Prop.
1994/95:76
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 20 oktober 1994
Ingvar Carlsson
Leif Blomberg
(Arbetsmarknadsdepartementet)
I propositionen föreslås ändringar i lagen (1982:80) om anställnings-
skydd och lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Änd-
ringarna syftar till att upphäva de försämringar i dessa lagar som
genomfördes den 1 januari 1994.
Följande ändringar föreslås i anställningsskyddslagen.
Den tillåtna anställningstiden för visstidsanställning vid arbetsanhop-
ning förkortas från sammanlagt högst tolv månader till sammanlagt
högst sex månader under en tvåårsperiod.
Den längsta tillåtna prövotiden vid provanställning förkortas från tolv
till sex månader.
Den regel som innebär att arbetsgivaren vid uppsägning på grund av
arbetsbrist har rätt att inom en turordningskrets undanta två arbetstagare
innan turordningen fastställs upphävs.
Den övergångsregel till ändringarna den 1 januari 1994 som undan-
röjde vissa kollektivavtal upphävs.
Följande ändringar föreslås i medbestämmandelagen.
De tidigare gällande bestämmelserna om facklig vetorätt återinförs.
Regeln om förbud mot stridsåtgärder mot enmans- eller familjeföretag
upphävs.
Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 76
Prop. 1994/95:76
1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 3
2 Lagtext ................................. 4
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om
anställningsskydd ...................... 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet............... 7
2.3 Förslag till lag om ändring i arbetsrättslig bered-
skapslag (1987:1262) .................... 11
3 Ärendet och dess beredning .................... 15
4 Förändring av arbetsrätten ..................... 16
5 Författningskommentar........................ 20
5.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:80) om
anställningsskydd....................... 20
5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet............... 21
5.3 Förslaget till lag om ändring i arbetsrättslig bered-
skapslag (1987:1262) .................... 22
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober
1994 ....................................... 23
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd,
2. lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbets-
livet.
3. lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262).
Prop. 1994/95:76
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1994/95:76
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:80) om anställnings-
skydd
dels att 5, 6 och 22 §§ skall ha följande lydelse,
dels att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1993:1496)
om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd skall upphöra att
gälla.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §'
Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:
1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds av
arbetets särskilda beskaffenhet.
2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.
3. Avtal för viss tid, dock sam-
manlagt högst tolv månader under
två år, om det föranleds av arbets-
anhopning.
3. Avtal för viss tid, dock sam-
manlagt högst sex månader under
två år, om det föranleds av till-
fällig arbetsanhopning.
4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja värn-
pliktstjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgöring, som skall
pågå mer än tre månader.
5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om ar-
betstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från
anställningen med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldig-
het inte finns, när arbetstagaren har fyllt 67 år.
Avtal får även träffas om tidsbe-
gränsad provanställning, om prö-
votiden är högst tolv månader.
Avtal får även träffas om tidsbe-
gränsad provanställning, om prö-
votiden är högst sex månader.
1 Senaste lydelse 1993:1496
2 Senaste lydelse 1993:1496
Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen skall fort- Prop. 1994/95:76
sätta efter det att prövotiden har löpt ut, skall besked om detta lämnas
till motparten senast vid prövotidens utgång. Görs inte detta, övergår
provanställningen i en tillsvidareanställning.
Om inte annat har avtalats, får en provanställning avbrytas även före
prövotidens utgång.
22 §3
Vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren iaktta följan-
de turordningsregler.
Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs en turordning för varje
enhet för sig. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollek-
tivavtal, fastställs en särskild turordning för varje avtalsområde. Finns
det i ett sådant fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom er
arbetstagarorganisations avtalsområde fastställas en gemensam turord-
ning för samtliga enheter pa orten,
vid förhandlingar enligt 29 §.
Innan turordningen fastställs får
arbetsgivaren inom den turord-
ningskrets där arbetsbristen finns
undanta två arbetstagare som
enligt arbetsgivarens bedömning
är av särskild betydelse för den
fortsatta driften. Den eller de
arbetstagare som har undantagits
har företräde till fortsatt arbete.
Detta företräde gäller även i
förhållande till den eller de ar-
betstagare som kan få företräde
enligt 23 § denna lag och 8 §
lagen (1974:358) om facklig för-
troendemans ställning på arbets-
platsen.
De övriga arbetstagarnas plats i
turordningen bestäms med ut-
gångspunkt i varje arbetstagares
sammanlagda anställningstid hos
arbetsgivaren. Arbetstagare med
längre anställningstid har företräde
framför arbetstagare med kortare
anställningstid. Vid lika anställ-
3 Senaste lydelse 1993:1496
om organisationen begär det senast
Arbetstagarnas plats i turord-
ningen bestäms med utgångspunkt
i varje arbetstagares sammanlagda
anställningstid hos arbetsgivaren.
Arbetstagare med längre anställ-
ningstid har företräde framför
arbetstagare med kortare anställ-
ningstid. Vid lika anställningstid
1 * Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 76
ningstid ger högre ålder företräde.
Kan en arbetstagare endast efter
omplacering beredas fortsatt arbe-
te hos arbetsgivaren, gäller som
förutsättning för företräde enligt
turordningen att arbetstagaren har
tillräckliga kvalifikationer för det
fortsatta arbetet.
ger högre ålder företräde. Kan en Prop. 1994/95:76
arbetstagare endast efter omplace-
ring beredas fortsatt arbete hos
arbetsgivaren, gäller som förut-
sättning för företräde enligt tur-
ordningen att arbetstagaren har
tillräckliga kvalifikationer för det
fortsatta arbetet.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. Äldre föreskrifter om turordning enligt 22 § skall tillämpas i sam-
band med förhandling enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet i fråga om uppsägning på grund av arbetsbrist, om förhand-
lingen har begärts före lagens ikraftträdande.
Prop. 1994/95:76
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:580) om medbestämman-
de i arbetslivet
dels att 41 b § skall upphöra att gälla,
dels att 4, 5, 57 och 69 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall föras in en rubrik och tre nya paragrafer,
38-40 §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §*
Ett avtal är ogiltigt i den mån det innebär att rättighet eller skyldighet
enligt denna lag upphävs eller inskränks.
Trots bestämmelsen i första
stycket är det tillåtet att genom
kollektivavtal göra avvikelse från
föreskrifterna i 11, 12, 14, 19-22
och 28 §§, 29 § tredje meningen,
33-37 §§, 43 § andra stycket samt
64 och 65 §§.
I kollektivavtal får också före-
skrivas längre gående fredsplikt än
41, 41 a, 41 b och 44 §§ anger
samt längre gående skadeståndsan-
svar än som följer av denna lag.
Trots bestämmelsen i första
stycket är det tillåtet att genom
kollektivavtal göra avvikelse från
föreskrifterna i 11, 12, 14, 19-22
och 28 §§, 29 § tredje meningen,
33-40 §§,43 § andra stycket samt
64 och 65 §§.
I kollektivavtal får också före-
skrivas längre gående fredsplikt än
41, 41 a och 44 §§ anger samt
längre gående skadeståndsansvar
än som följer av denna lag.
5 §2
Vad i denna lag föreskrivs innebär inte rätt till insyn för en part i såda-
na förhållanden hos motparten, som har betydelse för en förestående
eller redan utbruten arbetskonflikt, eller rätt till inflytande över mot-
partens beslut rörande sådan konflikt.
Föreskrifterna i 11, 12, 19, 34
och 35 §§ skall tillämpas även när
kollektivavtal tillfälligt inte gäller.
Föreskrifterna i 11, 12, 19, 34,
35, 38 och 39 §§ skall tillämpas
även när kollektivavtal tillfälligt
inte gäller.
1 Senaste lydelse 1993:1498
2 Senaste lydelse 1993:1498
Prop. 1994/95:76
Facklig vetorätt i vissa fall
38 §3
Innan en arbetsgivare beslutar att
låta någon utföra visst arbete för
hans räkning eller i hans verksam-
het utan att denne därvid skall
vara arbetstagare hos honom,
skall arbetsgivaren på eget in-
itiativ förhandla med den arbets-
tagarorganisation i förhållande till
vilken han är bunden av kollekti-
vavtal för sådant arbete. Arbetsgi-
varen är vid förhandlingen skyldig
att lämna den information om det
tilltänkta arbetet som arbetstaga-
rorganisationen behöver för att
kunna ta ställning i förhandlings-
frågan.
Första stycket gäller inte, om
arbetet är av kortvarig och till-
fällig natur eller kräver särskild
sakkunskap och det inte är fråga
om att anlita uthyrd arbetskraft
enligt lagen (1993:440) om privat
arbetsförmedling och uthyrning av
arbetskraft. Första stycket gäller
inte heller om den tilltänkta åt-
gärden i allt väsentligt motsvarar
en åtgärd som har godtagits av ar-
betstagarorganisationen. Om
organisationen i ett särskilt fall
begär det, är arbetsgivaren dock
skyldig att förhandla innan han
fattar eller verkställer ett beslut.
Om synnerliga skäl föranleder
det, får arbetsgivaren fatta och
verkställa ett beslut innan för-
handlingsskyldigheten enligt första
stycket har fullgjorts. Begärs för-
handling enligt andra stycket, är
arbetsgivaren inte skyldig att
3 Förutvarande 38 § upphävd genom 1993:1498
skjuta upp beslutet eller verkstäl- Prop. 1994/95:76
ligheten till dess förhandlingsskyl-
digheten har fullgjorts, om det
finns särskilda skäl mot uppskov. I
fråga om förhandling enligt första
och andra styckena skall 14 §
tillämpas.
Har förhandling begärts enligt
första eller andra stycket är ar-
betsgivaren skyldig att på begäran
av arbetstagarorganisationen
lämna sådan information om det
tilltänkta arbetet som organisa-
tionen behöver för att kunna ta
ställning i frågan.
39 §4
Har förhandling enligt 38 § ägt
rum och förklarar den centrala ar-
betstagarorganisationen eller, om
sådan inte finns, den arbetstagar-
organisation som har slutit kol-
lektivavtalet, att den av arbetsgi-
varen tilltänkta åtgärden kan antas
medföra att lag eller kollektivavtal
för arbetet åsidosätts eller att
åtgärden annars strider mot vad
som är allmänt godtaget inom
parternas avtalsområde, får åt-
gärden inte beslutas eller verkstäl-
las av arbetsgivaren.
40 §5
Förbud enligt 39 § inträder inte,
om arbetstagarorganisationen
saknar fog för sin ståndpunkt. Har
arbetsgivaren med stöd av 38 §
tredje stycket verkställt beslut i
4 Förutvarande 39 § upphävd genom 1993:1498
5 Förutvarande 40 § upphävd genom 1993:1498
den fråga som förhandlingen Prop. 1994/95:76
avser, skall 39 § inte tillämpas.
57 §6
Arbetstagarorganisation skall
ersätta uppkommen skada, om den
i tvist som avses i 33 eller 34 §
har föranlett eller godkänt felaktig
tillämpning av avtal eller av denna
lag och organisationen har saknat
fog för sin ståndpunkt i tvisten.
Arbetstagarorganisation skall
ersätta uppkommen skada, om den
i tvist som avses i 33 eller 34 §
har föranlett eller godkänt felaktig
tillämpning av avtal eller av denna
lag och organisationen har saknat
fog för sin ståndpunkt i tvisten.
Detsamma gäller om organisa-
tionen har saknat fog för förkla-
ring enligt 39 §.
Arbetstagarorganisation svarar vidare för skada, som tillfogas arbets-
givaren genom att företrädare för organisationen i förhållande till ho-
nom missbrukar sin ställning som ledamot i särskilt genom avtal inrättat
beslutsorgan eller i sådan ställning förfar grovt vårdslöst.
69 §7
Föreskrifterna i 33-35 §§ utgör Föreskrifterna i 33-35 och 39 §§
inte hinder mot beslut enligt 15 utgör inte hinder mot beslut enligt
kap. rättegångsbalken. 15 kap. rättegångsbalken.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
6 Senaste lydelse 1993:1498
7 Senaste lydelse 1993:1498
10
Prop. 1994/95:76
Härigenom föreskrivs att p. 1 och 3 i bilagan till arbetsrättslig bered-
skapslag (1987:1262) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
I fråga om lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet
skall
dels 35 och 37 §§ inte tillämpas,
dels 4, 5, 11, 12, 14, 16, 21, 34,
36, 56 och 69 §§ ha följande
lydelse,
dels nya föreskrifter, betecknade
53 §, införas av följande lydelse.
I fråga om lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet
skall
dels 35 och 37 §§ inte tillämpas,
dels 4, 5, 11, 12, 14, 16, 21, 34,
36, 38, 56 och 69 §§ ha följande
lydelse,
dels nya föreskrifter, betecknade
53 §, införas av följande lydelse.
Ett avtal är ogiltigt i den mån det innebär att rättighet eller skyldighet
enligt denna lag upphävs eller inskränks.
Trots bestämmelsen i första
stycket är det tillåtet att genom
kollektivavtal göra avvikelse från
föreskrifterna i 11, 12, 14, 19-22
och 28 §§, 29 § tredje meningen,
33, 34 och 36 §§, 43 § andra
stycket samt 64 och 65 §§.
I kollektivavtal får också före-
skrivas längre gående fredsplikt än
41, 41 a, 41 b och 44 §§ anger
samt längre gående skadeståndsan-
svar än som följer av denna lag.
Trots bestämmelsen i första
stycket är det tillåtet att genom
kollektivavtal göra avvikelse från
föreskrifterna i 11, 12, 14, 19-22
och 28 §§, 29 § tredje meningen,
33, 34, 36, 38-40 §§, 43 § andra
stycket samt 64 och 65 §§.
I kollektivavtal får också före-
skrivas längre gående fredsplikt än
41, 41 a och 44 §§ anger samt
längre gående skadeståndsansvar
än som följer av denna lag.
Vad i denna lag föreskrivs innebär inte rätt till insyn för en part i såda-
na förhållanden hos motparten, som har betydelse för en förestående
1 Senaste lydelse 1993:1500
11
eller redan utbruten arbetskonflikt, eller rätt till inflytande över mot-
partens beslut rörande sådan konflikt.
Prop. 1994/95:76
Föreskrifterna i 11, 12, 19 och
34 §§ skall tillämpas även när
kollektivavtal tillfälligt inte gäller.
Föreskrifterna i 11, 12, 19, 34,
38 och 39 §§ skall tillämpas även
när kollektivavtal tillfälligt inte
gäller.
69 §
Föreskrifterna i 33 och 34 §§ Föreskrifterna i 33, 34 och 39 §§
utgör inte hinder mot beslut enligt utgör inte hinder mot beslut enligt
15 kap. rättegångsbalken. 15 kap. rättegångsbalken.
3.2 I fråga om lagen (1982:80) om anställningsskydd skall
dels 25-27 och 32 §§ inte tillämpas,
dels 2, 3, 5, 7, 8, 16, 22, 33 och 34 §§ ha följande lydelse.
Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:
1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det behövs för
att tillgodose totalförsvarets behov av arbetskraft eller om det föranleds
av arbetets särskilda beskaffenhet.
2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.
3. Avtal för viss tid, dock sam-
manlagt högst tolv månader under
två år, om det föranleds av arbets-
anhopning.
3. Avtal för viss tid, dock sam-
manlagt högst sex månader under
två år, om det föranleds av till-
fällig arbetsanhopning.
4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja värn-
pliktstjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgöring, som skall
pågå mer än tre månader.
2 Senaste lydelse 1993:1500
12
5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om ar- Prop. 1994/95:76
betstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från
anställningen med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldig-
het inte finns, när arbetstagaren har fyllt 65 år.
7 §
22 §
Vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren iaktta följan-
de turordningsregler.
Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs en turordning för varje
enhet för sig. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollek-
tivavtal, fastställs en särskild turordning för varje avtalsområde. Finns
det i ett sådant fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en
arbetstagarorganisations avtalsområde fastställas en gemensam turord-
ning för samtliga enheter på orten, om organisationen begär det senast
vid förhandlingar enligt 29 §.
Innan turordningen fastställs får
arbetsgivaren inom den turord-
ningskrets dar arbetsbristen finns
undanta två arbetstagare som
enligt arbetsgivarens bedömning
är av särskild betydelse för den
fortsatta driften. Den eller de
arbetstagare som har undantagits
har företräde till fortsatt arbete.
Detta företräde gäller även i
förhållande till den eller de ar-
betstagare som kan få företräde
enligt 23 § denna lag och 8 §
lagen (1974:358) om facklig för-
troendemans ställning på arbets-
platsen.
De övriga arbetstagarnas plats i
turordningen bestäms med ut-
gångspunkt i varje arbetstagares
sammanlagda anställningstid hos
arbetsgivaren. Arbetstagare med
längre anställningstid har företräde
framför arbetstagare med kortare
anställningstid. Vid lika anställ-
ningstid ger högre ålder företräde.
Kan en arbetstagare endast efter
Arbetstagarnas plats i turord-
ningen bestäms med utgångspunkt
i varje arbetstagares sammanlagda
anställningstid hos arbetsgivaren.
Arbetstagare med längre anställ-
ningstid har företräde framför
arbetstagare med kortare anställ-
ningstid. Vid lika anställningstid
ger högre ålder företräde. Kan en
arbetstagare endast efter omplace-
13
omplacering beredas fortsatt arbe-
te hos arbetsgivaren, gäller som
förutsättning för företräde enligt
turordningen att arbetstagaren har
tillräckliga kvalifikationer för det
fortsatta arbetet. Vid den bedöm-
ring beredas fortsatt arbete hos ar- Prop. 1994/95:76
betsgivaren, gäller som förutsätt-
ning för företräde enligt turord-
ningen att arbetstagaren har till-
räckliga kvalifikationer för det
fortsatta arbetet. Vid den bedöm-
ningen skall beaktas även intresset
att tillgodose totalförsvarets pro-
duktionsbehov.
ningen skall beaktas även intresset
att tillgodose totalförsvarets pro-
duktionsbehov.
33 §
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
14
Den 1 januari 1994 genomfördes ett antal ändringar i anställnings-
skyddslagen (SFS 1993:1496) och medbestämmandelagen (SFS
1993:1498). De grundade sig på förslag som 1992 års arbetsrättskom-
mitté lagt fram i sitt delbetänkande Ny anställningsskyddslag (SOU
1993:32).
Ändringarna i anställningsskyddslagen innebar bl.a. följande. Den
längsta tillåtna tiden för visstidsanställning, som föranleddes av arbets-
anhopning, förlängdes från sammanlagt högst sex månader till samman-
lagt högst tolv månader under en tvåårsperiod. Den längsta tillåtna tiden
för provanställning förlängdes från sex till tolv månader. Vid uppsäg-
ning på grund av arbetsbrist gavs arbetsgivaren rätt att undanta två
arbetstagare för att ge dem företräde till fortsatt arbete innan turord-
ningen fastställdes. Enligt en särskild övergångsregel blev kollektivav-
tal, som hade ingåtts före den 1 januari 1994, utan verkan i de delar
som avtalet innehöll bestämmelser om kortare avtalstider för tidsbe-
gränsad anställning vid arbetsanhopning och provanställning än lagens
regler i deras nya lydelse. Detta gällde dock inte avtal som hade till-
kommit just för att göra avsteg från de nya reglerna.
Ändringarna i medbestämmandelagen innebar att de tidigare gällande
bestämmelserna om facklig vetorätt upphävdes. Vidare infördes det ett
förbud mot stridsåtgärder mot enmans- eller familjeföretag.
Lagrådet
Lagförslagen innebär i sak endast att anställningsskyddslagen, medbe-
stämmandelagen och den arbetsrättsliga beredskapslagen i de berörda
delarna återställs till det innehåll de hade före den 1 januari 1994. Be-
stämmelserna har tidigare varit föremål för Lagrådets granskning (se
prop. 1975/76: 105 Bilaga 1, 1981/82:71, 1986/87:165 och 1990/91:
124). Regeringen anser därför att det inte är nödvändigt att inhämta
Lagrådets yttrande över de nu föreliggande lagförslagen.
Prop. 1994/95:76
15
Regeringens förslag: De längsta tillåtna tiderna för visstidsan-
ställning vid arbetsanhopning och tidsbegränsad provanställning
återställs till vad som gällde före den 1 januari 1994. Arbetsgiva-
rens rätt att vid uppsägning på grund av arbetsbrist undanta två
arbetstagare innan turordningen fastställs upphävs. Den över-
gångsregel upphävs som innebär att de kollektivavtal saknar ver-
kan som innehåller kortare tider för provanställning och visstids-
anställning vid arbetsanhopning än lagen anger.
Den fackliga vetorätten vid entreprenader och inhyming av
arbetskraft återinförs. Regeln om förbud mot stridsåtgärder mot
enmans- eller familjeföretag upphävs.
Skälen för regeringens förslag: Den svenska arbetsrättsliga modellen
bygger på rikstäckande kollektivavtal och välorganiserade fackliga
parter, som i förhandlingar löser de flesta tvister. Kollektivavtalen är
bindande under avtalsperioden och under tiden råder fredsplikt. Under
1970-talet infördes en omfattande arbetsrättslig lagstiftning som syftade
till att demokratisera arbetslivet. Kollektivavtalen har en viktig uppgift
att fylla när det gäller att komplettera lagarna och anpassa dem till de
olika branschernas och företagens behov.
I tider med hög arbetslöshet och bristande framtidstro är det viktigt att
ta till vara den samförståndsanda som ligger i den svenska modellen.
Detta är av särskild betydelse med hänsyn till den ökade internationali-
seringen. Det är därför regeringens strävan att bygga vidare på den
svenska modellen. Det innebär att det i första hand är arbetsmarknadens
parter som genom kollektivavtal skall ge de arbetsrättsliga reglerna en
sådan utformning att de fungerar väl i praktiken, blir så enkla och
effektiva som möjligt och lägger inflytande, ansvar och befogenheter så
nära de berörda som möjligt. Regeringen avser att tillsätta en utredning
som skall få till uppgift att pröva hur avtalslösningar på bästa sätt kan
underlättas. Arbetsmarknadens parter skall inbjudas att konstruktivt
medverka i detta förändringsarbete.
Den höga arbetslöshet som vi nu har i Sverige pressar tillbaka lönta-
garna på en rad olika sätt. De arbetslösa känner vanmakt inför möjlig-
heterna att på nytt få ett arbete och ser sin familjeekonomi raseras. De
som har ett arbete är rädda för att mista det. Trycket ute på arbetsplat-
serna på de anställda har hårdnat. Allt färre vågar utnyttja sina rättig-
heter av rädsla för att hamna i onåd. Vid en minskning av personalstyr-
kan är trycket att lämna företaget hårt mot de äldre, kvinnorna och de
som inte betraktas som tillräckligt produktiva.
De arbetsrättsliga reglerna bör inte ytterligare spä på den utveckling
som nu har skisserats. För att löntagarna skall kunna förväntas lojalt
Prop. 1994/95:76
16
medverka vid de förändringar i företagen som är nödvändiga måste de Prop. 1994/95:76
känna att de har en rimlig trygghet i sin anställning. De försämringar i
anställningstryggheten som genomfördes den 1 januari 1994 bör därför
nu upphävas.
Konkurrens mellan företag bör ske på lika villkor. Det är en viktig
uppgift att slå vakt om de seriösa företagen. Ett sätt att göra detta är att
se till att det finns ett fackligt inflytande vid anlitande av entreprenör
och inhyming av arbetskraft. Ett återinförande av den fackliga vetorät-
ten i sådana situationer är ägnat att motverka osund konkurrens från
företag som inte tar sitt ansvar i förhållande till samhället och sina
anställda.
Arbetstoppar
Den längsta tillåtna tiden för visstidsanställningar vid arbetsanhopning
är tolv månader under en period av två år. Tidigare var tiden sex må-
nader. Det finns inget rimligt skäl varför tiden skall vara så lång som
tolv månader. Är det fråga om att en arbetsgivare har behov av arbets-
kraft under en längre tid, även om behovet kan förutses upphöra längre
fram, bör det normala vara en tillsvidareanställning i enlighet med
lagens huvudregel. Uppstår sedan en arbetsbristsituation får denna
hanteras på vanligt sätt med tillämpning av de uppsägningstider som
gäller enligt lagen. Uppsägningstiden är en månad för den som är under
25 år eller den som har varit anställd kortare tid än sex månader. Om
det i något fall finns ett särskilt behov av regler om visstidsanställning
som avviker från lagen finns alltid möjligheten att genom kollektivavtal
åstadkomma den nödvändiga anpassningen.
Provanställningar
Avtal om provanställning får träffas, om prövotiden är högst tolv må-
nader. Tiden, som tidigare var sex månader, är omotiverat lång. Den
innebär att en arbetstagare kan få finna sig i att vara anställd under så
lång tid som ett år utan något som helst anställningsskydd. I normalfal-
let kan en provanställning avbrytas från ena dagen till den andra genom
ett formlöst besked från arbetsgivaren, låt vara att arbetstagaren skall
underrättas om detta minst två veckor i förväg. Sett ur den anställdes
synvinkel är det inte rimligt att den osäkerhet som följer med provan-
ställningen skall bestå under ett helt år. Arbetsgivaren har på sin sida
ett berättigat behov av att få pröva arbetstagaren under en viss tid. Det
måste dock normalt anses fullt tillräckligt med en prövotid på sex må-
nader. Också på detta område finns det möjlighet att vid behov träffa
kollektivavtal med ett annat innehåll än lagens regel.
Undantag från turordningen
Anställningsskyddslagen innehåller regler om saklig grund för uppsäg-
ning. Vid uppsägning av en arbetstagare av skäl som är hänförliga till
arbetstagaren personligen innebär reglerna ett skydd mot obefogade
17
uppsägningar. Arbetsgivarens skäl för uppsägningen kan prövas i dom- Prop. 1994/95:76
stol, och det är arbetsgivarens sak att visa att det finns tillräckliga skäl
för åtgärden. Vid en situation då arbetsgivaren vill säga upp arbetstaga-
re på grund av arbetsbrist är förhållandet däremot ett annat. Arbetsgiva-
ren bestämmer ensam om det föreligger arbetsbrist i företaget. Det
ställningstagandet kan normalt inte överprövas av domstol. Lagens
regler om turordning vid sådana uppsägningar innebär i det läget ett
visst skydd mot godtycke för den enskilde arbetstagaren. Arbetsgivaren
får inte fritt välja vilka som skall sägas upp. Enligt lagen skall man
följa en turordning som följer principen sist in - först ut. Den som är
sist anställd får gå först, och den som har längst anställningstid har
företräde till fortsatt arbete, under förutsättning att de som blir kvar har
tillräckliga kvalifikationer för de arbetsuppgifter som finns kvar. Den
som fått sluta har under en viss tid företrädesrätt till återanställning för
det fall att arbetsgivaren vill nyanställa personal. Arbetsgivaren och den
fackliga organisationen har frihet att avtala om avsteg från turordningen
om det behövs.
Anställningsskyddslagens regler kan på det sättet sägas innebära en
viss balans mellan arbetsgivarens och arbetstagarnas intressen. Genom
den regel som ger arbetsgivaren rätt att undanta två arbetstagare innan
turordningen görs upp har emellertid denna balans rubbats, särskilt när
det gäller de mindre företagen. Anställningsskyddet i de mindre före-
tagen har drastiskt minskat. Den arbetsgivare som vill göra sig av med
en arbetstagare utan att öppet redovisa sina skäl kan utnyttja turord-
ningsregeln i det syftet. Det har i debatten anförts exempel på att ett
sådant missbruk av reglerna har förekommit.
Regeringen ser det därför som en angelägen uppgift att återställa den
balans som rådde tidigare i detta hänseende. Om turordningsreglema
någon gång skulle leda till verkliga svårigheter för ett företag är det
både möjligt och önskvärt att arbetsgivaren och den fackliga organisa-
tionen träffar avtal om avsteg från turordningen.
Ingrepp i tidigare gällande kollektivavtal
I övergångsbestämmelserna till de nya regler som infördes den 1 januari
1994 föreskrevs det att kollektivavtal, som hade ingåtts före lagens
ikraftträdande, var utan verkan i de delar avtalet innehöll bestämmelser
om kortare avtalstider för tidsbegränsad anställning vid arbetsanhopning
och provanställning än lagen i sin nya lydelse. Detta gällde dock inte
om avtalet tillkommit för att göra avsteg från lagen i sin nya lydelse.
Övergångsregeln har utsatts för stark kritik från de fackliga organisa-
tionerna. LO, TCO och FFI (Fria fackföreningsintemationalen) har an-
mält den svenska regeringen till den internationella arbetsorganisationen
ILO:s styrelse och därvid påstått att bestämmelsen stått i strid mot 1949
års konvention om tillämpning av principerna för organisationsrätten
och den kollektiva förhandlingsrätten och 1981 års konvention om
främjande av kollektiva förhandlingar. ILO:s styrelse har enhälligt i ett
beslut i juni 1994 funnit att bestämmelsen utgjorde ett intrång i förhand-
18
lingsfriheten. Styrelsen har rekommenderat regeringen att i fortsättning- Prop. 1994/95:76
en avstå från lagstiftningsåtgärder som röjer undan tidigare ingångna
kollektivavtal. Dessutom har regeringen anmodats att ändra övergångs-
bestämmelsen.
Mot denna bakgrund bör övergångsregeln nu upphävas. Ett sådant
upphävande får bara verkan för framtiden, och bara för de områden där
nya kollektivavtal inte har träffats.
Facklig vetorätt
Det är en viktig uppgift att bekämpa den osunda konkurrensen från
oseriösa företag. Ett sätt att komma åt de oseriösa företagens verksam-
het har tidigare varit den fackliga vetorätten vid entreprenader och
inhyming av arbetskraft. Det är olyckligt att vetorätten har avskaffats.
De skäl som har anförts för detta är enligt regeringens mening inte
hållbara. Konkurrensen mellan företag på lika villkor bör i möjligaste
mån underlättas. Den fackliga vetorätten bör därför återinföras. Det-
samma gäller de regler om förhandling och information som syftar till
att göra vetorätten verkningsfull.
Blockader mot enmans- eller familjeföretag
Förbudet mot blockader mot enmans- eller familjeföretag innebär en
inskränkning i den grundlagsfästa rätten att vidta fackliga stridsåtgärder.
För att ett sådant förbud skall vara försvarligt krävs att det är ägnat att
råda bot på allvarliga problem eller brott mot viktiga principer. Några
sådana problem eller principer finns dock inte. För den allra största
delen av arbetsmarknaden förekommer inte stridsåtgärder av angivet
slag. De är otillåtna enligt huvudavtalet mellan LO och SAF. Det är
inom det området bara Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska
Målareförbundet och Svenska Transportarbetareförbundet som inte har
undertecknat huvudavtalet. I de fall som förekommer i praktiken vidtar
fackföreningarna stridsåtgärder för att förmå företag som brukar ha
anställda att teckna kollektivavtal. Det ligger i sådana fall i regel i de
anställdas intresse att skyddas av kollektivavtalets bestämmelser.
Eftersom det inte har påvisats några allvarliga olägenheter bör kon-
flikträtten inte inskränkas på detta område. Stridsåtgärdsförbudet bör
således upphävas.
Ikraftträdanden m.m.
Det är viktigt att snabbt återupprätta anställningstryggheten för att lönta-
garna förtroendefullt skall kunna medverka i de strukturförändringar
som omdaningen av det svenska näringslivet nödvändiggör. Återställ-
ningen av arbetsrätten bör därför träda i kraft den 1 januari 1995.
19
Ändringarna i 5 § innebär att paragrafen får den lydelse den hade före
den 1 januari 1994. I fråga om paragrafens innehåll hänvisas till tidi-
gare kommentarer (se prop. 1981/82:71, bet. 1981/82:AU 11 och prop.
1990/91:25 Bilaga 6, bet. 1990/91 :AU 15).
Paragrafen återställs till den lydelse den hade före den 1 januari 1994,
bortsett från en mindre språklig ändring i andra stycket. Innehållet finns
kommenterat i tidigare lagförarbeten (prop. 1981/82:71, bet.
1981/82:AU 11).
Liksom beträffande de övriga paragraferna i anställningsskyddslagen
innebär ändringarna i 22 § i huvudsak att paragrafen återfår sin tidigare
lydelse. Den omredigering som gjordes genom lagändringen den 1
januari 1994 behålls dock. Beträffande innehållet hänvisas också här till
tidigare lagförarbeten (prop. 1981/82:71, bet. 1981/82: AU 11 och prop.
1984/85:62, bet. 1984/85:AU 4).
Vissa frågor i samband med upphävandet av den övergångsregel som
gjorde ingrepp i gällande kollektivavtal har behandlats under avsnitt 4.
De äldre reglerna får tillämpas på uppsägningsärenden som pågår när
lagen träder i kraft. Har det inletts förhandlingar om driftsinskränk-
ningar får dessa slutföras, utan att de nya reglerna blir tillämpliga.
20
Ändringen innebär endast att de återinförda vetorättsreglema i 38-40 §§
åter har tagits med i uppräkningen i andra stycket av de lagregler som
det är tillåtet att avvika från genom kollektivavtal. Hänvisningen i tredje
stycket till 41 b § har tagits bort.
Vetorättsreglerna i 38 och 39 §§ har åter tagits med i uppräkningen i
andra stycket av de regler som skall tillämpas även när kollektivavtal
tillfälligt inte gäller.
Paragrafen återinförs i den lydelse den hade före den 1 januari 1994,
med några justeringar av språklig natur. Innehållet behandlas i tidigare
förarbeten (prop. 1975/76:105 Bilaga 1, bet. 1975/76:InU 45, prop.
1990/91:124, bet. 1990/91: AU 20 och prop. 1992/93:218, bet.
1992/93: AU 16).
Paragrafen återställs i sin tidigare lydelse med en viss språklig juste-
ring. Beträffande innehållet hänvisas till tidigare lagförarbeten (prop.
1975/76:105 Bilaga 1, bet. 1975/76:InU 45).
Även denna paragraf återinförs i sin helhet, och dess innehåll har tidi-
gare kommenterats (prop. 1975/76:105 Bilaga 1, bet. 1975/76:InU 45).
Ändringen innebär att den tidigare gällande bestämmelsen i första styck-
et om arbetstagarorganisationens ansvar vid en vetoförklaring enligt
39 § utan fog åter införs. Innehållet finns kommenterat i tidigare lagför-
arbeten (prop. 1975/76:105 Bilaga 1, bet. 1975/76:InU 45).
Ändringen innebär att 39 § åter har lagts till uppräkningen av de före-
skrifter som enligt paragrafen inte utgör något hinder mot beslut enligt
15 kap. rättegångsbalken.
Till följd av ändringarna i anställningsskyddslagen och medbestämman-
delagen har även ändringar gjorts i arbetsrättslig beredskapslag
(1987:1262).
Prop. 1994/95:76
22
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1994
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sah-
lin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wall-
ström, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,
Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Blomberg
Regeringen beslutar proposition 1994/95:76 Förändring av vissa ar-
betsrättsliga regler.
23
gotab 47097, Stockholm 1994