Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 20 oktober 1994
Ingvar Carlsson
Jan Nygren
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås vissa förändringar av försäljningsskatten på
motorfordon. Skatten skall tas ut när ett fordon som är av en årsmodell
som är yngre än trettio år registreras, eller om fordonet samtidigt ställs
av, när avställningen upphör, och inte som i dag i princip vid försäljning
eller införsel av fordonet.
Vidare föreslås att för personbilar och andra lätta fordon i miljöklass
1 skall samma försäljningsskatt tas ut som för motsvarande fordon i
miljöklass 2. I stället föreslås att den årliga fordonsskatten slopas under
de fem första åren.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 55
Prop. 1994/95:55
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Lagtext 3
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon 3
2.2 Förslag till lag om ändring i bilskrotningslagen
(1975:343) 15
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151)
om punktskatter och prisregleringsavgifter 16
2.4 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen
(1988:327) 17
3 Ärendet och dess beredning 18
4 Försäljningsskatt
4.1 Bakgrund 19
4.2 Skattskyldighetens inträde m.m. 20
4.3 Slopad försäljningsskatt för äldre fordon m.m. 22
4.4 Diplomatfordon 23
4.5 Flyttsaksfordon 24
4.6 Miljöklassindelning och ekonomiska styrmedel 25
4.7 Elfordon 26
5 Ikraftträdande 27
6 Statsfinansiella effekter 27
7 Författningskommentar 28
Bilaga 1 Riksskatteverkets sammanfattning av rapporten
Försäljningsskatt på motorfordon i ett
EG-perspektiv (RSV Rapport 1993:10) 33
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som avgett
yttrande över rapporten Försäljningsskatt på
motorfordon i ett EG-perspektiv
(RSV Rapport 1993:10) 35
Bilaga 3 Miljöklassutredningens sammanfattning av
delbetänkandet Bilars miljöklassning och EG
(SOU 1994:111) 36
Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser som avgett
yttrande över delbetänkandet Bilars
miljöklassning och EG (SOU 1994:111) 40
Bilaga 5 Lagrådets yttrande 41
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 43
Prop. 1994/95:55
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor-
don,
2. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343),
3. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-
ringsavgifter,
4. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327).
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:69) om försäljningsskatt
på motorfordon1
dels att 3 § skall upphöra att gälla,
dels att 1, 2, 4-9, 12 och 16-18 §§ samt rubriken närmast före 9 §
skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 13 § och 16 a §,
av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Till staten skall enligt denna lag erläggas försäljningsskatt på motorfor-
don.
Under tid då riksmöte ej pågår
kan riksdagens finans- och skat-
teutskott på förslag av regeringen
bestämma om skattesats eller be-
sluta att skatt enligt denna lag
skall börja eller upphöra att utgå.
2
Beteckningar som används i
denna lag har samma betydelse
som i fordonskungörelsen
(1972:595). Med motorfordon
avses i denna lag även sådana
inkompletta fordon för vilka skatte-
plikt föreligger enligt 4 § andra
stycket.
§2
Beteckningar som används i
denna lag har samma betydelse
som i fordonskungörelsen
(1972:595) och i bilregisterkun-
görelsen (1972:599).
1 Lagen omtryckt 1984:159.
Senaste lydelse av 3 § 1987:1241.
2 Senaste lydelse 1991:608.
1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 55
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:55
Med miljöklasserna 1, 2 eller 3 avses i denna lag de miljöklasser som
anges i 2 a § bilavgaslagen (1986:1386).
I fråga om fordon, som är inrättat för drift med elektricitet från
batterier, skall vid beräkning av tjänstevikten avdrag göras för vikten av
batterierna och de särskilda anordningar som fogar samman battericeller-
na. Personbilar, lastbilar och bussar som är inrättade för drift med
elektricitet från batterier i fordonet skall vid tillämpningen av denna lag
hänföras till miljöklass 1.
4
Försäljningsskatt utgår för
1. personbil med en tjänstevikt
av mer än 400 kilogram,
2. buss med en totalvikt av högst
om de är försedda med dieselmotor
eller 3,
3. lastbil med skåpkarosseri och
med en totalvikt av högst 3 500
kilogram, övriga lastbilar med en
totalvikt av högst 3 500 kilogram
om de hänförs till miljöklass 2 eller
3, samt lastbilar med en totalvikt
som överstiger 3 500 kilogram, om
de är försedda med dieselmotor
och om de hänförs till miljöklass 2
eller 3,
4. motorcykel,
om fordonet inte är eller inte har
varit registrerat som fordon av
angivet slag eller har varit regi-
strerat endast i förening med av-
ställning. I fall som avses i 16 §
tredje stycket skall skatt dock utgå
även om fordonet är eller har varit
registrerat.
Skatteplikt enligt första stycket
föreligger även vid införsel till
landet av ett fordon som är isär-
monterat eller annars inkomplett,
För personbilar, lastbilar och
bussar som avses i tredje stycket
skall skatt inte tas ut om skattskyl-
digheten inträder under perioden
den 1 januari 1995-den 31 decem-
ber 1997.
§3
Försäljningsskatt tas ut för for-
don som registreras i bilregistret
och som är
1. personbil,
3 500 kilogram samt övriga bussar
och om de hänförs till miljöklass 2
3. lastbil med en totalvikt av
högst 3 500 kilogram och lastbilar
med en totalvikt som överstiger
3 500 kilogram, om de är försedda
med dieselmotor och om de hän-
förs till miljöklass 2 eller 3,
4. motorcykel.
Fordon som enligt bilregistret är
av en årsmodell som är trettio år
eller äldre är inte skattepliktiga.
3 Senaste lydelse 1991:608.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:55
om det kan antas att fordonet efter
införseln skall iordningställas till
ett fordon av skattepliktigt slag.
Mid nu sagts gäller inte om for-
donet förs in av den som har regi-
strerats som importör enligt 6 §
andra stycket.
5 §4
Skattskyldig är
1. tillverkaren, för skattepliktigt motorfordon som yrkesmässigt
tillverkas inom landet,
2. importör eller exportör som
har registrerats enligt 6 § andra
stycket, för skattepliktigt motorfor-
don som han för in till eller ut ur
landet,
3. ägaren, för skattepliktigt
motorfordon som tillverkas inom
landet av annan tillverkare än som
avses i 1 och för motorfordon som
efter ändring har blivit skatteplik-
tigt
2. importör som har registrerats
enligt 6 § andra stycket, för skatte-
pliktigt motorfordon som förs in
till landet,
3. ägaren, för skattepliktigt
motorfordon som tillverkas inom
landet av annan tillverkare än som
avses i 1, för skattepliktigt motor-
fordon som förs in i landet på
annat sätt än som avses i 2, för
fordon som efter ändring har blivit
skattepliktigt, och för motorfordon
som från att ha använts pä sådant
sätt att motorfordonet varit undan-
taget från registrering i bilregistret
i stället används sä att det blir
registreringspliktigt.
6 §5
Tillverkare som avses i 5 § 1 skall vara registrerad som skattskyldig
hos beskattningsmyndigheten (regi
Importör som inför skattepliktiga
motorfordon för yrkesmässig för-
säljning till återförsäljare och ex-
portör med yrkesmässig försäljning
till utlandet kan, om verksamheten
är av större omfattning registreras
som skattskyldig hos beskatt-
ningsmyndigheten (registrerad
importör respektive expor-
tör).
strerad tillverkare).
Importör som inför skattepliktiga
motorfordon för yrkesmässig för-
säljning till återförsäljare kan, om
verksamheten är av större omfatt-
ning registreras som skattskyldig
hos beskattningsmyndigheten (re-
gistrerad importör).
4 Senaste lydelse 1992:1443.
3 Senaste lydelse 1993:471.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:55
7 §6
Skattskyldighet inträder i fall som
avses t 5 § 7 och 2, när motorfor-
don levereras till köpare som inte
är registrerad enligt 6 §, eller tas
ut frän rörelsen utan samband med
försäljning.
Skattepliktigt motorfordon anses
uttaget från rörelsen den dag for-
donet införts i bilregistret eller, om
fordonet samtidigt avställts, då
avställningen upphört.
I fall som avses i 5 § 3 inträder
skattskyldighet när fordonet föres
in i bilregistret eller efter ändring
tages upp i registret som fordon av
skattepliktigt slag.
Skattskyldigheten inträder när
fordonet första gängen införs i bil-
registret eller, om fordonet samti-
digt avställts, då avställningen
upphör.
För icke skattepliktiga fordon
som ändras till skattepliktiga for-
don inträder skattskyldighet när
fordonet tas upp i bilregistret som
fordon av skattepliktigt slag, eller
om det samtidigt avställs, då av-
ställningen upphör.
6 Senaste lydelse 1992:1443.
8 §7
Prop. 1994/95:55
Nuvarande lydelse
Skatten utgår för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med
belopp som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt
tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.
|
Fordonsslag |
miljöklass 1 |
miljöklass 2 |
miljöklass 3 | |
|
1. |
personbil |
6 kronor 40 öre |
6 kronor 40 öre |
6 kronor 40 öre |
|
2. |
buss |
6 kronor 40 öre 4 000 kronor |
6 kronor 40 öre |
6 kronor 40 öre |
|
med en total- |
6 000 kronor |
20 000 kronor | ||
|
med en total- |
20 000 kronor |
65 000 kronor | ||
|
3. |
lastbil med |
6 kronor 40 öre 4 000 kronor |
6 kronor 40 öre |
6 kronor 40 öre |
|
med en total- |
6 000 kronor |
20 000 kronor | ||
|
med en total- |
20 000 kronor |
65 000 kronor | ||
|
4. |
lastbil utan |
- |
4 000 kronor |
6 000 kronor |
|
med en total- |
6 000 kronor |
20 000 kronor | ||
7 Senaste lydelse 1991:608.
1 ** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 55
Prop. 1994/95:55
Nuvarande lydelse
|
Fordonsslag |
miljöklass 1 |
miljöklass 2 |
miljöklass 3 |
|
med en total- |
20 000 kronor |
65 000 kronor |
Skatten utgår for motorcykel med 1 340 kronor om tjänstevikten inte
överstiger 75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men
inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre
än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fell med
4 480 kronor.
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:55
Skatten utgår för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med
belopp som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt
tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.
|
Fordonsslag |
miljöklass 1 |
miljöklass 2 |
miljöklass 3 | |
|
1. |
personbil |
6 kronor 40 öre |
6 kronor 40 öre |
6 kronor 40 öre |
|
2. |
buss |
6 kronor 40 öre |
6 kronor 40 öre |
6 kronor 40 öre |
|
med en total- |
6 000 kronor |
20 000 kronor | ||
|
med en total- |
20 000 kronor |
65 000 kronor | ||
|
3. |
lastbil med |
6 kronor 40 öre |
6 kronor 40 öre |
6 kronor 40 öre |
|
med en total- |
6 000 kronor |
20 000 kronor | ||
|
med en total- |
20 000 kronor |
65 000 kronor | ||
|
4. |
lastbil utan |
4 OOO kronor |
4 000 kronor |
6 000 kronor |
|
med en total- |
6 000 kronor |
20 000 kronor | ||
Prop. 1994/95:55
Föreslagen lydelse
|
Fordonsslag |
miljöklass 1 |
miljöklass 2 |
miljöklass 3 |
|
med en total- |
20 000 kronor |
65 000 kronor |
Skatten utgår för motorcykel med 1 340 kronor om tjänstevikten inte
överstiger 75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men
inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre
än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fäll med
4 480 kronor.
10
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:55
Avdrag m.m.
9
1 deklaration får skattskyldig
göra avdrag för skatt på motorfor-
don
1. som har förts in iförteckning
enligt 2 § exportvagnskungörelsen
(1964:39) eller som, enligt bevis av
tullmyndighet, av den skattskyldige
eller för dennes räkning har förts
ur landet eller förts till svensk fri-
hamn för annat ändamål än att
brukas där och som icke har varit
registrerat eller har varit registre-
rat endast i förening med avställ-
ning,
2. som den skattskyldige har
återtagit i samband med återgång
av köp och som icke har varit
registrerat eller har varit registre-
rat endast i förening med avställ-
ning,
3. för vilket försäljningsskatt
visas ha påförts tidigare, i annat
fall än som avses i 2 eller
4. vars försäljning har förorsakat
den skattskyldige förlust på grund
av bristande betalning från köpare
som är yrkesmässig återförsäljare
av motorfordon.
Avdrag som avses i första stycket
4 får göras med belopp som svarar
mot så stor del av skatten som
förlusten visas utgöra av fordonets
försäljningspris. Har sådant av-
drag gjorts och inflyter därefter
betalning, skall redovisning åter
lämnas för skatten på de motorfor-
don som betalningen avser.
12
Har motorfordon, för vilket skatt
har erlagts eller skall erläggas till
tullmyndighet, inom tvä är frän
tiden för förtullningen förts ut ur
landet eller förstörts under kontroll
av en myndighet eller någon annan
som tullmyndigheten godkänner
8 Senaste lydelse 1991:161.
Beslut om skatt, m.m.
§
Försäljningsskatt beslutas genom
automatisk databehandling på
grundval av uppgifter i bilregistret.
Skatten skall för skattskyldig som
avses i 5 § 1 och 2 betalas senast
inom en månad efter utgången av
den månad skattskyldigheten in-
träder och för skattskyldig som
avses i 5 § 3 senast tre veckor efter
skattskyldighetens inträde.
Regeringen föreskriver vilken
myndighet som svarar för beslut
om skatt enligt första stycket.
§"
Den skattskyldige kan återfå skatt
som han betalat för ett motorfor-
don vars försäljning har förorsakat
den skattskyldige förlust på grund
av bristande betalning från köpare
som är yrkesmässig återförsäljare
av motorfordon.
11
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:55
eller förts till svensk frihamn för
annat ändamål än att brukas där
och har fordonet inte varit registre-
rat eller varit registrerat endast i
förening med avställning, skall
tullmyndighet efter ansökan återbe-
tala eller medge befrielse frän
skatten. Detta gäller dock inte om
fordonet har återinförts efter utför-
seln eller förtullats efter att ha
förts till frihamn och befrielse från
skatt har medgetts enligt 16 §
första stycket jämfört med 75 § 7
lagen (1987:1069) om tullfrihet
m.m. Vid bestämmande av tiden
för förtullningen tillämpas 77 §
tullagen (1987:1065).
Generaltullstyrelsen får för sär-
skilt fall medge utsträckning av
tidsfristen i första stycket.
Återbetalning av skatt kan endast
göras med belopp som svarar mot
så stor del av skatten som förlusten
visas utgöra av fordonets försälj-
ningspris.
Fråga om återbetalning prövas
av beskattningsmyndigheten pä
ansökan av den skattskyldige.
13 §’
Kompensation för betald försälj-
ningsskatt kan erhållas, om fordo-
net förvärvats av
1. utländsk beskickning eller
lönat konsulat i Sverige eller sådan
internationell organisation som
avses i lagen (1976:661) om immu-
nitet och privilegier i vissa fall,
2. diplomatiska företrädare vid
utländskt konsulat i Sverige.
Kompensation kan även erhållas
för försäljningsskatt om fordonet
förvärvats av en medlemstats om-
bud vid en internationell organisa-
tion med säte i Sverige och perso-
nal hos sådan organisation, om
Sverige har träffat överenskommel-
se med annan stat eller med en
mellanfolklig organisation om
detta.
Beskattningsmyndigheten prövar
frågor om kompensation för betald
försäljningsskatt.
Kompensation skall återbetalas
om fordonet inom två år från för-
värvet överlåts till någon som inte
omfattas av reglerna för kompensa-
tion.
9 Förutvarande 13 § upphävd genom 1988:357.
12
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:55
16
I fall som avses i 3 § utgår inte
skatt om fordonet förtullas under
omständighet som för tullpliktig
vara medför tullfrihet eller
tullnedsättning med stöd av 6, 13
eller 14 § eller, om annat inte
följer av andra stycket, 15 § 1
lagen (1987:1069) om tullfrihet
m.m.
Befrielse frän skatt enligt första
stycket jämfört med 15 § 1 lagen
om tullfrihet m.m. medges inte för
1. fordon, för vilket rätt till
avdrag föreligger enligt 9 § första
stycket 1, om fordonet förtullas för
någon annan än den avdragsbe-
rättigade,
2. fotdon, för vilket återbetalning
av eller befrielse från skatt har
medgetts enligt 12 §.
Har skattefrihet enligt första
stycket medgivits men har förut-
sättningarna för tullfrihet eller
tullnedsättning upphört, ankommer
det på tullmyndigheten att ta ut den
pä fordonet belöpande skatten.
Beskattningsmyndigheten får
medge bffrielse från skyldighet att
betala försäljningsskatt för fordon
som
1. ägs av någon som flyttar in
till Sverige utan att förut ha haft
hemvist här, eller som återvänder
hit efter att ha vistats utomlands
under minst ett är,
2. prövas inte överstiga ägarens
eller hans hushålls behov, och
3. under minst ett är innan äga-
ren flyttat in eller återvänt till
Sverige har tillhört honom och
därvid begagnats i utlandet av
honom eller medlem av hans hus-
håll.
Om ägaren, inom tre är innan
han flyttar in eller återvänder hit,
har befriats från försäljningsskatt
för ett annat fordon av motsvaran-
de slag på sätt som här avses skall
bffrielse enligt första stycket inte
medges.
16 a §
Om fordon, för vilket befrielse
från försäljningsskatt har medgivits
enligt 16 §, överlåts tidigare än ett
år ffter den tidpunkt som anges i
7 § första stycket, skall den som
har medgivits skattebffrielse utan
dröjsmål anmäla detta till beskatt-
ningsmyndigheten och betala för-
säljningsskatten i enlighet med
beskattningsmyndighetens beslut.
17
Beskattningsmyndighetens beslut
enligt 15 § överklagas hos läns-
rätten. Beträffande överklagande
av Generaltullstyrelsens beslut
enligt 12 § gäller 100 § första
stycket tullagen (1987:1065).
Beskattningsmyndighetens beslut
enligt 13, 15, 16 och 16 a §§
överklagas hos allmän förvaltnings-
domstol.
10 Senaste lydelse 1987:1241.
11 Senaste lydelse 1993:471.
13
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:55
18
Om ansvar i vissa fall för den
som i samband med införsel av
skattepliktigt motorfordon i dekla-
ration har lämnat oriktig uppgift
finns bestämmelser i lagen
(1960:418) om straff för varu-
smuggling.
Om skattskyldighet föreligger
enligt 5 § 3, får fordonet inte
användas, om försäljningsskatten
inte har betalats inom den tid som
har bestämts enligt denna lag och
anstånd med betalningen inte har
lämnats.
Om det finns särskilda skäl får
beskattningsmyndigheten medge att
ett visst fordon får användas utan
hinder av första stycket.
Om ett fordon används i strid
mot första stycket döms ägaren till
penningböter.
Om ägaren visar att han gjort
vad som kan begäras av honom för
att hindra att fordonet användes,
är han fri från ansvar.
Bestämmelsen i tredje stycket
gäller även föraren, om han kände
till att fordonet inte fick användas.
Detta gäller dock inte när fordonet
provkörs vid besiktning eller in-
spektion enligt 35 §fordonskungör-
elsen (1972:595).
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
2. Äldre föreskrifter tillämpas fortfarande när skattskyldigheten för ett
fordon enligt dessa föreskrifter inträtt före ikraftträdandet.
3. Äldre föreskrifter tillämpas även på sådana fordon som registrerats
före ikraftträdandet, men för vilka skattskyldigheten enligt 7 § första
stycket i de äldre föreskrifterna ännu inte inträtt.
14
Prop. 1994/95:55
Härigenom föreskrivs att 9 och
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
9
Skrotningsavgift skall erläggas
för personbil, buss med en total vikt
av högst 3 500 kilogram och lastbil
med skåpkarosseri och med en
totalvikt av högst 3 500 kilogram i
de fäll försäljningsskatt skall erläg-
gas för sådana fordon enligt lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon. Skrotningsavgift skall
även erläggas i de fäll försäljnings-
skatt skall tas ut med stöd av be-
stämmelserna i 4 § andra stycket
nämnda lag.
11
Bestämmelserna i lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon med undantag av 8,
13 och 15 §§ äger motsvarande
tillämpning i fråga om skrotnings-
avgift. Vidare finns bestämmelser
för skrotningsavgift i lagen
(1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter.
Denna lag träder i kraft den 1 j
11 §§ bilskrotningslagen (1975:343)
Föreslagen lydelse
§*
Skrotningsavgift skall betalas för
personbil, buss med en total vikt av
högst 3 500 kilogram och lastbil
med skåpkarosseri och med en
totalvikt av högst 3 500 kilogram i
de fäll försäljningsskatt skall be-
talas för sådana fordon enligt lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon. Skrotningsavgift skall
betalas även i de fäll försäljnings-
skatt inte tas ut på grund av be-
stämmelserna i 4 § andra stycket
nämnda lag.
§2
Bestämmelserna i lagen
(1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon med undantag av
8 och 15 §§ äger motsvarande
tillämpning i fråga om skrotnings-
avgift. Vidare finns bestämmelser
för skrotningsavgift i lagen
(1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter.
jari 1995.
1 Senaste lydelse 1991:656.
2 Senaste lydelse 1984:201.
15
1 *** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 55
Prop. 1994/95:55
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1984:151) om punktskatter
och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
1 §T
Den som är skattskyldig skall
redovisa skatten till beskattnings-
myndigheten genom att lämna
deklaration. Särskilda bestämmel-
ser gäller i fråga om skatt enligt
lagen (1984:405) om stämpelskatt
på aktier.
Om deklarationsskyldighet i visst
skattskyldig föreskrivs i 6 § första
Den som är skattskyldig skall
redovisa skatten till beskattnings-
myndigheten genom att lämna
deklaration. Särskilda bestämmel-
ser gäller i fråga om skatt enligt
lagen (1984:405) om stämpelskatt
på aktier och lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon.
fall för den som är registrerad som
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Senaste lydelse 1986:318.
16
Härigenom föreskrivs att det i fordonsskattelagen (1988:327)* skall
införas en ny paragraf, 14 a §, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 14 a § För en personbil, en buss med en |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, och tillämpas i fråga om
fordon för vilka försäljningsskatt tas ut enligt lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon i dess lydelse från och med den 1
januari 1995.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1992:1440.
17
Regeringen uppdrog i februari 1993 åt Riksskatteverket att inför ett
svenskt medlemskap i EU lämna förslag till nytt beskattningssystem för
försäljningsskatten på motorfordon. I november 1993 överlämnade
Riksskatteverket rapporten Försäljningsskatt på motorfordon i ett EG-
perspektiv (RSV Rapport 1993:10) till Finansdepartementet.
Rapporten innehåller bl.a. ett förslag om att tidpunkten för skattskyldig-
hetens inträde för försäljningsskatten ändras från att utgå vid försäljning
eller införsel av fordonet till att utgå vid registrering av fordonet samt ett
förslag om att befria fordon som är tio år eller äldre från försäljnings-
skatt. Riksskatteverkets sammanfattning av rapporten finns i bilaga 1.
I rapporten har vidare behandlats frågan om att ändra beskattnings-
underlaget från tjänstevikt till totalvikt och frågan om vissa ändringar av
fordonsskatten för lätta fordon. Dessa delar av rapporten måste beredas
ytterligare innan regeringen kan ta ställning till eventuella ändringar.
Förslagen i denna del tas således inte upp i förevarande sammanhang.
Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna
finns i bilaga 2.
I departementspromemorian Regler för hobbyfordon (Ds 1993:19) har
en särskild utredare föreslagit regeländringar som kunde underlätta
hobbyfordonsverksamheten. Denna promemoria har till viss del legat till
grund för propositionen Slopad årlig fordonsskatt för vissa äldre
motorfordon (prop. 1993/94:181). Vad beträffer försäljningsskatten så
uttalade regeringen i den propositionen att den avsåg att återkomma i
frågan om lättnader i uttaget av försäljningsskatten för vissa äldre fordon.
Vad gäller frågan om differentiering av försäljningsskatten på grund av
fordonets miljöegenskaper så har på uppdrag av Miljö- och naturresurs-
departementet en särskild utredare, landshövdingen Kjell A. Mattsson,
utsetts att se över miljöklassystemet för bilar med tillhörande system för
ekonomiska styrmedel m.m., Miljöklassutredningen. I samband med att
en uppgörelse om miljöfrågor nåddes i december 1993 som ett led i
förhandlingarna om ett medlemskap i EU konstaterade regeringen att
utredaren borde få i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som kan
ersätta de svenska reglerna om försäljningsskatten för fordon som hänförs
till miljöklass 1, som inte är förenliga med EG:s regler. Utredaren fick
till uppgift att lägga fram förslag om en sänkt årlig fordonsskatt för bilar
som hänförs till miljöklass 1 samt ett förslag om stöd för fordon som
möter mycket högt ställda miljökrav, varmed i första hand avses fordon
som inte drivs med bensin eller dieselolja.
Den 1 juli 1994 överlämnade utredaren delbetänkandet Bilars miljö-
klassning och EG (SOU 1994:111). Delbetänkandet innehåller bl.a. ett
förslag om att slopa den skatterabatt på lätta fordon som i dag finns i för-
sälj ningsskattelagen för fordon i miljöklass 1 och i stället sänka fordons-
skatten för dessa fordon. I delbetänkandet har vidare föreslagits att
försäljningsskatten slopas för de personbilar, bussar med en totalvikt av
högst 3 500 kilogram och lastbilar med en totalvikt av högst 3 500
Prop. 1994/95:55
18
kilogram som drivs med batterier som laddas från en stationär källa. Prop. 1994/95:55
Utredningens sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 3. Delbe-
tänkandet har remissbehandlats. En forteckning över remissinstanserna
finns i bilaga 4.
Förslaget om ett nytt beskattningssystem för försäljningsskatten har
granskats av Lagrådet. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Vi åter-
kommer till Lagrådets synpunkter i avsnitt 4.2.
Regeringen avser att nu ta upp Riksskatteverkets förslag till EG-
anpassad försäljningsskatt på motorfordon och Miljöklassutredningens
förslag i Bilars miljöklassning och EG. Härvid beaktas även hobbyfor-
donsförslaget i fråga om försäljningsskatten.
Redan 1951 infördes en särskild skatt på omsättning av personbilar,
motorcyklar och vissa lastbilar. Reglerna har förändrats flera gånger
sedan dess.
Den i dag gällande lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor-
don trädde i kraft den 1 april 1978. Försäljningsskatten utgår för
personbilar, vissa bussar och lastbilar samt motorcyklar. Skatten beräknas
efter fordonets tjänstevikt eller, för tyngre fordon, totalvikten. Sedan den
1 juli 1992 påverkas skatten av vilken miljöklass enligt bilavgaslagen
(1986:1386) som fordonet hänförs till. För motorcyklar beräknas skatten
enbart på grundval av tjänstevikt.
Den som yrkesmässigt inom landet tillverkar skattepliktiga fordon skall
vara registrerad som skattskyldig hos Skattemyndigheten i Kopparbergs
län. Den som yrkesmässigt för in skattepliktiga fordon till Sverige kan
efter ansökan hos Skattemyndigheten i Kopparbergs län registreras på
motsvarande sätt, som registrerad importör. Skattskyldigheten inträder för
registrerade tillverkare och registrerade importörer vid leverans av
fordonet till köpare eller när fordonet tas ut från rörelsen utan samband
med försäljningen. För icke registrerade skattskyldiga inträder skattskyl-
digheten när fordonet förs in i bilregistret eller när ett icke skattepliktigt
fordon efter ändring tas upp i bilregistret som fordon av skattepliktigt
slag, eller, vid import, när fordonet förs in i landet.
Skattemyndigheten i Kopparbergs län är beskattningsmyndighet för
registrerade skattskyldiga och för icke registrerade skattskyldiga som
blivit skattskyldiga vid en ombyggnad av fordonet eller vid egen
tillverkning av fordonet. I de fall ett skattepliktigt fordon förs in i landet
av någon som inte är registrerad som importör skall skatten betalas till
Tullmyndigheten.
Inom EU har under år 1992 fettats beslut om regler för punktskatter i
medlemsländerna. Av direktivet 92/12/EEG framgår att medlemsländerna
har rätt att införa eller behålla andra punktskatter än de obligatoriska,
19
avseende alkoholhaltiga varor, tobaksvaror och mineraloljeprodukter, Prop. 1994/95:55
under förutsättning att sådana nationella punktskatter inte ger upphov till
gränsformaliteter vid handeln mellan medlemsländerna.
Den nuvarande försäljningsskatten på motorfordon har som framgått en
lång historia. Beskattningsförfarandet har varit oförändrat under en lång
rad år, och uppbyggt efter regler som gällt för punktbeskattade varor i
allmänhet. Huvuddelen av skatteuppbörden sker enligt interna skatteregler
men i vissa fall skall beskattningen ske i samband med förtullning. Vid
ett eventuellt svenskt medlemskap i EU erfordras att beskattningstekniken
läggs om så att den inte ger upphov till gränsformaliteter vid införsel av
fordon från andra EU-länder.
Det faktum att de fordon som omfattas av skatten skall registreras i
bilregistret gör det också möjligt att tillämpa en annan beskattningsteknik
som är kopplad till registreringen. Det är utomlands vanligt att motsva-
rande skatt konstrueras på sådant sätt.
I rapporten har redogjorts för hur Danmark har konstruerat sin skatt.
En "registreringsafgift" tas ut på motorfordon när fordonet registreras.
Den som yrkesmässigt säljer fordon kan anmäla verksamheten till
registrering hos tull- och skattemyndigheten. Polisen är registreringsmyn-
dighet och för ett centralt bilregister. När ett fordon har registrerats får
det tas i bruk. Vid registreringen betalas registreringsavgiften. Vid egen
import från ett EU-land är man skyldig att anmäla innehavet till den
lokala polisen för att registrera fordonet och betala registreringsavgiften.
Registreringsavgiften beräknas efter fordonets värde. För ett nytt fordon
är detta fordonets vanliga pris, listpris.
Regeringens förslag: Försäljningsskatten på motorfordon tas ut när
fordonet förs in i bilregistret eller, om fordonet samtidigt ställs av,
vid avställningens upphörande. Skattemyndigheten i Kopparbergs län
skall vara beskattningsmyndighet. Påföring av försäljningsskatt skall
dock ske genom automatisk databehandling av den myndighet som
regeringen bestämmer.
Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget eller
lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Skattskyldigheten inträder enligt
nuvarande bestämmelser för registrerade skattskyldiga vid leverans av
fordonet till köpare eller när fordonet tas ut från rörelsen utan samband
med försäljning. Vid privat import inträder skattskyldighet vid införseln.
För övriga skattskyldiga inträder skattskyldigheten när fordonet förs in
i bilregistret eller efter ändring tas upp i bilregistret.
20
I rapporten föreslås att registreringen i det svenska bilregistret skall Prop. 1994/95:55
utgöra grund för beskattningen. Skattskyldighetens inträde föreslås
således för samtliga skattskyldiga inträda vid registrering av fordonet i
bilregistret eller, om fordonet samtidigt ställs av, vid avställningens
upphörande. Med ett sådant system kommer skattskyldigheten för
samtliga skattskyldiga att inträda i samband med att fordonet första
gången tas i bruk.
Som tidigare nämnts inträder skattskyldigheten för registrerade
tillverkare och importörer vid leverans av fordonet. Formerna för
leverans av fordonet varierar dock kraftigt. Vissa säljer fordon i fest
räkning till återförsäljare via olika återförsäljningsbolag, medan andra
levererar i kommission till återförsäljare. Med det nuvarande systemet
missgynnas de som säljer fordon i fest räkning till återförsäljare via olika
återförsäljningsbolag, eftersom deras skattskyldighet inträder redan när
fordonet levereras till återförsäljaren. I kommissionärsfellet däremot
inträder skattskyldigheten först när fordonet av återförsäljaren säljs till
konsumenten. Förslaget innebär en likabehandling för samtliga skattskyl-
diga.
Ett eventuellt medlemskap i EU erfordrar att beskattningstekniken läggs
om så att den inte ger upphov till gränsformaliteter vid införsel av varor
från andra medlemsländer. I och med att skattskyldigheten knyts an till
registreringen frångås också dagens system med beskattning av fordonet
vid införsel till landet. Härigenom kommer skatten inte att utgöra något
gränshinder. Vidare uppkommer den förenklingen att skatten inte kommer
att hanteras olika beroende på om ett fordon importeras från medlemsland
i EU eller s.k. tredje land.
Det förhållandet att skattskyldigheten knyts an till registreringen får till
följd att vissa fordon kan brukas utan att försäljningsskatt erlagts. Detta
hänger samman med att fordon i vissa fell ej behöver föras in i bil-
registret enligt bilregisterkungörelsen (1972:599). Detta gäller bl.a.
militära fordon och fordon som endast används inom inhägnade områden.
Om dessa fordon därefter får annan ägare eller används för annat
ändamål, och därför skall införas i bilregistret, bör skattskyldighet inträda
och försäljningsskatt betalas.
Lagrådet har i sitt yttrande över förslaget anmärkt att reglerna om
registreringen av fordon i det svenska bilregistret finns i bestämmelser på
förordningsnivå. Enligt Lagrådet är det ur olika synpunkter mindre
lämpligt att knyta skattebestämmelser till en sådan reglering, och att de
grundläggande förutsättningarna för bilregistreringen därför borde ske i
lag. Regeringen delar uppfattningen att den nuvarande ordningen, som
även gäller t.ex. i fråga om fordonsskatten enligt lagen (1988:327) om
fordonsskatt, inte är helt tillfredsställande i detta avseende. Förut-
sättningarna för en annan ordning behöver enligt regeringens bedömning
övervägas. Tills vidare måste dock nuvarande ordning i detta avseende
användas.
Någon förändring av reglerna beträffende vem som är skattskyldig
föreslås inte. Det är även fortsättningsvis lämpligt att begränsa antalet
21
skattskyldiga genom att som huvudregel låta yrkesmässiga tillverkare och Prop. 1994/95:55
importörer vara skattskyldiga. Det är endast i vissa speciella fall som
ägaren till fordonet bör vara skattskyldig.
Beskattningsmyndigheter är i dag Skattemyndigheten i Kopparbergs län
och Tullmyndigheten. Eftersom förslaget innebär att någon skatt ej längre
skall tas ut vid införsel till landet upphör Tullmyndigheten att vara
beskattningsmyndighet. Beskattningsmyndighet föreslås för samtliga
skattskyldiga vara Skattemyndigheten i Kopparbergs län. Eftersom
beskattningen skall bygga på uppgifter i bilregistret av nyregistrerade
fordon, kan emellertid ett förenklat förfarande tillämpas i enlighet med
vad som i dag gäller i fråga om fordonsskatten. Försäljningsskatten bör
således kunna påföras av Vägverket, som svarar för bilregistret, genom
automatisk databehandling.
Den här föreslagna övergången till en skatt som tas ut vid registrering-
en föranleds närmast av en eventuell EU-anslutning. Oavsett om Sverige
blir medlem eller inte, bör emellertid ändringarna genomföras eftersom
de innebär förenklingar och moderniseringar av beskattningsförfarandet.
Regeringens forslag: Försäljningsskatten slopas för fordon som vid
skattskyldighetens inträde är av en årsmodell som enligt bilregistret
är trettio år eller äldre. Bilskrotningsavgiften slopas ej.
"Hobbyfordonsutredningens" förslag: Försäljningsskatten och
bilskrotningsavgiften slopas för fordon som är trettio år eller äldre.
Riksskatteverkets förslag: Försäljningsskatten och bilskrotningsav-
giften slopas för fordon som är äldre än tio år.
Remissinstanserna: Riksskatteverkets förslag har tillstyrkts eller
lämnats utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Försäljningsskatten beräknades under
1950-talet efter fordonens värde, men numera knyter beskattningen an till
tjänstevikten. Beskattningen efter vikt har införts i syfte att underlätta
beskattningen då det visat sig att en värderelaterad skatt blev mycket
svårhanterlig. Tjänstevikten skulle under alla omständigheter fastställas.
Avsikten torde dock åtminstone från böijan ha varit att även viktbe-
skattningen skulle stå i viss proportion till fordonets värde.
Riksskatteverket har föreslagit en tioårsgräns. Den föreslagna gränsen
anknyter till den praxis som i dag föreligger för skattebefrielse vid
ändring av fordon från icke skattepliktigt till skattepliktigt slag.
I departementspromemorian Regler för hobbyfordon (Ds 1993:19) har
förslag lämnats på regler för att underlätta utövandet av fordonshobbyn.
I departementspromemorian föreslås att försäljningsskatt inte skall tas ut
för 30 år gamla eller äldre personbilar, lätta lastbilar, bussar och
22
motorcyklar. I departementspromemorian framhålls att om skattebefriel- Prop. 1994/95:55
sen knyts an till en s.k. rullande årsmodellgräns så måste man bestämma
vid vilken ålder på fordonen som befrielsen från försäljningsskatten skall
inträda. Fordonsparkens sammansättning, förändringarna i användningen
av fordon efter ca 20 år och den snabba utskrotningen av ca 20-25 år
gamla fordon talar för att de fordon som vid 30 års ålder fortfarande är
i trafik till helt övervägande del utgörs av hobbyfordon. Vid övervägande
av vilken åldersgräns som skall gälla har således beaktats att syftet med
bestämmelsen inte är att undanta nyare fordon som regelmässigt brukas
i trafik från skatt.
Regeringen anser att den i departementspromemorian föreslagna
gränsen, för fordon som är av en årsmodell som är trettio år eller äldre,
utgör en lämplig avvägning mellan de olika aspekter som kan läggas på
en skattefrihetsgräns för äldre fordon. En sådan gräns överensstämmer
även med den tidigare beslutade fordonsskattefriheten för äldre fordon.
Bilskrotningsavgift enligt bilskrotningslagen (1975:343) tas ut i
samband med försäljningsskatten. Enligt 9 § bilskrotningslagen utgår
avgift för personbil, buss med en totalvikt av högst 3 500 kg samt lastbil
med skåpkarosseri och en totalvikt av högst 3 500 kg i de fall för-
säljningsskatt skall erläggas för fordonen enligt försäljningsskattelagen.
Ändringarna i försäljningsskattelagen föranleder vissa följdändringar i
bilskrotningslagens regler. De skäl som redovisats för undantag från
försäljningsskatt för fordon som är minst trettio år gamla motiverar inte
ett undantag från skyldigheten att betala skrotningsavgift. Att sådan avgift
skall betalas även för de fordon som är trettio år eller äldre bör framgå
av 9 § bilskrotningslagen.
Ändringen medför att skrotningsavgift tas ut för samma slag av fordon
som tidigare. Frågan om skrotning av bilar behandlas inom ramen för
Kretsloppsdelegationens arbete.
Regeringens förslag: Ett kompensationsförfarande införs för att
diplomater inte skall drabbas av försäljningsskatt.
Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget eller
lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: I dag kan utländska diplomater föra
in fordon till Sverige utan att betala försäljningsskatt. Detta åstadkoms
lagtekniskt genom en hänvisning till reglerna i lagen (1987:1069) om
tullfrihet m.m. Skattefriheten gäller i praktiken såväl fordon som
importeras från utlandet som fordon som finns tillgängliga i landet. Om
det fordon som diplomaten skall köpa finns tillgängligt i landet
23
exporteras fordonet först till svensk frihamn för att sedan importeras.
Utrikesdepartementet utfärdar för detta tillfälle ett intyg som överlämnas
till TUllverket om att den diplomatiska befattningen innebär skattefrihet.
När skattskyldighetens inträde flyttas till registreringen av fordonet
kommer någon befrielse av skatt inte att kunna ske vid gränspassagen.
Skattskyldigheten kommer normalt inte heller att åvila diplomaten, utan
det är vanligen den yrkesmässige tillverkaren eller importören som är
skattskyldig. Försäljningsskatt kommer således att tas ut för fordonet. För
att kunna behålla den skattefrihet för diplomater som råder enligt
nuvarande ordning och som bygger på internationell kutym föreslås att
ett kompensationsförfärande införs i försäljningsskattelagen. Ansökan om
kompensation för betald försäljningsskatt lämnas in till beskattnings-
myndigheten som har att pröva frågan. Till ansökan skall bifogas ett
intyg från Utrikesdepartementet om diplomatens befattning, och som visar
att han har rätt till kompensation.
Prop. 1994/95:55
Regeringens förslag: Flyttsaksfordon befrias från försäljningsskatt.
Riksskatteverkets förslag: Förslaget om att skattskyldigheten inträder
vid registrering av fordonet i bilregistret får till följd att flyttsaksfordon
blir skattepliktiga.
Remissinstanserna: Motormännens Riksförbund har motsatt sig
förslaget att försäljningsskatt tas ut på flyttsaksfordon.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om tullfrihet för
flyttsaker m.m. finns i lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m., till vilken
försäljningsskattelagen hänvisar. Föreskrifter för tillämpningen finns i
tullfrihetsförordningen (1987:1289). För att tullfrihet för flyttsaksfordon
skall föreligga krävs bl.a. att ägaren skall ha vistats utomlands minst ett
år och att han också ägt fordonet under minst ett år.
Genom att försäljningsskatten inte längre kommer att tas ut vid
gränsen, eller på något annat sätt kommer att vara relaterat till importen
av fordonet, har Riksskatteverket föreslagit att någon särskild skattefrihet
för flyttsaksfordon inte skall upprätthållas.
Regeringen anser dock att det inte nu finns någon anledning att slopa
den särskilda skattefriheten för flyttsaksfordon. I många fall har redan
någon form av försäljningsskatt eller registreringsskatt erlagts i in-
köpslandet. Regeringen förordar därför att ett regelsystem motsvarande
det som i dag återfinns i tullagstiftningen införs i försäljningsskattelagen.
Villkoren för skattefrihet bör motsvara de som nu gäller enligt de angivna
tullförfättningama. Reglerna bör omfatta flyttsaksfordon såväl från EU-
ländema som andra länder. Beslut om skattefrihet bör fattas av be-
skattningsmyndigheten.
24
Prop. 1994/95:55
Regeringens förslag: För personbilar och andra lätta fordon i miljö-
klass 1 skall samma försäljningsskatt tas ut som för motsvarande
fordon i miljöklass 2. I stället föreslås att den årliga fordonsskatten
slopas under de fem första åren.
Miljöklassutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens
förslag, dock inte i fråga om fordonsskattenedsättningens längd och
storlek.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser har anfört att förslaget
innebär försämring ur miljösynpunkt. Konsumentverket, Naturvårdsverket
och NUTEK har föreslagit att en större nedsättning av fordonsskatten
skall ske under en mer begränsad tidsrymd. Bilindustriföreningen,
Kommerskollegium och Grossistförbundet Svensk Handel har avstyrkt
förslaget eftersom det bygger på nationell särlösning.
Skälen för regeringens förslag: När miljöklassystemet infördes så
indelades personbilar, lastbilar och bussar i tre olika miljöklasser enligt
bestämmelser i bilavgaslagen (1986:1386). Fordonen hänfördes i samband
med avgasgodkännandet till någon av miljöklasserna 1, 2 eller 3, varav
miljöklass 1 omfattade de fordon som ur hållbarhets- och avgasutsläpps-
synpunkt uppfyllde de högsta kraven. För att påskynda introduktionen av
fordon med goda miljöegenskaper infördes samtidigt med miljöklassyste-
met en skattedifferentiering till förmån för fordon som hänfördes till
miljöklass 1 eller 2. Miljöklassystemet utformades på så sätt att för
fordon i miljöklass 3 höjdes försäljningsskatten med 2 000 kronor, för
miljöklass 2 var skatten oförändrad och för miljöklass 1 sänktes den med
4 000 kronor.
Vid ett eventuellt medlemskap i EU skall de regler om utformningen
av ekonomiska styrmedel som gäller enligt EG-direktiven om bilavgaser
tillämpas av Sverige. Enligt dessa regler far ekonomiska styrmedel av typ
försäljningsskatt bara tillämpas på de fordon som uppfyller en standard
för avgasrening som beslutats inom EG. De svenska reglerna med en
skattelättnad för lätta fordon, dvs. personbilar, bussar med en totalvikt
av högst 3 500 kilogram och lastbilar med en totalvikt av högst 3 500
kilogram, som hänförs till miljöklass 1 är för närvarande inte förenliga
med EG:s regler eftersom EU ännu inte, vad avser dessa lätta fordon,
tagit beslut om standard motsvarande miljöklass 1.
Skattedifferensen mellan miljöklass 1 och 2 föreslås till följd härav
utjämnad på så sätt att den skattelättnad som i dag finns för fordon som
hänförs till miljöklass 1 tas bort och miljöklass 1 jämställs med miljöklass
2 i skattehänseende. Till följd härav kommer bl.a. de tidigare helt
försäljningsskattebefriade flaklastbilama i miljöklass 1 att få samma
försäljningsskatt som flaklastbilama i miljöklass 2.
25
För att kompensera de fordon som kommer att hänföras till miljö- Prop. 1994/95:55
klass 1 men som i enlighet med förslaget ej erhåller sänkning av
försäljningsskatten bör i stället fordonsskatten enligt lagen (1988:327) om
fordonsskatt för dessa fordon nedsättas.
Fordonsskatten är en fäst skatt som tas ut med visst belopp för en viss
tidsperiod. Fordonsskattens storlek varierar med fordonsslag, skattevikt,
drivmedel och fordonets konstruktion. Härutöver finns en särskild
bestämmelse för personbilar hemmahörande i vissa särskilda uppräknade
kommuner som innebär att dessa fordon endast påförs den skatt som
överstiger 384 kr.
Enligt tilläggsdirektivet till den särskilde utredaren som ser över
systemet för miljöklasser för bilar m.m. skulle utredaren lägga fram ett
förslag om en sänkt årlig fordonsskatt för lätta fordon, dvs. personbilar,
bussar med en totalvikt av högst 3 500 kilogram och lastbilar med en
totalvikt av högst 3 500 kilogram, som hänförs till miljöklass 1.
I utredningsförslaget föreslås att fordonsskatten sänks med 300 kr för
de personbilar, bussar med en totalvikt av högst 3 500 kilogram och
lastbilar med en totalvikt av högst 3 500 kilogram som hänförs till
miljöklass 1.
Regeringen anser dock, i likhet med flera remissinstanser att det är
lämpligare med en hel fordonsskattebefrielse under de första fem åren.
Regeringens förslag: Försäljningsskatten slopas för personbilar,
lastbilar och bussar som är inrättade för drift med elektricitet från
batterier i fordonet.
Miljöklassutredningens förslag: Försäljningsskatten slopas för
personbilar, lastbilar och bussar som är inrättade för drift med elektricitet
från batterier som laddas från stationär källa.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran. Statskontoret och Motormännens Riksför-
bund har avstyrkt förslaget eftersom de anser att elfordonens utveckling
bör avvaktas. Naturvårdsverket och Kommunikationsforskningsbe-
redningen har förordat att ett ännu kraftigare stöd lämnas till elfordonen.
Skälen för regeringens förslag: Personbilar, lastbilar och bussar som
är inrättade för drift med elektricitet från batterier i fordonet hänförs till
miljöklass 1 vid tillämpning av försäljningsskattelagen.
Den förmånliga beskattningen gäller såväl för fordon som enbart
framdrivs med elektricitet från batterier i fordonet, som för s.k.
hybridfordon som omväxlande drivs från batterier och med annat
drivmedel. För att regeln skall vara tillämplig krävs dock att fordonet är
inrättat för att åtminstone delvis möjliggöra ren batteridrift.
26
De fordon som är inrättade för drift med elektricitet får vid be- Prop. 1994/95:55
räkningen av tjänstevikten göra avdrag för vikten av batterierna och de
särskilda anordningar som fogar samman battericellerna eftersom de
annars skulle drabbas av högre skatt än sådana fordon som har för-
bränningsmotor.
Enligt tilläggsdirektivet till den särskilde utredaren som ser över
systemet för miljöklasser för bilar m.m. skulle utredaren lämna förslag
till stöd för fordon som möter mycket högt ställda miljökrav.
I utredningsförslaget föreslås att försäljningsskatten slopas för
personbilar, lastbilar och bussar som är inrättade för drift med elektricitet
från batterier som laddas från stationär källa. Härmed kommer sådana
eldrivna fordon att helt befrias från försäljningsskatt. Syftet med denna
bestämmelse är att de eldrivna fordonens särskilt goda miljöegenskaper
motiverar att de i skattehänseende skall åtnjuta en förmånligare be-
handling än övriga fordon.
Regeringen anser dock att det saknas skäl att i förevarande samman-
hang göra skillnad mellan el- och hybridfordon. Försäljningsskatten bör
således slopas såväl för de fordon som enbart framdrivs med elektricitet
från batterier i fordonet som för de s.k. hybridfordonen.
En slopad försäljningsskatt kan motiveras under introduktionsskedet.
Härvid kan en viss angiven tid vara lämplig. Skattefriheten föreslås till
följd härav gälla för de fordon vars skattskyldighet inträder under de
närmaste tre åren, med början den 1 januari 1995.
De föreslagna ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1995.
Förslagen innebär att tidpunkten för skattskyldighetens inträde flyttas
fram till en senare tidpunkt än vad som är fallet för vissa skattskyldiga
i dag. Denna förskjutning av tidpunkten medför att det kassamässiga
utfallet på statsbudgeten under 1995 försämras med uppskattningsvis 150
miljoner kronor. Den varaktiga budgetförsvagningen beräknas till 6
miljoner kronor.
Vid privat import av fordon utgår i dag mervärdesskatt. I underlaget
för beräkning av mervärdesskatten ingår försäljningsskatten. Vid en
övergång till att ta ut försäljningsskatten vid registreringen kommer det
i dessa fäll inte att utgå någon mervärdesskatt på försäljningsskatten. För
varje privatimporterad bil förlorar staten därför ca 2 500 kr i mervärdes-
skatteintäkter. Den varaktiga budgetförsvagningen uppskattas till 5
miljoner kronor.
27
Förslaget att slopa försäljningsskatten för fordon som är av en Prop. 1994/95:55
årsmodell som är trettio år eller äldre medför att sådana fordon inte
kommer att påföras någon skatt. Under 1993 uppgick den privata
importen, med undantag av flyttsaksfordon, till 2 400 fordon, varav 7
procent var trettio år eller äldre. Den varaktiga budgetförsvagningen kan
med denna utgångspunkt uppskattas till ca 2 miljoner kronor.
För de fordon som brukas men ej finns registrerade i bilregistret
kommer någon försäljningsskatt ej att tas ut. Den största gruppen av
fordon utgörs här av militärfordon. För denna grupp skall försvarsmakten
till staten återföra medel motsvarande den besparing försvarsmakten gör
genom att inte behöva betala någon försäljningsskatt. Härigenom
uppkommer inga sammanlagda budgetmässiga effekter vad avser
militärfordonen. Övriga fordon som kan brukas utan registrering, och för
vilka försäljningsskatt därför inte behöver erläggas, torde vara få.
Förslaget om slopad försäljningsskatt för el- och hybridfordon kostar
5,8 miljoner kronor. Den varaktiga budgetförsvagningen kan beräknas till
0,6 miljoner kronor.
Sammantaget beräknas de föreslagna förändringarna ge en varaktig
budgetförsvagning med 14 miljoner kronor.
1 §
I paragrafen har andra stycket, om riksdagens s.k. finansfullmakt, utgått
1 enlighet med riksdagsbeslut, betänkande 1993/94:KU18, riksdags-
skrivelse 1993/94:424.
2 §
Bestämmelsen överensstämmer väsentligen med vad som gäller i dag.
Bestämmelsen har dock anpassats till att skattskyldighetens inträde för
samtliga skattskyldiga ändras till att inträda vid registreringen av fordonet
i bilregistret, eller om fordonet samtidigt avställs då avställningen
upphör, varför bestämmelsen om försäljningsskatt vid import av
inkompletta fordon upphör.
Bestämmelsen i fjärde stycket är helt ny och avhandlas i avsnitt 4.7.
4§
Bestämmelsen överensstämmer väsentligen med vad som gäller i dag. I
bestämmelsen anges att försäljningsskatt skall tas ut för fordon som
registreras i bilregistret. Utanför bestämmelsens tillämpningsområde faller
då t.ex. militärfordon och fordon som endast används inom inhägnat Prop. 1994/95:55
område eftersom dessa fordon ej registreras i bilregistret. Försäljnings-
skatt för dessa fordon skall dock tas ut om militären säljer ut militärfor-
donen eller när de fordon som används inom inhägnat område skall
användas för annat ändamål.
Den nuvarande bestämmelsens begränsning att försäljningsskatten
endast skall omfatta personbilar med högre tjänstevikt än 400 kilogram
har utmönstrats. När denna viktgräns infördes avsågs den befria mindre
fordon, typ lekfordon, som ej var konstruerade för att köras på allmän
väg. Eftersom skattskyldighet nu föreslås anknyta till registrering av
fordon i bilregistret, där sådana mindre fordon ej återfinns, behövs ej
någon viktgräns.
I punkt 3 har miljöklass 1 tillkommit under lastbilar med en totalvikt
av högst 3 500 kilogram eftersom skattelättnaden för fordon som hänförs
till miljöklass 1 tas bort. Till följd härav kommer den tidigare för-
sälj ningsskattebefriade flaklastbilen i miljöklass 1 att beläggas med
samma skatt som flaklastbilen som hänförs till miljöklass 2. Bestämmel-
sen avhandlas närmare i avsnitt 4.6.
Bestämmelsen i andra stycket är helt ny och avhandlas i avsnitt 4.3.
5§
Bestämmelsen som reglerar skattskyldighet har ändrats med anledning av
att ändringen i skattskyldighetens inträde kräver att vissa bestämmelser
omarbetas.
I punkt 1 anges liksom tidigare att tillverkaren är skattskyldig för
fordon som yrkesmässigt tillverkas i landet.
I punkt 2 anges, i likhet med vad som gällde tidigare att importören är
skattskyldig för fordon som yrkesmässigt förs in i landet. Bestämmelsen
avser, liksom hittills, sådana yrkesmässiga importörer som registreras hos
beskattningsmyndigheten enligt 6 §.
I punkt 3 anges de specialfall när det är ägaren till fordonet som är
skattskyldig. Det första fallet tar sikte på egen tillverkning av fordon. Det
andra fallet gäller privatimport av fordon. Det tredje fallet avser
ombyggnad och ändring av fordon från icke skattepliktigt till skatteplik-
tigt. Det fjärde fallet gäller de fordon som används och brukas för
speciella ändamål och som inte behöver vara registrerade i bilregistret.
När dessa fordon sedan används på sådant sätt att registrering skall ske
i bilregistret bör det vara ägaren som blir skattskyldig.
ö§
Bestämmelsen om registrering av exportörer erfordras inte vid den
utformning av skattskyldighetens inträde som föreslås i 7 §.
29
7§
Bestämmelsen är ny och reglerar skattskyldighetens inträde. Skattskyldig-
het inträder vid registrering av fordonet i bilregistret. Om fordonet ställs
av i samband med att det registreras som skattepliktigt flyttas skattskyl-
dighetens inträde till dess avställningen upphör.
Om det någon gång skulle inträffa att ett fordon mer än en gång införs
i bilregistret, t.ex. sedan det exporterats efter den första registreringen i
Sverige och därefter återimporterats, skall någon ytterligare debitering av
försäljningsskatt inte ske vid den senare registreringen.
I bestämmelsens andra stycke anges när skattskyldigheten inträder för
fordon som är registrerade som fordon av icke skattepliktigt slag, men
som ändras om till skattepliktiga t.ex. genom motorbyte. Här inträder
skattskyldighet när fordonet tas upp i registret som fordon av skatteplik-
tigt slag efter ändringen. De ändringar som kan förändra ett icke
skattepliktigt fordon till ett skattepliktigt fordon enligt 4 § är exempelvis
byte från bensinmotor till dieselmotor. I ändringsfallen är ägaren
skattskyldig. Här kan situationer uppkomma, liksom vid privatimport och
egen tillverkning av fordon, att en köpare av ett avställt fordon eller icke
registrerat fordon för att erhålla vetskap huruvida försäljningsskatten är
betald själv måste undersöka saken. Kontroll av om skatten är betald kan
göras hos Länsstyrelsens bilregisterfunktion.
S§
Den skattelättnad som i dag finns för fordon som hänförs till miljöklass
1 tas bort och miljöklass 1 jämställs med miljöklass 2 i skattehänseende.
Bestämmelsen avhandlas närmare i avsnitt 4.6.
9§
Bestämmelsen är ny och innehåller regler för hur försäljningsskatten
beslutas. Reglerna har utformats efter förebild från fordonsskattelagen
(1988:327). I bestämmelsens första stycke anges att försäljningsskatt
beslutas genom ADB. Syftet är att möjliggöra ADB-behandling av
uppgifterna i bilregistret. Något deklarationsförferande behövs inte utan
Vägverket kan på samma sätt som i fråga om fordonsskatten debitera
försäljningsskatten med ledning av uppgifter i bilregistret. Den påföring
som görs på detta sätt gäller som beslut om skatten. Något beslut fettas
ej av beskattningsmyndigheten.
Vägverket avses således besluta om skatten genom ett ADB-förferande.
Vägverket bör också ha hand om uppbörden. Bemyndigande för
Vägverket bör införas i tillämpningsförordningen till försäljnings-
skattelagen. Även om Vägverket påför skatten i normalfallet, är det
Skattemyndigheten i Kopparbergs län som är beskattningsmyndighet, jfr
1 kap. 5 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
LPP. Saknas uppgifter för påföring av skatten genom automatisk
Prop. 1994/95:55
30
databehandling, får beskattningsmyndigheten besluta om skatten enligt Prop. 1994/95:55
reglerna i 4 kap. LPP. Den skattskyldige kan också begära att ett beslut
som meddelats genom ADB-behandling omprövas av beskattningsmyndig-
heten, 4 kap. 3 § LPP.
I andra stycket regleras betalningstiderna. För en yrkesmässig
tillverkare eller importör skall betalning ske månadsvis i efterhand. De
skatter för vilken skattskyldighet inträtt under en kalendermånad
sammanställs efterföljande månad. Sammanfattningen översänds som
avisering till den skattskyldige och beloppen förfäller till betalning vid
månadens slut. För icke yrkesmässiga tillverkare och importörer, samt
för ägare till fordon som ändras från icke skattepliktigt fordon till
skattepliktigt fordon skall betalning ske tre veckor efter skattskyldighetens
inträde.
Uppbörden skall kunna ske helt med automatik genom att uppgifterna
i bilregistret utnyttjas. För att kunna utnyttja bilregistret krävs dock att
en uppgift om vem som är skattskyldig förs in i bilregistret i samband
med registreringen. Bilregisterkungörelsen (1972:599) behöver komplette-
ras i enlighet härmed.
12 §
Bestämmelsen motsvarar i sak nuvarande 9 § punkten 4, men är tekniskt
inte utformad som en avdragsregel utan som en återbetalningsregel.
73 §
Bestämmelsen avhandlas i avsnitt 4.4.
16 och 16 a §§
Bestämmelserna är nya och avhandlas i avsnitt 4.5.
77 §
I paragrafen återfinns den särskilda besvärsregeln för de beslut som inte
är beskattningsbeslut. LPP är därvid inte tillämplig. Beskattningsmyndig-
hetens beslut enligt de nya bestämmelserna i 13, 16 och 16 a §§
överklagas enligt denna paragraf.
Generaltullstyrelsen har utmönstrats som besvärsmyndighet eftersom
Tullmyndigheten ej längre skall vara beskattningsmyndighet. Förslaget
innebär att besvär över beskattningsbesluten alltid kommer att prövas av
Länsrätten i Kopparbergs län.
7S §
Bestämmelsen är ny och innehåller regler om brukandeförbud på grund
av obetald skatt.
31
Motsvarande reglering finns i fordonsskattelagen (1988:327). Be-
stämmelsen bör gälla endast om skattskyldighet föreligger enligt 5 § 3.
Ett brukandeförbud för fordon där skattskyldighet åvilar yrkesmässig
tillverkare eller yrkesmässig importör torde inte erfordras, och skulle
kunna få besvärande effekter för bilkonsumenten. Regler om anstånd med
betalningen återfinns i lagen (1984:151) om punktskatter och pris-
regleringsavgifter. Brukandeförbud inträder om medgivet anstånd löper
ut utan att skatten har betalats.
I andra stycket föreskrivs att beskattningsmyndigheten skall kunna
medge undantag från brukandeförbud om särskilda skäl föreligger. Det
är dock endast i särskilda undantagsfall som sådant medgivande skall
lämnas. Ett exempel är fall då en fordonsägare som använder sitt fordon
yrkesmässigt betalar av på skatten enligt en med kronofogdemyndigheten
uppgjord plan. Ett annat exempel är när skatten vid konkurs inte har
betalats av den tidigare ägaren och konkursförvaltaren säljer bilen till en
ny ägare.
Straffbestämmelsen motsvarar 79 § tredje och fjärde stycket samt 81 §
fordonsskattelagen (1988:327).
Prop. 1994/95:55
32
Riksskatteverket (RSV) har fått i uppdrag att inför Sveriges inträde i EG
ta fram ett nytt beskattningssystem för försäljningsskatten på motorfor-
don. Genomgången av lagstiftningen har föranlett inte bara förslag till
ändringar i försäljningsskattelagen utan även ändringar i viss närliggande
lagstiftning. RSV redovisar således inte enbart en anpassning av
försäljningsskatten till EG utan även vissa andra förändringar i syfte att
förenkla och effektivisera beskattningen av motorfordon.
Försäljningsskatt utgår i dag när ett fordon levereras till någon som inte
är skattskyldig för försäljningsskatt. RSV föreslår härvidlag att skatten
utgår när fordonet registreras, eller om fordonet samtidigt ställs av, när
avställningen upphör. Med denna förändring av skattskyldighetens inträde
vinner man en likformighet i beskattningen som inte finns i dag, eftersom
skattepliktens inträde vid leverans innebär att den för företag med olika
försäljningsorganisationer inträder vid olika tillfällen. I och med att
skattskyldigheten knyts till registreringsförfårandet frångås också dagens
system med en beskattning vid införseln av fordon till landet. Härigenom
uppkommer betydande fördelar eftersom skatten inte utgår vid införsel
och alltså inte påverkas av EG:s regler för skatter utan kan betraktas som
en nationell skatt som inte utgör något gränshinder. Vidare uppkommer
den förenklingen att skatten inte hanteras olika beroende på om ett fordon
importeras från ett EG-land eller ett s.k. tredje land.
Tullverket får med det föreslagna systemet inga uppgifter vad gäller
försäljningsskatten. Enligt förslaget är Skattemyndigheten i Kopparbergs
län fortferande beskattningsmyndighet. Vägverket föreslås för be-
skattningsmyndighetens räkning svara för beslut om försäljningsskatt
genom ADB och för uppbörden. Hanteringen skall i allt väsentligt ske
enligt samma principer som i dag gäller för fordonsskatten. Härigenom
görs betydande administrativa förenklingar och resursinbesparingar. I
fråga om kretsen av skattskyldiga och skattepliktens omfattning föreslås
endast mindre förändringar och då av förenklingsskäl. Härvidlag föreslås
bl.a. att motorcyklar inte längre är skattepliktiga utan att dessa i stället
påförs en högre fordonsskatt. Dessutom föreslås att fordon äldre än tio
år kan bli befriade från försäljningsskatt. Lätta flaklastbilar jämställs i
fråga om uttaget av försäljningsskatt med personbilar, lätta skåplastbilar
och bussar. En fullständig samordning föreslås av den skattepliktiga
kretsen fordon i lagarna om försäljningsskatt och skrotningsavgift. Vidare
föreslås ett borttagande av kontrollavgift enligt bilavgaslagen. I stället tas
motsvarande belopp ut via försäljningsskatten.
Det finns i dag en tullteknisk särreglering för import av fordon såvitt
avser diplomater och hemflyttande svenskar vilka vistats utomlands under
vissa förutsättningar (flyttsaker). Vidare är utländska fordon som ärvs
eller erhålls som gåva särreglerade. RSV föreslår att diplomater skall
erhålla kompensation för erlagd skatt enligt det förfaringssätt som
Prop. 1994/95:55
Bilaga 1
33
tillämpas vid kompensation för vissa andra punktskatter. Den nuvarande
skattebefrielsen för flyttsaksfordon upphör genom förslaget eftersom
försäljningsskatten inte får något samband med införseln till landet.
För att ytterligare förenkla systemet så föreslår RSV vidare att
fordonsbeskattningen generellt baseras på totalvikten. Detta gäller då
både försäljningsskatt och fordonsskatt. Härigenom kan antalet registre-
ringsbesiktningar och antalet typbesiktningar nedbringas. Syftet med
förslaget i denna del är att anknyta till de föreslagna EG-regler som
innebär att totalvikten i allt väsentligt blir ett gemensamt begrepp inom
EG vid gemensamma typgodkännanden av fordon. Samtidigt uppnås
betydande förenklingar i det svenska systemet.
I samband med de föreslagna ändringarna föreslås också justeringar av
skatteskalorna för att svara mot övergången till totalvikt. Såvitt avser
fordonsskatten föreslås dessutom en ytterligare förenkling i och med att
en enda skattesats föreslås för lätta fordon. Såvitt avser skattens storlek
har RSV eftersträvat så små förändringar för olika fordon som möjligt
med ett bibehållande av det totala skatteuttaget. Vissa mindre för-
ändringar är dock oundvikliga men för medelbilen rör det sig om relativt
små belopp. För motorcyklarnas del är förändringarna större men det
beror på att här föreslås ett slopande av försäljningsskatten helt och att
fordonsskatten i stället årligen höjs med motsvarande belopp fördelat på
motorcykelns beräknade skattemässiga livslängd.
I och med att det föreslagna systemet inte anknyter till någon gräns
eller tullprocedur så kan det föreslagna systemet träda i kraft oberoende
av Sveriges eventuella inträde i EG.
Prop. 1994/95:55
Bilaga 1
34
Efter remiss har yttranden över rapporten lämnats av Vägverket,
Generaltullstyrelsen, Konsumentverket, AB Svensk Bilprovning, Svenska
Åkeri förbundet, Motormännens Riksförbund, Svenska Taxiförbundet,
Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Örebro län, Sveriges
Motorcykelhandlares Riksförbund, Volvo Personbilar Sverige AB och
Saab Opel Sverige AB.
Prop. 1994/95:55
Bilaga 2
35
Mitt uppdrag
Ett svenskt medlemskap i EU innebär att vi inte längre kan behålla det
svenska miljöklassystemet med tre klasser och tillhörande ekonomiska
styrmedel i sin helhet. I stället skall de regler om utformningen av
ekonomiska styrmedel som gäller enligt EG-direktiven om bilavgaser
tillämpas av Sverige. En viktig bestämmelse är därvid att en lägre
försäljningsskatt bara får tillämpas för fordon som uppfyller en standard
som beslutats inom gemenskapen. Detta får konsekvenser när det gäller
de svenska reglerna för lätta fordon i miljöklass 1. I dag saknas
kravnivåer motsvarande dem som gäller for lätta miljöklass 1-fordon.
Enligt de planer som nu finns skall nya avgaskrav beslutas senast den 30
juni 1996 och böija tillämpas år 2000. Mitt uppdrag i denna del har varit
att lägga fram förslag om en sänkt årlig fordonsskatt för lätta fordon i
miljöklass 1 samt ett förslag till stöd för fordon som möter högt ställda
miljökrav. Jag skall dessutom undersöka behovet av eventuella ändringar
i de gällande svenska reglerna med hänsyn till EES-avtalet och ett
eventuellt medlemskap i EU.
EES-avtalet och miljöklassystemet för bilar
I EES-avtalet som trädde i kraft den 1 januari 1994 ingår EG:s regler om
begränsning av avgasutsläpp och buller (direktiven 70/157/EEG,
70/220/EEG, 72/306/EEG och 88/77/EEG enligt deras senaste lydelse).
Avgasgodkännandet är en förutsättning för godkännande vid typ- och
registreringsbesiktning enligt fordonskungörelsen (1972:595). En särskild
övergångsbestämmelse finns intagen i avtalet enligt vilken EEG-typgod-
kännande (direktiv 70/156/EEG i dess senaste lydelse) vid sidan av
nationella bestämmelser skall gälla i EFTA-ländema fr.o.m. år 1995.
Den innebär att vi skall tillåta att även EG-konforma bilar säljs i Sverige.
Bilavgasförordningen har genom regeringens beslut den 23 juni 1994
ändrats så att EEG-typgodkända fordon genom ett förenklat och
administrativt förfärande skall kunna erhålla ett svenskt avgasgod-
kännande. Likaså måste fordonskungörelsen och bilregisterkungörelsen
ändras till följd av EES-avtalet så att EEG-typgodkända bilar får tillträde
till den svenska marknaden. Ändringen i dessa lagrum bör återspegla
ändringen i bilavgasförordningen.
EG:s regelverk utvecklas fortlöpande. Rättsakter som antagits inom EG
under perioden den 1 augusti 1991 t.o.m. 31 december 1993 har genom
ett tilläggsavtal inkorporerats i EES-avtalet. Så kommer att ske även
fortsättningsvis.
Prop. 1994/95:55
Bilaga 3
36
Medlemskap i EU innebär ett övertagande av EG:s regler på
fordonsområdet
Ett medlemskap i EU innebär inte någon större skillnad gentemot EES-
avtalet. Den fria cirkulationen för EG-godkända fordon gäller fr.o.m.
ingången av år 1995. Förhandlingsuppgörelsen innebär att EG:s regler i
princip skall gälla även i Sverige. På fordonsområdet innebär uppgörelsen
också att tillverkaransvaret enligt de svenska bilavgasbestämmelsema
kvarstår. Däremot är inte den differentierade försäljningsskatten till
förmån för fordon i miljöklass 1 förenlig med EG:s bestämmelser om
ekonomiska styrmedel för en snabbare introduktion av fordon med bättre
miljöprestanda. Sådana får endast tillämpas för av EG framtida beslutade
krav.
Miljöklassade fordons marknadsandel for liten
Introduktionen av fordon i de bättre miljöklasserna har gått trögt. För år
1994 kan andelen försålda lätta fordon i miljöklasserna 1 och 2 upp-
skattas till ca 25 %. Merparten är certifierade i miljöklass 2. I miljöklass
1 finns två modeller. Bland gruppen tunga fordon är samtliga motorer
certifierade i miljöklass 3. Det finns inte något som tyder på en
förändring under de närmaste åren. En bidragande orsak uppges vara den
risk för ökade kostnader i samband med ett utökat tillverkaråtagande som
följer vid en certifiering i miljöklassen 1 eller 2; en annan EES-avtalet
och ett förestående EU-medlemskap.
Medlen för en differentierad fordonsskatt till förmån för miljöklass
1-fordon och ett stöd till fordon med mycket låga utsläpp är härigenom
begränsade. Antalet lätta miljöklass 1-fordon som kommer att säljas fram
till dess att EG beslutar om nästa generations avgaskrav kan uppskattas
till 3 400. Beloppet som frigörs genom ändrade skatteregler kan därmed
beräknas till 20,3 milj. kr.
Konsekvensen av försäljningsutvecklingen av de lätta miljöklass
1-fordonen jämfört med miljöklass 3-fordon medför för lätta fordon ett
överskott till statskassan med runt 400 milj, kr, ett belopp som kommer
att öka. Dessa medel bör utnyttjas till miljöåtgärder inom vägtrafiksek-
torn.
Fordonsskatten sänks med 300 kr årligen för lätta miljöklass 1-fordon
Det finns olika vägar att differentiera den årliga fordonsskatten med
avseende på miljöklass 1-fordon. Skatteuttaget kan sättas till 0 under den
tid som tillverkaransvaret gäller (5 år) eller under fordonets livslängd (15
år) för de fordonskategorier som det här är fråga om. Skatten kan också
differentieras i resp, viktintervall. Med hänsyn till det begränsade
ekonomiska utrymmet för förändringar och att en differentiering
någorlunda skall motsvara nedsättningen av försäljningsskatten eller
Prop. 1994/95:55
Bilaga 3
37
4 000 kr föreslås en årlig sänkning av fordonsskatten med 300 kr under
fordonets hela livslängd. För att komma i fråga för en gynnsammare
skattebehandling måste fordonen uppfylla avgaskraven för miljöklass 1
och föras in i bilregistret och tas i bruk första gången under perioden
januari 1995 t.o.m. utgången av juni 1996. För elbilar som i beskatt-
ningshänseende hänförs till miljöklass 1 bör stödet utformas på annat sätt.
Försäljningsskatten slopas för elfordon under en treårsperiod
Den tekniska utvecklingen av el- och hybridfordon är sedan ett par år
tillbaka intensiv. De har en potential att ge väsentligt lägre utsläpp än
fordon drivna med konventionell förbränningsmotorteknik. De lämpar sig
särskilt väl för användning i tätorter. I Sverige liksom i övriga Europa
och USA ökar intresset för en användning av elbilar i större skala.
Introduktionen underlättas delvis tack vare ett aktivt samhällsstöd. Det
råder enighet om att det behövs kraftiga stimulansåtgärder för att få till
stånd en elbilsmarknad, där det finns möjligheter även för privatpersoner
att välja ett elbilsaltemativ. Bland de åtgärder som förts fram för att ge
elbilen en bättre konkurrensförutsättning är bl.a. införandet av en
miljöklass 0 för el- och hybridfordon, sänkt mervärdesskatt, slopad
försäljningsskatt och höjda drivmedelspriser.
De eldrivna fordonens särskilt goda miljöegenskaper motiverar att de
i skattehänseende skall åtnjuta en förmånligare behandling än den som
gäller för konventionella fordon. Anskaffningskostnaden för ett eldrivet
fordon är avsevärt högre än för förbränningsmotordrivna fordon med
jämförbara prestanda. Till detta kommer den begränsade aktionsradien
med hänsyn till dagens batteri teknik. Det höga styckepriset beror på att
någon egentlig serietillverkning ännu inte kommit till stånd.
För att främja introduktionen på marknaden av eldrivna fordon
undantas dessa från försäljningsskatt under åren 1995-1997. Projekt kan
försenas och planer omintetgöras av olika skäl. Har inte den slopade
försäljningsskatten haft en påtaglig effekt på elbilsmarknaden bör
systemet kunna förlängas ytterligare ett par år.
Stöd skall endast utgå till fordon som uppfyller kraven för s.k.
nollemissionsfordon, dvs. fordon som inte under några som helst
körförhållanden bidrar till luftföroreningar. I annat fall kan det uppfattas
som att samhället ger stöd till olämpliga och dåliga fordon, varigenom en
fortsatt positiv utveckling riskeras.
Tillverkaransvaret för fordon ändras inte
För att kunna få ett svenskt avgasgodkännande måste bl.a. tillverkaren åta
sig ett ansvar för reningsutrustningens hållbarhet. De grundläggande
kraven finns i 6-8 §§ bilavgaslagen. Ansvaret innebär att biltillverkaren
om vissa kriterier är uppfyllda skall ersätta bilägarens kostnader om ett
fel uppstår så att gränsvärden överskrids och bilen inte kan godkännas vid
Prop. 1994/95:55
Bilaga 3
38
en myndighetskontroll. Ambitionen inom EG är att ett sådant system skall
införas i samband med att direktivet med avgaskrav för år 2000 antas år
1996.
Under utredningsarbetet har såväl Bilindustriföreningen som Grossist-
förbundet Svensk Handel framfört synpunkter på det svenska tillverkaran-
svarets förenlighet med såväl EES-avtalet som ett framtida medlemskap
i EU.
Riksdagen godkände i november 1992 EES-avtalet. Vid riksdagsbe-
handlingen utgick EES-utskottet i fråga om Sveriges krav på hållbarhet
för reningsutrustningen och miljöklasserna från att dessa regler behålls
även efter den 1 januari 1995 (jfr bet. 1992/93:EU 1, rskr. 1992/93:18).
Det har hävdats att merkostnaden för tillverkaransvaret innebär en
snedvridning av konkurrensen. Den direkta kostnaden för tillverkaransva-
ret uppgår i genomsnitt till knappt 200 kr per bil. Det är en blygsam
kostnad som kan bäras av såväl tillverkare som konsumenter. Under
utredningsarbetet har det inte framkommit något i övrigt som ändrar
riksdagens ställningstagande i denna fråga.
EES-avtalet innehåller också överenskommelser om ett övervaknings-
förfarande för kontrollen av att de avtalade reglerna följs. Tvister i fråga
om den svenska tillämpningen av EES-avtalet avgörs i första hand av den
gemensamma EES-kommittén.
Lösningen i EES-avtalet för bilavgasområdet var EU inte beredd att
godta i medlemskapsförhandlingama. EU har emellertid förklarat att
bilavgasdirektiven inte omfattar regler om tillverkaransvar. De hindrar
inte heller att Sverige behåller sitt system med bl.a. krav på hållbarhet,
tillverkaransvar och återkallelse, under förutsättning att detta inte strider
mot EG:s regler om produktansvar och produktsäkerhet. Eftersom de
senare reglerna inte medför problem för Sverige, kunde frågan om
tillverkaransvaret avföras från förhandlingarna (jfr Ds 1994:48). Som
medlem i EU bör det finnas goda utsikter att aktivt verka för att ett
gemensamt system på detta område införs.
Så länge som det inte finns några gemensamma regler på detta område
inom EG är min bedömning den att vi även som medlem i EU kan
behålla tillverkaransvaret etc. i avvaktan på att en EG-lagstifitning trätt i
kraft. Vid ett medlemskap är det EG-domstolen som har att avgöra om
tillverkaransvaret strider mot bestämmelserna om den fria varucirkulatio-
nen.
Prop. 1994/95:55
Bilaga 3
39
Kammarrätten i Göteborg, Kommerskollegium, Försvarsmakten, Väg-
verket, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Kommunikations-
forskningsberedningen, Statskontoret, Generaltullstyrelsen, Riksrevisions-
verket, Riksskatteverket, Närings- och teknikutvecklingsverket, Konkur-
rensverket, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i
Älvsborgs län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Stockholms kommun,
Göteborgs kommun, Konsumentverket, Statens naturvårdsverk, Trafik-
och klimatkommittén, Naturskyddsföreningen, Grossistförbundet Svensk
Handel, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers
Centralorganisation, Bilindustriföreningen, Föreningen Gröna Bilister,
Motormännens Riksförbund, Saab-Scania Combitech AB, AB Svensk
Bilprovning, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Svenska Lokaltrafik-
föreningen, Svenska Åkeri förbundet, Swedish Electric/Hybrid Car
Consortium, Swedish Electric/Hybrid Van Consortium och Svenska
Gasföreningen.
Prop. 1994/95:55
Bilaga 4
40
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-09-30
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo
Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.
Enligt en lagrådsremiss den 8 september 1994 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, m.m.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Gunilla
Näsman.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Försäljningsskatt på motorfordon skall enligt nuvarande ordning i regel
tas ut vid försäljning eller införsel av ett fordon. I vissa fäll inträder dock
skattskyldighet i stället när fordonet registreras i bilregistret. I remissen
föreslås sådan ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon att det alltid skall vara registrering i bilregistret som utgör
grund för beskattningen. Som förutsättning för skatteplikt gäller sålunda
att registreringsskyldighet föreligger och skattskyldigheten inträder vid
registreringen eller, om fordonet samtidigt ställs av, vid avställningens
upphörande.
Skyldigheten att låta registrera fordon i bilregistret regleras inte i lag
utan i en av regeringen beslutad författning, nämligen bilregisterkungörel-
sen (1972:599). Av 8 kap. 3 och 7 §§ regeringsformen (RF) framgår att
riksdagen inte kan delegera normgivningsmakt i fråga om skatt. Genom
att skattskyldigheten för försäljningsskatten enligt förslaget genomgående
anknyts till bilregistreringen aktualiseras frågan om en sådan ordning är
förenlig med RF. Skattskyldighetens omfattning kommer ju att bestämmas
av registreringsskyldigheten som beslutas av regeringen.
Vissa ramar för skattskyldigheten uppställs i den aktuella lagen, bl.a.
genom bestämmelserna i 4 och 8 §§. Lagrådet anser emellertid att
anknytningen i 4 och 7 §§ av skattskyldigheten till bilregistreringen ändå
lämnar ett utrymme för regeringen att bestämma beskattningens
omfattning som inte står i överensstämmelse med RF:s regler om
normgivningsmakten. Denna brist bör kunna avhjälpas genom att de
grundläggande reglerna om registreringen tas in i lag, så att den
normgivning på området som regeringen kan behöva utfärda kan få
karaktären av verkställighetsföreskrifter.
I sammanhanget bör en näraliggande fråga beaktas, nämligen om det
är förenligt med RF att på sätt som föreslagits i remissförslagets 2 §
hänvisa till fordonskungörelsen (1972:595) och bilregisterkungörelsen i
fråga om beteckningar som används i lagen. Motsvarande fråga har
tidigare behandlats av Lagrådet, bl.a. i ett yttrande den 11 mars 1988
med anledning av en remiss med förslag till ny vägtrafikskattelag (se
prop. 1987/88:159 s. 107). Lagrådet fann att en hänvisning av ifrågava-
rande slag borde införas.
Prop. 1994/95:55
Bilaga 5
41
Mot denna bakgrund har Lagrådet inte någon erinran mot hänvis-
ningarna i 2 § till angivna kungörelser vad gäller beteckningarna i lagen.
I övrigt föranleder de remitterade förslagen inte någon annan erinran
än att, till närmare överensstämmelse med den i författningskommentaren
uttryckta avsikten, i inledningen till 7 § lagen om försäljningsskatt på
motorfordon bör anges att skattskyldigheten inträder när fordonet första
gången införs i bilregistret.
Prop. 1994/95:55
Bilaga 5
42
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1994
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,
Tham, Schori, Blombeig, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winbeig,
Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Nygren
Regeringen beslutar proposition 1994/95:55 Försäljningsskatten på
motorfordon
43