Förändringar i arbetslöshetsersättningen
Prop.
1994/95:99
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 27 oktober 1994
Ingvar Carlsson
Anders Sundström
(Arbetsmarknadsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar bl.a. i lagen (1973:370) om arbetslös-
hetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.
Ändringarna syftar huvudsakligen till att upphäva de försämringar av
dessa lagar som genomfördes den 1 juli 1994.
Två förändringar föreslås dock i förhållande till vad som gällde innan
den 1 juli 1994.
En förtydligande regel införs i lagen (1973:370) om arbetslöshetsför-
säkring. Vid beräkningen av dagpenningen skall som medlems normal-
arbetstid räknas den genomsnittliga tid som han eller hon varit anställd
för att arbeta per vecka under de senaste åtta månaderna.
För deltidsarbetslösa införs i samma lag en regel som förhindrar att
s.k. ”utfyllnadsersättning” betalas ut under obegränsad tid. Om en
försäkrad under en ersättningsperiod kvalificerar sig för ytterligare
ersättning genom en inte tidsbegränsad deltidsanställning skall deltidsan-
ställningen utgöra utgångspunkten för normalarbetstidens beräkning vid
utbetalande av ersättning för nästa period.
Förutom dessa två förändringar föreslås att lagen (1993:1441) om
allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1994. Konsekvensändringar görs
med anledning av detta i ett flertal andra lagar.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 99
Innehållsförteckning
Prop. 1994/95:99
1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 4
2 Lagtext ................................. 5
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring.................... 5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd................. 22
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1331) om
arbetslivsutveckling......................42
2.4 Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:1441)
om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner
vid arbetslöshet........................43
2.5 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)........................... 44
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt...................... 45
2.7 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272)........................... 46
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter .......... 51
2.9 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen
(1990:324)........................... 53
2.10 Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen
(1971:69)............................ 56
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om
räntefördelning vid beskattning .............. 58
3 Ärendet och dess beredning .................... 59
4 En återgång till vad som gällde innan den 1 juli 1994 .... 59
5 Förändringar i förhållande till vad som gällde innan den 1
juli 1994 ................................ 63
6 Övergångsregler............................ 64
6.1 Kontant arbetsmarknadsstöd ................ 64
6.2 Arbetslöshetsförsäkringen.................. 65
7 Kostnader m.m............................. 65
8 Kommentar till lagförslagen.................... 68
8.1 Förslag till lag om ändring av lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring.................... 68
8.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om Prop. 1994/95:99
kontant arbetsmarknadsstöd.................69
8.3 Övriga lagförslag.......................69
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober
1994 ....................................... 70
1 Förslag till riksdagsbeslut
Prop. 1994/95:99
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen ( 1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
2. lag om ändring i lagen ( 1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
3. lag om ändring i lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling
4. lag om upphävande av lagen (1993:1441) om allmän avgift för
finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet
5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
7. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
8. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter
9. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)
10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)
11. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid
beskattning
2 Lagtext
Prop. 1994/95:99
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:370) om arbetslöshetsför-
säkring1
dels att 9, 10 a, 14 a, 20 a, 31 a, 31 b skall upphöra att gälla
dels att rubrikerna närmast före 7, 8 och 14 §§ skall utgå
dels att 3, 6-8, 10-15, 17, 20, 21, 22-25, 31, 32, 34 och 57 §§ och
rubrikerna närmast före 6 och 13 §§ skall ha följande lydelse
dels att det i lagen närmast före 11 § införs en ny rubrik av följande
lydelse
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 §2
Ersättning vid arbetslöshet lämnas
i form av ett per dag beräknat
belopp (dagpenning).
Har regeringen träffat överenskom-
melse med någon annan stat om
andra villkor för rätt att få ersätt-
ning än som föreskrivs i denna lag,
skall arbetslöshetskassa tillämpa
dessa villkor.
1 Lagen omtryckt 1991:1334.
Senaste lydelse av
9 § 1994:930
10 a § 1994:930
14 a § 1994:930
20 a § 1994:930
31 a § 1994:930
31 b § 1994:930.
Senaste lydelse 1994:930.
Ersättning lämnas endast till den
som i Sverige uppfyller ersätt-
ningsvillkoren enligt denna lag, om
inte annat följer av
1. lagen (1992:1776) om samord-
ning av systemen för social trygg-
het när personer flyttar inom Euro-
peiska ekonomiska samarbetsom-
rådet (EES), eller
2. överenskommelse som rege-
ringen har träffat med någon an-
nan stat om andra villkor för rätt
att få ersättning.
6
Under en kalendervecka får sum-
man av antalet ersatta och arbeta-
de dagar samt karens- och avstäng-
ningsdagar uppgå till högst 5.
Ersättning får inte lämnas för
lördag eller söndag, om inte rege-
ringen eller den myndighet som
Senaste lydelse 1994:930.
Prop. 1994/95:99
§3
Rätt till ersättning vid arbetslöshet
föreligger, för försäkrad som efter
senaste inträdet i arbetslöshetskas-
san,
1. varit medlem i kassan under
minst tolv månader, om han haft
sin huvudsakliga försörjning genom
avlönat arbete för annans räkning,
eller under minst 24 månader, om
han haft sin huvudsakliga försörj-
ning som självständig företagare
(medlemsvillkor),
2. under en ramtid av tolv må-
nader omedelbart före arbetslös-
hetens inträde utfört förvärvsarbete
i minst 75 dagar fördelade på
minst fyra månader (arbetsvillkor).
Endast dag då förvärvsarbete har
utförts i minst tre timmar får här-
vid räknas in.
Föreligger särskilda skäl får rege-
ringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer medge att
regeringen bestämmer medger |
medlemsvillkoret bestäms till tolv Prop. 1994/95:99 |
Ersättning får inte lämnas för tid |
Tid då förvärvsarbete har utförts |
7 §4
Ersättning får inte lämnas förrän |
Med tid under vilken en försäkrad 1. deltagit i och, om inte särskilda 2. fullgjort värnplikt eller åtnjutit 3. haft semester, eller 4. eljest varit ledig av annan an- |
Om tid under vilken dagpenning
har lämnats enligt denna lag eller
enligt lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd skall räknas in
i en ersättningsperiod enligt 14 §
andra stycket, skall karensvillkoret
anses vara uppfyllt.
För den som regelbundet utför
deltidsarbete under tid då hon eller
han i övrigt är arbetslös får, om
det finns särskilda skäl, regeringen
4Senaste lydelse 1994:930.
eller den myndighet som regering-
en bestämmer föreskriva om ka-
renstid utöver vad som följer av
första stycket.
Bestämmelserna om karenstid
skall inte tillämpas på den som är
anvisad verksamhet för arbetsliv-
sutveckling i enlighet med före-
skrifter som har meddelats av
regeringen.
8 §5
Prop. 1994/95:99
Ersättning lämnas till den som
uppfyller avgiftsvillkoret enligt 9 §
och det allmänna arbetsvillkoret
enligt 10 § eller, om detta villkor
inte uppfylls, det särskilda arbets-
villkoret enligt 10 a § med de
begränsningar som följer av 11 §.
Vid bestämmande av ramtid enligt
6 § räknas inte tid då försäkrad
varit hindrad att arbeta på grund
av
1. styrkt sjukdom,
2. heltidsutbildning som den
försäkrade har avslutat efter fyllda
25 år eller som har föregåtts av
sammanhängande förvärvsarbete
på heltid i minst fem månader,
3. tvångsvård enligt lagen
(1988:870) om vård av missbrukare
i vissa fall,
4. frihetsberövande på kriminal-
vårdens område,
5. vård av eget barn eller adop-
tivbarn som inte har fyllt två år,
6. beslut enligt smittskyddslagen
(1988:1472) eller livsmedelslagen
(1971:511) eller föreskrifter som
har meddelats med stöd av sist-
nämnda lag.
Detsamma gäller tid då försäkrad
har åtnjutit föräldrapenningförmån
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller varit hindrad att
arbeta på grund av
5Senaste lydelse 1994:930.
1. värnpliktstjänstgöring Prop. 1994/95:99
2. arbetsmarknadsutbildning,
3. yrkesinriktad rehabilitering, i
den mån sådan tid inte enligt 7 §
jämställs med tid under vilken
förvärvsarbete har utförts.
En försäkrad som har påbörjat en
ersättningsperiod enligt denna lag
eller lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd, skall anses ha
uppfyllt avgift svillkoret och något
av arbetsvillkoren när hon eller
han begär ersättning under samma
ersättningsperiod.
10 §6
Det allmänna arbetsvillkoret in-
nebär att en försäkrad under en
ramtid av 12 månader omedelbart
före arbetslöshetens inträde skall
ha utfört antingen förvärvsarbete
1. i minst 5 månader, varvid
hänsyn tas endast till månad då
förvärvsarbete har utförts i minst
75 timmar eller, om den försäkrade
inte uppfyller detta villkor,
2. i minst 10 månader, varvid
hänsyn tas endast till månad då
förvärvsarbete har utförts i minst
65 timmar.
Med tid då förvärvsarbete har
utförts likställs
1. uppsägningstid, även om ar-
betstagaren inte behöver stå till
arbetsgivarens förfogande,
2. semester, och
3. annan tid då den arbetslöse av
något annat skäl än sjukdom,
värnpliktstjänstgöring eller barns
födelse har varit ledig med hel
eller delvis bibehållen lön.
6Senaste lydelse 1994:930.
Försäkrad som omedelbart före
inträdet i en arbetslöshetskassa har
varit medlem i annan sådan kassa
får för uppfyllande av medlems-
och arbetsvillkoret tillgodoräkna
sig tid i den kassan.
Med förvärvsarbete avses inte
beredskapsarbete enligt förord-
ningen (1987:411) om beredskaps-
arbete.
Prop. 1994/95:99
Till en försäkrad som uppfyller det
särskilda arbetsvillkoret men inte
det allmänna arbetsvillkoret får
ersättning lämnas endast om han
eller hon
1. tidigare har fått ersättning
enligt denna lag eller dagpenning
enligt lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd, och
2. under den närmast föregående
ersättningsperioden har fått dag-
penning till vilken hon eller han
har kvalificerat sig genom att
uppfylla det allmänna arbetsvillko-
ret enligt denna lag eller enligt
lagen om kontant arbetsmark-
nadsstöd.
Tid som har tillgodoräknats för att
uppfylla ett arbetsvillkor för er-
sättning enligt denna lag eller för
dagpenning enligt lagen (1973:371)
§7
Ersättning lämnas i form av ett per
dag beräknat belopp (dagpenning).
Under en kalendervecka får
summan av antalet ersatta och
arbetade dagar samt karens- och
avstängningsdagar uppgå till högst
fem.
§8
Dagpenning får, om inte regering-
en eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer medger undan-
7Senaste lydelse 1994:930.
'Senaste lydelse 1994:930.
10
om kontant arbetsmarknadsstöd får tag, ej
inte tillgodoräknas för att uppfylla dag.
ett nytt arbetsvillkor. Tid som har
tillgodoräknats för att uppfylla ett
arbetsvillkor för grundbelopp enligt
den lagen får däremot tillgodorä-
knas också för att uppfylla ett
arbetsvillkor för ersättning enligt
denna lag.
utges för lördag eller sön- Prop. 1994/95:99
Dagpenning får ej utges för tid
under vilken försäkrad uppbär
föräldrapenning enligt lagen (1962:
381) om allmän försäkring.
13
När ramtid enligt 9-10 a §§ skall
bestämmas räknas inte (överhop-
pas) tid då den försäkrade har
varit hindrad att arbeta på grund
av
1. heltidsutbildning som den
försäkrade har avslutat efter fyllda
25 år eller som föregåtts av sam-
manhängande förvärvsarbete på
heltid i minst 5 månader,
2. tvångsvård enligt lagen
(1988:870) om vård av missbrukare
i vissa fall,
3. frihetsberövande på kriminal-
vårdens område,
4. vård av eget barn eller adop-
tivbarn som inte har fyllt 2 år,
eller
5. beslut enligt smittskyddslagen
(1988:1472) eller livsmedelslagen
(1971:511) eller föreskrifter som
har meddelats med stöd av livsme-
delslagen.
9Senaste lydelse 1994:930.
§’
Dagpenning får inte lämnas förrän
den försäkrade under en samman-
hängande tid av tolv månader varit
arbetslös fem dagar (karensvillkor).
I karenstiden räknas in endast de
dagar för vilka dagpenning skulle
ha lämnats, om karenstiden gått till
ända.
11
När ramtid skall bestämmas enligt
10 eller 10 a § räknas inte heller
tid då den försäkrade har varit
hindrad att arbeta på grund av
styrkt sjukdom. Vid som nu sagts
gäller också när ramtid skall be-
stämmas enligt 9 §, om sjukpen-
ning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring inte har lämnats
för sjukfallet.
Detsamma gäller tid då den för-
säkrade har varit hindrad att upp-
fylla något arbetsvillkor av ett skäl
som sägs i 10 a § 1-4.
Vid som sägs i tredje stycket
gäller inte om den försäkrade
enligt 10 a § får tillgodoräkna sig
tiden för att uppfylla det särskilda
arbetsvillkoret.
Bestämmelserna om karenstid i
denna paragrafskall inte tillämpas
på den som är anvisad verksamhet
för arbetslivsutveckling i enlighet
med föreskrifter som har meddelats
av regeringen.
Prop. 1994/95:99
14
Ersättning lämnas under längst 300
dagar (ersättningsperioden), om
inte annat följer av 14 a § 2 eller
24 §. Har den försäkrade kvalifice-
rat sig för ersättning genom att
uppfylla det allmänna arbetsvillko-
ret enligt 10 § och fyller hon eller
han 55 år innan ersättningsperio-
den har gått till ända, är perioden
i stället 450 dagar. Om det finns
synnerliga skäl, får regeringen
eller den myndighet som regering-
en bestämmer efter ansökan förlän-
ga ersättningsperioden enligt detta
stycke, dock längst till utgången av
år 1996.
§10
Ersättning utgår under längst 300
dagar (ersättningsperiod). Har
försäkrad uppnått 55 års ålder
innan ersättningsperioden gått till
ända, är perioden i stället 450
dagar.
l0Senaste lydelse 1994:930.
12
I ersättningsperioden räknas in
ersättningstid i en annan arbetslös-
hetskassa eller ersättning med
dagpenning enligt lagen (1973:
371) om kontant arbetsmark-
nadsstöd.
Ersättningsrätten upphör vid ut-
gången av månaden före den under
vilken den försäkrade fyller 65 år.
I ersättningsperioden inräknas Prop. 1994/95:99
inte dagar, under vilka den försäk-
rade har anvisats verksamhet för
arbetslivsutveckling i enlighet med
föreskrifter som har meddelats av
regeringen.
I ersättningsperioden enligt första
stycket inräknas i fall som avses i
10 § ersättningstid i den andra
arbetslöshetskassan.
Ersättningsrätten upphör vid
utgången av månaden före den
under vilken den försäkrade fyller
65 år.
15 §“
Om arbetslöshet upphör innan
ersättningsperioden har gått till
ända, har den försäkrade rätt till
ersättning under återstående antal
dagar av perioden vid ny arbets-
löshet, även om hon eller han då
inte uppfyller avgiftsvillkoret,
karensvillkoret eller ett arbetsvill-
kor. Vad som nu har sagts gäller
dock inte om en sammanhängande
tid av 12 månader, i vilken inte
räknas in tid som avses i 13 §, har
förflutit sedan hon eller han senast
fick ersättning.
Om arbetslöshet upphör innan
ersättningsperioden gått till ända,
har den försäkrade rätt till ersätt-
ning under återstående antal dagar
av perioden vid ny arbetslöshet,
även om han då inte uppfyller
arbets- och karensvillkoren. Vad
som nu har sagts gäller dock inte
om en sammanhängande tid av 12
månader, i vilken inte räknas in tid
som avses i 8 §, har förflutit sedan
hon eller han senast fick ersätt-
ning.
"Senaste lydelse 1994:930.
13
Har ersättningsperioden gått till
ända men har den försäkrade under
perioden på nytt uppfyllt avgifts-
villkoret och något av arbetsvillko-
ren lämnas, med de begränsningar
som enligt 77 § gäller när det är
fråga om det särskilda arbetsvillko-
ret, ersättning under ytterligare en
ersättningsperiod. Då skall dock
karensvillkoret på nytt uppfyllas.
Den nya ersättningsperioden räknas
från inträdet av den arbetslöshet då
den försäkrade uppfyllde det ar-
betsvillkor som ligger till grund för
den nya perioden.
Har ersättningsperioden gått till
ända men har den försäkrade under
perioden på nytt uppfyllt arbets-
villkoret, lämnas ersättning under
ytterligare en ersättningsperiod. Då
skall dock karensvillkoret på nytt
uppfyllas. Den nya ersättnings-
perioden räknas från inträdet av
den arbetslöshet då den försäkrade
uppfyllde det arbetsvillkor som
ligger till grund för den nya perio-
den.
Prop. 1994/95:99
17 §12
Dagpenning lämnas högst med det
belopp som bestäms enligt 17 §
lagen (1973:371) om kontant ar-
betsmarknadsstöd och lägst med ett
belopp som motsvarar grundbe-
loppet enligt den lagen, om inte
annat följer av bestämmelserna om
pensionsavdrag.
Dagpenning lämnas högst med det
belopp som regeringen fastställer.
Dagpenning lämnas lägst med det
belopp som bestäms enligt 18 §
lagen (1973:371) om kontant ar-
betsmarknadsstöd. Detta gäller
dock inte vid nedsättning av dag-
penning enligt bestämmelserna i
21 § förevarande lag.
20 §13
Dagpenningen utgör 80 procent av
den försäkrades dagsförtjänst.
Dagpenningen till en försäkrad
som har tillerkänts ålderspension i
form av folkpension, allmän till-
Dagpenning lämnas med 80 pro-
cent av den försäkrades dagsför-
tjänst, om inte annat följer av 17 §
första stycket och andra stycket
första meningen. Dagpenning till
12Senaste lydelse 1994:930.
13Senaste lydelse 1994:930.
14
läggspension eller annan pension
som betalas på grund av förvärvs-
arbete utgör 65 procent av den
försäkrades dagsförtjänst.
Med dagsförtjänst avses 1/5 av
den veckoinkomst eller, i fråga om
en försäkrad med månadslön, 1/22
av den månadsinkomst som den
försäkrade före arbetslöshetens
inträde vanligen fick under arbets-
tid som var normal för henne eller
honom
1. i förvärvsarbete som innebär
att arbetsvillkoret enligt 10 § är
uppfyllt eller, om det finns särskil-
da skäl för det,
2. i allt det förvärvsarbete som
har utförts under hela ramtiden.
För en försäkrad som har kvali-
ficerat sig för rätt till ersättning på
grund av det särskilda arbetsvill-
koret och därvid har uppfyllt vill-
koret huvudsakligen genom be-
redskapsarbete, arbetsmarknadsut-
bildning eller yrkesinriktad rehabi-
litering för vilken statligt utbild-
ningsbidrag har lämnats eller
genom deltagande i arbetslivsut-
veckling enligt lagen (1992: 1331)
om arbetslivsutveckling skall, utan
hinder av bestämmelserna i första
och andra styckena, dagpenningen
bestämmas till belopp som motsva-
rar inkomsten i beredskapsarbetet
respektive utbildningsbidraget, om
inte annat följer av fjärde stycket.
en försäkrad som har tillerkänts
ålderspension i form av folkpen-
sion, allmän tilläggspension eller
annan pension som lämnas på
grund av förvärvsarbete, lämnas
med 65 procent av den försäkrades
dagsförtjänst, med den begränsning
som följer av 17 § första stycket.
Med dagsförtjänst avses en femte-
del av den veckoinkomst eller, i
fråga om försäkrad med månads-
lön, en tjugotvåendel av den må-
nadsinkomst, som den försäkrade
före arbetslöshetens inträde van-
ligen åtnjöt under arbetstid som
var normal för den försäkrade.
Som normal arbetstid för den
försäkrade skall gälla den genom-
snittliga arbetstiden under de
senaste 8 månaderna av ramtiden
enligt 6 §. Om en försäkrad under
en ersättningsperiod kvalificerat sig
för ytterligare ersättning genom en
inte tidsbegränsad deltidsanställ-
ning skall dock deltidsanställnin gen
utgöra utgångspunkten för normal-
arbetstidens beräkning vid utbeta-
lande av ersättning för nästa pe-
riod.
Saknas underlag för beräkning av
dagsförtjänsten enligt andra styck-
et, skall som medlemmens dags-
förtjänst räknas den i orten vanliga
arbetsförtjänsten per arbetsdag för
arbetstagare inom samma yrke och
med samma arbetsförmåga som
medlemmen.
Prop. 1994/95:99
15
Har den försäkrade varit berättigad
till särskilt studielån enligt lagen
(1993:719) om särskilt studielån
för den som genomgår arbetsmark-
nadsutbildning, skall dagpenningen
dock bestämmas till ett belopp som
motsvarar det högre utbildnings-
bidrag som den försäkrade skulle
ha fått om hon eller han inte hade
varit berättigad till lån enligt den
lagen.
Dagpenningen enligt tredje styck-
et får inte bestämmas till ett högre
belopp än det som motsvarar dag-
penningen i den närmast föregåen-
de ersättningsperioden.
Omprövning av den fastställda
dagsförtjänsten under en pågående
ersättningsperiod skall göras till
den försäkrades förmån när hon
eller han under ett sammanhän-
gande uppehåll i ersättningsperio-
den har uppfyllt det allmänna
arbetsvillkoret enligt 10 §.
Prop. 1994/95:99
Utan hinder av bestämmelserna i
första-tredje styckena får dagpen-
ning till försäkrad som uppfyllt
arbetsvillkoret huvudsakligen ge-
nom arbetsmarknadsutbildning eller
yrkesinriktad rehabilitering för
vilken statligt utbildningsbidrag har
utgåa bestämmas till belopp som
motsvarar utbildningsbidraget.
Åtnjuter medlem med anledning av
arbetslöshet fortlöpande ersättning
från annan än arbetslöshetskassa,
får dagpenning utges högst med
belopp som motsvarar skillnaden
mellan det högsta belopp som får
lämnas enligt första-fjärde stycke-
na och ersättningen.
21 §14
Dagpenning som har fastställts
enligt 20 § första stycket andra
meningen skall sättas ned med
1/260 av årspensionen. Ersättning
som understiger 10 kronor per dag
betalas inte ut. Brutet krontal
jämnas ut till närmaste högre
krontal.
Dagpenning som har fästställts
enligt 20 § första stycket andra
meningen skall sättas ned med
1/260 av årspensionen. Ersättning
som understiger 10 kronor per dag
betalas inte ut.
'“Senaste lydelse 1994:930.
16
22 §15
Prop. 1994/95:99
Försäkrad som söker deltidsarbete
har rätt till ersättning endast om
arbetsutbudet är minst 3 timmar
varje arbetsdag och i genomsnitt
minst 17 timmar i veckan. Ersätt-
ning till den som söker deltids-
arbete eller i annat fall är arbetslös
under en del av en vecka lämnas
med det antal dagpenningbelopp
per vecka som svarar mot den
arbetslöshet som skall ersättas
enligt en av regeringen fastställd
omräknings tabell.
Vid beräkning av arbetslöshet
enligt första stycket tas inte hänsyn
till bisyssla som den försäkrade
före arbetslöshetens inträde var-
aktigt har utfört vid sidan av hel-
tidsarbete, om bisysslan inte utvid-
gas under arbetslösheten och inte
hindrar henne eller honom från att
anta erbjudet lämpligt arbete.
Försäkrad som söker deltidsarbete
har rätt till ersättning endast om
arbetsutbudet är minst tre timmar
varje arbetsdag och i genomsnitt
minst 17 timmar i veckan. Ersätt-
ning vid deltidsarbete utgår med
det antal dagpenningbelopp per
vecka som svarar mot den arbets-
löshet som skall ersättas enligt en
av regeringen fastställd omräk-
ningstabell.
Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer får utfärda
föreskrifter för beräkning av er-
sättning vid deltidsarbete för det
fall att arbetstiden inte är bestämd
i visst antal timmar per dag eller
vecka.
23 §16
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
utfärda föreskrifter för beräkning
av ersättning vid deltidsarbete för
det fall att arbetstiden inte är
bestämd i ett visst antal timmar per
dag eller vecka.
Är någon arbetslös under del av
vecka i annat fall än som avses i
22 §, utgår ersättning med det
antal dagpenningbelopp per vecka
som svarar mot den arbetslöshet
som skall ersättas enligt tabell som
avses i 22 § första stycket.
Vid beräkning av arbetslöshet
enligt första stycket tages icke
hänsyn till bisyssla som försäkrad
före arbetslöshetens inträde var-
aktigt utfört vid sidan av heltids-
arbete, om bisysslan ej utvidgas
15Senaste lydelse 1994:930.
l6Senaste lydelse 1994:930.
17
2 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 99
under arbetslösheten och ej hindrar Prop. 1994/95:99
den försäkrade från att antaga
erbjudet lämpligt arbete.
24 §17
För en försäkrad som regelbundet
utför deltidsarbete under veckor då
hon eller han i övrigt är arbetslös
får, om det finns särskilda skäl,
regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer före-
skriva om begränsningar i ersätt-
ningsrätten utöver vad som följer
av denna lag.
För en försäkrad som regelbundet
utför deltidsarbete under veckor då
han i övrigt är arbetslös får, om
det finns särskilda skäl, regeringen
eller den myndighet regeringen
bestämmer föreskriva om begräns-
ningar i ersättningsrätten och om
karenstid utöver vad som följer av
denna lag.
25 §18
Överstiger försäkrads arbetsutbud
per vecka den veckotid, under
vilken hon eller han normalt har
utfört arbete närmast före arbets-
lösheten, räknas inte överskjutande
tid med när ersättningen fastställs.
Arbetslöshetskassan får dock med-
ge undantag, om den försäkrade
har särskilda skäl för att utvidga
arbetsutbudet.
Överstiger försäkrads arbetsutbud
per vecka den veckotid, under
vilken han normalt utfört arbete
närmast före arbetslösheten, med-
räknas ej överskjutande tid vid
fastställande av ersättning. Arbets-
löshetskassan får dock medge
undantag, om den försäkrade har
särskilda skäl för att utvidga ar-
betsutbudet.
Den som närmast före arbetslös-
heten haft anställning med arbets-
tid, som någon arbetsdag eller
flera regelmässigt varit kortare än
tre timmar, skall ha rätt att med-
räkna även sådan tid vid faststäl-
lande av ersättning enligt omräk-
ningstabell.
”Senaste lydelse 1994:930.
,8Senaste lydelse 1994:930.
18
31 §19
Prop. 1994/95:99
Bestämmelserna i 29 § 1-3 om
arbete får, om det är skäligt, till-
lämpas i fråga om arbetsmarknads-
politiska åtgärder som får tillgodo-
räknas för att uppfylla det särskilda
arbetsvillkoret enligt 10 a §. Be-
stämmelserna i 30 § skall då gälla.
Bestämmelserna i 29 § 1-3 om
arbete får, om det är skäligt, till-
lämpas i fråga om arbetsmarknads-
utbildning och yrkesinriktad reha-
bilitering. Bestämmelserna i 30 §
skall därvid gälla i tillämpliga
delar.
32 §20
En ansökan om ersättning skall
göras hos arbetslöshetskassan på
blankett enligt fastställt formulär.
Den försäkrade skall lämna uppgift
om den tidpunkt då hon eller han
senast fick ersättning från en ar-
betslöshetskassa eller ersättning
enligt lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd.
Ansökan om ersättning göres skrift-
ligen hos arbetslöshetskassan. Vid
ansökningen skall fogas intyg av
arbetsgivare om den försäkrades
arbetsförhållanden samt de uppgif-
ter i övrigt som behövs för be-
dömande av den försäkrades ersätt-
ningsrätt. Kan sådant intyg endast
med stora svårigheter införskaffas,
får arbetsförhållandena och övriga
uppgifter styrkas på annat sätt.
Intyg och övriga uppgifter skall
förvaras bland kassans handlingar.
”Senaste lydelse 1994:930.
“Senaste lydelse 1994:930.
19
Till ansökan skall fogas ett intyg
av arbetsgivaren om den försäkra-
des arbetsförhållanden samt de
uppgifter i övrigt som behövs för
bedömande av hennes eller hans
rätt till ersättning. Om ett sådant
intyg endast med stora svårigheter
kan skaffas, får arbetsförhållan-
dena och övriga uppgifter styrkas
på något annat sätt. En arbetsgiva-
re skall på begäran utfärda intyg
som nu har sagts enligt fastställt
formulär.
Den försäkrade skall på heder
och samvete intyga att uppgifter
som avses i andra stycket är rikti-
Arbetsgivare skall på begäran
utfärda intyg som avses i första
stycket enligt formulär som fast-
ställts av Arbetsmarknadsstyrelsen.
Prop. 1994/95:99
ga-
Ansökningar, intyg och övriga
uppgifter skall förvaras bland
kassans handlingar.
34 §21
Finner arbetslöshetskassa att försäkrad medlem, som medvetet eller av
grov vårdslöshet lämnat oriktig eller vilseledande uppgift angående
förhållande av betydelse för bedömande av hans rätt till ersättning, inte
bör uteslutas ur kassan enligt 48 § denna lag, kan kassan i stället från-
känna honom rätt till ersättning för en tid av högst ett år.
Förekommer sannolika skäl att försäkrad gjort sig skyldig till förfarande
som avses i första stycket, kan ersättning som tillkommer honom
innehållas i avvaktan på utredning i ärendet.
Beslut enligt första eller andra stycket skall av kassan ofördröjligen
anmälas till Arbetsmarknadsstyrelsen.
Beslut enligt 34 § lagen (1973:
371) om kontant arbetsmark-
nadsstöd om indragning av ersätt-
ning gäller som beslut om från-
kännande av ersättning under
motsvarande tid.
2'Senaste lydelse 1994:930.
20
57 §22
Prop. 1994/95:99
En arbetslöshetskassa skall för
varje medlem som fanns i kassan
vid utgången av det senast förflut-
na verksamhetsåret till staten betala
ett belopp som motsvarar tre pro-
cent av den gällande högsta dag-
penningen för finansieringen av ett
för kassorna gemensamt utjäm-
ningsbidrag (utjämningsavgift).
Regeringen meddelar närmare
föreskrifter om utjämningsbidrag.
En arbetslöshetskassa skall för
varje medlem som fanns i kassan
vid utgången av det senast förflut-
na verksamhetsåret till staten betala
1. för finansiering av statens
kostnad för utbetalade arbetslös-
hetsersättningar ett belopp som
motsvarar 70 procent av den under
det löpande verksamhetsåret ge-
nomsnittligt utbetalade dagpen-
ningen i kassan (finansieringsav-
gift), och
2. för finansieringen av ett för
kassorna gemensamt utjämnings-
bidrag ett belopp som motsvarar
tre procent av den gällande högsta
dagpenningen (utjämningsavgift).
Regeringen meddelar närmare
föreskrifter om tid och sätt för
betalningarna samt om utjämnings-
bidrag.
1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 20 § andra stycket sista
meningen den 1 juli 1995 och i övrigt den 1 januari 1995.
2. Försäkrad som påbörjat en ersättningsperiod före ikraftträdandet får
uppbära ersättning under återstående dagar av ersättningsperioden även
om medlems- och arbetsvillkoret enligt de från den 1 januari 1995 gällan-
de bestämmelserna inte uppfyllts.
3. I ersättningsperiod som avses i punkten 2 räknas in ersättning med
dagpenning enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.
22Senaste lydelse 1993:1447.
21
Prop. 1994/95:99
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:371) om kontant arbets-
marknadsstöd1
dels att 3, 10, 10 a, 14 a, 20, 20 a, 21, 21 a, 22, 23, 27 a-i, 31 a och
33 a-d skall upphöra att gälla
dels att rubrikerna närmast före 1, 7, 8, 14, 17, 18, 21, 22, 27 a, 27
d, 27 g och 28 §§ skall utgå
dels att 17 § skall betecknas 18 §
dels att 1, 4, 6-9, 11-14, 15, nya 18, 24, 25, 27, 28-30, 31, 32, 33,
34, 35 och 37 §§ samt rubrikerna närmast före 6 och 13 §§ skall ha
följande lydelse
dels att det närmast före 4, 11, nya 18 och 25 §§ skall införas rubriker
av följande lydelse
dels att det i lagen skall införas 5 nya paragrafer, 26, 30 a, 30 b, 38
och 39 §§ av följande lydelse, samt
dels att rubrikerna närmast före 29, 32 respektive 33 §§ skall sättas
närmast före 26, 30 och 30 a §§
Nuvarande lydelse
1
Kontant arbetsmarknadsstöd vid
arbetslöshet lämnas enligt vad som
följer av denna lag med ett per dag
beräknat belopp i form av dag-
penning eller med ett grundbelopp.
Den som är försäkrad enligt lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäk-
ring har inte rätt till stöd i andra
fall än som sägs i andra stycket.
Föreslagen lydelse
§
Kontant arbetsmarknadsstöd utges
enligt denna lag vid arbetslöshet
till
1. den som icke är försäkrad
enligt lagen (1973:370) om arbets-
löshetsförsäkring,
2. försäkrad enligt nämnda lag
som efter inträdet i erkänd arbets-
löshetskassa ännu ej uppfyllt med-
lemsvillkoret enligt lagen,
3. försäkrad enligt nämnda lag
som ej har rätt till ersättning enligt
lagen på grund av att ersättnings-
period gått till ända sedan han
uppnått 60 års ålder.
'Lagen omtryckt 1994:929.
22
Kontant arbetsmarknadsstöd i
form av ett grundbelopp lämnas
även till en försäkrad enligt lagen
(1973:370) om arbetslöshetsför-
säkring som inte har rätt till er-
sättning från en arbetslöshetskassa
på grund av att
1. avgiftsvillkoret enligt 9 § lagen
inte är uppfyllt, eller
2. en ersättningsperiod har gått
till ända sedan hon eller han har
fyllt 60 år utan att något nytt ar-
betsvillkor som kvalificerar för en
ny ersättningsperiod har uppfyllts.
Rätten till kontant arbetsmark-
nadsstöd upphör vid utgången av
månaden före den under vilken den
arbetslöse fyller 65 år. Rätten till
stöd i form av ett grundbelopp
upphör dock redan när den arbets-
löse före den tidpunkten börjar
uppbära hel ålderspension, hel
förtidspension eller helt sjukbidrag
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
4 §
Prop. 1994/95:99
Kontant arbetsmarknadsstöd till-
kommer den som
1. är arbetsför och i övrigt oför-
hindrad att åta sig arbete för en
arbetsgivares räkning minst 3
timmar varje arbetsdag och i ge-
nomsnitt minst 17 timmar i veck-
an,
2. är beredd att anta erbjudet
lämpligt arbete under tid för vilken
hon eller han inte har anmält hin-
der som kan godtas,
Kontant arbetsmarknadsstöd till-
kommer den som
1. har fyllt 20 år,
2. är arbetsför och i övrigt oför-
hindrad att åta sig arbete för en
arbetsgivares räkning minst 3
timmar varje arbetsdag och i ge-
nomsnitt minst 17 timmar i veck-
an,
3. är beredd att anta erbjudet
lämpligt arbete under tid för vilken
han inte anmält hinder som kan
godtas,
23
3. är anmäld som arbetssökande
hos den offentliga arbetsförmed-
lingen i den ordning som före-
skrivs av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestäm-
mer, och
4. inte kan få lämpligt arbete.
4. är anmäld som arbetssökande
hos den offentliga arbetsförmed-
lingen i den ordning som före-
skrivs av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestäm-
mer, och
5. inte kan få lämpligt arbete.
Prop. 1994/95:99
Stöd i form av ett grundbelopp
lämnas endast till den som har fyllt
20 år.
Ersättning enligt denna lag lämnas inte till den som deltar i utbildning
om det inte finns särskilda skäl. Närmare föreskrifter om tillämpningen
av denna bestämmelse meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
Som företagare enligt denna lag anses den som äger eller är delägare
- direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är person-
ligt verksam i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över.
En företagare skall anses vara arbetslös, när hennes eller hans person-
liga verksamhet i rörelsen har upphört annat än tillfälligt.
Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara
arbetslös även i andra fall än som sägs i femte stycket.
6
Under en kalendervecka får sum-
man av antalet ersatta och arbeta-
de dagar samt karensdagar och
avstängningsdagar uppgå till högst
5.
Kontant arbetsmarknadsstöd får
inte lämnas för lördag eller sön-
dag, om inte regeringen eller den
myndighet som regeringen bestäm-
mer medger undantag.
Stöd får inte lämnas för tid under
vilken sökanden får föräldrapen-
§
Rätt till kontant arbetsmark-
nadsstöd föreligger, om den ar-
betslöse under en ramtid av tolv
månader omedelbart före arbets-
löshetens inträde utfört förvärvs-
arbete i minst fem månader (ar-
betsvillkor). Härvid tages hänsyn
endast till månad då förvärvsarbete
utförts under minst 75 timmar.
Tid då förvärvsarbete har utförts
får icke räknas mer än en gång för
uppfyllande av arbetsvillkoret.
24
ningförmån enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring.
Prop. 1994/95:99
Kontant arbetsmarknadsstöd får
inte lämnas förrän den sökande
under en sammanhängande tid av
12 månader varit arbetslös 5 dagar
(karensvillkor). I karenstiden rä-
knas in endast de dagar för vilka
stöd skulle ha lämnats, om karens-
tiden hade gått till ända.
Med tid under vilken sökanden
enligt 6 § skall ha utfört förvärvs-
arbete jämställs tid då sökanden
1. i enskilt hem vårdat åldring
eller handikappad i sådan utsträck-
ning att sökanden varit förhindrad
att stå till arbetsmarknadens för-
fogande,
2. deltagit i och, om inte särskil-
da skäl hindrat det, fullföljt ar-
betsmarknadsutbildning eller yrke-
sinriktad rehabilitering för vilken
statligt utbildningsbidrag utgått,
3. fullgjort värnplikt eller åtnjutit
föräldrapenningförmån enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
i båda fallen dock tillsammans
högst två månader,
4. haft semester, eller
5. eljest varit ledig av annan
anledning än sjukdom, värnplikts-
tjänstgöring eller barns födelse
med helt eller delvis bibehållen
lön.
Om tid under vilken ersättning
har lämnats enligt lagen (1973:
370) om arbetslöshetsförsäkring
skall räknas in i en ersättnings-
period enligt 14 § andra stycket,
skall karensvillkoret anses vara
uppfyllt.
För den som regelbundet utför
deltidsarbete under tid då hon eller
han i övrigt är arbetslös får, om
det finns särskilda skäl, regeringen
eller den myndighet som regering-
en bestämmer föreskriva om ka-
renstid utöver vad som följer av
första stycket.
25
En sökande som sägs i 1 § andra
stycket 2 behöver inte uppfylla ka-
rensvillkoret. Detsamma gäller den
som har rätt till ersättning enligt
27 b § eller är anvisad verksamhet
för arbetslivsutveckling enligt före-
skrifter som har meddelats av
regeringen.
Bestämmelser om dagpenning
8
Dagpenning lämnas till den som
uppfyller avgiftsvillkoret enligt 9 §
och det allmänna arbetsvillkoret
enligt 10 § eller, om detta villkor
inte uppfylls, det särskilda arbets-
villkoret enligt 10 a § med de
begränsningar som följer av 11 §.
§
Vid bestämmande av ramtid enligt
6 § räknas inte tid då sökanden
varit hindrad att arbeta på grund
av
1. styrkt sjukdom,
2. heltidsutbildning som den
sökande har avslutat efter fyllda 25
år eller som har föregåtts av sam-
manhängande förvärvsarbete på
heltid i minst fem månader,
3. tvångsvård enligt lagen
(1988:870) om vård av missbrukare
i vissa fall,
4. frihetsberövande på kriminal-
vårdens område,
5. vård av eget barn eller adop-
tivbarn som inte har fyllt två år,
6. beslut enligt smittskyddslagen
(1988:1472) eller livsmedelslagen
(1971:511) eller föreskrifter som
har meddelats med stöd av sist-
nämnda lag.
26
En sökande som har påbörjat en
ersättningsperiod enligt lagen
(1973:370) om arbetslöshetsför-
säkring skall anses ha uppfyllt
avgift svillkoret och något av ar-
betsvillkoren när hon eller han
begär dagpenning under samma
ersättningsperiod.
Detsamma gäller tid då sökanden
har åtnjutit föräldrapenningförmån
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller varit hindrad att
arbeta på grund av
1. värnpliktstjänstgöring,
2. arbetsmarknadsutbildning,
3. yrkesinriktad rehabilitering,
i den mån sådan tid inte enligt 7 §
jämställs med tid under vilken
förvärvsarbete har utförts.
Den tid som inte räknas in i
Prop. 1994/95:99
ramiiden får dock inte överstiga
två år.
Avgiftsvillkoret innebär att den
sökande under 12 kalendermånader
under en ramtid av 24 månader
omedelbart före arbetslöshetens
inträde skall ha haft förvärvsinkom-
ster för vilka hon eller han är
skyldig att betala antingen avgift
enligt lagen (1993:1441) om all-
män avgift för finansiering av
kontantförmåner vid arbetslöshet
eller sjömansskatt enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt. Skyl-
digheten skall bedömas efter vad
som är känt vid den tidpunkt då
rätten till en ersättningsperiod
prövas. Hänsyn skall dock inte tas
till skyldighet att betala sjömans-
skatt för tid före år 1994.
Den som inte har varit försäkrad
enligt lagen (1973:370) om arbets-
löshetsförsäkring eller som inte
tidigare har fått dagpenning enligt
denna lag skall dessutom ha utfört
sådant förvärvsarbete som avses i
10 § i minst 75 timmar under var
och en av minst 5 av de 12 må-
nader som beaktas enligt första
stycket.
Den som i minst 90 kalenderdagar
under en ramtid av tio månader i
anslutning till att han avslutat
utbildning på heltid som omfattar
minst ett läsår och som berättigar
till studiesocialt stöd stått till ar-
betsmarknadens förfogande som
arbetssökande genom den offentliga
arbetsförmedlingen eller förvärvs-
arbetat är berättigad till kontant
arbetsmarknadsstöd utan att ha
uppfyllt arbetsvillkoret. Vid be-
stämmande av ramtid inräknas inte
tid då sökanden har varit hindrad
att stå till arbetsmarknadens för-
fogande på grund av sjukdom,
värnpliktstjänstgöring, havandeskap
eller vård av eget barn eller adop-
tivbarn som inte har fyllt två år.
Arbetslös som avses i 1 § 3 skall
vid tillämpning av första stycket
anses ha fullgjort arbetsvillkoret.
27
11 §
Till en sökande som uppfyller det
särskilda arbetsvillkoret men inte
det allmänna arbetsvillkoret får
dagpenning lämnas endast om hon
eller han
1. tidigare har fått ersättning
med dagpenning enligt denna lag
eller ersättning enligt lagen (1973:
370) om arbetslöshetsförsäkring,
och
2. under den närmast föregående
ersättningsperioden har fått dag-
penning till vilken hon eller han
har kvalificerat sig genom att
uppfylla det allmänna arbetsvillko-
ret enligt denna lag eller enligt
lagen om arbetslöshetsförsäkring.
Kontant arbetsmarknadsstöd läm-
nas i form av ett per dag beräknat
belopp. Under en kalendervecka
får summan av antalet ersatta och
arbetade dagar samt karens- och
avstängningsdagar uppgå till högst
fem.
12 §
Tid som har tillgodoräknats för att
uppfylla ett arbetsvillkor för dag-
penning enligt denna lag eller
enligt lagen (1973:370) om arbets-
löshetsförsäkring får inte tillgodo-
räknas för att uppfylla ett nytt
arbetsvillkor. Tid som har tillgodo-
räknats för att uppfylla ett arbets-
villkor för grundbelopp enligt
denna lag får däremot tillgodorä-
knas också för att uppfylla ett
arbetsvillkor för dagpenning.
Kontant arbetsmarknadsstöd får,
om inte regeringen eller den myn-
dighet som regeringen bestämmer
medger undantag, ej utges för
lördag eller söndag.
Stöd får ej utges för tid under
vilken stödtagaren uppbärföräldra-
penning enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring.
28
13 §
När ramtid enligt 9-10 a §§ skall
bestämmas räknas inte (överhop-
pas) tid då sökanden har varit
hindrad att arbeta på grund av
1. heltidsutbildning som den
sökande har avslutat efter fyllda 25
år eller som föregåtts av samman-
hängande förvärvsarbete på heltid
i minst fem månader,
2. tvångsvård enligt lagen (1988:
870) om vård av missbrukare i
vissa fall,
3. frihetsberövande på kriminal-
vårdens område,
4. vård av eget barn eller av
adoptivbarn som inte har fyllt 2 år,
eller
5. beslut enligt smittskyddslagen
(1988:1472) eller livsmedelslagen
(1971:511) eller föreskrifter som
har meddelats med stöd av livsme-
delslagen.
När ramtid skall bestämmas
enligt 10 eller 10 a § räknas inte
heller tid då sökanden har varit
hindrad att arbeta på grund av
styrkt sjukdom. \hd som nu sagts
gäller också när ramtid skall be-
stämmas enligt 9 §, om sjukpen-
ning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring inte har lämnats
för sjukfallet.
Detsamma gäller tid då sökanden
har varit hindrad att uppfylla något
arbetsvillkor av ett skäl som sägs i
10 a § 1-4.
\åd som sägs i tredje stycket
gäller inte om sökanden enligt
10 a § får tillgodoräkna sig tiden
för att uppfylla det särskilda ar-
betsvillkoret. Lag (1994:929)
Dagpenning får inte lämnas förrän
den sökande under en sammanhän-
gande tid av tolv månader varit
arbetslös fem dagar (karensvillkor).
I karenstiden räknas in endast de
dagar för vilka stöd skulle ha
lämnats, om karenstiden gått till
ända.
Sökande som avses i 1 § 3 be-
höver inte uppfylla karensvillkoret.
Detsamma gäller dem som är
ersättningsberättigade enligt 9 §
eller är anvisade verksamhet för
arbetslivsutveckling i enlighet med
föreskrifter som har meddelats av
regeringen.
29
14 §
Prop. 1994/95:99
Dagpenning lämnas under längst
300 dagar (ersättningsperioden),
om inte annat följer av 14 a § 2
eller 24 §. Har sökanden kvalifi-
cerat sig för ersättning genom att
uppfylla det allmänna arbetsvillko-
ret enligt 10 § och fyller hon eller
han 55 år innan ersättningsperio-
den har gått till ända, är perioden
i stället 450 dagar. Om det finns
synnerliga skäl, får regeringen
eller den myndighet som regering-
en bestämmer efter ansökan för-
länga ersättningsperioden enligt
detta stycke, dock längst till ut-
gången av år 1996.
I ersättningsperioden räknas in
ersättningstid enligt lagen (1973:
370) om arbetslöshetsförsäkring.
Kontant arbetsmarknadsstöd utgår
under längst 150 dagar (ersätt-
ningsperioden), om inte annat
följer av andra stycket eller av
15 § sista stycket. Har stödtagaren
uppnått 55 års ålder innan ersätt-
ningsperioden gått till ända, är
perioden i stället 300 dagar. Sedan
stödtagaren uppnått 60 års ålder,
är ersättningsperioden 450 dagar.
I ersättningsperioden inräknas inte
dagar, under vilka stödtagaren har
anvisats verksamhet för arbets-
livsutveckling i enlighet med före-
skrifter som har meddelats av
regeringen.
Rätten till kontant arbetsmark-
nadsstöd upphör vid utgången av
månaden före den under vilken den
arbetslöse fyller 65 år eller när
han dessförinnan börjar uppbära
hel ålderspension, hel förtidspen-
sion eller helt sjukbidrag enligt
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring.
15 §
Om arbetslöshet upphör innan
ersättningsperioden har gått till
ända, har sökanden rätt till dag-
penning under återstående antal
dagar av perioden vid ny arbets-
löshet, även om hon eller han då
inte uppfyller avgiftsvillkoret,
karensvillkoret eller ett arbets-
Om arbetslöshet upphör innan
ersättningsperioden gått till ända,
har stödtagaren rätt till kontant
arbetsmarknadsstöd under åter-
stående antal dagar av perioden vid
ny arbetslöshet, även om han då
inte uppfyller arbets- och karens-
villkoren. Vad som nu sagts gäller
30
villkor. Vad som nu har sagts
gäller dock inte om en samman-
hängande tid av 12 månader, i
vilken inte räknas in tid som avses
i 13 §, har förflutit sedan hon eller
han senast fick ersättning.
Har ersättningsperioden gått till
ända men har sökanden under
perioden på nytt uppfyllt avgifts-
villkoret och något av arbetsvill-
koren lämnas, med de begräns-
ningar som enligt 11 § gäller när
det är fråga om det särskilda ar-
betsvillkoret, dagpenning under
ytterligare en ersättningsperiod. Då
skall dock karensvillkoret på nytt
uppfyllas.
Den nya ersättningsperioden
räknas från inträdet av den arbets-
löshet då sökanden uppfyllde det
arbetsvillkor som ligger till grund
för den nya perioden.
dock inte om en sammanhängande
tid av 12 månader, i vilken inte rä-
knas in tid som avses i 8 §, har
förflutit sedan hon eller han senast
fick ersättning.
Har ersättningsperioden gått till
ända men har stödtagaren inom en
tid av tolv månader dessförinnan
uppfyllt arbetsvillkoret, lämnas
kontant arbetsmarknadsstöd under
ytterligare en ersättningsperiod. Då
skall dock karensvillkoret på nytt
uppfyllas. Den nya ersättnings-
perioden räknas från inträdet av
den arbetslöshet, då stödtagaren
senast uppfyllde arbetsvillkoret.
För den som regelbundet utför
deltidsarbete under tid då hon eller
han i övrigt är arbetslös får, om
det finns särskilda skäl, regeringen
eller den myndighet regeringen
bestämmer föreskriva om begräns-
ningar i ersättningsrätten och om
karenstid utöver vad som följer av
denna lag.
Prop. 1994/95:99
18 §
Dagpenning lämnas högst med det
belopp som regeringen fastställer
och lägst med det belopp som
motsvarar grundbeloppet, om inte
annat följer av bestämmelserna om
pensionsavdrag.
Kontant arbetsmarknadsstöd läm-
nas med det belopp som regeringen
fästställer om inte annat följer av
denna lag.
Till den som söker deltidsarbete
eller i annat fall är arbetslös under
del av vecka utgår arbetsmark-
nadsstöd med det antal ersättnings-
dagar per vecka som följer av en
av regeringen fastställd omräk-
ningstabell.
31
24 §
Prop. 1994/95:99
För en sökande som regelbundet
utför deltidsarbete under veckor då
hon eller han i övrigt är arbetslös
får, om det finns särskilda skäl,
regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer före-
skriva om begränsningar i ersätt-
ningsrätten utöver vad som följer
av denna lag.
25
Överstiger sökandens arbetsutbud
per vecka den veckotid, under
vilken hon eller han normalt har
utfört arbete närmast före arbets-
lösheten, räknas inte överskjutande
tid med när ersättningen fastställs.
Från vad som nu har sagts får
dock göras undantag, om sökanden
har särskilda skäl för att utvidga
arbetsutbudet.
Uppbär en stödtagare ärtke- eller
änklingspension eller annan ål-
derspension än enligt lagen (1962:
381) om allmän försäkring eller
mindre än hel förmån av förtids-
pension, sjukbidrag eller ålders-
pension enligt nämnda lag eller
delpension enligt lagen (1979:84)
om delpensionsförsäkring, nedsätts
det kontanta arbetsmarknadsstödet
med pensionsbeloppet. En sådan
nedsättning skall inte göras med
hänsyn till omställningspension
eller särskild efterlevandepension
enligt lagen om allmän försäkring.
Uppbär stödtagare livränta från
försäkringsinrättning på grund av
yrkesskada eller olycksfall, ned-
sättes stödet enligt grunderna i
första stycket.
Ersättning understigande tio
kronor för dag utbetalas inte.
Brutet krontal utjämnas till närmast
högre krontal.
§
I fråga om arbetstagare som hu-
vudsakligen är sysselsatta i yrke,
inom vilket arbetslöshet årligen
regelbundet förekommer, får Ar-
betsmarknadsstyrelsen, om sär-
skilda skäl föreligger, begränsa
rätten till kontant arbetsmark-
nadsstöd.
32
Prop. 1994/95:99
26 §
Stödtagare skall avstängas från rätt
till ersättning under tid som anges
i 27 §, om han
1. lämnat sitt arbete frivilligt
utan giltig anledning,
2. skilts från arbete på grund av
otillbörligt uppförande,
3. avvisat erbjudet lämpligt arbe-
te, eller
4. utan att uttryckligen ha avvisat
sådant arbete ändå genom sitt
uppträdande uppenbarligen vållat,
att anställning ej kommit till stånd.
27 S
Om särskilda skäl finns får beslutas
att en sökande som under en kalen-
dervecka i fyra dagar utför arbete
i sådan utsträckning att dagpen-
ning inte har kunnat lämnas för
någon av dagarna, inte heller skall
ha rätt till dagpenning för den
femte dagen samt att dagpenning
inte får lämnas för dag för vilken
sökanden kan anses gottgjord
genom semesterersättning.
År det sannolikt att arbete som
avses i 26 § skulle ha varat högst
fem dagar eller mer än fem men
högst tio dagar eller mer än tio
dagar, utgör avstängningstiden
fem, tio respektive 20 ersättnings-
dagar. I avstängningstiden inräk-
nas endast dagar för vilka karens-
tid skulle ha tillgodoräknats eller
kontant arbetsmarknadsstöd skulle
ha lämnats, om avstängningen inte
hade skett, eller dagar under vilka
stödtagaren har utfört förvärvs-
arbete. Den totala avstängnings-
tiden får dock inte överstiga 14, 28
respektive 56 kalenderdagar.
Inträffar under avstängningstiden
förhållande som avses i 26 §,
beräknas ny avstängningstid i
enlighet med bestämmelserna i
första stycket, om inte den nya
avstängningstiden ryms inom den
löpande avstängningstiden.
År det uppenbart att stödtagaren
ej vill antaga lämpligt arbete,
såsom då stödtagaren vid upprepa-
33
3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 99
de tillfällen antingen har avvisat Prop. 1994/95:99
erbjudet sådant arbete eller lämnat
sitt arbete frivilligt utan giltig
anledning, skall stödtagaren vara
avstängd till dess han eller hon
utfört förvärvsarbete under 20
dagar.
Avstängningstiden räknas från
den dag då det förhållande som
anges i 26 § inträffat.
Gemensamma bestämmelser för
det kontanta arbetsmark-
nadsstödet
Begränsning vid säsongsarbets-
lösbet
28 §
Om det finns särskilda skäl för det
får regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer begrän-
sa rätten till kontant arbetsmark-
nadsstöd för sådana arbetstagare
som är sysselsatta i ett yrke inom
vilket arbetslöshet årligen regel-
bundet förekommer.
Bestämmelserna i 26 § 1-3 om
arbete får, om det är skäligt, till-
lämpas i fråga om arbetsmark-
nadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering. Bestämmelserna i
27 § skall därvid gälla i tillämpliga
delar.
29 §
En sökande skall stängas av från
rätten till ersättning under tid som
anges i 30 §, om hon eller han
1. lämnat sitt arbete frivilligt
utan giltig anledning,
2. skilts från arbetet på grund av
otillbörligt uppförande,
3. avvisat ett erbjudet lämpligt
arbete, eller
Med beslut om avstängning enligt
26-28 §§ järnställes beslut om av-
stängning från rätt till ersättning
enligt 29, 30, 31 och 34 §§ lagen
(1973:370) om arbetslöshetsför-
säkring.
34
4. utan att uttryckligen ha avvisat
ett sådant arbete ändå genom sitt
uppträdande uppenbarligen har
vållat att anställning inte har kom-
mit till stånd.
Prop. 1994/95:99
År det sannolikt att arbete som
avses i 29 § skulle ha varat högst 5
dagar eller mer än 5 men högst 10
dagar eller mer än 10 dagar, utgör
avstängningstiden 5, 10 respektive
20 ersättningsdagar. I avstäng-
ningstiden räknas in endast dagar
för vilka karenstid skulle ha till-
godoräknats eller kontant arbets-
marknadsstöd skulle ha lämnats,
om avstängningen inte hade skett,
eller dagar under vilka sökanden
har utfört förvärvsarbete. Den
totala avstängningstiden får dock
inte överstiga 14, 28 respektive 56
kalenderdagar.
Inträffar under avstängningstiden
förhållande som avses i 29 §,
beräknas ny avstängningstid i
enlighet med bestämmelserna z
första stycket, om inte den nya
avstängningstiden ryms inom den
löpande avstängningstiden.
Ansökan om kontant arbetsmark-
nadsstöd görs skriftligen hos läns-
arbetsnämnd som regeringen be-
stämmer. Vid ansökningen skall
fogas intyg av arbetsgivaren om
sökandens arbetsförhållanden samt
de uppgifter i övrigt som behövs
för bedömande av hans rätt till
stöd. Kan sådant intyg endast med
stora svårigheter införskaffas, får
arbetsförhållandena och övriga
uppgifter styrkas på annat sätt.
Arbetsgivare skall på begäran
utfärda intyg som avses i första
stycket enligt formulär som fast-
ställes av Arbetsmarknadsstyrelsen.
35
År det uppenbart att en sökande
inte vill anta ett lämpligt arbete,
såsom då sökanden vid upprepade
tillfällen antingen har avvisat
erbjudet sådant arbete eller lämnat
sitt arbete frivillligt utan giltig
anledning, skall sökanden vara
avstängd till dess hon eller han har
utfört förvärvsarbete under 20
dagar.
Utbetalning av kontant arbets- Prop. 1994/95:99
marknadsstöd görs av den allmän-
na försäkringskassa i vilken
sökanden är inskriven.
Avstängningstiden räknas från
den dag då det förhållande som
anges i 29 § inträffade.
Överklagande av länsarbets-
nämnds, allmän försäkringskas-
sas, Arbetsmarknadsstyrelsens
och domstols beslut m.m.
30 a §
Beslut av en länsarbetsnämnd i
ärenden om stöd enligt denna lag
skall omprövas av nämnden, om
det begärs av en enskild som be-
slutet angår och beslutet inte har
meddelats med stöd av 30 b §.
Vid omprövning får beslut inte
ändras till den enskildes nackdel.
30 b §
Även om begäran om omprövning
inte har framställts, skall länsar-
betsnämnden ändra beslutet i ett
ärende om stöd enligt denna lag
som har fattats av nämnden och
inte har prövats av Arbetsmark-
nadsstyrelsen,
1. om beslutet på grund av skriv-
fel, räknefel eller annat sådani för-
biseende innehåller uppenbar
oriktighet,
2. om beslutet har blivit oriktigt
på grund av att det har fattats på
36
uppenbart felaktigt eller ofullstän- Prop. 1994/95:99
digt underlag,
3. om beslutet har blivit oriktigt
på grund av uppenbart felaktig
rättstillämpning eller annan lik-
nande orsak.
Ändring behöver inte göras om
oriktigheten är av ringa betydelse.
Ett beslut får inte ändras till den
enskildes nackdel, om den besluta-
de förmånen har förfallit till betal-
ning och inte heller i annat fall om
det finns synnerliga skäl mot det.
Ändring enligt denna paragraf får
inte ske sedan mer än två år för-
flutit från den dag då beslutet
meddelades. Ändring får dock ske
även efter utgången av denna tid,
om det först därefter har kommit
fram att beslutet har fattats på
uppenbart felaktigt eller ofullstän-
digt underlag eller om det finns
andra synnerliga skäl.
31 §
Bestämmelserna i 29 § 1-3 om
arbete får, om det är skäligt, till-
lämpas i fråga om arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder som får
tillgodräknas för att uppfylla det
särskilda arbetsvillkoret enligt
10 a §. Bestämmelserna i 30 §
skall då gälla.
Beslut av länsarbetsnämnd enligt
denna lag får överklagas hos Ar-
betsmarknadsstyrelsen. Nämndens
beslut får dock inte överklagas
innan nämnden har omprövat sitt
beslut enligt 30 a §. Överklagas ett
beslut innan det har omprövats
skall överklagandet anses som en
begäran om omprövning enligt den
paragrafen.
I fråga om ärende som i första
instans handläggs av allmän för-
säkringskassa har bestämmelserna
i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:
381) om allmän försäkring om
omprövning och ändring av för-
säkringskassas beslut samt över-
klagande av försäkringskassas och
domstols beslut motsvarande till-
lämpning.
37
32 §
Prop. 1994/95:99
En ansökan om kontant arbets-
marknadsstöd skall göras på blan-
kett enligt fastställt formulär hos
den länsarbetsnämnd som rege-
ringen bestämmer.
Sökanden skall lämna uppgift om
1. medlemskapet i en arbetslös-
hetskassa och den tidpunkt då hon
eller han senast fick ersättning från
en sådan kassa, eller
2. begäran om medlemskap i en
arbetslöshetskassa.
Till ansökan skall fogas ett intyg
av arbetsgivaren om sökandens
arbetsförhållanden samt de uppgif-
ter i övrigt som behövs för be-
dömande av hennes eller hans rätt
till ersättning. Om ett sådant intyg
endast med stora svårigheter kan
skaffas, får arbetsförhållandena
och övriga uppgifter styrkas på
något annat sätt. En arbetsgivare
skall på begäran utfärda intyg som
nu har sagts enligt fastställt for-
mulär.
Sökanden skall på heder och
samvete intyga att uppgifter som
avses i andra stycket är riktiga.
Kontant arbetsmarknadsstöd beta-
las ut av den allmänna försäkrings-
kassa där sökanden är inskriven.
Arbetsmarknadsstyrelsens beslut
angående rätt till ersättning över-
klagas hos länsrätt, om inte annat
följer av lagen (1969:93) om be-
gränsning av samhällsstöd vid
arbetskonflikt. Prövningstillstånd
krävs vid överklagande till kam-
marrätten.
Vid prövning av överklagande av
länsrättens beslut i mål som avses
i första stycket skall nämndemän
ingå i kammarrätten, om nämn-
demän deltagit i länsrätten.
Kammarrättens beslut i mål som
avses i denna paragraf överklagas
hos Försäkringsöverdomstolen.
Arbetsmarknadsstyrelsens och
Riksförsäkringsverkets beslut enligt
denna lag i annat fall än som avses
i första stycket överklagas hos
regeringen.
38
Överklagande av länsarbets-
nämnds, allmän försäkringskas-
sas, Arbetsmarknadsstyrelsens
och domstols beslut m.m.
33
Beslut av en länsarbetsnämnd i
ärenden om stöd enligt denna lag
skall omprövas av nämnden, om
det begärs av en enskild som be-
slutet angår och beslutet inte har
meddelats med stöd av 33 a §.
Vid omprövning får beslutet inte
ändras till den enskildes nackdel.
34
Kontant arbetsmarknadsstöd får
dras in eller sättas ned med ett
skäligt belopp om sökanden med-
vetet eller av grov vårdslöshet
lämnar oriktiga eller vilseledande
uppgifter om förhållanden som är
av betydelse för rätten till stöd.
Prop. 1994/95:99
§
Skrivelsen med överklagandet skall
inges till den myndighet eller det
organ som har meddelat beslutet.
Den omständigheten att överkla-
gandet ingivits eller insänts direkt
till den myndighet som har att
pröva överklagandet utgör dock
inte hinder mot att ta upp över-
klagandet till prövning, om över-
klagandet har kommit in i rätt tid.
\hd som sägs i denna paragraf
om överklagande skall i tillämpliga
delar gälla en begäran om om-
prövning enligt 30 a §. Begäran
om omprövning av ett beslut skall
ske inom samma tid som ett över-
klagande av beslutet.
Länsarbetsnämnds, allmän för-
säkringskassas, Arbetsmarknads-
styrelsens, Riksförsäkringsverkets
och domstols beslut skall gälla
omedelbart, om inte annat anges i
beslutet eller bestäms av myndighet
som har att pröva beslutet.
§
Har regeringen träffat överens-
kommelse med annan stat om
andra villkor för rätt att erhålla
ersättning än som föreskrives i
denna lag, skall dessa villkor
tillämpas.
39
Beslut enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring om från-
kännande av rätt till ersättning
under viss tid gäller som ett beslut
om att dra in ersättning enligt
denna lag.
Ett beslut om uteslutning ur
arbetslöshetskassan enligt 48 § 2
den lagen, skall vid tillämpning av
denna lag anses innebära att den
försäkrade har frånkänts rätt till
ersättning under ett år.
35 §
Prop. 1994/95:99
Lagen (1969:93) om begränsning Kontant arbetsmarknadsstöd får
av samhällsstöd vid arbetskonflikt indragas eller skäligen nedsättas,
skall tillämpas på ersättning enligt om stödtagaren medvetet eller av
denna lag. grov vårdslöshet lämnar oriktig
eller vilseledande uppgift angående
förhållande som är av betydelse för
rätten till stöd.
37 §
Vid minskning av vissa ersättningar
med utgiven ersättning enligt denna
lag gäller föreskrifterna i 17 kap.
1 § lagen (1962: 381) om allmän
försäkring och 6 kap. 7 § andra
stycket lagen (1976:380) om ar-
betsskadeförsäkring.
Lagen (1969:93) om begränsning
av samhällsstöd vid arbetskonflikt
äger tillämpning på ersättning
enligt denna lag.
38 §
Beträffande minskning av vissa
ersättningar med utgiven ersättning
enligt denna lag gäller föreskrifter-
na i 17 kap. 1 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring och 6 kap.
7 § andra stycket lagen (1976:380)
om arbetsskadeförsäkring.
40
39 §
De närmare föreskrifter som finns
erforderliga för tillämpningen av
denna lag, meddelas av regeringen
eller, efter regeringens bemyndi-
gande, av Arbetsmarknadsstyrelsen
och Riksförsäkringsverket.
Prop. 1994/95:99
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. Den som före ikraftträdandet påbörjat en ersättningsperiod med
dagpenning får fortsätta att uppbära denna ersättning även efter ikraftträ-
dandet, dock längst till den 30 juni 1996.
3. Punkten 2 gäller endast om stödtagaren inte uppfyller villkoren för
rätt till ersättning enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring i
dess lydelse från den 1 januari 1995.
41
Prop. 1994/95:99
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1992:1331) om arbetslivsutveck-
ling skall införas två nya paragrafer, 2 och 3 §§, av följande lydelse.
2 §
Den tid under vilken en arbetslös
deltagit i verksamhet för arbets-
livsutveckling i enlighet med läns-
arbetsnämndens anvisningjämställs
med tid under vilken en arbetslös
enligt 6 § lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring eller 6 §
lagen (1973:371) om kontant ar-
betsmarknadsstöd skall ha utfört
förvärvsarbete. Vid bestämmande
av ramtid enligt samma bestämmel-
ser räknas inte tid då den arbets-
löse varit hindrad att arbeta på
grund av deltagandet, i den mån
tiden inte jämställs enligt vad som
nyss sagts.
3 §
Vid som föreskrivs om arbetsmark-
nadsutbildning z 31 § lagen
(1973:370) om arbetslöshetsför-
säkring och i 28 § lagen (1973:
371) om kontant arbetsmark-
nadsstöd skall gälla också i fråga
om verksamhet som avses i 1 §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
42
Prop. 1994/95:99
Härigenom föreskrivs att lagen (1993:1441) om allmän avgift för fi-
nansiering av kontantförmån vid arbetslöshet skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1994.
43
Prop. 1994/95:99
Härigenom föreskrivs att 50 § kommunalskattelagen (1928:370) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
50
Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgifter enligt lagen
(1994:000) om allmänna egenav-
gifter och enligt lagen (1993:1441)
om allmän avgift för finansiering
av kontantförmåner vid arbetslöshet
samt kommunalt grundavdrag i nu
nämnd ordning. Det som därefter
återstår utgör beskattningsbar
förvärvsinkomst.
§*
Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgifter enligt lagen
(1994:000) om allmänna egenav-
gifter och kommunalt grundavdrag
i nu nämnd ordning. Det som
därefter återstår utgör beskattnings-
bar förvärvsinkomst.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering.
‘Lydelse enligt prop. 1994/95:41.
44
Prop. 1994/95:99
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgifter enligt lagen
(1994:000) om allmänna egenav-
gifter och enligt lagen (1993:1441)
om allmän avgift för finansiering
av kontantförmåner vid arbetslöshet
samt statligt grundavdrag i nu
nämnd ordning. Det som därefter
återstår utgör beskattningsbar
förvärvsinkomst.
Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgifter enligt lagen
(1994:000) om allmänna egenav-
gifter och statligt grundavdrag i nu
nämnd ordning. Det som därefter
återstår utgör beskattningsbar
förvärvsinkomst.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering.
‘Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.
2Lydelse enligt prop. 1994/95:41.
45
Prop. 1994/95:99
Härigenom föreskrivs att 1 §, 4 § 1 mom., 12 §, 27 § 2 mom. och
43 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)’ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §2
Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges:
1. kommunal inkomstskatt.
2. statlig inkomstskatt,
3. statlig förmögenhetsskatt,
4. statlig fastighetsskatt,
5. skogsvårdsavgift,
6. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
7. avkastningsskatt i fall som avses i 2 § första stycket 1-5 lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
8. särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader,
9. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324)
samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
10. mervärdesskatt som redovisas i särskild självdeklaration enligt 14
kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200),
11. annuitet på avdikningslån,
12. avgifter enligt lagen (1994:000) om allmänna egenavgifter,
13. avgift enligt lagen
(1993:1441) om allmän avgift för
finansiering av kontantförmåner vid
arbetslöshet,
14. skatt enligt lagen (1993:1537)
om expansionsmedel.
13. skatt enligt lagen (1993:1537)
om expansionsmedel.
Att vad som sägs i denna lag om egenavgifter enligt lagen om
socialavgifter även tillämpas i fråga om skatt enligt 2 § lagen (1990:659)
om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster följer av 3 § sistnämnda
lag.
'Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2Lydelse enligt prop. 1994/95:41.
46
4 §
1 mom.3 För inkomst av arbete som hänför sig till bestämd tidsperiod
och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen och arbete som är
avsett att pågå kortare tid än en vecka skall preliminär A-skatt utgå med
belopp, som anges i skattetabeller, om inte annat framgår av 7 eller 7 a §
eller av skattemyndighets beslut. Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.
Tabellerna skall, om inte annat sägs i 2 mom., ange den preliminära
skatten på olika inkomstbelopp, beräknade for en månad eller den kortare
tid som anges i tabellerna och grundas på följande förutsättningar,
nämligen
att inkomsten är oförändrad under inkomståret,
att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som
anges i tabellen,
Prop. 1994/95:99
att den skattskyldige inte skall
betala annan skatt eller avgift som
avses i denna lag än statlig in-
komstskatt, kommunal inkomstskatt
samt avgifter enligt lagen
(1994:000) om allmänna egenav-
gifter och avgift enligt lagen
(1993:1441) om allmän avgift för
finansiering av kontantförmåner vid
arbetslöshet,
att den skattskyldige vid taxering
för inkomsten inte erhåller annat
avdrag än avdrag för avgifter
enligt lagen (1994:000) om allmän-
na egenavgifter och avgift enligt
lagen (1993:1441) om allmän
avgift för finansiering av kontant-
förmåner vid arbetslöshet samt
grundavdrag.
Av tabellerna skall framgå hur
stor del av avdragsbeloppet som
avser allmänna egenavgifter och
allmän avgift för finansiering av
kontantförmåner vid arbetslöshet.
att den skattskyldige inte skall
betala annan skatt eller avgift som
avses i denna lag än statlig
inkomstskatt, kommunal inkomst-
skatt och avgifter enligt lagen
(1994:000) om allmänna egenav-
gifter,
att den skattskyldige vid taxering
för inkomsten inte erhåller annat
avdrag än avdrag för avgifter
enligt lagen (1994:000) om allmän-
na egenavgifter och grundavdrag.
Av tabellerna skall framgå hur
stor del av avdragsbeloppet som
avser allmänna egenavgifter.
12 §4
För den som inte skall betala För den som inte skall betala
avgifter enligt lagen (1994:000) om avgifter enligt lagen (1994:000) om
3Lydelse enligt prop. 1994/95:41.
4Lydelse enligt prop. 1994/95:41.
47
allmänna egenavgifter skall preli-
minär A-skatt i fall som avses i 4
§ 1 mom. och 40 § utgå enligt de
grunder som där anges med be-
aktande av att skyldighet att betala
sådana avgifter och rätt till avdrag
för avgifterna inte föreligger.
allmänna egenavgifter och lagen
(1993:1441) om allmän avgift för
finansiering av kontantförmåner vid
arbetslöshet skall preliminär A—
skatt i fall som avses i 4 § 1 mom.
och 40 § utgå enligt de grunder
som där anges med beaktande av
att skyldighet att betala sådana
avgifter och rätt till avdrag för
avgifterna inte föreligger.
I fråga om folkpension och annan ersättning som utbetalas tillsammans
med sådan pension får den utbetalande myndigheten eller inrättningen vid
beräkning av preliminär A-skatt med frångående av bestämmelserna i 4
och 40 §§ ta hänsyn till att den skattskyldige kan vara berättigad till
särskilt grundavdrag, om därmed bättre överensstämmelse kan uppnås
mellan preliminär och slutlig skatt. Skattemyndighets beslut med stöd av
3 § 2 mom. om preliminär skatt för den skattskyldige får dock inte
frångås.
Prop. 1994/95:99
27 §
2 mom.5 Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig gottskrivas:
1. debiterad preliminär F-skatt och debiterad särskild A-skatt;
2. sådan preliminär A-skatt, som den skattskyldiges arbetsgivare ålagts
att betala enligt 75 §;
3. annan än under 1 och 2 avsedd preliminär skatt, som har betalats av
den skattskyldige i den mån skatten inte har använts för betalning av
innehållen preliminär skatt enligt bestämmelserna i 52 a § första stycket;
4. överskjutande ingående mervärdesskatt i den mån skatten inte
betalats ut enligt 45 § 2 mom. andra stycket;
5. skatt som överförts från stat med vilken Sverige ingått överenskom-
melse om uppbörd och överföring av skatt; samt
6. ett belopp motsvarande 28 procent av en minskning av expansions-
medel enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel.
Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig också gottskrivas
särskild inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild in-
komstskatt för utomlands bosatta samt enligt lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för tid under
beskattningsåret då den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller
stadigvarande vistats här.
Vid gottskrivning av preliminär
A-skatt som innehållits av den
skattskyldiges arbetsgivare skall
sådana allmänna egenavgifter och
Vid gottskrivning av preliminär
A-skatt som innehållits av den
skattskyldiges arbetsgivare skall
sådana allmänna egenavgifter som
5Lydelse enligt prop. 1994/95:41.
48
allmän avgift för finansiering av
kontantförmåner vid arbetslöshet
som arbetsgivaren redovisat i
kontrolluppgift i första hand gott-
skrivas som sådana avgifter.
arbetsgivaren redovisat i kontrol- Prop. 1994/95:99
luppgift i första hand gottskrivas
som sådana avgifter.
43 §6
1 mom. Den som betalar ut
ersättning för arbete skall vid varje
utbetalningstillfälle genom särskilt
kvitto eller på annat lämpligt sätt
lämna mottagaren uppgift om det
belopp, som genom skatteavdrag
har innehållits på ersättningen
samt, om avdrag gjorts enligt 4 § 1
mom., hur stor del av det innehåll-
na beloppet som avser allmänna
egenavgifter och allmän avgift för
finansiering av kontantförmåner vid
arbetslöshet. Skyldighet att lämna
sådan uppgift föreligger dock inte,
om ersättningen kvitteras på avlö-
ningslista, där skatteavdraget samt
de allmänna egenavgiftema och
den allmänna avgiften för finans-
iering av kontantförmåner vid
arbetslöshet har angivits. I fråga
om folkpension och tilläggspension
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, delpension enligt lagen
(1979:84) om delpensionsförsäk-
ring, livränta enligt lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäk-
ring, lagen (1976:380) om arbets-
skadeförsäkring, lagen (1977:265)
om statligt personskadeskydd eller
lagen (1977:267) om krigsskadeer-
sättning till sjömän eller annan
jämförbar ersättning enligt äldre
lagstiftning behöver uppgift om
skatteavdragets belopp samt de
allmänna egenavgiftema och den
allmänna avgiften för finansiering
av kontantförmåner vid arbetslöshet
1 mom. Den som betalar ut ersätt-
ning för arbete skall vid varje
utbetalningstillfälle genom särskilt
kvitto eller på annat lämpligt sätt
lämna mottagaren uppgift om det
belopp, som genom skatteavdrag
har innehållits på ersättningen
samt, om avdrag gjorts enligt 4 § 1
mom., hur stor del av det innehåll-
na beloppet som avser allmänna
egenavgifter. Skyldighet att lämna
sådan uppgift föreligger dock inte,
om ersättningen kvitteras på avlö-
ningslista, där skatteavdraget och
de allmänna egenavgiftema har
angivits. I fråga om folkpension
och tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
delpension enligt lagen (1979:84)
om delpensionsförsäkring, livränta
enligt lagen (1954:243) om yrkess-
kadeförsäkring, lagen (1976:380)
om arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977:265) om statligt personska-
deskydd eller lagen (1977:267) om
krigsskadeersättning till sjömän
eller annan jämförbar ersättning
enligt äldre lagstiftning behöver
uppgift om skatteavdragets belopp
och de allmänna egenavgiftema
dock inte lämnas om avdraget är
lika stort som vid det närmast
föregående utbetalningstillfället.
Detsamma gäller vid utbetalning av
annan sådan pension eller livränta
som avses i 3 § 2 mom. andra
stycket om utbetalningen görs av
6Lydelse enligt prop. 1994/95:41.
49
4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 99
dock inte lämnas om avdraget är
lika stort som vid det närmast
föregående utbetalningstillfället.
Detsamma gäller vid utbetalning av
annan sådan pension eller livränta
som avses i 3 § 2 mom. andra
stycket om utbetalningen görs av
den som har rätt att betala ut sådan
den som har rätt att betala ut sådan
ersättning som anges i föregående
mening eller av försäkringsföretag
eller understödsförening.
Prop. 1994/95:99
ersättning som anges i föregående
mening eller av försäkringsföretag
eller understödsförening.
Har skatteavdrag för kvarstående skatt inte kunnat göras med så stort
belopp, som motsvarar den kvarstående skatten, skall arbetsgivaren vid
det utbetalningstillfälle, som närmast föregår uppbördsmånaden april,
underrätta arbetstagaren om storleken av felande belopp.
Efter den 18 i uppbördsmånaden april eller, om arbetstagare tidigare
har avslutat sitt arbete, vid arbetets slut skall arbetsgivaren återlämna
skattsedeln på slutlig skatt till arbetstagaren. Har arbetstagaren avslutat
sitt arbete under tid då avdrag för kvarstående skatt skall göras, skall
arbetsgivaren lämna arbetstagaren skriftlig uppgift om summan av gjorda
skatteavdrag för sådan skatt och den tid som avdragen avser. Sådan
uppgift, som skall vara undertecknad eller signerad av arbetsgivaren eller
någon hos honom anställd, skall också omfatta arbetsgivarens namn och
adress.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer
formulär till blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna
skall kostnadsfritt tillhandahållas arbetsgivare.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
i fråga om preliminär skatt för 1995 och slutlig skatt på grund av 1996
års taxering.
50
Prop. 1994/95:99
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
4 §l
Kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner
som utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämnas av den som betalat
ut beloppet eller gett ut förmånen.
Kontrolluppgifter skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldige har
fått skattepliktigt belopp eller skattepliktig förmån.
Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i
ftåga om ersättning eller förmån som mottagaren får för arbete och som
för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte mottagaren an-
tingen har enbart en F-skattesedel eller både en F-skattesedel och en
A-skattesedel och skriftligen åberopat F-skattesedeln samt för sådan
ersättning från arbetsgivare som enligt 3 § 3 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt beskattas som inkomst av kapital.
Uppgiftsskyldighet föreligger inte i fråga om ersättning eller förmån
som enligt 2 kap. 24 § skall redovisas i självdeklaration.
Kontrolluppgift skall ta upp
utgiven ersättning eller förmån
samt avdragen preliminär skatt. Av
kontrolluppgiften skall framgå hur
stor del av skatteavdraget som
avser allmänna egenavgifter och
allmän avgift för finansiering av
kontantförmåner vid arbetslöshet
som den uppgiftsskyldige redovisat
enligt bestämmelserna i 43 § 1
mom. uppbördslagen (1953:272). I
6-12 §§ lämnas närmare föreskrif-
ter om vad som skall iakttas när
kontrolluppgift lämnas.
Kontrolluppgift skall ta upp ut-
given ersättning eller förmån samt
avdragen preliminär skatt. Av kon-
trolluppgiften skall framgå hur stor
del av skatteavdraget som avser
allmänna egenavgifter som den
uppgiftsskyldige redovisat enligt
bestämmelserna i 43 § 1 mom.
uppbördslagen (1953:272). I 6-12
§§ lämnas närmare föreskrifter om
vad som skall iakttas när kontroll-
uppgift lämnas.
'Lydelse enligt 1994/95:41.
51
Prop. 1994/95:99
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering.
52
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 2 §§ samt 5 kap. 1 § taxerings-
lagen (1990:324) skall ha följande lydelse.
1 kap.
1 §'
Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller
avgift (taxering) enligt
1. kommunalskattelagen (1928:370),
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
lagen (1984:1052)
lagen (1946:324)
om statlig fastighetsskatt,
om skogs-
2.
3.
4.
5.
vårdsavgift,
5. lagen (1990:661) om avkast-
ningsskatt på pensionsmedel i fall
som avses i 2 § första stycket 1-5
nämnda lag,
om avkast-
6. lagen (1991:687) om särskild
löneskatt på pensionskostnader,
7. lagen (1994:000) om allmän-
na egenavgifter,
8. lagen (1993:1537) om expan-
sionsmedel.
6. lagen (1990:661)
ningsskatt på pensionsmedel i fall
som avses i 2 § första stycket 1-5
nämnda lag,
7. lagen (1991:687) om särskild
löneskatt på pensionskostnader,
8. lagen (1994:000) om allmänna
egenavgifter,
9. lagen (1993:1441) om allmän
avgift för finansiering av kontant-
förmåner vid arbetslöshet,
10. lagen (1993:1537) om ex-
pansionsmedel.
Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter
(skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.
Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål
om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.
Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för
fastställelse av mervärdesskatt i vissa fäll framgår av 14 kap. 28 §
mervärdesskattelagen (1994:200).
‘Lydelse enligt prop. 1994/95:41.
53
2
Vad som sägs i denna lag om
skatt och skattskyldig gäller även
avgift och avgiftsskyldig enligt
lagen (1946:324) om skogsvårdsav-
gift, lagen (1994:000) om allmänna
egenavgifter och lagen (1993:1441)
om allmän avgift för finansiering
av kontantförmåner vid arbets-
löshet.
Vad som sägs i denna lag om
skatt och skattskyldig gäller även
avgift och avgiftsskyldig enligt
lagen (1994:000) om allmänna
egenavgifter.
Prop. 1994/95:99
5 kap.
1 §3
Har en skattskyldig i självdeklaration eller annat skriftligt meddelande,
som han under förfärandet avgett till ledning för taxeringen, lämnat
uppgift som befinns oriktig, skall en särskild avgift (skattetillägg) påföras
honom. Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan
uppgift i mål om taxering och uppgiften inte har godtagits efter prövning
i sak.
Skattetillägg enligt första stycket
tas ut med tjugo procent av den
mervärdesskatt och med fyrtio
procent av sådan skatt som avses i
1 kap. 1 § första stycket 1-4, 6, 7
och 10 som, om den oriktiga upp-
giften hade godtagits, inte skulle ha
påförts den skattskyldige eller hans
make eller, i fråga om förmögen-
hetsskatt, någon annan person som
samtaxeras med honom, eller, vad
gäller mervärdesskatt, felaktigt
skulle ha tillgodoräknats honom.
Skulle den oriktiga uppgiften, om
den hade godtagits, ha medfört
sådant underskott i förvärvskälla i
inkomstslaget näringsverksamhet
eller tjänst som inte utnyttjas taxe-
ringsåret, skall skattetillägg i stället
beräknas på ett underlag som utgör
en fjärdedel av den minskning av
Skattetillägg enligt första stycket
tas ut med tjugo procent av den
mervärdesskatt och med fyrtio
procent av sådan skatt som avses i
1 kap. 1 § första stycket 1-6 och 8
som, om den oriktiga uppgiften
hade godtagits, inte skulle ha
påförts den skattskyldige eller hans
make eller, i fråga om förmögen-
hetsskatt, någon annan person som
samtaxeras med honom, eller, vad
gäller mervärdesskatt, felaktigt
skulle ha tillgodoräknats honom.
Skulle den oriktiga uppgiften, om
den hade godtagits, ha medfört
sådant underskott i förvärvskälla i
inkomstslaget näringsverksamhet
eller tjänst som inte utnyttjas taxe-
ringsåret, skall skattetillägg i stället
beräknas på ett underlag som utgör
en fjärdedel av den minskning av
2Lydelse enligt prop. 1994/95:41.
3Senaste lydelse 1993:1562.
54
underskottet som rättelsen av den underskottet som rättelsen av den Prop. 1994/95:99
oriktiga uppgiften medfört. oriktiga uppgiften medfört.
Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent eller, vad
gäller mervärdesskatt, tio procent av underlaget när
1. den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med led-
ning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skattemyndig-
heten och som varit tillgängligt för myndigheten före utgången av no-
vember taxeringsåret,
2. den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd
fråga.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering.
55
Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha fö-
ljande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §'
Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt
1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags
tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om
ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen
(1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295)
om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen
(1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig fastig-
hetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för
livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen
(1989:346) om särskild vinstskatt, lagen (1989:471) om investeringsskatt
för vissa byggnadsarbeten, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta, lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl., lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskost-
nader, lagen (1993:1537) om expansionsmedel,
2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen
(1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpel-
skattelagen (1964:308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på
vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen
(1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotnings-
lagen (1975:343), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon,
som icke är registrerade i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om
skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om
skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt for elektrisk
kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen
'Lydelse enligt prop. 1994/95:41.
Prop. 1994/95:99
56
(1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om
stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om
stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen
(1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om
lagerskatt på viss bensin, fordonsskattelagen (1988:327), lagen
(1988:328) om fordonsskatt på utländska fordon, lagen (1988:1567) om
miljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) om koldioxidskatt,
lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen (1990:613) om miljöavgift på
utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion, lagen (1990:662) om skatt
på vissa premiebetalningar, lagen (1990:1087) om lagerskatt på vissa
oljeprodukter, lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för gruppliv-
försäkring, m.m., lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1483)
om skatt på vinstsparande m.m., lagen (1992:1479) om lagerskatt på viss
bensin, lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa
oljeprodukter, lagen (1992:1439) om lagerskatt på dieselolja, mervärdes-
skattelagen (1994:200),
Prop. 1994/95:99
3. lagen (1981:691) om socialav-
gifter, lagen (1994:000) om all-
männa egenavgifter och lagen
(1993:1441) om allmän avgift för
finansiering av kontantförmåner vid
arbetslöshet.
3. lagen (1981:691) om socialav-
gifter och lagen (1994:000) om
allmänna egenavgifter.
Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande
skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).
Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i
den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande dröjsmålsav-
gift, skattetillägg eller liknande avgift.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Den äldre lydelsen av 1 §
gäller dock fortfarande i fråga om avgift enligt lagen (1993:1441) allmän
avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet.
57
5 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 99
Prop. 1994/95:99
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1993:1536) om räntefördelning
vid beskattning skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §'
Statlig inkomstskatt, statlig för-
mögenhetsskatt, kommunal in-
komstskatt, egenavgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgif-
ter, särskild löneskatt enligt 2 §
lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkom-
ster, avkastningsskatt enligt 2 § 5
lagen (1990:661) om avkastnings-
skatt på pensionsmedel, särskild
löneskatt enligt 3 § lagen
(1991:687) om särskild löneskatt
på pensionskostnader, statlig fastig-
hetsskatt, mervärdesskatt som
redovisas i särskild självdeklaration
enligt 14 kap. 3 § mervärdesskatte-
lagen (1994:200), annuitet på
avdikningslån, avgifter enligt lagen
(1994:000) om allmänna egenav-
gifter, avgift enligt lagen
(1993:1441) om allmän avgift för
finansiering av kontantförmåner vid
arbetslöshet samt skattetillägg och
förseningsavgift enligt taxeringsla-
gen (1990:324) räknas inte som
tillgång eller skuld.
Statlig inkomstskatt, statlig för-
mögenhetsskatt, kommunal in-
komstskatt, egenavgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgif-
ter, särskild löneskatt enligt 2 §
lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkom-
ster, avkastningsskatt enligt 2 § 5
lagen (1990:661) om avkastnings-
skatt på pensionsmedel, särskild
löneskatt enligt 3 § lagen
(1991:687) om särskild löneskatt
på pensionskostnader, statlig fastig-
hetsskatt, mervärdesskatt som
redovisas i särskild självdeklaration
enligt 14 kap. 3 § mervärdesskatte-
lagen (1994:200), annuitet på
avdikningslån, avgifter enligt lagen
(1994:000) om allmänna egenav-
gifter samt skattetillägg och
förseningsavgift enligt taxeringsla-
gen (1990:324) räknas inte som
tillgång eller skuld.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Den äldre lydelsen av 10 §
gäller dock fortfarande i fråga om avgift enligt lagen (1993:1441) om all-
män avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet.
'Lydelse enligt prop. 1994/95:41.
58
3 Ärendet och dess beredning
Prop. 1994/95:99
Den 1 juli 1994 genomfördes ett antal ändringar i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmark-
nadsstöd. De grundade sig delvis på förslag som lades fram i betänkan-
det Ersättning vid arbetslöshet (SOU 1993:52).
Regeringen kommer i denna proposition, att i enlighet med vad som
anförts i regeringsförklaringen, föreslå en återställning av ändringarna till
vad som i huvudsak gällde före den 1 juli 1994.
Lagrådet
Förslaget till lag om upphävande av lagen (1993:1441) om allmän avgift
för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet jämte följdändringar
är av den beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
4 En återgång till vad som gällde innan den
1 juli 1994
Regeringens förslag: Möjligheten att kvalificera sig för en ny
ersättningsperiod enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen
om kontant arbetsmarknadsstöd genom att delta i arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder m.m. återställs till vad som gällde före den
1 juli 1994. Rätten till en inkomstrelaterad ersättning enligt lagen
om kontant arbetsmarknadsstöd upphör.
Reglerna om medlemsvillkor och arbetsvillkor i lagen om arbets-
löshetsförsäkringen återställs till vad som gällde före den 1 juli
1994. Avgiftsvillkoret för rätt till ersättning slopas. Lagen om
allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet
upphävs.
En finansieringsavgift återinförs i lagen om arbetslöshetsförsäk-
ring.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.
Inledning
Arbetslöshetsersättningarna skall utgöra ett sammanhållet system. Det bör
bestå av dels ett obligatoriskt grundskydd, dels en frivillig försäkring som
ger en inkomstrelaterad ersättning.
59
På så sätt omfattas alla av ersättning vid arbetslöshet. Den som är Prop. 1994/95:99
medlem i en arbetslöshetskassa kan få en inkomstrelaterad ersättning om
tidigare lön berättigar till ersättning utöver grundbeloppet.
Regeringen förespråkar att arbetslöshetsersättningen administreras på
samma sätt som gällde före den 1 juli 1994.
Regeringen föreslår att de statliga arbetslöshetskassorna läggs ned i
och med utgången av år 1994. KAS-regionema, som administrerar
grundbeloppet, ges i uppdrag att även administrera avvecklingen av
ärendena från de statliga kassorna. Den avvecklingen skall vara helt
avslutad den 30 juni 1996.
Med anledning av förslaget i avsnitt 5 om begränsning av ersättnings-
rätten vid fast deltidsarbete är det viktigt att detta kompletteras med en
förtur till mertidsarbete vid nyanställning hos arbetsgivaren. Regeringen
avser att återkomma om detta.
Regeringen avser också att en tillsätta en utredning för översyn av
arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet med
inriktning mot en sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. I utredningens
uppdrag bör också ingå en analys av uppdragstagarnas ställning samt
frågor om studier och arbetslöshetsersättning. Utredningen i fråga om
avstängningsregler m.m. inom arbetslöshetsförsäkringen (dir. 1994:84)
bör överföras till denna nya utredning.
Tilläggsdirektivet (dir. 1994:71) till utredningen om arbetsmark-
nadspolitikens roll omfattning och avgränsning och uppdraget i fråga om
konkurrensneutralitet m.m. i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 1994:83)
kommer att återkallas med anledning av att de statliga kassorna läggs ned
och att begränsningen av antalet ersättningsperioder upphör.
Begränsningen av antalet ersättningsperioder upphör
Den 1 juli 1994 infördes en begränsning av antalet ersättningsperioder
som kunde uppfyllas genom annat än förvärvsarbete. Då gjordes en
skillnad mellan vanligt förvärvsarbete och med förvärvsarbete jämställd
tid. Den första ersättningsperioden med en inkomstrelaterad ersättning
kan nu endast uppfyllas med vanligt förvärvsarbete.
Regeringen anser att en sådan uppdelning i kvalificeringsgrundema är
olämplig. Den som blivit arbetslös och inte kan finna ett nytt arbete
måste kunna erbjudas olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att
stärka hans eller hennes ställning på arbetsmarknaden. Det är angeläget
att den arbetslöse genom arbetsmarknadsutbildning eller annat bygger på
sina tidigare erfarenheter för att underlätta återgången till arbetslivet.
Om den arbetslöses ersättningsperiod går till ända trots sådana insatser
bör han eller hon ha rätt till fortsatt ersättning i form av en ny ersätt-
ningsperiod under den tid då han eller hon aktivt söker arbete.
Begränsingen av antalet ersättningspeioder har skapat stor oro för
ekonomin bland de arbetslösa. Detta har också skapat osäkerhet hos
kommunerna där man befarat en kraftig ökning av socialbidragskost-
nadema.
60
Regeringen föreslår därför att det fr.o.m. den 1 januari 1995, i likhet Prop. 1994/95:99
med vad som gällde före den 1 juli 1994, blir möjligt att uppfylla arbets-
villkoret med såväl arbete som med arbete jämställd tid. Detta skall gälla
både vid den första ersättningsperioden och vid eventuellt följande
ersättningsperioder.
Den inkomstrelaterade ersättningen enligt lagen om kontant arbets-
marknadsstöd upphör
Arbetslöshetsförsäkringen, som ger en inkomstrelaterad ersättning, har
varit frivillig ända sedan den i sin nuvarande form startade år 1935.
Anslutningen till försäkringen har sedan dess ökat kontinuerligt så att det
nu endast är ett fåtal som står utanför försäkringen. Något behov av en
statlig arbetslöshetsförsäkring finns enligt regeringens mening inte. Det
är värt att notera att det nuvarande systemet med statliga arbetslös-
hetskassor inte i sig innebär att fler personer får arbetslöshetsersättning,
snarare tvärtom. Regeringen föreslår att rätten till inkomstrelaterad
ersättning enligt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd slopas fr.o.m. den
1 januari 1995.
Medlemsvillkoret återinförs
Regeringen anser att en inkomstrelaterad ersättning baserad på tidigare
inkomst bör skötas av arbetslöshetskassorna och att rätten till sådan
ersättning skall bygga på medlemskap i sådan kassa. Denna admini-
strativa ordning har visat sig vara effektiv både för samhället och för
medlemmarna. Kassorna nyttjar modem teknik både vid prövning av
ansökan om ersättning och vid utbetalning. Trots den stora ökningen av
arbetslösheten har handläggningstidema kunnat hållas på en rimlig nivå.
Arbetslöshetskassorna är öppna för dem som har en anställning
respektive driver företag. Innan ersättning betalas ut vid arbetslöshet bör
bl.a., i likhet med vad som gällde tidigare, krävas att sökanden har varit
medlem i kassan under en viss tid. Fr.o.m. den 1 juli 1994 gäller i stället
ett avgiftsvillkor. Regeringen återkommer strax till detta.
Regeringen anser att det finns goda skäl att återgå till det tidigare
kravet på minst ett års medlemstid (för företagare två år) för att få
ersättning från arbetslöshetskassan. Regeringen föreslår därför att detta
villkor åter skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1995.
Arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen återställs
De krav som ställts på omfattningen av det arbete som kvalificerar för
ersättning från en arbetslöshetskassa har varierat. De förändringar som
trädde i kraft den 1 juli 1994 innebar i huvudsak en regel om 5 månaders
arbete med minst 75 timmar per månad.
61
Regeringen föreslår nu en återgång till det tidigare, väl fungerande Prop. 1994/95:99
arbetsvillkoret (75 dagars arbete fördelade på minst fyra månader under
en tolvmånadersperiod) i arbetslöshetsförsäkringen fr.o.m. den 1 januari
1995.
Den allmänna avgiften för finansiering av kontantförmåner vid arbets-
löshet upphör
Införandet av den allmänna avgiften hade två syften. För det första skulle
den utgöra grunden för det avgiftsvillkor som ersatte medlemsvillkoret.
I och med återställandet av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen finns inte
längre några skäl att av denna anledning behålla avgiften. För det andra
skulle avgiften stärka finansieringen av arbetslöshetsförsäkringens
kostnader. Regeringen anser att det är produktionen som främst skall
bära kostnaderna för arbetslösheten. Hur finansieringen bör ske när den
allmänna avgiften för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet
upphör redovisas i avsnitt 7. Den allmänna avgiften bör således
avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1995.
Avgiftsvillkoret slopas
Införandet av en allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid
arbetslöshet var ett led i en obligatorisk försäkring där det förhållandet
att allmän avgift erlagts skulle vara ett villkor för en inkomstrelaterad
ersättning.
Regeringen anser att den inkomstrelaterade ersättningen skall admini-
streras av arbetslöshetskassor med medlemskap som grund. Eftersom
regeringen föreslår att den allmänna avgiften slopas bör också av-
giftsvillkoret upphöra vid utgången av innevarande år.
En finansieringsavgift
Fram t.o.m. den 31 december 1993 betalade arbetslöshetskassorna en
avgift till staten för finansiering av arbetslöshetsersättningen (finansie-
ringsavgift). Regeringen föreslår att finansieringsavgiften återinförs
fr.o.m. den 1 januari 1995.
62
5 Förändringar i förhållande till vad som gällde
innan den 1 juli 1994
Regeringens förslag: En medlems normalarbetstid skall vara den
tid som han eller hon har varit anställd för att arbeta per vecka
under de senaste åtta kalendermånaderna inom en ramtid av tolv
månader före arbetslösheten.
För den som har en tillsvidareanställning på deltid begränsas
ersättningen till den aktuella ersättningsperioden.
Beräkningen av normalarbetstid i arbetslöshetsförsäkringen
En arbetslös kassamedlem bör kompenseras för en arbetstid och
inkomst som varit normal för denne sett över en längre tid. Regeringen
har bedömt det rimligt att denna tid bör rättas till de senaste åtta
månaderna före det att medlemmen söker arbete hos arbetsförmedlingen.
Detta främjar arbetslinjen.
Den som arbetat heltid eller deltid med en fastlagd veckoarbetstid
under det senaste året före arbetslösheten bör liksom före den 1 juli 1994
få sin ersättning baserad på detta arbete.
Har arbetstiden däremot inte varit fastlagd på det sättet utan varierat
under de senaste tolv månaderna bör dagpenningen och normalarbetstiden
beräknas på verksamheten under de senaste åtta månaderna. Detta gäller
såväl när arbete eller med arbete jämställd tid utförts samtliga månader
under ramtiden, men i växlande omfattning, som då sådan verksamhet
endast utförts vissa månader. I beräkningen kan således ingå månader
av ramtiden då medlemmen inte utfört arbete eller motsvarande.
Om arbetstiden har varierat under de åtta månaderna bör det samman-
lagda antalet timmar delas med 35 veckor vilket motsvarar åtta månader.
Förslaget innebär inte att normalarbetstiden sänks när sökanden beviljas
en ny ersättningsperiod i anslutning till att den tidigare perioden har gått
till ända.
Denna nya beräkningsgrund för normalarbetstiden bör gälla för den
som beviljas ersättning från den 1 januari 1995.
En begränsning av ersättning vid sidan av deltidsarbete
Efterfrågan från företagen på deltidsarbetande har varit stor under många
år. För försäkringen innebär det krav på anpassningar då heltidssökande
erbjuds deltidsarbeten. Den som framöver erhåller fast deltidsarbete och
gör anspråk på ersättning bör få ersättning vid sidan av deltidsarbete
Prop. 1994/95:99
63
under en begränsad tid. När det gäller dem som har accepterat ett Prop. 1994/95:99
varaktigt fast deltidsarbete innebär det system som gällde före den 1 juli
1994 att ersättning vid sidan av deltidsarbete kunde betalas ut i oändlig
tid. Genom deltidsarbete byggdes ständigt nya arbetsvillkor upp och en
rundgång uppstod.
Regeringen föreslår att den som har en tillsvidareanställning på deltid
får ersättning baserad på tidigare arbete ersättningsperioden ut. Kvalifice-
rar sig den sökande till en ny ersättningsperiod genom det fasta deltids-
arbetet kommer detta att utgöra grunden för ersättningen i den nya
perioden.
6 Övergångsregler
Regeringens förslag: Den som före ikraftträdandet påbörjat en
ersättningsperiod med dagpenning får fortsätta att uppbära denna
även efter ikraftträdandet, dock längst till den 30 juni 1996. Dock
gäller detta endast om stödtagaren inte uppfyller villkoren för rätt
till ersättning enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring i
dess lydelse fr.o.m. den 1 januari 1995.
Skälen för regeringens förslag: Rätten till en inkomstrelaterad ersättning
(dagpenning) enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
föreslås upphöra. En arbetslös med en ersättningsperiod med dagpenning
som börjat före den 1 januari 1995 bör dock få fortsätta att uppbära den
ersättning han eller hon har beviljats. Sträcker sig ersättningsperioden
längre än till den 30 juni 1996 utgör dock denna tidpunkt en yttersta
gräns. Likaså skall gälla att den som under ersättningsperioden uppfyller
villkoren för ersättning enligt reglerna i arbetslöshetsförsäkringslagen
skall övergå till att få ut sin återstående del av perioden från arbetslös-
hetskassan.
64
Prop. 1994/95:99
Regeringens förslag: En försäkrad som påbörjat en ersättnings-
period före ikraftträdandet får uppbära ersättning under återstående
dagar av ersättningsperioden även om medlems- och arbetsvillkoren
inte uppfyllts. I ersättningsperioden räknas in ersättning med dag-
penning enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.
Bestämmelsen om en begränsning av rätten till ersättning vid sidan
av ett fast deltidsarbete träder i kraft den 1 juli 1995.
Skälen till regeringens förslag: En medlem som beviljats arbetslöshets-
ersättning enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring för tiden
den 1 juli - den 31 december 1994 får fortsätta sin ersättningsperiod ut
även om han eller hon ännu inte uppfyller medlemsvillkoret. Detsamma
gäller om arbetsvillkoret inte uppfyllts under medlemstiden.
Regeln om normalarbetstidens beräkning för de som under en
ersättningsperiod kvalificerat sig för ytterligare ersättning genom en inte
tidsbegränsad deltidsanställning skall träda i kraft den 1 juli 1995.
7 Kostnader m.m.
Kostnaderna för arbetslösheten
Den höga arbetslösheten och de snabbt ökande kostnaderna för denna är
en starkt bidragande orsak till urholkningen av statsfinanserna. I oktober
1994 var den öppna arbetslösheten 8,1 % av arbetskraften eller 346 000
personer. I konjunkturberoende arbetsmarknadsåtgärder fanns ca 200 000
personer. Till detta kommer ca 140 000 deltidsarbetslösa.
Merparten av de arbetslösa har rätt till ersättning från arbetslöshetsför-
säkringen, som huvudsakligen finansieras från den s.k. arbetsmark-
nadsfonden. Fonden är egentligen bara ett konto hos Riksgäldskontoret.
Till kontot är knuten en kredit om 100 miljarder kronor för innevarande
budgetår.
Förutom ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen betalas ur fonden
kontant arbetsmarknadsstöd (KAS), permitteringslöneersättning (PLE),
arbetslivsutveckling (ALU) samt utbildningsbidrag för kassamedlemmar
som genomgår bl.a. arbetsmarknadsutbildning. Därtill kommer ut-
bildningsvikariat som finansieras via reducerade inkomster till fonden.
Under budgetåret 1993/94 utbetalades via fonden 39,2 miljarder kronor
i kontantstöd, varav 37 miljarder kronor avsåg arbetslöshetsförsäkring,
2,1 miljarder kronor KAS och 106 miljoner kronor PLE. Vidare
utbetalades 5,4 miljarder kronor till deltagare i ALU och genom särskilt
65
regeringsbeslut överfördes 5 miljarder kronor till statsbudgeten för Prop. 1994/95:99
finansiering av utbildningsbidrag till kassamedlemmar.
Kostnader för förslagen
Införandet av en inkomstrelaterad ersättning i lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd (statliga arbetslöshetskassor) fr.o.m. den 1
juli 1994 beräknades ge en kostnadsökning om drygt 3 miljarder kronor
per år i och med att kretsen personer som blev berättigade till in-
komstrelaterad ersättning ökade. Samtidigt skedde en begränsning av
antalet ersättningsperioder och det blev en skärpning av arbetslöshetsför-
säkringens arbetsvillkor. Dessa uppstramningar beräknades på längre sikt
spara drygt 3 miljarder kronor. Sammantaget bedömdes dessa förändring-
ar inte ge effekt på fondens utgifter. Kostnader och besparingar skulle ta
ut varandra.
Regeringens förslag att slopa de statliga arbetslöshetskassorna, att ta
bort de försämringar som gjordes för ersättningstagama vad gäller
arbetsvillkoret och återkvalificeringsreglema och att skärpa reglerna för
normalarbetstid och ersättning i samband med fast deltidsarbete, innebär
för utbetalningarna ur fonden en besparing om 2,6 miljarder kronor.
Finansiering
Arbetsmarknadsfonden finansieras i dag dels av en arbetsmarknadsavgift
om 2,12 % av lönekostnaderna, som arbetsgivarna betalar, dels av en
allmän avgift, som den enskilde betalar. Den allmänna avgiften infördes
den 1 januari 1994 och uppgår till 1 % för år 1994 och 2 % för år 1995.
Den tas ut på inkomst av anställning resp, inkomst av annat förvärvs-
arbete enligt 11 kap. 2-3 §§ lagen (1982:381) om allmän försäkring och
beräknas ge drygt 7 miljarder kronor i intäkter 1994 och 14 miljarder
kronor under år 1995. I samband med införandet av den allmänna
avgiften avskaffades den avgift arbetslöshetskassorna betalade till staten
för delfinansiering av försäkringsersättningen (finansieringsavgiften). Det
sistnämnda medförde ett inkomstbortfall om 1,2 miljarder kronor. Med
denna finansiering räcker inte intäkterna till för att täcka fondens utgifter.
Budgetåret 1993/94 uppvisades ett underskott om 36,6 miljarder
kronor. Vid samma tidpunkt var den rörliga krediten utnyttjad med 53,2
miljarder kronor. Med nuvarande finansiering och en fortsatt hög nivå på
arbetslösheten beräknas det ackumulerade underskottet vid sekelskiftet
vara ca 220 miljarder kronor. Räntekostnaderna kommer då att ta en stor
del av fondens intäkter.
För budgetåren 1991/92 - 1993/94 fördelar sig intäkter och utgifter på
följande sätt.
66
Miljarder kronor
1991/92 1992/93 1993/94
Prop. 1994/95:99
Arbetsmarknadsavgift |
13,4 |
13,1 |
11,5 |
Finansieringsavgift |
0,9 |
1,2 |
0,7 |
Allmän avgift |
- |
- |
3,5 |
Arbetslöshetsförsäkring m.m. |
-17,1 |
-31,9 |
-42,4 |
KAS |
-1,1 |
-1,6 |
-2,1 |
PLE |
-0,2 |
-0,2 |
-0,1 |
Utbildningsbidrag |
-7,0 |
-4,0 |
-5,0 |
Ränta |
0,9 |
-0,3 |
-3,0 |
Driftsunderskott |
-10,2 |
-23,7 |
-36,6 |
Ack. över/underskott |
7,0 |
-16,6 |
-53,2 |
Regeringen kommer i sin ekonomisk-politiska proposition
(prop. 1994/95:25) att redovisa insatser för att få ner arbetslösheten.
Därmed minskas utgifterna för arbetslöshetsersättningarna. Trots detta
räcker inte fondens intäkter till för att täcka utgifterna. En stärkt och
långsiktig hållbar finansiering av arbetsmarknadsfonden måste därför
komma till stånd.
Enligt vad som tidigare anförts i denna proposition, föreslås att den
allmänna avgiften avskaffas. I stället skall produktionen i allt väsentligt
bära kostnaderna för arbetslösheten. Intäkter motsvarande vad den
allmänna avgiften hade givit under 1995 bör dock enligt regeringens
mening tillföras arbetsmarknadsfonden.
Regeringen kommer i den ekonomisk-politiska propositionen (prop.
1994/95:25) att föreslå att den allmänna sjukförsäkringsavgiften den 1
januari 1995 höjs med två procentenheter, vilket motsvarar den borttagna
allmänna avgiften för finansiering av kontantstöd vid arbetslöshet.
Samtidigt föreslås sjukförsäkringsavgiften i form av arbetsgivaravgift bli
reducerad så att sjukförsäkringens totala intäkter hålls oförändrade.
Därigenom skapas utrymme att inom ramen för ett oförändrat uttag av
arbetsgivaravgifter höja arbetsmarknadsavgiften och på det sättet tillföra
arbetsmarknadsfonden motsvarande belopp.
Samtidigt återinförs i enlighet med förslaget i denna proposition den
tidigare finansieringsavgiften. Tillsammans med de utgiftsminskningar
som blir följden av de satsningar som kommer att föreslås för att minska
arbetslösheten och de föreslagna regeländringarna för arbetslöshetsförsäk-
ringen, beräknas det ackumulerade underskottet ha pressats ned till ca
150 miljarder kronor vid sekelskiftet. Detta innebär, i jämförelse med
den utveckling som skulle ha varit utan regeringens förslag, ett minskat
upplåningsbehov i fonden om knappt 70 miljarder kronor.
67
8 Kommentar till lagförslagen
Prop. 1994/95:99
Ändringarna innebär i huvudsak att lagen återfår den lydelse den hade
innan den 1 juli 1994. Skälen för detta finns angivet i den allmänna
motiveringen.
75 §
Genom de förändringar som skedde per den 1 juli 1994 upphävdes
dåvarande 16 §. Det som angavs i dåvarande 16 § beträffande tids-
gränsen för rätt till återstående antal dagar av ersättningsperioden
infördes istället i 15 §. Denna förändring bibehålls nu. Paragrafen får
därför nu den utformning den hade innan den 1 juli 1994 med det tillägg
som nu nämnts.
20 §
Första stycket innebär en återgång till det som gällde innan den 1 juli
1994.
Andra stycket andra meningen utgör ett förtydligande av vad som som
skall ligga till grund för normalarbetstidens beräkning. För den som inte
haft en fastlagd veckoarbetstid under det senaste året skall normalarbets-
tiden utgöra ett genomsnitt av de senaste åtta månadernas arbetstid. Om
arbetstiden har varierat under dessa åtta månader bör det sammanlagda
antalet timmar delas med 35 veckor vilket motsvarar åtta månader.
Genom bestämmelsen i andra stycket tredje meningen förhindras att
ersättning vid sidan av deltidsarbete betalas ut i oändlig tid.
Övergångsbestämmelserna
Övergångsbestämmelserna innebär att de som påbörjat en ersättnings-
period under den tid reglerna från den 1 juli 1994 varit i kraft får
fortsätta att uppbära ersättning perioden ut. Om perioden börjat med
dagpenningersättning enligt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd men
stödtagaren efter årskiftet, i enlighet med de övergångsregler som finns
i den föreslagna lagen om ändring av lagen om kontant arbetsmark-
nadsstöd, gått över till ersättning enligt denna lag, skall sådan tid
inräknas i ersättningsperioden.
Regeln i 20 § andra stycket tredje meningen om normalarbetstidens
beräkning för de som under en ersättningsperiod kvalificerat sig för
ytterligare ersättning genom en inte tidsbegränsad deltidsanställning skall,
till skillnad från övriga lagändringar, träda i kraft den 1 juli 1995.
68
Prop. 1994/95:99
Ändringarna innebär i huvudsak att lagen återfår den lydelse den hade
innan den 1 juli 1994. Skälen för detta finns angivet i den allmänna
motiveringen.
15 §
Beträffande denna paragraf hänvisas till vad som sagts under motsva-
rande paragraf i avsnitt 8.1.
Övergångsbestämmelserna
Liksom när det gäller ersättning enligt arbetslöshetsförsäkringslagen skall
den som påbörjat en ersättningsperiod med dagpenning efter den 1 juli
1994 ha rätt att fortsätta att uppbära ersättning, dock längst till den 30
juni 1996. Denna rätt är dock förenad med ett undantag. Om stödtagaren
uppfyller kraven för rätt till ersättning enligt arbetslöshetsförsäk-
ringslagen i dess lydelse från den 1 januari 1995 skall hon eller han i
stället uppbära ersättning från arbetslöshetskassan under den del av ersätt-
ningsperioden som återstår.
Lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner
vid arbetslöshet föreslås upphöra att gälla vid utgången av år 1994. Med
anledning härav föreslås konsekvensändringar i andra lagar.
69
Arbetsmarknadsdepartementet Prop. 1994/95:99
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden
Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wall-
ström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg,
Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,
Johansson
Föredragande: statsrådet Sundström
Regeringen beslutar proposition 1994/95:99 Förändringar i arbetslös-
hetsersättningen.
70
gotab 47169, Stockholm 1994