Prop.
1994/95:85
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 27 oktober 1994
Ingvar Carlsson
Ylva Johansson
(Utbildningsdepartementet)
Elev och föräldrar skall informeras främst muntligen om elevens kun-
skapsutveckling.
Betyg skall i grundskolan ges med början från årskurs 8. Betygen skall
vara mål- och kunskapsrelaterade och ges i tre steg med beteckningarna
Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). En
elev som inte når upp till de mål som anges i kursplanerna för det nionde
året får inget betyg i ämnet. Eleven skall dock ha rätt att få ett skriftligt
omdöme i ämnet.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 85
1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3
2 Ärendet och dess beredning....................... 3
3 Betyg m.m. i det obligatoriska skolväsendet ........... 3
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober
1994 ....................................... 8
Regeringen föreslår att riksdagen med ändring av riksdagens tidigare
beslut (bet. 1993/94:UbUl, rskr. 1993/94:82), godkänner vad regeringen
anför om ett nytt betygssystem för det obligatoriska skolväsendet.
Prop. 1994/95:85
Enligt av riksdagen godkända riktlinjer skall ett mål- och kunskapsrelate-
rat betygssystem införas i det obligatoriska skolväsendet från och med
den 1 juli 1995 (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbUl, rskr. 1993/94:82).
Det beslutade betygssystemet innebär följande:
- Utvecklingssamtal om elevens skolgång minst en gång varje termin
- Skriftlig redogörelse för elevens kunskapsutveckling varje termin
från vårterminen i årskurs 5 till höstterminen i årskurs 7
- Betyg i sex steg (A - F) terminsvis från våren i årskurs 7 till slut-
betyget i årskurs 9
Betygssystemet stöds av centralt utarbetade betygskriterier i tre steg och
nationella prov i årskurserna 5 och 9 i svenska, engelska och matematik.
Regeringen föreslår nu följande ändringar i det beslutade betygssyste-
met. För redogörelse över ärendets beredning hänvisas till regeringens
proposition 1992/93:220.
Regeringens förelag: Elev och föräldrar skall informeras främst
muntligen om elevens kunskapsutveckling, dvs. genom utvecklings-
samtal.
Betyg skall sättas först från och med höstterminen i årskurs 8.
Betyg i ämnen skall ges i en tregradig skala: Godkänd (G), Väl
godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). Om en elev inte
når upp till kursplanens krav på godkänd nivå får han eller hon
inget betyg i ämnet. Eleven skall dock ha rätt att få ett skriftligt
omdöme i ämnen där betyg saknas.
Skälen För regeringens förslag:
Det finns delade meningar om behovet av betyg i grundskolan, antalet
betygssteg, i vilken form och hur ofta betyg skall ges. Varje betygssystem
påverkar arbetet i skolan. Beroende på utformningen kan ett betygssystem
stödja eller undergräva skolans övergripande mål. Ett konstaterande efter Prop. 1994/95:85
ett flertal betygsutredningar och remissomgångar är att det perfekta be-
tygssystemet sannolikt inte finns. Någon ny genomgripande revidering av
betygssystemet eller någon ny betygs utredning föreslår vi inte heller.
Vissa förändringar av det beslutade betygssystemet bör dock göras. Det
är då viktigt att elever, lärare och föräldrar snabbt får besked om i vilken
form betyg skall ges i det obligatoriska skolväsendet i och med att den
nya läroplanen, den nya timplanen och de nya kursplanerna införs hösten
1995.
Lärare och skolor bör nu ges stort utrymme att med utgångspunkt i
kursplaner och med hjälp av centralt formulerade betygskriterier diskutera
hur skolarbetet skall utformas för att skolans mål skall kunna uppnås.
Eleverna har en självklar rätt att fortlöpande få diskutera sina fram-
gångar i studierna och i vilka avseenden de behöver anstränga sig mera.
I ett förtroendefullt samarbete mellan lärare och elev sker detta som ett
kontinuerligt inslag i undervisnings- och inlärningsprocessen.
Föräldrar måste få god information om hur det går för deras barn i
skolan. Vi ser det också som mycket betydelsefullt att föräldrar informe-
ras om målen för skolans verksamhet, om lokala arbetsplaner och om hur
arbetet i skolan är upplagt. Skolan måste visa stor öppenhet bl.a. genom
att lärare kontinuerligt redovisar verksamheten i klassen för föräldrarna.
En sådan verksamhetsredovisning kan ges på föräldraträffar och i samtal,
men också i form av skriftlig information till hemmen om klassens arbete.
Nedan redovisar vi vår syn på vilka ändringar som bör genomföras i
betygssystemet för det obligatoriska skolväsendet. När vi talar om grund-
skolan gäller detta även i tillämpliga delar sameskolan och specialskolan.
När det gäller särskolan föreslås inga ändringar av riksdagens beslut.
Ett nationellt betygssystem
Det finns behov av ett nationellt betygssystem för att ge elever intyg på
uppnådda kunskaper efter genomgången grundskoleutbildning. Betygen
i grundskolan spelar också en viss roll som urvalsinstrument till gym-
nasieskolan. Grundskolans slutbetyg har inte längre lika stor betydelse
som tidigare för intagningen, eftersom alla elever upp till 20 år numera
skall erbjudas utbildningsplats i gymnasieskolan. I de fall många elever
söker en viss utbildning måste dock fortfarande ett urvalsförfarande
tillämpas.
Resultat och utvärdering måste bli en viktig fråga för den lokala nivån.
Det är skolan som i sin arbetsplan sätter upp målen för sin verksamhet
samt anger organisation och arbetssätt. Det är läraren som, tillsammans
med elever och kolleger, väljer metod och stoff. De diskussioner som nu
förs lärare och lärare emellan om tillämpningen av de nya kursplanerna
bör inkludera även frågan om betygskriterier. Vi ser det som angeläget
att betona att kursplaner och betygskriterier i enskilda ämnen inte får ses
som ett hinder för en ämnesintegrerad undervisning.
Utvecklingssamtal
Prop. 1994/95:85
Som vi nämnt inledningsvis är det viktigt att skolan ser till att föräldrar
blir införstådda med skolans mål och verksamhet. Detta kan ske genom
muntliga kontakter men också genom skriftlig information. Sådana kon-
takter utgör en naturlig utgångspunkt för de utvecklingssamtal som skall
hållas minst en gång per termin.
Enligt nuvarande läroplan för grundskolan (Lgr 80) är skolan skyldig
att ta kontakt med föräldrarna till samtliga barn två gånger per år. Klass-
föreståndaren har ansvar för dessa kontakter. Dessa samtal har mycket
skiftande karaktär. De kan variera från att vara uppläsningar av elevens
resultat på skrivningar till att vara verkliga utvecklingssamtal mellan
lärare, elev och föräldrar.
Regeringen anser att återkommande samtal mellan lärare, elev och
föräldrar är det bästa sättet att gemensamt analysera och positivt bidra till
ett barns utveckling. Denna kontaktform bör utvecklas vidare mot ut-
vecklingssamtal, som präglas av stor öppenhet från alla deltagande parter
och som ger ömsesidig information och leder till ömsesidiga åtaganden.
Den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) som
träder i kraft den 1 juli 1995 framhåller lärarens skyldighet att genom
utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveck-
ling. Regeringen har den 3 februari 1994 uppdragit åt Statens skolverk att
- med utgångspunkt i riksdagens beslut om utvecklingssamtal - på lämp-
ligt sätt initiera och stödja utvecklingsarbete i skolan med att förnya
kontaktformerna mellan skola och hem.
Samtalet, vidareutvecklat till utvecklingssamtal, är alltså skolans vikti-
gaste sätt att informera och informeras om elevens utveckling och skol-
gång. De föräldrar som så önskar bör kunna få skriftlig information som
ett komplement till utvecklingssamtalet. Sådana skriftliga omdömen skall
dock inte ha karaktären av betyg och alltid bygga på en överenskommelse
i det enskilda fallet.
Godkänd eller ej - skolans resultatansvar
Skolan och ytterst skolhuvudmannen har ett resultatansvar. Det är skolans
viktigaste ansvar att alla elever vid slutet av årskurs 9 kan lämna grund-
skolan med kunskaper som når upp till minst den kravnivå som anges i
kursplanerna för de olika ämnena. Det är kommunens ansvar enligt skol-
lagen att se till att elever som har svårigheter i skolarbetet får särskilt
stöd. Om en elev inte når denna nivå, bör eleven inte få betyg i ämnet.
Den som senare önskar komplettera sina kunskaper och få betyg har rätt
att göra det.
När en elev lämnar skolan med ofullständiga betyg är detta ett miss-
lyckande för skolan, ett misslyckande som får stora konsekvenser för den
enskilde. I enstaka fall är dock förutsättningarna sådana att alla elever,
trots omfattande insatser, inte kan nå kursplanernas kravnivå. Ett särskilt
problem utgör här den grupp invandrarelever som kommit till Sverige
sent under grundskoletiden och därför kan ha svårt att få fullständiga Prop. 1994/95:85
betyg. Frågan om invandrarbarnens skolgång och resultat är en fråga som
regeringen avser följa med stor uppmärksamhet.
En kontroll av om eleverna har nått kursplanernas kravnivå i årskurs 5
ger skolan tydliga signaler om behovet av förstärkta insatser för att skolan
skall uppfylla sitt resultatansvar. Det är därtill viktigt att skolan kontinuer-
ligt följer upp elevernas utveckling så att särskilt stöd snabbt och tidigt
kan sättas in till de elever som behöver extra hjälp.
Att en elev inte kommer att få något betyg i ett ämne får inte komma
som en överraskning för elev eller föräldrar. Om en elev har så stora
svårigheter i skolan att det finns risk att kravnivån i kursplanerna, mini-
minivån, inte uppnås i årskurs 5 eller 9 måste detta särskilt uppmärksam-
mas vid de kontinuerliga utvecklingssamtalen. Ett givet ämne vid dessa
samtal bör vara skolans åtgärder och hjälpinsatser.
En elev som inte lyckas uppnå kursplanens kravnivå skall i sitt slutbe-
tyg ha rätt till ett omdöme i det aktuella ämnet. Av detta kan framgå hur
långt eleven nått, anledningen till uteblivet betyg m.m. I ett sådant doku-
ment kan skolan också ge sin syn på elevens förutsättningar för fortsatta
studier. Stor frihet bör gälla avseende utformningen av ett sådant om-
döme.
Betyg från årskurs 8 i tre steg
Vi anser att betyg skall ges från och med höstterminen i årskurs 8. Det
är visserligen bara slutbetyget som kommer att vara nationellt jämförbart
mellan individer. Elevema bör dock få betyg redan från höstterminen i
årskurs 8 för att de skall ha kommit i kontakt med betyg några gånger
innan de får sitt slutbetyg.
Betyg i ämnen skall ges i en tregradig skala: Godkänd (G), Väl god-
känd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG).
I terminsbetygen före slutbetyget bedömer läraren elevens resultat
huvudsakligen i förhållande till lokalt uppställda mål och kriterier. Slutbe-
tyget blir nationellt jämförbart genom att betygen skall sättas med stöd av
kursplanernas kravnivå för årskurs 9 och av centralt fastställda betygskri-
terier. Läraren kan också ha hjälp av nationella prov för betygssättningen.
Betygskriterier
Centrala betygskriterier kan innebära en betydande styrning - på gott och
ont - av undervisningens innehåll och arbetssätt. Såväl Läroplanskommit-
tén som Betygsberedningen ansåg dock att kriterier för betygssättning
behövdes och lämpligen kunde fogas till kursplanerna. Läroplanskommit-
tén betonade därvid vikten av att kriterier för bedömning av prestationer
utformades i relation till de mål alla skall uppnå i ämnet och med hänsyn
till den kvalitetsambition som kommer till uttryck i målen att sträva mot.
Betygen skall relateras till de kvalitativa nivåer eleverna når i förhållan- Prop. 1994/95:85
de till kursplanernas mål för det nionde skolåret. Med anledning av ett
regeringsuppdrag den 3 februari i år utarbetar Skolverket för närvarande
betygskriterier som stöd för tre betygssteg.
Vi anser emellertid att den kravnivå som finns i kursplanernas mål att
uppnå i slutet av det nionde skolåret är tillräcklig för att läraren skall
kunna göra en samlad bedömning av om eleven är godkänd eller ej i det
enskilda ämnet. Som hjälp för lärarens betygssättning bör dock betygskri-
terier utarbetas för en nivå ovanför godkäntnivån, nämligen för Väl
godkänd (VG). Lärare kommer, utan stöd av ytterligare centralt utarbetade
betygskriterier, att kunna definiera kvalitetsnivån för det högsta betygsste-
get.
Nationella prov
För riksdagens information vill vi lämna en kort redovisning av de konse-
kvenser förändringarna i betygssystemet kan medföra för Skolverkets
arbete med nationella prov.
För att bibehålla en likvärdig utbildning över riket och för att mäta
kvalitet och kunskaper i såväl det offentliga skolväsendet som i fristående
skolor behövs ett nationellt provsystem. Skolverket arbetar för närvarande
på regeringens uppdrag med att ta fram ett sådant system och utarbeta
olika typer av prov, som dels kan vara ett stöd såväl för den nationella
som den lokala bedömningen av skolans resultat och dels ett stöd för
lärama att bedöma elevernas resultat.
Nationella prov behövs således som ett stöd för lärares betygssättning
av elever, för att lärare skall kunna stämma av sin bedömning med andra
lärares så att betyg kan hävdas vara jämförbara över landet. Ämnesprov
i svenska, engelska och matematik skall därför anordnas för alla elever
i slutet av årskurs 9. Lärare bör också ha tillgång till nationella prov i
dessa ämnen för att se om eleverna nått kravnivån i årskurs 5. Proven i
årskurs 5 bör dock inte vara obligatoriska. Därtill bör diagnostiska prov
för olika årskurser liksom tillgång till en provbank kunna vara stöd för
lärarens arbete.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994
Närvarande: statsministern Carlsson, statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén,
Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori,
Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren,
Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Johansson
Regeringen beslutar proposition 1994/95:85 Betyg i det obligatoriska
skolväsendet
gotab 47142, Stockholm 1994