Av
respekt för andra utskotts beredningsområden tänker jag inte diskutera
den frågan här.
Herr talman! Eva Zetterberg inledde sitt anförande med att tala om
en vägg i FN. Jag skall avsluta mitt med en minnesbild från en vägg
som betydde mycket för mig under min uppväxt. På den hängde en
broderad bonad. Där stod så här:
Väl formar den starke med svärdet sin värld.
Väl flyga som örnar hans rykten.
Men en gång skall stanna det vandrande svärd
och örnarna fällas i flykten.
Vad våldet må skapa är vanskligt och kort.
Det dör som en stormvind i öknen bort.
Jag tror att det är Esaias Tegnér som skrev det för mer än 100 år se-
dan. Jag tycker att första versen av den här dikten kan få stå som en
god avslutning på det här betänkandet.
Jag yrkar bifall till hemställan i betänkandet och avslag på reserva-
tionerna.
Anf. 51 EVA ZETTERBERG (v) replik
Herr talman! Jag tycker att Viola Furubjelkes avslutning var bra.
Jag vill börja med att instämma i det som Viola Furubjelke tog upp om
Carlssonrapporten och UNDP:s rapporter, som belyser hur väsentligt
det är att militära utgifter omvandlas till satsningar på utveckling på
hälsoområdet och på utbildningsområdet liksom på allt annat som krävs
i stället för satsningar på militära rustningar. Vi är helt överens om
detta. Jag menar att detta är ett mycket viktigt område. Det är ett områ-
de där Sverige har haft en hög profil, och jag hoppas att vi skall kunna
ha det också i framtiden.
Jag står fast vid den kritik mot regeringen som jag tog upp. Det kan
diskuteras i vilken form frågorna skall presenteras i riksdagen, men
regeringen har inte visat det intresse för att få med riksdagen i en dis-
kussion om dessa frågor som jag förväntat mig.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Nedrustning
39
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Jag tar självklart åt mig kritiken av att Vänsterpartiet inte har väckt |
vi inte har gjort detta. Jag tycker dock att ansvaret ligger tyngre på
|
Nedrustning |
regeringen att komma med rapporter och förslag till riksdagen som Jag vill också ta upp frågan om tidsbegränsning av NPT. Jag och Anf. 52 VIOLA FURUBJELKE (s) replik Herr talman! Jag är mycket glad över att Eva Zetterberg här ger till När det sedan gäller tidsbegränsning eller obegränsad förlängning Anf. 53 EVA ZETTERBERG (v) replik Herr talman! Jag tycker inte att vi skall vänta fem år med att utöva Jag vill också ta upp minfrågan. Det är försvarsutskottets uppgift att |
|
40 |
kravet på ett förbud internationellt måste vi vara trovärdiga på hem- |
maplan, och det är vi inte fullt ut när vi anser att sådana här minor
behövs i det svenska försvaret. Hur skall vi då kunna motivera ett krav
på andra länder att inte fortsätta med att ha minor i sina försvarsverk-
samheter?
Vad i övrigt gäller kampen för att avveckla minanvändning i värl-
den och för att stödja minoffer är vi helt överens, men jag anser att
Sverige, som har gjort mycket på det här området, skulle kunna bidra
ännu mer. Behoven är enorma.
Viole Furubjelke nämnde Angola, men även i en rad andra länder,
som t.ex. Kambodja, dör varje dag barn på grund av minor som ligger
där. Det kommer att ta många år innan dessa har försvunnit, även om
fredsavtal har stiftats osv.
Anf. 54 VIOLA FURUBJELKE (s) replik
Herr talman! Självfallet skall vi inte avvakta fem år med att driva
frågan om kärnvapennedrustningen. Det första som vi just nu måste
lägga ned stora ansträngningar på är att få till stånd ett provstoppsavtal.
Det arbetet pågår i Geneve, och det kan förhoppningsvis bli fram-
gångsrikt med hjälp av svenska förslag.
När det sedan gäller frågan om antipersonella minor finns det i sak-
frågan egentligen ingen skillnad mellan Eva Zetterbergs och min upp-
fattning, men jag anser inte att vi i en utrikesdebatt här bör diskutera
svenska minor. Som jag sagt avstår jag av respekt för försvarsutskottets
beredningsområde från att vidareutveckla den frågan.
Anf. 55 BODIL FRANCKE OHLSSON (mp) replik
Herr talman! Jag vill ta upp frågan om tidsbegränsningen av avtalet.
Vi menar att man i och med en tidsbegränsning har ett större tryck på
länderna, och det trycket kommer att resultera i att avvecklingen av
kärnvapnen ökar. Det har visat sig att många av länderna mer eller
mindre har somnat till när de väl har anslutit sig till avtalet.
Vi yrkar också på att vårt land i de institutioner som vi är med i
skall verka för global kärnkraftsavveckling. Förutom kärnkraftsav-
veckling nämner vi också energieffektivisering och förnyelsebara
energislag. Vi tycker att ett land som har beslutat om en kärnkraftsav-
veckling bör gå ut med kraft internationellt och tala om detta. Vi har ett
folkomröstningsbeslut om det.
Vid Riokonferensen antogs en klimatkonvention som i förlängning-
en resulterar i att vi måste ändra vårt energisystem. Jag har i dagarna
läst en oerhört hoppfull amerikansk bok om detta. Det är den första jag
har läst som verkligen visar på att detta är möjligt, om vi gör det på rätt
sätt. Jag vill alltså poängtera att vi i reservation 5 framhåller inte bara
kärnkraftsavveckling utan också energieffektivisering och förnyelseba-
ra energislag.
Anf. 56 VIOLA FURUBJELKE (s) replik
Herr talman! Jag skulle vilja utmönstra argumentet att en tidsbe-
gränsning av NPT skulle kunna sätta ökad press på kärnvapenmakterna.
Vad står det egentligen för? Består inte den press som kan sättas på
Prot. 1994/95:107
17 maj
Nedrustning
41
Prot. 1994/95:107
17 maj
Nedrustning
kärnvapenmakterna i att fler länder skulle kunna skaffa sig kärnvapen,
om fördraget upphör? Accepterar vi inte därmed också kärnvapenhotet
och terrorargumentet från u-länderna? Är det den väg som Miljöpartiet
önskar gå i det här sammanhanget?
Är det inte bättre att hävda de positiva nedrustningsparagrafer som
finns i NPT och ge den tid som deras efterlevnad kräver? Det skall
självklart ske så skyndsamt som möjligt, men jag tror inte att vi har en
kärnvapenfri värld inom tio år.
Anf. 57 BODIL FRANCKE OHLSSON (mp) replik
Herr talman! Jag anser att det ena inte utesluter det andra. Man hade
kunnat göra detta både med och utan tidsbegränsning.
Anf. 58 VIOLA FURUBJELKE (s) replik
Herr talman! Jag konstaterar att Miljöpartiet ställer sig bakom tan-
ken på kapprustning och terrorbalans i den här frågan. Argumentet i
fråga går ju just ut på att om inte ni nedrustar, så skall vi upprusta.
Eller: Om fördraget inte upphör inom en viss tid och ni inte har gjort
som vi har sagt att ni skall göra, kommer också vi att skaffa kärnvapen.
Vill Bodil Francke Ohlsson bekräfta detta?
Anf. 59 INGER KOCH(m)
Herr talman! Att förebygga konflikter, att främja avspänning och att
verka för nedrustning är sedan länge viktiga mål för svensk utrikespo-
litik. Sverige har också aktivt verkat för dessa mål inom FN-systemet
och inom ramen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Euro-
pa, den tidigare Europeiska säkerhetskonferensen.
Det handlar om förebyggande diplomati och om akut konfliktlös-
ning, men också om ett mer långsiktigt arbete för att finna nya fredsbe-
främjande mekanismer och bygga upp förtroende mellan staterna. Sve-
rige har också spelat en viktig och pådrivande roll vid nedrustningskon-
ferensen i Geneve när det gäller att få till stånd bindande avtal om
begränsningar och förbud mot användning och spridning av olika typer
av vapen.
Under hösten kommer FN:s översynskonferens om särskilt inhuma-
na vapen att äga rum. En av de frågor som då kommer att diskuteras är
användningen av antipersonella minor. Flera tidigare talare har tagit
upp detta ämne och talat om hur viktigt det är att på något sätt få till
stånd en begränsning och ett förbud. Så länge som ett hundratal miljo-
ner odetonerade minor ligger kvar i jorden efter krig i mer än 60 länder
- detta är dagens verklighet - är det en nödvändighet.
Värst är minsituationen i Afghanistan, Angola, Kambodja, Mo-
zambique, Somalia och Sudan. Dessa kvarliggande minor medför ett
svårt lidande för civilbefolkningen. Många har talat om detta. Det
drabbar människors liv och utvecklingen i dessa länder ur alla aspekter.
Kvinnor vågar t.ex. inte plocka ved och bönder vågar inte odla jorden
av rädsla för att trampa på minor. När jordbruket hindras ökar svälten
och landet blir beroende av import. Återuppbyggnaden av länder efter
42
krig fördröjs och fördyras. Flyktingarna stannar kvar i grannländerna,
ovilliga att återvända hem till en mark full av minor.
Enbart i Afghanistan, ett av världens fattigaste länder, finns det i
dag enligt FN minst 10 miljoner minor spridda över hela det krigshär-
jade landet. Många års krig och nästan 10 år av sovjetisk ockupation
under 1980-talet har skapat en situation där varje mänskligt steg blir en
minundersökning.
Många år efter det att striderna upphört fortgår denna terror mot
civilbefolkningen. Hittills har enligt FN:s bedömning 200 000 civila
dödats och 400 000 blivit invalider på grund av exploderande minor
enbart i Afghanistan. Många av dessa är barn. FN:s nuvarande minröj-
ningsplan för Afghanistan sträcker sig fram till år 2000. Då räknar man
med att ha röjt 1 % av den totala landarealen.
Även i Mozambique finns det stora områden som på grund av mi-
nering inte kan bebos inom överskådlig tid.
Mot denna bakgrund borde Sverige verka för att minröjning blir en
mer prioriterad uppgift inom världssamfundet. Under det senaste året
har Sverige deltagit i minröjningsprogram med flera av de värst drab-
bade länderna och genom betydande bidrag till minröjning och hjälp
till de skadade bidragit till att minska lidandets omfattning. Viola Furu-
bjelke påpekade också detta alldeles nyss. Jag hoppas att även den
nuvarande regeringen fortsätter detta arbete.
Inom FAO bedrivs också forskning för att utveckla en mekanisk
minröjare, vilket kan leda till att man effektivare än i dag kan röja de
utspridda minorna. Att denna viktiga forskning får stöd även av den
nya regeringen är nödvändigt.
FN:s konvention om särskilt inhumana vapen, som antogs 1980, in-
nehåller redan förbud och begränsningar när det gäller minor. Men
nuvarande konvention har inte hindrat en urskillningslös minkrigföring
i många länder under senare år. Sverige har också aktivt arbetat för att
få till stånd den översynskonferens om särskilt inhumana vapen som
kommer att hållas i höst.
Sverige har också verkat för en ökad anslutning till FN-
konventionen samt för att den utsträcks till att täcka även interna kon-
flikter. Det är framför allt i länder som har drabbats av inbördeskrig
som de antipersonella minorna utgör ett så allvarligt hot mot civilbe-
folkningen.
I 1994 års nedrustningsbetänkande, som Viola Furubjelke också re-
dogjorde för alldeles nyss, enades utskottet om att ge regeringen till
känna att Sverige i samband med den kommande översynskonferensen
borde klargöra att ett internationellt totalförbud mot antipersonella
minor utgör den enda verkliga lösningen på det humanitära problem
som användningen av minor ger upphov till och att regeringen därför
skulle lägga fram förslag som syftade till att få till stånd ett sådant
förbud. Jag tar för givet, herr talman, att även den nya regeringen fort-
sätter att arbeta efter dessa riktlinjer.
En annan viktig uppgift för Sverige är att på alla sätt stödja de in-
satser som görs för att hindra användningen av kärnvapen. Sverige har
Prot. 1994/95:107
17 maj
Nedrustning
43
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
också under många år aktivt verkat för att få till stånd ett avtal om ett |
I juni 1993 presenterade Sverige vid nedrustningskonferensen i Ge-
|
Nedrustning |
néve ett förslag som innebar att alla kärnsprängningar skulle förbjudas. Herr talman! Det viktigaste avtalet på nedrustningsområdet är NPT, Det är enligt vår mening nödvändigt att detta avtal förlängs på obe- Enligt NPT skall översynskonferensen hållas vart femte år. Dessa Med detta yrkar jag bifall till hemställan i utrikesutskottets betän- Anf. 60 EVA ZETTERBERG (v) replik Herr talman! Problemet med minor i världen har av Inger Koch be- Men jag vill ändå med anledning av detta ställa en fråga till Inger Anf. 61 INGER KOCH (m) replik Herr talman! Det avtal som vi nu hoppas kommer till stånd är vik- |
|
44 |
att detta vapen är så lätt att använda i just interna konflikter. |
Jag håller med Eva Zetterberg om att vår politik måste hänga ihop.
Men jag anser att detta är försvarsutskottets ärende. Det är inom för-
svarsutskottet som den interna svenska politiken när det gäller vapen
skall avgöras. Därför gör jag precis som Viola Furubjelke och över-
lämnar den här frågan till försvarsutskottet. När vi får ett bindande
avtal på det här området tar jag för givet och kommer att verka för att
Sverige skall följa detta.
Anf. 62 EVA ZETTERBERG (v) replik
Herr talman! Sverige är naturligtvis inte det stora problemet när det
gäller minor i världen. Sverige lägger tack och lov inte ut minor i andra
länder. Sverige orsakar inte att barn på det viset dör av minor.
Men det är ett tillräckligt stort problem att vi saknar trovärdighet på
området. När vi driver de här frågorna internationellt är det inte för-
svarsutskottet och Försvarsdepartementet som skall föra fram frågorna.
Det är där problemet i riksdagen ligger. Försvarsutskottet har nämligen
sagt nej till att avskaffa minor i det svenska försvaret. Men det är utri-
kesutskottet och Utrikesdepartementet som för fram de frågor som
förhandlas internationellt, och det är de som inte har den trovärdighet
som jag efterlyser.
Jag menar att det är viktigt att vår politik hänger ihop. Den gör inte
det på detta område. Detta faktum kvarstår.
Anf. 63 INGER KOCH (m) replik
Herr talman! Jag tycker att det är viktigt, så länge de här problemen
kvarstår, att vi skall kunna enas om att vi arbetar för att avskaffa det
som skapar det största lidandet i världen.
Jag hoppas också att vi i försvarsutskottet så småningom skall kun-
na se ett beslut om att även Sverige kommer att verka i den här rikt-
ningen och att vi - när vi får ett bindande avtal - kommer att förbjuda
användningen av dessa vapen även här.
Anf. 64 VIOLA FURUBJELKE (s)
Herr talman! Jag känner mig något störd av att Inger Koch ger
pekpinnar på nedrustningsområdet till den nuvarande regeringen. Jag
kan försäkra att regeringen kommer att verka för ett provstoppsavtal,
för kärnvapennedrustning och för att främja nedrustning på alla de
områden där socialdemokratiska regeringar tidigare har gjort det.
När det gäller minröjning gav utrikesministern för en tid sedan till
känna i ett frågesvar att det svenska biståndet för minröjning avsevärt
ökas, till 70 miljoner kronor.
Anf. 65 INGER KOCH (m)
Herr talman! Det känns betryggande, att Viola Furubjelke försäkrar
att man kommer att driva frågorna när det gäller nedrustning i alla
avseenden på ett mycket effektivt och bra sätt.
Men vad som gjorde oss litet bekymrade - jag tog faktiskt inte upp
det i mitt anförande - var att tillägget som man gjorde för två år sedan
om att ett fullständigt stopp skulle gälla alla kärnsprängningar, även
Prot. 1994/95:107
17 maj
Nedrustning
45
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
civila, inte har poängterats och tagits upp i något av de tal som hållits |
förhandlingarna i Geneve, inte vid förhandlingarna om NPT-avtalet
|
Nedrustning |
under den konferensen och inte heller i talet i FN:s generalförsamling. Anf. 66 VIOLA FURUBJELKE (s) Herr talman! Jag kan här i kammaren lugna Inger Koch, eftersom vi Anf. 67 INGER KOCH (m) Herr talman! Tack, det låter lovande. Jag hoppas att det inte skall Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades efter 7§.) 5 § Godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Finland Föredrogs Utrikesutskottets betänkande 1994/95 :UU 17 Godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Finland om Tredje vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld. 6 § Ändringar i lagen (1991:341) om strategiska produkter Föredrogs 1994/95:159) Tredje vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld. |
46
Föredrogs
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1994/95:SfU10
Socialförsäkring - inriktning och anslag (prop. 1994/95:100 delvis och
1994/95:147)
Anf. 68 GULLAN LINDBLAD (m)
Herr talman! Jag ber först om ursäkt för min något skrovliga röst.
Jag hoppas den skall hålla.
Så har då utskottet äntligen kommit till skott vad gäller debatten
över betänkandet om inriktningen och anslagen inom socialförsäkring-
en det närmaste budgetåret. Men det har varit förenat med många turer
och dubbelarbete, och även om vissa delar av det föreliggande försla-
get, t.ex. de enhetliga ersättningsnivåerna om 75 % och kvarhållandet
av en karensdag inom sjukförsäkringen, är att välkomna lämnar utred-
ningsbetänkandet mycket övrigt att önska. Därav följer de många re-
servationerna, bl.a. från oss moderater.
Mitt inlägg i debatten rör främst den allmänna inriktningen av för-
säkringarna, framför allt sjuk- och föräldraförsäkringarna. Margit
Gennser kommer senare att närmare gå in på främst läkemedelsförsäk-
ringen och pensionerna.
Det hör väl inte precis till vanligheterna att budgetpropositionen är
helt överspelad när vi står inför att fatta beslut i en så viktig fråga som
den om socialförsäkringarna. Efter långa födslovåndor förelåg i början
av april ett betänkande med en majoritet av socialdemokrater och
vänsterpartister i utskottet. Något ställningstagande i de viktiga sakfrå-
gorna gjordes egentligen inte. Det mesta hänsköts till utredningen om
sjuk- och arbetsskadeförsäkringen, med viss ledning från utskottsma-
joritetens sida. Man höll t.ex. öppet för att karensdagen skulle behållas
om ersättningsnivån kunde höjas i ett senare skede i försäkringen. Det
ursprungliga betänkandet presenterades t.o.m. som utredningsdirektiv
inför massmedierna.
Detta säger en hel del om regeringens oförmåga att fatta beslut i så
viktiga frågor som de om socialförsäkringen. Utredningen låg helt nere
under ett halvår, uppenbarligen på grund av inre stridigheter inom
socialdemokraterna. Finansministern framhärdade länge, förvånande
nog, i uppfattningen att karensdagen inom sjukförsäkringen skulle tas
bort, vilket beräknades till drygt 400 miljoner kronor - närmare be-
stämt, tror jag, 426 miljoner kronor. Men samtidigt vet vi erfarenhets-
mässigt att detta med all säkerhet skulle ha kostat minst det dubbla,
bl.a. på grund av ett förändrat sjukskrivningsbeteende med ty åtföljande
produktionsbortfall. LO hade väl sagt sitt. Jag vill faktiskt ge utskottets
socialdemokratiska ledamöter en eloge för att de vågade visa själv-
ständighet gentemot finansministern i den här frågan.
Hela arbetet i utskottet i enlighet med budgetpropositionen blev helt
överspelat den 5 april efter det att Socialdemokraterna hade gjort upp
med Centerpartiet om socialförsäkringarna. Den debatt som vi skulle ha
haft den 7 april fick uppskjutas tills vi kunnat utarbeta ett nytt betän-
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
47
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
kande med en annan majoritet, nu bestående av Socialdemokraterna |
Jag välkomnar de enhetliga ersättningsnivåerna om 75 % inom alla
|
Socialförsäkring - |
socialförsäkringar, inklusive arbetslöshetsförsäkringen, och att karens- Vi moderater är inte ensamma om den åsikten. Det framgår av de I det brev som vår moderate gruppledare Lars Tobisson skrev till ”Direktivutkastet tillåter endast en lösning i sådana nyckelfrågor Vi säger också i det gemensamma särskilda yttrandet att det ur- Jag ser att statsrådet Anna Hedborg finns i kammaren nu. Jag vill Herr talman! Vad kännetecknar då en god socialförsäkring? Ja, vi moderater anser att det är viktigt att alla medborgare skall ha Det är viktigt att avgifter och förmåner i försäkringen motsvarar Vi kan inte ha socialförsäkringssystem, och det tror jag att vi alla i |
48
Jag hörde för en tid sedan i ett morgonprogram i radion en arbetare
i Piteå förklara sig väldigt missnöjd med arbetsmarknadssituationen
och de svikna vallöftena om höjd nivå inom arbetslöshetsförsäkringen.
En av de intervjuade arbetarna sade: ”Det hade varit bättre att rösta
på Moderaterna, för då hade vi åtminstone haft en egen försäkring vid
sidan om den allmänna.” Den personen visste alltså vad vår försäk-
ringsidé går ut på.
Nu verkar de fackliga organisationerna börja diskutera komplette-
rande avtalsförsäkringar för sina medlemmar. Men här finns det fak-
tiskt skäl att rikta ett varningens ord beträffande risken för den över-
kompensation som vi upplevt tidigare. Jag noterar också att liknande
varningar faktiskt uttalas i kompletteringspropositionen.
Med det långa perspektiv bakåt som jag nu har beträffande de all-
männa försäkringssystemen - 16 års riksdagsutskottsarbete och dessför-
innan 12 års arbete på en försäkringskassa - beklagar jag faktiskt de
senaste årens snabba klipp inom försäkringarna utan något egentligt
utredningsarbete och utan kännedom om de bieffekter som kan uppstå
inom andra delar av försäkringssystemen genom de ”alexanderhugg”
som vi har tvingats till inom försäkringarna.
Om riksdagen tidigare hade lyssnat till de moderata förslagen, så
hade t.ex. arbetsskadeförsäkringen inte gapat med sitt underskott om
ca 20 miljarder kronor i dag. Nivåerna hade allmänt legat på en lägre
nivå, med följande goda effekter på samhällsekonomin.
Utan att i detalj gå in på våra olika reservationer vill jag nämna någ-
ra av de förslag som vi har framfört och som vi önskar att det hade varit
möjligt att åtminstone diskutera i Sjuk- och arbetsskadeberedningen.
Vi säger i vårt förslag att ytterligare en karensdag bör införas, lik-
som tidigare med ett tak om tio dagar under en ettårsperiod. Detta
skulle innebära ytterligare minskade sjukskrivningar, och arbetslinjen
skulle markeras ytterligare. Det skulle också medföra att vi kunde höja
nivån för de långtidssjukskrivna. Vår socialpolitik innebär att vi vill ge
stöd där det bäst behövs.
Vi anser att den sjukpenninggrundande inkomsten bör baseras på ett
medelvärde av inkomsterna under de senaste två åren. Sjuk- och arbets-
skadeberedningen skall visserligen diskutera ett sådant system, men vi
säger - med tanke på samhällsekonomin - att förändringen bör göras
och få gälla redan fr.o.m 1996.
När det gäller föräldraförsäkringen anser vi att ersättningsnivån
fr.o.m. den 1 juli 1995 bör vara densamma under alla tolv månaderna,
inledningsvis med 80 % ersättning. Det finns ju en tidigare överens-
kommelse i frågan.
I fråga om tandvårdsförsäkringen föreslår vi i princip fri prissätt-
ning med ett högkostnadsskydd som främst skyddar de patienter som
har stora behov. Vidare vill vi premiera dem som sköter sin tandhygien
med ett större högkostnadsskydd. Detta förslag vill vi ge regeringen till
känna.
De moderata förslagen inom sjuk- och föräldraförsäkringarna skulle
innebära en besparing om drygt 3,8 miljarder kronor för budgetåret
1995/96, besparingar som borde genomföras med hänsyn till samhälls-
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring —
inriktning och anslag
4 Riksdagens protokoll 1994795. Nr 107
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
50
ekonomin. Samtliga våra besparingar i förhållande till utskottsmajorite-
tens förslag omfattar ca 8,8 miljarder kronor.
Till sist, herr talman, några ord om rehabilitering - en av de vikti-
gaste frågorna inom socialförsäkringarna i dag och allt framgent, som
vi moderater ser det. Om vi skall undvika att allt fler människor slås ut
efter långtidssjukskrivning och förtidspensioneras, måste ansträngning-
arna att rehabilitera människor ökas. Därför måste det jag har sett i
kompletteringspropositionen, att man t.ex. skall ta bort 70 miljoner
från rehabiliteringen, vara en felaktig signal. Men det skall vi ju inte
debattera i dag.
Tillsammans med mina medmotionärer, Barbro Westerholm i Folk-
partiet, Ingbritt Irhammar i Centern och Rose-Marie Frebran i Kristde-
mokraterna, gläds jag över att vi fått ett enhälligt tillkännagivande om
att kvinnors rehabiliteringssituation måste uppmärksammas mer än i
dag.
Det är numera vetenskapligt belagt, bl.a. av sociologiska institutio-
nen vid Umeå universitet, att kvinnor har det sämre än män i en reha-
biliteringssituation. Männen erbjuds oftare omskolning, medan kvin-
norna får nöja sig med arbetsträning. Fler män än kvinnor kan därför
återgå i arbete, och det har visat sig att fler män har kunnat återgå i
heltidsarbete, medan kvinnorna möjligtvis kan få ett deltidsarbete.
Särskilt kvinnor med ”tysta” sjukdomar löper risk att bli bortglöm-
da. Jag tänker då särskilt på kvinnor med reumatiska sjukdomar; 75 %
av reumatikerna är kvinnor.
Vi motionärer har också pekat på att den moderna tekniken, inte
minst informationstekniken, bör användas mer i rehabiliteringsarbetet.
Utskottet säger nu att det är viktigt att kvinnors rehabilitering och
eventuellt särskilda insatser ytterligare bör utredas, och det här ges
alltså regeringen till känna.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 1 även om jag också
naturligtvis står bakom de ytterligare reservationer som är underteck-
nade av oss moderater. För övrigt yrkar jag bifall i de delar av betän-
kandet där vi är eniga.
Anf. 69 RUNE BACKLUND (c)
Herr talman! Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 10 är
mycket omfattande och behandlar huvuddelen av det som vi i dagligt
tal brukar benämna vårt välfärdssystem, dvs. socialförsäkringarna.
Sedan regeringen i januari avlämnade sitt budgetförslag och sina för-
slag på det här området - vi från partierna hade också möjlighet att
lägga våra alternativa motionsförslag - har det hänt mycket i vårt land
som påverkar förutsättningarna för vår välfärd och vårt välfärdssystem
och som också påverkar de regeringsförslag som behandlas i betänkan-
det. Därför saknar en del av de förslag som lades i budgetpropositionen
numera aktualitet. Det har ju gjorts överenskommelser och man har
kommit med förslag i kompletteringspropositionen som förändrar en
del av de ursprungliga förslagen.
Statens dåliga finanser och bristen på tilltro till den svenska eko-
nomin har utsatt oss för hårda påfrestningar under ett antal månader det
här året. Vi är alla väl medvetna om att det är försyndelser som går
bakåt i tiden och som vi nu får betala för på ett eller annat sätt.
Välfärd som betalas med lån blir osäker. Välfärd som gör att eko-
nomin vacklar blir otrygg. För att nå verklig trygghet måste medbor-
garna kunna lita på att välfärden håller vad den lovar. Därför måste
välfärden utformas så att ekonomin håller långsiktigt för det som man
lovar.
Konsekvensen av att statens finanser under lång tid går med under-
skott, blir att nuvarande generationer skjuter över sina skulder på
kommande generationer. Det innebär att de som inte fått ta del av väl-
färden än får betala. I det perspektivet är det nödvändigt att förändra
förmånerna. Om detta skall kunna ske, måste det ske på så sätt att de
som är i störst behov av trygghet i vårt samhälle skyddas. Den svåra
kombinationen att samtidigt minska förmåner och värna om dem med
störst behov kan enligt vår uppfattning uppnås genom olika former av
grundtrygghetssystem eller konstruktioner som ger den effekten.
Från Centerpartiets sida har vi under lång tid pläderat för behovet
av breda lösningar när det gäller att sanera statens ekonomi och att
därigenom skapa möjligheter att behålla välfärden även för kommande
generationer. Det är också mot den bakgrunden som vi har ställt upp på
en samverkan om förslagen i kompletteringspropositionen. Den inne-
håller ett antal förslag som påverkar förmånssystemet inom socialför-
säkringarna.
Vi som har samverkat om detta har naturligtvis från båda partiers
sida fått ta och ge i detta arbete för att uppnå stabilitet. Utan tvekan
måste stabilitet skapas för att vi skall kunna få en välfärd som medbor-
garna kan lita på - en välfärd som då inte äts upp av en alltmer tärande
statsskuldsbörda. Vi kan i dag också konstatera att vi efter denna upp-
görelse har kunnat se att det har skett en försiktig stabilisering av den
svenska ekonomin, vilket ju utan tvekan har betydelse för våra möjlig-
heter att klara våra långsiktiga åtaganden mot olika grupper i samhället.
En av de frågor som vi har haft anledning att titta på inför arbetet
med kompletteringspropositionen är frågan om en ohälsoförsäkring.
Frågan behandlas inte fullt ut, men man hänvisar i betänkandet till
direktiven till Sjuk- och arbetsskadeberedningen, som skall konstruera
denna försäkring.
Jag vill gärna säga till ministern att vi från Centerns sida är nöjda
med den öppenhet som har visats vid diskussionerna om en utformning
av en ny ohälsoförsäkring. Man har också varit beredd att i direktiven
öppna upp för ett bredare synsätt som ger möjligheter att nå några av
de grundprinciper som vi anser måste gälla för ett framtida trygghets-
system, dvs. att vi får en bredare bas för att skapa ett system som är
långsiktigt ekonomiskt hållbart och att vi kan åstadkomma ett mer
överblickbart system som gör att olika delar av trygghetssystemet sam-
verkar och inte motverkar varandra. Vi har ju från vår sida länge pläde-
rat för en mer samlad försäkringsform som vi i vårt förslag har döpt till
arbetslivsförsäkring.
Nu hoppas jag att öppenheten och samverkan för att bredda detta
arbete, som har varit, också kommer att gälla för arbetet i kommittén.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
51
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
52
Annars riskerar man att tappa bort det väsentliga, nämligen att finna
och lägga fram förslag som innebär en bred enighet kring ett nytt sys-
tem som blir tidsmässigt hållbart, vilket inte är minst viktigt i samman-
hanget.
När vi från Centerns sida har presenterat vårt förslag till arbetslivs-
försäkring har vi förordat en kraftig renodling av de sociala trygghets-
systemen och att dagens lappverk av olika system ersätts med i huvud-
sak tre system, varav arbetslivsförsäkring vid sjukdom, arbetslöshet och
funktionshinder skulle vara ett. Familjestöd, i vår tappning, i form av
ett barnkonto skulle vara det andra. Det tredje skulle vara pensionssys-
temet.
Vi har sagt att det system som skulle gälla vid sjukdom, arbetslös-
het och handikapp skulle ersätta fler av de nuvarande systemen, som i
stället skulle föras samman till ett enhetligt system, vilket skulle vara
obligatoriskt och omfattande i stort sett alla medborgare i landet.
Jag tycker att vi på denna punkt har fått ytterligare stöd för vår upp-
fattning, inte minst genom det arbete som Riksdagens revisorer har
ägnat sig åt under det senaste året. I sin rapport pekar de på behovet av
en bättre samordning och en tryggare försäkring, som också skall vara
mer överblickbar för individen - lättare att känna till, förstå och tilläm-
pa. Vi tycker att vi på denna punkt har fått ett starkt stöd för den linje
som vi har drivit under en tid.
Kravet för att ingå i den av oss föreslagna försäkringen är att man
skall stå till arbetsmarknadens förfogande och att man i olika lägen
skall vara beredd att ställa upp på insatser när det gäller rehabilitering
och liknande.
Vårt förslag till försäkring ersätter och samordnar nuvarande er-
sättning vid sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet och förtidspensione-
ring. Det ersätter också lönegarantin. Vi anser att det härigenom blir en
avsevärd förenkling jämfört med dagens system med de skiftande er-
sättningsnivåerna. Vissa delar uppnås redan i och med det förslag som
finns i kompletteringspropositionen, vilket innebär en bättre samord-
ning av ersättningsnivåerna. Det minskar möjligheterna att surfa mellan
systemen, och det ökar också överblickbarheten för individen.
Vi har pekat på att vi ser detta som två delar: Den ena delen inne-
håller en grundpenning, och den andra delen är inkomstrelaterad, dock
icke på lika hög nivå som med dagens system. Skälet till att vi har valt
att tala i dessa termer är att vi i vårt interna arbete har konstaterat att
det finns en stor grupp som i dag faller mellan eller utanför försäkring-
arna.
Därför är det litet märkligt att vi ibland har kritiserats för att vårt
förslag skulle vara ett socialbidragssystem. Det är just detta vi försöker
att komma bort ifrån genom att skapa en sammanhållen försäkring som
omfattar alla och även genom att lyfta grupper, som i dag blir hänvisa-
de till kommunernas system, tillbaka till försäkringssystemet. Detta är
en av de grundläggande principerna för vårt förslag.
Genom de direktiv som regeringen har gett till Sjuk- och arbetsska-
deberedningen finns det nu möjligheter att fortsätta att arbeta i den
riktning som vi har pekat ut i vårt förslag.
Vi har i utskottsarbetet också varit beredda att gå längre när det
gäller besparingar och möjligheten att bryta utgiftsautomatiken i stats-
budgeten. Vi har i en reservation pekat på att vi ytterligare skulle vilja
begränsa uppräkningen när det gäller basbeloppet och frysa nivån till
en procents uppräkning under de närmaste tre åren. Det innebär ett
något mer långtgående åtagande än det som riksdagen redan har beslu-
tat om. Dessutom tycker vi att vår modell är enklare och mer lättbe-
griplig än den som riksdagen tog ställning till förra hösten. Bakgrunden
till detta är att vi anser att det är oerhört viktigt att kunna bryta utgift-
sautomatiken för att därigenom klara det långsiktiga målet att ge en
trygg välfärd.
På en punkt har vi dock varit beredda att spendera litet mer pengar.
Vi har också i en reservation, herr talman, pekat på gruppen för-
tidspensionärer med försörjningsansvar. Det finns ju en liten grupp av
förtidspensionärer som har ett eller flera barn. Det är bara att konstatera
att de samverkande förslagen som ingår i de olika förslagsdelarna,
såväl i budgetpropositionen som i kompletteringspropositionen, för
denna grupp sammantaget får väldigt kraftiga effekter, eftersom ned-
dragningarna sker i flera olika system, alltifrån barnbidrag till pen-
sionssystemet. Vi menar att en grupp förmodligen kommer att hamna
rejält i kläm. Vi har i vårt förslag reserverat en summa pengar för att
titta på möjligheten att återföra litet till denna grupp i form av ett sär-
skilt barntillägg. Det finns anledning att vara observant när det gäller
denna grupp, för jag tror att de under nästa år kommer att få det väldigt
kärvt och att många av dem kommer att hamna i socialbidragssystemet.
Det tycker jag att vi bör försöka undvika genom att stötta just denna
grupp.
Herr talman! Jag vill avsluta mitt anförande med att yrka bifall till
en av våra reservationer, reservation 20.
Anf. 70 BO KÖNBERG (fp)
Herr talman! Vi har under början av 90-talet haft en lång debatt i
vårt land om socialförsäkringarna.
I en av debatterna, som ägde rum för ett år sedan i Visby i samband
med Försäkringskasseförbundets stämma, hade jag som då ansvarigt
statsråd för dessa frågor nöjet att diskutera dem med bl.a. Socialdemo-
kraternas dåvarande talesman för sociala frågor, numera talmannen
Birgitta Dahl, Gullan Lindblad m.fl. Vi hade en intensiv och levande
debatt. Jag avslutade den för egen del med att säga att jag tyckte att det
även av den debatten hade framgått att det parti i Sverige som mest
engagerade sig för försvaret av socialförsäkringarna var Folkpartiet
liberalerna. Jag kände, när jag sade det, att det var sant. Men det är
klart att det var litet grand på gränsen i så måtto att framför allt Social-
demokraterna länge har haft en med Folkpartiet liberalerna likartad
uppfattning i dessa frågor.
Tyvärr måste jag nu denna vår och i denna debatt konstatera att jag
hade mer rätt än vad jag trodde. Genom de ställningstaganden som
socialdemokraterna i regeringsställning har gjort har det visat sig att vi
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
53
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
från vårt parti får föra kampen för vettiga och bra socialförsäkringar |
Debatten i dag handlar om socialförsäkringsutskottets betänkande
|
Socialförsäkring - |
nr 10. Det som är ovanligt med det är inte numret, utan att det finns två När vi i Folkpartiet liberalerna har försvarat välfärdsstaten som en Den debatt som har förts har till stor del handlat om huruvida man Det finns andra argument för obligatoriska försäkringar. Vid en Som jag sade i inledningen får nu debatten om socialförsäkringar I oppositionsställning kritiserade man nästan alla besparingsförslag |
|
54 |
ringen, som gick ut på en sänkning till 80 %. Efter ett avhopp från |
krisuppgörelsen var man - och är fortfarande - också emot pensionsål-
dershöjningen.
Jag sade att man var emot nästan alltihopa. Men det finns ett stort
och viktigt undantag, och det är krisuppgörelsen hösten 1992. Den
dåvarande regeringen och den dåvarande socialdemokratiska opposi-
tionen kunde då göra upp om ett omfattande program för att klara rikets
finanser. Det var bra. Men det var egentligen det enda tillfället som
man var överens. Nu när man har kommit i regeringsställning bedriver
man en annan politik, en politik som får en hel del kritik. Det rör sig
även om intern kritik som syns i de för oss alla tillgängliga massmedi-
erna. Statsråden är nu ute och försvarar sig. I gårdagens kvällstidningar
var det två av socialförsäkringsministerns kolleger som försökte försva-
ra kombinationen av sänkt matmoms och kraftiga försämringar i social-
försäkringarna.
I samband med socialdemokraternas förra partikongress gjorde man
en stor affär av de omfattande försämringar som man ansåg hade ge-
nomförts i arbetslöshetsförsäkringen i och med att den borgerliga rege-
ringen hade sänkt ersättningsnivåerna från 90 % till 80 %. Man fattade
beslut om att när ekonomin tillät det skulle man återinföra den gamla
90-procentsnivån. Därmed skulle man villfara önskemålen från bl.a. de
tusentals människor som man hade bussat till Riksdagshuset i Stock-
holm för att de kraftfullt skulle protestera mot sänkningen från 90 % till
80 %. Socialförsäkringsministern och hennes kolleger kan förstås säga
att ekonomin nu är så dålig att vi inte kan gå från 80 % till 90 %, utan
vi tvingas nu gå från 80 % till 75 %.
Jag skall inte föra någon debatt om detta, utan jag skall i stället ta
upp en annan fråga. I en socialdemokratisk rapport sägs det att vi är på
rätt väg. Finansministern har i ett uttalande sagt att vi måste sänka
nivåerna i socialförsäkringarna till 75 % för att de skall kunna fungera i
nästa lågkonjunktur. Borta är argumentationen om att man egentligen
vill ha 90 % men att man just nu inte klarar av det, eftersom ekonomin i
landet är så dålig.
Man har den uppfattningen att i den naturliga utveckling som sker i
varje land där det förekommer hög- och lågkonjunkturer är det önsk-
värt med en nivå på 75 %. Det är ju - som Gullan Lindblad var inne på
i sitt anförande - en position som ligger mycket nära den som Modera-
ta samlingspartiet länge har intagit och länge fått skäll av socialdemo-
kraterna för.
Den interna kritiken rör också de fördelningspolitiska bedömning-
arna som regeringen tycks ha gjort och numera tillsammans med Cen-
terpartiet står för här i riksdagen.
Såvitt jag kan förstå kommer riksdagens majoritet denna vår, denna
dag för första gången i Sveriges historia att fatta beslut - om man inte
redan har gjort det - om sänkta barnbidrag, om avskaffande av fler-
barnstilläggen, om sänkningen av ersättningsnivån i föräldraförsäkring-
en från 80 % till 75 % med undantag av ett par inslag, om sänkningen
från 80 % till 75 % i sjukförsäkringen, om sänkningen från 80 % till
75 % i arbetslöshetsförsäkringen. Genom dessa fem åtgärder lyckas
man nästan spara ihop till kostnaden för sänkningen av matmomsen.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
55
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Dessa fem åtgärder ger tillsammans bortemot de 8,5 miljarder som |
Herr talman! Vi har avgett några reservationer och särskilda yttran-
|
Socialförsäkring - |
den till betänkandet. För att undvika alltför många omröstningar i dag Innan jag lämnar talarstolen vill jag ställa två frågor till Anna Hed- Den första frågan är: Är det Anna Hedborgs och regeringens upp- Den andra frågan är: Vari ligger det fördelningspolitiskt positiva i Anf. 71 ULLA HOFFMANN (v) Herr talman! Över denna debatt vilar skuggan av kompletterings- Kompletteringspropositionen har också lagt sin mörka skugga över Den 23 mars 1995 justerade utskottet ett förslag till betänkande som Någon vecka därefter upphävde utskottet sin justering när regering- Trots min korta erfarenhet i kammaren har jag förstått att ett vanligt |
56
Regeringen och Centerpartiet inför en enhetlig 75-procentig ersätt-
ningsnivå över tiden och i socialförsäkringens olika delar. Dock hyser
man uppenbarligen den uppfattningen att denna nivå kan vara för låg,
eftersom Sjuk- och arbetsskadeberedningen skall ges i uppdrag att
överväga den totala ersättningsnivån i form av kompletterande avtals-
försäkringar.
Att gröpa ur det solidariskt finansierade systemet och lägga över
ansvaret på parterna, som regeringen nu indikerar, innebär att den all-
männa standardskyddsmodellen, eller den generella välfärdsmodellen,
anpassas till ett system som liknar den tyska korporativa modellen, som
utmärks av att olika yrkesgrupper bygger upp sina egna system för
försäkringar. Den som saknar anställning eller kollektivavtal ställs utan
sociala rättigheter.
Vänsterpartiet är i huvudsak för en enhetlig socialförsäkring där det
inte går att glida mellan de olika försäkringssystemen, som t.ex. mellan
sjuk- och föräldraförsäkringen genom karensdagens införande. Vi anser
att det är bra att rensa i systemen för att därigenom åter få en förank-
ring i folkdjupet för den generella välfärden. Men då måste också de
solidariskt finansierade och generella socialförsäkringarna försvaras.
Det verkar som om regeringen tror att det går att behålla den svens-
ka modellen även inom det som är snarlikt det tyska systemet. Men då
har man glömt bort de krav på anpassningen av de sociala systemen
och socialförsäkringarna som fler och fler forskare inom EU menar
måste ske, om en ekonomisk och en monetär union skall fungera inom
ett gränslöst EU. Med andra ord påverkar harmoniseringen till EU vårt
välfärdssystem, vilket i alla högsta grad påverkar kvinnorna.
Göran Persson hävdar att de nedskärningar han nu gör i socialför-
säkringarna görs för att möta nästa lågkonjunktur. Vänsterpartiet häv-
dar att han gör detta för att anpassa Sveriges ekonomiska politik till
EMU. Det av Centern och Socialdemokraterna föreslagna, och helt
odefinierade, utgiftstaket för kommuner, stat och socialförsäkringar är
ytterligare en sådan åtgärd som innebär en anpassning till EMU.
Att skära i socialförsäkringssystemen som nu görs för att finansiera
underskott i andra sektorer under förevändning att socialförsäkringssys-
temen går med förlust är både omoraliskt och ekonomiskt felaktigt. Om
staten behöver låna ytterligare pengar av medborgarna för att finansiera
underskottet i andra sektorer måste det sägas rakt ut, inte gömmas i
fraser om att vi har levt över våra tillgångar eller att välfärden går med
förlust.
Om det är något som är djupt förankrat i folksjälen är det våra ge-
nerella socialförsäkringar. Innan några beslut fattas i frågan om den
förändrade ideologiska inriktning som överenskommelsen mellan So-
cialdemokraterna och Centerpartiet innebär bör den förankras hos fol-
ket. Förändringarna bör också analyseras ur ett klass- och ett könspers-
pektiv. Och granskningen skall ske därför att de med förslitande ar-
betsuppgifter och de med låg lön är mer beroende av socialförsäkring-
arna än de med lätta och stimulerande arbetsuppgifter.
Kvinnor är också mer än män beroende av våra socialförsäkringar.
Kvinnor använder sig t.ex. mer än män av sjukförsäkring, föräldraför-
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
57
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
58
säkring, tillfällig föräldrapeng och förtidspensionering. Nedskärningar i
socialförsäkringssystemen kommer därför att drabba kvinnor hårdare
än män. Av de pensionärer som kommer att drabbas mest av nedskär-
ningarna i pensionerna är den största gruppen kvinnor.
Men döm om min förvåning när vår motion där vi begär en analys
ur ett klass- och ett könsperspektiv avstyrktes av det parti som anser sig
vara ett arbetarrörelse- och kvinnoparti.
Herr talman! Det står utom allt tvivel att kärnan och ideologin bak-
om socialförsäkrings- och transfereringssystemen måste försvaras och
bevaras. System som har varit i bruk en längre tid behöver dock ses
över. Sedan 1990 har socialförsäkringen och övriga bidragssystem
ändrats på mer än 200 ställen. Det är därför av nödvändighet att utveck-
la ett enhetligt, lätt och lättförståeligt system, ett system som inte går att
utnyttja, utan som används för det som det är till för - att garantera
människor inkomsttrygghet vid olika tillfällen och i olika skeden av
livet. Ett nytt socialförsäkringssystem skall vara omfördelande mellan
klasser, mellan kön och mellan olika åldrar.
Förutsättningarna för Vänsterpartiets socialförsäkringssystem är att
det är en generell försäkring som omfattar dels ett grundskydd, t.ex.
folkpension och garantibelopp vid sjukdom, dels ett inkomstbortfall-
skydd. Avgifterna skall betalas solidariskt via sociala avgifter och
skatter på hela lönesumman.
Föräldraförsäkringen har varit oöverträffad när det gäller att under-
lätta för kvinnor att kombinera förvärvsarbete och barn, vilket också
har varit bra för barnen. Vänsterpartiet anser att en utbyggd föräldra-
försäkring måste prioriteras inom familjepolitiken så fort resurserna
tillåter. Vänsterpartiet anser också att mannen skall ha rätt till föräldra-
ledighet och att denna inte skall kunna överlåtas till mamman.
Vi föreslår därför att de kvoterade månaderna successivt byggs ut.
Vi begär ingen utökning i dag av vare sig föräldraförsäkringen eller de
kvoterade månaderna, utan vi säger: så fort resurserna tillåter. Det
kostar inget, men det är en viljeyttring som jag trodde Socialdemokra-
terna delade med oss. Men vem vet - samvaron med Centerpartiet
kanske leder till att vi får vårdnadsbidraget åter.
Herr talman! Läkemedelskostnaderna för den enskilde har rakat i
höjden under den senaste 1 O-årsperioden. Som de flesta av regeringens
förslag slår även detta hårdast mot dem som har minst pengar. Resulta-
tet kan bli att de som är i behov av läkemedel av ekonomiska skäl drar
sig för att köpa medicin eller gå till läkare, vilket i sin tur kan försvåra
sjukdomstillstånd och medföra rehabiliteringsbehov.
De s.k. egenavgifterna har under perioden ökat med 67 %. En grupp
som drabbas särskilt hårt av regeringens förslag är de kroniskt sjuka.
Vänsterpartiet anser att det, inte minst av rättviseskäl, måste finnas fria
läkemedel för dessa grupper. Listan över kostnadsfria läkemedel bör
också uppdateras, eftersom där ingår diagnosgrupper som inte är repre-
senterade. Det sitter visserligen en utredning, HSU 2000, som skall se
över frågorna, men utskottsmajoriteten förordar prisnedsatta i stället för
kostnadsfria läkemedel för dessa grupper, något som Vänsterpartiet
inte kan gå med på.
Så över till frågan om pensionärerna. Jag vill åter betona att pensio-
närerna inte är en enhetlig grupp. Där finns låginkomstpensionärer och
höginkomstpensionärer, där finns unga och äldre pensionärer, rika och
fattiga. Pensionärerna speglar samhällets sammansättning.
Vänsterpartiet vill förbättra för låginkomstpensionärerna genom att
förstärka bostadstillägget för dessa pensionärer. Regeringen ville slopa
den förhöjda avkastningen på 10 % av förmögenhetsvärdet. Det ville
inte Vänsterpartiet. Regeringen ville trappa av det särskilda grundav-
draget för pensionärer mot kapitalinkomster. Det ville också Vänster-
partiet. Men det visade sig att en kombination av dessa båda åtgärder
ledde till att pensionärer med låg pension hade fått lägre bostadstillägg
i dag, medan pensionärer med stora förmögenheter hade fått bostads-
tillägg. Ärendet lämnades därför över till skatteutskottet för behandling
som återkom med en lösning: det allmänna grundavdraget sänktes i
stället med 1 % som ett resultat av en uppgörelse med Centerpartiet.
Genom att ärendet överlämnades till skatteutskottet försvann det som
Vänsterpartiet ville, nämligen att förstärka bostadstillägget för de sämst
ställda pensionärerna.
Regeringen föreslår också att folkpensionsdelen av förtidspensionen
skall sänkas med 6 % och pensionstillskottet för samma grupp öka med
samma procent. Det innebär att de förtidspensionärer som endast har
folkpension och pensionstillskott inte drabbas, medan de med låg ATP
drabbas mycket hårt. Vänsterpartiet vill därför höja bostadstillägget för
denna grupp. Vi har i vår budget avsatt 120 miljoner för det ändamålet.
Antalet nybeviljade förtidspensioner minskar för första gången på
länge, och det är glädjande. Vad som också är glädjande är att förtids-
pensionärerna lever allt längre. Men utskottsmajoriteten är oroad över
detta faktum, eftersom det innebär att vi får allt fler förtidspensionärer.
Därför vill man avskaffa de s.k. äldrereglerna i förtidspensionen och gå
enbart på medicinska grunder. Vänsterpartiet delar uppfattningen att
förtidspension skall grundas på medicinska orsaker. Men vi får pro-
blem när vi skall definiera vad som är medicinska orsaker. Frågan om
avskaffandet av äldrereglerna bör därför, tycker vi, hänskjutas till Sjuk-
och arbetsskadeberedningen, som har att bereda ett nytt regelsystem
för förtidspensioneringen. Varför kan vi inte vänta till dess Sjuk- och
arbetsskadeberedningen är klar med sitt arbete? Varför skall vi i riks-
dagen fortsätta att begränsa den gruppens arbete?
Herr talman! I sinom tid kommer vi att få ett nytt pensionssystem. Jag
satt i den s.k. pensionsarbetsgruppen. Gång efter annan krävde jag att
förslaget skulle granskas ur ett könsperspektiv. Gång efter annan kräv-
de jag att förslaget skulle skickas på en lång remissomgång. Ingetdera
skedde. Remissomgången bestod av en kort remissrunda på mindre än
två månader där informationsmaterialet tog slut ute på försäk-
ringskassorna. Förslaget granskades ur ett ekonomiskt jämställd-
hetsperspektiv, dvs. att det studerades om kvinnor får lika mycket som
män med de olika åtgärderna. Jag hävdar att det är en mycket begräns-
ad granskning. Om majoriteten hade beslutat att kvinnor skulle få ATP-
poäng upp till sju och ett halvt basbelopp för att stanna hemma och
vårda barn, skulle den utförda granskningen ha visat att förslaget är
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
59
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
jämställt. Men jämställdhet är ett vidare begrepp. Vad innebär t.ex. |
Vad innebär livsinkomstprincipen för kvinnors förvärvsarbete? Vad
|
Socialförsäkring - |
innebär de fyra barnåren för kvinnors möjlighet att komma tillbaka till Min och Vänsterpartiets uppfattning är att den granskning som I budgetpropositionen finns ett diagram som visar precis hur ned- Sist men inte minst: Jag sade tidigare att ett vanligt sätt att osynlig- I budgetpropositionen skriver finansministern ”av var och en efter Hen talman! Jag och Vänsterpartiet står självklart bakom alla våra Anf. 72 RAGNHILD POHANKA (mp) Herr talman! När man talar om att man sitter i socialförsäkringsut- |
|
60 |
människor som det gäller framför oss. Det betyder egentligen hela |
svenska folket. Vi behandlar allt från havandeskapspenning innan det
lilla barnet föds fram till närståendepenning i livets slutskede. Däremel-
lan finns barn- och studiebidrag, sjukpenning, föräldraförsäkring och
pensioner i olika former.
I dag skall vi huvudsakligen behandla sjuk- och föräldraförsäkring-
en och också frågor om sjukdomsbegrepp och rehabilitering m.fl. Jag
håller med Centerpartiets Rune Backlund om att det är nästan hela vårt
välfärdssystem som behandlas. Vi kommer att fatta beslut i dessa frå-
gor, men flertalet frågor kommer upp ännu en gång då kompletterings-
propositionen skall behandlas.
Vi kommer inte att ta ställning till alla nedskärningar som föreslås
inom socialförsäkrings- och bidragssystem, men jag skall försöka göra
en översikt över de viktigaste, även om en del av dem hör hemma i
andra utskott som socialutskottet och arbetsmarknadsutskottet.
Barnbidragen har sänkts för 1-16-åringar med 110 kr per månad,
studiebidragen på motsvarande sätt. Dessutom har antalet månader man
får studiebidrag minskats. Flerbarnstilläggen fasas ut. Det låter så
vackert, men det betyder egentligen att det för de barn som föds efter
den 1 januari nästa år inte finns något flerbarnstillägg alls. Det är möj-
ligt att det fanns utrymme för små sänkningar, men det här kommer att
betyda mycket, särskilt när man vet att fyra- och fembarnsfamiljer till
stor del lever under existensminimum. Några har socialbidrag, men alla
söker inte socialbidrag fastän de skulle kunna få det. Barntilläggen i
svux och svuxa tar vi bort. Resetillägg för elever i statens skolor för
vuxna tas bort. Det rör sig endast om 6 miljoner - det är felräk-
ningspengar i statsbudgeten. CSN-kortet för studerande tas bort. Hy-
resbidraget tas bort för ensamstående över 29 år, och hyresbidraget till
pensionärer sänks de facto sedan staten tar över. Basbeloppet med flera
nivåer för pensionärer innebär nedskärningar.
Sedan kommer vi till höjda avgifter. Högkostnadsskyddet höjs för
andra gången - i höstas var gränsen 1 600-1 700 kr, och nu blir det
1 700-1 800 kr om året. När det gäller mediciner planerar man ytterli-
gare en höjning innan den förra har trätt i kraft. Man skall få betala
ända upp till 160 kr för första medicinen och därefter 60 kr. Detta
kommer i kompletteringspropositionen. Självrisken inom tandvården
höjs från 500 kr till 700 kr.
Sedan har vi de stora sänkningarna. Undantaget barnbidraget är de
jättestora. Ersättningen blir 75 % av lönen i föräldraförsäkringen utom
30 dagar för varje förälder, dvs. att männen alltså skall få en högre
procentandel. Jag kan inte förstå detta. De har dessutom ofta högre lön,
och så gör man på detta sätt. Jag tycker att det skulle vara en förmån att
få vara hemma och sköta sina barn om man kan ta emot samma pengar
som de flesta kvinnor gör. Andra stora sänkningar gäller 75 % av lönen
i arbetslöshetsförsäkringen, 75 % i sjukförsäkring och rehabilite-
ringspenning, tillfällig föräldrapenning och avskaffande av kontaktda-
gar.
Men det finns pengar. Det finns pengar i Sverige. I försvarsdebatten
som vi hade i förra veckan handlade det om 55,8 miljarder kronor. En
planerad utbyggnad av vägar skall kosta 113 miljarder kronor under en
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
61
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
tioårsperiod. Dessutom har det ju varit en felräkning på uppåt 90 % på |
erna, så det betyder egentligen 210 miljarder kronor. Detta motsvarar
|
Socialförsäkring - |
13 000-24 000 kr per svensk. Det finns alltså pengar. Vi har också en Det finns alltså pengar. Det finns pengar på de områden där pojkar- Miljöpartiets egna förslag ger lika stora besparingar som Socialde- Nu gör man så att när man sänker till 75 % tar man ifrån dem som Jag kommer nu in på rehabiliteringen av arbetsskadade. Bakgrund Detta är den verklighet som möter de människor som nu också står Att som utskottet avstyrka motionen med hänvisning till att Sjuk- Utslagningen från arbetsmarknaden är i detta läge obönhörlig, och Jag yrkar alltså inte bifall till reservationen men markerar ändå att |
62
När det gäller sjukdomsbegreppet har utskottet valt att avstyrka
Miljöpartiets yrkande om att inte snäva in det sjukdomsbegrepp som
skall ligga till grund för försäkringskassans prövning av rätt till sjuk-
penning eller förtidspension. I propositionen föreslås att försäkrings-
kassan skall bortse från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala
eller liknande förhållanden. Miljöpartiet befarar att detta är ett alltför
snävt sjukdomsbegrepp, som kommer att diskriminera människor vars
sjukdom helt eller delvis har sin grund i existentiella orsaker. Detta
avfärdas av utskottet, som menar att gällande praxis även fortsätt-
ningsvis kommer att ge rätt till ersättning vid sjukdomstillstånd av
sådan art.
Jag fick häromdagen i min hand en bok av en läkare och forskare
som heter Olle Hellström. Boken heter Vad sjukdom vill säga, och den
handlar om vad sjukdom kan säga om människan. Jag är säker på att
det han beskriver stämmer, att man ofta blir sjuk av yttre orsaker och
inte alltid av medicinska orsaker. De människor som nu slås ut på olika
håll råkar ut för just detta att de blir sjuka på grund av att de mår så illa.
Jag vill återgå till det cirkelresonemang som förs i propositionen
och som jag upplever att utskottet inte har analyserat, i alla fall inte så
som vår avsikt var. Regeringen instämmer i att den förra regeringen
avfärdade Rehabiliteringsutredningens förslag att sjukdomsbegreppet
borde utvidgas, för att förutom sjukdom också gälla annan nedsättning
av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan, dvs. en kodifiering
av praxis. Regeringen hävdar sedan att det är angeläget att motverka att
ersättning från sjukförsäkringen utges för sociala och generella
livsproblem utan att motsvarande utvidgning av det försäkringsrättsliga
sjukdomsbegreppet har skett genom domstolspraxis eller lagändring.
Samtidigt hänvisar man till just praxis, när man nu avstår från att för-
säkringsrättsligt utvidga innebörden.
De förarbeten i arbetsförsäkringslagen som man hänvisar till gjor-
des på 40-talet. Det är knappast kontroversiellt att hävda att mycket har
skett i vår syn på sjukdom, framför allt på sambandet mellan psyke och
soma, själ och kropp, sedan dess. Detta bör självfallet avspeglas i lag-
stiftningen och inte överlåtas till domstolspraxis.
Den 1 juli 1994 utökades möjligheten att vårda sjuk nära anhörig
till 60 dagar, s.k. närståendepenning. För en ytterligare höjning av
livets kvalitet skulle det vara bra att utöka närståendepenningen. Det
skulle vara befogat, som det sägs i en motion av Folkpartiet. Dessutom
skulle det i de fall där den sjuke och de anhöriga så önskar bli en be-
sparing. Om denna vård kunde utökas skulle landstingen spara mycket
mer än staten skulle få ge ut på närståendepenningen. De ofta vattentäta
skotten mellan olika penningpåsar ger fördyrande effekter. Vi i Miljö-
partiet är ännu inte beredda att stödja Folkpartiets reservation 12, som
gäller mom. 12, men vi kommer att fördjupa oss i frågan.
När det gäller de fria läkemedlen anser Miljöpartiet att en uppdate-
ring av den gamla listan på fria läkemedel bör ses över och uppdateras.
En möjlighet vore att ha en lista på sjukdomar som skulle få kostnads-
fria mediciner och inte bindas till särskilda preparat. De mediciner som
används skall naturligtvis ha samma krav som i dag finns i övriga re-
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
63
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
ceptförskrivningar, dvs. att generiska mediciner används och att ersätt- |
på det billigaste alternativet i de fall flera likvärdiga alternativ finns i
|
Socialförsäkring - |
form av ett eller flera generiska läkemedel, dvs. där patentet har gått ut När det gäller pensionärernas levnadsförhållanden - särskilt de med När det gäller förtidspensionärer har Miljöpartiet satsat 500 miljo- Att höja pensionsåldern till 66 eller 67 år innebär en låtsasbespa- Vidare gäller det avskaffandet av äldreregler. När så oerhört många I stället för att ytterligare rehabiliteringsåtgärder satsas på äldre Tillsammans med Moderaterna, kds och Folkpartiet har vi ett sär- Miljöpartiet lägger också fram ett förslag om ett reformerat |
64
än i dag, med ett golv på 100 000 kr per år och ett tak på sex
basbelopp.
I fråga om rätten att överklaga försäkringskassans ställningstagande
i samband med kommunicering om indragning av sjukpenning, tycker
vi att man skall ha en rättighet att överklaga. Annars kan det bli en ren
rättslöshet för en person, vilken kanske kommer på kant med dem som
arbetar med detta och vilken behöver gå vidare.
Ola Ström tar i motion Sf504 upp en viktig rättvisefråga när det
gäller handikappade studerandes ekonomi. Jag har efter det att den här
motionen väcktes varit i kontakt med hörselskadade i Örebro, som
många känner till. De har en helt annan ekonomisk situation än sina
friska kamrater, som helt enkelt får för mycket pengar. De skulle behö-
va en bättre utbildning, och det behöver göras en satsning på tolkut-
bildning inom hörselvården m.m. De bör kunna leva på ungefar samma
ekonomiska standard som andra ungdomar. Exakt vilken summa det
handlar om vet jag inte, men detta är ett problem för de här barnen i
Örebro. Jag har talat med både föräldrar, tolkar och lärare, och alla är
överens om detta.
Jag yrkar bifall till reservation 4, som gäller mom. 1, reservation 8
och reservation 34, men vi står självfallet bakom alla våra reservatio-
ner.
Anf. 73 ROSE-MARIE FREBRAN (kds)
Hen talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 5.
Vi kristdemokrater pläderar för och står bakom samtliga våra reserva-
tioner, men av respekt för kammarens tid yrkar jag bara bifall till en av
dem.
Vi behandlar i dag en del av välfärdens kärna, för dit måste vi räkna
trygghetssystemen; olika system som skall täcka inkomstbortfall under
människans aktiva ålder. Dagens system är resultatet av olika beslut
under flera decennier i tider av växande ekonomi. Ersättningsnivåerna
har blivit högst varierande, trots att den enskildes behov är ungefär lika
stort, oberoende av vad orsaken till inkomstbortfallet är.
Vi kristdemokrater tar ställning för obligatoriska trygghetssystem
av flera skäl. Dels vet vi att en del skulle avstå från frivilliga försäk-
ringar, men skattebetalarna skulle ändå vara tvungna att garantera en
skälig levnadsnivå om de råkar illa ut. Andra skulle visserligen försäkra
sig, men göra det otillräckligt. Ett mycket viktigt skäl är att individer
med särskilt höga risker skulle få svårt att erhålla privata försäkringar.
En viktig förutsättning i ett reformerat och robust system är att ni-
våerna i de försäkringar som är utbytbara mot varandra överensstäm-
mer. Samma ersättning bör därför gälla vid sjukdom, arbetslöshet och
föräldraledighet. Glädjande nog råder det enighet om just den viktiga
punkten.
Herr talman! Vi kristdemokrater anser att samhällets skyldighet, det
offentligas skyldighet, måste anses kunna avta i takt med ökade in-
komster, vilket motiverar taket på sju och ett halvt basbelopp för er-
sättningsnivåerna. Men vi menar också att det motiverar tanken på s.k.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
5 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 107
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
brutet tak. Vi kristdemokrater har därför pläderat för en lägre ersätt- |
Vi anser också att det bör finnas en enhetlig lägsta nivå, ett golv, i
|
Socialförsäkring - |
trygghetssystemen. Enhetliga avgifter bör tas ut upp till det övre taket. Tyvärr har vi inte mött någon öppenhet för att låta Sjuk- och arbets- Redan nu vill vi kristdemokrater se några förändringar i förhållande Herr talman! När det gäller sjukförsäkringen anser vi kristdemokra- Vi kristdemokraterna delar regeringens bedömning att beslut om Herr talman! Volontärer knutna till ideella biståndsorganisationer Denna treårsgräns missgynnar dem som är villiga att arbeta i bi- |
66
Herr talman! Vi kristdemokrater anser att det finns flera skäl som
talar för att den som är mellan 45 och 55 år bör ha möjlighet till ett
förtida pensionsuttag under ett års tid, s.k. sabbatsår. En sådan möjlig-
het skulle bl.a. kunna skapa vikariatsplatser, vilket skulle lätta trycket
på arbetsmarknaden.
Förslaget att avskaffa de nuvarande särreglerna för personer som är
över 60 år eller äldre vad gäller rätten till förtidspension innebär att
förtidspensioneringen renodlas till att ge ersättning vid nedsatt arbets-
förmåga på grund av medicinska faktorer. Vi kristdemokrater stöder
detta.
Avskaffandet av äldrereglerna kräver dock en anpassning av övriga
trygghetssystem inklusive arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Renod-
lingen av förtidspensioneringen får nämligen inte leda till att människor
kommer i kläm. Detta gäller inte minst människor i glesbygd. Innan
lagändringen träder i kraft den 1 januari 1997 borde därför regeringen
återkomma till riksdagen med förslag som förhindrar orimliga sociala
konsekvenser av avskaffade äldreregler.
Jag konstaterar när jag läser kompletteringspropositionen, som ju i
mångt och mycket svävar också över denna debatt, att regeringen -
som tur är - har insikt om problemet. En särskild utredning utlovas i
samråd mellan social- och arbetsmarknadsministrarna för att göra en
bred analys av de äldres situation på en alltmer krävande och rörlig
arbetsmarknad samt av alternativ till förtidspensionering när ohäl-
soprövningen för förtidspension skärps, som det heter. Jag räknar där-
för med att regeringen återkommer till riksdagen i god tid före lagänd-
ringen. Därmed kommer mitt krav att tillgodoses.
Fru talman! På pensionsområdet föreslår vi kristdemokrater ett antal
förändringar jämfört med regeringens förslag. Den allra viktigast är
kanske den ytterligare kompensationen till de sämst ställda pensionä-
rerna. Vi saknar i mångt och mycket fördelningspolitiskt motiverade
drag i den nuvarande ekonomiska politiken. Vi tycker att man kompen-
serar de sämst ställda pensionärerna för litet när det stramas åt på andra
håll och kanter. Vi kristdemokrater satsar därför 500 miljoner kronor
på förbättrade bostadstillägg och 250 miljoner kronor på höjda pen-
sionstillskott.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag uttrycka min tillfredsställelse
med att ett enigt utskott tillstyrker den fyrpartimotion som några av oss
med Gullan Lindblad i spetsen har väckt angående rehabilitering på
lika villkor för kvinnor och män. Det är ett viktigt område, och det är
roligt att utskottet enigt står bakom detta.
Anf. 74 MAJ-INGER KLINGVALL (s)
Fru talman! Vi debatterar i dag socialförsäkringsutskottets betän-
kande nr 10. Jag kommer att beröra några förslag som behandlas i det.
Utskottets behandling av budgetpropositionen i de delar som berör
vårt område har starkt påverkats av försämringarna i det statsfinansiella
läget. Detta har lett till att förslag som fanns i budgetpropositionen inte
längre är aktuella för beslut i det här sammanhanget.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
67
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
68
Ett sådant exempel är förslaget om 75-procentsnivå i socialförsäk-
ringssystemen, vilket kommer att behandlas i finansutskottets betän-
kande över kompletteringspropositionen. I den föreslås mot bakgrund
av det statsfinansiella läget att en enhetlig ersättningsnivå på 75 %
införs i sjukförsäkringssystemen och i föräldraförsäkringen fr.o.m. den
1 januari 1996. Jag kommer inte att beröra den frågan ytterligare i mitt
anförande, eftersom den återkommer till kammaren i juni.
Ett annat exempel på förändring i förhållande till budgetpropositio-
nen är att regeringen i samband med kompletteringspropositionen ock-
så lade fast de nya direktiven till Sjuk- och arbetsskadeberedningen.
Enligt dessa skall gränsdragningen mellan olika försäkringsgrenar
göras tydlig och rätten till sjukförsäkringen mer renodlat baseras på
medicinska grunder.
Sjuk- och arbetsskadeberedningen skall lämna förslag till hur en
bättre samordning mellan den allmänna ohälsoförsäkringen och andra
försäkringssystem kan åstadkommas, vilket är helt centralt för att få en
effektivt verkande försäkring. Det är också meningen att den allmänna
ohälsoförsäkringen skall omfatta ersättning för inkomstbortfall vid
varaktigt nedsatt arbetsförmåga, dvs. det nuvarande förtidspensionssys-
temet.
Beredningen skall dessutom analysera vad som sker med inkomst-
bortfallsprincipen, om inkomstgränsen på längre sikt inte höjs i takt
med den allmänna inkomstutvecklingen på motsvarande sätt som skall
ske inom ålderspensionssystemet.
När det gäller frågan om sjuklöneperioden har beredningen i upp-
drag att överväga såväl sjuklöneperiodens längd som dess förläggning
under sjukdomsperioden.
Beredningen skall även utforma regler för beräkning av förmåns-
grundande inkomst vid kort eller medellång sjukfrånvaro, med ut-
gångspunkt i två alternativ: antingen aktuell inkomst eller inkomsten
under en period före sjukfallet. På den punkten vill Moderaterna, Folk-
partiet och Kristdemokraterna gå före och skärpa reglerna redan från
den 1 januari 1996. Moderaterna och Kristdemokraterna vill t.ex. att
den sjukpenninggrundande inkomsten skall baseras på medelvärdet av
de senaste 24 månadernas inkomst. Men eftersom det här är en ytterst
komplicerad fråga, som Sjuk- och arbetsskadeberedningen har fått i
uppdrag att utreda, anser vi socialdemokrater att det finns all anledning
att invänta dess förslag.
Fru talman! I enlighet med de generella direktiv som gäller alla
kommittéer och särskilda utredare skall Sjuk- och arbetsskadebered-
ningens förslag föregås av en analys och innehålla en redovisning av
hur förslagen kan komma att påverka kvinnors respektive mäns villkor
och därmed förutsättningarna för jämställdhet mellan könen.
Sjuk- och arbetsskadeberedningen skall slutföra sitt arbete under
innevarande år, och beredningens analys och förslag kommer att ge oss
underlag för ett fortsatt arbete med socialförsäkringssystemen.
Fru talman! Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att folk-
pension i form av förtidspension skall sänkas med sex procentenheter
av basbeloppet samtidigt som pensionstillskott till förtidspension höjs
från 105,5 % till 115,5 % av basbeloppet fr.o.m. den 1 juli 1995. För-
slaget beräknas minska kostnaderna för förtidspensioneringen med 508
miljoner kronor per år.
I budgetpropositionen lägger regeringen också fram förslag som rör
folkpensionen för gifta. Nu är folkpensionen för gift försäkrad olika
stor beroende på om maken har folkpension eller ej. Utskottet anser i
likhet med regeringen att det i dagens allvarliga ekonomiska situation
är rimligt att detta ändras så att folkpensionen för gift pensionär är
densamma oavsett om maken eller makan har folkpension eller ej.
Ändringen beräknas minska kostnaderna för folkpension i form av
ålderspension med 408 miljoner kronor och i form av förtidspension
med 720 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. De nya reglerna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.
En annan förändring som regeringen föreslår är att flytta tidpunkten
för pensionsutbetalningar. Den förändringen bör ske i flera steg med
högst några dagar åt gången. Pensionerna bör när förändringen är fullt
genomförd betalas ut den 23 och 24 i utbetalningsmånaden. Räntevins-
terna för staten beräknas till 280 miljoner kronor netto per år. Det är ett
förslag som utskottet biträder.
Fru talman! Antalet förtidspensionärer har under lång tid ökat. En
sådan ökning kan delvis förväntas i takt med att befolkningen växer.
Andelen förtidspensionärer bland befolkningen i förvärvsaktiv ålder
har också stigit kraftigt. Utvecklingen innebär att den ekonomiska
belastningen av förtidspensioneringen har stigit kontinuerligt. Utveck-
lingen innebär dessutom att allt fler permanent har utestängts från ar-
betsmarknaden. Såväl av sociala som av samhällsekonomiska skäl är
det nödvändigt att den nuvarande trenden inom förtidspensioneringen
bryts.
När de s.k. äldrereglerna infördes 1970 uppbar ca 12 % i ålders-
gruppen 60-64 år förtidspension. År 1993 hade andelen i denna ålders-
grupp stigit till drygt 34 %. Andelen har med andra ord nästan tredubb-
lats trots att pensionsåldern i den allmänna försäkringen har sänkts från
67 till 65 år. Om utvecklingen mot allt fler förtidspensionärer skall
brytas är det nödvändigt att andelen som uppbär förtidspension inte
fortsätter att stiga.
I propositionen om rätten till förtidspension och sjukpenning samt
folkpension för gifta erinras om att bedömningen i de s.k. äldrefallen
skiljer sig från övriga fall genom att de medicinska kraven ställs lägre
och att det vid bedömningen av arbetsförmågan inte kan krävas att den
försäkrade genomgår omskolning eller annan utbildning eller flyttar till
annan ort. Försök med arbetsplacering behöver inte heller göras. Hän-
syn tas också till normala åldersförändringar även om någon sjukdom i
egentlig mening inte föreligger. Sjukdom och åldersförändringar ses i
relation till de arbetsmöjligheter som står till buds på orten. De arbets-
marknadsmässiga faktorerna får därvid särskild betydelse vid pen-
sionsprövningen i dessa fall.
Regeringen föreslår att de nuvarande särreglerna för personer som
är 60 eller äldre avskaffas när det gäller rätten till förtidspension. För
att inte avskaffandet av äldrereglerna skall få orimliga sociala konsek-
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
69
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
venser bör den föreslagna ändringen genomföras i samband med att |
arbetskraften. Regeringen föreslår också i kompletteringspropositionen
|
Socialförsäkring - |
att lönebidrag skall kunna utgå till arbetsgivare som anställer en lång- Fru talman! Utskottet anser att det är av största vikt att aktiva åtgär- Utskottet anser också att det finns starka skäl att förändra regelver- Efter denna korta genomgång av några förslag i socialförsäkringsut- Anf. 75 BO KÖNBERG (fp) replik Fru talman! Socialförsäkringsutskottets ordförande avslutade med Det mest häpnadsväckande med det anförande vi nu har hört var Maj-Inger Klingvall hade inga synpunkter på att det genomförs en Fru talman! Jag använder ordet häpnadsväckande, och det är milt |
70
Anf. 76 MAJ-INGER KLINGVALL (s) replik
Fru talman! Det är den blå upplagan som gäller, Bo Könberg. Be-
träffande den vita upplagan har vi fattat beslut om att upphäva juste-
ringen. Det tror jag inte att vi behöver orda så mycket mera om.
När det gäller de stora förändringarna som skall genomföras i sjuk-
försäkringen har jag redovisat vad Sjuk- och arbetsskadeberedningen
har det här året på sig att utreda. Vi kommer att få god tid på oss att
diskutera och så småningom fatta beslut. Den konkreta frågan om en
ersättningsnivå på 75 % kommer vi att få gott om tid och tillfällen att
resonera om när den återkommer till kammaren i juni.
Anf. 77 BO KÖNBERG (fp) replik
Fru talman! Jag trodde att vi skulle föra vårens stora socialförsäk-
ringspolitiska debatt i dag, men den skall tydligen äga rum när finansen
ägnar sig åt de här frågorna. Det är väl symboliskt nog. Jag skall ändå
drista mig till att ställa en rak fråga till Maj-Inger Klingvall. Anser
Maj-Inger Klingvall att det är ett bra förslag att försämra socialförsäk-
ringarna för att finansiera en del av den sänkta matmomsen?
Anf. 78 MAJ-INGER KLINGVALL (s) replik
Fru talman! Eftersom vi i juni skall fatta beslut om nivåerna i sjuk-
försäkringarna måste det väl ändå vara mest lämpligt, Bo Könberg, att
föra debatten vid det tillfället.
Vi har naturligtvis inte med någon glädje funderat över 75-
procentsnivån. Regeringen har lagt fram det här förslaget i komplette-
ringspropositionen, och vi kommer naturligtvis att behandla det i ut-
skottet.
Jag sätter inte det här i relation till förslaget om sänkt matmoms,
vilket Bo Könberg gör. Det är ett förslag som står för sig och som har
en helt annan inriktning än förslaget om en ersättningsnivå på 75 %.
Anf. 79 GULLAN LINDBLAD (m) replik
Fru talman! Tillåt mig konstatera att verkligheten är Socialdemokra-
ternas värsta fiende.
Maj-Inger Klingvall, utskottets ordförande, säger här att det finan-
siella läget tvingar oss att göra vissa saker. Ni genomför uppenbarligen
de här förändringarna av tvång. Jag vill fråga vad ni egentligen vill med
försäkringen? Är ni nöjda med att en beredning skall utreda så gott som
hela försäkringen?
Ni har nu godtagit många av de förslag som vi Moderater - av ideo-
logiska skäl, det säger jag gärna - har föreslagit. Vi har dock alltid fått
höra att vi har varit oförstående gentemot sjuka människor. Jag säger
återigen att om ni hade följt de förslagen, som i dag är era förslag, för
tio år sedan, hade vi haft en annan samhällsekonomi. Då hade vi bättre
kunnat skydda dem som har det sämst.
Är socialförsäkringsutskottets ordförande nöjd med att denna ut-
redning - på hearingen i går hörde vi att det även skall bli en tilläggsut-
redning - skall ta hand om så gott som allt när det gäller den komman-
de försäkringen? Är det realistiskt att tro att vi kan ha ett helt nytt för-
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
71
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
säkringssystem som träder i kraft den 1 januari 1997? Tillåt mig att |
|
Socialförsäkring - |
Anf. 80 MAJ-INGER KLINGVALL (s) replik Fru talman! Tillåt mig då att något fundera över Gullans Lindblads För oss gäller att Sjuk- och arbetsskadeberedningen har fått nya di- Anf. 81 GULLAN LINDBLAD (m) replik Fru talman! Jag är inte nöjd med att utredningen har så snäva direk- Jag har inte fått något svar på min fråga: Vad vill ni egentligen med Anf. 82 MAJ-INGER KLINGVALL (s) replik Fru talman! Jag förstår inte riktigt det Gullan Lindblad nu säger. Gullan Lindblad frågar vad vi vill med försäkringen. Vi vill natur- Anf. 83 ULLA HOFFMANN (v) replik Fru talman! Maj-Inger Klingvall ägnade mycket tid åt att berätta för |
|
72 |
man hänskjuter den här frågan till Sjuk- och arbetsskadeberedningen. |
Maj-Inger Klingvall säger att det inte är någon glädje att diskutera
75-procentsnivån, men varför snävar man då in utredningens direktiv
genom att göra på det här sättet? Det finns faktiskt ett särskilt yttrande
till betänkandet av Moderaterna, Folkpartiet, Miljöpartiet och kds som
visar på hur man här har gått till väga. Detta särskilda yttrande står
också Vänsterpartiet bakom.
Maj-Inger Klingvall säger också att trenden skall brytas inom för-
tidspensioneringarna. Det tycker jag är riktigt, och det är också viktigt,
men det borde ske på ett annat sätt än genom att en hel regel tas bort.
Det borde ske genom att arbetsmiljön förbättrades, genom en förbätt-
ring av arbetsorganisationen, en förbättring av rehabiliteringen, ett
utökat arbetsgivaransvar och sex timmars arbetsdag, inte genom att
man tar bort en regel som utestänger en hel grupp.
Anf. 84 MAJ-INGER KLINGVALL (s) replik
Fru talman! Jag kan delvis förstå att Ulla Hoffmann är litet besviken
över händelseutvecklingen. Det är allmänt bekant att vi hade en upp-
läggning i utskottet som öppnade för olika alternativ i Sjuk- och arbets-
skadeberedningens arbete när det gäller just karensdag och nivåer. Men
tyvärr sprang en väldigt hård ekonomisk verklighet i fatt oss i slutet på
mars, och förslagen från regeringen blev skarpare på grund av det
statsfinansiella läget och uppgörelsen med Centerpartiet. Det är faktiskt
sådant som händer, och vi i socialförsäkringsutskottet kan ju inte styra
över den ekonomiska utvecklingen.
Ulla Hoffmann för fram synpunkter vad gäller förtidspensionering
och önskemål om att vi där skall arbeta på flera fronter, och jag kan
naturligtvis inte annat än att instämma i det hon säger. Att ta bort äldre-
reglerna är en del, och de andra åtgärder som Ulla Hoffmann räknade
upp är naturligtvis också oerhört viktiga i det sammanhanget.
Anf. 85 ULLA HOFFMANN (v) replik
Fru talman! Jag tyckte att jag gjorde det ganska klart i mitt inled-
ningsanförande att jag varken är besviken eller bitter utan att jag är arg
över den behandling som direktiven har fått. Vi är många partier som
anser att de här direktiven till Sjuk- och arbetsskadeberedningen inte
skall snävas in. Men i och med en överenskommelse med Centern bryr
sig Socialdemokraterna inte om det.
Det finns en mängd sittande utredningar, bl.a. HSU 2000, för vilka
utskottet begränsar direktiven genom att säga att läkemedelskostnader-
na skall höjas på ett visst sätt och att vi inte längre skall ha det ena eller
det andra. Utredningar och kommittéer tillsätts och man tycker att de
skall arbeta i lugn och ro, men i själva verket får de inte arbeta i lugn
och ro. De kan inte arbeta förutsättningslöst.
Anf. 86 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)
Fru talman! Sverige har väl utbyggda socialförsäkringar, som skyd-
dar medborgarna från inkomstbortfall vid sjukdom, ålderdom och i
samband med att man får barn. Dessa socialförsäkringar fungerar i
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
73
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
huvudsak väl. Genom deras konstruktion har man kunnat uppnå målen, |
Vi har trots detta föreslagit vissa betydelsefulla förändringar av
|
Socialförsäkring - |
trygghetsförsäkringarna. Det främsta motivet till förändringarna är att För att kunna uppnå detta mål kan vi inte bara öka skatter och avgif- Ett viktigt skäl för förändringar har varit att lägga en stabil grund I besparingstider är det, som sagts tidigare, extra viktigt att inte Som ett alternativ till en generell sänkning av ersättningen har Mil- Med allmänna statliga försäkringar kommer alla medborgare att I länder där man har valt inkomstbortfallsförsäkringar fördelar man |
|
14 |
fentliga systemen, desto mer jämlika blir slututfallen. Som brukligt är |
upplöses paradoxen vid närmare betraktande. Skälet till att de stora
systemen, som försäkrar också höginkomsttagarna, till slut leder till
större jämlikhet är naturligtvis att med dessa behövs betydligt mindre
av privata lösningar, som alltid har en ojämnare inkomstfördelning.
Slutresultatet brukar också bli att de som har det sämst får ett bättre
absolut utfall när alla är med och därmed försvarar det offentliga sys-
temet, vilket påpekades av bl.a. Bo Könberg.
Det som däremot är litet märkligt i Bo Könbergs sätt att reagera är
att ju mindre intresserat av samverkan som representanter för Folkpar-
tiet är, desto mer storvulna blir de i sina pretentioner på att vara de
enda som försvarar inkomstbortfallsprincip och socialförsäkringar av
gammal god svensk modell.
Det är särskilt intressant att läsa de motioner som har väckts med
anledning av kompletteringspropositionen. Man upptäcker då att Folk-
partiet i själva verket inte har någonting emot att spara 2 miljarder på
nya SGI-beräkningar, vilket såvitt jag kan begripa är en större bespa-
ring än vad sänkningen till 75 % i sjukförsäkringen representerar. Det
innebär rimligtvis exakt samma påfrestning när det gäller att faktiskt
gardera för inkomstbortfall på ett annat sätt.
Grundtrygghetssystem har också andra nackdelar. De skapar driv-
krafter bort från arbete och undergräver därmed arbetslinjen. De driv-
krafter som finns i det nuvarande systemet för människor att öka sina
inkomster för att kunna få en bättre ersättning eller pension försvinner
om ersättningen blir lika för alla.
Fru talman! Vid sidan av de statliga försäkringarna spelar också
avtalsförsäkringarna en betydelsefull roll för de försäkrade. Det gör de
redan i dag. Ibland kan man av debatten tro att avtalsförsäkringar inte
finns. I och med att vi nu har varit tvungna att minska ersättningarna
har avtalsförsäkringarnas roll också kommit mer i fokus.
Det är nu på sin plats att se hur samspelet mellan den allmänna och
de avtalade försäkringarna fungerar. Uppfylls de krav på effektivitet
och rättvisa som vi bör ställa på alla typer av försäkringar med de för-
säkringar vi har i dag? Finns det en rimlig samsyn mellan olika parter
om vad man kan och inte kan och inte bör använda avtalsförsäkringar
till? Om det finns en sådan samsyn bör det vara möjligt att släppa på de
minskningsregler som i dag i praktiken begränsar parternas möjligheter
att träffa överenskommelser.
I det statsfinansiellt kärva läge som kan förutses under åtskilliga år
framöver är det motiverat att ge arbetsmarknadens parter en möjlighet
att avväga hur de vill använda ett utrymme för framtida försäkrings-
skydd respektive löner och direkt konsumtion.
Det går, om man vill, att organisera tilläggsförsäkringar och avtals-
försäkringar så att de blir en bra andra försvarslinje med både rättvisa
och effektiva villkor knutna till arbetslivet.
Avsikten är att Sjuk- och arbetsskadeberedningen, som nu har fått
sina nya direktiv, skall kunna erbjuda parterna en samtalsarena för
samtal om principiella krav på avtalsförsäkringar. Däremot kan givetvis
inte en statlig beredning utgöra själva förhandlingsorganisationen för
avtalsförsäkringar.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring —
inriktning och anslag
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Beredningen skall också ta upp frågor om rehabilitering. Det är en |
utsträckning ställs utanför arbetsmarknaden. Vi måste ha en arbets-
|
Socialförsäkring - |
marknad där man inte slås ut i tidiga år utan har möjlighet att arbeta så Det är inte bara i vårt land som vi har många förtidspensionärer. Någonstans har alldeles uppenbart vår arbetsmarknad, vår arbets- Vi vill tillbaka till full sysselsättning. Det är nödvändigt, både för Fru talman! Den svenska välfärdsmodellen har byggt på att en i in- När vi i dag måste göra vissa försämringar av trygghetsförsäkring- |
76
Anf. 87 ROSE-MARIE FREBRAN (kds) replik
Fru talman! Statsrådet Anna Hedborg använder uttrycket rättvisa
för att känneteckna de socialförsäkringssystem som i dag är uppbygg-
da. Jag finner det litet märkligt att s-rättvisa tydligen är åt var och en
efter prestation. Jag ser inte att man verkligen värnar om dem som har
de lägsta inkomsterna.
Jag tycker också att Anna Hedborg verkligen skjuter över målet när
hon talar om enbart grundtrygghet och säger att ersättningen blir lika
för alla, inte minst i beskrivningen av det system som vi har velat få
utrett. Vårt system står inte alls för detta. Vårt system står för att sam-
hällets skyldighet kan anses avta i takt med ökade inkomster samtidigt
som den bör vara större än i dag för dem som har riktigt låga eller inga
inkomster. Jag ser ingen fördelningspolitisk profil i den socialdemo-
kratiska modellen.
Anf. 88 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)
Fru talman! Jag försökte beskriva de mekanismer som brukar starta
när man använder sig av t.ex. ett sjunkande tak eller ett brutet tak. Det
som snabbt inträffar är att det på kort sikt alltid blir rätt att bara satsa
på dem med lägst inkomster och ytterligare sänka taket. För allt större
grupper blir det sant att ju mindre man betalar till det allmänna syste-
met desto bättre blir utfallet för egen del, eftersom man själv måste
betala för den egna försäkringen. Om man tittar efter i verkligheten,
empiriskt, är det i samhällen med sådana system som de som har det
sämst också får det sämst.
I verkligheten - empiriskt - är det i system som våra, där alla är
med och där reglerna är likartade, som de som har det sämst får det
bäst.
Det är inte svårt att förstå om man funderar över vad som händer på
litet sikt om man startar den typ av mekanism som t.ex. kds eftersträ-
var.
Anf. 89 ROSE-MARIE FREBRAN (kds) replik
Fru talman! Med tanke på den argumentering som statsrådet för är
det ganska märkligt att Socialdemokraterna över huvud taget kan ac-
ceptera den arbetslöshetsförsäkring vi har, t.ex. Hur är det möjligt? Det
högsta taket i den ligger ju vid 5,5 basbelopp. Vi föreslår inte nedtrap-
pad ersättningsnivå förrän vi hamnar ungefär i det läget, nämligen vid 5
basbelopp. Hur kan ni då stå för den arbetslöshetsförsäkring som ni står
för?
Det är självklart att skillnaden mellan den som har den lägsta er-
sättningen och den som ser till att få den högsta, t.ex. genom tilläggs-
försäkringar, kan bli större i ett annat system. Men hur kan verkligheten
bli sämre för den som har den lägsta inkomsten och som får ett bättre
skydd i och med vårt förslag? Är det bara i relation till andra man skall
bedömas? Är det inte också viktigt att pengarna räcker till mjölken sista
veckan i månaden?
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
77
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Anf. 90 Statsrådet ANNA HEDBORG (s) Fru talman! Kds har mycket retorik för sig när det gäller fördel- |
ningsfrågor. Priset tyckte jag ändå togs när Rose-Marie Frebran med
|
Socialförsäkring - |
darr på stämman talade om hur allvarligt det var att äldrereglerna skulle Därtill hör att vi vet vad som händer om vi gör som kds vill göra. Det är verkligen att utsätta en i sammanhanget svag grupp för gans- Anf. 91 BO KÖNBERG (fp) replik Fru talman! Jag noterade med tillfredsställelse att socialförsäk- När jag nu ändå nämnde utskottets ordförande kan jag säga att hon Anna Hedborg noterade att det skulle vara trevligare med socialför- Jag tvingas upprepa mig: Samtliga försämringar på barnbidrag, Socialförsäkringsministern tog också upp att vi från Folkpartiet spa- Såvitt vi kan förstå kostar de försämringar i socialförsäkringarna Jag skulle framför allt vilja ha svar på de två frågor jag ställde som Anf. 92 Statsrådet ANNA HEDBORG (s) Fru talman! Jag tror nog att 2 miljarder i sjukförsäkringen, som SGI |
|
78 |
gäller, är väl så mycket som det som 75-procentarna representerar. Det |
återstår att få förklarat varför lägre ersättning på det ena sättet - precis
lika spridd över gruppen - innebär systemskifte, medan en sänkning
som är lika stor men som görs på ett annat sätt inte innebär systemskif-
te utan är en försäkringsmässigt godtagbar lösning. Det har jag inte
förstånd nog att begripa.
Så till frågan om 75-procentare och matmoms. Det är två olika frå-
gor. Den förändring av försäkringarna till 75-procentsnivån som vi nu
gör har att göra med att vi vill skapa säkerhet och trygghet inför nästa
konjunkturnedgång, då vi inte kan se en utgiftsökning av det explosiva
slag som vi har sett under senare tid.
När det gäller matmomsen vill jag säga att man, om man skall sänka
skatterna, skall göra det på ett sådant sätt att det lättar på trycket för
många av de människor som har fått uppleva mycket stora påfrestning-
ar genom den politik som har gjorts nödvändig på grund av den politik
som den förra borgerliga regeringen förde. Det verkar som om den
förra regeringen över huvud taget inte har något ansvar för den situa-
tion som har uppstått. Det är mycket märkligt.
Det är viktigt att man väljer att lägga ut en skattesänkning så att de
som har stor försörjningsbörda och stora matkostnader får den största
sänkningen.
Anf. 93 BO KÖNBERG (fp) replik
Fru talman! Jag beklagar om det är så att statsrådet inte har velat
sätt sig in i frågan om försäkringssystemets uppbyggnad så som det
beskrivs bl.a. i den tjocka ESO-rapport som togs fram förra sommaren.
Jag rekommenderar den till läsning när det gäller önskemålen att ut-
forma våra socialförsäkringar än mer försäkringsmässigt. Detta kan vi
kanske återkomma till efter det att statsrådet har satt sig in i den frågan.
I övrigt uppfattade jag att jag faktiskt fick svar på en fråga, nämli-
gen min första. Den handlade om huruvida man nu har övergivit det
man sade i valrörelsen för att hänvisa till partikongressen, som sagt att
man vill ha en 90-procentig nivå så fort man bara har råd.
Nu får vi bekräftelse på att man har skaffat sig en ny bedömning -
såvitt jag kan förstå efter valet - som innebär att man för framtiden
behöver en 75-procentig nivå.
Det stämmer med det jag sade i mitt inledningsanförande, nämligen
att man från socialdemokratiskt håll i praktiken ansluter sig till den
linje Moderaterna har drivit i många år och som Socialdemokraterna
brukat skälla på Moderaterna för.
Det är bra att vi får besked om det. Ansvaret får väljarna utkräva i
nästa val, och socialdemokraterna får göra det på sina kongresser. Den
delen är inte direkt en sak för oss andra.
Vad gäller fråga nr 2 - den som handlade om avvägningen mellan
att försämra socialförsäkringar och att spendera de pengarna och mer
därtill på att sänka matmomsen - förstår jag inte riktigt svaret. Jag
förstod inte heller när jag läste de två debattartiklar i gårdagens kvälls-
tidningar som hade författats av två av statsrådets kolleger. Hur för-
delningspolitiken ser ut på denna punkt går kanske inte att förklara för
någon.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
79
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring —
inriktning och anslag
80
Låt mig vad gäller beskrivningen av vad som händer på denna
punkt bara citera den debattartikel som ordföranden för socialdemokra-
terna i Norrtälje kommun, Lennart Allard, skrev i Expressen den 9 maj.
Jag tycker inte att artikeln är speciellt polemisk, utan den beskriver
ganska korrekt vad det handlar om: ”---vreden växer på grund av
den nyorientering av socialpolitiken som regeringen beslutat att genom-
föra. Den går ut på att ersättningen skärs ned till arbetslösa och sjuka
för att betala sänkt matmoms för både hög- och låginkomsttagare.”
Det vore bra om statsrådet gjorde ett sista försök att tala om huruvi-
da detta är god eller dålig fördelningspolitik.
Anf. 94 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)
Fru talman! Problemet när det gäller frågan om vad vi har råd med
är att vi dras med en synnerligen stor ryggsäck, som innebär att frågan
inte är särskilt aktuell under de närmaste åren. Under överskådlig tid
och genom nästa konjunkturcykel har vi att förvalta en enorm
statsskuld som numera uppgår till nära 1 400 miljarder kronor. Den har
mer än fördubblats under tre ynka år.
Vare sig vi vill höja 75-procentsnivån eller inte under den närmaste
tiden lär det vara svårt att ha råd med det.
Det som då framstår som en möjlighet, och som också finns med
som en möjlighet i det som Sjuk- och arbetsskadeberedningen skall
resonera om, är att skapa ett utrymme för det som är den naturliga nästa
försvarslinjen. Det är att parterna gör en avvägning av hur man kan
använda ett löneökningsutrymme antingen till att lösa särskilt svåra
problem när det gäller försäkringsfrågor eller till löneökning.
Över huvud taget har matmomsen att göra med att det är trångt
bland de pengar som för närvarande inte finns. Det finns stark konkur-
rens mellan offentlig konsumtion, de offentliga transfereringarna och
den privata löneledda konsumtionen.
Nu är nästa stora viktiga fråga att avtalsrörelsen måste i hamn på en
tillräcklig kostnadsnivå och med en tillräcklig längd för avtalen för att
skapa ytterligare stabilitet för att få investeringar och uppgång att ta
fart. I det sammanhanget är också matmomsen en viktig fråga.
Anf. 95 GULLAN LINDBLAD (m) replik
Fru talman! Statsrådet Hedborg låter väldigt förnuftig när hon säger
att vi inte kan fortsätta att höja skatter och avgifter. Det är bara det att
det talet klingar väldigt falskt. Den socialdemokratiska regeringen har
hittills höjt skatterna med ca 55 miljarder kronor. Det är den största
skattechock som svenska folket har upplevt under decennier. Jag vill
bara upplysa om detta. Dessutom har rader av egenavgifter de facto
höjts.
För socialdemokraterna verkar det nu som att 75-procentsnivån är
en tolererbar nivå inom socialförsäkringarna. Jag kan konstatera, som
Bo Könberg säger, att ni tycks ha accepterat mycket av den moderata
modellen. Välkomna in i högerburen! Det är bara det att vi har ett helt
annat synsätt. Därutöver vill vi sänka skatterna och låta den enskilde ha
möjlighet att skaffa egna försäkringar.
Statsrådet Hedborg emellertid hyser väldigt stor tilltro till avtalsför-
säkringar. Där vill jag utfärda en varning. Där delar jag faktiskt Ulla
Hoffmanns uppfattning att det i förlängningen skulle kunna innebära att
endast de som har anknytning till arbetsmarknaden är trygga. Det är
viktigt att den enskilda individen känner den tryggheten, också genom
ett eget engagemang för sin försäkring.
Vad vilja socialdemokraterna? Jag fick inget svar av utskottets ord-
förande. Nu frågar jag statsrådet Hedborg: Vad vill ni egentligen?
Handlar det bara om en omvändelse under galgen, eller har ni helt
enkelt tänkt om?
Anf. 96 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)
Fru talman! Det är alldeles riktigt att vi inte bara kan höja skatter
och avgifter. Men vi kan heller inte bara sänka utgifter. För att vi skall
få en rättvis fördelning av de bördor som budgetunderskott och
statsskuld tvingar oss till är det nödvändigt att vi både skär i utgifter
och höjer skatter och avgifter.
Utgifterna går till gamla, sjuka och barnfamiljer. Det är särskilt
märkbart på Socialdepartementets område. Det är omöjligt att det inte
kommer att hända någonting i deras situation om man skall skära på
utgifterna. Skall vi andra som inte är gamla, sjuka och inte är barnfa-
miljer vara med och betala, är det skatter och avgifter det handlar om.
Det är en mycket viktig del i det samlade programmet att skatter
och avgifter, särskilt på kapital och särskilt för höginkomsttagare, finns
med i det program som har som huvuduppgift att sanera statsfinanserna
på ett sådant sätt att vi kan få en ekonomiskt trygg bas för trygghetssys-
temen. Ett uttryck som jag tyckte mycket om användes av Rune
Backlund. Han sade att vi måste ha en ekonomi som gör tryggheten
trygg. Det är ganska väl uttryckt vad socialdemokraterna vilja, till
skillnad från det som vi fick i arv.
Anf. 97 GULLAN LINDBLAD (m) replik
Fru talman! Det är tacksamt att socialdemokraterna har kommit till
ökad insikt om de ekonomiska realiteterna.
Vem drabbar höjda skatter mest? Jo, låginkomsttagarna. Jag pryade
för någon månad sedan hos SKTF, som sannerligen inte är någon mo-
derat organisation. De berättade att deras medlemmar i dag gråter där-
för att skattehöjningarna innebär minst tusenlappen mindre i månaden
för en låginkomsttagarfamilj. Det är inte den sortens fördelningspolitik
som jag tycker att vi skall eftersträva om vi värnar om de svaga.
Sedan har jag icke fått något besked på den fråga jag ställde om det
ändå inte skulle finnas möjlighet att i Sjuk- och arbetsskadeberedning-
en ta upp en del av de positiva idéer som har kommit fram här i debat-
ten. Här står att sjukersättningen skall uppgå till 75 % av förmånsgrun-
dande inkomst, och det står också att det skall vara avtalsförsäkringar
inom arbetsskadeområdet. Det står inte om några andra möjligheter.
Det har visat sig att den här debatten har varit konstruktiv. Jag tyck-
er att socialförsäkringsministern borde ta till sig detta och ge vidare
utredningsdirektiv när vi nu ändå vet att utredningen håller på att ut-
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
6 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 107
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
vidgas i och med att den också skall se över utgiftstak och annat. Från |
inriktning om vad man egentligen vill med försäkringarna.
|
Socialförsäkring - |
Anf. 98 Statsrådet ANNA HEDBORG (s) Fru talman! Skatterna drabbar inte mest låginkomsttagare, Gullan Däremot är det sant att skatterna drabbar alla, liksom utgiftsned- Anf. 99 RAGNHILD POHANKA (mp) replik Fru talman! Anna Hedborg säger att det är viktigt att göra nedskär- Det är ju inte så att de svaga inte drabbas i alla fall. Det görs andra När man går till socialnämnden får man nästan klä av sig naken in- Anf. 100 Statsrådet ANNA HEDBORG (s) Fru talman! Det finns en fråga som är den i särklass viktigaste när Med politiken måste vi göra det nödvändiga för att med säkerhet |
82
Det är därför som vi lagt fram ett oerhört ambitiöst, och faktiskt
även framgångsrikt, program. Den situation som skymtar redan nästa
år, 1996, innebär att det i alla fall inte längre blir värre. Ränteutgifterna
kommer inte längre att växa snabbare än ekonomin. Statsskulden stabi-
liseras på ett sådant sätt att vi inte genom ökade ränteutgifter hela tiden
tvingas springa efter med antingen utgiftsminskningar eller skattehöj-
ningar bara för att betala ökade improduktiva räntor.
Allt det vi gör är viktigt just för de grupper som får betala det hög-
sta priset, och det högsta priset är arbetslöshet.
Anf. 101 RAGNHILD POHANKA (mp) replik
Fru talman! Jag håller med om att arbetslösheten är det största so-
ciala problemet i Sverige i dag. Det är ingen tvekan om det. Det gäller
också i många andra länder.
Men vi menar att det är nya grupper som slås ut nu genom ner-
dragningen till 75 %, även de som kanske inte är arbetslösa,. Det gäller
även sysselsättningen. Man har svårt att klara sig. Det finns många som
inte har några marginaler, och de är alltför många.
Sedan satsar man på arbetsskapande åtgärder där det är dyrt att ska-
pa nya arbeten. Samtidigt finns det ett vårdbehov som är större i dag än
tidigare i förhållande till antalet anställda. Det börjar ske misstag inom
vården. Det är ganska billigt att behålla dessa människor i arbete. Man
räknar med att det kostar 1 000 kr i månaden. Nya jobb inom andra
sektorer kan kosta kanske 100 000 kr. Det finns olika grader där.
Därför menar jag att det är viktigt att se till att människor inte
kommer ner på en nivå på 75 %. Vi har föreslagit att nivån skall vara
80 % upp till den inkomst jag nämnde tidigare. Det skyddar dem som
är i riskzonen från att slås ut.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
Anf. 102 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)
Fru talman! På den punkten kan man väl gissa att det spelar roll på
vilken inkomst man ligger. Det har även i allra högsta grad att göra
med hur ekonomin utvecklas. Det finns inga genvägar ur den här situa-
tionen. Det gäller att komma upp ur minskningen av den svenska rike-
dom som ligger alldeles bakom oss i historien. Under tre år tappade vi
6 % per capita i vår BNP jämfört med vad man gjorde i andra länder.
Det är en otroligt vanskött lågkonjunktur som har försatt oss i en
situation som innebär att vi nu tvingas att ta itu med budgetunderskottet
på ett sätt som smärtar. Det är så.
Vi för vår del är alldeles övertygade om att det är mycket viktigt att
man bevarar den generella karaktären när man tvingas skära i t.ex.
trygghetssystemen. Det gäller inkomstbortfallsprincipen och de höga
taken - det som håller samman folket i samma system. Därmed skapar
man lojalitet och solidaritet med systemet även på lång sikt. Man får
inte starta den nedbrytande marschen mot ett system av ett helt annat
slag som leder till mindre sammanhållning i det svenska samhället.
83
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Anf. 103 RUNE BACKLUND (c) replik Fru talman! Det känns litet störande att Anna Hedborg är så slarvig |
i beskrivningen av olika partiers förslag. Anna Hedborg vet mycket väl
|
Socialförsäkring - |
att vårt förslag när det gäller arbetslivsförsäkringen innehåller en De saker som vi har pekat på, och som också återfinns i de direktiv Den andra är att få rehabiliteringsarbetet att fungera och att framför Men om man nu skall åstadkomma förbättringar på dessa punkter Vi har bara konstaterat att det inte finns mer pengar att tillföra. Då Jag tycker inte att man skall vara så tvärsäker i sitt vidhållande av Anf. 104 Statsrådet ANNA HEDBORG (s) Fru talman! Jag tror inte att jag har varit så hemskt slarvig i be- Den fara jag ser när man anträder den väg som Centern, Miljöpar- Sedan kan vi vara överens om att vi skall titta på vad som händer |
84
Å andra sidan är det inte riktigt sant att färre och färre omfattas av
försäkringarna i allmänhet. I själva verket är det fler och fler av de
arbetslösa som faktiskt omfattas av a-kasseförsäkringen. Fler och fler
av dem som blir föräldrar har en föräldrapenning utöver grundpenning-
en osv. Detta ser litet olika ut. Det är litet oförklarat när det gäller anta-
let nollklassade i sjukförsäkringen. Men vi skall titta på det i Sjuk- och
arbetsskadeberedningen.
Det är självfallet viktigt att veta precis vad som händer och vad som
eventuellt beror på att nya stora arbetslöshetstal också skapar nya verk-
ligheter i försäkringarna.
Anf. 105 RUNE BACKLUND (c) replik
Fru talman! Jag tycker att det är bra att ministern nyanserar sig nå-
got på dessa punkter. Det är uppenbarligen så att andelen nollklassade i
sjukförsäkringen har ökat. Det är ett växande problem. Det innebär ju
att just den delen av försäkringen inte längre omfattar så stora grupper
som man ursprungligen hade tänkt sig.
För oss är det mycket viktigt att försöka få till stånd en försäk-
ringsmodell som innebär att vi har med hela svenska folket i försäk-
ringen och att vi kan göra insatser för att undvika att människor blir fast
i försäkringen. Rehabiliteringssynsättet ligger mycket djupt i vår ar-
betslivsförsäkring. Det är viktigt för oss att försöka få människor att
lämna systemet och bara behöva utnyttja det under en kortare tid.
Sedan tycker jag att det inte går att komma i från att det finns en
begränsning av hur stora resurser man har att utnyttja om man inte
avser att höja skattetrycket eller avgiftstrycket kraftigt. Skall vi få loss
resurserna för den del som ligger i botten måste det tas någonstans. I så
fall är det i toppen av systemet som man får plocka loss pengar, om
man inte kraftigt skall öka behovet av skattehöjningar eller avgiftshöj-
ningar eller återigen börja lånefmansiera saker och ting. Det tror jag
inte att någon av oss är intresserad av.
Sedan kan jag inte låta bli att göra en reflexion över debatten såsom
den har pågått tidigare när det gäller de olika ersättningsnivåerna.
Det tycks vara så att man här i kammaren har glömt bort att vi bara
för något år sedan uppenbarligen ansåg det helt acceptabelt att lång-
tidssjuka skulle leva på 70-procentsnivån. Med den uppgörelse som
Centerpartiet och regeringen nu kommit fram till höjs nivån faktiskt till
75 %. Det har inte bara skett försämringar utan också förbättringar, och
jag tycker att det skall komma fram också i denna debatt.
Anf. 106 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)
Herr talman! De exakta orsakerna till att andelen nollklassade i
sjukförsäkringen har ökat är fortfarande relativt oförklarade. En mycket
starkt bidragande orsak är dock en regelförändring som innebär att man
inte behöver anmäla sin inkomst förrän man blivit sjuk och behöver
ersättning. Det finns därför en stor grupp som inte anmäler sin inkomst.
Det kan vara åtminstone en ganska stor del av förklaringen.
Det är vidare sant att man måste ta inkomster från något håll, men
det finns faktiskt en möjlighet att hämta inkomster ur som är bättre än
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
85
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
någon annat i sammanhanget, och det är ur ökad sysselsättning. Det är |
därtill just nu tryter. Det är det som är vårt problem. När vi talar om
|
Socialförsäkring - |
kris och om budgetunderskott är det egentligen arbetslöshet som vi Väldigt många av de problem som vi resonerar om skulle faktiskt En av de riktigt viktiga frågor som vi då har framför oss är allas vår Anf. 107 ULLA HOFFMANN (v) replik Fru talman! Jag delar Anna Hedborgs uppfattning att den stora kri- När vi diskuterar socialförsäkringarna säger statsrådet att det är de Statsrådet säger att 75 % är en bra nivå. Ja, 75 % av vad? 75 % av I budgetpropositionen sade statsrådet att det är mycket viktigt att Jag håller med om att tilläggsförsäkringar alltid har funnits, men Den generella välfärden har byggt på att alla arbetar, och då kan Att sänkningen av matmomsen skulle kompensera för nedskärning- Anf. 108 Statsrådet ANNA HEDBORG (s) Fru talman! Nej, socialdemokratin har inte gått en annan väg, Ulla |
|
86 |
Hoffmann. Vi har av omständigheterna tvingats att bli snålare och att |
ha en snävare och smalare allmän inkomstbortfallsförsäkring på en nivå
som är i lägsta laget. Det är dock fortfarande en enhetlig inkomstbort-
fallsförsäkring, som kommer att kunna bestå, och vi kommer att kämpa
för denna inkomstbortfallsförsäkring, som är vår typ av allmän social-
försäkring.
Det vore naturligtvis hycklande att påstå något annat än att det blir
ett större utrymme för tilläggsförsäkringar av olika slag, om ersätt-
ningsnivån går ned. Det ger sig så att säga av matematiken. Då är det
viktigt att också det som träder in som försvarslinje nummer två är
rättvist och effektivt.
Det finns möjligheter att genom avtalsförsäkringar med stora riskut-
jämningsgrupper och lika villkor för olika grupper åstadkomma en
andra försvarslinje som både är rättvis och effektiv. Det förutsätter att
man är något så när överens på arbetsmarknaden om hur man vill an-
vända avtalsförsäkringar. Vi skall också ta reda på om man är det. Det
är angivet som en ram för Sjuk- och arbetsskadeberedningens arbete.
Men det måste ändå vara en ganska naturlig ståndpunkt - även om det
svider i var och en av oss inför vad som riskerar att hända, om de starka
roffar åt sig - att parter skall få chansen att på detta sätt försöka lösa
sina medlemmars problem, om de tar sitt ansvar och om de hittar ut-
rymme för det.
Anf. 109 ULLA HOFFMANN (v) replik
Fru talman! Jag har inte ändrat uppfattning om den väg som jag
tycker att socialdemokratin är inne på vad gäller socialförsäkringssys-
temen och den generella välfärden. Jag uppskattar dock statsrådets
uppriktighet och hennes oro i frågan om tilläggsförsäkringar. Jag delar
oron för att de starka kommer att roffa åt sig, så att vi närmar oss det
som jag kallar det tyska systemet.
Jag skulle vilja veta hur statsrådet tänker bevaka att det här inte
kommer att inträffa och vilka möjligheter statsrådet tror att hon har som
politiker och statsråd att förhindra det. Den generella välfärdens vänner
- jag vill utnämna mig till en av dem - kommer att följa detta mycket
noga.
Anf. 110 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)
Fru talman! Också jag tillhör den generella välfärdens vänner. Min
förhoppning är likaså att tillräckligt många av parternas representanter
gör det. Jag tror i alla fall att ganska stora grupper, både bland arbets-
givare och bland fackliga organisationer, tycker att det är relativt na-
turligt att sociala villkor är likadana, oberoende av vilken grupp man
tillhör.
Jag tycker också att det är ganska praktiskt att man tar med sig sina
sociala förmåner och att människor inte låses in på den enskilda ar-
betsplatsen. Det är mig inte heller främmande att den allmänna moralen
i samhället och mellan parterna skulle kunna vara sådan att man kan
överlåta åt fria svenska arbetsmarknadsparter att föra förhandlingar om
avtalsförsäkringar som är både rättvisa och effektiva.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
87
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
88
Anf. 111 MARGIT GENNSER (m)
Fru talman! Jag har nu lyssnat på debatten under tre timmar. Man
har i den använt orden ”kostnad” och ”kostnadsutveckling” på samma
abstrakta och diffusa sätt som man i den allmänna debatten brukar
använda ordet marknad. Siffror har helt lyst med sin frånvaro.
Jag tänker nu bryta mot den socialpolitiska konvenansen och ägna
mig åt siffror. Ur dessa kommer jag att försöka dra vissa slutsatser om
hur man på ett fördelaktigare sätt kan hushålla med knappa resurser, så
att alla får det bättre.
Svårigheterna att få ekonomisk kontroll över socialförsäkringarna
har varit allmänt omvittnade, och det är inte förvånande. Läs bara pro-
position nr 100 bil. 6! Statsrådet konstaterar där att det har skett en
oroväckande utveckling av försäkringskostnaderna för läkemedel. Allt
hon säger är att det är oroväckande. Vad är egentligen oroväckande i
det här hänseendet? Jag skall försöka att belysa det.
Den totala läkemedelsförsäljningen ökade 1994 jämfört med 1993
med 11 % räknat i apotekens utförsäljningspriser. Ökningen var unge-
fär 1,5 miljarder på en totalförsäljning av 15,8 miljarder 1994. Vad
innefattar de siffrorna? Det är tre komponenter:
1. hela försäljningen till allmänheten mot recept, patientavgiften in-
räknad,
2. försäljningen av egenvårdsläkemedel, som staten inte har med att
göra, och
3. läkemedel inom slutenvården, som landstingen skall betala.
Läkemedelsförsäkringen betalar endast läkemedel mot recept. Allt-
så bör vi endast se på siffror som berör den försäljningen. Den uppgick
till ca 12,2 miljarder 1994 mot 10,8 miljarder 1993. Ökningen var
13 %, det låter mycket.
Vad berodde den här ökningen på? Vi kan inte bara titta på själva
ökningen. Har priserna ökat? Nej, försäljningspriserna har faktiskt
minskat för receptförskrivna läkemedel. De var 1,3 % lägre 1994 än
1993, trots att 60 % av de här läkemedlen var importerade.
Samtidigt hade vi andra effekter. Försäljningen av dyrare och mer
avancerade läkemedel, rensat från volym- och prisförändringar, hade
ökat med 10 %, och volymen som sådan hade ökat - det har vi sett av
antalet recept - med 5 %. Men ser vi på sålda förpackningar var ök-
ningen bara 3 %. Kort sagt, här kan vi dra några slutsatser.
Riksförsäkringsverkets prisförhandlingar har, skulle jag vilja säga,
varit mycket framgångsrika. Trots att kronan under ganska kort tid
deprecierats med kanske 30% har priserna mellan 1993 och 1994
sjunkit med 1,3 %, med en importandel som ligger på drygt 60 % av
hela konsumtionen. Denna utveckling var väl inte oroväckande? Den
var verkligen glädjande.
Hur kan vi då förklara ökningen? Det finns tre komponenter här
också.
1. Försäljningen till slutenvården fortsatte att minska med nästan
5 %. Det berodde på två saker. Den ena var att ÄDEL-reformen fortfa-
rande hade effekt. Vi hämtade hem patienter från landstingen till kom-
munerna. Effekten på läkemedelsökningen var att kommunerna satte
patienterna i eget boende, och då fick läkemedelsförsäkringen betala
läkemedelsräkningen. Den andra är, och det är egentligen mycket mer
glädjande, att man trots allt har kunnat stänga mycket av slutenvården
på grund av kortare medelvårdstider och färre antal vårdplatser.
Den ena fråga man skall ställa sig här är: Har man tagit hem ratio-
naliseringsvinsterna? Den andra frågan är naturligtvis: Har man tagit
hem pengarna från kommunerna, som först fick pengar genom skatte-
växling med landstingen?
2. Sjukdomspanoramat har ändrats. Befolkningen har blivit äldre.
Det är på sitt sätt kanske inte så roligt. Det behövs alltså mer läkeme-
del, möjligtvis också dyrare läkemedel. Dessutom har vi fått nya, dyra-
re läkemedel. Det är också en kostnadseffekt i ena ändan. Vi känner
alla till Losec. Vi har inte så många blödande magsår mer. Vi behöver
inte göra magsårsoperationer. Magsårspatienterna behöver inte ligga på
sjukhus. De har kortare sjukskrivningsperioder. En sjukdom som tidi-
gare hade kroniska drag är av mer akut slag. Detta är faktiskt en effek-
ti visering.
De ökade läkemedelskostnaderna är alltså inte bara oroväckande,
de har en positiv ekonomisk sida. Vi får snabbare bot, högre livsvärde
för dem som råkar bli sjuka och vi behöver mindre antal sjukhusplatser.
Jag tycker att vi bör hålla detta i minnet också.
3. Siffrorna behöver skärskådas ytterligare. När vi säljer de mer
potenta, avancerade läkemedlen till högre priser påverkar det absolut
inte distributionsarbetet. Hanteringskostnaderna är exakt desamma om
vi säljer en burk Losec som om vi säljer en ask Magnecyl. Redovis-
ning, inköp, lagerhantering, etikettering, etc., är exakt desamma.
Svinnkostnaderna bärs av industrin.
Apoteksbolaget har mycket låga räntekostnader. Sitt utförsälj-
ningspris får Apoteksbolaget fram genom pålägg på inköpspriset. På-
lägget består av en procentmarginal som är lika hög för läkemedel med
högt som med lågt pris, i alla fall i stort sett. Apoteksbolaget får således
en extra marginal i kronor räknat, eller rått uttryckt en extra vinst bero-
ende på att läkemedelsindustrin har varit så duktig och forskat fram
nya, bra och effektiva läkemedel. Det tycker jag inte är särskilt rättvist.
Det vittnar inte heller om ekonomisk klokskap hos dem som be-
stämmer i staten, att man inte direkt ser till att Apoteksbolagets margi-
naler dras ner. Jag skulle vilja säga att en tredjedel till 50 % av statens
kostnadsökningar, som är ungefär 1,5 miljarder i läkemedelsförmåner,
egentligen inte är så högt, eftersom patientavgiften kommer till. Det
skulle man ha kunnat dra in från Apoteksbolaget.
Tillbaka till ordet oroväckande. Att läkemedelskostnaderna ökar
behöver alltså inte vara oroväckande. Att kostnaden för läkemedels-
förmånen ökar kan vara oroväckande. Det beror litet grand på hur det
ser ut. Men jag tycker att man här skall komma ihåg att nya produkter
erfarenhetsmässigt ger besparingar på 2-3 gånger genom mindre kost-
nader för behandlade sjukdomar, sjukförsäkring, sjukvård och genom
produktivitetsförbättringar inom näringslivet.
Att vi måste göra nya och strängare avvägningar mellan vad staten
och enskilda betalar är vi väl ganska ense om trots allt. Men innan vi
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkring -
inriktning och anslag
89
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
höjer egenavgifterna - och det är kraftiga höjningar som föreslås i |
na just där de är för höga.
|
Socialförsäkring - |
Apoteksbolagets marginalsättning måste skärpas. Och på tal om alla Naturligtvis kan subventionen när det gäller läkemedelsförmånen Jag tycker att det är synd att utskottet inte vågat beakta de två mo- Det är inte kostnaden, utan ofta likviditeten som är problem för pa- Den sens moral som jag vill dra av det jag har sagt här är att en Strängt, okänsligt, det är väl vad man säger. Nej, jag tror inte det. För att inte spilla tid på voteringar har jag inget yrkande. Jag har ba- Överläggningen var härmed avslutad. Beslut TU22 Storstadsöverenskommelserna Mom. 1 (Dennisöverenskommelsens genomförande) 1. utskottet 2. res. 1 (c, v) 3. res. 2 (mp) Förberedande votering: 44 för res. 1 16 för res. 2 250 avstod 39 frånvarande Kammaren biträdde res. 1. |
90
Huvudvotering:
250 för utskottet
54 för res. 1
7 avstod
38 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 147 s, 72 m, 21 fp, 10 kds
För res. 1: 23 c, 20 v, 11 mp
Avstod: 2 fp, 2 mp, 3 kds
Frånvarande: 14 s, 8 m, 4 c, 3 fp, 2 v, 5 mp, 2 kds
Ragnhild Pohanka (mp) anmälde att hon avsett att rösta nej men marke-
rats vara frånvarande.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Mom. 2 (utökad garantiram för Dennisöverenskommelsen)
1. utskottet
2. res. 3 (c, v, mp)
Votering:
251 för utskottet
59 för res. 3
2 avstod
37 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
|
För utskottet: |
147 s,71 m, 20 fp, 13 kds |
|
För res. 3: Avstod: |
23 c, 1 fp, 20 v, 15 mp 2 fp |
|
Frånvarande: |
14 s, 9 m, 4 c, 3 fp, 2 v, 3 mp, 2 kds |
Mom. 3 (tredje spåret)
1. utskottet
2. res. 4 (v, mp)
Votering:
270 för utskottet
34 för res. 4
10 avstod
35 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
|
För utskottet: |
146 s, 69 m, 22 c, 18 fp, 1 v, 1 mp, 13 kds |
|
För res. 4: |
1 c, 1 fp, 19 v, 13 mp |
|
Avstod: |
1 s, 4 m, 4 fp, 1 mp |
|
Frånvarande: |
14 s, 7 m, 4 c, 3 fp, 2 v, 3 mp, 2 kds |
Mom. 4 (Göteborgsöverenskommelsen)
1. utskottet
2. res. 5 (v, mp)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation
91
Prot. 1994/95:107
17 maj
Mom. 5
Kammaren biföll utskottets hemställan.
92
Mom. 7 (global kärnkraftsavveckling)
1. utskottet
2. res. 5 (v, mp)
Votering:
277 för utskottet
35 för res. 5
37 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 145 s, 73 m, 23 c, 23 fp, 13 kds
Förres. 5: 20 v, 15 mp
Frånvarande: 16 s, 7 m, 4 c, 3 fp, 2 v, 3 mp, 2 kds
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 1 (inriktningen avseende förändringar i sjuk- och föräldraförsäk-
ringarna)
1. utskottet
2. res. 1 i motsvarande del (m)
3. res. 2 (fp)
4. res. 3 (v)
5. res. 4 (mp)
6. res. 5 (kds)
Förberedande votering 1:
15 för res. 4
13 för res. 5
286 avstod
35 frånvarande
Kammaren biträdde res. 1.
Förberedande votering 2:
21 för res. 3
15 för res. 4
276 avstod
37 frånvarande
Kammaren biträdde res. 3.
Förberedande votering 3:
23 för res. 2
21 för res. 3
267 avstod
38 frånvarande
Kammaren biträdde res. 2
Förberedande votering 4:
73 för res. 1
23 för res. 2
218 avstod
35 frånvarande
Kammaren biträdde res. 1.
Huvudvotering:
Kammaren biföll utskottets hemställan genom uppresning.
Mom. 5 (fördjupad prövning av rätt till sjukpenning och
kompletterande utredning)
1. utskottet
2. res. 8 (mp)
Votering:
262 för utskottet
14 för res. 8
29 avstod
44 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 142 s, 72 m, 23 c, 22 fp, 3 kds
Förres. 8: 14 mp
Avstod: 19 v, lOkds
Frånvarande: 19 s, 8 m, 4 c, 4 fp, 3 v, 4 mp, 2 kds
Mom. 27 (värdesäkring)
1. utskottet
2. res. 20 (c)
Votering:
221 för utskottet
23 för res. 20
70 avstod
35 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 146 s, 5 m, 23 fp, 20 v, 15 mp, 12 kds
För res. 20: 23 c
Avstod: 1 s, 68 m, 1 kds
Frånvarande: 14 s, 7 m, 4 c, 3 fp, 2 v, 3 mp, 2 kds
Mom. 48 (anslag till Förtidspensioner)
1. utskottet
2. res. 34 (mp)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Prot. 1994/95:107
17 maj
93
Prot. 1994/95:107
17 maj
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Socialförsäkrings-
frågor
94
På förslag av andre vice talmannen medgav kammaren att socialför-
säkringsutskottets betänkanden SfU17, SfU18, SfU14, finansutskottets
betänkande FiU18, skatteutskottets betänkanden SkU30, SkU37 och
SkU38 samt kulturutskottets betänkanden KrU27 och KrU29 fick av-
göras i ett sammanhang efter avslutad debatt.
Föredrogs
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1994/95 :SfU 17
Socialförsäkringsfrågor (prop. 1994/95:197)
Anf. 112 MARGIT GENNSER (m)
Fru talman! I SfU17 behandlas några smärre lagstiftningsfrågor.
Till att börja med föreslår regeringen att en arbetsmarknadsavgift på
2,2 % av avgiftsunderlaget skall införas även för personer med inkoms-
ter av annat förvärvsarbete, dvs. den grupp av personer som betalar
egenavgifter. Samtidigt föreslås att sjukförsäkringsavgiften sänks för
samma grupp av personer.
Detta är en följdändring till en av regeringens s.k. återställare i
höstas. Den avsåg avskaffandet av den obligatoriska arbetslöshetsför-
säkring som vi tycker att man skall ha. Det är över huvud taget förvå-
nande att den typ av skydd som gäller arbetslöshet enligt socialdemo-
kratiskt statut måste knytas till facket - eller det är kanske inte så för-
vånande. Alla har ju sina särintressen, som bekant.
När det gäller den extremt höga fackanslutningen i Sverige intog vi
andra plats på den tiden då det fortfarande var kommunistiska regimer i
Östeuropa. Orsaken var naturligtvis arbetslöshetsförsäkringen, trots de
uppluckringar som genomfördes under 1970- och 1980-talen, då icke
fackanslutna fick rätt att få fackligt reglerade försäkringar. Man kunde
alltså gå till facket och säga att man inte längre ville vara med men att
man ville vara försäkrad. Det var aldrig särskilt populärt. Och det var
ingen bra lösning, men jag tror inte att jag närmare behöver gå in på
varför det inte var särskilt bra. Det är därför som vi är konsekventa i
förhållande till det yrkande vi hade i höstas om förändringen av arbets-
löshetsförsäkringen. Vi har tagit till vana att inte begära votering så
ofta. Jag yrkar därför inte bifall till den reservationen.
Den andra frågan som jag skall kommentera gäller delpensionen.
Det är också en ständigt återkommande bekant i socialförsäkringsut-
skottet och även här i kammaren. Det är kanske inte heller så underligt.
Det är faktiskt en dyr pensionsform som egentligen är mycket dåligt
motiverad. Den berör personer som tycker att det skulle vara trevligt att
bara arbeta deltid och som får favören att få betalt för den andra delti-
den genom en försäkring som andra människor får betala. Den enskilde
får själv söka deltidspension, och genom att gå över till halvtid mister
han mycket av sin lön.
Vi föreslog en viss skärpning i lagstiftningen, men det var egentli-
gen en anpassning till de regler som finns i arbetsrättslagstiftningen.
Man skall ha arbetat minst i 180 dagar fördelade på fem månader under
året innan man söker delpension. Det är inte ett särskilt hårt krav. Den
tidigare skärpningen var inte heller så hård. Skillnaden var 75 dagar
innan som var fördelade på fyra månader. Man kan fråga sig vilket som
egentligen är det strängaste kravet.
Vi anser att delpensionen bör avskaffas redan nu. Vi har i Pensions-
arbetsgruppen diskuterat frågan, och då konstaterade vi att delpensio-
nen åtminstone skulle avskaffas när den nya pensionsreformen träder i
kraft på förmånssidan, just med tanke på statsfinanserna och på att det
från socialförsäkringssynpunkt finns väldigt litet motivation för del-
pensionen. Men vi för ändå fram förslaget och menar att delpensionen
bör omprövas. Vi får göra väldigt många andra mycket hårdare in-
skränkningar, och då kan det tyckas litet märkligt att man håller fast vid
delpensionen.
Frågan har blivit en symbol, och symboler är alltid väldigt svåra att
rucka på. Jag har den principen att avtal alltid skall hållas. Ändå yrkar
jag bifall till reservation 2, där man vill att regeringen skall påminnas
om att här finns ett vettigt besparingsförslag att ta till ifall man vill
undvika andra mycket strängare åtgärder. Jag yrkar därför bifall till
reservation 2.
Anf. 113 ROSE-MARIE FREBRAN (kds)
Fru talman! ”Det finns inga heliga kor längre" är ett vanligt uttryck
i kommentarer till en mängd politiska beslut som fattats i de besvärliga
besparingstider som vi nu upplever. Visst har många heliga kor slak-
tats. Men betänkandet vi nu behandlar bevisar att det fortfarande finns
heliga kor kvar.
Det är naturligtvis delpensionen jag syftar på. Socialdemokrater,
centerpartister, vänsterpartister och miljöpartister är inte beredda att
spara på delpensionen i nuvarande statsfinansiella läge.
Det finns en överenskommelse mellan de tidigare regeringspartierna
och socialdemokraterna om att delpensionen skall avskaffas i det nya
ålderspensionssystemet. Men det är en orimlig hållning att avvisa en
tidigareläggning av avvecklingen av delpensionen på grund av den
överenskommelsen.
Fru talman! Var och en som har tagit del av kompletteringsproposi-
tionen vet att den socialdemokratiska regeringen verkligen inte drar sig
för tidigareläggningar. Många besparingar som regeringen aviserade i
budgetpropositionen i januari har man bedömt annorlunda i vårbudge-
ten endast tre månader senare. I flera fall där besparingar föreslagits till
1 januari 1997 har dessa ändrats till 1 januari 1996 eller t.o.m. till 1 juli
1995.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkrings-
frågor
95
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Det är mot den bakgrunden som jag tycker att det närmast är pate- |
majoriteten hänvisar utan argumentering till ett beslut under riksmötet
|
Socialförsäkrings- |
1993/94. Det statsfinansiella läget får motivera en mängd ingrepp på Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2 beträffande delpen- Jag skall slutligen ta upp någonting som jag tycker är mycket posi- Anf. 114 SVEN-ÅKE NYGÅRDS (s) Fru talman! I detta betänkande har socialförsäkringsutskottet be- Regeringen föreslog i propositionen att bl.a. en arbetsmarknadsav- Utskottet har också behandlat några motioner där man krävt en ut- Moderaterna, Folkpartiet och kds hävdar i reservation 2 att delpen- |
|
96 |
1998. Man bryter därmed den tidigare överenskommelse som träffades |
med anledning av det nya ålderspensionssystemet. Utskottsmajoriteten
anser dock att riksdagen bör hålla fast vid den träffade uppgörelsen.
Fru talman! Med det anförda föreslår jag att kammaren bifaller ut-
skottets förslag i betänkandet och därmed avslår de två reservationer-
na.
Anf. 115 MARGIT GENNSER (m) replik
Fru talman! Jag vänder mig mot herr Nygårds uttalande att vi bryter
mot överenskommelsen. Nej, vi bryter inte mot avtal. Men förhållande-
na har blivit litet annorlunda, och vi för fram förslaget för att regering-
en skall tänka en gång till.
Jag sade i mitt anförande att det är väldigt mycket symbolik i denna
fråga. Jag orkar inte en gång vara indignerad över att man faktiskt
prioriterar friska arbetsföra människor framför sådana som har det
betydligt svårare när man gör avvägningar inom socialförsäkringen. Jag
bara konstaterar, kanske litet cyniskt, att så fungerar ett väldigt hårt
politiserat samhälle - tyvärr. Jag hade önskat att det hade sett annor-
lunda ut.
Anf. 116 SVEN-ÅKE NYGÅRDS (s) replik
Fru talman! Margit Gennser säger själv i sitt anförande att man går
emot det man tidigare varit överens om. Det konstaterandet vill jag
göra.
När det gäller delpensionen undrar jag trots allt om det egentligen
är av ekonomiska skäl som framför allt Moderaterna vill avskaffa den.
Det kanske ändå är av ideologiska skäl. Vi vet faktiskt att Moderaterna
tidigare gjort många försök att avskaffa vad jag anser vara en mycket
fin reform. Jag har i alla fall en misstanke om att det är ideologiska skäl
som ligger bakom.
Anf. 117 MARGIT GENNSER (m) replik
Fru talman! Jag tror inte att jag kan övertyga min kombattant, men
det är faktiskt av ekonomiska skäl. När man har ekonomiska problem -
jag tycker inte att de är obetydliga i Sverige i dag - tycker jag att man
måste skära där det känns minst. Precis som jag i mitt förra anförande
påpekade tycker jag även här att det är felaktigt, stötande, att man inte
skär ner på Apoteksbolaget innan man skär ner på den gamla tantens
budget när hon skall köpa medicin. Det är likadant här. Jag tycker att
man måste skära ner på delpensionerna innan man skär ner på något
annat. Hade vi haft gott om pengar hade detta inte varit något problem.
Jag respekterar den överenskommelse som vi har fått. Och ni sitter
ju i majoritet, så det är inga problem.
Anf. 118 SVEN-ÅKE NYGÅRDS (s) replik
Fru talman! Jag respekterar givetvis Margit Gennsers uppfattning,
men mitt tvivel kvarstår fortfarande om vad som är anledningen.
Att vi måste spara har vi diskuterat många gånger i denna kammare.
Det är bara fråga om var man skall spara. Här har i alla fall mitt parti
gjort den bedömningen att vi skall försöka slå vakt om delpensionen.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkrings-
frågor
7 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 107
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Anf. 119 PER LAGER (mp) Fru talman! Miljöpartiet de gröna har motionerat om behovet av att |
utreda möjligheterna att upprätta ett register över den samlade opera-
|
Socialförsäkrings- |
tionskapaciteten i landet för att därmed kunna minska operationsköerna Nuvarande rutiner med långa sjukskrivningar inför operationer är Vi har också, fru talman, i samma motion begärt att transfererings- I stället för en sjukskrivning i många dyrbara månader går försäk- Till sist har vi i vår motion pekat på behovet av en bred etikdiskus- Fru talman! Jag vet att det pågår samordningsförsök, bl.a. i Anf. 120 SIGGE GODIN (fp) Fru talman! Regeringen föreslår, som det har sagts här, att en ar- |
98
sedan den allmänna obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen avskaffa-
des.
När arbetslöshetsförsäkringen avskaffades togs också egenavgiften
bort. I stället höjdes egenavgiften till sjukförsäkringen i motsvarande
mån. Eftersom sjukförsäkringen redan gick med stora överskott var det
omöjligt att motivera en ökad egenavgift. Då sänktes arbetsgivaravgif-
terna för att dessa skulle kunna höjas på arbetsmarknadssidan.
I regeringens direktiv till Sjuk- och arbetsskadekommittén, som den
numera heter, sägs att försäkringen skall göras enklare och lättare att
förstå. Jag vill då fråga: Är detta ett led i att förenkla sjukförsäkringen
genom att manipulera med avgifterna?
Är det inte i stället så, Sven-Åke Nygårds, att det är ett sätt att ma-
nipulera med försäkringstagarna? De som är anslutna till den fackliga
a-kassan skall få intrycket att kostnaderna för arbetslösheten skall beta-
las av arbetsgivarna. Därmed upprätthålls också myten att arbetslöshe-
ten inte betalas av den enskilde.
Folkpartiet liberalerna är anhängare av en obligatorisk arbetslös-
hetsförsäkring. Vi motsatte oss höstens återställare, och i konsekvens
med detta motsätter vi oss också denna avgiftsväxling. Vi vägrar att
delta i manipulerandet med väljarna - det får Socialdemokraterna sköta
själva.
Jag yrkar bifall till reservation 1, men Folkpartiet står självklart
också bakom reservation 2, som handlar om avskaffandet av delpensio-
nen. Vi har argumenterat så väl för den åtgärden att jag tycker att jag
kan nöja mig med det som har sagts - kammaren känner ju sedan tidi-
gare Folkpartiets åsikter i den frågan.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 16 §.)
Prot. 1994/95:107
17 maj
Socialförsäkrings-
frågor
Föredrogs
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1994/95 :SfU 18
Mottagande av asylsökande (prop. 1994/95:206)
Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut fattades efter 16 §.)
Föredrogs
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1994/95:SfU14
Tilläggsbudget - Flyktingmottagandet (prop. 1994/95:125 delvis)
Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut fattades efter 16 §.)
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
11 § Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning |
Föredrogs
|
Fastighetsförvaltning |
Finansutskottets betänkande 1994/95 :FiU 18 Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning (prop. 1994/95:100 Anf. 121 PER BILL (m) Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservationen, som I det här betänkandet behandlas vissa delar av budgetpropositionen, Jag skall enbart prata om en av dessa motioner. Det är en motion Fru talman! Ett av de stora problemen i Sverige i dag är att samhäl- Det var därför väldigt bra att den borgerliga regeringen mycket Detta privatiseringsprogram har helt upphört sedan Socialdemokra- Fru talman! Staten skall inte äga fastighetsbolag. Det skall privata Trots att Vasakronan AB bara varit i gång i ca 15 månader har Det kan aldrig tillhöra statens huvuduppgifter att förvalta kontors- Fru talman! Jag vill av nämnda skäl starkt förespråka att riksdagen |
|
100 |
sälja Vasakronan AB. |
Anf. 122 LISBET CALNER (s)
Fru talman! Ett enigt finansutskott har tillstyrkt regeringens förslag
om fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning för budgetåret
1995/96.
Vi har också, som Per Bill sade, haft fyra motioner att ta ställning
till, och jag skall berätta litet om dem.
En av motionerna har kravet att Dämmans fyr i Kalmarsund skall
bevaras och skyddas. Utskottet har talat med Fastighetsverket, som har
hand om den förvaltningen, och fått veta att om det är så att fyren inte
kan säljas till någon eller några som vill ta hand om den kommer Fas-
tighetsverket att svara för underhållet och se till att den bevaras. Ett
enigt utskott har därmed ansett att motionens krav har blivit tillgodo-
sedda.
I en motion anses att den statliga kulturpolitiken präglas av bristan-
de förmåga att tillvarata människors engagemang för det svenska kul-
turarvet. Utskottet delar inte den uppfattningen, utan menar att det
redan i dag finns olika möjligheter för stiftelser och stödföreningar och
genom enskilda bidrag att finansiera och driva en verksamhet till
fromma för det svenska kulturarvet.
Till yttermera visso håller Kulturdepartementet på att behandla en
utredning som heter Att förvalta kulturmiljöer. Där finns det förslag
och idéer som gör att vi ännu bättre skall kunna ta till vara de resurser,
såväl personella som finansiella, som står till buds.
En arbetsgrupp i departementet skall också arbeta med att diskutera
hur stiftelseformen kan utnyttjas när det gäller icke-statliga kulturfas-
tigheter. Även den motionens krav anser vi i utskottet vara tillgodosed-
da på det viset.
Jag trodde kanske att Per Bill skulle prata mer än han gjorde om
motionen om att tillgodose råvarubehoven för sågverken i Norrbottens
inland. Jag vill understryka vad vi skriver i utskottets betänkande: När
Fastighetsverket den 1 juli tar hand om den förvaltningen skall den
avverkning och försäljning av skogsråvaran som utifrån bl.a. miljöpoli-
tiska restriktioner är möjlig ske på affärsmässiga grunder. Vad utskottet
här anfört innebär att även inlandssågverken i konkurrens med andra
företag som efterfrågar skogsråvaror efter den 1 juli 1996 kommer att
få möjlighet att utnyttja den råvarutillgången. Med det anser ett enigt
finansutskott att syftet är tillgodosett.
Så långt har vi varit överens i utskottet. Men när jag så kommer till
den moderata motionen med krav om att regeringen skall få sälja Va-
sakronan går våra meningar isär. Moderaterna skriver i motionen att det
inte finns något självändamål i ett statligt företagande. Må så vara, Per
Bill. Men det finns heller inget självändamål i att sälja ut gemensam
egendom, anser vi socialdemokrater.
Vasakronan AB bildades på den borgerliga regeringens initiativ,
och riksdagsbeslutet är daterat december 1992. Som Per Bill också
sade har nu Vasakronans verksamhet 15 månader bakom sig, och bola-
get har ägnat den tiden till att finna formerna för sin verksamhet och
har lämnat sin första årsredovisning.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Fastighetsförvaltning
och statlig lokalför-
sörjning
101
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Vasakronans uppdrag från ägaren, staten, är att som fastighetsföre- |
Ca 90 % av Vasakronan AB:s hyresgäster är statliga myndigheter. Två
|
Fastighetsförvaltning |
stora kunder är Kriminalvårdsstyrelsen och Lantbruksuniversitetet. Politiska beslut skapar när de är som bäst förutsättningar för ett bra I det rådande läget på fastighets- och aktiemarknaden tycker utskot- Fru talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets hemställan i betän- Anf. 123 PER BILL (m) Fru talman! Jag tycker att motionerna har fått en bra utskottsbe- Det är riktigt att den här professionaliseringen genomfördes under Jag tror också att det är litet farligt att vi som politiker tror att vi Anf. 124 LISBET CALNER (s) Fru talman! Just det, Per Bill, det skall ske på ett professionellt sätt Anf. 125 PER BILL (m) Fru talman! Ibland när man lyssnar på socialdemokraternas diskus- |
102
dag när aktien står högst. Det innebär automatiskt att man alltid skall se
till att de som köper aktierna gör en dålig affär.
Det stora privatiseringsprogram som genomfördes har fått kritik på
en enda punkt, och den gällde Celsius. Celsius är i dag nere i en aktie-
kurs som ligger ganska nära utförsäljningsbeloppet. Det skedde en
uppgång i aktien under ett kort tag, och nu är vi tillbaka igen.
Det går inte att, som socialdemokraterna ofta gör, hävda att staten
skall sälja ut exakt när man kan få ut flest kronor och att kursen sedan
bara skall gå nedåt.
Anf. 126 LISBET CALNER (s)
Fru talman! Till vad Per Bill sade nu sist har jag bara en kommen-
tar: Det är ju inte underligt att statsskulden fördubblades under er rege-
ringstid!
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 16 §.)
Prot. 1994/95:107
17 maj
Fastighetsförvaltning
och statlig lokalför-
sörjning
Föredrogs
Skatteutskottets betänkande 1994/95 :SkU30
Kontrolluppgiftsskyldighet, m.m. (prop. 1994/95:209)
Anf. 127 CARL FREDRIK GRAF (m)
Fru talman! Betänkandet gäller dels frågan om en utvidgad kontrol-
luppgiftsskyldighet vid värdepappersförsäljning, dels förslag om återin-
förande av skatteflyktsklausulen. Låt mig inledningsvis säga något om
kontrolluppgifterna.
Deklarationsförfarandet bygger numera i stor utsträckning på kon-
trolluppgifter. Vi är överens om principen att kontrolluppgiftsskyldig-
het skall införas även för värdepapper. När det gäller andelar i fondbo-
lag föreslås emellertid att kontrolluppgiften skall innehålla realisa-
tionsvinst eller -förlust i stället för, som vid aktieavyttringar, försälj-
ningssumman minus kostnaderna. Vidare finns det ett förslag om att
försäljningssumman skall beräknas enligt schablon.
Förenklingsskäl talar i någon utsträckning för schablonmetoden,
men det finns samtidigt en risk att deklaranten tar kontrolluppgiften för
given. Det kan leda till överbeskattning. Jag menar alltså att deklaran-
ten inte kommer att överväga möjligheten att räkna på de verkliga vär-
dena. Störst är sannolikt denna risk framför allt för småsparare.
Det hade enligt vår mening varit bättre att nu införa ett system för
redovisningen, det faktiska försäljningsvärdet. Nu finns det risk för
sammanblandning, eftersom det på vissa kontrolluppgifter kommer att
anges en försäljningssumma, på andra den skattepliktiga vinsten eller
förlusten, beroende på vad det är för typ av värdepapper som har avytt-
rats.
Kontrolluppgifts-
skyldighet m.m.
103
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Trots att det senare är uttryck för en vällovlig ambition att förenkla |
ett system som är entydigt, för att minska risken för överbeskattning
|
Kontrolluppgifts- |
och för att skattekonsekvensen av ett agerande då blir tydligare. Härav Betänkandets andra del är av stor principiell betydelse. Regeringen Rättssäkerhetskommittén diskuterade i sitt betänkande från 1992 Vidare vill jag lyfta fram legalitetsprincipen, dvs. betydelsen av att Detta tas felaktigt inte sällan av våra politiska motståndare till ut- |
|
104 |
skatteundandragandet. |
En klar och tydlig lagstiftning och rimliga skattesatser är avgörande
komponenter när det gäller att komma till rätta med både den enskildes
möjligheter att överblicka skattesystemet och benägenheten att betala
skatt. Även av detta skäl är det olyckligt med de successiva höjningar
av skatter som socialdemokraterna nu ägnar sig åt.
Frågan om skatteflyktsklausulen har diskuterats vid ett flertal till-
fällen i denna kammare de senaste åren. Enligt min mening har det
kanske inte framkommit särskilt många nya argument. Skillnaden i
principiellt avseende mellan partierna är väl kända. Jag avser därför
inte att i mitt huvudanförande argumentera ytterligare kring denna
fråga, även om det finns åtskilligt mer att säga.
Av betänkandet framgår att socialdemokraterna avser att lägga fram
ett nytt förslag i ett senare skede, och då finns det anledning att åter-
komma igen.
Vi moderater står bakom samtliga moderata reservationer i betän-
kandet. För tids vinnande yrkar jag dock endast bifall till reservation nr
3 avseende mom. 4.
Anf. 128 ISA HALVARSSON (fp)
Fru talman! År 1980 antog riksdagen en generalklausul mot skatte-
flykt. Folkpartiet medverkade till den lagen. Den syftade till att komma
till rätta med sådana transaktioner som innebär kringgående av skatte-
lag. Villkoret för att lagen skulle kunna tillämpas var att ett s.k. om-
vägsrekvisit måste vara uppfyllt. Den skattskyldige skulle alltså ha
använt sig av ett förfarande som med hänsyn till det ekonomiska resul-
tatet - bortsett från beskattningen - framstod som en omväg i förhål-
lande till det närmaste till hands liggande förfarandet. Den viktiga
bestämmelsen framstod dock som alltför tandlös för den socialdemo-
kratiska regeringen som såg till att omvägsrekvisitet avskaffades under
1983.
Trots att det nu skulle bli lättare att ingripa mot s.k. skatteflykt, dvs.
i och för sig tillåten skatteplanering som skett i strid mot skattelagstift-
ningens grunder, blev lagen ett misslyckande. Från Folkpartiets sida
krävde vi att generalklausulen skulle slopas. Skatteflyktslagen upphäv-
des också fr.o.m. den 1 januari 1993 på förslag av den förra borgerliga
regeringen.
En förutsättning för ett fungerande skattesystem är naturligtvis att
det finns en tillfredsställande kontroll av skatteunderlaget. Det ligger i
alla medborgares intresse att skattemyndigheterna har en hög ambition
att motverka skattefusk och att man har förutsättningar att kunna beivra
fusk i de fall det förekommer. Mot denna strävan står ibland den en-
skildes intresse av integritet och rättssäkerhet.
En av de viktigaste principerna i vårt liberala frihetsarv är just rätts-
säkerheten. I rättssäkerhetens idé ligger att reglerna skall vara så fasta
och klara att medborgarna kan förutse och förstå konsekvenserna av
sina handlingar. Medborgarna skall ha förutsättningar att känna till var
gränsen går mellan vad som är tillåtet och vad som är förbjudet och
klart veta vilka sanktioner som blir aktuella om lagens bestämmelser
överträds.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Kontrolluppgifts-
skyldighet m.m
105
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Den tidigare generalklausulen var för det första så allmänt hållen att |
diga och myndigheterna. Bristande förutsägbarhet är en från rättssäker-
|
Kontrolluppgifts- |
hetssynpunkt allvarlig brist, eftersom just denna oförutsägbarhet i lag- För det andra gick klausulen knappast att tillämpa på grund av sin För det tredje kan det faktiskt starkt ifrågasättas om de betydande Folkpartiet liberalerna har inget att invända mot att den av rege- Den gamla skatteflyktslagen gjorde inte det, och därför yrkar vi av- Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 3. Anf. 129 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) Fru talman! Beskattningssystemet bygger på kontrolluppgifter och Uppgiftslämnande om reavinster och reaförluster på andra fonder Andra fondandelar omfattas inte av dessa restriktioner. En sådan Problemet, som inte heller utskottsmajoriteten tycks ha förstått, är |
106
Om fondbolagen skulle tvingas att i brist på annan uppgift ange en
schablon för anskaffningsvärdet blir den med nödvändighet godtycklig.
Är schablonen oförmånlig kommer de värden som räknats fram för
kontrolluppgiftsändamål att sakna intresse. I de flesta fall kommer
andelsägaren att tvingas använda de verkliga värdena för att uppnå en
rättvis beskattning, vilket leder till att tilläggsuppgifterna kommer att
uppgå till ett stort antal och i sin tur medföra att de förtryckta uppgif-
terna på deklarationsblanketten inte stämmer. Systemet kommer att
kräva stora arbetsinsatser för såväl skattskyldiga som skattemyndighet.
Det skulle vidare vara såväl oetiskt som i övrigt otillfredsställande
för fondbolagen att genom kontrolluppgiften förleda andelsägarna att
använda ett för dem oförmånligt värde. Risken är uppenbar att många
uppfattar det angivna värdet som ”det riktiga”.
Enligt min uppfattning bör frågan belysas ytterligare innan beslut
fattas om kontrolluppgifter som anger skattepliktig reavinst eller av-
dragsgill reaförlust. En skyldighet att lämna kontrolluppgifter för av-
yttringar av detta slag bör i stället tills vidare utformas på ett sätt som
motsvarar vad som nu föreslås beträffande aktier och andra finansiella
instrument.
Regeringen har i propositionen föreslagit att anskaffningsvärdet för
fondandelar, utom andel i allemansfond, som förvärvats före den 1
januari 1996 skall få beräknas till marknadsvärdet den 31 december
1992, en s.k. stickdag. Stickdagen föreslås få tillämpas tidigast vid
1997 års taxering.
Kristdemokraterna har i en motion föreslagit att de skattskyldiga får
använda det förenklade anskaffningsvärdet redan under inkomståret
1995, dvs. vid 1996 års taxering. Det innebär att det verkliga anskaff-
ningsvärdet skall användas för andelar som anskaffas efter den 31 de-
cember 1994. Det är bra att utskottet har tillstyrkt motionen i denna del.
Fru talman! Varje år förlorar samhället flera tiotals miljarder kronor
på att konkurrensförhållanden snedvrids och olagliga förmögen-
hetsöverföringar sker genom ekonomisk brottslighet. Som medborgare
drabbas vi indirekt genom uteblivna skatteintäkter, men som företagare
drabbas man mer direkt. Hederliga företagare får det allt svårare i kon-
kurrensen. Små och medelstora företag spelar en nyckelroll för att
Sverige skall få nya arbetstillfällen och en ekonomisk utveckling som
är nödvändig för att vi skall klara landets välfärd. Kristdemokraterna
har förslagit flera åtgärder för att komma till rätta med den ekonomiska
brottsligheten.
Samtidigt som man bör arbeta på att få fram bättre metoder och
system inom beskattningen för att motverka skatteundandragande och
effektivisera kampen mot ekonomisk brottslighet är det mycket viktigt
att inte rättssäkerheten vid beskattningen får stå tillbaka när nya åtgär-
der övervägs. Rättssäkerheten kräver regler som är så fasta och klara att
medborgarna kan förutse och förstå konsekvenserna av sina handlingar
och bedöma var gränsen går mellan vad som är tillåtet och förbjudet.
En helt felaktig och för ekobrottsbekämpningen missriktad åtgärd är
att återinföra den tidigare s.k. skatteflyktslagen, som avskaffades för
flera år sedan efter långvarig och kraftig kritik, bl.a. därför att den
Prot. 1994/95:107
17 maj
Kontrolluppgifts-
skyldighet m.m.
107
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
medförde svårigheter för den enskilde att förutse konsekvenserna av |
rande knappast fyllde någon vettig funktion.
|
Kontrolluppgifts- |
Ett återinförande av denna generalklausul skulle innebära att viss Regeringens planer på att återinföra generalklausulen mot skatte- Sverige behöver en kraftig förstärkning av rättssäkerheten. En total Jag står bakom samtliga kristdemokratiska reservationer till betän- Anf. 130 KARL HAGSTRÖM (s) Fru talman! I detta betänkande behandlas kontrolluppgiftsskyldig- I propositionen föreslås att skyldigheten att lämna kontrolluppgifter Vidare föreslås att en schablonmetod införs för inkomstberäkning- Avsikten är enligt propositionen att reglerna skall tillämpas fr.o.m. Fru talman! Fondbolagens förening har hos utskottet förklarat att Fru talman! Med det nu anförda anser utskottet att schablonregeln Kontrolluppgift om avyttring av aktier och andra finansiella instru- |
|
108 |
rade värdepapperna. |
Vidare föreslås att kontrolluppgifter som enligt nuvarande regler
skall lämnas beträffande vissa inlåningskonton eller fondpapper i ut-
landet förutom räntor skall innefatta även behållningen på kontot eller
innehavet vid årets utgång och avyttringar under året.
Utskottet vill för sin del framhålla att deklarationsskyldigheten för-
utsätter en korrekt redovisning av såväl realisationsvinster som realisa-
tionsförluster och att kontrollmöjligheterna behöver förbättras även i
fråga om aktier och andra finansiella tillgångar som det här är fråga
om. Propositionen har denna innebörd, och vad som har anförts i mo-
tionen utgör enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl för att avstå
från att genomföra förslaget.
År 1980 infördes lagen om skatteflykt. Lagen, som var av tillfällig
karaktär, skärptes 1982 och förlängdes senare i olika omgångar. Hösten
1992 upphävdes lagen, men den tillämpas fortfarande på rättshandling-
ar som har företagits under 1981-1992.
Regeringen avser att tillkalla en kommitté för att utforma en ny
lagstiftning mot skatteflykt. I avvaktan på resultatet av utredningens
arbete föreslås i propositionen att den upphävda lagen återinförs med
verkan fr.o.m. den 1 juli 1995 och med en teknisk justering.
Den borgerliga regeringen angav, liksom motionärerna nu gör,
rättssäkerhetsaspekten som skäl för att upphäva skatteflyktslagen. Det
hävdades att lagen stärkte det allmännas ställning gentemot den enskil-
de på ett orimligt sätt och att den medförde svårigheter för den enskilde
att bedöma skattekonsekvenserna av olika rättshandlingar.
Propositionen grundar sig på uppfattningen att dessa skäl inte är
hållbara. Utskottet instämmer i detta. Som anförs i propositionen har
några negativa effekter av lagen inte kunnat bevisas. Utskottet delar
regeringens uppfattning att lagen har haft en väsentlig preventiv funk-
tion och har utgjort ett betydelsefullt redskap för att förhindra skatte-
flyktsförfaranden. Utskottet tillstyrker alltså propositionen.
Anf. 131 CARL FREDRIK GRAF (m) replik
Fru talman! Låt mig i det korta replikskifte som jag nu har tillfälle
till ägna mig åt skatteflyktsklausulen. När vi hade en hearing i skatteut-
skottet alldeles nyligen diskuterades också denna fråga, om än helt kort.
Statssekreterare Svante Öberg sade då att regeringen kommer att se
över skatteflyktsklausulen, för den kanske inte är optimalt utformad i
alla delar. Jag skulle vilja veta om Karl Hagström delar uppfattningen
att skatteflyktslagen inte är optimalt utformad i alla delar och vilka
slutsatser han drar av detta. Jag förmodar att han har samma uppfatt-
ning som sin statssekreterare.
Om man nu har uppfattningen att vi skall ha en skatteflyktsklausul
borde man väl ändå avvakta med införandet tills den utredning som
Karl Hagström talade om i sitt huvudanförande blir klar. Den gamla
skatteflyktsklausulen var av tillfällig karaktär. Den gällde trots allt
under drygt tio år. Detta är min fråga.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Kontrolluppgifts-
skyldighet m.m.
109
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Anf. 132 KARL HAGSTRÖM (s) replik Fru talman! När det gäller rättssäkerhet och behovet av en skatte- |
flyktslag vill jag till er samtliga opponenter säga: Var har ni varit när vi
|
Kontrolluppgifts- |
har besökt skattemyndigheter på ett flertal ställen i landet? Dessa har När det gäller skatteflyktslagen kan jag inte ange på vilka punkter Anf. 133 CARL FREDRIK GRAF (m) replik Fru talman! Det Karl Hagström nu sade i sin replik var anmärk- Det väsentliga är att det finns entydiga och klara regler som de en- Karl Hagström gör en variant på temat att vi inte har lyssnat på Jag konstaterar att jag inte fick svar på min första fråga om Karl Anf. 134 ISA HALVARSSON (fp) replik Fru talman! För oss folkpartister är rättssäkerheten väldigt viktig. |
110
Anf. 135 KARL HAGSTRÖM (s) replik
Fru talman! Jag vill läsa några strofer direkt ur betänkandet:
”Enighet råder om att den enskildes berättigade krav på rättssäkerhet
vid beskattningen bör tillgodoses. Utskottet vill framhålla att denna
fråga sedan länge har uppmärksammats i samband med det fortlöpande
lagstiftningsarbetet på skatteområdet---.”
Jag vill upprepa att jag inte känner till något fall där man kan säga
att någon har drabbats av brist på rättssäkerhet när denna klausul har
använts.
Anf. 136 ISA HALVARSSON (fp) replik
Fru talman! Det är bra om man från alla parter värnar om rättssä-
kerheten. Det förvånar mig dock att man har så bråttom att införa denna
generalklausul igen, som ju visade sig inte vara bra, innan man har
kommit fram till en ny form av lagstiftning som den tillsatta kommittén
skall arbeta med. Jag beklagar väldigt mycket att socialdemokraterna
inte kunde ha is i magen och vänta på det förslag som kommer från
kommittén.
Anf. 137 KARL HAGSTRÖM (s) replik
Fru talman! Vi tror att denna lag fyller ett preventivt syfte. Som jag
sade tidigare har vi dessutom haft tillfälle att lyssna på skattemyndighe-
terna och deras åsikter om den. Jag kan hälsa från skattemyndigheter
över hela landet att de är väldigt nöjda.
Anf. 138 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik
Fru talman! Den f.d. sekreteraren i den nu nerlagda rättssäkerhets-
kommittén Anders Hultqvist har skrivit en doktorsavhandling vid namn
Legalitetsprincipen vid inkomstbeskattningen. Anders Hultqvist hävdar
att skatteflyktsklausulen strider mot grundlagen. Det måste finnas en
lag om skatt skall kunna påföras. I annat fall flyttas kompetens från
riksdagen till olika domstolar. Det blir i så fall domstolen som får
komplettera lagen.
Frågan mot bakgrund av detta är: Anser socialdemokraterna att den
föreslagna generalklausulen är förenlig med grundlagen?
Anf. 139 KARL HAGSTRÖM (s)
Fru talman! Jag känner inte till om det är prövat i riksdagen om
klausulen är i enlighet med grundlagen. Då måste väl någon göra det i
så fall. Denna skatteflyktsklausul har varit i gång så länge, så jag tror
att den är hållbar.
Anf. 140 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds)
Fru talman! Det kan verka litet underligt att jag ställer frågan till
socialdemokraterna om att uttolka lagen och skatteflyktsklausulens
förhållande till grundlagen. Jag gör det eftersom regeringen har under-
låtit att inhämta Lagrådets yttrande över förslaget till generalklausul.
Det tycker jag inte är acceptabelt.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Kontrolluppgifts-
skyldighet m.m.
111
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
När jag nu ser Lagrådets yttrande över förslaget till skatteutjämning |
förstår jag att socialdemokraterna drar sig något för att fråga Lagrådet
|
Kontrolluppgifts- |
eller bry sig om Lagrådet. Varför inhämtades inte Lagrådets yttrande över skatteflyktsklausu- Anf. 141 KARL HAGSTRÖM (s) Fru talman! Vi fann ingen anledning att ånyo pröva detta. Jag vet Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades efter 16 §.) 13 § Tullsamar betsav tal med Tjeckien Föredrogs Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld. (Beslut fattades efter 16 §.) 14 § Tullsamarbetsavtal med Litauen Föredrogs Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld. (Beslut fattades efter 16 §.) |
|
Ungdomsfrågor m.m. |
15 § Ungdomsfrågor m.m. Föredrogs Kulturutskottets betänkande 1994/95 :KrU27 Ungdomsfrågor m.m. (prop. 1994/95:100 delvis och skr. 1994/95:127) Anf. 142 STIG BERTILSSON (m) Fru talman! Detta betänkande handlar i första hand om anslagsfrå- |
|
112 |
och till de andra tre konton det handlar om skall bifallas. |
Vi moderater anser naturligtvis också att det är utomordentligt vik-
tigt att vi lämnar stöd till ungdomsverksamhet, men vi anser inte att
man kan bortse från det alldeles nödvändiga behovet av besparingar.
Av den anledningen har vi tre reservationer i detta betänkande. Vi
yrkar på att vi skall anslå lägre belopp än vad regeringen och utskottets
majoritet har föreslagit.
Det gäller anslaget till Ungdomsstyrelsen - tidigare Statens ung-
domsråd. Vi finner det anmärkningsvärt att regeringen och utskottets
majoritet kan säga att man helt skall bortse från generella besparings-
krav. Det vore intressant att höra företrädare för utskottet motivera
detta ytterligare, med tanke på den statsfinansiella situationen.
Vi tycker att det är rimligt att man spar på det anslaget, och vi tyck-
er också, fru talman, att det är rimligt att man spar på det stora kontot,
dvs. bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet. Det
visar vi också i vår reservation till betänkandet, nämligen i reservation
nr 4, till vilken jag härmed yrkar bifall.
Jag vill understryka att vi moderater också står bakom övriga reser-
vationer vi har i betänkandet, men vi avstår från att yrka bifall till dem
här.
Anf. 143 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v)
Fru talman! Vänsterpartiet arbetar för ett samhälle där unga männi-
skor, tjejer och killar, har ett jobb med lön att leva på, en bostad och
kostnadsfri utbildning på grund- och gymnasienivå. Vår övertygelse är
att framtiden kommer att präglas av starka solidaritets- och jämlikhets-
strävanden. Alltför många har fått nog av en alltför starkt nedbantad
offentlig sektor. Detta har också visats i den senaste opinionsunder-
sökningen där Vänsterpartiet, som står för mer pengar till offentlig
sektor, har fått starkt stöd av väljarna.
Vänsterpartiet står för ett samhälle där alla människor har lika värde
och där vård och omsorg betalas över skatten. Skatten skall utformas
efter bärkraft, dvs. högre skatt på stora inkomster, förmögenheter och
kapital. Vi bygger helt enkelt inte upp ett framtida samhälle genom att
skapa stora orättvisor.
Meningsfull fritid är också en viktig del i unga kvinnors och mäns
identitetssökande. Det handlar om ungdomsfrågor i dag. Det är viktigt
att det finns en motkraft till den vålds- och skräpkultur som i alltför stor
utsträckning erbjuds till konsumtion i dag. Vänsterpartiet anser därför
att möjligheten till skapande och kreativa aktiviteter där man själv är
aktiv bör uppmuntras. Att vara passiv konsument är i sig en destruktiv
handling, tycker jag. Det leder inte till någon förändring där individen
själv får lära sig av sina egna misstag och erfarenheter.
Under de borgerliga regeringsåren inleddes stora nedskärningar ute
i kommunerna. Nu fullföljer Socialdemokraterna tidigare förd politik.
Även på mitten av 80-talet hade vi en liknande situation. Vi hade även
då en stor statsskuld. Denna trollades så att säga bort genom att statsbi-
dragen till kommunerna skars ned dramatiskt. Vi har med andra ord
under en följd av år sett stora kommunala försämringar - särskilt på de
områden som berör ungdom och fritidsverksamhet. Dessa ej lagregle-
Prot. 1994/95:107
17 maj
Ungdomsfrågor m.m.
113
8 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 107
Prot. 1994/95:107
17 maj
Ungdomsfrågor m.m.
114
rade verksamheter har helt enkelt fått stå tillbaka för annan verksamhet
som är reglerad i lag.
Därför är det bästa sättet att komma till rätta med ungdomspolitiken
att stärka kommunernas ekonomi så att de helt enkelt får en möjlighet
att ge det kommunmedborgarna behöver.
Fritidsgårdar, ungdomskaféer, replokaler - mycket har måst slå
igen. I stället har gator och torg blivit ungas mötesplatser. Det är för-
ödande att fortsätta dessa neddragningar ute i kommunerna. Det är
faktiskt ute i kommunerna som människorna bor. Det är där man vet
hur behoven ser ut - inte här inne. Vi vet faktiskt egentligen inte så
mycket, men jag tycker att vi skall ta reda på det.
Ett nytt grepp som vi i riksdagen borde pröva på för att kunna fatta
rätt beslut är att besöka och delta i livet i våra storstäders förorter.
Längre utrikesresor och resor till idylliskt svenskt kulturlandskap borde
egentligen förbjudas så länge storstadens problem finns.
Jag tycker att riksdagens ledamöter skulle ta tunnelbanan ut i Stor-
stockholms förorter för att dela verkligheten med dem som bor och
verkar där.
En grupp som råkar särskilt illa ut och som ofta glöms bort, efter-
som den inte är så synlig som männen, är de unga kvinnorna. I betän-
kandet står att unga kvinnors verksamheter skall prioriteras. Alla vet att
det inte är så. De som hörs och syns får också mest.
Regeringen har i dagarna utsett en utredare - Gertrud Åström. Men
frågan är om en utredning verkligen kan förändra jämställdheten. Vore
det inte bättre att vi faktiskt gjorde något åt det i stället?
Extra bedrövad blev jag häromveckan när Mona Sahlin, vår jäm-
ställdhetsminister, i en intervju i Aktuellt uttalade att vi först efter att ha
fått ekonomin i balans kan titta på jämställdheten. Utan en god eko-
nomi kan vi med andra ord inte få jämställdhet.
Vänsterpartiet delar inte regeringens uppfattning. Jämställdhet är
något djupare än bara medelstilldelning. Jämställdhet kan uppnås,
kamrater, utan en enda krona på fickan. Det handlar om likavärde och
respekt.
Dagens politik handlar alltför mycket om kronor och ören. Rege-
ringens politik handlar om att klara EMU:s konvergenskrav. Jag förstår
att unga människor känner sig grundlurade. De har inte haft en möjlig-
het att rösta i EU-frågan. De har inte gjort de ekonomiska prioritering-
arna, utan det har vi vuxna gjort. Vi har valt bort våra ungar - de som
bäst behöver stöd. Regeringen har faktiskt valt bort solidariteten. Det
gjorde ni när ni röstade in oss i EU. Det gjorde regeringen när den
valde bort en långsiktig samverkan med Vänsterpartiet.
Därför måste vi nu fördela makten. Alla måste kunna delta i den
demokratiska processen. Den möjligheten måste vi ge våra ungar, an-
nars tar de makten, och de gör det på sitt sätt.
För mig ser betänkandet ut som en tjusig uppvisning i politisk reto-
rik utan innehåll. Det finns ingen handlingskraft när det gäller att åtgär-
da problemen. I stället hänvisar man till en kommande proposition som
skall komma under mandatperioden. Min fråga till socialdemokraterna
blir därför: När kommer denna ungdomsproposition?
I Aftonbladet den 15 maj fanns det under ”Dagens Gormander” en
krönika angående Ungdomsstyrelsen. Den är alldeles för lång för att
läsa upp, men jag skall läsa några rader. Det står bl.a.: ”Jag bestämde
mig för att ta reda på vad den sysslar med.” Det gäller alltså Ung-
domsstyrelsen. ”Men det var inte lätt. En ny myndighet bör ha en
gatuadress, men det har inte Ungdomsstyrelsen. Den finns nämligen
inte i telefonkatalogen.---Enligt en proposition ska Ungdomsstyrel-
sen främja goda uppväxtvillkor för ungdomar. I praktiken betyder det
att de anställda ska samla statistik om ungdomar och ströva runt på
andra myndigheter och ge lite tips om saker som kan vara bra. Det är
förstås bra med en ny myndighet som av regeringen får i uppdrag att
främja det goda. Men vad ska den syssla med?”
Man kan ju undra.
Fru talman! Jag har själv inga patentlösningar på dagens problem.
Men jag är övertygad om att vi måste göra någonting. Vi kan inte bara
stå vid sidan av och titta på. Därför yrkar jag bifall till reservation 5,
som innebär 450 000 kr mer till den nationella verksamheten.
Anf. 144 FANNY RIZELL (kds)
Fru talman! Kristdemokraterna har reservationer till detta betän-
kande som jag ställer mig bakom, men jag yrkar för att vinna tid inte
bifall till dem.
Detta är ett ungdomsbetänkande, och det handlar i dag om ung-
domsfrågor. När man tänker på ungdomar tänker man väldigt ofta på
visioner, framtidstro och engagemang. Jag hoppas att alla ungdomar i
dag kan ha det, att de kan känna att chanserna är deras. En positiv
framtidstro motiverar till engagemang, utbildning, insats i samhället
och till delaktighet.
Bristen på framtidstro och tro på de egna möjligheterna skapar i
stället brist på ansvarstagande, och det är väldigt allvarligt. Vi måste
hitta vägar för att ge våra ungdomar framtidstro och en vilja till enga-
gemang. Det är en uppgift för hela samhället, för dig och för mig.
Som ett led i detta antog riksdagen förra året riktlinjer för ung-
domspolitiken som den dåvarande regeringen hade föreslagit. Det är
ganska elementära saker, mycket basala. Men jag tror att det är där vi
måste börja. Det finns inga patentlösningar. Där vill jag instämma med
föregående talare. Men någonstans måste vi ändå börja.
Riktlinjerna börjar med goda uppväxtvillkor. Det är det allra första
och det allra viktigaste. Barn och ungdomar måste få växa upp under
goda uppväxtvillkor som ger dem trygghet och ger möjlighet till ut-
veckling. Vi måste ha en helhetssyn på ungdomars liv. De insatser som
samhället gör för ungdomar måste vara stödjande och bygga på deras
egna, föräldrarnas och andra närståendes engagemang.
Ungdomar måste få en chans att etablera sig i vuxensamhället. De
måste få göra egna val till utbildning, bostadsort och arbete. Vi måste
främja deras möjligheter att ta eget ansvar, ansvar för sitt eget liv och
sin egen omgivning. För att de skall känna sig delaktiga och känna att
de har inflytande och kan påverka sin situation måste myndigheter och
organisationer i större utsträckning samarbeta i ungdomspolitiska frå-
Prot. 1994/95:107
17 maj
Ungdomsfrågor m.m.
115
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
gor. Där är det viktigt att man tar till vara engagemanget i den ideella |
Det här är väldigt vackra ord. Jag hoppas att de till en del skall
|
Ungdomsfrågor m.m. |
kunna förverkligas och att de skall ge vägledning för statliga och kom- Det har varit ett steg att ge ungdomar större insyn och möjligheter En av de stora frågorna för ungdomarna i dag är arbetslösheten. Anf. 145 ANNIKA NILSSON (s) Fru talman! Vi skall i dag behandla ungdomsfrågor. Jag vill börja Förra våren antog riksdagen ett antal riktlinjer för ungdomspolitiken Ungdomstiden är en tid för sökande, ifrågasättande och prövning. Det är viktigt att understryka att ungdomstiden inte bara är en tid i Ungdomsfrågorna måste behandlas utifrån ett ungdomsperspektiv Det är då viktigt att målen utformas så att olika insatser blir möjliga |
|
116 |
att följa upp och utvärdera. Dessa nya mål skall, enligt regeringens |
skrivelse om ungdomsfrågor, ingå som en del i en ungdomspolitisk
proposition under mandatperioden.
Det är väsentligt att vi genom ungdomspolitiken verkligen lyckas ta
ett helhetsgrepp på de frågor som är viktiga för unga människor. Ge-
nom att arbeta sektorsövergripande och sätta ungdomars vardag i cent-
rum kan ungdomspolitiken ge oss nya perspektiv och infallsvinklar.
Den nya socialdemokratiska regeringen har i detta avseende visat en
ökad ambitionsnivå genom den skrivelse om ungdomsfrågor som redan
har framlagts för riksdagen. I den har regeringen tagit ett samlat grepp
över sina olika förslag som berör ungdomar.
Fru talman! I dag kan vi se att ungdomstiden blir allt längre och
längre. Utbildningstiden förlängs, och den höga ungdomsarbetslösheten
gör att många tvingas vänta med att flytta hemifrån. Ungdomar bor
därmed allt längre kvar hemma hos sina föräldrar. Även familjebild-
ningen sker allt senare i livet.
Mot den bakgrunden är det särskilt angeläget att ungdomspolitiken
bidrar till en ökad framtidstro bland unga människor. Alla ungdomars
möjligheter till ett arbete i framtiden är då den utan tvekan viktigaste
faktorn. Arbete ger självförtroende och en känsla av att behövas, att
vara en del av samhället. Genom ett riktigt arbete öppnar sig många
andra vägar i livet, möjlighet att skaffa sig en egen bostad, att skapa ett
eget liv och att bilda familj.
Ett arbete, och därmed en självständig ekonomi, är grundläggande
för övergången från att vara ung till att bli vuxen. Därmed blir våra
åtgärder mot ungdomsarbetslösheten våra viktigaste redskap för att
förhindra att ungdomstiden förlängs och inträdet i vuxenlivet försvåras.
Fru talman! Unga människor har åsikter, drömmar och visioner. De
är ofta kritiska till samhället och inte sällan provocerande. Att revoltera
mot det etablerade har alltid hört ungdomsgenerationen till, det är ett
sätt att märkas.
Genom att ifrågasätta och kritisera vill ungdomar få fram sina åsik-
ter och synpunkter och bli tagna på allvar. Vi som ofta står inför en
gymnasieklass vet att unga människor vill få inflytande, ta ansvar och
vara med och påverka, helt enkelt delta i den demokratiska processen.
Unga människor måste känna att vi vuxna pratar med dem och inte om
dem.
Dåvarande Statens ungdomsråd startade 1991, på uppdrag av den
förra socialdemokratiska regeringen, ett intensivt arbete för att fördjupa
demokratin och skapa träffpunkter för ungdomar. På ett antal ställen i
landet har t.ex. lokala ungdomsråd och ungdomsfullmäktige startats.
Tron på politikens möjligheter att förändra samhället är själva ådran
i demokratin. Därför måste frågan om ungas makt och inflytande sär-
skilt prioriteras under de kommande åren.
Fru talman! Många gånger får vi läsa om ungdomar i tidningarna.
Det handlar tyvärr nästan alltid om problem, om s.k. värstingar, bråkiga
elever eller om ungdomar som kommit på kant med samhället. Sällan
får vi några rubriker om allt det positiva som ungdomar uträttar i före-
ningar och andra sammanslutningar. När får vi läsa i tidningarna om
alla de ungdomar som engagerar sig i praktiskt miljöarbete, för flyk-
Prot. 1994/95:107
17 maj
Ungdomsfrågor m.m.
117
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
tingar och för internationell solidaritet? Varför speglar aldrig massme- |
skor runt om i vårt land?
|
Ungdomsfrågor m.m. |
Unga människor är en mycket viktig resurs för vårt samhälles ut- Vad passar bättre än att avsluta mitt anförande här i kammaren på Ung och stolt, jag är en krigare. Med tro på mig går livet vidare. Jag hoppas regeringen skall kunna formulera den framtida ungdom- Anf. 146 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v) replik Fru talman! Jag vill återigen fråga Annika Nilsson när den här ung- Är inte detta att det bara är en av tio som vet att de får rösta ett Anf. 147 ANNIKA NILSSON (s) replik Fru talman! Det är tyvärr så att det inte bara är ungdomar som kän- När det gäller att så få ungdomar vet att de skall rösta i EU-valet Anf. 148 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v) replik Fru talman! Jag tror att Annika Nilsson slog huvudet på spiken där. |
|
118 |
stärka våra ungdomar. Vi politiker måste ut till våra ungdomar, prata |
med dem och få dem att förstå att de faktiskt är viktiga. Det räcker inte
att vi bara gör det i EU-frågan. Det räcker inte med att vi utreder olika
frågor på olika sätt.
Det bygger faktiskt på att vi som vuxna människor engagerar oss
utåt för att även få andra människor att engagera sig i sitt eget liv.
Anf. 149 ANNIKA NILSSON (s) replik
Fru talman! Då hoppas jag att Charlotta L Bjälkebring är ute och
träffar ungdomar lika mycket som jag. Jag är kontinuerligt ute på sko-
lorna runt i min valkrets just för att prata med ungdomar om politiken
och om de politiska frågorna. Då kan de känna att de faktiskt har en
röst och att man vågar lyssna på dem.
Vi kan kanske enas om att det är viktigt att vi uppmuntrar alla poli-
tiker runt om i vårt land att gå ut och prata med ungdomar.
Anf. 150 STIG BERTILSSON (m) replik
Fru talman! Jag har med stort intresse lyssnat på Annika Nilssons
beskrivning av ungdomars situation och verklighet. Jag är naturligtvis
beredd att ställa upp på mycket av det hon säger.
Men det finns ju också en annan och mer positiv verklighet. Annika
Nilsson frågar varför det inte skrivs något i tidningar om allt det positi-
va som sker. De beskrivningarna finns. Jag tycker att Annika Nilsson
och socialdemokraterna skull ägna sig litet mer åt att lyfta fram dessa
krafter i de här sammanhangen. Ni skulle tala litet mer om all den ideel-
la kraft, alla de föreningar, organisationer, folkrörelser och unga män-
niskor som verkar positivt och som bidrar till att unga människor har en
bra tillvaro i vårt samhälle.
Det är väl ändå den kraften som är grundläggande. De statliga an-
slagen kan bli ett bistånd och ett stöd. Det är förvisso sant. Men jag kan
konstatera att den politik som socialdemokraterna för i det avseendet
ingalunda är lösningen.
Jag måste ställa den fråga till Annika Nilsson som jag ställde i mitt
inledningsanförande. Varför accepterar ni inte besparingar på det här
området när ni accepterar besparingar i socialförsäkringssystem och
annat? Det vore intressant att få höra den värdering som ligger bakom
dessa ställningstaganden.
Anf. 151 ANNIKA NILSSON (s) replik
Fru talman! Vi vill ta till vara ungdomars eget engagemang och
verkligen kunna visa att vi stöttar all den kraft som Stig Bertilsson
säger finns ute i föreningslivet. Då är det också viktigt att staten kan ge
dem möjligheter. Genom det bidrag vi ger till ungdomsorganisationer-
na kan vi uppmuntra dem. Jag tror att det ger väldigt mycket.
Låt mig då ställa en fråga till Stig Bertilsson. Hur tror Stig Bertils-
son föreningslivet och allt detta engagemang skall kunna utvecklas om
man halverar bidraget till ungdomsorganisationerna?
Prot. 1994/95:107
17 maj
Ungdomsfrågor m.m.
119
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Anf. 152 STIG BERTILSSON (m) replik Fru talman! Jag noterar att Annika Nilsson står fast vid det som da- |
gens betänkande innehåller. Då måste jag först fråga om Annika Nils-
|
Ungdomsfrågor m.m. |
son kommer att fortsätta att stå fast vid det. I de förslag som regeringen har lagt fram senare under våren, näm- Som svar på Annika Nilssons fråga vill jag säga att den ena eller Anf. 153 ANNIKA NILSSON (s) replik Fru talman! Det är naturligtvis inte bara statens pengar som ger den Det har kommit ytterligare besparingar på det här området i komp- Anf. 154 YVONNE RUWAIDA (mp) Fru talman! I dag slår man ut förutsättningarna för en hel genera- I hemmet har de kanske en jobbig situation, för pappa är arbetslös Sedan kommer besvikelsen. När pappa hade sett en ljusning och Det här är en vanlig företeelse i dagens Sverige. Bakslaget, som be- Det görs också besparingar som drabbar barnfamiljer. Barnbidraget |
|
120 |
sänks med 110 kr i månaden. Föräldrapenningen ligger på 75 % nivå. |
CSN-kortet har slopats. Barntillägg i särskilt vuxenstudiestöd tas bort,
vilket drabbar barnfamiljer.
Samtidigt får barn och ungdomar allt mindre resurser också från
kommunerna. I Stockholm har fritidsverksamheten nästan halverats på
tio år. Nästan hälften av parklekarna, fritids- och kvartersgårdarna är
borta. 60 fritidsassistenter har försvunnit från skolorna.
Det är stora förändringar i den kommunala verksamheten, och be-
sparingarna har visat sig vara störst på just de områden som rör barn. I
storstadsregionerna drar man genomsnittligt ned med ungefär 7 % på
verksamheten men minskar med 15 % i barnomsorgen.
Vilka effekter kan vi se i denna tid, när arbetslösheten ökar?
- Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Göteborg tog
emot 40 % fler ny besök under 1993 än året innan.
- Antalet sökande till PBU i södra Stockholm har ökat med 35 %.
- Antalet polisanmälda fall av barnmisshandel ökar.
- BRIS tog emot dubbelt så många samtal från desperata barn under
första halvåret 1994 som under motsvarande period 1993.
I dag står ungdomar mellan 15 och 20 år för drygt 20 % av alla lag-
förda grövre brott, medan de endast utgör 7 % av den totala befolk-
ningen. Varje krona mindre för att ge ungdomar en trygg tillvaro kostar
staten flera tusenlappar i form av skador och rättsutredningar. Jag har
då inte räknat med de samhällsekonomiska och mänskliga konsekven-
serna i framtiden, som blir mångdubbelt större.
10 % av brotten begås av tjejer. Man pratar ganska litet om det sätt
på vilket tjejer mår dåligt. Pojkar blir aggressiva utåt. Av dagens unga
tjejer ser 40 % stress som det största hälsohotet. Tjejer som mår dåligt
reagerar inåt, och resultatet blir bulimi, anorexia, depression och annat.
Detta är problem som tyvärr i alltför stor utsträckning osynliggörs.
Skall medel som Prozac bli min generations, de yngres, tröst för att
de äldre generationerna inte lyckas föra en politik som ger barn det som
de behöver: trygga hem, vettiga fritidsaktiviteter samt en trygg och
kreativ skola?
Man konstaterar att 70-80 % av alla våldsbrott sker under alkohol-
påverkan. Man säger att man skall stödja insatser inom folkrörelser,
skolor och fritidsverksamhet. Men det handlar då till stor del om in-
formationsinsatser. Det avgörande är, som jag nyss sagt, trygga hem,
vettiga fritidsaktiviteter och en trygg och kreativ skola.
Ungdomsperspektivet måste genomsyra politik och ekonomi. Vi har
nyss pratat om att också kvinnoperspektivet måste genomsyra ekono-
min och politiken.
Arbetslösheten för unga småbarnsmammor ökar. Den är ungefär
konstant för ensamstående män, men den minskar för småbarnspappor,
vilket betyder att familjeförsörjare i dag premieras på arbetsmarknaden.
Detta är delvis en anpassning till situationen i EU-länderna. De unga
känner inte igen sig i de könsroller som i dag finns på arbetsmarkna-
den. De stämmer inte med deras uppfostran.
Likaså måste också miljötänkandet genomsyra politik och ekonomi.
Miljöförstöring är en verksamhet där kostnaderna slås ut framåt i tiden.
Framtida generationer får ta betalningsansvaret och drabbas därtill av
Prot. 1994/95:107
17 maj
Ungdomsfrågor m.m.
121
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
övriga effekter som sämre hälsa, sämre livskvalitet på grund av förore- |
Man måste se till helheten, och man borde införa generationsräken-
|
Ungdomsfrågor m.m. |
skaper i alla politiska och ekonomiska beslut. Man måste se på de Det hjälper inte att springa om man är på fel väg. Vi vill föra in Anf. 155 ULRICA MESSING (s) Fru talman! Att vara ung är för många att vara upprorisk - uppro- Dagens unga får vara unga allt längre innan de anses vuxna och ac- Det beror också på att den höga arbetslösheten i dag leder till en En hårdare arbetsmarknad ställer därför nya krav, som vi skall för- Alla ungdomsgenerationer formar sina egna ideal och normer. Det När jag gick på gymnasiet i Sandviken var det attachéportföljernas Ungdomars livsstil har alltid besvärat många vuxna. Några är I den alltmer internationaliserade värld som vi lever i dyker ständigt |
|
122 |
arbete och studier i andra länder liksom i form av resor och upplevel- |
ser. Men en större rörlighet innebär också starka hot, som från narkoti-
kan.
Under 8O-talet arbetade vi politiskt medvetet för att minska bruket
av narkotikan och för att få allt fler unga att dricka mindre alkohol och
att avstå från att prova t.ex. haschrökning. Ingvar Carlsson och andra
ledande politiker samlade de goda krafter som fanns i samhället, som
skola, polis, föreningsliv, idrottsrörelse, hälsovård, föräldrar och andra
vuxna förebilder, till att stå upp för ett drogfritt liv. Non Smoking Ge-
neration och Ett narkotikafritt samhälle bildades. Arbetet gav resultat,
och undersökningar som gjordes då visade att färre av den generatio-
nens unga rökte eller drack jämfört med vad 70-talets ungdomsgenera-
tion hade gjort.
I dag vänder den trenden igen. Tonåringar röker betydligt mer, al-
koholdebuten kommer tidigare och beslagen av narkotika ökar. Det är
fel trend. Det måste vi som politiker ta på allvar. Det finns tecken på att
en bredare acceptans för större konsumtion av alkohol men också för
att pröva på narkotika blir vanligare i dag än det var tidigare.
Skådespelare, musiker, fotomodeller, som är förebilder för många
unga, kopplas alltför ofta samman med olika typer av missbruk. Ändå
ger de en bild via medierna av att kunna vara både vackra och fram-
gångsrika, trots missbruket. Men så fungerar inte verkligheten. Allt
missbruk, oavsett om det är av alkohol eller av narkotika, leder till ett
beroende som vi lätt själva tappar greppet om. Därför går det inte att
romantisera kring narkotika, som några gör i dag, och tro att man kan
bli både vackrare och starkare. Ingen av oss blir vare sig det ena eller
det andra av ett ökat beroende.
I och med de öppnare gränserna mellan olika länder ökar möjlighe-
ten att frakta narkotika. Alla de pengar som går att tjäna på denna kon-
sumtion gör att nya droger kommer och nya vägar ständigt hittas.
Jag tror att flera saker leder till att tecknen nu finns på att missbru-
ket i vårt land stiger igen. Jag tror att den internationalisering som vi
upplever spelar in. Jag tror att den höga arbetslösheten och alla de
många som går runt på dagarna utan att ha något vettigt att göra spelar
in. Jag tror att utanförskap och den rastlöshet som många känner gör att
det är lättare att prova på droger. Det kan kännas skönt att fly bort en
stund. Men verkligheten springer man inte ifrån. Alltför många landar
mycket hårt då vardagen kryper in på dem igen.
Tecknen på ett ökat missbruk av narkotika i vårt land är ett gemen-
samt och ett allvarligt problem. Som vuxna och som beslutsfattare
måste vi ta sådana rapporter som visar detta på allvar. Det behövs en
helhetsbild över unga människors vardag. Det behövs ett samlat grepp
där man ser på helheten av alla de delar i livet som spelar in. Det be-
hövs nya vuxna förebilder som står upp för andra värden än den flum
som bitvis breder ut sig igen.
Det är självklart att många unga inte alls dras till de problem som
jag pratar om nu. De fyller sina dagar med andra saker. De har många
andra intressen och kompisar som de hellre ägnar sin tid åt. Men de
som fortfarande dras till problemen är alltför många för att vi skall
kunna blunda för det. Vi måste vara beredda att år efter år vinna nya
Prot. 1994/95:107
17 maj
Ungdomsfrågor m.m.
123
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
generationer till tron på demokratin, till tron på möjligheterna att som |
narkotika.
|
Ungdomsfrågor m.m. |
Anf. 156 CARL-JOHAN WILSON (fp) Värderade talman! Många besparingar som den här riksdagen och I dag behandlar vi ett utskottsbetänkande som i stor utsträckning Vi måste hantera ungdomsfrågorna så att inte framtidens politik en- Många av oss som är verksamma i riksdagen har byggt hela vår Kulturutskottet tillstyrker nu en rimlig satsning på ungdomsverk- Värderade talman! Vi har inte råd att ytterligare minska beloppen Värderade talman! Att ställa upp på förslagen i det här utskottsbe- |
|
124 |
betänkandet. Jag yrkar bifall till utskottets hemställan. |
Anf. 157 STIG BERTILSSON (m)
Fru talman! Det vore bra om källorna vore outsinliga och om vi ha-
de outtömliga resurser när det gäller att spendera ur statskassan. Men vi
har inte det. Det är av den anledningen, Carl-Johan Wilson, som vi
moderater föreslår besparingar i våra reservationer i det här betänkan-
det. Jag måste säga att jag har utomordentligt svårt att förstå att vår
besparing medför en förändring som inte är möjlig att hantera. Jag har
inte hört något konkret uttalande under debatten som tyder på det.
Det är viktigt att påminna om att vi i dag gör besparingar på alla
andra områden i samhället. Då är det svårt att se att ett enstaka område
kan få stå vid sidan om.
Ungdomar är förvisso framtiden. Föreningslivet, som får anslag från
många andra håll, är också framtiden. Jag tycker därför - det sade jag i
mitt tidigare anförande - att det är oerhört viktigt att peka på de positi-
va och goda krafter som finns inom föreningslivet och som har en
mycket stor betydelse när det gäller ungdomars möjligheter att klara
sig.
Anf. 158 CARL-JOHAN WILSON (fp)
Värderade talman! Det är klart att om man ser som sin viktigaste
politiska uppgift att kunna meddela svenska folket att skattesänkningar
är det enda riktiga, måste man naturligtvis ta pengar överallt. Men jag
tycker ändå att Stig Bertilssons argumentation är märklig när han säger
att om vi skall spara överallt så skall vi också spara på ungdomarna.
Vi ser de problem som finns ute i samhället. Det finns knappast nå-
gon gräns för de medel som borde anslås för denna verksamhet. Det
hade varit lättare för mig att berömma Moderata samlingspartiet och
Stig Bertilsson om de hade sagt: Nu måste vi satsa på ungdomarnas
föreningsliv och stödja ungdomarna så att allt färre går ute på gatorna
och tar vara på sig själva.
Anf. 159 STIG BERTILSSON (m)
Fru talman! Om man hade kunnat peka på en konkret skillnad mel-
lan utskottets förslag och det moderata förslaget som är avgörande för
den svenska ungdomens framtid hade vi kanske kunnat ha ytterligare en
debatt.
Jag konstaterar att när vi sparar i socialförsäkringssystem och annat
- jag förutsätter att också Carl-Johan Wilson accepterar det - är det
svårt att se att det finns en särskild fredad sektor i samhället.
Anf. 160 CARL-JOHAN WILSON (fp)
Värderade talman! Jag uppfattar inte att ungdomsfrågan är en skyd-
dad eller fredad sektor. Det hade behövts ännu mera pengar. Bespa-
ringarna är ju gjorda redan vid anslaget till propositionen.
När det gäller att fråga efter konkreta förslag är det lätt att ange
skillnaden i kronor. Alla inser väl att det går att göra mera för före-
ningslivet om mera pengar beviljas.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Ungdomsfrågor m.m.
125
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Det är också lätt för er i Moderata samlingspartiet att driva den här |
passar bra för kalkyler som presenteras. Så är det i det politiska livet.
|
Ungdomsfrågor m.m. |
Jag är mycket tacksam över att Stig Bertilsson inte har lyckats få Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades efter 16 §.) |
|
Beslutanderätten i |
16 § Beslutanderätten i fråga om kyrkliga kulturminnen Föredrogs Kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU29 Beslutanderätten i fråga om kyrkliga kulturminnen (prop. 1994/95:208) |
|
126 |
Anf. 161 JAN BACKMAN (m) Fru talman! Från visionerna om framtiden i tidigare ärende om ung- Jag konstaterar först att utskottet är överens om den viktigaste delen Vi är också överens om att frågan om införandet av möjlighet till Däremot är vi inte överens om när överflyttningen av besluten från tjänstemän, som kan få möjlighet att delta vid ett utbildningstillfälle i Vi reservanter anser att det är en orimlig situation. Vi säger att det i |
heten rätt att kräva av en myndighet. Innebörden av ordet rättstrygghet
är just att de beslut som våra officiella tjänstemän fattar bygger på
tillgängliga bestämmelser, som man också själv kan ta del av.
Jag tror att våra månghundraåriga kyrkor mår väl av att vi som be-
slutsfattare skyndar långsamt på den här punkten och ger ämbetet och
berörda tjänstemän möjlighet till ytterligare sex månaders förberedelser
- dvs. att lagen, som det sägs i reservationen, inte skall träda i kraft
förrän den 1 januari 1996.
Jag yrkar bifall till reservationen i kulturutskottets betänkande
KrU29.
Anf. 162 BJÖRN KAALING (s)
Fru talman! Jag vill yrka bifall till hemställan i kulturutskottets be-
tänkande nr 29. Samtidigt vill jag bara helt kort kommentera Jan
Backmans inlägg på den punkt där de borgerliga partierna har en reser-
vation i betänkandet, alltså att förslaget som vi nu behandlar skulle
träda i kraft den 1 juli. I stället vill man att det skall träda i kraft den
1 januari 1996. Av det anförande Jan Backman just har hållit kan man
lätt få bilden att det skulle vara något ovanligt att Sveriges riksdag
fattar beslut i maj om förändringar som skall träda i kraft den 1 juli. Jag
vill poängtera att detta snarare är regel än undantag.
Detta är i sig naturligtvis inget skäl för att i onödan hasta i gång
med ett för tidigt överförande av ansvaret för kyrkliga kulturminnen
från RAÄ till länsstyrelserna, men i det här fallet finns det faktiskt
belägg och skäl för att länsstyrelserna redan den 1 juli skall komma i
gång med arbetet kring de kyrkliga kulturminnena.
Länsstyrelserna har redan fått personalförstärkningar för att klara av
arbetet. De flesta länsstyrelserna har fått den utbildning som behövs -
det är närmare bestämt ett tjugotal av länsstyrelserna som har fått ade-
kvat utbildning - och är beredda att ta över ansvaret. På de flesta läns-
styrelser väntar man nu på att få komma i gång med sitt arbete. Det
vore enligt mening olyckligt om riksdagen skulle fatta ett beslut om att
senarelägga ikraftträdandet av förslaget om att länsstyrelserna skall ta
över ansvaret för de kyrkliga kulturminnena.
Det är dessutom så, vilket förtjänar att poängteras i sammanhanget,
att Riksantikvarieämbetet kommer att ha kvar sin kompetens. Den
kommer att stå till länsstyrelsernas förfogande. Därmed tycker jag man
har gjort vad man kan för att garantera att arbetet ute i länsstyrelserna
flyter friktionsfritt.
Mot den bakgrunden, fru talman, yrkar jag bifall till kulturutskottets
förslag.
Anf. 163 JAN BACKMAN (m)
Fru talman! Skillnaden, Björn Kaaling, när det gäller sent fattade
beslut är att då finns ofta den lagtext eller de bestämmelser som beslu-
tet grundar sig på färdiga när vi tar beslut. Allmänheten och andra som
är berörda har möjlighet att sätta sig in i detta och se vilka villkor som
kan komma att gälla för besluten. I det här fallet föreligger inte råden
och anvisningarna förrän i början av juni, och det betyder att de som
Prot. 1994/95:107
17 maj
Beslutanderätten i
fråga om kyrkliga
kulturminnen
127
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
skall bli föremål för besluten inte har någon möjlighet att avgöra hur de |
Björn Kaaling säger att länsstyrelserna har fått sina personalför-
|
Beslutanderätten i |
stärkningar. Ändå säger man från majoritetens sida i betänkandet att Kompetensen finns kvar på ämbetet, säger Björn Kaaling. Jag tyck- Överläggningen var härmed avslutad. Beslut SfU17 Socialförsäkringsfrågor Mom. 1 (införande av arbetsmarknadsavgift för inkomster av annat 1. utskottet 2. res. 1 (m, c, fp, kds) Votering: Mom. 5 (delpension) 1. utskottet 2. res. 2 (m, fp, kds) Votering: 208 för utskottet 111 för res. 2 30 frånvarande Kammaren biföll utskottets hemställan. Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 150 s, 21 c, 1 fp, 20 v, 16 mp Förres. 2: 76 m, 22 fp, 13 kds Frånvarande: 11 s, 4 m, 6 c, 3 fp, 2 v, 2 mp, 2 kds Övriga moment Kammaren biföll utskottets hemställan. SfU18 Mottagande av asylsökande Kammaren biföll utskottets hemställan. SfU14 Tilläggsbudget - Flyktingmottagandet Kammaren biföll utskottts hemställan. |
128
Mom. 1-9
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 10 (försäljning av Vasakronan AB)
1. utskottet
2. res. (m, fp, kds)
Votering:
207 för utskottet
113 för res.
29 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 150 s, 22 c, 19 v, 16 mp
För res.: 76 m, 23 fp, 1 v, 13 kds
Frånvarande: 11 s, 4 m, 5 c, 3 fp, 2 v, 2 mp, 2 kds
Mom. 4 (skatteflyktslagen)
1. utskottet
2. res. 3 i motsvarande del (m, fp, kds)
Votering:
207 för utskottet
111 för res. 3
31 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 149 s, 22 c, 1 fp, 20 v, 15 mp
Förres. 3: 76 m, 22 fp, 13 kds
Frånvarande: 12 s, 4 m, 5 c, 3 fp, 2 v, 3 mp, 2 kds
Mom. 5 (en översyn av rättssäkerheten)
1. utskottet
2. res. 4 (kds)
Votering:
307 för utskottet
13 för res. 4
29 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna
För utskottet: 150 s, 76 m, 22 c, 23 fp, 20 v, 16 mp
Förres. 4: 13 kds
Frånvarande: 11 s, 4 m, 5 c, 3 fp, 2 v, 2 mp, 2 kds
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Prot. 1994/95:107
17 maj
129
9 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 107
Prot. 1994/95:107 SkU37 Tullsamarbetsavtal med Tjeckien
17 maj Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 9 (medelsanvisningen till Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet m.m.)
1. utskottet
2. res. 4 (m)
3. res. 5 (v)
Förberedande votering:
75 för res. 4
20 för res. 5
221 avstod
33 frånvarande
Kammaren biträdde res. 4.
Huvudvotering:
222 för utskottet
76 för res. 4
21 avstod
30 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 150 s, 22 c, 23 fp, 15 mp, 12 kds
Förres. 4.: 76 m
Avstod: 20 v, 1 mp
Frånvarande: 11 s, 4 m, 5 c, 3 fp, 2 v, 2 mp, 3 kds
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 1 (förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturmin-
nen m.m.)
1. utskottet
2. res. (m, c, fp, kds)
Votering:
188 för utskottet
132 för res.
29 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
|
För utskottet: |
150 s, 1 m, 1 c, 20 v, 16 mp |
|
För res. |
75 m, 21c, 23 fp, 13 kds 11 s, 4 m, 5 c, 3 fp, 2 v, 2 mp, 2 kds |
130
Mom. 2
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Prot. 1994/95:107
17 maj
På förslag av andre vice talmannen medgav kammaren att de ären-
den som hann debatteras färdigt under återstoden av dagens samman-
träde fick avgöras i ett sammanhang vid morgondagens arbetsplenum.
Föredrogs
Trafikutskottets betänkande 1994/95 :TU23
Bilregisterverksamheten (prop. 1994/95:126)
Anf. 164 KARL-ERIK PERSSON (v)
Fru talman! Man skulle kunna vara litet humoristisk och säga att
detta är det första betänkande från trafikutskottet där vi inte hänskjuter
allt till de arbetande kommittéerna. Nu avgör faktiskt vi själva ett ären-
de!
Regeringens proposition är vad bilregistrets verksamhet beträffar en
av de sämsta jag har sett under mina år i riksdagen. Grunden för mitt
ställningstagande är att uppgifterna vi fått är så motsägelsefulla och
sinsemellan olika. Regeringen vill spara 40 miljoner kronor på bilre-
gistrets verksamhet. När vi uppvaktat och sammanstrålat med de olika
parterna säger de att besparingen kanske blir på 8 miljoner kronor.
Detta är märkligt, och man frågar sig: Vem är det man spar åt?
Registerverksamheten betalas ju av oss bilägare med 46 kr per
skatteinbetalningstillfälle, och jag kan alltså inte se någon besparing för
staten. En annan märklig sak är att man i valrörelsen talade om att
skapa jobb, jobb och åter jobb. Jag har hört samma sak sägas här i
kammaren från olika regeringsföreträdare. Trafikutskottet är ganska
tufft på detta område, när man ställer minst ca 250 personer utan arbete
i länen.
Vad är det som gör att man inte kan behålla registerverksamheten?
Den medför ingen kostnad för staten, och man skulle genom den kunna
ha en verksamhet ute i landet som räddar sysselsättningen.
Det finns fler märkligheter; redan nu, innan beslut fattats i frågan,
verkar det som om Vägverket har börjat att köpa in datorer och börjat
att datorisera verksamheten på de ställen dit den skall lokaliseras. Det
är märkligt att försöka förekomma riksdagsbesluten på detta sätt.
Fru talman! Jag skall inte orda så mycket om detta, utan jag yrkar
bifall till reservation 1 i betänkandet. De särskilda yttrandena beskriver
egentligen samma sak som reservation 1. Det är litet synd att vi inte har
kunnat skicka tillbaka hela förslaget till regeringen och be den åter-
komma. Det skulle säkert ha kunnat ge oss en bättre proposition och
Bilregister-
verksamheten
131
Prot. 1994/95:107
17 maj
Bilregister-
verksamheten
132
därmed ett bättre betänkande och en debatt, framför allt om sysselsätt-
ningen på detta område.
I detta anförande instämde Elisa Abascal Reyes (mp).
Anf. 165 MONICA ÖHMAN (s)
Fru talman! Det har hänt mycket sedan början av 1970-talet. I Sve-
rige har vi ett bilregister som är uppbyggt kring 1960-talets datateknik,
medan vi själva lever i 90-talet och planerar för 2000-talet. Vad rege-
ringens förslag om den framtida administrationen av bilregistret egent-
ligen innebär är om vi skall utnyttja den moderna tele- och datatekni-
kens möjligheter för att förbättra bilregistrets service samtidigt som vi
skapar ett antal nya arbetstillfällen i framför allt glesbygden och dess-
utom sparar 40 miljoner kronor i statskassan eller om vi även i framti-
den skall låta ansvaret vara delat mellan Vägverket och länsstyrelserna.
Ansvaret för bilregistret är sedan början av 70-talet delat mellan Väg-
verket och länsstyrelserna. Vägverket utsågs då till central myndighet
och länsstyrelserna till regionala registreringsmyndigheter. En hel rad
regeländringar har gjorts under årens lopp, och ansvar och arbetsupp-
gifterna har mer och mer blandats samman mellan myndigheterna.
T.ex. är det numera Vägverket som i de flesta fall sköter registreringen.
Ansvarsfördelningen och de regler som styr bilregistret har blivit
svårare att överblicka och begripa. Servicen till allmänheten om vilka
regler som gäller är bristfällig, och de blanketter som används är svåra
att förstå. Allt detta har lett till besvär för bilägarna och onödiga utgif-
ter för myndigheterna.
Även kostnaderna har blivit svåra att överblicka. Verksamheten har
finansierats via en rad olika anslag och avgifter. Samtidigt har det sak-
nats en samlad redovisning för vad bilregistret egentligen kostar. För
att kunna ta till vara de nya möjligheter till effektivisering, serviceför-
bättringar och utlokalisering av arbetstillfällen till glesbygden som den
nya tekniken skapar krävs en omfördelning av arbetet och ansvaret
mellan regional nivå och central nivå. Om hela ansvaret samlas hos
Vägverket och verksamheten placeras i Visby, Örebro och Arjeplog
skapas möjligheter till samordning mellan regional och central nivå.
Varje år behandlas över två och en halv miljon ärenden inom bilre-
gisterverksamheten. Många av dessa hanteras fortfarande manuellt. På
sina håll förekommer eftersläpning av arbetet, vilket gör att registret
innehåller inaktuella uppgifter, som ställer till problem och extra ad-
ministrativa kostnader när de skall användas.
Med den s.k. bildfångsttekniken kommer man att kunna hantera alla
ärenden samma dag. Tekniken har redan införts vid bl.a. tillverkningen
av körkort. De tekniska förutsättningarna för att rationalisera bilregist-
ret finns, men besparingarna har inte kunnat genomföras. Om bild-
fångsttekniken tas i bruk och om man samlar bilregistret på tre orter i
landet, blir besparingen ca 40 miljoner kronor per år.
Bilregistrets telefonservice och utredningsverksamhet föreslås som
sagt samlas på tre orter i landet. 125 personer beräknas få jobb inom
den nya verksamheten. All hantering och inmatning av registret skall
ske i Örebro, där även Skatteverkets enhet för fordonsskatt kommer att
placeras. Men naturligtvis kommer de 260 personer som i dag arbetar
med bilregisterfrågor och fordonsskattefrågor inom länsstyrelserna att
erbjudas arbete på dessa tre orter. Att bara ha tre stora enheter i stället
för många små gör att man kan samordna verksamheten och förbättra
servicen. Om utredningsverksamheten och telefonservicen till allmän-
heten läggs på samma ställe och personalen tillåts växla mellan arbets-
uppgifterna ökar ju personalens kompetens. God telefonservice resulte-
rar i farre utredningar och färre fel i ifyllda anmälningsblanketter, vil-
ket i sin tur minskar arbetsbelastningen och de administrativa kostna-
derna.
Förslaget innebär också att service till företag och allmänhet för-
bättras. Möjligheten att göra personliga besök behålls. Målet är att det
skall vara möjligt att göra personliga besök på lika många orter som i
dag.
De tekniska utredningarna förbättras, eftersom Vägverket till skill-
nad från länsstyrelserna har egen teknisk personal. Informationen till
bilägarna förbättras, och anmälningsblanketterna förenklas. Ärendehan-
teringen blir snabbare och säkrare med bildfångsttekniken. Risken för
att handlingar skall komma bort minskar genom att alla handlingar
skickas till en och samma plats och behandlingen sker enhetligt. Tele-
fonservicen förbättras genom att många frågor kan besvaras dygnet runt
med hjälp av modern teleteknik i form av s.k. röstvalssystem och
knapptelefon. Med större enheter ökar möjligheten att hålla öppet un-
der kvällar och helger och ge viss tolkservice.
Fru talman! Den moderna teknikens möjligheter måste tas till vara
och spridas demokratiskt. Den nya tekniken gör det möjligt att vända
trenden för ökad arbetslöshet och utflyttning från glesbygden. Tekniken
skapar möjligheter att låta människor leva och arbeta där de vill i lan-
det.
Den här riksdagen har många gånger talat om den nya teknikens
möjligheter. Nu har vi verkligen ett gyllene tillfälle att visa att man har
menat vad man har sagt. Inte minst Karl-Erik Persson har i många
anföranden månat om den regionala utvecklingen. Nu har han chansen
att trycka på rätt knapp.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan och
avslag på reservationen.
Anf. 166 KARL-ERIK PERSSON (v) replik
Fru talman! Monica Öhman talar varmt om det regionala. Det enda
som händer är väl att det kommer någonting till Norrbotten. Örebro län
har klarat sig något så när bra, även om regeringen har tagit mycket
verksamhet, framför allt statliga delar, från Örebro län.
Monica Öhmans beskrivning är inte riktig. De brev och de skrivel-
ser som vi har fått i utskottet visar att man befarar att det blir sämre på
länsstyrelserna. Det gäller framför allt människor med invandrarbak-
grund. Bilförsäljare är också oroliga, därför att de har kunnat gå upp dit
och snabbt få bilar inregistrerade och avregistrerade.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Bilregister-
verksamheten
133
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
När det gäller besparingen måste jag få ett besked: Är det inte bil- |
någon fara med osanning. Vid den uppvaktning som vi hade i utskottet
|
Bilregister- |
ställde jag den konkreta frågan om det är bilägarna som betalar regis- Monica Öhman säger att det blir en besparing för staten. Men om Anf. 167 MONICA ÖHMAN (s) replik Fru talman! Det här med matematik är svårt, Karl-Erik Persson, I dag arbetar 260 personer med den här verksamheten ute på läns- Karl-Erik Persson talar om sämre service. Jag tror att jag är den av Jag vågar därför lova att det inte blir försämringar på serviceområ- Anf. 168 KARL-ERIK PERSSON (v) replik Fru talman! Att Socialdemokraterna centraliserar är inget nytt. Jag Det är klart att det blir en mindre kostnad om man sparkar bort |
|
134 |
hälften av personalen, men i så fall skulle det bli en skattelättnad på 46 |
kr för en bilägare. Det är vad det kostar. Jag tror inte att det blir så,
men om det mot förmodan blir så tror jag att bilägarna mer än gärna
ställer upp och betalar 46 kr ograverat, i stället för att människor skall
sparkas ut i arbetslöshet.
Anf. 169 MONICA ÖHMAN (s) replik
Fru talman! Jag vet inte hur det är med det matematiska kunnandet,
Karl-Erik Persson. Men 46 kr räcker inte för att dra in 83 miljoner. Vi
får inte glömma bort att det också har funnits ett anslag till länsstyrel-
sen och till Vägverket med i bilden som har betalat en del av verksam-
heten.
Jag skulle vilja ställa en fråga till Karl-Erik Persson: När har denna
riksdag uttalat ett socialt ansvar för människor i samband med effekti-
visering av verksamhet?
Jag skulle också vilja säga en annan sak. Jag debatterade för inte så
länge sedan med Karl-Erik Persson här i kammaren, och Socialdemo-
kraterna blev då beskyllda för att inte ta regionalpolitiskt ansvar. Vad
är det Karl-Erik Persson gör nu? Hur skapas 30 kvinnojobb i Visby?
Hur skapas 55 kvinnojobb i Arjeplog? Det är vad det handlar om. Det
måste vara någon rättvisa i världen.
Nu har Karl-Erik Persson och andra som tänker rösta emot det här
förslaget möjlighet att i stället visa att vi genom detta beslut lever upp
till det som vi har sagt många gånger i det här huset om regional ut-
veckling och om att vi måste ta ansvar för alla delar av detta land. Det
gäller åtminstone de här två orterna.
Anf. 170 WIGGO KOMSTEDT (m)
Fru talman! Den proposition som vi behandlar i detta betänkande är
dålig, slarvigt skriven och motsägelsefull. Det enda riktiga hade egent-
ligen varit att riksdagens majoritet hade skickat tillbaka den till depar-
tementet.
Jag skall börja med att citera vad vi har sagt i vårt särskilda yttrande
när det gäller motsägelsefullheten i detta:
”Av budgetpropositionen - för att nu till en början övergå till
Kommunikationsdepartementets del av denna - framgår att Vägverkets
registerverksamhet ‘tillförs 37,5 miljoner kronor från länsstyrelserna’.
I Civildepartementets del av budgetpropositionen framhålls att
kostnaderna för länsstyrelsernas befattning med bilregistret uppgår till
83,5 miljoner kronor per år. Vid beräkningen av anslaget till Länssty-
relserna har detta minskats med det angivna beloppet mot bakgrund av
regeringens förslag om bilregisterverksamheten. Efter att ha läst bud-
getpropositionen så långt, kan man alltså konstatera att besparingen
uppgår till 46 miljoner kronor---. Utmärkt, säger man sig, bespa-
ringen är ju större än vad regeringen angivit. Men hur var det med
fordonsskattefrågorna? Regeringen skulle ju återkomma till riksdagen
med dem, sedan Riksskatteverket studerat frågan. Man måste tydligen
vänta ännu någon tid, innan bilden av de fullständiga besparingseffek-
terna - enligt regeringens bedömning - klarnar.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Bilregister-
verksamheten
135
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Döm om vår häpnad, när regeringen visar sig återkomma till riks- |
Finansdepartementets del av budgetpropositionen står att läsa att läns-
|
Bilregister- |
styrelsernas verksamhet inom fordonsskatteområdet skall föras över till Det är svårt att någonstans hitta något mer motsägelsefullt än vad de Det har sagts i propositionen att besparingseffekten skall vara 40 Vad gör då regeringen? Man har anlitat Öhrlings Reveko och beta- Alla besparingar är naturligtvis mycket välkomna, vilket har disku- Det är ju, som Karl-Erik Persson sade, vi bilägare som i dag betalar I propositionen säger man att den här centraliseringen inte skall bli Vi har vid uppvaktningar i utskottet fått veta att det tar mellan nio Jag skall inte ge mig in i den politiska diskussionen om regional- Därutöver kan man säga att de människor som är anställda ofta är |
|
136 |
kvinnor i en ålder som gör det synnerligen svårt att få nya jobb. Skall |
man nu i stället ta anställda som finns på Vägverket och skola om dem
undrar jag vad man egentligen vinner, bortsett från att man skapar en
socialt mycket dålig situation för en del människor.
Därtill kommer att man inte heller har fått säga upp personal - det
har Arbetsgivarverket satt stopp för. Från den 1 juli i år har länsstyrel-
serna inte pengar, men man skall ändå ha personalen! Det vore intres-
sant att få veta hur de skall finansiera det. Oavsett vilken börs pengarna
skall tas ur måste den kostnaden tas med i den här bedömningen.
Jag kan ibland tycka att det är bra att centralisera verksamhet. Om
den här manövern skall göras vore det enda rimliga att lägga verksam-
heten i Örebro, där den centrala dataenheten, som tidigare sorterade
under Trafiksäkerhetsverket och nu under Vägverket, redan finns. Men
i stället vill man bedriva litet regionalpolitik för att ta några billiga
poäng på ett par platser, nämligen Arjeplog och Visby. Finns det där så
mycket personal att tillgå som är utbildad för det här, eller varifrån
skall man ta den?
Blir det kanske som när man flyttade TSV till Borlänge - unga
flickor från Dalarna låg på traktamente ett år i Stockholm för att lära
sig jobbet, men när ett år hade förflutit tyckte de att det var mycket
roligare med Stockholm än med Borlänge, så de blev kvar! Är det
kanske så det kommer att fungera även i den här situationen?
Jag vet inte hur lätt det blir att få personal att flytta. Jag tror inte att
man får dem som blir arbetslösa i Vänersborg, Kristianstad, osv. att
flytta. Och det är faktiskt inte lättare att få något jobb på de ställena.
Jag är för att man flyttar ut verksamheter, men då skall det vara i en
situation då man skapar någonting nytt - då är det lättast.
Inom parentes kan jag konstatera att när Länsstyrelsen i Norrbottens
län flyttade ut bilregistret till Arjeplog fick man bara en enda person att
flytta med, och då var det ändå fråga om en flyttning inom länet. Che-
fen för registerverksamheten flyttade med, men ingen annan gjorde det.
Jag kan inte tänka mig att man kommer att få de människor som det här
gäller att flytta till Arjeplog, när inte ens luleborna kan flytta dit. Det är
ytterligare ett exempel på orimligheten av denna hantering i det svåra
arbetsmarknadsmässiga klimat som vi har.
Man kan naturligtvis säga att mitt parti borde ha reserverat sig, men
eftersom vi hoppas på att det ändå skall bli en besparing ville jag inte få
det hugget på mig att jag är emot det. Men vi kommer inte att delta i
beslutet. Hade det funnits en majoritet i utskottet för att skicka tillbaka
propositionen hade vi stött det förslaget till hundra procent. Men tyvärr
fanns det partier som sviktade, så nu kommer riksdagen i dag eller
möjligen i morgon förmiddag att fatta ett ovanligt dåligt beslut.
Anf. 171 MONICA ÖHMAN (s) replik
Fru talman! Jag skall lugna en något upprörd Wiggo Komstedt med
att säga att det inte alls är Arbetsgivarverket som har stoppat det här
med personalen, utan det är riksdagen. Riksdagen har antagit ett s.k.
överlåtelsedirektiv som EU hade när vi blev medlemmar i EU. Enligt
vad jag vet var Wiggo Komstedt väldigt mån om att vi skulle bli med-
lemmar i EU. Då får man också ta en del avigsidor med medlemskapet.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Bilregister-
verksamheten
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Det här är en sådan. Men jag kan hålla med om att det var en liten |
direktivet och gjort det till svensk lag. - Men så var det med den saken.
|
Bilregister- |
När man lyssnar på Wiggo Komstedt kan man tro att vi nu skall Det är ju ganska underbart att höra en moderat värna så förskräck- Anf. 172 WIGGO KOMSTEDT (m) replik Fru talman! Medlemskapet i EU, som Monica Öhman tog upp, har Det är inte meningen att man skall bygga ut på länsstyrelserna, sade Monica Öhman säger att hon inte åker till länsstyrelsen. Nej, det Det har ingen betydelse om vi har personlig service på länsstyrelsen Jag har inte talat om arbetslösheten och sagt att jag värnar om ar- Jag frågade också: Kan jag nu räkna med att få hälften av avgiften |
|
138 |
besparingen, eller är det jag som på det här sättet skall se till att statens |
budget blir bättre? Är det som vanligt bilägarna som skall betala regio-
nalpolitiken?
Anf. 173 MONICA ÖHMAN (s) replik
Fru talman! Wiggo Komstedt kan vara lugn. Det blir inga pengar
tillbaka. Avsikten är att effektivisera verksamheten och göra en vinst
för statskassan, inte för Wiggo Komstedt, ej heller för mig.
Överlåtelsedirektivet handlar inte om att vi skall flytta arbetstillfäl-
len från länsstyrelserna till Arjeplog, Visby eller Örebro. Det handlar
om att ge personal där verksamhet överlåts en viss trygghet under ett
års tid. Det är vad överlåtelsedirektivet handlar om. Därför hamnar vi
nu i dilemmat att vi tidsmässigt inte hinner med.
Det talas om att avskaffa vissa tjänster och skapa nya tjänster. Men
det har vi gjort många gånger i den här kammaren. Vi har plockat bort
verksamhet men vi har också inrättat ny verksamhet någon annanstans.
Det förvånar mig att man värnar så enormt om de här tjänsterna ute
på länsstyrelserna. Visst tycker jag att det är besvärande. Men jag tyck-
er samtidigt att man drar ett konstigt löjets skimmer över de här kvin-
norna - de är lågutbildade och de har uppnått den ålder då de inte läng-
re platsar på arbetsmarknaden. Ge kvinnorna på länsstyrelserna chan-
sen att börja om med ett nytt jobb. Inom länsförvaltningarna kanske det
också finns jobb. De är varmt välkomna till Arjeplog.
Anf. 174 WIGGO KOMSTEDT (m) replik
Fru talman! Jag förstår att Monica Öhman önskar kvinnorna som
jobbar på Länsstyrelsen i Kristianstad välkomna till Arjeplog, eftersom
hon inte fick sina egna att flytta dit ifrån Luleå. Då förstår jag att man
behöver rekrytera.
Det talas här om att vi har flyttat verksamhet och att ny verksamhet
har tillkommit. Det är självklart. Det moderna samhället tar bort jobb
och skapar nya jobb. Det är inte detta det är tal om i det här fallet.
Vi skall inte heller slå oss för bröstet när vi har flyttat en verksam-
het. Under 7O-talet genomfördes en utlokalisering som inte gav ett enda
nytt jobb. Vi flyttade verksamhet från Stockholm till Borlänge, Gävle
osv. De kostade en miljon per styck att flytta men vi fick inte ett enda
nytt jobb. Detta är en erfarenhet av sådant laborerande. Jag tycker
faktiskt inte att det är mycket att skryta med.
Jag värnar inte om någon särskild, utan jag bara tycker att det är
märkligt att man tar bort ett antal jobb och skapar dem på en annan ort
där samma jobb skall utföras. Det tycker jag är märkligt. Jag har inte
värnat eller talat om lågutbildade personer, Monica Öhman. Jag har
inte sagt någonting i den stilen. Jag har sagt att de är i en sådan ålder att
jag inte tror att det blir så lätt för dem att få ett nytt jobb.
Kan de få ett nytt jobb på länsförvaltningarna? Hur mycket har re-
geringen sagt att de skall spara? Tror Monica Öhman på fullt allvar att
det finns några pengar att hämta där, med de besparingsdirektiv som de
har fått.
Monica Öhman säger att hon kan glädja mig med att jag inte får
några pengar tillbaka. Avgifter och skatter som socialdemokraterna en
Prot. 1994/95:107
17 maj
Bilregister-
verksamheten
139
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
gång har satt in får vi aldrig tillbaka. Det har jag lärt mig under ett långt |
(forts.)
|
Bilregister- |
Ajournering Kammaren beslöt kl. 17.53 att ajournera förhandlingarna till kl. Återupptagna förhandlingar Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00. 17 § (forts.) Bilregisterverksamheten (forts. TU23) Anf. 175 GÖTHE KNUTSON (m) Fru talman! Jag vill börja med att instämma i Wiggo Komstedts an- Utskottets ordförande Monica Öhman talade i sitt anförande enga- Jag för min del hade i all enkelhet inbillat mig att teknikutveckling- Vi moderater har lika mycket omsorg om de arbetslösa och är lika Nu skapar man med det här regeringsförslaget arbetslöshet vid för- Fru talman! Bl.a. Karl-Erik Persson har redan sagt att det här är ett Det här borde inte ha varit någon partipolitisk fråga. Men nu har det |
|
140 |
tydligen gått prestige i frågan, och därför lägger man fram propositio- |
nen. Denna arbetades möjligen fram under den förra regeringen, men
den regeringen lade icke fram den - det är att observera. Det kom
nämligen då fram så mycket kritik - så mycket kritik kommer sällan
fram under processen med en proposition.
Jag har tillsammans med några andra moderater väckt en motion, nr
T19, som naturligtvis finns upptagen i förteckningen i detta betänkan-
de, TU23. Vi inleder där med att konstatera dystra fakta, att det är
bortåt 300 människor, vilket motsvarar 260 årsarbetskrafter, som skall
sägas upp ute på de olika länsstyrelserna. Det blir alldeles säkert inte
någon massflykt till Arjeplog, knappast heller till Visby, inte ens till
Örebro, tror jag. Det kommer att uppstå arbetslöshet i och med denna
centralisering. Wiggo Komstedt gick i detalj in på detta.
Jag vill i all enkelhet, fru talman, peka på några fakta, bl.a. från ett
landshövdingemöte i november i fjol. Landshövdingen i Västerås, Jan
Rydh, fick där de församlades uppdrag att tillskriva regeringen. Lands-
hövding Rydh kunde då tala för ett helt landshövdingemöte, som un-
derkände även det föreslagna systemet med centraliserad datafångst -
det heter ju så. I brevet till regeringen lade han också personliga värde-
ringar. Han skriver där:
Jag har tidigare som ansvarig för datautvecklingen i Sparbanksrö-
relsen, för närvarande som ordförande i STATTEL-delegationen, egna
praktiska erfarenheter av rationaliseringsarbete med hjälp av dataut-
veckling, eller informationsteknik, som ju är dagens mer moderna be-
grepp. Han skriver vidare: Det är min bestämda uppfattning att den
centralisering som nu föreslås är en utveckling som står helt i strid med
den nya teknikens möjligheter till verklig decentralisering.
Sedan åberopas konsultrapporten, som Wiggo Komstedt har talat
om.
Jag vill också nämna något om rättssäkerheten, som inte är behand-
lad.
Vi motionärer hänvisar till en av flera kritiska skrivelser från fack-
liga organisationer. Ordföranden i ST-sektionen i Länsstyrelsen i Kal-
mar län slog tidigt larm om bristande rättssäkerhet i användningen av
den nya tekniken i bilregistreringen. Han har skrivit till Kommunika-
tionsdepartementet, men det var tydligt att ingen där hade tid att ta del
av hans mycket angelägna synpunkter och varningar.
Sedan till frågan om besparingar. När det finns två så helt skilda tal
som 6,8 miljoner och 40 miljoner i besparingar kan man konstatera att
diskrepansen gör att det här ligger utomordentligt nära att tala om ett
fiasko.
Rättssäkerheten kommer på tal också i en annan skrivelse. Persona-
len vid Länsstyrelsen i Skaraborgs län i Mariestad har varit med och
utbildat personal vid Vägverket inför det planerade införandet av bild-
fångsten i bilregistreringen. Dessa kunniga befattningshavares åsikter
är att rättssäkerheten sätts ur spel, eftersom bildfångsten inte kan avgö-
ra vem som har skrivit under en handling, dvs. om det är fordonsäga-
ren, Kalle Anka eller någon skojare.
Läsbarheten vid användandet av bildfångsttekniken är också en
akilleshäl när det gäller centralisering av bilregisterverksamhet. Väg-
Prot. 1994/95:107
17 maj
Bilregister-
verksamheten
141
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
verket påstår att 75 % är läsbart - alltså inte 100 %, utan man nöjer sig |
som är baserad på 499 inkomna handlingar visar att läsbarheten upp-
|
Bilregister- |
gick till endast 40 %. Det finns många skäl som talar emot förslaget i denna proposition. Fru talman! Vi vill naturligtvis inte att denna förändring skall kom- Jag vill avslutningsvis påminna om att det i dag bedrivs en utbredd Anf. 176 MONICA ÖHMAN (s) replik Fru talman! Jag skall inte starta någon ny debatt. Jag vill bara ta upp Moderaterna har i olika sammanhang under detta riksmöte talat om Jag hoppas faktiskt att de 349 som sitter i denna lokal och har att Jag tycker att det är litet dåligt att ta till det argument som Göthe Varenda länsstyrelse i detta land har uppvaktat sina ledamöter på Anf. 177 GÖTHE KNUTSON (m) replik Fru talman! Jag respekterar de fackliga åsikterna när de bärs fram |
|
142 |
fackligt håll framförs i riksdagen, eftersom inte Kommunikationsdepar- |
tementet ville ta fram ordentligt underlag. Det finns i alla fall uppenba-
ra brister.
Det är självklart att landshövdingarna slår vakt om sina verksamhe-
ter. Det gör de i detta fall på den sakliga grunden att man ute i länen -
kunderna, bilägarna, bilhandlarna, bilverkstäderna - vill att den typ av
registerverksamhet som föreligger skall fortsätta.
Det skulle vara intressant att höra om utskottsordföranden tycker att
teknikutvecklingen - datan och allt det som står till tjänst - bara skall
användas för centralisering. Styrkan i teknikutvecklingen, utvecklingen
när det gäller data och kommunikationer, är att man kan decentralisera
verksamheter. Det är det som har gjort att det i dag finns företag base-
rade på skärgårdsöar och ute i det vi kallar landsbygd.
Anf. 178 MONICA ÖHMAN (s) replik
Fru talman! Jag tycker att Göthe Knutson skall hålla sig för god för
att dra in den fackliga turbulens som pågår i Norrbotten i detta fall. Den
gäller inte någon konfliktsituation mellan mig och Statstjänstemännen.
Det är helt andra grupper det handlar om. Det hör inte hit.
Det är klart att landshövdingarna skall slå vakt om verksamheter i
sina län. Men då är det vårt ansvar att fundera över om det är lands-
hövdingarnas intressen av att ha kvar verksamhet på sina länsstyrelser
eller att måna om statskassan och utnyttja den nya tekniken som är vårt
uppdrag. Vi måste fundera över vilka möjligheter som framtiden ger
för oss.
Jag antar att Göthe Knutson, som ändå kommer från ett län med en
viss glesbygd, har lovprisat möjligheterna att lägga ut jobb med den
nya teknikens hjälp. Det är vad man gör. Arjeplog är ett ställe längst
bort i skogen där man kan lägga ut jobb. Visby är ett annat ställe där
det är svårt att skaffa kvinnoarbetstillfällen. Det kan man göra via tek-
nik, och det är det ni vill förhindra genom att försöka säga nej till detta
förslag.
Anf. 179 GÖTHE KNUTSON (m) replik
Fru talman! Vad som är ovedersägligt här och nu är att utskottets
ordförande Monica Öhman har förkastat de fackliga synpunkterna. De
hör inte hemma i denna debatt, i sakfrågan, fick vi veta alldeles nyss.
Sedan talar hon om utlokalisering av jobb. Jag har nyligen fått be-
kräftelse på att Arjeplog har en närmast överhettad arbetsmarknad.
Örebro behöver inga tillskott. Det är en ort som har klarat sig alldeles
utomordentligt i den statliga utlokaliseringen. Visby, för all del, men
det är inte meningen att tyngdpunkten skall ligga där.
Samtidigt som det argumenteras för att man skall få en massa jobb i
en norrländsk ort, på centralismens altare, skapas arbetslöshet för fram-
för allt äldre kvinnor i praktiskt taget alla andra delar av landet. Det
kan inte vara bra. Självfallet vill vi moderater spara, men vi vill göra
det på ett vettigt sätt och inte vältra över på andra i samhället. Vi vill
spara, med ett gott underlag i det material som läggs fram. Detta under-
lag har förkastats av så många remissinstanser att det borde vara en
Prot. 1994/95:107
17 maj
Bilregister-
verksamheten
143
Prot. 1994/95:107 självklarhet att lägga det åt sidan och skicka tillbaka propositionen till
17 maj Kommunikationsdepartementet.
Bilregister-
verksamheten
144
Anf. 180 SIVERT CARLSSON (c)
Fru talman! Jag har från Centerns sida tillsammans med Folkpartiet
i ett särskilt yttrande något talat om hur jag ser på detta ärende. Några
ord om detta.
Frågan om bilregisterverksamheten har väckt en hel del frågeteck-
en. Det är vi överens om. Oeniga utredningar och ett beslutsunderlag
med vissa brister har inte gjort frågans behandling enklare.
Jag bedömer besparingseffekterna av regeringens förslag som
mycket osäkra. Jag delar uppfattningen om behovet av att ta till vara
alla möjligheter att rationalisera den statliga verksamheten genom att
bl.a. använda och utveckla den moderna teknikens möjligheter. Men
det är också viktigt att alla de som av olika anledningar efterfrågar
personliga tjänster i samband med sina bilregisterärenden även i fort-
sättningen kan få dessa behov tillgodosedda. Därför är det med stor
tillfredsställelse som jag noterar att regeringens målsättning är att
kundmottagningar för bilregisterärenden skall finnas på minst lika
många ställen som i dag.
Detta bör öppna möjligheter, menar jag. Jag förutsätter att Vägver-
ket också tar till vara och använder sig av den kompetens som i dag
finns hos länsstyrelsernas trafikadministrativt engagerade personal. Det
bör också medverka till att minska svårigheterna för den personal som
organisationsförändringarna omfattar.
Noterbart är också att länsstyrelsens uppgift som regional kör-
kortsmyndighet och som tillstånds- och tillsynsmyndighet för yrkestra-
fiklagstiftningen kommer att bibehållas.
Att Vägverket får ett samlat ansvar för bilregisterverksamheten, att
ny teknik används, att Arjeplog och Visby erhåller ett antal nya ar-
betstillfällen och målsättningen att kundmottagningar skall finnas på
minst lika många ställen som i dag är faktorer som gör att jag trots ett
något bräckligt beslutsunderlag ändå vill yrka bifall till trafikutskottets
hemställan avseende bilregisterverksamheten.
Anf. 181 DAN ERICSSON (kds)
Fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt att begära ordet i denna
debatt. Jag har i och för sig en motion i betänkandet som nu avslås. För
egen del kommer jag att rösta på reservationen, som innebär att verk-
samheten inte skall förändras i enlighet med propositionens förslag.
Men jag kunde, fru talman, ändå inte låta bli att begära ordet. Jag
tycker faktiskt att de inlägg som Monica Öhman har gjort är en provo-
kation mot den personal som arbetar med bilregistret.
Först säger Monica Öhman att de 260 som berörs i detta ärende
naturligtvis kommer att erbjudas jobb på de tre orterna. Hur många tror
Monica Öhman kommer att ta den möjligheten? Det handlar om att
flytta över hela landet för dessa människor.
I nästa andetag säger Monica Öhman att man nu har skapat 25
kvinnojobb i Visby och 35 kvinnojobb i Arjeplog. Det innebär att Mo-
nica Öhman redan nu säger att jobben inte är till för den personal som
nu finns i bilregistret utan för de människor som finns på plats. Det är
där man skall skapa dessa jobb.
Redan i debatten har det funnits en väldig motsägelse.
Monica Öhman sade också att det handlar om att ge kvinnorna
chansen att börja om med ett nytt jobb och att de är välkomna till Ar-
jeplog. Förstår inte Monica Öhman att det faktiskt är ett hån? Det är en
provokation och en cynism utöver det vi vanligtvis hör från denna
talarstol.
I den motion jag själv har skrivit utvecklar jag också argumentatio-
nen beträffande varför omläggningen inte skall ske i enlighet med för-
slaget. Vi har nu också hört från de partier som har gjort särskilda ytt-
randen att man egentligen inte vill bifalla förslaget, men man fullföljer
inte med att avslå det. Det tycker jag i och för sig är litet märkligt i
sammanhanget.
Jag skall inte ta upp mer tid med att gå in på sakfrågan. Anledning-
en till att jag begärde ordet, fru talman, är att jag tycker att Monica
Öhman gick långt över anständighetens gräns när hon talade om den
personal som berörs.
Anf. 182 MONICA ÖHMAN (s)
Fru talman! Vi har i detta land, tack vare att vi för närvarande har
en socialdemokratisk regeringen, någonting som heter lagen om an-
ställningsskydd. Den var borta en period under förra mandatperioden,
men den är tillbaka. Om en verksamhet flyttas från de olika länsstyrel-
serna till tre orter i landet har man, om man har en anställning hos
länsstyrelsen, också företrädesrätt till annat jobb inom länsstyrelsen.
Man kan också välja att flytta.
Jag förstår ju längre debatten pågår att det är Arjeplog som är stö-
testenen. Jag förstår det utifrån utgångspunkten att jag råkar vara norr-
bottning. Men Norrbotten är det enda län som har erfarenheten av att
ha centraliserat bilregistret till en ort i inlandet.
Varför gjorde vi det? Det kanske vi skall fundera över en sekund.
Jo, det berodde på att Arjeplog hade en gruva som sin stora näring.
Denna riksdag sade att det var förbjudet att leda över vattnet så att man
skulle kunna ta upp den malmkropp som fanns i älven. Det betyder att
gruvan skall läggas ned. Därför har riksdagen åtagit sig ett särskilt
ansvar för Arjeplog. Det är bakgrunden till att man i Norrbottens län
tog initiativ till att utveckla Arjeplog.
Det har gått jättebra för dessa kvinnor, och det är därför regeringen
nu föreslår att man skall få fortsätta i Arjeplog.
Anf. 183 DAN ERICSSON (kds)
Fru talman! Monica Öhman vet mycket väl att det beslut riksdagen
kommer att fatta i morgon dess värre kommer att innebära att väldigt
många blir arbetslösa inom en viss tid. De har inte möjlighet att flytta
vare sig till Visby, Arjeplog eller Örebro. Det är verkligheten. Monica
Öhman borde kanske gå ut och se hur verkligheten ser ut för de männi-
skor som kommer att drabbas av beslutet.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Bilregister-
verksamheten
145
10 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 107
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Anledningen till att jag gick upp i talarstolen var Monica Öhmans |
orterna. I nästa andetag sade hon att jobben är förbehållna de männi-
|
Bilregister- |
skor som finns på orterna. Det var detta det handlade om. Jag tycker att Anf. 184 MONICA ÖHMAN (s) replik Fru talman! Jag hör att vi får ta en grundkurs i arbetsrätt. Om job- Jag tycker faktiskt att Dan Ericsson tar i litet grand när han talar om Jag vet att personalen på alla länsstyrelser har protesterat. Dan Anf. 185 DAN ERICSSON (kds) replik Fru talman! Jag följer gärna med till Arjeplog för att se på verk- På grundval av ett dåligt utredningsmaterial fattas nu detta beslut. Det här är inget frieri, Monica Öhman. Det handlar inte om lands- Anf. 186 ELISA ABASCAL REYES (mp) Fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt att göra något inlägg i Jag skulle vilja börja med att instämma i de alldeles utmärkta anfö- Jag skulle vilja kommentera det som Centern säger om att man för- |
146
Hur skulle då den besparing som man förutsätter skall klaras med
centralisering gå till? Det verkar väldigt onödigt att först centralisera
verksamheten till tre orter i landet och därefter klicka ut den på precis
lika många ställen som i dag, men anställa andra människor. Vad är det
som avses egentligen? Det låter väldigt dubbelt och väldigt obegripligt
för mig.
Om vi nu skall låta bli att använda Arjeplog och framför allt Norr-
botten som referensram hela tiden skulle jag vilja referera till mitt
hemlän Sörmland. Där är situationen väldigt svår för människor som
tidigare har arbetat inom offentlig sektor, kommunal förvaltning eller
för länet.
Jag har talat med människor från mitt hemlän som arbetar på bilre-
gistret. Det har närmast beskrivits som en personlig tragedi att bli av
med jobbet där. Det finns inga möjligheter att flytta. Jag skulle vilja
fråga Monica Öhman om hon fortfarande insisterar på att människor
skall kunna flytta från Sörmland till Arjeplog. Inget ont om Arjeplog,
men man måste ändå se till var människor har sina rötter någonstans.
Vad gäller ny teknik kan jag bara konstatera att man har en övertro
på tekniken. När det egentligen rör sig om ganska enkla metoder slås
man så pass mycket av teknikens under att man inte riktigt förstår att
hantera den på ett sätt som bättre tillgodoser hela landets intressen. Det
gör man just genom det som Göthe Knutson sade, genom centralise-
ring.
Jag vill avslutningsvis säga att den tekniska innovationen inte är nå-
gon direkt innovation. Den är inte märkvärdig. Precis samma system
skulle kunna användas på länsstyrelsenivå.
Anf. 187 MONICA ÖHMAN (s)
Fru talman! Jag hade faktiskt tänkt avsluta debatten, men jag kan
inte göra det nu. Om Elisa Abascal Reyes hade lyssnat när jag talade
om detta hade hon hört att jag sade att det inte handlar om att bygga
upp några nya kontor. Då gör vi ingen vinst. Det handlar om att utnyttja
postkontor och telebutiker där man har utrustningen så att man når
direkt fram till bilregistret. Det är vad det handlar om.
Vägverket självt sitter i dag och planerar utifrån att det på 150 orter
i detta land skall finnas utrustning tillgänglig för att koppla upp sig mot
bilregistret. Det är faktiskt en bättre service än vad vi har i dag med de
kontor som finns på länsstyrelserna.
Jag anklagas nu för att släppa ut en massa kvinnor i arbetslöshet.
Det låter som att det är våldsamt många på varje länsstyrelse som
sysslar med dessa frågor. Så är icke fallet. Vilket samhällsansvar har
Sveriges riksdag tagit när man har skurit ner i den offentliga verksam-
heten tidigare?
Vilket ansvar tog man när det skars ner inom sjukvård och hälso-
vård av olika slag? Då säger någon att det är landstingens ansvar. Men
när det gäller ekonomin är det i detta hus som pengarna har dragits
undan för den här verksamheten. Jag har icke hört att någon då har sagt
att det på något sätt är synd om de kvinnor som blir arbetslösa.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Bilregister-
verksamheten
147
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Anf. 188 ELISA ABASCAL REYES (mp) Fru talman! Jag skulle vilja svara på det som Monica Öhman sist |
sade om samhällsansvar, om vi skall gå in på en så pass allmänpolitisk
|
Bilregister- |
nivå att vi talar om vad som hänt under åren. Den kritik som Miljöpar- Vad gäller utrustningen är det som Monica Öhman säger. Men om Det som vi i Miljöpartiet säger är inte att det skall göras mindre ef- Anf. 189 SIVERT CARLSSON (c) Fru talman! Elisa Abascal Reyes ifrågasatte varför vi tyckte det var Jag sade att Vägverket får det samlade ansvaret, att bilregisterverk- Det förutsätter att Vägverket är så klokt, och det tror jag det är, att Anf. 190 ELISA ABASCAL REYES (mp) Fru talman! Det är precis det här jag menar. Då skulle regeringen Anf. 191 SIVERT CARLSSON (c) Fru talman! Varför jag har tagit ställning för detta har jag redogjort Anf. 192 ELISA ABASCAL REYES (mp) Fru talman! Det är ingenting mer att säga. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 18 maj.) |
148
Föredrogs
Trafikutskottets betänkande 1994/95 :TU24
Kommunikationsforskning (prop. 1994/95:100 delvis)
Anf. 193 KARL-ERIK PERSSON (v)
Fru talman! Först och främst vill jag säga att jag inte skall bli så
långrandig att jag använder den talartid jag anmält mig för.
I debatten om föregående betänkande från trafikutskottet, TU23,
sade jag att man kunde glädja sig åt att trafikutskottet nu äntligen fattar
ett eget beslut utan att hänskjuta en massa frågor till en sittande kom-
mitté. Nu är vi tillbaka där igen när det gäller trafikutskottets betänkan-
de TU24 om kommunikationsforskningen.
De svar som ges på de motioner som finns, och tillika i avstyrkan-
dena, är att man hänskjuter allt till den kommunikationskommitté som
skall arbeta. Jag hoppas då att den tar till vara de tankegångar och idéer
som finns i motionerna och i de reservationer som avgetts till betän-
kandet.
Den första reservation som Vänsterpartiet har till detta betänkande
gäller Kommunikationsforskningsberedningen. Det reservationen
handlar om, och som vi har förutsatt, är att man på ett aktivare sätt skall
försöka se hur man skall kunna sammanföra och göra effektivitetsvins-
ter inom de olika trafikslag som finns i dag. Det gäller framför allt
vägtrafik, järnvägstrafik och sjöfart.
I dag finns det en gråzon mellan dessa delar. Var och en försöker
konkurrera ut de andra i stället för att kanske bedriva forskning på ett
effektivare sätt och kunna sammanstråla och göra effektivitetsvinster.
Det gäller framför allt terminalhantering. Där skulle man kunna bli
effektivare.
Utskottet avstyrker motionen och säger att Kommunikationskom-
mittén skall se över detta. Likadant är det med reservation 2 om tyngre
fordons betydelse för miljöpåverkan. Nu vet jag att det finns en oerhört
bra forskning om att få ner avgasutsläpp och komma till rätta med
problemen när det gäller avgasrening på de tyngre fordonen. Jag tror att
det kan komma att bli bra med en fortsatt forskning och att man driver
på i frågan om miljöproblemen med tyngre fordon.
Reservation 4 har Vänsterpartiet gemensam med Miljöpartiet. Det
gäller kvinnoperspektivet i trafiksystemen. För några år sedan var hela
riksdagen inbjuden till en motormässa i Älvsjö. Där visade man på ett
ganska bra sätt vilka det är som mest utnyttjar kollektivtrafik, och det
är kvinnorna. Det har varit väldigt dåligt när det gäller förbättring av
kvinnornas situation, och det gäller framför allt kollektivtrafiken.
De visade också en annan sak som jag tyckte var intressant. När en
familj skaffar den andra bilen köper man en liten bil, och den skall
kvinnan ha. De gjorde ett experiment där ute där de bad framför allt
deltagarna att packa en sådan bil. Det var en liten bil de hade ställt ut
med två barnstolar och kassar med sådant som kvinnorna handlar.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Kommunikations-
forskning
149
11 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 107
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
När man såg den högen stå utanför bilen tyckte man först och |
i en bil. Mannen satt och åkte ensam i en stor trafiksäker bil till och
|
Kommunikations- |
från arbetet, eller kanske med sin granne så att de åkte två, medan Reservation 5 som vi har i det här betänkandet gäller just-in-time- Fru talman! Jag står givetvis bakom alla de reservationer som jag Anf. 194 ELISA ABASCAL REYES (mp) Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 3. Det bör i ärlighetens namn understrykas att det faktiskt sker en del Vi i Miljöpartiet tror att betydande energi-, kostnads- och tidsvins- Låt mig nämna ett annat mycket konkret exempel på behov av stö- Vi i Miljöpartiet är inte i dag beredda att styra marknaden åt ett Nu har visserligen några biljättar uttryckt att serieproduktion är ak- Det har varit en stor flykt från Sverige när det gäller svenska upp- |
|
150 |
finningar. Sverige har en mycket bra uppfinnartradition, som det verk- |
ligen är värt att ta vara på. Att investera i de svenska uppfinnarna och i
de svenska uppfinningarna innebär en god förvaltning av det intellek-
tuella kapital som vi faktiskt har i Sverige. Det har vi velat åtgärda
genom riskkapitalfonder. Det har vi sagt i vårt budgetförslag och även i
ett yrkande i anslutning till det här betänkandet.
Vi har på den senaste tiden noterat att Folkpartiet gärna slår sig för
bröstet när det gäller riskkapitalfonder. Vi undrar då om Folkpartiet är
intresserat av att ha riskkapitalfonder på kommunikationsområdet ock-
så.
Vi tror att den kreativitet som finns hos uppfinnare och småföreta-
gare är en mycket bra stomme i svensk ekonomi. Det är inte själva
grunden, men det är en bra del av grunden.
Även om Kommunikationskommittén i dag bedriver ett intensivt
arbete för att planera de framtida kommunikationerna behöver vi en del
forskning utanför Kommunikationskommittén. Det håller säkert många
ledamöter med om.
OECD gjorde en rankning alldeles nyligen. Den skulle liknas vid en
botten-toppen-lista, dvs. den som är sämst kommer först. Sverige hade
den föga ärofulla fjärdeplatsen. Det är en stor tillbakagång när det
gäller miljöutvecklingen. OECD:s egna experter säger att anledningen
till den negativa tendensen är den försämrade trafiksituationen i Sveri-
ge och framför allt utsläppen från trafiken.
Miljöpartiet ser mycket allvarligt på de utsläpp som förbränning av
fossila bränslen ger. Det har vi också skrivit i en motion som handlar
om klimatet och trafiken.
Det är nödvändigt att vi redan i dag börjar tänka på hur vi skall pla-
nera framtiden. Tidigare i dag diskuterade vi ett betänkande som
handlade om storstadsöverenskommelserna. Det betänkandet visade på
ett alldeles utmärkt sätt på behovet av nya lösningar och innovationer
på kommunikationssidan. Framför allt med tanke på att vi nu är med-
lemmar i EU är det oerhört viktigt att vi tar hänsyn till detta. Vi måste
vara kompetenta nog att på ett bättre sätt planera för den trafik som
kommer från EU.
Det gäller framför allt en ökad biltrafik. För mig är det mycket oro-
väckande att järnvägen håller på att förlora många marknadsandelar till
lastbilarna.
En annan aspekt, som Karl-Erik Persson också tog upp, handlar om
olika samhällsgruppers behov av och tillgång till kommunikationer.
Riksdagen har under många år beaktat de regionalpolitiska aspekterna.
Nu har vi och Vänsterpartiet en gemensam reservation som handlar
om kvinnoperspektivet i trafikfrågorna. Vi vet att mäns och kvinnors
resemönster skiljer sig åt, inte på grund av biologiska betingelser utan
för att vi lever i ett patriarkaliskt samhälle, och det har även slagit ige-
nom på trafikområdet. Detta har inte minst visat sig genom att så gott
som samtliga branscher på trafikområdet är oerhört mansdominerade.
Det är ett faktum som jag själv har upplevt genom att känna mig något
ensam som tjej i vissa sällskap.
Det finns även andra grupper att beakta som inte nämns i reserva-
tionen eller i betänkandet. När man planerar för storstäder bör man
Prot. 1994/95:107
17 maj
Kommunikations-
forskning
151
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
tänka på segregationen. Vem har tillgång till vilken trafik och på vilket |
orättvist tillgodosett? Det vet vi inte i dag. Men vi vet att väldigt få
|
Kommunikations- |
invandrare åker inrikesflyg. Det är en liten detalj som kan vara värd att Miljöpartiet vill framför allt satsa på de tekniska lösningar som re- Jag anser framför allt att vissa delar av järnvägssektorn är oerhört Jag yrkar bifall till reservation 3. Anf. 195 CHRISTINA AXELSSON (s) Fru talman! En förutsättning för utveckling och välfärd i vårt sam- Syftet med den statliga kommunikationsforskningen är att den skall Nuvarande riktlinjer för forskningen lades fast våren 1993 och gäl- Forskningsanslag anvisas av riksdagen till Kommunikationsforsk- VTI representerar en värdefull forskningsresurs och forskningsmiljö KFB, Kommunikationsforskningsberedningen, har till uppgift att KFB fick ändrade uppgifter och mål i och med riksdagens forsk- |
152
I och med vårt EU-inträde blir Sverige fullt ut delaktigt i de gemen-
samma forskningsprogram som bl.a. omfattar transportområdet. Det
medför att vi avlastas kostnader som vi tidigare haft för att delta i sär-
programmet för transportforskning. Därför föreslås också en besparing
med motsvarande belopp.
KFB får däremot ett ökat anslag för att kunna bedriva forskning in-
om telekommunikations- och informationsteknikområdet. Det program
KFB redovisat ger oss en god grund för att bredda forskningsbasen
inom detta område. Det skall ses som en överbryggningsinsats inför ett
mer samlat ställningstagande till informationsteknisk forskning i en
kommande forskningsproposition.
Mot bakgrund bl.a. av informationsteknikens växande betydelse och
strävan att tillämpa en helhetssyn på kommunikationerna föreslås att
DPU:s, Delegationen för prognos och utvecklingsverksamhet, analys
och planeringsuppgifter utvidgas till att omfatta hela kommunikations-
sektorn.
Det innebär att DPU ges ansvaret för att ställa samman de plane-
rings- och beslutsunderlag som statsmakterna behöver inom alla delar
av kommunikationssektorn. Därmed skapas bättre förutsättningar för
att beslutsunderlagen skall tillgodose behovet av en helhetssyn på om-
rådet. DPU är också fr.o.m. innevarande budgetår ansvarigt för officiell
statistik inom området transporter och kommunikationer.
Trafikutskottet anser att det finns betydande fördelar med att ge
DPU ett samlat ansvar för hela kommunikationssektorn. Vi har heller
inget att erinra mot förslaget att ombilda DPU till myndighet.
Forskning inom kommunikationens verksamhetsområde bedrivs på
flera håll. Regeringens kommunikationskommitté, benämnd kom-kom,
har i uppdrag att lägga fram förslag till en nationell plan för kommuni-
kationerna. Det innebär att transportsystemet som helhet behöver ana-
lyseras, liksom hur ett miljöanpassat transportsystem skall kunna åstad-
kommas.
Vidare säger t.ex. tidningen Ny Teknik att Ericsson är bäst på att
satsa på FoU i förhållande till sin försäljning.
Vägverket och Banverket forskar inom sina respektive grenar.
Vi har också TFK som bl.a. tillsammans med NUTEK och SLI
forskar om logistik. Detta program går ut på att effektivisera flödet från
ax till limpa. Här betraktar man hela verksamheten som ett samman-
hängande system av material- eller produktflöden, från råvara till slut-
konsumtion. Detta benämns flödeseffektivitet och är en utveckling av
”just in time”, som ju för det mesta handlar enbart om transporter.
Fru talman! Låt mig kort beröra den forskningsinriktning som KFB
har.
Det är KFB:s uppgift att inom den tilldelade ramen prioritera mel-
lan olika teman. I dess inriktningsplan från 1994 framgår att man har
indelat sitt forskningsfält i fyra huvudområden:
• Strategisk kommunikationsforskning
• Fysiska transporter
• Telematik
• Drivmedel och fordon
Prot. 1994/95:107
17 maj
Kommunikations-
forskning
153
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Dessutom har man tre tvärgående aktiviteter: |
B. Program för miljö- och energirelaterad transportforskning
|
Kommunikations- |
C. Ett integrerat kollektivtrafikprogram Tillsammans med de prognoser som framkommer inom DPU:s an- Inom KFB:s programområde Fysiska transporter forskar man om Det krävs en långsiktighet och ett väl utvecklat samarbete mellan På bränslesidan forskas det mycket. Bl.a. stöds teknikupphandling- KFB forskar också inom detta område genom programmet för KFB har vidare ett delprogram, Biobaserade drivmedel. Detta pro- Resvanor hos människor skiljer sig såväl med hänsyn till kön som Kvinnor åker förhållandevis mycket kollektivt. Det ser man framför Det är angeläget att kommunikationsforskning i framtiden kan inrik- Fru talman! För att Sverige fortsättningsvis skall kunna använda |
154
Jag yrkar bifall till trafikutskottets hemställan och således avslag på
samtliga motioner i betänkande TU24 om kommunikationsforskning.
Anf. 196 ELISA ABASCAL REYES (mp) replik
Fru talman! Jag tror att Christina Axelsson och jag trots allt är
överens. Men eftersom hon den här gången talar som företrädare för
majoriteten skulle jag vilja ställa några frågor till henne.
Vi har liksom regeringen uppmärksammat problemet med förbrän-
ning av fossila bränslen. Detta har t.ex. Anna Lindh noga följt upp
genom att fortsätta den borgerliga regeringens arbete vad gäller Sveri-
ges åtagande med anledning av klimatkonventionen.
Miljöpartiet har föreslagit ett stoppdatum. 1999 skall alla nyprodu-
cerade bilar som drivs med fossila bränslen även kunna drivas med
biobränslen eller el. Jag vill fråga socialdemokraterna och Christina
Axelsson: Ni har avstyrkt vårt förslag - är ni beredda att sätta något
annat datum eller är ni helt emot detta? Vilka lösningar kan ni i så fall
tänka er i stället för att avlasta luftrummet?
Anf. 197 CHRISTINA AXELSSON (s) replik
Fru talman! Vi har inte tagit ställning till när i tiden man kan be-
stämma ett datum beroende på att vi inte har kommit så långt i forsk-
ningen än. Jag kan säga så mycket att det pågår ganska omfattande
försök i Stockholm, Göteborg och Malmö. Där använder man elbilar
och elhybridfordon till olika verksamheter för att testa hur det fungerar.
Sedan är det naturligtvis fråga om vad bilarna kan och orkar med.
Det får man se på sikt. Det forskas i alla fall mycket inom detta områ-
de.
Prot. 1994/95:107
17 maj
Kommunikations
forskning
Anf. 198 ELISA ABASCAL REYES (mp) replik
Fru talman! Det finns ganska många internationella exempel på hur
man lyckats hantera detta med datum när det gäller nyproducerade
bilar.
Slutsatsen blir alltså att socialdemokraterna inte är beredda att sätta
ett datum eller använda lagliga påtryckningsmedel för att påskynda
processen mot miljövänligare transporter.
Anf. 199 CHRISTINA AXELSSON (s)
Fru talman! Jag kan bara svara att vi inte är det i nuläget. Men som
jag sagt satsar vi pengar på forskning kring elbilar och elhybridbilar.
Anf. 200 ULLA LÖFGREN (m)
Fru talman!
Om detta stycke akt, det finns ej stort att säga
men på politiskt vis, vi talar som vi pläga
om huru tyngre fordon förbrukar mycket soppa
och hur på bästa sättet fossila bränslen stoppa.
155
|
Prot. 1994/95:107 17 maj |
Som synes har i detta stycke (m) ej skrivit |
så har vi om bilismen sagt, väl passande i denna akt
|
Kommunikations- |
att konsekvenser av bilismen och den starka pakt Så var mitt budskap slut, jag skall ej yrka Tack! Överläggningen var härmed avslutad. 19 § Bordläggning Anmäldes och bordlädes Trafikutskottets betänkande 20 § Anmälan om fråga Anmäldes att följande fråga framställts den 17 maj 1994/95:505 av Ulla Löfgren (m) till kommunikationsministern om Frågan redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll |
156
21 § Kammaren åtskildes kl. 20.02.
Förhandlingarna leddes
av förste vice talmannen från sammanträdets början t.o.m. 4 § anf. 49
delvis,
av tredje vice talmannen därefter t.o.m. 7 § anf. 73 delvis,
av andre vice talmannen därefter t.o.m. 8 § anf. 113 delvis,
av talmannen därefter t.o.m. 16 § anf. 162 delvis,
av andre vice talmannen därefter t.o.m. ajourneringen kl. 17.53 och
av talmannen därefter till sammanträdets slut.
Vid protokollet
TOM T:SON THYBLAD
/Barbro Nordström
157
158
1 § Justering av protokoll.................................................................1
2§ Förnyad bordläggning................................................................1
Meddelande om samlad votering......................................................1
3 § Storstadsöverenskommelserna...................................................1
Trafikutskottets betänkande 1994/95 :TU22.............................1
Anf. 1 SIVERT CARLSSON (c)............................................1
Anf. 2 EVA ZETTERBERG (v).............................................4
Anf. 3 ELISA ABASCAL REYES (mp)................................5
Anf. 4 INGEMAR JOSEFSSON (s).......................................9
Anf. 5 ELISA ABASCAL REYES (mp) replik....................12
Anf. 6 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik...........................13
Anf. 7 ELISA ABASCAL REYES (mp) replik....................13
Anf. 8 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik...........................13
Anf. 9 EVA ZETTERBERG (v) replik.................................13
Anf. 10 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik.........................14
Anf. 11 EVA ZETTERBERG (v) replik...............................14
Anf. 12 SIVERT CARLSSON (c) replik..............................15
Anf. 13 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik.........................15
Anf. 14 SIVERT CARLSSON (c) replik..............................16
Anf. 15 JAN SANDBERG (m).............................................16
Anf. 16 EVA ZETTERBERG (v) replik...............................18
Anf. 17 JAN SANDBERG (m) replik...................................18
Anf. 18 EVA ZETTERBERG (v) replik...............................19
Anf. 19 JAN SANDBERG (m) replik...................................19
Anf. 20 ELISA ABASCAL REYES (mp) replik..................19
Anf. 21 JAN SANDBERG (m) replik...................................20
Anf. 22 ELISA ABASCAL REYES (mp) replik..................20
Anf. 23 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik.........................21
Anf. 24 EWA LARSSON (mp)............................................21
Anf. 25 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik.........................23
Anf. 26 EWA LARSSON (mp) replik..................................23
Anf. 27 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik.........................23
Anf. 28 EWA LARSSON (mp) replik..................................23
Anf. 29 JAN SANDBERG (m) replik...................................23
Anf. 30 EWA LARSSON (mp) replik..................................24
Anf. 31 FÖRSTE VICE TALMANNEN..............................24
Anf. 32 JAN SANDBERG (m) replik...................................24
Anf. 33 EWA LARSSON (mp) replik..................................24
Anf. 34 SIVERT CARLSSON (c) replik..............................25
Anf. 35 EWA LARSSON (mp) replik..................................25
Anf. 36 SIVERT CARLSSON (c) replik..............................25
Anf. 37 EWA LARSSON (mp) replik..................................25
Anf. 38 ANDREAS CARLGREN (c)...................................26
Anf. 39 INGEMAR JOSEFSSON (s)....................................27
Anf. 40 ANDREAS CARLGREN (c)...................................27
Anf. 41 INGEMAR JOSEFSSON (s)....................................28
Anf. 42 ANDREAS CARLGREN (c)...................................28
Anf. 43 INGEMAR JOSEFSSON (s)....................................29
Anf. 44 ANDREAS CARLGREN (c) replik.........................29
Anf. 45 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik.........................30
Anf. 46 ELISA ABASCAL REYES (mp).............................30
(Beslut fattades efter 7 §.).......................................................30
4 § Nedrustning................................................................................30
Utrikesutskottets betänkande 1994/95 :UU 19......... 30
Anf. 47 HELENA NILSSON (c)...........................................30
Anf. 48 EVA ZETTERBERG (v).........................................31
Anf. 49 BODIL FRANCKE OHLSSON (mp)......................34
Anf. 50 VIOLA FURUBJELKE (s)......................................37
Anf. 51 EVA ZETTERBERG (v) replik...............................39
Anf. 52 VIOLA FURUBJELKE (s) replik...........................40
Anf. 53 EVA ZETTERBERG (v) replik...............................40
Anf. 54 VIOLA FURUBJELKE (s) replik............................41
Anf. 55 BODIL FRANCKE OHLSSON (mp) replik............41
Anf. 56 VIOLA FURUBJELKE (s) replik............................41
Anf. 57 BODIL FRANCKE OHLSSON (mp) replik............42
Anf. 58 VIOLA FURUBJELKE (s) replik............................42
Anf. 59 INGER KOCH (m)...................................................42
Anf. 60 EVA ZETTERBERG (v) replik...............................44
Anf. 61 INGER KOCH (m) replik........................................44
Anf. 62 EVA ZETTERBERG (v) replik...............................45
Anf. 63 INGER KOCH (m) replik........................................45
Anf. 64 VIOLA FURUBJELKE (s)......................................45
Anf. 65 INGER KOCH (m)...................................................45
Anf. 66 VIOLA FURUBJELKE (s)......................................46
Anf. 67 INGER KOCH (m)...................................................46
(Beslut fattades efter 7§.)........................................................46
5 § Godkännande av överenskommelse mellan Sverige och
Finland om avgränsning i Ålands hav och norra Öster-
sjön, m.m.....................................................................................46
Utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU17..........................46
(Beslut fattades efter 7§.)........................................................46
6 § Ändringar i lagen (1991:341) om strategiska produkter........46
Utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU18..........................46
(Beslut fattades efter 7§.)........................................................46
7 § Socialförsäkring - inriktning och anslag.................................47
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1994/95:SfU10.........47
Anf. 68 GULLAN LINDBLAD (m)......................................47
Anf. 69 RUNE BACKLUND (c)..........................................50
Anf. 70 BO KÖNBERG (fp).................................................53
Prot. 1994/95:107
17 maj
159
Prot. 1994/95:107 Anf. 71 ULLA HOFFMANN (v)..........................................56
17 maj Anf. 72 RAGNHILD POHANKA (mp)...............................60
_______________ Anf. 73 ROSE-MARIE FREBRAN (kds).............................65
Anf. 74 MAJ-INGER KLINGVALL (s)...............................67
Anf. 75 BO KÖNBERG (fp) replik......................................70
Anf. 76 MAJ-INGER KLINGVALL (s) replik.....................71
Anf. 77 BO KÖNBERG (fp) replik......................................71
Anf. 78 MAJ-INGER KLINGVALL (s) replik.....................71
Anf. 79 GULLAN LINDBLAD (m) replik...........................71
Anf. 80 MAJ-INGER KLINGVALL (s) replik.....................72
Anf. 81 GULLAN LINDBLAD (m) replik...........................72
Anf. 82 MAJ-INGER KLINGVALL (s) replik.....................72
Anf. 83 ULLA HOFFMANN (v) replik................................72
Anf. 84 MAJ-INGER KLINGVALL (s) replik.....................73
Anf. 85 ULLA HOFFMANN (v) replik................................73
Anf. 86 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)............................73
Anf. 87 ROSE-MARIE FREBRAN (kds) replik..................77
Anf. 88 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)............................77
Anf. 89 ROSE-MARIE FREBRAN (kds) replik..................77
Anf. 90 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)............................78
Anf. 91 BO KÖNBERG (fp) replik......................................78
Anf. 92 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)............................78
Anf. 93 BO KÖNBERG (fp) replik......................................79
Anf. 94 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)............................80
Anf. 95 GULLAN LINDBLAD (m) replik..........................80
Anf. 96 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)............................81
Anf. 97 GULLAN LINDBLAD (m) replik...........................81
Anf. 98 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)............................82
Anf. 99 RAGNHILD POHANKA (mp) replik.....................82
Anf. 100 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)..........................82
Anf. 101 RAGNHILD POHANKA (mp) replik...................83
Anf. 102 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)..........................83
Anf. 103 RUNE BACKLUND (c) replik..............................84
Anf. 104 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)..........................84
Anf. 105 RUNE BACKLUND (c) replik..............................85
Anf. 106 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)..........................85
Anf. 107 ULLA HOFFMANN (v) replik..............................86
Anf. 108 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)..........................86
Anf. 109 ULLA HOFFMANN (v) replik..............................87
Anf. 110 Statsrådet ANNA HEDBORG (s)..........................87
Anf. 111 MARGIT GENNSER (m).....................................88
Beslut.................................................................................................90
TU22 Storstadsöverenskommelserna......................................90
UU19 Nedrustning..................................................................92
UU17 Godkännande av överenskommelse mellan Sverige
och Finland om avgränsning i Ålands hav och norra Öster-
sjön, m.m................................................................................92
UU18 Ändringar i lagen (1991:341) om strategiska produk-
ter............................................................................................92
160
SfUlO Socialförsäkring - inriktning och anslag......................92 Prot. 1994/95:107
Beslut om samlad votering...............................................................94 maJ__________
8 § Socialförsäkringsfrågor.............................................................94
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1994/95:SfU17.........94
Anf. 112 MARGIT GENNSER (m)......................................94
Anf. 113 ROSE-MARIE FREBRAN (kds)...........................95
Anf. 114 SVEN-ÅKE NYGÅRDS (s)...................................96
Anf. 115 MARGIT GENNSER (m) replik...........................97
Anf. 116 SVEN-ÅKE NYGÅRDS (s) replik........................97
Anf. 117 MARGIT GENNSER (m) replik............................97
Anf. 118 SVEN-ÅKE NYGÅRDS (s) replik........................97
Anf. 119 PER LAGER (mp)..................................................98
Anf. 120 SIGGE GODIN (fp)...............................................98
(Beslut fattades efter 16 §.).....................................................99
9 § Mottagande av asylsökande......................................................99
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1994/95:SfU18.........99
(Beslut fattades efter 16 §.).....................................................99
10 § Tilläggsbudget - Flyktingmottagandet...................................99
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1994/95:SfU14.........99
(Beslut fattades efter 16 §.).....................................................99
11 § Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning..............100
Finansutskottets betänkande 1994/95 :FiU 18.........................100
Anf. 121 PER BILL (m)......................................................100
Anf. 122 LISBET CALNER (s)..........................................101
Anf. 123 PER BILL (m)......................................................102
Anf. 124 LISBET CALNER (s)..........................................102
Anf. 125 PER BILL (m)......................................................102
Anf. 126 LISBET CALNER (s)..........................................103
(Beslut fattades efter 16 §.)...................................................103
12 § Kontrolluppgiftsskyldighet m.m...........................................103
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU30........................103
Anf. 127 CARL FREDRIK GRAF (m)...............................103
Anf. 128 ISA HALVARSSON (fp).....................................105
Anf. 129 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds)......................106
Anf. 130 KARL HAGSTRÖM (s).......................................108
Anf. 131 CARL FREDRIK GRAF (m) replik.....................109
Anf. 132 KARL HAGSTRÖM (s) replik............................110
Anf. 133 CARL FREDRIK GRAF (m) replik.....................110
Anf. 134 ISA HALVARSSON (fp) replik...........................110
Anf. 135 KARL HAGSTRÖM (s) replik............................111
Anf. 136 ISA HALVARSSON (fp) replik...........................111
Anf. 137 KARL HAGSTRÖM (s) replik............................111
Anf. 138 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik...........111
Anf. 139 KARL HAGSTRÖM (s).......................................111
161
Prot. 1994/95:107 Anf. 140 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds).....................111
17 maj Anf. 141 KARL HAGSTRÖM (s)......................................112
_____________________ (Beslut fattades efter 16 §.)...................................................112
13 § Tullsamarbetsavtal med Tjeckien........................................112
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU37........................112
(Beslut fattades efter 16 §.)...................................................112
14 § Tullsamarbetsavtal med Litauen.........................................112
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU38........................112
(Beslut fattades efter 16 §.)...................................................112
15 § Ungdomsfrågor m.m.............................................................112
Kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU27.......................112
Anf. 142 STIG BERTILSSON (m)....................................112
Anf. 143 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v)................113
Anf. 144 FANNY RIZELL (kds).......................................115
Anf. 145 ANNIKA NILSSON (s).......................................116
Anf. 146 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v) replik......118
Anf. 147 ANNIKA NILSSON (s) replik............................118
Anf. 148 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v) replik......118
Anf. 149 ANNIKA NILSSON (s) replik............................119
Anf. 150 STIG BERTILSSON (m) replik..........................119
Anf. 151 ANNIKA NILSSON (s) replik............................119
Anf. 152 STIG BERTILSSON (m) replik..........................120
Anf. 153 ANNIKA NILSSON (s) replik............................120
Anf. 154 YVONNE RUWAIDA (mp)................................120
Anf. 155 ULRICA MESSING (s).......................................122
Anf. 156 CARL-JOHAN WILSON (fp).............................124
Anf. 157 STIG BERTILSSON (m)...................................125
Anf. 158 CARL-JOHAN WILSON (fp).............................125
Anf. 159 STIG BERTILSSON (m)....................................125
Anf. 160 CARL-JOHAN WILSON (fp).............................125
(Beslut fattades efter 16 §.)...................................................126
16 § Beslutanderätten i fråga om kyrkliga kulturminnen.........126
Kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU29.......................126
Anf. 161 JAN BACKMAN (m)..........................................126
Anf. 162 BJÖRN KAALING (s)........................................127
Anf. 163 JAN BACKMAN (m)..........................................127
Beslut...............................................................................................128
SfU17 Socialförsäkringsfrågor.............................................128
SfU18 Mottagande av asylsökande.......................................128
SfU14 Tilläggsbudget - Flyktingmottagandet......................128
FiU18 Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning
(prop. 1994/95:100 bil. 8).....................................................129
SkU30 Kontrolluppgiftsskyldighet, m.m..............................129
SkU37 Tullsamarbetsavtal med Tjeckien.............................130
SkU38 Tullsamarbetsavtal med Litauen...............................130
162
KrU27 Ungdomsfrågor m.m..................................................130
KrU29 Beslutanderätten i fråga om kyrkliga kulturminnen... 130
Beslut om uppskjuten votering......................................................131
17 § Bilregisterverksamheten.......................................................131
Trafikutskottets betänkande 1994/95 :TU23..........................131
Anf. 164 KARL-ERIK PERSSON (v)................................131
Anf. 165 MONICA ÖHMAN (s)........................................132
Anf. 166 KARL-ERIK PERSSON (v) replik......................133
Anf. 167 MONICA ÖHMAN (s) replik..............................134
Anf. 168 KARL-ERIK PERSSON (v) replik......................134
Anf. 169 MONICA ÖHMAN (s) replik..............................135
Anf. 170 WIGGO KOMSTEDT (m)...................................135
Anf. 171 MONICA ÖHMAN (s) replik..............................137
Anf. 172 WIGGO KOMSTEDT (m) replik........................138
Anf. 173 MONICA ÖHMAN (s) replik..............................139
Anf. 174 WIGGO KOMSTEDT (m) replik........................139
(forts.)....................................................................................140
Ajournering.....................................................................................140
Återupptagna förhandlingar.........................................................140
17 § (forts.) Bilregisterverksamheten (forts. TU23).....................140
Anf. 175 GÖTHE KNUTSON (m)....................................140
Anf. 176 MONICA ÖHMAN (s) replik..............................142
Anf. 177 GÖTHE KNUTSON (m) replik...........................142
Anf. 178 MONICA ÖHMAN (s) replik..............................143
Anf. 179 GÖTHE KNUTSON (m) replik...........................143
Anf. 180 SIVERT CARLSSON (c).....................................144
Anf. 181 DAN ERICSSON (kds)........................................144
Anf. 182 MONICA ÖHMAN (s)........................................145
Anf. 183 DAN ERICSSON (kds)........................................145
Anf. 184 MONICA ÖHMAN (s) replik..............................146
Anf. 185 DAN ERICSSON (kds) replik..............................146
Anf. 186 ELISA ABASCAL REYES (mp).........................146
Anf. 187 MONICA ÖHMAN (s)........................................147
Anf. 188 ELISA ABASCAL REYES (mp).........................148
Anf. 189 SIVERT CARLSSON (c).....................................148
Anf. 190 ELISA ABASCAL REYES (mp).........................148
Anf. 191 SIVERT CARLSSON (c).....................................148
Anf. 192 ELISA ABASCAL REYES (mp).........................148
(Beslut skulle fattas den 18 maj.)..........................................148
18 § Kommunikationsforskning...................................................149
Trafikutskottets betänkande 1994/95:TU24..........................149
Anf. 193 KARL-ERIK PERSSON (v)................................149
Anf. 194 ELISA ABASCAL REYES (mp).........................150
Anf. 195 CHRISTINA AXELSSON (s)..............................152
Prot. 1994/95:107
17 maj
163
Prot. 1994/95:107 Anf. 196 ELISA ABASCAL REYES (mp) replik..............155
17 maj Anf. 197 CHRISTINA AXELSSON (s) replik...................155
_______________ Anf. 198 ELISA ABASCAL REYES (mp) replik..............155
Anf. 199 CHRISTINA AXELSSON (s).............................155
Anf. 200 ULLA LÖFGREN (m).........................................155
(Beslut skulle fattas den 18 maj.)..........................................156
19 § Bordläggning.........................................................................156
20 § Anmälan om fråga................................................................156
1994/95:505 av Ulla Löfgren (m) till kommunikationsmi-
nistern om hastighetsbegränsningen för utryckningsfordon
med släp................................................................................756
21 § Kammaren åtskildes kl. 20.02.................................................157
164
gotab 48704, Stockholm 1995