Prop.
1994/95:93
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 27 oktober 1994
Mona Sahlin
Göran Persson
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås de lagändringar som krävs för att den pappers-
baserade ärendehanteringen inom skatteförvaltningen skall kunna ersättas
med elektroniska dokument och elektroniska akter. En elektronisk akt
föreslås innehålla alla handlingar i ett ärende, både handlingar som har
upprättats i elektronisk form och elektroniska avbildningar av pappers-
baserade handlingar. Elektroniska dokument skall rättsligt vara likställda
med pappersbaserade dokument.
I propositionen föreslås vidare vissa lagändringar för att möjliggöra for
Skattemyndigheten i Kopparbeigs län att överföra beslutsbehörigheten i
fråga om punktskatterevisioner till annan skattemyndighet.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 93
Prop. 1994/95:93
1 Förslag till riksdagsbeslut............................................... 4
2 Lagtext..................................................................... 5
2.1 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343)........................................................ 5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter....................... 13
2.3 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) .. 15
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring..................... 16
3 Ärendet och dess beredning............................................ 17
4 ADB-användningen inom beskattningsverksamheten ............... 18
4.1 Nuvarande ordning.............................................. 18
4.2 Planerade rutiner................................................ 20
4.3 Allmänna överväganden........................................ 21
5 Elektronisk dokumenthantering....................................... 23
6 Registerfrågor............................................................ 27
6.1 Regionala register för elektroniska akter m.m............. 27
6.2 Registerinnehåll ................................................. 28
6.3 Terminalåtkomst och registeransvar.......................... 30
6.4 Sökbegrepp...................................................... 32
6.5 Utdrag enligt 10 § datalagen, m.m.......................... 33
6.6 Bevarande och gallring........................................ 34
7 Överlämnande av förvaltningsuppgift............................... 37
8 Överlämnande av material till domstol m.m....................... 38
9 Beslut om skatterevision inom punktskatteområdet............... 39
10 Författningskommentar................................................ 41
10.1 Förslaget till ändring i skatteregisterlagen................. 41
10.2 Förslaget till ändring i lagen om punktskatter
och prisregleringsavgifter..................................... 45
10.3 Förslaget till ändring i uppbördslagen..................... 46
10.4 Förslaget till ändring i lagen om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring ......................................... 46
Bilaga 1 Utredningens sammanfattning av betänkandet
Elektronisk dokumenthantering inom skatte-
förvaltningen (Ds 1994:80) ................................... 47
Bilaga 2 Betänkandets lagförslag....................................... 49
Bilaga 3 Förteckning över de remissinstanser som yttrat
sig över betänkandet Elektronisk dokumenthantering
inom skatteförvaltningen (Ds 1994:80)..................... 72
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.................................. 73
Bilaga 5 Lagrådets yttrande.............................................. 85
Utdrag ur protokoll vid regeringsammanträde
den 27 oktober 1994 ....................................................... 86
Rättsdatablad................................................................ 87
Prop. 1994/95:93
Prop. 1994/95:93
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1 lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
2 lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-
ringsavgifter,
3 lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
4 lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensions-
grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1994/95:93
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)'
dels att 8 § och rubriken närmast före 8 § skall upphöra att gälla,
dels att nuvarande 9 a, 11, 12, 12 a och 13 §§ skall betecknas 14, 15,
16, 17 och 19 §§,
dels att 7, 9, 10, nya 17 och nya 19 §§ skall ha följande lydelse samt
att rubriken närmast före 5 § skall ersättas med huvudrubriken "Det
centrala skatteregistret" och underrubriken "Innehåll",
dels att rubriken närmast före 9 § skall sättas närmast före nya 15 §,
dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 11-13, 18 och
20 §§ samt en ny huvudrubrik närmast före nya 11 § och fyra nya under-
rubriker, närmast före 10, nya 11, nya 12 och nya 13 §§, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §2
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som
enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag
och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.
2. Uppgifter angående avslutad
revision, verkställt taxerings- eller
mervärdesskattebesök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 §
taxeringslagen (1990:324) eller 17
kap. 4 § mervärdesskattelagen
(1994:200). För vaije sådan åtgärd
får anges tid, art, beskattnings-
period, skatteslag, myndighets be-
slut om beloppsmässiga ändringar
av skatt eller underlag för skatt
med anledning av åtgärden samt
uppgift huruvida bokförings-
skyldighet har fullgjorts.
2. Uppgifter angående avslutad
revision, verkställt besök eller an-
nat sammanträffande enligt 3 kap.
7 § taxeringslagen (1990:324), 17
kap. 4 § mervärdesskattelagen
(1994:200), 78 § 2 a mom.
uppbördslagen (1953:272), 27 a §
lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare
eller 19 b § lagen (1958:295) om
sjömansskatt. För vaije sådan
åtgärd får anges tid, art, beskatt-
ningsperiod, skatteslag, myndighets
beslut om beloppsmässiga ändring-
ar av skatt eller underlag för skatt
med anledning av åtgärden samt
uppgift huruvida bokföringsskyl-
dighet har fullgjorts.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:93
3. Uppgift om registrering av
skyldighet att betala skatt, uppgift
om innehav av skattsedel på preli-
minär skatt, uppgifter om beslut
om återkallelse av skattsedel på
preliminär F-skatt med angivande
av skälen for beslutet, uppgifter
som behövs för att bestämma skatt
eller avgift enligt uppbördslagen
(1953:272), lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare, lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa för-
värvsinkomster, lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för utom-
lands bosatta, lagen (1990:912) om
nedsättning av socialavgifter, mer-
värdesskattelagen (1994:200) och
lagen (1951:763) om beräkning av
statlig inkomstskatt på ackumulerad
inkomst samt uppgifter om redovis-
ning, inbetalning och återbetalning
av sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och
med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att
laga förfäll föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldig-
het.
3. Uppgift om registrering av
skyldighet att betala skatt, uppgift
om innehav av skattsedel på preli-
minär skatt, uppgifter om beslut
om återkallelse av skattsedel på
preliminär F-skatt med angivande
av skälen för beslutet, uppgifter
som behövs för att bestämma skatt
eller avgift enligt uppbördslagen,
lagen om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare, lagen (1990:659)
om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster, lagen
(1991:586) om särskild inkomst-
skatt för utomlands bosatta, lagen
(1990:912) om nedsättning av
socialavgifter, mervärdesskatte-
lagen och lagen (1951:763) om
beräkning av statlig inkomstskatt
på ackumulerad inkomst samt
uppgifter om redovisning, inbe-
talning och återbetalning av sådana
skatter eller avgifter.
8. Uppgift om beslut om beskatt-
ning, dock ej skälen för beslutet
och uppgift om utmätning enligt
68 § 6 mom. uppbördslagen.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskatt-
ning, dock ej skälen för beslutet,
uppgift om utmätning enligt 68 §
6 mom. uppbördslagen samt upp-
gift om anledning till att över-
skjutande skatt inte helt betalas ut
med äterbetalningskort.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofog-
demyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om
ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsför-
sändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om själv-
deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:93
från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, taxeringsvärde, delvärde,
beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som
ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera
ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastig-
hetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för
planerad eller pågående revision
samt beskattningsperiod och skat-
teslag som denna avser samt upp-
gift om tid för planerat taxerings-
eller mervärdesskattebesök eller
annat sammanträffande enligt
3 kap. 7 § taxeringslagen eller
17 kap. 4 § mervärdesskattelagen.
14. Uppgift om tid och art för
planerad eller pågående revision
samt beskattningsperiod och skat-
teslag som denna avser samt upp-
gift om tid för planerat besök eller
annat sammanträffande enligt 3
kap. 7 § taxeringslagen, 17 kap.
4 § mervärdesskattelagen, 78 §
2 a mom. uppbördslagen, 27 a §
lagen om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare eller 19 b §
lagen om sjömansskatt.
bankgironummer, om personen är
16. Uppgift om antal perioder
om trettio dagar för vilka den
skattskyldige uppburit inkomst som
beskattas enligt lagen om sjömans-
skatt.
15. Uppgift om postgiro- och
näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta
emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots
nummer och typ.
16. Uppgift om antal perioder
om trettio dagar för vilka den
skattskyldige uppburit inkomst som
beskattas enligt lagen (1958:295)
om sjömansskatt.
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan be-
räkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp
som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift
och uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för
bestämmande av skattereduktion enligt samma lag samt uppgift om beslut
om sådan skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-
land.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i
2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,
totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-
ning för koncemmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:93
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbe-
loppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §
andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets oiganisationsnum-
mer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas
enligt 13 kap. 29 eller 30 §§ mer-
9
Uppgifter som avses i 7 och 8 §§
får tas in i registren endast i den
utsträckning som föreskrivs av
regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer.
Regeringen får föreskriva mindre
avvikelser från bestämmelserna om
registerinnehåll i denna lag.
värdesskattelagen.
§
Uppgifter som avses i 7 § får tas
in i registret endast i den utsträck-
ning som föreskrivs av regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer.
Regeringen får föreskriva mindre
avvikelser från bestämmelserna om
registerinnehåll.
Terminalåtkomst
Terminalåtkomst till uppgifter i
register enligt denna lag får finnas
endast för de ändamål som anges i
1 § och i den utsträckning i övrigt
som anges i andra-femte styckena.
10 §3
Terminalåtkomst till uppgifter i
det centrala skatteregistret får
finnas endast för de ändamål som
anges i 1 § och i den utsträckning
i övrigt som anges i andra-femte
styckena.
Skattemyndigheten i länet får ha terminalåtkomst till uppgifter som
avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6, 8, 9, 13, 15, 17 och 22 samt de uppgifter
därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dubblettskattsedel.
Skattemyndigheten får vidare ha
terminalåtkomst till uppgifter som
avses i 7 § 7, 10-12, 14, 16, 18,
20, 21 och 23 och som hänför sig
till länet eller gäller skattskyldig
som beskattas i länet.
Riksskatteverket får ha terminal-
åtkomst till uppgifter som avses i 5
och 6 §§ samt 7 § 1-18, 20-23.
Kronofogdemyndighet får ha
terminalåtkomst till det centrala
skatteregistret i fråga om uppgifter
enligt 5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3
och 4. Kronofogdemyndighet i det
län där ett mål är registrerat för
exekutiva åtgärder får vidare ha
sådan terminalåtkomst i fråga om
uppgifter enligt 7 § 7, 8, 12 och
13. Terminalåtkomsten får avse
den som är registrerad som gälde-
Skattemyndigheten får vidare ha
terminalåtkomst till uppgifter som
avses i 7 § 7, 10-12, 14, 16, 18,
20, 21, 23 och 24 och som hänför
sig till länet eller gäller
skattskyldig som beskattas i länet.
Riksskatteverket får ha terminal-
åtkomst till uppgifter som avses i 5
och 6 §§ samt 7 § 1-18, 20-24.
Kronofogdemyndighet får ha
terminalåtkomst till uppgifter enligt
5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och 4.
Kronofogdemyndighet i det län där
ett mål är registrerat för exekutiva
åtgärder får vidare ha sådan termi-
nalåtkomst i fråga om uppgifter
enligt 7 § 7, 8, 12 och 13. Termi-
nalåtkomsten får avse den som är
registrerad som gäldenär hos kro-
nofogdemyndighet eller make till
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:93
när hos kronofogdemyndighet eller
make till gäldenären eller annan
som sambeskattas med gäldenären.
I fråga om uppgifter enligt 7 § 1
får terminalåtkomsten avse också
den som är delägare i fåmansföre-
tag där någon som avses i tredje
meningen är delägare.
gäldenären eller annan som sambe-
skattas med gäldenären. I fråga om
uppgifter enligt 7 § 1 får
terminalåtkomsten avse också den
som är delägare i fåmansföretag
där någon som avses i tredje
meningen är delägare.
Behörig myndighet i ett annat
EU-land får, i fråga om
skattskyldig enligt mervärdes-
skattelagen (1994:200), ha
terminalåtkomst till uppgift om
namn, firma, adress, registrerings-
nummer och tidpunkt för registre-
ring eller avregistrering samt
uppgift som skall lämnas i en
periodisk sammanställning enligt
13 kap. 30 § mervärdesskattelagen.
De regionala skatteregistren
Innehåll
11 §
Ett regionalt skatteregister får
innehålla följande uppgifter som
hänför sig till länet:
1. uppgift om fysisk eller juridisk
persons identitet,
2. uppgift om taxeringsår, be-
skattningsår, inkomstår och redo-
visningsperiod,
3. uppgift om ärendebeteckning,
ärendemening och ärendesamband,
4. uppgift om beteckning på
handling samt i förekommande fall
uppgift om att en handling i ett
ärende inte finns i registret,
5. uppgift om att ärendet omprö-
vats eller överklagats samt dom-
stols beslut,
6. administrativa och tekniska
uppgifter som behövs för handlägg-
ningen av ärendet.
Registret får också innehålla
handling som kommit in eller upp-
rättats i ett ärende som hänför sig
till länet. En sådan handling får
innehålla uppgift som avses i 4 §
eller 6 § andra stycket datalagen
(1973:289) endast om en enskild
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:93
har lämnat uppgiften eller om den
behövs för handläggningen av
ärendet.
Terminalåtkomst
12 §
Terminalåtkomst till ett regionalt
register får finnas endast för de
ändamål som anges i 1 § och
endast i den utsträckning som
anges i andra och tredje styckena.
Riksskatteverket och skattemyn-
digheten i länet får ha terminalåt-
komst till de uppgifter som avses i
11 § första stycket.
Det skattekontor som skall hand-
lägga ett ärende får ha terminalåt-
komst till handling som avses i
11 § andra stycket. Ett skattekontor
får också ha terminalåtkomst till
handling som finns i ett ärende vid
ett annat skattekontor om det be-
hövs för handläggningen av ett
ärende.
Regeringen får föreskriva att
Riksskatteverket eller skattemyndig-
het i annat fall än som avses i
tredje stycket får ha terminalåt-
komst till handling som avses i
77 § andra stycket.
Sökbegrepp
13 §
I fråga om uppgifter som avses i
11 § första stycket får som sökbe-
grepp användas endast personnum-
mer, organisationsnummer, namn,
firma, ärendebeteckning, taxerings-
år, beskattningsår, inkomstår, re-
dovisningsperiod, handläggande
enhet, datum och uppgift om var i
handläggningsgängen ärendet
befinner sig.
1 handling som avses ill §
andra stycket får som sökbegrepp
användas endast ärendebeteckning
och beteckning på handling.
10
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:93
17 §4
Uppgifter om en arbetstagares eller uppdragstagares namn och person-
nummer, slag av preliminär skatt som personen skall betala samt upp-
gifter till ledning for beräkning av skatteavdrag för betalning av
preliminär och kvarstående skatt, får lämnas på medium för automatisk
databehandling till arbetsgivare eller uppdragsgivare.
Uppgift som avses i 10 § sjätte
stycket får lämnas ut till behörig
myndighet i ett annat EU-land på
medium för automatisk
databehandling eller på annat sätt.
Underlag för uppgiftsutlämnandet får hämtas in på medium för auto-
matisk databehandling.
I ett registerutdrag enligt 10 §
datalagen (1973:289) behöver i
fråga om ett regionalt register
uppgift i handling som har getts in
av enskild eller som den register-
ansvarige har expedierat till den
registrerade inte tas med. Om
uppgiften finns i ärende rörande
den som begärt utdraget, skall det
framgå av utdraget att uppgiften
inte finns med.
19 §5
Om inte annat sägs i andra eller
tredje stycket skall sådana upp-
gifter i det centrala skatteregistret
som hänför sig till viss beskatt-
ningsperiod gallras när sju år gått
från utgången av det kalenderår
under vilket perioden gick ut.
13 §
Om inte annat sägs i andra eller
tredje stycket skall sådana upp-
gifter i register enligt denna lag
som hänför sig till viss beskatt-
ningsperiod gallras när sju år gått
från utgången av det kalenderår
under vilket perioden gick ut.
Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §,
7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel
på preliminär F-skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om upp-
skovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av
bostad, får bevaras även efter utgången av den tid som anges i första
stycket. Detsamma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och, om samtaxering sker med annan
person, personnummer för denne,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart
på kontrolluppgift om inkomst av kapital,
11
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:93
4. antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit
inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt,
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsav-
drag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av
det år under vilket revisionen avslutades.
Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för
uppgifter som avses i första eller tredje stycket.
20 §
Upptagningar i regionala regis-
ter skall i fråga om deklarationer
och andra handlingar som lämnats
till ledning för beskattning eller
upprättats eller för granskning
omhändertagits av en myndighet
för skattekontroll, gallras sju år
eller, i fråga om handlingar som
avser aktiebolag eller ekonomisk
förening, tio år efter beskattnings-
årets utgång.
Andra upptagningar i regionala
register än sådana som avses i
första stycket skall gallras tolv år
efter beskattningsårets utgång.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag
från bestämmelserna i första eller
andra stycket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering.
2. Efter utgången av den i 19 § första stycket föreskrivna gallrings-
fristen gäller 20 § första stycket också beträffande uppgifter som före
ikraftträdandet har getts in i elektronisk form.
1 Lagen omtryckt 1983:143.
2 Senaste lydelse 1994:495.
3 Senaste lydelse 1993:1473.
4 Senaste lydelse av förutvarande 12 a § 1994:764.
5 Senaste lydelse av förutvarande 13 § 1993:1473.
12
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 11 och 16 §§ samt 7 kap. 2 § lagen
(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
11
Vid skatterevision får räken-
skapsmaterial och andra handlingar
som rör verksamheten granskas om
de inte skall undantas enligt 15 §.
Med handling förstås fram-
ställning i skrift eller bild samt
upptagning som kan läsas, avlyss-
nas eller på annat sätt uppfattas
endast med tekniskt hjälpmedel.
Revisorn får ta prov på varor som
används, säljs eller tillhandahålls
på annat sätt i verksamheten. Vid-
are får han granska varulager, in-
ventarier, fordon, särskild räknar-
rapparatur, mätapparatur och till-
verkningsprocesser. Han får också
prova särskild räknarapparatur och
mätapparatur.
Beskattningsmyndigheten får
besluta att kassainventering får
göras vid revisionen.
16
Riksskatteverket har samma be-
fogenhet som Skattemyndigheten i
Kopparbergs län har enligt 3 kap.
2, 3 och 7-15 §§. I förekommande
fäll tar verket därmed över den
befogenhet som annars skattemyn-
digheten har.
§*
Vid skatterevision får räken-
skapsmaterial och andra handlingar
som rör verksamheten granskas om
de inte skall undantas enligt 15 §.
Med handling förstås framställning
i skrift eller bild samt upptagning
som kan läsas, avlyssnas eller på
annat sätt uppfattas endast med
tekniskt hjälpmedel. Revisorn får
ta prov på varor som används,
säljs eller tillhandahålls på annat
sätt i verksamheten. Vidare får han
inventera kassan, granska varula-
ger, inventarier, fordon, särskild
räknarapparatur, mätapparatur och
tillverkningsprocesser. Han får
också prova särskild räknarappara-
tur och mätapparatur.
§2
Skattemyndigheten i Kopparbergs
län får uppdra åt Skattemyndig-
heten i Stockholms län, Skattemyn-
digheten i Göteborgs och Bohus
län eller Skattemyndigheten i Mal-
möhus län att fatta beslut om upp-
giftsskyldighet enligt 5 § eller
skatterevision enligt 3 kap. i dess
ställe.
Riksskatteverket har samma be-
fogenhet som skattemyndigheten
har enligt 3 kap. I förekommande
fåll tar verket därmed över den
befogenhet som annars skattemyn-
digheten har.
13
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:93
7 kap.
2 §
Skattetillägg enligt 1 § tredje
stycket skall undanröjas av beskatt-
ningsmyndigheten, om deklaration
kommer in inom en månad från
den dag då den skattskyldige har
fått del av beslutet om skattetill-
ägg-
Skattetillägg enligt 1 § jjärde
stycket skall undanröjas av beskatt-
ningsmyndigheten, om deklaration
kommer in inom en månad från
den dag då den skattskyldige har
fått del av beslutet om skattetill-
lägg.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om revisioner som beslutats före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1994:474.
2 Senaste lydelse 1993:462.
14
Härigenom föreskrivs att 55 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
55
2 mom. Arbetsgivare skall för
vaije arbetstagare med inbetal-
ningskort som anges i 33 § eller på
blankett enligt festställt formulär
redovisa hur mycket som har dra-
gits av för kvarstående skatt. Där-
vid gäller bestämmelserna om
uppbördsdeklaration i tillämpliga
delar.
§
2 mom. Arbetsgivare skall för
vaije arbetstagare med inbetal-
ningskort som anges i 33 d § eller
på blankett enligt festställt formulär
redovisa hur mycket som har dra-
gits av för kvarstående skatt. Där-
vid gäller bestämmelserna om
uppbördsdeklaration i tillämpliga
delar.
Vid redovisning enligt första stycket får i stället för inbetalningskort
användas förteckning enligt formulär, som skattemyndigheten har godkänt
efter förslag av arbetsgivaren.
Riksskatteverket får på ansökan av arbetsgivare medge att skatteavdrag
för kvarstående skatt redovisas i annan ordning än som anges i första
eller andra stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
15
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän för-
säkring1 skall införas en ny paragraf, 1 b §, av följande lydelse.
Prop. 1994/95:93
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 b §
Beslut enligt denna lag får sättas
upp i form av ett elektroniskt
dokument.
Med ett elektroniskt dokument
avses en upptagning vars innehåll
och utställare kan verifieras genom
ett visst tekniskt förfarande.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för år 1994.
1 Lagen omtryckt 1976:1015.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.
16
I en framställning till Finansdepartementet den 18 januari 1994 lade
Riksskatteverket (RSV) fram förslag om ett utökat användande av
automatisk databehandling (ADB) i skatteförvaltningens ärendehantering
och kontrollverksamhet. I framställningen föreslogs bl.a. att beskattnings-
beslut i vissa fall skall kunna lättas genom ADB, att skatteregistret skall
kunna användas vid revisions- och annan kontrollverksamhet i ökad
omlättning och att inhämtande av uppgifter till skatteregistret och
utlämnandet av uppgifter ur registret till arbetsgivare skall förfättnings-
regleras.
RSV föreslog också att inkomna handlingar, t.ex. deklarationer, skall
läsas in och lagras i skatteregistret med hjälp av s.k. bildteknik. Beslut
skall fattas och lagras direkt i registret. Beslutsdokumentet skall sparas
endast i form av ett elektroniskt dokument. Handlingarna i ärendet skall
bilda en "elektronisk akt".
Efter remissbehandling har delar av RSV:s framställning lagts till
grund för regeringens proposition 1993/94:224 Ändringar i skatteregis-
terlagen, m.m. I propositionen lades fram förslag bl.a. om att be-
skattningsbeslut i vissa fall skall kunna lättas genom ADB och att
skatteregistret skall kunna användas för revisions- och annan kontroll-
verksamhet. Förslagen har antagits av riksdagen (bet. 1993/94:SkU42,
rskr. 1993/94:384, SFS 1994:763-767).
Förslaget om att lagra inkomna handlingar, beslut m.m. i elektroniska
akter gav upphov till en rad frågor som inte i tillräcklig omlättning
belystes i RSV:s framställning. Regeringen ansåg därför, i likhet med
remissinstanserna, att förslaget i denna del behövde utredas ytterligare.
Dåvarande chefen för Finansdepartementet förordnade därför den 14
mars 1994 en utredare att se över säkerhetsfrågor m.m. vid hantering av
s.k. elektroniska akter m.m. i skatteregistret. Utredarens förslag
redovisades i betänkandet Elektronisk dokumenthantering inom
skatteförvaltningen (Ds 1994:80). Förslagen avser de lagändringar som
är påkallade för att elektronisk hantering av akter, m.m. skall kunna
bölja införas från och med 1995 års taxering. En sammanfättning av
betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandets lagförslag finns i bilaga 2.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser-
na finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns
tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi94/2202). Regeringen tar i det
följande upp de förslag som förts fram i betänkandet. Datainspektionen
har i yttrande enligt 2 a § datalagen (1973:289) förklarat sig inte ha
något att erinra mot förslagen.
Regeringen behandlar i det här sammanhanget även en framställning
från RSV om vissa lagändringar för att möjliggöra att beslut om revision
enligt lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter lättas
också av vissa andra skattemyndigheter än Skattemyndigheten i Koppar-
bergs län (dnr Fi94/2306).
Prop. 1994/95:93
17
2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 93
Regeringen tar också upp frågan om ändringar i skatteregisterlagen Prop. 1994/95:93
till följd av regeringens proposition 1994/95:57 Mervärdesskatten och
EG.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 13 oktober 1994 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådet har lämnat förslagen
utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.
Lagrådet har inte yttrat sig över förslagen till ändring i 7 § 24, 10 §
sjätte stycket och 17 § andra stycket skatteregisterlagen (1980:343).
Förslagen gäller ett ämne som tillhör Lagrådets granskningsområde.
Ändringarna är en följd av regeringens proposition 1994/95:57
Mervärdesskatten och EG. De är därför av sådan beskaffenhet att
Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Beslut
Enligt 4 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324, TL) är taxeringsbeslut
grundläggande beslut om årlig taxering, omprövningsbeslut och beslut om
taxeringsåtgärd efter domstols beslut. Ett grundläggande beslut om årlig
taxering som inte innebär någon avvikelse från deklarationen dokumente-
ras enligt nuvarande rutiner inte i någon särskild beslutshandling utan den
beslutande tjänstemannen sätter sin signatur på deklarationsblanketten.
Genom signeringen anses beslut om taxering ha fettats. I och med
signeringen anses även beslut om pensionsgrundande inkomst (PGI) och
beslut om underlag för egenavgifter fettade. Beslutade belopp framgår
dels av deklarationsblanketten, dels av uppgifter som registreras i
skatteregistret. För de beslut som inte innehåller något bedömnings-
moment beräknas taxering och PGI maskinellt i skatteregistret. I dessa
fell är således själva deklarationen beslutsbärare.
I de fell skattemyndigheten avviker från de uppgifter som lämnats i
deklarationen underrättas den skattskyldige genom ett särskilt besluts-
dokument eller - i vissa fell - genom anmärkning på skattsedeln på slutlig
skatt (9 och 10 §§ taxeringsförordningen [1990:1236]).
Särskild A-skatt och preliminär F-skatt debiteras antingen på grundval
av uppgifter från den senaste debiterade slutliga skatten eller med ledning
av en preliminär taxering. I det förra fellet sker debiteringen auto-
matiskt. Debitering med ledning av en preliminär taxering sker genom
att en handläggare går igenom ärendet och gör en bedömning samt
beräknar den preliminära skatten. Om skattemyndigheten avviker från de
18
lämnade uppgifterna underrättas den skattskyldige om detta i ett beslut. Prop. 1994/95:93
Skattebelopp och förfellodagar framgår av skattsedeln.
Beslut om jämkning fattas sedan en handläggare gått igenom ansökan
och gjort en bedömning. Att beslut om jämkning föreligger registreras i
skatteregistret. Den skattskyldige erhåller en underrättelse om beslutet.
Beslut om jämkning som innebär att belopp och skälen for särskild
beräkningsgrund är desamma som föregående år fattas automatiskt.
Uppgifter om beslutet inklusive belopp registreras i skatteregistret.
Dessutom förtecknas samtliga beslut på en lista som skrivs ut och
signeras. Någon särskild beslutshandling för varje enskild skattskyldig
finns inte och underlaget vid själva uträkningen av skattebeloppen
bevaras inte i registret. Beslut meddelas normalt endast på A-skat-
tesedeln. I det fell myndigheten avviker från den skattskyldiges uppgifter
i ansökan underrättas denne om detta i ett särskilt beslut.
Debitering av slutlig skatt sker nästan undantagslöst maskinellt. Vid
debiteringen gottskrivs bl.a. preliminär A-skatt och debiterad särskild A-
skatt och preliminär F-skatt samt överskjutande ingående mervärdesskatt.
I vissa fell tar en handläggare ställning till ärendet och upprättar ett
beslut. Den skattskyldige underrättas om beslutet genom skattsedeln på
slutlig skatt. Besluten lagras endast i skatteregistret.
Den som är registrerad för mervärdesskatt redovisar mervärdesskatten
i en särskild deklaration, som samtidigt utgör inbetalningskort. Deklara-
tionen är förberedd för optisk läsning. Uppgifter från en positiv
deklaration läses in maskinellt i skatteregistret. De negativa deklarationer-
na hanteras däremot manuellt. Den som inte är registrerad för mervär-
desskatt utan redovisar mervärdesskatten i sin självdeklaration betalar in
mervärdesskatten i samma ordning som gäller för inkomstskatt. Om den
skattskyldige lämnar in en mervärdesskattedeklaration i rätt tid anses
beskattningsbeslut ha fettats enligt deklarationen. I annat fell anses
skatten genom beskattningsbeslut ha bestämts till noll kronor, 15 kap. 2 §
mervärdesskattelagen (1994:200, ML).
Motsvarande hantering tillämpas vid uttag av socialavgifter från
arbetsgivare och de skatter som omfettas av lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter, LPP. Beslutsförferandet inom
mervärdesskatte-, arbetsgivaravgifts- och punktskatteområdena skiljer sig
således från förfärandet på inkomstskattesidan.
Utöver de beskrivna rutinerna för själva beskattningsbesluten fettar
skattemyndigheten under ärendehandläggningen en rad andra beslut. Det
kan t.ex. vara fråga om anstånd med att lämna deklaration eller betala
skatt eller att förelägga den skattskyldige att inkomma med en självde-
klaration eller att lämna kompletterande uppgifter.
Uppgiftslämnande
Skattemyndigheten får i dag en rad uppgifter på medium för automatisk
databehandling. Detta gäller bl.a. kontrolluppgifter och specifikation över
kvarstående skatt som betalats genom skatteavdrag. Vidare kan närings-
idkare, efter särskilt medgivande från RSV eller myndighet som RSV Prop. 1994/95:93
bestämmer, lämna de uppgifter om näringsverksamhet (s.k. SRU-
uppgifter) som enligt 2 kap. 19 § lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter (LSK) skall lämnas i självdeklarationen på medium
for automatisk databehandling. RSV bedriver fr.o.m. taxeringsåret 1994
en försöksverksamhet som innebär att SRU-uppgifter även kan lämnas
genom filöverföring från ett informationssystem via telenätet direkt till
en mottagningsfunktion hos skatteförvaltningen.
Genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 1994 (prop.
1993/94:224, bet. 1993/94:SkU42, rskr. 1993/94:384, SFS 1994:764)
har skattemyndigheten fått möjlighet att fr.o.m. 1995 års taxering fatta
vissa beslut av masskaraktär genom ADB. De nya reglerna innebär att
grundläggande beslut om årlig taxering, i de fäll någon avvikelse inte
görs från deklarerade uppgifter, får fattas helt automatiskt på grundval
av de uppgifter som finns registrerade i skatteregistret. Det är framför
allt beslut som grundar sig på den förenklade självdeklarationen som
kommer att fettas på detta vis. Inte enbart taxeringsbeslut som grundar
sig på en förenklad självdeklaration utan även beslut där skattemyn-
digheten utan avvikelse godtar uppgifterna i en särskild självdeklaration
kan fettas genom ADB. Vidare kan de beslut som grundas på taxerings-
beslutet, t.ex. beslut om PGI och underlag för beräkning av egenavgifter
samt debiteringsbeslut fettas helt maskinellt.
De nya rutiner för ärendehandläggningen som behandlas i betänkandet
innebär att också beslut som kräver en bedömning av en handläggare
skall sättas upp och förvaras i elektronisk form. Ett sådant beslut avses
fettas genom att den som handlägger ärendet sätter sin elektroniska
signatur på en upptagning som innefettar beslutet. Den elektroniska
signaturen avses vara kopplad till handläggarens personliga kod och
behörighetskort. Beslutet kan därefter ändras endast genom ett särskilt
beslut. Besluten skall avfettas och sparas endast i ett skatteregister i form
av ett elektroniskt dokument. Den skattskyldige skall få en särskild
underrättelse i ett pappersdokument om beslutet eller - när det är
tillräckligt - underrättas via skattsedeln på slutlig skatt.
Skattemyndigheterna skall vidare läsa in och lagra inkomna pappers-
handlingar med hjälp av s.k. bildteknik. Rutinerna för avbildning av
handlingar (bildfångst) avses bestå av två delar, en sökdel och en bilddel.
Bilddelen skapas genom att en inkommen handling registreras genom
bildfångst och lagras, t.ex. inbränd på en s.k. WORM-skiva, så att den
sedan kan tas fram för handläggning av ärendet. Vaije bild avses vara
låst till innehåll och utseende eftersom syftet endast är att bevara
handlingens originalinnehåll. Bilden avses således inte användas på något
annat sätt än pappersoriginalet. De handlingar som registrerats genom
bildfångst är till skillnad från beslut som sätts upp i elektronisk form och
handlingar som ges in elektroniskt inte elektroniska dokument. Hand-
20
lingama är endast kopior av pappershandlingama. Originalhandlingama Prop. 1994/95:93
skall förvaras under sedvanliga former så att de kan tas fram vid behov.
Utredningens förslag
I betänkandet Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen
föreslås att den pappersbaserade ärendehanteringen ersätts med elek-
troniska dokument och elektroniska akter. De regionala skatteregistren
föreslås tas i anspråk för de elektroniska akterna. Skyddet för den
enskildes personliga inegritet tillgodoses inom ramen för föreskrifter om
terminalåtkomst till den elektroniska akten. Möjligheten till elektroniskt
uppgiftslämnande föreslås utvidgad till att även avse deklarationer.
Skatteförvaltningen använder redan i dag i stor utsträckning ADB i sin
verksamhet. Inom skatteförvaltningen finns en mängd informationssystem
och register. För hela landet förs med hjälp av ADB ett centralt skadere-
gister och för vaije län ett regionalt skaderegister. Skatteregistren får
användas bl.a. vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen samt vid
bestämmande och uppbörd av inkomst- och förmögenhetsskatt m.fl.
skatter och avgifter. I skatteregistren får samtliga de uppgifter som
behövs för beskattningen registreras. I registren får också beslut
registreras med undantag av skälen för besluten.
Genom att utnyttja datorstödet har det blivit möjligt att effektivisera
delar av ärendehanteringen. Regeringen har i andra sammanhang
understrukit vikten av att fortsätta utvecklingsarbetet. Som tidigare
nämnts skall skattemyndigheten fr.o.m. 1995 års taxering kunna fatta
vissa beslut av masskaraktär genom ADB. För att ytterligare effektivisera
och underlätta ärendehanteringen finns det enligt regeringens mening skäl
att så långt som möjligt ta till vara de rationaliseringsmöjligheter som
ADB-tekniken erbjuder. Ett utökat användande av ADB-tekniken kan
medföra förenklingar för såväl skattemyndigheten som enskilda.
Rationaliseringen får emellertid inte ske på bekostnad av ett rimligt skydd
för den personliga integriteten och rättssäkerheten.
Frågan om de rättsliga konsekvenserna av en ärendehandläggning
baserad på bildfångade pappershandlingar är ny. Eftersom bildfångst -
om inte särskilda begränsningar görs - innebär att alla uppgifter i en
handling registreras oavsett hur känslig en uppgift är, krävs åtgärder lör
att tillgodose behovet av skydd för den enskildes personliga integritet.
Motsvarande gäller lagring av beslut och andra handlingar som upprättas
i ett ärende.
Remissinstanserna har ställt sig positiva till det föreslagna systemet
med en elektronisk ärendehantering. Datainspektionen och Föreningen
Auktoriserade Revisorer (FAR) anser dock att det är angeläget att
förslagen inte genomförs förrän det inom skatteförvaltningen finns säkra
21
tekniska lösningar för en dokumenthantering i enlighet med förslagen. Prop. 1994/95:93
Riksåklagaren (RÄJ är inte beredd att tillstyrka förslaget i den del som
innebär att självdeklarationer skall kunna lämnas i ett elektroniskt
dokument.
Säkerhetsarbetet inom skatteförvaltningen är enligt regeringens mening
så väl utvecklat att goda förutsättningar finns för att skapa och vid-
makthålla en sådan säkerhetsnivå som fordras för de föreslagna systemen.
RSV:s planer på att genom elektroniska signaturer och kryptering bereda
skydd för själva handlingarna ger förutsättningar för att också skapa
rutiner som tillgodoser såväl informationssystemens säkerhet som den
rättsliga regleringen på området. Det kan i detta sammanhang påpekas att
på tullområdet har ett system med uppgiftslämnande genom elektroniska
dokument tillämpats sedan år 1990. Regeringen anser mot bakgrund
härav att det inte kan anses föreligga några hinder att nu införa ett
system med elektronisk dokumenthantering. Detta gäller givetvis under
förutsättning att frågor om bl.a. informationssäkerhet, rättssäkerhet och
integritetsskydd ges en tillfredsställande lösning.
Vad gäller frågor om rättssäkerheten vid ärendehandläggningen bör en
utgångspunkt vara det synsätt som har präglat hanteringen av dessa
frågor i pappersmiljö. Här kan en användning av elektroniska dokument -
rätt utformad - ge samma säkerhet som ett pappersbaserat förfärande.
I betänkandet uttalas att rekvisitet "handling" i skattebrottslagen
(1971:69) torde böra förstås så att även elektroniskt lämnade deklaratio-
ner innefattas. Med anledning härav föreslås ingen ändring i skatte-
brottslagen. RA anför i sitt yttrande att med hänsyn till innebörden av
ordet handling i allmänt språkbruk och till det nyligen införda förbudet
mot analog tillämpning av straffbestämmelser, gör förslagen om
elektroniskt uppgiftslämnande det nödvändigt att i skattebrottslagen införa
en definition av vad som i lagen förstås med handling.
Skattebrottslagen är för närvarande föremål för översyn av 1993 års
skattebrottsutredning (Fi 1993:08). Utredningen väntas lägga fram ett
delbetänkande om ändringar i skattebrottslagen i böljan av år 1995.
Regeringen är inte beredd att nu föregripa utredningens arbete genom att
föra in en definition av begreppet handling i skattebrottslagen. Till följd
av detta bör inte heller ett ställningstagande till förslaget om elektroniskt
lämnade deklarationer tas nu. Regeringen avser att återkomma till frågan
i samband med översynen av skattebrottslagen.
Skattemyndigheternas informationssystem består av många delsystem.
Det torde inte vara praktiskt möjligt att ta ett nytt heltäckande system i
drift vid ett enda tillfälle. Nya rutiner får därför införas successivt.
Viss verksamhet av försökskaraktär pågår och den föreslagna elektro-
niska akthanteringen planeras bli genomförd i lokala försök vid 1995 års
taxering. Enligt RSV kan med den inriktning av systemutvecklingen och
inköpen av utrustning som gäller f.n. en ärendehandläggning grundad på
elektroniska akter genomföras inom hela skatteförvaltningen under senare
delen av 1990-talet.
Förslagen har inte någon omedelbar inverkan på skatteförvaltningens
resursbehov. Däremot gör regeringen den bedömningen att ett genom-
22
förande av förslagen är av stor betydelse för att man inom skat- Prop. 1994/95:93
teförvaltningen skall kunna ta tillvara de möjligheter till rationalisering
av ärendehandläggningen som modem teknik erbjuder. Det bidrar därmed
till minskade administrationskostnader på sikt.
Regeringens förslag: Den pappersbaserade ärendehanteringen
skall kunna ersättas med elektroniska dokument och elektroniska
akter. En elektronisk akt skall innehålla alla handlingar i ett
ärende, både handlingar som har upprättats i elektronisk form och
elektroniska avbildningar av pappersbaserade handlingar.
För låsta elektroniska handlingar skall införas beteckningen
elektroniska dokument. Elektroniska dokument skall ha samma
ställning som pappersdokument.
Beslut i beskattningsärenden skall få sättas upp i form av ett
elektroniskt dokument.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. I betänkandet föreslås emellertid att det i lag regleras att ett
beslut får sättas upp i en skriftlig handling eller i ett elektroniskt
dokument. Vidare föreslås att beslut under en övergångstid skall få lagras
i ett register även om det inte satts upp i ett elektroniskt dokument.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran. Länsrätten i Stockholms län anför att något
undantag från kravet på elektronisk signatur inte bör införas. Datainspek-
tionen och FAR anser att det är angeläget att förslagen inte genomförs
förrän det inom skatteförvaltningen finns säkra tekniska lösningar för en
dokumenthantering i enlighet med förslagen. Riksarkivet anför att det
finns ett behov av att klargöra vilket material i de elektroniska akterna
som hör till ärenden i förvaltningslagens mening till skillnad från material
av endast administrativ eller annan art. Industriförbundet och Företagens
uppgiftslämnardelagation (FUD) anser att det finns ett behov av att
definiera begreppet elektronisk akt. Flera remissinstanser framhåller att
kraven på säkerhet och lås måste ställas mycket högt.
Skälen för regeringens förslag: Den elektroniska ärendehanteringen
bör i så stor utsträckning som möjligt fogas in i gällande regel mönster.
Av grundläggande betydelse är att de elektroniska dokumenten kan
jämställas med och ges samma bevisvärde som pappersdokument och -
inte minst mot bakgrund av straffrättsliga aspekter - kunna bindas till
utställaren. Detta är emellertid närmast ett tekniskt och administrativt
problem.
Genom ändringar år 1990 i tullagen (1987:1065) har begreppet elektro-
niskt dokument införts (SFS 1991:157). Begreppet har definierats som en
upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst
23
tekniskt förfärande. Denna definition har också förts in i lagen Prop. 1994/95:93
(1994:448) om pantbrevsregister. Det kan ifrågasättas om inte en
definition av begreppet nu bör föras in i förvaltningslagen (1986:223)
eller annan lag av mer öveigripande karaktär. Justitiedepartementet har
emellertid tillsatt en utredning som enligt direktiven (dir. 1994:42) har
till uppgift att föreslå generella regler för elektroniska dokument i
förvaltningen. Enligt regeringens mening bör, i avvaktan på utredningens
förslag, bestämmelserna placeras i den lagstiftning som berörs på be-
skattningsområdet. Det får anses lämpligt att också använda samma
terminologi som på tulldata- och datapantbrevsområdena.
Regeringen föreslår därför att en definition av begreppet elektroniskt
dokument efter förebild av begreppen i tullagen och lagen om pantbrevs-
register förs in även i skattelagstiftningen.
Kraven på säkerhet när det gäller lås för de elektroniska dokumenten
med anknytning till utställare bör ställas så höga att det elektroniska
dokumentet kan jämställas med ett undertecknat pappersdokument. Det
finns många tekniska metoder för att lagra data och för att åstadkomma
en äkthetskontroll. Det är enligt regeringens mening varken möjligt eller
lämpligt att lägga en teknisk beskrivning till grund för det rättsliga
synsättet på dokumenten. Skattemyndigheternas informationssystem bör
enkelt kunna anpassas till nya säkerhetslösningar. Vilken teknisk lösning
som skall användas för att åstadkomma lås med anknytning till utställaren
bör därför inte bestämmas i lag. Det bör i stället överlämnas till RSV att
ange den eller de metoder för att signera elektroniska dokument som
skall användas på skatteområdet.
Regeringen vill dock framhålla att det är lämpligt att de elektroniska
dokumenten utformas så att det av vaije läsbart exemplar framgår vem
som är utställare och att dokumentet är signerat. Den elektroniska
signeringen bör vidare utformas så att utställaren, t.ex. genom att skriva
sitt namn vid signeringsproceduren, får klart för sig att motsvarande
verkan inträder som vid ett traditionellt undertecknande av en
pappersurkund.
Beskattningsbeslut m.m.
Förvaltningslagen innehåller inte någon reglering av hur ett beslut skall
sättas upp. Inte heller finns i taxeringslagen eller annan lag på be-
skattningsområdet regler om hur beslut skall sättas upp. I 9 § taxerings-
förordningen (1990:1236) stadgas att taxeringsbeslut som innefattar
avvikelse från självdeklaration eller skönstaxering i avsaknad av
deklaration samt omprövningsbeslut och beslut om särskild avgift skall
undertecknas av beslutsfattaren. I 13 § förordningen (1984:247) om
punktskatter och prisregleringsavgifter stadgas att beslut om taxerings-
revision skall vara skriftligt. I övrigt regleras beslutens utformning i
verksförordningen (1987:1100). Enligt 29 § verksförordningen skall i
fråga om statliga myndigheters beslut finnas en handling varav framgår
bl.a. beslutets innehåll, vem som fattat beslutet och beslutsdag.
24
Genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 1994 infördes i Prop. 1994/95:93
taxeringslagen bestämmelser om att grundläggande beslut om årlig
taxering får fattas genom ADB i det fall skälen för beslutet enligt 20 §
första stycket 1 förvaltningslagen får utelämnas (SFS 1994:766).
Motsvarigheter till bestämmelsen infördes också i uppbördslagen och
lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Det är här fråga om beslut som fettas
helt automatiskt på grundval av de uppgifter som finns i skatteregistret.
Besluten förses genom ett tekniskt förfarande med ett "lås" så att de inte
senare kan ändras annat än i form av ett omprövningsbeslut eller efter
överklagande. Sådana beslut signeras däremot inte så att beslutet kan
knytas till någon bestämd beslutsfattare. I stället anses beslut genom ADB
fettade av länsskattechefen. Detta kommer till uttryck i 3 kap. 13 § andra
stycket förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen.
Av sådant beslut behöver inte framgå vem som fettat det (3 kap. 3 §
andra stycket förordningen).
Beslut om mervärdesskatt anses enligt 15 kap. 2 § ML, om deklaration
inkommit i rätt tid, fettade i enlighet med avgiven deklaration. I annat
fell anses skatten genom beskattningsbeslut ha bestämts till noll kronor.
Besluten sätts inte upp i någon särskild handling. Motsvarande gäller
beslut om uttag av socialavgifter från arbetsgivare och de skatter som
omfettas av lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter.
Det system med elektroniska akter som nu föreslås innebär att beslut
som sätts upp i en särskild handling, dvs. andra beslut än beslut genom
ADB samt beslut enligt 15 kap. 2 § ML, 4 kap. 2 § LPP och 11 § lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, USAL, skall
kunna sättas upp i ett elektroniskt dokument och lagras i akten. I ett
ärende fettas en rad beslut utöver själva beskattningsbesluten. Inkommer
t.ex. den skattskyldige inte med deklaration skall han föreläggas att inom
viss tid göra detta. Finner skattemyndigheten att anledning finns att företa
revision skall myndigheten fetta ett särskilt beslut om detta.
Bestämmelser om hur beskattningsbeslut skall sättas upp finns i dag
inte i lag utan i de förordningar som knyter an till lagstiftningen.
Regeringen anser mot bakgrund härav att bestämmelser om att beslut får
sättas upp i ett elektroniskt dokument lämpligen bör tas in i de för-
ordningar som knyter an till skattelagarna, nämligen taxeringsför-
ordningen (1990:1236), förordningen (1990:1237) om självdeklaration
och kontrolluppgifter, uppbördsförordningen (1967:626), mervärdes-
skatteförordningen (1994:223) och förordningen (1984:247) om punkt-
skatter och prisregleringsavgifter. Bestämmelserna skall omfetta de beslut
som fettas i ett ärende av beskattningsmyndigheten och som i dag sätts
upp i en särskild handling. I fråga om beräkning av PGI saknas reglering
i förordning. Bestämmelser om att beslut får sättas upp i ett elektroniskt
dokument även inom detta område måste därför införas i lagen
(1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.
25
I fråga om andra handlingar som skattemyndigheten upprättar i ett Prop. 1994/95:93
ärende bör RSV kunna meddela föreskrifter om hur sådana upptagningar
skall sättas upp.
I betänkandet har föreslagits att införandet av formkravet att besluten
skall vara försedda med en elektronisk signatur och låsas, skall kunna
senareläggas. Enligt regeringens mening är det ur rättssäkerhetssynpunkt
emellertid inte lämpligt att införa rutiner med beslut upprättade i
elektronisk form innan rutiner för lås och elektroniska signaturer har
utarbetats. Det är viktigt för den enskilde att kunna förlita sig på att det
inte är möjligt att manipulera fettade beslut. Den enskilde bör också
kunna kontrollera vem som fettat beslutet.
Elektronisk akthantering
Beslut och andra handlingar som upprättas i form av ett elektroniskt
dokument kommer tillsammans med de handlingar som bildfångats att
lagras i en s.k. elektronisk akt. De möjligheter som nu finns att lämna
t.ex. uppgifter enligt 2 kap. 19 § LSK, s.k. SRU-uppgifter, via telenätet
eller på diskett medför att även inkomna teckenbaserade upptagningar kan
komma att ingå i de elektroniska akterna. En elektronisk akt kommer
således att innehålla såväl handlingar som registrerats genom bildfångst
som elektroniska dokument. Enligt regeringens mening bör begreppet
elektronisk akt däremot inte införas i skatteregisterlagen (1980:343). Det
får anses tillräckligt att ange att samtliga handlingar som kommer in eller
upprättas i ett ärende får tas in i ett register. Begreppet används
emellertid i det följande som en beteckning på de handlingar som finns
i ett ärende.
I en akt sammanförs normalt handlingar som kommer in eller upprättas
i ett ärende. Någon reglering på förvaltningsområdet av vad som utgör
en akt eller ett ärende finns inte. De rutiner som finns har fungerat utan
någon detaljreglering i lag. Enligt regeringens mening kan det inte heller
vid en elektronisk akthantering anses nödvändigt med en reglering i lag.
De närmare rutinerna för akthantering bör i stället behandlas i verk-
ställighetsföreskrifter.
Det kan förekomma att handlingar som lämnats in av en skattskyldig
av någon anledning inte kan registreras och tas in i en akt med hjälp av
den teknik för bildfångst som nu tillämpas. Regeringen vill därför i detta
sammanhang påpeka att det är av mycket stor vikt att det klart framgår
av de register som kommer att föras om en sådan, icke bildfångad,
handling finns i ärendet.
26
Prop. 1994/95:93
Regeringens förslag: De nuvarande regionala skatteregistren skall
i fortsättningen ses som delar av det centrala skatteregistret. I
stället skall nya regionala register inrättas for de elektroniska
akterna och sökregistren m.m. som behövs för den elektroniska
dokumenthanteringen.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft något att
erinra mot förslaget. Länsrätten i Stockholms län anser att de elektroniska
akterna bör finnas i mindre register hos resp, lokalt skattekontor.
Skälen för regeringens förslag: De elektroniska akterna kommer som
tidigare beskrivits att innehålla såväl beslut m.m. som upprättats i ett
elektroniskt dokument som handlingar som registrerats genom bildfångst.
Detta innebär att akterna kan komma att innehålla känsliga personupp-
gifter. Den enskilde bör också vara oförhindrad att genom uppgifter i
handlingar ta tillvara sin rätt samtidigt som myndigheterna bör få
motivera sina beslut, oberoende av om integritetskänsliga uppgifter
därigenom registreras.
Skyddet för den enskildes personliga integritet kan med det föreslagna
systemet för ärendehandläggning inte garanteras enbart genom att
begränsa de uppgifter som får registreras. Ett rikstäckande register vars
ändamål är ärendehandläggning vid beskattning kan därför inte godtas om
känsliga personuppgifter skall få registreras. Hanteringen av de elektro-
niska akterna bör därför begränsas till regionala register.
En skattemyndighet består vanligtvis av ett länsskattekontor, ett eller
flera lokala skattekontor, länsgemensamma stödenheter (administrativ
enhet och rättsenhet) samt sekretariat. Den nya oiganisationen har
medfört att bl.a. processföringen sker under medverkan och överinseende
av en länsgemensam funktion. S.k. EKO-brottsrevision utförs i de flesta
länen på länsskattekontoret och kan naturligtvis avse skattskyldiga i hela
länet. Det finns vidare en tydlig tendens mot att verksamheten inom en
skattemyndighet bedrivs i projektform i stället för genom en fäst
organisation med enheter eller sektioner. Detta leder till att hand-
läggningen av ett visst ärende kan aktualiseras vid flera kontor eller
andra enheter och att det inte av t.ex. geografiska begränsningar kan
utläsas vid vilken organisatorisk enhet ett ärende skall handläggas.
När det gäller frågan om registren skall föras länsvis eller av de lokala
skattekontoren anser regeringen, i likhet med vad som föreslagits i
betänkandet, att övervägande skäl talar för att registerstrukturen bör följa
den länsvisa myndighetsindelningen. Ett motsvarande skydd för den
27
enskilde som vid en registerstruktur knuten till lokala kontor bör kunna
beredas genom föreskrifter om terminalåtkomst och sökbegrepp.
De regionala skatteregistren innehåller i dag inte annat än utdrag ur det
centrala skatteregistret och uppgifter som registreras för att föras in i det
centrala skatteregistret. Alla uppgifter i de regionala registren ryms
således inom det centrala skatteregistret vid en utgångspunkt i det rätts-
liga begreppet "register" enligt datalagen. Regeringen föreslår därför att
de nuvarande regionala registren fortsättningsvis skall ses som delar av
det centrala skatteregistret. Därigenom kan skatteregisterlagens reglering
avseende regionala register tas i anspråk för de elektroniska akterna.
De regionala registren skall även med det nya innehållet enligt
regeringens mening få användas för samma ändamål som det centrala
skatteregistret.
Skatteregisterlagen gäller inte beträffande register som förs för
uppgifter som avses i lagen om punktskatter och prisregleringsuppgifter.
Datainspektionen har i beslut den 21 juni 1993 (dnr 1939-93) meddelat
tillstånd för Skattemyndigheten i Kopparbeigs län att föra personregistret
BRIS (Besluts-, Redovisnings- och Informationssystem för det särskilda
skattekontoret). Enligt regeringens mening bör även registerfrågor
rörande elektronisk akthantering på punktskatteområdet kunna bli föremål
för Datainspektionens tillståndsprövning. Ledning torde därvid kunna
hämtas från den reglering som nu arbetas in i skatteregisterlagen.
Prop. 1994/95:93
Regeringens forslag: De regionala registren skall innehålla
elektroniska akter samt de uppgifter som behövs för bl.a.
identifiering av den skattskyldige, ärendet och de handlingar som
hör till ärendet. Uppgifterna får finnas i ett regionalt register i
den mån de hänför sig till länet.
En elektronisk akt får innehålla känsliga personuppgifter endast i
det fall den enskilde själv lämnat uppgifterna eller om uppgifterna
behövs för handläggning av ett ärende.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna har i huvudsak inte haft något att erinra. Datain-
spektionen anser att det inte är en tillräcklig avgränsning att säga att ett
regionalt register får innehålla sökregister. Enligt inspektionen bör det
framgå direkt av lagen att det endast är fråga om uppgifter som behövs
för att man skall kunna identifiera handlingar i en elektronisk akt. Det
bör även anges vilka slags uppgifter det rör sig om.
Skälen för regeringens förslag: De regionala registren skall innehålla
samtliga handlingar i ett ärende. Som tidigare beskrivits kan dessa
handlingar komma att innehålla känsliga personuppgifter. Sådana
uppgifter bör enligt regeringens mening få tas in i de elektroniska akterna
28
endast om den enskilde själv har lämnat uppgiften eller om myndigheten
behöver uppgiften för ärendehandläggningen.
Enskilda uppgifter i ett beslut eller på en bild skall inte kunna sökas
fram (se avsnitt 6.4). För att kunna söka efter en akt i ett ärende måste
därför finns uppgifter som möjliggör en sådan eftersökning. Det måste
också finnas möjlighet för handläggaren av ett ärende att enkelt få en
överblick över vad som hänt i ärendet. De uppgifter som behövs för att
tillgodose dessa ändamål bör endast innehålla sådana upplysningar som
inte är av integritetskänslig art. Innehållet bör i huvudsak begränsas till
sådana kortfattade uppgifter som behövs för att identifiera ärendet, den
skattskyldige och de handlingar som hör till ärendet. Här kan en parallell
dras med pappersbaserade dagboksblad. Utöver identitetsuppgifter och
ärendebeteckningar kan förekomma uppgifter om t.ex. dokumenttyp
("Skrift från den skattskyldige", "Föreläggande", "Beslut", etc.), om
beslut överklagats och domstols beslut.
Registret skall slutligen få innehålla de tekniska och administrativa
uppgifter som behövs. Några sådana upplysningar av integritetskänslig
art torde inte förekomma. Med tekniska och administrativa uppgifter
avses i detta sammanhang detsamma som i 7 § 6 skatteregisterlagen. I
den proposition som låg till grund för skatteregisterlagen (prop.
1979/80:146) anfördes att till tekniska och administrativa uppgifter hör
t.ex. taxeringsdistrikt, taxeringsnämnd, lokal skattemyndighet, granskare,
deklarationsnummer, planerad och verkställd behandling av ärende,
kodnummer för registerföringen o.d. Även uppgifter om sådan
klassificering av de skattskyldiga som sker för verksamheten, t.ex.
indelning i branscher, räknades till administrativ uppgift.
Akterna med därtill knutna sökuppgifter och administrativa uppgifter
bör få finnas i ett visst regionalt register endast i den mån de hänför sig
till det län registret avser. Att materialet skall "hänföra sig till länet" ger
utrymme för uppgifter som också anknyter till ett annat län men krävs
för ärendehandläggningen i det aktuella länet.
Regeringen föreslår att bestämmelser om registerinnehåll tas in i en ny
paragraf, 11 §, i skatteregisterlagen.
Prop. 1994/95:93
29
Prop. 1994/95:93
Regeringens förslag: Det lokala skattekontor som handlägger ett
ärende får ha terminalåtkomst till den elektroniska akten i ärendet.
Åtkomst skall i vissa fall tillåtas också för andra skattekontor och
skattemyndigheter som behöver uppgifterna i sin ärendehandlägg-
ning. Regeringen kan föreskriva att åtkomst till akterna får finnas
även i andra fall då åtkomst behövs i myndighetens verksamhet.
Riksskatteverket och skattemyndigheterna skall ha åtkomst till
övriga uppgifter i registret.
Skattemyndigheten skall vara registeransvarig för det regionala
registret.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft något att
erinra mot förslaget. Statskontoret framhåller att åtkomstmöjligheterna
inte bör begränsas för hårt om man vill uppnå avsedda fördelar med
elektronisk ärendehantering. RSV anför att åtkomsten till de elektroniska
akterna måste vara lätt att anpassa till framtidens arbetssätt. FUD och
Svenska Revisorssamfundet (SRS) framhåller att skyddet mot olovlig
åtkomst till uppgifter i de bärbara persondatorer som revisorerna kommer
att använda sig av måste ställas högt.
Skälen för regeringens förslag: Frågan om terminalåtkomst till
skatteregistren regleras i 10 § skatteregisterlagen. Utgångspunkten är att
uppgifterna får finnas tillgängliga via terminal endast för vissa ändamål
och endast i den mån behovet att snabbt och enkelt få tillgång till
uppgifterna väger tyngre än de risker från integritetssynpunkt som en
terminalåtkomst kan medföra.
För att tillgodose behovet av skydd för de registrerade måste åtkomsten
till de regionala registren begränsas. Detta gäller särskilt mot bakgrund
av att det inte är möjligt att genom begränsningar av registerändamål och
registerinnehåll tillgodose detta behov. Även om det kan finnas starka
effektivitetsskäl som talar för att man inte bör begränsa åtkomsten i
alltför stor omfattning anser regeringen att övervägande skäl talar för att
åtkomsten till framför allt de elektroniska akterna måste begränsas och
att åtkomsten bör regleras i författning.
Åtkomsten till de elektroniska akterna bör motsvara de möjligheter till
åtkomst som i dag finns till handlingarna i en pappersbaserad akt.
Regeringen föreslår därför som huvudregel att endast det skattekontor
som skall handlägga ett visst ärende får ha terminalåtkomst till den
elektroniska akt som hör till ärendet. Ett skattekontor skall således i ett
regionalt register medges åtkomst endast till elektroniska akter i ärenden
som handläggs vid det skattekontoret och innehållet i dessa akter avses
kunna påverkas endast av handläggare vid det skattekontoret. Härigenom
30
begränsas den risk för otillbörligt integritetsintrång som en fri åtkomst till Prop. 1994/95:93
omfattande uppgiftssamlingar kan medföra.
Den föreslagna regleringen av åtkomsten till de elektroniska akterna
kan emellertid inte göras undantagslös. Regleringen behöver anpassas till
bl.a. den överföring av beslutsbehörigheten i ärenden som på skatteom-
rådet författningsenligt sker mellan myndigheter (se bl.a. 2 kap. 2 §
tredje stycket TL). En anpassning behövs också för ärenden där
handlingar som finns vid ett annat skattekontor behövs för ärendehand-
läggningen. Rutinerna för att i pappersmiljö rekvirera och översända
akter behöver kompletteras med motsvarande ADB-rutiner samtidigt som
skyddet för den enskilde behöver tillgodoses. Åtkomst kan motiveras inte
bara för att tillgodose effektiviteten i ärendehandläggningen utan också
för att bereda den enskilde skydd mot att bli felaktigt beskattad.
Även i andra situationer kan undantag från huvudregeln tillåtas.
Länsgemensamma enheter inom samma skattemyndighet, t.ex. rättsen-
heter och administrativa enheter, bör kunna ges åtkomst för att i enlighet
med sina åligganden följa upp verksamheten vid skattekontoren, m.m.
RSV kan behöva åtkomst när verket skall överklaga ett beslut i ett
ärende. Nu nämnda undantag och liknande situationer behöver enligt
regeringens mening inte regleras i lag utan detta kan lämpligen göras i
förordning.
Den starka decentraliseringen av de regionala registren för ärendehand-
läggning gör det emellertid behövligt att ge skattemyndigheterna och
deras regionala och lokala kontor möjlighet att få besked om hos vilket
annat lokalt skattekontor ett ärende finns som rör en viss fråga. RSV och
skattemyndigheterna i länen bör därför ha terminalåtkomst till de
uppgifter som behövs för att identifiera ärendet samt de tekniska och
administrativa uppgifterna.
Vid revision skall revisorer kunna ta med sig uppgifter ur skatte-
registret i en bärbar dator. Att överföra uppgifter som förvaras i ett
centralt eller regionalt register till en bärbar dator medför inte att ett nytt
register uppkommer. Det måste emellertid krävas att de bärbara
datorerna inte brukas i strid mot skatteregisterlagen eller andra be-
stämmelser på området. Kraven på tekniskt skydd mot olovlig åtkomst
måste ställas högt. Datainspektionen har meddelat föreskrifter som
innebär bl.a. att uppgifter i det centrala skatteregistret som förvaras i
bärbara datorer skall vara krypterat. Det är också av stor vikt att de nya
uppgifter som tillförs ärendet genom att föras in i de bärbara datorerna
därefter förs in i de elektroniska akterna i den mån uppgifterna skall
användas i ett ärende. Enligt regeringens bedömning kan emellertid något
behov av en särskild reglering i lag i fråga om åtkomsten till och
användningen av bärbara datorer inte anses föreligga.
Regeringen föreslår att bestämmelser om terminalåtkomst till de
regionala registren tas in som en ny paragraf, 12 §, i skatteregisterlagen.
Paragrafen har utformats efter förebild av 10 § skatteregisterlagen.
Enligt 1 § datalagen (1973:289) är den för vars verksamhet ett
personregister förs registeransvarig om han förfogar över registret. Den
som kan påverka registrets innehåll och/eller överföra innehållet till
31
läsbar form anses förfoga över registret. Beträffande skatteregistren har Prop. 1994/95:93
frågan om registeransvar reglerats i 4 § skatteregisterlagen. Av denna
bestämmelse framgår bl.a. att resp, skattemyndighet är registeransvarig
för de regionala register som förs i dag.
Det är även med den föreslagna ordningen endast skattemyndigheten
i länet som kan anses förfoga över de regionala registren. Den före-
skrivna fördelningen av registeransvaret är därför utan ändringar förenlig
med de planerade regionala registren. Visserligen avses såväl RSV som
skattemyndigheterna i länen få terminalåtkomst till sökregistren så att de
kan få fram var en akt finns, men endast en sådan åtkomst bör inte föra
med sig registeransvar.
Regeringens förslag: I de regionala registren skall som sökbe-
grepp användas endast sådana uppgifter som är nödvändiga för
ärendehandläggningen.
I de elektroniska akterna skall endast ärendebeteckning och be-
teckning på handling få användas som sökbegrepp.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna har inte haft något att erinra. RSV föreslår att även
inkomstår och deklarationsperiod skall få användas som sökbegrepp i
sökregistren. Statskontoret anser att det lokala skattekontor som har
åtkomst till akten bör få möjlighet till fri textsökning.
Skälen för regeringens förslag: Frågan om vilka möjligheter som bör
ges till sökningar i de elektroniska akterna är av stor betydelse, inte
minst från integritetssynpunkt. I likhet med vad som anförts i fråga om
åtkomst till de elektroniska akterna bör sökmöjligheterna utformas så att
rutinerna i princip motsvarar handläggningen av pappersbaserade akter.
Handlingarna i en akt avses vara åtkomliga endast i den ursprungliga
formen så att användaren vid sökning får ta fram en viss handling och
läsa igenom den. En upptagning i en elektronisk akt skall inte få
användas för att maskinellt söka en viss uppgift i upptagningen.
Användaren får med andra ord inte söka på fri text i akterna även om
detta skulle vara tekniskt möjligt. Enligt regeringens bedömning bör
upptagningarna i en elektronisk akt vara sökbara endast med ärendebe-
teckning och beteckning på handling.
För övriga uppgifter i registret gör sig integritetsintressena inte
gällande på samma sätt som i fråga om de elektroniska akterna. Vid
utformningen av de sökmöjligheter som bör finnas måste hänsyn tas till
kravet på en effektiv och rationellt bedriven ärendehantering. Sökbe-
greppen bör i huvudsak avse sådana uppgifter som behövs för att kunna
söka fram ett ärende. I de regionala registren bör därför som sökbegrepp
få användas endast personnummer, organisationsnummer, namn, firma,
32
ärendebeteckning, taxeringsår, beskattningsår, handläggande enhet, datum Prop. 1994/95:93
och var i ärendegången ärenden befinner sig. Även uppgifter om
inkomstår och redovisningsperiod måste få användas som sökbegrepp.
Dessa sökbegrepp är nödvändiga för att kunna söka fram ärenden om
bl.a. mervärdesskatt och uppbörd. Med redovisningsperiod avses även
uppbördsperiod.
Regeringen föreslår att bestämmelser om sökmöjligheter införs i en ny
paragraf, 13 §, i skatteregisterlagen.
Regeringens förslag: Registerutdrag enligt 10 § datalagen
behöver inte omfatta handlingar som getts in av enskild eller som
skattemyndigheten har expedierat. Av registerutdraget skall
emellertid framgå om sådana handlingar finns i registret.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna har i huvudsak inte haft något att erinra. Datain-
spektionen och Göta hovrätt framhåller att det av utdraget bör framgå
vilka handlingar som inte tagits med. FAR anser att det ur säkerhetssyn-
punkt är väsentligt for den enskilde att kunna få ut all information som
berör honom så länge den är lagrad i registret.
Skälen för regeringens förslag: Skriftliga handlingar som enskilda
sänt in till skattemyndigheten kommer med den föreslagna ordningen att
finnas i de elektroniska akterna lagrade som bilder. Uppgifterna i dessa
handlingar är inte sökbara och skattemyndigheten kan därför inte söka
fram alla handlingar där uppgift om enskilda finns. Vidare skulle
utdragen bli mycket omfettande om de måste innehålla kopior av samtliga
bildfångade handlingar. Eftersom den enskilde oftast själv har skrivit den
aktuella texten är det enligt regeringens mening tillräckligt om det av
utdragen framgår att aktuella handlingar lagras i form av bilder hos
skatteförvaltningen. Undantaget bör omfetta också handlingar i de
regionala registren som upptar myndighetens förelägganden, beslut, m.m.
i den mån handlingarna redan har expedierats till den registrerade.
Bestämmelsen föreslås som en ny 18 § skatteregisterlagen enligt vilken
uppgifter i handlingar som har getts in av enskild eller som den
registeransvarige har expedierat inte behöver tas med i ett registerutdrag
enligt 10 § datalagen. Registerutdraget bör emellertid uppta sådana
uppgifter som möjliggör för den enskilde att identifiera de handlingar
som registrerats genom bildfångst eller som skattemyndigheten upprättat
och som expedierats till honom.
Om den registrerade vill ta del av en handling i en akt rörande honom
äger han rätt till det med stöd av offentlighetsprincipen och bestämmel-
serna om parts insyn.
33
3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 93
En annan fråga som bör behandlas i detta sammanhang är skyldigheten
enligt 14 § datalagen för myndigheter, som för handläggningen av ett
ärende använder sig av automatisk databehandling, att tillföra upp-
tagningen handlingarna i ärendet i läsbar form om det inte föreligger
särskilda skäl. Syftet med bestämmelsen är att garantera att det skall vara
möjligt att i efterhand klargöra vilka uppgifter som hade betydelse för
avgörandet. I motiven framgår vidare att det ofta är en förutsättning för
partsinsynen att upptagningarna överförts till läsbar form. Systemet med
elektroniska akter bygger på att upptagningarna i ett ärende inte skall
finnas också i pappersform. 1 det föreslagna systemet finns alla hand-
lingar samlade i den elektroniska akten. Det kan visserligen förekomma
att även pappershandlingar finns i ett ärende. Detta utgör emellertid en
undantagssituation. Genom de planerade rutinerna för ärendehand-
läggningen kommer akterna att bli åtkomliga för part via bildskärm eller
utskrift. Regeringen anser mot bakgrund av det angivna att sådana
särskilda skäl som avses i datalagen föreligger. Något behov av att
reglera detta särskilt kan enligt regeringens mening inte anses föreligga.
Prop. 1994/95:93
Regeringens förslag: Uppgifterna i de regionala registren skall i
fråga om deklarationer och andra handlingar som avgetts till
ledning för taxering m.m. gallras efter samma tid som gäller för
motsvarande pappershandlingar.
Andra handlingar än de angivna skall gallras tolv år efter
beskattningsårets utgången.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna om
gallring.
Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna har i allt väsentligt inte haft något att erinra mot
förslaget. Länsrätten i Stockholms län framhåller att det är väsentligt att
den framtida arkivbildningen noggrant utreds.
Skälen för regeringens förslag: Ett system med elektroniska akter
kommer att medföra viss trippellagring av uppgifter i form av dels
ingivna handlingar, dels det bildfångade materialet och andra upp-
tagningar i aktregister, dels uppgifter i skatteregistren. En förstöring av
pappersmaterialet skulle medföra viss förlust av möjligheten att fastställa
informationens äkthet samtidigt som en förstöring av de elektroniska
bilderna efter avslutad ärendehandläggning torde ge viss förlust av
sökmöjligheter. Det är oklart vilket behov av åtkomst till det pappers-
baserade materialet som kommer att föreligga vid t.ex. överklagande.
Därtill kommer att polis- och åklagarmyndigheterna anser att det är
angeläget att oiginalhandlingama bevaras. Regeringen är mot bakgrund
34
härav inte beredd att på föreliggande underlag föreslå någon tidigare- Prop. 1994/95:93
läggning av gallringen beträffande pappersurkunder trots att samma upp-
gifter finns i elektroniska akter. Dessa frågor bör genomlysas närmare i
annat sammanhang. Det bör dock framhållas att det är betydelsefullt att
originalhandlingama, efter att de har bildfångats, arkiveras så att de
enkelt kan återfinnas.
Även frågan om akivering och gallring av ADB-medium (disketter
m.m.) som ges in till skattemyndigheten behöver belysas ytterligare. RSV
har tillsatt en arbetsgrupp för att klarlägga de närmare rutiner som bör
användas vid arkivering av ADB-material. Resultatet av detta arbete bör
inte föregripas. I avvaktan på detta arbete bör Riksarkivet kunna utfärda
de föreskrifter som behövs för en rationell och ändamålsenlig arkivering.
En annan fråga rör den lagkollision som i vissa fell uppkommer mellan
reglerna om gallring i skatteregisterlagen och bl.a. lagen om själv-
deklaration och kontrolluppgifter när handlingar lämnas till skattemyndig-
heten i form av upptagningar för ADB.
Enligt 4 kap. 13 § första stycket LSK skall självdeklarationer och andra
handlingar som avlämnats till ledning för taxering eller upprättats eller
för granskning omhändertagits av en myndighet för taxeringskontroll
förstöras sex år eller, i fråga om handlingar som avser aktiebolag eller
ekonomisk förening, tio år efter taxeringsårets utgång. Regeringen eller
den myndighet regeringen bestämmer får enligt andra stycket, föreskriva
att handlingarna skall bevaras under längre tid. Regeringen har i
förordningen (1990:1237) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
meddelat sådana föreskrifter i fråga om vissa deklarationer m.m.
Enligt nuvarande 13 § första stycket skatteregisterlagen skall samma
uppgifter i skatteregister som hänför sig till viss beskattningsperiod som
huvudregel gallras när sju år gått från utgången av det kalenderår under
vilket perioden gick ut. När uppgifterna lämnas på papper och därefter
registreras i skatteregistret kan gallring ske enligt de båda regelverken
utan någon regelkonflikt. Bestämmelser om bevarande av deklarationer
m.m. finns även i 17 kap. 1 § ML och 73 § UBL.
När uppgifterna däremot lämnas i en ADB-upptagning blir situationen
annorlunda. Uppgifter som nu lämnas till skatteförvaltningen i sådan
form måste bedömas ingå i de register som förs med stöd av nuvarande
skatteregisterlag. En lagkollision uppkommer därmed eftersom uppgifter
som har lämnats enligt lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter
skall gallras enligt den lagen samtidigt som skatteregisterlagens kortare
gallringsfrister gäller.
En utgångspunkt för bevarande av ifrågavarande AD B-upptagningar
måste vara att de skall finnas tillgängliga under lika lång tid som
motsvarande pappershandlingar. Gallringen av deklarationer och andra
handlingar som anges i 4 kap. 13 § LSK och som tagits in i de regionala
registren bör därför ske efter de frister som föreskrivs i LSK. Motsvaran-
de bör gälla även i fråga om andra deklarationer som avges till ledning
för beskattning, t.ex. mervärdesskattedeklarationer och i fråga om
uppbördsdeklarationer.
35
När det gäller beslut och andra handlingar än de som omfattas av ovan Prop. 1994/95:93
angivna bestämmelser och som upprättas eller ges in i ett ärende gäller
i fråga om pappersdokument arkivlagens bestämmelser om gallring.
Riksarkivet har med stöd av dessa bestämmelser meddelat särskilda
förskrifter om den tid som handlingar i ett ärende skall bevaras. På
samma sätt som gäller för deklarationer m.m. uppstår inga problem i
fråga om de handlingar som ges in av den skattskyldige och som
bildfångats. Däremot måste frågan om hur beslut och andra handlingar
som upprättas i elektronisk form skall gallras regleras särskilt. Ut-
gångspunkten måste därvid vara att även dessa handlingar skall gallras
på samma sätt som om de satts upp i ett pappersdokument. Eftersom det
är fråga om uppgifter som kan vara känsliga från integritetssynpunkt bör
bevarandet regleras i lag. Därvid talar övervägande skäl för att dessa
uppgifter bör gallras efter tolv år, vilken är den tid som föreskrivs av
Riksarkivet i fråga om de beslut av skattemyndigheten som sätts upp i ett
pappersdokument. Samma reglering bör gälla även beträffande övriga
uppgifter i ett regionalt register som är knutna till de elektroniska
akterna.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bör dock ha
möjlighet att föreskriva om undantag från gallringsbestämmelserna för att
bevara visst material för forskningens behov. Därvid bör en motsvarande
reglering som i dag finns i ovan angivna förordningar rörande undantag
från gallringsbestämmelsema för deklarationer m.m. införas även för
upptagningar i ett regionalt register. Det bör även vara möjligt att
föreskriva att handlingar som upprättats i ett ärende skall gallras efter
kortare tid.
Regeringen föreslår att bestämmelser om gallring av uppgifter i ett
regionalt register tas in i en ny 20 § i skatteregisterlagen.
Därmed kvarstår endast frågan hur länge elektroniska handlingar, SRU-
och kontrolluppgifter, som med stöd av bestämmelserna i LSK getts in
före ett ikraftträdande av den föreslagna bestämmelsen skall kunna
bevaras. Sådana handlingar kan behövas t.ex. för att följdbeslut skall
kunna fattas med anledning av en ändring i skattedomstol efter sjuårs-
fristens utgång. Regeringen föreslår att frågan löses genom en övergångs-
bestämmelse till skatteregisterlagen enligt vilken det föreslagna femte
stycket i nuvarande 13 § (nya 19 §) också gäller beträffande uppgifter
som har getts in i elektronisk form före ikraftträdandet av den föreslagna
bestämmelsen.
36
Prop. 1994/95:93
Regeringens förslag: Någon särskild reglering av skattemyndig-
heternas rätt att anlita annan för registrering av uppgifter genom
bildfångst av inkomna handlingar införs inte.
Utredningens förslag: Registreringen av uppgifter som avses ske med
hjälp av bildfångst är att anse som myndighetsutövning. Verksamheten
bör därför regleras i lag. Personal vid ett företag som anlitas för att sköta
denna verksamhet skall åläggas tystnadsplikt.
Remissinstanserna: SRS avstyrker förslaget och anför bl.a. att skyddet
mot otillbörligt intrång i den enskildes integritet minskar om förslaget
genomförs. Generaltullstyrelsen anser att det med hänsyn till att
deklarationer kan innehålla känslig information är tveksamt om scanning
skall tillåtas bedrivas utanför myndighetens hägn. Datainspektionen och
Domstolsverket ifrågasätter om förfarandet är att anse som myndig-
hetsutövning. FAR anser att den föreslagna bestämmelsen bör förtydligas
så att det klart framgår att sekretessen även omfattar juridiska personer.
Övriga remissinstanser har inte yttrat sig i frågan eller har inte haft något
att erinra.
Skälen för regeringens förslag: Skattemyndigheterna avser att, i
samband med den masshantering som uppkommer när vissa frister för in-
givande löpt ut, anlita dataserviceföretag för bildfångst av inkomna
deklarationer m.m. Avsikten är emellertid inte att myndighetsutövning
skall bedrivas vid dessa företag. Kontrollen av handlingarna avser i
huvudsak inte brister på uppgiftsnivå utan endast om handlingen är
möjlig att registrera genom bildfångst. En viss kontroll kommer
emellertid att göras vid företaget. Vid registreringen av en uppgift kan
det visa sig att en manuell kontroll av uppgiften i originalhandlingen
måste göras för att kunna konstatera att den registrerade uppgiften
överensstämmer med originalet. För det fell den registrerade uppgiften
inte överensstämmer med originalet och det inte går att utläsa vad den
skattskyldige avsett får handlingen överlämnas till skattemyndigheten för
registrering. Det bör inte ankomma på det företag som skall registrera
uppgifterna att "tolka" en uppgift som den skattskyldige lämnat. De
åtgärder av närmast praktisk art som behövs för att stoppa visst material
som inte är användbart och för att göra de tekniska korrigeringar som
kan behövas kan enligt regeringens mening inte anses utgöra myndig-
hetsutövning. Någon reglering av verksamheten behövs därför inte.
Regeringen finner inte heller skäl att i detta sammanhang särskilt
reglera frågan om tystnadsplikt. Tystnadsplikten för personalen får i
stället regleras genom avtal mellan skattemyndigheten och det företag
som anlitas. När det gäller registrering av uppgifter om fysiska personer
finns dessutom bestämmelser om tystnadsplikt i 13 § datalagen. Den som
37
tagit befattning med personregister eller med uppgifter som samlats in för
att ingå i ett sådant register får inte obehörigen röja vad han till följd
därav fått veta om enskilds personliga förhållanden.
I betänkandet har förordats att RSV - beträffande de handlingar där
sådan säkerhet är erforderlig - överväger att låta förse de elektroniska
avbildningama med en förklaring att upptagningens innehåll överens-
stämmer med originalet och att låsa upptagningen, inklusive vidime-
ringen, med en elektronisk signatur. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det
väsentligt att den som är ansvarig för bildfångsten också kan garantera
att handlingarna återges i fullständigt och oförvanskat skick. Vilka krav
som bör uppställas kan emellertid enligt regeringens bedömning
överlämnas till RSV att bestämma. Genom att pappersoriginalen kommer
att bevaras även i framtiden (se avsnitt 6.6) kommer det också att finnas
möjlighet att i efterhand kontrollera om en handling förvanskats.
Prop. 1994/95:93
Regeringens förslag: Några särskilda regler införs inte ifråga om
överlämnande av material till allmän förvaltningsdomstol eller i
fråga om rätten till skadestånd till följd av datafel.
Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm delar utredningens
uppfattning att frågor om överlämnande av material till domstol lämpar
sig bäst för riktlinjer på myndighetsnivå. Kammarrätten understryker
vikten av att detta löses i ett inledande skede. Länsrätten i Stockholms län
framhåller att det är viktigt att domstolen får tillgång till en innehållsför-
teckning över vilka handlingar som ingår i den elektroniska akten.
Sveriges Industriförbund och FUD påpekar att det är angeläget att se över
möjligheterna till skadestånd vid skador till följd av den nya tekniken.
Skälen för regeringens förslag: En självklar utgångspunkt är att alla
handlingar i en akt måste bli tillgängliga för domstolen och kunna
identifieras. Den akthantering och de uppgifter för identifiering av bl.a.
de handlingar som finns i ett ärende som föreslagits bör rätt utformade
kunna tillgodose detta krav. Domstolen måste givetvis också vid behov
få tillgång till originalhandlingama i ett ärende.
Enligt regeringens bedömning bör frågor angående översändande av
akter till domstol, såsom i dag, kunna lösas praktiskt genom riktlinjer
utarbetade av RSV i samråd med Domstolsverket. Det är emellertid som
remissinstanserna påpekat angeläget att det rättsliga och praktiska
underlaget för de berörda rutinerna tas fram redan i en inledande fås så
att en god förvaltningsstruktur skapas.
Kommittén för översyn av det allmännas skadeståndsansvar (Ju
1989:03) utredde bl.a. frågan om behovet av ett utvidgat skadeståndsan-
38
svar på grund av datafel. Kommitténs förslag bereds för närvarande inom Prop. 1994/95:93
Justitiedepartementet. Regeringen är därför inte beredd att i detta
sammanhang föreslå ändrade regler i fråga om myndigheternas skade-
ståndsansvar.
Regeringens förslag: Skattemyndigheten i Kopparbergs län får
uppdra åt skattemyndigheterna i Stockholms, Göteborgs och
Bohus samt Malmöhus län att fatta beslut om skatterevision enligt
lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter i ett visst ärende
eller en viss grupp av ärenden. Detsamma gäller beträffande
föreläggande att lämna kontrolluppgift enligt lagen.
Bestämmelsen om att ett särskilt beslut krävs för
kassainventering vid skatterevision slopas.
RSV:s förslag: Revisionsverksamheten skall i sin helhet delas upp
regionalt mellan skattemyndigheterna i Stockholms, Göteboigs och
Bohus, Malmöhus samt Kopparbergs län. RSV behandlar inte frågan om
ändring beträffande beslut om kassainventering.
Skälen för regeringens förslag: Flertalet skatterevisioner är numera
integrerade, dvs. flera skatter och avgifter kontrolleras samtidigt.
Härigenom får skatterevisom en helhetssyn på företaget och dess
redovisning samtidigt som kontrollinsatsen blir samordnad och effektiv.
I samband med att RSV:s beskattningsavdelning lokaliserades till
Ludvika (numera Särskilda skattekontoret inom Skattemyndigheten i
Kopparbergs län) år 1988 upphörde i praktiken den integrering med
kontrollverksamheten avseende övriga skatter och avgifter som tidigare
skett genom RSV:s distriktskontor. All revisionsverksamhet avseende
punktskatter utgår sedan den 1 juli 1988 från Ludvikakontoret.
Ett företags bokföring är bl.a. gemensamt underlag för inkomstskatt,
mervärdesskatt, källskatter, socialförsäkringsavgifter och punktskatter. I
många fäll får därför en korrigering av en skatt konsekvenser också på
andra skatteområden. Så påverkar en utelämnad försäljning av en
punktskattepliktig vara inkomstskatten för företaget och eventuellt ägarens
egen skatt och avgifter samt mervärdesskatten. Däremot påverkas inte
företagets övriga skatter och avgifter av rättelser av tekniska fel på ett
punktskatteområde på annat sätt än att skatten skall bokföras som en
kostnad.
Det är otillfredsställande att skatter med gemensamt underlag inte utan
stora samordningsinsatser, vilka ofta innebär effektivitetsförluster,
samtidigt kan bli föremål för kontroll om sådant behov finns. En stor del
39
av de foretag som blir aktuella som skattskyldiga inom de harmoniserade Prop. 1994/95:93
punktskatteområdena tobak, alkohol och mineraloljeprodukter, men även
i övrigt, torde på grund av sin storlek komma att hamna inom den grupp
av företag som blir föremål för planmässig revision och i stor ut-
sträckning sannolikt också inom ramen för samordnad planmässig
revision. Vid en revision av ett sådant företag bör någon eller några av
de deltagande revisorerna ha formell och praktisk kompetens att utöver
kontrollen av andra skatter och avgifter också kunna kontrollera den stora
punktskatteuppbörden. Vid behov av exempelvis periodkontroll i form av
revision för att skaffa underlag för ett periodbeslut avseende punktskatt
är det inte nödvändigt att alltid integrera med alla andra skatter och
avgifter. Inte heller behöver detta ske vid vaije annan punktskatterevi-
sion. Sådana revisioner kan, på grund av uppbördens storlek, behöva
göras oftare än andra revisioner. I vissa fell kan en periodkontroll inom
punktskatteområdet lämpligen kombineras med periodkontroll inom
områdena mervärdesskatt och/eller avgifter.
Vid en revision avseende punktskatt som integreras med andra skatter
och avgifter framkommer totalt sett en bättre bild av företaget och dess
redovisning och därmed bättre möjligheter att upptäcka fel. Integrationen
medför att tiden för "inläsning" av företaget och dess redovisning blir
kortare än om upprepade revisioner avseende var och en av de olika
skatterna görs. Det reviderade företaget störs heller inte vid flera olika
tillfällen.
Det förhållandet att de revisorer som i dag är stationerade i Ludvika
endast har möjlighet att isolerat revidera punktskatter innebär dessutom
att utvecklingen i revisionsteknik hämmas. Detta kan på sikt komma att
innebära att det blir svårt att rekrytera och behålla lämpliga revisorer.
Revisionsverksamheten avseende punktskatter utgick före år 1988 från
Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Skälet härtill var att de
skattskyldiga framför allt fenns runt de större städerna och att en
centralisering av revisionsverksamheten skulle medföra långa och
kostsamma resor.
Den centralisering av revisionsverksamheten som kom till stånd i
samband med placeringen av verksamheten i Ludvika har bl.a. medfört
att revisorerna upplever revisionsverksamheten som påfrestande på grund
av långa resor och lång bortovaro från hem och femilj. Detta innebär i
sin tur en begränsning av urvalet av revisorer, vilket är hämmande för
revisionsverksamheten. De långa resorna och den långa bortavaron från
kontoret medför administrativa problem och verksamheten blir dessutom
onödigt kostsam.
RSV har föreslagit att revisioner avseende punktskatteskyldiga skall
beslutas och verkställas av, förutom Skattemyndigheten i Kopparbergs
län, skattemyndigheterna i Stockholms, Göteborgs och Bohus och
Malmöhus län. Verket föreslår följande fördelning av revisionsverksam-
heten mellan dessa skattemyndigheter:
Skattemyndigheten i Stockholms län i fråga om punktskatteskyldiga
inom Östergötlands, Örebros, Stockholms, Gotlands, Södermanlands,
Västmanlands och Uppsala län,
40
Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län i fråga om punktskattes- Prop. 1994/95:93
kyldiga inom Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands och
Skaraborgs län,
Skattemyndigheten i Malmöhus län i fråga om punktskatteskyldiga
inom Malmöhus, Kristianstads, Blekinge, Kalmar, Kronobergs och
Jönköpings län samt
Skattemyndigheten i Kopparbergs län i fråga om punktskatteskyldiga
inom Kopparbergs, Gävleborgs, Västemorrlands, Jämtlands, Västerbot-
tens och Norrbottens län.
Regeringen delar RSV:s uppfattning att revisionsverksamheten
avseende punktskatter bör kunna integreras med revisioner avseende
övriga skatter och avgifter och anser att den föreslagna fördelningen är
lämplig sett utifrån såväl administrativa som kompetensmässiga syn-
punkter. Enligt regeringens mening är det dock mer ändamålsenligt att
Skattemyndigheten i Kopparbergs län i stället ges möjlighet att uppdra
åt annan skattemyndighet att fatta beslut i dess ställe i ett visst ärende
eller viss grupp av ärenden. En sådan lösning harmonierar med
bestämmelserna i 2 kap. 2 § TL. Det är också lämpligt att denna
myndighet, som enligt 1 kap. 5 § LPP är beskattningsmyndighet
beträffande punktskatter, även har det övergripande ansvaret beträffande
skatterevision på detta område. Regeringen föreslår mot denna
bakgrund att det i 3 kap. 16 § LPP infors en bestämmelse med innebörd
att Skattemyndigheten i Kopparbergs län får uppdra åt vissa andra
skattemyndigheter att i dess ställe fatta beslut om skatterevision.
Detsamma bör gälla beträffande föreläggande att lämna kontrolluppgift
enligt 3 kap. 5 § LPP.
Kassainventering
Enligt 3 kap. 11 § LPP krävs ett särskilt beslut för att kassainventering
skall få göras vid revisionen. Enligt regeringens uppfattning utgör
kassainventering en del av skatterevisionen som helhet. Något särskilt
beslut bör därför inte krävas i denna del. Regeringen föreslår därför att
bestämmelsen slopas.
7§
Ändringarna i punkt 2 och 14 föranleds av att det genom ändringar i
uppbördslagen, lagen om uppbörd och socialavgifter från arbetsgivare
och sjömansskattelagen införts motsvarigheter till taxerings- och
mervärdesskattebesöket.
41
Ändringen i punkt 8 föranleds av att anledning till att överskjutande Prop. 1994/95:93
skatt inte betalats ut med återbetalningskort som fogas till skattsedeln
fr.o.m. 1995 års taxering inte längre skall framgå av skattsedel på slutlig
skatt (jfr SFS 1994:583).
I prop. 1994/95:57 Mervärdesskatten och EG föreslås att den som är
registrerad till mervärdesskatt i mervärdesskattedeklarationen skall lämna
uppgifter som rör varuhandel med ett annat EU-land. Vidare föreslås att
den registrerade också skall lämna periodiska sammanställningar rörande
sådan handel. En omfattande reglering av innehållet och utformningen av
sammanställningarna finns i EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv artikel
28h.6. I en ny punkt 24 har tagits in bestämmelser om att de ytterligare
uppgifter som skall lämnas i deklarationerna och i de periodiska
sammanställningar får registreras i det centrala skatteregistret.
Övriga ändringar är endast redaktionella.
Paragrafen föreslås också ändrad i prop. 1994/95:53 Omräknings-
förfärande vid fastighetstaxeringen, m.m.
9§
Ändringen i paragrafen föranleds av att de nuvarande regionala registren
skall anses som delar av det centrala skatteregistret.
10 §
Ändringarna i andra och femte styckena föranleds av att de nuvarande
regionala registren skall anses som delar av det centrala skatteregsitret.
Tredje och fjärde styckena har ändrats så att skattemyndigheten och
Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till de uppgifter som enligt
7 § 24 får tas in i registret.
Inom EU har beslutats om ett administrativt och kontrollmässigt
samarbete avseende mervärdesbeskattningen. I rådsförordningen (EEG)
nr 218/92 regleras medlemsländernas hantering av de uppgifter som
behövs för kontrolländamål och hur utbytet av uppgifterna skall ske.
Behörig myndighet få ha terminalåtkomst till de uppgifter som skall
lämnas i periodiska sammanställningar enligt 13 kap. 30 § mervärdes-
skattelagen samt uppgift om namn, adress och registreringsnummer för
mervärdesskatt m.m.
För uppgifterna i skatteregistret gäller absolut sekretess enligt 9 kap.
1 § sekretessslagen (1980:100). Även om sekretess föreligger får
uppgifter emellertid, enligt 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen
(1980:100), lämnas ut till utländsk myndighet om utlämnandet sker i
enlighet med särskilda föreskrifter i lag eller förordning. I ett nytt sjätte
stycke har därför tagits in bestämmelser om terminalåtkomst för behörig
myndighet i ett annat EU-land.
42
11 §
I paragrafen, som är ny, regleras innehållet i de regionala registren. I ett
regionalt register får endast förekomma uppgifter som hänför sig till
länet. Det huvudsakliga innehållet i registren kommer att vara de
handlingar som kommer in eller upprättas i ett ärende. För att ett beslut
i ett ärende skall få finnas enbart i registret förutsätts att det satts upp i
ett elektroniskt dokument.
Utöver elektroniska akter får de regionala registren innehålla de
uppgifter som behövs för att identifiera den skattskyldige, ärendet och
handlingarna i ärendet. Uppgifter behövs också för att underlätta
handläggningen av ett ärende så att det enkelt går att få en överblick av
vilka handlingar som finns och vilka åtgärder som planeras eller har
vidtagits. Dessa uppgifter kan liknas vid ett dagboksblad.
Med ärendemening i första stycket punkt 3 avses t.ex. uppgifter om
vilken typ av taxering det är fråga om, om ärendet avser mervärdesskatt,
jämkning, skattetillägg o.d. och om ärendet rör omprövning eller
revision. I fråga om ärendesamband får anges endast beteckning på
sådant ärende som har samband med det aktuella ärendet.
I punkt 5 har tagits in en bestämmelse som innebär att uppgift om att
ett beslut har överklagats eller att den skattskyldige begärt omprövning
eller att skattemyndigheten omprövat ett beslut får registreras. Det kan
ofta behövas en anteckning - framför allt i det ärende som rör den årliga
taxeringen - om att ett beslut i ett ärende omprövats eller överklagats.
Registreras dessa uppgifter i det ärende som gäller den årliga taxeringen
kan man också enkelt få en fullständig bild av vad som hänt beträffande
ett års taxering. Det underlättar även för en domstol om ett utdrag ur
registret med "dagboksbladet" bifogas ärendet och dessa uppgifter finns
med när överklagandet överlämnas till domstolen.
Med administrativa uppgifter i punkt 6 avses uppgifter om bl.a.
handläggande enhet, handläggare, var i ärendehanteringen ett ärende
befinner sig samt planerade och vidtagna åtgärder i ett ärende.
12 §
I paragrafen regleras åtkomsten till de regionala registren. Enligt tredje
stycket får som huvudregel endast det skattekontor som skall handlägga
ett visst ärende ha terminalåtkomst till den elektroniska akten i ärendet.
Ett skattekontor måste emellertid ha åtkomst även till andra ärenden som
är nödvändiga för handläggningen av ett ärende. Det kan vara fråga om
ett ärende rörande ett visst års taxering där handläggaren kan behöva
åtkomst till ett ärende som rör tidigare eller senare års taxeringar. Även
inom mervärdesskatte- och uppböidsområdet behöver beslutande myn-
dighet tillgång till tidigare perioders uppgifter. I ärende rörande delägares
i fåmansbolag eller handelsbolag taxeringar kan åtkomst behövas även till
de handlingar som rör bolagets taxering. Det är även nödvändigt med
åtkomst till handlingar i flera ärenden i det fell den skattskyldige
Prop. 1994/95:93
43
samtaxeras. De ytterligare ärenden som åtkomst kan behövas till kan Prop. 1994/95:93
handläggas vid såväl annat skattekontor som annan skattemyndighet.
Regeringen ges dessutom möjlighet att föreskriva att även RSV eller
den egna eller annan skattemyndighet skall kunna få terminalåtkomst
också i andra situationer. RSV måste t.ex. kunna få terminalåtkomst till
ett ärende i det fell RSV skall överklaga ett beslut i ärendet. Även den
rättsenhet som finns vid skattemyndigheten och som biträder de lokala
skattekontoren vid ett överklagande bör kunna få terminalåtkomst.
När en skattemyndighet uppdragit åt en annan skattemyndighet att fetta
beslut i dess ställe (se bl.a. 2 kap. 2 § tredje stycket TL) skall den senare
myndigheten handlägga ärendet och den myndighet som ursprungligen
hade tilldelats ärendet äger således inte längre rätt till åtkomst enligt
huvudregeln i tredje stycket. Detsamma gäller i det fell ett ärende som
handlagts vid ett lokalt skattekontor skall handläggas vid ett annat lokalt
kontor i samma län. Vid en överflyttning mellan skattemyndigheter skall
akten utgå ur ett regionalt register och föras in i ett annat regionalt
register.
13 §
I paragrafen regleras vilka sökmöjligheter som skall finnas i de regionala
registren. Sökmöjligheterna skall enligt första stycket vara begränsade till
de uppgifter som behövs för att få fram en elektronisk akt.
Uppgifterna i en handling skall enligt andra stycket däremot inte vara
sökbara. I en handling får som sökbegrepp användas endast ärendebeteck-
ning och beteckning som åsatts handlingen (t.ex. "Föreläggande",
"Skrivelse" eller "Aktbilaga 1").
77§
I ett nytt andra stycke har därför tagits in bestämmelser som innebär att
uppgifter om registreringsnummer för mervärdesskatt, m.m. samt
uppgifter som skall lämnas i periodiska sammanställningar får lämnas ut
till behörig myndighet i ett annat EU-land med hjälp av automatisk data-
behandling eller på annat sätt. Användningen och utlämnadet av
uppgifterna regleras, som tidigare nämnts i kommentaren till 10 § sjätte
stycket, i rådsförordningen (EEG) nr 218/92. Utlämnandet av uppgifterna
är av stor betydelse för det kontrollsystem som införts för mervärdesskat-
ten i den inre marknaden.
Registreringsnummer för mervärdesskatt kommer i vissa fell att lämnas
ut även till enskild i ett annat EU-land. Enligt nya 16 § skatteregister-
lagen får denna uppgift lämnas ut till enskild utan hinder av sekretess.
Någon särskild reglering behövs därför inte för utlämnande av uppgift till
enskild.
44
18 §
De i 13 § föreslagna begränsningarna av sökbegrepp medför att en
sökning av om uppgifter om en viss person finns i andra akter än de som
rör honom inte får ske. Möjligheten till undantag från 10 § datalagen
(1973:289) har därför formulerats så att undantaget från under-
rättelseskyldigheten gäller ingivna och expedierade handlingar i de
elektroniska akterna, oberoende av vem akten avser och vem som gett in
en handling. Undantaget gäller vidare sådana handlingar i personens akt
som har expedierats till honom själv. För övriga handlingar och uppgifter
i ett regionalt register skall 10 § datalagen tillämpas.
79 §
Ändringarna föranleds av att paragrafen skall gälla endast för det centrala
registret.
20 §
I paragrafen har bestämmelser om gallring av uppgifter i de elektroniska
akterna införts. Utgångspunkten är att handlingarna i de elektroniska
akterna skall bevaras under lika lång tid som motsvarande pappers-
handlingar.
Med beskattning avses fastställande av underlag för skatt, bestämmande
och uppbörd av skatt samt bestämmande av pensionsgrundande inkomst
(se 2 § skatteregisterlagen).
Det bör vara möjligt för regeringen eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer att meddela föreskrifter om såväl kortare som längre
gallringsfrister.
3 kap.
II §
Andra stycket som tidigare innehöll en bestämmelse om särskilt beslut för
kassainventering har slopats. I stället har i uppräkningen i första stycket
kassainventering tagits upp som en av de åtgärder som kan ingå i
skatterevision.
16 §
I ett nytt första stycke har intagits en bestämmelse om att Skattemyn-
digheten i Kopparbergs län får uppdra åt skattemyndigheterna i Stock-
holms, Göteborgs och Bohus eller Malmöhus län att i dess ställe fetta
Prop. 1994/95:93
45
beslut om skatterevision enligt 3 kap. Detsamma skall gälla beslut om Prop. 1994/95:93
föreläggande att lämna kontrolluppgift enligt 3 kap. 5 §.
Ändringarna i andra stycket (förutvarande första stycket) är av redak-
tionell natur.
7 kap.
2§
Genom ändringen rättas en tidigare felaktig hänvisning.
55 § 2 mom
Genom ändringen rättas en tidigare felaktig hänvisning.
1 b §
I paragrafen som är ny införs i första stycket en bestämmelse som
innebär att beslut får sättas upp i form av ett elektroniskt dokument. De
beslut som avses är sådana som fettas av en handläggare och som sätts
upp i en särskild handling. Däremot omfettas inte de beslut som med stöd
av 1 a § får fettas genom automatisk databehandling.
I andra stycket har en definition av begreppet elektroniskt dokument
tagits in.
46
Uppdraget har varit att föreslå de författningsändringar som är nöd-
vändiga för att möjliggöra ett utökat användande av automatisk databe-
handling i skatteförvaltningens ärendehantering.
Betänkandet är indelat i tre kapitel. Efter en inledning (kap. 1) beskrivs
vissa tekniska, procedurmässiga och rättsliga förutsättningar för över-
vägandena (kap. 2). Därefter redovisas överväganden och förslag (kap.
3).
Den pappersbaserade ärendehanteringen avses ersättas med elektroniska
dokument och elektroniska akter. En elektronisk akt föreslås innehålla
alla handlingar i ett ärende, både handlingar som har upprättats i
elektronisk form och elektroniska avbildningar av pappersbaserade
handlingar.
En utgångspunkt för arbetet har varit att finna lösningar där grund-
läggande principer i gällande rätt för den enskildes rättsskydd m.m. kan
tillämpas utan alltför stora avsteg. Begreppet elektroniskt dokument har
därför föreslagits bli infört i skatteförfåttningarna, med samma definition
som i tullagen och lagen om pantbrevsregister. Med utgångspunkt i detta
begrepp har, såsom vid införandet av tulldatasystemet, föreslagits
lösningar av bl.a. frågor om när ett elektroniskt dokument skall anses in-
kommet i tryckfrihetsförordningens respektive förvaltningslagens mening.
En annan utgångspunkt har varit att tillgodose den enskildes behov av
skydd mot otillbörligt integritetsintrång och att avväga detta intresse mot
behovet av effektivitet inom skatteförvaltningen.
De regionala registren enligt skatteregisterlagen har i praktiken kommit
att utgöra kopior av det centrala skatteregistret. Därför har föreslagits att
de nuvarande regionala skatteregistren fortsättningsvis skall ses som delar
av det centrala skatteregistret. Regleringen i skatteregisterlagen avseende
regionala register har därmed - efter erforderliga anpassningar - kunnat
tas i anspråk för de elektroniska akterna. Dessa regionala register avses
bestå av såväl elektroniska akter som sökregister och administrativa
uppgifter. Skattemyndigheterna i länen föreslås vara registeransvariga för
de regionala registren.
Skyddet för den enskildes personliga integritet avses att tillgodoses
inom ramen för föreskrifter om terminalåtkomst och sökbegrepp. Som
huvudregel föreslås att endast det lokala skattekontor som handlägger ett
ärende får ha terminalåtkomst till den elektroniska akten i ärendet.
Åtkomst bör emellertid i viss omlättning tillåtas också för andra enheter
som behöver uppgifterna för sin ärendehandläggning.
Innehållet i de elektroniska akterna avses inte vara sökbart. Endast
ärendebeteckning och beteckning på handling föreslås som sökbegrepp
inom ramen för akterna. I stället föreslås ett sökregister för varje län.
Frågor om arkivering och gallring behandlas också. Det föreslås att
skatteregisterlagens bestämmelser om gallring inte skall tillämpas
47
beträffande handlingar i elektroniska akter.
Behovet av att bevara skriftliga handlingar, t.ex. deklarationer, för att
tillgodose bl.a. domstolarnas och polisens verksamhet behöver ytterligare
genomlysas. Därför föreslås inte några särskilda gallringsbestämmelser
för dessa handlingar.
Prop. 1994/95:93
Bilaga 1
48
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)'
dels att 8 § och rubriken närmast före 8 § skall upphöra att gälla,
dels att 9, 10 och 13 §§ skall ha följande lydelse samt att rubriken
närmast före 5 § skall ersättas med huvudrubriken "Det centrala
skatteregistret" och underrubriken "Innehåll",
dels att rubriken närmast före 9 § skall sättas närmast före 11 §,
dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 10b-10d§§,
12 a § och 14 § samt en ny huvudrubrik närmast före 10 b § och fyra
nya underrubriker, närmast före 10 §, 10 b §, 10 c § och 10 d §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Uppgifter som avses i 7 och 8 §§
får tas in i registren endast i den
utsträckning som föreskrivs av
regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer.
Regeringen får föreskriva mindre
avvikelser från bestämmelserna om
registerinnehåll i denna lag.
Uppgifter som avses i 7 § får tas
in i registret endast i den utsträck-
ning som föreskrivs av regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer.
Regeringen får föreskriva mindre
avvikelser från bestämmelserna om
registerinnehåll.
Terminalåtkomst
Terminalåtkomst till uppgifter i
register enligt denna lag får finnas
endast för de ändamål som anges i
1 § och i den utsträckning i övrigt
som anges i andra-femte styckena.
10 §2
Terminalåtkomst till uppgifter i
registret får finnas endast för de
ändamål som anges i 1 § och i den
utsträckning i övrigt som anges i
andra-femte styckena.
Skattemyndigheten i länet får ha terminalåtkomst till uppgifter som
avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6, 8, 9, 13, 15, 17 och 22 samt de uppgifter
därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dubblettskattsedel.
Skattemyndigheten får vidare ha terminalåtkomst till uppgifter som
avses i 7 § 7, 10-12, 14, 16, 18, 20, 21 och 23 och som hänför sig till
länet eller gäller skattskyldig som beskattas i länet.
Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och
6 §§ samt 7 § 1-18, 20-23.
Kronofogdemyndighet får ha
terminalåtkomst till det centrala
skatteregistret i fråga om uppgifter
enligt 5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och
4. Kronofogdemyndighet i det län
där ett mål är registrerat för ex-
Kronofogdemyndighet får ha
terminalåtkomst till uppgifter enligt
5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och 4.
Kronofogdemyndighet i det län där
ett mål är registrerat för exekutiva
åtgärder får vidare ha sådan termi-
49
4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 93
Nuvarande lydelse
ekutiva åtgärder får vidare ha
sådan terminalåtkomst i fråga om
uppgifter enligt 7 § 7, 8, 12 och
13. Terminalåtkomsten får avse
den som är registrerad som gälde-
när hos kronofogdemyndighet eller
make till gäldenären eller annan
som sambeskattas med gäldenären.
I fråga om uppgifter enligt 7 § 1
får terminalåtkomsten avse också
den som är delägare i fåmansföre-
tag där någon som avses i tredje
meningen är delägare.
De regionala skatteregistrens
Föreslagen lydelse
nalåtkomst i fråga om uppgifter
enligt 7 § 7, 8, 12 och 13. Termi-
nalåtkomsten får avse den som är
registrerad som gäldenär hos kro-
nofogdemyndighet eller make till
gäldenären eller annan som sambe-
skattas med gäldenären. I fråga om
uppgifter enligt 7 § 1 får termina-
låtkomsten avse också den som är
delägare i fåmansföretag där någon
som avses i tredje meningen är
delägare.
De regionala skatteregistren
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
Innehåll
S§
Regionala skatteregister får in-
nehålla de uppgifter som anges i
5-7 §§ i den mån de hänför sig till
länet.
Innehåll
10 b §
Regionala skatteregister får in-
nehålla
1. sökregister
2. elektroniska akter för hand-
läggning av ärenden i den män de
hänför sig till länet, och
3. tekniska och administrativa
uppgifter.
Elektroniska akter enligt första
stycket 2 får innehålla också upp-
gifter som avses i 4 § och 6 §
andra stycket datalagen (1973:289)
om en enskild har lämnat uppgiften
eller om myndigheten behöver
uppgiften för ärendehandläggning-
en.
Terminalåtkomst
10 c §
Terminalåtkomst till regionala
register får finnas endast för de
ändamål som anges i 1 § och en-
dast i den utsträckning som anges
i andra - fiärde styckena.
Riksskatteverket och skattemyn-
digheterna i länen får ha terminal-
åtkomst till sökregistren.
Det skattekontor som skall hand-
lägga ett visst ärende får ha termi-
nalåtkomst till den elektroniska
akten i ärendet. I den utsträckning
som regeringen föreskriver får
50
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
dock Riksskatteverket, en annan
skattemyndighet eller ett annat
skattekontor eller en annan enhet
vid samma myndighet ha termi-
nalåtkomst till en elektronisk akt.
Skattemyndigheten i länet får ha
terminalåtkomst till de tekniska och
administrativa uppgifterna.
Sökbegrepp
10 d§
Beträffande sökregister får som
sökbegrepp användas endast per-
sonnummer, organisationsnummer,
namn, firma, ärendebeteckning,
taxeringsår, handläggande enhet,
datum och var i ärendegängen
ärenden bffinner sig.
Beträffande de elektroniska ak-
terna får som sökbegrepp användas
endast ärendebeteckning och be-
teckning pä handling.
12 a §
1 ett registerutdrag enligt 10 §
datalagen (1973:289) beträffande
ett regionalt register behöver inte
tas med uppgifter i handlingar som
har getts in av enskild eller som
den registeransvarige har expedie-
rat.
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
§3
Om inte annat sägs i andra eller
tredje stycket skall sådana upp-
gifter i det centrala skatteregistret
som hänför sig till viss beskatt-
ningsperiod gallras när sju år gått
från utgången av det kalenderår
under vilket perioden gick ut.
13
Om inte annat sägs i andra eller
tredje stycket skall sådana upp-
gifter i register enligt denna lag
som hänför sig till viss beskatt-
ningsperiod gallras när sju år gått
från utgången av det kalenderår
under vilket perioden gick ut.
Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §,
7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel
på preliminär F-skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om upp-
skovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av
bostad, får bevaras även efter utgången av den tid som anges i första
stycket. Detsamma gäller uppgifter om
51
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
1. personnummer för make och, om samtaxering sker med annan
person, personnummer för denne,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart
på kontrolluppgift om inkomst av kapital,
4. antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit
inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt,
5. ingående och utgående mervärdeskatt samt särskilt investeringsav-
drag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdeskatt.
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av
det år under vilket revisionen avslutades.
Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för
uppgifter som avses i första eller tredje stycket.
Bestämmelser om gallring av
upptagningar i register enligt
10 b § finns i annan lag.
14 §
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
överlämna till en juridisk person
att i elektronisk form registrera
skriftliga handlingar som har kom-
mit in till en skattemyndighet.
Den som tar del av uppgifter i
verksamhet som avses i första
stycket, får inte obehörigen röja
eller utnyttja vad han i verksam-
heten fått veta om enskilds ekono-
miska eller personliga förhållan-
den.
I det allmännas verksamhet till-
ämpas i stället bestämmelserna i
sekretesslagen (1980:100).
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering.
2. Efter utgången av den i 13 § första stycket föreskrivna gallrings-
fristen gäller femte stycket också beträffande uppgifter som före
ikraftträdandet har getts in i elektronisk form.
2 Senaste lydelse 1993:1473.
3 Senaste lydelse 1993:1473.
52
Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324) att 4 kap.
1 §, 5 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
1 §
Taxeringsbeslut är grundläggande beslut om årlig taxering, ompröv-
ningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder efter domstols beslut.
Beslut i ett taxeringsärende skall
sättas upp i en skriftlig handling
eller ett elektroniskt dokument.
Med ett elektroniskt dokument
avses i denna lag en upptagning
vars innehåll och utställare kan
verifieras genom ett visst tekniskt
förfarande.
Den skattskyldige skall utan dröjsmål underrättas om innehållet i ett
taxeringsbeslut, om det inte är uppenbart obehövligt. Om beslutet är till
den skattskyldiges nackdel skall han underrättas om hur han kan begära
omprövning av eller överklaga beslutet.
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
51
Har en skattskyldig i självdekla-
ration eller annan handling, som
han under förfarandet avgett till
ledning för taxeringen, lämnat
uppgift som befinns oriktig, skall
en särskild avgift (skattetillägg) på-
föras honom. Detsamma gäller om
den skattskyldige har lämnat en
sådan uppgift i mål om taxering
och uppgiften inte har godtagits
efter prövning i sak.
5 kap.
1
Har en skattskyldig i självdekla-
ration eller annat skriftligt med-
delande, som han under förfaran-
det avgett till ledning för taxering-
en, lämnat uppgift som befinns
oriktig, skall en särskild avgift
(skatte-tillägg) påföras honom.
Detsamma gäller om den skatt-
skyldige har lämnat en sådan upp-
gift i mål om taxering och uppgif-
ten inte har godtagits efter pröv-
ning i sak.
Skattetillägg enligt första stycket tas ut med tjugo procent av den
mervärdeskatt och med fyrtio procent av sådan skatt som avses i 1 kap.
1 § första stycket 1-4, 6, 7 och 10 som, om den oriktiga uppgiften hade
godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make eller,
i fråga om förmögenhetsskatt, någon annan person som samtaxeras med
honom, eller, vad gäller mervärdeskatt, felaktigt skulle ha tillgodoräknats
honom. Skulle den oriktiga uppgiften, om den hade godtagits, ha medfört
sådant underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller
tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret, skall skattetillägg i stället beräknas
på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet
som rättelsen av den oriktiga uppgiften medfört.
Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent eller, vad
53
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
gäller mervärdeskatt, tio procent av underlaget när
1. den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med
ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skattemyndig-
heten och som varit tillgängligt för myndigheten före utgången av
november taxeringsåret,
2. den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd
fråga.
2 §2
Om avvikelse har skett från en självdeklaration genom skönstaxering,
påförs den skattskyldige skattetillägg. Tillägget beräknas på den skatt som
till följd av skönstaxeringen påförs den skattskyldige utöver den skatt som
annars skulle ha påförts honom. Medför skönstaxeringen att sådant
underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst
som inte utnyttjas taxeringsåret minskar, skall skattetillägget i stället
beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av
underskottet som skönstaxeringen medfört. Vid beräkningen skall
dessutom bestämmelserna i 1 § andra stycket tillämpas. Till den del
skönstaxeringen innefattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldi-
ge skall skattetillägg tas ut enligt bestämmelserna i 1 §.
Första stycket tillämpas också
om skönstaxering har skett på
grund av utebliven självdeklaration
och självdeklaration inte kommit in
trots att föreläggande sänts ut till
den skattskyldige. Tillägget be-
räknas på den skatt som till följd
av skönstaxeringen påförs den
skattskyldige utöver den skatt som
skulle ha påförts enligt de skriftliga
uppgifter som den skattskyldige
kan ha lämnat till ledning för taxe-
ringen. Innefattar skönstaxeringen
att ett vid tidigare taxering fastställt
underskott i förvärvskälla i in-
komstslaget näringsverksamhet
eller tjänst utnyttjas helt eller del-
vis, skall skattetillägg beräknas på
ett underlag som utgör en fjärdedel
av den minskning av underskottet
som skönstaxeringen medfört. Har
den skattskyldige i en skriftlig
uppgift till ledning för taxeringen
redovisat underskott i förvärvskälla
i inkomstslaget näringsverksamhet
eller tjänst som inte utnyttjas taxe-
ringsåret och medför skönstaxer-
ingen att sådant underskott min-
skar, skall skattetillägget beräknas
Första stycket tillämpas också
om skönstaxering har skett på
grund av utebliven självdeklaration
och självdeklaration inte kommit in
trots att föreläggande sänts ut till
den skattskyldige. Tillägget be-
räknas på den skatt som till följd
av skönstaxeringen påförs den
skattskyldige utöver den skatt som
skulle ha påförts enligt de hand-
lingar som den skattskyldige kan
ha lämnat till ledning för taxering-
en. Innefattar skönstaxeringen att
ett vid tidigare taxering festställt
underskott i förvärvskälla i
inkomstslaget näringsverksamhet
eller tjänst utnyttjas helt eller del-
vis, skall skattetillägg beräknas på
ett underlag som utgör en fjärdedel
av den minskning av underskottet
som skönstaxeringen medfört. Har
den skattskyldige i en handling
som lämnats till ledning för taxe-
ringen redovisat underskott i för-
värvskälla i inkomstslaget närings-
verksamhet eller tjänst som inte
utnyttjas taxeringsåret och medför
skönstaxeringen att sådant under-
skott minskar, skall skattetillägget
54
Nuvarande lydelse
på ett underlag somutgör en fjärde-
del av den minskning av under-
skottet som skönstaxeringen med-
fört.
Föreslagen lydelse
beräknas på ett underlag som utgör
en fjärdedel av denminskning av
underskottet som skönstaxeringen
medfört.
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
4 §3
1. vid rättelse av en felräkning
eller misskrivning som uppenbart
framgår av självdeklarationen eller
av en annan handling som den
skattskyldige avgett.
Skattetillägg tas inte ut
1. vid rättelse av en felräkning
eller misskrivning som uppenbart
framgår av självdeklarationen eller
av ett annat skriftligt meddelande
från den skattskyldige,
2. vid rättelse av en oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller
kapital, om rättelsen har gjorts eller hade kunnat göras med ledning av
kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter och som varit
tillgänglig för skattemyndigheten före november månads utgång taxerings-
året,
3. i den mån avvikelsen avser
bedömning av ett skriftligt yrkande,
såsom fråga om yrkat avdrag eller
värde av naturaförmån eller till-
gång, och avvikelsen inte gäller
uppgift i sak,
4. om den skattskyldige frivilligt har rättat en oriktig uppgift.
Första stycket 2 gäller inte i fråga om kontrolluppgift enligt 3 kap. 44
eller 45 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.
3. i den mån avvikelsen avser
bedömning av ett yrkande i en
handling, såsom fråga om yrkat
avdrag eller värde av naturaförmån
eller tillgång, och avvikelsen inte
gäller uppgift i sak,
5 §5
Om deklarationsskyldig inte har kommit in med självdeklaration inom
föreskriven tid eller har han endast lämnat en självdeklaration med så
bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund
för taxering, skall en särskild avgift (förseningsavgift) påföras honom.
Sådan avgift påförs aktiebolag med 1 000 kronor och andra skattskyldiga
med 500 kronor.
Har skattskyldig, som utan föreläggande skall lämna självdeklaration,
inte kommit in med deklaration senast den 1 augusti under taxeringsåret
eller har han dessförinnan endast kommit in med en självdeklaration med
så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till
grund för taxering, bestäms förseningsavgiften till fyra gånger det belopp
som anges i första stycket.
Förseningsavgift enligt första stycket påförs också skattskyldig som har
avgett en förenklad självdeklaration inom föreskriven tid men som inte
följt ett föreläggande att avge en allmän självdeklaration inom den tid
som föreskrivs i föreläggandet.
Har den skattskyldige inom
föreskriven tid lämnat en deklara-
tionshandling, som inte är behöri-
Har den skattskyldige inom
föreskriven tid lämnat en deklaia-
tionshandling, som inte är behöri-
55
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
gen undertecknad, tas försenings-
avgift ut endast om handlingen inte
undertecknas inom den tid som
föreskrivs i ett föreläggande. I
sådant fäll beräknas avgiften enligt
första stycket.
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
gen undertecknad eller försedd med
elektronisk signatur, tas försenings-
avgift ut endast om handlingen inte
undertecknas eller signeras inom
den tid som föreskrivs i ett före-
läggande. I sådant fäll beräknas
avgiften enligt första stycket.
Vad som sägs om deklarationsskyldig och skattskyldig i första och
andra styckena gäller också för den som utan att vara deklarationsskyldig
är skyldig att lämna uppgift enligt 2 kap. 25 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter eller särskild uppgift enligt 2 kap.
26 § samma lag. Vad som sägs om deklaration gäller då sådan uppgift
eller särskild uppgift.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering.
2. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får intill
utgången av år 1996 medge undantag från 4 kap. 1 § andra stycket.
1 Senaste lydelse 1993:1562.
2 Senaste lydelse 1991:1902.
3 Senaste lydelse 1991:1902.
4 Senaste lydelse 1991:1902.
56
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
Hangenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter
dels att 2 kap. 2, 19 och 29 §§ samt 3 kap 56 § skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 4 a §, av
följande lydelse och närmast före 4 kap. 4 a § en ny rubrik av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
2 §l
Självdeklaration skall avges på
heder och samvete på blankett
enligt festställt formulär för förenk-
lad självdeklaration eller särskild
självdeklaration.
Självdeklaration skall avges på
heder och samvete på blankett
enligt festställt formulär för förenk-
lad självdeklaration eller särskild
självdeklaration eller, i elektroniskt
dokument, efter särskilt medgivan-
de av Riksskatteverket eller myn-
dighet som Riksskatteverket be-
stämmer.
Med ett elektroniskt dokument
avses i denna lag en upptagning
vars innehöll och utställare kan
verifieras genom ett visst tekniskt
förfarande.
19 §2
Den som har inkomst av näringsverksamhet skall, om inte annat
framgår av 25 §, i sin självdeklaration för vaije förvärvskälla från
bokföringen lämna uppgifter om vaije slag av
1. intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga
avsättningar,
2. tillgångar, skulder, obeskattade reserver och eget kapital.
Uppgifter skall vidare lämnas om
1. arten och omfettningen av verksamheten,
2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett,
3. hur det bokföringsmässiga vinstresultatet justerats för att över-
ensstämma med de för den skattemässiga inkomstberäkningen stadgade
grunderna,
4. hur avdrag för värdeminskning beräknats,
5. vad den skattskyldige satt in i form av pengar i näringsverksamheten
eller tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på
annat sätt använt för att betala levnadskostnader eller för andra utgifter,
som inte är hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra
förmåner som den skattskyldige fått av verksamheten,
57
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
6. ändrade redovisningsprinciper samt
7. under året anskaffade och försålda anläggningstillgångar.
Fysisk person och dödsbo skall lämna uppgift om fördelningsunderlag
enligt 2 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning vid
utgången av närmast föregående beskattningsår samt motsvarande belopp
vid beskattningsårets utgång.
Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver uppgifter
som avses i första och andra styckena endast lämnas av en av makarna.
Var och en av makarna skall dock lämna uppgifter om arten och
omfattningen av sitt arbete i verksamheten samt de övriga uppgifter som
behövs för tillämpningen av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen.
Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten på ansökan av den
deklarationsskyldige medge att de uppgifter som avses i första stycket 1
lämnas i sammansatta poster. Ett sådant medgivande får omfatta en tid
av högst tre år åt gången. En ansökan skall ha kommit in till skattemyn-
digheten före ingången av taxeringsåret.
Uppgifter som avses i första och
andra styckena skall lämnas på
blankett enligt festställt formulär
eller, efter särskilt medgivande av
Riksskatteverket eller myndighet
som Riksskatteverket bestämmer,
på annat lämpligt sätt.
Uppgifter som avses i första och
andra styckena skall lämnas på
blankett enligt fastställt formulär
eller, i elektroniskt dokument, efter
särskilt medgivande av Riksskatte-
verket eller myndighet som Riks-
skatteverket bestämmer.
Självdeklaration som skall läm-
nas utan föreläggande och de hand-
lingar som hör till den skall lämnas
till skattemyndigheten eller till ett
mottagningsställe som godkänts av
skattemyndigheten.
29 §
Självdeklaration som skall läm-
nas utan föreläggande och de hand-
lingar som hör till den skall lämnas
till en myndighet inom skatteför-
valtningen eller till ett mottagnings-
ställe som godkänts av en sådan
myndighet.
3 kap.
56 §
Kontrolluppgift skall lämnas för vaije person på blankett enligt festställt
formulär om inte annat särskilt föreskrivs.
Riksskatteverket får på ansökan
av uppgiftsskyldig medge undantag
från bestämmelserna i första styck-
et.
Riksskatteverket får på ansökan
av uppgiftsskyldig medge att upp-
gifterna lämnas i elektroniska
dokument.
4 kap.
Inkommande upptagningar
4a§
En upptagning anses komma in
till en myndighet inom skatteför-
valtningen
58
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1. när upptagningen blir till-
gänglig för myndigheten med ett
tekniskt hjälpmedel
som myndigheten själv utnyttjar för
överföring i sådan form att den kan
läsas, eller
2. när data som representerar
upptagningen anländer till myndig-
heten och tekniskt hjälpmedel för
överföring enligt 1 finns hos myn-
dighet som skall förmedla upptag-
ningen.
En upptagning anses vidare ha
kommit in viss dag om det kan
antas att data som representerar
upptagningen har anlänt till myn-
digheten den dagen men inte kun-
nat
1. överföras enligt första stycket
1 eller 2 på grund av tekniskt fel i
upptagningen, eller
2. tas emot på grund av fel i
myndighetens mottagningsfunktion.
Beträffande handlingar i annan
form finns föreskrifter i 10 § för-
valtningslagen (1986:223).
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering.
2. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får intill
utgången av år 1998 medge att uppgifter enligt 2 kap. 19 § femte stycket
och 3 kap. 56 § andra stycket lämnas elektroniskt utan användning av
elektronisk signatur.
1 Senaste lydelse 1994:483.
2 Senaste lydelse 1993:1563.
59
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:151) om punktskatter och pris-
regleringsavgifter
dels att 2 kap. 6 § och 7 kap. 1 och 4 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en två nya paragrafer, 2 kap. 12 § och 4 kap. 1 a
§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
6§‘
Deklarationen skall för varje redovisningsperiod eller, om skatteredovisningen inte
avser redovisningsperioder, för varje skattepliktig händelse lämnas till beskatt-
ningsmyndigheten. Den som hos beskattningsmyndigheten är registrerad som
skattskyldig skall lämna deklaration även för redovisningsperioder för vilka han inte
har någon skatt att redovisa.
Deklarationen skall avges på heder och samvete samt upprättas på blankett enligt
formulär som fastställs av Riksskatteverket, Jordbruksverket eller Fiskeriverket.
Deklarationen skall avges på heder och samvete samt upprättas
1. på blankett enligt formulär som fastställs av Riksskatteverket, Jordbruksverket
eller Fiskeriverket, eller
2. i ett elektroniskt dokument, efter särskilt medgivande av Riksskatteverket,
Jordbruksverket eller Fiskeriverket.
Med ett elektroniskt doku-ment avses i denna lag en upptagning vars innehåll och
utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.
12 §
En upptagning anses komma in till en
myndighet inom skatteförvaltningen
1. när upptagningen blir tillgänglig för
myndigheten med ett tekniskt hjälpmedel
som myndigheten själv utnyttjar för över-
föring i sädan form att den kan läsas,
eller
2. när data som representerar upp-
tagningen anländer till myndigheten och
tekniskt hjälpmedel för överföring enligt
1 finns hos myndighet som skall förmedla
upptagningen.
En upptagning anses vidare ha kommit
in viss dag om det kan antas att data som
representerar upptagningen har anlänt
till myndigheten den dagen men inte kun-
nat
1. överföras enligt första stycket 1 eller
2 pä grund av tekniskt fel i upptagningen,
eller
2. tas emot pä grund av fel i myndig-
hetens mottagningsfunktion.
Beträffande handlingar i annan form
finns föreskrifter i 10 §förvaltningslagen
(1986:223).
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
60
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
4 kap.
1 a §
Beslut enligt denna lag skall sättas upp
i en skriftlig handling eller ett elektro-
niskt dokument.
7 kap.
1
Har den skattskyldige i deklaration
eller annat skriftligt meddelande som han
under förfarandet avgett till ledning för
beslut rörande beskattningen, lämnat
uppgift som befinns oriktig, skall en sär-
skild avgift (skattetillägg) påföras honom.
Skattetillägget är tjugo procent av det
skattebelopp som inte skulle ha påförts
om den oriktiga uppgiften hade godtagits.
Detsamma gäller om den skattskyldige
har lämnat en sådan uppgift i mål om
skatt och uppgiften inte har godtagits
efter prövning i sak.
Har den skattskyldige i deklaration
eller annan handling som han under för-
farandet avgett till ledning för beslut
rörande beskattningen, lämnat uppgift
som befinns oriktig, skall en särskild
avgift (skattetilllägg) påföras honom.
Skattetillägget är tjugo procent av det
skattebelopp som inte skulle ha påförts
om den oriktiga uppgiften hade godtagits.
Detsamma gäller om den skattskyldige
har lämnat en sådan uppgift i mål om
skatt och uppgiften inte har godtagits
efter prövning i sak.
Avgiftsberäkning enligt första stycket sker efter tio procent när den oriktiga
uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd fråga.
Har avvikelse från deklaration skett med stöd av 4 kap. 13 §, påförs den
skattskyldige skattetillägg. Skattetillägget är tjugo procent av den skatt som till följd
av uppskattningen påförs den skattskyldige utöver vad som annars skulle ha påförts
honom. Till den del uppskattningen innefattar rättelse av en oriktig uppgift från den
skattskyldige påförs dock skattetillägg enligt första eller andra stycket.
Har den skattskyldige inte lämnat
deklaration och har skatt beslutats genom
uppskattning enligt 4 kap. 13 §, påförs
den skattskyldige skattetillägg. Skattetil-
lägget är tjugo procent av den skatt som
till följd av uppskattningen påförs den
skattskyldige utöver den skatt som skulle
ha påförts enligt de skriftliga uppgifter
han kan ha lämnat till ledning för be-
skattningen. Till den del uppskattningen
innefattar rättelse av en oriktig uppgift
från den skattskyldige påförs dock skatte-
tillägget enligt första eller andra stycket.
Har den skattskyldige inte lämnat
deklaration och har skatt beslutats genom
uppskattning enligt 4 kap. 13 §, påförs
den skattskyldige skattetillägg. Skattetil-
lägget är tjugo procent av den skatt som
till följd av uppskattningen påförs den
skattskyldige utöver den skatt som skulle
ha påförts enligt uppgifter i handling han
kan ha lämnat till ledning för beskatt-
ningen. Till den del uppskattningen in-
nefattar rättelse av en oriktig uppgift från
den skattskyldige påförs dock skattetil-
lägget enligt första eller andra stycket.
Underlag för skattetillägg skall bestämmas utan hänsyn till invändningar rörande
annan fråga än den som föranlett tillägget.
61
Nuvarande lydelse
Skattetillägg påförs inte i samband med
rättelse av en felräkning eller en
misskrivning, som uppenbart framgår av
deklarationen eller ett annat skriftligt
meddelande från den skattskyldige.
Skattetillägg påförs inte heller i den
mån avvikelsen avser bedömning av ett
skriftligt yrkande och avvikelsen inte
gäller uppgift i sak.
Föreslagen lydelse
8
Skattetillägg påförs inte i samband med
rättelse av en felräkning eller en miss-
krivning, som uppenbart framgår av
deklarationen eller en annan handling
från den skattskyldige.
Skattetillägg påförs inte heller i den
mån avvikelsen avser bedömning av ett
yrkande i en handling och avvikelsen inte
gäller uppgift i sak.
Har den skattskyldige frivilligt rättat en
oriktig uppgift, påförs inte skattetillägg.
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1995
års taxering.
2. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får intill utgången av år
1996 medge undantag från 4 kap. 1 a §.
1 Senaste lydelse 1993:462.
2 Senaste lydelse 1991:1906.
62
Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'
dels att 54 § 1 mom. och 55 § 2 mom., skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 c § och 55 a §,
av följande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
2c$
Beslut enligt denna lag skall
sättas upp i en skriftlig handling
eller ett elektroniskt dokument.
Med ett elektroniskt dokument
avses i denna lag en upptagning
vars innehåll och utställare kan
verifieras genom ett visst tekniskt
förfarande.
54 §2
1 mom. En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för preliminär
A-skatt på ersättning för arbete eller utgett lön för vilken månadsavgift
skall redovisas enligt lagen (1984:668) om uppbörd av social avgifter från
arbetsgivare skall utan anmaning lämna uppgift (uppbördsdeklaration) om
detta till den skattemyndighet som avses i 2 a § andra stycket. Deklara-
tion skall lämnas av landsting och kommun senast den 12 och av annan
arbetsgivare senast den 18 i uppbördsmånaden efter den månad då
skatteavdraget gjordes eller lönen utgavs.
Efter anmaning av skattemyndigheten är också den, som inte är
deklarationsskyldig enligt första stycket, skyldig att avge uppbörds-
deklaration.
Uppbördsdeklaration skall avges
på heder och samvete samt av fettas
på blankett enligt festställt formu-
lär.
Uppbördsdeklaration skall avges
på heder och samvete samt av fettas
på blankett enligt festställt formu-
lär, eller i elektroniskt dokument,
efter särskilt medgivande av Riks-
skatteverket eller myndighet som
Riksskatteverket bestämmer.
Uppbördsdeklaration skall upptaga
1) arbetsgivarens personnummer, organisationsnummer eller särskilda
redovisnings nummer;
2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;
3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt från lön;
4) sådan utgiven avgiftspliktig lön eller ersättning som avses i 2 kap.
3 § första och andra styckena lagen (1981:691) om socialavgifter, dock
inräknat det belopp som avses i punkt 5;
5) det belopp med vilket avdrag görs enligt 6 § lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare;
6) den lön eller ersättning på vilken månadsavgiften beräknas;
63
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
7) månadsavgiftens belopp;
8) summan av skatt enligt punkt 3 och avgift enligt punkt 7.
En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag for kvarstående skatt, skall
lämna uppgift (uppbördsdeklaration för kvarstående skatt) om detta.
Sådan deklaration skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden april
och upptaga, förutom uppgift som avses i fjärde stycket 1, det belopp
som dragits av för kvarstående skatt. I övrigt gäller i tillämpliga delar
vad som sägs i första-tredje styckena.
Den som har gjort skatteavdrag för preliminär A-skatt på ränta eller
utdelning skall lämna uppgift (uppbördsdeklaration för ränta och
utdelning) om detta. Sådan deklaration skall lämnas senast den 18 i
uppbördsmånaden efter den månad då skatteavdraget gjordes och ta upp
1) den deklarationsskyldiges namn och person- eller organisationsnum-
mer;
2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;
3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt.
I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i första-tredje styckena.
55
2 mom. Arbetsgivare skall för
vaije arbetstagare med inbetal-
ningskort som anges i 33 § eller på
blankett enligt festställt formulär
redovisa hur mycket som har dra-
gits av för kvarstående skatt. Där-
vid gäller bestämmelserna om
uppbördsdeklaration i tillämpliga
delar.
§
2 mom. Arbetsgivare skall för
vaije arbetstagare med inbetal-
ningskort som anges i 33 § eller på
blankett enligt festställt formulär
eller i elektroniskt dokument, efter
särskilt medgivande av Riksskatte-
verket eller myndighet som Riks-
skatteverket bestämmer redovisa
hur mycket som har dragits av för
kvarstående skatt. Därvid gäller
bestämmelserna om uppbördsdekla-
ration i tillämpliga delar.
Vid redovisning enligt första stycket får i stället för inbetalningskort
användas förteckning enligt formulär, som skattemyndigheten har godkänt
efter förslag av arbetsgivaren.
Riksskatteverket får på ansökan av arbetsgivare medge att skatteavdrag
för kvarstående skatt redovisas i annan ordning än som anges i första
eller andra stycket.
55 a §
En upptagning anses komma in
till en myndighet inom skatteför-
valtningen
1. när upptagningen blir till-
gänglig för myndigheten med ett
tekniskt hjälpmedel som myndighe-
ten själv utnyttjar för överföring i
sådan form att den kan läsas, eller
2. när data som representerar
64
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
upptagningen anländer till myndig-
heten och tekniskt hjälpmedel för
överföring enligt 1 finns hos myn-
dighet som skall förmedla upptag-
ningen.
En upptagning anses vidare ha
kommit in viss dag om det kan
antas att data som representerar
upptagningen har anlänt till myn-
digheten den dagen men inte kun-
nat
1. överföras enligt första stycket
1 eller 2 på grund av tekniskt fel i
upptagningen, eller
2. tas emot på grund av fel i
myndighetens mottagningsfunktion.
Beträffande handlingar i annan
form finns föreskrifter i 10 § för-
valtningslagen (1986:223).
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering.
2. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får intill
utgången av år 1996 medge undantag från 2 c § första stycket.
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste lydelse 1992:680.
65
5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 93
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän för-
säkring1 skall införas en ny paragraf, 1 b §, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
1 b § Beslut enligt denna lag skall Med ett elektroniskt dokument |
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering.
2. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får intill
utgången av år 1996 medge undantag från 1 b § första stycket.
1 Lagen omtryckt 1976:1015.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.
66
Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)
dels att 14 kap. 4 § samt 18 kap. 1, 2, och 5 §§ skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 14 kap. 13 a § och
15 kap. 1 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 kap.
4 §
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
Den särskilda deklarationen skall
lämnas på heder och samvete på en
blankett enligt formulär som fest-
ställs av regeringen eller den myn-
dighet som regeringen bestämmer.
Den särskilda deklarationen skall
lämnas på heder och samvete
1. på en blankett enligt formulär
som festställs av regeringen eller
den myndighet som regeringen
bestämmer, eller
2. i elektroniskt dokument, efter
särskilt medgivande av Riksskatte-
verket eller myndighet som Riks-
skatteverket bestämmer.
Med ett elektroniskt dokument
avses i denna lag en upptagning
vars innehåll och utställare kan
verifieras genom ett visst tekniskt
förfarande.
13 a §
En upptagning anses komma in
till en myndighet inom skatteför-
valtningen
1. när upptagningen blir till-
gänglig för myndigheten med ett
tekniskt hjälpmedel som myndighe-
ten själv utnyttjar för överföring i
sådan form att den kan läsas, eller
2. när data som representerar
upptagningen anländer till myndig-
heten och tekniskt hjälpmedel för
överföring enligt 1 finns hos myn-
dighet som skall förmedla upptag-
ningen.
En upptagning anses vidare ha
kommit in viss dag om det kan
antas att data som representerar
upptagningen har anlänt till myn-
digheten den dagen men inte kun-
nat
1. överföras enligt första stycket
1 eller 2 på grund av tekniskt fel i
upptagningen, eller
67
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2. tas emot på grund av fel i
myndighetens mottagningsfunktion.
Beträffande handlingar i annan
form finns föreskrifter i 10 § för-
valtningslagen (1986:223).
15 kap.
1 a §
Beslut enligt denna lag skall
sättas upp i en skriftlig handling
eller ett elektroniskt dokument.
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
18 kap.
1
Om den skattskyldige i en dekla-
ration eller något annat skriftligt
meddelande som han under för-
farandet lämnat till ledning för be-
skattningen har lämnat en uppgift
som befinns oriktig, skall en sär-
skild avgift (skattetillägg) påföras
honom. Detsamma gäller om den
skattskyldige har lämnat en sådan
uppgift i ett mål om skatt enligt
denna lag och uppgiften inte har
godtagits efter prövning i sak.
Skattetillägget utgör 20 procent av det skattebelopp som inte skulle ha
påförts den skattskyldige eller som felaktigt skulle ha räknats honom till
godo om den oriktiga uppgiften godtagits. Skattetillägget utgör dock 10
procent när den oriktiga uppgiften avser periodisering eller en därmed
jämställd fråga.
§
Om den skattskyldige i en dekla-
ration eller någon annan handling
som han under förfarandet lämnat
till ledning för beskattningen har
lämnat en uppgift som befinns
oriktig, skall en särskild avgift
(skattetillägg) påföras honom. Det-
samma gäller om den skattskyldige
har lämnat en sådan uppgift i ett
mål om skatt enligt denna lag och
uppgiften inte har godtagits efter
prövning i sak.
Om en deklaration har lämnats men avvikelse gjorts genom skönsbe-
skattning enligt 15 kap. 20 § påförs den skattskyldige ett skattetillägg
med 20 procent av den skatt som till följd av uppskattningen påförs
honom utöver vad som annars skulle ha påförts honom eller av den skatt
som till följd av uppskattningen inte skall tillgodoräknas honom. Till den
del uppskattningen innefattar rättelse av en oriktig uppgift från den
skattskyldige skall dock skattetillägg
Vid skönsbeskattning enligt 15
kap. 20 § på grund av att deklara-
tion inte lämnats påförs den skatt-
skyldige ett skattetillägg med 20
procent av den skatt som påförs
honom till följd av uppskattningen
utöver den skatt som skulle ha
påförts honom enligt de skriftliga
tas ut enligt 1 §.
Vid skönsbeskattning enligt 15
kap. 20 § på grund av att deklara-
tion inte lämnats påförs den skatt-
skyldige ett skattetillägg med 20
procent av den skatt som påförs
honom till följd av uppskattningen
utöver den skatt som skulle ha
påförts honom enligt uppgifter i de
68
Nuvarande lydelse
uppgifter han kan ha lämnat till
ledning för beskattningen. Till den
del uppskattningen innefattar rättel-
se av en oriktig uppgift från den
skattskyldige skall dock skattetill-
lägg tas ut enlig 1 §.
Föreslagen lydelse
handlingar han kan ha lämnat till
ledning för beskattningen. Till den
del uppskattningen innefattar rättel-
se av en oriktig uppgift från den
skattskyldige skall dock skattetill-
lägg tas ut enligt 1 §.
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
5
Skattetillägg tas inte ut
1. vid rättelse av en felräkning
eller felskrivning, när felaktigheten
uppenbart framgår av deklarationen
eller av något annat skriftligt med-
delande från den skattskyldige,
2. om avvikelse avser bedöm-
ningen av ett skriftligt yrkande, till
exempel i fråga om ett avdrag eller
om värdet av ett uttag, och av-
vikelse inte gäller någon uppgift i
sak, eller
3. om den skattskyldige har rättat e
§
1. vid rättelse av en felräkning
eller felskrivning, när felaktigheten
uppenbart framgår av deklarationen
eller av någon annan handling som
den skattskyldige har avgett,
2. om avvikelse avser bedöm-
ningen av ett yrkande i en hand-
ling, till exempel i fråga om ett
avdrag eller om värdet av ett uttag,
och avvikelse inte gäller någon
uppgift i sak, eller
i oriktig uppgift.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering.
2. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får intill
utgången av år 1996 medge undantag från 15 kap. 1 a §.
69
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare1
dels att 38-40 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande
lydelse.
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
38
En arbetsgivare, som i uppbörds-
deklaration eller annat skriftligt
meddelande som han under för-
farandet avgett till ledning för be-
slut rörande arbetsgivaravgifter har
lämnat en uppgift som befinns vara
oriktig, påförs avgiftstillägg med
20 procent av det avgiftsbelopp
som ytterligare rätteligen skall
utgå. Detsamma gäller om arbets-
givaren har lämnat en sådan upp-
gift i mål om avgift och uppgiften
inte har godtagits efter prövning i
sak.
2a §
Beslut enligt denna lag skall
sättas upp i en skriftlig handling
eller ett elektroniskt dokument.
Med ett elektroniskt dokument
avses i denna lag en upptagning
vars innehåll och utställare kan
verifieras genom ett visst tekniskt
förfarande.
52
En arbetsgivare, som i uppbörds-
deklaration eller annan handling
som han under förfarandet avgett
till ledning för beslut rörande
arbetsgivaravgifter har lämnat en
uppgift som befinns vara oriktig,
påförs avgiftstillägg med 20 pro-
cent av det avgiftsbelopp som
ytterligare rätteligen skall utgå.
Detsamma gäller om arbetsgivaren
har lämnat en sådan uppgift i mål
om avgift och uppgiften inte har
godtagits efter prövning i sak.
Beräkning av avgiftstillägg enligt första stycket sker efter 10 procent
när
1. den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med
ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skattemyndig-
heten och som varit tillgängligt för myndigheten före utgången av året
efter utgiftsåret,
2. den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd
fråga.
39
Har med stöd av bestämmelserna
i 10 § tredje stycket om uppskatt-
ning gjorts avvikelse från de upp-
§
Har med stöd av bestämmelserna
i 10 § tredje stycket om uppskatt-
ning gjorts avvikelse från de upp-
70
Nuvarande lydelse
gifter som en arbetsgivare har
lämnat i uppbördsdeklaration eller
annat skriftligt meddelande om sin
skyldighet att betala arbetsgivarav-
gifter, påförs arbetsgivaren avgifts-
tillägg med 20 procent av det
avgiftsbelopp som på grund av
uppskattningen ytterligare skall
utgå. Till den del uppskattningen
innefattar rättelse av oriktig uppgift
från arbetsgivaren skall dock av-
giftstillägg utgå enligt bestämmel-
serna i 38 §.
Föreslagen lydelse
gifter som en arbetsgivare har
lämnat i uppbördsdeklaration eller
annan handling om sin skyldighet
att betala arbetsgivaravgifter, på-
förs arbetsgivaren avgiftstillägg
med 20 procent av det avgiftsbe-
lopp som på grund av uppskatt-
ningen ytterligare skall utgå. Till
den del uppskattningen innefattar
rättelse av oriktig uppgift från
arbetsgivaren skall dock avgiftstill-
lägg utgå enligt bestämmelserna i
38 §.
Prop. 1994/95:93
Bilaga 2
40
Har avgiftsunderlaget uppskattats
med stöd av 10 § tredje stycket på
grund av att uppbördsdeklaration
inte har lämnats, påförs avgiftstill-
lägg om uppbördsdeklaration inte
kommit in trots att anmaning har
sänts ut till arbetsgivaren. Tillägget
beräknas till 20 procent av det
avgiftsbelopp som på grund av
uppskattningen påförs utöver vad
som skulle ha utgått enligt skrift-
liga uppgifter som arbetsgivaren
lämnat. Till den del uppskattningen
innefattar rättelse av oriktig uppgift
från arbetsgivaren skall avgiftstil-
lägg utgå enligt bestämmelserna i
38 §.
§
Har avgiftsunderlaget uppskattats
med stöd av 10 § tredje stycket på
grund av att uppbördsdeklaration
inte har lämnats, påförs avgifitstill-
lägg om uppbördsdeklaration inte
kommit in trots att anmaning har
sänts ut till arbetsgivaren. Tillägget
beräknas till 20 procent av det
avgiftsbelopp som på grund av
uppskattningen påförs utöver vad
som skulle ha utgått enligt upp-
gifter i handlingar som arbetsgiva-
ren lämnat. Till den del uppskatt-
ningen innefattar rättelse av oriktig
uppgift från arbetsgivaren skall
avgiftstillägg utgå enligt bestäm-
melserna i 38 §.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering.
2. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får intill
utgången av år 1996 medge undantag från 2 a § första stycket.
1 Lagen omtryckt 1991:98.
2 Senaste lydelse 1991:1907.
71
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av Riksdagens
ombudsmän (JO), Justitiekanslem (JK), Göta hovrätt, Kammarrätten i
Stockholm, Länsrätten i Stockholms län, Domstolsverket (DV), Riks-
åklagaren (RÅ), Rikspolisstyrelsen (RPS), Datainspektionen (DI), Post-
och telestyrelsen (PTS), Statskontoret, Generaltullstyrelsen, Riks-
revisionsverket (RRV), Riksskatteverket (RSV), Jordbruksverket,
Fiskeriverket, Riksarkivet (RA), Landstingsförbundet, Svenska kommun-
förbundet, Sveriges Industriförbund, Företagarnas riksorganisation,
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Sveriges Försäkringsförbund, Svenska
Bankföreningen, Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD), Föreninge
auktoriserade revisorer (FAR), Svenska Revisorsamfundet (SRS),
Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF), TeleTrusT Sverige.
RÅ har bifogat yttranden som han hämtat in från Regionåklagarmyn-
digheterna i Västerås, Härnösand och Luleå.
RPS har bifogat yttranden som styrelsen hämtat in från polismyndig-
heterna i Stockholms län, Göteborgs och Bohus län samt Malmöhus län.
Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Lantbrukarnas
Riksförbund har avstått från att yttra sig.
Prop. 1994/95:93
Bilaga 3
72
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)*
dels att 8 § och rubriken närmast före 8 § skall upphöra att gälla,
dels att nuvarande 9 a, 11, 12, 12 a och 13 §§ skall betecknas 14, 15,
16, 17 och 19 §§,
dels att 7, 9, 10 och nya 19 §§ skall ha följande lydelse samt att
rubriken närmast före 5 § skall ersättas med huvudrubriken "Det centrala
skatteregistret" och underrubriken "Innehåll",
dels att rubriken närmast före 9 § skall sättas närmast före nya 15 §,
dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 11-13, 18 och
20 §§ samt en ny huvudrubrik närmast före nya 11 § och fyra nya under-
rubriker, närmast före 10, nya 11, nya 12 och nya 13 §§, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 §2
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som
enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag
och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.
2. Uppgifter angående avslutad
revision, verkställt taxerings- eller
mervärdesskattebesök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 §
taxeringslagen (1990:324) eller 17
kap. 4 § mervärdesskattelagen
(1994:200). För vaije sådan åtgärd
får anges tid, art, beskattnings-
period, skatteslag, myndighets be-
slut om beloppsmässiga ändringar
av skatt eller underlag för skatt
med anledning av åtgärden samt
uppgift huruvida bokförings-
skyldighet har fullgjorts.
2. Uppgifter angående avslutad
revision, verkställt besök eller
annat sammanträffande enligt
3 kap. 7 § taxeringslagen
(1990:324), 17 kap. 4 § mervär-
desskattelagen (1994:200), 78 §
2 a mom.uppbördslagen (1953:
27), 27 a § lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare eller 19 b § lagen
(1958:295) om sjömansskatt. För
vaije sådan åtgärd får anges tid,
art, beskattningsperiod, skatteslag,
myndighets beslut om beloppsmäs-
siga ändringar av skatt eller under-
lag för skatt med anledning av
åtgärden samt uppgift huruvida
bokföringsskyldighet har fullgjorts.
6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 93
Prop. 1994/95:93
Bilaga 4
73
Nuvarande lydelse
3. Uppgift om registrering av
skyldighet att betala skatt, uppgift
om innehav av skattsedel på preli-
minär skatt, uppgifter om beslut
om återkallelse av skattsedel på
preliminär F-skatt med angivande
av skälen for beslutet, uppgifter
som behövs för att bestämma skatt
eller avgift enligt uppbördslagen
(1953:272), lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare, lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa för-
värvsinkomster, lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för utom-
lands bosatta, lagen (1990:912) om
nedsättning av socialavgifter, mer-
värdesskattelagen (1994:200) och
lagen (1951:763) om beräkning av
statlig inkomstskatt på ackumulerad
inkomst samt uppgifter om redovis-
ning, inbetalning och återbetalning
av sådana skatter eller avgifter.
Föreslagen lydelse
3. Uppgift om registrering av
skyldighet att betala skatt, uppgift
om innehav av skattsedel på preli-
minär skatt, uppgifter om beslut
om återkallelse av skattsedel på
preliminär F-skatt med angivande
av skälen för beslutet, uppgifter
som behövs för att bestämma skatt
eller avgift enligt uppbördslagen,
lagen om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare, lagen (1990:659)
om särskild löneskatt på vissa för-
värvsinkomster, lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta, lagen
(1990:912) om nedsättning av
socialavgifter, mervärdesskattela-
gen och lagen (1951:763) om
beräkning av statlig inkomstskatt
på ackumulerad inkomst samt
uppgifter om redovisning, inbe-
talning och återbetalning av sådana
skatter eller avgifter.
Prop. 1994/95:93
Bilaga 4
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och
med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att
laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldig-
het.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra
stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter
som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskatt-
ning, dock ej skälen för beslutet,
uppgift om utmätning enligt 68 § 6
mom. uppbördslagen samt uppgift
om anledning till att överskjutande
skatt inte helt betalas ut med åter-
8. Uppgift om beslut om beskatt-
ning, dock ej skälen för beslutet
och uppgift om utmätning enligt 68
§ 6 mom. uppbördslagen.
betalningskort.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofog-
demyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om
ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsför-
sändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om själv-
deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt
74
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:93
Bilaga 4
från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, taxeringsvärde, delvärde,
beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som
ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera
ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastig-
hetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för
planerad eller pågående revision
samt beskattningsperiod och skat-
teslag som denna avser samt upp-
gift om tid för planerat taxerings-
eller mervärdesskattebesök eller
annat sammanträffande enligt
3 kap. 7 § taxeringslagen eller
17 kap. 4 § mervärdesskattelagen.
14. Uppgift om tid och art för
planerad eller pågående revision
samt beskattningsperiod och skat-
teslag som denna avser samt upp-
gift om tid för planerat besök eller
annat sammanträffande enligt
3 kap. 7 § taxeringslagen, 17 kap.
4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a
mom. uppböndslagen, 27 a § lagen
om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare och 19 b § lagen om
sjömansskatt.
bankgironummer, om personen är
15. Uppgift om postgiro- och
näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta
emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots
nummer och typ.
16. Uppgift om antal perioder
om trettio dagar för vilka den
skattskyldige uppburit inkomst som
beskattas enligt lagen (1958:295)
om sjömansskatt.
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan
beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och
belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för
levnadskostnader.
16. Uppgift om antal perioder
om trettio dagar för vilka den
skattskyldige uppburit inkomst som
beskattas enligt lagen om sjömans-
skatt.
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift
och uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för
bestämmande av skattereduktion enligt samma lag samt uppgift om beslut
om sådan skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosätt-
ningsland.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i
2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,
totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-
ning för koncemmoderföretag.
75
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:93
Bilaga 4
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen
(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbe-
loppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §
andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnum-
mer och namn.
9
Uppgifter som avses i 7 och 8 §§
får tas in i registren endast i den
utsträckning som föreskrivs av
regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer.
Regeringen får föreskriva mindre
avvikelser från bestämmelserna om
registerinnehåll i denna lag.
§
Uppgifter som avses i 7 § får tas
in i registret endast i den utsträck-
ning som föreskrivs av regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer.
Regeringen får föreskriva mindre
avvikelser från bestämmelserna om
registerinnehåll.
Terminalåtkomst
10
Terminalåtkomst till uppgifter i
register enligt denna lag får finnas
endast för de ändamål som anges i
1 § och i den utsträckning i övrigt
som anges i andra-femte styckena.
Skattemyndigheten i länet får ha
avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6, 8, 9, 1
§3
Terminalåtkomst till uppgifter i
registret får finnas endast för de
ändamål som anges i 1 § och i den
utsträckning i övrigt som anges i
andra-femte styckena,
terminalåtkomst till uppgifter som
3, 15, 17 och 22 samt de uppgifter
därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dubblettskattsedel.
Skattemyndigheten får vidare ha terminalåtkomst till uppgifter som
avses i 7 § 7, 10-12, 14, 16, 18, 20, 21 och 23 och som hänför sig till
länet eller gäller skattskyldig som beskattas i länet.
Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och
6 §§ samt 7 § 1-18, 20-23.
Kronofogdemyndighet får ha
terminalåtkomst till det centrala
skatteregistret i fråga om uppgifter
enligt 5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3
och 4. Kronofogdemyndighet i det
län där ett mål är registrerat för
exekutiva åtgärder får vidare ha
sådan terminalåtkomst i fråga om
uppgifter enligt 7 § 7, 8, 12 och
13. Terminalåtkomsten får avse
den som är registrerad som gälde-
när hos kronofogdemyndighet eller
make till gäldenären eller annan
som sambeskattas med gäldenären.
I fråga om uppgifter enligt 7 § 1
får terminalåtkomsten avse också
Kronofogdemyndighet får ha
terminalåtkomst till uppgifter enligt
5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och 4.
Kronofogdemyndighet i det län där
ett mål är registrerat för exekutiva
åtgärder får vidare ha sådan termi-
nalåtkomst i fråga om uppgifter
enligt 7 § 7, 8, 12 och 13. Termi-
nalåtkomsten får avse den som är
registrerad som gäldenär hos kro-
nofogdemyndighet eller make till
gäldenären eller annan som sambe-
skattas med gäldenären. I fråga om
uppgifter enligt 7 § 1 får termina-
låtkomsten avse också den som är
delägare i fåmansföretag där någon
76
Nuvarande lydelse
den som är delägare i fåmansföre-
tag där någon som avses i tredje
meningen är delägare.
Föreslagen lydelse
som avses i tredje meningen är
delägare.
De regionala skatteregistren
Innehåll
n §
Ett regionalt skatteregister får
innehålla följande uppgifter som
hänför sig till länet:
1. uppgift om fysisk eller juridisk
persons identitet,
2. uppgift om taxeringsår, be-
skattningsår, inkomstår och redo-
visningsperiod,
3. uppgift om ärendebeteckning,
ärendemening och ärendesamband,
4. uppgift om beteckning på
handling samt i förekommande fall
uppgift om att en handling i ett
ärende inte finns i registret,
5. uppgift om att ärendet omprö-
vats eller överklagats samt dom-
stols beslut,
6. administrativa och tekniska
uppgifter som behövs för handlägg-
ningen av ärendet.
Registret får också innehålla
handling som kommit in eller upp-
rättats i ett ärende som hänför sig
till länet. En sådan handling får
innehålla uppgift som avses i 4 §
eller 6 § andra stycket datalagen
(1973:289) endast om en enskild
har lämnat uppgiften eller om den
behövs för handläggningen av
ärendet.
Terminalåtkomst
12 §
Terminalåtkomst till ett regionalt
register får finnas endast för de
ändamål som anges i 1 § och
endast i den utsträckning som
anges i andra och tredje styckena.
Prop. 1994/95:93
Bilaga 4
77
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Riksskatteverket och skattemyn-
digheten i länet får ha terminalåt-
komst till de uppgifter som avses i
11 § första stycket.
Det skattekontor som skall hand-
lägga ett ärende får ha terminalåt-
komst till handling som avses i
11 §§ andra stycket. Ett
skattekontor får också ha
terminalåtkomst till handling som
finns i ett ärende vid ett annat
skattekontor om det behövs för
handläggningen av ett ärende.
Regeringen får föreskriva att
Riksskatteverket eller skattemyndig-
het i annat fall än som avses i
tredje stycket får ha terminalåt-
komst till handling som avses i
11 § andra stycket.
Sökbegrepp
13 1
I fråga om uppgifter som avses i
11 § första stycket får som sökbe-
grepp användas endast personnum-
mer, organisationsnummer, namn,
firma, ärendebeteckning, taxerings-
år, beskattningsår, inkomstår, re-
dovisningsperiod, handläggande
enhet, datum och uppgift om var i
handläggningsgången ärendet
b finner sig.
I handling som avses ill §
andra stycket får som sökbegrepp
användas endast ärendebeteckning
och beteckning pä handling.
18 §
1 ett registerutdrag enligt 10 §
datalagen (1973:289) behöver i
fråga om ett regionalt register
uppgift i handling som har getts in
av enskild eller som den registe-
ransvarige har expedierat till den
registrerade inte tas med. Om
uppgiften finns i ärende rörande
den som begärt utdraget, skall det
framgå av utdraget att uppgiften
inte finns med.
Prop. 1994/95:93
Bilaga 4
78
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:93
Bilaga 4
19 §4
Om inte annat sägs i andra eller
tredje stycket skall sådana upp-
gifter i det centrala skatteregistret
som hänför sig till viss beskatt-
ningsperiod gallras när sju år gått
från utgången av det kalenderår
under vilket perioden gick ut.
13 §
Om inte annat sägs i andra eller
tredje stycket skall sådana upp-
gifter i register enligt denna lag
som hänför sig till viss beskatt-
ningsperiod gallras när sju år gått
från utgången av det kalenderår
under vilket perioden gick ut.
Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §,
7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel
på preliminär F-skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om upp-
skovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av
bostad, får bevaras även efter utgången av den tid som anges i första
stycket. Detsamma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och, om samtaxering sker med annan
person, personnummer för denne,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart
på kontrolluppgift om inkomst av kapital,
4. antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit
inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt,
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsav-
drag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdeskatt.
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av
det år under vilket revisionen avslutades.
Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för
uppgifter som avses i första eller tredje stycket.
20 §
Upptagningar i regionala regis-
ter skall i fråga om deklarationer
och andra handlingar som lämnats
till ledning för beskattning eller
upprättats eller för granskning
omhändertagits av en myndighet
för skattekontroll, gallras sju år
eller, i fråga om handlingar som
avser aktiebolag eller ekonomisk
förening, tio år efter beskattnings-
årets utgång.
Andra upptagningar i regionala
register än sådana som avses i
första stycket skall gallras tolv år
efter beskattningsårets utgång.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag
från bestämmelserna i första eller
andra stycket.
79
Prop. 1994/95:93
Bilaga 4
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering.
2. Efter utgången av den i 19 § första stycket föreskrivna gallrings-
fristen gäller 20 § första stycket också beträffande uppgifter som före
ikraftträdandet har getts in i elektronisk form.
1 Lagen omtryckt 1983:143.
Senaste lydelse av
9 § 1994:764
12 § 1985:155
12 a § 1994:764
13 § 1993:1473.
2 Senaste lydelse 1994:495.
3 Senaste lydelse 1993:1473.
4 Senaste lydelse av förutvarande 13 § 1993:1473.
80
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 11 och 16 §§ samt 7 kap. 2 § lagen
(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
11 §*
Prop. 1994/95:93
Bilaga 4
Vid skatterevision får räken-
skapsmaterial och andra handlingar
som rör verksamheten granskas om
de inte skall undantas enligt
15 §. Med handling försfås fram-
ställning i skrift eller bild samt
upptagning som kan läsas, avlyss-
nas eller på annat sätt uppfattas
endast med tekniskt hjälpmedel.
Revisorn får ta prov på varor som
används, säljs eller tillhandahålls
på annat sätt i verksamheten. Vid-
are får han granska varulager,
inventarier, fordon, särskild räkna-
rapparatur, mätapparatur och till-
verkningsprocesser. Han får också
prova särskild räknarapparatur och
mätapparatur.
Beskattningsmyndigheten får
besluta att kassainventering får
göras vid revisionen.
16
Riksskatteverket har samma be-
fogenhet som Skattemyndigheten i
Kopparbergs län har enligt 3 kap.
2, 3 och 7-15 §§. I förekommande
fåll tar verket därmed över den
befogenhet som annars skattemyn-
digheten har.
Vid skatterevision får räken-
skapsmaterial och andra handlingar
som rör verksamheten granskas om
de inte skall undantas enligt 15 §.
Med handling förstås framställning
i skrift eller bild samt upptagning
som kan läsas, avlyssnas eller på
annat sätt uppfattas endast med
tekniskt hjälpmedel. Revisorn får
ta prov på varor som används,
säljs eller tillhandahålls på annat
sätt i verksamheten. Vidare får han
inventera kassan, granska varula-
ger, inventarier, fordon, särskild
räknarapparatur, mätapparatur och
tillverkningsprocesser. Han får
också prova särskild räknarappara-
tur och mätapparatur.
§2
Skattemyndigheten i Kopparbergs
län får uppdra åt Skattemyndig-
heten i Stockholms län, Skattemyn-
digheten i Göteborgs och Bohus
län eller Skattemyndigheten i Mal-
möhus län att fatta beslut om upp-
giftsskyldighet enligt 5 § eller
skatterevision enligt 3 kap. i dess
ställe.
Riksskatteverket har samma be-
fogenhet som skattemyndigheten
har enligt 3 kap. I förekommande
fäll tar verket därmed över den
befogenhet som annars skattemyn-
digheten har.
81
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:93
Bilaga 4
7 kap.
2 §
Skattetillägg enligt 1 § tredje
stycket skall undanröjas av beskatt-
ningsmyndigheten, om deklaration
kommer in inom en månad från
den dag då den skattskyldige har
fått del av beslutet om skattetil-
lägg.
Skattetillägg enligt 1 § jjärde
stycket skall undanröjas av beskatt-
ningsmyndigheten, om deklaration
kommer in inom en månad från
den dag då den skattskyldige har
fått del av beslutet om skattetil-
lägg.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om revisioner som beslutats före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1994:474.
2 Senaste lydelse 1993:462.
82
Härigenom föreskrivs att 55 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272)* skall
ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:93
Bilaga 4
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
55
2 mom. Arbetsgivare skall för
vaije arbetstagare med inbetal-
ningskort som anges i 33 § eller på
blankett enligt fastställt formulär
redovisa hur mycket som har dra-
gits av för kvarstående skatt. Där-
vid gäller bestämmelserna om
uppbördsdeklaration i tillämpliga
delar.
§
2 mom. Arbetsgivare skall för
vaije arbetstagare med inbetal-
ningskort som anges i 33 d § eller
på blankett enligt fästställt formulär
redovisa hur mycket som har dra-
gits av för kvarstående skatt. Där-
vid gäller bestämmelserna om
uppbördsdeklaration i tillämpliga
delar.
Vid redovisning enligt första stycket får i stället för inbetalningskort
användas förteckning enligt formulär, som skattemyndigheten har godkänt
efter förslag av arbetsgivaren.
Riksskatteverket får på ansökan av arbetsgivare medge att skatteavdrag
för kvarstående skatt redovisas i annan ordning än som anges i första
eller andra stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
83
Prop. 1994/95:93
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän för-
säkring1 skall införas en ny paragraf, 1 b §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 b §
Beslut enligt denna lag får av-
fattas i ett elektroniskt dokument.
Med ett elektroniskt dokument
avses en upptagning vars innehåll
och utställare kan verifieras genom
ett visst tekniskt förfarande.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för år 1994.
1 Lagen omtryckt 1976:1015.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.
84
Utdrag ur protokoll vid sammanträdet 1994-10-25
Närvarande: f.d. justitierådet Ulf Gad, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Leif Lindstam.
Enligt en lagrådsremiss den 13 oktober 1994 om elektronisk dokument-
hantering inom skatteförvaltningen, m.m. (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i skatteregisterlagen (1980:343) m.fl. lagar.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Birgitta Pettersson.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1994/95:93
Bilaga 5
85
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994
Närvarande: statsminister Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,
Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,
Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Persson
Regeringen beslutar proposition 1994/95:93 Elektronisk dokumenthan-
tering inom skatteförvaltningen.
86
Prop. 1994/95:93
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande häver eller upp- EG-regler repar ett normgiv- |
|
Skatteregisterlagen (1980:343) |
392R0218 |
87
gotab 47168, Stockholm 1994