Prop.
1994/95:8
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 23 juni 1994
Carl Bildt
Bo Könberg
(Socialdepartementet)
I propositionen föreslås en författningsreglering för flertalet personregis-
ter på ADB-medium vid Riksförsäkringsverket och de allmänna försäk-
ringskassorna. Det är fråga om register som behövs för handläggningen
av ärenden om socialförsäkringsförmåner och andra förmåner. Grund-
läggande regler för registren anges i det lagförslag som läggs fram i
propositionen. Lagen förutsätts kompletteras av förordningar med närma-
re bestämmelser för de olika registren. Regleringen ersätter de tillstånd
från Datainspektionen på vilka den nuvarande registreringen på ADB-
medium vilar.
I den lag som föreslås - lagen om socialförsäkringsregister - anges för
vilka ändamål registren får användas och vilka uppgifter som får regist-
reras. Förutom allmänna uppgifter om de försäkrade som namn, person-
nummer och adress anges att ett register får innehålla ett flertal andra
uppgifter som är nödvändiga för att försäkringskassorna och Riksförsäk-
ringsverket skall kunna bedriva sina arbetsuppgifter effektivt och ratio-
nellt samt med god service till de försäkrade. Lagförslaget innebär en
detaljerad reglering av de förutsättningar som krävs för att uppgifter
skall få registreras på ADB-medium. Vidare ingår i den föreslagna lagen
bestämmelser om registeransvar, terminalåtkomst, utlämnande av uppgif-
ter, sökbegrepp, informationsskyldighet för den registeransvarige samt
gallring av uppgifter ur registret.
Lagen om socialförsäkringsregister föreslås träda i kraft den 1 juli
1995.
1 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 8
Prop. 1994/95:8
1 Förslag till riksdagsbeslut ...........................4
2 Lagtext........................................4
3 Ärendet och dess beredning..........................9
4 Socialförsäkringens administration .................... 11
5 ADB-stödet.................................... 12
6 De administrativa personregistren .................... 13
6.1 Inledning ................................. 13
6.2 Sjukförsäkringssystemet....................... 13
6.2.1 Sjukförsäkringsregistret................... 14
6.2.2 SLAV-registret......................... 14
6.2.3 Registret för försäkring för småföretagare ...... 14
6.3 Pensionssystemet............................ 15
6.4 Bidragssystemet ............................ 15
6.5 Familjebidragsregistret........................ 16
6.6 Bostadsbidragsregistret........................ 16
6.7 Assistansersättningsregistret .................... 16
6.8 Vårdnadsbidrag............................. 17
7 Överväganden och förslag.......................... 17
7.1 Författningsreglering ......................... 17
7.2 Författningsteknisk lösning.....................20
7.3 Registerändamål ............................23
7.4 Registerinnehåll.............................26
7.5 Sambearbetning avseende socialförsäkrings- och sjuk-
försäkringsregister...........................31
7.6 Registeransvar..............................33
7.7 Terminalåtkomst m.m.........................36
7.8 Utlämnande av uppgifter på ADB-medium..........38
7.9 Sökbegrepp................................40
7.10 Gallring m.m...............................42
7.11 Sekretessfrågor .............................45
7.12 Information................................46
7.13 ADB-säkerhet..............................47
7.14 Internationella aspekter .......................48
7.15 Utbildning och kompetens .....................50
7.16 Ikraftträdande ..............................50
8 Författningskommentar............................50
Bilaga 1 Sammanfattning av Utredningens om
socialförsäkringsregisterlag betänkande
Socialförsäkringsregister (SOU 1993:11) .......... 70
Bilaga 2 Utredningens om socialförsäkringsregisterlag
lagförslag.................................75
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser.................80 Prop. 1994/95:8
Bilaga 4 Datainspektionens yttrande ....................81
Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag ....................82
Bilaga 6 Lagrådets yttrande...........................87
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 juni 1994 . . 88
Rättsdatablad......................................89
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om socialförsäkringsregister.
Prop. 1994/95:8
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag tillämpas på personregister som behövs for sådan hand-
läggning av ärenden om socialförsäkringsförmåner och andra förmåner,
som enligt lag eller förordning ankommer på de allmänna försäkrings-
kassorna eller Riksförsäkringsverket {socialförsäkringsregister).
Med personregister förstås detsamma som i datalagen (1973:289).
Lagen tillämpas inte på
1. personregister som får föras utan tillstånd enligt datalagen,
2. personregister som har inrättats med stöd av annan lag, eller
3. personregister för handläggning av ärenden om ersättning till vårdgi-
vare.
2 § Ett socialförsäkringsregister får föras endast om regeringen genom
en förordning har beslutat att inrätta registret. Regeringen får meddela
föreskrifter om registrets förande, såvida inte denna lag innehåller fö-
reskrifter i samma hänseende.
Handläggning hos de allmänna försäkringskassorna och
Riksförsäkringsverket
3 § De allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket får, i
den utsträckning regeringen föreskriver, använda ett socialförsäkrings-
register för den handläggning som anges i 1 § första stycket. Försäk-
ringskassorna och verket får också använda ett sådant register for förbe-
redande åtgärder för handläggningen.
Ett socialförsäkringsregister får i den utsträckning regeringen föreskri-
ver användas för utbetalning av de förmåner och ersättningar som anges
i 2 § lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de allmänna för-
säkringskassorna samt för inbetalning av avgifter för frivillig sjukpen-
ningförsäkring och för sådana försäkringar som avses i 6 § nämnda lag.
Handläggning hos Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas
pensionsanstalt
4 § Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt
får, i den utsträckning som regeringen föreskriver, använda ett socialför-
säkringsregister för handläggning av ärenden om utbetalningar av social-
försäkringsförmåner och samordning av avtalspensionsförmåner.
Övrig användning
5 § En allmän försäkringskassa får använda ett socialförsäkringsregister
för uppföljning, utvärdering, framställning av statistik och egen tillsyn
beträffande den verksamhet hos försäkringskassan som registret får an-
vändas för enligt 3 §.
Riksförsäkringsverket får använda ett socialförsäkringsregister för upp-
följning, utvärdering och framställning av statistik beträffande den verk-
samhet hos verket och försäkringskassorna som registret får användas för
enligt 3 §. Verket får dessutom använda ett socialförsäkringsregister för
tillsyn av sådan verksamhet hos försäkringskassorna.
6 § Ett socialförsäkringsregister får innehålla uppgifter om en person
1. om personen förekommer i ett ärende som avses i 1 § första stycket
eller, då förberedande åtgärder för handläggning vidtas, kan förekomma
i ett sådant ärende, och
2. om uppgifter i fråga om personen har betydelse för handläggningen
av ärendet.
7 § I ett socialförsäkringsregister får beträffande personer som avses i
6 § registreras uppgifter om personnummer, namn, adress, folkbok-
föringsort, folkbokföringsfastighet och telefonnummer.
8 § I fråga om personer som avses i 6 § får, med de begränsningar som
anges i 9 § och 10 § andra stycket, i ett socialförsäkringsregister re-
gistreras uppgifter om medborgarskap, civilstånd samt sådana ekono-
miska och personliga förhållanden som har betydelse för rätten till och
utbetalning av förmåner som avses i 1 § första stycket.
9 § Uppgifter om den registrerade som avses i 4 § datalagen (1973:289)
och uppgifter som utgör omdöme eller annan värderande upplysning om
den registrerade får anges endast om de gäller
1. tidpunkt för sjukanmälan,
2. sjukperiod,
3. grad av nedsatt arbetsförmåga,
4. förekomsten av ansökan om smittbärarpenning enligt lagen
(1989:255) om ersättning till smittbärare och den tidsperiod för vilken
smittbärarpenning begärs,
5. förekomsten av ansökan om ersättning enligt lagen (1988:1465) om
ersättning och ledighet för närståendevård och den tidsperiod för vilken
sådan ersättning begärs,
6. förekomsten av anmälan om tillfällig föräldrapenning och den tids-
period för vilken tillfällig föräldrapenning begärs,
7. beräknad tidpunkt för barns födelse,
8. tidpunkt för ansökan om havandeskapspenning,
9. förekomsten av anmälan om arbetsskada, yrkesskada, skada som
Prop. 1994/95:8
omfattas av statligt personskadeskydd och skada till följd av olycksfall
på grund av krigshändelse samt tidpunkt då sådan skada inträffat,
10. förekomsten av ansökan eller anmälan om assistansersättning enligt
5 § lagen (1993:389) om assistansersättning,
11. förekomsten av sådan särskild grund för beaktande av högre bo-
stadskostnad som avses i 14 § tredje stycket och 17 § fjärde stycket
lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
12. tidpunkter för sjukhusvård,
13. huruvida den registrerade får eller har fått vård eller försörjning
helt eller delvis på det allmännas bekostnad,
14. huruvida den registrerade är häktad, intagen på kriminalvårdsanstalt
eller av annan orsak har tagits om hand på det allmännas bekostnad.
10 § De uppgifter som får registreras med stöd av 8 och 9 §§ skall an-
ges så kortfattat som möjligt.
Regeringen kan i förordning ytterligare begränsa innehållet i ett social-
försäkringsregister.
11 § Beslut av försäkringskassa, Riksförsäkringsverket och domstol i
ärende som avses i 1 § första stycket och som innehåller uppgifter som
avses i 9 § får registreras endast såvitt avser utgången och de bestäm-
melser som har tillämpats samt huruvida beslutet har överklagats.
12 § Ett socialförsäkringsregister får även innehålla uppgifter om tid-
punkter for registrerade förhållanden samt tekniska och administrativa
uppgifter, om uppgifterna behövs for att tillgodose ändamålet med
registret.
13 § Uppgifter till ett socialförsäkringsregister får, om regeringen inte
föreskriver annat, hämtas från ett annat sådant register.
Ett socialförsäkringsregister får, i den utsträckning regeringen föreskri-
ver, tillföras sådana uppgifter från ett sjukforsäkringsregister som får
lämnas ut med stöd av 18 § lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister
hos de allmänna försäkringskassorna. Ett sjukforsäkringsregister får till-
föras uppgifter enligt 8-15 §§ nämnda lag från ett socialförsäkringsregis-
ter i den mån regeringen inte föreskriver något annat.
Av föreskrifter i lag eller förordning eller av beslut av Datainspektio-
nen kan följa att ett socialförsäkringsregister får tillföras uppgifter som
avses i 7-9 §§ från andra personregister.
14 § Registeransvarig för ett socialförsäkringsregister, är om registret
fors särskilt for en allmän försäkringskassa eller dess lokalkontor, för-
säkringskassan. Registeransvariga för ett register som förs gemensamt
för de allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket är Riks-
försäkringsverket samt varje försäkringskassa såvitt avser behandling av
uppgifter hos kassan. För register som förs särskilt för Riksförsäk-
ringsverket är verket registeransvarigt.
Begär någon hos en allmän försäkringskassa att få underrättelse enligt
10 § datalagen (1973:289) om uppgift i ett register som förs gemensamt
för de allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket, skall un-
derrättelsen lämnas av Riksförsäkringsverket.
Prop. 1994/95.8
Prop. 1994/95:8
15 § Den som är registeransvarig enligt 14 § har terminalåtkomst till det
register som ansvaret gäller. De allmänna försäkringskassorna får här-
utöver ha terminalåtkomst till ett register som fors särskilt for Riksför-
säkringsverket i den utsträckning regeringen föreskriver det.
Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt får
ha terminalåtkomst till ett socialförsäkringsregister i den utsträckning
regeringen föreskriver det. Pensionsverkets och pensionsanstaltens termi-
nalåtkomst får dock bara gälla uppgifter som behövs där for handlägg-
ning av ärenden som avses i 4 §.
I fråga om socialförsäkringsregister som fors särskilt för en allmän för-
säkringskassa gäller de ytterligare begränsningar av terminalåtkomst som
regeringen föreskriver.
16 § Den som hos Kommunernas pensionsanstalt tar befattning med
uppgifter i ett socialförsäkringsregister får inte obehörigen röja vad han
därigenom fått veta om enskilds ekonomiska och personliga förhållan-
den.
17 § Uppgifter i ett socialförsäkringsregister får lämnas ut på medium
for automatisk databehandling endast om det följer av lag eller förord-
ning eller om uppgiften skall användas for forskning eller framställning
av statistik.
18 § Uppgifter som avses i 9 § 13 och 14 får inte användas som sökbe-
grepp utom om det har uppkommit fel till följd av brister i ett data-
program och felet inte kan avhjälpas på något annat sätt.
Övriga uppgifter i ett socialförsäkringsregister får användas som sök-
begrepp endast om det behövs for tillämpning av lag eller förordning el-
ler for rättelse, tillsyn, uppföljning, utvärdering, urval för forskning eller
framställning av statistik. Regeringen får föreskriva ytterligare begräns-
ningar av användningen till skydd för de registrerades personliga integri-
tet.
19 § En uppgift i ett socialförsäkringsregister skall gallras tio år efter det
att den registrerades eller efter den kortare tid som regeringen föreskri-
ver. Detta gäller dock inte om uppgiften fortfarande kan ha betydelse for
handläggningen av ett ärende som avses i 1 § första stycket.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva
undantag från första stycket vad gäller bevarande av ett urval av material
för forskningens behov. Sådant material skall överlämnas till arkivmyn-
dighet.
20 § Den som är registeransvarig for ett socialförsäkringsregister skall se
till att allmänheten på lämpligt sätt får information om registret. Infor-
mationen skall innehålla en beskrivning av de uppgifter som registret får
innehålla samt upplysning om
1. ändamålen med registret,
2. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller for registret,
3. rätten att få registerutdrag och rättelse enligt datalagen (1973:289),
4. de begränsningar i fråga om terminalåtkomst, utlämnande av uppgif-
ter på medium för automatisk databehandling, sökbegrepp och bevarande
av uppgifter som gäller för registret.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Ett motsvarande personregister
som har inrättats före ikraftträdandet får utan hinder av lagen föras intill
utgången av juni år 1996 i den mån registret inte ersätts av ett register
inrättat enligt denna lag.
Prop. 1994/95:8
Huvuddelen av de offentliga ekonomiska trygghetssystemen i form av
socialförsäkringsförmåner m.m. administreras av Riksförsäkringsverket
(RFV) och de allmänna försäkringskassorna.
Handläggningen av dessa ärenden förutsätter ett väl fungerande ADB-
stöd för att grundläggande krav på rättssäkerhet och effektivitet skall
uppfyllas. Detta innebär behov av en omfattande personregistrering på
ADB-medium. Ett flertal personregister har successivt tillkommit hos
RFV och försäkringskassorna. Många av uppgifterna i dessa register
kan vara integritetskänsliga.
I propositionen 1990/91:60 om offentlighet, integritet och ADB ut-
talades att vissa register hos Socialstyrelsen, landstingen, kommunerna
och Riksförsäkringsverket på sikt borde regleras i särskilda register-
lagar.
Vid riksdagsbehandlingen av denna proposition betonades vikten av att
i samband med nödvändig registrering av känsliga personuppgifter i
myndighetsregister en författningsreglering kommer till stånd i syfte att
stärka skyddet för de registrerades integritet (bet. 1990/91 :KU11,
rskr. 1990/91:160)
Regeringen bemyndigade den 4 oktober 1990 dåvarande chefen för
Socialdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att
genomföra en utredning i fråga om författningsreglering av person-
register inom socialförsäkringens område. Utredningen, som antog
namnet Utredningen om socialförsäkringsregisterlag (SFRL-utredning-
en), överlämnade i februari 1991 delbetänkandet Lokala sjukförsäkrings-
register (SOU 1991:9). Efter att betänkandet remissbehandlats utarbeta-
des inom Socialdepartementet ett förslag till lag om sjukförsäkrings-
register (prop. 1992/93:193). Efter riksdagsbehandling av förslaget
(bet. 1992/93:SfU19, rskr. 1992/93:366) beslutades lag om sjukförsäk-
ringsregister hos de allmänna försäkringskassorna (SFS 1993:747).
Lagen, som trädde i kraft den 1 juli 1993, innebär att sjukförsäkrings-
register får föras med stöd av automatisk databehandling för varje
lokalkontors verksamhetsområde inom den allmänna försäkringskasse-
organisationen.
SFRL-utredningen lämnade därefter i sitt slutbetänkande Socialförsäk-
ringsregister (SOU 1993:11) förslag till lag om socialförsäkringsregister
och förordningar rörande de centrala personregistren vid försäkrings-
kassorna och RFV. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1.
Utredningens lagförslag finns i bilaga 2.
Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstansernas synpunkter
redovisas under respektive avsnitt i lagrådsremissen. En förteckning
över remissinstanserna finns i bilaga 3. En remissammanställning har
upprättats inom Socialdepartementet och finns tillgänglig i ärendet
(dnr S93/2347/F).
Hösten 1993 påbörjade Sjuk- och arbetsskadeutredningen (S 1993:07)
sitt arbete att lämna förslag till en ny ordning för att lagfästa försäk-
ringsersättningar vid sjukdom och arbetsskada. Enligt direktiven
Prop. 1994/95:8
(Dir. 1993:44 och 119) skall förslaget innebära att sjuk- och arbets-
skadeförsäkringama flyttas ut ur statsbudgeten. Beredningens arbete
skall vara avslutat vid utgången av december 1994.
På pensionsområdet har riksdagen nyligen fattat beslut om riktlinjer
för en genomgripande reformering av det nuvarande allmänna pensions-
systemet (prop. 1993/94:250, bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439).
Regeringen avser att senare i en proposition till riksdagen lämna förslag
till den närmare utformningen av ett nytt pensionssystem.
Datalagsutredningen (Ju 1989:02) har haft i uppdrag att göra en över-
syn av datalagen (1973:289) från såväl saklig som lagteknisk synpunkt.
I utredningens slutbetänkande (SOU 1993:10) föreslås en ny datalag
som omfattar behandling av personuppgifter med hjälp av ADB. För
känsliga personuppgifter eller olika slags omdömen föreslås särskilda
regler. Enligt dessa får de känsliga uppgifterna, om samtycke saknas,
ADB-behandlas bara om det finns särskilt stöd i författning för be-
handlingen. I prop. 1993/94:116 om normgivningsfrågor på data-
skyddsområdet, m.m. har regeringen anfört att utredningens förslag till
en ny datalag bör anstå till dess EU tagit ställning på integritetsskydds-
området. I propositionen föreslår regeringen bl.a. att Datainspektionens
verksamhet med tillståndsgivning minskas genom att inspektionen ges
möjlighet att utfärda generella bransch- och sektorsföreskrifter och
föreslår grundlagsändringar för detta ändamål. I prop. 1993/94:217 En
reformerad datalag föreslår regeringen i enlighet med den nämnda
grundlagspropositionen att regeringen ges möjlighet att bemyndiga
Datainspektionen att utfärda generella föreskrifter om personregister
inom bestämda verksamheter och att register som inrättas och förs i
enlighet med sådana regler skall undantas från tillståndsplikt.
Regeringen poängterar i prop. 1993/94:217 att möjligheten till en
delegerad normgivningskompetens på integritetsskyddsområdet inte
kommer att påverka den nuvarande inriktningen på att ta fram särskilda
registerförfattningar för integritetskänsliga personuppgifter.
Enligt regeringens mening är det angeläget att en lagreglering kommer
till stånd vad avser den omfattande registrering av personuppgifter på
ADB-medium som förekommer på socialförsäkringsområdet. De föränd-
ringar som med anledning av det nämnda beredningsarbetet kan komma
att genomföras på sjuk- och arbetsskadeförsäkringsområdet respektive
inom pensionssystemet innebär enligt vår mening inte någon sådan
förändring att skäl föreligger att avvakta med denna lagreglering.
Inom regeringskansliet har utarbetats ett förslag till lagrådsremiss
angående lag om socialförsäkringsregister. Datainspektionen har den
10 maj 1994 yttrat sig över förslaget och anfört att inspektionen ingen-
ting har att erinra mot förslaget. Yttrandet finns i bilaga 4.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 11 maj 1994 att inhämta Lagrådets yttrande
över det lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i
bilaga 6.
Prop. 1994/95:8
10
Regeringen har i propositionens lagförslag följt Lagrådets förslag. Prop. 1994/95:8
Dessutom har några redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.
Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna försäkringskassorna
administrerar den allmänna försäkringen som omfattar sjukförsäkring
inklusive ersättning för tandvård, föräldraförsäkring, folkpensionering
och tilläggspensionering. Vidare har verket och kassorna hand om
delpensionsförsäkring, arbetsskadeförsäkring, allmänna barnbidrag och
bidragsförskott, bostadsbidrag, assistansersättning för personer med
svåra funktionshinder, bilstöd till handikappade, ersättning för vård av
närstående, vissa arbetsuppgifter enligt lagen (1991:1047) om sjuklön,
ärenden som rör utbetalning av utbildningsbidrag vid arbetsmarknads-
utbildning, utbetalning av kontant arbetsmarknadsstöd, dagpenning och
familjebidrag till värnpliktiga samt - fr.o.m. den 1 juli 1994 - vård-
nadsbidrag. De grundläggande bestämmelserna om rätten till de flesta
förmånerna och bidragen redovisas i SFRL-utredningens betänkande,
bilaga 2.
Försäkringskassorna handlägger enskilda ärenden medan RFV är
central förvaltningsmyndighet med tillsynsansvar över försäkrings-
kassornas verksamhet. Bestämmelser härom finns i lagen (1962:381) om
allmän försäkring.
Det finns 25 allmänna försäkringskassor i landet. I varje försäkrings-
kassa finns en styrelse där ordförande och vice ordförande utses av
regeringen. Styrelsen beslutar huvudsakligen i frågor om budget, orga-
nisation, personal och lokaler. Huvuddelen av den verksamhet som
innebär kontakt med de försäkrade sker vid de cirka 400 lokalkontoren.
Beslut i vissa socialförsäkringsfrågor fattas av socialförsäkringsnämnder
som är förtroendevalda och där ordföranden utses av regeringen. Det
stora flertalet försäkringsärenden avgörs genom beslut av en tjänsteman
vid försäkringskassan.
Försäkringskassornas beslut kan överklagas till länsrätt som första
instans. I vissa fall skall försäkringskassans beslut omprövas av kassan
innan överklagande till länsrätt får ske. Länsrätts beslut överklagas till
kammarrätt. Högsta instans för socialförsäkringsmålen är för tiden
t.o.m. den 30 juni 1995 Försäkringsöverdomstolen och för tid därefter
Regeringsrätten.
RFV skall svara för den centrala ledningen och för tillsynen av försäk-
ringskassornas verksamhet samt verka för att socialförsäkrings- och
bidragssystemen tillämpas likformigt och rättvist. Verket skall följa
utvecklingen av de olika grenarna inom trygghetssystemet och utvärdera
effekterna för individ och samhälle.
Vidare svarar RFV för handläggning av ärenden enligt lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring och motsvarande äldre författ-
ningar. Verket administrerar också den s.k. frivilliga pensionsförsäk-
ringen.
11
RFV får - även till förmån för enskild part - överklaga försäkrings- Prop. 1994/95:8
kassas och förvaltningsdomstols beslut.
Av central betydelse för försäkringsadministrationen är ADB-stödet. Vid
Riksförsäkringsverkets (RFV:s) ADB-avdelning i Sundsvall finns en
central dataanläggning med stordatorer och databaser. Till denna är
försäkringskassorna anslutna via ett gemensamt kommunikationsnät. I
det centrala datasystemet finns ett flertal rikstäckande administrativa
personregister.
Registren används för beräkningar, expediering av beslut och utbetal-
ning av förmåner från socialförsäkrings- och bidragssystemen. De
används också för samordning av ersättningar från andra myndigheter
och försäkringsinrättningar med de förmåner försäkringskassorna ad-
ministrerar. Flera av registren förs i enlighet med tillstånd av Data-
inspektionen. RFV har hand om datordriften samt förvaltar och ut-
vecklar datasystemen. RFV är också registeransvarig myndighet.
Vidare används ADB-stödet för tillsyn, uppföljning, utvärdering och
framställning av statistik över verksamheten. Utöver administrativa
register finns ett flertal särskilda forsknings- och statistikregister.
Sedan flera år pågår arbete med modernisering av ADB-systemen.
Tyngdpunkten i utvecklingsarbetet har under senare tid legat på sjukför-
säkringsområdet i anslutning till utbyggnad av det lokala ADB-stödet.
Sedan något år har även arbetet med att modernisera och anpassa andra
delar av ADB-stödet intensifierats. De regelförändringar som beslutats
och som kan komma att beslutas framöver samt kraven på effektivare
uppföljning och utvärdering innebär att den struktur som tidigare har
gällt behöver förändras.
ADB-systemen avses i fortsättningen att byggas upp så att teknik-
stödet skall bli mer användbart som stöd vid försäkringskassornas
ärendehandläggning och att uppgifter i ökad utsträckning skall lagras i
lokala register. Härigenom uppnås bättre effektivitet och service gente-
mot de försäkrade samtidigt som skyddet för de registrerades integritet
förstärks. För närvarande pågår införande av lokalt ADB-stöd genom
upphandling och installation av databasutrustning för sjukförsäkringen.
All handläggning av ärenden rörande sjukfall kommer att ligga lokalt
med undantag för utbetalningar av ersättningar vilka även i fortsättning-
en skall ske via ett centralt register.
12
Prop. 1994/95:8
I det centrala datasystemet ingår sedan länge sjukförsäkrings-, pensions-
och bidragssystemen. På senare tid har register tillkommit i anslutning
till reformer såsom införande av bilstöd till handikappade, försäkring
mot kostnader för sjuklön, familjebidrag till värnpliktiga m.m. Vidare
finns system för uppföljning av olika förmåner samt för framställning av
statistik och prognoser.
Registren uppdateras löpande med uppgifter som matas in av försäk-
ringskassorna. Registren tillförs även uppgifter från externa person-
register. De uppdateras regelbundet med uppgifter från Riksskatteverket,
Statens löne- och pensionsverk, Kommunernas Pensionsanstalt, Centrala
studiestödsnämnden, Värnpliktsverket, Kriminalvårdsstyrelsen, arbets-
marknadsmyndigheterna, kronofogdemyndigheterna och arbetslöshets-
kassornas medlemsregister.
Sambearbetningar sker mellan registren för att uppgifter skall kunna
föras över från ett register till ett annat och för kontroll av att uppgifter
som finns i flera register överensstämmer.
Försäkringskassans tjänstemän har viss tillgång till registerinformatio-
nen. Med hänsyn till att registren innehåller personlig information om
de försäkrade begränsas tjänstemännens tillgång till informationen
genom ett s.k. behörighetssystem. Detta innebär att varje anställd endast
får tillgång till den information som behövs för att han skall kunna sköta
sina arbetsuppgifter.
Försäkringskassorna initierar olika åtgärder genom terminaltransaktio-
ner. Expedition av beslut och utbetalning av förmåner sker via den
centrala anläggningen i Sundsvall.
I datasystemet finns funktioner som medger att beslut kan tillkomma
automatiskt. Omräkning till följd av ändring av basbeloppet eller av
andra regler för ersättningsnivåer sker ofta automatiskt med användning
av registeruppgifter. Vidare finns möjlighet till maskinella bevaknings-
rutiner.
Med hjälp av sjukförsäkringssystemet administreras den allmänna
sjukförsäkringen, dvs. sjukpenning, havandeskapspenning och föräldra-
penningförmåner. Vidare ingår i detta system den frivilliga sjukpenning-
försäkringen, vissa förmåner enligt lagen (1991:1047) om sjuklön,
smittbärarersättning och ersättning vid närstående vård, utbildnings-
bidrag, dagpenning till värnpliktiga m.fl., kontant arbetsmarknadsstöd,
försäkring mot kostnader för sjuklön samt försäkring mot vissa semes-
terlönekostnader. Tandvårdsförsäkringen ingår däremot inte i systemet.
Systemtekniskt finns det tre centrala register inom sjukförsäkrings-
systemet: ett register som innehåller uppgifter om förmåner, sjukförsäk-
ringsregistret, ett register som innehåller sjuklöneaviseringar från
13
arbetsgivare, SLAV-registret, samt ett register med uppgifter om försäk- Prop. 1994/95:8
ring mot kostnader för sjuklön, registret för försäkring för småföre-
tagare.
Det centrala sjukförsäkringsregistret omfattar samtliga i Sverige bosatta
personer över 15 år, ca 7,4 miljoner personer. Registret omfattar även
andra personer som erhållit dagersättning under året och personer som
avförts från registret. I en särskild del av registret - barnregistret för
föräldrapenningförmåner - antecknas uppgifter om barn dvs. personer
som är yngre än 17 år (för närvarande ca 1,9 miljoner barn).
I de fall personer har utvandrat eller anses obefintliga anges detta
särskilt i registret liksom att personer som är inskrivna i försäkrings-
kassa inte är folkbokförda i Sverige. Dessa personer ingår i ett riks-
register som förs hos Stockholms läns allmänna försäkringskassa. Detta
ingår tekniskt i det centrala sjukförsäkringsregistret.
För varje registrerad person innehåller sjukförsäkringsregistret uppgift
om personnummer, namn, adress (även vistelseadress) och civilstånd.
Även makes personnummer registreras. För den som inte är svensk
medborgare anges nationalitet och i förekommande fall uppgift om
vilket år svenskt medborgarskap har erhållits. Det anges vidare till
vilken försäkringskassa jämte vilket lokalkontor vederbörande hör, och
fr.o.m. vilken tidpunkt uppgifterna gäller.
Vidare innehåller registret uppgift om sjukpenninggrundande inkomst,
årsarbetstid och förekomst av frivillig sjukpenningförsäkring. I registret
noteras vilka utbetalningar som görs. Här finns uppgift bl.a. om art av
ersättning, skatteavdrag, utbetalningssätt och vilken tid utbetalningen
avser. Spärrmarkeringar läggs in i det fall den registrerade inte är
berättigad till ersättning, t.ex. på grund av att han är häktad eller
intagen i kriminalvårdsanstalt.
SLAV-registret innehåller uppgifter som lämnas av arbetsgivare enligt
lagen (1991:1047) om sjuklön. Arbetsgivare skall lämna uppgifter till
försäkringskassorna dels om sjukfall som upphört inom sjuklöneperio-
den, dels om sjukfall som fortsätter efter sjuklöneperiodens slut. Upp-
gifterna får lämnas skriftligen eller på ADB-medium. En särskild
databas har skapats för att ta emot och lagra dessa uppgifter.
Enligt 17 § lagen om sjuklön kan en arbetsgivare, om han uppfyller
vissa i lagen angivna förutsättningar, försäkra sig hos försäkringskassan
för kostnader för sjuklön. Registret används för att administrera denna
försäkring.
14
Pensionssystemet används för administration av den allmänna pensions-
försäkringen, den frivilliga pensionsförsäkringen, delpension samt
arbetsskadelivränta och yrkesskadelivränta. Systemtekniskt finns det tre
centrala register inom pensionssystemet, pensionsdatabasen, den s.k.
DALF-basen, samt poängdatabasen. Till pensionsregistren räknas även
bilstödsregistret.
I pensionsdatabasen finns uppgifter om ca 2,2 miljoner personer vilka
har allmän pension i någon form och i förekommande fall om deras
makar eller barn. Vidare finns uppgifter om personer med yrkesskade-
livränta, pension från Statens löne- och pensionsverk eller från Kommu-
nernas pensionsanstalt. Uppgifter finns också om avlidna efter vilka
pension utgår. I databasen finns även uppgifter för beräkning av barn-
tillägg, hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg.
Registret innehåller uppgifter om personnummer, namn, adress, civil-
stånd, nationalitet, art av pension, yrkesskadelivränta som samordnas,
eventuellt samband med statlig eller kommunal pension, begynnelse-
datum för senaste pensionsändring, belopp som utbetalas, skatteför-
hållanden samt beräknad årsinkomst i de fall inkomstprövade förmåner
utgår.
Den s.k. DALF-basen innehåller uppgifter om personer som har bevil-
jats delpension, arbetsskade- eller yrkesskadelivränta. Även uppgifter
om personer som tillhör den frivilliga pensionsförsäkringen registreras i
denna databas.
I poängdatabasen lagras uppgifter om pensionspoäng m.m. vad gäller
försäkrade födda år 1910 eller senare för vilka det för något år beräk-
nats pensionsgrundande inkomst. Även försäkrade födda före år 1910,
som inte beviljats ålderspension och för vilka uppgift om pensions-
grundande inkomst finns, omfattas av registret. Vidare finns i registret
uppgift om yrkesskada, om undantagande från allmän tilläggspension
samt återkallande av undantag. Poängdatabasen innehåller även upp-
gifter om utländska sjömän för vilka det beräknats pensionsgrundande
inkomst.
Bilstödsregistret omfattar personer som fått bilstöd. Registret inne-
håller uppgifter om namn, personnummer, adress, beräknad årsinkomst,
handikappgrupp enligt 5 § förordningen (1988:890) om bilstöd till
handikappade, fordonsslag och utbetalt belopp.
Prop. 1994/95:8
Bidragssystemet avser administration av barnbidrag och bidragsförskott,
förmedling av underhållsbidrag och kravverksamhet avseende under-
hållsbidrag samt vissa adoptionsbidrag. Systemtekniskt finns ett centralt
register för hela bidragssystemet, bidragsregistret.
Bidragsregistret omfattar ca 3,7 miljoner personer, varav 2,2 miljoner
barn och 1,5 miljoner betalningsmottagare, underhållsskyldiga och
rättsliga vårdnadshavare.
15
Registret innehåller uppgift om bidragsmottagares personnummer,
namn, adress och civilstånd samt barnets och i förekommande fall
bidragsmottagarens makes personnummer. Beträffande utbetalningar
anges t.ex. vilket belopp som betalats ut i bidrag och eventuellt belopp
som innehålls på grund av beslut om återkrav. Vad avser bidragsförskott
finns uppgift om faderskap är fastställt eller inte, underhållsbidrag,
skuld som underhållsskyldig har till barn för underhållsbidrag som
överstiger bidragsförskottet, underhållsskyldigs totala skuld, krav-
åtgärder, eventuell införsel, inbetalning av underhållsbidrag och på
vilket sätt inbetalningen skett (frivillig inbetalning, införsel m.m.).
Prop. 1994/95:8
Familjebidragsregistret används för försäkringskassornas utbetalning av
familjebidrag till värnpliktiga m.fl. Registret används också av RFV för
fakturering till Vämpliktsverket resp. Räddningsverket.
Registret som inrättades den 1 januari 1992 omfattar ca 20 000 ansök-
ningar om familjebidrag för år räknat.
Registret innehåller uppgifter om bidragsmottagares personnummer,
namn, adress och civilstånd samt vilket belopp som betalas ut. Vidare
registreras sådant förhållande till någon annan person som påverkar
rätten till familjebidrag samt den personens personnummer och namn.
Även uppgifter om tjänstgöring för beräkning och utbetalning av bidra-
get registreras.
Fr.o.m. den 1 januari 1994 handläggs bostadsbidragen till barnfamiljer
och hushåll utan barn av försäkringskassorna och RFV. Förmånerna
regleras i lagen (1993:737) om bostadsbidrag och bostadsbidrags-
förordningen (1993:739). Handläggningen sker med stöd av bostads-
bidragsregistret. Regler om registrets ändamål, innehåll m.m. finns för
närvarande i förordningen (1993:982) om bostadsbidragsregister. Denna
förordning som trädde i kraft den 1 september 1993 gäller till utgången
av år 1996.
Registret omfattar personer som ansökt om bostadsbidrag jämte perso-
ner i dennes hushåll.
I registret ingår uppgifter om personnummer, namn, adress och civil-
stånd, bostadens storlek och typ samt uppgifter som läggs till grund för
beräkning av bostadskostnaden. Vidare får uppgifter registreras om
förvärvsinkomst och annan inkomst som skall beaktas samt vissa upp-
gifter om utbetalningsförhållanden.
Statlig assistansersättning kan fr.o.m. den 1 januari 1994 utgå till
personer som är svårt funktionshindrade och som har behov av person-
lig assistans för sin dagliga livsföring. Administrationen ankommer på
16
försäkringskassorna och RFV. Bestämmelser om förmånen finns i lagen Prop. 1994/95:8
(1993:389) om assistansersättning.
Datainspektionen har meddelat tillstånd för RFV och försäkrings-
kassorna att inrätta och till den 1 januari 1997 föra ett personregister för
administrationen av assistansersättningen.
Registret omfattar uppgifter om personer med assistansersättning. I
registret ingår uppgifter om personnummer, namn, adress, antal assi-
stanstimmar, kostnader per timme för assistansen, arbetsgivarkod och
utbetalningsförhållanden.
Vårdnadsbidrag skall fr.o.m. den 1 juli 1994 enligt lagen (1994:553)
om vårdnadsbidrag utgå för barn i åldrarna ett till tre år som inte har
plats i den offentligt finansierade barnomsorgen. Administrationen av
vårdnadsbidraget ankommer på försäkringskassorna och RFV. Hand-
läggningen skall ske med stöd av ett vårdnadsbidragsregister. Regler om
registrets ändamål, innehåll m.m. finns i förordningen (1994:565) om
vårdnadsbidragsregister.
Registret omfattar personer som gör anmälan om vårdnadsbidrag, barn
för vilket anmälan gäller och den person som mottar bidraget. I registret
ingår uppgifter om personnummer, namn, adress, uppgift om barnet har
plats inom barnomsorg, bidragsbelopp per barn, utbetalda belopp och
utbetalningsförhållanden.
Regeringens förslag: Registrering på ADB-medium av personupp-
gifter som behövs för handläggning av ärenden om flertalet social-
försäkringsförmåner och andra förmåner som ankommer på de all-
männa försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket (RFV) skall
regleras i författning. Registren benämns socialförsäkringsregister.
Utanför denna författningsreglering faller personregister som får
föras utan tillstånd enligt datalagen (1973:289) och personregister
som inrättats med stöd av annan lagstiftning. Inte heller omfattas s.k.
vårdersättningsregister, dvs. register som ligger till grund för ersätt-
ning till vårdgivare. Utanför regleringen faller även register som
inrättas särskilt för forskningsändamål eller för statistik.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allmänhet tillstyrkt för-
slaget eller lämnat det utan erinran. Bland dem som tillstyrker förslaget
2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 8
17
finns Justitiekanslern, Försäkringsöverdomstolen, Kammarrätten i
Stockholm, Datainspektionen, Riksförsäkringsverket, Landstingsförbun-
det, Kommunförbundet och LO. Även Försäkringskasseförbundet till-
styrker förslaget om författningsreglering men anser att de lokala sjuk-
försäkringsregistren bör inordnas i den nu föreslagna regleringen.
Datainspektionen framhåller behovet av lagreglering såvitt avser de
vårdersättningsregister som för närvarande förs vid vissa försäkrings-
kassor med stöd av tillstånd från Datainspektionen. Med den utformning
utredningens lagförslag har får vissa av de nuvarande registren inte
finnas efter ett ikraftträdande av lagen.
Några remissinstanser behandlar register som inrättas för forsknings-
ändamål eller för statistik. Statistiska centralbyrån (SCB) delar utred-
ningens uppfattning att sådana register inte bör regleras i detta samman-
hang. Det är dock enligt SCB angeläget att författningsreglering av
statistikregister kommer till stånd vilket lämpligen bör knytas till arbetet
inom Integritetsskyddsutredningen (Fi 1993:03). Liknande synpunkter
anförs av TCO. Socialstyrelsen anser att det skulle varit till fördel om
forskningsaspekterna beaktats i förslaget.
Sveriges Läkarförbund anser med hänsyn bl.a. till den samling av
många olika register som förslaget innebär att det inte bör genomföras.
Skälen för regeringens förslag: För handläggningen av de socialför-
säkringsförmåner och övriga trygghetsförmåner som hanteras av för-
säkringskassorna är som konstaterats i det föregående ADB-tekniken en
nödvändig förutsättning. ADB-stödet gör det möjligt att vid hanteringen
av den mängd ärenden det är fråga om tillgodose kraven på rättsäkerhet,
effektivitet och ekonomi. Vidare finns i socialförsäkringslagstiftningen
omfattande och många gånger komplicerade regler om samordning mel-
lan förmåner av olika slag som inte på ett effektivt sätt skulle kunna
tillämpas utan ADB-stöd. Hos RFV förs för RFV:s och försäkrings-
kassornas räkning ett 20-tal register som är personregister enligt 1 §
datalagen (1973:289). Det innebär att datalagens regler till skydd för
registrerade personers integritet blir tillämpliga på registren. Register
förs för närvarande med stöd av tillstånd från Datainspektionen. Många
av de uppgifter som finns i ärendena är integritetskänsliga. I likhet med
utredningen och flertalet remissinstanser anser regeringen att skyddet för
den enskildes personliga integritet bör förstärkas genom att frågor som
hänger samman med integriteten regleras i en särskild lag.
En lämplig benämning på de register som förslaget avser är, i enlighet
med vad utredningen föreslagit, socialförsäkringsregister.
Utanför det förslag till författningsreglering som nu läggs fram faller
personregister som inrättas med stöd av annan lag. Den lagreglering
som för närvarande finns avser de lokala sjukförsäkringsregistren för
vilka bestämmelser finns i lagen (1993:747) om sjukforsäkringsregister
hos de allmänna försäkringskassorna. Riksdagen har nyligen tagit ställ-
ning till innehållet i nämnda lag. Det föreligger enligt vår mening för
närvarande inte skäl att göra någon ändring såvitt avser den författnings-
tekniska regleringen av de lokala sjukförsäkringsregistren.
Vid vissa försäkringskassor förs med tillstånd från Datainspektionen
Prop. 1994/95:8
18
s.k. vårdersättningsregister. Dessa register som har betydelse för ratio-
nell hantering hos försäkringskassan av räkningar från läkare och andra
vårdgivare omfattas inte av nu föreliggande lagförslag. Ändamålen med
vårdersättningsregistren är att kontrollera vårdgivarnas debitering, verk-
ställa utbetalningar samt göra uppföljningar och framställa statistik. För
dessa ändamål kan registeruppgifter behövas, förutom beträffande vård-
givaren, även rörande patienter. För att en sådan registerföring skall
kunna komma i fråga bör mycket restriktiva regler gälla till skydd för
registrerade patienters integritet. Även uppgifter som rör vårdgivare och
deras verksamhet kan vara känsliga. Bl.a. bör ett register av detta slag
föras på så lokal nivå som möjligt. Utlämnande av uppgifter som kan
hänföras till patienter bör vidare inte få förekomma. Ett vårdersättnings-
register skiljer sig således i väsentliga hänseenden från övriga social-
försäkringsregister och passar inte in i den registerstruktur som vårt
förslag utgår från. Dessa register bör därför regleras i särskild ordning.
I avvaktan på författningsreglering får tillstånd att föra register sökas
hos Datainspektionen.
För närvarande pågår ett förnyelsearbete inom vårdområdet. De olika
vårdområdena har varit eller är föremål för översyn. Regeringen har
mot bakgrund härav den 5 maj 1994 givit RFV i uppdrag att senast den
15 november 1994 lämna förslag till författningsreglering av vårdersätt-
ningsregister. Avsikten är att framdeles återkomma till riksdagen med
förslag i fråga om reglering av vårdersättningsregister.
Utanför förslaget faller också register som inrättas särskilt för forsk-
ningsändamål eller för att framställa statistik. Att inrätta personregister
för forskning och statistik kräver för närvarande i allmänhet tillstånd
från Datainspektionen. Frågorna om den enskildes personliga integritet
i forsknings- och statistiksammanhang bör bedömas ur ett mer allmänt
perspektiv än vad som är möjligt i den lagstiftning som här föreslås. Vi
anser att frågor om forskningsregister bör prövas enligt sedvanliga reg-
ler, dvs. bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) och datalagen
(1973:289). Vad beträffar statistikregister har Integritetsskydds-
utredningen i betänkandena Statistik och integritet, del I och II
(SOU 1993:83 och 1994:44) lämnat förslag om en registerlag för stati-
stikregister. Dessa betänkanden bereds för närvarande inom regerings-
kansliet.
Prop. 1994/95:8
19
Prop. 1994/95:8
Regeringens förslag: I en särskild lag - lagen om socialförsäkrings-
register - anges när ett socialförsäkringsregister får föras. En förut-
sättning är att det är fråga om handläggning av ärenden om social-
försäkringsförmåner och andra förmåner enligt lag eller förordning.
Registerföring får vidare ske endast om regeringen har beslutat att
inrätta registret. Ett sådant beslut skall meddelas genom förordning.
I förordningen skall - inom ramen för lagens ändamålsbestäm-
melser - föreskrivas för vilken handläggning registret skall använ-
das.
Lagen innehåller bestämmelser om registerinnehåll, sambearbet-
ning, terminalåtkomst, utlämnande av uppgift på ADB-medium,
sökmöjligheter, gallring och information. Regeringen skall i vissa
fall kunna meddela föreskrifter till skydd för de registrerades person-
liga integritet som ytterligare begränsar möjligheterna att utnyttja
registret.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har särskilt uttalat
sig om förslaget till författningsteknisk lösning. Tillstyrker gör Försäk-
ringsöverdomstolen, Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbun-
det. Datainspektionen tillstyrker också men påpekar samtidigt att utred-
ningen inte behandlat frågan om centrala gemensamma register alls bör
finnas eller om utgångspunkten bör vara den att varje försäkringskassa
skall ha egna lokala register. Enligt inspektionen bör från integritetssyn-
punkt lokala register eftersträvas och i varje fall på sikt åstadkommas.
Svenska Arbetsgivareföreningen och Företagarnas Riksorganisation
anser att en decentralisering krävs som minskar behovet av centrala
register.
Skälen för regeringens förslag: De bestämmelser om socialförsäk-
ringsförmåner och andra förmåner som RFV och försäkringskassorna
handlägger är omfattande och i många fall komplicerade. Stora delar av
rättsområdet förändras ständigt. En fullständig reglering i lag av
registeranvändningen skulle bli alltför detaljerad och föremål för ständi-
ga förändringar.
En socialförsäkringsregisterlag bör därför utformas så att den lämnar
kvar vissa delar av ämnet för lagen åt regeringen att reglera med stöd
av regeringens restkompetens. Detta förhållande bildar en utgångspunkt
för vårt lagförslag.
Syftet med en registerlagstiftning är att värna de registrerades person-
liga integritet. I lagen bör anges de från integritetssynpunkt viktiga
gränserna för personregistreringen. Det får sedan ankomma på regering-
en att närmare bestämma hur de i lagen givna möjligheterna skall ut-
nyttjas.
Några remissinstanser har tagit upp frågan om registrering skall ske i
centrala eller lokala register. För närvarande sker en omfattande central
20
registrering av personuppgifter på socialförsäkringsområdet. I vissa Prop. 1994/95:8
hänseenden - främst när det gäller samordning av förmåner - talar såväl
effektivitetshänsyn som hänsyn till kraven på rättssäkerhet för centrala
lösningar. I många fall torde dock integritetsskyddsintressena bli bättre
tillgodosedda genom särskilda register för varje försäkringskassa. En
strävan bör på sikt vara att inrätta lokala register när inte hinder möter
med hänsyn till effektivitets- och rättssäkerhetsintressen. Fördelar från
integritetssynpunkt kan vinnas med lokala register även om inte den
tekniska utrustningen för registren är förlagd lokalt. Lagförslaget har
utformats så att regeringen vid inrättandet av ett socialförsäkrings-
register har möjlighet välja att inrätta lokala register.
Den lag som nu föreslås bör ange för vilka ändamål ett socialförsäk-
ringsregister får föras. Ändamålet bör avse den handläggning av ären-
den som enligt lagar eller förordningar ankommer på de allmänna för-
säkringskassorna och RFV.
I följande uppställning anges i kronologisk ordning författningar i vilka
ifrågavarande verksamhetsområde för närvarande regleras. Härtill kom-
mer med stöd av de i uppräkningen angivna lagarna utfärdade förord-
ningar. Vidare gäller på grund av internationella åtaganden vissa be-
stämmelser (socialförsäkringskonventioner och EES-avtalet). Det kan
dessutom inte uteslutas att ytterligare reglering kan förekomma.
- Lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete
- Lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar
- Värnpliktslag (1941:967)
- Lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag
- Lagen (1950:261) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring (militärersättningslag)
- Lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
- Lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m.fl.
- Förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret
- Förordningen (1954:247) om ersättning av statsmedel vid olycksfall,
som till följd av krigsåtgärd drabba sjömän m.fl.
- Förordningen (1954:248) om ersättning av statsmedel vid olycksfall,
som till följd av krigsåtgärd drabba fiskare
- Förordningen (1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under vistelse å anstalt m.m.
- Lagen (1955:469) angående omreglering av vissa ersättningar enligt
lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete
m.m.
- Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst
- Civilförsvarslagen (1960:74)
- Lagen (1962:303) om förhöjning av vissa ersättningar i anledning av
yrkesskada m.m.
- Lagen (1962:381) om allmän försäkring
- Lagen (1962:382) om införande av lagen om allmän försäkring
- Lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension
- Lagen (1964:143) om bidragsförskott
21
- Lagen (1966:413) om vapenfri tjänst
- Lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m.m.
- Lagen (1969:205) om pensionstillskott
- Lagen (1973:60) om handläggning av vissa ärenden angående ersätt-
ning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring m.m.
- Studiestödslagen (1973:349)
- Lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
- Brandlagen (1974:80)
- Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
- Förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander
- Vämpliktsförmånsförordningen (1976:1008)
- Förordningen (1976:1011) om förmåner till civilförsvarspliktiga
- Lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
- Lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada
- Lagen 1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän
- Lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring
- Lagen (1981:691) om socialavgifter
- Förordningen (1982:842) om vissa sjukförsäkringsersättningar för
sjömän
- Förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar
egen näringsverksamhet
- Lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare
- Lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande
- Lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn
- Lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag
- Lagen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning
- Lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handi-
kappade
- Lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn
- Lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård
- Lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare
- Förordningen (1989:447) om förmåner m.m. till viss hälso-och sjuk-
vårdspersonal vid tjänstgöring inom försvarsmakten
- Lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för lång-
varig vård av sjukt eller handikappat barn
- Lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpen-
sion
- Lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som
tjänstgör inom totalförsvaret
- Lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn
- Lagen (1993:389) om assistansersättning
- Lagen (1993:737) om bostadsbidrag
- Lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer
- Lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folk-
pension
- Lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samord-
ning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst
- Lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag
Prop. 1994/95:8
22
Socialförsäkringsregisterlagen bör omfatta regler om registerinnehåll,
registeransvar, sambearbetning, terminalåtkomst, utlämnande, sökbe-
grepp, gallring och information.
Beslut om att inrätta ett register skall fattas av regeringen i form av en
förordning. I denna skall närmare anges för vilken handläggning regi-
stret skall användas varvid regeringen har att hålla sig inom de gränser
för ändamålsbestämningen som lagen anger. Som föreslås i det följande
bör i förordning även kunna tas in vissa bestämmelser om registerända-
mål, registerinnehåll, terminalåtkomst, utlämnande av uppgifter och
sökmöjligheter inom de gränser lagen anger. Det bör också finnas möj-
lighet för regeringen att genom föreskrifter ytterligare begränsa använd-
ningen av ett socialförsäkringsregister för att skydda den personliga
integriteten hos de registrerade.
En reglering av registerföringen på socialförsäkringsområdet efter
dessa riktlinjer bör enligt vår mening väl tillgodose integritetsintressena
samtidigt som den medger erforderlig flexibilitet.
Prop. 1994/95:8
Regeringens förslag: Ett socialförsäkringsregister får i den utsträck-
ning regeringen föreskriver användas för handläggning av ärenden
som enligt lag eller förordning ankommer på försäkringskassorna
eller RFV. Registret får även användas av kassorna och verket för
förberedande åtgärder för sådan handläggning.
Ett socialförsäkringsregister får i den utsträckning regeringen före-
skriver användas för utbetalning av sådana förmåner och ersättningar
som avses i 2 § lagen om sjukforsäkringsregister hos de allmänna
försäkringskassorna samt för inbetalning av avgifter för frivillig sjuk-
penningförsäkring och för sådana försäkringar som avses i 6 §
nämnda lag.
Vidare får i den utsträckning regeringen föreskriver ett socialför-
säkringsregister användas av Statens löne- och pensionsverk och
Kommunernas pensionsanstalt för deras handläggning av ärenden om
utbetalning av socialförsäkringsförmåner och samordning av avtals-
pensionsförmåner.
Registren får dessutom användas av RFV och respektive försäk-
ringskassa för tillsyn, uppföljning, utvärdering och framställning av
statistik.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens utom vad
gäller att ett socialförsäkringsregister skall få användas för inbetalning
av avgifter för frivillig sjukpenningförsäkring och för sådana försäkring-
ar som avses i 6 § lagen om sjukforsäkringsregister hos de allmänna
försäkringskassorna, dvs. arbetsgivares avgifter för försäkring mot kost-
nader för sjuklön och viss semesterlön.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har godtagit utredningens
ändamålsbeskrivningar eller lämnat dem utan erinran. Några remissin-
23
stanser är dock kritiska på denna punkt. Arbetarskyddsstyrelsen föreslår
att registerändamålen utvidgas till att även omfatta Arbetarskyddsverkets
behov av information eftersom den information som kommer att finnas
i socialförsäkringsregistren inklusive de lokala sjukförsäkringsregistren
är av stort värde för Arbetarskyddsverkets verksamhet. Alternativt mås-
te Arbetarskyddsverkets behov av information tillgodoses i anslutning
till författningsregleringen avseende specifika register. Även TCO på-
pekar Arbetarskyddsverkets behov av uppgifter och anser att ändamåls-
bestämmelserna i lagen bör omfatta detta behov.
Socialvetenskapliga forskningsrådet finner det värdefullt att RFV och
försäkringskassorna skall ha möjlighet använda registren för uppfölj-
ning, utvärdering och statistik och att denna möjlighet ges stöd i lag.
Enligt forskningsrådet bör dock även andra myndigheter som Social-
styrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen ha denna möjlighet. En sådan
utvidgning förordas också av Svenska Läkaresällskapet.
Skälen för regeringens förslag: För att hindra otillbörligt intrång i
registrerade personers integritet måste ändamålet med registren uttöm-
mande anges i lagen. Datalagens bestämmelser innebär att den som för
ett personregister är skyldig att se till att inga andra uppgifter registreras
än sådana som står i överensstämmelse med ändamålen och att ett regis-
ter inte används i strid med dessa. Ändamålsbeskrivningen i social-
försäkringsregisterlagen kommer alltså att utgöra ramen för registrens
användning och innehåll.
Socialförsäkringsregistren bör byggas upp för att tjäna som stöd för
försäkringskassornas och RFV:s verksamhet. Sammantaget kommer
registren att omfatta hela befolkningen och innehålla en stor mängd
uppgifter. Myndigheter och andra kan därför vara intresserade av att få
ta del av innehållet i registren liksom av att innehållet och bearbetnings-
möjligheterna anpassas till behov utanför socialförsäkringsområdet. Ett
tillgodoseende av sådana önskemål skulle troligen underlätta verksam-
heten hos många myndigheter, företag och organisationer av olika slag.
Av integritetsskyddsskäl bör det dock inte accepteras att socialförsäk-
ringsregistren byggs upp i syfte att - utöver sina primära ändamål -
också utgöra en informationskälla för andra intressen. Registerändamå-
len har därför i vårt förslag begränsats till att avse behoven hos försäk-
ringskassorna och RFV och främst ärendehandläggningen där.
Undantag föreslås dock såvitt avser den utbetalning av pensioner som
görs av Statens löne- och pensionsverk samt Kommunernas pensionsan-
stalt.
I vad mån andra myndigheter m.fl. skall ha möjlighet att få del av
registeruppgifter på ADB-medium behandlas i avsnitt 7.8 nedan. Vi
anför där bl. a. att Arbetarskydds verket skall kunna komma i fråga för
att få vissa uppgifter på ADB-medium från ett socialförsäkringsregister.
Avsikten är att reglera detta i de registerförordningar som kommer att
utfärdas. Arbetarskyddsverkets behov av information från socialförsäk-
ringsområdet är angeläget. Här kan nämnas att Arbetarskydds verket
behöver uppgifter dels för att identifiera områden där det finns behov av
arbetsmiljöförbättrande åtgärder, dels för att kunna följa upp risker vid
enskilda arbetsställen. Vi finner dock, bl.a. med hänsyn till det pågåen-
Prop. 1994/95:8
24
de utredningsarbetet inom Sjuk- och arbetsskadeberedningen inte skäl
föreslå att ändamålsbestämmelserna skall omfatta Arbetarskyddsverkets
behov. Här bör också framhållas att Arbetarskyddsstyrelsen som alterna-
tiv till utvidgning av ändamålsbestämmelserna föreslagit tillgodoseende
av informationsbehovet i anslutning till författningsreglering av de olika
registren.
I detta sammanhang har Arbetarskyddsstyrelsen anfört att man utöver
uppgifter från ifrågavarande socialförsäkringsregister har behov av upp-
gifter från de lokala sjukförsäkringsregistren. I prop. 1992/93:193 om
sjukforsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna anfördes att
fråga om samordning av de lokala sjukförsäkringsregistren med Arbetar-
skyddsstyrelsens ISA-register fick övervägas i samband med frågan om
reglering av de centrala registren, dvs. i ifrågavarande lagstiftningsären-
de. Vi finner dock med hänsyn till det nämnda utredningsarbetet inom
Sjuk- och arbetsskadeberedningen för närvarande inte skäl föreslå någon
förändring såvitt avser de lokala sjukförsäkringsregistren.
Försäkringskassorna och RFV bör få använda registren för den hand-
läggning av ärenden som ankommer på dem enligt lag eller förordning.
De bör också få använda registren för förberedande åtgärder för denna
handläggning. Det kan t.ex. gälla registrering av vissa identitetsuppgif-
ter i form av namn, personnummer, adress, telefonnummer, folkbok-
föringsort och folkbokföringsfastighet. Det kan också vara fråga om
information riktad till en viss målgrupp, t.ex. för att sprida kännedom
om en viss förmån.
Utbetalning av de ersättningar som försäkringskassorna beslutar om
sker i regel centralt via RFV:s ADB-avdelning i Sundsvall. Utbyggna-
den av ett lokalt ADB-stöd innebär inte att de nuvarande utbetal-
ningsfunktionema kommer att decentraliseras när det gäller ärenden som
får handläggas med stöd av ett lokalt sjukforsäkringsregister. Utbetal-
ningar skall således även i fortsättningen ske via Sundsvall. Ett social-
försäkringsregister måste därför kunna användas för utbetalning av de
ersättningar som anges i 2 § lagen om sjukforsäkringsregister. Detta bör
få ske i den utsträckning regeringen föreskriver.
Registren bör även kunna få användas för inbetalning av avgifter för
frivillig sjukpenningförsäkring enligt 21 kap. lagen om allmän försäk-
ring och för avgifter för sådan försäkring som anges i 6 § lagen om
sjukforsäkringsregister, dvs såvitt avser vissa arbetsgivares kostnader för
sjuklön eller semesterlön. Även detta bör få ske i den utsträckning rege-
ringen föreskriver.
Statens löne- och pensionsverk som administrerar avtalspensionerna på
det statliga området betalar i anslutning till utbetalning av dessa även ut
pensionsförmåner från den allmänna försäkringen. Motsvarande gäller
Kommunernas pensionsanstalt beträffande pensionstagare som har rätt
till kommunal personalpension. Med hänsyn till den stora mängd av
utbetalningar som det här är fråga om bör Statens löne- och pensions-
verk samt Kommunernas pensionsanstalt i likhet med nuläget få använda
ett socialförsäkringsregister för handläggning av ärenden där rörande
utbetalning av socialförsäkringsförmåner och samordning av avtals-
pensioner. Det rör sig om ett förhållandevis begränsat antal uppgifter av
Prop. 1994/95:8
25
inte särskilt integritetskänslig natur. En sådan ordning skapar förutsätt- Prop. 1994/95:8
ningar för ett rättssäkert och effektivt system, vilket i hög grad torde
ligga i berörda pensionstagares intresse. Det bör ankomma på regering-
en att meddela närmare föreskrifter om i vilken utsträckning denna möj-
lighet skall få utnyttjas.
Ett socialförsäkringsregister bör vidare få användas av RFV och för-
säkringskassorna för tillsyn, uppföljning, utvärdering och framställning
av statistik över verksamheten. Härmed avses såväl handläggningen som
förmånerna i sig. I anslutning härtill kan framhållas att vårt förslag inte
omfattar register enbart för sådana ändamål. Det innebär att Datainspek-
tionens tillstånd krävs om RFV eller försäkringskassorna vill inrätta och
föra särskilda statistikregister vid sidan av socialförsäkringsregistren.
Regeringens förslag: Ett socialförsäkringsregister får innehålla upp-
gifter om den som förekommer i ärende som försäkringskassorna
eller RFV handlägger enligt lag eller förordning. Detsamma gäller
då förberedande åtgärder för handläggningen vidtas beträffande den
som kan förekomma i ett sådant ärende. En förutsättning för regist-
reringen är att uppgifterna har betydelse för handläggningen av ären-
det.
Vissa identitets- och folkbokföringsuppgifter beträffande den som
registreras får antecknas. Vidare får anges medborgarskap, civilstånd
samt sådana ekonomiska och personliga förhållanden som har be-
tydelse för rätten till och utbetalningar av förmåner.
Beträffande registrering av uppgifter som avses i 4 § datalagen
(1973:289) och uppgifter som utgör ett omdöme eller annan värde-
rande upplysning föreslås särskilda begränsningar. Sådana uppgifter
får endast registreras i den omfattning som anges i lagen. Begräns-
ningarna innebär bl.a. att uppgift om diagnos och sjukdomsorsak inte
får registreras. Regeringen kan också ytterligare begränsa innehållet
i ett socialförsäkringsregister. Det bör ankomma på regeringen att i
förordning närmare ange vilka uppgifter som får förekomma i res-
pektive register.
Ytterligare uppgifter som med vissa begränsningar får registreras
är försäkringskassas, RFV:s och domstols beslut i ärenden samt
huruvida beslutet har överklagats. Registret får dessutom innehålla
sådana uppgifter om tidpunkter för registrerade förhållanden samt
tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att tillgodose
ändamålen med registret.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
med undantag för att utredningen ej föreslagit att det skall ankomma på
regeringen att i vissa avseenden närmare ange vilka uppgifter som får
förekomma i ett register. Vidare föreslår regeringen att uppgifter om
26
den registrerade som avses i 4 § datalagen och uppgifter som utgör
omdöme eller arman värderande upplysning om den registrerade får
anges även när det gäller tidpunkt för ansökan om havandeskapspen-
ning, förekomst av ansökan om assistansersättning eller förekomst av
funktionshinder som särskild grund för beaktande av högre bostadskost-
nad vid ansökan om bostadsbidrag.
Remissinstanserna: Datainspektionen anser att det inte är lämpligt att
- sedan i lagen angivits vilken art av uppgifter som får finnas i
registret - låta den som är registeransvarig, med de begränsningar som
lagen anger, avgöra vilka uppgifter som skall registreras. Det bör enligt
Datainspektionen ankomma på regeringen att i respektive registerförord-
ning ange vilka uppgifter som får förekomma.
Några remissinstanser ifrågasätter om inte regleringen i lagförslaget är
alltför detaljerad.
Statens invandrarverk anför i fråga om utlänningars integritet och
säkerhet att det inte av utredningens förslag framgår om flyktingstatus
och eventuella tortyrskador får anges i ett register. Förbud bör gälla
mot att registrera uppgifter som kan vara särskilt känsliga ur integritets-
synpunkt för utlänningar som beviljats asyl.
Länsrätten i Malmöhus län framhåller att ett förtydligande behövs i
vad mån uppgifter som gäller omdömen eller annan värderande upplys-
ning får registreras. Liknande synpunkter anförs av LO.
RFV anför i fråga om registrering av beslut att de bestämmelser som
tillämpats bör få anges i "klartext" och inte enbart i form av hänvisning
till lagrum.
Flera remissinstanser tar upp frågan om registrering av sjukdomsdiag-
noser. Svenska Läkaresällskapet anser att det är bra att diagnoser inte
skall få anges i registren. Socialstyrelsen finner det beklagligt om upp-
gifter om sjukdom kommer att saknas i framtida epidemiologisk forsk-
ning. Socialvetenskapliga forskningsrådet anför att det vore mycket
olyckligt om inga diagnosuppgifter får förekomma i registret och anför
att i ett adekvat system för uppföljning, utvärdering och forskning vad
gäller socialförsäkringssystemet måste uppgifter om diagnos finnas.
TCO anser att det ligger i både den försäkrades och försäkringens in-
tresse att registren innehåller uppgifter om diagnoser.
Skälen för regeringens förslag: Vad ett socialförsäkringsregister får
innehålla bör bestämmas av den handläggning av ärenden som författ-
ningsenligt ankommer på försäkringskassorna och RFV. Vi föreslår
därför att de materiella regler som styr försäkringskassornas och RFV:s
handläggning av ärenden får vara utgångspunkt för vad som får anteck-
nas i ett personregister. Bestämmelserna om socialförsäkringsförmåner
är omfattande och i många fall komplicerade. Vi anser det därför inte
möjligt att i lagen detaljreglera vad ett socialförsäkringsregister skall få
innehålla. Till skydd för den personliga integriteten bör kraftiga be-
gränsningar gälla. Lagens regler om innehåll bör vara utformade så att
den enskildes personliga integritet får ett tillfredsställande skydd.
Regeringen avser att inom de i lagen angivna gränserna närmare före-
skriva vilka uppgifter ett register får innehålla i förordningar. Vi delar
Prop. 1994/95:8
27
härvid Datainspektionens åsikt att det bör ankomma på regeringen att, i
den mån det inte är reglerat i lagen, i respektive registerförordning
närmare ange vilka uppgifter som får förekomma. Härmed avses dock
inte en detaljerad uppräkning. Med hänsyn till den mängd uppgifter det
är fråga om, flertalet av inte integritetskänsligt slag, samt behovet av
flexibilitet torde det vara nödvändigt att utforma innehållsreglema på ett
mer allmänt sätt. Vi anser att integritetsskyddsintresset ändock kan till-
godoses.
Regelverket för de förmåner som omfattas av lagen om socialförsäk-
ringsregister skall enligt vårt förslag vara styrande för vilka personer
som får antecknas i ett socialförsäkringsregister. Uppgifter om en per-
son bör därför få antecknas i ett socialförsäkringsregister endast under
förutsättning att han förekommer i ett sådant ärende och uppgifterna har
betydelse för handläggningen av ärendet. De som uppbär eller har upp-
burit någon av de förmåner eller bidrag för vars administration registret
skall användas får således registreras. Barn för vars räkning en förmån
utgår får också registreras. Make eller maka till person som är berätti-
gad till en förmån eller bidrag får antecknas i vissa fall. Biologiska
föräldrar till ett barn, fosterföräldrar, annan vårdnadshavare, samman-
boende som har barn tillsammans, den som är underhållsskyldig för
barn för vilket bidragsförskott utgår är andra exempel på personer som
kan registreras i ett socialförsäkringsregister.
I vissa fall måste en person kunna förekomma i ett register utan att
något formellt ärende ännu har uppkommit. Det kan gälla vid registre-
ring av vissa identitetsuppgifter. Ett socialförsäkringsregister bör som
tidigare nämnts få användas för förberedande åtgärder innan den egent-
liga handläggningen av ett ärende påbörjas. Detta gäller under förut-
sättning att förberedelserna avser handläggning av ett ärende som enligt
lag eller förordning ankommer på försäkringskassorna eller RFV.
I fråga om vilka uppgifter som bör få förekomma i ett register får en
avvägning göras mellan integritetsskyddsintresset å ena sidan och in-
tresset av en rättssäker handläggning å andra sidan.
Vissa allmänna uppgifter om de försäkrade behöver registreras. Upp-
gifter om namn, personnummer och adress får antecknas. Med hänsyn
till det stora antalet registrerade personer är personnummer nödvändigt
för att uppnå en säker identifikation. För att säkerställa att uppgifterna
är korrekta skulle de enligt utredningens förslag hämtas från folkbok-
föringsregistren. Detsamma skulle enligt utredningen gälla uppgifter om
folkbokföringsort och folkbokföringsfastighet om dessa uppgifter behövs
för handläggningen.
I likhet med utredningen anser vi att det är viktigt att ifrågavarande
uppgifter är korrekta. Det är därför naturligt att uppgifterna i första
hand hämtas från folkbokföringen. Uppgifterna bör dock även kunna
inhämtas från annat håll.
Även vissa andra adress- och identifikationsuppgifter, som telefonnum-
mer och en tillfällig vistelseadress, bör få antecknas.
Vidare föreslår vi att uppgifter om medborgarskap, civilstånd samt
kortfattade uppgifter om ekonomiska och personliga förhållanden får
Prop. 1994/95:8
28
antecknas. Sådana uppgifter kan i många fall vara av känslig natur.
Registrering av uppgifterna bör därför bara få ske om det finns något
särskilt skäl som motiverar detta. I lagen bör därför föreskrivas begräns-
ningar när det gäller möjligheterna att registrera sådana uppgifter. Enligt
vårt förslag kan endast sådana uppgifter som har betydelse för rätten till
och utbetalning av sådana socialförsäkringsförmåner och andra förmåner
som enligt lag eller förordning ankommer på de allmänna försäkrings-
kassorna komma i fråga.
Ett motiv för att tillåta registrering av uppgifter om medborgarskap
och civilstånd är att dessa uppgifter i flera fall inverkar på rätten till och
utbetalningen av förmåner och bidrag. Uppgift om medborgarskap kan
vidare ha betydelse för tillämpningen av vissa bestämmelser som grun-
dar sig på internationella överenskommelser. I detta sammanhang bör
framhållas att vad gäller flyktingar bör, såsom Statens invandrarverk
påpekat, uppgift om flyktingstatus eller att någon utsatts för tortyr inte
få registreras.
De uppgifter om ekonomiska och personliga förhållanden som bör få
antecknas i ett socialförsäkringsregister kan vara av olika slag. Gemen-
samt för dem är att de har betydelse för rätten till och utbetalningen av
förmåner och bidrag. Exempel på ekonomiska förhållanden som får an-
tecknas i olika slags ärenden är uppgifter om pensionsgrundande in-
komst, statlig och kommunal kompletteringspension, utländsk pension,
utländsk livränta, tilläggspensionsavgift i form av egenavgift, uppgiven
årsarbetstid, inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete, storleken
av kapital och avkastningen av kapital, bostadskostnad, avtalspension
eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal, lönekostnader
i näring som bedrivs av värnpliktig, begravningskostnader, storleken av
underhållsbidrag och obetalda underhållsbidrag som överskjuter bidrags-
förskottets eller det förlängda bidragsförskottets belopp. Uppgifterna kan
också avse av arbetslöshetskassa tidigare utbetald ersättning, uppgifter
om preliminär och kvarstående skatt, utmätningsbelopp och utmätnings-
fria belopp, införselbelopp och förbehållsbelopp samt inbetalda avgifter
till den frivilliga pensionsförsäkringen. Personliga förhållanden som bör
få antecknas är t.ex. uppgift om vårdnad, sammanboende, studier, barn
för vilka underhållsskyldighet föreligger och barn för vilka bidrag upp-
bärs.
Uppgifter som är av mer känslig natur än de som nu har nämnts kan
förekomma i de ärenden som skall omfattas av registret. Uppgifter om
sjukdom och hälsotillstånd har t.ex. betydelse i ärenden om förtids-
pension, handikappersättning, vårdbidrag, föräldrapenning, ersättning
till smittbärare, ersättning för närståendevård samt livränta enligt arbets-
skadeförsäkringen. Uppgifter om behandlingar av läkare eller annan
vårdgivare kan vara av intresse i vissa fall. Av integritetsskyddsskäl får
enligt vår mening - i överensstämmelse med vad som gäller för lokala
sjukforsäkringsregister - uppgifter av detta slag över huvud taget inte
förekomma i ett socialförsäkringsregister trots att de utöver betydelse
för ärendehandläggningen skulle ha betydelse för forskningen.
Prop. 1994/95:8
29
En mycket stor mängd ärenden avser utbetalningar av olika förmåner
och bidrag. Uppgifter behövs om tidpunkt för sjukanmälan, sjukperiod,
grad av nedsatt arbetsförmåga, tidpunkt för barns födelse, tidpunkt för
ansökan om havandeskapspenning, förekomst av anmälan om tillfällig
föräldrapenning och den tidsperiod för vilken ersättning begärs. Också
förekomsten av anmälan om arbetsskada, yrkesskada, skada som om-
fattas av statligt personskadeskydd samt tidpunkt då sådan skada inträf-
fat kan behövas. Vidare kan uppgift behövas om förekomst av ansökan
om assistansersättning. Uppgift om förekomst av funktionshinder som
särskild grund för beaktande av högre bostadskostnad enligt 14 § tredje
stycket och 17 § fjärde stycket lagen om bostadsbidrag kan också be-
hövas. Dessa uppgifter bör få antecknas i ett register.
Bland de bestämmelser som reglerar utbetalningar av förmåner och
bidrag finns föreskrifter som ålägger försäkringskassan eller RFV att
hindra utbetalningen, låta den ske med ett mindre belopp eller till någon
annan än den som normalt skall ta emot den. Dessa avvikelser från det
normala grundas ofta på uppgifter av känslig natur. Det rör sig om
uppgifter beträffande tidpunkter för sjukhusvård, huruvida den registre-
rade får eller har fått vård eller försörjning helt eller delvis på det all-
männas bekostnad eller är häktad, intagen på kriminal vårdsanstalt eller
av annan orsak har tagits om hand på det allmännas bekostnad.
Ett socialförsäkringsregister måste enligt vår mening på grund av
effektivitets- och kostnadsskäl få innehålla de nu nämnda uppgifterna.
Detta innebär inte någon förändring i förhållande till den registrering
som för närvarande sker med stöd av Datainspektionens tillstånd.
4 § datalagen (1973:289) innehåller en uppräkning av uppgifter av
särskilt känslig natur. Hit hör t.ex. uppgifter om att någon misstänks
eller har dömts för brott eller har avtjänat straff eller undergått annan
påföljd för brott eller har varit föremål för tvångsingripande enligt vissa
särskilda vårdlagar eller enligt utlänningslagen (1989:529). Vidare anges
bl.a. uppgifter om någons sjukdom, hälsotillstånd eller sexualliv eller
uppgift om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjänsten
eller enligt utlänningslagen. Vid reglering av innehållet i ett socialför-
säkringsregister bör bestämmelserna i denna paragraf särskilt beaktas.
Vi föreslår därför särskilt restriktiva regler för uppgifter av här angivet
slag.
Anteckning om uppgift som utgör omdöme eller annan värderande
upplysning om den registrerade bör på motsvarande sätt endast undan-
tagsvis tillåtas.
I ett socialförsäkringsregister bör vidare få antecknas försäkringskas-
sas, RFV:s och domstols beslut i ärende som enligt lag eller annan för-
fattning ankommer på kassorna eller verket att handlägga. Med beslut
avses såväl beslut under handläggningen av ett ärende, t.ex. föreläggan-
den av olika slag, som beslut eller dom varigenom ärendet slutligt av-
görs. Vissa begränsningar bör dock göras. Endast beslut i ett ärende
som enligt lag eller annan författning ankommer på försäkringskassorna
och RFV att handlägga bör få antecknas. Beslut som innehåller uppgif-
ter enligt 9 § i lagförslaget skall endast få registreras såvitt avser ut-
Prop. 1994/95:8
30
gången och de bestämmelser som har tillämpats. De lagbestämmelser
som tillämpats bör få återges och inte enbart anges i form av hänvisning
till visst lagrum. Uppgifterna skall anges så kortfattat som möjligt. Ett
beslut kan i sig eller tillsammans med andra uppgifter som får anges i
registret vara en uppgift av så känslig natur att det i och för sig inte
borde få registreras. Av rättssäkerhetsskäl anser vi det dock nödvändigt
att alla beslut får registreras. Anteckning bör även få göras om att ett
avgörande har överklagats.
Utöver de uppgifter vi nu har behandlat måste, som utredningen har
föreslagit, ett socialförsäkringsregister få innehålla uppgifter om tid-
punkter för de förhållanden som får registreras. Det är fråga om tid-
punkter fr.o.m. när viss förmån skall utgå, förändras eller upphöra. Det
kan också vara fråga om uppgifter om bevakningstidpunkter, dvs. tid-
punkter som utgör en "signal" för en försäkringskassa att vidta viss
åtgärd, t.ex. omprövning av en förmån. Vidare måste olika slag av
tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att uppfylla ända-
målet med ett register få anges. Härmed avses uppgifter som främst har
att göra med myndighetens egen verksamhet och inte med den enskilde.
En förutsättning för att de nu nämnda uppgifterna skall få registreras
bör dock vara att de behövs för att tillgodose ändamålet med registret.
Däremot bör inte krävas att uppgifterna skall ha betydelse för handlägg-
ningen till följd av föreskrift i lag eller annan författning. Exempel på
uppgifter som får registreras är olika kodnummer för registerföring och
markeringar av förekomsten av tekniska fel samt namn på försäkrings-
kassa, lokalkontor och handläggare. Vidare kan antecknas uppgift om
krav på särskild sekretessprövning, att handlingar har expedierats eller
infordrats och att vissa kontrollåtgärder har vidtagits.
Prop. 1994/95:8
Regeringens förslag: Ett socialförsäkringsregister får hämta uppgif-
ter från ett annat sådant register om inte regeringen begränsar denna
möjlighet genom föreskrifter i förordning.
Ett socialförsäkringsregister skall vidare i den utsträckning rege-
ringen föreskriver få tillföras uppgifter från ett lokalt sjukförsäk-
ringsregister som förs med stöd av lagen (1993:747) om sjukförsäk-
ringsregister hos de allmänna försäkringskassorna.
Ett lokalt sjukforsäkringsregister skall få tillföras uppgifter från ett
socialförsäkringsregister i den mån regeringen inte föreskriver något
annat.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens utom så till
vida att utredningen föreslagit att endast vissa identitets- och folkbok-
föringsuppgifter från ett socialförsäkringsregister skall kunna tillföras ett
lokalt sjukforsäkringsregister.
31
Remissinstanserna: Endast RFV har särskilt uttalat sig om utredning-
ens förslag rörande sambearbetning. RFV anför att sådana uppgifter
som får förekomma i ett lokalt sjukforsäkringsregister också bör kunna
få föras över från ett centralt register.
Skälen för regeringens förslag: Bearbetning av uppgifter från olika
personregister behövs i många fall för att handläggningen skall bli rätts-
säker och effektiv. Samtidigt kan sådan sambearbetning innebära risker
från integritetsskyddssynpunkt.
Vårt förslag innebär möjlighet till sambearbetning av uppgifter i olika
socialförsäkringsregister. Som tidigare föreslagits skall den närmare
utformningen av respektive socialförsäkringsregister bestämmas av rege-
ringen.
Det bör därför ankomma på regeringen att i förordning föreskriva
erforderliga begränsningar av möjligheten till sambearbetning.
Det bör också vara möjligt att tillföra ett socialförsäkringsregister
uppgifter från ett lokalt sjukforsäkringsregister. Alla funktioner för ut-
betalning av socialförsäkringsförmåner och bidrag kommer, liksom nu,
att finnas i det centrala datasystemet. Utbetalning av sjukpenning och
rehabiliteringsersättning som skall handläggas med stöd av lokala sjuk-
försäkringsregister kommer att ske via ett socialförsäkringsregister.
Detta gör det nödvändigt med utlämnande av uppgifter från ett sjukför-
säkringsregister. Bestämmelser om utlämnande av uppgifter på ADB-
medium för detta ändamål finns i 18 § lagen om sjukforsäkringsregister
hos de allmänna försäkringskassorna. Som förutsättning för att ifrågava-
rande uppgifter skall få tillföras ett socialförsäkringsregister bör dock
gälla att regeringen har förskrivit att detta får ske.
Möjlighet bör även finnas att få hämta uppgifter från ett socialförsäk-
ringsregister till ett lokalt sjukforsäkringsregister. Vi delar härvid RFV:s
mening att det inte är lämpligt att som utredningen föreslagit begränsa
uppgiftslämnandet till identitets- och folkbokföringsuppgifter. T.ex. kan
uppgifter om föräldrapenning, beviljade pensioner och andra förmåner
liksom uppgifter om särskilt sekretesskydd och om arbetsställe behövas
för samordning. Med hänsyn till att det endast kan bli fråga om sådana
uppgifter som enligt lagen om sjukforsäkringsregister hos de allmänna
försäkringskassorna får finnas i ett lokalt sjukforsäkringsregister finner
vi att detta inte innebär otillbörliga risker ur integritetsskyddssynpunkt.
Regeringen bör dock ha möjlighet att föreskriva begränsningar.
Ytterligare möjligheter till sambearbetning med andra personregister
kan följa av föreskrifter i lag eller förordning eller av beslut av Data-
inspektionen. Det kan t.ex. gälla att ett socialförsäkringsregister får
tillföras uppgifter från folkbokföringsregister och centralt skatteregister.
I klarhetens intresse föreslås att en erinran härom tas in i lagen om
socialförsäkringsregister
Prop. 1994/95:8
32
Prop. 1994/95:8
Regeringens förslag: Registeransvaret för socialförsäkringsregister
som förs gemensamt för de allmänna försäkringskassorna och RFV
skall vara gemensamt för RFV och kassorna. Varje försäkringskassa
har registeransvar för behandling av uppgifter hos kassan. Skyldig-
heten enligt 10 § datalagen att på begäran lämna en registrerad per-
son besked om de uppgifter om honom som finns i registret bör
dock ankomma på RFV och inte på kassorna.
En allmän försäkringskassa skall ha registeransvaret för socialför-
säkringsregister som förs särskilt för kassan eller för kassans lokal-
kontor.
RFV skall ha registeransvaret för socialförsäkringsregister som förs
särskilt för RFV.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har godtagit utredningens
förslag. Datainspektionen anser att ett för RFV och försäkringskassorna
gemensamt registeransvar är lämpligt för de för kassorna gemensamma
registren. Försäkringskasseförbundet motsätter sig inte ett delat ansvar
men anser att försäkringskassorna som har ansvaret för den information
som förs in i registren bör ha det primära registeransvaret. Svenska
Arbetsgivareföreningen och Företagarnas Riksorganisation ifrågasätter
lämpligheten av gemensamt registeransvar.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om registeransvar finns
i datalagen. Med registeransvarig avses enligt 1 § datalagen den för vars
verksamhet registret förs om han förfogar över registret. Att ha förfo-
ganderätt över ett register innebär en behörighet att påverka innehållet
i registret.
Med registeransvaret följer enligt datalagen flera skyldigheter. Den
ansvarige skall iaktta att hanteringen av registret inte leder till otillbör-
ligt integritetsintrång. Därvid skall särskilt iakttas att registret förs för
ett bestämt ändamål, att inte andra uppgifter registreras än som står i
överensstämmelse med registrets ändamål, att uppgifter inte samlas in,
lämnas ut eller används annat än i överensstämmelse med registrets
ändamål eller vad som gäller enligt lag eller annan författning eller i
enlighet med den registrerades medgivande samt att uppgifterna i regi-
stret skyddas mot oavsiktlig eller otillåten förstörelse liksom mot otill-
låten ändring eller spridning.
Hos den registeransvarige skall det vidare finnas en förteckning över
de personregister som han är ansvarig för. Den ansvarige skall normalt
rätta en personuppgift som är oriktig eller missvisande, komplettera en
uppgift som är ofullständig, på begäran snarast lämna den registrerade
besked om de uppgifter som finns om honom i registret och förstöra de
uppgifter i registret som inte längre är nödvändiga med hänsyn till
registrets ändamål.
3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 8
33
Datalagen innehåller också sanktionsregler. Om den registrerade till-
fogas skada genom att personregister innehåller oriktig eller missvisande
uppgift om honom, skall den registeransvarige ersätta skadan. I datala-
gen finns även föreskrifter om straff och skadeståndansvar i vissa andra
fall.
Den för vilken ett socialförsäkringsregister förs bör enligt vår mening
ha registeransvar för registret. De register som får inrättas enligt be-
stämmelserna i vårt lagförslag är administrativa register. Ett register-
ansvar bör därför ligga på den som handlägger de ärenden för vilka
registret skall vara ett stöd vid handläggningen.
RFV handlägger för närvarande ärenden enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser samt frivillig
pensionsförsäkring enligt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring i dess lydelse före den 1 januari 1981. Ett register som inrättas för
ett sådant ändamål förs alltså för en verksamhet som RFV bedriver. Det
är endast RFV som förfogar över de uppgifter i registret som förekom-
mer i dessa ärenden. Registeransvaret för sådana register bör därför läg-
gas enbart på RFV.
Med stöd av lagen kan socialförsäkringsregister som förs särskilt för
en allmän försäkringskassa eller för kassans lokalkontor inrättas. Enligt
vår mening bör denna försäkringskassa ensam ha registeransvaret i såda-
na fall. Detta överensstämmer med vad som gäller för de lokala sjukför-
säkringsregistren.
När det gäller socialförsäkringsregister som förs gemensamt för alla
försäkringskassor blir frågan om registeransvaret mer komplicerad. Ett
sådant socialförsäkringsregister förs främst för att försäkringskassorna
skall kunna handlägga ärenden om rätt till och utbetalning av olika slag
av socialförsäkringsförmåner och bidrag. Uppgifterna får antecknas för
att tillgodose detta syfte. Registret förs alltså väsentligen för försäkrings-
kassornas verksamhet och dessa uppfyller därmed den ena av förutsätt-
ningarna för registeransvar enligt 1 § datalagen. Den andra förutsätt-
ningen enligt detta lagrum för att någon skall vara registeransvarig är,
som tidigare nämnts, att denne förfogar över uppgifterna. Med begrep-
pet förfogande avses möjligheten att i rättslig mening påverka innehållet
i registret. Försäkringskassorna uppfyller också denna förutsättning. Ett
registeransvar bör således kunna läggas på försäkringskassorna. Kassans
ansvar bör gälla behandlingen av uppgifter hos kassan. Med detta menas
inte bara hanteringen av uppgifterna när de har registrerats utan också
insamlingen och registreringen av uppgifterna samt själva registerhåll-
ningen.
Samtidigt gäller att såväl RFV som försäkringskassorna rent faktiskt
påverkar uppgifterna i de nuvarande centrala dataregistren och tillför
registren personuppgifter i dessa ärenden. Sedan försäkringskassan fattat
sitt beslut och fört in grunduppgifter i det centrala ADB-systemet för
utbetalning av en förmån görs ofta beräkningen av förmånens storlek
automatiskt i datasystemet. Utbetalningen av förmånen eller bidraget
sker i regel med ADB-rutiner. Sedan t.ex. pension beviljats sker de
löpande månadsutbetalningama regelmässigt genom ADB-systemet. I
Prop. 1994/95:8
34
situationer där pensionen skall samordnas med vissa andra förmåner
görs detta automatiskt. I vissa fall sker hela ärendehanteringen utan
åtgärd från försäkringskassans sida, t.ex. vid beviljande av ålders-
pension från 65 år. Datasystemet tillförs även uppgift om ändrade bas-
belopp, något som föranleder automatisk omräkning av olika pensions-
förmåner m.m. Vissa uppgifter tillkommer genom sambearbetning med
andra dataregister. Sådana sambearbetningar sköts i praktiken av RFV:s
ADB-avdelning.
RFV har ett stort inflytande på utformningen av dataprogrammen.
Verket är huvudman för den centrala dataanläggningen och svarar för
systemutveckling och programmering. Till följd av sitt lednings- och
tillsynsansvar inom socialförsäkringsadministrationen kan verket utfärda
föreskrifter m.m. och får härigenom ett stort inflytande även på utform-
ningen av datarutinerna.
Som tidigare nämnts är den registeransvarig för vars verksamhet per-
sonregistret förs, om han förfogar över registret. Det innebär att ser-
vicebyråer och andra som osjälvständigt bearbetar ett register inte om-
fattas av ett sådant ansvar. Som framgått ovan är RFV:s befattning med
socialförsäkringsregistren av en helt annan art.
RFV:s befattning med de socialförsäkringsregister som förs gemen-
samt för försäkringskassorna är enligt vår uppfattning av sådan karaktär
och omfattning att de aktuella registren får anses föras gemensamt för
försäkringskassorna och RFV. De skyldigheter som åvilar en register-
ansvarig bör enligt vår uppfattning gälla även för verkets del. Till detta
kommer att RFV enligt vårt förslag skall få använda registret för vissa
ändamål som tillsyn, uppföljning, utvärdering och framställning av sta-
tistik.
Mot bakgrund av det sagda anser vi att registeransvaret bör vara ge-
mensamt för försäkringskassorna och RFV när det gäller socialförsäk-
ringsregister som förs gemensamt för försäkringskassorna och RFV.
Vårt förslag i denna del överensstämmer med de lösningar som valts för
tullregistret (tullregisterlagen 1990:137), registren för betalningsföre-
läggande och handräckning (2 § lagen (1991:876) om register för betal-
ningsföreläggande och handräckning) samt registren för strafförelägg-
ande, föreläggande av ordningsbot, m.m. (9 § förordningen (1992:1027)
om register för strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot, m.m).
Det bör understrykas att våra överväganden om registeransvaret gäller
de skyldigheter som åvilar den registeransvarige enligt datalagen och
inte hur ansvars- och arbetsfördelningen i övrigt skall vara mellan RFV
och försäkringskassorna. Bland de viktigaste skyldigheterna som åvilar
en registeransvarig är att se till att uppgifter inte samlas in och registre-
ras annat än i överensstämmelse med registrets ändamål och att felaktiga
eller missvisande uppgifter rättas. I praktiken kommer dessa delar av
registeransvaret att ligga på försäkringskassorna - som har hand om
ärendehandläggningen - och inte på RFV.
Till registeransvaret hör en skyldighet att på begäran lämna den
registrerade besked om de uppgifter om honom som finns i registret
(10 § datalagen). Av praktiska skäl anser vi att denna skyldighet bör
Prop. 1994/95:8
35
åvila RFV i fråga om uppgift i socialförsäkringsregister som förs ge- Prop. 1994/95:8
mensamt för försäkringskassorna och RFV.
Regeringens förslag: Den som är registeransvarig för ett socialför-
säkringsregister har terminalåtkomst till registret.
Regeringen kan föreskriva ytterligare begränsningar i terminalåt-
komsten för ett register som förs särskilt för en försäkringskassa
eller för lokalkontor hos kassan.
Försäkringskassorna kan få terminalåtkomst till ett register som
förs särskilt för RFV om regeringen föreskriver det.
Även Statens löne- och pensionsverk samt Kommunernas pensions-
anstalt skall kunna få terminalåtkomst till ett socialförsäkringsregister
i den utsträckning regeringen föreskriver det. Terminalåtkomsten får
bara avse uppgifter som behövs för att handlägga ärenden rörande
utbetalning av socialförsäkringsförmåner och samordning av avtals-
pensioner. I lagen föreskrivs tystnadsplikt för befattningshavare hos
Kommunernas pensionsanstalt.
Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.
Remissinstanserna: Några få remissinstanser har uttalat sig om termi-
nalåtkomsten. RFV anför att en försäkringskassa inte bör ha terminalåt-
komst till ett socialförsäkringsregister som förs särskilt för en annan
försäkringskassa. Detta bör enligt RFV framgå av lagtexten. Försäk-
ringskasseförbundet har påpekat att försäkringskassorna har behov av att
via terminal få tillgång till RFV:s yrkesskaderegister för beräkning och
samordning av vissa ersättningar. Riksskatteverket anser att kronofog-
demyndigheterna bör få terminalåtkomst till vissa uppgifter om skulder
som åvilar underhållsskyldiga för utbetalda bidragsförskott. Statens löne-
och pensionsverk, som för närvarande har viss terminalåtkomst, föreslår
att verket via terminal skall få möjlighet att göra delar av informationen
tillgänglig för vissa större myndigheter i syfte att öka servicen till de
anställda vid dessa myndigheter.
Skälen för regeringens förslag: Den som har terminalåtkomst till ett
ADB-register kan ta del av registerinnehållet med hjälp av bildskärm.
Från integritetsskyddssynpunkt är det angeläget att åtkomsten till ett
socialförsäkringsregister inte är vidare än som behövs med hänsyn till
den verksamhet för vilken registret förs.
Varje försäkringskassa, såväl centralkontor som lokalkontor, bör ha
terminalåtkomst till de register som förs gemensamt för försäkringskas-
sorna.
RFV är tillsynsmyndighet för försäkringskassorna och skall följa upp
och utvärdera kassornas verksamhet. För att verksamheten skall fungera
rationellt, effektivt och rättssäkert bör även RFV ha terminalåtkomst till
de för kassorna gemensamma socialförsäkringsregistren.
36
När ett register förs särskilt för en försäkringskassa bör terminalåt-
komsten begränsas till att avse endast den försäkringskassan. Lagtexten
har utformats i enlighet härmed. Ett sådant register kan vara inrättat så
att det förs för sig av varje lokalkontor inom kassan. Regeringen bör
därför kunna meddela föreskrifter som ytterligare begränsar terminalåt-
komsten, t.ex. så att endast lokalkontoret i fråga får terminalåtkomst till
registret.
RFV handlägger ärenden bl.a. enligt lagen (1954:243) om yrkesskade-
försäkring och motsvarande äldre bestämmelser samt frivillig pensions-
försäkring enligt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess
lydelse före den 1 januari 1981. Om ett socialförsäkringsregister inrättas
enbart för dessa ärenden, kommer det att föras för RFV och verket
kommer att ensamt vara registeransvarigt och ha terminalåtkomst till
registret. Även försäkringskassorna handlägger vissa ärenden rörande
sjukpenning enligt lagen om yrkesskadeförsäkring. Därför kan det som
Försäkringskasseförbundet påpekat föreligga behov för kassorna att er-
hålla terminalåtkomst till ett sådant register. Föreskrifter härom bör
meddelas av regeringen i samband med att ett register inrättas.
Som tidigare anförts i avsnitt 7.3 bör Statens löne- och pensionsverk
och Kommunernas pensionsanstalt få använda ett socialförsäkringsre-
gister för handläggning av ärenden där rörande utbetalningar av social-
försäkringsförmåner och samordning av avtalspensionsförmåner. Vi
föreslår därför att det i lagen om socialförsäkringsregister förs in en be-
stämmelse enligt vilken Statens löne- och pensionsverk och Kommuner-
nas pensionsanstalt kan få terminalåtkomst. Det får ankomma på rege-
ringen att föreskriva i vilken utsträckning som denna möjlighet skall
utnyttjas. Åtkomsten bör givetvis begränsas till den ärendehandläggning
de får använda registret för.
För Statens löne- och pensionsverk gäller enligt 7 kap. 7 § sekretess-
lagen (1980:100) samma sekretess som för RFV och försäkringskassor-
na. Anställda vid Kommunernas pensionsanstalt, som är en ideell före-
ning, omfattas däremot inte av bestämmelserna i sekretesslagen. Detta
innebär att de uppgifter Kommunernas pensionsanstalt får tillgång till
genom terminalåtkomst till ett socialförsäkringsregister inte blir skydda-
de enligt sekretesslagen hos pensionsanstalten. För att pensionsanstalten
inte efter eget bestämmande skall kunna avgöra vad som får utlämnas
föreslår vi att det i lagen om socialförsäkringsregister tas in en föreskrift
om att en befattningshavare hos Kommunernas pensionsanstalt skall ha
tystnadsplikt om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden.
Av integritetsskäl bör enligt vår mening, i likhet med vad som gäller
för de lokala sjukförsäkringsregistren, domstolarna inom socialförsäk-
ringsområdet inte ha terminalåtkomst till socialförsäkringsregistren. Av
samma skäl bör inte kronofogdemyndigheterna få terminalåtkomst. Inte
heller bör någon utvidgning av terminalåtkomsten på sätt som föreslagits
av Statens löne- och pensionsverk införas.
Prop. 1994/95:8
37
Prop. 1994/95:8
Regeringens förslag: Utlämnande av uppgifter från ett socialförsäk-
ringsregister får ske på ADB-medium endast om det följer av lag
eller förordning eller om uppgiften skall användas för forskning eller
framställning av statistik.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser har tagit upp frågan om
utlämnande och framhållit behov av att få uppgifter på ADB-medium.
Bland dessa remissinstanser finns Socialstyrelsen, Riksskatteverket,
Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Värnpliktsverket och
Centrala studiestödsnämnden.
Skälen för regeringens förslag: Många av de uppgifter som enligt
förslaget skall få anges i ett socialförsäkringsregister omfattas av före-
skrifter om sekretess i sekretesslagen (1980:100). Sekretessbestämmel-
serna inom socialförsäkringsområdet innebär att en uppgift om enskilds
hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden inte får lämnas ut eller
på annat sätt röjas om det kan antas att den som uppgiften rör eller
någon honom närstående lider men om uppgiften röjs (7 kap. 7 § sek-
retesslagen). Sekretessen hindrar emellertid inte att en uppgift lämnas ut
till en myndighet om det följer av en uppgiftsskyldighet som är bestämd
i lag eller förordning. (14 kap. 1 § sekretesslagen). Ett exempel på en
sådan skyldighet är förordningen (1980:995) om skyldighet för de all-
männa försäkringskassorna att lämna uppgifter till andra myndigheter. I
förordningen föreskrivs bl.a. att en försäkringskassa på begäran skall
lämna uppgifter om enskild till domstol, RFV, Statens löne- och pen-
sionsverk, en annan allmän försäkringskassa eller en arbetsmark-
nadsmyndighet om uppgifterna behövs där i ärenden enligt lagen om
allmän försäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller
annan jämförbar lagstiftning om ekonomisk förmån för enskilda eller
enligt lagen (1991:1047) om sjuklön eller lagen (1993:16) om försäkring
mot vissa semesterlönekostnader.
Vidare får enligt 14 kap. 3 § sekretesslagen en uppgift lämnas ut till
en myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas
har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. Denna
s.k. generalklausul gäller dock endast under förutsättning att uppgifts-
utlämnandet inte strider mot sådan reglering av utlämnandet som finns i
lag eller förordning. När det gäller uppgift i personregister kan Data-
inspektionen enligt datalagen genom föreskrifter begränsa eller utesluta
tillämpning av generalklausulen.
Uppgifter om vissa utbetalda ersättningar får enligt 20 kap. 9 a § la-
gen om allmän försäkring utan hinder av sekretess lämnas ut av en för-
säkringskassa, RFV eller en domstol till en försäkringsinrättning, ett
försäkringsbolag, en arbetslöshetskassa eller en arbetsgivare om upp-
giften behövs för samordning med ersättning därifrån. Till ett utländskt
38
socialförsäkringsorgan får utan hinder av sekretess lämnas sådana upp-
gifter om enskilda som behövs för tillämpningen av en internationell
överenskommelse som Sverige har anslutit sig till.
För uppgifter i ett personregister finns till skydd för den personliga
integriteten även en särskild sekretessbestämmelse i 7 kap. 16 § sekre-
tesslagen. I denna bestämmelse föreskrivs att sekretess gäller för per-
sonuppgift i personregister som avses i datalagen, om det kan antas att
utlämnande skulle medföra att uppgiften används för ADB-behandling i
strid med datalagen. Om den registeransvarige finner att så är fallet när
en fråga om utlämnande av en uppgift aktualiseras, får uppgiften inte
lämnas ut. Detta förbud gäller oavsett på vilket medium uppgiften läm-
nas ut. Förbudet har dock störst betydelse i fråga om utlämnande på
ADB-medium. I princip innebär bestämmelserna att ett utlämnande på
ADB-medium kräver att mottagaren har författningsstöd eller tillstånd
av Datainspektionen för att föra ett personregister som skall innehålla de
uppgifter som skall lämnas ut. Om mottagaren uppfyller dessa krav, får
den utlämnande myndigheten bestämma i vilken form utlämnande skall
ske. Denna befogenhet kan inskränkas genom föreskrifter i lag eller
annan författning. Sådana föreskrifter finns bl.a. i 11 § lagen
(1990:1536) om folkbokföringsregister och 14 § förordningen
(1992:1027) om register för strafföreläggande, föreläggande av ord-
ningsbot m.m.
Med hänsyn till integritetsskyddsintressena bör det även beträffande
socialförsäkringsregistren finnas föreskrifter som vid sidan av sekretess-
lagen begränsar utlämnandet av uppgifter på ADB-medium. Vi föreslår
att utlämnande av uppgifter från ett socialförsäkringsregister på ADB-
medium måste ha stöd i lag eller förordning.
I avsnitt 7.5 har vi föreslagit att uppgifter som får förekomma i ett
socialförsäkringsregister skall kunna hämtas från ett annat sådant regis-
ter. Detta innebär således att uppgifter får lämnas från det ena social-
försäkringsregistret till det andra. Hur regleringen av utlämnande i öv-
rigt skall utformas beror på vilka register som inrättas. Enligt vårt för-
slag skall regeringen besluta om inrättande av socialförsäkringsregister
och inom de ramar som lagen anger bestämma för vilka ändamål som
ett register skall föras och vad det får innehålla. Den närmare reglering-
en av utlämnande bör därför ske i de registerförordningar som kommer
att utfärdas. Bland dem som kan komma i fråga för att få vissa uppgif-
ter på ADB-medium kan nämnas Riksskatteverket, Arbetarskyddsverket,
Centrala studiestödsnämnden, Värnpliktsverket, arbetsmarknadsmyndig-
het, kronofogdemyndighet och kommuns socialnämnd.
I fråga om uppgifter som skall användas för forskning eller framställ-
ning av statistik anser vi att det är tillräckligt att ange i lagen att utläm-
nande på ADB-medium skall få ske. Även med en sådan regel i lagen
blir möjligheten att lämna ut uppgifter beroende av en prövning enligt
sekretesslagen. Utlämnandet måste således vara förenligt med bestäm-
melserna om socialförsäkringssekretess och sekretessen i 7 kap. 16 §
sekretesslagen. Med framställning av statistik avses i detta sammanhang
den mer allmänt utredande verksamhet som inte har anknytning till
Prop. 1994/95:8
39
något särskilt ärende. Sådan statistik förekommer hos Statistiska central-
byrån och Arbetarskyddsverket. Dessa myndigheter får för närvarande
uppgifter från personregister som förs av RFV. För framställningen av
statistik hos båda dessa myndigheter kommer reglerna i 9 kap. 4 § sek-
retesslagen att gälla enligt vilka sekretessen är absolut med endast några
särskilt angivna undantag. Ett av dessa undantag gäller uppgifter som
behövs för forskningsändamål. För myndigheternas forskningsverksam-
het gäller bestämmelsen om sekretess i 13 kap. 3 § sekretesslagen. Om
en myndighet i sin forskningsverksamhet från en annan myndighet er-
håller uppgift som är sekretessbelagd där, gäller enligt denna bestäm-
melse, sekretessen också hos den mottagande myndigheten. Då fråga
uppkommer om att lämna ut uppgifter till en enskild forskare kan förbe-
håll göras enligt 14 kap. 9 § sekretesslagen. I ett sådant förbehåll kan
anges i vilken utsträckning och på vad sätt uppgifterna får användas.
Den nu gällande regleringen är enligt vår mening tillräcklig såvitt avser
uppgiftsutlämnande för forskning och statistik.
Prop. 1994/95:8
Regeringens Förslag: Användningen av integritetskänsliga uppgifter
som sökbegrepp skall regleras i lagen om socialförsäkringsregister.
Som sökbegrepp får inte användas uppgifter huruvida någon får
eller har fått vård eller försörjning helt eller delvis på det allmännas
bekostnad eller är häktad eller intagen på kriminal vårdsanstalt. Om
det är nödvändigt för att avhjälpa fel som har uppkommit till följd av
brister i ett dataprogram och felet inte kan avhjälpas på något annat
sätt, skall det dock tillfälligt vara möjligt att använda dessa uppgifter
som sökbegrepp.
Övriga uppgifter får användas som sökbegrepp under förutsättning
av att det behövs för tillämpning av lag eller förordning eller för
rättelse, tillsyn, uppföljning, utvärdering, urval för forskning eller
framställning av statistik.
Regeringen skall kunna föreskriva ytterligare begränsningar av an-
vändningen av sökbegrepp till skydd för den personliga integriteten.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Utredningen har dock föreslagit att vid felsökning av känsliga uppgifter
tillstånd från Datainspektionen skall inhämtas innan felsökningen får
ske. Vidare hänförs i utredningens förslag uppgift om tidpunkter för
sjukhusvård till sådana känsliga uppgifter.
Remissinstanserna: Endast några få remissinstanser har uttalat sig om
sökbegreppen. Forskningsrådsnämnden finner det olyckligt för forsk-
ningen med den föreslagna begränsningen av sökbegrepp. Riksarkivet
anför liknande synpunkter. RFV föreslår i fråga om sökning vid rättning
av fel att den registeransvarige dokumenterar känsliga felsökningar och
redovisar sådana till Datainspektionen i efterhand i stället för att begära
tillstånd i förväg.
40
Skälen för regeringens förslag: Socialförsäkringsregistren kommer
enligt vårt förslag i det föregående att innehålla flera uppgifter som är
känsliga från integritetssynpunkt. Bland dessa uppgifter märks särskilt
de som avses i 9 § i lagförslaget. Dessa uppgifter omfattar bl.a. huru-
vida den registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt eller
delvis på det allmännas bekostnad eller är häktad, intagen på kriminal-
vårdsanstalt eller av annan orsak har tagits om hand på det allmännas
bekostnad. Av integritetsskyddsskäl anser vi att de nu nämnda uppgifter-
na inte bör få användas som sökbegrepp. Utredningens förslag omfattar
på denna punkt även uppgift om tidpunkter för sjukhusvård. Denna
uppgift är dock enligt vår mening inte av det integritetskänsliga slag att
undantag behöver göras.
I ett avseende måste dock även de ifrågavarande uppgifterna kunna
användas som sökbegrepp. Det kan inte uteslutas att i dataprogrammen
uppkommer fel som upptäcks först sedan många felaktiga beslut har
fattats. För att man skall kunna leta reda på de felaktiga besluten i syfte
att rätta dem kan det vara nödvändigt att använda vissa registeruppgifter
som sökbegrepp. Vi anser därför att de nyss berörda uppgifterna måste
kunna få användas som sökbegrepp, om det behövs för att avhjälpa fel
som har uppkommit till följd av brister i ett dataprogram och felet inte
kan avhjälpas på annat sätt. Det rör sig också om användning under en
mycket kort tid. Enligt uppgift från RFV torde sällan mer än 24 timmar
behövas för att åtgärda fel av denna karaktär.
Utredningen har föreslagit att särskilt tillstånd från Datainspektionen
skall krävas för att få använda de ifrågavarande uppgifterna som sök-
begrepp. RFV har i sitt remissyttrande föreslagit att verket i stället skall
åläggas att redovisa till Datainspektionen i efterhand.
Om fel uppstår vid en dataköming är det i regel nödvändigt att om-
gående lokalisera felet och rätta till det för att felet i sin tur inte skall
generera fler fel. Datakörningar görs hela dygnet vid RFV i Sundsvall.
Det är därför enligt vår mening inte möjligt att avvakta tillstånd från
Datainspektionen. Vi föreslår därför att den registeransvarige får rätt att
använda de ovan nämnda känsliga uppgifterna för felsökningar. Någon
skyldighet att redovisa dem till Datainspektionen anser vi inte bör infö-
ras. Den loggning som skall ske och som innehåller uppgifter om vid-
tagen åtgärd är enligt vår mening tillräcklig.
Uppgift om medborgarskap har i vårt förslag inte undantagits som
sökbegrepp trots att uppgiften kan vara integritetskänslig. Med hänsyn
till risk att den skulle kunna användas som sökbegrepp för att i otillbör-
ligt syfte spåra flyktingar och andra invandrare från ett visst land är
medborgarskap inte tillåtet som sökbegrepp i folkbokföringsregistren
eller i de lokala sjukförsäkringsregistren. Ett liknande förbud beträfffan-
de socialförsäkringsregistren skulle emellertid medföra stora svårigheter.
En del av de författningar om socialförsäkringsförmåner och bidrag som
grundar sig på internationella överenskommelser har nämligen utformats
så att de för sin tillämpning kräver att man i registret måste kunna söka
efter försäkrade med visst medborgarskap.
Prop. 1994/95:8
41
När det gäller risken för att någon i otillbörligt syfte söker kartlägga
utländska medborgare i vårt land kan erinras om att uppgifterna i ett
socialförsäkringsregister omfattas av socialförsäkringssekretess enligt
7 kap. 7 § sekretesslagen. Mot bakgrund av risken för flyktingspionage
och liknande verksamheter bör det finnas anledning för försäkringskas-
sorna och RFV att alltid göra en särskild prövning om hinder föreligger
att bifalla en framställning om utlämnande av sådana uppgifter om de
registrerade som har medborgarskap som utgångspunkt. För denna be-
dömning har myndigheten enligt 2 kap. 14 § tredje stycket tryckfrihets-
förordningen rätt att efterforska identiteten hos den som har gjort fram-
ställningen och vilket syfte han har med framställningen.
Uppgifter som inte hör till den särskilda undantagskretsen bör enligt
vår mening vara sökbara utan begränsningar när det gäller tillsyn, upp-
följning, utvärdering, urval för forskning och framställning av statistik.
I sådan särskild verksamhet hos en myndighet som avser framställningen
av statistik gäller enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen absolut sekretess för
uppgift som avser enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och
som kan hänföras till den enskilde.
När det gäller handläggningen av ärenden anser vi att det skall vara
förbjudet att använda andra sökbegrepp än sådana som behövs för till-
lämpning av lag eller förordning eller för rättelse. Det bör också finnas
en möjlighet för regeringen att vid utformningen av de särskilda re-
gisterförordningarna föreskriva ytterligare begränsningar av användning-
en av sökbegrepp till skydd för de registrerades personliga integritet.
Prop. 1994/95:8
Regeringens förslag: En uppgift i ett socialförsäkringsregister skall
gallras tio år efter det att den registrerades eller efter den kortare tid
som regeringen föreskriver. En uppgift skall dock bevaras i registret
om den fortfarande har betydelse för handläggningen av ett ärende
som enligt lag eller förordning ankommer på försäkringskassorna
eller RFV.
Undantag från gallringsskyldigheten får göras genom föreskrifter
som meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen
bestämmer och som gäller bevarandet av ett urval av material för
forskningens behov. Sådant material skall överlämnas till arkivmyn-
dighet.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Gallringsfrågorna har berörts av flera remissin-
stanser. RFV tillstyrker att en gallringstid på tio år skall gälla som hu-
vudregel. Många uppgifter behöver dock enligt verket inte bevaras så
länge. RFV anser härvid att det är viktigt att gallringen av ADB-upp-
tagningar överensstämmer med gallringen av pappershandlingar. Det bör
därför enligt RFV ankomma på Riksarkivet att i likhet med vad som
42
gäller för pappershandlingar besluta om gallring av uppgifter i registren.
Riksarkivet instämmer i utredningens förslag att registeruppgifterna skall
bevaras i ett urval och föreslår att Riksarkivet bemyndigas att utreda
och fatta beslut härom. Några av remissinstanserna betonar betydelsen
av att material ur registren bevaras för forskning. Socialstyrelsen anser
att med hänsyn till forskningen bör den generella gallringsfristen vara
längre än tio år. Även Socialvetenskapliga forskningsrådet och Svenska
Läkaresällskapet anser att tio år är alltför kort tid.
Skälen för regeringens förslag: Grunden för det offentliga arkivvä-
sendet är principen i 2 kap. tryckfrihetsförordningen att alla medborgare
skall ha rätt att ta del av allmänna handlingar.
Den 1 juli 1991 trädde arkivlagen (1990:782) i kraft (prop.
1989/90:72; bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:72). 1 lagen ges grund-
läggande bestämmelser om arkiv hos statliga och kommunala myndig-
heter samt bestämmelser om vad som ingår i en myndighets arkiv, vår-
den av arkivet och gallring av arkivet. De bestämmelser som gäller för
statliga myndigheter gäller också för de allmänna försäkringskassorna.
Ett myndighetsarkiv i arkivlagens mening bildas enbart av de allmänna
handlingarna från myndighetens verksamhet samt av sådana handlingar
som avses i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen (vissa minnesanteck-
ningar och utkast eller koncept) och som myndigheten beslutar skall tas
om hand för arkivering. Som allmän handling räknas även upptagning
på ADB-medium.
Enligt 10 § arkivlagen får allmänna handlingar gallras. Sådan gallring
skall dock alltid ske med beaktande av att arkiven utgör en del av det
nationella kulturarvet och på sådant sätt att det återstående arkivmateria-
let fyller de i 3 § angivna ändamålen med arkiven, nämligen att tillgo-
dose rätten att ta del av allmänna handlingar, rättskipningens och för-
valtningens behov av information samt forskningens behov. Undantag
från huvudregeln om gallring görs för de fall att det i arman lag eller i
förordning finns avvikande regler om gallring. Dessa avvikande bestäm-
melser tar då över arkivlagens bestämmelser om gallring. Arkivlagens
bestämmelser gäller dock framför bestämmelserna i 12 § datalagen om
gallring av personuppgifter. Saknas författningsföreskrifter om gallring
beträffande s.k. statsmaktsregister, dvs. register som inrättas enligt be-
slut av riksdagen eller regeringen, och är registret sådant som avses i
2 a § första stycket andra meningen datalagen kan Datainspektionen be-
sluta om sådana föreskrifter som därvid kommer att gälla före arkiv-
lagen.
Huvudprincipen enligt arkivlagen är som framgått av det anförda att
allmänna handlingar skall bevaras. I de författningar som reglerar olika
integritetskänsliga register föreskrivs i regel att materialet skall förstöras
efter viss tid om det inte finns direkta föreskrifter om bevarande. I pro-
position 1989/90:72 (s. 50 ff) anfördes som skäl att denna omvända
princip var rimlig med hänsyn till de integritetsaspekter som kan före-
ligga på de särskilda registerlagarnas område.
Det bör framhållas att den omständigheten att gallring sker av uppgif-
ter som finns på ADB-medium inte behöver innebära att insynsmöjlig-
Prop. 1994/95:8
43
heterna helt försvinner. Samma information kan nämligen föreligga på
annat slags medium, huvudsakligen papper. Detta torde dock i och för
sig leda till att insynsmöjligheterna för t.ex. en forskare blir sämre på
grund av minskad överblick och svårigheter att bearbeta vissa uppgifter.
Ett fall av överföring av information från datamedium till papper är
när en myndighet använder sig av en upptagning för automatisk data-
behandling för handläggning av ett visst mål eller ärende. Enligt 14 §
datalagen skall då upptagningen tillföras handlingarna i målet eller ären-
det i läsbar form, om inte särskilda skäl föranleder annat.
Socialförsäkringsregistren kommer att innehålla känsliga uppgifter och
utgångspunkten bör därför vara att uppgifterna i registret skall gallras.
Bestämmandet av gallringsfrister får ske efter en avvägning mellan å
ena sidan integritetsskyddsintresset och å andra sidan insyns- och rätts-
säkerhetsaspekter, myndigheternas informationsbehov samt forsknings-
intresset.
Utredningen har föreslagit att uppgifterna i ett socialförsäkringsregister
skall finnas kvar under tio år. Utredningen har därvid tagit hänsyn dels
till den tidsrymd under vilken försäkringskassorna och RFV behöver ha
tillgång till uppgifterna för sin verksamhet, dels till den tid uppgifterna
behöver bevaras för att tillgodose kravet på att enskilda inte skall gå
miste om sina rättigheter. I sistnämnda avseende har utredningen särskilt
beaktat vad som föreskrivs om rätt till ersättning för förfluten tid för
olika förmåner, bl.a. att den längsta tid under vilken ersättningsanspråk
kan göras gällande är den sexårsfrist för ansökan om vissa förmåner
som finns angiven i lagen om arbetsskadeförsäkring. Utredningen har i
sin bedömning av bevarandetidens längd även vägt in möjligheten av
överklagande av beslut till högre instans. Utredningens bedömningar om
en tioårig bevarandetid som huvudregel för uppgifter i ett socialförsäk-
ringsregister har lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser. Vi
finner tidsfristen väl avvägd med hänsyn till såväl rättssäkerhetsintressen
som myndigheternas behov av information.
De mest integritetskänsliga uppgifterna bör dock gallras efter kortare
tid än tio år. Vi föreslår att regeringen skall kunna meddela föreskrifter
härom. T.ex. bör sammanställningar, där sådana känsliga uppgifter som
anges i 9 § punkterna 13 och 14 i vårt lagförslag har använts som sök-
begrepp, gallras ut snarast möjligt.
En allmän förutsättning för att gallring skall få ske bör dock vara att
uppgiften inte längre kan ha betydelse för handläggningen av ett ärende.
Så länge uppgiften har sådan betydelse får den inte gallras.
Några remissinstanser har framhållit forskningens behov och förordat
längre bevarandetider. För tillgodoseende av olika slag av forskning är
det givetvis av betydelse att uppgifterna i socialförsäkringsregistren
bevaras i så stor omfattning som möjligt. I vilken utsträckning bevaran-
de skall få ske måste dock bestämmas efter en avvägning mellan den
enskildes intresse av skydd för sin personliga integritet och forskningens
behov. Vid en sådan avvägning finner vi att ett urval av uppgifter bör
bevaras. Vi anser att regeringen, eller den myndighet som regeringen
bestämmer, för forskningens behov skall få föreskriva undantag från
Prop. 1994/95:8
44
huvudregeln om gallring. Riksarkivets beslut om gallring av försäkrings-
kassornas sjukfalls- och utredningsakter samt andra handlingar hos kas-
sorna kan härvid vara av intresse vid bestämmande av urvalet av uppgif-
ter.
Enligt 11 § arkivförordningen (1991:446) får Riksarkivet, om rege-
ringen inte föreskriver annat, meddela föreskrifter för statliga myndig-
heters arkiv om bl.a. överlämnande av hela eller delar därav till en
annan myndighet eller till en arkivmyndighet. Rätten att meddela sådana
föreskrifter gäller också i fråga om arkiv hos försäkringskassorna. Be-
myndigandet gör det alltså möjligt för Riksarkivet att föreskriva att
material som skall undantas från gallring skall överlämnas från försäk-
ringskassan eller RFV till arkivmyndighet. Någon ytterligare författ-
ningsreglering är därför egentligen inte nödvändig. Eftersom de före-
slagna gallringsbestämmelsema utgör en reglering som avviker från
arkivlagens bestämmelser, bör dock i klarhetens intresse redan i lagen
om socialförsäkringsregister anges att det material som skall bevaras
skall överlämnas till arkivmyndighet.
Prop. 1994/95:8
Regeringens bedömning: Någon ändring av sekretessreglerna be-
höver inte göras.
Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Endast Invandrarverket har berört sekretessfrågor-
na och anför att sekretessskyddet bör förstärkas såvitt avser uppgifter
som lämnas från verket. Uppgifter om flyktingstatus och eventuella
tortyrskador kan enligt Invandrarverket tillsammans med adressuppgifter
bl.a. innebära risker i samband med flyktingspionage.
Skälen för regeringens bedömning: Som tidigare anförts gäller be-
stämmelserna om sekretess i 7 kap. 7 § sekretesslagen för uppgifter hos
försäkringskassorna och RFV. Vissa av dessa skall enligt vårt förslag
kunna ingå i ett socialförsäkringsregister. Någon möjlighet för utom-
stående att ta del av dessa uppgifter via bildskärm kommer inte att fin-
nas med undantag för den begränsade terminalåtkomst som fortfarande
skall vara möjlig för Statens löne- och pensionsverk samt Kommunernas
pensionsanstalt.
Utlämnande av uppgifter på ADB-medium får ske, om uppgifterna
skall användas för forskning eller för framställning av statistik. För
dessa fall finns särskilda sekretessbestämmelser. Uppgifter som omfattas
av socialförsäkringssekretess och som har lämnats till myndigheter,
vilka bedriver forskningsverksamhet, omfattas fortfarande av dessa be-
stämmelser (7 kap. 7 § och 13 kap. 3 § sekretesslagen). Lämnas sådana
uppgifter ut till någon enskild forskare kan förbehåll ställas upp enligt
14 kap. 9 § sekretesslagen. Uppgifter som har lämnats ut för att använ-
das i sådan särskild verksamhet hos en myndighet som avser framställ-
45
ning av statistik omfattas av de strängare bestämmelserna om statistik-
sekretess i 9 kap. 4 § sekretesslagen.
Utöver de nämnda forsknings- och statistikfallen får utlämnande enligt
vårt förslag ske på ADB-medium bara om det följer av lag eller förord-
ning.
Den omständigheten att uppgifter får lämnas ut på ADB-medium inne-
bär inte någon förändring av de förutsättningar för utlämnande som
föreligger enligt sekretesslagen. Endast om ett utlämnande kan ske en-
ligt sekretessbestämmelserna, kan det bli aktuellt att utnyttja den möjlig-
het till utlämnande på ADB-medium som kan finnas.
Vi kan således konstatera att det redan finns sekretessbestämmelser
som är tillämpliga på uppgifterna i ett socialförsäkringsregister. Enligt
vår mening har det heller inte framkommit något som ger anledning att
överväga en ändring av sekretessbestämmelserna. De uppgifter som
Invandrarverket anför som skäl för en skärpning av sekretessen får en-
ligt vårt förslag om registerinnehåll överhuvudtaget inte ingå i ett social-
försäkringsregister. Den nuvarande utformningen av sekretessreglerna
får anses ge de registrerade personerna ett tillfredsställande skydd.
Prop. 1994/95:8
Regeringens förslag: Den som är registeransvarig för ett socialför-
säkringsregister skall se till att allmänheten får information om regi-
stret. Informationen skall omfatta ändamålet med registret och vad
registret får innehålla. Informationen skall vidare innehålla upplys-
ning om de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller och om
rätten att få registerutdrag och vid behov rättelse enligt datalagen. I
övrigt skall informationen innehålla upplysning om de begränsningar
beträffande terminalåtkomst, utlämnande av uppgifter på ADB-me-
dium, sökbegrepp och bevarande av uppgifter som gäller i fråga om
ett socialförsäkringsregister.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som berört frågan om infor-
mation har i allmänhet understrykt behovet av information. Riksskatte-
verket har dock anfört tveksamhet mot att i lagen ta in bestämmelser om
särskild information avseende socialförsäkringsregister.
Skälen för regeringens förslag: Informationen till allmänheten om
registren är enligt vår mening mycket viktig. Härigenom skapas en
nödvändig grund för att få förtroende för registren. De registrerade
behöver få kunskap om dels användningen av inhämtade uppgifter, dels
de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller och hur bestämmel-
serna tillämpas. Vidare skall upplysning lämnas om vilka rättigheter den
enskilde har. Det gäller främst rätten enligt datalagen att få registerut-
drag och möjligheten att få rättelse till stånd om någon uppgift i regi-
stret skulle visa sig vara felaktig. Informationen skall också omfatta en
46
orientering om de begränsningar i fråga om terminalåtkomst, utlämnan-
de av uppgifter på ADB-medium, sökbegrepp och bevarande av uppgif-
ter som skall gälla. Informationsskyldigheten bör ligga på den register-
ansvarige. Dessa bestämmelser överensstämmer med vad som gäller för
de lokala sjukförsäkringsregistren.
Informationen behöver inte ges individuellt till varje registrerad person
utan kan ske genom t.ex. annonser, broschyrer eller anslag i RFV:s och
försäkringskassans lokaler.
Prop. 1994/95:8
Regeringens förslag: Några särskilda regler om ADB-säkerhet in-
förs inte i lagen om socialförsäkringsregister. Datainspektionen får
med stöd av datalagen meddela de föreskrifter som behövs från sä-
kerhetssynpunkt.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Endast några få remissinstanser har berört säker-
hetsfrågorna. Justitiekanslern anser att en analys av säkerhetsfrågorna
borde gjorts. Överstyrelsen för civil beredskap föreslår reglering av hur
säkerheten kring registren skall utformas.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 6 § datalagen ankommer det
på Datainspektionen att meddela föreskrifter om bl.a. kontroll och sä-
kerhet vid förande av personregister i den mån det behövs för att före-
bygga risk för otillbörligt intrång i personlig integritet. Datainspektio-
nens skyldighet att meddela föreskrifter gäller enligt 6 a § datalagen
också i fråga om personregister som har inrättats av riksdagen eller
regeringen (s.k. statsmaktsregister) i den mån riksdagen eller regeringen
inte meddelat föreskrift i samma hänseende.
I den registeransvariges skyldigheter enligt datalagen ingår att se till
att uppgifterna i registret skyddas mot oavsiktlig eller otillåten förstörel-
se eller mot otillåten ändring eller spridning (7 § 5 datalagen). I anslut-
ning till denna bestämmelse har Datainspektionen utfärdat allmänna råd
om ADB-säkerhet för personregister. Råden är inte bindande men ligger
till grund för de föreskrifter om ADB-säkerhet som Datainspektionen
meddelar.
Utöver Datainspektionens föreskrifter gäller inom socialförsäkrings-
administrationen särskilda föreskrifter utfärdade av RFV. I föreskrifter-
na behandlas bl.a. frågor om åtkomstskydd, ansvar och bevakning av
säkerheten.
Enligt RFV:s föreskrifter skall de ADB-system som innehåller person-
uppgifter eller är av väsentlig betydelse för verksamheten skyddas av
behörighetskontrollsystem om det inte är uppenbart obehövligt. Den
anställde skall inte ha vidare behörighet än han behöver för att kunna
sköta sina arbetsuppgifter. Omfattningen av de anställdas behörighet
skall vara skriftligen dokumenterad. För vissa tillämpningssystem med
47
personregister finns krav i Datainspektionens tillstånd att det skall finnas
integritetsloggning. En sådan loggning skall innehålla uppgifter om vem
som gjorde vad och vid vilken tidpunkt. RFV rekommenderar integri-
tetsloggning även för övriga system där behörighetskontrollsystem
gäller. I fråga om personidentifiering föreskriver RFV att behörighets-
kort kompletterat med ett lösenord bör krävas.
I fråga om risken för störningar i driftmiljön gäller att en analys skall
göras innan ett tillämpningssystem som är nytt eller ändrat införs. Sä-
kerhetsanalyser skall också göras regelbundet. RFV rekommenderar att
säkerhetsanalys görs minst vartannat år för sådana tillämpningssystem
som är i drift. Alla säkerhetsanalyser skall dokumenteras.
Förutom det ADB-säkerhetsansvar som är knutet till verksamheten
finns särskilda resurser för stöd, samordning och uppföljning av säker-
heten. En ADB-säkerhetschef finns vid RFV och ADB-säkerhets-
samordnare finns hos försäkringskassorna och verket.
Det kan konstateras att RFV bedriver ett omfattande säkerhetsarbete
på ADB-området. Vidare är enligt vår mening Datainspektionens all-
männa råd och inspektionens möjligheter att meddela föreskrifter en
tillräcklig garanti för att en god ADB-säkerhet kommer att kunna upp-
rätthållas för socialförsäkringsregistren. Detta är också vad som gäller
såvitt avser de lokala registren. Det är därför inte nödvändigt att riks-
dagen eller regeringen meddelar särskilda föreskrifter om ADB-säker-
heten.
Prop. 1994/95:8
Regeringens bedömning: Förslaget till lag om socialförsäkrings-
register stämmer överens med de internationella regler, riktlinjer och
rekommendationer om dataskydd för enskilda vid ADB-behandling
av personuppgifter som Sverige åtagit sig att följa.
Förslaget till lag om socialförsäkringsregister ligger vidare i linje
med den reglering av integritetsskyddet som föreslås i det förslag till
direktiv om skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter
som lagts fram av EG-kommissionen i oktober 1992.
Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har anfört invändning-
ar mot utredningens bedömning.
Skälen för regeringens bedömning: I det internationella samarbetet
har utarbetats vissa regler och riktlinjer m.m. i fråga om skydd för den
enskilde vid ADB-behandling av personuppgifter. Av betydelse i detta
sammanhang är Europarådets dataskyddskonvention som trädde i kraft
år 1985 och OECD:s riktlinjer från år 1980 om dataskydd, med anslu-
tande rekommendation till medlemsländerna om att riktlinjerna skall
beaktas i nationell lagstiftning. Av intresse är också Europarådets re-
kommendation om skydd för personuppgifter som används för social-
försäkringsändamål, Recommendation No. R (86) 1.
48
Sverige har tillträtt dataskyddskonventionen och har utfast sig att följa
övriga riktlinjer och rekommendationer.
Dataskyddskonventionen avser personregister och ADB-behandling av
personregister i allmän och enskild verksamhet. Den centrala delen av
konventionen innehåller bestämmelser om krav och beskaffenhet av
personuppgifter som är föremål för ADB-behandling. Kraven innebär
bl.a. att uppgifterna skall hämtas in och behandlas på ett korrekt sätt
och vara relevanta med hänsyn till ändamålet. Vissa typer av uppgifter
får inte ADB-behandlas om inte den nationella lagen ger ett ändamåls-
enligt skydd. Det gäller uppgifter om ras, politiska åsikter, religiös tro
eller annan övertygelse, hälsa, sexualliv samt brott. Lämpliga säkerhets-
åtgärder skall vidtas för att skydda personuppgifter gentemot oavsiktlig
eller otillåten förstörelse m.m. Vidare föreskrivs vissa ytterligare
skyddsåtgärder för registrerade personer, bl.a. att alla som är registrera-
de i ett personregister skall ha möjlighet till insyn i registret och möjlig-
het att få felaktiga uppgifter rättade. Vissa undantag får göras i fråga
om kraven på uppgifternas beskaffenhet.
OECD-riktlinjema innehåller i huvudsak samma grundläggande be-
stämmelser som dataskyddskonventionen. Här kan särskilt nämnas den
grundläggande principen att personuppgifter inte får röjas, göras till-
gängliga eller på annat sätt användas för andra ändamål än de precisera-
de, om det inte sker med den registrerades medgivande eller med stöd
av författning.
Europarådets rekommendation om skydd för personuppgifter som
används för socialförsäkringsändamål är tillämplig på personuppgifter
som används för sådana ändamål både inom den allmänna och den en-
skilda sektorn och avser uppgifter som förs med hjälp av ADB. Enligt
rekommendationen skall respekten för den enskildes personliga integritet
garanteras vid insamling, lagring, användning, överföring och bevarande
av personuppgifter. Insamling och lagring av personuppgifter skall be-
gränsas till sådant som är nödvändigt för att socialförsäkrings-
institutionema skall kunna fullgöra sina uppgifter. Insamling och lagring
av känsliga uppgifter får ske endast inom de gränser som fastställts av
inhemsk lag.
Det förslag som här läggs fram tillgodoser enligt regeringens bedöm-
ning väl de krav på garantier för ett ändamålsenligt skydd för registrera-
de uppgifter som ställs upp i dataskyddskonventionen och de rekommen-
dationer i övrigt om dataskydd för uppgifter om enskilda som nu be-
rörts.
Inom EU finns ingen gemensam ordning när det gäller användningen
av ADB inom den offentliga förvaltningen. Ett arbete med att ta fram
direktiv om skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter pågår
dock. Syftet med ett sådant direktiv är att skapa en gemensam hög nivå
för skydd mot integritetskränkning i samband med automatisk eller elek-
tronisk behandling av personuppgifter och därigenom möjliggöra det
önskade fria flödet av information mellan medlemsländerna.
EG-kommissionen lämnade i oktober 1992 ett förslag till direktiv på
området (Proposal for a Council Directive on the protection of indivi-
Prop. 1994/95:8
4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 8
49
duals with regard to the processing of personal data and on the free
movement of such data, COM(92) 422 final - SYN 287). Ministerrådet
har ännu inte tagit ställning till förslaget.
En sammanfattning av direktivförslaget finns bifogat till prop.
1992/93:193 om sjukforsäkringsregister hos de allmänna försäkrings-
kassorna (bilaga 8). Datalagsutredningens slutbetänkande (SOU 1993:10)
En ny datalag innehåller en genomgång av förslaget till direktiv.
Den reglering av integritetsskyddet som finns i direktivförslaget ligger
enligt regeringens bedömning väl i linje med det här aktuella förslaget
till socialförsäkringsregisterlag.
Prop. 1994/95:8
Socialförsäkringen har under senare år genomgått många förändringar,
och försäkringskassorna har efter hand fått allt mer kvalificerade uppgif-
ter. Detta gäller inte minst lokalkontoren som numera skall handlägga i
princip alla individrelaterade ärenden.
Vid försäkringskassorna bedrivs en omfattande intemutbildning, bl.a.
beroende på att det inte finns någon allmän högskoleutbildning anpassad
till handläggning av socialförsäkringsfrågor. Under senare tid har de an-
ställda erbjudits särskilt utformad högskoleutbildning, främst inom det
beteendevetenskapliga området.
Försäkringskassornas personal behöver en god kompetens när det
gäller hantering av integritets- och sekretessfrågor. Tillkomsten av en
socialförsäkringsregisterlag kommer i sig inte att innebära någon föränd-
ring av sekretessreglerna, men kompetensen i detta avseende behöver
förstärkas. Det är viktigt att utbildningen påbörjas i tid så att personalen
har tillräcklig kompetens i dessa frågor redan när de nya reglerna träder
i kraft. Personalens kompetens bör därefter upprätthållas genom konti-
nuerlig vidareutbildning.
Socialförsäkringsregisterlagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995. I
författningskommentaren kommenteras närmare vissa ikraftträdandebe-
stämmelser.
i §
Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. Lagen skall tillämpas på
personregister som förs hos de allmänna försäkringskassorna och Riks-
försäkringsverket.
50
De personregister som lagen skall tillämpas på är sådana som behövs
för handläggning av ärenden om socialförsäkringsförmåner och andra
förmåner enligt lag eller förordning. Till stor del gäller det förmåner
som regleras i lagen (1962:381) om allmän försäkring och angränsande
författningar. För att den nu aktuella lagen skall vara tillämplig krävs att
det skall vara fråga om handläggning som enligt författningarna ankom-
mer på de allmänna försäkringskassorna eller Riksförsäkringsverket.
Lagen gäller således en synnerligen stor mängd ärenden, som på olika
sätt rör nästan alla som bor i riket. Vilka ärenden som det kan bli fråga
om avgörs av de materiella regler som reglerar förmånerna på området.
I den allmänna motiveringen (avsnitt 7.2) anges närmare vilka för-
fattningar som avses.
De personregister som lagen skall tillämpas på får genom paragrafen
benämningen socialförsäkringsregister.
Av första stycket framgår att lagen tar sikte på försäkringskassornas
och Riksförsäkringsverkets handläggning av ärenden om socialförsäk-
ringsförmåner och andra förmåner. Det bör i sammanhanget under-
strykas att det inte är fråga om sådan handläggning som ankommer på
kassorna och verket i deras egenskap av arbetsgivare. Lagen gäller
alltså inte personregister som förs hos kassorna och verket för löne- och
personaladministrativa ändamål.
Lagen omfattar inte heller forsknings- och statistikregister. Sådana
register får även i fortsättningen föras med stöd av tillstånd från Data-
inspektionen eller om det förslag till ändringar i datalagen
(prop. 1993/94:217) som nyligen avgetts till riksdagen antas, med stöd
av sådana generella föreskrifter som regeringen eller efter regeringens
bemyndigande, Datainspektionen, får meddela enligt förslaget.
I andra stycket klargörs att begreppet personregister har samma inne-
börd som i datalagen (1973:289). Enligt 1 § datalagen avses med
personregister register, förteckning eller andra anteckningar som förs
med hjälp av automatisk databehandling och som innehåller personupp-
gifter som kan hänföras till den som avses med uppgiften.
Från lagens tillämpningsområde görs i tredje stycket undantag för vissa
personregister. Först undantas sådana personregister för vilka det inte
krävs tillstånd enligt datalagen. Utanför lagens tillämpningsområde faller
enligt tredje stycket vidare personregister som har inrättats med stöd av
annan lag. En sådan lag är lagen (1993:747) om sjukforsäkringsregister
hos de allmänna försäkringskassorna. Enligt den lagen skall varje
lokalkontor inom en allmän försäkringskassa för vissa i lagen närmare
angivna ändamål föra ett sjukforsäkringsregister för sitt verksamhetsom-
råde. Uttrycket "med stöd av annan lag" innebär att registret skall ha ett
uttryckligt stöd i lag. Ett tillstånd enligt datalagen uppfyller således inte
detta krav.
Som anförs i den allmänna motiveringen skall lagen inte omfatta s.k.
vårdersättningsregister dvs. sådana register som tjänar som hjälpmedel
vid de allmänna försäkringskassornas utbetalning av ersättning till
vårdgivare såsom privatpraktiserande läkare, tandläkare och sjukgym-
naster.
Prop. 1994/95:8
51
Bestämmelserna i lagen om socialförsäkringsregister utgör en speciell
reglering i förhållande till den allmänna reglering som finns i datalagen.
Vid en konflikt mellan en bestämmelse i datalagen och en bestämmelse
i lagen om socialförsäkringsregister har den sistnämnda bestämmelsen
företräde. Detta hindrar dock inte att datalagen i andra hänseenden ändå
är tillämplig på ett socialförsäkringsregister. I den mån lagen om social-
försäkringsregister eller med stöd av lagen utfärdade förordningar inte
reglerar ett förhållande om vilket det finns bestämmelser i datalagen
skall nämligen dessa bestämmelser tillämpas. Även detta följer av nyss
nämnda princip för normgivningen. Som exempel på regler i datalagen
som skall tillämpas på socialförsäkringsregister kan här nämnas be-
stämmelserna om den registeransvariges skyldigheter. Av kommentaren
till 2 § framgår att lagen inte inskränker Datainspektionens befogenhet
att meddela föreskrifter enligt 6 a § datalagen. Sådana föreskrifter kan
t.ex. avse ADB-säkerhetsfrågor.
Prop. 1994/95:8
Paragrafen reglerar förutsättningarna för att föra ett socialförsäkrings-
register.
Lagen innebär inte att några socialförsäkringsregister inrättas. I stället
överlämnas åt regeringen att besluta härom i varje särskilt fall. För att
det skall vara tillåtet att föra ett socialförsäkringsregister fordras näm-
ligen - utöver att det är fråga om ärenden enligt 1 § första stycket - att
regeringen har beslutat om registrets inrättande. Regeringen har möjlig-
het att själv - inom de gränser som lagen anger - avgöra vilka register
som skall inrättas och hur de skall utformas. Av 3 § följer att ett sådant
register får användas för de allmänna försäkringskassornas eller Riks-
försäkringsverkets handläggning av ärenden om socialförsäkringsför-
måner och andra förmåner som enligt lag eller förordning ankommer på
försäkringskassorna eller verket. Ett sålunda inrättat register kan an-
vändas för de ytterligare ändamål som beskrivs i 4 och 5 §§.
Lagens ämne faller i och för sig inom regeringens restkompetens
enligt 8 kap. 13 § första stycket 2 regeringsformen. Detta hindrar
emellertid inte att ämnet regleras genom lag. Även om uttömmande
föreskrifter meddelas i lagen beträffande vissa särskilda frågor innebär
lagen inte någon fullständig reglering. Detta kommer till uttryck i andra
meningen förevarande paragraf. Av vad som där sägs följer att rege-
ringen kan meddela föreskrifter om förande av register som omfattas av
lagen, i den mån lagen inte innehåller föreskrifter i samma hänseende.
Lagregleringen är således begränsad. Det som inte är reglerat i lagen
lämnas kvar åt regeringen att reglera med stöd av regeringens rest-
kompetens. Enligt 5 och 6 §§ datalagen har Datainspektionen skyldig-
het att i särskilda fall meddela föreskrifter för personregister som förs
på ADB-medium. Denna skyldighet gäller också s.k. statsmaktsregister,
dvs. register som inrättas av riksdagen eller regeringen. Om regeringen
eller riksdagen har meddelat föreskrift i fråga om ett personregister får
dock inte Datainspektonen meddela föreskrift i samma hänseende (6 a §
52
datalagen).
De register som regeringen inrättar med stöd av paragrafen är s.k.
statsmaktsregister. För sådana krävs enligt 2 a § datalagen (1973:289)
inte Datainspektionens tillstånd. Datainspektionen har enligt 6 a § och
18 § datalagen befogenhet att meddela föreskrifter till skydd för den
personliga integriteten för statsmaktsregister, om statsmakterna själva
inte har meddelat föreskrifter i samma hänseende eller inspektionens
åtgärd inte står i strid med beslut av statsmakterna. Utan hinder av vad
som sägs i förevarande paragraf om föreskrifter som regeringen med-
delar har Datainspektionen kvar sin nämnda befogenhet att meddela
föreskrifter. I kommentaren till 1 § har som exempel redan nämnts
föreskrifter om ADB-säkerhet.
Prop. 1994/95:8
Som framgår av kommentaren till 2 § kan register som regeringen
inrättar enligt lagen användas för ändamål som anges i såväl denna
paragraf som i 4 och 5 §§.
I denna paragraf anges ändamålet med ett socialförsäkringsregister
genom en hänvisning till 1 § första stycket. Ändamålet är alltså de
allmänna försäkringskassornas och Riksförsäkringsverkets handläggning
av ärenden om socialförsäkringsförmåner och liknande förmåner som
enligt lag eller författning ankommer på försäkringskassorna och verket.
Av 1 § framgår vilka ärenden som det kan vara fråga om. Av utform-
ningen av den nu aktuella paragrafen följer att regeringen - inom de
ramar som paragrafen ställer upp - måste ange de ändamål för vilka
registret skall användas. Registret får nämligen användas endast i
enlighet med de föreskrifter som regeringen meddelar. Regeringen avses
sålunda besluta att inrätta varje register för sig varvid ändamålet för
registret kan begränsas till att avse endast en del av det som lagen om
socialförsäkringsregister tillåter. Regeringen kan samtidigt besluta om
andra begränsningar t.ex. om vilka uppgifter som får registreras. I
vissa fall kan det vara aktuellt att vidta förberedande åtgärder innan den
egentliga handläggningen av ett ärende påbörjas. Det kan t.ex. gälla
registrering av identitetsuppgifter såsom namn, personnummer, adress,
folkbokföringsort och folkbokföringsfastighet. Enligt paragrafen får ett
socialförsäkringsregister också användas för sådana förberedande åt-
gärder. Åtgärderna får utgöra förberedelser endast för sådan hand-
läggning som avses i 1 § första stycket. Som förberedande åtgärder för
handläggningen bör även räknas utsändande av information till en
försäkrad eller grupper av försäkrade om t.ex. de pensionsvillkor som
kommer att gälla för dem vid framtida pensionering.
I andra stycket i förevarande paragraf föreskrivs att ett socialförsäk-
ringsregister får användas för utbetalning av de förmåner och ersätt-
ningar som anges i 2 § lagen om sjukforsäkringsregister hos de allmän-
na försäkringskassorna. Som förutsättning för att ett socialförsäkrings-
register skall få användas i nu nämnda fall gäller dock att regeringen
har föreskrivit att registret får användas för dessa ändamål.
Ett socialförsäkringsregister får också användas för inbetalning av
53
avgifter för frivillig sjukpenningförsäkring (21 kap. AFL) och för sådan Prop. 1994/95:8
försäkring som avses i 6 § lagen om sjukforsäkringsregister, dvs. vissa
arbetsgivarkostnader för sjuklön eller semesterlön (17 § lagen
(1991:1047) om sjuklön och enligt lagen (1993:16) om försäkring mot
vissa semesterlönekostnader). Även denna användning får ske i den
utsträckning regeringen föreskriver.
I paragrafen anges ytterligare ändamål för vilket ett register får an-
vändas. Användningen har i likhet med vad som gäller enligt 3 § gjorts
beroende av föreskrifter som regeringen meddelar. Regeringen kan
sålunda föreskriva att ett socialförsäkringsregister får användas för
handläggning av vissa ärenden hos Statens löne- och pensionsverk och
Kommunernas pensionsanstalt. Det ligger i sakens natur att regeringen
kan föreskriva detta endast i fråga om ett register som innehåller sådana
uppgifter som Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pen-
sionsanstalt behöver för handläggningen där. Vidare förutsätts att dessa
organ har anförtrotts sådana uppgifter beträffande socialförsäkringsför-
måner. Den handläggning som kan komma i fråga för pensionsverket
framgår av förordningen (1980:759) om utbetalning av statliga tjänste-
pensionsförmåner och vissa socialförsäkringsförmåner, m.m. Beträff-
ande pensionsanstalten finns bestämmelser i förordningen (1980:624) om
sättet och tiden för utbetalning av pension enligt lagen om allmän
försäkring, m.m.
Paragrafen anger sådana registerändamål som inte avser handläggning
av ärenden. Den skiljer sig från de tidigare ändamålsparagraferna också
genom att användningen av registret i detta fall har gjorts oberoende av
föreskrifter från regeringen.
Som enda förutsättning för att registret skall få användas för de ända-
mål som beskrivs i paragrafen gäller att registret har inrättats av rege-
ringen enligt 2 §.
Paragrafen gör det möjligt för försäkringskassorna och Riksförsäk-
ringsverket att använda ett socialförsäkringsregister för uppföljning,
utvärdering, framställning av statistik och tillsyn. En av försäkringskas-
sans uppgifter är att följa och utvärdera socialförsäkrings verksamheten
inom sitt verksamhetsområde. Riksförsäkringsverket har en sådan upp-
gift när det gäller socialförsäkringsverksamheten i hela landet. Genom
denna paragraf blir det möjligt att använda ett socialförsäkringsregister
för uppföljning och utvärdering av verksamhet enligt 3 §. Registret får
också användas för framställning av statistik över denna verksamhet.
Enligt 18 kap 2 § lagen om allmän försäkring utövar Riksförsäk-
ringsverket tillsyn över de allmänna försäkringskassorna som har att
rätta sig efter verkets anvisningar. Inom försäkringskassan leds arbetet
från ett centralkontor enligt de anvisningar som styrelsen för försäk-
ringskassan meddelar. Ett socialförsäkringsregister får enligt förevaran-
54
de paragraf användas för Riksförsäkringsverkets tillsyn över försäkrings- Prop. 1994/95:8
kassornas verksamhet enligt 3 § och för ett centralkontors tillsyn av
lokalkontorens verksamhet enligt samma paragraf.
Som tillsyn, uppföljning eller utvärdering räknas inte den verksamhet
som Riksförsäkringsverket utövar som part i mål och ärenden. Den
verksamheten är i stället att betrakta som handläggning av ärenden.
Paragrafen anger vilka personer som får registreras i ett socialförsäk-
ringsregister. Den första förutsättningen är att personen förekommer i
ett ärende som avses i 1 § första stycket eller kan förekomma i ett
sådant ärende, då det är aktuellt att vidta förberedande åtgärder såsom
t.ex. att registrera identitetsuppgifter. Att en person förekommer i ett
ärende syftar inte bara på att han förekommer i ett ärende där hand-
läggning pågår. Uttrycket avser också det fallet att en person före-
kommer i ett ärende där handläggningen är avslutad. Den andra förut-
sättningen för registrering är att uppgifter i fråga om personen har
betydelse för handläggningen av ärendet. Det vanligaste fallet är att
personen i fråga är berättigad till någon förmån. Ett annat fall kan vara
att en person står i ett sådant förhållande till den berättigade att det
påverkar rätten till förmånen. Också det fall att någon utan att själv vara
berättigad till en förmån har rätt att uppbära betalning för förmånen kan
nämnas som exempel. Oftast grundar sig anknytningen till ärendet direkt
på en författning.
I paragrafen föreskrivs om vissa identitets- och folkbokföringsuppgifter,
nämligen personnummer, namn, adress, folkbokföringsort och folk-
bokföringsfastighet. Sådana uppgifter finns i de flesta fall registrerade i
folkbokföringsregister.
En effektiv och rättssäker handläggning hos försäkringskassorna och
Riksförsäkringsverket förutsätter att nämnda uppgifter är korrekta och
att de är lika oavsett i vilket sammanhang de förekommer. Det är därför
lämpligt att de nämnda uppgifterna i första hand hämtas från folkbok-
föringen. Uppgifterna om folkbokföringsort och folkbokföringsfastighet
kommer inte att krävas för alla register. I dag finns de inte i bidrags-
och pensionsregistren. Dessa uppgifter har betydelse för att avgöra till
vilket lokalkontor en försäkrad skall höra. Med folkbokföringsort avses
församling. I de flesta fall behövs inte mer än uppgiften om folkbok-
föringsort. Uppgift om folkbokföringsfastighet kan dock bli aktuell, om
en församling kommer att omfattas av två eller flera lokalkontors
verksamhetsområden. En sådan indelning av verksamhetsområdena
fordrar särskilt medgivande från Riksförsäkringsverket. Uppgifterna är
inte särskilt känsliga från integritetssynpunkt.
Det ligger i sakens natur att när uppgifter om en person saknas i folk-
bokföringen får andra tillgängliga uppgifter om identitet användas. När
folkbokföringen tillförts motsvarande uppgifter bör dessa emellertid
55
föras in i ifrågavarande register. Prop. 1994/95:8
Telefonnummer registreras inte i folkbokföringen. I ett socialförsäk-
ringsregister får däremot anges tillgängliga uppgifter om telefon-
nummer.
I paragrafen avses med adress inte bara folkbokföringsadress eller
motsvarande. Även särskild vistelseadress och sommaradress etc. får
registreras. Motsvarande gäller för telefonnummer. Telefonnummer till
den registrerades arbetsplats får t.ex. registreras.
Paragrafen innehåller föreskrifter om ytterligare uppgifter som får anges
i ett socialförsäkringsregister. Till en början nämns medborgarskap och
civilstånd. Härutöver anges ekonomiska och personliga förhållanden.
Med uttrycket ekonomiska och personliga förhållanden avses en
mängd uppgifter av skiftande slag. Som exempel på ekonomiska för-
hållanden kan nämnas uppgifter om sjukpenninggrundande inkomst,
inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete. Vidare avses storleken
av kapital och avkastningen av kapital, bostadskostnad, lönekostnader i
näring som bedrivs av värnpliktig, storleken av underhållsbidrag, skatte-
avdrag och kvarskatt. Även uppgifter om begravningskostnad räknas hit.
Personliga förhållanden kan avse uppgift om sammanboende, om barn
för vilka underhållsskyldighet föreligger och barn för vilka bidrag
uppbärs. Uppgifterna kan även gälla vårdnad, förmynderskap, god-
manskap och pågående eller nedlagd faderskapsutredning. Personliga
uppgifter kan även vara uppgifter om den registrerades arbetsplats.
De nämnda uppgifterna kan vara av känslig natur. Även uppgifter om
medborgarskap och civilstånd kan i vissa sammanhang vara av känslig
natur. I paragrafen föreskrivs därför begränsningar när det gäller
möjligheterna att registrera sådana uppgifter.
I registret får endast anges sådana uppgifter som är av betydelse för
rätten till och utbetalningen av förmåner som avses i 1 § första stycket.
Det är således inte möjligt att registrera de uppgifter om en person som
enbart har betydelse för uppföljningen av verksamheten. Utformningen
av de materiella regler som gäller för ärendena i fråga blir därmed av-
görande för vilka uppgifter som får anges i registret.
Vidare gäller att registrering av de nämnda uppgifterna endast får ske
med begränsningar som anges i 9 § och 10 § andra stycket. 9 § gäller
särskilt känsliga uppgifter eller uppgifter som utgör omdöme eller annan
värderande upplysning om den registrerade. Enligt 10 § andra stycket
får regeringen i förordning ytterligare begränsa innehållet i ett socialför-
säkringsregister.
Paragrafen reglerar i vilken utsträckning särskilt känsliga uppgifter eller
uppgifter som utgör omdöme eller annan värderande upplysning om den
registrerade får anges i ett socialförsäkringsregister. Uppgifter som
utgör omdöme eller annan värderande upplysning om den registrerade
56
(6 § andra stycket datalagen 1973:289), dvs. "mjukdata", kan gälla
omdömen om människors familjeförhållanden, uppförande, samhälls-
anpassning, psykiska status, studieintensitet, prestationer i arbetslivet
etc. (prop. 1978/79:109). Med särskilt känsliga uppgifter avses här de
uppgifter som räknas upp i 4 § datalagen. Där anges först uppgifter om
att någon misstänks eller har dömts för brott eller har avtjänat straff
eller undergått annan påföljd för brott eller har varit föremål för tvångs-
ingripande enligt vissa särskilda vårdlagar eller utlänningslagen
(1989:529). Därefter anges uppgifter om någons sjukdom, hälsotillstånd
eller sexualliv eller uppgift om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård
inom socialtjänsten eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen.
Slutligen anges uppgifter om någons ras, politiska uppfattning, religiösa
tro eller övertygelse i övrigt.
I förevarande paragraf anges uttömmande i vilken omfattning de
uppgifter som avses i 4 § datalagen får förekomma i ett socialförsäk-
ringsregister. Detsamma gäller uppgifter som utgör omdöme eller annan
värderande upplysning om den registrerade. Inga uppgifter av nu nämnt
slag får således registreras, om de inte finns med i uppräkningen i
förevarande paragraf (undantag gäller för för uppgift om vissa beslut, se
11 §). Detta gäller även om uppgifterna skulle kunna ha betydelse för
handläggningen av ärende som avses i 1 § första stycket. Som exempel
på uppgifter som inte får registreras kan nämnas diagnos, sjukdoms-
orsak, undersökning och behandling av läkare eller annan vårdgivare
samt utredning enligt socialtjänstlagen (1980:620). Om sådana uppgifter
förekommer i ett ärende får de dokumenteras på papper.
De uppgifter av nu nämnt slag som får registreras räknas upp i fjorton
punkter.
I punkten 1 nämns tidpunkt för sjukanmälan. Sjukpenning får enligt
3 kap. 14 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i de flesta fall inte
betalas ut för tid innan anmälan om sjukdomsfallet har gjorts.
Sjukperiod nämns i punkten 2. Uppgiften har betydelse för rätten till
tillfällig föräldrapenning (4 kap. 10, 11 och 15 §§ lagen om allmän
försäkring). Uppgiften har vidare betydelse för samordning av olika
förmåner såsom havandeskapspenning (3 kap. 9 a § tredje stycket andra
meningen lagen om allmän försäkring), smittbärarpenning (6 § lagen
(1989:225) om ersättning till smittbärare), ersättning enligt 11 § lagen
(1988:1465) om ersättning och ledighet för närstående vård, föräldra-
penning (4 kap. 17 § lagen om allmän försäkring) och livränta enligt
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (4 kap. 1 § nämnda lag).
Grad av nedsatt arbetsförmåga får anges enligt punkten 3. Denna
uppgift behövs för att man skall kunna bestämma storleken av havande-
skapspenning (3 kap. 9 § lagen om allmän försäkring) och rätten till och
storleken av förtidspension (7 kap. 1-3 §§ och 13 kap. 1 § lagen om
allmän försäkring). Uppgiften hämtas från läkarintyg m.m. eller från
den ersättningsberättigade själv.
Enligt punkten 4 får anges förekomsten av ansökan om smittbärarpen-
ning och den tidsperiod för vilken smittbärarpenning begärs. Uppgifter-
na har betydelse för rätten till förmånen (5 och 11 §§ lagen om ersätt-
Prop. 1994/95:8
57
ning för smittbärare).
Punkten 5 gör det möjligt att ange förekomsten av ansökan om ersätt-
ning för närståendevård och den tidsperiod för vilken sådan ersättning
begärs. Uppgifterna har betydelse för rätten till förmånen (4 och 13 §§
lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård).
Enligt punkten 6 får anges förekomsten av anmälan om tillfällig för-
äldrapenning och den tidsperiod för vilken föräldrapenning begärs.
Bestämmelser om tillfällig föräldrapenning finns i 4 kap. lagen om
allmän försäkring. Tillfällig föräldrapenning kan enligt 10 § betalas ut
då en förälder till barn under tolv år behöver avstå från förvärvsarbete
i samband med sjukdom eller smitta hos barnet eller hos barnets ordina-
rie vårdare eller då vårdbehov uppkommer till följd av att barnets andra
förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna.
Tillfällig föräldrapenning kan enligt 11 § också utges för vård av ett
barn som fyllt tolv men inte sexton år i fall barnet på grund av sjuk-
dom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av
särskild tillsyn eller vård. Enligt 15 § får förmånerna inte utges för tid
innan anmälan gjorts hos försäkringskassan.
Beräknad tidpunkt för barns födelse får anges enligt punkten 7. Upp-
giften har betydelse för rätt till havandeskapspenning (3 kap. 9 § tredje
stycket lagen om allmän försäkring).
Enligt punkten 8 får tidpunkt för ansökan om havandeskapspenning
registreras.Uppgiften har betydelse för utgivandet av förmånen.
Enligt punkten 9 får anges förekomsten av anmälan om arbetsskada,
yrkesskada, skada som omfattas av statligt personskadeskydd och skada
till följd av olycksfall på grund av krigshändelse samt tidpunkterna då
sådana skador inträffat. Uppgifterna behövs för att pröva frågor om rätt
till ersättningar enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
(3 kap. 1 §), lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring (10, 11 §§),
lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd (6-8, 10 och 11 §§) och
lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän (3 §).
Med arbetsskada förstås enligt 2 kap. 1 § lagen om arbetsskadeförsäk-
ring skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet.
Med tidpunkt då sådan skada inträffat avses såväl dag då olycksfall
inträffat som dag då skada till följd av annat än olycksfall visat sig.
Uppgiften kan avse såväl en av den försäkrade eller arbetsgivaren
uppgiven tidpunkt som en tidpunkt som försäkringskassan fastställt.
Tidpunkten har betydelse för den tid under vilken den försäkrade har
rätt till ersättning (3 kap. 1 § lagen om arbetsskadeförsäkring). Mot-
svarande reglering finns i lagen om yrkesskadeförsäkring och lagen om
statligt personskadeskydd.
Enligt punkten 10 får anges förekomsten av ansökan eller anmälan om
assistansersättning enligt 5 § lagen (1993:389) om assistansersättning.
Uppgifterna har betydelse för rätt till förmånen.
Enligt punkten 11 får registreras förekomsten av sådan särskild grund
för beaktande av högre bostadskostnad som avses i 14 § tredje stycket
och 17 § fjärde stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Enligt
nämnda lagrum får vid prövning av ansökan om bostadsbidrag en högre
Prop. 1994/95:8
58
bostadskostnad än eljest beaktas vid funktionshinder.
Tidpunkter för sjukhusvård får anges enligt punkten 12. Dessa uppgif-
ter är av betydelse för att försäkringskassan enligt 2 kap. 12 § lagen om
allmän försäkring skall kunna bestämma avgiften för en pensionär då
denne vårdas på sjukhus.
Enligt punkten 13 får anges huruvida den registrerade får vård eller
försörjning helt eller delvis på det allmännas bekostnad. Uppgifterna
behövs för att man skall kunna avgöra om vissa ersättningar skall
minskas eller inte alls betalas ut. I det följande lämnas några exempel på
sådana fall.
För varje dag då en person som är berättigad till havandeskaps-
penning, smittbärarpenning eller en försäkrad som uppbär tillfällig
föräldrapenning bereds vård i sådant hem för vård eller boende eller
familjehem enligt socialtjänstlagen (1980:620) som ger vård och be-
handling åt missbrukare av alkohol eller narkotika skall förmånen
minskas med minst 80 kr, dock högst en tredjedel av ersättningens
belopp (3 kap. 9 a § och 15 § andra stycket, 4 kap. 18 § lagen om
allmän försäkring och 9 § lagen om ersättning till smittbärare).
Havandeskapspenning, tillfällig föräldrapenning, smittbärarpenning och
ersättning för vård av närstående betalas inte ut för tid då en försäkrad
resp, en smittbärare med stöd av 3 § lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga är intagen i ett sådant hem som avses i
12 § nämnda lag. Bestämmelser om detta finns i 3 kap. 9 a § och 15 §
första stycket b) samt 4 kap. 18 § lagen om allmän försäkring ävensom
9 § lagen om ersättning till smittbärare och 12 § lagen (1988:1465) om
ersättning för närståendevård.)
Huruvida den registrerade är häktad, intagen på kriminalvårdsanstalt
eller av annan orsak har tagits om hand på det allmännas bekostnad får
anges enligt punkten 14. Uppgifter av detta slag behövs och kan bli
aktuella i följande fall.
Många förmåner lämnas inte för tid då en försäkrad är häktad eller
intagen i kriminalvårdsanstalt, om det inte är fråga om sjukdom som
inträffar under tid då han får vistas utom anstalt och därvid har beretts
tillfälle att förvärvsarbeta (3 kap. 15 § första stycket c samt tredje
stycket, 3 kap. 9 a § och 4 kap. 18 § lagen om allmän försäkring).
För tid då någon i andra fall och av annan orsak än sjukdom har tagits
om hand på det allmännas bekostnad betalas inte heller någon ersättning
(3 kap. 15 § första stycket d, 3 kap. 9 a § och 4 kap. 18 § lagen om
allmän försäkring, 9 § lagen om ersättning för smittbärare samt 12 §
lagen om ersättning och ledighet för närståendevård). Enligt de över-
väganden som legat till grund för bestämmelsen i 3 kap. 15 § första
stycket lagen om allmän försäkring avses i första hand situationer som
kan uppkomma under krigstillstånd då en försäkrad tvångsvis tas om
hand på det allmännas bekostnad, för internering eller liknande (SOU
1944:15 s. 154-156).
Om den som uppbär folkpension i form av förtidspension, efterlevan-
depension i form av omställningspension, särskild efterlevandepension
eller änkepension, under hel månad på statens bekostnad är intagen i
Prop. 1994/95:8
59
anstalt eller ock tillfälligt vistas utom anstalt, får hans månatliga folk-
pension enligt 10 kap. 2 § lagen om allmän försäkring inte betalas med
högre belopp än regeringen bestämmer. Enligt samma paragraf får
försäkringskassan medge nära anhörig, som är beroende av den pen-
sionsberättigade för sitt uppehälle, rätt att helt eller delvis uppbära
pensionen. Enligt paragrafen får barnpension inte betalas ut för barn
som under en hel månad på statens bekostnad får vård på anstalt eller
annars erhåller kost och logi. Pensionsförmån får dock utgå i fråga om
elev vid specialskola för tid som eleven vistas utom skolan. För denna
tid gäller bestämmelserna om vårdbidrag i 9 kap. 5 § tredje stycket
lagen om allmän försäkring.
När en kommun eller ett landsting bekostar en pensionärs vistelse
under en hel månad på en institution får pensionärens folkpensions-
förmåner för månaden till en del betalas ut till kommunen eller lands-
tinget, om de begär det. Om pensionären skall betala ersättning enligt
34 § första stycket socialtjänstlagen, har kommunen eller landstinget
inte rätt att få del av hans folkpensionsförmåner. Det nu sagda följer av
10 kap. 3 § lagen om allmän försäkring och 1-3 §§ kungörelsen
(1962:393) om rätt i vissa fall för kommun eller annan att uppbära
folkpension. Till institutioner som aves i lagen om allmän försäkring
och den nämnda kungörelsen hör hem för vård eller boende och familje-
hem enligt socialtjänstlagen samt specialsjukhus och andra institutioner
och enskilda hem inom omsorgsvården för utvecklingsstörda. Med hem
för vård och boende avses i första hand ett hem inom socialtjänsten där
verksamheten bedrivs av landstinget eller kommunen och där man tar
emot enskilda för vård, behandling, omvårdnad eller tillsyn i förening
med ett boende. Också institution som drivs av enskild person eller
sammanslutning kan räknas som hem för vård eller boende, om den tar
emot enskilda för socialnämndens räkning. Under begreppet hem för
vård eller boende faller barn- och ungdomsinstitutioner av olika slag,
såsom barn- och ungdomshem, hem för särskild tillsyn enligt 12 § lagen
(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, hem för vård
eller boende som drivs av enskild, bampsykiatrisk klinik och liknande,
t.ex. behandlingshem eller sjukhem för psykiskt sjuka barn och ungdo-
mar. Också behandlingshem och enskilda vårdhem för missbrukare
faller in under begreppet hem för vård eller boende.
Med familjehem avses enligt 35 § socialtjänstförordningen (1981:750)
enskilt hem där barn genom socialnämndens försorg placeras för vård
och fostran eller vuxna placeras för vård och omvårdnad.
Handikappersättning eller vårdbidrag betalas enligt 9 kap. 5 § andra
stycket lagen om allmän försäkring inte till den som vårdas på en
institution som tillhör eller till vars drift bidrag utges från staten, kom-
mun eller landsting, om vården kan beräknas pågå minst sex månader.
Detsamma gäller om han vårdas utanför institutionen genom dess
försorg eller i annat fall vårdas utanför institutionen och staten, kommu-
nen eller landstinget är huvudman för vården.
Om någon har fått bistånd till sin försörjning genom socialbidrag
enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620), får socialnämnden från försäk-
Prop. 1994/95:8
60
ringskassan uppbära beviljad retroaktiv ersättning enligt lagen om
allmän försäkring eller enligt en annan författning. Bestämmelser om
detta finns i 17 kap. 1 § lagen om allmän försäkring. Som förutsättning
gäller att socialbidraget och ersättningen har betalats ut för samma tid.
Vidare får nämnden inte uppbära högre ersättning än vad nämnden har
betalat ut till den enskildes samt hans makes och minderåriga barns
försörjning.
Om socialnämnden har placerat ett barn i ett enskilt hem får försäk-
ringskassan enligt 4 § tredje stycket lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag och 8 § lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag betala ut
barnbidrag respektive förlängt barnbidrag till den som fostrar barnet
under förutsättning att socialnämnden begär det hos kassan. Har barnet
placerats i enskilt hem av någon annan än nämnden, får kassan besluta
att bidragen betalas ut till den som fostrar barnet, om vårdnadshavaren
i sin egenskap av bidragsmottagare begär det.
Får barnet under en hel månad på statens bekostnad vård på anstalt
eller på annat sätt kost och bostad, får bidragsförskott, förlängt bidrags-
förskott och särskilt bidrag till vissa adoptivbarn inte betalas ut för den
månaden. Detsamma gäller när barnet under en hel månad bor i bostad
med särskild service för barn och ungdomar, som avses i lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller på
huvudmannens bekostnad i familjehem enligt nämnda lag. Bidraget
betalas dock ut för tid då barnet är inackorderat vid sameskola. Be-
stämmelserna om detta finns i 8 § fjärde stycket lagen (1964:143) om
bidragsförskott, 12 § lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för
studerande, 7 § lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptiv-
barn. Med vård som staten bekostar avses enligt 6 § skollagen
(1985:1100) skolor för döva samt för syn-, hörsel- eller talskadade.
Vårdas ett barn under en hel månad i familjehem eller hem för vård
eller boende inom socialtjänsten, betalas bidragsförskott och särskilt
bidrag till vissa adoptivbarn ut till den kommun som svarar för vård-
kostnaden (9 § tredje stycket lagen om bidragsförskott och 7 § lagen om
särskilt bidrag till vissa adoptivbarn).
En myndighet kan i vissa angivna fall få uppbära det bidrag som först
förfaller till betalning efter beslut om bidrag. En förutsättning är dock
att det barn bidraget avser under den tid som bidraget belöper på i
väsentlig mån har fått sin försörjning av allmänna medel (9 § fjärde
stycket lagen om bidragsförskott, 12 § lagen om förlängt bidragsförskott
för studerande och 7 § lagen om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn).
Paragrafens första stycke innehåller en bestämmelse om att de uppgifter
som får registreras med stöd av 8 och 9 §§ i ett socialförsäkrings-
register skall anges så kortfattat som möjligt. Det åligger den register-
ansvarige att noga vaka över att bestämmelsen efterlevs.
Registreringen av uppgifter i ett socialförsäkringsregister är till för att
utnyttja ADB-mediets särskilda möjligheter som stöd för ärendehand-
Prop. 1994/95:8
61
läggning av mer rutinbetonad karaktär. Av integritetsskyddskäl är det av Prop. 1994/95:8
största vikt att de uppgifter som får förekomma anges så kortfattat som
möjligt. Normalt bör ett eller några ord eller en siffra vara tillräckligt.
En mer ingående bedömning av en persons förhållanden som kan
behövas i vissa ärenden, t.ex. om behovsprövade förmåner, skall
således inte kunna grundas på uppgifter i ett socialförsäkringsregister.
I andra stycket ges regeringen en möjlighet att i förordning ytterligare
begränsa innehållet i ett socialförsäkringsregister. En sådan begränsning
kan som framgår av kommentaren till 8 § ske av uppgifter som eljest
får registreras enligt nämnda paragraf.
Paragrafen behandlar möjligheten att anteckna sådana beslut av försäk-
ringskassa, Riksförsäkringsverket och domstol som avser särskilt käns-
liga uppgifter i ett socialförsäkringsregister. En mer allmän begränsning
av i vilken omfattning uppgifter i ett beslut får antecknas finns i övriga
innehållsbestämmelser i lagen.
Med beslut avses här såväl beslut under handläggningen av ett ärende,
t.ex. förelägganden av olika slag och s.k. provisoriska beslut (20 kap.
2 a § AFL), som beslut eller dom varigenom ärendet slutligt avgörs.
Paragrafen tar sikte på de särskilt känsliga uppgifter som avses i 9 §.
Ett beslut kan i sig eller tillsammans med andra uppgifter som får anges
utgöra en uppgift av sådan känslig natur som avses i 4 § och 6 § andra
stycket datalagen (1973:289). Ett sådant beslut får med vissa begräns-
ningar antecknas även om det inte omfattas av vad som är tillåtet att
registrera enligt 9 §.
Endast beslut i ärende som avses i 1 § första stycket får antecknas. Av
ett sådant beslut får endast antecknas utgången och de bestämmelser
som har tillämpats.
Paragrafen medger vidare att anteckning om huruvida beslutet har
överklagats får ske. Även för dessa fall gäller den begränsningen att
endast överklagande av ett beslut i ärende som avses i 1 § första stycket
får antecknas. Uppgiften är nödvändig för frågan om verkställighet av
ett beslut angående t.ex. utbetalning av beslutad ersättning.
Paragrafen medger att ett socialförsäkringsregister även får innehålla
uppgifter om tidpunkter för registrerade förhållanden. En förutsättning
för att uppgifterna skall få registreras är att de behövs för att tillgodose
ändamålen med registret. Här hänvisas vidare till den allmänna motive-
ringen.
Enligt paragrafen får också registreras uppgifter om tekniska och
administrativa förhållanden. Detta gör det möjligt att ange till vilken
försäkringskassa och till vilket lokalkontor hos en försäkringskassa som
någon hör eller har hört. Andra uppgifter som kan anges med stöd av
paragrafen är uppgifter i s.k. back-up-register, olika kodnummer för
registerföring och markeringar av förekomsten av tekniska fel samt
namn på handläggare. Vidare kan anges att handlingar har expedierats
62
eller infordrats och att vissa kontrollåtgärder har vidtagits. Anledningen
till att ett ärende har avslutats kan antecknas med stöd av förevarande
paragraf i den mån det ej är fråga om beslut.
Som administrativa uppgifter kan också räknas uppgift om särskild
sekretessprövning. En sådan uppgift anger att det finns anledning att
närmare pröva frågan om utlämnande av uppgifter ur registret eller ur
handlingar hos myndigheten. I detta sammanhang kan erinras om att en
uppgift som förs in i en allmän handling aldrig får raderas bort. Om
man rättar en uppgift, måste den felaktiga uppgiften fortfarande vara
klart avläsbar. Detta gäller även allmänna handlingar i form av ADB-
upptagningar (se prop. 1990/91:60 s. 36 med där gjord hänvisning till
KU 1982/83:13 s. 22). Med den felaktiga uppgiften bör förfaras så att
den inte ger upphov till missuppfattningar och misstag.
I paragrafens första stycke finns ett allmänt medgivande till sam-
bearbetning av uppgifter i olika socialförsäkringsregister. Regeringen
kan emellertid begränsa denna möjlighet genom föreskrifter i förord-
ning.
Enligt andra stycket får ett socialförsäkringsregister tillföras uppgifter
från ett sjukforsäkringsregister. Detta kan vara nödvändigt vid hand-
läggning av ärenden om utbetalningar av vissa förmåner. I 18 § lagen
om sjukforsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna anges
när utlämnande av uppgifter för detta ändamål kan ske till Riksförsäk-
ringsverket. Som förutsättning för att uppgifterna skall få tillföras ett
socialförsäkringsregister gäller dock att regeringen har föreskrivit att
detta får ske.
Det blir vidare möjligt att tillföra ett sjukforsäkringsregister uppgifter
från ett socialförsäkringsregister. Regeringen kan emellertid föreskriva
begränsningar av denna möjlighet. En förutsättning för att uppgifterna
skall få tillföras sjukforsäkringsregister är givetvis att uppgifterna är
sådana att de enligt lagen om sjukforsäkringsregister hos de allmänna
försäkringskassorna får ingå i ett lokalt sjukforsäkringsregister.
I tredje stycket sägs att det kan finnas ytterligare sambearbetnings-
möjligheter. Dessa möjligheter kan följa av föreskrifter i lag eller
förordning eller av beslut av Datainspektionen. Det bör understrykas att
tredje stycket inte har någon självständig betydelse utan endast tjänar
som en erinran om vad som kan vara bestämt i annan ordning. Som
exempel på register från vilka uppgifter kan tillföras ett socialförsäk-
ringsregister kan här nämnas
1. lokala folkbokföringsregister enligt lagen (1990:1536) om folk-
bokföringsregister och annat register som tillförs uppgifter från lokalt
folkbokföringsregister,
2. centralt skatteregister enligt lagen (1980:343) om skatteregister,
3. register hos Kriminalvårdsstyrelsen över häktade och intagna i
kriminalvårdsanstalt,
4. register hos Vämpliktsverket över värnpliktiga och kvinnor som har
Prop. 1994/95:8
63
antagits till militär grundutbildning,
5. register hos Räddningsverket över civilförsvarspliktiga.
Prop. 1994/95:8
I denna paragraf regleras registeransvaret för olika socialförsäkrings-
register i första stycket.
Bestämmelser om registeransvar medför enligt datalagen (1973:289)
flera skyldigheter. Den ansvarige skall iaktta att hanteringen av registret
inte leder till otillbörligt integritetsintrång. Därvid skall särskilt iakttas
att registret förs för ett bestämt ändamål, att inte andra uppgifter regi-
streras än som står i överensstämmelse med registrets ändamål, att
uppgifter inte utan medgivande av den registrerade, av myndigheter för-
säljs annat än i enlighet med lag, förordning eller särskilt beslut av
regeringen, att uppgifter inte samlas in, lämnas ut eller används annat
än i överensstämmelse med registrets ändamål eller enligt gällande
bestämmelser om utlämnande eller i enlighet med den registrerades
medgivande samt att uppgifterna i registret skyddas mot oavsiktlig eller
otillåten förstörelse eller mot otillåten ändring eller spridning (7 §). Hos
den registeransvarige skall det vidare finnas en förteckning över de
personregister som han är ansvarig för (7 a §). Den ansvarige skall
normalt rätta en personuppgift som är oriktig eller missvisande (8 §),
komplettera en uppgift som är ofullständig (9 §), på begäran snarast
lämna den registrerade besked om de uppgifter som finns om honom i
registret (10 §) och förstöra de uppgifter i registret som inte längre är
nödvändiga med hänsyn till registrets ändamål (12 §). Om den registre-
rade tillfogas skada genom att personregister innehåller oriktig eller
missvisande uppgift om honom, skall den registeransvarige ersätta
skadan (23 §). 1 datalagen finns även föreskrifter om straff och skade-
ståndsansvar i andra fall (20-23 §§).
1 denna paragraf har regleringen av registeransvaret utformats olika
beroende på för vem registret förs.
En försäkringskassa är registeransvarig för ett register som förs
särskilt för kassan eller för varje lokalkontor inom kassan. På motsva-
rande sätt är Riksförsäkringsverket registeransvarigt för register som
förs särskilt för verket. Ett sådant register kan vara aktuellt för ärenden
som endast Riksförsäkringsverket handlägger, t.ex. ärenden om yrkes-
skadelivräntor enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring och
motsvarande äldre bestämmelser.
Beträffande register som förs gemensamt för alla försäkringskassor
och Riksförsäkringsverket har försäkringskassorna och Riksförsäk-
ringsverket gemensamt registeransvar. Den enskilda försäkringskassans
ansvar avser främst behandlingen av uppgifter hos kassan. Uttrycket
behandling av uppgifter innefattar inte bara hanteringen av uppgifterna
när de väl har registrerats utan även insamlingen och registreringen av
dem. Själva registerhållningen räknas också som behandling i detta sam-
manhang.
Både försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket måste se till att
64
hanteringen av registret inte leder till otillbörligt integritetsintrång och
att registret används endast för sitt ändamål. Det åligger kassorna och
verket att genom interna föreskrifter begränsa tjänstemännens tillgång
till uppgifter i registret så att de får tillgång till enbart sådana uppgifter
som de behöver för att fullgöra sina uppgifter. Sådan användning av
registret som är av särskilt känslig natur, t.ex. sökningar där känsliga
uppgifter används som sökbegrepp, bör förbehållas ett mycket begränsat
antal befattningshavare.
Såväl en försäkringskassa som Riksförsäkringsverket har tillgång till
uppgifterna i registret. De måste därför var och en på sitt håll se till att
lämpliga åtgärder vidtas för att skydda uppgifterna mot oavsiktlig eller
otillåten förstörelse eller mot otillåten ändring eller spridning. Att de har
tillgång till uppgifterna innebär också att de var och en för sig svarar
för att uppgifterna inte lämnas ut annat än i överensstämmelse med
registrets ändamål, meddelade bestämmelser eller i enlighet med den
registrerades medgivande.
När det gäller den del av registeransvaret som avser skyldigheten att
se till att uppgifter inte samlas in och registreras annat än i överensstäm-
melse med registrets ändamål har den försäkringskassa i vars ärende
uppgiften förekommer i praktiken ensam ansvar. Uppgifterna i registret
utgör nämligen underlag för försäkringskassans handläggning av ärenden
och ingen annan än kassan bestämmer vad som skall antecknas i ärende-
na. Av samma skäl kommer skyldigheten att rätta felaktiga eller miss-
visande uppgifter i registret att ligga på försäkringskassan.
Den försäkringskassa som i praktiken har ansvaret torde vanligen
också vara den som har tillgång till underlag för att avgöra om en
registrerad uppgift skall rättas. I de fall uppgiften har registrerats i ett
ärende som handlagts av någon annan försäkringskassa eller av Riks-
försäkringsverket bör den registeransvarige kontrollera uppgiftens riktig-
het med den andra kassan resp, verket. Om samma påstått felaktiga
uppgift förekommer hos flera registeransvariga försäkringskassor bör en
eventuell rättelse ske efter samråd med dessa kassor.
Oavsett vad här sagts om uppdelningen i praktiken mellan de register-
ansvariga har var och en av dem ett ansvar gentemot den registrerade i
fråga om rättelse och skadeståndsskyldighet.
I paragrafens andra stycke föreskrives särskilt om den del av register-
ansvaret som avser skyldigheten att på begäran snarast lämna den
registrerade besked om de uppgifter som finns om honom i registret.
Enligt denna föreskrift åläggs Riksförsäkringsverket att lämna under-
rättelse enligt 10 § datalagen i fråga om uppgift i register som förs
gemensamt för de allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkrings-
verket.
Prop. 1994/95:8
I paragrafen regleras frågan om terminalåtkomst. Frågan har kommente-
rats närmare i avsnitt 7.7 Som framgår av paragrafen får terminal-
åtkomst till ett socialförsäkringsregister endast finnas hos de allmänna
försäkringskassorna, Riksförsäkringsverket, Statens löne- och pensions-
5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 8
65
verk och Kommunernas pensionsanstalt.
Enligt första stycket gäller som huvudregel att den som har registeran-
svar för ett register också har terminalåtkomst till registret. Vidare kan
de allmänna försäkringskassorna få terminalåtkomst till register som förs
för Riksförsäkringsverket i den utsträckning regeringen föreskriver det.
En sådan åtkomst kan vara nödvändig för att försäkringskassan skall
kunna samordna förmåner som kassan beslutar om med bl.a. yrkes-
skadelivräntor som Riksförsäkringsverket handhar.
I den utsträckning regeringen föreskriver får enligt andra stycket även
pensionsverket och pensionsanstalten ha terminalåtkomst till ett social-
försäkringsregister. Åtkomsten får dock bara gälla uppgifter som behövs
för att handlägga ärenden hos pensionsverket eller pensionsanstalten
rörande utbetalningar av socialförsäkringsförmåner och samordning av
avtalspensionsförmåner. I kommentaren till 4 § anges vilka ärenden som
avses.
Riksförsäkringsverket utesluts, såsom paragrafen är utformad, från
terminalåtkomst till ett socialförsäkringsregister som förs särskilt för en
försäkringskassa. Detsamma gäller för andra försäkringskassor. Be-
träffande sådana socialförsäkringsregister kan regeringen enligt tredje
stycket meddela föreskrifter som ytterligare begränsar terminalåt-
komsten. Dessa register kan vara inrättade så att de förs för sig av varje
lokalkontor inom kassan. Regeringen kan i sådana fall genom före-
skrifter ytterligare begränsa terminalåtkomsten t.ex. så att endast det
berörda lokalkontoret får terminalåtkomst.
Av allmänna förvaltningsprinciper följer att den som har terminalåt-
komst bara får utnyttja registret i den utsträckning som behövs för att
han skall kunna sköta sina åligganden. Det bör framhållas att en upp-
tagning av uppgifter som en myndighet har terminalåtkomst till kan vara
allmän handling hos den myndigheten. Det åligger därför myndigheten
att ta ställning till framställningar om utlämnande av uppgifterna.
I paragrafen föreskrivs tystnadsplikt för den som hos Kommunernas
Pensionsanstalt tar del av uppgifter i ett socialförsäkringsregister. En
sådan befattningshavare får inte obehörigen röja vad han därigenom fått
veta om enskilds ekonomiska och personliga förhållanden. Om han gör
det, kan han enligt 20 kap. 3 § brottsbalken dömas för brott mot tyst-
nadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. Denna bestämmelse
föranleds av att Kommunernas pensionsanstalt inte är någon myndighet
varför sekretesslagens bestämmelser om tystnadsplikt inte omfattar
befattningshavare hos anstalten.
Prop. 1994/95:8
Paragrafen reglerar vad som vid sidan av sekretesslagen (1980:100)
gäller för utlämnande av uppgifter från ett socialförsäkringsregister. Vad
som regleras är alltså endast i vad mån utlämnande kan ske på medium
för automatisk databehandling. Sekretessprövning skall göras oberoende
66
av i vilken form uppgifterna skall lämnas ut. En begäran om utfående
av uppgifter på ADB-medium måste således prövas enligt båda regel-
systemen.
Många uppgifter som får registreras i ett socialförsäkringsregister
kommer att omfattas av bestämmelserna om socialförsäkringssekretess i
7 kap. 7 § sekretesslagen. Sådana uppgifter får lämnas ut till andra
myndigheter, om det följer av en uppgiftsskyldighet som är bestämd i
lag eller förordning (14 kap. 1 § sekretesslagen). Ett utlämnande kan
också ske efter en bedömning vid varje utlämningstillfälle med tillämp-
ning av den s.k. generalklausulen (14 kap. 3 § sekretesslagen). Dessa
bestämmelser gäller oavsett på vilket medium uppgifterna lämnas ut.
Dessutom kan utlämnande ske till enskilda med stöd av bestämmelserna
i 20 kap. 9 a § lagen om allmän försäkring (1962:381).
En särskild bestämmelse om personregistersekretess finns i 7 kap.
16 § första stycket sekretesslagen. Enligt bestämmelsen gäller sekretess
för personuppgift i personregister, om det kan antas att utlämnande
skulle medföra att uppgiften används för automatisk databehandling i
strid med datalagen (1973:289). Förbudet gäller oavsett på vilket me-
dium uppgifterna lämnas ut. Det har dock störst betydelse då fråga upp-
kommer om att lämna ut uppgifter på ADB-medium. Ett sådant utläm-
nande kräver således i allmänhet att mottagaren har tillstånd av Data-
inspektionen eller författningsstöd för att föra ett personregister som
innehåller de uppgifter som skall lämnas ut. Uppfyller mottagaren dessa
krav, bestämmer den utlämnande myndigheten i vilken form utlämnande
skall ske. En bestämmelse av motsvarande innebörd för andra än myn-
digheter finns i 11 § datalagen.
Möjligheterna för en myndighet att bestämma i vilken form utläm-
nande skall ske kan inskränkas genom lag eller förordning. I denna
paragraf ges sådana föreskrifter. I paragrafen anges nämligen att utläm-
nande av uppgifter på medium för automatisk databehandling från ett
socialförsäkringsregister måste ha stöd i lag eller förordning. Utform-
ningen av föreskriften utesluter att stödet ges i författning på lägre nivå.
Utlämnande av uppgift får vidare ske om uppgifterna skall användas
för forskning eller framställning av statistik. Om uppgifter skall lämnas
till Statistiska centralbyrån eller Arbetarskyddsverket för statistikända-
mål, får det således ske på ADB-medium direkt med stöd av denna
paragraf.
En bestämmelse som medger att utlämnandet får ske på ADB-medium
finns också i 13 § första stycket. Enligt den bestämmelsen får nämligen
uppgifter tillföras ett socialförsäkringsregister från ett annat sådant
register, om inte regeringen föreskriver något annat.
Paragrafen reglerar vilka uppgifter som får användas som sökbegrepp.
I första stycket föreskrivs förbud mot att använda vissa känsliga
uppgifter som sökbegrepp. Förbudet gäller uppgifter om huruvida den
registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt eller delvis på
Prop. 1994/95:8
67
det allmännas bekostnad eller är häktad, intagen på kriminalvårdsanstalt
eller av annan orsak har tagits om hand på det allmännas bekostnad.
Som anförs i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.9) kan det inte
uteslutas att programfel uppkommer och att de upptäcks efter det att
många beslut har fattats. För att man skall kunna leta reda på de fel-
aktiga besluten och rätta dem öppnas i första stycket en möjlighet att
också använda de förut angivna känsliga uppgifterna som sökbegrepp.
Beträffande övriga uppgifter föreskrivs i andra stycket att det är tillåtet
att använda dem som sökbegrepp bara om det behövs för tillämpning av
lag eller förordning som avses i 1 § första stycket. Vidare föreskrivs att
uppgifter i registret får användas som sökbegrepp om det behövs för
rättelse, tillsyn, uppföljning, utvärdering, urval för forskning och
framställning av statistik. Med rättelse avses såväl rättelse av felaktiga
eller missvisande uppgifter i ett register som rättelse av beslut som har
blivit felaktiga till följd av t.ex. programfel.
Regeringen kan föreskriva ytterligare begränsningar av användningen
av uppgifter som sökbegrepp under förutsättning att begränsningarna
avser att ge skydd för de registrerades personliga integritet.
Prop. 1994/95:8
19 §
Paragrafen innehåller bestämmelser som tar över arkivlagens (1990:782)
föreskrifter om gallring. Den särskilda regleringen beror på hänsynen
till de registrerades personliga integritet. Motiven har närmare utveck-
lats i avsnitt 7.10.
I första stycket föreskrivs att en uppgift i ett register skall gallras tio år
efter det att den registrerades. Bestämmelsen har utformats så att upp-
giften skall gallras tidigare, om regeringen har föreskrivit det. Uppgiften
skall dock vara kvar, om den fortfarande har betydelse för handlägg-
ningen av ett ärende som avses i 1 § första stycket.
Av andra stycket framgår att bestämmelserna i första stycket gäller i
den utsträckning inte undantag därifrån stadgats i en förordning eller i
föreskrifter som har meddelats med stöd av en förordning. Undantaget
får bara gälla bevarandet av ett urval för forskningens behov (jfr prop.
1989/90:70 s. 52 ff).
20 §
I paragrafen föreskrivs en skyldighet för den registeransvarige att
informera allmänheten om ett socialförsäkringsregister. Informationen
bör lämpligen ges i de handlingar i ärenden som den enskilde får del av
från försäkringskassorna eller Riksförsäkringsverket i samband med att
uppgifter till ett register hämtas in från honom. Vid sidan härav bör
också en mer allmän information förekomma i annonser, broschyrer etc.
Socialförsäkringsregisterlagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.
Ikraftträdandetidpunkten motiveras av att det efter ett antagande av
lagen kommer att krävas ett omfattande arbete med att upprätta de för-
ordningar som skall reglera inrättandet av olika socialförsäkringsre-
gister.
Ett socialförsäkringsregister skall enligt 2 § lagförslaget endast få föras
om regeringen genom förordning har beslutat att inrätta registret. När
lagen träder i kraft upphör således Datainspektionens möjlighet att
meddela tillstånd till inrättande och förande av sådana register. Be-
stämmelsen kommer även att gälla de register för vilka tillstånd med-
delats före ikraftträdandet. För att det skall vara möjligt att få en önsk-
värd övergång från register som grundas på tillstånd till register som
grundas på förordning föreslår vi att de register som vid tidpunkten för
lagens ikraftträdande finns inrättade på grundval av Datainspektionens
tillstånd skall få föras intill utgången av juni år 1996. Detta skall bara
gälla om registrets ändamål inte omfattas av vad som gäller för ett
socialförsäkringsregister som inrättats genom en förordning. I den ut-
sträckning tillståndsregistren ersätts av socialförsäkringsregister upphör
tillstånden att gälla. Den registeransvariga myndigheten har därvid att
iaktta anmälningsskyldigheten till Datainspektionen enligt 12 § datalagen
och 7 § dataförordningen (1982:480). Lokala sjukforsäkringsregister
avses bli inrättade successivt senast första halvåret år 1996. När dessa
register inrättas vid lokalkontoren kommer uppgifter att behöva föras
över från nuvarande centrala register. Bland de uppgifter som skall
föras över finns vissa uppgifter som framdeles enligt utformningen av
förslaget till socialförsäkringsregisterlag endast kommer att få finnas i
ett lokalt sjukforsäkringsregister. Det gäller vissa uppgifter som har
betydelse för rätten till ersättning. Övergångslösningen syftar till att
dessa uppgifter skall få ingå i ett centralt register till dess de lokala
sjukförsäkringsregistren inrättats.
Prop. 1994/95:8
6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 8
69
Prop. 1994/95:8
Bilaga 1
Till stöd för administrationen av socialförsäkringen finns en central data-
anläggning vid Riksförsäkringsverkets ADB- avdelning i Sundsvall. Till
denna dataanläggning är försäkringskassorna anslutna via det gemensam-
ma kommunikationsnätet. I det centrala datasystemet finns rikstäckande
sjukförsäkrings-, pensions-, bidrags- och familjebidragsregister. Sjukför-
säkringsregistret innehåller uppgifter om inskrivna i försäkringskassan
och andra som är berättigade till dagersättning, i form av t.ex. sjukpen-
ning, föräldrapenning, utbildningsbidrag, kontant arbetsmarknadsstöd och
dagpenning till värnpliktiga m.fl. Pensionsregistret omfattar förutom pen-
sionsärenden också uppgifter om arbetsskade- och yrkesskadelivräntor.
Bidragsregistret innehåller uppgifter om allmänna barnbidrag och bi-
dragsförskott. Familjebidragsregistret innehåller uppgifter om familje-
bidrag till värnpliktiga m.fl. Registren används förutom för administra-
tion av socialförsäkrings- och bidragssystemen också för samordning
med ersättningar från andra myndigheter och försäkringsinrättningar.
Förutom försäkringskassan kan även Riksförsäkringsverket och några
andra myndigheter via terminal ta del av uppgifter ur registren.
Försäkringskassornas datasystem fick sin nuvarande utformning i bör-
jan av 1970-talet. Redan efter några år konstaterades att systemet borde
förbättras. En parlamentarisk utredning, ALLFA-kommittén, lade under
år 1981 fram förslag till ändringar i datasystemet. Förslagen genomför-
des emellertid inte. Riksförsäkringsverket fick i stället i uppdrag att göra
en ny utredning, och efter flera års utredande lades under år 1988 fram
ett förslag som bl.a. innebar att grundinformationen för sjukförsäkringen
skulle lagras i lokala register, medan register där betydande stordrifts-
fördelar fanns (pensioner, barnbidrag, bidragsförskott m.m.) i första hand
skulle lagras centralt.
I februari 1991 lade vi fram ett delbetänkande - Lokala sjukförsäk-
ringsregister - vari vi föreslog en registerlag för lokala register som
skulle föras vid försäkringskassans lokalkontor med uppgifter för sjuk-
penning- och rehabiliteringsärendena.
De nuvarande centrala registren är reglerade genom ett stort antal beslut
med föreskrifter från Datainspektionen. Behovet av en författningsregle-
ring aktualiserades bl.a. i samband med de planerade lokala sjukförsäk-
ringsregistren. I direktiven för vår utredning angavs att riksdagen borde
ta ställning till en reglering av registren. I en första etapp skulle förslag
lämnas till reglering av de lokala sjukförsäkringsregistren och därefter
skulle en lagreglering också när det gällde övriga personregister inom
70
socialförsäkringsområdet komma till stånd. Utgångspunkten för utred-
ningsarbetet skulle vara gällande bestämmelser för socialförsäkringsom-
rådet.
I enlighet med direktiven lägger vi i detta slutbetänkande fram förslag
till registerlag och förordningar rörande de centrala personregistren inom
försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket. I detta slutbetänkande
redovisar vi överväganden och förslag rörande främst
- registerändamål
- registerinnehåll
- registeransvar
- sökbegrepp
- utlämnande av uppgifter
- gallring.
Handläggningen av ärenden om socialförsäkringsförmåner och liknande
förmåner förutsätter en omfattande personregistrering. Många av uppgif-
terna som förekommer i dessa ärenden kan vara integritetskänsliga. Så-
dana uppgifter ingår redan i dag i de centrala personregistren hos
försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket. Övriga uppgifter finns i
handlingar av olika slag, t.ex. i intyg eller utlåtanden från läkare eller i
socialutredningar. Dessa handlingar förvaras hos försäkringskassorna.
Även om uppgifterna således redan finns att tillgå vid försäkringskas-
sorna, kan en registrering på ADB-medium i sig innebära en ökad risk
för otillbörligt intrång i den personliga integriteten.
När det gäller att avgöra vilka personuppgifter som skall få föras in i
ett ADB-register och vad som i övrigt skall gälla för registret måste en
noggrann avvägning göras mellan hänsynen till den personliga integrite-
ten och försäkringskassornas resp. Riksförsäkringsverkets behov av till-
gång till uppgifter på ADB-medium för en rättssäker och effektiv hand-
läggning. Socialförsäkringssystemet i vårt land är uppbyggt på ett sätt
som i realiteten förutsätter ADB-stöd, om handläggningen skall uppfylla
grundläggande krav på rättssäkerhet och snabbhet. I lagstiftningen om
socialförsäkringsförmåner finns omfattande och många gånger inveckla-
de regler om samordning mellan förmåner av olika slag. Dessa regler
skulle inte kunna tillämpas, om handläggningen var baserad enbart på
uppgifter på papper.
Vi anser därför att all registrering på ADB-medium av känsliga person-
uppgifter som behövs för den handläggning av ärenden om socialförsäk-
ringsförmåner och andra förmåner som enligt lag eller annan författning
ankommer på försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket bör regleras
i författningsform. De register som regleringen avser kallar vi social-
försäkringsregister. Rättsområdet ändras ständigt, varför en fullständig
reglering av registreringen i lag skulle behöva undergå ständiga föränd-
Prop. 1994/95:8
Bilaga 1
71
ringar. Vi har därför valt att föreslå en lag som anger de från integri-
tetssynpunkt viktiga gränserna för personregistrering. Regeringen kan
sedan inom de i lagen angivna gränserna i förordningar närmare bestäm-
ma vilken handläggning ett register får inrättas för och vilka uppgifter
det får innehålla. Någon möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter
t.ex. om innehållet i registret som går utöver dem som anges i lagen
finns således inte. Regeringens möjligheter att meddela föreskrifter i
fråga om innehållet inskränker sig till verkställighetsföreskrifter. Genom
att lagen också innehåller regler om terminalåtkomst, utlämnande,
sökmöjligheter och gallring stärks skyddet för de registrerades personliga
integritet ytterligare.
Ett socialförsäkringsregister får byggas upp och användas för att tjäna
som stöd i försäkringskassornas och Riksförsäkringsverkets handläggning
av socialförsäkringsförmåner och liknande förmåner. Ändamålet be-
gränsas till den handläggning av ärenden som enligt lag eller annan
författning ankommer på kassorna och verket med undantag av de
ärenden för vilka de lokala sjukförsäkringsregistren skall föras enligt
lagen (1993:000) om sjukforsäkringsregister hos de allmänna försäk-
ringskassorna. Registret skall dock få användas för utbetalning av de
förmåner och ersättningar som avses i 2 § nämnda lag. Härutöver får ett
socialförsäkringsregister användas av Statens löne- och pensionsverk och
Kommunernas pensionsanstalt i begränsad omfattning. Försäkrings-
kassorna och Riksförsäkringsverket får också använda ett socialförsäk-
ringsregister för tillsyn, uppföljning, utvärdering och framställning av
statistik.
Register som inrättas för forskningsändamål eller för att framställa
statistik omfattas inte av den författningsreglering vi föreslår. Frågorna
rörande den enskildes personliga integritet i detta sammanhang bör enligt
vår mening bedömas utifrån ett mer allmänt perspektiv än vad som är
möjligt att anlägga i en författningsreglering av detta slag. Därtill kom-
mer att Datalagsutredningen i betänkandet (SOU 1993:10) En ny datalag
föreslår särskilda bestämmelser om behandling av känsliga uppgifter för
forsknings- och statistikändamål.
Vårdersättningsregister används för att administrera olika sjukvårds-
ersättningar. De innehåller uppgifter om sjukdomar, undersökningar och
behandlingar. Med vårt förslag kommer registrering av sådana uppgifter
inte att vara tillåten i ett socialförsäkringsregister. Vårdersättningsregister
kommer i väsentliga hänseenden att skilja sig från de socialförsäkrings-
register som inrättas med stöd av vårt lagförslag. Vi anser därför att
vårdersättningsregister bör regleras för sig i särskild lagstiftning.
Prop. 1994/95:8
Bilaga 1
Vad ett socialförsäkringsregister får innehålla bestäms av den handlägg-
ning av ärenden som ankommer på försäkringskassorna och Riksförsäk-
72
ringsverket enligt lag eller annan författning. Bestämmelserna om social-
försäkringsförmåner är omfattande och i många fall mycket invecklade.
Vi har därför inte ansett det möjligt att i lagen detaljreglera vad ett
socialförsäkringsregister skall få innehålla. Det blir i stället de materiella
regler som styr kassornas och verkets handläggning av socialförsäkrings-
ärenden som avgör vad som får antecknas i registret. Till skydd för den
personliga integriteten har vi dock föreskrivit kraftiga begränsningar av
denna möjlighet.
Endast de uppgifter som har betydelse för handläggningen till följd av
föreskrifter i lag eller annan författning får registreras.
En annan viktig begränsning gäller sådana känsliga uppgifter som
avses i 4 § och 6 § andra stycket datalagen (1973:289). I vårt lagförslag
anges i elva punkter vilka uppgifter av sådant slag som får förekomma i
ett socialförsäkringsregister. I övrigt får inga sådana uppgifter antecknas
i registret. De uppgifter som får förekomma skall antecknas så kortfattat
som möjligt. Försäkringskassas, Riksförsäkringsverkets och domstols
beslut får registreras såvitt avser utgången, tillämpade bestämmelser och
huruvida beslutet har överklagats.
För ett socialförsäkringsregister som förs gemensamt för försäkringskas-
sorna skall registeransvaret delas mellan kassorna och Riksförsäk-
ringsverket. För ett socialförsäkringsregister som förs särskilt för en
försäkringskassa eller särskilt för Riksförsäkringsverket skall berörda
kassa resp, verket ha registeransvar. Den som handlägger de ärenden för
vilka registret skall användas kommer således att vara registeransvarig.
I avsnitt 8 framhåller vi fördelarna från integritetssynpunkt med lokala
register, där varje kassa är registeransvarig för sina register.
Utlämnande av uppgifter från ett socialförsäkringsregister får ske på
ADB-medium endast om det följer av lag eller förordning eller om upp-
giften skall användas för forskning eller framställning av statistik. Mot
bakgrund av att lagen inte anger exakt vad ett socialförsäkringsregister
får innehålla har vi inte ansett det möjligt att detaljreglera i vilken ut-
sträckning ett utlämnande på ADB-medium skall tillåtas. Regleringen
bör ske i de registerförordningar som vårt förslag förutsätter. 1 våra för-
slag till förordningar har vi angett till vem och för vilket ändamål vi
bedömer att utlämnande bör få ske.
Trots de begränsningar i fråga om innehåll som vi föreslår kommer det
att finnas integritetskänsliga uppgifter i socialförsäkringsregistren. Enligt
vårt förslag skall det inte vara tillåtet att som sökbegrepp använda vissa
särskilt känsliga uppgifter. Det gäller tidpunkter för sjukhusvård, huru-
Prop. 1994/95:8
Bilaga 1
73
vida den registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt eller
delvis på det allmännas bekostnad eller är häktad, intagen på kriminal-
vårdsanstalt eller av annan orsak har tagits om hand på det allmännas
bekostnad. Förbudet innebär att tänkta sammanställningar där dessa upp-
gifter används som sökbegrepp inte är allmänna handlingar. Förbudet har
emellertid inte kunnat göras helt undantagslöst. Det kan nämligen inte
uteslutas att felaktiga beslut fattas till följd av fel i dataprogram. För att
man skall kunna leta reda på de felaktiga besluten och kunna rätta dem
har vi föreslagit att man för detta syfte, under viss begränsad tid, skall
kunna söka även på de nyss nämnda känsliga uppgifterna. En förutsätt-
ning är dock enligt vårt förslag att Datainspektionen har medgett an-
vändningen.
I övrigt gäller som förutsättning för att en uppgift skall få användas
som sökbegrepp att detta behövs för tillämpning av lag eller annan för-
fattning eller för rättelse, tillsyn, uppföljning, utvärdering, urval for
forskning eller framställning av statistik. En möjlighet finns for regering-
en att föreskriva ytterligare begränsningar.
Det är viktigt att uppgifterna i ett socialförsäkringsregister inte sparas
längre tid än som är nödvändigt. Vi föreslår därför att alla uppgifter i ett
ärende skall tas bort ur registret tio år efter det att uppgiften registrera-
des. Regeringen ges dock möjlighet att föreskriva en kortare gallringstid.
Om uppgiften fortfarande kan ha betydelse för handläggningen får den
sparas längre tid.
Ett urval av uppgifterna skall få sparas längre än tio år om regeringen
så förordnar. Sådana uppgifter skall förvaras av arkivmyndighet och
skall endast få användas för forskningsändamål.
Prop. 1994/95:8
Bilaga 1
74
Prop. 1994/95:8
Bilaga 2
1 § Denna lag tillämpas på personregister som behövs för sådan hand-
läggning av ärenden om socialförsäkringsförmåner och andra förmåner
som enligt lag eller annan författning ankommer på de allmänna försäk-
ringskassorna eller Riksförsäkringsverket {socialförsäkringsregister).
Med personregister förstås detsamma som i datalagen (1973:289).
Första stycket gäller inte personregister som får föras utan tillstånd
enligt datalagen eller som har inrättats med stöd av riksdagens beslut i
annan lag.
2 § Ett socialförsäkringsregister får föras endast om regeringen genom
en förordning har beslutat att inrätta registret. Regeringen meddelar före-
skrifter om registrets förande, i den mån denna lag inte innehåller före-
skrifter i samma hänseende.
Första stycket andra meningen innebär ingen inskränkning i Datain-
spektionens befogenhet att meddela föreskrifter med stöd av 6 a § och
18 § datalagen (1973:289).
Handläggning hos de allmänna försäkringskassorna och
Riksförsäkringsverket
3 § I den utsträckning regeringen föreskriver får de allmänna försäk-
ringskassorna och Riksförsäkringsverket använda ett socialförsäkrings-
register för den handläggning som anges i 1 § första stycket. Försäk-
ringskassorna och verket får också använda sådant register för förbere-
dande åtgärder för handläggningen.
I fråga om handläggning som avses i 2 och 3 §§ lagen (1993:000) om
sjukforsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna gäller enbart
bestämmelserna om förande av sjukforsäkringsregister i den lagen. Ett
socialförsäkringsregister får dock i den utsträckning regeringen föreskri-
ver användas för utbetalning av de förmåner och ersättningar som anges
i 2 § nämnda lag.
Handläggning hos Statens löne- och pensionsverk och
Kommunernas pensionsanstalt
4 § I den utsträckning som regeringen föreskriver får Statens löne- och
pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt använda ett socialför-
säkringsregister för handläggning av ärenden där rörande utbetalningar
av socialförsäkringsförmåner och samordning av avtalspensionsförmåner.
75
Övrig användning
5 § En allmän försäkringskassa och Riksförsäkringsverket får använda
ett socialförsäkringsregister för uppföljning, utvärdering och framställ-
ning av statistik beträffande den verksamhet hos försäkringskassan
respektive verket som registret får användas för enligt 3 §. Beträffande
sådan verksamhet hos försäkringskassorna får Riksförsäkringsverket
dessutom använda ett socialförsäkringsregister för tillsyn, uppföljning,
utvärdering och framställning av statistik.
6 § En person får antecknas i ett socialförsäkringsregister, om
1. han förekommer i ett ärende som avses i 1 § första stycket eller, då
förberedande åtgärder för handläggning vidtas, kan förekomma i ett
sådant ärende, och
2. uppgifter i fråga om honom har betydelse för handläggningen av
ärendet till följd av föreskrift i lag eller annan författning.
7 § I ett socialförsäkringsregister skall beträffande personer som avses i
6 §, anges i lokala folkbokföringsregister registrerade uppgifter om
1. personnummer och namn,
2. adress och telefonnummer och, om det behövs för handläggningen,
3. folkbokföringsort och folkbokföringsfastighet.
Förekommer inte uppgifter som avses i första stycket 1 och 2 i det
lokala folkbokföringsregistret, skall i stället anges tillgängliga uppgifter
om identitet, adress och telefonnummer.
Utan hinder av första och andra styckena får dessutom anges ytterliga-
re uppgifter om namn, adress och telefonnummer.
8 § 1 fråga om personer som avses i 6 § får vidare, med de begränsning-
ar som följer av andra stycket, i ett socialförsäkringsregister anges upp-
gifter om medborgarskap, civilstånd samt ekonomiska och personliga
förhållanden. Detta gäller dock bara om uppgifterna till följd av före-
skrift i lag eller annan författning har betydelse för handläggningen av
ärende som avses i 1 § första stycket.
Uppgifter om den registrerade som avses i 4 § datalagen (1973:289)
och uppgifter som utgör omdöme eller annan värderande upplysning om
den registrerade får anges endast om de gäller
1. tidpunkt för sjukanmälan,
2. sjukperiod,
3. grad av nedsatt arbetsförmåga,
4. förekomsten av ansökan om smittbärarpenning och den tidsperiod
för vilken smittbärarpenning begärs,
5. förekomsten av ansökan om ersättning enligt lagen (1988:1465) om
ersättning och ledighet för närståendevård och den tidsperiod för vilken
sådan ersättning begärs,
6. förekomsten av anmälan om tillfällig föräldrapenning och den tids-
period för vilken tillfällig föräldrapenning begärs,
7. beräknad tidpunkt för barns födelse,
8. förekomsten av anmälan om arbetsskada, yrkesskada, skada som
omfattas av statligt personskadeskydd och skada till följd av olycksfall
på grund av krigshändelse samt tidpunkt då sådan skada inträffat,
9. tidpunkter för sjukhusvård,
10. huruvida han får eller har fått vård eller försörjning helt eller delvis
på det allmännas bekostnad,
Prop. 1994/95:8
Bilaga 2
76
11. huruvida han är häktad, intagen på kriminalvårdsanstalt eller av
annan orsak har tagits om hand på det allmännas bekostnad.
De uppgifter som får anges med stöd av första och andra styckena
skall anges så kortfattat som möjligt.
9 § I ett socialförsäkringsregister får utan hinder av 8 § andra stycket
anges försäkringskassas, Riksförsäkringsverkets och domstols beslut i
ärende som avses i 1 § första stycket såvitt avser utgången och de be-
stämmelser som har tillämpats samt huruvida beslutet har överklagats.
10 § Ett socialförsäkringsregister får även innehålla uppgifter om tid-
punkter för registrerade förhållanden samt tekniska och administrativa
uppgifter, om uppgifterna behövs för att tillgodose ändamålen med
registret.
11 § Om regeringen inte föreskriver något annat, får uppgifter till ett
socialförsäkringsregister hämtas från ett annat sådant register.
I den utsträckning regeringen föreskriver får ett socialförsäkringsre-
gister tillföras uppgifter från ett sjukförsäkringsregister som förs med
stöd av lagen (1993:000) om sjukförsäkringsregister hos de allmänna
försäkringskassorna. Ett sådant register får tillföras uppgifter som anges
i 7 § från ett socialförsäkringsregister i den mån regeringen inte före-
skriver något annat.
Av föreskrifter i lag eller förordning eller av beslut av Datainspektio-
nen kan följa att ett socialförsäkringsregister får tillföras uppgifter som
avses i 7 och 8 §§ från andra personregister.
Prop. 1994/95:8
Bilaga 2
12 § Vem som är registeransvarig för socialförsäkringsregister framgår
av följande uppställning.
Register
Register som förs gemensamt
för de allmänna försäkrings-
kassorna
Register som förs särskilt
för en allmän försäkringskassa
Register som förs särskilt för
Riksförsäkringsverket
Registeransvar
Varje försäkringskassa för be-
handling av uppgifter hos kassan
Riksförsäkringsverket
Försäkringskassan
Riksförsäkringsverket
Begär någon hos en allmän försäkringskassa att få underrättelse enligt
10 § datalagen (1973:289) i fråga om uppgift i ett register som förs
gemensamt for de allmänna försäkringskassorna, skall underrättelsen
lämnas av Riksförsäkringsverket.
13 § Den som är registeransvarig enligt 12 § har terminalåtkomst till det
register som ansvaret gäller. Härutöver får de allmänna försäkringskas-
sorna, Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt
ha terminalåtkomst till ett socialförsäkringsregister i den mån regeringen
7 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 8
77
föreskriver det. Pensionsverkets och pensionsanstaltens terminalåtkomst
får dock bara gälla uppgifter som behövs där for handläggning av ären-
den som avses i 4 §.
I fråga om socialförsäkringsregister som förs särskilt for en allmän för-
säkringskassa gäller de ytterligare begränsningar av terminalåtkomst som
regeringen föreskriver.
Den som hos Kommunernas pensionsanstalt tar befattning med uppgif-
ter i ett socialförsäkringsregister får inte obehörigen röja vad han där-
igenom fått veta om enskilds ekonomiska och personliga förhållanden.
14 § Utlämnande av uppgifter i ett socialförsäkringsregister får ske på
medium för automatisk databehandling endast om detta följer av lag
eller förordning eller om uppgiften skall användas for forskning eller
framställning av statistik.
15 § Uppgifter som avses i 8 § andra stycket 9 11 får inte användas
som sökbegrepp. Datainspektionen får dock for särskilt fall medge att
sådana uppgifter under viss bestämd tid används som sökbegrepp om det
behövs för att avhjälpa fel som har uppkommit till följd av brister i ett
dataprogram och felet inte kan avhjälpas på något annat sätt.
Övriga uppgifter i ett socialförsäkringsregister får användas som sökbe-
grepp endast om det behövs för tillämpning av lag eller annan författ-
ning eller för rättelse, tillsyn, uppföljning, utvärdering, urval för forsk-
ning eller framställning av statistik. Utan hinder härav gäller de ytterli-
gare begränsningar av användningen som regeringen föreskriver till
skydd för de registrerades personliga integritet.
16 § En uppgift i ett socialförsäkringsregister skall gallras tio år efter det
att den registrerades eller efter den kortare tid som regeringen föreskri-
ver. Detta gäller dock inte, om uppgiften fortfarande kan ha betydelse
för handläggningen av ett ärende som avses i 1 § första stycket.
Utan hinder av första stycket gäller föreskrifter som har meddelats i en
förordning eller med stöd av en förordning och som gäller bevarande av
ett urval av material för forskningens behov. Sådant material skall över-
lämnas till arkivmyndighet.
17 § Den som är registeransvarig for ett socialförsäkringsregister skall se
till att allmänheten på lämpligt sätt får information om registret. Infor-
mationen skall innehålla en beskrivning av de uppgifter som registret får
innehålla samt upplysning om
1. ändamålen med registret,
2. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret,
3. rätten att få registerutdrag och rättelse till stånd enligt datalagen
(1973:289),
4. de begränsningar i fråga om terminalåtkomst, utlämnande av uppgif-
ter på medium för automatisk databehandling, sökbegrepp och bevarande
av uppgifter som gäller för registret.
Prop. 1994/95:8
Bilaga 2
78
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Ett personregister som har
inrättats före ikraftträdandet får utan hinder av denna lag föras intill
utgången av år 1994. Detta gäller dock bara i den utsträckning registrets
ändamål inte omfattas av vad som gäller för ett inrättat socialförsäk-
ringsregister.
Prop. 1994/95:8
Bilaga 2
79
Yttrande över utredningens slutbetänkande (SOU 1993:11) Socialförsäk-
ringsregister har avgetts av Justitiekanslem, Försäkringsöverdomstolen,
Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Malmöhus län, Domstolsverket,
Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Datainspektionen, Kriminalvårds-
styrelsen, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Statistiska
centralbyrån, Statens löne- och pensionsverk, Vämpliktsverket, Över-
styrelsen för civil beredskap, Centrala studiestödsnämnden, Riksarkivet,
Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen, Statens invandrarverk,
Riksdagens ombudsmän (JO), Arbetsmiljöinstitutet, Forskningsrådsnämn-
den, Socialvetenskapliga forskningsrådet, Samhall, Landstingsförbundet,
Svenska kommunförbundet, Kommunernas pensionsanstalt, Försäkrings-
kasseförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens central-
organisation, Sveriges akademikers centralorganisation, Svenska Arbets-
givareföreningen, Företagarnas Riksorganisation, Arbetslöshetskassornas
samorganisation, Pensionärernas riksorganisation, Svenska Läkaresäll-
skapet, Sveriges Läkarförbund och Integritetsskyddsutredningen
(1993:03).
Prop. 1994/95:8
Bilaga 3
80
Datainspektionen har anmodats att avge yttrande över ett förslag till
lagrådsremiss med förslag till lag om socialförsäkringsregister.
Datainspektionen har ingenting att erinra mot förslaget.
Prop. 1994/95:8
Bilaga 4
81
Prop. 1994/95:8
Bilaga 5
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag tillämpas på personregister som behövs för sådan hand-
läggning av ärenden om socialförsäkringsförmåner och andra förmåner
som enligt lag eller förordning ankommer på de allmänna försäkrings-
kassorna eller Riksförsäkringsverket (socialförsäkringsregister)
Med personregister förstås detsamma som i datalagen (1973:289).
Lagen tillämpas inte på
1. personregister som får föras utan tillstånd enligt datalagen,
2. personregister som har inrättats med stöd av annan lag, eller
3. personregister för handläggning av ärenden om vårdersättning.
2 § Ett socialförsäkringsregister får föras endast om regeringen genom
en förordning har beslutat att inrätta registret. Regeringen får meddela
föreskrifter om registrets förande, såvida inte denna lag innehåller före-
skrifter i samma hänseende.
Handläggning hos de allmänna försäkringskassorna och
Riksförsäkringsverket
3 § De allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket får, i
den utsträckning regeringen föreskriver, använda ett socialförsäkrings-
register för den handläggning som anges i 1 § första stycket. Försäk-
ringskassorna och verket får också använda ett sådant register för för-
beredande åtgärder för handläggningen.
Ett socialförsäkringsregister får i den utsträckning regeringen före-
skriver användas för utbetalning av de förmåner och ersättningar som
anges i 2 § lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de allmänna
försäkringskassorna samt för inbetalning av avgifter för frivillig sjuk-
penningförsäkring och för sådana försäkringar som avses i 6 § nämnda
lag.
Handläggning hos Statens löne- och pensionsverk och
Kommunernas pensionsanstalt
4 § Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt
får, i den utsträckning som regeringen föreskriver, använda ett socialför-
säkringsregister för handläggning av ärenden om utbetalningar av social-
försäkringsförmåner och samordning av avtalspensionsförmåner.
82
Övrig användning
5 § En allmän försäkringskassa får använda ett socialförsäkringsregister
for uppföljning, utvärdering, framställning av statistik och egen tillsyn
beträffande den verksamhet hos försäkringskassan som registret får an-
vändas för enligt 3 §.
Riksförsäkringsverket får använda ett socialförsäkringsregister for upp-
följning, utvärdering och framställning av statistik beträffande den verk-
samhet hos verket och försäkringskassorna som registret får användas för
enligt 3 §. Verket får dessutom använda ett socialförsäkringsregister for
tillsyn av sådan verksamhet hos försäkringskassorna.
6 § Ett socialförsäkringsregister får innehålla uppgifter om en person
1. om personen förekommer i ett ärende som avses i 1 § första stycket
eller, då förberedande åtgärder för handläggning vidtas, kan förekomma
i ett sådant ärende, och
2. uppgifter i fråga om personen har betydelse för handläggningen av
ärendet.
7 § I ett socialförsäkringsregister får beträffande personer som avses i
6 § registreras uppgifter om personnummer, namn, adress, folkbokfö-
ringsort, folkbokföringsfastighet och telefonnummer.
8 § I fråga om personer som avses i 6 § får, med de begränsningar som
anges i 9 § och 10 § andra stycket, i ett socialförsäkringsregister
registreras uppgifter om medborgarskap, civilstånd samt sådana ekono-
miska och personliga förhållanden som har betydelse for rätten till och
utbetalning av förmåner. Detta gäller dock bara om uppgifterna har be-
tydelse for handläggningen av ärenden som avses i 1 § första stycket.
9 § Uppgifter om den registrerade som avses i 4 § datalagen (1973:289)
och uppgifter som utgör omdöme eller annan värderande upplysning om
den registrerade får anges endast om de gäller
1. tidpunkt för sjukanmälan,
2. sjukperiod,
3. grad av nedsatt arbetsförmåga,
4. förekomsten av ansökan om smittbärarpenning enligt lagen
(1989:255) om ersättning till smittbärare och den tidsperiod for vilken
smittbärarpenning begärs,
5. förekomsten av ansökan om ersättning enligt lagen (1988:1465) om
ersättning och ledighet for närståendevård och den tidsperiod för vilken
sådan ersättning begärs,
6. förekomsten av anmälan om tillfällig föräldrapenning och den tids-
period för vilken tillfällig föräldrapenning begärs,
7. beräknad tidpunkt för barns födelse,
8. tidpunkt for ansökan om havandeskapspenning
9. förekomsten av anmälan om arbetsskada, yrkesskada, skada som
omfattas av statligt personskadeskydd och skada till följd av olycksfall
på grund av krigshändelse samt tidpunkt då sådan skada inträffat,
10. förekomsten av ansökan eller anmälan om assistansersättning enligt
5 § lagen (1993:389) om assistansersättning,
11. förekomsten av sådan särskild grund for beaktande av högre bo-
stadskostnad som avses i 14 § tredje stycket och 17 § fjärde stycket
lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
Prop. 1994/95:8
Bilaga 5
83
12. tidpunkter för sjukhusvård,
13. huruvida den registrerade får eller har fått vård eller försörjning
helt eller delvis på det allmännas bekostnad,
14. huruvida den registrerade är häktad, intagen på kriminalvårdsanstalt
eller av annan orsak har tagits om hand på det allmännas bekostnad.
10 § De uppgifter som får registreras med stöd av 8 och 9 §§ skall an-
ges så kortfattat som möjligt.
Regeringen kan i förordning ytterligare begränsa innehållet i ett social-
försäkringsregister.
11 § Beslut av försäkringskassa, Riksförsäkringsverket och domstol i
ärende som avses i 1 § första stycket vilket innehåller uppgifter som
avses i 9 § får registreras endast såvitt avser utgången och de bestäm-
melser som har tillämpats samt huruvida beslutet har överklagats.
12 § Ett socialförsäkringsregister får även innehålla uppgifter om tid-
punkter för registrerade förhållanden samt tekniska och administrativa
uppgifter, om uppgifterna behövs för att tillgodose ändamålet med
registret.
13 § Uppgifter till ett socialförsäkringsregister får, om regeringen inte
föreskriver annat, hämtas från ett annat sådant register.
Ett socialförsäkringsregister får, i den utsträckning regeringen före-
skriver, tillföras sådana uppgifter från ett sjukförsäkringsregister som får
lämnas ut med stöd av 18 § lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister
hos de allmänna försäkringskassorna. Ett sådant register får tillföras
uppgifter enligt 8 - 15 §§ nämnda lag från ett socialförsäkringsregister i
den mån regeringen inte föreskriver något annat.
Av föreskrifter i lag eller förordning eller av beslut av Datainspektio-
nen kan följa att ett socialförsäkringsregister får tillföras uppgifter som
avses i 7 - 9 §§ från andra personregister.
14 § Registeransvarig för ett socialförsäkringsregister, är om registret
förs särskilt för en allmän försäkringskassa eller dess lokalkontor, för-
säkringskassan. Beträffande register som förs gemensamt för försäkrings-
kassorna och Riksförsäkringsverket har försäkringskassorna och Riks-
försäkringsverket registeransvar. För register som förs särskilt för Riks-
försäkringsverket är verket registeransvarig.
Begär någon hos en allmän försäkringskassa att få underrättelse enligt
10 § datalagen (1973:289) om uppgift i ett register som förs gemensamt
av de allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket, skall un-
derrättelsen lämnas av Riksförsäkringsverket.
15 § Den som är registeransvarig enligt 14 § har terminalåtkomst till det
register som ansvaret gäller. De allmänna försäkringskassorna får här-
utöver ha terminalåtkomst till ett register som förs särskilt för Riksför-
säkringsverket i den utsträckning regeringen föreskriver det.
Statens löne- och pensionsverk och Kommunernas pensionsanstalt får
ha terminalåtkomst till ett socialförsäkringsregister i den utsträckning
regeringen föreskriver det. Pensionsverkets och pensionsanstaltens ter-
Prop. 1994/95:8
Bilaga 5
84
minalåtkomst får dock bara gälla uppgifter som behövs där för handlägg-
ning av ärenden som avses i 4 §.
I fråga om socialförsäkringsregister som förs särskilt för en allmän
försäkringskassa gäller de ytterligare begränsningar av terminalåtkomst
som regeringen föreskriver.
16 § Den som hos Kommunernas pensionsanstalt tar befattning med
uppgifter i ett socialförsäkringsregister får inte obehörigen röja vad han
därigenom fått veta om enskilds ekonomiska och personliga förhållan-
den.
17 § Uppgifter i ett socialförsäkringsregister får lämnas ut på medium
för automatisk databehandling endast om det följer av lag eller förord-
ning eller om uppgiften skall användas för forskning eller framställning
av statistik.
18 § Uppgifter som avses i 9 § 13 och 14 får inte användas som sök-
begrepp utom om det har uppkommit fel till följd av brister i ett data-
program och felet inte kan avhjälpas på något annat sätt.
Övriga uppgifter i ett socialförsäkringsregister får användas som sök-
begrepp endast om det behövs för tillämpning av lag eller förordning el-
ler för rättelse, tillsyn, uppföljning, utvärdering, urval för forskning eller
framställning av statistik. Regeringen får föreskriva ytterligare begräns-
ningar av användningen till skydd för de registrerades personliga integri-
tet.
19 § En uppgift i ett socialförsäkringsregister skall gallras tio år efter det
att den registrerades eller efter den kortare tid som regeringen före-
skriver. Detta gäller dock inte om uppgiften fortfarande kan ha betydelse
för handläggningen av ett ärende som avses i 1 § första stycket.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva
undantag från första stycket vad gäller bevarande av ett urval av material
för forskningens behov. Sådant material skall överlämnas till arkivmyn-
dighet.
20 § Den som är registeransvarig för ett socialförsäkringsregister skall se
till att allmänheten på lämpligt sätt får information om registret. Infor-
mationen skall innehålla en beskrivning av de uppgifter som registret får
innehålla samt upplysning om
1. ändamålen med registret,
2. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret,
3. rätten att få registerutdrag och rättelse enligt datalagen (1973:289),
4. de begränsningar i fråga om terminalåtkomst, utlämnande av upp-
gifter på medium för automatisk databehandling, sökbegrepp och be-
varande av uppgifter som gäller för registret.
Prop. 1994/95:8
Bilaga 5
85
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Ett personregister som har in-
rättats före ikraftträdandet får utan hinder av lagen foras intill utgången
av juni år 1996 i den mån registret inte ersätts av ett register inrättat
enligt denna lag.
Prop. 1994/95:8
Bilaga 5
86
Prop. 1994/95:8
Bilaga 6
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-06-17
Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Å. Beckman,
regeringsrådet Sigvard Holstad.
Enligt en lagrådsremiss den 11 maj 1994 (Socialdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lagen
om socialförsäkringsregister.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av regeringsrättssekreteraren
Peter Enander.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
8§
Paragrafen innehåller vissa bestämmelser om vilka uppgifter som får
registreras i ett socialförsäkringsregister. Det gäller till en början upp-
gifter om medborgarskap och civilstånd samt om "sådana ekonomiska
och personliga förhållanden som har betydelse för rätten till utbetalning
av förmåner". I en avslutande mening sägs att detta dock bara gäller
" om uppgifterna har betydelse för handläggningen av ärenden "som
avses i 1 § första stycket".
Enligt Lagrådets mening kan det ifrågasättas om sistnämnda undantag
behövs. Vad som sägs i första meningen om rätten till utbetalning av
förmåner kan knappast avse andra förmåner och ändamål än som anges
i lagens första paragraf. Ett lämpligare sätt att tydliggöra detta kan vara
att i stället komplettera första meningen med sista ledet av den föreslag-
na andra meningen, nämligen med orden "som avses i 1 § första
stycket".
14 §
I denna paragraf regleras frågor angående registeransvar. I paragrafens
andra mening föreskrivs beträffande register som förs gemensamt för
försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket att kassorna och verket
har registeransvar.
I författningskommentaren sägs angående denna bestämmelse att
kassorna och verket har gemensamt registeransvar. Vidare anförs att
den enskilda kassans ansvar främst avser behandlingen av uppgifter hos
kassan. Uttrycket behandling av uppgifter innefattar enligt kommentaren
inte bara hanteringen av uppgifterna när de väl har registrerats utan
även insamlingen och registreringen av dem. Själva registerhållningen
räknas också som behandling i sammanhanget.
Såvitt framgår av vad som i övrigt anförs i remissen är det avsett att
kassornas registeransvar skall vara begränsat i enlighet med det sagda.
Enligt Lagrådets mening bör detta framgå av lagtexten (jfr. 13 § utred-
ningsförslaget).
87
Prop. 1994/95:8
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 23 juni 1994
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Hörnlund, Olsson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik,
Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Könberg
Regeringen beslutar proposition 1994/95:8 Lag om socialförsäkrings-
register.
88
Prop. 1994/95:8
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande EG- häver eller upp- regler repar ett normgiv- |
|
Lag om socialförsäk- |
3, 4, 10, 13, 15, 18, 19 |
89
gotab 47009, Stockholm 1994