Reformerad löneexekution och målhantering hos
kronofogdemyndi gheten
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 13 oktober 1994
Ingvar Carlsson
Laila Freivalds
(Justitiedepartementet)
Prop.
1994/95:49
I propositionen föreslås att de två nuvarande formerna av löne-
exekution, utmätning av lön och införsel i lön, slås samman till ett
enhetligt system, så att all löneexekution sker genom utmätning. Sådan
utmätning föreslås, i likhet med den nuvarande införseln, kunna äga
rum utan tidsbegränsning i stället för högst sex månader om året som
den nuvarande löneutmätningen. Anstånd skall dock kunna medges
under pågående löneutmätning. I princip behålls nuvarande företrädes-
ordning så att underhållsbidrag och skatter m.m. har företräde framför
andra fordringar. Löneutmätning för vissa fordringar skall kunna ske
även under konkurs.
Vid all löneutmätning tillämpas samma förbehållsbelopp för gälde-
nären. Dessa belopp höjs något i förhållande till nuvarande förbehålls-
belopp vid införsel men ligger lägre än nuvarande förbehållsbelopp vid
utmätning av lön. Detta innebär att nivån kommer att ligga högre än
Socialstyrelsens vägledande norm för socialbidrag och därmed också
högre än gränsen för vad som anses vara en skälig levnadsnivå.
Vidare föreslås en mera rationell hantering av enskilda mål hos
kronofogdemyndigheten. Målen skall handläggas i ettårsperioder och
sökanden kan få denna period förlängd. Syftet är att få bort onödigt
arbete som är förknippat med att skicka målen fram och tillbaka mellan
sökandena och myndigheten. Målen kan hos myndigheten vara föremål
för utredning, verkställighet eller bevakning. Reglerna om uppskov med
verkställighet anpassas till ettårshanteringen.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 49
Det nya systemet kommer att få en positiv effekt i resurshänseende Prop. 1994/95:49
hos kronofogdemyndigheterna. För parterna i målen innebär det förenk-
lingar.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Inriktningen är att ikraftträdandet skall kunna ske den 1 januari 1996.
Innehållsförteckning
Prop. 1994/95:49
1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 6
2 Lagtext ................................. 7
2.1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken..... 7
2.2 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272)........................... 28
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om
sjömansskatt.......................... 31
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:215) om
arbetsgivares kvittningsrätt.................32
2.5 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen
(1970:979)........................... 33
2.6 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349)........................... 35
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om
avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl....... 36
2.8 Förslag till lag om ändring i bötesverkställighets-
lagen (1979:189)....................... 38
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare ....... 39
2.10 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen
(1986:617)........................... 40
2.11 Förslag till lag om ändring i konkurslagen
(1987:672)........................... 42
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om
handläggning av vissa ersättningar till den som
tjänstgör inom totalförsvaret ................44
2.13 Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen
(1992:497)........................... 45
2.14 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen
(1992:830)........................... 46
2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m...........47
2.16 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen
(1994:334)........................... 49
2.17 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009) .. 51
3 Ärendet och dess beredning ....................52
4 Något om nuvarande ordning och reformbehovet........52
5 Löneexekution............................. 54
5.1 Ett enhetligt löneexekutivt institut............. 54
5.2 Företrädesordningen.....................56
5.3 Tidsbegränsningar, utmätningsbart belopp och j
utmätningsbara ersättningar................. 58
5.4 Förbehållsbelopp ...................... 60 Prop. 1994/95:49
5.5 Löneutmätning under konkurs............... 64
5.6 Forum for frågor om utmätning av lön hos
gäldenärer som saknar hemvist i Sverige ........ 65
6 Hanteringen hos kronofogdemyndigheten av mål som
gäller betalningsskyldighet ..................... 66
6.1 Enskilda mål.......................... 66
6.1.1 Handläggningstiden ................. 66
6.1.2 Handläggningsåtgärder ............... 67
6.1.3 Underhållsbidrag................... 69
6.2 Allmänna mål......................... 70
6.3 Uppskov och anstånd .................... 71
7 Preskription .............................. 73
7.1 Preskription av huvudfordran i enskilda mål ...... 73
7.2 Preskription av förrättningskostnader, särskilt
grundavgifter i allmänna mål och mål om
underhållsbidrag ....................... 74
8 Förslagens praktiska konsekvenser
9 Ekonomiska konsekvenser
76
76
10 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ........... 77
11 Författningskommentar........................ 78
11.1 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken .... 78
11.2 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272)........................... 92
11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1958:295) om
sjömansskatt.......................... 92
11.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:215) om
arbetsgivares kvittningsrätt................. 92
11.5 Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen
(1970:979)........................... 93
11.6 Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349)........................... 93
11.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:599) om
avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl........93
11.8 Förslaget till lag om ändring i bötesverk-
ställighetslagen (1979:189)................. 94
11.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare ....... 94
11.10 Förslaget till lag om ändring i utsöknings-
registerlagen (1986:617)................... 94
11.11 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen
(1987:672)........................... 94
11.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1488)
om handläggning av vissa ersättningar till den som
tjänstgör inom totalförsvaret ................ 95
11.13 Förslaget till lag om ändring i lönegarantilagen
(1992:497)........................... 95
11.14 Förslaget till lag om ändring i konsumentkreditlagen
(1992:830)........................... 95
11.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m........... 95
11.16 Förslaget till lag om ändring i skuldsaneringslagen
(1994:334)........................... 96
11.17 Förslaget till lag om ändring i sjölagen
(1994:1009).......................... 96
Bilaga 1 Sammanfattning av RSV Rapport 1992:1 ........ 97
Bilaga 2 Lagförslagen i RSV Rapport 1992:1 ........... 100
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna............165
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag................ 166
Bilaga 5 Lagrådets yttrande......................211
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 13 oktober 1994.............................213
Prop. 1994/95:49
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i utsökningsbalken,
2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
3. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
4. lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittnings-
rätt,
5. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),
6. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),
7. lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan
näringsidkare m.fl.,
8. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189),
9. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare,
10. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),
11. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
12. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa
ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret,
13. lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497),
14. lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830),
15. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.,
16. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334),
17. lag om ändring i sjölagen (1994:1009).
Prop. 1994/95:49
2 Lagtext Prop. 1994/95:49
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken
dels att 15 kap. skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 3 §, 3 kap. 4, 22 och 23 §§, 4 kap. 8-11
och 33 §§, 7 kap., 13 kap. 1 §, 16 kap. 5 §, 17 kap. 3 och 6-8 §§
samt 18 kap. 7, 12 och 16 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i balken skall införas tolv nya paragrafer, 4 kap. 1 a,
9 a-9 g, 13 a och 36 §§, 13 kap. 14 a § och 16 kap. 12 a §, samt
närmast före 4 kap. 36 § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §
Denna balk är tillämplig i fråga om verkställighet av dom eller annan
exekutionstitel, som innefattar betalningsskyldighet eller annan för-
pliktelse, samt i fråga om verkställighet av beslut om kvarstad eller an-
nan liknande säkerhetsåtgärd.
Verkställighet som avser betal-
ningsskyldighet sker genom utmät-
ning eller införsel. Verkställighet
som avser annan förpliktelse eller
säkerhetsåtgärd sker i den ordning
som anges i 16 kap.
Verkställighet som avser betal-
ningsskyldighet sker genom utmät-
ning. Verkställighet som avser an-
nan förpliktelse eller säkerhetsåt-
gärd sker i den ordning som anges
i 16 kap.
2 kap.
3 §
Ansökan skall göras hos den
kronofogdemyndighet som är be-
hörig enligt bestämmelserna i
4 kap. 8 §, 15 kap. 7 § eller
16 kap. 1 eller 10 §.
Ansökan skall göras hos den
kronofogdemyndighet som är be-
hörig enligt bestämmelserna i
4 kap. 8 § eller 16 kap. 1 eller
10 §.
Vid tillämpning av denna balk skall med svarandens hemvist förstås
den ort där han är bosatt samt, beträffande dödsbo, den ort där den
döde senast var bosatt och, beträffande annan juridisk person, den ort
som enligt 10 kap. rättegångsbalken grundar domstols behörighet i
tvistemål i allmänhet.
1 Senaste lydelse 1993:893.
3 kap.
4 §
Dom som ej har vunnit laga kraft får verkställas i fall och under
villkor som anges i 5-9 §§.
Prop. 1994/95:49
Om hinder mot att utmätt egen-
dom säljs eller influtna medel be-
talas ut finns bestämmelser i
8 kap. 4 §, 13 kap. 14 § och
75 kap. 22 §.
Bestämmelser om hinder mot att
utmätt egendom säljs eller influtna
medel betalas ut finns i 8 kap. 4
§ samt 13 kap. 1 och 14 §§.
Upphävs exekutionstitel, skall
sökt verkställighet omedelbart in-
ställas. Redan vidtagen åtgärd for
verkställighet skall såvitt möjligt
återgå. Sådan återgång skall ske
genast, om ej annat har förord-
nats. I mål om utmätning eller
införsel skall dock vidtagen åtgärd
ej utan särskilt förordnande återgå
förrän det avgörande varigenom
exekutionstiteln har upphävts har
vunnit laga kraft.
I mål om utmätning eller införsel
skall kronofogdemyndigheten på
begäran utsöka vad borgenären
skall betala tillbaka. Härvid får
ställd säkerhet tagas i anspråk. I
annat mål skall myndigheten på
begäran återställa besittning eller
annat förhållande som har rubbats,
om hinder ej möter.
Sökanden är även skyldig att ei
genom verkställigheten.
§
Upphävs en exekutionstitel, skall
sökt verkställighet omedelbart in-
ställas. Redan vidtagen åtgärd för
verkställighet skall såvitt möjligt
återgå. Sådan återgång skall ske
genast, om inte annat har förord-
nats. I mål om utmätning skall
dock vidtagen åtgärd inte utan sär-
skilt förordnande återgå förrän det
avgörande varigenom exekutions-
titeln har upphävts har vunnit laga
kraft.
I mål om utmätning skall krono-
fogdemyndigheten på begäran ut-
söka vad borgenären skall betala
tillbaka. Härvid får ställd säkerhet
tas i anspråk. I annat mål skall
myndigheten på begäran återställa
besittning eller annat förhållande
som har rubbats, om hinder inte
möter.
itta skada som svaranden har lidit
23 §
Bestämmelserna i 3-13 och 15-20 §§ samt 22 § första stycket tredje
och ljärde meningarna och andra och tredje styckena gäller ej i allmänt
mål.
Dom eller beslut, varigenom någon har dömts att utge böter eller vite
eller har ålagts sådan särskild rättsverkan av brott som innefattar betal-
ningsskyldighet, får ej verkställas förrän domen eller beslutet har vunnit
laga kraft. Annan exekutionstitel i allmänt mål får verkställas innan den
har vunnit laga kraft, om det är särskilt föreskrivet.
Exekutionstitel i allmänt mål
verkställs såsom lagakraftägande
dom. I stället för vad som sägs i
22 § första stycket tredje och
fjärde meningarna gäller att åter-
Exekutionstitel i allmänt mål
verkställs såsom lagakraftägande
dom. I stället för vad som sägs i
22 § första stycket tredje och
fjärde meningarna gäller att åter-
gång av utmätning eller införsel gång av utmätning skall ske Prop. 1994/95:49
skall ske genast, när exekutions- genast, när exekutionstiteln har
titeln har upphävts. upphävts.
4 kap.
1 a §
Utmätning på grund av att
gäldenären enligt lag på särskilda
tider skall betala underhållsbidrag
till make, förutvarande make, eget
barn eller annans barn skall avse
samtliga bidrag som är förfallna
vid verkställighetstillföllet. Sökan-
den kan dock begära att verk-
ställigheten skall begränsas till
vissa bidragsbelopp.
Utmätning får inte ske för
underhållsbidrag enligt äkten-
skapsbalken och föräldrabalken
sedan tre år har förflutit från den
ursprungliga förfallodagen.
8 §2
Frågor om utmätning prövas av kronofogdemyndigheten i det län där
gäldenären har sitt hemvist, där egendom som tillhör gäldenären finns
eller där verkställighet annars lämpligen kan ske.
Frågor om utmätning av lön
eller annan förmån som avses i
7 kap. prövas, om gäldenären inte
har hemvist här i landet, av kro-
nofogdemyndigheten i det län där
arbetsgivaren eller någon annan
som ger ut förmånen finns.
Har utmätning sökts hos kronofogdemyndighet som ej är behörig en-
ligt första eller andra stycket, får myndigheten likväl i brådskande fall
vidtaga åtgärd som avses i 6 kap. 12 § innan målet enligt 2 kap. 4 §
första stycket överlämnas till kronofogdemyndighet som är behörig.
Frågor om utmätning av lön
eller annan förmån som avses i
7 kap. prövas, om gäldenären inte
har hemvist här i landet, av Kro-
nofogdemyndigheten i Stockholms
län.
9§
Ett mål om utmätning handläggs
under ett år från dagen för an-
sökan. Vid utmätning för ett kon-
kursbos räkning enligt 7 kap. 19 §
handläggs dock målet under kon-
kursen utan tidsbegränsning. Ett
mål kan under handläggningstiden
2 Senaste lydelse 1993:893.
vara föremål för utredning,
verkställighetsåtgärder eller be-
vakning.
Pågår vid utgången av en ettårs-
period utmätning av lön för under-
hållsbidrag som avses i 1 a §
första stycket, skall målet handläg-
gas under ytterligare en ettårs-
period.
Försätts gäldenären i konkurs
avbryts handläggningen av målet,
såvida inte utmätning av lön pågår
för en fordran som avser under-
hållsbidrag med företrädesrätt en-
ligt 7 kap. 14 § eller utmätning
skall ske för ett konkursbos
räkning enligt 7 kap. 19 §.
Prop. 1994/95:49
9§
Kronofogdemyndigheten skall i
den utsträckning som påkallas av
ansökningens innehåll, gälde-
närens förhållanden och övriga
omständigheter undersöka huru-
vida gäldenären har utmätningsbar
egendom.
9a §
Handläggningen skall fortsätta
under ytterligare en ettårsperiod
om sökanden begär det (förnyelse-
ansökan). En sådan ansökan får
göras tidigast sex månader före
handläggningstidens utgång.
Handläggningstiden får förlängas
ett obegränsat antal gånger.
9b §
Utmätt gods får säljas och
influtna medel redovisas trots att
handläggningstiden löpt ut eller
handläggningen avbrutits enligt 9
§. Detsamma gäller i fråga om
åtgärd mot arbetsgivare enligt 7
kap. 21 §.
9 c §
Om en ansökan avser utmätning
utan inskränkning, skall kronofog-
demyndigheten i den utsträckning
som påkallas av ansökans inne-
håll, gäldenärens förhållanden och
övriga omständigheter utreda
gäldenärens anställnings- och
inkomstförhållanden samt under-
söka om gäldenären har utmät-
ningsbar egendom (fullständig till-
gångsundersökning).
10
9d§ Prop. 1994/95:49
Om en ansökan om utmätning
avser endast lön eller annan för-
mån som avses i 7 kap. 1 § och
fordringar som avses i 1 § lagen
(1985:146) om avräkning vid åter-
betalning av skatter och avgifter,
skall kronofogdemyndigheten utre-
da gäldenärens anställnings- och
inkomstförhållanden (begränsad
tillgångsundersökning).
9e§
Om sökanden begär det under
handläggningstiden, skall krono-
fogdemyndigheten göra en sådan
tillgångsundersökning som avses i
9 c eller 9 d § (kompletterande
tillgångsundersökning). En sådan
undersökning får göras ett obe-
gränsat antal gånger.
9f§
Om kronofogdemyndigheten får
kännedom om att gäldenären har
utmätningsbar lös egendom, skall
den utmätas även om ansökan om
utmätning begränsats enligt 9 d §.
Fordringar som avses i 1 § lagen
(1985:146) om avräkning vid
återbetalning av skatter och av-
gifter skall alltid utmätas.
Särskilda föreskrifter om ut-
mätning av fast egendom, regist-
rerat skepp, registrerat luftfartyg
eller intecknade reservdelar till
luftfartyg finns i 4 kap. 5 §.
9g§
Kronofogdemyndigheten skall i
förekommande fall snarast efter
genomförd utredning underrätta
sökanden om att utmätning av lön
inte kan ske eller att gäldenären
saknar tillgångar till full betalning
av utmätningsfordringen.
11
10 §3
Utmätning i enskilt mål skall ske
så snart som möjligt efter det att
behövliga handlingar har kommit
in till kronofogdemyndigheten.
Om sökanden i enskilt mål
medger uppskov med utmätningen
och om uppskovet varar över sex
månader från dagen för ansökan,
är ansökan förfallen. Om sökan-
den medger uppskov fler än två
gånger, är ansökan också för-
fållen.
Bestämmelser om indrivning i
allmänt mål finns i lagen
(1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m.
Utmätning skall ske så snart som
möjligt efter det att behövliga
handlingar har kommit in till
kronofogdemyndigheten.
Om sökanden medger uppskov
med utmätningen och om upp-
skovet varar över två månader, är
ansökan förfellen. Om sökanden
medger uppskov fler än två gånger
under en ettårig handläggnings-
period, är ansökan också förfellen.
Under uppskovstiden tillämpas 9 f
andra stycket och 11 §§.
Prop. 1994/95:49
11 §
Har tva eller flera sökt utmätning mot samma gäldenär, skall ut-
mätning för fordringarna ske samtidigt, om ej utmätning för någon av
fordringarna därigenom fördröjs oskäligt.
Bestämmelserna i 75 kap. 16 §
första stycket om jämkning av un-
derhållsbidrag vid införsel har
motsvarande tillämpning vid
utmätning.
Bestämmelserna i 7 kap. 17 §
första stycket om jämkning av un-
derhållsbidrag vid utmätning av
lön tillämpas även vid annan
utmätning.
75 a §
Under den tid då varken utred-
ning eller verkställighetsåtgärder
pågår, skall kronofogdemyndig-
heten bevaka målet. Under bevak-
ningstiden tilllämpas 9 f och
11 §§•
33 §
Om det genom rättegång eller på annat sätt blir utrett att utmätt egen-
dom tillhörde tredje man, skall utmätningen hävas, såvida ej tredje man-
nen efter föreläggande har förlorat sin rätt mot sökanden. Har egendo-
men sålts, gäller hävandet av utmätningen endast rätten till influtna me-
del.
Utmätning skall också hävas, om Utmätningen skall också hävas,
försäljning av egendomen eller in- om försäljning av egendomen eller
Senaste lydelse 1993:893.
12
drivning av utmätt fordran ej kan indrivning av utmätt fordran inte Prop. 1994/95:49
antagas ge ett överskott som gör kan antas ge ett överskott som gör
åtgärden försvarlig. åtgärden försvarlig eller om ford-
ringsanspråket kan antas bli till-
godosett genom utmätning av lön
under handläggningsperioden.
Särskilda bestämmelser om
allmänna mål
36 $
Bestämmelserna i 9-10 och
13 a §§ tillämpas inte i allmänt
mål. Bestämmelser om indrivning i
allmänt mål finns i lagen
(1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m.
7 kap. Utmätning av lön m.m.
Allmänna bestämmelser
1 §5
Bestämmelserna i detta kapitel gäller i fråga om utmätning av
1. arbetstagares lön, vare sig den utgår som tidlön, ackord slön,
provision eller annan gottgörelse,
2. annan ersättning för arbetsinsats av gäldenären, om dennes
ställning är jämförlig med en arbetstagares,
3. periodiskt vederlag for ut-
3. belopp som utgår som pen-
sion eller livränta,
4. sjukpenning, föräldrapenning-
förmåner, rehabiliteringspenning,
ersättning enligt lagen (1988:1465)
om ersättning och ledighet för när-
ståendevård och annan ersättning
som utgår på grund av sjukdom,
smitta, olycksfall, utbildning, ar-
betslöshet, värnpliktstjänstgöring
nyttjande av patent, rätt till
litterärt eller konstnärligt verk
eller annan sådan rättighet eller
för överlåtelse av rörelse,
4. belopp som utgår som pension
eller livränta,
5. sjukpenning, föräldrapenning-
förmåner, rehabiliteringspenning,
ersättning enligt lagen (1988:1465)
om ersättning och ledighet för när-
ståendevård och annan ersättning
som lämnas på grund av sjukdom,
smitta, olycksfall, utbildning, ar-
betslöshet, värnpliktstjänstgöring
4 Förutvarande 36 § upphävd genom 1993:893.
5 Senaste lydelse 1991:1989.
13
eller annan tjänstgöring som er-
sätts med samma eller liknande
förmåner som värnpliktstjänst-
göring, allt i den mån ersättningen
inte avser att kompensera för sär-
skilt angivna kostnader eller skall
återbetalas.
Bestämmelserna i detta kapitel
är ej tillämpliga när gäldenären är
dödsbo eller annan juridisk per-
son.
För vissa fall när skälig lön ej
utgår för gäldenärens arbete
gäller enligt 18 § särskilda
bestämmelser.
eller annan tjänstgöring som er- Prop. 1994/95:49
sätts med samma eller liknande
förmåner som värnpliktstjänst-
göring, allt i den utsträckning
ersättningen inte avser att kom-
pensera för särskilt angivna kost-
nader eller skall återbetalas.
Bestämmelserna i detta kapitel är
inte tillämpliga när gäldenären är
dödsbo eller annan juridisk per-
son.
Vad som föreskrivs om ut-
mätning av lön gäller även utmät-
ning av annan förmån som avses i
1 §, om ej annat anges. Bestäm-
melser om arbetsgivare gäller
därvid den som utger förmånen.
Vad som föreskrivs om ut-
mätning av lön gäller även utmät-
ning av annan förmån som avses i
1 §, om inte annat anges. Bestäm-
melser om arbetsgivare gäller
därvid den som utger förmånen.
Villkor för utmätning
Lön som innestår hos arbets-
givaren får utmätas genom att ar-
betsgivaren åläggs att innehålla
och tillställa kronofogdemyndig-
heten viss del. Beslut om utmät-
ning får meddelas beträffande lön
som förfaller under viss i beslutet
angiven tid eller beträffande viss
lönepost.
Lön som innestår hos arbets-
givaren får utmätas genom att ar-
betsgivaren åläggs att innehålla
och betala ut en viss del av lönen
till kronofogdemyndigheten. Be-
slutet om utmätning får avse fram-
tida utbetalningar av lön eller viss
lönepost.
Utmätning av lön skall ske en-
dast om det är försvarligt med
hänsyn till det belopp som kan
beräknas flyta in.
Lön får tagas i anspråk genom
utmätning endast i den mån lönen
uppenbart överstiger vad som be-
hövs för gäldenärens och hans
familjs underhåll samt till full-
görande av underhållsskyldighet
som i övrigt åvilar honom. Om
utmätningen avser ackordslön,
Lön får tas i anspråk genom
utmätning endast till den del den
överstiger vad gäldenären behöver
för sitt och familjens underhåll
samt till fullgörande av betalnings-
skyldighet mot annan som vid
utmätning av lön har bättre rätt
till lönen. Vid utmätning for
|
provision eller annan ersättning |
underhållsbidrag med företrädes- Prop. 1994/95:49 Om utmätningen avser ackords- lön, provision eller annan ersätt- |
Utmätning får ej under ett och
samma kalenderår tillämpas sam-
manlagt längre tid än sex måna-
der. Utmätning får ej heller under
två kalenderår efter varandra ske
så att lönen i en följd eller utan
större uppehåll tas i anspråk un-
der längre tid än sex månader.
Det bör om möjligt undvikas att
lönen tas i anspråk under gälde-
närens semester eller i omedelbar
anknytning till denna.
Första stycket är ej tillämpligt
vid utmätning av ackordslön,
provision eller annan ersättning
som innestår för längre tid än en
månad. Meddelas i annat fall
beslut om utmätning beträffande
viss lönepost, skall beslutet vid
tillämpning av första stycket anses
gälla den tid på vilken den posten
belöper.
Om belopp som utgår som
pension eller livränta förfaller med
längre mellanrum än en månad,
får utmätning därav ej ske i vidare
mån än om beloppen hade förfallit
månadsvis.
Den del av lönen som inte får
tas i anspråk genom utmätning
(förbehållsbeloppet) bestäms med
ledning av belopp multiplicerade
med ett tal som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget i
oktober månad närmast före-
gående år och prisläget i oktober
1993 (normalbelopp). Beloppen är
43 800 kronor för ensamstående,
72 360 kronor för sammanlevande
makar och därmed jämställda,
23 240 kronor för varje barn till
och med det kalenderår då barnet
fyller sex år och 26 750 kronor för
tid därefter.
Normalbeloppen skall anses in-
nefatta alla vanliga levnadskost-
nader utom bostadskostnad, som
beräknas särskilt och läggs till
normalbeloppen.
Normalbeloppen fastställs för
varje år av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestäm-
mer.
6§
Ersättning som utgår i stället för
semester och innestår hos ar-
betsgivaren får ej i något fall ut-
mätas utan gäldenärens med-
givande i målet. Detta gäller även
semestermedel som av arbets-
Utmätning av lön för under-
hållsbidrag som avses i 4 kap.
1 a § första stycket får ske endast
om bidragsbeloppet utestår obetalt
eller om gäldenären vid två eller
flera tillfällen under de senaste två
åren före utmätningsbeslutet har
givaren har betalats till särskild underlåtit att betala i rätt tid och Prop. 1994/95:49
kassa och innestår hos denna. det finns anledning att anta att
detta skall upprepas.
Utmätning får bara ske for
bidragsbelopp som är förfallet när
verkställighet skall ske eller som
förfaller näst därefter.
Förfarandet
7
Innan beslut om utmätning med-
delas skall gäldenären beredas till-
fälle att yttra sig, om det kan ske
utan avsevärd tidsutdräkt. Gälde-
nären behöver dock ej höras när
han byter anställning och beslut
skall meddelas om utmätning hos
den nye arbetsgivaren, om ej sär-
skilda skäl föreligger.
8
Kronofogdemyndigheten bestäm-
mer dels hur mycket som högst får
innehållas vid varje avlöningstill-
fälle (utmätningsbeloppet), dels
det belopp som enligt 4 § skall för-
behållas gäldenären (det utmät-
ningsfria beloppet).
Är det fråga om utmätning av
sjukpenning eller annan dagersätt-
ning som avses i 1 § första stycket
4, bestäms utmätningsbeloppet och
det utmätningsfria beloppet per
dag.
8 a §6
När sjukpenning eller annan
dagersättning som avses i 1 §
§
Innan ett beslut om utmätning
meddelas, skall gäldenären ges
tillfälle att yttra sig, om det inte
avsevärt skulle fördröja handlägg-
ningen. Om det inte finns särskilda
skäl för det, behöver gäldenären
dock inte höras när han byter
anställning och beslut skall
meddelas om utmätning hos den
nye arbetsgivaren.
§
Vid utmätning av lön skall
kronofogdemyndigheten bestämma
dels hur mycket som högst får
innehållas vid vatje avlönings-
tillfälle (utmätningsbeloppet), dels
förbehållsbeloppet. I stället för att
fastställa ett utmätningsbelopp får
myndigheten bestämma att all lön
som överstiger förbehållsbeloppet
skall tas i anspråk.
Vid utmätning av sjukpenning
eller annan dagersättning som
avses i 1 § första stycket 5 be-
stäms utmätningsbeloppet och för-
behållsbeloppet per dag. Om
sådan ersättning betalas ut for
mer än en dag, skall utmätnings-
belopp och förbehållsbelopp för
samtliga dagar som ingår i ersätt-
ningsperioden räknas samman.
Vid utmätning för ett engångs-
belopp som avser underhållsbidrag
6 Införd genom 1987:372.
16
första stycket utges for mer än en
dag, skall utmätningsbeloppen och
de utmätningsfria beloppen räknas
samman för samtliga dagar som
ersättningsperioden omfattar.
9
Om särskilda skäl föreligger, får
kronofogdemyndigheten ålägga ar-
betsgivaren att anpassa sättet för
lönens utbetalande så att utmät-
ning kan verkställas i därför läm-
pad ordning.
med företrädesrätt enligt 14 §
skall kronofogdemyndigheten vid
behov fördela beloppet på särskil-
da poster efter vad som är skäligt
med hänsyn till den tid som
beloppet är avsett för och övriga
omständigheter. De särskilda
posterna anses vid utmätningen
förfallna enligt vad som bestämts
vid fördelningen.
§
Om det finns särskilda skäl, får
kronofogdemyndigheten ålägga ar-
betsgivaren att anpassa sättet för
löneutbetalningen så att utmät-
ningen kan verkställas i lämplig
ordning.
Prop. 1994/95:49
10 §
Beslut om utmätning skall
ändras, om anledning föreligger.
Innan ändring beslutas skall den
part som ändringen går emot be-
redas tillfälle att yttra sig, om ej
det är uppenbart obehövligt eller
beslutet ej kan uppskjutas.
Ett beslut om utmätning skall
ändras, om det finns anledning till
det. Innan en ändring som är till
nackdel för gäldenären beslutas,
skall denne ges tillfälle att yttra
sig, om det inte är uppenbart
obehövligt eller beslutet inte kan
uppskjutas.
Ett beslut om utmätning för
underhållsbidrag som avses i 4
kap. 1 a § första stycket skall
hävas, om gäldenären betalar
förfallna bidrag och uppkomna
förrättningskostnader och det finns
anledning att anta att gäldenären
även i framtiden fidlgör bidrags-
skyldigheten.
11 §
Kronofogdemyndigheten får på
begäran av sökanden eller
gäldenären bevilja anstånd under
pågående utmätning av lön. På
begäran av gäldenären får anstånd
dock beviljas endast om sökanden
medger det eller om det finns
särskilda skäl.
17
2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 49
11 §
Kronofogdemyndigheten skall
underrätta arbetsgivaren angående
beslut om utmätning och i fråga
som avses i 9 eller 10 §.
12 §
Kronofogdemyndigheten skall
underrätta arbetsgivaren om ett be-
slut om utmätning och beslut i
frågor som avses i 9-77 §§.
Prop. 1994/95:49
13 §7
Företrädesordning
Utmätningen medför förmånsrätt
när det belopp som skall inne-
hållas har förfallit till betalning.
När sjukpenning eller annan dag-
ersättning som avses i 1 § första
stycket 4 utges för mer än en dag,
skall ersättningen anses ha förfallit
till betalning med utmätnings-
beloppet vaije dag som ersätt-
ningsperioden omfattar.
Utmätning av lön medför för-
månsrätt när det belopp som skall
innehållas har förfallit till be-
talning.
När sjukpenning eller annan dag-
ersättning som avses i 1 § första
stycket 5 utges för mer än en dag,
skall ersättningen anses ha förfallit
till betalning med utmätnings-
beloppet vaije dag som ersätt-
ningsperioden omfattar.
14 §
Vid utmätning av lön har
följande fordringar i nämnd
ordning företräde framför andra
fordringsanspråk:
1. fordran som avser under-
hållsbidrag enligt äktenskaps-
balken och föräldrabalken,
2. konkursbos fordran på
gäldenärens lön enligt 3 kap. 4 §
konkurslagen (1987:672), om
lönen innehållits under konkursen,
3. fordran som avses i 2 § lagen
(1993:891) om indrivning av stat-
liga fordringar m.m.
Företrädesrätten enligt första
stycket 1 gäller även sådant
utländskt underhållsbidrag som får
verkställas i Sverige, om bidrags-
fordringen vid verkställighets-
tillfället inte är äldre än tre år.
7 Senaste lydelse 1987:372.
18
Företrädesordning
Prop. 1994/95:49
12 §
Skatteavdrag har företräde
framför utmätning. Om förhållan-
det mellan införsel och utmätning
finns bestämmelser i 15 kap. 16
och 17 §§.
15 §
Avdrag för preliminär skatt har
företräde framför utmätning av
lön. Utmätning för underhålls-
bidrag med företrädesrätt enligt
14 § och förrättningskostnadema i
målet har företräde framför
avdrag för kvarstående skatt. Vid
utmätning av lön för annan
fordran har avdrag för kvar-
stående skatt företräde. En fordran
enligt 14 § första stycket 1 har
företräde framför förrättnings-
kostnadema i målet.
16 §
Vid samtidig utmätning för flera
underhållsbidrag med företrädes-
rätt enligt 14 § skall det inne-
hållna beloppet fördelas efter de
löpande bidragens storlek. Om
mer än som svarar mot de löpande
bidragen har utmätts, har bidrag
som har stått ute längre företräde
vid fördelningen av det över-
skjutande beloppet.
En delbetalning som flyter in på
en viss underhållsberättigads
fordran avräknas i första hand på
den fordran som har stått ute
längst. Dock får belopp inte av-
räknas på en fordran som är äldre
än tre år.
17 §
Bor gäldenären varaktigt till-
sammans med sin make och över-
stiger underhållsbidrag till maken
eller till makarnas barn vad som
skäligen bör tillkomma den under-
hållsberättigade, får bidraget vid
tillämpningen av 14 och 16 §§
jämkas med hänsyn till annan
fordran för vilken utmätning sker
samtidigt. Om det finns särskilda
skäl, får sådan jämkning ske även
av annat underhållsbidrag, om
19
14 §
Har beslut om utmätning för viss
fordran meddelats beträffande be-
lopp som utgår som pension eller
livränta och blir därefter rättig-
heten som sådan utmätt for annan
fordran, skall den senare utmät-
ningen anses ha skett även för
obetald del av den förra ford-
ringen.
15 §
Försätts gäldenären i konkurs,
får beslut om utmätning ej
tillämpas beträffande lön som för-
faller under konkursen.
detta överstiger vad som skäligen Prop. 1994/95:49
behövs för den underhållsbe-
rättigades försörjning.
Har gäldenären rätt till avdrag
på underhållsbidrag enligt 7 kap.
4 § föräldrabalken, får belopp som
på denna grund tillgodoräknas ho-
nom inte tas i anspråk genom ut-
mätning för fordran, som till-
kommer arman än den under-
hållsberättigade eller någon som
har inträtt i dennes rätt.
18 §
Har utmätning för fordran med
företrädesrätt enligt 14 § beviljats
i förmån som avses i 1 § första
stycket 3 eller 4 och blir därefter
rättigheten som sådan utmätt for
annan fordran, har den förra
fordringen företräde till betalning
ur vad som flyter in till följd av
den senare utmätningen. 1 fråga
om underhållsbidrag med före-
trädesrätt enligt 14 § gäller detta i
fråga om bidragsbelopp som har
förfallit till betalning när beslutet
om utmätning av rättigheten
meddelas eller förfaller näst
därefter.
Har utmätning beviljats i förmån
som avses i 1 § första stycket 3
eller 4 för någon annan fordran
än som avses i 14 § och blir
därefter rättigheten som sådan
utmätt för ytterligare fordran,
skall den senare utmätningen
anses ha skett även för den obe-
talda delen av den förra
fordringen.
19 §
Även om gäldenären är i konkurs
får utmätning enligt detta kapitel
ske för fordran, som avser under-
hållsbidrag med företrädesrätt
enligt 14 §. Utmätning får också
ske för konkursboets räkning.
20
Försätts gäldenären i konkurs
under pågående utmätning av lön
för någon annan fordran än som
avser underhållsbidrag med
företrädesrätt enligt 14 §, skall
utmätningen fortsätta för konkurs-
boets räkning, om inte konkurs-
förvaltaren begär att verkställig-
heten skall upphöra.
Arbetsgivares skyldigheter
16 §8
Utmätningsbeloppet skall inne-
hållas endast i den mån lönen
överskjuter det utmätningsfria be-
loppet.
Arbetsgivaren skall tillställa kro-
nofogdemyndigheten innehållet be-
lopp på tid och sätt som myndig-
heten bestämmer. I de fall rege-
ringen föreskriver kan kronofogde-
myndigheten besluta att innehållet
belopp skall tillställas en annan
myndighet än kronofogdemyndig-
heten.
Om särskild anledning före-
ligger, får arbetsgivaren åläggas
att omedelbart tillställa kronofog-
demyndigheten innehållet belopp.
17 §
Betalar arbetsgivaren ut lön i
uppenbar strid mot beslut om ut-
mätning eller underlåter han att
inom föreskriven tid eller på an-
fordran tillställa kronofogdemyn-
digheten innehållet belopp, får hos
arbetsgivaren genast utsökas vad
denne skulle ha innehållit eller har
innehållit.
18 §
Arbetar gäldenären i annans för-
värvsverksamhet utan lön eller
20 §
Arbetsgivaren skall innehålla ut-
mätningsbeloppet endast till den
del som lönen överstiger förbe-
hållsbeloppet.
Arbetsgivaren skall betala ut det
innehållna beloppet till kronofog-
demyndigheten på tid och sätt som
myndigheten bestämmer. Krono-
fogdemyndigheten får, i de fall
regeringen föreskriver det, besluta
att det innehållna beloppet skall
betalas ut till en annan myndighet
än kronofogdemyndigheten.
Om det finns särskild anledning
till det, får arbetsgivaren åläggas
att omedelbart betala ut det inne-
hållna beloppet till kronofogde-
myndigheten.
21 §
Betalar arbetsgivaren ut lön i
uppenbar strid mot ett beslut om
utmätning eller underlåter han att
inom föreskriven tid eller på an-
fordran betala ut det innehållna
beloppet till kronofogdemyndig-
heten, får hos arbetsgivaren genast
utsökas vad denne skulle ha
innehållit eller har innehållit.
22 §
Arbetar gäldenären i annans för-
värvsverksamhet utan lön eller
8 Senaste lydelse 1983:924.
21
mot uppenbart för låg ersättning
och kan till följd därav utmätning
ej äga rum, får kronofogdemyn-
digheten ålägga arbetsgivaren att,
för tid efter det att beslut därom
har meddelats och till dess annat
förordnas, till myndigheten utge
så mycket som hade kunnat tagas
ut genom utmätning om skälig lön
hade utgått för arbetet. Innan be-
slut meddelas skall gäldenären och
arbetsgivaren beredas tillfälle att
yttra sig.
Åtgärd som avses i första stycket
räknas som utmätning av lön. Un-
derlåter arbetsgivaren att utge be-
lopp som har bestämts genom be-
slutet, gäller vad som sägs i 17 §.
mot uppenbart för låg ersättning Prop. 1994/95:49
och kan utmätning därför inte ske
eller ske endast med för lågt be-
lopp, får kronofogdemyndigheten
ålägga arbetsgivaren att, för tid
efter det att beslut därom har
meddelats och till dess annat
beslutas, till myndigheten utge så
mycket som hade kunnat tas ut
genom utmätning, om skälig lön
hade betalats för arbetet. Innan ett
sådant beslut meddelas skall
gäldenären och arbetsgivaren ges
tillfälle att yttra sig.
En åtgärd som avses i första
stycket räknas som utmätning av
lön. Underlåter arbetsgivaren att
utge belopp som har bestämts ge-
nom beslutet, gäller vad som sägs
i 21 §.
Särskilda bestämmelser
19 §
Samtidigt som utmätning sker av
lön får även annan tillgång
utmätas till säkerhet för sökandens
fordran. Med vidare åtgärd i den
delen får anstå under högst ett år i
avvaktan på att lön innehålls till
betalning av fordringen.
20 §
Sedan lön har betalats ut, gäller
om utmätning av medlen vad som
sägs i 5 kap.
23 §
Har arbetsgivaren innehållit me-
del vid utmätning av lön i allmänt
mål för fordran som avses i 2 §
lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m., är gälde-
nären inte längre betalningsskyldig
för den del av fordringen som mot-
svaras av det innehållna beloppet,
även om det inte kan tas ut hos
arbetsgivaren. Detsamma gäller
når medel har innehållits för ford-
ran som avser underhållsbidrag,
om fordringen tillkommer allmän
försäkringskassa enligt 15 § lagen
(1964:143) om bidragsförskott
eller 12 § lagen (1984:1095) om
förlängt bidragsförskott för
studerande.
24 §
Sedan lön har betalats ut, kan
medlen utmätas endast i enlighet
med vad som sägs i 5 kap.
22
Straffbestämmelse
Prop. 1994/95:49
21 §
Arbetsgivare, som uppsåtligen
eller av oaktsamhet underlåter att
inom föreskriven tid tillställa kro-
nofogdemyndigheten belopp som
skulle ha innehållits enligt beslut
om utmätning, döms till böter.
25 §
En arbetsgivare som uppsåtligen
eller av oaktsamhet underlåter att
inom föreskriven tid tillställa kro-
nofogdemyndigheten belopp som
skulle ha innehållits enligt beslut
om utmätning, döms till böter.
13 kap.
Medel som har influtit till
kronofogdemyndigheten i mål om
utmätning skall redovisas så snart
som möjligt. Är influtet belopp
ringa och kan det antagas att
ytterligare medel kommer att in-
flyta i målet, får det avvaktas.
§
Medel som har flutit in till
kronofogdemyndigheten i mål om
utmätning skall redovisas så snart
som möjligt. Är influtet belopp
ringa och kan det antas att ytter-
ligare medel kommer att flyta in i
målet, får myndigheten avvakta
med redovisningen.
Vid utmätning för ej förfallet
underhållsbidrag enligt 7 kap. 6 §
andra stycket får redovisning ske
tidigast i nära anslutning till den
tidpunkt då bidraget förfaller till
betalning.
14 a §
Vid utmätning av lön för under-
hållsbidrag med företrädesrätt
enligt 7 kap. 14 § tillämpas inte
14 §3 eller 5. Om det finns
särskilda skäl, skall dock 14 § 5
tillämpas.
16 kap.
5 §
Lämnar sökanden anstånd med
avhysningen och varar anståndet
över sex månader från dagen för
ansökningen, skall denna förklaras
förfellen, om ej särskilda skäl
föranleder att ytterligare anstånd
godtas.
Medger sökanden uppskov med
avhysningen och varar uppskovet
över sex månader från dagen för
ansökan, är ansökan förfallen, om
det inte finns särskilda skäl att
godta ytterligare uppskov.
12 a §
Medger sökanden uppskov med
verkställighet och varar uppskovet
över sex månader från dagen för
ansökan, är ansökan förfallen.
23
Detsamma gäller om sökanden Prop. 1994/95:49
medger uppskov fler än två
gånger.
Kronofogdemyndigheten får be-
vilja anstånd med handräckning
för återtagande av en vara, om
det finns särskilda skäl med
hänsyn till köparens förhållanden
och övriga omständigheter. An-
stånd får dock inte beviljas för
mer än fyra månader från dagen
för ansökan om handräckning.
Kronofogdemyndigheten får be-
sluta om villkor för anståndet och,
om det finns anledning till det,
förklara att anståndet skall
upphöra att gälla.
17 kap.
3 §’
Sökanden ansvarar ej för förrätt-
ningskostnadema for utmätning
enligt 7 kap. 17 § eller 15 kap.
19 § jämförd med 7 kap. 17 §
eller för handräckning enligt
8 kap. 18 §.
Sökanden ansvarar inte för för-
rättningskostnadema för utmätning
enligt 7 kap. 21 § eller för hand-
räckning enligt 8 kap. 18 §.
Sökanden ansvarar ej heller för Sökanden ansvarar inte heller för
förrättningskostnadema i mål om förrättningskostnadema i mål om
införsel. utmätning for fordran som vid
utmätning av lön har företrädes-
rätt enligt 7 kap. 14 §.
Vid avhysning ansvarar sökanden ej for kostnad för förvaring av
svarandens egendom eller för annan åtgärd som väsentligen avser att
skydda svaranden mot förlust. Detsamma gäller kostnad för försäljning
enligt 16 kap. 7 §.
6§
Kronofogdemyndigheten skall ta- Kronofogdemyndigheten skall ta
ga ut förrättningskostnader utan ut förrättningskostnader utan sär-
särskild begäran. skild begäran. Preskription av en
huvudfordran omfattar även
fordran på förrättningskostnad. En
fordran på förrättningskostnad
som avser ett mål om utmätning
för underhållsbidrag preskriberas
vid utgången av kalenderåret två
Senaste lydelse 1992:636.
24
år efter det att avgiften debi- Prop. 1994/95:49
terades.
1 §10
Förrättningskostnader i mål om utmätning tas ut ur köpeskillingen för
såld egendom, behållen avkastning och andra tillgängliga medel. De får
vid behov genast utsökas hos gäldenären.
Förrättningskostnad för handräckning enligt 8 kap. 18 § får genast
utsökas hos den mot vilken åtgärden har vidtagits.
Förrättningskostnad i mål om
införsel får genast tas ut genom
införsel hos gäldenären.
Förrättningskostnader i mål om verkställighet av beslut om kvarstad
eller annan säkerhetsåtgärd, vilken alltjämt består när verkställighet äger
rum för det anspråk som har föranlettt åtgärden, anses som förrättnings-
kostnad för sistnämnda verkställighet.
Om egendom i samband med avhysning säljs enligt 16 kap. 7 §, tas
förrättningskostnad för försäljningen ut ur köpeskillingen.
När förrättningskostnader för av-
hysning tas ut hos svaranden, har
kostnad som avses i 3 § andra
stycket företräde framför annan
förrättningskostnad.
När förrättningskostnader för av-
hysning tas ut hos svaranden, har
kostnad som avses i 3 § tredje
stycket företräde framför annan
förrättningskostnad.
18 kap.
7 §*«
Ett beslut om utmätning som
avses i 7 kap. får överklagas utan
inskränkning till viss tid.
skall överklagas av sökanden eller
Ett beslut om utmätning som
avses i 7 kap. eller ett beslut om
införsel får överklagas utan in-
skränkning till viss tid.
Ett beslut om annan utmätning
svaranden inom tre veckor från det att beslutet delgavs honom. Tredje
man får överklaga sådan utmätning utan inskränkning till viss tid. Ett
beslut som avses i 8 kap. 9 § första stycket eller 12 kap. 49 § tredje
stycket skall dock överklagas inom tre veckor från det att beslutet
delgavs klaganden.
En exekutiv försäljning skall överklagas inom tre veckor från för-
säljningen. Ett beslut om fördelning eller utbetalning av medel skall
överklagas inom tre veckor från beslutet.
Ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra meningen
får göras utan inskränkning till viss tid.
10 Senaste lydelse 1992:636.
11 Senaste lydelse 1993:516.
25
Kronofogdemyndighetens beslut i andra fäll skall överklagas inom tre Prop. 1994/95:49
veckor från det att beslutet delgavs klaganden.
12
Tingsrätten får, utan att mot-
parten dessförinnan har beretts
tillfälle att yttra sig över över-
klagandet, forordna att någon åt-
gärd för verkställighet tills vidare
inte skall vidtas eller, om det finns
synnerliga skäl, att en redan vid-
tagen åtgärd skall hävas.
§12
Tingsrätten får, utan att mot-
parten dessförinnan har getts till-
fälle att yttra sig över över-
klagandet, förordna att någon åt-
gärd för verkställighet tills vidare
inte skall vidtas eller, om det finns
synnerliga skäl, att en redan vid-
tagen åtgärd skall hävas. Vid
utmätning av lön för underhålls-
bidrag får förordnandet inskränkas
till att avse att influtna medel inte
skall betalas ut.
Tingsrätten får också omedelbart förordna att åtgärd för verkställighet
skall genomföras och bestå till dess annat förordnas.
16 §13
Tingsrättens beslut i en fråga som överklagats dit gäller på det sätt
som i 2 kap. 19 § sägs om kronofogdemyndighetens beslut.
I mål om utmätning eller inför-
sel skall dock vidtagen åtgärd inte
utan särskilt förordnande återgå
innan tingsrättens beslut har vun-
nit laga kraft.
I mål om utmätning skall dock
en vidtagen åtgärd inte utan sär-
skilt förordnande återgå innan
tingsrättens beslut har vunnit laga
kraft.
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. De nya föreskrifterna skall tillämpas även i mål som har
anhängiggjorts före ikraftträdandet beträffande förhållande som hänför
sig till tiden därefter. I fråga om överklagande av ett beslut om införsel
tillämpas efter ikraftträdandet de nya föreskrifterna om överklagande av
ett beslut om utmätning.
3. Om det vid ikraftträdandet pågår verkställighet av ett beslut om
införsel eller utmätning av lön, skall kronofogdemyndigheten ompröva
beslutet med tillämpning av de nya föreskrifterna i 7 kap. Om ett sådant
beslut vid ikraftträdandet är föremål för prövning i domstol, skall
kronofogdemyndigheten avvakta med omprövningen tills domstols-
prövningen är avslutad.
4. Mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet skall vid beräkning
av den ettåriga handläggningstiden enligt 4 kap. 9 § anses ha kommit in
till kronofogdemyndigheten på dagen för ikraftträdandet.
12 Senaste lydelse 1993:516.
13 Senaste lydelse 1993:516.
26
5. En ansökan om införsel som har gjorts före ikraftträdandet skall an- Prop. 1994/95:49
ses som en ansökan om utmätning med begäran om begränsad tillgångs-
undersökning enligt 7 kap. 9 d §.
27
Härigenom föreskrivs att 41 § 2 mom., 45 § 3 mom., 75 a och 76 §§
uppbördslagen (1953:272)’ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
41
2 mom.2 Om det belopp, som
skulle återstå sedan skatteavdrag
för kvarstående skatt har gjorts,
jämte den inkomst den skatt-
skyldige i övrigt kan åtnjuta un-
derstiger vad den skattskyldige
behöver för eget underhåll och fa-
miljens behov (förbehållsbeloppet)
får skattemyndigheten efter an-
sökan av den skattskyldige för-
ordna antingen att skatteavdrag
över huvud taget inte skall göras
eller att för skatteavdraget får tas
i anspråk endast vad av lönen
överskjuter förbehållsbeloppet.
Förbehållsbeloppet beräknas med
ledning av bestämmelserna i
15 kap. 6 a § utsökningsbalken.
§
2 mom. Om den ersättning, som
skulle återstå sedan skatteavdrag
för kvarstående skatt har gjorts,
understiger vad den skattskyldige
behöver för sitt eget och familjens
underhåll, skall skattemyndig-
heten efter ansökan av den skatt-
skyldige besluta att skatteavdrag
inte skall göras med större belopp
än att den skattskyldige har medel
som behövs för hans eget och
familjens underhåll (förbehålls-
beloppet).
Förbehållsbeloppet beräknas en-
ligt 7 kap. 4 och 5 §§ utsöknings-
balken. Har ett förbehållsbelopp
bestämts i ett beslut om utmätning
av lön i ett mål hos kronofogde-
myndigheten, skall detta förbe-
hållsbelopp tillämpas under den
tid beslutet gäller också i fråga
om avdrag för kvarstående skatt.
Arbetsgivare skall tillämpa beslut om skatteavdrag enligt första stycket
senast från och med det utbetalningstillfälle som inträffar sedan en
vecka förflutit från det han fått del av beslutet eller, om det inte kan
ske, inom fyra dagar efter nämnda utbetalningstillfälle tillställa den
skattskyldige det belopp som skulle ha tillkommit denne om beslutet
tillämpats.
45 §
3 mom. Sker avdrag för preliminär A-skatt för arbetstagare, som är
försatt i konkurs, och kan det antagas att avdraget är större än som
fordras för att den preliminära skatten skall motsvara den sluttiga
skatten, må skattemyndigheten efter ansökan av konkursboet genom
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
28
2 Senaste lydelse 1992:680.
jämkning forordna om minskning av skatteavdraget och i samband
därmed meddela beslut om utbetalning till konkursboet av för mycket
innehållen preliminär skatt.
Prop. 1994/95:49
Motsvarande gäller efter ansökan
av kronofogdemyndighet när lön
tages i anspråk genom införsel
eller utmätning.
Motsvarande gäller efter ansökan
av kronofogdemyndighet när lön
tas i anspråk genom utmätning.
75 a §3
Har betalningsskyldighet enligt 75 § ålagts både arbetsgivare och ar-
betstagare och vistas arbetstagaren på känd ort inom riket, får arbets-
givaren krävas endast om det kan antagas att arbetstagaren har under-
rättats om sin skyldighet att betala skattebeloppet.
Efterkommer arbetsgivaren inte
anmodan att betala beloppet, får
det uttagas i den ordning som
stadgas i fråga om indrivning av
skatt. Införsel får dock ej beviljas.
Om arbetsgivaren inte följer en
anmodan att betala beloppet, får
det tas ut i den ordning som
föreskrivs i fråga om indrivning av
skatt. Vid utmätning av lön har en
sådan fordran inte företrädesrätt
enligt 7 kap. 14 § utsöknings-
balken.
Arbetsgivare eller arbetstagare, som är skyldig att betala mot under-
lätet skatteavdrag svarande belopp, skall också betala dröjsmålsavgift på
beloppet. Som förfallodag räknas därvid den dag då beloppet skulle ha
betalats om skatteavdrag hade gjorts.
Om arbetsgivare efter omprövning eller överklagande av skatte-
myndighets beslut har funnits inte vara ansvarig för arbetstagares skatt,
skall skattemyndigheten till arbetsgivaren återbetala skatt, som han har
betalat för arbetstagaren, samt betald dröjsmålsavgift. På skattebeloppet
beräknas restitubonsränta. I fråga om ränteberäkningen gäller i tillämp-
liga delar bestämmelserna i 69 § 2 mom.
Står arbetsgivare i skuld för restförd skatt eller arbetstagares skatt, för
vilken betalningsskyldighet har ålagts honom, har han dock rätt att få ut
endast vad som överstiger det obetalda skattebeloppet och dröjsmåls-
avgift. I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och
avgifter finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.
Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om indriv-
ningskvitto överlämnas till arbetsgivaren, nämnda förhållanden anmär-
kas på indrivningskvittot.
76 §4
Arbetsgivare som har betalat skatt i enlighet med beslut om betal-
ningsskyldighet enligt 75 § får söka beloppet åter av arbetstagaren. Den
arbetsgivare som vill söka belopp åter av arbetstagaren skall till krono-
3 Senaste lydelse 1992:1176.
4 Senaste lydelse 1992:624.
29
fogdemyndigheten ge in det kvitto som han har fått vid betalningen eller
på annat sätt styrka, att han har betalat skatten.
Prop. 1994/95:49
Kronofogdemyndigheten får hos
arbetstagaren driva in beloppet i
den ordning som gäller för indriv-
ning av skatt. Införsel får dock
inte beviljas.
Kronofogdemyndigheten får hos
arbetstagaren driva in beloppet i
den ordning som gäller för indriv-
ning av skatt. Vid utmätning av
lön har en sådan fordran inte före-
trädesrätt enligt 7 kap. 14 § ut-
sökningsbalken.
Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
arbetsgivarens regressfordran enligt första stycket.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
30
Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1958:295) om sjömansskatt1
skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
18 §2
Har en redare, som inte har verkställt skatteavdrag, betalat skatt för
en sjöman, får redaren söka beloppet åter av sjömannen. Den redare
som vill söka beloppet åter av sjömannen skall till kronofogde-
myndigheten ge in det kvitto som han har fått vid betalningen eller på
annat sätt styrka, att han har betalat skatten.
Kronofogdemyndigheten får hos
sjömannen driva in beloppet i den
ordning som gäller för indrivning
av skatt. Införsel får dock inte
beviljas.
Kronofogdemyndigheten får hos
sjömannen driva in beloppet i den
ordning som gäller för indrivning
av skatt. Vid utmätning av lön har
fordringen inte företrädesrätt en-
ligt 7 kap. 14 § utsökningsbalken.
Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
redarens regressfordran enligt första stycket.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Lagen omtryckt 1970:933.
2 Senaste lydelse 1992:626.
31
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1970:215) om arbetsgivares kvitt-
ningsrätt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
5
Skatteavdrag samt införsel, som
beslutats innan lönefordringen
förfallit till betalning, har före-
träde framför kvittning enligt den-
na lag.
Är arbetsgivarens fordran sådan
att rätt till kvittning föreligger en-
ligt 3 § och vill arbetsgivaren
kvitta mot belopp som han ålagts
att innehålla genom beslut om ut-
mätning av lön, beslutar kronofog-
demyndigheten om beloppets för-
delning mellan arbetsgivaren och
utmätningssökanden efter fordring-
arnas storlek.
I övrigt får kvittning ej åberopas
mot beslut om utmätning av lön.
Talan mot kronofogdemyndig-
hetens beslut enligt andra stycket
föres i hovrätten genom besvär.
Talan är ej inskränkt till viss tid.
Föreslagen lydelse
§’
Skatteavdrag har företräde fram-
för kvittning enligt denna lag.
Detsamma gäller utmätning av lön
for sådan fordran som har företrä-
desrätt enligt 7 kap. 14 § utsök-
ningsbalken, om utmätningen har
beslutats innan lönefordringen för-
fallit till betalning.
Är arbetsgivarens fordran sådan
att rätt till kvittning föreligger en-
ligt 3 § och vill arbetsgivaren
kvitta mot belopp som han ålagts
att innehålla genom beslut om
utmätning av lön för en fordran
som inte har företrädesrätt enligt
7 kap. 14 § utsökningsbalken, be-
slutar kronofogdemyndigheten om
beloppets fördelning mellan ar-
betsgivaren och utmätningssökan-
den efter fordringarnas storlek.
I övrigt får kvittning inte åbe-
ropas mot beslut om utmätning av
lön.
Kronofogdemyndighetens beslut
enligt andra stycket får överklagas
hos tingsrätten utan inskränkning
till viss tid. Vid överklagandet och
vid handläggningen i domstol
tillämpas 18 kap. utsökningsbal-
ken.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I fråga om
beslut enligt 5 § andra stycket som meddelats av kronofogdemyndighet
före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
Senaste lydelse 1981:833.
32
Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 9 §§ förmånsrättslagen (1970:979)
skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Vid utmätning eller konkurs har borgenärer inbördes rätt till betalning
enligt denna lag. Föreskrift om lika rätt till betalning innebär att varje
borgenär får betalt i förhållande till
I fråga om företräde till betal-
ning vid införsel gäller särskilda
bestämmelser.
3
Förmånsrätt består, även om
fordringen överlåtes eller tages i
anspråk genom utmätning eller in-
försel eller på annat sätt övergår
till annan.
sin fordran.
I fråga om företräde till
betalning vid utmätning av lön
gäller särskilda bestämmelser.
§
Förmånsrätt består, även om
fordringen överläts eller tas i an-
språk genom utmätning eller på
annat sätt övergår till annan.
9 §'
Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och
efter den i 4-7 §§ angivna numreringen.
Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt
4 § 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 § sjö-
lagen (1994:1009).
Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt
på grund av företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som be-
slutet om utmätning meddelades eller senare, och framför förmånsrätt
på grund av annan inteckning, vilken har sökts samma inskrivningsdag
som ett ärende angående anteckning
senare.
Utmätning ger företräde framför
senare utmätning av samma egen-
dom, om ej annat följer av 4 kap.
30 § andra stycket eller 7 kap.
13 § utsökningsbalken. Utmätning
för flera fordringar på en gång ger
lika rätt. Om det inbördes före-
trädet i övrigt mellan fordringar
med samma slag av förmånsrätt
om utmätningen har tagits upp eller
Utmätning ger företräde framför
senare utmätning av samma egen-
dom, om inte annat följer av
4 kap. 30 § andra stycket eller
7 kap. 13 § utsökningsbalken. Ut-
mätning för flera fordringar på en
gång ger lika rätt, om inte något
annat följer av 7 kap. 14 eller
16 § utsökningsbalken. Om det in-
bördes företrädet i övrigt mellan
1 Senaste lydelse 1994:1018.
33
3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 49
finns for vissa fäll särskilda be- fordringar med samma slag av Prop. 1994/95:49
stämmelser. förmånsrätt finns for vissa fäll sär-
skilda bestämmelser.
Vad i denna paragraf föreskrives om förmånsrätt på grund av
utmätning tillämpas även i fråga om förmånsrätt på grund av
betalningssäkring.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
34
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3 § studiestödslagen (1973:349)'
skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 kap.
3 §2
En fordran på studiestöd kan inte överlåtas.
En fordran på studiehjälp eller
studiemedel får inte tas i anspråk
genom utmätning eller införsel.
Andra fordringar på studiestöd
kan utmätas och tas i anspråk
genom införsel i den ordning och i
den omfattning som anges i 7 kap.
och 15 kap. utsökningsbalken.
En fordran på studiehjälp eller
studiemedel får inte tas i anspråk
genom utmätning. Andra ford-
ringar på studiestöd kan tas i an-
språk genom utmätning av lön
enligt 7 kap. utsökningsbalken.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Lagen omtryckt 1987:303.
2 Senaste lydelse 1988:141.
35
Prop. 1994/95:49
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:599) om avbetalnings-
köp mellan näringsidkare m.fl.
dels att 14 §' skall upphöra att gälla,
dels att 12, 16 och 18 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
12 §2
Ansökan om handräckning skall göras skriftligen. Den skall innehålla
uppgift om hur stor del av kreditfordringen som utestår obetald. Om
säljaren gör anspråk på dröjsmålsränta eller, i fall då avtalet innehåller
förbehåll som avses i 6 § andra stycket, ersättning för reparation eller
annan åtgärd beträffande varan, skall i ansökningen också uppges vad
säljaren fordrar i den delen. Vid ansökningen skall fogas styrkt avskrift
av den handling som anges i 11 §.
Utsökningsavgift skall förskotteras
myndigheten begär det. Betalas inte
handräckningen inställas.
I fråga om handräckning enligt
denna lag tillämpas bestämmel-
serna om verkställighet i 16 kap.
10-12 §§ utsökningsbalken.
av sökanden, om kronofogde-
förskott inom förelagd tid, får
I fråga om handräckning enligt
denna lag tillämpas bestämmel-
serna om verkställighet i 16 kap.
10-12 a §§ utsökningsbalken.
16 §3
Talan mot beslut i fråga om
handräckning förs i hovrätten
genom besvär. Besvär skall an-
föras inom tre veckor från det att
beslutet delgavs klaganden. Mot
hovrättens beslut får talan ej
Beslut om handräckning får
överklagas hos tingsrätten. Vid
överklagandet och vid handlägg-
ningen i domstol tillämpas 18 kap.
utsökningsbalken. Hovrättens be-
slut får inte överklagas.
föras.
Är köparen eller säljaren missnöjd med värdering eller annan åtgärd
vid handräckningen, är han oförhindrad att väcka talan mot den andre
vid domstol.
Visar inte säljaren att han har väckt talan vid domstol inom en månad
efter det att beslutet om handräckning vann laga kraft mot honom, får
köparen hos kronofogdemyndigheten lyfta belopp som har nedsatts
enligt 10 § första stycket.
1 Senaste lydelse av 14 § 1981:802.
2 Senaste lydelse 1988:395.
3 Senaste lydelse 1981:802.
36
Prop. 1994/95:49
18 §4
Ansökan om verkställighet av dom varigenom köparen har förpliktats
återlämna vara som har sålts genom avbetalningsköp görs skriftligen
eller muntligen, varvid domen skall ges in.
I fråga om verkställigheten
tillämpas 14 § och, om ej annat
följer av domen, 15 §. Beträffande
talan mot kronofogdemyndighetens
värdering tillämpas 16 § andra och
tredje styckena.
I fråga om verkställigheten
tillämpas 16 kap. 12 a § utsök-
ningsbalken och, om inte något
annat följer av domen, 15 §. Be-
träffande talan mot kronofogde-
myndighetens värdering tillämpas
16 § andra och tredje styckena.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Föreskrifterna
i 12, 14 och 18 §§ gäller i sin äldre lydelse i fråga om ansökningar om
handräckning som gjorts före ikraftträdandet. Föreskrifterna i 16 §
gäller i sin äldre lydelse i fråga om beslut som meddelats av
kronofogdemyndighet före ikraftträdandet.
Senaste lydelse 1981:802.
37
Härigenom föreskrivs att 13 § bötesverkställighetslagen (1979:189)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
13 §
Mot kronofogdemyndighets för-
ordnande enligt 12 § får åkla-
garen i den ort där den bötföllde
finns föra talan genom besvär hos
tingsrätten i samma ort. Besvärs-
handling skall ha kommit in till
rätten inom tre veckor från den
dag då åklagaren fick del av be-
slutet. I ärendet äger lagen
(1946:807) om handläggning av
domstolsärenden motsvarande
tillämpning. Därvid skall i fråga
om besvärshandlingen gälla vad
som i den lagen sägs om ansökan
och skall vid annan handläggning
än som sägs i 3 eller 4 § samma
lag rätten bestå av en lagfaren
domare och nämnd.
Mot kronofogdemyndighets beslut
att icke meddela förordnande
enligt 12 § får talan ej föras. Den
bötfallde får dock begära prövning
av beslutet i samband med klagan
över utmätning eller införsel.
Åklagaren i den ort där den böt-
föllde finns får överklaga ett
förordnande av en kronofogde-
myndighet enligt 12 § hos tings-
rätten i samma ort. Överklagandet
skall ha kommit in till rätten inom
tre veckor från den dag då
åklagaren fick del av beslutet. I
ärendet tillämpas lagen (1946:807)
om handläggning av domstols-
ärenden. Därvid skall i fråga om
överklagandet gälla vad som i den
lagen sägs om ansökan. Vid annan
handläggning än som sägs i 3 eller
4 § samma lag skall rätten bestå
av en lagfaren domare och nämnd.
Kronofogdemyndighetens beslut
att inte meddela förordnande
enligt 12 § får inte överklagas.
Den bötfallde får dock begära
prövning av beslutet i samband
med klagan över utmätning.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
38
1994/95:49
Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
18 §2
Beslut om betalningsskyldighet enligt 16 § första stycket skall fettas av
skattemyndigheten.
Den som har fullgjort betalningsskyldighet i enlighet med ett beslut
enligt 16 § får söka beloppet åter av F-skattesedelsinnehavaren. Den
som vill söka beloppet åter skall till kronofogdemyndigheten ge in det
kvitto som han fått vid betalningen eller på annat sätt styrka, att han har
betalat avgifterna.
Kronofogdemyndigheten får hos
F-skattesedelsinnehavaren driva in
Kronofogdemyndigheten får hos
F-skattesedelsinnehavaren driva in
beloppet i den ordning som gäller
för indrivning av arbetsgivar-
avgifter. Införsel får dock inte
beviljas. F-skattesedelsinnehava-
ren skall betala dröjsmålsavgift på
beloppet.
beloppet i den ordning som gäller
för indrivning av arbetsgivar-
avgifter. Vid utmätning av lön har
fordringen dock inte företrädesrätt
enligt 7 kap. 14 § utsöknings-
balken. F-skattesedelsinnehavaren
skall betala dröjsmålsavgift på
beloppet.
Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
regressfordran enligt andra stycket.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Lagen omtryckt 1991:98.
2 Senaste lydelse 1993:908.
39
Härigenom föreskrivs att 6 § utsökningsregisterlagen (1986:617) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6§*
Utöver de uppgifter som anges i 4 och 5 §§ får utsökningsregistret, i
den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer, innehålla uppgifter om
1. exekutionstitel, skuldens stor-
lek, arbetsgivare eller annan utbe-
talare av ersättning som avses i
7 kap. 1 § eller 15 kap. 2 § utsök-
ningsbalken, medelsslag, dag när
skulden fastställdes och när den
1. exekutionstitel, skuldens stor-
lek, arbetsgivare eller annan utbe-
talare av ersättning som avses i
7 kap. 1 § utsökningsbalken, me-
delsslag, dag när skulden fest-
ställdes och när den förföll till be-
förföll till betalning, influtna me-
del, den tidpunkt vid vilken skul-
den preskriberas samt andra för-
hållanden av betydelse för betal-
ningsskyldigheten som framgår av
exekutions titeln eller av andra
handlingar i målet,
talning, influtna medel, den tid-
punkt vid vilken skulden presk-
riberas samt andra förhållanden av
betydelse för betalningsskyldig-
heten som framgår av exekutions-
titeln eller av andra handlingar i
målet,
2. de verkställighetsåtgärder som har begärts av sökanden,
3. den som sökt verkställigheten och vad som i övrigt behövs för
utbetalning av influtna medel och annan redovisning,
4. ställd säkerhet, uppskov och avbetalningsplan,
5. utmätning, exekutiv försälj- 5. utmätning, exekutiv försälj-
ning, införsel, avräkning och be- ning, avräkning och betalnings-
talningssäkring, säkring,
6. kvarstad och återtagande av vara,
7. bötesförvandling,
8. betalningsinställelse och likvidation,
9. skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334), konkurs,
ackord, näringsförbud och förordnande av god man enligt 2 §
ackordslagen (1970:847),
10. förhör eller annan åtgärd som har vidtagits för efterforskning av
tillgångar,
10 a. förekomst av och tidpunkt for gäldenärsutredning enligt 6 §
lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,
11. redovisningen av verkställighetsuppdraget,
12. adminstrativa och tekniska uppgifter som behövs för registrets
användning.
Senaste lydelse 1994:343.
40
Prop. 1994/95:49
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
41
Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672)
dels att 3 kap. 4 och 7 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 14 a §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
4
Gäldenären får behålla lön och
inkomst som vid utmätning jäm-
ställs med lön, om beloppet inte
betalts ut vid konkursens början,
samt inkomst av sådant slag som
gäldenären förvärvar därefter.
Detta gäller dock inte i den mån
inkomsten, efter skatteavdrag,
uppenbart överstiger vad som be-
hövs för gäldenärens och hans fa-
miljs underhåll samt för annan un-
derhållsskyldighet som gäldenären
har. Om rätten till pension eller
livränta är sådan att den kan ut-
mätas, får konkursboet förfoga
över den.
Vid som sägs om lön tillämpas
också i fråga om periodiskt
utgående ersättning för utnyttjande
av rätt till litterärt eller konst-
närligt verk eller annat sådant.
Gäldenären är skyldig att un-
derrätta förvaltaren om sådan in-
komst som avses i första och
andra styckena. Vill förvaltaren
göra anspråk på inkomsten, skall
han underrätta arbetsgivare eller
annan som skall utge förmånen.
Innan sådan underrättelse har
lämnats får förfallet belopp be-
talas ut till gäldenären.
7
Sedan beslut om konkurs har
meddelats, får egendom som hör
till konkursboet inte utmätas för
fordran hos gäldenären. Om det
För att ta i anspråk gäldenärens
lön och därmed jämställda för-
måner som överstiger förbe-
hållsbeloppet får förvaltaren för
konkursboets räkning hos krono-
fogdemyndigheten begära utmät-
ning enligt 7 kap. utsöknings-
balken.
Att utmätning av lön som pågår
vid konkursens början kan fort-
sätta för konkursboets räkning
följer av 7 kap. 19 § andra stycket
utsökningsbalken.
§
Sedan beslut om konkurs har
meddelats, får egendom som hör
till konkursboet inte utmätas för
fordran hos gäldenären, om inte
42
ändå sker, är åtgärden utan ver- något annat följer av 7 kap. 19 § Prop. 1994/95:49
kan. första stycket utsökningsbalken. En
utmätning som sker i strid mot
detta är utan verkan.
7 kap.
74 a §
Att förvaltaren hos kronofog-
demyndigheten kan begära utmät-
ning av lön och därmed jämställda
förmåner framgår av 3 kap. 4 §.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Föreskrifterna
i 3 kap. 4 § tredje stycket gäller i sin äldre lydelse om en förvaltare
före ikraftträdandet har gjort anspråk på en förmån som avses i den
paragrafen.
43
Prop. 1994/95:49
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1991:1488) om handläggning av
vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Fordran på familjebidrag får inte
överlåtas och inte heller tas i an-
språk genom utmätning eller in-
försel.
Föreslagen lydelse
Fordran på familjebidrag får inte
överlåtas och inte heller tas i an-
språk genom utmätning.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
44
Härigenom föreskrivs att 6 och
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
6
Den som är berättigad till under-
håll har rätt till garantibelopp för
underhållsbidrag som har inne-
hållits genom införsel. Allmänna
försäkringskassor som har betalat
ut bidragsförskott för underhålls-
bidrag har inte rätt till garanti-
belopp.
24
Innan garantibelopp betalas ut
skall länsstyrelsen verkställa skat-
teavdrag samt avdrag med belopp
som skall innehållas på grund av
beslut om införsel eller utmätning
i lön. Dessutom skall avräkning
göras för förskottsbetalning som
skett enligt 11 kap. 14 § kon-
kurslagen (1987:672) och som av-
ser fordringar som omfattas av
garantin.
Prop. 1994/95:49
24 §§ lönegarantilagen (1992:497)
Föreslagen lydelse
§
Den som är berättigad till under-
håll har rätt till garantibelopp för
underhållsbidrag som har inne-
hållits genom utmätning av lön.
Allmänna försäkringskassor som
har betalat ut bidragsförskott för
underhållsbidrag har inte rätt till
garantibelopp.
§
Innan garantibelopp betalas ut
skall länsstyrelsen verkställa skat-
teavdrag samt avdrag med belopp
som skall innehållas på grund av
beslut om utmätning av lön. Dess-
utom skall avräkning göras för
förskottsbetalning som skett enligt
11 kap. 14 § konkurslagen
(1987:672) och som avser ford-
ringar som omfattas av garantin.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
45
Härigenom föreskrivs att 32 § konsumentkreditlagen (1992:830) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
32 §
I fråga om handräckning och
verkställighet av dom, som anges i
31 § tredje stycket, tillämpas i öv-
rigt 12 § andra och tredje styckena
samt 74-18 §§ lagen (1978:599)
om avbetalningsköp mellan nä-
ringsidkare m.fl., varvid hän-
visningen i 16 § tredje stycket till
10 § första stycket skall avse 18 §
första stycket denna lag.
I fråga om handräckning och
verkställighet av dom, som anges i
31 § tredje stycket, tillämpas i
övrigt 12 § andra och tredje
styckena samt 75-18 §§ lagen
(1978:599) om avbetalningsköp
mellan näringsidkare m.fl., varvid
hänvisningen i 16 § tredje stycket
till 10 § första stycket skall avse
18 § första stycket denna lag.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre före-
skrifter gäller fortfarande i fråga om ansökningar om handräckning som
gjorts före ikraftträdandet. I fråga om beslut som meddelats av krono-
fogdemyndighet gäller dock äldre föreskrifter endast om beslutet
meddelats före ikraftträdandet.
46
Härigenom föreskrivs att 2, 6 och 13 §§ lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§>
Under indrivningen får införsel Under indrivningen gäller
enligt 75 § utsökningsbalken ske bestämmelserna i 7 kap. 14 §
för fordringar som påförts enligt utsökningsbalken om företrädesrätt
bestämmelserna i vid utmätning av lön för böter och
viten samt för fordringar som
påförts enligt bestämmelserna i
1. uppbördslagen (1953:272), om inte annat föreskrivs i den lagen,
2. lagen (1958:295) om sjömansskatt, om inte annat föreskrivs i den
lagen,
3. lagen (1972:435) om överlastavgift,
4. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
5. lagen (1972:339) om saluvagnsskatt,
6. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
7. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
om inte annat föreskrivs i den lagen,
8. fordonsskattelagen (1988:327),
9. lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten,
10. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatt,
11. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatt
artister m.fl.,
12. mervärdesskattelagen (1994:200), eller
13. lagen (1994:419) om brottsofferfond.
Att införsel får ske för böter och
viten är föreskrivet i 15 kap. 1 § 2
utsökningsbalken.
6§
Kronofogdemyndigheten skall,
utöver vad som följer av 4 kap.
9 § utsökningsbalken, göra den ut-
redning om gäldenärens ekono-
miska förhållanden som behövs
för att en lämplig indrivningsåt-
gärd skall kunna bestämmas (gäl-
denärsutredning).
Kronofogdemyndigheten skall,
utöver vad som följer av 4 kap.
9 c § utsökningsbalken, göra den
utredning om gäldenärens ekono-
miska förhållanden som behövs
för att en lämplig indrivningsåt-
gärd skall kunna bestämmas (gäl-
denärsutredning).
Senaste lydelse 1994:423.
47
13 §
Sedan kronofogdemyndigheten beslutat att ta säkerhet i anspråk gäller,
om säkerheten utgörs av
Prop. 1994/95:49
1. pant: att den får tillgodogöras
egendom,
2. borgen: att den genast får ut-
sökas och att bestämmelserna om
indrivning i denna lag då gäller
samt att införsel får äga rum om
det är medgivet for den fordran
som säkerheten avser,
i den ordning som gäller för utmätt
2. borgen: att den genast får ut-
sökas och att bestämmelserna om
indrivning i denna lag då gäller
samt att utmätning av lön med
företrädesrätt enligt 2 § får äga
rum om det är medgivet för den
fordran som säkerheten avser,
3. företagshypoteksbrev: att utmätning genast får ske i den egendom
som omfattas av företagshypoteket, även när detta gäller i annan
näringsverksamhet än gäldenärens.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
48
Härigenom föreskrivs att 8 och 25 §§ skuldsaneringslagen (1994:334)
skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Föreslagen lydelse
8 §
Vid en skuldsanering skall bestämmas
1. vilka fordringar som enligt 6 § skall omfattas av skuldsaneringen
och vad som enligt 7 § skall gälla för dem,
2. vilket belopp som skall fördelas mellan borgenärerna,
3. en betalningsplan som visar när och hur kvarstående belopp av
vaije borgenärs fordran skall betalas.
Belopp som avses i första
stycket 2 skall bestämmas så att
skuld saneringen tar i anspråk
gäldenärens samtliga tillgångar
och inkomster efter avdrag för vad
som skall förbehållas gäldenären
för hans och hans familjs försöij-
ning. Därvid skall bestämmelserna
i 75 kap. 6 a § utsökningsbalken
om förbehållsbelopp vara väg-
ledande. Vid skuld saneringen får
bestämmas att förbehåll även skall
göras för betalning av en fordran
som, enligt 6 § tredje stycket eller
beslut som fattas med stöd av 6 §
andra stycket, inte omfettas av
skuldsaneringen.
Av fördelningen enligt första
procentandel av fordringarnas belopp som skall kvarstå.
Den betalningsplan som skall bestämmas enligt första stycket 3
löpa under fem år, om det inte finns särskilda skäl att bestämma en
längre eller kortare tid.
Nuvarande lydelse
Belopp som avses i första
stycket 2 skall bestämmas så att
skuldsaneringen tar i anspråk gäl-
denärens samtliga tillgångar och
inkomster efter avdrag for vad
som skall förbehållas gäldenären
för hans och hans familjs försöij-
ning. Därvid skall bestämmelserna
i 7 kap. 4 och 5 §§ utsöknings-
balken om förbehållsbelopp vara
vägledande. Vid skuldsaneringen
får bestämmas att förbehåll även
skall göras för betalning av en
fordran som, enligt 6 § tredje
stycket eller beslut som fattas med
stöd av 6 § andra stycket,
omfattas av skuldsaneringen,
stycket 2 skall framgå hur
inte
stor
skall
25 §
Efter kronofogdemyndighetens
beslut om att inleda skuldsanering
får utmätning eller införsel för
fordringar som uppkommit dess-
förinnan inte äga rum innan frågan
om skuld sanering är avgjord, om
inte, efter överlämnande eller
överklagande, rätten på begäran
av en borgenär bestämmer annat.
Efter kronofogdemyndighetens
beslut om att inleda skuldsanering
får utmätning for fordringar som
uppkommit dessförinnan inte äga
rum innan frågan om skuldsane-
ring är avgjord, om inte, efter
överlämnande eller överklagande,
rätten på begäran av en borgenär
bestämmer annat. Om utmätning
49
4 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 49
Om utmätning eller införsel ändå ändå sker är åtgärden utan verkan. Prop. 1994/95:49
sker är åtgärden utan verkan.
Första stycket gäller inte fordringar, som enligt 6 § tredje stycket inte
omfattas av skuld saneringen.
Vad som sägs i denna paragraf tillämpas även i fråga om beslut om
betalningssäkring och verkställighet av sådant beslut.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
50
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 48 § sjölagen (1994:1009) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
48 §
Sjöpanträtt består även om
fordringen överlåts eller tas i an-
språk genom utmätning eller
införsel eller på annat sätt övergår
till någon annan.
Sjöpanträtt består även om
fordringen överlåts eller tas i an-
språk genom utmätning eller på
annat sätt övergår till någon
annan.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
51
Kronofogdemyndigheternas huvudsakliga uppgift är att handlägga mål
om verkställighet enligt utsökningsbalken (UB), s.k. utsökningsmål.
Riksskatteverket (RSV) har på regeringens uppdrag genomfört en
översyn av utsökningsbalken, som trädde i kraft den 1 januari 1982.
RSV har därvid avlämnat tre rapporter, vilka har lett till viss
lagstiftning. I detta ärende tar regeringen upp återstående huvudfrågor i
slutrapporten, RSV Rapport 1992:1 Översyn av utsökningsbalken, som
huvudsakligen behandlar frågor om löneexekution och målhantering hos
kronofogdemyndigheten. En sammanfattning av rapporten samt dess
lagförslag finns i bilagorna 1 och 2. Rapporten har remissbehandlats.
En forteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En
sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitie-
departementet (dnr Ju92/1673).
Regeringen beslutade den 19 maj 1994 att inhämta Lagrådets yttrande
över de förslag som utarbetats i ärendet. Remissen till Lagrådet
omfattade även ett förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning. Detta förslag har inte tagits
med i propositionen, eftersom det bör tas upp i samband med andra
frågor som gäller den summariska processen och som för närvarande
bereds i ett annat sammanhang. De lagförslag som remitterades till
Lagrådet finns i bilaga 4.
Lagrådet har föreslagit vissa kompletteringar av övergångs-
bestämmelserna till förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken och
har i övrigt lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i
bilaga 5.
Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Regeringen
återkommer till detta i författningskommentaren. Dessutom har en del
redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.
Löneexekution är en sammanfattande benämning för utmätning av lön
och införsel i lön. Båda dessa former av löneexekution används for att
ta i anspråk en gäldenärs inkomst, men de företer också en del olikheter
sinsemellan. Löneexekutionen är en mycket viktig del av kronofogde-
myndigheternas verkställighetsuppgifter. Den svarar både för en stor del
av myndigheternas arbetsuppgifter och för en stor del av de pengar som
drivs in. Det är givetvis av vital betydelse att systemet är så effektivt
som möjligt. Detta kan inte sägas vara fallet i dag, till stor del beroende
just på att reglerna inte är enhetliga.
Införsel får bara ske for fordran på underhållsbidrag och i de flesta
s.k. allmänna mål, dvs. mål där fordringen är av offentligrättslig natur
och tillkommer staten eller något annat offentligt subjekt. Löne-
Prop. 1994/95:49
52
utmätning får däremot ske för alla sorters fordringar. Införsel har Prop. 1994/95:49
företräde framför löneutmätning. Den som vill ha löneexekution för en
fordran på underhållsbidrag väljer lämpligast att ansöka om införsel,
eftersom denna verkställighetsform har bäst rätt. Om sökanden
därutöver vill kunna få del av andra tillgångar, t.ex. överskjutande skatt
eller annan lös egendom, måste han dessutom göra ansökan om
utmätning. Detta gäller inte bara för enskilda fordringsanspråk, utan
även när försäkringskassan söker verkställighet mot den underhålls-
skyldige för utbetalt bidragsförskott.
När det gäller de belopp som gäldenären skall få förbehålla sig för sitt
uppehälle finns olika normer och beräkningsgrunder för utmätning av
lön och för införsel. Denna ordning innebär vissa problem.
Vid införsel för t.ex. löpande underhållsbidrag förekommer det att
hela utrymmet för införsel inte behöver utnyttjas. Detta innebär i sin tur
att det kan finnas utrymme för beslut om utmätning av lön i ett annat
mål som är anhängigt samtidigt. Sådana s.k. parallella beslut är resurs-
krävande för alla inblandade.
Införsel får ske utan några tidsbegränsningar. Utmätning av lön
däremot får tillämpas i sammanlagt högst sex månader under samma
kalenderår, och under två år efter varandra får inte lönen i följd eller
utan större uppehåll tas i anspråk under längre tid än sex månader. Man
brukar i detta sammanhang tala om tidskonsumtion. Reglerna om tids-
konsumtion är svårtillämpade, särskilt när det samtidigt finns två beslut
om löneutmätning, varav ett avser lön och det andra avser dagersättning
som betalas ut av t.ex. försäkringskassan. Tidskonsumtionsberäkningen
kan föranleda mycket arbete för både myndigheterna och arbetsgivarna.
Under konkurs får utmätning av lön inte ske. Däremot får införsel
ske, om inte konkursförvaltaren tar gäldenärens lön i anspråk för
konkursboets räkning genom att begära att arbetsgivaren redovisar en
viss del av lönen till förvaltaren. Förfärandet är omständligt för
förvaltarna. Det används i praktiken inte ofta och resultatet blir då att
gäldenären får behålla hela sin lön. Ett sätt att bättre kunna ta i anspråk
lönen skulle vara att löneexekution för konkursboets räkning kunde ske
genom kronofogdemyndighetens försorg även under konkurs.
Även själva handläggningsordningen för utsökningsmål är splittrad.
De flesta allmänna mål, alltså där fordringen tillkommer staten eller
något annat offentligt subjekt, handläggs numera lika och är föremål för
kontinuerlig bevakning och verkställighet tills de antingen är fullt
betalda eller har preskriberats. Övriga mål, de s.k. enskilda målen,
redovisas däremot åter till sökanden så snart det konstaterats att
verkställighet eller vidare verkställighet inte kan ske.
Av de enskilda mål som handläggs och redovisas av myndigheterna
under ett år återkommer ungefär hälften under påföljande år. Detta
innebär ett mycket stort arbete för myndigheterna med att registrera och
redovisa dessa mål gång på gång. Även för borgenärerna och
arbetsgivarna - och i någon mån for gäldenärema - innebär denna
ordning en belastning. Borgenärerna i dessa mål missgynnas också på så
sätt att de går miste om verkställighet för sina fordringar, om målet inte 53
finns inne för handläggning när tillgångar yppas, medan de flesta
allmänna mål däremot är föremål för kontinuerlig bevakning och verk- Prop. 1994/95:49
ställighet. Handläggningen skulle förenklas betydligt om de enskilda
målen också handlades mer kontinuerligt.
Såsom framgått hänger svagheterna i nuvarande ordning i stor
utsträckning samman med att olika typer av mål behandlas på olika sätt
och att den rättsliga regleringen är splittrad och därigenom svår-
tillämpad. En reform på det aktuella området bör därför ha två huvud-
drag. Ett enhetligt löneexekutivt institut bör införas. Själva målhante-
ringen hos kronofogdemyndigheten bör göras enklare och mer enhetlig.
Båda dessa komponenter syftar till ett effektivare och bättre system för
indrivning av fordringar.
Regeringens förslag: Ett enhetligt löneexekutivt institut införs.
Verkställighetsformen införsel avskaffas. All löneexekution skall
ske genom utmätning av lön.
RSV:s förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har nästan genomgående godtagit förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Som redan nämnts finns det vissa
skillnader mellan införsel och utmätning av lön. Införsel får ske för
vissa privilegierade fordringsslag, nämligen för underhållsbidrag enligt
föräldrabalken och äktenskapsbalken och för flertalet utländska under-
hållsbidrag, för skatter och allmänna avgifter i särskilt angivna fall samt
för böter och viten. Införsel får ske utan begränsning i tiden och de
belopp som måste förbehållas gäldenären för hans eget uppehälle, de
s.k. förbehållsbeloppen, är relativt låga. Utmätning av lön får ske för
alla fordringar i både enskilda och allmänna mål, dock högst sex måna-
der per kalenderår och med något högre förbehållsbelopp. Införsel har
företräde framför utmätning.
Samtidigt företer de båda verkställighetsformema likheter i de flesta
avseenden. I båda fallen åläggs arbetsgivare eller annan utbetalare att
innehålla ett visst belopp från gäldenärens lön eller annan ersättning
och att redovisa detta till kronofogdemyndigheten, medan gäldenären
förbehålls ett visst belopp för eget uppehälle m.m. Handläggningen
riktar sig mot fysiska personer och samma forumregler gäller.
Kronofogdemyndigheten har i båda fallen möjlighet att ändra tidigare
meddelade beslut.
Möjligheten att införa ett enhetligt löneexekutivt institut övervägdes i
förarbetena till utsökningsbalken (prop. 1980/81:8 s. 537 f.). Före-
dragande statsrådet ansåg emellertid att alla fordringar inte kan behand-
las på samma sätt och att man därför ändå i praktiken skulle få två skil-
54
da former av löneexekution. Regleringen skulle därmed bli komplicerad Prop. 1994/95:49
och knappast innebära några fördelar.
De senaste årens ständigt ökande målmängd och löneexekutionens
alltmer dominerande plats i indrivningsarbetet gör att behovet av
rationaliseringar blir allt tydligare. Som framgått av vad som sagts i det
föregående (avsnitt 4) innebär dagens system med två former av löne-
exekution en hel del extra arbete både för myndigheterna, partema och
arbetsgivarna. Uppdelningen i utmätning och införsel har gjort att vissa
hinder mot en rationell handläggning har byggts in i systemet. Dess-
utom gör reglerna om den s.k. tidskonsumtionen att löneutmätningen
som sådan är svåradministrerad. Fördelarna med en enhetlig löneexe-
kution ökar också markant om denna, såsom RSV föreslagit, kombi-
neras med att reglerna för målhanteringen allmänt sett görs mer enhet-
liga och verkställigheten präglas av större kontinuitet. Remissbehand-
lingen har visat att det finns ett mycket starkt stöd för införandet av ett
enhetligt löneexekutivt institut.
Enligt regeringens mening är det uppenbart att mycket står att vinna
genom att man inför en enhetlig ordning för löneexekution. Det finns
vinster att göra både för myndigheterna, borgenärerna, arbetsgivarna
och i någon mån även för gäldenärema. Detta gäller även om man be-
håller vissa differentieringar inom ett nytt enhetligt system.
Frågan är då vilka differentieringar som bör finnas. Förbehållsbe-
loppens storlek, verkställighetens längd och de slag av ersättningar som
skall få tas i anspråk genom löneutmätning är faktorer som i första hand
påverkar gäldenären. Det är svårt att se tillräckligt starka motiv för att
gäldenären skall behandlas strängare om han underlåtit att betala t.ex.
skatt eller underhållsbidrag än om det gäller andra skulder. Några
principiella hinder för enhetliga regler om förbehållsbelopp, verkställig-
hetstider och ianspråktagbara ersättningar borde därför inte finnas. Den
omständigheten att vissa fordringar kan anses mer angelägna än andra
kan tillgodoses genom att de ges viss företrädesrätt. Regeringen
återkommer närmare till dessa frågor i det följande (avsnitten 5.2-5.4).
Ett enhetligt löneexekutivt institut bör alltså införas. All löneexekution
bör i fortsättningen ske genom utmätning av lön. Sådan utmätning bör
vara tillämplig på alla typer av fordringar.
55
Prop. 1994/95:49
Regeringens förslag: I den nya enhetliga löneutmätningen behålls
i princip dagens företrädesordning vid löneexekution, vilket
innebär:
1. Underhållsbidrag.
2. Konkursbos fordran avseende anspråk på gäldenärens lön enligt
3 kap. 4 § konkurslagen (1987:672).
3. Fordran i allmänt mål som enligt nuvarande bestämmelser i
indrivningslagen (1993:891) kan bli föremål för införsel.
Vid löneutmätningen skall dock arbetsgivaren alltid först göra
avdrag för preliminär skatt. Vidare skall efter avdrag för ut-
mätning av lön för underhållsbidrag göras avdrag för kvarstående
skatt under perioden januari - mars.
Sist i företrädesordningen vid utmätning av lön kommer alla
övriga fordringar. Dessa har inbördes lika rätt.
RSV:s förslag överensstämmer i stora drag med regeringens. Dock
har RSV när det gäller fordringar i allmänt mål tagit lagen (1985:146)
om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter (avräkningslagen)
som utgångspunkt i stället för indrivningslagen, vilket innebär att något
fler typer av offentligrättsliga fordringar skulle få företrädesrätt.
Remissinstanserna är oeniga. De flesta biträder förslaget eller
lämnar det utan erinran, men några ifrågasätter privilegiet för skatter
och avgifter m.m.
Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts har införsel
företräde framför utmätning av lön. Därvid har införsel för underhålls-
bidrag företräde framför införsel för skatter m.m. Däremot har ford-
ringar som kan tas ut genom införsel, t.ex. underhållsbidrag och
skatter, inte något företräde framför andra fordringar vid fördelning av
pengar som kommer från gemensam utmätning av annan lös egendom
eller fest egendom. Dock gäller vid ianspråktagande av överskjutande
skatt och andra restitutionsfordringar ett företräde för flertalet allmänna
mål på så sätt att avräkning enligt den s.k. avräkningslagen (1985:146)
får ske för sådana fordringar innan utmätning får ske i andra mål.
RSV har föreslagit att nuvarande företrädesordning vid löneexekution
i princip behålls oförändrad inom den nya enhetliga löneutmätningen.
Förslaget innebär att pengar som flyter in vid samtidig utmätning av lön
i flera mål fördelas enligt följande.
1. Underhållsbidrag, även sådana som har festställts i ett utländskt av-
görande.
2. Konkursbos fordran på gäldenärens lön.
3. Fordran som får avräknas enligt avräkningslagen samt utländska
skatter m.m. enligt lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i
skatteärenden.
Enligt förslaget skall dock arbetsgivaren alltid först göra avdrag för
preliminär skatt och - efter avdrag för fordran på underhållsbidrag -
göra avdrag för kvarstående skatt under perioden januari - mars. Efter
56
alla nu nämnda poster kommer övriga fordringar och dessa har inbördes Prop. 1994/95:49
lika rätt.
När det gäller ordningen för avdrag för preliminär skatt, underhålls-
bidrag och kvarskatt innebär förslaget ingen ändring i förhållande till
gällande rätt. Om företrädesrätten så långt finns också en bred enighet
bland remissinstanserna.
När det gäller ett konkursbos företrädesrätt för fordran på gäldenärens
lön är det inte heller fråga om någon saklig ändring i förhållande till
gällande rätt. Konkursförvaltaren kan enligt gällande ordning begära att
arbetsgivaren redovisar viss del av gäldenärens lön till boet, nämligen
den del som efter skatteavdrag uppenbart överstiger vad gäldenären
behöver för sitt och familjens underhåll samt för annan underhålls-
skyldighet som han har. Skillnaden i RSV:s förslag ligger främst i att
det i fortsättningen skall vara fråga om en regelrätt löneutmätning som
kronofogdemyndigheten sköter på begäran av förvaltaren. Vi återkom-
mer i det följande (avsnitt 5.5) närmare till formerna för utmätning av
lön under konkurs.
Nästa punkt i företrädesordningen är enligt RSV:s förslag skatter och
liknande fordringar, närmare bestämt fordringar som kan avräknas
enligt avräkningslagen och därutöver flertalet utländska skatter, avgifter
m.m.
Frågan är till att bölja med om skatter och allmänna avgifter m.m.
över huvud taget skall ha något företräde framför privata fordringar vid
utmätning av lön. För närvarande åstadkoms som framgått denna
företrädesrätt rent tekniskt genom att införsel medges för skatterna
m.m. och att införsel har företräde framför löneutmätning.
En del remissinstanser har satt i fråga om skatter m.m. i fortsätt-
ningen bör ha något företräde vid utmätning av lön med tanke på att så
inte är fallet vid annan utmätning. Enligt vår mening är det inte
motiverat att ändra på företrädesordningen för skatter och liknande
fordringar vid löneexekution enbart därför att man, inom ramen för en
i huvudsak teknisk översyn av löneexekutionen, avskaffar begreppet
införsel och inför ett enhetligt löneexekutivt institut, utmätning av lön.
När det så gäller vilka allmänna fordringar som närmare bestämt skall
ha denna företrädesrätt vid utmätning av lön har RSV föreslagit att det
skall vara samma typer av fordringar som får avräknas enligt avräk-
ningslagen samt flertalet utländska skatter. Detta skulle innebära en
utvidgning jämfört med nuvarande tillämpningsområde för införsel, på
så sätt att bl.a. TV-avgifter och studiemedelsavgifter skulle komma att
omfattas. Under remissbehandlingen framfördes vissa invändningar mot
förslaget. Sedan dess har riksdagen i ett annat lagstiftningsärende be-
slutat bl.a. en ny indrivningslag, lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m. De lagändringarna trädde i kraft den 1 januari
1994. I 2 § indrivningslagen räknas upp de fordringsslag för vilka
införsel får ske och denna nya reglering har inte inneburit någon för-
ändring av tillämpningsområdet för införsel. Det saknas enligt rege-
ringens mening skäl att nu avgränsa gruppen av fordringar med före-
trädesrätt vid löneutmätning på något annat sätt. Vi förordar därför att
57
de aktuella företrädesberättigade fordringsslagen bestäms genom en hän- Prop. 1994/95:49
visning till indrivningslagen.
När det gäller utländska skatter innebär regeringens förslag inte
någon skillnad mot gällande ordning och inte heller i förhållande till
RSV:s förslag. Av 5 § lagen om ömsesidig handräckning i skatte-
ärenden följer nämligen att handräckningen, med vissa undantag, skall
genomföras i enlighet med vad som gäller för närmast jämförliga
svenska skatt. Detta innebär att företrädesrätt kommer att gälla för den
utländska skatten om sådan gäller för den svenska motsvarigheten.
Den företrädesordning som regeringen förordar är alltså underhållsbi-
drag, konkursbos fordran, fordran som enligt nuvarande regler är inför-
selbar, övriga fordringar - i nu nämnd ordning.
Regeringens förslag: Nuvarande regler om tidsbegränsning och
s.k. tidskonsumtion vid utmätning av lön slopas. Sådan utmätning
skall i princip kunna fortgå utan tidsbegränsningar. Kronofogde-
myndigheten skall ha möjlighet att besluta att hela det utmät-
ningsbara utrymmet i gäldenärens lön skall tas i anspråk genom
löneutmätning. Alla de typer av ersättningar som för närvarande
får tas i anspråk genom införsel skall i fortsättningen få tas i
anspråk genom löneutmätning.
RSV:s förslag överensstämmer med regeringens.
Remissutfallet är i huvudsak positivt. Några remissinstanser anser
dock att systemet kan bli för betungande för gäldenärema, om inte
några tidsbegränsningar görs.
Skälen för regeringens förslag: Utmätning av lön får i dag ske
under högst sex månader per kalenderår. Under två år efter varandra
får lönen inte i följd eller utan större uppehåll tas i anspråk för längre
tid än sex månader. Kan arbetsgivaren inte göra något avdrag alls vid
ett visst lönetillfälle anses verkställighetstid för denna löneperiod inte ha
konsumerats. Så snart något litet belopp har innehållits anses emellertid
hela tidsperioden konsumerad. Om det finns två beslut, t.ex. hos både
arbetsgivare och försäkringskassa, som verkställs samtidigt konsumeras
normalt tid i båda besluten. Ytterligare en del regler finns, t.ex. för det
fall att ersättning från försäkringskassan betalas ut under
avdragsperioden hos arbetsgivaren. Sammanfattningsvis kan sägas att
detta system med s.k. tidskonsumtion är synnerligen svårtillämpat och
orsakar åtskilligt arbete för alla inblandade. Det är därför enligt
regeringens mening mycket angeläget att en reform på området också
innefattar att systemet med tidskonsumtion avskaffas.
RSV har diskuterat ett system med festa s.k. frimånader, under vilka
löneutmätning inte skulle få ske, t.ex. juli och december. Bl.a. med
58
tanke på att ett sådant system kan uppmuntra till manipulationer har Prop. 1994/95:49
RSV emellertid stannat för att föreslå en ordning utan
tidsbegränsningar. Remissinstanserna har till övervägande del tillstyrkt
förslaget eller lämnat det utan erinran.
Regeringen finner för sin del att den enda möjligheten till ett effektivt
och lättillämpat system är att all löneutmätning i princip kan få fortgå
utan tidsbegränsningar, så som nu är fallet vid införsel. Att ett sådant
system inte blir oskäligt betungande för gäldenärema kan säkerställas
dels genom rimliga förbehållsbelopp, dels genom vissa möjligheter till
anstånd med verkställigheten. Till dessa frågor återkommer vi närmare
i det följande (avsnitten 5.4 och 6.3). Redan nu kan emellertid sägas att
förbehållsbeloppen enligt regeringens förslag ligger på en nivå som
överstiger den fastställda nivån för rätt till socialbidrag. Vidare skall
kronofogdemyndigheten enligt regeringens förslag få möjlighet att
bevilja anstånd med verkställighet av beslut om löneutmätning, om det
finns särskilda skäl för det. I detta sammanhang bör också nämnas att vi
i det följande (avsnitt 6.1.1) kommer att föreslå att bl.a. enskilda utsök-
ningsmål skall handläggas i ettårsperioder med möjlighet till förlängning
efter en fömyelseansökan. För att löneutmätning i sådana mål skall
fortsätta under längre tid än en ettårsperiod krävs alltså en aktiv åtgärd
från sökandens sida.
Förutom förbehållsbeloppet skall kronofogdemyndigheten enligt
nuvarande ordning också besluta hur mycket som skall utmätas.
Gäldenärens lönebelopp kan variera vid olika avlöningstillfallen och
detta kan i en del fall vålla bekymmer i dagens system. Regeln är den
att myndigheten skall besluta hur mycket som högst får innehållas vid
vaije avlöningstillfälle. Inget hindrar i och för sig att myndigheten
mäter ut hela det utmätningsbara beloppet och så sker också i stor
utsträckning. Men enligt praxis anser sig myndigheterna förhindrade att
formulera beslutet så att allt utöver förbehållsbeloppet skall tas i
anspråk och anger därför ett visst belopp. Endast när det gäller
utmätning av dagersättning, t.ex. från försäkringskassan, förekommer
beslut som anger att allt som överstiger förbehållsbeloppet skall
utmätas. Vid införsel gäller samma förhållanden.
RSV har nu föreslagit en uttrycklig möjlighet för kronofogdemyndig-
heten att i stället för ett preciserat utmätningsbelopp ange att hela det
utmätningsbara utrymmet i lönen skall tas i anspråk. Förslaget har i
princip godtagits under remissbehandlingen. Dock har man från några
håll manat till en försiktig tillämpning av en sådan regel.
Regeringen förordar att RSV:s förslag genomförs. När det gäller
tillämpningen av den nya regeln blir det enligt vår mening, precis som
med dagens regel, frågan om att kronofogdemyndigheten får göra en
avvägning mellan borgenärs- och gäldenärsintressen.
En ytterligare fråga är vilka slags ersättningar som skall kunna tas i
anspråk genom löneutmätning i det nya systemet.
För närvarande får genom utmätning av lön tas i anspråk arbets-
tagares lön och annan jämförlig ersättning, pension eller livränta,
sjukpenning och vissa andra sociala förmåner. Genom införsel får där- 59
utöver tas i anspråk periodiskt vederlag för utnyttjande av patent, rätt
till litterärt eller konstnärligt verk eller annan sådan rättighet eller for Prop. 1994/95:49
överlåtelse av rörelse. I det nya systemet är det enligt regeringens
mening rimligast att, såsom RSV föreslagit, samtliga de nu nämnda
ersättningarna får tas i anspråk, eftersom borgenärsintressena annars
onödigtvis skulle åsidosättas.
Enligt dagens regler gäller att semesterersättning som innestår hos
arbetsgivaren eller som han har betalat till en särskild kassa inte får
utmätas utan gäldenärens medgivande. Vidare finns ett visst skydd for
själva lönen under gäldenärens semester eller i omedelbar anknytning
till denna. Sålunda anges att man om möjligt bör undvika att ta sådan
lön i anspråk genom utmätning. När det gäller införsel finns inga mot-
svarande regler.
RSV har inte föreslagit någon motsvarighet till de nu nämnda skydds-
reglema i det nya löneutmätningssystemet. Under remissbehandlingen
har detta inte heller efterlysts. Skyddsreglema är snarast att betrakta
som en kvarleva från en tid då många inskränkningar rådde i fråga om
löneutmätning. Det nya systemet liknar mera den nuvarande införseln
och har utformats för att i princip kunna pågå hela året utan att bli för
betungande för gäldenären. Regeringen anser därför att några särskilda
regler till tryggande av gäldenärens semester inte bör finnas i den nya
ordningen.
Regeringens förslag: Samma förbehållsbelopp skall gälla oavsett
vilken sorts fordran löneutmätningen gäller. Förbehållsbeloppet
bestäms med ledning av ett normalbelopp som innefattar alla
vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad, vilken beräknas
särskilt och läggs till normalbeloppet. Normalbeloppen för vuxna
skall Egga något högre än dagens normalbelopp vid införsel men
lägre än nuvarande utmätningsfria belopp vid utmätning av lön.
Nivån kommer därigenom att Egga högre än Socialstyrelsens
vägledande norm för rätt EU socialbidrag och då också över den
nivå som normalt skaU anses som nedre gräns för skäEg
levnadsnivå enfigt socialtjänstlagen (1980:620). För barn görs en
viss differenfiering beroende på barnets ålder och dessa
normalbelopp Egger i nivå med Socialstyrelsens norm. Alla
normalbelopp omräknas årfigen i förhållande till konsument-
prisindex. Med 1994 års siffror blir normalbeloppen per månad
3 650 kr för ensamstående, 6 030 kr för makar, 1 936 kr för barn
under 7 år och 2 229 kr för äldre barn.
RSV:s förslag: RSV har också föreslagit enhetEga forbehåUsbelopp.
Dessa grundas dock i huvudsak på Konsumentverkets beräkningar av
nödvändiga vardagsutgifter och Egger därmed högre än beloppen i
regeringens förslag.
60
Remissinstanserna har överlag godtagit förslaget om enhetliga Prop. 1994/95:49
förbehållsbelopp. Man har anfört att det är viktigt att gäldenären
förbehålls ett högre belopp än vad som anses vara minimigränsen för
skälig levnadsstandard. Några remissinstanser stöder uttryckligen
förslaget att Konsumentverkets beräkningar för hushållsbudget läggs till
grund för de nya normalbeloppen. Men några påpekar också att höjda
förbehållsbelopp kommer att inverka menligt på indrivningen, särskilt
av underhållsbidrag och skatter.
Skälen för regeringens förslag: Vid löneexekution får gäldenären
alltid behålla ett visst belopp för sitt eget och familjens underhåll. Vid
införsel kallas detta belopp förbehållsbelopp och vid utmätning av lön
kallas det utmätningsffitt belopp. Dessa belopp är olika för ensam-
stående, för makar och för barn och de bestäms enligt dagens ordning
på något olika sätt vid införsel och vid utmätning av lön. Vid införsel
får lön tas i anspråk i den mån den överstiger vad gäldenären behöver
för eget underhåll m.m. Vid utmätning får lön tas i anspråk endast i den
mån den uppenbart överstiger vad gäldenären behöver. Förbehålls-
beloppen vid införsel bestäms med ledning av vissa i utsökningsbalken
fastlagda normalbelopp. Dessa normalbelopp skall anses innefatta alla
vanliga levnad skostnader utom bostadskostnad som beräknas särskilt.
Normalbeloppen utgörs enligt 15 kap. 6 a § UB för kalenderår av vissa
belopp som skall multipliceras med ett jämförelsetal som speglar
konsumentprisindex. Normalbeloppen fastställs efter dessa riktlinjer av
RSV. Normalbeloppen per månad för 1994 är för en ensamstående
3 581 kr, för makar och jämställda 5 937 kr och för barn 2 040 kr. De
utmätningsffia beloppen vid löneutmätning däremot bestäms av RSV
efter de allmänna riktlinjerna i lagen. Dessa belopp ligger för när-
varande fem procent högre än normalbeloppen vid införsel; de
utmätningsfria beloppen är 3 760 kr för ensamstående, 6 233 kr för
makar och 2 141 kr för barn. Ett förbehåll grundat på Konsument-
verkets beräkningar för hushållsbudget skulle komma att ligga ännu
något högre. Socialstyrelsen har utarbetat en vägledande norm för rätt
till socialbidrag. Denna norm bör, enligt vad Regeringsrätten har slagit
fast, läggas till grund för bedömningen av vad som är skälig
levnadsnivå enligt socialtjänstlagen (1980:620), om inte särskilda om-
ständigheter föranleder något annat (rättsfallet RÅ 1993 ref. 11).
Socialstyrelsens norm ligger i genomsnitt omkring fem procent lägre än
normalbeloppen vid införsel. Socialstyrelsens norm för 1994 är 3 403 kr
för ensamstående, 5 632 kr for makar och 1 643-2 229 kr för barn
beroende på ålder.
Skillnaderna mellan införsel och utmätning av lön är historiskt
betingade. År 1917 kom de första reglerna om införsel. Ursprungligen
kunde införsel bara ske för femiljerättsliga underhållsbidrag. Successivt
har därefter möjlighet till indrivning av allmänna fordringar genom
införsel skapats. Löneutmätning i sin nuvarande form infördes först år
1969. Denna var då begränsad till tre månader om året. Enligt då
gällande förutsättningar fick löneutmätning inte ske om det med skäl
kunde antas att gäldenären hade gjort vad han förmått för att betala 61
skulden. I och med utsökningsbalken ökades tiden till nuvarande sex
månader. Kravet på ”kvalificerad betalningsovilja” togs bort, men det Prop. 1994/95:49
förutsattes fortfarande att löneutmätning skulle användas återhållsamt.
När det gällde förbehållsbeloppen vid utmätning av lön låg dessa
alltjämt på en avsevärt högre nivå än vid införsel.
Efter en framställning från RSV år 1991 beslutade riksdagen på
regeringens förslag (prop. 1991/92:24) om höjda förbehållsbelopp från
den 1 januari 1992 vid införsel. Det direkta syftet var att förbehålls-
beloppen skulle föras upp i nivå med Socialstyrelsens vägledande norm
för socialbidrag. Anledningen till att förbehållsbeloppen nu är högre än
socialbidragsnormen är att förbehållsbeloppen räknas upp med konsu-
mentprisindex medan Socialstyrelsens norm räknas upp med basbeloppet
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Denna utveckling har
samtidigt medfört att skillnaden mellan de utmätningsfria beloppen vid
löneutmätning och förbehållsbeloppen vid införsel numera inte är
särskilt stor, endast fem procent.
Det finns i dagens samhälle ett flertal olika system som anger olika
normer för vad den enskilde skall tillerkännas för sitt uppehälle. På
senare tid har det funnits en strävan att nå en gemensam syn på vilka
minimibelopp den enskilde skall få förbehålla sig för sin försörjning.
Socialtjänstkommittén har t.ex. haft till uppgift att precisera rätten till
bistånd enligt socialtjänstlagen och även att överväga möjligheterna att
åstadkomma större enhetlighet mellan kommunernas socialbidrags-
normer och andra närliggande system. Kommittén har i sitt betänkande
(SOU 1993:30) inte föreslagit några ändringar av nivån för rätt till
bistånd enligt socialtjänstlagen, utan har i detta avseende endast
föreslagit vissa preciseringar och ett ökat utrymme för individuella och
flexibla lösningar.
RSV har nu föreslagit att det inom den nya löneutmätningen skall
tillämpas enhetliga förbehållsbelopp oavsett vilken typ av fordran det
gäller.
När det gäller förbehållsbeloppens storlek har RSV föreslagit att
dessa grundas på Konsumentverkets beräkningar för nödvändiga
hushållsutgifter. Detta innebär förbehållsbelopp som i genomsnitt ligger
något högre än dagens utmätningsfria belopp vid utmätning av lön.
Remissinstanserna har i allmänhet godtagit tanken på enhetliga förbe-
hållsbelopp. När det gäller nivån på dessa är bilden inte lika klar. Alla
som yttrat sig i frågan förefaller dock vara överens om att nivån bör
ligga högre än vad som är festlagt som den normalt sett undre gränsen
för skälig levnadsnivå.
Regeringen finner inte tillräckliga skäl för att gäldenären skall
behandlas olika beroende på vilken sorts fordran som är föremål för
indrivning. Det finns alltså enligt vår mening inte anledning att ha olika
förbehållsbelopp vid löneutmätning för olika sorters fordringar.
Enhetliga förbehållsbelopp är också av effektivitetsskäl ett viktigt inslag
i denna reform av löneexekutionen. Man får ett för alla inblandade
enklare och mera lättbegripligt system om man har enhetliga förbehålls-
belopp. Vi övergår nu till att diskutera vilken nivå dessa bör läggas på.
Det är närmast självklart att ett förbehållsbelopp vid löneexekution 62
bör ligga högre än normen för socialbidrag, eftersom risken annars är
uppenbar att gäldenären förlorar ett incitament till öppet arbete. Det är Prop. 1994/95:49
också viktigt att den som är föremål för löneexekution inte därigenom
automatiskt blir berättigad till socialbidrag. Frågan är då om de nya
förbehållsbeloppen bör sättas i nivå med de förbehållsbelopp som i dag
gäller vid införsel, i nivå med de utmätningsfria beloppen vid utmätning
av lön eller på någon annan nivå.
Frågan om förbehållsbeloppens storlek bör bedömas i belysning av att
löneutmätning föreslås kunna pågå hela året och med möjlighet till
förlängning (jfr avsnitt 5.3). Denna ordning kan anföras som ett skäl för
generösa förbehållsbelopp. Å andra sidan har institutet införsel så länge
det har funnits varit konstruerat just på det sättet att förbehållsbeloppen
har varit relativt låga och att löneavdragen har kunnat göras utan
tidsbegränsning, och det har inte framkommit att denna ordning skulle
vara ohållbar. Inte heller torde incitamentet till öppet arbete påverkas av
om löneavdrag görs för skatter och underhållsbidrag eller för
privatskulder.
Regeringen anser också att man måste ta allvarligt på risken att
indrivningen blir lidande om förbehållsbeloppen höjs så pass mycket
som RSV har föreslagit. Ett sämre indrivningsresultat skulle i första
hand drabba underhållsbidragen, både de bidrag som den underhålls-
berättigade själv försöker få in och de fordringar som staten har för
utgivna bidragsförskott. Därnäst skulle skatter och allmänna avgifter
drabbas och i sista hand övriga fordringar. RSV har valt att i rapporten
inte försöka presentera någon siffermässig beräkning av vilket bortfall
verkets förslag skulle kunna leda till. Anledningen är givetvis den stora
mängden osäkra eller okända faktorer. I många fall skulle t.ex. hela
skulden kunna drivas in även med de av RSV föreslagna förbehålls-
beloppen, men det skulle ta längre tid. Ett överslag ger ändå vid handen
att fordringar motsvarande något tiotal miljoner kronor årligen skulle
hamna i fårozonen med RSV:s lösning. Regeringen finner inte tillräck-
liga skäl att förorda en ordning som kan leda till minskad indrivning
med så pass stora belopp.
Av vad som hittills har sagts framgår att regeringen anser att de
förbehållsbelopp som för närvarande tillämpas vid införsel i princip är
lämpligast att använda i det nya enhetliga systemet. En viss höjning av
dessa bör dock göras. Mot bakgrund av den höjning av förbehålls-
beloppen vid införsel som genomfördes den 1 januari 1992 bör man
kunna nöja sig med en måttlig justering uppåt. Vi stannar därför för att
förorda normalbelopp som med 1994 års siffror for vuxna blir 3 650 kr
per månad för en ensamstående och 6 030 kr för makar och jämställda.
För barn föreslår vi normalbelopp i nivå med Socialstyrelsens väg-
ledande norm. Dock bör, såsom RSV föreslagit, en differentiering av
praktiska skäl bara göras mellan barn under 7 år och äldre barn, och
inte mellan tre olika åldersgrupper som i Socialstyrelsens norm.
Beloppen blir 1 936 resp. 2 229 kr. I övrigt förordar vi samma tekniska
lösning som den som nu används vid införsel. Detta innebär att
normalbeloppen anges i utsökningsbalken och att bostadskostnaden
beräknas särskilt. Vidare bör liksom hittills föreskrivas att 63
normalbeloppen vaije år omräknas i förhållande till konsument-
prisindex, detta för att normalbeloppen i så hög grad som möjligt skall Prop. 1994/95:49
garanteras värdebeständighet.
Att ändringar görs i de belopp som skall förbehållas gäldenären vid
löneexekution innebär inte några ändringar av hur bidrag enligt
socialtjänstlagen skall beräknas.
RSV har regeringens bemyndigande att meddela närmare föreskrifter
om bestämmande av förbehållsbelopp vid införsel och utmätningsfria
belopp vid utmätning av lön. RSV utfärdar med stöd därav varje år
föreskrifter och rekommendationer. Rekommendationerna behandlar
bl.a. vilka ”vanliga levnadskostnader” som normalbeloppen skall anses
omfatta, vilka avvikelser som skall kunna göras därifrån och hur
bostadskostnad bör beräknas. Denna ordning bör gälla även i det nya
systemet.
Regeringens förslag: Om en gäldenärs lön skall tas i anspråk
under en konkurs skall löneutmätning ske genom kronofogde-
myndighetens försorg. Utmätning av lön skall kunna göras dels
för underhållsbidrag, dels för konkursboets räkning om
förvaltaren begär det.
RSV:s förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har ställt sig positiva till förslaget.
Skälen for regeringens förslag: Enligt gällande rätt får utmätning av
lön inte ske under en konkurs. Om löneutmätning pågår vid
konkursutbrottet skall den avbrytas. Införsel i lön får däremot ske,
under förutsättning att lönen inte ingår i konkursboet (se 15 kap. 18 §
UB).
Konkursförvaltaren kan besluta att göra anspråk på den del av
gäldenärens lön som inte ingår i beneficiet, alltså det som skall förbe-
hållas gäldenären. Beneficiet omfattar också underhållsskyldighet mot
annan. Förvaltaren skall vända sig direkt till arbetsgivaren med ett be-
slut om löneavdrag. Det är då inte frågan om införsel eller löneut-
mätning genom kronofogdemyndighetens försorg. Denna ordning kan
leda till att ett löneexekutivt beslut först måste hävas på grund av ett
konkursutbrott och att förvaltaren därefter på egen hand måste begära
att arbetsgivaren på nytt böijar göra löneavdrag. Detta förfarande är
omständligt för alla inblandade och i praktiken tas gäldenärens lön
endast sällan i anspråk under konkurs.
RSV har föreslagit att i det nya enhetliga löneexekutiva systemet
kronofogdemyndigheten skall sköta all hantering som gäller ianspråk-
tagande av lön. Förslaget har allmänt tillstyrkts under remissbehand-
lingen.
Också regeringen finner det mest ändamålsenligt att kronofogde-
myndigheten har ansvar för all löneexekution. Det är också av värde att
löneexekution kan pågå i så stor utsträckning som möjligt oberoende av
64
konkursen. Detta har både administrativa och indrivningsmässiga Prop. 1994/95:49
fördelar. Med en sådan ordning kan utmätning ske i första hand för
underhållsbidrag, som har bästa företrädesrätt. Kronofogdemyndigheten
redovisar då beloppet direkt till den underhållsberättigade. Vidare kan
utmätning av lön på begäran av konkursförvaltaren göras för fordringar
som kan göras gällande i konkursen. Myndigheten redovisar då till
konkursboet.
Om löneutmätning för underhållsbidrag redan pågår vid konkursut-
brottet, bör denna fortsätta oförändrad. Om löneutmätning vid samma
tid pågår för någon annan fordran, bör denna fortsätta, och då för
konkursboets räkning, om inte förvaltaren begär att den skall upphöra.
Regeringens förslag: Kronofogdemyndigheten i Stockholms län
skall handlägga alla frågor om utmätning av lön hos gäldenärer
som saknar hemvist i Sverige.
RSV:s förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Utsökningsbalken innehåller regler
om kronofogdemyndigheternas lokala behörighet i olika typer av
utsökningsmål. Nyligen har beslutats vissa ändringar av dessa forum-
regler (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94 LU13, rskr. 1993/94:113, SFS
1993:1650) som syftar till att målen skall kunna handläggas där det är
lämpligast från verkställighetssynpunkt. Dessa ändringar bygger också
på RSV:s rapport 1992:1 om översyn av utsökningsbalken. I det
lagstiftningsärendet uttalades att RSV:s förslag att koncentrera
handläggningen av löneexekution mot gäldenärer som inte har hemvist
i Sverige borde prövas i anslutning till lagförslagen om övergripande
ändringar av det löneexekutiva systemet.
RSV har föreslagit att all löneexekutiv verksamhet som gäller
gäldenärer med hemvist utanför Sverige skall bedrivas vid Kronofogde-
myndigheten i Stockholms län. För närvarande gäller att sådana frågor
skall handläggas hos den kronofogdemyndighet där arbetsgivaren eller
annan utbetalare av ersättning finns. Vid löneexekution mot gäldenärer
bosatta utomlands är det oftast pensionsutbetalningar som tas i anspråk.
Sådana utbetalningar görs från Stockholm och Sundsvall, varför målen
i stor utsträckning handläggs på dessa orter. Enligt RSV:s mening är det
lämpligast att handläggningen sker vid en enda myndighet med tanke
bl.a. på de särskilda kostnadsbedömningar som måste göras med hänsyn
till förhållandena i det land där gäldenären bor; förbehållsbeloppen
enligt utsökningsbalken gäller bara inom Sverige. Enligt RSV väger
intresset av en enhetlig rättstillämpning på området tyngre än närheten
mellan myndigheten och arbetsgivaren eller motsvarande utbetalare. 55
5 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 49
Kronofogdemyndigheten i Stockholm har föreslagits för handläggningen Prop. 1994/95:49
därför att myndigheten redan har en stor del av dessa mål och för att ta
till vara närheten till Utrikesdepartementet och de utländska
ambassaderna, som ofta är behjälpliga vid utredningen i målen.
Under remissbehandlingen har inte framförts någon erinran mot för-
slaget. Regeringen tycker att det har anförts goda skäl för förslaget och
förordar att det genomförs.
6.1.1 Handläggningstiden
Regeringens förslag: Enskilda mål som gäller betalnings-
skyldighet skall handläggas under ett års tid räknat från dagen för
ansökan. Sökanden kan genom en s.k. fömyelseansökan begära
att målet handläggs under ytterligare en ettårsperiod. Fömyelse-
ansökan kan göras ett obegränsat antal gånger.
RSV:s förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna är i stort sett positiva till förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enskilda mål som gäller pengar,
alltså mål om betalningsskyldighet, verkställs i dag genom utmätning
eller införsel. I fortsättningen skall de enligt vad som föreslås i detta
ärende verkställas endast genom utmätning. Utmätning kommer, liksom
tidigare, att kunna avse lös egendom, fest egendom, lön samt över-
skjutande skatt eller andra s.k. restitutionsfordringar.
I dagens system redovisas de enskilda målen tillbaka till sökanden så
snart det har konstaterats att verkställighet eller vidare verkställighet
inte kan ske. Ändå är de flesta mål redan i dag föremål för hand-
läggning större delen av året. Det beror på att det med dagens regler
om tidskonsumtion är en fördel för sökanden att ge in ansökan i böijan
av året om han vill få del av löneutmätning, samtidigt som hanteringen
av den överskjutande skatten är klar först mot slutet av året.
Ungefär hälften av målen återkommer till myndigheterna nästan direkt
efter att de har redovisats till sökandena. Att redovisa mål och att
nyregistrera mål tar i anspråk stora resurser hos kronofogde-
myndigheterna. Även för sökandena innebär detta skickande av mål
fram och tillbaka mycket arbete. Det finns mot denna bakgrund skäl att
överväga en mer kontinuerlig handläggning hos kronofogdemyndigheten
av enskilda mål, mer lik den som nu tillämpas i flertalet allmänna mål.
RSV:s förslag innebär att alla enskilda mål om betalningsskyldighet
skall handläggas i ettårsperioder och att sökanden genom en s.k.
fömyelseansökan skall kunna begära att handläggningen fortsätter under
66
ytterligare en ettårsperiod. För vaije fömyelseansökan skall en viss Prop. 1994/95:49
avgift tas ut.
Remissinstanserna har i stort sett tillstyrkt förslaget. Regeringen
bedömer att förslaget har stora förtjänster. För myndigheterna och för
sökandena bör det kunna medföra väsentliga besparingar och därutöver
bidra till att arbetsbelastningen blir jämnare. Det är också tydligt att en
sådan ordning i praktiken inte skulle innebära några stora förändringar
för gäldenärema, särskilt inte om man kräver att sökanden är aktiv för
att målet skall handläggas längre än en ettårsperiod.
Vi föreslår alltså att alla enskilda mål om betalningsskyldighet inled-
ningsvis skall handläggas under en ettårsperiod, såvida de inte dess-
förinnan blir fullbetalda, återkallas eller förfaller. Vi återkommer i det
följande till de olika handläggningsåtgärdema (avsnitt 6.1.2). Sökanden
bör dessutom få möjlighet att under andra hälften av ettårsperioden
begära att handläggningen förlängs med ett år. Efter en sådan fömyelse-
ansökan skall kronofogdemyndigheten fortsätta handläggningen av målet
med den handläggningsåtgärd som pågår när den innevarande ettårs-
perioden löper ut.
I det följande (avsnitt 6.1.3) återkommer vi med vissa specialregler
för mål om underhållsbidrag.
6.1.2 Handläggningsåtgärder
Regeringens förslag: Under handläggningstiden kan ett enskilt
mål vara föremål för utredning, verkställighetsåtgärder eller
bevakning. Kronofogdemyndigheten skall även utan yrkande i
målet utmäta lös egendom, om myndigheten på grund av
samordning med annat mål eller av någon annan anledning får
kännedom om sådan egendom. Restitutionsfordringar skall alltid
utmätas. Sökanden skall under handläggningstiden kunna begära
ny utredning om gäldenärens löneförhållanden eller förekomsten
av utmätningsbar lös eller fäst egendom (kompletterande
tillgångsundersökning). Reglerna om s.k. säkerhetsutmätning
upphävs.
RSV:s förslag överensstämmer i sak med regeringens.
Remissinstanserna är i stort sett positiva till förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Vid ansökan om utmätning kan
sökanden enligt den ordning som gäller i dag begära antingen full-
ständig eller, mot en lägre avgift, begränsad tillgångsundersökning. I
det första fallet undersöker kronofogdemyndigheten förekomsten av all
utmätningsbar egendom. Om begränsad tillgångsundersökning har
begärts, undersöker myndigheten endast möjligheterna till utmätning av
lön och restitutionsfordringar. Sedan denna utredning gjorts följer
verkställighetsåtgärder, om det finns förutsättningar för det, främst i
form av utmätning av sådan egendom som ansökan omfattar. RSV
föreslår inga andra förändringar av systemet med fullständig och
67
begränsad tillgångsundersökning än att detta skall regleras i Prop. 1994/95:49
utsökningsbalken i stället för som hittills endast i förordning. Också
regeringen anser att så bör ske.
Emellertid har RSV påpekat att myndigheten ibland vid handläggning
av mål, där endast begränsad tillgångsundersökning begärts, utan någon
särskild utredning får kännedom om utmätningsbar lös egendom. Detta
kan hända till följd av samordning med något annat mål mot samma
gäldenär men också av andra skäl. Enligt dagens regler kan utmätning
av den nämnda lösa egendomen inte göras i ett mål där bara begränsad
tillgångsundersökning har begärts. I likhet med RSV finner regeringen
denna ordning otillfredsställande och förordar en uttrycklig regel om att
utmätning skall få göras i den beskrivna situationen.
När det gäller själva verkställighetsåtgärdema har RSV föreslagit två
ändringar. Den ena gäller s.k. säkerhetsutmätning enligt nuvarande 7
kap. 19 § UB. En sådan utmätning innebär att kronofogdemyndigheten
i samband med löneutmätning även beslutar om utmätning av annan
egendom for att trygga sökandens fordran och därefter avvaktar resul-
tatet av löneutmätningen innan några ytterligare åtgärder vidtas med den
säkerhetsutmätta egendomen. Enligt RSV:s utredning har det visat sig
att institutet säkerhetsutmätning saknar praktiskt värde, varför reglerna
därom föreslås upphävda. Den andra ändringen gäller införande av en
uttrycklig möjlighet för kronofogdemyndigheten att häva en sak-
utmätning om det visar sig att skulden kan betalas genom en senare
beslutad utmätning av lön. Remissbehandlingen har givit stöd åt
förslagen och regeringen ställer sig bakom dem.
När utrednings- och verkställighetsåtgärdema i ett enskilt mål tills
vidare är avslutade, skall målet enligt RSV:s förslag bevakas under
återstoden av handläggningsperioden. Regeringen, liksom i allmänhet
remissinstanserna, biträder det förslaget. Om det under handläggnings-
tiden kommer till myndighetens kännedom att det finns egendom som
kan utmätas, skall myndigheten göra detta oavsett vilka yrkanden som
finns i målet. Detta kan bli aktuellt t.ex. vid samordning med ett annat
inneliggande mål mot samma gäldenär. Och om en restitutionsfordran
skall återbetalas under handläggningstiden, skall myndigheten utmäta
denna fordran i den mån den inte skall tas i anspråk genom avräkning
enligt avräkningslagen.
Ytterligare en nyhet som RSV har föreslagit är att sökanden när som
helst under handläggningstiden skall kunna begära en kompletterande
utredning om gäldenärens löneförhållanden eller om förekomsten av
utmätningsbar lös eller fast egendom. Detta kallas i RSV:s förslag för
tilläggsansökan, vilken skall ske mot en ny avgift för vaije ansökan.
Även detta förslag har godtagits av remissinstanserna. Regeringen
accepterar förslaget i sak men anser att en bättre benämning är
kompletterande tillgångsundersökning. En begäran om kompletterande
tillgångsundersökning skall följa samma mönster som en ursprunglig
ansökan, dvs. avse antingen begränsad eller fullständig tillgångs-
undersökning. Myndigheten skall alltså göra utredning - eller i
förekommande fall förnyad utredning - av de egendomsslag som gg
begäran avser och sedan vidta åtgärder för verkställighet. Systemet
kommer t.ex. att möjliggöra for sökanden att först inge en utmätnings- Prop. 1994/95:49
ansökan med begäran om begränsad tillgångsundersökning för att
senare, beroende på utfallet, eventuellt begära fullständig tillgångs-
undersökning. Det blir också möjligt for sökanden att i det pågående
målet begära ny utredning, om han har fått indikationer på att gälde-
nären numera har utmätningsbar egendom som inte påträffats vid
tidigare utredning. Möjligheten att begära kompletterande tillgångs-
undersökning ett obegränsat antal gånger kan också bidra till att
reducera antalet av- och nyregistreringar av mål.
6.1.3 Underhållsbidrag
Regeringens förslag: Om utmätning av lön pågår for en fordran
på underhållsbidrag skall kronofogdemyndigheten ta upp till verk-
ställighet även sådan skuld som avser tillkommande bidrags-
månader och som har förfallit efter det att ansökan gjordes i
målet. Vid pågående löneutmätning för underhållsbidrag fortsätter
handläggningen av målet under ytterligare en ettårsperiod utan
någon fömyelseansökan. Myndigheten skall självmant iaktta den
treåriga preskriptionstiden för svenska underhållsbidrag.
RSV:s förslag överensstämmer i princip med regeringens.
Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Vid införsel för underhållsbidrag
enligt dagens regler omfattar verkställigheten alla bidrag som är
förfallna vid verkställighetstillfället oavsett om så var fallet vid tiden för
ansökan eller ej. I likhet med RSV anser regeringen att samma ordning
är den lämpligaste även för det nya löneutmätningssystemet.
Regeringen har i det föregående (avsnitt 6.1.1) presenterat förslaget
om handläggning av mål i ettårsperioder med möjlighet att göra
fömyelseansökan. I princip bör denna ordning gälla även vid löneutmät-
ning för underhållsbidrag. RSV har emellertid föreslagit att löneutmät-
ning för underhållsbidrag skall fortsätta utan särskild begäran, om den
pågår vid utgången av ettårsperioden. Därigenom får man en rutin som
överensstämmer med dagens regler för införsel för underhållsbidrag. Vi
biträder detta förslag.
Svenska underhållsbidrag preskriberas efter tre år. Utländska under-
hållsbidrag har regelmässigt en längre preskriptionstid. Införsel får
enligt dagens regler inte äga mm för underhållsbidrag som är äldre än
tre år. RSV har föreslagit en uttrycklig regel om att kronofogde-
myndigheten självmant skall beakta den treåriga preskriptionstiden för
svenska bidrag. För andra bidrag skulle däremot utsökningsbalkens
huvudregel gälla, nämligen att det ankommer på gäldenären att göra
invändning mot verkställigheten. Förslaget, som torde överensstämma
med dagens praxis, har inte mött någon kritik under remiss-
behandlingen. Regeringen ansluter sig i sak till förslaget och förordar
en regel enligt vilken utmätning inte får ske för svenska underhålls-
bidrag som är äldre än tre år.
69
Prop. 1994/95:49
Regeringens bedömning: Inga ändringar i handläggnings-
ordningen för allmänna mål bör göras i detta ärende.
RSV:s förslag: De allmänna mål, som kallas handräckningsmedel och
som inte är föremål för kontinuerlig verkställighet, skall handläggas på
samma sätt som föreslagits för enskilda mål.
Remissinstanserna har inte haft några invändningar.
Skälen för regeringens bedömning: Allmänna mål utmärks bl.a. av
att det är kronofogdemyndigheten som företräder sökanden, dvs. staten
eller något annat offentligt subjekt, och därmed utövar de funktioner
som tillkommer borgenären.
De allmänna målen har sedan lång tid uppdelats i en belopps- och
antalsmässigt dominerande grupp som varit föremål för kontinuerlig
handläggning hos kronofogdemyndigheten och en mindre grupp som
handlagts på likartat sätt som enskilda mål. Med en term som hämtats
från äldre redovisningsrutiner har den förstnämnda gruppen kallats
månadsräkningsmedel, medan den sistnämnda kallats handräcknings-
medel.
RSV har föreslagit att de regler för enskilda mål om ettårshand-
läggning, bevakning m.m. som regeringen behandlat i det föregående
(avsnitten 6.1.1-6.1.2) skall tillämpas även på de allmänna mål som
tillhör kategorin handräckningsmedel. Remissinstanserna har inte
framfört några invändningar mot förslaget.
Genom det nya regelverk på indrivningsområdet som trätt i kraft den
1 januari 1994 har tillämpningsområdet för de handläggningsrutiner som
redan tidigare gällt för månadsräkningsmedel utvidgats till ytterligare
medelsslag. Rutinerna för vad som brukat kallas handräckningsmedel är
tillämpliga i så pass få mål att de saknar större praktisk betydelse.
Mot denna bakgrund är det inte längre aktuellt att i utsökningsbalken
ge föreskrifter om handläggningen av allmänna mål i de avseenden som
det nu gäller.
70
Prop. 1994/95:49
Regeringens förslag: I mål om betalningsskyldighet skall
sökanden kunna medge uppskov vid högst två tillfallen under
ettårsperioden och under en tid av högst två månader vid vaije
tillfälle. Om ytterligare uppskov medges förfaller ansökan. Alla
uppskov är villkorade på så sätt att samordning med utmätning i
annat mål mot samma gäldenär samt utmätning av re-
stitutionsfordringar skall ske utan hinder därav. När det gäller
pågående utmätning av lön kan kronofogdemyndigheten själv
bevilja anstånd, dels på begäran av sökanden, dels på begäran av
gäldenären om det finns särskilda skäl.
För mål om avhysning och mål om kvarstad föreslås inga nya
regler. I övriga handräckningsmål skall sökanden kunna medge
uppskov högst två gånger och under högst sex månader från
dagen för ansökan. Vid ytterligare uppskov förfaller ansökan.
RSV:s förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har i allmänhet inte haft något att invända. Några
har dock velat att det skall kunna medges längre uppskov.
Skälen för regeringens förslag: I utsökningsbalken finns regler om
att verkställighet i vissa fall kan uppskjutas. Genom lagändringar i
ärendet om indrivningslagen lades den terminologin fäst att ordet
”anstånd” i utsökningsbalken skall användas om åtgärder som krono-
fogdemyndigheten i sin egenskap av myndighet beslutar om, medan
ordet ”uppskov” skall användas om åtgärder som sökanden förfogar
över. Om kronofogdemyndigheten såsom företrädare för borgenären,
t.ex. staten, beslutar i en sådan fråga, benämns detta alltså uppskov.
Gällande rätt innebär att sökanden alltid kan medge svaranden
uppskov upp till sex månader från ansökningsdagen. I mål som gäller
betalningsskyldighet får uppskov medges högst två gånger. Om ytter-
ligare uppskov skulle medges förfaller ansökan. I mål om avhysning får
längre uppskov än sex månader från dagen för ansökan inte medges
utan särskilda skäl. För övriga handräckningsmål finns inga begräns-
ningar alls.
RSV menar att denna ordning motverkar en rationell handläggning
och har föreslagit vissa uppstramningar. Enligt förslaget skall för alla
mål om verkställighet, utom mål om avhysning och kvarstad, gälla att
ansökan förfaller om sökanden medger uppskov mer än två gånger. I
mål om betalningsskyldighet får tiden för varje uppskov inte överstiga
två månader. När det gäller mål om avhysning och mål om kvarstad
föreslås inga ändringar, men för övriga handräckningsmål föreslås en
längsta uppskovstid av sex månader från dagen för ansökan.
Förslaget har i huvudsak godtagits under remissbehandlingen. Från
några håll har dock kommit önskemål om möjlighet till längre upp-
skovstid för att underlätta kontroll och fullföljande av uppgjorda avbe-
talningsplaner.
71
Regeringen håller med RSV om att nuvarande generösa möjligheter Prop. 1994/95:49
att medge uppskov kan motverka en rationell handläggning. Utgångs-
punkten bör i stället vara att verkställighet skall ske snarast och att mål
där verkställighet inte sker fastän detta skulle vara möjligt inte heller
skall belasta kronofogdemyndigheten. En möjlighet till kortare uppskov
bör emellertid finnas. Ett sådant kan möjliggöra för gäldenären att
frivilligt göra rätt för sig eller visa att han följer en uppgjord betal-
ningsplan. På så sätt kan ett uppskov medverka till en mera skonsam
och billig lösning i målet. Vi anser att RSV:s förslag är väl avvägt. I
mål om betalningsskyldighet bör sökanden alltså få medge uppskov två
gånger under vaije ettårsperiod som handläggningen varar och därvid
bör vaije uppskov få vara högst två månader. I handräckningsmål är
verkställighet regelmässigt mera omständlig än i betalningsmålen. För
att verkställigheten här skall kunna ske så billigt och smidigt som
möjligt är det motiverat med möjlighet till längre uppskov. När det
gäller mål om avhysning och mål om kvarstad är inga ändringar
påkallade. För övriga handräckningsmål bör den längsta uppskovstiden
lämpligen vara sex månader från ansökningsdagen. Även här bör gälla
att ansökan förfaller om längre uppskov skulle medges, eller om upp-
skov medges en tredje gång.
Uppskov i mål om betalningsskyldighet bör inte hindra att utmätning
ändå sker om det blir aktuellt på grund av samordning med
verkställighet i något annat mål eller på grund av att det finns en
utmätningsbar restitutionsfordran. En sådan ordning gör att man inte
som nu formellt behöver besluta om hävning av uppskovet för att få till
stånd samordning eller utmätning av restitutionsfordran.
När det gäller utmätning av lön har RSV föreslagit en kompletterande
regel enligt vilken kronofogdemyndigheten själv skall kunna bevilja
anstånd med pågående löneutmätning. Detta skall kunna ske på begäran
av någon av parterna, och det skall krävas särskilda skäl om sökanden
motsätter sig anstånd. Enligt regeringens mening är en sådan ordning
motiverad med hänsyn till att tidsbegränsningen för löneutmätning skall
tas bort. Beslutet om anstånd bör alltså ligga i kronofogdemyndighetens
hand och myndigheten bör inte vara bunden av parternas önskemål. En
begäran om anstånd från sökanden bör alltså kunna avslås om myndig-
heten finner anstånd olämpligt. Om gäldenären begär anstånd under
pågående löneutmätning och borgenären inte medger detta, bör
kronofogdemyndigheten kunna bevilja visst anstånd om det finns
särskilda skäl. Anstånd bör därvid kunna komma i fråga vid sjukdom,
olycksfall och andra liknande situationer som gäldenären inte kunnat
råda över eller förutse. Däremot bör exempelvis inte enbart en
omständighet som att gäldenären skall ha semester motivera anstånd. I
fråga om anstånd som beslutas av kronofogdemyndigheten bör inga
formella begränsningar gälla. Det ligger dock i sakens natur att dessa
anstånd som regel blir få och korta.
72
Prop. 1994/95:49
Regeringens bedömning: Inga nya regler för bestämning av
preskriptionstid behövs till följd av de föreslagna reglerna om ett-
årig målhandläggning med möjlighet till fömyelseansökningar.
RSV:s förslag: En fömyelseansökan skall ha samma verkan i
preskriptionshänseende som målets redovisning.
Remissinstanserna: De flesta av dem som yttrat sig i denna fråga
avstyrker förslaget.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt 7 § preskriptionslagen
(1981:130) kan preskription avbrytas bl.a. genom att fordringen
åberopas hos exekutiv myndighet. Om gäldenären har delgetts eller på
annat sätt underrättats om handläggningen, böljar ny preskriptionstid att
löpa från målets redovisning till borgenären. Om målet redovisas utan
att kronofogdemyndigheten haft ”gäldenärskontakt” kommer emellertid
inte någon ny preskriptionstid att löpa, utan fordringen preskriberas som
om något avbrott inte skett. Det finns dock en särregel som föreskriver
att fordringen preskriberas tidigast ett år efter det att målet avslutats,
varmed får förstås att det också har redovisats till sökanden. RSV har
förslagit att en fömyelseansökan i ett mål skall ha samma verkan som
målets avslutande. Förslaget innebär att fordringen skall kunna preskri-
beras ett år efter det att handläggningen har fortsatt på grund av en för-
nyelseansökan, om inte annat följer av en redan löpande preskriptionstid
för fordringen. Förslaget är motiverat av hänsyn till gäldenären; efter-
som ett mål med stöd av fömyelseansökningar kan komma att ligga inne
hos kronofogdemyndigheten mycket länge, kan också preskription
komma att uppskjutas under mycket lång tid.
Förslaget har kritiserats under remissbehandlingen. Kritiken tar sikte
på risken att en fordran med RSV:s lösning skulle kunna preskriberas
under målets handläggning hos kronofogdemyndigheten, vilket inte kan
ske med dagens regler. Man framhåller också den pedagogiska svårig-
het som ligger i att jämställa målets fortsättning efter fömyelseansökan
med dess avslutning.
Regeringen bedömer att det nya systemet hos kronofogdemyndigheten
med möjlighet till långtidsbevakning av fordringar på grund av
fömyelseansökan inte kommer att ge upphov till förlängd preskriptions-
tid i sådan omfattning att nya regler av det slag RSV föreslagit är
motiverade. Denna ståndpunkt kan givetvis omprövas om det efter
någon tid visar sig att det nya systemet får oönskade konsekvenser i
preskriptionshänseende.
Frågan om beaktande av den treåriga preskriptionstiden för svenska
underhållsbidrag har behandlats i det föregående (avsnitt 6.1.3).
73
Regeringens förslag: En uttrycklig regel tas in i utsökningsbalken
enligt vilken preskription av en huvudfordran omfattar även
fordran på förrättningskostnad. En förrättningskostnad i mål om
underhållsbidrag skall preskriberas vid utgången av kalenderåret
två år efter det att avgiften debiterades.
RSV:s rapport: Rapporten innehåller inget sådant förslag.
Remissinstanserna har inte berört frågan. Ett förslag som i huvudsak
överensstämmer med regeringens har under hand förts fram från före-
trädare för RSV och har godtagits av ett antal andra representanter för
exekutionsväsendet.
Skälen för regeringens förslag: I enskilda mål svarar sökanden
normalt för förrättningskostnadema. Försök skall göras att ta ut
kostnaderna av gäldenären i målet. Om målet avslutas utan att
kostnaderna kunnat tas ut av gäldenären, kan sökanden inte få
verkställighet för dessa kostnader i ett senare mål. I princip gäller dock
den tioåriga preskriptionstiden för förrättningskostnadema i enskilda
mål. Bestämmelsen i 8 § preskription slagen (1981:130) om att
preskription av en huvudfordran också omfattar ränta eller annan
tilläggsförpliktelse är inte tillämplig här, eftersom förrättningskostnad
inte räknas som ”annan tilläggsförpliktelse”.
Sedan den 1 januari 1993 tas grundavgift ut även i allmänna mål och
mål om införsel för underhållsbidrag. En grundavgift i mål om införsel
för underhållsbidrag debiteras den 1 januari vaije år som målet
handläggs. Den är för närvarande 500 kr. I alla de nu nämnda målen
gäller att sökanden inte svarar för avgiften men den skall om möjligt tas
ut av gäldenären. Om målet däremot avslutas därför att fortsatt införsel
inte är möjlig i målet, tas avgiften inte heller ut i någon annan särskild
ordning. Om målet återkallas görs ett försök att ta ut avgiften genom
införsel och därefter avslutas målet, om det inte sker fortsatt verk-
ställighet för något annat fordringsanspråk. Enligt nu gällande lydelse
av 15 kap. 15 § andra stycket UB har fordran på underhållsbidrag
företräde framför förrättningskostnadema i målet. När det gäller skatter
och andra allmänna mål är företrädesordningen den motsatta. Ingen
ändring i dessa avseenden avses i det nya enhetliga löneexekutiva
systemet.
Förenklat kan sägas att skattefordringar och liknande fordringar
preskriberas efter fem år och svenska underhållsbidrag efter tre år.
För flertalet allmänna mål följer av lagen (1982:188) om preskription
av skattefordringar m.m. att grundavgift preskriberas samtidigt med
huvudfordringen. Lagen gäller emellertid inte alla fordringar, t.ex. inte
utländska skatter. För de allmänna målen finns alltså behov av en
heltäckande regel.
74
För grundavgift i mål om underhållsbidrag finns ingen särskild Prop. 1994/95:49
preskriptionsregel och 8 § preskriptionslagen är som nämnts inte
tillämplig, vilket innebär att den tioåriga preskriptionstiden blir tillämp-
lig på dessa grundavgifter. Detta gäller vare sig fordran drivs in genom
införsel eller genom utmätning. Man riskerar därmed att ett mycket
stort belopp av ackumulerade grundavgifter finns kvar att driva in sedan
väl själva underhållsbidragen, både upplupen skuld och löpande bidrag,
har drivits in. Detta skulle kunna bli alltför betungande för gäldenären.
En enhetlig regel om att preskription av en huvudfordran också
omfattar en fordran på förrättningskostnad skulle vara av stort värde.
För de allmänna målen gäller detta till största delen redan i dag. I de
fall en förrättningskostnad hänför sig till flera olika allmänna mål med
olika preskriptionstider torde utan någon särskild föreskrift gälla att
kostnaden preskriberas samtidigt som den sista av huvudfordringama.
I underhållsmålen är grundavgiften inte knuten till själva bidraget,
som ju normalt förfäller varje kalendermånad, utan i stället till målet
som sådant och debiteras för vaije år målet handläggs. En regel om att
förrättningskostnad preskriberas samtidigt med huvudfordringen skulle
alltså inte bli tydlig när det gäller underhållsbidragen. Andra vägar
måste därför prövas. Ett sätt kan vara att föreskriva att grundavgift i
mål om underhållsbidrag skall preskriberas vid utgången av kalenderåret
två år efter det att avgiften debiterades. Denna lösning har under hand
förts fram från företrädare för RSV och har också under ärendets
beredning inom regeringskansliet godtagits av ett antal andra represen-
tanter för exekutionväsendet.
Regeringen gör samma bedömning och föreslår alltså en regel om att
grundavgiften i underhållsmålen preskriberas vid utgången av kalender-
året två år efter det att avgiften debiterades.
RSV har också fört fram förslag om en hjälpregel som möjliggör
preskription det tidigare datum som följer av att det sista i målet
aktuella bidraget preskriberas. En sådan regel skulle bli aktuell att
tillämpa i mål där endast en upplupen underhållsskuld och inget löpande
bidrag har varit föremål för verkställighet. En sådan ordning skulle
vidare regelmässigt leda till att grundavgiften överhuvudtaget inte skulle
kunna tas ut. Någon föreskrift om att en grundavgift kan preskriberas
tidigare än tre år efter den 1 januari i debiteringsåret är regeringen
därför inte beredd att föreslå. Å andra sidan är det inte någon bra
lösning om kronofogdemyndigheten skulle tvingas bevaka indrivning av
grundavgift under närmare tre år efter det att det sista under-
hållsbidraget har drivits in eller bortfallit. Detta kan emellertid undvikas
genom en reglering av själva handläggningsordningen och kräver alltså
inte någon särreglering av preskriptionen. I stället bör det föreskrivas
att, när inget bidrag längre finns att driva in, ett försök till indrivning
av återstående grundavgifter skall göras och att målet därefter skall
avslutas. En sådan föreskrift behöver inte ha lagform.
Om grundavgiften, såsom regeringen har föreslagit, preskriberas
senast efter tre år finns det alltså risk att den i en del mål om
underhållsbidrag aldrig kommer att kunna drivas in. Så länge det finns 75
en upplupen underhållsskuld som kan drivas in i målet måste det
accepteras att grundavgiften får stå tillbaka. När emellertid indrivning
sker endast för löpande bidrag och det finns något utrymme därutöver,
bör detta utrymme enligt vår mening genast tas i anspråk för att, om än
bara delvis, täcka grundavgiften. Annars riskerar man att grundavgiften
i underhållsmål nästan aldrig kommer att kunna tas ut. En föreskrift om
detta behöver inte heller ha lagform. Det merarbete som kan uppkomma
med upprepade krediteringar på grundavgiften måste accepteras.
För övriga enskilda mål och för allmänna mål uppkommer inte
samma problemställning, eftersom förrättningskostnadema i dessa mål
las ut före huvudfordringen. För andra enskilda utsökningsmål än
underhållsmål innebär regeringens förslag att förrättningskostnad som
hänför sig till en konsumentfordran preskriberas efter tre år och övriga
efter tio år. Givetvis är det därvid bara fråga om preskriptionen
gentemot gäldenären, inte mot sökanden. I flertalet allmänna mål
kommer förrättningskostnadema att preskriberas efter cirka fem år.
Prop. 1994/95:49
Regeringens bedömning: Förslagen kommer att minska arbets-
belastningen hos kronofogdemyndigheterna. Även för parter och
andra som är inblandade i målen uppnås rationaliseringsvinster.
RSV:s bedömning sammanfaller med regeringens.
Skälen för regeringens bedömning: Förslagen som läggs fram i
detta ärende leder till större enhetlighet och kontinuitet i handläggningen
av mål hos kronofogdemyndigheterna. Beslutsfattandet underlättas och
minskar i omfattning. Målhanteringen förenklas bland annat genom att
antalet ny- och avregistreringar minskar. Arbetsbelastningen för krono-
fogdemyndigheterna kommer härigenom att minska och dessutom bli
jämnare. Den mer kontinuerliga handläggningen möjliggör en bättre
helhetssyn på gäldenäremas ekonomi. För borgenärer, arbetsgivare,
konkursförvaltare och i någon mån även för gäldenärema innebär det
nya systemet rationaliseringar och bättre service.
Regeringens bedömning: Sedda för sig kan förslagen beräknas
kosta omkring 11 miljoner kronor att genomföra i 1992 års
kostnadsläge, men med samordning med annat utvecklingsarbete
inom exekutionsväsendet blir särkostnaden väsentligt lägre.
Indrivningsresultatet påverkas endast marginellt.
76
Skälen för regeringens bedömning: Kronofogdemyndigheterna Prop. 1994/95:49
behöver ett välutvecklat ADB-stöd for det nya förfarandet. RSV har i
sin rapport beräknat att det för detta utvecklingsarbete kommer att åtgå
högst nio årsarbetskrafter och att vissa ökade kostnader för den löpande
driften av ADB-systemet tillkommer. För utbildningsinsatser har RSV
beräknat drygt 6,3 miljoner kronor. Sammanlagt blir kostnaden omkring
11 miljoner kronor i 1992 års kostnadsläge.
När det gäller ADB-utvecklingen och även utbildningsinsatserna är
det dock osäkert hur mycket extrakostnader genomförandet av förslagen
i detta ärende kommer att medföra. Det mesta tyder nämligen nu på att
förslagen inte kommer att genomföras inom ramen för det befintliga
REX-systemet utan direkt i ett nytt ADB-system, med arbetsnamnet
INDEX, som är under uppbyggnad (jfr avsnitt 10). Om så sker kommer
särkostnaden för förslagen i detta ärende att reduceras högst väsentligt.
Kostnaderna som är förenade med det nya systemets införande
motsvaras på någon sikt gott och väl av resurser som till följd av det
effektivare systemet kan frigöras för andra uppgifter inom kronofogde-
myndigheterna. Kostnaderna bör därför, med hänsyn till den
anslagskredit som RSV och kronofogdemyndigheterna har tillgång till,
kunna finansieras inom befintliga resursramar.
Vad beträffar indrivningsresultatet finns det olika inslag i reformen
som verkar i olika riktningar. Att förbehållsbeloppen höjs något jämfört
med nuvarande förbehållsbelopp vid införsel kan innebära att lägre
belopp avseende underhållsbidrag och skatter kan drivas eller att
indrivningen tar längre tid, men det kan inte säkert sägas att det blir
fråga om någon negativ inverkan på det slutliga indrivningsresultatet.
För andra sorters fordringar kan reformen ge ökat utrymme för
löneexekution, eftersom tidsbegränsningarna tas bort och de föreslagna
förbehållsbeloppen är lägre än de nuvarande vid löneutmätning. Vissa
av förslagen medför också att fler utmätningar kommer att kunna
genomföras. Det gäller bl.a. reglerna om löneutmätning under konkurs
och även vissa förslag i RSV:s rapport som redan har genomförts (SFS
1993:1650) och som avser själva utmätningsordningen. Regeringens
bedömning är att indrivningsresultatet sammantaget inte kommer att
påverkas mer än marginellt.
Regeringens förslag: Reformen skall träda i kraft den dag
regeringen bestämmer. Siktet är inställt på ett genomförande den
1 januari 1996. De nya reglerna skall i princip tillämpas även på
mål som kommit in före ikraftträdandet.
Skälen för regeringens förslag: Det nya systemet bör tas i bruk utan
onödigt dröjsmål. I likhet med RSV bedömer vi dock att det behövs en
77
framförhållning på omkring ett år, med hänsyn till arbetet med
ADB-utveckling, utbildning, utveckling av nya rutiner m.m. När det
gäller ADB-utvecklingen finns en omständighet som är mycket viktig
att beakta. Under hösten 1993 har RSV som redan nämnts inlett ett
projekt som syftar till att ta fram ett nytt ADB-stöd, INDEX, som
successivt skall ersätta exekutionsväsendets nuvarande datasystem REX.
Mycket arbete kan sparas om den föreslagna nya ordningen för
löneexekution och målhantering redan från böljan kan tas om hand
inom ramen för INDEX i stället för att man först skall anpassa
REX-systemet till de nya reglerna. För att målhanteringen skall
underlättas bör de nya bestämmelserna i största möjliga utsträckning
tillämpas även i mål som redan är anhängiga vid kronofogdemyn-
digheterna vid tiden för ikraftträdandet. Detta fordrar vissa ingrepp i
dessa mål. Det är därför en fördel om ikraftträdandet kan ske i nära
anslutning till ett årsskifte, då antalet inneliggande mål är som minst.
Dessa omständigheter gör att man enligt regeringens bedömning för
närvarande bör inrikta sig på ett ikraftträdande kring den 1 januari
1996. Det är emellertid alltför vanskligt att så här pass långt i förväg
fixera ett visst datum för ikraftträdandet. Regeringen bör därför
bemyndigas att bestämma detta datum.
1 kap.
1 §
I andra stycket har orden "eller införsel" tagits bort.
2 kap.
3§
Hänvisningen i första stycket till 15 kap., som upphävs, har tagits
bort.
3 kap.
4§
Paragrafen behandlar verkställighet av domar som inte vunnit laga
kraft. Hänvisningen i andra stycket till 15 kap. 22 § har tagits bort. I
stället hänvisas till 13 kap. 1 § som i andra stycket i sin nya lydelse
innehåller en modifierad motsvarighet till nuvarande 15 kap. 22 § första
stycket (jfr kommentaren till 13 kap. 1 §). En motsvarighet till 15 kap.
22 § andra stycket finns redan i 13 kap. 14 § 1.
22 och 23 §§
Begreppet införsel har utmönstrats och några språkliga
moderniseringar har gjorts.
Prop. 1994/95:49
78
4 kap. Prop. 1994/95:49
1 a §
Paragrafen är ny. Första meningen i första stycket lagfäster vad som
nu enligt praxis gäller vid införsel for underhållsbidrag, nämligen att
verkställigheten skall omfatta alla bidrag som är förfallna vid varje
verkställighets tillfälle, dvs. också belopp som förfallit efter ansöknings-
tillfället. Detta skall i fortsättningen gälla vid all utmätning för
underhållsbidrag, alltså även vid utmätning av annat än lön och även
beträffande sådant bidrag som festställts i ett utländskt avgörande.
Enligt andra meningen kan dock sökanden begära att verkställigheten
begränsas till vissa bidragsbelopp.
Enligt andra stycket får utmätning inte ske för svenska underhålls-
bidrag som är äldre än tre år. Regeln motsvarar nuvarande 15 kap. 5 §
andra stycket men gäller nu all utmätning. För utländska bidrag innebär
regeln ingen ändring mot vad som gäller i dag.
S§
Genom en ändring i andra stycket bestäms att alla frågor om
utmätning av lön hos gäldenärer som inte har hemvist i Sverige skall
prövas av Kronofogdemyndigheten i Stockholms län. Skälen för
förslaget har utvecklats i avsnitt 5.6.
9-9 h §§
I dessa paragrafer ges de flesta bestämmelserna om det nya mål-
hanteringssystemet for enskilda mål om utmätning.
5>§
Nuvarande 9 § har arbetats in i den föreslagna nya 9 c §.
I den föreslagna lydelsen festläggs i 9 § första stycket den nya regeln
om ettårshantering under vilken målet kan vara föremål för utredning,
verkställighetsåtgärder eller bevakning. Ett mål om utmätning skall
alltså handläggas under ett år räknat från dagen för ansökan. Sedan är
huvudregeln att målet skall redovisas till sökanden, men denna
huvudregel är försedd med ett flertal betydelsefulla undantag. Det första
undantaget gäller löneutmätning under gäldenärens pågående konkurs;
sådan kan fortgå så länge konkursen pågår. Bestämmelsen har
kommenterats i avsnitt 5.5. Ett annat undantag framgår av andra
stycket. Om löneutmätning for underhållsbidrag pågår vid utgången av
en ettårsperiod, skall handläggningen fortsätta ett år till. Denna regel
har kommenterats i avsnitt 6.1.3. Ytterligare undantag finns i 9 a och 9
b §§.
Tredje stycket behandlar konkurs som inträder under pågående
handläggning av ett mål om utmätning. Grundregeln är då att målet
avslutas. Men om löneutmätning pågår för underhållsbidrag som har
företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § fortsätter denna. Och om löneutmätning
för annan fordran pågår fortsätter denna för konkursboets räkning om
inte förvaltaren begär annat, jfr 7 kap. 19 §.
79
9 a § Prop.
Här behandlas fömyelseansökan, som är en nyhet. Sökanden kan
under andra hälften av den ettåriga handläggningsperioden göra en
fömyelseansökan. I så fall fortsätter handläggningen ytterligare ett år
efter det att den pågående ettårsperioden gått ut. En fömyelseansökan
kan, precis som den ursprungliga ansökan, vara skriftlig eller muntlig,
och det finns också utrymme att medge att den görs på ADB-medium,
jfr 2 kap. 1 § första stycket. En fömyelseansökan medför att målet
fortsätter med den handläggningsåtgärd som pågår när den aktuella
ettårsperioden löper ut och därefter handläggs under ytterligare ett år. I
fall som avses i 9 § andra stycket behövs givetvis ingen för-
nyelseansökan. Om sökanden särskilt vill påkalla nya utredningsåtgärder
får han kombinera sin fömyelseansökan med en begäran om kom-
pletterande tillgångsundersökning, jfr 9 e §.
Fömyelseansökan kan göras ett obegränsat antal gånger.
Fömyelseansökan kommer att avgiftsbeläggas enligt vad regeringen
avser att bestämma senare.
9b §
Paragrafen anger att vissa avslutande åtgärder får vidtas även efter det
att handläggningstiden egentligen har gått ut.
9c§
Här behandlas den fullständiga till gångsundersökningen. Regler om
fullständig och begränsad tillgångsundersökning finns för närvarande
bara i förordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyn-
digheterna men förs nu in i utsökningsbalken, delvis på grund av att det
även föreslås regler om kompletterande tillgångsundersökning, jfr 9 e §.
Den mer allmänt hållna regeln om kronofogdemyndighetens utred-
ningsplikt som finns i nuvarande 9 § har arbetats in i förevarande
paragraf. Den nya regleringen innebär inga sakliga ändringar.
Paragrafen behandlar begränsad tillgångsundersökning, jfr kom-
mentaren till 9 c §.
Här behandlas kompletterande tillgångsundersökning som är en nyhet.
Skälen för förslaget har utvecklats i avsnitt 6.1.2. Sökanden kan under
handläggningstiden begära kompletterande utredning av gäldenärens
egendomsförhållanden och få till stånd motsvarande verkställighet, om
förutsättningar finns för det. Det kan bli fråga om att begära mer
omfettande utredning än i den ursprungliga ansökan. Det kan också
gälla en begäran om ny utredning av samma slag som tidigare; sökan-
den kan ju ha fått indikationer på att gäldenären numera har någon
sådan utmätningsbar egendom.
Strukturen på en begäran om kompletterande tillgångsundersökning
skall vara densamma som gäller för en första ansökan i ett utsöknings-
1994/95:49
80
mål, dvs. sökanden kan välja mellan fullständig och begränsad tillgångs- Prop. 1994/95:49
undersökning.
En sådan begäran får göras ett obegränsat antal gånger. Den kan
förstås göras både under en första ettårig handläggningsperiod och
under någon senare sådan.
När en ettårsperiod löper ut, avbryts handläggningen oberoende av
om en begäran om kompletterande utredning har gjorts och utredningen
inte hunnit slutföras. För att gardera sig mot detta måste en sökande,
som kommer in med en sådan begäran mot slutet av en ettårsperiod,
kombinera denna med en fömyelseansökan.
En begäran om kompletterande tillgångsundersökning kan vara munt-
lig eller skriftlig, precis som den ursprungliga ansökan i målet. Den
kommer att avgiftsbeläggas enligt vad regeringen avser att bestämma
senare.
V§
Paragrafens första stycke anger att utmätning av lös egendom skall ske
även om sökanden bara har begärt begränsad tillgångsundersökning.
Föreskriften innebär en nyhet i förhållande till dagens regler. Skälen för
förslaget har utvecklats i avsnitt 6.1.2. Oavsett vilken utredning som
sökanden faktiskt har begärt i just det aktuella målet skall alltså
kronofogdemyndigheten utmäta lös egendom, om myndigheten får
kännedom om att så kan ske. Det är förstås främst vid samordning med
andra mål som det blir aktuellt att göra utmätning utöver vad ansökan i
ett mål formellt avser. Om sökanden har medgett uppskov, skall
utmätning ske endast om det är fråga om samordning med annat mål,
jfr 10 och 11 §§. För att utmätning skall göras, krävs att åtgärden
framstår som försvarlig, jfr 4 kap. 3 § första stycket. Av andra stycket
framgår att utmätning av restitutionsfordringar dock alltid skall ske,
givetvis under förutsättning att det finns något utrymme efter att
eventuell avräkning enligt avräkningslagen har gjorts.
I tredje stycket hänvisas till 4 kap. 5 § när det gäller utmätning av fast
egendom m.m. Sådan egendom får bara utmätas på särskild begäran,
om det inte gäller fordran med särskild förmånsrätt i egendomen.
Paragrafen skall säkerställa att sökanden snarast möjligt får besked
om hur utredningen om gäldenärens tillgångar har utfallit, närmare
bestämt i förekommande fall besked om att utmätning av lön inte kan
ske eller att utmätning inte kan ske på ett sådant sätt att utmät-
ningsfordringen blir fullbetald. Detta kan nämligen ha betydelse för
sökanden t.ex. i frågan huruvida han skall begära kompletterande
tillgångsundersökning (jfr 9 e §) längre fram under handläggningstiden.
Ett bevis om att gäldenären saknar utmätningsbara tillgångar kan också
tjäna som underlag för att begära gäldenären i konkurs. Kronofogde-
myndighetens underrättelseskyldighet enligt denna paragraf är en nyhet
i förhållande till nuvarande ordning på så sätt att underrättelse skall
lämnas snarast. 81
6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 49
10 § Prop. 1994/95:49
Iförsta och andra styckena utgår orden i enskilt mål, jfr kommentaren
till 36 §.
Genom ändringar i andra stycket förkortas den tillåtna tiden för vaije
uppskov i enskilda mål om utmätning till två månader. Under vaije
ettårsperiod som handläggningen pågår får sökanden bara medge upp-
skov två gånger. Om någon av dessa begränsningar överskrids, förfaller
ansökan. Den nuvarande kopplingen till ansökningsdagen har tagits
bort. Utgångspunkten för tidsberäkningen är i stället den första dagen i
det medgivna uppskovet.
Av sista meningen följer att utmätning skall ske trots medgivet
uppskov, om samordning skall ske med andra inneliggande mål (11 §)
och att utmätning av restitutionsfordran alltid skall ske (9 f § andra
stycket). Uppskoven är på detta sätt villkorade. Att fömyelseansökan får
göras under uppskovstiden följer redan av 9 a §, eftersom uppskovs-
tiden är en del av handläggningstiden.
Tredje stycket har flyttats till nya 36 §.
11 §
Hänvisningen till en införselsituation i 15 kap. 16 § har ersatts med
en hänvisning till en löneutmätningssituation i föreslagna 7 kap. 17 §.
13 a §
Paragrafen är ny. Här regleras den handläggningsfas som kallas
bevakning. Den är en nyhet som har införts som en konsekvens av
reglerna om ettårig handläggning. Bevakning vidtar när varken
utredning eller verkställighetsåtgärder pågår. Under bevakningstiden
gäller att utmätning skall ske av egendom som kronofogdemyndigheten
- normalt utan särskild utredning - får kännedom om (9 f §). Vidare
gäller regeln ill § om att utmätning normalt skall ske samtidigt för alla
inneliggande mål mot samma gäldenär. Att reglerna om
fömyelseansökan och kompletterande tillgångsundersökning gäller även
under bevakningstiden följer redan av 9 a och 9 e §§, eftersom
bevakningstiden är en del av handläggningstiden.
33 §
Genom ett tillägg i andra stycket införs en möjlighet för
kronofogdemyndigheten att häva en sakutmätning om det senare visar
sig att fordringen kan antas bli betald genom utmätning av lön. En
förutsättning är dock att så skall kunna bli fallet inom den handlägg-
ningsperiod som pågår; sökanden skall alltså inte tvingas att göra en
fömyelseansökan. Bakgrunden till den nya bestämmelsen, som
kommenterats i avsnitt 6.1.2, är att löneutmätning regelmässigt innebär
mindre ingrepp och omkostnader än fullföljande av en sakutmätning.
36 §
Paragrafen är ny och har försetts med en egen rubrik. Den anger att
målhantenngsbestämmelsema i 9-10 och 13 a §§ inte skall tillämpas i
allmänna mål. Bakgrunden till paragrafen har utvecklats i avsnitt 6.2.
82
Nuvarande 10 § tredje stycket har flyttats till denna paragraf som en Prop. 1994/95:49
andra mening och orden i enskilt mål har tagits bort i 10 § första och
andra styckena.
7 kap.
Kapitlet har i viss mån disponerats om bl.a. till följd av att 15 kap.
om införsel upphävts och bestämmelserna i 15 kap. i behövliga delar
arbetats in i 7 kap.
1 §
I första stycket punkt 3 i den nya lydelsen anges som ny utmät-
ningsbar förmån periodiskt vederlag för utnyttjande av patent m.m.
Dessa förmåner har hittills bara kunnat tas i anspråk genom införsel
enligt nuvarande 15 kap. 2 §. I det nya enhetliga systemet kan de alltså
tas i anspråk genom löneutmätning.
Paragrafens nuvarande tredje stycke har utgått såsom onödigt.
2 §
Endast en språklig justering har gjorts i paragrafen. Den innehåller
definitioner av begreppen lön och arbetsgivare.
3§
I paragrafen ges de grundläggande förutsättningarna för löne-
utmätning. I första stycket görs en anpassning till att reglerna om
tidskonsumtion upphävs.
Andra stycket, som är nytt, anger att löneutmätning skall ske endast
om det är försvarligt med hänsyn till det belopp som kan beräknas flyta
in. Löneutmätning skall alltså inte beslutas om det endast finns ett
mycket htet utrymme för det. Regeln kan sägas innebära en kodifiering
av gällande praxis. Den har en motsvarighet för sakutmätningar i 4 kap.
3 § första stycket.
4§
Paragrafen innehåller de grundläggande reglerna för hur mycket som
får tas i anspråk av gäldenärens lön.
Första stycket är en sammansmältning av nuvarande 4 § första
meningen och 15 kap. 6 a § första stycket. Lön får tas i anspråk genom
utmätning endast till den del lönen överstiger vad gäldenären behöver
för sitt och familjens underhåll. Hänsyn skall också tas till annan
betalningsskyldighet som gäldenären har, om denna betalningsskyldighet
grundas på en fordran som vid utmätning av lön har bättre rätt till
lönen. Detta innebär bl.a. att det vid en löneutmätning för en
oprioriterad fordran kan reserveras utrymme for betalning av t.ex. en
skattefordran enligt en avbetalningsplan som gäldenären har gjort upp
med kronofogdemyndigheten. Avbetalningsplanen behöver alltså inte
hävas när utmätning skall ske för den oprioriterade fordringen, vilket är
en nyhet i förhållande till vad som gäller i dag. När det gäller
utmätning av lön för företrädesberättigade underhållsbidrag skall, precis
83
som enligt dagens ordning, även betalningsskyldighet mot annan som Prop. 1994/95:49
har lika rätt beaktas.
Andm stycket motsvarar nuvarande första stycket andra meningen.
5§
Paragrafens nuvarande innehåll har ingen motsvarighet i den nya
lydelsen till följd av att reglerna om tidskonsumtion avskaffas.
Den nya lydelsen lägger fast de normalbelopp som skall ligga till
grund för bestämning av förbehållsbeloppen. I första stycket bestäms
storleken av normalbeloppen för ensamstående, sammanlevande makar
och barn. Beloppens storlek har diskuterats i avsnitt 5.4. En nyhet är att
normalbeloppet för barn differentieras, beroende på om barnet är upp
till sex år eller äldre.
Andm och tredje styckena innehåller inga principiella förändringar
jämfört med vad som gäller i dag enligt 15 kap. 6 a § andra stycket
sista meningen och tredje stycket.
6§
Den nuvarande regeln i paragrafen om semesterersättning m.m. har
ingen motsvarighet i det nya systemet, jfr avsnitt 5.3.
I sin nya lydelse behandlar paragrafen vissa särskilda förutsättningar
för utmätning av lön för underhållsbidrag. Första stycket i den nya
lydelsen motsvaras av 15 kap. 5 § första stycket. Andra stycket mot-
svarar 15 kap. 5 § tredje stycket.
7§
Paragrafen, som behandlar kommunikation med gäldenären före ett
löneutmätningsbeslut, har endast justerats språkligt.
S§
Första stycket första meningen motsvarar nuvarande första stycket.
Enligt andra meningen kan myndigheten, i stället för att fastställa ett
utmätningsbelopp i kronor, bestämma att hela den summa som ligger
ovanför förbehållsbeloppet skall utmätas. Detta är delvis en nyhet i
förhållande till i dag. Skälen har utvecklats i avsnitt 5.3.
Andm stycket motsvarar med språkliga ändringar nuvarande andra
stycket samt 8 a §.
Tredje stycket gäller utmätning för underhållsbidrag som bestämts
genom ett engångsbelopp. Det motsvarar nuvarande 15 kap. 10 § första
stycket.
Paragrafen innehåller vissa regler om sättet för löneutbetalning.
Endast språkliga ändringar har gjorts.
70 §
Av första stycket följer att gäldenären normalt skall ges tillfälle att
yttra sig innan ett beslut om löneutmätning ändras till hans nackdel.
Skillnaden mot nuvarande reglering, som också finns i 10 §, är att
84
skyldigheten att i motsvarande situation kommunicera med sökanden i Prop. 1994/95:49
målet av praktiska skäl har slopats.
Andra stycket motsvaras huvudsakligen av nuvarande 15 kap. 12 §
andra stycket. Ett beslut om löneutmätning skall hävas om gäldenären
betalar förfallna underhållsbidrag och - vilket är en nyhet - uppkomna
förrättningskostnader, och det finns skäl att tro att han framdeles gör
rätt för sig.
11 §
Paragrafen reglerar en nyhet för löneexekutionen, nämligen att
kronofogdemyndigheten kan bevilja anstånd under pågående löneut-
mätning. Denna möjlighet är föranledd av att löneutmätning enligt den
nya ordningen i princip kan fortgå utan tidsbegränsningar. Mot
sökandens vilja får anstånd bara beviljas om det finns särskilda skäl.
Vilka överväganden som därvid kan göras har berörts i avsnitt 6.3. En
förebild till paragrafen finns i 8 kap. 3 § andra stycket, där anstånd med
försäljning av utmätt gods regleras.
Under pågående löneutmätning är det alltså bara myndigheten själv
som kan besluta om anstånd med denna och den är inte bunden av
parternas önskemål. Balkens regler om uppskov, t.ex. i 4 kap. 10 §,
blir inte tillämpliga här, eftersom en exekutiv åtgärd, nämligen beslutet
om löneutmätning, redan har vidtagits. Beslutet om anstånd gäller bara
själva löneutmätningen. Utmätning av annan egendom kan göras utan
hinder av sådant anstånd.
12 §
Den föreslagna paragrafen motsvarar nuvarande 11 §, med det
tillägget att kronofogdemyndigheten skall underrätta arbetsgivaren även
om ett beslut om anstånd enligt nya 11 §.
Nuvarande 12 § motsvaras delvis av föreslagna 15 §.
13-19 §§
Paragraferna behandlar huvudsakligen företrädesordningen vid
utmätning av lön.
Paragrafen behandlar bl.a. förmånsrätten för lönebelopp som utmätts.
Endast redaktionella ändringar har gjorts.
74 §
I sin nya lydelse anger paragrafen de företrädesberättigade
fordringarna. Första stycket 1 anger, precis som nu 15 kap. 1 § 1, att
underhållsbidragen enligt äktenskapsbalken och föräldrabalken kommer
först i företrädesordningen. Utländska bidrag inkluderas enligt vad som
sägs i andra stycket. De har samma företräde som svenska sådana, om
de får verkställas i Sverige och inte är äldre än tre år. Utländska under-
hållsbidrag kan ha en längre preskriptionstid än tre år. För tiden efter
utgången av treårsperioden kan de visserligen verkställas men de får 85
alltså ingen företrädesrätt. Enligt nuvarande praxis torde införsel vägras
for vissa s. k. exorbitanta utländska underhållsbidrag (se Utsöknings- Prop. 1994/95:49
balken och promulgationslag m.m., En kommentar, Walin m.fl., 2:a
uppl. s. 531 f.). I motsvarande fall torde sådana bidrag i det nya
systemet komma att frånkännas företrädesrätt.
Därnäst kommer enligt punkt 2 i första stycket konkursbos fordran på
gäldenärens lön, jfr nuvarande 15 kap. 18 §. En förutsättning är att
löneavdraget gjorts under konkursen. Med lön avses också därmed
jämställda förmåner. Sist bland de prioriterade fordringarna kommer
enligt punkt 3 i första stycket fordringar som avses i 2 § indriv-
ningslagen, dvs. fordringar i allmänna mål som enligt lagrummets
nuvarande lydelse är införselbara. Samma företrädesrätt har vissa ut-
ländska skatter m.m. enligt vad som följer av 5 § lagen om ömsesidig
handräckning i skatteärenden.
Alla övriga fordringar är efterställda vid utmätning av lön och har
inbördes lika rätt.
Nuvarande innehåll i paragrafen motsvaras av 18 §.
15 §
Paragrafen anger företrädesordningen mellan preliminär skatt,
kvarskatt, utmätningsfordringama och förrättningskostnadema. I sak
motsvaras paragrafen av nuvarande 12 § samt 15 kap. 14 § och 15 §
andra stycket.
Nuvarande 15 § saknar direkt motsvarighet i förslaget.
16 §
Paragrafen behandlar fördelning av pengar vid utmätning för
underhållsbidrag. I sak motsvaras den av nuvarande 15 kap. 15 § tredje
och fjärde styckena.
Nuvarande 16 § motsvaras av 20 §.
77 §
Paragrafen behandlar bl.a. jämkning av underhållsbidrag och särskilt
beaktas här den situationen att gäldenären varaktigt bor ihop med sin
make. Första stycket motsvarar i princip nuvarande 15 kap. 16 § första
stycket. Enligt första meningen får i ett sådant fall av sammanboende ett
bidrag till maken eller till makarnas barn jämkas med hänsyn till annan
fordran för vilken utmätning sker samtidigt om bidraget överstiger vad
som skäligen bör tillkomma den underhållsberättigade.
Enligt andra meningen får även annat underhållsbidrag jämkas om det
finns särskilda skäl och bidraget överstiger vad som skäligen behövs för
den underhållsberättigades försörjning. Här görs den ändringen i
förhållande till nuvarande ordning att det inte längre krävs att bidraget
uppenbart överstiger vad som skäligen behövs för försörjningen. Den
nuvarande ordningen har inneburit att utrymmet för jämkning har varit
både svårbestämt och alltför inskränkt.
Andra stycket uppmärksammar det fallet att gäldenären har rätt till
avdrag på underhållsbidrag enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken. Detta
motsvaras av nuvarande 15 kap. 16 § tredje stycket.
86
Nuvarande 15 kap. 16 § andra stycket saknar motsvarighet i förslaget. Prop. 1994/95:49
Det föreskriver i dag att första stycket har motsvarande tillämpning när
skatteavdrag eller utmätning inte kan göras till följd av att införsel
enligt första stycket pågår. Någon särregel som täcker in utmätning
behövs inte längre, eftersom all löneexekution i fortsättningen skall ske
som utmätning. Jämkning till förmån för skatteavdrag har förlorat sin
huvudsakliga betydelse sedan preliminärskatt efter den 1 juli 1990 har
getts företräde framför underhållsbidrag.
Det nuvarande innehållet i paragrafen motsvaras av 21 §.
7S§
Paragrafen behandlar utmätning av rättighet efter löneutmätning. Den
motsvaras i sak av nuvarande 14 § och 15 kap. 17 § andra stycket.
De nuvarande reglerna i paragrafen motsvaras av 22 §.
79 §
Paragrafen behandlar löneutmätning under konkurs.
Enligt första stycket får utmätning för underhållsbidrag med
företrädesrätt enligt 14 § äga rum utan hinder av konkursen. Dessutom
får löneutmätning göras för konkursboets räkning. Detta är en teknisk
nyhet. Hittills har konkursförvaltaren varit tvungen att vända sig direkt
till arbetsgivaren eller motsvarande och själv administrera saken. I
fortsättningen skall allt ske som löneutmätning i kronofogde-
myndighetens regi. Om löneutmätning redan pågår när gäldenären
försätts i konkurs, skall denna fortsätta för konkursboets räkning om
inte förvaltaren begär annat. Detta framgår av andra stycket. Be-
stämmelserna har kommenterats i avsnitt 5.5.
Paragrafen reglerar i sin nuvarande lydelse s.k. säkerhetsutmätning.
Dessa regler föreslås upphävda enligt vad som sagts i avsnitt 6.1.2.
20-22 §§
Dessa paragrafer behandlar arbetsgivarens skyldigheter när det gäller
löneutmätning. Med arbetsgivare jämställs annan som utger den förmån
som är föremål for utmätning, se 2 §. 20-22 §§ motsvarar med språk-
liga justeringar i stort sett nuvarande 16-18 §§, till vilka också
nuvarande 15 kap. 19 § hänvisar. I föreslagna 22 § finns dock en ny
formulering som gäller den situationen att löneutmätning i och för sig
skulle kunna ske på grundval av den formella lönen men att mer skulle
kunna mätas ut om lönen inte var uppenbart för låg. I praktiken torde
bestämmelsen redan i dag tolkas som att denna situation omfattas, trots
ordalydelsen som egentligen bara täcker den situationen att utmätning
av lön inte alls kan ske.
23 §
Paragrafen motsvarar i princip nuvarande 15 kap. 21 §. Den gäller
gäldenärens ansvar i den situationen att arbetsgivaren har gjort
löneavdrag men inte redovisat pengarna till kronofogdemyndigheten. I
dag gäller att gäldenären inte längre är betalningsskyldig, ifall införsel
har skett för en fordran som avses i 15 kap. 1 § 2, dvs. skatter m.m.,
87
eller för en försäkringskassas fordran på grund av utgivet bi- Prop. 1994/95:49
dragsförskott enligt 15 § lagen (1964:143) om bidragsförskott.
Kretsen av de fordringar i allmänna mål för vilka gäldenärens ansvar
kan bortfalla bestäms i fortsättningen genom en hänvisning till 2 §
indrivningslagen. För utländska skatter, avgifter och böter tillåts enligt
dagens praxis inte något bortfall av gäldenärens ansvar. Utländska
skatter m.m. har nu tydligt undantagits genom att de utländska skatterna
etc. inte finns uppräknade i 2 § indrivningslagen.
När det gäller bidragsförskotten föreslås ingen saklig ändring av
dagens system. Även s.k. förlängt bidragsförskott omfattas enligt
praxis. Nu har tagits in en uttrycklig hänvisning till 12 § lagen
(1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande.
24 §
Paragrafen motsvaras av nuvarande 20 §. Den anger att beneficie-
reglema i 5 kap. blir tillämpliga när lönen väl har betalats ut till
gäldenären.
25 §
Paragrafen motsvaras av nuvarande 21 § och 15 kap. 25 §. Den inne-
håller en straffbestämmelse för arbetsgivare.
13 kap.
1 §
I första stycket har endast språkliga justeringar gjorts.
Andra stycket motsvarar delvis nuvarande 15 kap. 22 § första stycket.
En ändring är att den nya formuleringen ger utrymme för att redovisa
ett underhållsbidrag för närmast påföljande månad redan någon kortare
tid före böijan av den månaden. Därigenom säkerställs att den under-
hållsberättigade kan få sina pengar redan på förfällodagen - som kan
sägas regelmässigt vara den sista dagen i månaden innan, eftersom
underhållsbidrag oftast skall betalas förskottsvis vaije månad - och inte
först senare.
14 a §
Paragrafen är ny. Den kompletterar reglerna i 14 § om i vilka fåll
medel inte får betalas ut utan säkerhet. Om medlen avser under-
hållsbidrag med företrädesrätt skall 14 § 3 och 5 inte tillämpas. Om det
finns särskilda skäl skall dock punkt 5 tillämpas. Det är inte aktuellt att
undanta övriga punkter i 14 §. Regleringen kommer på detta sätt att i
sak överensstämma med dagens ordning (jfr 15 kap. 22 § andra stycket
och 23 §).
16 kap.
5§
Ordet anstånd har bytts ut mot uppskov, jfr kommentaren till 12 a §.
Även i övrigt har gjorts några språkliga justeringar.
88
12 a § Prop. 1994/95:49
Paragrafen gäller möjligheter att skjuta upp verkställighet. Såsom
anmärkts i avsnitt 6.3 används därvid numera ordet uppskov när det är
sökanden i målet som bestämmer och ordet anstånd när det gäller ett
myndighetsbeslut.
Paragrafen reglerar möjligheterna att uppskjuta verkställigheten i mål
som inte gäller betalningsskyldighet, avhysning eller kvarstad, utan som
gäller annan handräckning. För de flesta av dessa mål har det hittills
inte funnits några begränsningar i fråga om vilka uppskov som har
kunnat ges.
För mål som gäller återtagande av varor enligt konsumentkreditlagen
(1992:830) eller lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan
näringsidkare har dock funnits regler i de lagarna. Där har det
beträffande verkställigheten i övrigt hänvisats till 16 kap. 10-12 §§ UB.
När nu regler om uppskov i handräckningsmål ges i 12 a § är det
naturligt att i de båda andra nämnda lagarna också hänvisa till
utsökningsbalkens regler om uppskov och att därvid även flytta reglerna
om anstånd till 12 a §.
Nu festläggs alltså i denna paragraf i första stycket att sökanden inte
får medge uppskov mer än två gånger eller längre än sex månader från
dagen för ansökan. Om så sker förfeller ansökan. För målen om
återtagande (andra stycket) innebär detta endast den nyheten att ansökan
förfeller om uppskov medges en tredje gång.
17 kap.
3§
Iförsta stycket har redaktionella ändringar gjorts.
I andra stycket i dess nuvarande lydelse anges att sökanden inte
ansvarar för förrättningskostnad i mål om införsel. I framtiden kan inte
samma distinktioner upprätthållas, eftersom all verkställighet som gäller
pengar då sker genom utmätning. Någon särskild inskränkning till just
löneutmätning kan inte göras. I stället föreskrivs att i fortsättningen
sökanden inte skall svara för förrättningskostnad i mål om utmätning för
sådan fordran som vid löneutmätning har företrädesrätt enligt 7 kap.
14 §.
6§
Här föreslås regler för preskription av förrättningskostnader. För-
slagen har behandlats i avsnitt 7.2.
7§
Nuvarande regel om införsel för förrättningskostnader upphävs.
S§
En korrigering har gjorts av en felaktig hänvisning i tredje stycket.
18 kap.
7 och 16 §§
Hänvisningarna till införsel har tagits bort.
89
12 § Prop. 1994/95:49
Paragrafen behandlar domstolsbeslut om inhibition. Det föreslås i
första stycket ett tillägg som går ut på att ett förordnande att vidare
verkställighet inte skall ske kan inskränkas till att avse att utbetalning
inte skall göras av influtna medel i fall av löneutmätning för under-
hållsbidrag. Syftet med förslaget är att öppna en möjlighet att låta
verkställigheten av löneutmätningen pågå men samtidigt gardera
gäldenärens rättigheter genom att tills vidare inte betala ut pengarna.
Den nya bestämmelsen kan få särskild betydelse vid betalningar till
personer i utlandet.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Enligt punkt 1 skall lagändringarna träda i kraft den dag regeringen
bestämmer. Som tidigare angetts är siktet inställt på den 1 januari 1996.
Enligt punkt 2 första meningen skall de nya föreskrifterna tillämpas
även i mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet beträffande
förhållande som hänför sig till tiden därefter. Denna övergångs-
bestämmelse, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, tar
sikte både på processuella och materiella regler. Såvitt gäller
processuella frågor syftar regeln främst till att underlätta målhanteringen
hos kronofogdemyndigheten genom att alla mål efter ikraftträdandet
skall hanteras enligt samma regler oavsett om de kommit in till
myndigheten före eller efter ikraftträdandet. Vissa specialregler ges i de
följande punkterna för att uppnå denna likformiga hantering. När det
gäller den materiella prövningen har Lagrådet, med hänvisning till att
det remitterade förslaget enbart föreskrev att de nya föreskrifterna skall
tillämpas även i mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet, uttalat
följande.
"Den materiella prövningen i domstol av beslut som fettats före
ikraftträdandet styrs av allmänna rättsgrundsatser. Äldre rätt tillämpas
på sådant som avser tid före ikraftträdandet. Så skall t.ex. löneavdrag
för sådan tid bedömas enligt äldre regler för införsel resp, utmätning av
lön. Med hänsyn till lydelsen av punkt 2 första meningen framgår dock
detta inte helt klart av lagtexten. Den nämnda meningen bör förses med
tillägget ”beträffande förhållande som hänför sig till tiden därefter”. -
Såvitt avser tid efter ikraftträdandet skall som nämnt de nya materiella
reglerna tillämpas. Här måste dock instansordningsprincipen beaktas.
Om t.ex. en domstol efter överklagande i ett fell av löneexekution som
första instans bestämmer utmätningsbelopp och förbehållsbelopp med
tillämpning av de nya reglerna skulle denna princip riskera att
åsidosättas. Domstolen kan då välja att i stället återförvisa målet till
kronofogdemyndigheten för beslut i sådana frågor. Däremot skall
domstolen uttala sig i andra typer av frågor som föranleds av
överklagandet och som har betydelse för den fortsatta prövningen. Detta
gäller t.ex. frågor om vilka inkomster och utgifter som skall få beaktas
vid löneutmätning. Om domstolen bedömer att verkställighet över- 90
huvudtaget inte skall få ske, kan återförvisning inte komma i fråga."
Regeringen ansluter sig till vad Lagrådet har uttalat. Det är givetvis Prop. 1994/95:49
så att det blir domstolarna som oftast får anledning att efter
ikraftträdandet tillämpa äldre materiella regler. Det kan dock även bli
aktuellt för kronofogdemyndigheten, särskilt i fall av rättelse eller annan
ändring av beslut.
Enligt punkt 2 andra meningen skall efter ikraftträdandet de nya
föreskrifterna om överklagande av beslut om utmätning tillämpas i fråga
om överklagande av beslut om införsel. Denna regel har tillkommit
efter förslag av Lagrådet. Den skall säkerställa att införselbeslut - både
av kronofogdemyndighet och av domstol - skall kunna överklagas även
efter ikraftträdandet.
Punkt 3 gäller kronofogdemyndighetens omprövning av vissa beslut.
Om det vid ikraftträdandet pågår verkställighet av ett beslut om införsel
eller utmätning av lön, skall kronofogdemyndigheten ompröva beslutet
med tillämpning av de nya föreskrifterna om löneutmätning. Det inne-
bär att beslut om införsel om möjligt skall ändras till beslut om
utmätning av lön och att därvid de nya reglerna om förbehållsbelopp vid
löneutmätning skall böija tillämpas genast. Eftersom förbehållsbeloppen
är något lägre vid den nuvarande införseln, innebär detta i sin tur att
utmätningsbeloppen kan minska och i de fall då utrymme saknas måste
löneexekutionen avbrytas. Vidare innebär denna övergångsbestämmelse
att beslut om utmätning av lön som är under verkställighet skall
omprövas med tillämpning av de nya reglerna; i dessa fall kan det
därvid finnas utrymme för ett högre utmätningsbelopp, eftersom de nya
förbehållsbeloppen, åtminstone för vuxna, är lägre än nuvarande utmät-
ningsfria belopp.
Andra meningen i punkt 3 har tillkommit på förslag av Lagrådet. Här
föreskrivs beträffande löneexekutiva beslut som vid ikraftträdandet är
föremål för prövning i domstol att kronofogdemyndigheten skall avvakta
med omprövning enligt första meningen tills domstolsprövningen är
avslutad. Detta står bäst i överensstämmelse med den ordning som
redan gäller i fråga om rättelse och annan ändring av beslut;
kronofogdemyndigheten brukar avstå från att vidta sådana ändringar
efter det att ett mål har överlämnats till prövning i domstol (jfr prop.
1980/81:8 s. 167).
Den omprövning som kronofogdemyndigheten enligt punkt 3 har att
göra efter avslutad domstolsprövning kan givetvis sammanfalla med den
prövning som myndigheten i ett återförvisningsbeslut åläggs att göra (jfr
vad Lagrådet uttalat under punkt 2 om instansordningsprincipen).
Enligt punkt 4 skall mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet
vid beräkning av den ettåriga handläggningstiden enligt 4 kap. 9 § anses
ha kommit in till kronofogdemyndigheten på dagen för ikraftträdandet.
Enligt punkt 5 skall en ansökan om införsel som gjorts före ikraft-
trädandet anses som en ansökan om utmätning med begäran om begrän-
sad tillgångsundersökning.
91
41 § 2 mom.
Lagrummet behandlar jämkning av avdrag för kvarstående skatt och
förbehållsbelopp för den skattskyldige.
Första stycket i sin nuvarande lydelse har ibland skapat osäkerhet om
hur förbehållsbeloppet skall bestämmas i de fall den skattskyldige även
har inkomster vid sidan av lönen från huvudarbetsgivaren. Stycket har
nu omformulerats i förtydligande syfte. Ingen ändring i sak är åsyftad.
Sidoinkomster medför alltså även i fortsättningen att förbehållsbeloppet
sänks i motsvarande mån.
I andra stycket har gjorts ett tillägg. Det är en föreskrift att ett
förbehållsbelopp som beslutats i ett mål om utmätning av lön hos en
kronofogdemyndighet skall tillämpas också i fråga om avdrag för kvar-
stående skatt. Sakligt sett är detta ingen nyhet. Motsvarande regel finns
nu i 15 kap. 9 § andra stycket UB. Regeln har emellertid sin naturliga
placering i uppbördslagen.
45 § 3 mom., 75 a § och 76 §
Dessa paragrafer har anpassats till att reglerna om införsel upphävs.
18 § har anpassats till de nya reglerna om utmätning av lön.
Förslaget gäller ändringar i 5 §.
I första-tredje styckena är ändringarna av redaktionell art.
Fjärde stycket gäller överklagande av kronofogdemyndighetens beslut
enligt andra stycket om fördelning av pengar, som flyter in genom
löneutmätning, mellan en arbetsgivare som har en kvittningsgill fordran
och utmätningsborgenären. Sådana beslut överklagas för närvarande till
hovrätten. Genom lagändringar som gäller från den 1 januari 1994 har
bestämts att flertalet övriga beslut av kronofogdemyndighet skall
överklagas till tingsrätt. Samma ordning bör gälla även för den här
aktuella måltypen. En föreskrift om överklagande till tingsrätten
kompletteras med en hänvisning till reglerna i 18 kap. UB.
Övergångsbestämmelsen
Om ett beslut av en kronofogdemyndighet meddelas före ikraftträdandet
skall det överklagas enligt äldre bestämmelser, även om själva
överklagandet sker efter ikraftträdandet.
Prop. 1994/95:49
92
De aktuella paragraferna har anpassats till de nya reglerna om
utmätning av lön.
Prop. 1994/95:49
Andra stycket i 9 kap. 3 § har anpassats till de nya reglerna om
utmätning av lön.
12 och 18 §§
Förslaget har kommenterats i anslutning till 16 kap. 12 a § UB. 14 §
i förevarande lag innehåller för närvarande regler om anstånd med
verkställighet som kan meddelas av sökanden i målet eller av
kronofogdemyndigheten. I 12 § görs hänvisning till utsökningsbalken
såvitt gäller vissa andra verkställighetsregler. När nu regler om anstånd
och uppskov tas in i 16 kap. 12 a § UB upphävs 14 § i förevarande lag
och hänvisning i 12 och 18 §§ sker till utsökningsbalken även i dessa
avseenden.
76§
Ändringen gäller överklagande av kronofogdemyndighetens beslut i
fråga om handräckning. Såsom redovisats under avsnitt 11.4 över-
klagas numera flertalet av kronofogdemyndighetens beslut till tingsrätt.
Enligt denna paragraf är det dock fortfarande hovrätten som gäller.
Besluten i fråga är av den arten att de lämpligen bör överklagas till
tingsrätt. En föreskrift därom kompletteras med en hänvisning till
reglema i 18 kap. UB. Av detta kommer att följa att sådana beslut av
kronofogdemyndigheten skall överklagas inom tre veckor från det att
klaganden fick del av beslutet, jfr 18 kap. 7 § femte stycket UB.
Liksom enligt dagens regler föreskrivs också att hovrättens beslut inte
får överklagas.
Övergångsbestämmelserna
För mål där ansökan om handräckning har gjorts före ikraftträdandet
skall äldre bestämmelser gälla. Detta får viss betydelse för sökandens
möjligheter att medge uppskov med verkställigheten (12, 14 och 18 §§).
Överklagande skall dock ske enligt de nya reglema om beslutet
meddelas efter ikraftträdandet, vilket framgår av sista meningen.
93
Ändringarna är av redaktionell och språklig art och innebär en
anpassning till den numera gängse terminologin for överklagande och
därmed sammanhängande frågor.
Bestämmelserna i 18 § har anpassats till de nya reglema om utmätning
av lön.
I 6 § 1 har hänvisningen till 15 kap. UB tagits bort och i 6 § 5 har
begreppet införsel tagits bort.
3 kap.
4§
I första stycket läggs fest den nyheten att ett eventuellt ianspråk-
tagande av gäldenärens lön m.m. även under konkurs skall ske genom
löneutmätning som handhas av kronofogdemyndigheten på begäran av
förvaltaren.
I andra stycket erinras om att en pågående löneutmätning kan fortsätta
enligt 7 kap. 19 § UB trots ett konkursutbrott, om utmätningen sker för
konkursboets räkning.
7§
Ändringen är av redaktionell art.
7 kap.
14 a §
I detta kapitel, som handlar om bl.a. förvaltningen av konkursboet,
har tagits in en ny paragraf med erinran om de regler enligt vilka
förvaltaren kan få till stånd utmätning av lön m.m.
Övergångsbestämmelsen
Om en förvaltare vid tiden för ikraftträdandet redan har böijat ta i
anspråk gäldenärens lön enligt nu gällande regler i 3 kap. 4 § tredje
stycket, kan detta fortsätta även efter ikraftträdandet av de nya reglema.
94
1 3 § har begreppet införsel tagits bort.
6 och 24 §§ har ändrats med anledning av de nya reglema om
utmätning av lön.
Hänvisningarna i 32 § har anpassats till ändringarna i lagen om
avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. (avsnitt 11.7). Genom
hänvisningen till 16 § i den lagen kommer beslut om handräckning
enligt konsumentkreditlagen också att överklagas till tingsrätt.
När det gäller övergångsbestämmelserna hänvisas till motsvarande
regler vad gäller lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.
2 §
I första stycket anges för närvarande att införsel enligt 15 kap. UB får
ske for fordringar som påförts enligt bestämmelserna i vissa i
paragrafen uppräknade lagar. Det handlar i detta sammanhang om
flertalet allmänna mål. Införsel i sådana mål motsvaras i det nya
systemet av löneutmätning med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § UB,
som i sin tur innehåller en hänvisning till förevarande paragraf.
Andra stycket erinrar i nuvarande lydelse om regeln i 15 kap. UB om
att införsel får ske for böter och viten.
I sin nya lydelse anger paragrafen att under indrivningen gäller
bestämmelserna i 7 kap. 14 § UB om företrädesrätt vid utmätning av
lön dels för böter och viten, dels för fordringar som påförts enligt
bestämmelserna i de i paragrafen uppräknade lagarna. Härvid har
nuvarande andra stycket arbetats in i första stycket.
6§
En redaktionell ändring har gjorts till följd av ändringarna i 4 kap.
UB.
13 §
I punkt 2 har gjorts en redaktionell ändring med anledning av de nya
bestämmelserna om utmätning av lön.
95
I 8 § andra stycket görs en redaktionell ändring med anledning av den
nya regleringen av förbehållsbelopp i utsökningsbalken och i 25 § tas
begreppet införsel bort.
I 3 kap. 48 § tas begreppet införsel bort.
96
I denna rapport behandlas frågor om löneexekution och anstånd.
Dessutom föreslås ändringar i handläggningsordningen vid
kronofogdemyndigheterna.
Beträffande löneexekutionen föreslås att endast ett löneexekutivt
institut skall finnas. All löneexekution sker då som löneutmätning
samtidigt som exekutionsformen införsel upphör. Den nuvarande
företrädesrätten för underhållsbidrag och skatter m.m. (flertalet
allmänna mål) kvarstår inom ramen för löneutmätningsförfarandet.
Beträffande den löneexekutiva företrädesrätten för allmänna mål föreslås
att företräde skall ges för sådan fordran som avses i 2 § lagen
(1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.
Härigenom överensstämmer förmånsrätten avseende allmänna mål vid
ianspråktagande av restitutionsfordringar (överskjutande skatt) och
utmätning av lön. För all löneutmätning tillämpas samma förbehålls-
beloppsnivå, vilken höjs något i förhållande till det nu gällande
utmätningsfria beloppet. Detta är motiverat bl.a. med hänsyn till att
tidskonsumtionsbestämmelsen avseende den nuvarande löneutmätningen
föreslås borttagen. Kronofogdemyndighet har dock möjlighet att under
vissa förutsättningar medge gäldenär anstånd under pågående
löneutmätning.
Bestämmelserna om verkställighet under konkurs föreslås ändrade så
att löneutmätning kan ske även under konkursen. Förvaltare kan för
konkursbos räkning hos kronofogdemyndighet begära löneutmätning.
Försätts gäldenär i konkurs under pågående löneutmätning fortsätter
utmätningen för konkursboets räkning, om inte konkursförvaltaren
begär att verkställigheten skall upphöra. Särskild löneutmätning för
underhållsbidrag tillåts dock under konkurs.
Målhanteringen avsende enskilda fordringsanspråk (enskilda mål)
föreslås ändrad så att målen handläggs i ettårsperioder. Detsamma
gäller sådana allmänna mål som redovisas till uppdragsgivaren efter
avslutad verkställighet (s.k. handräckningsmål). Undantag görs dock för
de ovannämnda löneutmätningama som pågår under konkurs. Om
borgenär önskar förlänga verkstäligheten för ytterligare en ettårsperiod
kan ansökan härom (s.k. fömyelseansökan) inges till kronofogde-
myndigheten redan under den senare delen av den första ettårsperioden.
Förslaget medför att målen inte kommer att skickas fram och tillbaka
mellan kronofogdemyndighet och sökande i lika stor omfattning som nu.
Ändring föreslås i preskriptionslagen så att förslaget om fömyelse-
ansökan i preskriptionshänseende jämställs med gällande regler vid
återredovisning av mål till sökanden efter avslutad verkställighet.
Förutom utredning och verkställighet föreslås att mål under hand-
läggningstiden kan vara föremål för ett bevakning, som är ett vilande
indrivningsförfarande. Under bevakningstiden utmäts i förekommande
fall restitutionsfordran och lös egendom som blir känd för kronofogde-
myndigheten (t.ex. vid samordning med annat mål). Borgenär kan under
bevakningstiden genom tilläggsansökan begära att myndigheten utreder
gäldenärens inkomstförhållanden eller efterforskar förekomsten av
Prop. 1994/95:49
Bilaga 1
7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 49
utmätningsbar lös och fäst egendom. I förekommande fall görs dess-
utom utmätningsåtgärder.
Borgenär kan inskränka sin utmätningsansökan till att avse utredning
om gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden (begränsad
tillgångsundersökning). I övriga fall efterforskas även förekomsten av
lös och fast egendom (fullständig tillgångsundersökning).
Kronofogdemyndighet skall göra utredningåtgärder i den omfattning
som begärs av borgenären. När det är fråga om den begränsade
tillgångsundersökningen kan, om det anses vara lämpligt, dock
utmätning föras av sådan lös egendom som är eller blir känd hos
kronofogdemyndigheten, t.ex. vid samordning med annat mål.
Aktualiseras under handläggningstiden utbetalning av restitutionsfordran
utmäts den oberoende av yrkande om utmätning.
Borttagandet av införselinstitutet innebär att en underhållsberättigad
(även försäkringskassa) inte som nu behöver lämna in två ansökningar
avseende samma fordringsanspråk för att få löneexekution och ut-
mätning av överskjutande skatt. Det räcker med en begäran om t. ex.
begränsad tillgångsundersökning. Kronofogdemyndigheterna debiterar i
pågående mål skuld för nytillkomna bidragsmånader och krediterar
preskriberade bidrag. Den ettåriga handläggningstiden förlängs utan
särskilt yrkande om löneutmätning pågår.
Anståndsreglema vid utmätning har anpassats till förslaget om ettårig
handläggning. Sökande får under handläggningsperiod inte lämna
anstånd mer än två gånger. Ett anstånd får inte tillämpas mer än två
månader. Då det är fråga om anstånd under pågående löneutmätning har
den föreslagna anståndsregeln anpassats till systematiken i den nu
gällande regeln beträffande försäljning av utmätt gods i 8 kap. 3 §
utsökningsbalken. Kronofogdemyndighet kan på begäran av någon av
parterna bevilja anstånd under pågående löneutmätning. På begäran av
gäldenären får anstånd dock beviljas endast om utmätningssökanden
medger det eller det ändå finns särskilda skäl till det. Vad avser anstånd
vid handräckning föreslås en ny bestämmelse i 16 kap. utsöknings-
balken. Genom hänvisningar tillämpas denna anståndsregel även vid
handräckningar enligt konsumentkreditlagen och lagen om avbetalnings-
köp mellan näringsidkare.
Reglema om fördelning av belopp vid utmätning och utbetalning av
små belopp ändras. De nuvarande reglema att kostnaderna skall tas ut
först och att utmätning inte skall ske om kostnaderna inte blir täckta
föreslås avskaffade. Fördelning skall ske proportionellt efter målens
fordringsbelopp i vilket grundavgifter ingår. Övriga avgifter, de
gemensamma avgifterna, skall tas ut först. Regeln, att utmätning inte
skall ske om kostnaderna inte blir täckta, ersätts med att KFM i ökad
utsträckning före en utmätning skall överväga om utmätningen kan
tänkas ge ett resultat som gör åtgärden försvarlig. Dessutom föreslås
också att KFM i enskilda mål inte skall betala ut belopp under 25 kr
samt att allmänna mål till ringa belopp endast undantagsvis skall
registreras i REX. Vidare föreslås ändring av forumreglema.
Kronofogdemyndighet bör få möjlighet att uppta mål mot flera
gäldenärer från olika myndigheter till gemensam handläggning, om
Prop. 1994/95:49
Bilaga 1
stark intressegemenskap föreligger.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 1
99
Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken
dels att 4 kap. 8 § och 15 kap. skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 2-4 och 30 §§, 3 kap. 4 och 21-23 §§, 4
kap. 3, 9-11, 30, 33 och 36 §§, 7 kap., 13 kap. 1, 6 och 20 a §§, 17
kap. 1, 3 och 7 §§, 18 kap. 7, 12 och 16 §§ och rubrikerna i 7 kap.,
skall ha följande lydelse,
dels att i balken skall införas femton nya paragrafer, 1 kap. 13 §, 2
kap. 9 a-9 k §§, 4 kap. 2 a §, 13 kap. 14 b § och 16 kap. 12 a §, samt
närmast före 1 kap. 13 §, 2 kap. 9 a, 9 f, 9 i och 9 k §§ nya rubriker
av följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 4 kap. 8 § skall sättas närmast före 4
kap. 9 §.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §
Denna balk är tillämplig i fråga om verkställighet av dom eller annan
exekutionstitel, som innefattar betalningsskyldighet eller annan
förpliktelse, samt i fråga om verkställighet av beslut om kvarstad eller
annan liknande säkerhetsåtgärd.
Verkställighet som avser be-
talningsskyldighet sker genom
utmätning eller införsel.
Verkställighet som avser annan
förpliktelse eller säkerhetsåtgärd
sker i den ordning som anges i
16 kap.
Verkställighet som avser
betalningsskyldighet sker genom
utmätning. Verkställighet som
avser annan förpliktelse eller
säkerhetsåtgärd sker i den
ordning som anges i 16 kap.
Underhållsbidrag
§
Är någon skyldig att till
fullgörande av lagstadgad
underhållsskyldighet på sär-
skilda tider utge bidrag till
make, förutvarande make, eget
barn eller annans barn, skall
utmätningen avse samtliga vid
verkställighetstillfallet förfallna
bidrag.
Sökanden kan dock begära att
verkställigheten skall begränsas
till vissa bidragsbelopp.
100
2 kap.
2 §
Sökanden skall ange den Sökanden skall ange den
åtgärd som han yrkar. verkställighetsåtgärd som an-
sökningen avser.
Vid ansökan skall inges den exekutionstitel på grund varav
verkställighet söks. Grundas anspråket på löpande skuldebrev eller
annan handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning
eller påkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall den handlingen
inges.
Exekutionstiteln skall inges i huvudskrift eller, om kronofogde-
myndigheten anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling som
avses i andra stycket andra meningen Skall inges i huvudskrift. Annan
handling bör inges i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.
Görs ansökan på medium för automatisk databehandling behöver
exekutionstiteln inte inges, om den är ett utslag i mål om betalnings-
föreläggande, som har meddelats tidigast tre år innan verkställighet
söks.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Om behörig kronofogde-
myndighet finns bestämelser i 4
kap. 8 §, 15 kap. 7 § samt 16
kap. 1 och 10 §§.
Vid tillämpning av denna balk
skall med svarandens hemvist
förstås den ort där han är bosatt
samt, beträffande dödsbo, den
ort där den döde senast var
bosatt och, beträffande annan
juridisk person, den ort som
enligt 10 kap. rättegångsbalken
grundar domstols behörighet i
tvistemål i allmänhet.
Ansökan om utmätning skall
göras hos kronofogdemyndig-
heten i det län där gäldenären
har sitt hemvist. Vid till-
lämpning av denna balk skall
med svarandens hemvist förstås
den ort där han är bosatt samt,
beträffande dödsbo, den ort där
den döde senast var bosatt och,
beträffande annan juridisk
person, den ort som enligt 10
kap. rättegångsbalken grundar
domstols behörighet i tvistemål i
allmänhet.
Ansökan om utmätning får
också göras hos kronofogde-
myndigheten i det län där
egendom som tillhör svaranden
finns eller där verkställighet
annars med fördel kan äga rum.
Har gäldenären inte hemvist
här i riket, söks löneutmätning
vid kronofogdemyndigheten i
Stockholms län.
1 fråga om avhysning och
annan verkställighet finns regler
om behörig kronofogdemyndig-
het il6 kap. 1 och 10 §§.
101
Har ansökan gjorts hos en
kronofogdemyndighet som ej är
behörig, skall målet genast
överlämnas till den kronofogde-
myndighet som enligt vad
handlingarna visar är behörig.
Ansökan anses gjord, när
ansökningshandlingen kom in
till den förra myndigheten eller,
i fråga om muntlig ansökan, när
sådan ansökan gjordes där.
Har ansökan gjorts hos en
behörig kronofogdemyndighet
och är även annan kronofogde-
myndighet behörig, får målet
överlämnas till den myndig-
heten, om målet ej utan avse-
värd olägenhet kan handläggas
vid den förra myndigheten eller
överlämnande annars uppenbart
främjar målets handläggning.
Har ansökan gjorts hos en
kronofogdemyndighet som inte
är behörig, skall målet genast
överlämnas till en kronofogde-
myndighet som enligt vad
handlingarna visar är behörig.
Ansökan anses gjord, när den
kom in till den första
myndigheten eller, i fråga om
muntlig ansökan, när sådan
ansökan gjordes hos den första
myndigheten. Trots att en myn-
dighet inte är behörig får
myndigheten i brådskande fall
vidta åtgärd som avses i 6 kap.
12 § innan målet överlämnas till
den behöriga myndigheten.
Även om den myndighet där
ansökan gjorts är behörig, får
målet överlämnas till annan
behörig kronofogdemyndighet,
om det främjar målets hand-
läggning. Målet får också över-
lämnas efter det att utmätning
har verkställts eller andra
åtgärder vidtagits.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Ansökan om utmätning
9a§
Ett mål om utmätning hand-
läggs under ett år från dagen
för ansökan. Målet kan under
handläggningstiden vara föremål
för utredning, verkställighet
eller bevakning. Vid utmätning
för konkursbos räkning enligt 7
kap. 24 § handläggs dock målet
under konkursen utan
tidsbegränsning.
Pågår vid utgången av
ettårsperioden löneutmätning för
underhållsbidrag som omfattas
av 1 kap. 13 §, skall målet
handläggas under ytterligare
ettårsperiod.
102
Försätts gäldenären i konkurs,
avbryts handläggningen av
målet, om inte löneutmätning
äger rum för en fordran som
avser underhållsbidrag med
företrädesrätt enligt 7 kap. 16 §
2.
9b §
Även efter det att ett-
årsperioden löpt ut eller
handläggningen avbrutits enligt
9 a § får utmätt gods säljas,
influtna medel redovisas och
åtgärd mot arbetsgivare enligt
7 kap. 25 § vidtas.
9c§
Får kronofogdemyndigheten
under handläggningstiden
kännedom om förekomsten av
utmätningsbar lön eller lös
egendom, utmäter myndigheten
lönen eller egendomen, om det
med beaktande av 4 kap. 3 §
bör ske.
I fråga om utmätning av fast
egendom, registrerat skepp,
registrerat luftfartyg eller
intecknade reservdelar till
luftfartyg tilllämpas 4 kap. 5 §.
9d §
Skall under handlägg-
ningstiden till gäldenären åter-
betalas sådan restitutionsfordran
som avses i lagen (1985:146)
om avräkning vid återbetalning
av skatter och avgifter, utmäter
kronofo gdemyndi gheten
fordringen till den del den inte
tas i anspråk genom avräkning.
9e §
Sökanden kan under de sista
sex månaderna av handlägg-
ningstiden begära att hand-
läggningen skall fortsätta under
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
103
ytterligare en period (förnyelse-
ansökan).
En fömyelseansökan får göras
ett obegränsat antal gånger och
kan avse endast bevakning av
målet.
Begränsad och fullständig
tillgångsundersökning
9 f §
Har sökanden begärt begränsad
tillgångsundersökning och är
gäldenären en fysisk person,
utreder krono fogdemyndigheten
svarandens anställnings- och
inkomstförhållanden.
9g §
Har sökanden begärt ut-
mätning utan inskränkning
(fullständig tillgångsundersök-
ning), skall kronofogdemyndig-
heten utreda svarandens
anställnings- och inkomst-
förhållanden samt efterforska
förekomsten av utmätningsbar
lös och fast egendom.
9h§
Kronofogdemyndigheten skall i
förekommande fall snarast
möjligt efter genomförd utred-
ning underrätta sökanden om
1. att utmätning av lön
inte kan ske eller
2. att svaranden saknar till-
gångar till full betalning av
utmätningsfordringen.
Tilläggsansökan
9 i §
Sökanden kan under hand-
läggningstiden i en tilläggs-
ansökan begära att myndigheten
utreder svarandens inkomst-
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
104
förhållanden eller efterförskar Prop. 1994/95:49
förekomsten av utmätningsbar Bilaga 2
lös och fast egendom.
9j §
Ttlläggsansökan får göras
obegränsat antal gånger.
Bevakning
9 k §
Under den tid då varken
utredning eller verkställighet
pågår, bevakar kronofogdemyn-
digheten målet. Under bevak-
ningstiden tilllämpas 9 c - 9 e,
9 i - 9j §§ och 4 kap. 11 §.
30 §
Bestämmelserna i 1 och 2 §§, 4 § första stycket, 5 § och 10 § andra
stycket gäller ej i allmänt mål. I fråga om sökanden i sådant mål gäller
ej 6 § och ej heller 29 § i fall då exekutionstiteln upphävs.
Föreskrifterna i 9 a-9 k §§
tillämpas inte för sådan fordran
i allmänt mål som avskrivs med
stöd av bestämmelser i upp-
bördslagen (1953:272),
bötesverkställighetslagen
(1979:189), lagen (1984:151)
om punktskatter och prisregle-
ringsavgifter, förordningen
(1976:1128) om felparkeringsav-
gift, bötesverkställighetsför-
ordningen (1979:197) samt
sådan fordran enligt rätts-
hjälpslagen (1972:429) som
enligt avskrivningskungörelsen
(1965:921) avskrivs av
rättshjälpsmyndigheten.
Sökanden i allmänt mål företräds av kronofogdemyndigheten. I tvist
som avses i 4 kap. 20-23 och 26 §§, 9 kap. 11 § tredje stycket och 13
kap. 7 § andra stycket samt vid utförande av talan i överklagat
utsökningsmål företräds dock sökanden i allmänt mål av
riksskatteverket.
I allmänt mål anses ansökan gjord, när indrivningshandlingama har
kommit in till kronofogdemyndigheten eller, om myndigheten är an-
sluten till systemet för automatisk databehandling inom exekutions-
105
väsendet, när indrivningsuppdraget har forts in i systemet och upp- Prop. 1994/95:49
giftema är tillgängliga för kronofogdemyndigheten. Bilaga 2
3 kap.
4 §
Dom som ej har vunnit laga kraft får verkställas i fall och under
villkor som anges i 5-9 §§.
Om hinder mot att utmätt
egendom säljs eller influtna
medel betalas ut finns
bestämmelser i 8 kap. 4 §, 13
kap. 14 § och 75 kap. 22 §.
Om hinder mot att utmätt
egendom säljs eller influtna
medel betalas ut finns
bestämmelser i 8 kap. 4 § samt
13 kap. 7 och 14 §§.
21 §
Visar svaranden att han har fullgjort betalningsskyldighet eller annan
förpliktelse som ansökningen om verkställighet avser, får verkställighet
ej äga rum. Detsamma gäller om svaranden till kvittning åberopar
fordran, som har festställts genom exekutionstitel vilken får verkställas
eller som grundas på skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis,
och i övrigt förutsättningar för kvittning föreligger.
Gör svaranden gällande att annat förhållande som rör parternas
mellanhavande utgör hinder mot verkställig het och kan invändningen ej
lämnas utan avseende, får verkställighet ej heller äga rum.
Kronofogdemyndigheten be-
aktar dock självmant pre-
skriptionen av fordringar av-
seende underhållsbidrag enligt
äktenskapsbalken eller för-
äldrabalken.
Föreligger fell som avses i första eller andra stycket och har åtgärd
för verkställighet redan vidtagits i målet, skall åtgärden återgå, om det
kan ske.
Kronofogdemyndighetens beslut med anledning av invändning som
avses i första eller andra stycket hindrar ej att saken prövas i rättegång.
22 §
Upphävs exekutionstitel, skall
sökt verkställighet omedelbart
inställas. Redan vidtagen åtgärd
för verkställighet skall såvitt
möjligt återgå. Sådan återgång
skall ske genast, om ej annat
har förordnats.
I mål om utmätning eller
införsel skall dock vidtagen
åtgärd ej utan särskilt för-
ordnande återgå förrän det av-
görande varigenom exe-
Upphävs exekutionstitel,
skall sökt verkställighet
omedelbart inställas. Redan
vidtagen åtgärd för verk-
ställighet skall såvitt möjligt
återgå. Sådan återgång skall ske
genast, om ej annat har förord-
nats.
I mål om utmätning skall
dock vidtagen åtgärd ej utan
särskilt förordnande återgå
förrän det avgörande varigenom
106
kutionstiteln har upphävts har
vunnit laga kraft.
I mål om utmätning eller
införsel skall kronofogdemyn-
digheten på begäran utsöka vad
borgenären skall betala tillbaka.
Härvid får ställd säkerhet tagas i
anspråk. I annat mål skall myn-
digheten på begäran återställa
besittning eller annat förhållande
som har rubbats, om hinder ej
möter.
exekutionstiteln har upphävts
har vunnit laga kraft.
I mål om utmätning skall
kronofogdemyndigheten på be-
gäran utsöka vad borgenären
skall betala tillbaka. Härvid får
ställd säkerhet tagas i anspråk. I
annat mål skall myndigheten på
begäran återställa besittning
eller annat förhållande som har
rubbats, om hinder ej möter.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Sökanden är även skyldig att ersätta skada som svaranden har lidit
genom verkställigheten.
23 §
Bestämmelserna i 3-13 och 15-20 §§ samt 22 § första stycket tredje
och fjärde meningarna och andra och tredje styckena gäller ej i allmänt
mål.
Dom eller beslut, varigenom någon har dömts att utge böter eller vite
eller har ålagts sådan särskild rättsverkan av brott som innefattar
betalningsskyldighet, får ej verkställas förrän domen eller beslutet har
vunnit laga kraft. Annan exekutionstitel i allmänt mål får verkställas
innan den har vunnit laga kraft, om
Exekutionstitel i allmänt mål
verkställs såsom lagakraftägande
dom. I stället för vad som sägs i
22 § första stycket tredje och
fjärde meningarna gäller att
återgång av utmätning eller
införsel skall ske genast, när
exekutionstiteln har upphävts.
är särskilt föreskrivet.
Exekutionstitel i allmänt mål
verkställs såsom lagakraftägande
dom. I stället för vad som sägs i
22 § första stycket tredje och
fjärde meningarna gäller att
återgång av utmätning skall ske
genast, när exekutionstiteln har
upphävts.
4 kap.
2a§
Fordran på återbetalning av
skatt och avgift får utmätas för
fordran i enskilt mål först i
samband med att kronofogde-
myndigheten enligt lagen
(1985:146) om avräkning vid
återbetalning av skatter och
avgifter är berättigad att ta i
anspråk fordringsbeloppet för
avräkning enligt den lagen.
Fordran på överskjutande skatt
enligt 68 § 1 mom. uppbörds-
lagen (1953:272) får inte ut-
mätas i ett mål som kommit in
107
till myndigheten under perioden
den 1 september - den 31
december det år under vilket
den överskjutande skatten ut-
betalas.
3 §
Utmätning skall ske endast om
försäljningen av egendom efter
avdrag för kostnaderna kan
beräknas ge ett överskott som
gör åtgärden försvarlig.
Av utmätningsbar egendom bör i första hand tagas i anspråk sådan
tillgång som kan användas till fordringens betalning med minsta
kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären, om ej annat följer
av 4-6 §§.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Kronofogdemyndigheten skall i
den utsträckning som påkallas
av ansökningens innehåll,
gäldenärens förhållanden och
övriga omständigheter under-
söka huruvida gäldenären har
utmätningsbar egendom.
Vid fullständig tillgångsunder-
sökning och efter en tilläggs-
ansökan som avser
efterforskning av lös och fast
egendom undersöker krono-
fogdemyndigheten förekomsten
av utmätningsbar egendom i den
utsträckning som påkallas av
uppgifter i ansökningen,
gäldenärens förhållanden och
omständigheterna i övrigt.
10 §
Utmätning skall ske så snart
som möjligt efter det att
behövliga handlingar har
kommit in till kronokronofog-
demyndigheten.
Lämnar sökanden anstånd med
utmätning och varar anståndet
över sex månader från dagen för
ansökningen, är denna förfellen.
Om sökanden ger anstånd fler
än två gånger, är ansökningen
också förfallen.
Utmätning skall ske så snart
som möjligt sedan de behövliga
handlingarna har kommit in till
kronofogdemyndigheten.
Lämnar sökanden anstånd
med utmätning och varar
anståndet mer än två månader,
är ansökningen förfallen.
Detsamma gäller når sökanden
lämnar anstånd för tredje
gången under en ettårsperiod.
Under anståndstiden till-
lämpas 2 kap. 9 d och 9 e §§
samt 4 kap. 11 §.
108
11 §
Har två eller flera sökt utmätning mot samma gäldenär, skall
utmätning för fordringarna ske samtidigt, om ej utmätning för någon av
fordringarna därigenom fördröjs oskäligt.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Bestämmelserna i 15 kap.
16 § första stycket om
jämkning av underhållsbidrag
vid införsel har motsvarande
tillämpning vid utmätning.
Bestämmelserna i 7 kap.
22 § första stycket om
jämkning av underhållsbidrag
vid löneutmätning har mot-
svarande tilllämpning vid annan
utmätning.
30 §
Utmätning medför förmånsrätt
i och med beslutet, om ej annat
följer av andra eller fjärde
stycket eller 7 kap. 75 §.
Utmätning medför förmånsrätt
i och med beslutet, om ej annat
följer av andra eller fjärde
stycket eller 7 kap. 13 §.
Utmätning av här i riket registrerat skepp eller luftfartyg, intecknade
reservdelar till sådant luftfartyg eller fest egendom medför ej
förmånsrätt förrän ärende angående anteckning om utmätning tas upp på
inskrivningsdag. Upptas på samma inskrivningsdag mer än ett sådant
ärende, skall den utmätning som skedde först ha företräde. Om här i
riket registrerat skepp eller luftfartyg som har utmätts här blir utmätt i
främmande stat innan det har tagits om hand av krono-
fogdemyndigheten, skall den rätt som har vunnits genom den förra
utmätningen gälla som panträtt.
Utmätning av fest egendom medför företräde framför rättighet i
egendomen, om ärende angående anteckning om utmätningen tas upp
senast på den inskrivningsdag då inskrivning av rättigheten söks.
Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt aktiekontolagen
(1989:827) eller lagen (1991:195) om penningmarknadskonton medför
förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt de lagarna. En
utmätning som avses i 7 kap. 7 § tredje stycket lagen om
penningmarknadskonton medför dock förmånsrätt genom underrättelse
till panthavaren eller, om denne har placerarombud, till ombudet.
Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 8 kap. aktiekontolagen eller 3
kap. 1 § andra stycket lagen om penningmarknadskonton inträder
förmånsrätten i stället genom underrättelse till förvaltaren om
utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en
rättighet som förvaltas enligt nämnda kap. i aktiekontolagen eller
sistnämnda lagrum i lagen om penningmarknadskonton.
33 §
Om det genom rättegång eller på annat sätt blir utrett att utmätt
egendom tillhörde tredje man, skall utmätningen hävas, såvida ej tredje
mannen efter föreläggande har förlorat sin rätt mot sökanden. Har
egendomen sålts, gäller hävandet av utmätningen endast rätten till
influtna medel.
Utmätning skall också hävas, Utmätningen skall också
om försäljning av egendomen hävas,
109
eller indrivning av utmätt
fordran ej kan antagas ge ett
överskott som gör åtgärden
försvarlig.
36 §
Bestämmelserna i 10 § gäller
ej i allmänt mål. I sådant mål
skall utmätning ske så snart som
möjligt efter den tidpunkt som
anges i 2 kap. 30 § tredje
stycket om ej uppskov beviljas
med betalningen eller annat
särskilt skäl föreligger i målet.
1. om försäljning av egen-
domen eller indrivning av
utmätt fordran ej kan antagas ge
ett överskott som gör åtgärden
försvarlig eller
2. om fordringsanspråket kan
antas bli tillgodosett genom ut-
mätning enligt 7 kap.
Bestämmelserna i 10 § gäller
ej i allmänt mål. I sådant mål
skall utmätning ske så snart som
möjligt efter den tidpunkt som
anges i 2 kap. 30 § jjärde
stycket om ej uppskov beviljas
med betalningen eller annat
särskilt skäl föreligger i målet.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
7 kap.
Utmätning av lön m.m.
Allmänna bestämmelser
1 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller i fråga om utmätning av
1. arbetstagares lön, vare sig
den utgår som tidlön,
ackordslön, provision eller
annan gottgörelse,
2. annan ersättning för
arbetsinsats av gäldenären, om
dennes ställning är jämförlig
med en arbetstagares,
3. belopp som utgår som
pension eller livränta,
4. sjukpenning, föräldra-
penningförmåner, rehabilite-
ringspenning, ersättning enligt
lagen (1988:1465) om ersätt-
ning och ledighet för när-
ståendevård och annan
ersättning som utgår på grund
av sjukdom, smitta, olycksfall,
utbildning, arbetslöshet, värn-
pliktstjänstgöring eller annan
tjänstgöring som ersätts med
samma eller liknande förmåner
1. arbetstagares lön, vare den
utgår som tidlön, ackordslön,
provision eller annan
gottgörelse,
2. annan ersättning för
arbetsinsats av gäldenären, om
dennes ställning är jämförlig
med en arbetstagares,
3. periodiskt vederlag för
utnyttjande av patent, rätt till
litterärt eller konstnärligt verk
eller annan sådan rättighet eller
for överlåtelse av rörelse, 4.
belopp som utgår som pension
eller livränta,
5. sjukpenning, föräldrapenning-
förmåner, rehabilite-
ringspenning, ersättning enligt
lagen (1988:1465) om ersätt-
ning och ledighet för när-
ståendevård och annan
ersättning som utgår på grund
110
som värnpliktstjänstgöring, allt i
den mån ersättningen inte avser
att kompensera for särskilt
angivna kostnader eller skall
återbetalas.
Bestämmelserna i detta kapitel
är ej tillämpliga när gäldenären
är dödsbo eller annan juridisk
person.
För vissa fall när skälig lön ej
utgår för gäldenärens arbete
gäller enligt 18 § särskilda
bestämmelser.
av sjukdom, smitta, olycksfall, Prop. 1994/95:49
utbildning, arbetslöshet, värn- Bilaga 2
pliktstjänstgöring eller annan
tjänstgöring som ersätts med
samma eller liknande förmåner
som värnpliktstjänstgöring, allt i
den mån ersättningen inte avser
att kompensera för särskilt
angivna kostnader eller skall
återbetalas.
2§
Vad som föreskrivs om
utmätning av lön gäller även
utmätning av annan förmån som
avses i 1 §, om ej annat anges.
Bestämmelser om arbetsgivare
gäller därvid den som utger
förmånen.
För vissa fall när skälig lön ej
utgår för gäldenärens arbete
gäller enligt 27 § särskilda
bestämmelser.
Villkor för utmätning
Lön som innestår hos ar-
betsgivaren får utmätas genom
att arbetsgivaren åläggs att
innehålla och tillställa
kronofogdemyndigheten viss del.
Beslut om utmätning får
meddelas beträffande lön som
förfaller under viss i beslutet
angiven tid eller beträffande viss
lönepost.
Vad som föreskrivs om
utmätning av lön gäller även
utmätning av annan förmån som
avses i 1 §, om ej annat anges.
Bestämmelser om arbetsgivare
gäller därvid den som utger
förmånen.
Särskilda förutsättningar för utmätning
Lön får tagas i anspråk genom
utmätning endast i den mån
lönen uppenbart överstiger vad
som behövs för gäldenärens och
hans familjs underhåll samt till
fullgörande av
underhållsskyldighet som i övrigt
Utmätning av lön för unde-
rhållsbidrag som omfattas av 1
kap. 13 § får ske endast om bi-
dragsbeloppet utestår obetalt
eller om gäldenären vid två eller
ffera tillfällen under de senaste
två åren före utmätningsbeslutet
111
åvilar honom. Om utmätningen
avser ackordslön, provision eller
annan ersättning som innestår
för längre tid än en månad,
skall särskild hänsyn tagas till
detta förhållande.
Utmätning får ej under ett och
samma kalenderår tillämpas
sammanlagt längre tid än sex
månader. Utmätning får ej
heller under två kalenderår efter
varandra ske så att lönen i en
följd eller utan större uppehåll
tas i anspråk under längre tid
än sex månader. Det bör om
möjligt undvikas att lönen tas
i anspråk under gäldenärens
semester eller i omedelbar
anknytning till denna.
Första stycket är ej tillämpli gt
vid utmätning av ackordslön,
provision eller annan ersättning
som innestår för längre tid än
en månad. Meddelas i annat fall
beslut om utmätning beträffande
viss lönepost, skall beslutet vid
tillämpning av första stycket
anses gälla den tid på vilken
den posten belöper.
Om belopp som utgår som
pension eller livränta förfaller
med längre mellanrum än en
månad, får utmätning därav ej
ske i vidare mån än om
beloppen hade förfallit
månadsvis.
6§
Ersättning som utgår i stället
för semester och innestår hos
arbetsgivaren får ej i något fall
utmätas utan gäldenärens
har underlåtit att betala i rätt
tid och det finns anledning anta
att detta skall upprepas.
Utmätningen får dock aldrig
ske för annat bidragsbelopp än
sådant som är förfallet när
verkställighet skall ske eller som
förfaller näst därefter.
Förfarandet
§
Lön som innestår hos
arbetsgivaren får utmätas genom
att arbetsgivaren åläggs att
innehålla och tillställa
kronofogdemyndigheten viss del.
Beslutet om utmätning får avse
framtida utbetalningar av lön
eller viss lönepost. Löneut-
mätning får inte äga rum när
gäldenären är en juridisk
person.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Lön får tas i anspråk genom
utmätning endast i den mån
lönen överstiger vad gäldenären
behöver för sitt eget underhåll
112
medgivande i målet. Detta
gäller även semestermedel som
av arbetsgivaren har betalats till
särskild kassa och innestår hos
denna.
och familjens behov samt till
fullgörande av
betalningsskyldighet till annan
som vid tillämpning av
bestämmelserna i detta kapitel
har bättre rätt till lönen. Vid
utmätning för underhållsbidrag
med företrädesrätt enligt 16 § 1,
skall även betalningsskyldighet
till annan som har lika rätt som
sökanden beaktas.
Löneutmätning skall beslutas i
ersättning som avses il §1-2
endast om den beräknas
regelbundet inbringa mer än
100 kr. per kalendermånad. Om
det finns särskilda skäl skall
utmätning ske utan hinder
härav.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
förfarandet
Innan beslut om utmätning
meddelas skall gäldenären
beredas tillfälle att yttra sig, om
det kan ske utan avsevärd
tidsutdräkt. Gäldenären behöver
dock ej höras när han byter
anställning och beslut skall
meddelas om utmätning hos den
nye arbetsgivaren, om ej
särskilda skäl föreligger.
§
Den del av lönen som skall
förbehållas gäldenären (för-
behållsbeloppet) bestäms med
ledning av ett normalbelopp,
som för kalenderår utgör för
ensamstående 44 000 kronor
samt sammanlevande makar och
därmed jämställda 70 000
kronor, och för varje barn 21
500 kronor till och med det
kalenderår det fyller 6 år. För
äldre barn är normalbeloppet 27
000 kronor.
Normalbeloppen skall varje
nytt kalenderår multipliceras
med det tal (jämförelsetal) som
anger förhållandet mellan det
allmänna prisläget i oktober
månad föregående år och
prisläget i oktober 1991.
Normalbeloppen skall anses
innefatta alla vanliga levnads-
kostnader utom bostadskostnad,
som beräknas särskilt och läggs
till normalbeloppen.
113
8 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 49
Normalbeloppen fastställs av
regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Kronofogdemyndigheten be-
stämmer dels hur mycket som
högst får innehållas vid varje
avlöningstillfälle (utmätnings-
beloppet), dels det belopp som
enligt 4 § skall förbehållas
gäldenären (det utmätningsfria
beloppet).
Är det fråga om utmätning av
sjukpenning eller annan
dagersättning som avses i 1 §
första stycket 4, bestäms utmät-
ningsbeloppet och det utmät-
ningsfria beloppet per dag.
i §
Vid utmätning av lön skall
kronofogdemyndigheten be-
stämma dels hur mycket som
högst får innehållas vid varje
avlöningstillfälle (utmätnings-
beloppet) och dels förbehålls-
beloppet. 1 stället för att fast-
ställa ett utmätningsbelopp får
myndigheten bestämma att hela
det utmätningsbara utrymmet
skall tas i anspråk.
Är fråga om utmätning av
sjukpenning eller annan dag-
ersättning som avses i 1 § 5,
bestäms utmätningsbeloppet och
förbehållsbeloppet per dag.
Utges den ifrågavarande
ersättningen för mer än en dag,
skall utbetalaren räkna samman
utmätningsbelopp och
förbehållsbelopp för samtliga
dagar som ingår i ersätt-
ningsperioden.
a §
När sjukpenning eller annan
dagersättning som avses i 1 §
första stycket utges för mer än
en dag, skall utmät-
ningsbeloppen och de ut-
mätningsfria beloppen räknas
samman för samtliga dagar som
ersättningsperioden omfattar.
Om särskilda skäl föreligger,
får kronofogdemyndigheten
ålägga arbetsgivaren att an-
passa sättet för lönens ut-
betalande så att utmätning kan
verkställas i därför lämpad
ordning.
§
Innan beslut om utmätning
meddelas, skall gäldenären ges
tillfälle att yttra sig, om det kan
ske utan avsevärd tidsutdräkt.
Om det inte finns särskilda skäl
för det, behöver gäldenären
dock inte höras när han byter
anställning och beslut skall
114
Beslut om utmätning skall
ändras, om anledning före-
ligger. Innan ändring beslutas
skall den part som ändringen
går emot beredas tillfälle att
yttra sig, om ej det är uppenbart
obehövligt eller beslutet ej kan
uppskjutas.
Kronofogdemyndigheten skall
underrätta arbetsgivaren angå-
ende beslut om utmätning och i
fråga som avses i 9 eller 10 §.
meddelas om utmätning hos den
nye arbetsgivaren.
§
Beslut om utmätning skall
ändras, om det finns anledning
till det. Innan en ändring som
går gäldenären emot beslutas,
skall denne ges tillfälle att yttra
sig, om det inte är uppenbart
obehövligt eller beslutet ej kan
uppskjutas.
§
Vid utmätning av ett
engångsbelopp för fordringar
som avses i 16 § 1 skall
kronofogdemyndigheten vid
behov fördela beloppet pä
särskilda poster efter vad som är
skäligt med hänsyn till den tid
för vilken beloppet är avsett och
övriga omständigheter. De
särskilda posterna anses vid
utmätningen förfallna enligt vad
som sålunda bestämts.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Företrädesordning
Skatteavdrag har företräde
framför utmätning. Om för-
hållandet mellan införsel och
utmätning finns bestämmelser i
15 kap. 16 och 17 §§.
Utmätningen medför för-
månsrätt när det belopp som
skall innehållas har förfallit till
beta ning.
När sjukpenning eller annan
dagersättning som avses i 1 §
första stycket 4 utges för mer än
en dag, skall ersättningen anses
ha förfallit till betalning med
utmätningsbeloppet varje dag
§
Om det finns särskilda skäl,
får kronofogdemyndigheten
ålägga arbetsgivaren att an-
passa sättet för löneutbetal-
ningen så att utmätningen kan
verkställas i avsedd ordning.
§
Kronofogdemyndigheten skall
underrätta arbetsgivaren om ett
beslut om utmätning, om
ändring av utmätning samt om
beslut enligt 12 § om sättet för
löneutbetalningen.
115
som ersättningsperioden
omfattar.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Har beslut om utmätning för
viss fordran meddelats be-
träffande belopp som utgår som
pension eller livränta och blir
därefter rättigheten som sådan
utmätt för annan fordran, skall
den senare utmätningen anses
ha skett även för obetald del av
den förra fordringen.
Försätts gäldenären i konkurs,
får beslut om utmätning ej
tillämpas beträffande lön som
förfaller under konkursen.
§
Kronofogdemyndigheten får
på begäran av utmätnings-
sökanden eller gäldenären
bevilja anstånd under pågående
löneutmätning. Pä begäran av
gäldenären får anstånd dock
beviljas endast om utmätnings-
sökanden medger det eller det
ändå finns särskilda skäl.
Företr ädesor d ningen
15 §
Löneutmätning medför för-
månsrätt enligt 8 § förmåns-
rättslagen (1970:979) när det
belopp som skall innehållas har
förfallit till betalning.
När sjukpenning eller annan
dagersättning som avses i 1 § 5
utges for mer än en dag, skall
ersättningen anses ha förfallit
till betalning med utmätnings-
beloppet varje dag som ersätt-
ningsperioden omfattar.
Arbetsgivares skyldigheter
16 §
Utmätningsbeloppet skall
innehållas endast i den mån
lönen överskjuter det
utmätningsfria beloppet.
Arbetsgivaren skall tillställa
kronofogdemyndigheten inne-
hållet belopp på tid och sätt som
myndigheten bestämmer. I de
fall regeringen föreskriver kan
kronofogdemyndigheten besluta
att innehållet belopp skall
tillställas en annan myndighet
än kronofogdemyndigheten.
Vid löneutmätning har
följande fordringar i nämnd
ordning företräde framför andra
fordringsanspråk.
1. Fordran som avser under-
hållsbidrag enligt äktenskaps-
balken eller foräldrabalken.
2. Fordran till konkursbo
avseende anspråk enligt 3 kap.
4 § konkurslagen (1987:672),
när avdraget gjorts under
konkursen.
3. Fordran som avses i 2 §
lagen (1985:146) om avräkning
116
Om särskild anledning före-
ligger, får arbetsgivaren åläggas
att omedelbart tillställa krono-
fogdemyndigheten innehållet
belopp.
Betalar arbetsgivaren ut lön i
uppenbar strid mot beslut om
utmätning eller underlåter han
att inom föreskriven tid eller på
anfordran tillställa kronofogde-
myndigheten innehållet belopp,
får hos arbetsgivaren genast
utsökas vad denne skulle ha
innehållit eller har innehållit.
Arbetar gäldenären i annans
förvärvsverksamhet utan lön
eller mot uppenbart för låg
ersättning och kan till följd
därav utmätning ej äga rum, får
kronofogdemyndigheten ålägga
arbetsgivaren att, för tid efter
det att beslut därom har
meddelats och till dess annat
förordnas, till myndigheten utge
så mycket som hade kunnat
tagas ut genom utmätning om
skälig lön hade utgått för
arbetet. Innan beslut meddelas
skall gäldenären och arbetsgiva-
ren beredas tillfälle att yttra sig.
Åtgärd som avses i första
stycket räknas som utmätning av
lön. Underlåter arbetsgivaren
att utge belopp som har
bestämts genom beslutet, gäller
vad som sägs i 17 §.
vid återbetalning av skatter och
avgifter. Samma företrädesrätt
har en fordran som avser
utländska skatter, avgifter och
böter i den mån handräckning
skall lämnas enligt lagen
(1990:314) om ömsesidig hand-
räckning i skatteärenden.
§
Företrädesrätten enligt 76 § 7
gäller även sådant inländskt
underhållsbidrag som får verk-
ställas i Sverige, om bidraget
vid verkställighetstillfället inte
är äldre än tre år.
Företrädesrätten enligt 16 § 3
gäller även vid indrivning mot
annan än den som ursprungligen
ansvarade för fordringen, om
inte något annat följer av den
författning enligt vilken
verkställighet får ske.
§
Skatteavdrag för preliminär
skatt har företräde framför
löneutmätning. Utmätning för
underhållsbidrag med före-
trädesrätt enligt 16 § har
företräde framför avdrag för
kvarstående skatt. Vid löne-
utmätning för annan fordran har
avdraget för kvarstående skatt
företräde.
Det förbehållsbelopp som har
bestämts i ett utmätningsbeslut
tillämpas under den tid som
beslutet avser också vid
löneavdrag för kvarstående
skatt.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
117
Särskilda bestämmelser
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Samtidigt som utmätning sker
av lön får även annan tillgång
utmätas till säkerhet för sökan-
dens fordran. Med vidare åtgärd
i den delen får anstå under
högst ett år i avvaktan på att
lön innehålls till betalning av
fordringen.
Sedan lön har betalats ut,
gäller om utmätning av medlen
vad som sägs i 5 kap.
§
Vid samtidig utmätning för
flera underhållsbidrag med före-
trädesrätt enligt 16 § skall det
innehållna beloppet fordelas
efter de löpande bidragens
storlek. Om mera än som svarar
mot de löpande bidragen har
utmätts, har bidrag som har
stått ute längst företräde vid
fördelningen av det över-
skjutande beloppet.
Delbetalning som inflyter på viss
underhållsberättigads fordran,
avräknas i första hand på den
fordran som har stått ute längst.
Dock får belopp inte avräknas
på en fordran som är äldre än
tre år.
§
Vid utmätning för flera
fordringar avseende skatt m.m.
enligt 16 § 3 skall avräkning ske
på den fordran som enligt 2-3
§§ lagen (1982:188) om
preskription av skattefordringar
m.m. stått ute längst. Be-
träffande lika gamla skulder
skall influtet belopp fördelas
efter skuldernas storlek.
Straffbestämmelse
Arbetsgivare, som uppsåtligen
eller av oaktsamhet underlåter
att inom föreskriven tid tillställa
kronofogdemyndigheten belopp
som skulle ha innehållits enligt
beslut om utmätning, döms till
böter.
§
Vid samtidig utmätning for
andra fordringar än sådana som
har företrädesrätt enligt 16 §
har dessa lika rätt om inte något
annat följer av 13 kap. 20 a §.
§
Bor gäldenären varaktigt
tillsammans med sin make och
118
överstiger underhållsbidrag till
maken eller till makarnas barn
vad som skäligen bör tillkomma
den underhällsberättigade, får
bidraget vid tillämpningen av
18, 19 och 21 jämkas till
fördel för annan fordran för
vilken utmätning sker samtidigt.
Om det finns särskilda skäl, får
sådan jämkning ske även av
annat underhållsbidrag, om
detta överstiger vad som
skäligen behövs för den under-
hållsberätti gades försörjning.
Har gäldenären rätt till av-
drag på underhållsbidrag enligt
7 kap. 4 § föräldrabalken, får
belopp som pä grund härav
tillgodoräknas honom inte tas i
anspråk genom utmätning för
fordran som tillkommer annan
än den underhällsberättigade
eller någon som har inträtt i
dennes rätt.
23 §
Har utmätning för fordran
med företrädesrätt enligt 16 §
beviljats i förmån som avses i
1 § 3 eller 4 och blir därefter
rättigheten som sådan utmätt för
annan fordran, har den förra
utmätningen företräde till
betalning ur vad som inflyter till
följd av den senare utmätningen.
I fråga om underhållsbidrag
med företrädesrätt enligt 16 §
gäller det nu sagda de
bidragsbelopp som har förfallit
till betalning när beslutet om
utmätning av rättigheten
meddelas eller förfaller näst
därefter.
Har utmätning beviljats i
förmån som avses i 1 § 3 eller 4
för annan fordran än sådan som
avses i 16 § och blir därefter
rättigheten som sådan utmätt för
ytterligare fordran, skall den
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
119
senare utmätningen anses ha Prop. 1994/95:49
skett även för den obetalda Bilaga 2
delen av den förra fordringen.
24 §
Utmätning enligt detta kapitel
får utan hinder av att gälde-
nären är i konkurs äga rum
1. för fordran som avser
underhållsbidrag med före-
trädesrätt enligt 16 § 1 och
2. för konkursboets räkning.
Försätts gäldenären i konkurs
under pågående löneutmätning
för annan fordran än som sägs i
första stycket 1, fortgår utmät-
ningen för konkursboets räkning,
om inte konkursförvaltaren
begär att verkställigheten skall
upphöra.
Arbetsgivares skyldigheter
25 §
Arbetsgivaren skall innehålla
utmätningsbeloppet endast till
den del som lönen överstiger
förbehållsbeloppet.
Arbetsgivaren skall tillställa
kronofogdemyndigheten det
innehållna beloppet på tid och
sätt som myndigheten bestäm-
mer. Kronofogdemyndigheten
får, i de fall regeringen medger
det, besluta att det innehållna
beloppet skall tillställas en
annan myndighet än krono-
fogdemyndigheten.
Om det finns en särskild
anledning till det, får arbets-
givaren åläggas att omedelbart
tillställa kronofogdemyndigheten
det innehållna beloppet.
26 §
Betalar arbetsgivaren ut lön i
uppenbar strid mot ett beslut om
löneutmätning eller underlåter
120
han att inom föreskriven tid
eller på anfordran tillställa
kronofogdemyndigheten det
innehållna beloppet, får myndig-
heten hos arbetsgivaren genast
genom utmätning ta ut vad
denne skulle ha eller har
innehållit.
27 §
Arbetar gäldenären i annans
förvärvsverksamhet utan lön
eller mot uppenbart för låg
ersättning och kan till följd
därav utmätning inte ske eller
ske endast med ett belopp som
enligt kronofogdemyndighetens
mening är för litet, får myndig-
heten ålägga arbetsgivaren att
för tid efter det att beslut därom
har meddelats och till dess
annat förordnas till myndigheten
utge så mycket som hade kunnat
tas ut genom utmätning, om
skälig lön hade utgått för
arbetet. Innan ett sådant beslut
meddelas skall gäldenären och
arbetsgivaren ges tillfälle att
yttra sig.
Underlåter arbetsgivaren att
utge belopp som har bestämts
genom beslutet, gäller vad som
sägs i 26 §.
Verkan av utmätning
28 §
Har arbetsgivaren innehållit
medel vid löneutmätning i
allmäni mål för fordran som
avses i 2 § lagen (1985:146) om
avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter, är
gäldenären inte längre betal-
ningsskyldig för den del av
fordringen som motsvaras av det
innehållna beloppet, även om
det inte kan tas ut hos
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
121
arbetsgivaren. Detsamma gäller
när medel innehållits för
underhållsbidrag, om fordringen
tillkommer allmän för-
säkringskassa enligt 15 § lagen
(1964:143) om bidragsförskott.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Medel som har influtit till
kronofogdemyndigheten i mål
om utmätning skall redovisas så
snart som möjligt. Är influtet
belopp ringa och kan det
antagas att ytterligare medel
kommer att inflyta i målet, får
det avvaktas.
> §
Sedan lön betalats ut, kan
medlen utmätas endast i enlighet
med vad som sägs i 5 kap.
Straffbestämmelse
30 §
En arbetsgivare som
uppsåtligen eller av oaktsamhet
underlåter att inom föreskriven
tid tillställa kronofogdemyn-
digheten belopp som skulle ha
innehållits enligt beslut om
löneutmätning döms till böter.
kap.
§
Medel som har influtit till
kronofogdemyndigheten i mål
om utmätning skall redovisas så
snart som möjligt. Är influtet
belopp ringa och kan det
antagas att ytterligare medel
kommer att inflyta i målet, får
redovisningen avvaktas.
lielopp som har influtit vid
löneutmätning skall redovisas
till sökanden eller, i förekom-
mande fall, till dennes ombud.
Att redovisning skall ske till
konkursförvaltaren när gälde-
nären är försatt i konkurs följer
av 3 kap. 8 § konkurslagen
(1987:672).
Belopp som har influtit vid
löneutmätning för fordran som
avser underhållsbidrag med
företrädesrätt enligt 7 kap.
16 § 1 skall dock även under
konkurs redovisas till sökanden,
122
eller, i förekommande fall, till
dennes ombud.
Vid utmätning för ej förfallet
underhållsbidrag enligt 7 kap. 4
§ får redovisning ske tidigast i
anslutning till den tidpunkt då
bidraget förfaller till betalning.
6§
Fordran som skall beaktas upptas med det belopp till vilket den
uppgår på fördelningsdagen. Som fördelningsdag anses härvid den dag
till vilken fördelningssammanträde är utsatt, även om hinder möter att
då verkställa fördelningen. När sammanträde ej hålls, anses den dag då
kronofogdemyndighetens beslut meddelas som fördelningsdag.
Vid fördelning betraktas
sådan förrättningskostnad som
sökanden svarar för som en del
av hans fordran. Kostnader som
är gemensamma för flera
sökande skall tas ut före
fördelningen.
Begär borgenär betalning för fordran som ej har anmälts i tid, skall
utdelning utgå av överskott, om sådant uppkommer.
14 b §
Vid löneutmätning för under-
hållsbidrag med företrädesrätt
enligt 7 kap. 16 § 1 tillämpas
inte 14 § 3.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
20 a §
Kronofogdemyndigheten är
inte skyldig att betala ut belopp
som understiger tio kronor. Om
beloppet inte betalas ut, tillfaller
det staten.
Belopp som understiger 25 kr.
betalas inte ut utan tillfaller
staten.
Om det finns flera sökande
och om det belopp som skall
betalas ut till en av dessa
understiger 100 kr., skall be-
loppet, om särskilda skäl inte
föranleder något annat, inte
betalas ut till sökanden utan
fördelas mellan andra sökande
som inte har tillgodosetts fullt
ut.
16 kap.
12 a §
Lämnar sökanden anstånd
med verkställighet och varar
123
anståndet utöver sex månader
från dagen för ansökan, är an-
sökningen förfallen. Detsamma
gäller när sökanden ger anstånd
för tredje gången.
Kronofogdemyndigheten får
bevilja anstånd med handräck-
ning, om särskilda skäl före-
ligger med hänsyn till köparens
förhållanden och övriga omstän-
digheter. Anstånd får dock inte
beviljas utöver fyra månader
från dagen för ansökningen om
handräckning. Kronofogdemyn-
digheten får föreskriva villkor
för anståndet och, om anledning
förekommer till det, förklara att
anståndet skall upphöra att
gälla.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
17 kap.
1 §
I utsökningsmål tas ut er-
sättning för statens kostnader för
förfarandet hos kronofogdemyn-
digheten i den omfattning rege-
ringen föreskriver (förrättnings-
kostnader).
I utsökningsmål tas ut er-
sättning för statens kostnader för
förfarandet hos kronofogdemyn-
digheten i den omfattning rege-
ringen föreskriver (förrättnings-
kostnader). Vid införsel tas dock
ej ut någon ersättning.
Sökanden ansvarar ej för
förrättningskostnadema för
utmätning enligt 7 kap. 17 §
eller p. 19 § jämförd med 7
kap. 17 § eller för handräckning
enligt 8 kap. 18 §.
Vid avhysning ansvarar sökanden
Sökanden ansvarar ej för
förrättningskostnadema för
utmätning enligt 7 kap. 26 §
eller for handräckning enligt 8
kap. 18 §.
ej för kostnad för förvaring av
svarandens egendom eller för annan åtgärd som väsentligen avser att
skydda svaranden mot förlust. Detsamma gäller kostnad för försäljning
enligt 16 kap. 7 §.
7§
Förrättningskostnader i mål om utmätning tas ut ur köpeskillingen för
såld egendom, behållen avkastning och andra tillgängliga medel. De får
vid behov genast utsökas hos gäldenären.
Förrättningskostnader som är
gemensamma för flera mål har
124
företräde framför kostnader som
endast avser ett mål.
Förrättningskostnad för handräckning enligt 8 kap. 18 § får genast
utsökas hos den mot vilken åtgärden har vidtagits.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
18 kap.
Talan mot beslut om ut-
mätning som avses i 7 kap. eller
mot beslut om införsel får föras
utan inskränkning till viss tid.
Talan mot beslut om löne-
utmätning får föras utan insk-
ränkning till viss tid.
I fråga om annan utmätning skall talan av sökanden eller svaranden
föras inom tre veckor från det att beslutet delgavs honom. Tredje man
får fora talan mot sådan utmätning utan inskränkning till viss tid. Talan
mot beslut som avses i 8 kap. 9 § första stycket eller 12 kap. 49 §
tredje stycket skall dock föras inom tre veckor från det att beslutet
delgavs klaganden.
Klagan över exekutiv försäljning skall föras inom tre veckor från
försäljningen. Mot beslut om fördelning eller utbetalning av medel skall
talan föras inom tre veckor från beslutet.
Talan som avses i 6 § andra stycket andra meningen får föras utan
inskränkning till viss tid.
Talan mot kronofogdemyndighetens beslut i andra fall skall foras
inom tre veckor från det att beslutet delgavs klaganden.
12 §
Hovrätten får, utan att
motparten dessförinnan har
beretts tillfälle att inkomma med
förklaring, förordna att åtgärd
för verkställlighet ej skall
vidtagas tills vidare eller, om
synnerliga skäl föreligger, att
redan vidtagen åtgärd skall
hävas.
Hovrätten får, utan att
motparten dessförinnan har
beretts tillfälle att inkomma med
förklaring, förordna att åtgärd
för verkställighet ej skall
vidtagas tills vidare eller, om
synnerliga skäl föreligger, att
redan vidtagen åtgärd skall
hävas. Vid löneutmätning för
underhållsbidrag med före-
trädesrätt enligt 7 kap. 16 § 1
får förordnandet inskränkas till
att avse utbetalning av influtna
medel.
Hovrätten får också omedelbart förordna att åtgärd för
verkställighet skall genomföras och bestå till dess annat förordnas.
16 §
Hovrättens beslut i dit fullföljd fråga länder till efterrättelse enligt vad
som sägs i 2 kap. 19 § om kronofogdemyndighetens beslut.
I mål om utmätning eller
införsel skall dock vidtagen åt-
gärd ej utan särskilt förordnande
I mål om utmätning skall
dock vidtagen åtgärd ej utan
särskilt förordnande återgå
125
återgå innan hovrättens beslut
har vunnit laga kraft.
innan hovrättens beslut har Prop. 1994/95:49
vunnit laga kraft. Bilaga 2
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen
bestämmer.
2. Äldre bestämmelser tillämpas alltjämt i mål som är anhängiga vid
ikraftträdandet med undantag för vad som sägs i punkterna 3-4.
3. Beslut om införsel som tillämpas vid ikraft trädandet skall omedelbart
ändras till ett beslut om utmätning enligt de nya bestämmelserna.
4. De nya reglema om förbehållsbelopp i 7 kap. 7 § tillämpas omedel-
bart efter ikraftträdandet.
126
Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)
dels att 60 § skall upphöra att gälla,
dels att 41 § 2 mom., 45 § 3 mom., 59, 64-66,
68 § 6 mom., 75 a och 76 §§ skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
41 § 2 mom.
Om det belopp, som skulle återstå sedan skatteavdrag för kvarstående
skatt har gjorts, jämte den inkomst den skattskyldige i övrigt kan åtnjuta
understiger vad den skattskyldige behöver for eget underhåll och
familjens behov (förbehållsbeloppet) får skattemyndigheten efter an-
sökan av den skattskyldige förordna antingen att skatteavdrag över
huvud taget inte skall göras eller att för skatteavdraget får tas i anspråk
endast vad av lönen överslguter förbehållsbeloppet.
Förbehållsbeloppet beräknas
med ledning av bestämmelserna
i 15 kap. 6 a § utsöknings-
Förbehållsbeloppet beräknas
med ledning av bestämmelserna
i 7 kap. 7 § utsökningsbalken.
balken.
Arbetsgivare skall tillämpa beslut om skatteavdrag enligt första
stycket senast från och med det avlöningstillfälle som inträffar sedan en
vecka förflutit från det han fått del av beslutet eller, om det ej kan ske,
inom fyra dagar efter nämnda avlöningstillfälle tillställa den
skattskyldige det belopp som skulle ha tillkommit denne om beslutet
tillämpats.
45 § 3 mom.
Sker avdrag för preliminär A-skatt för arbetstagare, som är försatt i
konkurs, och kan det antagas att avdraget är större än som fordras för
att den preliminära skatten skall motsvara den slutliga skatten, må
skattemyndigheten efter ansökan av konkursboet genom jämkning
förordna om minskning av skatteavdraget och i samband, därmed
meddela beslut om utbetalning till konkursboet av för mycket innehållen
preliminär skatt.
Motsvarande gäller efter an-
sökan av kronofogdemyndighet
när lön tages i anspråk genom
införsel eller utmätning.
Motsvarande gäller efter an-
sökan av kronofogdemyndighet
när lön tas i anspråk genom
löneutmätning.
59 §
Det åligger kronofogdemyndigheten att verkställa indrivning av skatt.
Därvid får verkställighet enligt utsökningsbalken äga rum.
127
Bestämmelserna om indrivning av skatt skall också tillämpas på
indrivning av kvarskatteavgift, restavgift, tilläggsavgift, förseningsavgift
eller ränta enligt denna lag.
Uppgår obetald skatt och
avgift eller ränta enligt andra
stycket sammanlagt endast till
ett ringa belopp skall de inte
överlämnas för indrivning om
det inte finns några särskilda
skäl för det.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
64 §
Staten tillkommande fordran,
som får uttagas genom utmät-
ning utan föregående dom,
indrives i samma ordning som
skatt enligt denna lag, dock att
införsel ej får äga rum vid
indrivningen. Restavgift utgår
enligt 58 § 1 mom. Under den
tid, då sådan fordran är föremål
för indrivning genom krono-
fogdemyndighetens försorg, be-
räknas ej ränta, som på grund
av särskild föreskrift skall utgå
efter förfallodagen.
65 §
Staten tillkommande fordran,
som får uttagas genom utmät-
ning utan föregående dom, in-
drives i samma ordning som
skatt enligt denna lag. Restavgift
utgår enligt 58 § 1 mom. Under
den tid, då sådan fordran är
föremål för indrivning genom
kronofogdemyndighetens för-
sorg, beräknas ej ränta, som på
grund av särskild föreskrift skall
utgå efter förfallodagen.
Avkortnmg av obetald debiterad skatt skall äga rum, då någon vunnit
nedsättning i eller befrielse från honom påförd debitering, dock att
preliminär skatt skall avkortas endast i den mån den blivit restford.
Vidare skall, om skattskyldig vid debitering av slutlig skatt
gottskrivits preliminär skatt till högre belopp än den slutliga skatten, det
överskjutande beloppet avkortas i den mån det är obetalt.
Har en arbetsgivare för
betalning av arbetstagares skatt
verkställt avdrag på lön enligt
denna lag eller enligt 15 kap.
utsökningsbalken men trots an-
maning underlåtit att inbetala
det innehållna beloppet, skall
häremot svarande skatt, om
denna är debiterad, avkortas
såvitt den skattskyldige angår
samtidigt som ett motsvarande
belopp uppdebiteras såsom
fordran på arbetsgivaren.
Har en arbetsgivare för betal-
ning av arbetstagares skatt
verkställt avdrag på lön enligt
denna lag eller enligt beslut om
löneutmätning enligt utsök-
ningsbalken men trots anmaning
underlåtit att inbetala det inne-
hållna beloppet, skall häremot
svarande skatt, om denna är
debiterad, avkortas såvitt den
skattskyldige angår samtidigt
som ett motsvarande belopp
uppdebiteras såsom fordran på
arbetsgivaren.
128
uttas genom
kap. utsök-
att avskriv-
för fordran,
66 §
kvarskatteavgift eller ränta må äga
1) då den skattskyldige saknar
utmätningsbara tillgångar och
fordringen ej kan uttas genom
löneutmätning enligt utsöknings-
balken, dock att avskrivning
icke må ske för fordran, för
vilken fest egendom svarar, med
mindre utretts att betalning för
fordringen icke kunnat vinnas ur
egendomen;
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Avskrivning av debiterad skatt,
rum:
1) då den skattskyldige saknar
utmätningsbara tillgångar och
fordringen ej kan
införsel enligt 15
ningsbalken, dock
ning icke må ske
för vilken fest egendom svarar,
med mindre utretts att betalning
för fordringen icke kunnat
vinnas ur egendomen;
2) då upplysning icke kunnat erhållas om skattskyldigs vistelseort eller
skattskyldig icke kunnat anträffas å ort, där han enligt inhämtade
upplysningar antagits uppehålla sig;
3) då den skattskyldige vistas utomlands och kronofogdemyndigheten
vidtagit åtgärd för att driva in fordringen i utlandet utan att uppnå något
resultat eller avstått från sådan åtgärd därför att den framstått som
utsiktslös eller inte var försvarlig med hänsyn till kostnaderna för
förferandet;
4) då fordran icke överstiger trehundra kronor och förutsättningar för
övrigt föreligga för avskrivning enligt föreskrifter av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer; samt
5) då fordran preskriberats eller bortfallit på grund av ackord som
antagits enligt 62 § tredje stycket.
Avskrivning av preliminär skatt må i annat fell än då skattefordran
bortfellit på grund av ackord icke äga rum förrän efter utgången av
andra uppbördsåret efter det, under vilket skatten förfallit till betalning.
Avskrivning av kvarstående och tillkommande skatt må i annat fell än
då skattefordran bortfellit på grund av ackord icke äga rum förrän efter
utgången av det uppbördsår, under vilket skatten förfallit till betalning.
Då arbetsgivare jämlikt 75 § är ansvarig för arbetstagares skatt, må
avskrivning av denna icke äga rum, förrän det befunnits, att skatten av
anledning, som i första stycket sägs, ej heller kan utfås av arbets-
givaren.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer äger föreskriva
att avskrivning av skattefordran hos juridisk person i särskilda fell får
äga rum före de tidpunkter som angivits i andra och tredje styckena.
68 § 6 mom.
Fordran på skatt eller ränta, som skall återbetalas enligt denna lag,
må ej överlåtas särskilt, innan beloppet kan lyftas.
Utan hinder av vad som sägs i första stycket får där avsedd fordran
utmätas. Fordran på överskjutande skatt, som avses i 1 mom. första
stycket, och ränta på sådan fordran får dock utmätas först i samband
med att kronofogdemyndighet vid den årliga debiteringen av slutlig skatt
bereds tillfälle att ta sådana fordringar i anspråk enligt lagen (1985:146)
om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter. I enskilt mål får
129
9 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 49
fordringar av sistnämnda slag inte utmätas efter ansökan som gjorts
senare än den 1 september under taxeringsåret.
Bestämmelserna i 5 kap. 1-3 §§ utsökningsbalken äga icke
tillämpning vid utmätning av fordran som avses i första stycket. I
enskilt mål skall dock undantagas ett belopp om femhundra kronor utom
i mål om vad enskild har att utgiva enligt lagen om socialhjälp eller
bamavårdslagen eller på grund av underhållsskyldighet enligt
giftermålsbalken, föräldrabalken eller annan lag.
Utmätning i enskilt mål må
icke ske utan att åtgärden kan
beräknas inbringa sökanden
något utöver vad som fordras
för att täcka kostnaderna för
utmätningen.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
75 a §
Har betalningsskyldighet enligt 75 § ålagts både arbetsgivare och
arbetstagare och vistas arbetstagaren på känd ort inom riket, får
arbetsgivaren krävas endast om det kan antagas att arbetstagaren har
underrättats om sin skyldighet att betala skattebeloppet.
Efterkommer arbetsgivaren
inte anmodan att betala be-
loppet, får det uttagas i den
ordning som stadgas i ffåga om
indrivning av skatt. Införsel får
dock inte beviljas.
Efterkommer arbetsgivaren
inte anmodan att betala be-
loppet, får det uttagas i den
ordning som stadgas i fråga om
indrivning av skatt. Vid löneut-
mätning har en sådan fordran
inte företrädesrätt enligt 7 kap.
16 § 3 utsökningsbalken.
Arbetsgivare eller arbetstagare, som är skyldig att betala mot
underlätet skatteavdrag svarande belopp, skall också betala restavgift på
beloppet.
Om arbetsgivare efter omprövning eller överklagande av
skattemyndighets beslut har funnits inte vara ansvarig for arbetstagares
skatt, skall skattemyndigheten till arbetsgivaren återbetala skatt, som
han har betalat för arbetstagaren, samt betald restavgift. På
skattebeloppet beräknas restitutionsränta. I fråga om ränteberäkningen
gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 69 § 2 mom.
Står arbetsgivare i skuld för restförd skatt eller arbetstagares skatt, för
vilken betalningsskyldighet har ålagts honom, har han dock rätt att få ut
endast vad som överstiger det obetalda skattebeloppet och restavgift. I
lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter
finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.
Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om
indrivningskvitto överlämnas till arbetsgivaren, nämnda förhållanden
anmärkas på indrivningskvittot.
130
76 §
Arbetsgivare som har betalat skatt i enlighet med beslut om
betalningsskyldighet enligt 75 § får söka beloppet åter av arbetstagaren.
Den arbetsgivare som vill söka belopp åter av arbetstagaren skall till
kronofogemyndigheten ge in det kvitto som han har fått vid betalningen
eller på annat sätt styrka, att han har betalat skatten.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Kronofogdemyndigheten får
hos arbetstagaren driva in
beloppet i den ordning som
gäller för indrivning av skatt.
Införsel får dock inte beviljas.
Arbetstagaren skall betala rest-
avgift på beloppet.
Kronofogdemyndigheten får
hos arbetstagaren driva in
beloppet i den ordning som
gäller för indrivning av skatt.
Vid löneutmätning har en sådan
fordran inte företrädesrätt enligt
7 kap. 16 § 3 utsökningsbalken.
Arbetstagaren skall betala
restavgift på beloppet.
Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
arbetsgivarens regressfordran enligt första stycket.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
131
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:215) om arbetsgivares
kvittningsrätt att 5 § skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Skatteavdrag samt införsel,
som beslutats innan löneford-
ringen förfallit till betalning,
har företräde framför kvittning
enligt denna lag.
Är arbetsgivarens fordran
sådan att rätt till kvittning före-
ligger enligt 3 § och vill
arbetsgivaren kvitta mot belopp
som han ålagts att innehålla
genom beslut om utmätning av
lön, beslutar kronofogdemyn-
digheten om beloppets fördel-
ning mellan arbetsgivaren och
utmätningssökanden efter ford-
ringarnas storlek.
I övrigt får kvittning ej
åberopas mot beslut om
utmätning av lön.
Talan mot kronofogdemyndighetens beslut enligt andra stycket föres i
hovrätten genom besvär. Talan är inskränkt till viss tid.
Föreslagen lydelse
Skatteavdrag samt löneutmät-
ning för sådan fordran som har
företrädesrätt enligt 7 kap.
16 § utsökningsbalken har före-
träde framför kvittning enligt
denna lag. Löneutmätningen
skall ha beslutats innan löne-
fordringen förfallit till betalning.
Är arbetsgivarens fordran så-
dan att rätt till kvittning före-
ligger enligt 3 § och vill
arbetsgivaren kvitta mot belopp
som han ålagts att innehålla
genom beslut om löneutmätning
for sådan fordran som inte har
företrädesrätt enligt 7 kap. 16 §
utsökningsbalken, beslutar
kronofogdemyndigheten om be-
loppets fördelning mellan
arbetsgivaren och utmätnings-
sökanden efter fordringarnas
storlek.
I övrigt får kvittning ej
åberopas mot beslut om
löneutmätning.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
132
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:741) om statlig
lönegaranti vid konkurs att 5 och 11 §§ skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
av
regeringen
Härvid verkställes
Garantibelopp betalas
myndighet som
bestämmer,
skatteavdrag samt avdrag med
belopp som skall innehållas på
grund av beslut om löneutmät-
ning enligt utsökningsbalken.
Garantibelopp betalas av myn-
dighet som regeringen bestäm-
mer. Härvid verkställes skatte-
avdrag samt avdrag med belopp
som skall innehållas på grund av
beslut om införsel eller
utmätning i lön.
Garantibelopp får ej betalas förrän beslutet om konkurs vunnit laga
kraft och ej heller förrän arbetstagarens fordran har förfallit till
betalning. Garantibelopp som avser fordran på lön för uppsägningstid
får betalas efter hand under uppsägningstiden. Åberopas motfordran hos
arbetstagaren, får garantibelopp, som motsvarar sådan del av
motfordringen med vilken kvittning kan ske enligt lagen (1970:215) om
arbetsgivares kvittningsrätt, betalas först om det utrönes
fordringen icke föreligger.
Betalning enligt garantin av en fordran som bedöms som
betalningsgrundande och som är förfellen till betalning får
trots att konkursbeslutet inte har vunnit laga kraft.
Om ett bevakningsfÖrferande har anordnats, får betalning enligt
garantin inte ske på grund av en underrättelse enligt 8 § fjärde stycket.
Om en betalning redan har skett, skall denna räknas av från det
lönegarantibelopp som arbetstagaren senare visar sig ha rätt till.
att mot-
klar eller
dock ske
11 §
Överlåtes fordran, har förvärvaren rätt till garantibelopp enligt denna
lag endast om förvärvet avsett av arbetsgivaren innehållet, ej utbetalt
mätningsarvode eller därmed jämförlig avgift eller fecklig
medlemsavgift eller förvärvet skett sedan konkursbeslutet meddelats och
förvärvaren är arbetstagarorganisation i vilken överlåtaren är medlem
eller fond i vars förvaltning organisationen deltar.
Rätt till garantibelopp enligt
lagen tillkommer underhållsbe-
rättigad för underhållsbidrag
som har innehållits genom in-
försel. Sådan rätt tillkommer
dock ej allmän försäkringskassa
som har utgivit bidragsförskott
för underhållsbidrag.
Rätt till garantibelopp enligt
lagen tillkommer underhållsbe-
rättigad för underhållsbidrag
som har innehållits genom
löneutmätning. Sådan rätt till-
kommer dock ej allmän för-
säkringskassa som har utgivit -
bidragsförskott för underhålls-
bidrag.
133
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
134
Härigenom föreskrivs i fråga om förmånsrättslagen (1970:979) att 1,
3 och 9 §§ skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
Vid utmätning eller konkurs har borgenärer inbördes rätt till betalning
enligt denna lag. Föreskrift om lika rätt till betalning innebär att vaije
borgenär får betalt i förhållande till sin fordran.
I fråga om företräde till I fråga om företräde till
betalning vid införsel gäller betalning vid löneutmätning
särskilda bestämmelser. gäller särskilda bestämmelser.
Förmånsrätt består, även om
fordringen överlåies eller tages
i anspråk genom utmätning eller
införsel eller på annat sätt
övergår till annan.
Förmånsrätt består, även om
fordringen överlåts eller tas i
anspråk genom utmätning eller
på annat sätt övergår till annan.
9§
Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och
efter den i 4-7 §§ angivna numreringen.
Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt
4 § 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 247 § sjölagen
(1891:35 s. 1).
Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt
på grund av företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som
beslutet om utmätning meddelades eller senare, och framför förmånsrätt
på grund av annan inteckning, vilken har sökts samma inskrivningsdag
som ett ärende angående anteckning
senare.
Utmätning ger företräde
framför senare utmätning av
samma egendom, om ej annat
följer av 4 kap. 30 § andra
stycket eller 7 kap. 13 §
utsökningsbalken. Utmätning för
flera fordringar på en gång ger
lika rätt. Om det inbördes
företrädet i övrigt mellan ford-
ringar med samma slag av
förmånsrätt finns för vissa fell
särskilda bestämmelser.
om utmätningen har tagits upp eller
Utmätning ger företräde
framför senare utmätning av
samma egendom, om ej annat
följer av 4 kap. 30 § andra
stycket eller 7 kap. 15 §
utsökningsbalken. Utmätning för
flera fordringar på en gång ger
lika rätt, om inte något annat
följer av 7 kap. 16 och 19 §§
eller 13 kap. 20 a §
utsökningsbalken. Om det
inbördes företrädet i övrigt
mellan fordringar med samma
slag av förmånsrätt finns för
135
vissa fell särskilda bestäm- Prop. 1994/95:49
melser. Bilaga 2
Vad i denna paragraf föreskrivs om förmånsrätt på grund av utmätning
tillämpas även i fråga om förmånsrätt pågrund av betalningssäkring.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
136
Härigenom föreskrivs i fråga om preskriptionslagen (1981:130) att
7 § skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Om preskription har avbrutits
genom att talan har väckts eller
genom att fordringen annars har
åberopats enligt 5 § 3, löper en
ny preskriptionstid enligt 2
§ från den dag dom eller slutligt
beslut meddelas eller det
rättsliga förfelandet avslutas på
annat sätt. Fullföljs talan eller
återupptas förfarandet av någon
annan anledning före den nya
preskriptionstidens utgång, av-
bryts preskriptionen, varefter ny
tid räknas från den dag det
återupptagna förfarandet av-
slutas.
Föreslagen lydelse
Om preskription har avbrutits
genom att talan har väckts eller
genom att fordringen annars har
åberopats enligt 5 § 3, löper en
ny preskriptionstid enligt 2 §
från den dag dom eller slutligt
beslut meddelas eller det
rättsliga förfarandet avslutas på
annat sätt. Ett mål om
utmätningskall därvid anses av-
slutat även om handläggningen
fortsätter på grund av en sådan
fömyelseansökan som avses i 2
kap. 9 e § utsökningsbalken.
Fullföljs talan eller återupptas
förfarandet av någon annan
anledning före den nya
preskriptionstidens utgång,
avbryts preskriptionen, varefter
ny tid räknas från den dag det
återupptagna förfarandet
avslutas.
Avslutas det rättsliga förfarandet utan att gäldenären har delgivits eller
på annat sätt underrättats om borgenärens framställning, beräknas dock
preskriptionstiden som om något avbrott inte hade skett. Fordringen
preskriberas likväl tidigast ett år efter det att förfarandet avslutas.
Preskriptionstiden kan inte förlängas enligt andra stycket andra
meningen mer än en gång.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
137
Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsregisterlagen (1986:617)
att 6 § skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6§
Utöver de uppgifter som anges i 4 och 5 §§ får utsökningsregistret, i
den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer, innehålla uppgifter om
1. exekutionstitel, skuldens
storlek, arbetsgivare eller annan
utbetalare av ersättning som
avses i 7 kap. 1 § eller 15 kap.
2 § utsökningsbalken, medels-
slag, dag när skulden fast-
ställdes och när den förföll till
betalning, influtna medel, den
tidpunkt vid vilken skulden
preskriberas samt andra för-
hållanden av betydelse för betal-
ningsskyldigheten som framgår
av exekutionstiteln eller av
andra handlingar i målet,
2. de verkställighetsåtgärder
som har begärts av sökanden,
3. den som sökt verk-
ställigheten och vad som i övrigt
behövs för utbetalning av in-
flutna medel och annan redovis-
ning,
4. ställd säkerhet, uppskov
och avbetalningsplan,
5. utmätning, exekutiv
försäljning, införsel, avräkning
och betalningssäkring,
6. kvarstad och återtagande av
vara,
7. bötesförvandling,
8. betalningsinställelse och
likvidation,
9. konkurs, ackord,
näringsförbud och förordnande
av god man enligt 2 §
ackordslagen (1970:847),
1. exekutionstitel, skuldens
storlek, arbetsgivare eller annan
utbetalare av ersättning som
avses i 7 kap. 1 § utsöknings-
balken, medelsslag, dag när
skulden fastställdes och när den
förföll till betalning, influtna
medel, den tidpunkt vid vilken
skulden preskriberas samt andra
förhållanden av betydelse för
betalningsskyldigheten som
framgår av exekutionstiteln eller
av andra handlingar i målet,
2. de verkställighetsåtgärder
som har begärts av sökanden,
3. den som sökt verk-
ställigheten och vad som i övrigt
behövs för utbetalning av in-
flutna medel och annan redo-
visning,
4. ställd säkerhet, uppskov
och avbetalningsplan,
5. utmätning, exekutiv
försäljning, avräkning och
betalningssäkring,
6. kvarstad och återtagande
av vara,
7. bötesförvandling
8. betalningsinställelse och
likvidation,
9. konkurs, ackord,
näringsförbud och förordnande
av god man enligt 2 §
ackordslagen (1970:847),
138
|
10. förhör eller annan åtgärd 11. redovisningen av 12. adminstrativa och tekniska |
10. förhör eller annan åtgärd Prop. 1994/95:49 11. redovisningen av 12. administrativa och tekniska uppgifter som behövs |
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
139
Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672)
dels att 3 kap. 4 och 7 §§ skall ha följande lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 14 a §, av följande
lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
4
Gäldenären får behålla lön
och inkomst som vid utmätning
jämställs med lön, om beloppet
inte betalts ut vid konkursens
början, samt inkomst av sådant
slag som gäldenären förvärvar
därefter. Detta gäller dock inte i
den mån inkomsten, efter
skatteavdrag, uppenbart över-
stiger vad som behövs for
gäldenärens och hans familjs
underhåll samt for annan
underhållsskyldighet som
gäldenären har. Om rätten till
pension eller livränta är sådan
att den kan utmätas, får kon-
kursboet förfoga över den.
Vid som sägs om lön
tillämpas också i fråga om
periodiskt utgående ersättning
for utnyttjande av rätt till
litterärt eller konstnärligt verk
eller annat sådant.
Gäldenären är skyldig att
underrätta förvaltaren om sådan
inkomst som avses i första och
andra styckena. Vill förvaltaren
göra anspråk på inkomsten,
skall han underrätta arbets-
givare eller annan som skall
utge förmånen. Innan sådan
underrättelse har lämnats får
förfallet belopp betalas ut till
gäldenären.
§
Av lön eller annan ersättning
som kan utmätas enligt 7 kap. 1
§ utsökningsbalken får gälde-
nären behålla förbehållsbeloppet
enligt 6-7 §§ samma kapitel.
För att ta i anspråk ersättning
som överstiger förbehålls-
beloppet får förvaltaren för
konkursboets räkning hos krono-
fogdemyndigheten begära löne-
utmätning enligt 7 kap. ut-
sökningsbalken.
Att en pågående löneut-
mätning efter konkursutbrottet
kan fortsätta för konkursboets
räkning följer av 7 kap. 24 §
andra stycket utsökningsbalken.
140
Sedan beslut om konkurs har
meddelats, får egendom som
hör till konkursboet inte ut-
mätas för fordran hos gälde-
nären. Om det ändå sker, är
åtgärden utan verkan.
Sedan beslut om konkurs har
meddelats, får egendom som
hör till konkursboet inte utmätas
för fordran hos gäldenären, om
inte något annat följer av 7 kap.
24 § första stycket utsöknings-
balken. En utmätning som sker i
strid mot detta är utan verkan.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
7 kap.
14 a §
Att förvaltaren hos krono-
fogdemyndigheten kan begära
utmätning av lön eller annan
ersättning som avses i 7 kap. 1
§ utsökningsbalken framgår av 3
kap. 4 §.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
141
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning att 8 § skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Har ansökan gjorts hos en
kronofogdemyndighet som inte
är behörig, skall målet genast
överlämnas till en kronofogde-
myndighet, som enligt vad
handlingarna visar är behörig.
Även om den myndighet där
ansökan gjorts är behörig, får
målet överlämnas till annan
behörig kronofogdemyndighet,
om det inte utan avsevärd
olägenhet kan handläggas vid
den första myndigheten eller om
det av andra skäl är uppenbart
att ett överlämnande skulle
främja målets handläggning.
Ansökan anses gjord när den
kom in till den första
myndigheten.
8§
Har ansökan gjorts hos en
kronofogdemyndighet som inte
är behörig, skall målet genast
överlämnas till en kronofogde-
myndighet, som enligt vad
handlingarna visar är behörig.
Även om den myndighet där
ansökan gjorts är behörig, får
målet överlämnas till annan be-
hörig kronofogdemyndighet, om
det främjar målets hand-
läggning. Ansökan anses gjord
när den kom in till den första
myndigheten.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
142
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:295) om sjömansskatt
att 17 b och 18 §§ skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
17 b §
Belopp som sjömansskattenämnden fastställt till betalning eller som
avses i 17 a § andra stycket må indrivas i den ordning, som gäller i
fråga om skatt enligt uppbördslagen.
Införsel enligt 15 kap. utsök-
ningsbalken må äga rum vid
indrivning av sjömansskatt och
därå belöpande restavgift och
tilläggsavgift hos sjömannen och
i fall, som avses 777 § 7 mom.
andra stycket, hos redaren.
18 §
Har en redare, som inte har verkställt skatteavdrag, betalat skatt för
en sjöman, får redaren söka beloppet åter av sjömannen. Den redare
som vill söka beloppet åter av sjömannen skall till kronofogdemyn-
digheten ge in det kvitto som han har fått vid betalningen eller på annat
sätt styrka, att han har betalat skatten.
Kronofogdemyndigheten får
hos sjömannen driva in beloppet
i den ordning som gäller för
indrivning av skatt. Införsel får
dock inte beviljas. Sjömannen
skall betala restavgift på
beloppet enligt bestämmelserna i
14 § 2 mom.
Kronofogdemyndigheten får
hos sjömannen driva in beloppet
i den ordning som gäller för
indrivning av skatt. Vid
löneutmätning har fordringen
inte företrädesrätt enligt 7 kap.
16 § 3 utsökningsbalken. Sjö-
mannen skall betala restavgift på
beloppet enligt bestämmelserna i
14 § 2 mom.
Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
redarens regressfordran enligt första stycket.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
143
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän
forsäkring att 17 kap. 1 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
17 kap.
1 §
Har en ersättning enligt denna lag eller enligt en annan författning
betalats ut av en allmän försäkringskassa eller en erkänd arbets-
löshetskassa och beviljas senare en annan ersättning retroaktivt enligt
denna lag för samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen skall
den retroaktiva ersättningen minskas. Minskningen skall ske med det
belopp som överstiger vad som skulle ha utgetts om beslut om båda
ersättningarna hade förelegat samtidigt. Avräkningen mellan
ersättningarna skall därvid ske månadsvis.
Om någon i väsentlig mån har
fått sin försöijning genom
socialbidrag enligt 6 § social-
tjänstlagen (1980:620) får
socialnämnden från försäkrings-
kassan uppbära retroaktivt
beviljad periodisk ersättning
enligt denna lag, till den del den
motsvarar vad socialnämnden
har betalat ut till dennes samt
hans makes och minderåriga
barns försöijning för den tid
som den retroaktiva ersättningen
avser.
Om någon i väsentlig mån har
fått sin försöijning genom
socialbidrag enligt 6 § social-
tjänstlagen (1980:620) får
socialnämnden från försäk-
ringskassan uppbära retroaktivt
beviljad periodisk ersättning
enligt denna lag, till den del den
motsvarar vad socialnämnden
har betalat ut till dennes samt
hans makes och minderåriga
barns försöijning för den tid
som den retroaktiva ersättningen
avser. Skatteavdrag och beslut
om löneutmätning enligt
utsökningsbalken har företräde
framför sådan utbetalning till
socialnämnd.
I fråga om minskning av pension då livränta utgår enligt äldre
lagstiftning om yrkesskador gäller 2 §.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
144
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärdeskatt
att 48 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
48 §
Betalas inte skatt i behörig tid och ordning skall skatten och den
restavgift, som belöper på denna, drivas in.
Bestämmelserna i uppbörds-
lagen (1953:272) om indrivning,
avkortning och avskrivning samt
efterkrav gäller i tilllämpliga
delar i fråga om mervärdeskatt.
Införsel enligt 15 kap.
utsökningsbalken får äga rum
vid indrivning av mervärdeskatt
och restavgift på skatten.
Bestämmelserna i uppbörds-
lagen (1953:272) om indrivning,
avkortning och avskrivning samt
efterkrav gäller i tilllämpliga
delar i fråga om mervärdeskatt.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
145
10 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 49
Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349) att 9
kap. 3 § skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 kap.
3 §
En fordran på studiestöd kan inte överlåtas.
En fordran på studiehjälp eller
studiemedel får inte tas i
anspråk genom utmätning eller
införsel. Andra fordringar på
studiestöd kan utmätas och tas i
anspråk genom införsel i den
ordning och i den omfattning
som anges i 7 kap. och 15 kap.
utsökningsbalken.
En fordran på studiehjälp
eller studiemedel får inte tas i
anspråk genom utmätning.
Andra fordringar på studiestöd
kan tas i anspråk genom
löneutmätning enligt utsök-
ningsbalken.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
146
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:203) om kriminalvård i
anstalt att 45 § skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
45 §
Har intagen uppsåtligen förstört egendom som tillhör anstalten, får
ersättning härför tagas ut av medel som tillkommer honom enligt
44 § första stycket.
Arbetsersättning som för
intagens räkning innestår hos
kriminalvård smyndighet får ej
utmätas.
Arbetsersättning som för
intagens räkning innestår hos
kriminalvårdsmyndighet får ej
utmätas. Dock får arbetsersätt-
ningen dessförinnan utmätas
enligt reglema om löneutmät-
ning i utsökningsbalken.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
147
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:206) om
felparkeringsavgift att 13 § skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Om ej annat följer av denna
lag gäller uppbördslagen
(1953:272) i tillämpliga delar i
fråga om felparkeringsavgift.
Reglema om restavgift skall
dock inte tillämpas. Regeringen
får föreskriva avvikelser från
uppbördslagen, när det gäller
avkortning, avskrivning och det
administrativa förfarandet i
fråga om felparkeringsavgift.
Införsel enligt 15 kap.
utsökningsbalken får äga rum
vid indrivning av felparke-
ringsavgift.
Åläggande enligt 6 § andra s
efter den dag då överträdelsen sk
Föreslagen lydelse
§
Om ej annat följer av denna
lag gäller uppbördslagen
(1953:272) i tillämpliga delar i
fråga om felparkeringsavgift.
Reglema om restavgift skall
dock inte tillämpas. Regeringen
får föreskriva avvikelser från
uppbördslagen, när det gäller
avkortning, avskrivning och det
administrativa förfarandet i
fråga om felparkeringsavgift.
får ej utfärdas senare än ett år
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
148
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:339) om saluvagnsskatt
att 6 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6§
Vad i uppbördslagen (1953:272) stadgas om indrivning, avkortning
och avskrivning av skatt skall i tillämpliga delar gälla saluvagnsskatt.
Införsel enligt 15 kap.
utsökningsbalken får äga rum
vid indrivning av saluvagnsskatt
och restavgift.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
149
Härigenom föreskrivs i fråga om konsumentkreditlagen (1977:981) att
22 § skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
22 §
I fråga om handräckning och
verkställighet av dom, som
anges i 21 § tredje stycket, äger
i övrigt 12 § andra och tredje
styckena samt 74-18 §§ lagen
(1978:599) om avbetalningsköp
mellan näringsidkare m.fl.
motsvarande tillämpning.
Härvid skall hänvisningen i
16 § tredje stycket till 10 §
första stycket avse 18 § första
stycket denna lag.
Föreslagen lydelse
I fråga om handräckning och
verkställighet av dom, som
anges i 21 § tredje stycket, äger
i övrigt 12 § andra och tredje
styckena samt 75-18 §§ lagen
(1978:599) om avbetalningsköp
mellan näringsidkare m.fl.
motsvarande tillämpning.
Härvid skall hänvisningen i
16 § tredje stycket till 10 §
första stycket avse 18 § första
stycket denna lag.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
150
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:599) om
avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.,
dels att 14 § skall upphöra att gälla,
dels att 12 och 18 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Föreslagen lydelse
12 §
Ansökan om handräckning skall göras skriftligen. Den skall innehålla
uppgift om hur stor del av kreditfordringen som utestår obetald. Om
säljaren gör anspråk på dröjsmålsränta eller, i fall då avtalet innehåller
förbehåll som avses i 6 § andra stycket, ersättning för reparation eller
annan åtgärd beträffande varan, skall i ansökningen också uppges vad
säljaren fordrar i den delen. Vid ansökningen skall fogas styrkt avskrift
av den handling som anges i 11 §.
Utsökningsavgift skall förskotteras av sökanden, om
kronofogdemyndigheten begär det. Betalas inte förskott inom förelagd
tid, får handräckningen inställas.
I fråga om handräckning
enligt denna lag tillämpas be-
stämmelserna om verkställighet
i 16 kap. 10-12 §§ utsöknings-
balken.
I fråga om
enligt denna lag
stämmelsema om
i 16 kap. 10-12
ningsbalken.
handräckning
tillämpas be-
verkställighet
a §§ utsök-
18 §
Ansökan om verkställighet av dom varigenom köparen har förpliktats
återlämna vara som har sålts genom avbetalningsköp görs skriftligen
eller muntligen, varvid domen skall ges in.
I fråga om verkställigheten
tillämpas 74 § och, om ej annat
följer av domen, 75 §.
Beträffande talan mot krono-
fogdemyndighetens värdering
tillämpas 16 § andra och tredje
styckena.
I fråga om verkställigheten
tillämpas 75 §, om ej annat
följer av domen. Beträffande
talan mot kronofogdemyndig-
hetens värdering tillämpas 16 §
andra och tredje styckena.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
151
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:882) om säkerhet för
skattefordringar m.m. att 4 § skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Pant får tillgodogöras i den ordning
Borgen får genast utsökas.
Därvid gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna i uppbördslagen
(1953:272) om indrivning av
restförd skatt. Införsel får äga
rum om det är
som gäller för utmätt egendom.
Borgen får genast utsökas.
Därvid gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna i uppbördslagen
(1953:272) om indrivning av
restförd skatt.
medgivet beträffande den ford-
ran som säkerheten avser.
Om ett företagshypoteksbrev utgör säkerhet, får utmätning genast ske
i den egendom som omfettas av företagshypoteket, även när detta gäller
i annan näringsverksamhet än gäldenärens.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
152
Härigenom föreskrivs i fråga om bötesverkställighetslagen (1979:189)
att 7, 9 och 13 §§ skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7§
Indrivning inleds genom att den bötfällde avkrävs betalning, om ej
särskilda skäl finns att underlåta krav.
Kronofogdemyndigheten får
bevilja uppskov med betalningen
eller medge avbetalning. Mot
beslut angående uppskov eller
avbetalning får talan ej föras.
Den bötfallde får dock begära
prövning av beslutet i samband
med klagan över utmätning eller
införsel.
I den mån betalning inte kan
erhållas med tillämpning av
7 § eller lagen (1985:146) om
avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter, sker in-
drivning genom utmätning eller
införsel enligt vad som är sär-
skilt föreskrivet.
Kronofogdemyndigheten får
bevilja uppskov med betalningen
eller medge avbetalning. Mot
beslut angående uppskov eller
avbetalning får talan ej föras.
Den bötfällde får dock begära
prövning av beslutet i samband
med klagan över utmätning.
§
I den mån betalning inte kan
erhållas med tillämpning av
7 § eller lagen (1985:146) om
avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter, sker in-
drivning genom utmätning.
13 §
Mot kronofogdemyndighets förordnande enligt 12 § får åklagaren i
den ort där den bötfällde finns föra talan genom besvär hos tingsrätten
i samma ort. Besvärshandling skall ha kommit in till rätten inom tre
veckor från den dag då åklagaren fick del av beslutet. I ärendet äger
lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden motsvarande
tillämpning. Därvid skall i fråga om besvärshandlingen gälla vad som i
den lagen sägs om ansökan och skall vid annan handläggning än som
sägs i 3 eller 4 § samma lag rätten bestå av en lagfaren domare och
nämnd.
Mot kronofogdemyndighets
beslut att icke meddela förord-
nande enligt 12 § får talan ej
föras. Den bötfällde får dock
begära prövning av beslutet i
samband med klagan över ut-
mätning eller införsel.
Mot kronofogdemyndighets
beslut att icke meddela förord-
nande enligt 12 § far talan ej
föras. Den bötfällde får dock
begära prövning av beslutet i
samband med klagan över ut-
mätning.
153
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
154
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar att 17 och 22
§§ skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Om en uppdragsgivare har
innehållit ett belopp enligt 5 §
men inte betalat in detta i rätt
tid och ordning eller är betal-
ningsskyldig for ett belopp en-
ligt 12 §, får beloppet, sedan
beslut om betalningskyldighet
har meddelats, drivas in i den
ordning som gäller för indriv-
ning av skatt enligt uppbörds-
lagen (1953:272). Detsamma
gäller om en uppgiftsskyldig är
betalningsskyldig för ett belopp
enligt 13 §. Införsel enligt 15
kap. utsökningsbalken får äga
rum utom för belopp för vilket
betalningsskyldighet ålagts med
stöd av 12 §. Bestämmelserna i
uppbördslagen om avkortning,
avskrivning och antagande av
ackoidsförslag skall också till-
lämpas.
Föreslagen lydelse
17 §
Om en uppdragsgivare har
innehållit ett belopp enligt 5 §
men inte betalat in detta i rätt
tid och ordning eller är betal-
ningsskyldig för ett belopp en-
ligt 12 §, får beloppet, sedan
beslut om betalningskyldighet
har meddelats, drivas in i den
ordning som gäller för indriv-
ning av skatt enligt uppbörds-
lagen (1953:272). Detsamma
gäller om en uppgiftsskyldig är
betalningsskyldig för ett belopp
enligt 13 §. Löneutmätning med
företrädesrätt enligt 7 kap. 16 §
3 utsökningsbalken får äga rum
utom för belopp för vilket
betalningsskyldighet ålagts med
stöd av 12 §. Bestämmelserna i
uppbördslagen om avkortning,
avskrivning och antagande av
ackordsförslag skall också
tillämpas.
22 §
Den som i egenskap av företrädare för en uppdragsgivare, som är
juridisk person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att
betala in ett innehållet belopp i rätt tid och ordning är tillsammans med
uppdragsgivaren betalningsskyldig för beloppet och den restavgift som
belöper på detta. Betalningsskyldigheten får jämkas eller efterges om
det föreligger särskilda skäl.
155
Talan om att ålägga betal-
ningsskyldighet enligt första
stycket skall föras vid allmän
domstol. Talan får inte väckas
sedan uppdragsgivarens betal-
ningsskyldighet för beloppet har
bortfellit enligt lagen (1982:188)
om preskription av
skattefordringar m.m. Hos den
som som har blivit ålagd betal-
ningsskyldighet får indrivning
ske i den ordning som gäller för
indrivning av skatt enligt
uppbördslagen (1953:272). Där-
vid får införsel enligt 15 kap.
utsökningsbalken äga rum.
Talan om att ålägga betal-
ningsskyldighet enligt första
stycket skall föras vid allmän
domstol. Talan får inte väckas
sedan uppdragsgivarens betal-
ningsskyldighet för beloppet har
bortfellit enligt lagen (1982:188)
om preskription av
skattefordringar m.m. Hos den
som som har blivit ålagd betal-
ningsskyldighet får indrivning
ske i den ordning som gäller för
indrivning av skatt enligt
uppbördslagen (1953:272).
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Den som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt första stycket får
söka beloppet åter av den juridiska personen. Därvid skall be-
stämmelserna i 19 § tilllämpas.
Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
regressfordringar enligt tredje stycket.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
156
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:151) om punktskatter
och prisregleringsavgifter att 5 kap. 16 § skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
16 §
Betalas inte skatten i rätt tid och ordning skall den drivas in.
Bestämmelserna i uppbörds-
lagen (1953:272) om indrivning,
avkortning, avskrivning och
efterkrav gäller i tilllämpliga
delar for skatt enligt denna lag.
Be skattning smyndigheten
beslutar dock om avkortning
och kronofogdemyndigheten om
avskrivning av skatt. Införsel
enligt 15 kap. utsökningsbalken
får äga rum vid indrivning av
skatten.
Bestämmelserna i uppbörds-
lagen (1953:272) om indrivning,
avkortning, avskrivning och
efterkrav gäller i tilllämpliga
delar för skatt enligt denna lag.
Beskattningsmyndigheten
beslutar dock om avkortning
och kronofogdemyndigheten om
avskrivning av skatt.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
157
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare att 21 och 28 §§ skall ha följande
lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
21 §
Den som i egenskap av företrädare för en arbetsgivare, som är
juridisk person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har underlåtit att
betala arbetsgivaravgifter i den tid och ordning som följer av 4, 7 och 9
§§ är tillsammans med arbetsgivaren betalningsskyldig för beloppet
samt den restavgift och tilläggsavgift som belöper på detta.
Betalningsskyldigheten får jämkas eller efterges om det föreligger
särskilda skäl.
Talan om att ålägga betal-
ningsskyldighet skall föras vid
allmän domstol. Talan får inte
Talan om att ålägga betal-
ningsskyldighet skall föras vid
allmän domstol. Talan får inte
väckas sedan arbetsgivarens be-
talningsskyldighet för beloppet
har bortfallit enligt lagen
(1982:188) om preskription av
skattefordringar m.m. Hos den
som har blivit ålagd betalnings-
skyldighet får indrivning ske i
den ordning som gäller för
indrivning av skatt enligt
uppbördslagen (1953:272). Där-
vid får införsel enligt 15 kap.
utsökningsbalken äga rum.
väckas sedan arbetsgivarens
betalningsskyldighet för be-
loppet har bortfallit enligt lagen
(1982:188) om preskription av
skattefordringar m.m. Hos den
som har blivit ålagd betal-
ningsskyldighet får indrivning
ske i den ordning som gäller för
indrivning av skatt enligt upp-
bördslagen (1953:272).
Den som fullgjort sin betalningsskyldighet enligt första stycket får
söka beloppet åter av arbetsgivaren. Därvid skall bestämmelserna i 76 §
uppbördslagen tillämpas.
Bestämmelserna i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
regressfordran enligt tredje stycket.
28 §
Har arbetsgivaravgifter inte betalats i den tid och ordning som är
föreskriven i denna lag för betalning av sådan avgift eller som har
bestämts enligt 7 §, eller 30 §, utgår restavgift och tilläggsavgift enligt
58 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272). Därvid skall bestämmelserna i
58 § 2 mom. första stycket samma lag tillämpas.
158
Uppbördslagens bestämmelser
om indrivning, avkortning,
avskrivning och antagande av
ackord sförslag skall också
tillämpas i fråga om belopp på
vilket denna lag är tillämplig.
Införsel enligt 15 kap.
utsökningsbalken får äga rum.
Uppbördslagens bestämmelser Prop. 1994/95:49
om indrivning, avkortning, Bilaga 2
avskrivning och antagande av
ackordsförslag skall också
tillämpas i fråga om belopp på
vilket denna lag är tillämplig.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
159
Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1988:327) att
66 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
66 §
Betalas inte skatten i rätt tid skall den drivas in.
Bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272) om indrivning,
avkortning och avskrivning gäller även skatt enligt denna lag. Vad som
sägs i 58 § 2 mom. första stycket och 67 § första stycket uppbördslagen
om skattemyndighet skall därvid i stället gälla beskattningsmyndigheten.
Fordonsskatt som skulle ha betalats men inte har erlagts får avkortas
genom automatisk databehandling på grundval av uppgifter i
bilregistret. Vid återbetalning av skatt skall avräknas endast sådan till
betalning förfallen fordonsskatt eller kilometerskatt som inte erlagts,
restavgift och skattetillägg som belöper på sådan skatt, förseningsavgift
enligt 48 § samt sådana avgifter enligt bilregisterkungörelsen (1972:599)
som uppbärs i samband med uppbörd av vägtrafikskatt. I fråga om
avräkningen skall 37, 38, 45 och 84 §§ tillämpas.
Införsel enligt 15 kap.
utsökningsbalken får äga rum
vid indrivning av skatten.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
160
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:471) om
investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten att 10 § skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
10 §
På framställning av skatte-
myndigheten skall investerings-
skatt, som inte har betalats inom
av skattemyndigheten angiven
tid, indrivas i den ordning som
föreskrivs i uppbördslagen
(1953:272) om indrivning av
restförd skatt. Därvid utgår
restavgift enligt 58 § 1 mom.
första stycket nämnda lag.
Införsel enligt 15 kap.
utsökningsbalken får äga rum
vid indrivning av
investeringsskatt eller restavgift.
På framställning av skatte-
myndigheten skall investerings-
skatt, som inte har betalats inom
av skattemyndigheten angiven
tid, indrivas i den ordning som
föreskrivs i uppbördslagen
(1953:272) om indrivning av
restförd skatt. Därvid utgår
restavgift enligt 58 § 1 mom.
första stycket nämnda lag.
När särskilda omständigheter föranleder det, får skattemyndigheten
meddela befrielse från skyldighet att betala restavgift. Därvid skall
bestämmelserna i 58 § 2 mom. första stycket uppbördslagen tillämpas.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
161
11 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 49
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt for utomlands bosatta att 22 § skall upphöra att gälla.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
162
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. att 24 § skall upphöra
att gälla.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
163
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1488) om handläggning
av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret att 3 §
skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Fordran på familjebidrag får
inte överlåtas och inte heller tas
i anspråk genom utmätning eller
införsel.
Föreslagen lydelse
§
Fordran på familjebidrag får
inte överlåtas och inte heller tas
i anspråk genom utmätning.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
164
Yttranden över RSV Rapport 1992:1 har till Justitiedepartementet
avgetts av Justitiekanslem, Domstolsverket, Rättshjälpsmyndigheten,
Kriminalvårdsstyrelsen, Datainspektionen, Överbefälhavaren, Social-
styrelsen, Riksförsäkringsverket, Konsumentverket, Centrala studie-
stödsnämnden, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Svea hovrätt,
Riksdagens ombudsmän, Försvarets civilförvaltning, Skattemyndigheten
i Malmöhus län, Kronofogdemyndigheten i Stockholms län, Juridiska
fekultetsnämnden vid Stockholms universitet, Sveriges advokatsamfund,
Tjänstemännens centralorganisation, JUSEK, Svenska Arbetsgivare-
föreningen, Svenska Bankföreningen, Sparbankernas bank, Föreningen
Sveriges kronofogdar, Ackordscentralen i Stockholm, Konkursförvaltar-
kollegiemas förening, Arbetslöshetskassornas Samorganisation, Finans-
bolagens förening, Svenska Inkassoföreningen, Socialtjänstlags-
utredningen (dir. 1991:50) och Göteborgs konsumentnämnd.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 3
165
Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken
dels att 15 kap. skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 3 §, 3 kap. 4, 22 och 23 §§, 4 kap. 8-11,
33 och 36 §§, 7 kap., 13 kap. 1 §, 16 kap. 5 §, 17 kap. 3 och 6-8 §§
samt 18 kap. 7, 12 och 16 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i balken skall införas elva nya paragrafer, 4 kap. 1 a,
9 a-9 g och 13 a §§, 13 kap. 14 a § och 16 kap. 12 a §, samt närmast
före 4 kap. 36 § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
1 kap.
1 §
Denna balk är tillämplig i fråga om verkställighet av dom eller annan
exekutionstitel, som innefattar betalningsskyldighet eller annan för-
pliktelse, samt i fråga om verkställighet av beslut om kvarstad eller an-
nan liknande säkerhetsåtgärd.
Verkställighet som avser betal-
ningsskyldighet sker genom utmät-
ning eller införsel. Verkställighet
som avser annan förpliktelse eller
säkerhetsåtgärd sker i den ordning
som anges i 16 kap.
Verkställighet som avser betal-
ningsskyldighet sker genom utmät-
ning. Verkställighet som avser an-
nan förpliktelse eller säkerhetsåt-
gärd sker i den ordning som anges
i 16 kap.
2 kap.1
3 §
Ansökan skall göras hos den
kronofogdemyndighet som är be-
hörig enligt bestämmelserna i
4 kap. 8 §, 75 kap. 7 § eller
16 kap. 1 eller 10 §.
Ansökan skall göras hos den
kronofogdemyndighet som är be-
hörig enligt bestämmelserna i
4 kap. 8 § eller 16 kap. 1 eller
10 §.
Vid tillämpning av denna balk skall med svarandens hemvist förstås
den ort där han är bosatt samt, beträffande dödsbo, den ort där den
döde senast var bosatt och, beträffande annan juridisk person, den ort
som enligt 10 kap. rättegångsbalken grundar domstols behörighet i
tvistemål i allmänhet.
3 kap.
4§
Dom som ej har vunnit laga kraft får verkställas i fäll och under
villkor som anges i 5-9 §§.
Senaste lydelse 1993:893.
166
Om hinder mot att utmätt egen-
dom säljs eller influtna medel be-
talas ut finns bestämmelser i
8 kap. 4 §, 13 kap. 14 § och
75 kap. 22 §.
Bestämmelser om hinder mot att Prop. 1994/95:49
utmätt egendom säljs eller Bilaga 4
influtna medel betalas ut finns i
8 kap. 4 § samt 13 kap. 7 och
14 §§.
Upphävs exekutionstitel, skall
sökt verkställighet omedelbart in-
ställas. Redan vidtagen åtgärd för
verkställighet skall såvitt möjligt
återgå. Sådan återgång skall ske
genast, om ej annat har förord-
nats. I mål om utmätning eller
införsel skall dock vidtagen åtgärd
ej utan särskilt förordnande återgå
förrän det avgörande varigenom
exekutionstiteln har upphävts har
vunnit laga kraft.
I mål om utmätning eller införsel
skall kronofogdemyndigheten på
begäran utsöka vad borgenären
skall betala tillbaka. Härvid får
ställd säkerhet tagas i anspråk. I
annat mål skall myndigheten på
begäran återställa besittning eller
annat förhållande som har rubbats,
om hinder ej möter.
Sökanden är även skyldig att ei
genom verkställigheten.
§
Upphävs en exekutionstitel, skall
sökt verkställighet omedelbart in-
ställas. Redan vidtagen åtgärd för
verkställighet skall såvitt möjligt
återgå. Sådan återgång skall ske
genast, om inte annat har förord-
nats. I mål om utmätning skall
dock vidtagen åtgärd inte utan sär-
skilt förordnande återgå förrän det
avgörande varigenom exekutions-
titeln har upphävts har vunnit laga
kraft.
I mål om utmätning skall krono-
fogdemyndigheten på begäran ut-
söka vad borgenären skall betala
tillbaka. Härvid får ställd säkerhet
tas i anspråk. I annat mål skall
myndigheten på begäran återställa
besittning eller annat förhållande
som har rubbats, om hinder inte
möter.
itta skada som svaranden har lidit
23 §
Bestämmelserna i 3-13 och 15-20 §§ samt 22 § första stycket tredje
och fjärde meningarna och andra och tredje styckena gäller ej i allmänt
mål.
Dom eller beslut, varigenom någon har dömts att utge böter eller vite
eller har ålagts sådan särskild rättsverkan av brott som innefattar betal-
ningsskyldighet, får ej verkställas förrän domen eller beslutet har vunnit
laga kraft. Annan exekutionstitel i allmänt mål får verkställas innan den
har vunnit laga kraft, om det är särskilt föreskrivet.
Exekutionstitel i allmänt mål
verkställs såsom lagakraftägande
dom. I stället för vad som sägs i
22 § första stycket tredje och
fjärde meningarna gäller att åter-
gång av utmätning eller införsel
skall ske genast, när exekutions-
titeln har upphävts.
Exekutionstitel i allmänt mål
verkställs såsom lagakraftägande
dom. I stället för vad som sägs i
22 § första stycket tredje och
fjärde meningarna gäller att åter-
gång av utmätning skall ske
genast, när exekutionstiteln har
upphävts.
167
4 kap.
7a§
Om någon på grund av under-
hållsskyldighet enligt lag på sär-
skilda tider skall betala bidrag till
make, förutvarande make, eget
barn eller annans barn, skall ut-
mätningen avse samtliga vid verk-
ställighetstillfallet förfallna bidrag.
Sökanden kan dock begära att
verkställigheten skall begränsas till
vissa bidragsbelopp.
Utmätning får inte ske för
underhållsbidrag enligt äkten-
skapsbalken och föräldrabalken
sedan tre år har förflutit från den
ursprungliga förfallodagen.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
8 §2
Frågor om utmätning prövas av kronofogdemyndigheten i det län där
gäldenären har sitt hemvist, där egendom som tillhör gäldenären finns
eller där verkställighet annars lämpligen kan ske.
Frågor om utmätning av lön
eller annan förmån som avses i
7 kap. prövas, om gäldenären inte
har hemvist här i landet, av kro-
nofogdemyndigheten i det län där
arbetsgivaren eller någon annan
som ger ut förmånen finns.
Har utmätning sökts hos kronofogdemyndighet som ej är behörig en-
ligt första eller andra stycket, får myndigheten likväl i brådskande fell
vidtaga åtgärd som avses i 6 kap. 12 § innan målet enligt 2 kap. 4 §
första stycket överlämnas till kronofogdemyndighet som är behörig.
Frågor om utmätning av lön
eller annan förmån som avses i
7 kap. prövas, om gäldenären inte
har hemvist här i landet, av Kro-
nofogdemyndigheten i Stockholms
län.
9§
Ett mål om utmätning handläggs
under ett år från dagen för an-
sökan. Målet kan under handlägg-
ningstiden vara föremål för ut-
redning, verkställighet eller bevak-
ning. Vid utmätning för ett kon-
kursbos räkning enligt 7 kap. 19 §
handläggs dock målet under kon-
kursen utan tidsbegränsning.
Pågår vid utgången av ettårspe-
rioden utmätning av lön för under-
2 Senaste lydelse 1993:893.
168
hållsbidrag som avses i 1 a §, Prop. 1994/95:49
skall målet handläggas under Bilaga 4
ytterligare en ettårsperiod.
Försätts gäldenären i konkurs,
avbryts handläggningen av målet,
såvida inte utmätning av lön pågår
för en fordran som avser under-
hållsbidrag med företrädesrätt en-
ligt 7 kap. 14 § första stycket 1
eller utmätning skall ske för ett
konkursbos räkning enligt 7 kap.
19 §.
9§
Kronofogdemyndigheten skall i
den utsträckning som påkallas av
ansökningens innehåll, gälde-
närens förhållanden och övriga
omständigheter undersöka huru-
vida gäldenären har utmätningsbar
egendom.
9a §
Sökanden kan under de sista sex
månaderna av handläggningstiden
begära att handläggningen skall
fortsätta under ytterligare en ett-
årsperiod (fömyelseansökan). En
fömyelseansökan får göras ett
obegränsat antal gånger.
9b§
Utmätt gods får säljas och
influtna medel redovisas trots att
handläggningstiden löpt ut eller
handläggningen avbrutits enligt 9
§. Detsamma gäller i fråga om
åtgärd mot arbetsgivare enligt 7
kap. 21 §.
9c§
Om en ansökan avser utmätning
utan inskränkning, skall kronofog-
demyndigheten i den utsträckning
som påkallas av ansökans inne-
håll, gäldenärens förhållanden och
övriga omständigheter utreda
gäldenärens anställnings- och
inkomstförhållanden samt under-
söka om gäldenären har utmät-
ningsbar egendom (fullständig till-
gångsundersökning).
9d§
Om en ansökan om utmätning
avser endast lön eller annan för-
mån som avses i 7 kap. 1 § och
169
fordringar som avses i 1 § lagen
(1985:146) om avräkning vid åter-
betalning av skatter och avgifter,
skall kronofogdemyndigheten utre-
da gäldenärens anställnings- och
inkomstförhållanden (begränsad
tillgångsundersökning).
§
Sökanden kan under handlägg-
ningstiden begära att kronofogde-
myndigheten skall göra sådan
tillgångsundersökning som avses i
9 c eller 9 d § (kompletterande
tillgångsundersökning). En sådan
begäran får upprepas ett obegrän-
sat antal gånger.
9f§
Om kronofogdemyndigheten får
kännedom om att gäldenären har
utmätningsbar lös egendom, skall
den utmätas även om ansökan om
utmätning begränsats enligt 9 d §.
Fordringar som avses i 1 § lagen
(1985:146) om avräkning vid
återbetalning av skatter och av-
gifter skall alltid utmätas.
Särskilda föreskrifter om
utmätning av fast egendom,
registrerat skepp, registrerat
luftfartyg eller intecknade
reservdelar till luftfartyg finns i
4 kap. 5 §.
9g§
Kronofogdemyndigheten skall i
förekommande fall snarast efter
genomförd utredning underrätta
sökanden om att utmätning av lön
inte kan ske eller att gäldenären
saknar tillgångar till föll betalning
av utmätningsfordringen.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
170
10 §3
Utmätning i enskilt mål skall ske så snart som möjligt efter det att be-
hövliga handlingar har kommit in till kronofogdemyndigheten.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
Om sökanden i enskilt mål
medger uppskov med utmätningen
och om uppskovet varar över sex
månader från dagen för ansökan,
är ansökan förfallen. Om sökan-
den medger uppskov fler än två
gånger, är ansökan också för-
fallen.
Om sökanden i enskilt mål
medger uppskov med utmätningen
och om uppskovet varar över två
månader, är ansökan förfallen.
Om sökanden medger uppskov fler
än två gånger under en ettårig
handläggningsperiod, är ansökan
också förfellen. Under uppskovs-
tiden tillämpas 9 f andra stycket
och 11 §§.
Bestämmelser om indrivning i
allmänt mål finns i lagen
(1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m.
11 §
Har två eller flera sökt utmätning mot samma gäldenär, skall ut-
mätning för fordringarna ske samtidigt, om ej utmätning för någon av
fordringarna därigenom fördröjs oskäligt.
Bestämmelserna i 75 kap. 16 §
första stycket om jämkning av un-
derhållsbidrag vid införsel har
motsvarande tillämpning vid
utmätning.
Bestämmelserna i 7 kap. 17 §
första stycket om jämkning av un-
derhållsbidrag vid utmätning av
lön tillämpas även vid annan
utmätning.
13 a §
Under den tid då varken utred-
ning eller verkställighet pågår,
skall kronofogdemyndigheten be-
vaka målet. Under bevaknings-
tiden tilllämpas 9f och 11 §§.
33 §
Om det genom rättegång eller på annat sätt blir utrett att utmätt egen-
dom tillhörde tredje man, skall utmätningen hävas, såvida ej tredje man-
nen efter föreläggande har förlorat sin rätt mot sökanden. Har egendo-
men sålts, gäller hävandet av utmätningen endast rätten till influtna me-
del.
Utmätning skall också hävas, om Utmätningen skall också hävas,
försäljning av egendomen eller in- om försäljning av egendomen eller
171
Senaste lydelse 1993:893.
drivning av utmätt fordran ej kan indrivning av utmätt fordran inte Prop. 1994/95:49
antagas ge ett överskott som gör kan antas ge ett överskott som gör Bilaga 4
åtgärden försvarlig. åtgärden försvarlig eller om ford-
ringsanspräket kan antas bli till-
godosett genom utmätning av lön
under handläggningsperioden.
Särskild bestämmelse om allmänna mål
36 §'
Bestämmelserna i 9-10 och 13 a
§§ tillämpas inte i allmänna mål.
Bestämmelser om indrivning i
allmänna mål finns i lagen
(1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m.
7 kap. Utmätning av lön m.m.
Allmänna bestämmelser
1 §5
Bestämmelserna i detta kapitel gäller i fråga om utmätning av
1. arbetstagares lön, vare sig den utgår som tidlön, ackordslön,
provision eller annan gottgörelse,
2. annan ersättning för arbetsinsats av gäldenären, om dennes
ställning är jämförlig med en arbetstagares,
3. belopp som utgår som pen-
sion eller livränta,
4. sjukpenning, föräldrapenning-
förmåner, rehabiliteringspenning,
ersättning enligt lagen (1988:1465)
om ersättning och ledighet för när-
ståendevård och annan ersättning
som utgår på grund av sjukdom,
smitta, olycksfall, utbildning, ar-
betslöshet, värnpliktstjänstgöring
3. periodiskt vederlag för ut-
nyttjande av patent, rätt till
litterärt eller konstnärligt verk
eller annan sådan rättighet eller
för överlåtelse av rörelse,
4. belopp som utgår som pension
eller livränta,
5. sjukpenning, föräldrapenning-
förmåner, rehabiliteringspenning,
ersättning enligt lagen (1988:1465)
om ersättning och ledighet för när-
ståendevård och annan ersättning
som lämnas på grund av sjukdom,
smitta, olycksfall, utbildning, ar-
betslöshet, värnpliktstjänstgöring
4 Förutvarande 36 § upphävd genom 1993:893.
5 Senaste lydelse 1991:1989.
172
eller annan tjänstgöring som er-
sätts med samma eller liknande
förmåner som värnpliktstjänst-
göring, allt i den mån ersättningen
inte avser att kompensera för sär-
skilt angivna kostnader eller skall
återbetalas.
Bestämmelserna i detta kapitel
är ej tillämpliga när gäldenären är
dödsbo eller annan juridisk per-
son.
För vissa fall när skälig lön ej
utgår för gäldenärens arbete
gäller enligt 18 § särskilda
bestämmelser.
eller annan tjänstgöring som er-
sätts med samma eller liknande
förmåner som värnpliktstjänst-
göring, allt i den utsträckning
ersättningen inte avser att
kompensera för särskilt angivna
kostnader eller skall återbetalas.
Bestämmelserna i detta kapitel är
inte tillämpliga när gäldenären är
dödsbo eller annan juridisk per-
son.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
2§
Vad som föreskrivs om ut-
mätning av lön gäller även utmät-
ning av annan förmån som avses i
1 §, om ej annat anges. Bestäm-
melser om arbetsgivare gäller
därvid den som utger förmånen.
Vad som föreskrivs om ut-
mätning av lön gäller även utmät-
ning av annan förmån som avses i
1 §, om inte annat anges. Bestäm-
melser om arbetsgivare gäller
därvid den som utger förmånen.
Villkor för utmätning
Lön som innestår hos arbets-
givaren får utmätas genom att ar-
betsgivaren åläggs att innehålla
och tillställa kronofogdemyndig-
heten viss del. Beslut om utmät-
ning får meddelas beträffande lön
som förfaller under viss i beslutet
angiven tid eller beträffande viss
lönepost.
4§
Lön får tagas i anspråk genom
utmätning endast i den mån lönen
uppenbart överstiger vad som be-
hövs for gäldenärens och hans
familjs underhåll samt till full-
görande av underhållsskyldighet
som i övrigt åvilar honom. Om
utmätningen avser ackordslön,
Lön som innestår hos arbets-
givaren får utmätas genom att ar-
betsgivaren åläggs att innehålla
och betala ut en viss del av lönen
till kronofogdemyndigheten . Be-
slutet om utmätning får avse fram-
tida utbetalningar av lön eller viss
lönepost.
Utmätning av lön skall ske en-
dast om det är försvarligt med
hänsyn till det belopp som kan
beräknas flyta in.
Lön får tas i anspråk genom
utmätning endast till den del den
överstiger vad gäldenären behöver
för sitt eget underhåll och famil-
jens behov samt till fullgörande av
betalningsskyldighet mot annan
som vid utmätning av lön har
bättre rätt till lönen. Vid
173
provision eller annan ersättning
som innestår för längre tid än en
månad, skall särskild hänsyn tagas
till detta förhållande.
5
Utmätning får ej under ett och
samma kalenderår tillämpas sam-
manlagt längre tid än sex måna-
der Utmätning får ej heller under
två kalenderår efter varandra ske
så att lönen i en följd eller utan
större uppehåll tas i anspråk un-
der längre tid än sex månader.
Det bör om möjligt undvikas att
lönen tas i anspråk under gälde-
närens semester eller i omedelbar
anknytning till denna.
Första stycket är ej tillämpligt
vid utmätning av ackordslön,
provision eller annan ersättning
som innestår för längre tid än en
månad. Meddelas i annat fall
beslut om utmätning beträffande
viss lönepost, skall beslutet vid
tillämpning av första stycket anses
gälla den tid på vilken den posten
belöper.
Om belopp som utgår som
pension eller livränta förfaller med
längre mellanrum än en månad,
får utmätning därav ej ske i vidare
mån än om beloppen hade förfallit
månadsvis.
6
Ersättning som utgår i stället för
semester och innestår hos ar-
betsgivaren får ej i något fall ut-
mätas utan gäldenärens med-
givande i målet. Detta gäller även
semestermedel som av arbets-
utmätning för underhållsbidrag
med företrädesrätt enligt 14 §
första stycket 1 skall även be-
talningsskyldighet mot annan som
har lika rätt som sökanden beak-
tas.
Om utmätningen avser ackords-
lön, provision eller annan ersätt-
ning som innestår för längre tid än
en månad, skall särskild hänsyn
tas till detta förhållande.
§
Den del av lönen som inte får
tas i anspråk genom utmätning
(förbehållsbeloppet) bestäms med
ledning av ett normalbelopp, som
för kalenderår utgör för ensam-
stående 43 800 kronor, för sam-
manlevande makar och därmed
jämställda 72 360 kronor och för
vaije barn 23 240 kronor till och
med det kalenderår barnet fyller
6 år. För äldre barn är normal-
beloppet 26 750 kronor.
Normalbeloppen skall varje nytt
kalenderår multipliceras med ett
jämförelsetal som anger för-
hållandet mellan det allmänna
prisläget i oktober månad före-
gående år och prisläget i oktober
1993. Normalbeloppen skall anses
innefatta alla vanliga levnadskost-
nader utom bostadskostnad, som
beräknas särskilt och läggs till
normalbeloppen.
Normalbeloppen fastställs av re-
geringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
§
Utmätning av lön för under-
hållsbidrag som omfattas av
4 kap. 1 a § får ske endast om
bidragsbeloppet utestår obetalt
eller om gäldenären vid två eller
flera tillfällen under de senaste två
174
givaren har betalats till särskild åren före utmätningsbeslutet har Prop. 1994/95:49
kassa och innestår hos denna. underlåtit att betala i rätt tid och Bilaga 4
det finns anledning att anta att
detta skall upprepas.
Utmätning får dock inte ske för
annat bidragsbelopp än sådant
som är förfallet när verkställighet
skall ske eller som förfaller näst
därefter.
Förfarandet
7
Innan beslut om utmätning med-
delas skall gäldenären beredas till-
fälle att yttra sig, om det kan ske
utan avsevärd tidsutdräkt. Gälde-
nären behöver dock ej höras när
han byter anställning och beslut
skall meddelas om utmätning hos
den nye arbetsgivaren, om ej sär-
skilda skäl föreligger.
8
Kronofogdemyndigheten bestäm-
mer dels hur mycket som högst får
innehållas vid varje avlöningstill-
falle (utmätningsbeloppet), dels
det belopp som enligt 4 § skall för-
behållas gäldenären (det utmät-
ningsfria beloppet).
Är det fråga om utmätning av
sjukpenning eller annan dagersätt-
ning som avses i 1 § första stycket
4, bestäms utmätningsbeloppet och
det utmätningsfria beloppet per
dag.
§
Innan ett beslut om utmätning
meddelas, skall gäldenären ges
tillfälle att yttra sig, om det inte
avsevärt skulle fördröja handlägg-
ningen. Om det inte finns särskilda
skäl för det, behöver gäldenären
dock inte höras när han byter
anställning och beslut skall
meddelas om utmätning hos den
nye arbetsgivaren.
§
Vid utmätning av lön skall
kronofogdemyndigheten bestämma
dels hur mycket som högst får
innehållas vid vaije avlönings-
tillfälle (utmätningsbeloppet), dels
förbehållsbeloppet. I stället för att
fastställa ett utmätningsbelopp får
myndigheten bestämma att all lön
som överstiger förbehållsbeloppet
skall tas i anspråk.
Vid utmätning av sjukpenning
eller annan dagersättning som
avses i 1 § första stycket 5, be-
stäms utmätningsbeloppet och för-
behållsbeloppet per dag. Om
sådan ersättning betalas ut för
mer än en dag, skall utmätnings-
belopp och förbehållsbelopp för
samtliga dagar som ingår i ersätt-
ningsperioden räknas samman.
175
8 a §6
När sjukpenning eller annan
dagersättning som avses i 1 §
första stycket utges för mer än en
dag, skall utmätnings be loppen och
de utmätningsfria beloppen räknas
samman för samtliga dagar som
ersättningsperioden omfattar.
9
Om särskilda skäl föreligger, får
kronofogdemyndigheten ålägga ar-
betsgivaren att anpassa sättet för
lönens utbetalande så att utmät-
ning kan verkställas i därför läm-
pad ordning.
Vid utmätning för ett engångs-
belopp som avser underhållsbidrag
med företrädesrätt enligt 14 §
första stycket 1 skall kronofogde-
myndigheten vid behov fördela
beloppet på särskilda poster efter
vad som är skäligt med hänsyn till
den tid som beloppet är avsett för
och övriga omständigheter. De
särskilda posterna anses vid
utmätningen förfallna enligt vad
som bestämts vid fördelningen. .
§
Om det finns särskilda skäl, får
kronofogdemyndigheten ålägga ar-
betsgivaren att anpassa sättet för
löneutbetalningen så att utmät-
ningen kan verkställas i avsedd
ordning.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
10
Beslut om utmätning skall
ändras, om anledning föreligger.
Innan ändring beslutas skall den
part som ändringen går emot be-
redas tillfälle att yttra sig, om ej
det är uppenbart obehövligt eller
beslutet ej kan uppskjutas.
§
Ett beslut om utmätning skall
ändras, om det finns anledning till
det. Innan en ändring som är till
nackdel för gäldenären beslutas,
skall denne ges tillfälle att yttra
sig, om det inte är uppenbart
obehövligt eller beslutet inte kan
uppskjutas.
Ett beslut om utmätning för
underhållsbidrag med företrädes-
rätt enligt 14 § första stycket 1
skall hävas, om gäldenären
betalar förfallna bidrag och
uppkomna förrättningskostnader
och det finns anledning att anta
att gäldenären även i framtiden
fullgör bidragsskyldigheten.
11 §
Kronofogdemyndigheten får på
begäran av sökanden eller
gäldenären bevilja anstånd under
pågående utmätning av lön. På
6 Införd genom 1987:372.
176
begäran av gäldenären får anstånd Prop. 1994/95:49
dock beviljas endast om sökanden Bilaga 4
medger det eller om det finns
särskilda skäl.
11 §
Kronofogdemyndigheten skall
underrätta arbetsgivaren angående
beslut om utmätning och i fråga
som avses i 9 eller 10 §.
12 §
Kronofogdemyndigheten skall
underrätta arbetsgivaren om ett be-
slut om utmätning och i fråga som
avses i 9-11 §§.
13 §7
Utmätningen medför förmånsrätt
när det belopp som skall inne-
hållas har förfallit till betalning.
När sjukpenning eller annan dag-
ersättning som avses i 1 § första
stycket 4 utges for mer än en dag,
skall ersättningen anses ha förfallit
till betalning med utmätnings-
beloppet varje dag som ersätt-
ningsperioden omfattar.
Företrädesordning
Utmätning av lön medför för-
månsrätt när det belopp som skall
innehållas har förfallit till be-
talning.
När sjukpenning eller annan dag-
ersättning som avses i 1 § första
stycket 5 utges för mer än en dag,
skall ersättningen anses ha förfallit
till betalning med utmätnings-
beloppet vaije dag som ersätt-
ningsperioden omfattar.
14 §
Vid utmätning av lön har
följande fordringar i nämnd
ordning företräde framför andra
fordringsanspråk:
1. fordran som avser under-
hållsbidrag enligt äktenskaps-
balken och föräldrabalken,
2. konkursbos fordran på
gäldenärens lön enligt 3 kap. 4 §
konkurslagen (1987:672), om
lönen innehållits under konkursen,
3. fordran som avses i 2 § lagen
(1993:891) om indrivning av stat-
ligafordringar m.m.
Företrädesrätten enligt första
stycket 1 gäller även sådant
utländskt underhållsbidrag som får
7 Senaste lydelse 1987:372.
177
12 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 49
verkställas i Sverige, om bidrags- Prop. 1994/95:49
fordringen vid verkställighets- Bilaga 4
tillfället inte är äldre än tre år.
Företrädesordning
12 §
Skatteavdrag har företräde
framfor utmätning. Om förhållan-
det mellan införsel och utmätning
finns bestämmelser i 15 kap. 16
och 17§§.
15 §
Avdrag för preliminär skatt har
företräde framför utmätning av
lön. Utmätning för underhålls-
bidrag med företrädesrätt enligt
14 § första stycket 1 och
förrättningskostnadema i mälet
har företräde framför avdrag för
kvarstående skatt. Vid utmätning
av lön för annan fordran har
avdraget för kvarstående skatt
företräde. En fordran enligt 14 §
första stycket 1 har företräde
framför förrättningskostnadema i
målet.
16 §
Vid samtidig utmätning för flera
underhållsbidrag med företrädes-
rätt enligt 14 § första stycket 1
skall det innehållna beloppet
fördelas efter de löpande
bidragens storlek. Om mer än som
svarar mot de löpande bidragen
har utmätts, har bidrag som har
stått ute längre företräde vid
fördelningen av det överskjutande
beloppet.
En delbetalning som flyter in på
en viss underhållsberättigads
fordran avräknas i första hand på
den fordran som har stått ute
längst. Dock får belopp inte av-
räknas på en fordran som är äldre
än tre år.
17 §
Bor gäldenären varaktigt till-
sammans med sin make och över-
stiger underhållsbidrag till maken
eller till makarnas bam vad som
skäligen bör tillkomma den under-
hållsberättigade, får bidraget vid
178
14 1
Har beslut om utmätning för viss
fordran meddelats beträffande be-
lopp som utgår som pension eller
livränta och blir därefter rättig-
heten som sådan utmätt för annan
fordran, skall den senare utmät-
ningen anses ha skett även för
obetald del av den förra ford-
ringen.
tillämpningen av 14 och 16 §§
jämkas med hänsyn till annan
fordran för vilken utmätning sker
samtidigt. Om det finns särskilda
skäl, får sådan jämkning ske även
av annat underhållsbidrag, om
detta överstiger vad som skäligen
behövs för den underhållsbe-
rättigades försörjning.
Har gäldenären rätt till avdrag
på underhållsbidrag enligt 7 kap.
4 § föräldrabalken, får belopp som
på grund av det tillgodoräknas ho-
nom inte tas i anspråk genom ut-
mätning för fordran, som till-
kommer annan än den under-
hållsberättigade eller någon som
har inträtt i dennes rätt.
18 §
Har utmätning för fordran med
företrädesrätt enligt 14 § beviljats
i förmån som avses i 1 § första
stycket 3 eller 4 och blir därefter
rättigheten som sådan utmätt för
annan fordran, har den förra
fordringen företräde till betalning
ur vad som inflyter till följd av
den senare utmätningen. I fråga
om underhållsbidrag med före-
trädesrätt enligt 14 § första stycket
1 gäller detta i fråga om bidrags-
belopp som har förfallit till be-
talning når beslutet om utmätning
av rättigheten meddelas eller
förfaller näst därefter.
Har utmätning beviljats i förmån
som avses i 1 § första stycket 3
eller 4 för någon annan fordran
än som avses i 14 § första stycket
och blir därefter rättigheten som
sådan utmätt för ytterligare
fordran, skall den senare utmät-
ningen anses ha skett även för den
obetalda delen av den förra
fordringen.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
179
15§
Försätts gäldenären i konkurs,
får beslut om utmätning ej
tillämpas beträffande lön som för-
faller under konkursen.
19 §
Även om gäldenären är i konkurs
får utmätning enligt detta kapitel
ske för fordran, som avser under-
hållsbidrag med företrädesrätt
enligt 14 § första stycket 1, och
för konkursboets räkning.
Försätts gäldenären i konkurs
under pågående utmätning av lön
för någon annan fordran än som
avses i 14 § första stycket 1, skall
utmätningen fortsätta för konkurs-
boets räkning, om inte konkurs-
förvaltaren begär att verkställig-
heten skall upphöra.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
Arbetsgivares skyldigheter
16 §8
Utmätningsbeloppet skall inne-
hållas endast i den mån lönen
överskjuter det utmätningsfria be-
loppet.
Arbetsgivaren skall tillställa kro-
nofogdemyndigheten innehållet be-
lopp på tid och sätt som myndig-
heten bestämmer. I de fall rege-
ringen föreskriver kan kronofogde-
myndigheten besluta att innehållet
belopp skall tillställas en annan
myndighet än kronofogdemyndig-
heten.
Om särskild anledning före-
ligger, får arbetsgivaren åläggas
att omedelbart tillställa kronofog-
demyndigheten innehållet belopp.
17 §
Betalar arbetsgivaren ut lön i
uppenbar strid mot beslut om ut-
mätning eller underlåter han att
inom föreskriven tid eller på an-
fordran tillställa kronofogdemyn-
digheten innehållet belopp, får hos
arbetsgivaren genast utsökas vad
20 §
Arbetsgivaren skall innehålla ut-
mätningsbeloppet endast till den
del som lönen överstiger förbe-
hållsbeloppet.
Arbetsgivaren skall betala ut det
innehållna beloppet till kronofog-
demyndigheten på tid och sätt som
myndigheten bestämmer. Krono-
fogdemyndigheten får, i de fall
regeringen föreskriver det, besluta
att det innehållna beloppet skall
betalas ut till en annan myndighet
än kronofogdemyndigheten.
Om det finns särskild anledning
till det, får arbetsgivaren åläggas
att omedelbart betala ut det inne-
hållna beloppet till kronofogde-
myndigheten
21 §
Betalar arbetsgivaren ut lön i
uppenbar strid mot ett beslut om
utmätning eller underlåter han att
inom föreskriven tid eller på an-
fordran betala ut det innehållna
beloppet till kronofogdemyndig-
heten, får hos arbetsgivaren genast
Senaste lydelse 1983:924.
180
denne skulle ha innehållit eller har
innehållit.
18 §
Arbetar gäldenären i annans för-
värvsverksamhet utan lön eller
mot uppenbart för låg ersättning
och kan till följd därav utmätning
ej äga rum, får kronofogdemyn-
digheten ålägga arbetsgivaren att,
för tid efter det att beslut därom
har meddelats och till dess annat
förordnas, till myndigheten utge
så mycket som hade kunnat tagas
ut genom utmätning om skälig lön
hade utgått för arbetet. Innan be-
slut meddelas skall gäldenären och
arbetsgivaren beredas tillfälle att
yttra sig.
Åtgärd som avses i första stycket
räknas som utmätning av lön. Un-
derlåter arbetsgivaren att utge be-
lopp som har bestämts genom be-
slutet, gäller vad som sägs i 17 §.
utsökas vad denne skulle ha eller
har innehållit.
22 §
Arbetar gäldenären i annans för-
värvsverksamhet utan lön eller
mot uppenbart för låg ersättning
och kan utmätning därför inte ske
eller ske endast med för lågt be-
lopp, får kronofogdemyndigheten
ålägga arbetsgivaren att, för tid
efter det att beslut därom har
meddelats och till dess annat
beslutas, till myndigheten utge så
mycket som hade kunnat tas ut
genom utmätning, om skälig lön
hade betalats för arbetet. Innan ett
sådant beslut meddelas skall
gäldenären och arbetsgivaren ges
tillfälle att yttra sig.
En åtgärd som avses i första
stycket räknas som utmätning av
lön. Underlåter arbetsgivaren att
utge belopp som har bestämts ge-
nom beslutet, gäller vad som sägs
i 27 §.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
Särskilda bestämmelser
19 §
Samtidigt som utmätning sker av
lön får även annan tillgång
utmätas till säkerhet för sökandens
fordran. Med vidare åtgärd i den
delen får anstå under högst ett år i
avvaktan på att lön innehålls till
betalning av fordringen.
23 §
Har arbetsgivaren innehållit me-
del vid utmätning av lön i allmänt
mål för fordran som avses i 2 §
lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m., är gälde-
nären inte längre betalningsskyldig
för den del av fordringen som mot-
svaras av det innehållna beloppet,
även om det inte kan tas ut hos
arbetsgivaren. Detsamma gäller
när medel har innehållits för
fordran som avser underhållsbi-
drag, om fordringen tillkommer
allmän försäkringskassa enligt
15 § lagen (1964:143) om
bidragsförskott.
181
20 § 24 §
Sedan lön har betalats ut, gäller Sedan lön har betalats ut, kan
om utmätning av medlen vad som medlen utmätas endast i enlighet
sägs i 5 kap. med vad som sägs i 5 kap.
Straffbestämmelse
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
21 §
Arbetsgivare, som uppsåtligen
eller av oaktsamhet underlåter att
inom föreskriven tid tillställa kro-
nofogdemyndigheten belopp som
skulle ha innehållits enligt beslut
om utmätning, döms till böter.
13
1
Medel som har influtit till
kronofogdemyndigheten i mål om
utmätning skall redovisas så snart
som möjligt. Är influtet belopp
ringa och kan det antagas att
ytterligare medel kommer att in-
flyta i målet, får det avvaktas.
25 §
En arbetsgivare som uppsåtligen
eller av oaktsamhet underlåter att
inom föreskriven tid tillställa kro-
nofogdemyndigheten belopp som
skulle ha innehållits enligt beslut
om utmätning döms till böter.
kap.
§
Medel som har flutit in till
kronofogdemyndigheten i mål om
utmätning skall redovisas så snart
som möjligt. Är influtet belopp
ringa och kan det antas att ytter-
ligare medel kommer att flyta in i
målet, får myndigheten avvakta
med redovisningen.
Vid utmätning for ej förfallet
underhållsbidrag enligt 7 kap. 6 §
andra stycket får redovisning ske
tidigast i nära anslutning till den
tidpunkt då bidraget förfaller till
betalning.
14 a §
Vid utmätning av lön for under-
hållsbidrag med företrädesrätt
enligt 7 kap. 14 § första stycket 1
tillämpas inte 14 § 3.
16 kap.
5 §
Lämnar sökanden anstånd med
avhysningen och varar anståndet
över sex månader från dagen för
ansökningen, skall denna förklaras
förfallen, om ej särskilda skäl
föranleder att ytterligare anstånd
godtas.
Lämnar sökanden uppskov med
avhysningen och varar uppskovet
över sex månader från dagen för
ansökan, är ansökan förfellen, om
det inte finns särskilda skäl att
godta ytterligare uppskov.
182
12 a §
Medger sökanden uppskov med
verkställighet och varar uppskovet
över sex månader från dagen för
ansökan, är ansökan förfallen.
Detsamma gäller om sökanden
medger uppskov fler än två
gånger.
Kronofogdemyndigheten får be-
vilja anstånd med handräckning
för återtagning av en vara, om det
finns särskilda skäl med hänsyn till
köparens förhållanden och övriga
omständigheter. Anstånd får dock
inte beviljas för mer än fyra
månader från dagen för ansökan
om handräckning.
Kronofogdemyndigheten får be-
sluta om villkor för anståndet och,
om det finns anledning till det,
förklara att anståndet skall
upphöra att gälla.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
17 kap.
3 §’
Sökanden ansvarar ej för förrätt-
ningskostnadema för utmätning
enligt 7 kap. 17 § eller 15 kap.
19 § jämförd med 7 kap. 17 §
eller för handräckning enligt
8 kap. 18 §.
Sökanden ansvarar ej heller för
förrättningskostnadema i mål om
införsel.
Vid avhysning ansvarar sökanden ej för kostnad för förvaring av
svarandens egendom eller för annan åtgärd som väsentligen avser att
skydda svaranden mot förlust. Detsamma gäller kostnad för försäljning
enligt 16 kap. 7 §.
Sökanden ansvarar inte för för-
rättningskostnadema för utmätning
enligt 7 kap. 21 § eller för hand-
räckning enligt 8 kap. 18 §.
Sökanden ansvarar inte heller för
förrättningskostnadema i mål om
utmätning för fordran som vid
utmätning av lön har företrädes-
rätt enligt 7 kap. 14 §.
6§
Kronofogdemyndigheten skall ta-
ga ut förrättningskostnader utan
särskild begäran.
Kronofogdemyndigheten skall ta
ut förrättningskostnader utan sär-
skild begäran. Preskription av en
huvudfordran omfattar även
Senaste lydelse 1992:636.
183
fordran på förrättningskostnad. En
förrättningskostnad som avser ett
mål om utmätning för under-
hållsbidrag preskriberas vid ut-
gången av kalenderåret två år
efter det att avgiften debiterades.
7 §10
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
Förrättningskostnader i mål om utmätning tas ut ur köpeskillingen för
såld egendom, behållen avkastning och andra tillgängliga medel. De får
vid behov genast utsökas hos gäldenären.
Förrättningskostnad for handräckning enligt 8 kap. 18 § får genast
utsökas hos den mot vilken åtgärden har vidtagits.
Förrättningskostnad i mål om
införsel får genast tas ut genom
införsel hos gäldenären.
8§
Förrättningskostnader i mål om verkställighet av beslut om kvarstad
eller annan säkerhetsåtgärd, vilken alltjämt består när verkställighet äger
rum för det anspråk som har föranlettt åtgärden, anses som förrättnings-
kostnad för sistnämnda verkställighet.
Om egendom i samband med avhysning säljs enligt 16 kap. 7 §, tas
förrättningskostnad för försäljningen ut ur köpeskillingen.
När förrättningskostnader för av-
hysning tas ut hos svaranden, har
kostnad som avses i 3 § andra
stycket företräde framfor annan
förrättningskostnad.
När förrättningskostnader för av-
hysning tas ut hos svaranden, har
kostnad som avses i 3 § tredje
stycket företräde framfor annan
förrättningskostnad.
18 kap.
7§“
Ett beslut om utmätning som
avses i 7 kap. eller ett beslut om
införsel får överklagas utan in-
Ett beslut om utmätning som
avses i 7 kap. får överklagas utan
inskränkning till viss tid.
skränkning till viss tid.
Ett beslut om annan utmätning skall överklagas av sökanden eller
svaranden inom tre veckor från det att beslutet delgavs honom. Tredje
man får överklaga sådan utmätning utan inskränkning till viss tid. Ett
beslut som avses i 8 kap. 9 § första stycket eller 12 kap. 49 § tredje
stycket skall dock överklagas inom tre veckor från det att beslutet
delgavs klaganden.
10 Senaste lydelse 1992:636.
11 Senaste lydelse 1993:516.
184
En exekutiv försäljning skall överklagas inom tre veckor från för-
säljningen. Ett beslut om fördelning eller utbetalning av medel skall
överklagas inom tre veckor från beslutet.
Ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra meningen
får göras utan inskränkning till viss tid.
Kronofogdemyndighetens beslut i andra fell skall överklagas inom tre
veckor från det att beslutet delgavs klaganden.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
Tingsrätten får, utan att mot-
parten dessförinnan har beretts
tillfälle att yttra sig över över-
klagandet, förordna att någon åt-
gärd för verkställighet tills vidare
inte skall vidtas eller, om det finns
synnerliga skäl, att en redan vid-
tagen åtgärd skall hävas.
12 §12
Tingsrätten får, utan att mot-
parten dessförinnan har getts till-
fälle att yttra sig över över-
klagandet, förordna att någon åt-
gärd för verkställighet tills vidare
inte skall vidtas eller, om det finns
synnerliga skäl, att en redan vid-
tagen åtgärd skall hävas. Vid
utmätning av lön för underhålls-
bidrag får förordnandet inskränkas
till att avse utbetalning av influtna
medel.
Tingsrätten får också omedelbart förordna att åtgärd för verkställighet
skall genomföras och bestå till dess annat förordnas.
16 §13
Tingsrättens beslut i en fråga som överklagats dit gäller på det sätt
som i 2 kap. 19 § sägs om kronofogdemyndighetens beslut.
I mål om utmätning eller inför-
sel skall dock vidtagen åtgärd inte
utan särskilt förordnande återgå
innan tingsrättens beslut har vun-
nit laga kraft.
I mål om utmätning skall dock
en vidtagen åtgärd inte utan sär-
skilt förordnande återgå innan
tingsrättens beslut har vunnit laga
kraft.
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. De nya föreskrifterna skall tillämpas även i mål som har an-
hängiggjorts före ikraftträdandet. Om det vid ikraftträdandet pågår
verkställighet av ett beslut om införsel eller utmätning av lön, skall
beslutet omprövas med tillämpning av de nya föreskrifterna i 7 kap.
3. Mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet skall vid beräkning
av den ettåriga handläggningstiden enligt 4 kap. 9 § anses ha kommit in
till kronofogdemyndigheten på dagen för ikraftträdandet.
12 Senaste lydelse 1993:516.
13 Senaste lydelse 1993:516.
185
4. En ansökan om införsel som har gjorts före ikraftträdandet skall an- Prop. 1994/95:49
ses som en ansökan om utmätning med begäran om begränsad tillgångs- Bilaga 4
undersökning enligt 7 kap. 9 d §.
186
Härigenom föreskrivs att 41 § 2 mom., 45 § 3 mom., 75 a och 76 §§
uppbördslagen (1953:272)' skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
41 §
2 mom.2 Om det belopp, som
skulle återstå sedan skatteavdrag
för kvarstående skatt har gjorts,
jämte den inkomst den skatt-
skyldige i övrigt kan åtnjuta un-
derstiger vad den skattskyldige
behöver för eget underhåll och fa-
miljens behov (förbehållsbe-
loppet) får skattemyndigheten
efter ansökan av den skattskyldige
forordna antingen att skatteavdrag
över huvud taget inte skall göras
eller att för skatteavdraget får tas
i anspråk endast vad av lönen
överskjuter förbehållsbeloppet.
Förbehållsbeloppet beräknas
med ledning av bestämmelserna i
15 kap. 6 a § utsökningsbalken.
2 mom. Om den lön, som skulle
återstå sedan skatteavdrag för
kvarstående skatt har gjorts, un-
derstiger vad den skattskyldige
behöver for sitt eget underhåll
och familjens behov, får
skattemyndigheten efter ansökan
av den skattskyldige besluta
antingen att skatteavdrag inte
skall göras eller att lönen får tas i
anspråk för skatteavdraget endast
till den del den överstiger ett
förbehållsbelopp som myndigheten
bestämmer.
Förbehållsbeloppet beräknas
med ledning av bestämmelserna i
7 kap. 4 och 5 §§ utsöknings-
balken. Har ett förbehållsbelopp
bestämis i ett beslut om utmätning
av lön i ett mål hos kronofogde-
myndigheten, skall detta förbe-
hållsbelopp tillämpas under den
tid beslutet gäller också i fråga
om avdrag för kvarstående skatt.
Arbetsgivare skall tillämpa beslut om skatteavdragenligt förstastycket
senast från och med det avlöningstillfälle som inträffar sedan en vecka
förflutit från det han fått del av beslutet eller, om det inte kan ske, inom
fyra dagar efter nämnda avlöningstillfälle tillställa den skattskyldige det
belopp som skulle ha tillkommit denne om beslutet tillämpats.
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste lydelse 1992:680.
187
45 §
3 mom. Sker avdrag för preliminär A-skatt för arbetstagare, som är
försatt i konkurs, och kan det antagas att avdraget är större än som
fordras för att den preliminära skatten skall motsvara den slutliga
skatten, må skattemyndigheten efter ansökan av konkursboet genom
jämkning förordna om minskning av skatteavdraget och i samband
därmed meddela beslut om utbetalning till konkursboet av för mycket
innehållen preliminär skatt.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
Motsvarande gäller efter ansökan
av kronofogdemyndighet när lön
tages i anspråk genom införsel
eller utmätning.
Motsvarande gäller efter ansökan
av kronofogdemyndighet när lön
tas i anspråk genom utmätning.
75 a §3
Har betalningsskyldighet enligt 75 § ålagts både arbetsgivare och ar-
betstagare och vistas arbetstagaren på känd ort inom riket, får arbets-
givaren krävas endast om det kan antagas att arbetstagaren har under-
rättats om sin skyldighet att betala skattebeloppet.
Efterkommer arbetsgivaren inte
anmodan att betala beloppet, får
det uttagas i den ordning som
stadgas i fråga om indrivning av
skatt. Införsel får dock ej beviljas.
Om arbetsgivaren inte följer en
anmodan att betala beloppet, får
det tas ut i den ordning som
föreskrivs i fråga om indrivning av
skatt. Vid utmätning av lön har en
sådan fordran inte företrädesrätt
enligt 7 kap. 14 § utsöknings-
balken.
Arbetsgivare eller arbetstagare, som är skyldig att betala mot under-
lätet skatteavdrag svarande belopp, skall också betala dröjsmålsavgift på
beloppet. Som förfallodag räknas därvid den dag då beloppet skulle ha
betalats om skatteavdrag hade gjorts.
Om arbetsgivare efter omprövning eller överklagande av skatte-
myndighets beslut har funnits inte vara ansvarig for arbetstagares skatt,
skall skattemyndigheten till arbetsgivaren återbetala skatt, som han har
betalat för arbetstagaren, samt betald dröjsmålsavgift. På skattebeloppet
beräknas restitutionsränta. I fråga om ränteberäkningen gäller i tillämp-
liga delar bestämmelserna i 69 § 2 mom.
Står arbetsgivare i skuld för restförd skatt eller arbetstagares skatt, för
vilken betalningsskyldighet har ålagts honom, har han dock rätt att få ut
endast vad som överstiger det obetalda skattebeloppet och dröjsmåls-
avgift. I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och
avgifter finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.
Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om indriv-
ningskvitto överlämnas till arbetsgivaren, nämnda förhållanden anmär-
kas på indrivningskvittot.
3 Senaste lydelse 1992:1176.
188
Arbetsgivare som har betalat skatt i enlighet med beslut om betal-
ningsskyldighet enligt 75 § får söka beloppet åter av arbetstagaren. Den
arbetsgivare som vill söka belopp åter av arbetstagaren skall till krono-
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
fogdemyndigheten ge in det kvitto som han har fått vid betalningen eller
på annat sätt styrka, att han har betalat skatten.
Kronofogdemyndigheten får hos
arbetstagaren driva in beloppet i
den ordning som gäller för indriv-
ning av skatt. Införsel får dock
inte beviljas.
Kronofogdemyndigheten får hos
arbetstagaren driva in beloppet i
den ordning som gäller för indriv-
ning av skatt. Vid utmätning av
lön har en sådan fordran inte före-
trädesrätt enligt 7 kap. 14 § ut-
sökningsbalken.
Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
arbetsgivarens regressfordran enligt första stycket.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Senaste lydelse 1992:624.
189
Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1958:295) om sjömansskatt1
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
18 §2
Har en redare, som inte har verkställt skatteavdrag, betalat skatt för
en sjöman, får redaren söka beloppet åter av sjömannen. Den redare
som vill söka beloppet åter av sjömannen skall till kronofogde-
myndigheten ge in det kvitto som han har fått vid betalningen eller på
annat sätt styrka, att han har betalat skatten.
Kronofogdemyndigheten får hos
sjömannen driva in beloppet i den
ordning som gäller för indrivning
av skatt. Införsel får dock inte
beviljas.
Kronofogdemyndigheten får hos
sjömannen driva in beloppet i den
ordning som gäller för indrivning
av skatt. Vid utmätning av lön har
fordringen inte företrädesrätt en-
ligt 7 kap. 14 § utsökningsbalken.
Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
redarens regressfordran enligt första stycket.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Lagen omtryckt 1970:933.
2 Senaste lydelse 1992:626.
190
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1970:215) om arbetsgivares kvitt-
ningsrätt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
Skatteavdrag samt införsel, som
beslutats innan lönefordringen
förfallit till betalning, har före-
träde framför kvittning enligt den-
na lag.
Är arbetsgivarens fordran sådan
att rätt till kvittning föreligger en-
ligt 3 § och vill arbetsgivaren
kvitta mot belopp som han ålagts
att innehålla genom beslut om ut-
mätning av lön, beslutar kronofog-
demyndigheten om beloppets för-
delning mellan arbetsgivaren och
utmätningssökanden efter fordring-
arnas storlek.
I övrigt får kvittning ej åberopas
mot beslut om utmätning av lön.
Talan mot kronofogdemyndig-
hetens beslut enligt andra stycket
föres i hovrätten genom besvär.
Talan är ej inskränkt till viss tid.
Skatteavdrag har företräde fram-
för kvittning enligt denna lag.
Detsamma gäller utmätning av lön
för sådan fordran som har företrä-
desrätt enligt 7 kap. 14 § utsök-
ningsbalken, om utmätningen har
beslutats innan lönefordringen för-
fallit till betalning.
Är arbetsgivarens fordran sådan
att rätt till kvittning föreligger en-
ligt 3 § och vill arbetsgivaren
kvitta mot belopp som han ålagts
att innehålla genom beslut om
utmätning av lön för en fordran
som inte har företrädesrätt enligt
7 kap. 14 § utsökningsbalken, be-
slutar kronofogdemyndigheten om
beloppets fördelning mellan ar-
betsgivaren och utmätningssökan-
den efter fordringarnas storlek.
I övrigt får kvittning inte åbe-
ropas mot beslut om utmätning av
lön.
Kronofogdemyndighetens beslut
enligt andra stycket får överklagas
hos tingsrätten utan inskränkning
till viss tid. Vid överklagandet och
vid handläggningen i domstol
tillämpas 18 kap. utsökningsbal-
ken.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I fråga om
beslut enligt 5 § andra stycket som meddelats av kronofogdemyndighet
före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
191
Senaste lydelse 1981:833.
Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 9 §§ förmånsrättslagen (1970:979)
skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Vid utmätning eller konkurs har borgenärer inbördes rätt till betalning
enligt denna lag. Föreskrift om lika rätt till betalning innebär att varje
borgenär får betalt i förhållande till
I fråga om företräde till betal-
ning vid införsel gäller särskilda
bestämmelser.
3
Förmånsrätt består, även om
fordringen överlåtes eller tages i
anspråk genom utmätning eller in-
försel eller på annat sätt övergår
till annan.
sin fordran.
I fråga om företräde till
betalning vid utmätning av lön
gäller särskilda bestämmelser.
§
Förmånsrätt består, även om
fordringen överlåts eller tas i an-
språk genom utmätning eller på
annat sätt övergår till annan.
9 §'
Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och
efter den i 4-7 §§ angivna numreringen.
Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt
4 § 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 § sjö-
lagen (1994:000).
Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt
på grund av företag sinteckning, vilken har sökts samma dag som be-
slutet om utmätning meddelades eller senare, och framför förmånsrätt
på grund av annan inteckning, vilken har sökts samma inskrivningsdag
som ett ärende angående anteckning
senare.
Utmätning ger företräde framför
senare utmätning av samma egen-
dom, om ej annat följer av 4 kap.
30 § andra stycket eller 7 kap.
13 § utsökningsbalken. Utmätning
för flera fordringar på en gång ger
lika rätt. Om det inbördes före-
trädet i övrigt mellan fordringar
med samma slag av förmånsrätt
om utmätningen har tagits upp eller
Utmätning ger företräde framför
senare utmätning av samma egen-
dom, om inte annat följer av
4 kap. 30 § andra stycket eller
7 kap. 13 § utsökningsbalken. Ut-
mätning för flera fordringar på en
gång ger lika rätt, om inte något
annat följer av 7 kap. 14 eller
16 § utsökningsbalken. Om det in-
bördes företrädet i övrigt mellan
Lydelse enl. prop. 1993/94:151 och 195.
192
finns för vissa fall särskilda be- fordringar med samma slag av för- Prop. 1994/95:49
|
stämmelser. |
månsrätt finns för vissa fell sär- Bilaga 4 |
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
193
13 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 49
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3 § studiestödslagen (1973:349)'
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
9 kap.
3
En fordran på studiestöd kan inte
En fordran på studiehjälp eller
studiemedel får inte tas i anspråk
genom utmätning eller införsel.
Andra fordringar på studiestöd
kan utmätas och tas i anspråk
genom införsel i den ordning och i
den omfattning som anges i 7 kap.
och 15 kap. utsökningsbalken.
§2
överlåtas.
En fordran på studiehjälp eller
studiemedel får inte tas i anspråk
genom utmätning. Andra ford-
ringar på studiestöd kan tas i an-
språk genom utmätning av lön
enligt 7 kap. utsökningsbalken.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Lagen omtryckt 1987:303.
2 Senaste lydelse 1988:141.
194
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:599) om avbetalnings-
köp mellan näringsidkare m.fl.
dels att 14 §’ skall upphöra att gälla,
dels att 12, 16 och 18 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
12 §2
Ansökan om handräckning skall göras skriftligen. Den skall innehålla
uppgift om hur stor del av kreditfordringen som utestår obetald. Om
säljaren gör anspråk på dröjsmålsränta eller, i fell då avtalet innehåller
förbehåll som avses i 6 § andra stycket, ersättning för reparation eller
annan åtgärd beträffande varan, skall i ansökningen också uppges vad
säljaren fordrar i den delen. Vid ansökningen skall fogas styrkt avskrift
av den handling som anges i 11 §.
Utsökningsavgift skall förskotteras
myndigheten begär det. Betalas inte
handräckningen inställas.
I fråga om handräckning enligt
denna lag tillämpas bestämmel-
serna om verkställighet i 16 kap.
10-12 §§ utsökningsbalken.
av sökanden, om kronofogde-
förskott inom förelagd tid, får
I fråga om handräckning enligt
denna lag tillämpas bestämmel-
serna om verkställighet i 16 kap.
10-12 a §§ utsökningsbalken.
16 §3
Talan mot beslut i fråga om
handräckning förs i hovrätten
genom besvär. Besvär skall an-
föras inom tre veckor från det att
beslutet delgavs klaganden. Mot
hovrättens beslut får talan ej
Beslut om handräckning får
överklagas hos tingsrätten. Vid
överklagandet och vid handlägg-
ningen i domstol tillämpas 18 kap.
utsökningsbalken. Hovrättens be-
slutfår inte överklagas.
föras.
Är köparen eller säljaren missnöjd med värdering eller annan åtgärd
vid handräckningen, är han oförhindrad att väcka talan mot den andre
vid domstol.
Visar inte säljaren att han har väckt talan vid domstol inom en månad
efter det att beslutet om handräckning vann laga kraft mot honom, får
köparen hos kronofogdemyndigheten lyfta belopp som har nedsatts
enligt 10 § första stycket.
1 Senaste lydelse av 14 § 1981:802.
2 Senaste lydelse 1988:395.
3 Senaste lydelse 1981:802.
195
18 §4
Ansökan om verkställighet av dom varigenom köparen har förpliktats
återlämna vara som har sålts genom avbetalningsköp görs skriftligen
eller muntligen, varvid domen skall ges in.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
I fråga om verkställigheten
tillämpas 14 § och, om ej annat
följer av domen, 15 §. Beträffande
talan mot kronofogdemyndighetens
värdering tillämpas 16 § andra och
tredje styckena.
I fråga om verkställigheten
tillämpas 16 kap. 12 a § utsök-
ningsbalken och, om inte något
annat följer av domen, 15 §. Be-
träffande talan mot kronofogde-
myndighetens värdering tillämpas
16 § andra och tredje styckena.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Föreskrifterna
i 12, 14 och 18 §§ gäller i sin äldre lydelse i fråga om ansökningar om
handräckning som gjorts före ikraftträdandet. Föreskrifterna i 16 §
gäller i sin äldre lydelse i fråga om beslut som meddelats av
kronofogdemyndighet före ikraftträdandet.
Senaste lydelse 1981:802.
196
Härigenom föreskrivs att 13 § bötesverkställighetslagen (1979:189)
skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
Nuvarande lydelse
13
Mot kronofogdemyndighets
förordnande enligt 12 § får åkla-
garen i den ort där den bötfallde
finns föra talan genom besvär hos
tingsrätten i samma ort. Besvärs-
handling skall ha kommit in till
rätten inom tre veckor från den
dag då åklagaren fick del av be-
slutet. I ärendet äger lagen
(1946:807) om handläggning av
domstolsärenden motsvarande
tillämpning. Därvid skall i fråga
om besvärshandlingen gälla vad
som i den lagen sägs om ansökan
och skall vid annan handläggning
än som sägs i 3 eller 4 § samma
lag rätten bestå av en lagfaren
domare och nämnd.
Mot kronofogdemyndighets beslut
att icke meddela förordnande
enligt 12 § får talan ej föras. Den
bötfallde får dock begära prövning
av beslutet i samband med klagan
över utmätning eller införsel.
Föreslagen lydelse
§ .
Åklagaren i den ort där den böt-
fällde finns får överklaga ett
förordnande av en kronofogde-
myndighet enligt 12 § hos tings-
rätten i samma ort. Överklagandet
skall ha kommit in till rätten inom
tre veckor från den dag då
åklagaren fick del av beslutet. I
ärendet tillämpas lagen (1946:807)
om handläggning av domstols-
ärenden. Därvid skall i fråga om
överklagandet gälla vad som i den
lagen sägs om ansökan och skall
vid annan handläggning än som
sägs i 3 eller 4 § samma lag rätten
bestå av en lagfaren domare och
nämnd.
Kronofogdemyndighetens beslut
att inte meddela förordnande
enligt 12 § får inte överklagas.
Den bötfallde får dock begära
prövning av beslutet i samband
med klagan över utmätning.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
197
Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare1 skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
18 §2
Beslut om betalningsskyldighet enligt 16 § första stycket skall fettas av
skattemyndigheten.
Den som har fullgjort betalningsskyldighet i enlighet med ett beslut
enligt 16 § får söka beloppet åter av F-skattesedelsinnehavaren. Den
som vill söka beloppet åter skall till kronofogdemyndigheten ge in det
kvitto som han fått vid betalningen eller på annat sätt styrka, att han har
betalat avgifterna.
Kronofogdemyndigheten får hos
F-skattesedelsinnehavaren driva in
beloppet i den ordning som gäller
för indrivning av arbetsgivar-
avgifter. Införsel får dock inte
beviljas. F-skattesedelsinnehava-
ren skall betala dröjsmålsavgift på
beloppet.
Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om
regressfordran enligt andra stycket.
Kronofogdemyndigheten får hos
F-skattesedelsinnehavaren driva in
beloppet i den ordning som gäller
för indrivning av arbetsgivar-
avgifter. Vid utmätning av lön har
fordringen dock inte företrädesrätt
enligt 7 kap. 14 § första stycket 3
utsökningsbalken. F-skattesedels-
innehavaren skall betala dröjs-
målsavgift på beloppet.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Lagen omtryckt 1991:98.
2 Senaste lydelse 1993:908.
198
Härigenom föreskrivs att 6 § utsökningsregisterlagen (1986:617) skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
Utöver de uppgifter som anges i 4 och 5 §§ får utsökningsregistret, i
den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer, innehålla uppgifter om
1. exekutionstitel, skuldens stor-
lek, arbetsgivare eller annan utbe-
talare av ersättning som avses i
7 kap. 1 § eller 15 kap. 2 § utsök-
ningsbalken, medelsslag, dag när
skulden fastställdes och när den
förföll till betalning, influtna me-
del, den tidpunkt vid vilken skul-
den preskriberas samt andra för-
hållanden av betydelse för betal-
ningsskyldigheten som framgår av
exekutions titeln eller av andra
handlingar i målet,
2. de verkställighetsåtgärder som 1
3. den som sökt verkställigheten
1. exekutionstitel, skuldens stor-
lek, arbetsgivare eller annan utbe-
talare av ersättning som avses i 7
kap. 1 § utsökningsbalken, me-
delsslag, dag när skulden fast-
ställdes och när den förföll till be-
talning, influtna medel, den tid-
punkt vid vilken skulden presk-
riberas samt andra förhållanden av
betydelse för betalningsskyldig-
heten som framgår av exekutions-
titeln eller av andra handlingar i
målet,
ir begärts av sökanden,
och vad som i övrigt behövs för
utbetalning av influtna medel och annan redovisning,
4. ställd säkerhet, uppskov och avbetalningsplan,
5. utmätning, exekutiv försälj- 5. utmätning, exekutiv försälj-
ning, införsel, avräkning och be- ning, avräkning och betalnings-
talningssäkring, säkring,
6. kvarstad och återtagande av vara,
7. bötesförvandling,
8. betalningsinställelse och likvidation,
9. konkurs, ackord, näringsförbud och förordnande av god man enligt
2 § ackordslagen (1970:847),
10. förhör eller annan åtgärd som har vidtagits för efterforskning av
tillgångar,
10 a. förekomst av och tidpunkt för gäldenärsutredning enligt 6 §
lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,
11. redovisningen av verkställighetsuppdraget,
12. adminstrativa och tekniska uppgifter som behövs för registrets
användning.
1 Senaste lydelse 1993:910.
199
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
200
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672)
dels att 3 kap. 4 och 7 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 14 a §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
4
Gäldenären får behålla lön och
inkomst som vid utmätning jäm-
ställs med lön, om beloppet inte
betalts ut vid konkursens början,
samt inkomst av sådant slag som
gäldenären förvärvar därefter.
Detta gäller dock inte i den mån
inkomsten, efter skatteavdrag,
uppenbart överstiger vad som be-
hövs för gäldenärens och hans fa-
miljs underhåll samt for annan un-
derhållsskyldighet som gäldenären
har. Om rätten till pension eller
livränta är sådan att den kan ut-
mätas, får konkursboet förfoga
över den.
Vad som sägs om lön tillämpas
också i fråga om periodiskt
utgående ersättning för utnyttjande
av rätt till litterärt eller konst-
närligt verk eller annat sådant.
Gäldenären är skyldig att un-
derrätta förvaltaren om sådan in-
komst som avses i första och
andra styckena. Vill förvaltaren
göra anspråk på inkomsten, skall
han underrätta arbetsgivare eller
annan som skall utge förmånen.
Innan sådan underrättelse har
lämnats får förfallet belopp be-
talas ut till gäldenären.
7
Sedan beslut om konkurs har
meddelats, får egendom som hör
§
Av lön eller annan förmån som
kan utmätas enligt 7 kap. 1 §
utsökningsbalken får gäldenären
behålla förbehållsbeloppet enligt 4
och 5 §§ samma kapitel.
För att ta i anspråk lön som
överstiger förbehållsbeloppet får
förvaltaren för konkursboets räk-
ning hos kronofogdemyndigheten
begära utmätning enligt 7 kap.
utsökningsbalken.
Att utmätning av lön som pågår
vid konkursens början kan fort-
sätta för konkursboets räkning
följer av 7 kap. 19 § andra stycket
utsökningsbalken.
§
Sedan beslut om konkurs har
meddelats, får egendom som hör
201
14 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 49
till konkursboet inte utmätas
forfordran hos gäldenären. Om det
ändå sker, är åtgärden utan ver-
kan.
till konkursboet inte utmätas för
fordran hos gäldenären, om inte
något annat följer av 7 kap. 19 §
första stycket utsökningsbalken. En
utmätning som sker i strid mot
detta är utan verkan.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
7 kap.
14 a §
Att förvaltaren hos kronofog-
demyndigheten kan begära utmät-
ning av lön eller annan förmån
som avses i 7 kap. 1 § utsöknings-
balken framgår av 3 kap. 4 §.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Föreskrifterna
i 3 kap. 4 § tredje stycket gäller i sin äldre lydelse om en förvaltare
före ikraftträdandet har gjort anspråk på en förmån som avses i den
paragrafen.
202
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1990:746) om betalningsföre-
läggande och handräckning skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Har ansökan gjorts hos en kro-
nofogdemyndighet som inte är
behörig, skall målet genast över-
lämnas till en kronofogdemyndig-
het, som enligt vad handlingarna
visar är behörig. Även om den
myndighet där ansökan gjorts är
behörig, får målet överlämnas till
annan behörig kronofogdemyn-
dighet, om det inte utan avsevärd
olägenhet kan handläggas vid den
första myndigheten eller om det av
andra skäl är uppenbart att ett
överlämnande skulle främja målets
handläggning. Ansökan anses
gjord när den kom in till den
första myndigheten.
Har ansökan gjorts hos en kro-
nofogdemyndighet som inte är be-
hörig, skall målet genast överläm-
nas till en kronofogdemyndighet,
som enligt vad handlingarna visar
är behörig. Även om den myn-
dighet där ansökan gjorts är be-
hörig, får målet överlämnas till
annan behörig kronofogdemyndig-
het, om det främjar målets hand-
läggning. Ansökan anses gjord när
den kom in till den första myndig-
heten.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
203
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1991:1488) om handläggning av
vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
Fordran på familjebidrag får inte Fordran på familjebidrag får inte
överlåtas och inte heller tas i an- överlåtas och inte heller tas i an-
språk genom utmätning eller in- språk genom utmätning.
försel.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
204
Härigenom föreskrivs att 6 och
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
6
Den som är berättigad till under-
håll har rätt till garantibelopp för
underhållsbidrag som har inne-
hållits genom införsel. Allmänna
försäkringskassor som har betalat
ut bidragsförskott för underhålls-
bidrag har inte rätt till garanti-
belopp.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
24 §§ lönegarantilagen (1992:497)
Föreslagen lydelse
§
Den som är berättigad till under-
håll har rätt till garantibelopp för
underhållsbidrag som har inne-
hållits genom utmätning av lön.
Allmänna försäkringskassor som
har betalat ut bidragsförskott för
underhållsbidrag har inte rätt till
garantibelopp.
24 §
Innan garantibelopp betalas ut
skall länsstyrelsen verkställa skat-
teavdrag samt avdrag med belopp
som skall innehållas på grund av
beslut om införsel eller utmätning
i lön. Dessutom skall avräkning
göras för förskottsbetalning som
skett enligt 11 kap. 14 § kon-
kurslagen (1987:672) och som av-
ser fordringar som omfattas av
garantin.
Innan garantibelopp betalas ut
skall länsstyrelsen verkställa skat-
teavdrag samt avdrag med belopp
som skall innehållas på grund av
beslut om utmätning av lön. Dess-
utom skall avräkning göras för
förskottsbetalning som skett enligt
11 kap. 14 § konkurslagen
(1987:672) och som avser ford-
ringar som omfettas av garantin.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
205
Härigenom föreskrivs att 32 § konsumentkreditlagen (1992:830) skall
ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
Nuvarande lydelse
32
I fråga om handräckning och
verkställighet av dom, som anges i
31 § tredje stycket, tillämpas i öv-
rigt 12 § andra och tredje styckena
samt 74-18 §§ lagen (1978:599)
om avbetalningsköp mellan nä-
ringsidkare m.fl., varvid hän-
visningen i 16 § tredje stycket till
10 § första stycket skall avse 18 §
första stycket denna lag.
Föreslagen lydelse
§
I fråga om handräckning och
verkställighet av dom, som anges i
31 § tredje stycket, tillämpas i
övrigt 12 § andra och tredje
styckena samt 75-18 §§ lagen
(1978:599) om avbetalningsköp
mellan näringsidkare m.fl., varvid
hänvisningen i 16 § tredje stycket
till 10 § första stycket skall avse
18 § första stycket denna lag.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre före-
skrifter gäller fortfarande i fråga om ansökningar om handräckning som
gjorts före ikraftträdandet. I fråga om beslut som meddelats av krono-
fogdemyndighet gäller dock äldre föreskrifter endast om beslutet
meddelats före ikraftträdandet.
206
Härigenom föreskrivs att 2, 6 och 13 §§ lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Under indrivningen får införsel
enligt 75 § utsökningsbalken ske
för fordringar som påförts enligt
bestämmelserna i
Under indrivningen gäller
bestämmelserna i 7 kap. 14 §
utsökningsbalken om företrädesrätt
vid utmätning av lön för böter och
viten samt för fordringar som
påförts enligt bestämmelserna i
1. uppbördslagen (1953:272), om inte annat föreskrivs i den lagen,
2. lagen (1958:295) om sjömansskatt, om inte annat föreskrivs i den
lagen,
3. lagen (1972:435) om överlastavgift,
4. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
5. lagen (1972:339) om saluvagnsskatt,
6. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
7. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
om inte annat föreskrivs i den lagen,
8. fordonsskattelagen (1988:327),
9. lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten,
10. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatt,
11. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatt
artister m.fl.,
12. mervärdesskattelagen (1994:200), eller
13. lagen (1994:000) om brottsofferfond.
/tit införsel får ske för böter och
viten är föreskrivet i 15 kap. 1 § 2
utsökningsbalken.
6§
Kronofogdemyndigheten skall,
utöver vad som följer av 4 kap.
9 § utsökningsbalken, göra den ut-
redning om gäldenärens ekono-
miska förhållanden som behövs
för att en lämplig indrivningsåt-
gärd skall kunna bestämmas (gäl-
denärsutredning).
Kronofogdemyndigheten skall,
utöver vad som följer av 4 kap.
9 c § utsökningsbalken, göra den
utredning om gäldenärens ekono-
miska förhållanden som behövs
för att en lämplig indrivningsåt-
gärd skall kunna bestämmas (gäl-
denärsutredning).
Lydelse enl. bet. 1993/94 JuU25.
207
13 §
Sedan kronofogdemyndigheten beslutat att ta säkerhet i anspråk gäller,
om säkerheten utgörs av
1. pant: att den får tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt
egendom,
2. borgen: att den genast får ut- 2. borgen: att den genast får ut-
sökas och att bestämmelserna om sökas och att bestämmelserna om
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
indrivning i denna lag då gäller
samt att införsel får äga rum om
det är medgivet för den fordran
som säkerheten avser,
indrivning i denna lag då gäller
samt att utmätning av lön med
företrädesrätt enligt 2 § får äga
rum om det är medgivet för den
fordran som säkerheten avser,
3. företagshypoteksbrev: att utmätning genast får ske i den egendom
som omfattas av företagshypoteket, även när detta gäller i annan
näringsverksamhet än gäldenärens.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
208
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 48 § sjölagen (1994:000) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
3 kap.
48 §’
Sjöpanträtt består även om
fordringen överlåts eller tas i an-
språk genom utmätning eller
införsel eller på annat sätt övergår
Sjöpanträtt består även om
fordringen överlåts eller tas i an-
språk genom utmätning eller på
annat sätt övergår till någon
till någon annan.
annan.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Lydelse enl. prop. 1993/94:195.
209
Härigenom föreskrivs att 8 och 25 §§ skuldsaneringslagen (1994:000)
skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
Nuvarande lydelse1
Föreslagen lydelse
8 §
Vid en skuldsanering skall bestämmas
1. vilka fordringar som enligt 6 § skall omfettas av skuldsaneringen
och vad som enligt 7 § skall gälla för dem,
2. vilket belopp som skall fördelas mellan borgenärerna,
3. en betalningsplan som visar när och hur kvarstående belopp av
vaije borgenärs fordran skall betalas.
Belopp som avses i första
stycket 2 skall bestämmas så att
skuldsaneringen tar i anspråk
gäldenärens samtliga tillgångar
och inkomster efter avdrag för vad
som skall förbehållas gäldenären
för hans och hans femiljs försöij-
ning. Därvid skall bestämmelserna
i 15 kap. 6 a § utsökningsbalken
om förbehållsbelopp vara väg-
ledande. Vid skuldsaneringen får
bestämmas att förbehåll även skall
göras för betalning av en fordran
som, enligt 6 § tredje stycket eller
beslut som fettas med stöd av 6 §
andra stycket, inte omfettas av
skuldsaneringen.
Av fördelningen enligt första
procentandel av fordringarnas belopp som skall kvarstå.
Den betalningsplan som skall bestämmas enligt första stycket 3
löpa under fem år, om det inte finns särskilda skäl att bestämma en
längre eller kortare tid.
Belopp som avses i första
stycket 2 skall bestämmas så att
skuldsaneringen tar i anspråk gäl-
denärens samtliga tillgångar och
inkomster efter avdrag för vad
som skall förbehållas gäldenären
för hans och hans familjs försörj-
ning. Därvid skall bestämmelserna
i 7 kap. 4 och 5 §§ utsöknings-
balken om förbehållsbelopp vara
vägledande. Vid skuld saneringen
får bestämmas att förbehåll även
skall göras för betalning av en
fordran som, enligt 6 § tredje
stycket eller beslut som fattas med
stöd av 6 § andra stycket,
omfettas av skuldsaneringen,
stycket 2 skall framgå hur
inte
stor
skall
25 §
Efter kronofogdemyndighetens
beslut om att inleda skuldsanering
får utmätning eller införsel för
fordringar som uppkommit dess-
förinnan inte äga rum innan frågan
om skuldsanering är avgjord, om
Efter kronofogdemyndighetens
beslut om att inleda skuldsanering
får utmätning för fordringar som
uppkommit dessförinnan inte äga
rum innan frågan om skuldsane-
ring är avgjord, om inte, efter
1 Lydelse enl. prop. 1993/94:123.
210
inte, efter överlämnande eller
överklagande, rätten på begäran
av en borgenär bestämmer annat.
Om utmätning eller införsel ändå
överlämnande eller överklagande,
rätten på begäran av en borgenär
bestämmer annat. Om utmätning
ändå sker är åtgärden utan verkan.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 4
sker är åtgärden utan verkan.
Första stycket gäller inte fordringar, som enligt 6 § tredje stycket inte
omfattas av skuldsaneringen.
Vad som sägs i denna paragraf tillämpas även i fråga om beslut om
betalningssäkring och verkställighet av sådant beslut.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
211
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-09-20
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo
Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.
Enligt en lagrådsremiss den 19 maj 1994 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i utsökningsbalken m.m.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Göran Anér.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken
Enligt punkt 2 första meningen i förslaget till övergångsbestämmelser
skall de nya föreskrifterna tillämpas även i mål som har anhängiggjorts
före ikraftträdandet. För det fäll att ett beslut om införsel har meddelats
av kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet men överklagandetiden
inte har gått till ända finns i förslaget inte några bestämmelser som gör
det möjligt att efter ikraftträdandet överklaga ett införselbeslut.
Lagrådet föreslår att i övergångsbestämmelserna förs in en regel som
säger att i fråga om överklagande av ett beslut av kronofogdemyndig-
heten om införsel tillämpas efter ikraftträdandet de nya föreskrifterna
om överklagande av utmätning.
I andra meningen den nämnda punkten i remissförslagets
övergångsbestämmelser föreskrivs också att om det vid ikraftträdandet
pågår verkställighet av ett beslut om införsel eller utmätning av lön,
beslutet skall omprövas med tillämpning av de nya föreskrifterna i 7
kap. När det gäller beslut som överklagats före ikraftträdandet bör dock
enligt Lagrådets mening kronofogdemyndigheten avvakta med ompröv-
ningen tills domstolsprövningen är avslutad. En bestämmelse av denna
innebörd bör tillföras övergångsbestämmelserna.
Den materiella prövningen i domstol av beslut som fattats före
ikraftträdandet styrs av allmänna rättsgrundsatser. Äldre rätt tillämpas
på sådant som avser tid före ikraftträdandet. Så skall t.ex. löneavdrag
för sådan tid bedömas enligt äldre regler för införsel resp, utmätning av
lön. Med hänsyn till lydelsen av punkt 2 första meningen framgår dock
detta inte helt klart av lagtexten. Den nämnda meningen bör förses med
tillägget "beträffande förhållande som hänför sig till tiden därefter".
Såvitt avser tid efter ikraftträdandet skall som nämnt de nya materiella
reglema tillämpas. Här måste dock instansordningsprincipen beaktas.
Om t.ex. en domstol efter överklagande i ett fell av löneexekution som
första instans bestämmer utmätningsbelopp och förbehållsbelopp med
tillämpning av de nya reglema skulle denna princip riskera att åsido-
sättas. Domstolen kan då välja att i stället återförvisa målet till
kronofogdemyndigheten för beslut i sådana frågor. Däremot skall
domstolen uttala sig i andra typer av frågor som föranleds av över-
klagandet och som har betydelse för den fortsatta prövningen. Detta
Prop. 1994/95:49
Bilaga 5
212
gäller t.ex. frågor om vilka inkomster och utgifter som skall få beaktas
vid löneutmätning. Om domstolen bedömer att verkställighet över-
huvudtaget inte skall få ske, kan återförvisning inte komma i fråga.
Övriga lagförslag
Förslagen lämnas utan erinran.
Prop. 1994/95:49
Bilaga 5
213
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 1994
Prop. 1994/95:49
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden
Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds,
Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg,
Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,
Johansson
Föredragande: statsrådet Freivalds
Regeringen beslutar proposition 1994/95:49 Reformerad löneexekution
och målhantering hos kronofogdemyndighten.
214
gotab 47070, Stockholm 1994