Vissa ändringar i ellagen, m.m.
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 27 oktober 1994
Ingvar Carlsson
Jörgen Andersson
(Näringsdepartementet)
Prop.
1994/95:84
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att ikraftträdandet av den av riksdagen beslutade
elmarknadsreformen (prop. 1993/94:162, bet. 1993/94:NU22, rskr.
1993/94:358) skjuts upp för att skapa möjligheter för analyser av
konsekvenserna av de nya reglerna for elmarknaden.
I propositionen behandlas också frågan om Affärsverket svenska
kraftnäts systemansvar.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 84
Innehållsförteckning
Prop. 1994/95:84
1 Förslag till riksdagsbeslut.......................3
2 Lagtext ..................................4
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:617) om ändring i
lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om
elektriska anläggningar.........................4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:618) om handel med
el, m.m..................................6
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:619) om ändring i
lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden..........7
2.4 Förslag ull lag om ändring i lagen (1994:620) om upphävande
av lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning
m.m....................................8
3 Ärendet och dess beredning .....................9
4 Ny tidsplan för reformeringen av elmarknaden......... 10
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
Prop. 1994/95:84
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:617) om
ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om
elektriska anläggningar,
2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:618) om
handel med el, m.m.,
3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:619) om
ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden,
4. antar regeringens forslag till lag om ändring i lagen (1994:620) om
upphävande av lagen (1976:240) om förvärv av eldistributions-
anläggning m.m.
2 Lagtext
Prop. 1994/95:84
Härigenom föreskrivs att 31 § och övergångsbestämmelserna lagen
(1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa
bestämmelser om elektriska anläggningar skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
31 §
Beslut av nätmyndigheten enligt 2
§ 4, 6 eller 7 mom. eller 3 § eller
beslut om ersättning till den som
enligt 15 a § tredje stycket beor-
drats att öka eller minska produk-
tionen av ström får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol. Nät-
Beslut enligt 2 § 7 mom. får inte
överklagas.
Beslut om ersättning till den som
enligt 15 a § tredje stycket beor-
drats att öka eller minska produk-
tionen av ström får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.
myndigheten får inträda som part i
målet när myndighetens beslut
prövas av domstol. Ändras nät-
myndighetens avgörande i sak
genom beslut av länsrätt eller
kammarrätt, får nätmyndigheten
överklaga beslutet.
Föreskrifter om överklagande av en myndighets beslut enligt 23 §, 24 §
första eller andra stycket, 25 § eller 26 § eller med stöd av ett be-
myndigande enligt lagen meddelas av regeringen.
Föreskrifter om överklagande av ett beslut av en riksprovplats
meddelas av regeringen.
Övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1
januari 1995. De nya föreskrifterna
skall, med det undantag som anges
i 2, tillämpas även på koncessioner
som har beviljats före ikraftträdan-
det. Därvid skall linjekoncession
anses som nätkoncession för linje
och områdeskoncession som nät-
koncession for område.
1. Denna lag träder i kraft, i
fråga om 15, 15 a och 31 §§ den 1
januari 1995, och i övrigt den dag
regeringen bestämmer. De nya
föreskrifterna skall, med det un-
dantag som anges i 2, tillämpas
även på koncessioner som har
beviljats före ikraftträdandet. Där-
vid skall linjekoncession anses som
nätkoncession för linje och om-
rådeskoncession som nätkoncession
för område.
2. Beslut i ärenden som har prövats enligt 2 § 7 mom. i dess äldre
lydelse får inte överklagas.
3. I ärenden där ansökan har gjorts före ikraftträdandet skall 2 § 2, 3,
6 och 7 mom. i dess äldre lydelse tillämpas.
Prop. 1994/95:84
Härigenom föreskrivs att punkten 1 i övergångsbestämmelserna lagen
(1994:618) om handel med el, m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1.
Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den dag
Januari 1995. regeringen bestämmer.
Prop. 1994/95:84
Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen lagen (1994:619)
om ändring i lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den dag
januari 1995. regeringen bestämmer.
Prop. 1994/95:84
Härigenom föreskrivs att lagen (1994:620) om upphävande av lagen
(1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m. skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Enligt riksdagens beslut föreskrivs
att lagen (1976:240) om förvärv av
eldistributionsanläggning m.m.
skall upphöra att gälla vid utgång-
en av år 1994.
Föreslagen lydelse
Enligt riksdagens beslut föreskrivs
att lagen (1976:240) om förvärv av
eldistributionsanläggning skall
upphöra att gälla den dag rege-
ringen bestämmer.
3 Ärendet och dess beredning
Prop. 1994/95:84
Riksdagen beslutade våren 1994 om en reformering av elmarknaden
(bet. 1993/94:NU22, rskr. 1993/94:358) i enlighet med de förslag
regeringen hade lagt fram i propositionen Handel med el i konkurrens
(prop. 1993/94:162). Riksdagen beslutade om dels ändringar i lagen
(1902:71 s.l), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anlägg-
ningar (ellagen), dels en ny lag, lag (1994:618) om handel med el, m.m.
Enligt riksdagens beslut skall det nya regelverket träda i kraft den 1
januari 1995.
Sommaren 1994 tillkallades en kommission, Energikommissionen
(N 1994:04), med parlamentarisk sammansättning. Enligt direktiven (dir.
1994:67) skall kommissionen granska de pågående energipolitiska
programmen för omställning och utveckling av energisystemet och
analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. Vidare skall
Energikommissionen mot bakgrund av elmarknadens avreglering följa
utvecklingen på den svenska elmarknaden och föreslå de åtgärder som
kan anses vara motiverade för att säkerställa en effektiv elförsörjning.
Kommissionen skall slutligen lägga fram förslag om program med
tidsangivelser för omställning av energisystemet.
I föreliggande proposition föreslås att ikraftträdandet av den av
riksdagen beslutade elmarknadsreformen skjuts upp för att skapa
möjligheter för Energikommissionen att analysera konsekvenserna av de
nya reglerna för elmarknaden.
4 Ny tidsplan för reformeringen av elmarknaden Prop. 1994/95:84
Regeringens förslag: Ikraftträdandet av den av riksdagen beslutade
elmarknadsreformen skjuts upp för att skapa möjligheter för
analyser av konsekvenserna av de nya reglerna för elmarknaden.
Regeringen får besluta om tidpunkten för ikraftträdandet.
Skälen för regeringens förslag: En långsiktigt stabil och säker tillgång
på el till internationellt konkurrenskraftiga priser är en viktig förut-
sättning för näringslivets utveckling och för samhällskonomin. För
elintensiva basnäringar som pappersindustrin, gruvindustrin och
stålindustrin spelar elförsöijningen en särskilt viktig roll. Elförsötjningen
är därför av central betydelse för den ekonomiska och sociala ut-
vecklingen i Sverige. Den infrastruktur som elsystemet utgör måste
utnyttjas och utvecklas så att samhällets krav på elförsöijningen kan
tillgodoses.
Det svenska elförsörjningssystemet fungerar vid en internationell
jämförelse väl. En av huvuduppgifterna i energipolitiken är att säkerställa
en fortsatt god elförsörjning och att effektivisera utnyttjandet av
elproduktionssystemet.
Sedan slutet av 1980-talet har det framstått som möjligt och angeläget
att genom en ökad konkurrens på elmarknaden skapa förutsättningar för
ett än mer effektivt utnyttjande av elproduktionssystemet. Produktion och
handel med el i konkurrens kan stärka elkonsumentemas ställning på
elmarknaden. Detta är en av utgångspunkterna för den reformering av
den svenska elmarknaden som inleddes under senare delen av 1980-talet.
Arbetet med elmarknadens reformering har länge kunnat bedrivas i
bred parlamentarisk enighet. Detta beror på den samsyn som vuxit fram
om att en ökad konkurrens på elmarknaden kan vara till gagn för
samhällsutvecklingen.
Våren 1991 beslutade riksdagen (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:
NU30, rskr. 1990/91:318) i enlighet med regeringens förslag att fr.o.m.
den 1 januari 1992 överföra huvuddelen av verksamheten i Statens
vattenfallsverk - utom storkraftnätet - till ett av staten helägt aktiebolag.
Storkraftnätet skulle drivas vidare som statligt affärsverk. I samband med
att Vattenfall AB bildades inrättades Affärsverket svenska kraftnät
(Svenska kraftnät) med uppgift att förvalta storkraftnätet och de statligt
ägda utlandsförbindelserna.
I regeringens proposition år 1991 uttalades att en viktig del av såväl
näringspolitiken som energipolitiken är en strävan efter att åstadkomma
väl fungerande marknader och effektiv konkurrens. Ombildningen av
Vattenfall till ett statligt ägt bolag skulle enligt propositionen ses som ett
led i strävan att skapa en effektivare elmarknad. Genom att inrätta en
fristående organisationsform för storkraftnätet skapades förutsättningar
för en effektivare handel med el och en decentraliserad elproduktion.
Våren 1992 antog riksdagen med bred majoritet regeringens förslag om
10
mål och strategier for en reformering av den svenska elmarknaden (prop. Prop. 1994/95:84
1991/1992:133, bet. 1991/92:NU30, rskr. 1991/92:322). Riksdagen
beslutade om dels mål och strategier for elmarknadens reformering, dels
riktlinjer för Svenska kraftnäts verksamhet. I anslutning till riksdags-
behandlingen av regeringens förslag tillkallades en särskild utredare med
uppdrag att bl.a. föreslå ändringar i ellagen i enlighet med de beslutade
riktlinjerna (Ellagstiftningsutredningen). Svenska kraftnät fick i uppdrag
att utreda förutsättningarna för en svensk elbörs.
Det kan nu konstateras att det samförstånd som har rått om hur
elförsörjningen skall organiseras under senare tid inte har kunnat
bibehållas. Detta beror främst på att inriktningen av reformarbetet under
den nyss avgångna regeringen i första hand kom att präglas av strävan
att så snabbt som möjligt skapa förutsättningar för att privatisera Vatten-
fall AB snarare än att effektivisera den svenska elmarknaden. Detta har
inneburit att avregleringen beslutats utan att alla nödvändiga analyser av
reformen kunnat göras.
Riksdagen beslutade våren 1994 att anta regeringens förslag om en ny
ellagstiftning (prop. 1993/94:162, bet. 1993/94:NU22, rskr.
1993/94:358). Enligt beslutet skall den nya lagstiftningen träda i kraft
den 1 januari 1995. I en reservation från den dåvarande oppositionen
konstaterades bl.a. att bristen på konsekvensanalyser innebar att det
saknades ett tillfredsställande underlag för riksdagens beslut. Med
hänvisning till 1991 års energiöverenskommelse (prop. 1990/91:88, bet.
1990/91 :NU40, rskr. 1990/91:373) framhölls bl.a. att regeringen varken
hade behandlat frågan om hur avregleringen av elmarknaden skulle
påverka möjligheterna att avveckla kärnkraften eller frågan om hur till-
komsten av nya miljövänliga energianläggningar skall främjas.
Sommaren 1994 tillkallades en kommission med parlamentarisk
sammansättning med uppgift att granska de pågående energipolitiska
programmen för omställning och utveckling av energisystemet och
analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder (Energikom-
missionen). Kommissionen skall vidare enligt sina direktiv (dir. 1994:67)
mot bakgrund av elmarknadens avreglering följa utvecklingen på den
svenska elmarknaden och föreslå de åtgärder som kan anses vara
motiverade för att säkerställa en effektiv elförsörjning. Kommissionen
skall med förtur analysera konsekvenserna av en utökad handel med el
till kontinenten och reformens regionalpolitiska konsekvenser. Kommis-
sionen skall slutligen lägga fram förslag om program med tidsangivelser
för omställning av energisystemet.
Regeringen anser, mot den här redovisade bakgrunden, att ikraftträdan-
det av den av riksdagen beslutade elmarknadsreformen bör uppskjutas för
att skapa möjligheter för Energikommissionen att genomföra en bredare
konsekvensanalys av de nya reglerna for elmarknaden. Behovet av stabila
spelregler är särskilt stort på elmarknaden där investeringsbeslut innebär
långsiktiga åtaganden. Det är därför nödvändigt att komplettera be-
slutsunderlaget for elmarknadsreformens genomförande. Genom att skjuta
på ikraftträdandet ges även rimlig tid för det erforderliga förändrings-
arbetet. 11
Regeringen avser att genom tilläggsdirektiv vidga Energikommissionens
uppdrag i syfte att väga in frågan om elmarknadens avreglering i ett Prop. 1994/95:84
större energi-, miljö- och näringspolitiskt perspektiv. Kommissionen bör
härvid göra en samlad bedömning av hur de nya reglerna för elmarkna-
den påverkar möjligheterna till en omställning av energisystemet.
Kommissionen bör påskynda sitt arbete så att ett slutbetänkande kan
lämnas senast den 1 september 1995.
Uppskjutande av elmarknadsreformen innebär vissa svårigheter for
producenter, distributörer och elkonsumenter som har vidtagit omfattande
förberedande åtgärder. Det är därför angeläget att nödvändiga konse-
kvensanalyser kan genomföras så snart som möjligt.
Kommissionen bör med förtur analysera möjligheterna att genomföra
elmarknadsreformen på ett sätt som inte låser utredningens fortsatta
arbete. Om kommissionen finner att detta är möjligt, bör den snarast
överlämna sitt forslag i frågan med de eventuella ändringar i regelverket
som bedöms vara nödvändiga.
Uppskjutandet av elmarknadsreformen bör ske genom att riksdagen
föreskriver att de lagar som riksdagen under våren 1994 beslutade i
denna fråga skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer i stället för
den 1 januari 1995. När det gäller ellagen bör dock de föreskrifter som
reglerar Svenska kraftnäts systemansvar träda i kraft den 1 januari 1995.
Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04) har regeringens uppdrag att
utarbeta förslag till ny lagstiftning på elområdet (dir. 1992:39). Ut-
redningen redovisade i juli 1993 delbetänkandet Elkonkurrens med
nätmonopol (SOU 1993:68). I juli 1993 beslutade regeringen om
tilläggsdirektiv till utredningen inför dess fortsatta arbete (dir. 1993:93).
Detta skall syfta till att få ellagen ersatt med modem lagstiftning såväl i
sak som redaktionellt och språkligt. Utredaren skall särskilt pröva möjlig-
heten att dela upp ellagen i en eldistributionslag och en elsäkerhetslag.
I uppdraget ingår att se över nuvarande skadeståndsregler i ellagen.
Utredaren skall också redovisa förslag till riktlinjer för beredskapsverk-
samheten på elområdet. Enligt direktiven skall utredaren avsluta sitt
arbete den 31 december 1994.
Regeringen har erfarit att Ellagstiftningsutredningens arbete är försenat.
Regeringen avser att i tilläggsdirektiv ge utredningen i uppdrag att senast
den 1 juli 1995 överlämna sina överväganden och förslag avseende bl.a.
eldistributionslagen. Det förutsätts att Ellagstiftningsutredningen utformar
sitt lagförslag i fortlöpande kontakter med Energikommissionen.
I september 1994 förelädes riksdagen propositionen (1994/95:18)
Finansiering av myndighetstillsynen för den avreglerade elmarknaden,
m.m. I propositionen föreslås bl.a. att en särskild avgift skall tas ut av
koncessionshavare för att finansiera den verksamhet vid NUTEK som
avser koncessionsprövning och tillsyn enligt ellagen. Verksamheten har
efter riksdagens beslut våren 1994 om elmarknadsreformen förstärkts.
Som en följd av att elmarknadsreformen skjuts upp har regeringen denna
dag beslutat att återkalla propositionen. I riksdagens beslut våren 1994
har anvisats 20 milj. kr för att täcka verksamhetens kostnader budgetåret
1994/95.
12
I det följande behandlas vissa frågor om bl.a. ansvaret för det Prop. 1994/95:84
nationella elsystemet med anledning av att elmarknadsreformen skjuts
upp.
Svenska kraftnäts systemansvar
Riksdagen beslutade år 1992 om riktlinjer för verksamheten med
storkraftnätet (prop. 1991/92:133, bet. 1991792:NU39, rskr. 1991/92:
322). Enligt beslutet är det en uppgift för Svenska kraftnät att se till att
systemansvaret kan upprätthållas på ett tillfredsställande sätt.
Med systemansvar avses ansvaret för att det nationella elsystemet
fungerar som ett sammanhängande system med tillfredsställande
driftsäkerhet. Alla delsystem som är sammankopplade via storkraftnätet
ingår i det nationella elsystemet och måste vara driftmässigt samordnade.
Detta innebär framför allt att balansen mellan produktion och förbrukning
av el kortsiktigt upprätthålls och att överföring av kraft kan ske mellan
landets delar. Systemansvaret måste således utövas med avseende på både
balans och överföring av el. Balansen mellan produktion och förbrukning
är nödvändig for att frekvensen skall kunna upprätthållas i elsystemet.
För att Svenska kraftnät skall kunna fullgöra sitt systemansvar måste
systemansvaret definieras i lag. Detta bör ske även om elmarknads-
reformen skjuts upp. Det har saknats en formell reglering av systeman-
svaret. En sådan reglering är viktig från driftsäkerhetssynpunkt. Även
Svenska kraftnäts befogenheter och ansvar som systemansvarig myndig-
het bör lagregleras.
I lagen (1994:617) om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa
bestämmelser om elektriska anläggningar finns föreskrifter avseende
systemansvaret (15 § och 15a §). Dessa föreskrifter bör träda i kraft den
1 januari 1995. Även 31 §, som behandlar överklagande av vissa beslut,
bör träda i kraft den 1 januari 1995 med vissa ändringar av formell
natur.
Villkor för att utnyttja storkraftnätet
Fram t.o.m. år 1991 reglerades utnyttjandet av storkraftnätet av det s.k.
stamnätsavtalet. Stamnätsavtalet träffades år 1979 mellan Statens
vattenfållsverk och elva kraftföretag, de s.k. transitörema och skulle
gälla åren 1981-2004. Enligt avtalet hade Statens vattenfallsverk det
direkta ansvaret for att planera, finansiera, driva och förvalta över-
föringssystemet. Verket skulle därvid samråda med transitörema.
Vid inrättandet av Svenska kraftnät träffades ett avtal, kraftnätsavtalet,
mellan staten och transitörema. Det ersatte under åren 1992 och 1993
stamnätsavtalet. Ett nytt kraftnätsavtal har träffats mellan partema att
gälla under år 1994 i stället för stamnätsavtalet.
Konkurrensverket har i november 1993 avslagit en ansökan från
kraftföretagen om ett s.k. icke-ingripandebesked enligt 20 § konkur-
renslagen (1993:20) för stamnätsavtalet. Som grund för beslutet anger
verket att avtalet begränsar konkurrensen på stamnätet genom att dels
begränsa den inbördes köpkonkurrensen mellan de nuvarande köparna,
13
dels forsvåra för nytillkommande aktörer som vill överföra kraft på Prop. 1994/95:84
stamnätet.
Stockholms tingsrätt har, efter det att kraftföretagen överklagat
Konkurrensverkets beslut, i en dom den 12 oktober 1994 funnit att
avtalet strider mot 6 § konkurrenslagen och fastställt Konkurrensverkets
beslut att inte meddela ett icke-ingripandebesked. Tingsrätten anför bl.a.
att även om en avreglering inte skulle komma till stånd kan förhållandena
i övrigt på marknaden komma att undergå sådana förändringar att vissa
villkors konkurrensbegränsande verkan också i praktiken blir påtagliga.
Av den nu redovisade rättsliga prövning som hittills skett beträffande
stamnätsavtalet framgår att frågan om avtalets förenlighet med konkur-
renslagen kvarstår även i en situation där elmarknadsreformens ikraftträ-
dande skjuts upp. Det under år 1994 gällande kraftnätsavtalet bygger till
stora delar på stamnätsavtalets regelsystem och kan därför komma att
ifrågasättas från konkurrensbegränsningssynpunkt. Svenska kraftnät kan
inte tillämpa ett regelsystem som till någon del strider mot gällande
konkurrenslag.
Det är en uppgift för Svenska kraftnät att utforma och tillämpa ett
lämpligt regelsystem med bl.a. en konkurrensneutral tariffstruktur.
Regeringen har erfarit att Svenska kraftnät i samråd med elmarknadens
aktörer har tagit fram en s.k. punkttariff för överföring av kraft på
stamnätet. Därmed kan stamnätet utnyttjas av nuvarande och tillkomman-
de aktörer på ett sätt som är konkurrensneutralt och icke-diskrimineran-
de. Den nu gällande lagstiftningen på elområdet förutsätts inte hindra att
Svenska kraftnät tillämpar en punkttariff. Den tariff som har tagits fram
bör därför kunna tillämpas från årsskiftet oavsett att elmarknadsreformens
ikraftträdande skjuts upp.
Avtal om leveranser av elektrisk ström
Såväl producenter och leverantörer som elkonsumenter har gjort
betydande förberedelser inför elmarknadsreformen. Bl.a. har ett stort
antal leveransavtal slutits mellan kraftproducenter och industrier och
eldistributionsföretag med utgångspunkt i den nya ellagstiftningen, dvs.
att nätägare skulle vara skyldiga att överföra el åt annan på nätet.
Mot bakgrund av den långsiktighet som normalt präglar producent -
kundrelationer inom elområdet bör det vara av intresse för elmarknadens
aktörer att de redan träffade leveransavtalen kan genomföras som avsett.
Regeringen konstaterar att den nu gällande lagstiftningen, som enligt
regeringens förslag skall fortsätta att tillämpas tills dess Energikommis-
sionens analys medger ett slutligt ställningstagande, inte hindrar
nätägaren att överföra el åt annan. Det finns således möjlighet för
koncessionshavare att frivilligt upplåta den ledningskapacitet som
erfordras för att här berörda leveransavtal skall kunna genomföras som
avsett.
Utrikeshandeln med el
14
Handeln mellan Sverige och andra länder har hittills huvudsakligen
bestått av ett utbyte av tillfällig kraft, men handel har även förekommit Prop. 1994/95:84
i form av kontrakt med garanterade, långsiktiga leveranser. I bägge folien
har utbytet skett mellan kraftproducenter. Svenska kraftproducenters
utrikeshandel med el är inte reglerad i den nu gällande lagstiftningen.
Genom riksdagens beslut våren 1994 infördes i lagen (1994:617) om
ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om
elektriska anläggningar, en bestämmelse som innebär att en ansökan om
koncession som avser en utlandsförbindelse alltid skall prövas av
regeringen (2 § 1 mom.). I propositionen underströks att koncessions-
prövningen av en utlandsförbindelse bör göras utifrån ett bredare
perspektiv än prövning av andra nätkoncessioner. Det framhölls att
faktorer som exempelvis förbindelsens betydelse för den allmänna
Ullgången till överföringskapacitet till utlandet, driftsäkerheten i det
svenska elsystemet och den långsiktiga leveranssäkerheten skulle vägas
in i samband med prövningen av ansökan om koncession för utlands-
förbindelse.
Regeringen anser att föreskrifter av denna innebörd behövs oavsett att
elmarknadsreformens ikraftträdande nu skjuts upp. I 1 § Elförordningen
(1982:548) anges koncessionsmyndighetens befogenheter. Regeringen
avser föreskriva att ärenden som avser ansökan om koncession för
utlandsförbindelse inte får prövas av koncessionsmyndigheten utan skall
prövas av regeringen.
15
Näringsdepartementet
Utdrag ut protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,
Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,
Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Andersson
Regeringen beslutar proposition 1994/95:84 Vissa ändringar i ellagen,
m.m.
gotab 47148, Stockholm 1994
Prop. 1994/95:84
16