Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 13 oktober 1994.
Ingvar Carlsson
Göran Persson
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås att ansvaret för beredskapsplaneringen för bank-
och betalningsväsendet flyttas från Riksbanken till Finansinspektionen.
Riksbanken kommer därefter att ha kvar beredskapsansvaret för den
verksamhet som banken har i fredstid.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 47
Prop. 1994/95:47
1 Förslag till riksdagsbeslut.......................3
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges
riksbank..................................3
3 Ärendet och dess beredning......................4
4 Nuvarande ordning ...........................4
4.1 Beredskapslagstiftningen .....................4
4.2 Riksbankens verksamhetsområde och beredskapsansvar ... 5
4.3 Finansinspektionens verksamhetsområde och beredskaps-
ansvar ................................6
5 Beredskapen på det finansiella området...............6
6 Fördelningen av ansvaret mellan Riksbanken och Finans-
inspektionen ...............................7
7 Riksbankslagens bestämmelser om sedlar och mynt........8
8 Riksbankens uppgifter inom andra funktioner...........8
9 Ekonomiska konsekvenser av förslagen...............9
Bilaga 1 Sammanfattning av remissyttrandena ...........11
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde...........17
Prop. 1994/95:47
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1385) om Sveriges
riksbank
dels att rubriken närmast före 5 § skall lyda "Sedlar och mynt"
dels att 30 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
30 §
Vid planeringen och genomförandet av Riksbankens verksamhet i fred
skall de krav beaktas som totalförsvaret ställer.
Det åligger riksbanken att an-
svara för beredskapsplanläggning-
en på bank- och betalningsväsen-
dets område. Härvid skall riks-
banken i erforderlig utsträckning
samråda med berörda myndigheter,
kreditinstitut och andra företag.
Överstyrelsen för civil beredskap
skall hållas underrättad om bered-
skapsplanläggningen .
Vid beredskapsplaneringen skall
Riksbanken samråda med Finansin-
spektionen i frågor om finansiella
tjänster och med Kommerskolle-
gium i frågor som har samband
med utrikeshandeln.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1* Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 47
Prop. 1994/95:47
I april 1993 tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande en
särskild utredare (f.d ambassadören Kurt Malmgren) för att göra en
översyn av den beredskapslagstiftning som gäller för det finansiella
området under krigsförhållanden.
Uppdraget innefattade bl.a. att kartlägga hur beredskapsplaneringen ter
sig i dagsläget och bedöma behovet av eventuell ytterligare fullmaktslag-
stiftning för att förbättra beredskapen på området. I kommittédirektivet
(dir. 1993:55) framhölls att frågan om överföring av ansvaret för
beredskapsplanläggningen för bank- och betalningsväsendet från
Riksbanken till Finansinspektionen skulle utredas med förtur. I det
sammanhanget skulle funktionsansvarets närmare innebörd och för-
delningen av ansvaret mellan Finansinspektionen och Riksbanken
fastställas.
Utredaren överlämnade i december 1993 delbetänkandet (SOU
1993:116) Riksbankens och Finansinspektionens beredskapsansvar.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna
och en sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 1.
För närvarande övervägs flera frågor med anknytning till förhållandena
i krigstid. Arbetsgruppen för ekonomisk politik under kriser och i krig
har lagt fram betänkandet Ekonomisk politik under kriser och i krig
(SOU 1992:75). I betänkandet analyseras förutsättningarna för Sveriges
ekonomiska politik i svåra krislägen. Ett annat område som är föremål
för översyn är beskattningssystemets utformning under kriser och i krig
samt vissa därmed sammanhängande frågor (se RSV Rapport 1993:3,
utgåva 2, och 1993:4). Slutligen har betänkandet "Försäkring under
krigsförhållanden" (SOU 1994:130) nyligen överlämnats. Dessa frågor
behandlas inte i denna proposition utan kommer att tas upp i ett senare
sammanhang.
Lagrådet
Lagförslaget är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle
sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.
Sveriges totalförsvar består av en civil och en militär del. Med totalför-
svaret avses alla de åtgärder som krävs för att förbereda landet inför yttre
hot och för att ställa om samhället till kris- eller krigsförhållanden. I krig
omfattar totalförsvaret samhällets hela verksamhet.
Det civila försvarets uppgifter under kriser och krig är dels att Prop. 1994/95:47
säkerställa befolkningens och samhällets överlevnad, dels att medverka
i de samlade försvarsansträgningama. Uppgifterna fullföljs bland annat
genom att de viktigaste samhällsfunktionerna upprätthålls även under
kriser och krig. Dessa funktioner är angivna i beredskapsförordningen
(1993:242). För varje funktion finns en ansvarig beredskapsmyndighet
utsedd som bland annat skall samordna beredskapsförberedelserna och
samråda med övriga myndigheter med uppgifter inom funktionen.
Riksbanken är underställd riksdagen. Riksbanken ansvarar enligt
regeringsformen för landets valuta- och kreditpolitik. Det är vidare endast
Riksbanken som har rätt att ge ut sedlar och mynt. Riksbanken skall även
främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.
Riksbanken är enligt 30 § andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges
riksbank ansvarig för beredskapsplanläggningen på bank- och betalnings-
väsendets område. Vid planeringen och genomförandet av sin verksamhet
i fredstid skall Riksbanken beakta de krav som totalförsvaret ställer.
Även om beredskapsförordningen av konstitutionella skäl inte är
tillämplig på Riksbanken, utgår banken från den i sitt planeringsarbete.
I Riksbankens ansvarsområde ingår planeringen för bankens egen
verksamhet vid kriser och i krig samt ansvaret för att det finns en
effektiv planering för bankväsendet i övrigt. Planeringen för bankväsen-
det i övrigt bedrivs i praktiken inte av Riksbanken utan av de berörda
bankerna. Riksbankens ansvar består i denna del av övervakning av att
planeringen sker och att den är aktuell. Övervakningen sker i stor
utsträckning genom överläggningar mellan Riksbanken och Svenska
Bankföreningen.
I totalförsvarets programplan för det civila försvaret upprättad inom
Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) för åren 1994/95 - 1998/99
anges målet för funktionen Bank- och betalningsväsende på följande sätt.
Nödvändiga betalningar skall i en krigssituation kunna utföras på basis
av fredstida tekniska betalningssystem och - om så skulle krävas - utan
centralt datorstöd och tjänster från vitala samhällsfunktioner. Det
ofrånkomliga behovet av kontanta penningmedel och primära banktjänster
skall kunna tillgodoses.
I funktionen ingår ansvaret för penningmedelsförsörjningen, bank- och
betalningsväsendet samt betalningsförmedlingen. I en krissituation skall
Riksbanken i tillfredsställande grad kunna tillhandahålla sedlar och mynt
i hela landet. Betalningar på annat sätt än med kontanter skall kunna
utföras inom landet. Allmänheten skall kunna använda sig av bankkonto
för sina insättningar och uttag av pengar. Ansvaret för betalningsförmed-
lingen omfattar överflyttning av pengar mellan olika bank- eller
postgirokonton.
Finansinspektionen är enligt förordningen (1992:102) med instruktion för
Finansinspektionen, central förvaltningsmyndighet för tillsynen över
finansiella marknader, kreditinstitut och försäkringsväsendet med
undantag för socialförsäkringsområdet. De övergripande målen för
Finansinspektionens tillsynsverksamhet är att bidra till det finansiella
systemets stabilitet och effektivitet samt att verka för ett gott konsument-
skydd.
Inom den civila delen av totalförsvaret ansvarar Finansinspektionen
enligt beredskapsförordningen för funktionen Enskild försäkring m.m.
Det enskilda försäkringsväsendet består av försäkringsföretag, för-
säkringsmäklare och understödsföreningar.
Prop. 1994/95:47
Regeringens förslag: Ansvaret för beredskapsplaneringen på bank-
och betalningsväsendets område flyttas från Riksbanken till Finansin-
spektionen.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som inkommit med
yttrande är positiva till förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Riksbanken har, såsom framgått ovan,
ansvaret för planeringen av beredskapen för bank- och betalnings-
väsendet. Det är emellertid Finansinspektionen som har tillsynsansvaret
för detta område. Inspektionen har beredskapsansvaret endast för en del
av sin verksamhet, nämligen det enskilda försäkringsväsendet. Detta
medför att myndigheternas kompetens och resurser inte tas till vara på ett
effektivt sätt. Vidare kan i en krigssituation detta förhållande leda till
oklarheter i kompetensfördelningen mellan Riksbanken och Finansin-
spektionen, eller i vissa fall brist på samsyn. Med hänsyn till det
finansiella områdets vikt under krigsförhållanden är den nuvarande
ordningen därför mindre lämplig.
Inom totalförsvaret gäller vidare den s.k. ansvarsprincipen, som
innebär att en myndighet med ansvar för viss samhällsviktig verksamhet
i fred skall behålla detta ansvar också vid kriser och i krig. Med
nuvarande ordning följs inte principen på det finansiella området.
För att ansvarsprincipen skall gälla fullt ut också på detta område bör
tillsynsansvaret och beredskapsansvaret ligga på en och samma myndig-
het. Detta innebär att ansvaret för beredskapsplaneringen för bank- och
betalningsväsendet förs över på Finansinspektionen. På så sätt tas
myndigheternas kompetens och resurser till vara effektivare.
Riksbanken, Finansinspektionen och ÖCB är ense om att den före- Prop. 1994/95:47
slagna överflyttningen bör ske. Inspektionen skall samverka med
Riksbanken och ÖCB.
Regeringens förslag: Riksbanken skall ha kvar beredskapsansvaret
för den egna verksamheten, medan Finansinspektionen skall ha
beredskapsansvaret för bank- och betalningsväsendet i övrigt.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna godtar förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Riksbanken har i fredstid ansvaret för
sedlar och mynt, valutareserven och en eventuell valuta- och kreditregle-
ring under krigsförhållanden. Vidare har Riksbanken uppgiften att ge
krediter till bl.a. banker som råkat i likviditetssvårigheter (dvs. vad som
med ett engelskt uttryck brukar benämnas "lender of last resort"). För att
ansvarsprincipen skall gälla även på de här områdena förslår regeringen
att Riksbanken skall ha kvar beredskapsansvaret för sin egen verksamhet.
Funktionen Bank- och betalningsväsende är av betydelse för funktionen
Utrikeshandel som Kommerskollegium är funktionsansvarig myndighet
för. Kollegiet svarar därigenom för regleringen av varuutbytet med andra
länder. Riksbanken håller en reserv av utländska valutor och guld i
valutapolitiskt syfte. Reserven är alltså inte avsedd för importfinansiering.
I funktionen Bank- och betalningsväsende kan betalningstrafiken med
utlandet räknas in. Denna betalningstrafik är väsentlig för funktionen
Utrikeshandel. Härmed sammanhänger frågor om valutareglering som
faller under Riksbankens ansvarsområde. Denna verksamhet skall därför
fortsättningsvis inte ingå i funktionen Bank- och betalningsväsende utan
kvarstå i Riksbanken.
Finansinspektionen kommer efter den föreslagna överflyttningen att ha
beredskapsansvaret för - utöver funktionen Enskild försäkring m.m. - de
återstående delarna av funktionen Bank- och betalningsväsende, dvs.
ansvaret för det egentliga bank- och betalningsväsendet samt betalnings-
förmedlingen. Funktionerna, som då kommer att motsvara inspektionens
tillsynsområde, skall slås samman till en funktion. I den nya funktionen
kommer Finansinspektionen att, jämte de försäkringsfrågor som redan
hör till inspektionens ansvar, svara för den planering som syftar till att
betalningar blir möjliga utan användande av kontanta medel. I funktionen
ingår även sådan planering som syftar till att bankerna under kriser och
i krig skall kunna ta emot inlåning, bevilja angelägna krediter, förvalta
beviljade krediter och upprätthålla värdepappershandel. Den nya
sammanslagna funktionen kommer i beredskapsförordningen att betecknas Prop. 1994/95:47
Finansiella tjänster.
Finansinspektionen skall vid beredskapsplaneringen för finansiella
tjänster sträva efter översiktlighet. Detaljplaneringen skall ske hos de
enskilda instituten.
Regeringens förslag: Rubriken till de bestämmelser i riksbanksla-
gen som avser sedlar och mynt ändras från Betalningsväsendet till
Sedlar och mynt.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna är positiva till förslaget.
Skälen för regeringens förslag: De bestämmelser som rör Riksbankens
ansvar för landets försörjning med sedlar och mynt återfinns i 5-8 §§
riksbankslagen. Rubriken till dessa bestämmelser är Betalningsväsendet.
Rubriken är till följd av tidigare lämnade förslag inadekvat och miss-
visande. Rubriken skall därför ändras till Sedlar och mynt. Denna rubrik
beskriver bättre vad reglerna avser.
Regeringens förslag: Riksbanken skall samverka med Finansin-
spektionen vid beredskapsplaneringen för funktionen Finansiella
tjänster. Riksbanken skall samverka med Kommerskollegium vid
beredskapsplaneringen för funktionen Utrikeshandel. Skyldigheten
att samverka med myndigheterna skall framgå av riksbankslagen.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Kommerskollegium anser att det är av värde att,
som utredningen föreslår, det skrivs in i riksbankslagen att Riksbanken
skall samråda med Kommerskollegium. Det är främst genom sitt ansvar
för valutaregleringen som Riksbanken har en viktig roll inom utrikeshan-
delsfunktionen men också genom sin planering för att betalningar till och
från utlandet överhuvud tekniskt skall kunna utföras. Utredningen nämner
inte uttryckligen att planeringsansvaret för dessa frågor skall ligga kvar
på Riksbanken, utan talar om beredskapen i mera allmänna termer. Det
är emellertid önskvärt att det av riksbankslagen klart framgår innehållet
i Riksbankens uppgifter inom funktionen Utrikeshandel.
Skälen för regeringens förslag: Efter överflyttningen av funktionsan-
svaret för Bank- och betalningsväsendet har Riksbanken kvar uppgifter
inom funktionerna De finansiella tjänsterna och Utrikeshandel. Riks-
banken skall samverka med de funktionsansvariga myndigheterna. Denna Prop. 1994/95:47
samverkansskyldighet måste framgå av riksbankslagen. Den kommer
även att framgå av beredskapsförordningen och av respektive funktions-
ansvarig myndighets instruktion.
Kommerskollegium har i sitt remissvar angett att det är önskvärt att det
av riksbankslagen klart framgår innehållet i Riksbankens uppgifter inom
funktionen Utrikeshandel. En precisering av Riksbankens beredskapsan-
svar är för närvarande föremål för överväganden i utredningens fortsatta
arbete. Regeringen vill därför avvakta resultatet av dessa innan någon
precisering av Riksbankens uppgifter inom funktionen Utrikeshandel
görs.
Utredningen anser att planeringsarbetet bör kunna utföras av en
befattningshavare även sedan beredskapsansvaret har utvidgats till att
omfatta hela det finansiella området. I ett inlednings- och övergångsskede
kan befattningshavaren dock behöva förstärkning.
Finansinspektionen uppger i sitt remissyttrande att ett utökat beredskap-
sansvar kommer att leda till ökade kostnader för myndigheten. Bl.a.
nämns ett ökat behov av att arrangera konferenser och funktionsövningar
samt att utge informationsmaterial inom beredskapsområdet. Finansin-
spektionen kan dock i dagsläget inte precisera kostnaderna för detta med
någon större säkerhet. Finansinspektionen anser dock att kompensation
för ökade kostnader måste erhållas genom en höjning av inspektionens
ramanslag för att inspektionen skall kunna åta sig ett ökat ansvar enligt
förslaget. I Finansinspektionens nya organisation per den 1 april 1994 har
en tjänst motsvarande en årsarbetskraft avsatts för arbete med beredskaps-
frågor. Denne befattningshavare skall ansvara för den nya funktionen.
Inspektionen ser betydande svårigheter att med nuvarande medelsram
avdela ytterligare resurser för arbete med beredskapsfrågor. Försäkrings-
förbundet anser att det inte framgår av utredningen vilka överväganden
som gjorts när det sägs att planeringsarbetet borde kunna utföras av en
befattningshavare även sedan beredskapsansvaret utvidgats till att omfatta
hela det finansiella området. TCO och SACO uppger att ett antal viktiga
uppgifter enligt beredskapsförordningen inte har utförts av Riksbanken
själv utan delegerats till Svenska Bankföreningen. Hittills har funktion-
sansvaret kunnat skötas av en heltidsanställd handläggare på Finansin-
spektionen och en på Riksbanken. Det är inte rimligt att den samman-
slagna funktionen i framtiden skall handhas av en befattningshavare. Om
ansvarsområdet dessutom skall utvidgas till att omfatta hela det finansiella
området torde personalförstärkning vara nödvändig om åliggandena i
beredskapsförordningen skall kunna uppfyllas.
Regeringen gör följande bedömning. Finansinspektionens beredskaps-
planering när det gäller det enskilda försäkringsområdet utförs för
närvarande av en särskild befattningshavare. Ett par befattningshavare
hos Riksbanken har ägnat en del av sin arbetstid åt beredskapsplaneringen Prop. 1994/95:47
inom funktionen Bank- och betalningsväsendet. En överflyttning av
beredskapsansvaret för bank- och betalningsväsendet kan därför komma
att, åtminstone inledningsvis, innebära visst merarbete och ökade
kostnader för Finansinspektionen, både i form av personalresurser och för
anordnande av kurser, konferenser m.m. Å andra sidan bör inspektionen
ha möjlighet att samordna den redan befintliga funktionen Enskild
försäkring m.m. med den nya funktionen. Det bör därvid beaktas att
uppläggningen av beredskapsplaneringen torde vara likartad och att
erfarenheterna från arbetet med funktionen Enskild försäkring m.m.
borde kunna tas till vara i arbetet med den sammanslagna funktionen.
Det får därför vid fastställandet av inspektionens ramanslag övervägas
om inspektionen skall, under en övergångstid på ett år, tilldelas medel för
en halv årsarbetskraft och för att finansiera de övriga kostnaderna i
samband med den föreslagna överflyttningen av beredskapsansvaret. Det
är svårt att i dag uppskatta hur mycket resurser som kommer att krävas
när den föreslagna överflyttningen är helt genomförd. Under övergångs-
tiden bör det utvärderas vilka resurskrav som kommer att finnas på sikt.
Efter denna utvärderingsperiod bör i samband med fastställandet av
inspektionens ramanslag slutlig ställning kunna tas i denna fråga.
10
Sammanställning av remissyttranden över
delbetänkandet (SOU 1993:116) "Riksbankens och
Finansinspektionens beredskapsansvar" av
Utredningen om översyn av lagstiftningen för det
finansiella området under krigsförhållanden
Remissinstanserna
Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av fullmäktige för
Sveriges Riksbank, Kommerskollegium, Försvarsmaktens Organisations-
myndighet (FMO), Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), Postverket,
Finansinspektionen, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK),
Riksrevisionsverket, Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i
Sundsvall, Länsstyrelsen i Stockholms län, Sveriges Försäkringsförbund,
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Cent-
ralorganisation SACO, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska
Bankföreningen, Värdepapperscentralen VPC AB, Finansbolagens för-
ening, Svenska fondhandlareföreningen och OM Stockholm AB.
Sparbanken Sverige AB har inte kommit in med något yttrande. Stock-
holms Fondbörs AB, Landsorganisationen i Sverige (LO) och Konungari-
ket Sveriges Stadshypotekskassa (Stadshypotekskassan) har avstått från
att avge remissyttrande.
1 Överflyttning av ansvaret för funktionen Bank- och
betalningsväsende
I delbetänkandet föreslås att beredskapsplaneringen för bank- och betal-
ningsväsendet flyttas från Riksbanken till Finansinspektionen. Riksbanken
kommer därefter att ha kvar beredskapsansvaret för den verksamhet
banken har i fredstid, medan beredskapsansvaret för det finansiella om-
rådet i övrigt kommer att falla på Finansinspektionen. Inspektionen bör
inom funktionen samverka med Riksbanken, Postverket och ÖCB.
Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget.
ÖCB har uppgett att myndigheten ansvarar för samordningen av bered-
skapsförberedelsema vid de civila myndigheter som skall fortsätta sin
verksamhet under höjd beredskap. Betalningsförmedling är en sådan
verksamhet. Den är av sådan vikt att mycket omfattande beredskaps-
förberedelser måste vidtas i fred. Enligt Riksbanken har beredskaps-
planläggningen inte prioriterats de senaste åren eftersom man avvaktat
förändringar av lagstiftningen på området. ÖCB anser att det är ytterst
viktigt att Finansinspektionen efter övertagandet av ansvaret för betal-
ningsförmedlingen snarast ser över beredskapsläget vid bankväsendet,
Postgirot och Posten. Av bl.a. Riksskatteverkets utredning Beskattnings-
väsendets utformning under kriser och krig (RSV Rapport 1993:4)
framgår hur samhällsekonomin påverkas av brister i betalnings-
förmedlingen. Både den enskilde och samhället är utomordentligt
Prop. 1994/95:47
Bilaga 1
11
beroende av att betalningssätt och betalningsströmmar fungerar under kris
och i krig. Översynen bör i synnerhet beakta det datorberoende som hela
betalningsväsendet har i dag. ÖCB har slutligen noterat att utredningens
beskrivningar när det gäller beredskapsområdet inte är helt korrekta på
några punkter, men att detta inte påverkar utredningens förslag.
Finansinspektionen anser att den nuvarande ansvarsfördelningen på
bank- och betalningsväsendets område, enligt vilken Riksbanken har
ansvaret för beredskapsplaneringen medan Finansinspektionen har till-
synsansvaret, inte är en rationell ordning. Visserligen har några direkta
olägenheter med det dubbla ansvaret hittills inte uppstått, men det finns
givetvis risk för att de två myndigheterna exempelvis i en kris- eller
krigssituation fattar sinsemellan oförenliga beslut. Som framhålles i
betänkandet tas med den nuvarande ordningen ej heller myndigheternas
kompetens och resurser till vara på ett effektivt sätt. Att ansvaret för
beredskapsplanering och tillsynsansvar för institut underställda Finans-
inspektionen hör samman på ett naturligt sätt visar erfarenheterna från
försäkringsområdet där inspektionen haft detta dubbla ansvar sedan lång
tid tillbaka. De kontakter med berörda institut och deras ledningar som
den löpande tillsynsverksamheten förutsätter kan på ett smidigt sätt
användas för behandling av beredskapsfrågor. Genom att anförtro Finans-
inspektionen beredskapsplaneringsansvaret också på bank- och betalnings-
väsendets område uppnås den uppenbara fördelen att inspektionen får det
fullständiga beredskapsansvaret inom hela sitt tillsynsområde. Av bl.a.
dessa skäl ställer sig Finansinspektionen bakom förslaget att överföra
ansvaret för beredskapsplaneringen för bank- och betalningsväsendet från
Riksbanken till Finansinspektionen. Härigenom kommer Riksbanken att
ha kvar beredskapsansvaret för sin egen verksamhet, medan beredskaps-
ansvaret för det finansiella området i övrigt kommer att falla på Fi-
nansinspektionen. Finansinspektionen delar uppfattningen att bered-
skapsplaneringen inom det finansiella området bör bygga på ett samarbete
mellan Finansinspektionen och Riksbanken. Det är naturligtvis också
angeläget med samråd i planeringsfrågor med ÖCB och Post- och Tele-
styrelsen. De närmare formerna för samarbetet eller samrådet får
anpassas efter de krav som planeringsverksamheten kan komma att ställa
i framtiden. Samrådsförfarandet mellan myndigheterna bör därför inte
formaliseras i detta sammanhang. Ej heller finns det anledning att i detta
sammanhang lägga fast några detaljerade riktlinjer i fråga om beredskaps-
planläggningens närmare uppläggning utan det bör ankomma på inspek-
tionen att i samråd med berörda myndigheter besluta om upplägget av
planeringsarbetet.
Finansbolagens Förening vitsordar den av utredningen anförda
principiella ståndpunkten att den myndighet som har ansvar för viss
verksamhet i fred är bäst lämpad att behålla detta ansvar också vid kriser
och i krig för det fall verksamheten då skall upprätthållas. En sådan
ansvarsfördelning mellan Riksbanken och Finansinspektionen avseende
beredskapsplaneringen på det finansiella området torde också vara den
mest kostnadseffektiva.
Prop. 1994/95:47
Bilaga 1
12
Utredningen föreslår att Riksbanken har kvar beredskapsansvaret för sin
egen verksamhet, medan Finansinspektionen har beredskapsansvaret för
bank- och betalningsväsendet i övrigt. Finansinspektionen kommer efter
överflyttningen av beredskapsansvaret för bank- och betalningsväsendet
att ha ansvaret för hela sitt tillsynsområde. Funktionerna Bank- och betal-
ningsväsende och Enskild Försäkring m.m. bör därför slås samman till
funktionen Det finansiella området.
Flertalet av remissinstanserna är positiva till förslaget. Riksrevisions-
verket anser att utredarens förslag bättre tydliggör respektive myndighets
ansvarsområde. Frågan är dock mer komplex än vad betänkandet ger in-
tryck av. Verket vill bl.a. peka på Riksbankens ansvar för att övervaka
betalningssystemets stabilitet enligt 22 § riksbankslagen där Riksbanken
ges rätt att infordra uppgifter från de institut som står under Finansin-
spektionens tillsyn. Verket anser således att tillämpningen inte är helt
invändningsfri och borde bli föremål för precisering i det fortsatta utred-
ningsarbetet. Genom att flytta över beredskapsansvaret för bank- och
betalningsväsendet till en statlig myndighet under regeringen ökar
regeringens möjlighet att styra det finansiella området även under
krigsförhållanden.
Några remissinstanser anser att beteckningen Det finansiella området
antyder ett mycket vidare funktionsansvar än de nuvarande funktionerna
Bank- och betalningsväsende och Enskild Försäkring m.m.
ÖCB har som exempel angett att Betalnings- och försäkringsväsendet
vore en bättre beteckning.
Försäkringsförbundet anser att en precisering behöver göras beträffande
omfattningen av Det finansiella området så att begreppet klargörs mer än
den allmänt hållna formuleringen i betänkandet.
TCO och SACO har uppgett att begreppet Det finansiella området även
innefattar t.ex. fondbörsen, börsmäklarna, mellanhandsinstituten och op-
tionsmarknaden, vilka hittills stått utanför både Finansinspektionens och
Riksbankens ansvarsområden. Av utredningen framgår inte om man verk-
ligen tänkt sig en utvidgning av området.
Beredskapsplaneringen inom Finansinspektionen bör enligt utredningen
läggas på en särskild befattningshavare. Inspektionen bör vid
beredskapsplaneringen för det finansiella området sträva efter
översiktlighet. Detaljplaneringen bör ske hos de enskilda instituten.
De flesta remissinstanserna har instämt i förslaget. Flera instanser har
särskilt framhållit vikten av att Finansinspektionen i sitt arbete strävar
efter översiktlighet.
Prop. 1994/95:47
Bilaga 1
13
Försäkringsförbundet uppger att det inte framgår av utredningen vilka Prop. 1994/95:47
överväganden som gjorts när det hävdas att planeringsarbetet borde kunna Bilaga 1
utföras av en befattningshavare även sedan beredskapsansvaret utvidgats
till att omfatta hela det finansiella området. Förbundet anser det viktigt
att Finansinspektionen tilldelas tillräckliga resurser för det föreslagna
utökade arbetet inom ramen för den nya funktionen.
TCO och SACO har uppgett att beredskapsförordningen (SFS 1993:242)
ålägger funktionsansvarig myndighet ett antal viktiga uppgifter, som inte
vad gäller bank- och betalningsväsendet, torde ha uppfyllts av Riksbanken
själv utan delegerats till Svenska Bankföreningen. Finansinspektionen,
som är ett regeringens verk till skillnad från Riksbanken, har att tillfullo
uppfylla sina åligganden enligt beredskapsförordningen. Hittills har funk-
tionsansvaret hjälpligt kunnat skötas av en heltidsanställd handläggare på
Finansinspektionen och en på Riksbanken. Det är orimligt att den
sammanslagna funktionen i framtiden skall handhas av en befattnings-
havare, som utredningen förordnar. Om ansvarsområdet dessutom skall
utvidgas till att omfatta hela det finansiella området torde personalför-
stärkning vara ofrånkomlig om åliggandena i beredskapsförordningen
skall kunna uppfyllas.
Svenska Bankföreningen har uppgett att utredningen gått förbi de
problem som diskuteras i LEMO-utredningens delbetänkande om ansvars-
och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret (SOU 1993:95),
nämligen möjlighet till ledning över hela landet när det gäller funktionen,
samverkan på högre regional nivå samt inte minst möjligheten att bedöma
behovet av funktionen Betalningsväsendet. En av nackdelarna med en
överföring av funktionsansvaret är ju att Finansinspektionen saknar en
regional organisation. LEMO konstaterar också att fokuseringen på det
strategiska överfallet (1992 års försvarsbeslut) innebär att ledningen bör
utövas starkt decentraliserat. Med ledning förstås i detta sammanhang
sådana verksamheter som samordning, prioritering och information.
Möjligheten för Finansinspektionen att i krig inhämta information från ci-
vilbefälhavare är heller inte belyst.
I delbetänkandet föreslås att finansiering av Finansinspektionens
beredskapsplanering bör ske på samma sätt som den ordinarie
tillsynsverksamheten, dvs. genom de s.k. tillsynsbidragen.
De flesta remissinstanserna har varit positiva till förslaget.
Riksrevisionsverket anser att den finansieringsmodell för Finans-
inspektionens beredskapsplanering som föreslås med s.k. tillsynsbidrag
kan tillämpas. Verket beklagar dock att det i betänkandet inte preciseras
vilka institut som omfattas av beredskapsplanläggningen. Denna krets
torde inte enbart omfatta de institut som i dag utgör Finansinspektionens
tillsynsobjekt. Verket förutsätter att detta klarläggs under den fortsatta
utredningen.
14
Några remissinstanser har dock varit kritiska till förslaget. Prop. 1994/95:47
Finansbolagens Förening uppger att oaktat att ansvarsfördelningen Bilaga 1
mellan Riksbanken och Finansinspektionen framstår som ändamålsenlig,
så skulle den vid ett genomförande medföra ett utökat ansvar för Finans-
inspektionen. Med utökat ansvar för planering av vad verksamhet det än
må vara följer vanligen ökad resursåtgång. Föreningen kan inte se att
utredningen på ett tillfredsställande sätt belyst förslagets kostnadsmässiga
effekter för Finansinspektionens budget, vilken på tillgångssidan består
av avgifter erlagda av de finansiella instituten. Utredningens konstater-
ande att det åligger de finansiella instituten att upprätthålla kris- och
krigsberedskap må i och för sig vara riktigt. Detta kan enligt föreningens
förmenande emellertid inte tas till intäkt för att instituten även skall
finansiera sådan beredskapsplanering som är av övergripande karaktär
och för samtliga institut på marknaden omfattande. Enligt föreningens
uppfattning är de intressen och behov som de finansiella institutens
verksamhet har att uppfylla av sådan allmän samhällelig dignitet att
finansieringen inte bör ankomma på de enskilda instituten genom av-
gifter. Med hänsyn härtill och då förslaget sannolikt skulle medföra att
Finansinspektionens resurser skulle tas i anspråk för verksamhet som
tidigare finansierats över statsbudgeten förordar Finansbolagens Förening
att den verksamhet som anknyter till inspektionens framtida beredskaps-
planering skall finansieras med skattemedel.
Svenska Fondhandlareföreningen vill i detta sammanhang hänvisa till
sin tidigare flera gånger framförda ståndpunkt att kostnaderna för
Finansinspektionens allmänna tillsynsverksamhet skall betalas över stats-
budgeten och inte genom allmänna avgifter från de berörda företagen.
Detta bör även gälla de nu aktuella kostnaderna för beredskaps-
planeringen.
OM Stockholm har i sitt yttrande anslutit sig till Svenska Fond-
handlareföreningens ståndpunkt att kostnader för Finansinspektionens
allmänna tillsynsverksamhet skall bestridas över statsbudgeten.
Finansinspektionen har å sin sida uppgett att det utökade
beredskapsansvaret kommer att leda till ökade kostnader inom flera
områden. Här kan bl.a. nämnas ökat behov av att arrangera konferenser,
funktionsövningar och att utge informationsmaterial inom beredskaps-
området. I dagsläget kan kostnaderna inte preciseras med någon större
säkerhet. Finansinspektionen anser dock att kompensation för ökade
kostnader måste erhållas genom en höjning av inspektionens ramanslag
för att inspektionen skall kunna ta på sig ett ökat ansvar enligt förslaget.
I Finansinspektionens nya organisation per den 1 april 1994 har en tjänst
disponerats för arbete med beredskapsfrågor. Denne befattningshavare
skall ansvara för den nya funktionen Det finansiella området.
Inspektionen ser betydande svårigheter att med nuvarande medelsram
avdela ytterligare resurser för arbete med beredskapsfrågor.
15
Prop. 1994/95:47
Bilaga 1
I delbetänkandet uppges att Finansinspektionen bör vara skyldig att
samverka med Riksbanken vid beredskapsplaneringen för funktionen Det
finansiella området. Samverkansskyldigheten bör framgå av beredskaps-
förordningen, riksbankslagen och inspektionens instruktion. Kommers-
kollegium bör vara skyldigt att samverka med Riksbanken vid bered-
skapsplaneringen för funktionen Utrikeshandel. Samverkansskyldigheten
bör framgå av beredskapsförordningen, riksbankslagen och kollegiets
instruktion.
Kommerskollegium anser att Riksbankens uppgifter i funktionen utrikes-
handel bör preciseras samt att kollegiets instruktion inte bör ändras.
Kommerskollegium är ansvarig myndighet för funktionen utrikeshandel.
I funktionsansvaret ingår att i planläggningen söka samverka med
samtliga aktörer inom området utrikeshandel. Finansinspektionens verk-
samhet har hittills haft ringa beröringspunkter med utrikeshandelsområdet
och utredningsförslaget innebär att den verksamhet inom funktionen
Bank- och betalningsväsende som rör utrikeshandel ligger kvar på
Riksbanken. Remissvaret innefattar därför endast Riksbanken. Kommers-
kollegium och Riksbanken har i samråd verkat i funktionssammanhang
ända sedan funktionsbegreppet infördes 1986 och i andra sammanhang
dessförinnan. Det är emellertid av värde att, som utredningen föreslår,
det skrivs in i riksbankslagen att Riksbanken skall samråda med Kom-
merskollegium. Det är främst genom sitt ansvar för en valutareglering
och därigenom ansvaret för att utlandsbetalningama styrs genom valuta-
bank som Riksbanken har en viktig roll inom utrikeshandelsfunktionen
men också genom sin planering för att betalningar till och från utlandet
överhuvud tekniskt skall kunna utföras. Utredningen nämner inte explicit
att planeringsansvaret för dessa frågor skall ligga kvar på Riksbanken,
utan talar om beredskapen i mera allmänna termer. Det är emellertid
önskvärt att det av Riksbankslagen klart framgår innehållet i Riksbankens
uppgifter inom funktionen utrikeshandel. Kollegiet anser även att det är
angeläget att det som förslås i utredningen, anges att Riksbanken har
uppgifter i funktionen och att Riksbanken är beredskapsmyndighet.
Däremot finner Kommerskollegium att det förefaller onödigt att samrådet
med Riksbanken ges en särställning och nämns i instruktionen eftersom
detta redan klargörs i denna genom en hänvisning till Beredskapsför-
ordningen.
16
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 1994
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,
Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,
Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Persson
Regeringen beslutar proposition 1994/95:47 om Riksbankens och Finans-
inspektionens beredskapsansvar.
17
gotab 47063, Stockholm 1994