Prop.
1994/95:83
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 20 oktober 1994
Ingvar Carlsson
Leif Blomberg
(Kulturdepartementet)
I propositionen föreslås att lagen (1992:1163) om arbetskraftens fria rörlighet
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1994 förutsatt att Sverige blir medlem i Europeiska unionen
den 1 januari 1995. De regler i EG-rättsakter som har inkorporerats genom
lagen - artiklarna 1-9 av rådets förordning (EEG) nr 1612/68 om arbets-
kraftens fria rörlighet inom gemenskapen samt rådets förordning (EEG) nr
312/76 om ändring av vissa bestämmelser i den förstnämnda EG-förord-
ningen - blir nämligen direkt gällande i Sverige vid ett EU-medlemsskap.
Vidare föreslås i propositionen vissa ändringar i utlänningslagen (1989:529)
av redaktionell art med anledning av övergången från EES till EU.
Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 83
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om upphävande av lagen (1992:1163) om arbetskraftens fria rörlighet
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
2. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529).
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1994/95:83
Härigenom föreskrivs att lagen (1992:1163) om arbetskraftens fria rörlig-
het inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) skall upphöra att
gälla vid utgången av 1994.
Lagen skall dock fortsätta att tillämpas på förhållanden som hänför sig till
den tid under vilken lagen varit i kraft.
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 §, 2 kap. 11 § samt 11 kap. 3 § utlän-
ningslagen (1989:529)' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §
I denna lag ges regler för utlänningars inresa, utresa, vistelse i Sverige och
arbete i Sverige som anställd samt för rätten till asyl här. I lagen anges också
under vilka förutsättningar en utlänning kan avvisas eller utvisas ur landet.
Lagen skall tillämpas så, att utlänningars frihet inte begränsas mer än vad
som är nödvändigt i varje enskilt fall.
Av lagen (1992:1317) om ett
europeiskt ekonomiskt samarbets-
område (EES) och lagen (1992:1163)
om arbetskraftens fria rörlighet
inom Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet (EES) följer att
särskilda regler gäller för de
utlänningar som omfattas av EES-
avtalet.
'Lagen omtryckt 1994:515.
2 kap.
11 §
Prop. 1994/95:83
Om utlänningen har rest in i landet, får ett uppehållstillstånd återkallas
1. om han inte försörjer sig på ett ärligt sätt eller bedriver sådan verksam-
het som kräver arbetstillstånd utan att ha sådant tillstånd,
2. om han på grund av ett tidigare ådömt frihetsstraff eller någon annan
särskild omständighet kan antas komma att begå brott i Sverige eller i något
annat nordiskt land, eller
3. om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas
att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverk-
samhet i Sverige eller i något annat nordiskt land.
Återkallelse enligt första stycket får endast ske om frågan har väckts innan
utlänningen har varit bosatt här i två år med uppehållstillstånd.
Regeringen får föreskriva att
uppehållstillstånd får återkallas för
de utlänningar som avses i 1 kap.
1 § tredje stycket även i andra fall än
de som anges i första stycket.
Regeringen får föreskriva att
uppehållstillstånd får återkallas för
de utlänningar som omfattas av av-
talet om ett europeiskt ekonomiskt
samarbetsområde (EES) även i
andra fall än de som anges i första
stycket.
11 kap.
3§
Bestämmelserna i 20 § förvaltningslagen (1986:223) om motivering av
beslut tillämpas inte beträffande beslut om visering, tidsbegränsat uppe-
hållstillstånd och arbetstillstånd.
En utlänning som avses i 1 kap.
1 § tredje stycket har dock alltid rätt
till motivering av ett sådant beslut
om det går honom emot.
En utlänning som avses i 2 kap.
11 § tredje stycket har dock alltid rätt
till motivering av ett sådant beslut
om det går honom emot.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
Avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) mellan å ena
sidan Europeiska gemenskaperna (EG) och EG-ländema och å andra sidan
EFTA-statema, med undantag för Schweiz, trädde i kraft den 1 januari 1994.
Avtalet, som innebär ett deltagande i EG:s inre marknad, bygger på EG-
rättens regler om de s.k. fyra friheterna, dvs. fri rörlighet för varor, personer,
tjänster och kapital. Vidare finns bl.a. en samordnad konkurrenspolitik.
Genom EES-avtalet har därför Sverige förbundit sig att införliva ett stort
antal rättsakter inom EG med den svenska rättsordningen. Dessa rättsakter
finns angivna i bilagor till huvudavtalet. I bilagorna finns också angivna de
anpassningar som gjorts i vissa fall för att en rättsakt, som ju tillkommit
inom EG, skall bli tillämplig i EES-sammanhang. I EES-avtalets artikel 7
föreskrivs att en rättsakt som motsvarar en EEG-förordning som sådan skall
införlivas med den interna rättsordningen, dvs. inkorporeras, medan en rätts-
akt som motsvarar ett EEG-direktiv ger den enskilda staten rätt att välja form
och metod för införlivandet.
På Kulturdepartementets område har frågor om personers rörlighet inom
EES varit föremål för såväl lagstiftning som beslut av regeringen genom för-
ordningar. Genom lagen (1992:1163) om arbetskraftens fria rörlighet inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inkorporerades de första
nio artiklarna av rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968
om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen samt rådets förordning
(EEG) nr 312/76 av den 9 februari 1976 om ändring av vissa bestämmelser i
den förstnämnda EG-förordningen. Genom lagen inkorporerades även EES-
avtalets bilaga V i vilken de anpassningar som gjorts av rättsakterna för EES-
situationen finns angivna. Sedan Schweiz valt att stå utanför EES-samarbetet
ändrades vissa anpassningar i bilagan V (se SFS 1993:764). De återstående
artiklarna 10-48 av förordning 1612/68 har inte ansetts behöva inkorporeras
genom lag utan detta har skett genom regeringsförordning, se förordningen
(1992:1164) om arbetskraftens fria rörlighet inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES). Förordningen har ändrats en gång till följd av
Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 7/94, det s.k. tilläggspaketet (SFS
1994:635). Likaledes har genom regeringsförordning inkorporerats kommis-
sionens förordning (EEG) nr 1251/70 om arbetstagares rätt att stanna kvar
inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställda där, se SFS
1992:1167. Tio stycken EG-direktiv har lett till ändringar i utlänningslagen
(1989:529) och i utlänningsförordningen (1989:547), se närmare prop.
1991/92:170 Bilaga 10 sid 7f samt SFS 1992:1165-1166.
Prop. 1994/95:83
Prop. 1994/95:83
Regeringens förslag: Lagen (1992:1163) om arbetskraftens fria rör-
lighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) upp-
hävs. I utlänningslagen (1989:529) görs redaktionella ändringar till
följd av övergången från EES till EU.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i proposition 1994/95:19,
Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen, föreslagit riksdagen att
godkänna fördraget om Sveriges anslutning till unionen, slutakten till
fördraget samt lag med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska
unionen. Vidare har regeringen föreslagit riksdagen att anta viss annan
lagstiftning med anledning av ett medlemskap. Den 13 november 1994 skall
folkomröstning hållas i Sverige i frågan om ett svenskt medlemskap i
unionen.
Vid ett inträde i Europeiska unionen övertar Sverige bl.a. reglerna i
Romfördraget. Dess artikel 189 stadgar att en EG-förordning skall ha allmän
giltighet och vara bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat, medan
varje medlemsstat själv avgör hur reglerna i ett direktiv skall genomföras.
Detta innebär att någon särskild författning som inför en EG-förordning i
Sverige inte skall förekomma. EG-domstolen har fastslagit att detta är direkt
felaktigt eftersom tvivel då skulle kunna råda om förordningarnas ursprung
och rättsliga effekt. De inkorporeringsförfattningar som införlivade EES-
anpassade EG-förordningar med svensk rätt med anledning av EES-avtalet
bör därför upphävas vid ett ja i folkomröstningen. För Kulturdepartementets
del innebär det att lagen (1992:1163) om arbetskraftens fria rörlighet inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bör upphävas. Även de
regeringsförordningar genom vilka EG-förordningar införlivats bör upp-
hävas.
Såvitt avser utlänningslagen har till följd av EES-avtalet i 1 kap. 1 §
införts ett tredje stycke som hänvisar till lagen (1992:1317) om ett europeiskt
ekonomiskt samarbetsområde (EES) (EES-lagen) samt till lagen
(1992:1163) om arbetskraftens fria rörlighet inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet med en erinran om att för utlänningar som omfattas av
EES-avtalet gäller särskilda regler. EES-lagen föreslås bli upphävd i prop.
1994/95:19. Hänvisningen i 1 kap. 1 § tredje stycket bör då tas bort.
Regeringen har getts ett bemyndigande att återkalla uppehållstillstånd för
utlänningar som omfattas av EES-avtalet genom tillägg av ett tredje stycke i
2 kap. 11 §. Stycket hänvisar till 1 kap. 1 § tredje stycket. Likaså har ett nytt
andra stycke tillförts 11 kap. 3 § enligt vilket en utlänning som omfattas av
EES-avtalet alltid har rätt till en motivering av ett beslut om uppehållstillstånd
som går honom emot. Även denna bestämmelse hänvisar till 1 kap. 1 §
tredje stycket. Dessa hänvisningar bör justeras.
Vid ett medlemskap i EU kommer Sverige enligt anslutningsakten att
frånträda EFTA-konventionen från och med den 1 januari 1995. Genom
anslutningsfördraget kommer Sverige att bli bundet av EES-avtalet men nu i
egenskap av EU-medlem. Internationella fördrag som ingåtts av gemenska-
perna är nämligen bindande för EG-institutionema och för medlemsstaterna
enligt artikel 228.7 i Romfördraget. I artikel 5.1 i anslutningsakten anges
också att internationella avtal som gemenskaperna ingått med tredje land är
bindande för de nya medlemsstaterna på de villkor som anges i de grund-
läggande fördragen och i anslutningsakten. EG-domstolen har funnit att
internationella avtal som EG har ingått är en del av gemenskapsrätten. Det
krävs således från EG-rättslig synpunkt ingen särskild åtgärd för att EES-
avtalet skall bli en del av EG-rätten och därmed direkt tillämplig rätt i
medlemsstaterna i den utsträckning EG-rätten föreskriver. EES-avtalet har
publicerats i Europeiska gemenskapernas tidning (EGT) den 3 januari i år
som bilaga till det beslut varigenom rådet och kommissionen godkände
avtalet (EGT nr L 1, 3.1.1994, s. 1). Avtalets huvudbestämmelser och
protokoll kommer således att bli tillämpliga och ha direkt effekt i EU-
medlemsstaten Sverige i den mån de enligt EG-rätten lämpar sig för det.
Sverige kommer som EU-medlem alltjämt att ha en skyldighet att till-
lämpa EES-avtalets regler mot kvarvarande EFTA-länder inom EES. Skulle
exempelvis endast ett nordiskt land komma att vara kvar i EES på EFTA-
sidan skall således principerna om fri rörlighet för personer inom EES fort-
sätta att gälla även för detta land. Såvitt avser Norden torde den praktiskt mest
betydelsefulla frågan gälla anhöriga som är tredjelandsmedborgare, dvs.
medborgare i en stat utanför EES-området. De myndigheter som har att
tillämpa EES-avtalet inom denna sektor, främst Statens invandrarverk,
Utlänningsnämnden och Arbetsmarknadsverket, måste uppmärksamma att
EES-avtalet kan komma att ändras genom beslut av EES-kommittén.
Sådana ändringar publiceras i EGT.
De föreslagna lagändringarna tillhör formellt Lagrådets gransknings-
område. Förslagen är emellertid endast formella anpassningar till följd av för-
slagen i propositionen 1994/95:19 Sveriges medlemskap i den Europeiska
unionen. Lagrådets hörande skulle därför sakna betydelse.
Prop. 1994/95:83
Kulturdepartementet
Prop. 1994/95:83
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1994
Närvarande: Statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Tham,
Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,
Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson.
Föredragande: statsrådet Blomberg
Regeringen beslutar proposition 1994/95:83 Upphävande av lagen
(1992:1163) om arbetskraftens fria rörlighet inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES) m.m.
gotab 47095, Stockholm 1994