Prop.
1994/95:41
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 13 oktober 1994
Ingvar Carlsson
Anna Hedborg
(Socialdepartementet)
Riksdagen har i beslut den 8 juni 1994 (bet. 1993/94:SfU24, rskr.
1993/94:439) godkänt de riktlinjer för en reformering av det allmänna
ålderspensionssystemet som föreslagits i regeringens proposition
1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet. Proposi-
tionen upptar förslag till lagstiftning som med anledning härav bör träda
i kraft den 1 januari 1995.
I propositionen föreslås att en pensionsavgift införs. Avgiften skall tas
ut med 1 % på inkomster uppgående till 7,5 basbelopp och grunda sig
på sådana inkomstslag som ligger till grund för beräkning av pensions-
grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Av-
giften betalas av den som uppbär sådana inkomster fr.o.m. den 1 januari
1995. Inbetalda medel skall föras till Allmänna pensionsfonden. Avgifts-
uttaget skall enligt förslaget regleras på samma sätt som uttaget av av-
giften enligt lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift. Vidare
föreslås att de båda avgifterna regleras i en gemensam lag och ges be-
nämningen allmänna egenavgifter. Det föreslås även att sådana avgifter
också skall tas ut på inkomster som beskattas enligt lagen (1958:295)
om sjömansskatt samt att detta skall regleras i den lagen.
I propositionen föreslås vidare att tilläggspensionsavgiften även fort-
sättningsvis skall uppgå till 13,00 %. Procentsatsen för uttag av sådan
avgift anges direkt i lagen (1981:691) om socialavgifter. Vidare föreslås
att den del av inbetalda tilläggspensionsavgifter som kan anses belöpa på
inkomstdelar som överstiger det inkomsttak som berättigar till pensions-
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 41
förmåner fr.o.m. år 1995 förs till statsbudgeten. Denna andel fastställs Prop. 1994/95:41
schablonmässigt till 7 % för år 1995.
Därutöver föreslås i propositionen att 11 % av inbetalda tilläggs-
pensionsavgifter fr.o.m. år 1995 placeras på konto hos Riksgäldskontoret
för finansiering av framtida pensioner. På insatta medel skall enligt för-
slaget lämnas marknadsmässig ränta. Avsikten med denna särskilda
förvaltning är att medlen skall användas inom det premiereservsystem
som enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna skall inrättas inom det
allmänna pensionssystemet.
Prop. 1994/95:41
1 Förslag till riksdagsbeslut ...........................5
2 Lagtext........................................5
2.1 Förslag till lag om allmänna egenavgifter...........5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295)
om sjömansskatt ............................7
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän forsäkring........................ 11
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691)
om socialavgifter...........................12
2.5 Förslag till lag om förvaltning av vissa
tilläggspensionsavgifiter ...................... 14
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092)
med reglemente för Allmänna pensionsfonden ......15
2.7 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) ............................... 17
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt....................... 18
2.9 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272) ............................... 19
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontrolluppgifter..........24
2.11 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen
(1990:324) ............................... 25
2.12 Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen
(1971:69)................................ 26
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536)
om räntefördelning vid beskattning ..............28
3 Ärendet och dess beredning.........................29
4 Beslutade riktlinjer för reformeringen av det
allmänna pensionssystemet .........................30
5 Allmän egenavgift för finansiering av pensionssystemet
m.m........................................34
5.1 Nuvarande regler för sociala avgifter och
särskild löneskatt...........................34
5.2 En allmän egenavgift för finansiering av
pensionssystemet...........................36
5.3 Uttag av allmänna egenavgifter för sjömän.........40
6 Avgiftsuttag på inkomstdelar över förmånstaket samt
tilläggspensionsavgift for år 1995 ..................... 41
6.1 Uppdelning av influtna medel från tilläggspensions-
avgiften .................................41
6.2 Tilläggspensionsavgift för år 1995 m.m............44
7 Avsättning och förvaltning av medel inom premiereserv-
systemet ......................................46
8 Författningskommentar............................49
8.1 Förslaget till lag om allmänna egenavgifter.........49
8.2 Förslaget till ändring i lagen (1958:295)
om sjömansskatt ...........................51
8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring........................52
8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691)
om socialavgifter...........................53
8.5 Förslaget till lag om förvaltning av vissa
tilläggspensionsavgifter ......................54
8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092)
med reglemente för Allmänna pensionsfonden ......55
8.7 Övriga lagförslag...........................55
Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag ..................56
Bilaga 2 Lagrådets yttrande..........................81
Prop. 1994/95:41
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 1994 82
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om allmänna egenavgifter,
2. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
5. lag om förvaltning av vissa tilläggspensionsavgifter,
6. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden,
7. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
8. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
9. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
10. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-
trolluppgifter,
11. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
12. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
13. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid be-
skattning.
Prop. 1994/95:41
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Allmänna egenavgifter skall betalas enligt denna lag. Bestämmelser
om allmänna egenavgifter finns även i lagen (1958:295) om sjömans-
skatt.
2 § Den som uppbär sådan inkomst som avses i 3 § skall på avgiftsun-
derlaget för varje år betala allmänna egenavgifter i form av
1. pensionsavgift med 1 procent,
2. sjukförsäkringsavgift med 0,95 procent.
Avgifterna avrundas var för sig till närmast hela hundratal kronor.
Avgift som slutar på 50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal
kronor.
3 § Avgifterna beräknas på sådan inkomst av anställning som avses i
11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och sådan inkomst
av annat förvärvsarbete som avses i 11 kap. 3 § nämnda lag om den
enskilde är skattskyldig för inkomsten enligt kommunalskattelagen
(1928:370). Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete
skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kost-
nader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den
mån kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger
ettusen kronor.
Avgifterna beräknas på summan av inkomsterna till den del summan
inte överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande bas-
beloppet enligt lagen om allmän försäkring.
4 § Avgifter skall inte betalas av den som vid årets ingång har fyllt
65 år.
Avgifter skall inte heller betalas av den som har sådana inkomster som
avses i 3 §, om inkomsterna understiger 25 procent av det vid årets
ingång gällande basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring.
5 § Avgiftsunderlaget skall för varje år fastställas av skattemyndigheten
i samband med taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt.
6 § Pensionsavgiften används till finansiering av försäkringen för
tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Sjukför-
säkringsavgiften används till finansiering av sjukförsäkringen enligt sam-
ma lag.
Pensionsavgiften förs till Allmänna pensionsfonden. Sjukförsäkringsav-
giften förs till staten.
7 § Bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) och uppbördslagen
(1953:272) tillämpas i fråga om avgifter enligt denna lag. I fråga om
sjukförsäkringsavgift tillämpas även 4 kap. 1 § lagen (1981:691) om
socialavgifter.
Prop. 1994/95:41
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på av-
giftspliktig inkomst som uppbärs från och med den dagen. Omfattar
beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1994, skall, om
den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets in-
komst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1994 som svarar
mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under
denna tid och hela beskattningsåret.
2. Genom lagen upphävs lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäk-
ringsavgift. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om avgift som
avser tiden före den 1 januari 1995.
Prop. 1994/95:41
Härigenom föreskrivs att 1 § 1 mom., 2 och 3 §§, 4 § 1 mom., 7 §
1 mom., 8, 9 a och 11 §§ lagen (1958:295)' om sjömansskatt skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 mom.2 Sjömansskatt enligt
denna lag skall erläggas av sjö-
man för inkomst ombord på
svenskt handelsfartyg med en
bruttodräktighet av minst 100, vil-
ket huvudsakligast nyttjas i sådan
närfart eller fjärrfart, som i 2 §
sägs.
§
1 mom. Sjömansskatt samt all-
männa egenavgifter i form av pen-
sionsavgift och sjukförsäkringsav-
gift enligt denna lag skall erläggas
av sjöman för inkomst ombord på
svenskt handelsfartyg med en
bruttodräktighet av minst 100, vil-
ket huvudsakligast nyttjas i sådan
närfart eller fjärrfart, som i 2 §
sägs.
Vad som i denna lag sägs om
sjömansskatt gäller, såvitt inte
annat särskilt föreskrivs, även all-
männa egenavgifter.
Sjömansskatt skall icke erläggas av sjöman ombord på svenskt han-
delsfartyg i fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller på floder,
kanaler eller insjöar eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund
(inre fart) utom i fall som avses i 7 § 2 mom. andra stycket. Sjömans-
skatt skall icke heller erläggas för sådan ersättning som avses i lagen
(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
och som inte är undantagna från skatteplikt enligt 8 § 2 och 3 nämnda
lag.
Den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant under fartygs
byggande eller biträder vid fartygets utrustning för att senare tillträda
befattning på fartyget skall erlägga sjömansskatt för inkomsterna under
kontrollant- eller utrustningstiden.
2 §3
I denna lag förstås med
sjöman, arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som
sjöman,
handelsfartyg', fartyg, som nyttjas till handelssjöfart eller resandes fört-
skaffande eller till annat ändamål, som äger gemenskap med handelssjö-
farten,
närfart: linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utom-
skärs vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn,
1 Lagen omtryckt 1970:933.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.
2 Senaste lydelse 1991:599.
3 Senaste lydelse 1988:1529.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:41
eller mellan utländska hamnar, dock ej linjefart bortom linjen Hanstholm
- Lindesnäs eller bortom Cuxhaven,
jjärrfart: annan fart än inre fart och närfart,
inkomst ombord: lön eller annan gottgörelse, som sjöman uppbär på
grund av sin anställning ombord och som skulle hava utgjort intäkt av
tjänst enligt kommunalskattelagen,
beskattningsbar inkomst: in-
komst ombord med undantag för
sådan fri kost som har beaktats
vid bestämningen av tabellerna i
7 § 1 mom. och 8 § samt fri logi,
i förekommande fall minskad med
belopp, som har fastställts genom
beslut om jämkning och, i den
mån det har medgivits av rege-
ringen eller myndighet som rege-
ringen bestämmer, med belopp
som enligt avtal mellan arbets-
givar- och arbetstagarorganisa-
tioner utgör krigsrisktillägg eller
motsvarande ersättning,
beskattningsbar inkomst: in-
komst ombord med undantag för
sådan fri kost som har beaktats
vid bestämningen av tabellerna i
7 § 1 mom. och 8 § samt fri logi,
i förekommande fall minskad med
belopp, som har fastställts genom
beslut om jämkning och, i den
mån det har medgivits av rege-
ringen eller myndighet som rege-
ringen bestämmer, med belopp
som enligt avtal mellan arbetsgi-
var- och arbetstagarorganisationer
utgör krigsrisktillägg eller motsva-
rande ersättning, samt med på in-
komsten belöpande allmänna
egenavgifter,
beskattningsår: det kalenderår, under vilket sjömansskatt erlägges.
(Se vidare anvisningarna.)
3 §
Sjömansskatt tillfaller staten. Sjömansskatt tillfaller staten.
Allmänna egenavgifter skall an-
vändas på sätt som framgår av
6 § lagen (1994:000) om all-
männa egenavgifter.
1 mom* Till kommun och lands-
tingskommun skall på sätt nedan
stadgas årligen utgå ersättning av
statsmedel för minskade skattein-
täkter. Den årliga ersättningen
skall avse sjömansskatt som inbe-
talats under tiden den 1 mars året
före till den 1 mars det år då er-
sättningen utbetalas. Vid beräk-
ning av ersättningens storlek tages
även hänsyn till den sjömansskatt
som restituerats under samma tid.
§
1 mom. Till kommun och lands-
ting skall på sätt nedan stadgas
årligen utgå ersättning av stats-
medel för minskade skatteintäkter.
Den årliga ersättningen skall avse
sjömansskatt, dock ej allmänna
egenavgifter, som inbetalats under
tiden den 1 mars året före till den
1 mars det år då ersättningen ut-
betalas. Vid beräkning av ersätt-
ningens storlek tages även hänsyn
till den sjömansskatt som resti-
tuerats under samma tid.
4 Senaste lydelse 1974:777.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:41
7 §
/ mom.5 Här i riket bosatt sjöman samt sjöman bosatt i Danmark,
Finland, Island eller Norge skall erlägga sjömansskatt på beskattningsbar
månadsinkomst,
a) vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i
fjärrfart, enligt vid denna lag fogad tabell F, kolumn S, samt
b) vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna lag fogad
tabell N, kolumn S.
Skattebelopp enligt tabellerna
utgår i helt krontal, varvid öretal
över femtio avrundas uppåt och
annat öretal bortfaller.
Sjöman som avses i första styck-
et skall betala allmänna egenav-
gifter med de procentsatser som
anges i lagen (1994:000) om all-
männa egenavgifter. De allmänna
egenavgifterna beräknas på den
beskattningsbara månadsinkoms-
ten före avdrag för nämnda avgif-
ter till den del inkomsten inte
överstiger 0,625 gånger det vid
årets ingång gällande basbeloppet
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Avgifter tas ut endast
om sjömansskatt också skall er-
läggas på inkomsten. Avgifter
skall inte betalas av den som vid
årets ingång fyllt 65 år.
Skattebelopp enligt tabellerna
och allmänna egenavgifter utgår i
helt krontal, varvid öretal över
femtio avrundas uppåt och annat
öretal bortfaller.
Bestämmelserna i 65 § kommunalskattelagen (1928:370) äga motsva-
rande tillämpning i fråga om sjömansskatt.
8 §6
För sjöman, som icke skall erlägga sjömansskatt enligt 7 § 1 mom.
(utländsk sjöman), skall sjömansskatt utgå på beskattningsbar månadsin-
komst
a) vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i
fjärrfart, enligt vid denna lag fogad tabell F kolumn U, samt
b) vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna lag fogad
tabell N kolumn U.
Skatt enligt första stycket utgår
icke, om sjömannen på godtagbart
sätt visar, att han är skattskyldig i
annat land för inkomsten ombord.
Allmänna egenavgifter skall be-
talas enligt bestämmelserna i 7 f
1 mom. andra stycket.
Skatt enligt första stycket och
allmänna egenavgifter enligt
andra stycket utgår icke, om sjö-
mannen på godtagbart sätt visar,
5 Senaste lydelse 1990:1433.
6 Senaste lydelse 1982:420.
Nuvarande lydelse
Bestämmelserna i 7 § 1 mom.
tredje stycket och 7 § 2 mom.
tillämpas också i fråga om skatt
enligt denna paragraf. Därvid skall
dock i fall som avses i 7 § 2 mom.
första stycket skatt erläggas enligt
tabell F kolumn U och i fall som
avses i andra stycket av samma
lagrum enligt tabell N kolumn U.
(Se vidare anvisningarna.)
9 a
Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer fastställer,
med ledning av de vid denna lag
fogade tabellerna, de sjömans-
skattetabeller som behövs för be-
räkning av sjömansskatt. Vid fast-
ställandet av sjömansskattetabel-
lema för år 1980 och senare år
skall hänsyn tas till inträffade
ändringar i fråga om uttaget av
statlig inkomstskatt och storleken
av det kommunala grundavdraget
enligt 48 § 2 och 3 mom. kom-
munalskattelagen (1928:370).
11
Då skatteavdrag verkställes, skall
den innehållna skatten kvitteras.
Vid kvitteringen skall angivas in-
nehållet skattebelopp, inkomstens
storlek samt den tid inkomsten av-
ser.
(Se vidare anvisningarna.)
Föreslagen lydelse
att han är skattskyldig i annat land
för inkomsten ombord.
Bestämmelserna i 7 § 1 mom.
fjärde stycket och 7 § 2 mom.
tillämpas också i fråga om skatt
enligt denna paragraf. Därvid skall
dock i fall som avses i 7 § 2 mom.
första stycket skatt erläggas enligt
tabell F kolumn U och i fall som
avses i andra stycket av samma
lagrum enligt tabell N kolumn U.
(Se vidare anvisningarna.)
§7
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer fast-
ställer, med ledning av de vid
denna lag fogade tabellerna, de
sjömansskattetabeller som behövs
för beräkning av sjömansskatt.
Vid fastställandet av sjömans-
skattetabellema för år 1980 och
senare år skall hänsyn tas till in-
träffade ändringar i fråga om ut-
taget av statlig inkomstskatt, ut-
taget av allmänna egenavgifter
enligt lagen (1994:000) om all-
männa egenavgifter samt storleken
av det kommunala grundavdraget
enligt 48 § 2 och 3 mom. kom-
munalskattelagen (1928:370).
§
Då skatteavdrag verkställes, skall
den innehållna skatten kvitteras.
Vid kvitteringen skall angivas in-
nehållet skattebelopp, innehållna
allmänna egenavgifter, inkomstens
storlek samt den tid inkomsten av-
ser.
(Se vidare anvisningarna.)
Prop. 1994/95:41
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser gäller
beträffande inkomster för vilka sjömansskatt har erlagts eller skulle ha
erlagts före ikraftträdandet.
7 Senaste lydelse 1981:1004.
10
Prop. 1994/95:41
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring1
dels att 19 kap. 3 a § skall upphöra att gälla,
dels att 19 kap. 1 och 4 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 kap.
Om avgifter för finansiering av
sjukförsäkringen, folkpensione-
ringen och försäkringen för
tilläggspension föreskrivs i lagen
(1981:691) om socialavgifter. Om
avgifter för finansiering av
sjukförsäkringen föreskrivs även i
lagen (1992:1745) om allmän
sjukförsäkringsavgift.
4 §3
Avgiftsuttaget till försäkringen
för tilläggspension skall vara så
avvägt att avgifterna i förening
med andra tillgängliga medel
finansierar pensionsutbetalningar,
förvaltningskostnader och andra
utgifter för försäkringen samt den
fondering som behövs.
Beslut om avgiftsuttaget för ett
visst år skall fattas senast under
året dessförinnan. Riksförsäk-
ringsverket skall vart femte år
föreslå avgiftsuttag för näst-
följande sju år, i den mån uttaget
inte redan beslutats.
1 §2
Om avgifter för finansiering av
sjukförsäkringen, folkpensione-
ringen och försäkringen för
tilläggspension föreskrivs i lagen
(1981:691) om socialavgifter. Om
avgifter för finansiering av
sjukförsäkringen och försäkringen
för tilläggspension föreskrivs även
i lagen (1994:000) om allmänna
egenavgifter och lagen (1958:295)
om sjömansskatt.
Avgiftsuttaget till försäkringen
för tilläggspension skall vara så
avvägt att avgifterna, i den mån
de inte skall föras till staten, i
förening med andra tillgängliga
medel finansierar pensionsutbetal-
ningar, förvaltningskostnader och
andra utgifter för försäkringen
samt den fondering som behövs.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
' Lagen omtryckt 1982:120.
Senaste lydelse av 19 kap. 3 a § 1983:1093.
2 Senaste lydelse 1992:1746.
3 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.
11
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § och 4 kap. 3 § lagen
(1981:691) om socialavgifter1 skall ha föjande lydelse.
Prop. 1994/95:41
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
1
av-
i
ap
§2
En arbetsgivare skall på det
giftsunderlag som anges
En arbetsgivare skall på det av-
giftsunderlag som anges i
|
3 - 5 §§ för varje år betala |
3 - 5 §§ för varje år betala |
|
1. sjukförsäkringsavgift med |
1. sjukförsäkringsavgift med |
|
8,43 procent, |
8,43 procent, |
|
2. folkpensionsavgift med 5,86 |
2. folkpensionsavgift med 5,86 |
|
procent, |
procent, |
|
3. tilläggspensionsavgift efter |
3. tilläggspensionsavgift med |
|
den procentsats som anges i sär- |
13,00 procent, |
|
skild lag, | |
|
4. delpensionsavgift med 0,20 |
4. delpensionsavgift med 0,20 |
|
procent, |
procent, |
|
5. arbetsskadeavgift med 1,38 |
5. arbetsskadeavgift med 1,38 |
|
procent, |
procent, |
|
6. arbetsmarknadsavgift med |
6. arbetsmarknadsavgift med |
|
2,12 procent, |
2,12 procent, |
|
7. arbetarskyddsavgift med 0,17 |
7. arbetarskyddsavgift med 0,17 |
|
procent, |
procent, |
|
8. lönegarantiavgift med 0,20 |
8. lönegarantiavgift med 0,20 |
|
procent. |
procent. |
Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock beträf-
fande ersättning som avses i 11 kap. 2 § första stycket m och femte
stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring betala endast tilläggs-
pensionsavgift.
Staten betalar inte arbetsskadeavgift.
3 kap.
1 §5
En försäkrad som avses i 1 kap. En försäkrad som avses i 1 kap.
2 § skall på det avgiftsunderlag
som anges i 3 - 5 §§ för varje år
betala
1. sjukförsäkringsvgift med 9,12
procent,
2. folkpensionsavgift med 6,03
procent,
3. tilläggspensionsavgift efter
den procentsats som anges i sär-
skild lag,
2 § skall på det avgiftsunderlag
som anges i 3 - 5 §§ för varje år
betala
1. sjukförsäkringsvgift med 9,12
procent,
2. folkpensionsavgift med 6,03
procent,
3. tilläggspensionsavgift med
13,00 procent,
1 Lagen omtryckt 1989:633.
2 Senaste lydelse 1993:1559.
3 Senaste lydelse 1993:1559.
12
Nuvarande lydelse
4. delpensionsavgift med 0,20
procent samt
5. arbetsskadeavgift med 1,40
procent.
Föreslagen lydelse
4. delpensionsavgift med 0,20
procent samt
5. arbetsskadeavgift med 1,40
procent.
Prop. 1994/95:41
4 kap.
3 §
Tilläggspensionsavgifter förs till
en fond, benämnd allmänna pen-
sionsfonden, med vars tillgångar
kostnaderna för försäkringen för
tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
skall täckas. Fonden förvaltas en-
ligt grunder som riksdagen fast-
ställer särskilt.
Av influtna tilläggspensionsav-
gifter förs 7 procent till staten och
11 procent placeras på konto hos
Riksgäldskontoret. Återstoden förs
till en fond, benämnd Allmänna
pensionsfonden med vars tillgång-
ar kostnaderna för försäkringen
för tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
skall täckas. Fonden förvaltas en-
ligt grunder som riksdagen fast-
ställer särskilt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
13
Härigenom föreskrivs följande.
Prop. 1994/95:41
1 § Denna lag gäller förvaltningen av de penningmedel som enligt
4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall placeras på konto
hos Riksgäldskontoret.
Förvaltade medel skall finansiera framtida pensioner.
2 § Medlen skall placeras på räntebärande konto hos Riksgäldskontoret.
Räntan på medlen skall vara marknadsmässig och läggas till kapitalet.
3 § Riksgäldskontoret skall senast den 31 mars varje år till regeringen
lämna uppgift om ställningen på kontot den 31 december året före och
den ränta som under det året tillgodoräknats kontot.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
14
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1983:1092) med regle-
mente för Allmänna pensionsfonden1 skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:41
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
De penningmedel som enligt
4 kap. 3 § lagen (1981:691) om
socialavgifter skall föras till All-
männa pensionsfonden, skall för-
valtas av första - femte fond-
styrelserna.
§2
De penningmedel som enligt
4 kap. 3 § lagen (1981:691) om
socialavgifter, 6 § lagen (1994:000)
om allmänna egenavgifter och 3 §
lagen (1958:295) om sjömansskatt
skall föras till Allmänna pensions-
fonden, skall förvaltas av första -
femte fondstyrelserna.
Bestämmelser om första - tredje fondstyrelserna finns i 2 - 16,
21 - 25, 44 och 45 §§ samt om fjärde och femte fondstyrelserna i 26,
28 - 30, 32 - 35, 37, 39, och 43 - 45 §§.
Riksförsäkringsverket skall varje
år överföra
1. till första fondstyrelsens för-
valtning tilläggspensionsavgifter
som erläggs av staten, kommuner
och därmed jämförliga samfällig-
heter samt av bolag, föreningar
och stiftelser, i vilka staten, kom-
muner eller därmed jämförliga
samfälligheter har ett bestäm-
mande inflytande,
2. till andra fondstyrelsens för-
valtning tilläggspensionsavgifter
som erläggs av andra arbetsgivare
än som har nämnts under 1, såvitt
de avser månad med ett avgifts-
underlag som överstiger 20 gång-
er det basbelopp som gäller en-
ligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring samt
3. till tredje fondstyrelsens för-
valtning övriga tilläggspensions-
avgifter.
Riksförsäkringsverket skall varje
år överföra
1. till första fondstyrelsens för-
valtning tilläggspensionsavgifter
som erläggs av staten, kommuner
och därmed jämförliga samfällig-
heter samt av bolag, föreningar
och stiftelser, i vilka staten, kom-
muner eller därmed jämförliga
samfälligheter har ett bestämman-
de inflytande,
2. till andra fondstyrelsens för-
valtning tilläggspensionsavgifter
som erläggs av andra arbetsgivare
än som har nämnts under 1, såvitt
de avser månad med ett avgifts-
underlag som överstiger 20
gånger det basbelopp som gäller
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring samt
3. till tredje fondstyrelsens för-
valtning övriga tilläggspensions-
avgifter,
4. till första - tredje fondstyrel-
sernas förvaltning pensionsavgifter
enligt lagen (1994:000) om all-
1 Lagen omtryckt 1991:1857.
2 Senaste lydelse 1993:542.
15
Nuvarande lydelse
Vad som sägs i första stycket
1-3 gäller med den begränsning
som följer av bestämmelserna i
26 § om fjärde och femte fondsty-
relsernas rätt att rekvirera medel
hos riksförsäkringsverket.
Föreslagen lydelse
manna egenavgifter och enligt
lagen om sjömansskatt (1958:295)
fördelade på respektive fondstyrel-
se med en andel som motsvarar
den andel av tilläggspensionsav-
gifterna som förs till var och en
av fondstyrelserna.
Vad som sägs i första stycket
\ - 4 gäller med den begränsning
som följer av bestämmelserna i
26 § om fjärde och femte fondsty-
relsernas rätt att rekvirera medel
hos Riksförsäkringsverket.
Prop. 1994/95:41
Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkastningen
av de medel som styrelsen förvaltar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
16
Härigenom föreskrivs att 50 § kommunalskattelagen (1928:370) skall
ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:41
Nuvarande lydelse
50 §
Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgift enligt lagen
(1992:1745) om allmän sjukför-
säkringsavgift och enligt lagen
(1993:1441) om allmän avgift för
finansiering av kontantförmåner
vid arbetslöshet samt kommunalt
grundavdrag i nu nämnd ordning.
Det som därefter återstår utgör
beskattningsbar förvärvsinkomst.
Föreslagen lydelse
Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgifter enligt lagen
(1994:000) om allmänna egenav-
gifter och enligt lagen (1993:1441)
om allmän avgift för finansiering
av kontantförmåner vid arbetslös-
het samt kommunalt grundavdrag
i nu nämnd ordning. Det som där-
efter återstår utgör beskattningsbar
förvärvsinkomst.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gång-
en vid 1996 års taxering.
1 Senaste lydelse 1993:1442.
2 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 41
17
2.8 Förslag till Prop. 1994/95:41
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt'
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgift enligt lagen
(1992:1745) om allmän sjukför-
säkringsavgift och enligt lagen
(1993:1441) om allmän avgift för
finansiering av kontantförmåner
vid arbetslöshet samt statligt
grundavdrag i nu nämnd ordning.
Det som därefter återstår utgör
beskattningsbar förvärvsinkomst.
Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgifter enligt lagen
(1994:000) om allmänna egenav-
gifter och enligt lagen (1993:1441)
om allmän avgift för finansiering
av kontantförmåner vid arbetslös-
het samt statligt grundavdrag i nu
nämnd ordning. Det som därefter
återstår utgör beskattningsbar för-
värvsinkomst.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gång-
en vid 1996 års taxering.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.
2 Senaste lydelse 1993:1443.
18
Prop. 1994/95:41
Härigenom föreskrivs att 1 §, 4 § 1 mom., 12 §, 27 § 2 mom. och
43 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)’ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §2
Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges:
1. kommunal inkomstskatt,
2. statlig inkomstskatt,
3. statlig förmögenhetsskatt,
4. statlig fastighetsskatt,
5. skogs vårdsavgift,
6. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
7. avkastningsskatt i fall som avses i 2 § första stycket 1 - 5 lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
8. särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader,
9. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324)
samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
10. mervärdesskatt som redovisas i särskild självdeklaration enligt
14 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200),
11. annuitet på avdikningslån,
12. avgift enligt lagen
(1992:1745) om allmän sjukför-
säkringsavgift,
12. avgifter enligt lagen
(1994:000) om allmänna egenav-
gifter,
13. avgift enligt lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering
av kontantförmåner vid arbetslöshet,
14. skatt enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel.
Att vad som sägs i denna lag om egenavgifter enligt lagen om social-
avgifter även tillämpas i fråga om skatt enligt 2 § lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster följer av 3 § sistnämnda
lag.
4 §
1 mom.3 För inkomst av arbete som hänför sig till bestämd tidsperiod
och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen och arbete som är
avsett att pågå kortare tid än en vecka skall preliminär A-skatt utgå med
belopp, som anges i skattetabeller, om inte annat framgår av 7 eller
7 a § eller av skattemyndighets beslut. Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.
Tabellerna skall, om inte annat sägs i 2 mom., ange den preliminära
skatten på olika inkomstbelopp, beräknade för en månad eller den
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste lydelse 1994:485.
3 Senaste lydelse 1993:1444.
19
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
kortare tid som anges i tabellerna och grundas på följande förutsätt-
ningar, nämligen
att inkomsten är oförändrad under inkomståret,
att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som
anges i tabellen,
Prop. 1994/95:41
att den skattskyldige inte skall
betala annan skatt eller avgift som
avses i denna lag än statlig in-
komstskatt, kommunal inkomst-
skatt samt avgift enligt lagen
(1992:1745) om allmän sjukför-
säkringsavgift och avgift enligt
lagen (1993:1441) om allmän av-
gift för finansiering av kontantför-
måner vid arbetslöshet,
att den skattskyldige vid taxe-
ring för inkomsten inte erhåller
annat avdrag än avdrag för avgift
enligt lagen (1992:1745) om all-
män sjukförsäkringsavgift och av-
gift enligt lagen (1993:1441) om
allmän avgift för finansiering av
kontantförmåner vid arbetslöshet
samt grundavdrag.
Av tabellerna skall framgå hur
stor del av avdragsbeloppet som
avser allmän sjukförsäkringsavgift
och allmän avgift för finansiering
av kontantförmåner vid arbetslös-
het.
12 §4
För den som inte skall betala
avgift enligt lagen (1992:1745) om
allmän sjukförsäkringsavgift och
lagen (1993:1441) om allmän av-
gift för finansiering av kontantför-
måner vid arbetslöshet skall preli-
minär A-skatt i fall som avses i
4 § 1 mom. och 40 § utgå enligt
de grunder som där anges med
beaktande av att skyldighet att
betala sådana avgifter och rätt till
avdrag för avgifterna inte
föreligger.
att den skattskyldige inte skall
betala annan skatt eller avgift som
avses i denna lag än statlig in-
komstskatt, kommunal inkomst-
skatt samt avgifter enligt lagen
(1994:000) om allmänna egenav-
gifter och avgift enligt lagen
(1993:1441) om allmän avgift för
finansiering av kontantförmåner
vid arbetslöshet,
att den skattskyldige vid taxe-
ring för inkomsten inte erhåller
annat avdrag än avdrag för avgif-
ter enligt lagen (1994:000) om
allmänna egenavgifter och avgift
enligt lagen (1993:1441) om all-
män avgift för finansiering av
kontantförmåner vid arbetslöshet
samt grundavdrag.
Av tabellerna skall framgå hur
stor del av avdragsbeloppet som
avser allmänna egenavgifter och
allmän avgift för finansiering av
kontantförmåner vid arbetslöshet.
För den som inte skall betala
avgifter enligt lagen (1994:000)
om allmänna egenavgifter och
lagen (1993:1441) om allmän av-
gift för finansiering av kontantför-
måner vid arbetslöshet skall pre-
liminär A-skatt i fall som avses i
4 § 1 mom. och 40 § utgå enligt
de grunder som där anges med
beaktande av att skyldighet att
betala sådana avgifter och rätt till
avdrag för avgifterna inte
föreligger.
I fråga om folkpension och annan ersättning som utbetalas tillsammans
med sådan pension får den utbetalande myndigheten eller inrättningen
vid beräkning av preliminär A-skatt med frångående av bestämmelserna
4 Senaste lydelse 1993:1444.
20
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1994/95:41
i 4 och 40 §§ ta hänsyn till att den skattskyldige kan vara berättigad till
särskilt grundavdrag, om därmed bättre överensstämmelse kan uppnås
mellan preliminär och slutlig skatt. Skattemyndighets beslut med stöd av
3 § 2 mom. om preliminär skatt för den skattskyldige får dock inte
frångås.
27 §
2 mom.5 Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig gottskrivas:
1. debiterad preliminär F-skatt och debiterad särskild A-skatt;
2. sådan preliminär A-skatt, som den skattskyldiges arbetsgivare ålagts
att betala enligt 75 §;
3. annan än under 1 och 2 avsedd preliminär skatt, som har betalats
av den skattskyldige i den mån skatten inte har använts för betalning av
innehållen preliminär skatt enligt bestämmelserna i 52 a § första stycket;
4. överskjutande ingående mervärdesskatt i den mån skatten inte be-
talats ut enligt 45 § 2 mom. andra stycket;
5. skatt som överförts från stat med vilken Sverige ingått överenskom-
melse om uppbörd och överföring av skatt; samt
6. ett belopp motsvarande 28 procent av en minskning av expan-
sionsmedel enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel.
Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig också gottskrivas sär-
skild inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta samt enligt lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för tid under
beskattningsåret då den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadig-
varande vistats här.
Vid gottskrivning av preliminär
A-skatt som innehållits av den
skattskyldiges arbetsgivare skall
sådan allmän sjukförsäkringsavgift
och allmän avgift för finansiering
av kontantförmåner vid arbetslös-
het som arbetsgivaren redovisat i
kontrolluppgift i första hand gott-
skrivas som sådan avgift.
43
1 mom.6 Den som betalar ut er-
sättning för arbete skall vid varje
utbetalningstillfälle genom särskilt
kvitto eller på annat lämpligt sätt
lämna mottagaren uppgift om det
belopp, som genom skatteavdrag
har innehållits på ersättningen
samt, om avdrag gjorts enligt 4 §
1 mom., hur stor del av det inne-
hållna beloppet som avser allmän
sjukförsäkringsavgift och allmän
avgift för finansiering av kontant-
Vid gottskrivning av preliminär
A-skatt som innehållits av den
skattskyldiges arbetsgivare skall
sådana allmänna egenavgifter och
allmän avgift för finansiering av
kontantförmåner vid arbetslöshet
som arbetsgivaren redovisat i kon-
trolluppgift i första hand gott-
skrivas som sådana avgifter.
§
1 mom. Den som betalar ut er-
sättning för arbete skall vid varje
utbetalningstillfälle genom särskilt
kvitto eller på annat lämpligt sätt
lämna mottagaren uppgift om det
belopp, som genom skatteavdrag
har innehållits på ersättningen
samt, om avdrag gjorts enligt 4 §
1 mom., hur stor del av det inne-
hållna beloppet som avser all-
männa egenavgifter och allmän
avgift för finansiering av kontant-
5 Senaste lydelse 1993:1546.
6 Senaste lydelse 1993:1444.
21
Nuvarande lydelse
förmåner vid arbetslöshet. Skyl-
dighet att lämna sådan uppgift
föreligger dock inte, om ersätt-
ningen kvitteras på avlöningslista,
där skatteavdraget samt den all-
männa sjukförsäkringsavgiften och
den allmänna avgiften för finan-
siering av kontantförmåner vid
arbetslöshet har angivits. I fråga
om folkpension och tilläggspen-
sion enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, delpension en-
ligt lagen (1979:84) om delpen-
sionsförsäkring, livränta enligt
lagen (1954:243) om yrkesskade-
försäkring, lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977:265) om statligt person-
skadeskydd eller lagen (1977:267)
om krigsskadeersättning till sjö-
män eller annan jämförbar ersätt-
ning enligt äldre lagstiftning be-
höver uppgift om skatteavdragets
belopp samt den allmänna sjukför-
säkringsavgiften och den allmänna
avgiften för finansiering av kon-
tantförmåner vid arbetslöshet dock
inte lämnas om avdraget är lika
stort som vid det närmast före-
gående utbetalningstillfället. Det-
samma gäller vid utbetalning av
annan sådan pension eller livränta
som avses i 3 § 2 mom. andra
stycket om utbetalningen görs av
den som har rätt att betala ut så-
dan ersättning som anges i före-
gående mening eller av försäk-
ringsföretag eller understödsföre-
ning.
Föreslagen lydelse
förmåner vid arbetslöshet. Skyl-
dighet att lämna sådan uppgift
föreligger dock inte, om ersätt-
ningen kvitteras på avlöningslista,
där skatteavdraget samt de all-
männa egenavgifterna och den
allmänna avgiften för finansiering
av kontantförmåner vid arbetslös-
het har angivits. I fråga om folk-
pension och tilläggspension enligt
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring, delpension enligt lagen
(1979:84) om delpensionsförsäk-
ring, livränta enligt lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäk-
ring, lagen (1976:380) om arbets-
skadeförsäkring, lagen (1977:265)
om statligt personskadeskydd eller
lagen (1977:267) om krigsskade-
ersättning till sjömän eller annan
jämförbar ersättning enligt äldre
lagstiftning behöver uppgift om
skatteavdragets belopp samt de
allmänna egenavgifterna och den
allmänna avgiften för finansiering
av kontantförmåner vid arbetslös-
het dock inte lämnas om avdraget
är lika stort som vid det närmast
föregående utbetalningstillfället.
Detsamma gäller vid utbetalning
av annan sådan pension eller liv-
ränta som avses i 3 § 2 mom.
andra stycket om utbetalningen
görs av den som har rätt att betala
ut sådan ersättning som anges i
föregående mening eller av för-
säkringsföretag eller understöds-
förening.
Prop. 1994/95:41
Har skatteavdrag för kvarstående skatt inte kunnat göras med så stort
belopp, som motsvarar den kvarstående skatten, skall arbetsgivaren vid
det utbetalningstillfälle, som närmast föregår uppbördsmånaden april,
underrätta arbetstagaren om storleken av felande belopp.
Efter den 18 i uppbördsmånaden april eller, om arbetstagare tidigare
har avslutat sitt arbete, vid arbetets slut skall arbetsgivaren återlämna
skattsedeln på slutlig skatt till arbetstagaren. Har arbetstagaren avslutat
sitt arbete under tid då avdrag för kvarstående skatt skall göras, skall
arbetsgivaren lämna arbetstagaren skriftlig uppgift om summan av
gjorda skatteavdrag för sådan skatt och den tid som avdragen avser.
Sådan uppgift, som skall vara undertecknad eller signerad av arbetsgiva-
ren eller någon hos honom anställd, skall också omfatta arbetsgivarens
namn och adress.
22
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1994/95:41
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer
formulär till blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna
skall kostnadsfritt tillhandahållas arbetsgivare.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gång-
en i fråga om preliminär skatt för 1995 och slutlig skatt på grund av
1996 års taxering.
23
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
4 §'
Kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner
som utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämnas av den som betalat
ut beloppet eller gett ut förmånen.
Kontrolluppgifter skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldige
har fått skattepliktigt belopp eller skattepliktig förmån.
Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i
fråga om ersättning eller förmån som mottagaren får för arbete och som
för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte mottagaren anting-
en har enbart en F-skattesedel eller både en F-skattesedel och en
A-skattesedel och skriftligen åberopat F-skattesedeln samt för sådan
ersättning från arbetsgivare som enligt 3 § 3 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt beskattas som inkomst av kapital.
Uppgiftsskyldighet föreligger inte i fråga om ersättning eller förmån
som enligt 2 kap. 24 § skall redovisas i självdeklaration.
Kontrolluppgift skall ta upp ut-
given ersättning eller förmån samt
avdragen preliminär skatt. Av
kontrolluppgiften skall framgå hur
stor del av skatteavdraget som
avser allmän sjukförsäkringsavgift
och allmän avgift för finansiering
av kontantförmåner vid arbetslös-
het som den uppgiftsskyldige re-
dovisat enligt bestämmelserna i
43 § 1 mom. uppbördslagen
(1953:272). I 6 - 12 §§ lämnas
närmare föreskrifter om vad som
skall iakttas när kontrolluppgift
lämnas.
Kontrolluppgift skall ta upp ut-
given ersättning eller förmån samt
avdragen preliminär skatt. Av
kontrolluppgiften skall framgå hur
stor del av skatteavdraget som
avser allmänna egenavgifter och
allmän avgift för finansiering av
kontantförmåner vid arbetslöshet
som den uppgiftsskyldige redo-
visat enligt bestämmelserna i 43 §
1 mom. uppbördslagen (1953:272).
I 6 — 12 §§ lämnas närmare före-
skrifter om vad som skall iakttas
när kontrolluppgift lämnas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gång-
en vid 1996 års taxering.
1 Senaste lydelse 1993:1445.
24
Prop. 1994/95:41
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 2 §§ taxeringslagen (1990:324)
skall ha följande lydelse.
1 kap.
1 §*
Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller
avgift (taxering) enligt
1. kommunalskattelagen (1928:370),
2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
3. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
4. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
5. lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,
6. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som
avses i 2 § första stycket 1-5 nämnda lag,
7. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
8. lagen (1992:1745) om allmän 8. lagen (1994:000) om allmän-
sjukförsäkringsavgift, na egenavgifter,
9. lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantför-
måner vid arbetslöshet,
10. lagen (1993:1537) om expansionsmedel.
Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter
(skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.
Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av
mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.
Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för
fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 14 kap. 28 § mer-
värdesskattelagen (1994:200).
2
Vad som sägs i denna lag om
skatt och skattskyldig gäller även
avgift och avgiftsskyldig enligt
lagen (1946:324) om skogsvårds-
avgift, lagen (1992:1745) om all-
män sjukförsäkringsavgift och
lagen (1993:1441) om allmän av-
gift för finansiering av kontantför-
måner vid arbetslöshet.
§2
Vad som sägs i denna lag om
skatt och skattskyldig gäller även
avgift och avgiftsskyldig enligt
lagen (1946:324) om skogsvårds-
avgift, lagen (1994:000) om all-
männa egenavgifter och lagen
(1993:1441) om allmän avgift för
finansiering av kontantförmåner
vid arbetslöshet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gång-
en vid 1996 års taxering.
1 Senaste lydelse 1994:219.
2 Senaste lydelse 1993:1446.
25
Prop. 1994/95:41
Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha föl-
jande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 §’
Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt
1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags
tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om er-
sättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen
(1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295)
om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen
(1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig fastig-
hetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livför-
säkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen
(1989:346) om särskild vinstskatt, lagen (1989:471) om investerings-
skatt för vissa byggnadsarbeten, lagen (1990:661) om avkastningsskatt
på pensionsmedel, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utom-
lands bosatta, lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl., lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pen-
sionskostnader, lagen (1993:1537) om expansionsmedel,
2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen
(1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpel-
skattelagen (1964:308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift
på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen
(1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotnings-
lagen (1975:343), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon,
som icke är registrerade i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt,
lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144)
om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om
skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk
kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen
(1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404)
om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om
stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,
lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om
lagerskatt på viss bensin, fordonsskattelagen (1988:327), lagen
(1988:328) om fordonsskatt på utländska fordon, lagen (1988:1567) om
miljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) om koldioxidskatt,
lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen (1990:613) om miljöavgift på
utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion, lagen (1990:662) om skatt
' Senaste lydelse 1994:207.
26
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:41
på vissa premiebetalningar, lagen (1990:1087) om lagerskatt på vissa
oljeprodukter, lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för gruppliv-
försäkring, m. m., lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1483)
om skatt på vinstsparande m. m., lagen (1992:1479) om lagerskatt på
viss bensin, lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av
vissa oljeprodukter, lagen (1992:1439) om lagerskatt på dieselolja, mer-
värdesskattelagen (1994:200),
3. lagen (1981:691) om social-
avgifter, lagen (1992:1745) om
allmän sjukförsäkringsavgift och
lagen (1993:1441) om allmän av-
gift för finansiering av kontantför-
måner vid arbetslöshet.
3. lagen (1981:691) om social-
avgifter, lagen (1994:000) om all-
männa egenavgifter och lagen
(1993:1441) om allmän avgift för
finansiering av kontantförmåner
vid arbetslöshet.
Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkomman-
de skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).
Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i
den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande dröjsmåls-
avgift, skattetillägg eller liknande avgift.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Den äldre lydelsen av 1 §
gäller dock fortfarande i fråga om avgift enligt lagen (1992:1745) om
allmän sjukförsäkringsavgift.
27
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1993:1536) om räntefördelning
vid beskattning skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Statlig inkomstskatt, statlig för-
mögenhetsskatt, kommunal in-
komstskatt, egenavgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgif-
ter, särskild löneskatt enligt 2 §
lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkoms-
ter, avkastningsskatt enligt 2 § 5
lagen (1990:661) om avkastnings-
skatt på pensionsmedel, särskild
löneskatt enligt 3 § lagen
(1991:687) om särskild löneskatt
på pensionskostnader, statlig fas-
tighetsskatt, mervärdesskatt som
redovisas i särskild självdeklara-
tion enligt 14 kap. 3 § mer-
värdesskattelagen (1994:200), an-
nuitet på avdikningslån, avgift en-
ligt lagen (1992:1745) om allmän
sjukförsäkringsavgift, avgift enligt
lagen (1993:1441) om allmän av-
gift för finansiering av kontantför-
måner vid arbetslöshet samt
skattetillägg och förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1990:324)
räknas inte som tillgång eller
skuld.
10 §'
Statlig inkomstskatt, statlig för-
mögenhetsskatt, kommunal in-
komstskatt, egenavgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgif-
ter, särskild löneskatt enligt 2 §
lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkoms-
ter, avkastningsskatt enligt 2 § 5
lagen (1990:661) om avkastnings-
skatt på pensionsmedel, särskild
löneskatt enligt 3 § lagen
(1991:687) om särskild löneskatt
på pensionskostnader, statlig fas-
tighetsskatt, mervärdesskatt som
redovisas i särskild självdeklara-
tion enligt 14 kap. 3 § mer-
värdesskattelagen (1994:200), an-
nuitet på avdikningslån, avgifter
enligt lagen (1994:000) om all-
männa egenavgifter, avgift enligt
lagen (1993:1441) om allmän av-
gift för finansiering av kontantför-
måner vid arbetslöshet samt
skattetillägg och förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1990:324)
räknas inte som tillgång eller
skuld.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Den äldre lydelsen av
10 § gäller dock fortfarande i fråga om avgift enligt lagen (1992:1745)
om allmän sjukförsäkringsavgift.
1 Senaste lydelse 1994:500.
28
Riksdagen beslöt den 8 juni 1994 (bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439)
att godkänna de förslag till en genomgripande reformering av det all-
männa ålderspensionssystemet som lades fram i regeringens proposition
Reformering av det allmänna pensionssystemet (prop. 1993/94:250). I
propositionen angavs riktlinjer för en reformering av nuvarande system
samt förslag till hur ett reformerat system för allmän ålderspension och
övergången till detta skall utformas.
Propositionen baserades på de förslag som Pensionsarbetsgruppen
lämnade i sitt betänkande Reformerat pensionssystem (SOU 1994:20)
vilket avlämnades i februari 1994. Betänkandet sändes ut på remiss till
drygt 100 remissinstanser. En sammanställning av avlämnade remiss-
yttranden har publicerats i form av en departementsstencil (Sammanställ-
ning av remissyttranden över Pensionsarbetsgruppens betänkande Refor-
merat pensionssystem, Ds 1994:82).
Pensionsarbetsgruppens förslag var resultatet av en överenskommelse
som träffades inom arbetsgruppen mellan företrädare för Socialdemokra-
terna, Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och
Kristdemokratiska samhällspartiet. Företrädare för dessa partier deltog
också i beredningen av propositionen och ställde sig bakom de revide-
ringar som, mot bakgrund av synpunkter som framkommit i remiss-
behandlingen, gjordes i förhållande till förslagen i betänkandet.
Utgångspunkten för propositionen om reformering av det allmänna
pensionssystemet var att lägga fast principerna för det framtida pensions-
systemet. Den upptog därför inte några lagförslag. På några punkter tog
propositionen inte ställning till den slutliga utformningen av reformen,
utan hänvisade till fortsatt beredning.
Regeringen beslöt den 23 juni 1994 att tillkalla den s.k. Genom-
förandegruppen med representanter för de partier som står bakom
uppgörelsen. Gruppen har i uppgift att medverka i den fortsatta be-
redningen av pensionsreformen och att vårda överenskommelsen om en
reformering av ålderspensionssystemet.
Avsikten är att under våren 1995 skall förslag till lagstiftning om bl.a.
intjänande och uppräkning av inkomstrelaterad pensionsrätt lämnas till
riksdagen. Det reformerade inkomstrelaterade ålderspensionssystemet är
avsett att träda i kraft den 1 januari 1996. 1 vissa delar, bl.a. vad be-
träffar intjänande av pensionsrätt, har dock reformen betydelse även
under år 1995.
Enligt regeringens bedömning bör vissa förändringar som föranleds av
reformen ske redan med verkan från den 1 januari 1995. Det gäller
pensionssystemets finansiering och avsättning av medel till ett system
med individuella pensionskonton inom ramen för ett premiereservsystem.
Förslag i dessa avseenden lämnas i föreliggande proposition. Den har
beretts i samråd med Genomförandegruppen, som ställt sig bakom dess
innehåll. 1 beredningen har synpunkter under hand inhämtats från Riks-
försäkringsverket, Riksgäldskontoret och Allmänna pensionsfonden
(första-tredje fondstyrelserna).
Prop. 1994/95:41
29
Vad avser de föreslagna ändringarna i lagen (1958:295) om sjömans- Prop. 1994/95:41
skatt har synpunkter inhämtats från Riksskatteverket, Kammarrätten i
Göteborg samt Länsrätten respektive Skattemyndigheten i Göteborgs och
Bohus län.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 15 september 1994 att inhämta Lagrådets
yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 1.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 2.
Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Efter lagrådsgranskningen
har regleringen av avgiften för kontantförmåner vid arbetslöshet lyfts ut
ur den föreslagna lagen om allmänna egenavgifter och ur förslaget till
lag om ändring i sjömansskattelagen. De aktuella följdändringarna i
övriga lagförslag har tagits bort i anledning härav. Vidare har en redak-
tionell ändring gjorts i förhållande till det remitterade förslaget till lag
om allmänna egenavgifter.
Som en bakgrund till förslagen ges i detta avsnitt en kortfattad beskriv-
ning av syftet med och huvuddragen i reformeringen av det allmänna
ålderspensionssystemet enligt riktlinjerna i prop. 1993/94:250.
Syftet med reformen är att skapa ett från andra socialförsäkringsgrenar
avskilt inkomstrelaterat ålderspensionssystem. Detta system skall i högre
grad än med dagens ordning vara försäkringsmässigt uppbyggt. Systemet
skall vara avgiftsbaserat i stället för dagens förmånsbestämda. Det in-
nebär att tillgodoräknade förmåner i princip skall överensstämma med de
avgifter som betalas till systemet. Beräkningen av pensionsförmånerna
skall bygga på den s.k. livsinkomstprincipen, vilket innebär att alla pen-
sionsgrundande inkomster har betydelse för pensionsnivån och väger lika
tungt oberoende av när under livet de tjänats in.
På detta sätt åstadkoms inom det allmänna pensionssystemet ett nära
samband mellan förvärvsinkomster och framtida ålderspension. Däri-
genom stärks de ekonomiska drivkrafterna för förvärvsarbete. Det med-
för även att skatteinnehållet i de avgifter som betalas till pensionssyste-
met reduceras och att dessa mer får karaktären av försäkringspremier.
Den inkomstrelaterade ålderspensionen skall enligt riktlinjerna kom-
pletteras med ett grundskydd för dem som haft låga eller inte haft några
inkomster under förvärvslivet. Detta, liksom de övriga fördelnings-
mässiga inslag som bör finnas i ålderspensionssystemet, tydliggörs ge-
nom att finansieras utanför pensionssystemet.
Pensionssystemet skall i finansiellt hänseende vara robust mot variatio-
ner i samhällsekonomiska förutsättningar och demografiska förändringar.
Det sker genom att värdet av intjänade pensionsförmåner och utgående
30
pensioner i stället för att som i dag vara inflationsskyddade knyts till
samhällets totala inkomstutveckling och genom att pensionsnivån på-
verkas av förväntad livslängd. Därigenom kan avgiften till pensionssys-
temet ligga fast, medan förmånerna anpassas.
Det reformerade pensionssystemet skall vid full funktion vara utformat
enligt följande.
Den pensionsrätt som under ett år tillgodoräknas den enskilde skall
baseras på summan av pensionsgrundande inkomster och andra pen-
sionsgrundande belopp upp till ett förmånstak. De inkomster som enligt
dagens regler är pensionsgrundande skall vara det även i det reformerade
systemet.
I vissa fall skall, av fördelningsskäl, pensionsrätt tillgodoräknas för
pensionsgrundande belopp utöver den faktiska inkomsten. Bland annat
skall en förälder till barn under fyra år få pensionsrätt beräknad på en
inkomst som enligt vissa regler överstiger den inkomst som faktiskt
uppburits.
Förmånstaket skall inledningsvis, i likhet med vad som gäller i dag,
vara 7,5 basbelopp. Det skall efter sekelskiftet räknas upp i takt med den
allmänna inkomstutvecklingen.
Den pensionsrätt som under ett år tillgodoräknas i ålderspensionssyste-
met skall utgöra 18,5 % av pensionsgrundande inkomster under samma
år. Motsvarande belopp skall betalas in till pensionssystemet i form av
en ålderspensionsavgift. Denna skall till viss del tas ut som socialavgift
i form av arbetsgivaravgift/egenavgift och till viss del i form av en av-
gift för vilken den enskilde individen bär betalningsansvaret.
Samtliga inkomster som ger pensionsrätt skall, till skillnad från i dag,
vara avgiftsgrundande. Det innebär att även sådana ersättningar som
utges vid sjukdom, arbetslöshet m.m. skall beläggas med avgift till pen-
sionssystemet. Även för pensionsgrundande belopp utöver faktiska in-
komster skall ålderspensionsavgift betalas till pensionssystemet. Ingen
pensionsavgift skall tas ut på inkomster som inte är förenade med pen-
sionsrätt. Det innebär att ålderspensionsavgift inte skall tas ut på in-
komstdelar som överstiger förmånstaket.
I den överenskommelse som träffats mellan de fem partierna ingår att
det samlade avgiftsuttaget på inkomstdelar över förmånstaket dock inte
skall reduceras med hela avgiften till pensionssystemet. Därför är av-
sikten att inrätta en särskild avgift, som storleksmässigt motsvarar halva
ålderspensionsavgiften och tas ut på de inkomstdelar som överstiger
förmånstaket. Denna avgift utgör en skatt och intäkterna från den skall
föras till statsbudgeten.
Av inbetalda avgifter skall huvuddelen, 16,5 procentenheter, användas
till att finansiera utgående pensioner inom ramen för ett fördelnings-
system. Motsvarande del av pensionsgrundande inkomster och andra
pensionsgrundande belopp skall utgöra den enskildes pensionsrätt från
fördelningssystemet. Denna pensionsrätt skall årligen räknas upp med ett
index som följer den allmänna inkomstutvecklingen i samhället. Vid
ålderspensioneringen skall det årliga pensionsbeloppet fastställas genom
att den uppräknade pensionsrätten som successivt under de förvärvs-
Prop. 1994/95:41
31
aktiva åren ackumulerats divideras med ett s.k. delningstal. Detta del-
ningstal skall bestämmas med utgångspunkt i bl.a. den förväntade åter-
stående livslängden vid den ålder pensionering äger rum.
Utgående pensioner från fördelningssystemet skall pris- och följsam-
hetsindexeras så att pensionen behåller sitt realvärde när den allmänna
inkomstutvecklingen uppgår till en viss norm. Vid avvikelser från denna
norm skall realvärdet av pensionen justeras upp eller ned i motsvarande
grad.
Resterande del av pensionsavgiften - 2 % av de pensionsgrundande
inkomsterna - skall sättas av till ett premiereservsystem. I detta system
skall ske en fondering av inbetalda medel på individuella pensionskon-
ton. Medlen skall förvaltas av den kapitalförvaltare den enskilde utser
eller, om denne avstår från att göra något aktivt val, av statliga förvalta-
re. Behållningen på premiereservkontot kommer att växa med förränt-
ningen på förvaltade medel. Vid pensionering skall denna del av pensio-
nen bestämmas på försäkringsmässiga grunder utifrån behållningen i
premiereserven.
Grundtryggheten i det reformerade pensionssystemet skall utformas
som en garantipension som ger en utfyllnad till den inkomstrelaterade
pensionen så att den samlade pensionen uppgår till en viss garantinivå.
För att även låga inkomster skall ge visst utbyte i pensionshänseende
skall denna garantinivå vara beroende av den inkomstrelaterade pensio-
nen.
Övergången till det reformerade pensionssystemet sker gradvis. För
personer födda före år 1935 skall ålderspension i huvudsak utgå enligt
nuvarande regler för beräkning av pensionsförmåner. De som är födda
åren 1935 - 1953 skall få sin ålderspension beräknad med ett successivt
ökande antal 20-delar enligt det reformerade systemets regler och reste-
rande delar enligt nuvarande regler. För personer födda år 1954 eller
senare skall det reformerade systemets regler gälla fullt ut. För alla som
i någon utsträckning berörs av de nya reglerna skall även inkomster i
förgången tid beaktas vid beräkningen av pensionsrätt.
Den föreslagna reformen innebär att det kommer att ske omfördel-
ningar av avgiftsintäkter och betalningsansvar för olika förmåner mellan
å ena sidan pensionssystemet och å andra sidan statsbudgeten och övriga
socialförsäkringssystem. Dessa förändringar skall genomföras successivt
under en följd av år och påbörjas år 1995 i och med de förslag som
läggs fram i denna proposition.
De antagna riktlinjerna innebär att ATP-systemet på sikt omvandlas till
ett system för inkomstrelaterad ålderspension. Finansieringen av de pen-
sioner som fr.o.m. år 2000 skall börja betalas ut enligt reformerade reg-
ler sker, till den del de härrör från fördelningssystemet, ur Allmänna
pensionsfonden.
Finansieringen av ATP-pensioner i form av förtidspension och efter-
levandepension förs över från ATP-systemet till statsbudgeten eller orga-
niseras som en självständig försäkringsgren. Den utfyllnad till inkomst-
relaterad pension i form av garantipension, som införs fr.o.m. sekel-
skiftet, skall finansieras över statsbudgeten.
Prop. 1994/95:41
32
Tilläggspensionsavgiften avses övergå till att bli den del av ålders-
pensionsavgiften som skall utgå i form av arbetsgivaravgift eller, vad
avser inkomster av annat förvärvsarbete, som egenavgift. Underlaget för
denna avgift breddas fr.o.m. år 1996 till att omfatta alla pensionsgrun-
dande inkomstslag, dvs. även ersättningar från socialförsäkringen och
fiktiva inkomster som ger pensionsrätt. Däremot skall inte sådan avgift
utgå på inkomstdelar över förmånstaket.
De av riksdagen beslutade riktlinjerna innebär vidare att det for att
finansiellt förstärka pensionssystemet fr.o.m. år 1995 införs en avgift
som for år 1995 skall uppgå till 1 %. Denna avgift skall utgöra den del
av ålderspensionsavgiften som betalas av den enskilda individen. Förslag
till införande av en sådan avgift lämnas i denna proposition.
Det sammantagna uttaget av ålderspensionsavgift i form av arbets-
givaravgift respektive allmän egenavgift kommer därmed att uppgå till
14,0 % år 1995 och avses successivt under en övergångsperiod höjas till
18,5 %. Detta skall dock ske inom ramen för ett oförändrat totalt av-
giftsuttag till ålderspensionsändamål genom att folkpensionsavgiften
samtidigt avvecklas.
I Pensionsarbetsgruppens betänkande föreslogs en fördelning av ålders-
pensionsavgiften med hälften på vardera avgiftsform. Förslaget förut-
sätter att det sker en avgiftsväxling, så att arbetsgivaravgiften reduceras
och den avgift den enskilde själv betalar höjs med motsvarande belopp.
Om detta skall ske utan förlust for den enskilde löntagaren måste det
kostnadsutrymme som sänkta arbetsgivaravgifter skapar användas till att
höja bruttolönen.
Tveksamhet om en avgiftsväxling av detta slag kan genomföras på ett
neutralt sätt medförde att frågan om formerna for det framtida uttaget av
ålderspensionsavgift hölls öppen i prop. 1993/94:250. Där angavs dock
att om det skall ske en avgiftsväxling, bör denna äga rum vid ett till-
fälle. Vid detta tillfälle skulle således den individuella avgiften höjas till
9,25 %, samtidigt som arbetsgivaravgiften skulle komma att reduceras
och bruttolönerna höjas med motsvarande belopp. Den fortsatta infas-
ningen av ålderspensionsavgiften skulle därefter ske genom höjning av
arbetsgivaravgiftsdelen i ålderspensionsavgiften tills även denna avgift
uppgår till 9,25 %.
I propositionen anförs att om Genomförandegruppen bedömer att
komplikationerna med en avgiftsväxling är för stora och enighet uppnås
därom, kvarstår den individuella avgiften på 1 % och ålderspensions-
avgiften fasas in genom höjning av arbetsgivaravgiftsdelen tills denna
uppgår till 17,5 %. Om enighet inte kan nås i fråga om avgiftsväxling,
skall Pensionsarbetsgruppens förslag till växling mellan arbetsgivar-
avgifter och allmänna egenavgifter ligga till grund for kommande beslut.
Enligt de antagna riktlinjerna i prop. 1993/94:250 skall den ovan
nämnda särskilda avgiften på inkomstdelar över förmånstaket fr.o.m. år
1995 ersätta uttaget av tilläggspensionsavgift på dessa inkomstdelar. Den
skall inledningsvis uppgå till 13,00 % och successivt reduceras till
9,25 %. Denna avgift skall fasas in på det sätt som Pensionsarbetsgrup-
Prop. 1994/95:41
3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 41
33
pen föreslagit oavsett om det sker avgiftsväxling mellan arbetsgivaravgift Prop. 1994/95:41
och allmän egenavgift eller ej.
Den allmänna försäkringens utgifter finansieras med intäkter från sociala
avgifter, allmänna skattemedel samt avkastning på fonderade medel.
Sociala avgifter tas ut i tre olika former: arbetsgivaravgifter, egenavgifter
samt allmänna avgifter. Därtill utgår i vissa fall särskild löneskatt i stäl-
let för sociala avgifter.
Arbetsgivare är enligt lagen (1981:691) om socialavgifter skyldiga att
betala arbetsgivaravgifter baserade på summan av vad denne under året
betalat som kontant lön eller annan ersättning för utfört arbete.
Vid fastställande av underlaget för arbetsgivaravgifterna bortses från
bl.a. ersättning till en och samme arbetstagare som under året under-
stiger 1 000 kr, liksom i viss utsträckning ersättning som motsvarar
kostnader i arbetet som arbetstagaren skall täcka med uppburen ersätt-
ning.
Ersättningar till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år skall inte
räknas in i avgiftsunderlaget. Vidare undantas i vissa fall ersättningar
från uttag av arbetsgivaravgift, som t.ex. viss ersättning till utländska
artister eller forskare, idrottsutövare, barn som arbetar i arbetsgivarens
verksamhet m.m.
Av tabell 1 framgår vilka lagstadgade arbetsgivaravgifter som tas ut
under år 1994. Dessa avgifter debiteras på summan av utbetald ersätt-
ning från en arbetsgivare utan någon uppdelning på de enskilda individer
som uppburit ersättningen.
Tabell 1 Lagstadgade arbetsgivaravgifter år 1994
|
Avgift |
Procentsats |
|
Sjukförsäkringsavgift |
8,43 |
|
Folkpensionsavgift |
5,86 |
|
Tilläggspensionsavgift |
13,00 |
|
Delpensionsavgift |
0,20 |
|
Arbetsskadeavgift |
1,38 |
|
Arbetsmarknadsavgift |
2,12 |
|
Arbetarskyddsavgift |
0,17 |
|
Lönegarantiavgift |
0,20 |
|
Summa: |
31,36 |
34
För arbetsgivare som sysselsätter sjömän tillkommer en sjömans-
pensionsavgift på 1,20 %. Dessutom bestäms sjukförsäkringsavgiften och
folkpensionsavgiften for sjömän på annat sätt än för andra arbetstagare.
Riksförsäkringsverket fastställer efter regeringens bemyndigande dessa
avgifter. För sjömän uppgår sjukförsäkringsavgiften till 6,18 % och folk-
pensionsavgiften till 4,30 % under år 1994.
Egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter betalas av den
enskilde inkomsttagaren och motsvarar arbetsgivaravgifter vid inkomster
av annat förvärvsarbete, vilket bl.a innefattar inkomster av aktiv närings-
verksamhet och tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven
verksamhet. Egenavgifter betalas inte for inkomster som uppbärs året
efter det då den försäkrade fyllt 65 år.
Prop. 1994/95:41
Tabell 2 Lagstadgade egenavgifter år 1994
|
Avgift |
Procentsats |
|
Sj ukförsäkringsavgi ft |
9,12 |
|
Folkpensionsavgift |
6,03 |
|
Tilläggspensionsavgift |
13,00 |
|
Delpensionsavgift |
0,20 |
|
Arbetsskadeavgift |
1,40 |
|
Summa: |
29,75 |
Enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkom-
ster, är arbetsgivaren skyldig att betala sådan skatt på lön och annan
ersättning till arbetstagare som vid årets början är 65 år eller äldre. Sär-
skild löneskatt utgår vidare på inkomster av passiv näringsverksamhet
och för inkomster av aktiv näringsverksamhet for den som före årets
ingång fyllt 65 år. Den särskilda löneskatten träder således i stället för
arbetsgivar- och egenavgifter för inkomsttagare som är äldre än 65 år.
Den särskilda löneskatten uppgår för närvarande till 17,89 % av under-
laget.
Allmänna avgifter betalas av den enskilde. Underlaget utgörs av sum-
man av samtliga inkomster från anställning eller annat förvärvsarbete
enligt 11 kap. 2 och 3 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring till den
del den inte överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gäl-
lande basbeloppet. Allmän avgift utgår inte om den samlade inkomsten
understiger 25 % av basbeloppet.
Allmänna avgifter utgår även på sådana ersättningar som i pensions-
hänseende likställs med inkomst av anställning t.ex. sjukpenning, för-
äldrapenning, dagpenning inom arbetslöshetsförsäkringen, utbildnings-
bidrag m.m. Uppbörden av de allmänna avgifterna är samordnad med
uppbörden av inkomstskatten. Avgifterna tas ut i samband med prelimi-
närskatten och bestäms slutligt vid taxeringen for inkomståret.
För närvarande finns det två allmänna avgifter. Den allmänna sjukför-
säkringsavgiften infördes den 1 januari 1993 och uppgår till 0,95 % av
35
avgiftsunderlaget. Den skall bidra till finansieringen av sjukförsäkringen. Prop. 1994/95:41
Den allmänna avgiften för finansiering av kontantförmåner vid arbetslös-
het infördes den 1 januari 1994 och utgör 1 % av avgiftsunderlaget för
år 1994.
Regeringens förslag: En pensionsavgift införs fr.o.m. den 1 januari
1995 för finansiering av pensionssystemet. Avgiften betalas av den
enskilde och uppgår till 1 % av avgiftsunderlaget. Detta utgörs av
summan av sådana inkomster som avses i 11 kap. 2 och 3 §§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring, till den del denna summa under-
stiger 7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Vid be-
räkning av inkomst av anställning görs avdrag för kostnader som
arbetstagaren fått stå för i sin anställning om kostnaderna, minskade
med eventuell kostnadsersättning, överstiger 1 000 kr. Avgiften tas
inte ut av den som vid årets ingång fyllt 65 år. Den tas ej heller ut
då summan av nämnda inkomster understiger 25 % av basbeloppet.
Underlaget för avgiften bestäms av skattemyndigheten i samband
med taxering till statlig och kommunal inkomstskatt. Skattemyndig-
heten skall därvid dra av den på inkomståret belöpande avgiften vid
beräkning av beskattningsbar inkomst. Preliminär avgift debiteras
under inkomståret i anslutning till uppbörden av preliminär skatt.
Inkomsterna från pensionsavgiften förs till Allmänna pensionsfon-
den. Förvaltningen av influtna medel fördelas mellan första, andra
och tredje fondstyrelserna med en andel som motsvarar den andel av
tilläggspensionsavgiftema som förs till var och en av fondstyrelserna.
Pensionsavgiften och den nuvarande allmänna avgiften som regleras
i lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift regleras i en
gemensam lag och ges benämningen allmänna egenavgifter.
Skälen för regeringens förslag: Under de senaste åren har utgifterna
för ålders- och förtidspensioner vuxit betydligt snabbare än de inkomster
ur vilka pensionerna skall finansieras. Det finns därför ett stort under-
skott mellan intäkterna från de avgifter som är destinerade för pensions-
ändamål och de totala pensionsutgiftema. Under år 1993 svarade avgifts-
intäkterna för ca 70 % av finansieringen av pensionsutgiftema.
Under de närmaste decennierna kommer, även med en förhållandevis
god ekonomisk tillväxt, detta gap mellan avgiftsintäkter och pensions-
utgifter att kvarstå om inga åtgärder vidtas. Det kommer bl.a. att med-
föra att Allmänna pensionsfondens avkastning och behållning i växande
utsträckning får tas i anspråk till löpande pensionsutbetalningar och att
fonden så småningom töms.
I prop. 1993/94:250 anfördes att det finns argument för att det allmän-
na pensionsskyddet i högre grad än vad som är fallet i dag skall finan-
36
sieras med avgifter som betalas av den enskilde genom direkta inbetal- Prop. 1994/95:41
ningar. Förmånerna är i grunden individuella men de är, med undantag
för den som betalar egenavgifter, inte förenade med någon avgift som
individen betalar. Sett ur individens synvinkel utgör finansieringen en
kostnad för arbetsgivaren, även om den på sikt bärs av den enskilde
genom ett reducerat löneutrymme.
Det finns också administrativa motiv for finansiering med avgifter som
betalas av den enskilde. Genom en individuell debitering kan underlaget
för avgiftsuttaget begränsas till att avse de inkomster som understiger det
s.k. förmånstaket och därmed ger pensionsrätt. En sådan överensstäm-
melse mellan avgift och förmån är administrativt svårare att uppnå om
avgiften tas ut som arbetsgivaravgift.
Mot denna bakgrund bör det enligt regeringens mening fr.o.m. den
I januari 1995 ske en finansiell förstärkning av pensionssystemet och
den bör utformas så att det införs en avgift till pensionssystemet för
vilken den enskilde individen bär betalningsansvaret. Denna pensions-
avgift skall utgöra en del av den framtida ålderspensionsavgift som skall
finansiera det reformerade ålderspensionssystemet. 1 enlighet med de av
riksdagen antagna riktlinjerna i prop. 1993/94:250 skall avgiften for år
1995 uppgå till 1 % av avgiftsunderlaget.
Underlaget för pensionsavgiften bör vara detsamma som för den all-
männa sjukförsäkringsavgiften, nämligen summan av inkomster av tjänst
och inkomster av annat förvärvsarbete som dessa inkomster definieras i
II kap. 2 och 3 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift skall
beräknas på summan av dessa inkomster till den del den inte överstiger
7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet.
Avgift skall inte betalas av den som under ett år har sammanlagda
inkomster som understiger 25 % av det vid årets ingång gällande bas-
beloppet. Detta motiveras med att deklarationsplikt inträder först då
inkomsten överstiger denna nivå. Samma inkomstgräns avses bli gällan-
de vid fastställande av pensionsgrundande inkomst inom det reformerade
systemet.
Tilläggspensionsavgift betalas inte, i likhet med andra sociala avgifter,
på ersättningar som uppbärs av den som vid årets ingång fyllt 65 år.
Samma åldersgräns gäller för uttag av den allmänna sjukförsäkrings-
avgiften. Enligt regeringens mening bör motsvarande åldersgräns gälla
även pensionsavgiften.
Enligt riktlinjerna for det reformerade pensionssystemet skall nuvaran-
de övre åldersgräns for intjänade av pensionsrätt tas bort och ny in-
komstrelaterad pensionsrätt skall kunna tjänas in utan någon ålders-
begränsning. Detta avses gälla för dem som är födda år 1935 eller sena-
re, dvs. fyller 65 år under år 2000. De som är födda dessförinnan omfat-
tas av nuvarande regelsystem. I konsekvens med principen att avgift till
pensionssystemet skall tas ut på alla inkomster som ger pensionsrätt
avses åldersgränsen för betalning av pensionsavgiften tas bort med ver-
kan från sekelskiftet.
Arbetsgivaravgifter, liksom egenavgifter, läggs ovanpå den brutto-
inkomst som utgör underlag for inkomstbeskattning. Det kan också ut-
37
tryckas som att arbetsgivaravgifterna utgår på en del av det totala löne-
utrymmet som är obeskattat. En höjning av arbetsgivaravgifterna medför,
efter en tids anpassning, lägre bruttolöner.
Om en allmän egenavgift till ålderspensionen skall ha samma finan-
siella effekt som skulle blivit fallet om avgiftshöjningen i stället tagit
formen av en arbetsgivaravgift bör den, i likhet med den allmänna sjuk-
försäkrinsgavgiften, dras ifrån vid beräkning av beskattningsbar inkomst.
Även principiella skäl talar for att avgiften inte skall vara belagd med
inkomstskatt. Eftersom förmånerna från pensionssystemet är beskattade
skulle det, om avgiften inte drogs ifrån vid beräkning av beskattningsbar
inkomst, medföra ett visst mått av dubbelbeskattning, eftersom pensio-
nerna då skulle finansieras ur beskattade inkomster.
Den allmänna egenavgiften i form av pensionsavgift bör ingå såväl i
den debiterade preliminära skatten som i sådan preliminär skatt som
betalas genom skatteavdrag. Vid fastställande av preliminärskattetabeller
bör hänsyn således tas till pensionsavgiften och att den dras ifrån vid
beräkning av beskattningsbar inkomst. Avgiften skall fastställas i sam-
band med taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt. Avgiften
bör för att den betalningsskyldige klart skall kunna skilja den från in-
komstskatten, redovisas vid sidan av denna.
För att underlätta för den som betalar avgiften och för att avgiften skall
kunna hanteras av skattemyndigheten inom ramen för den förenklade
självdeklarationen, bör debiterad avgift dras av från den taxerade in-
komsten av skattemyndigheten. Den avgiftsskyldige behöver på detta sätt
inte själv räkna ut och yrka avdrag för avgiften utan detta hanteras av
skattemyndigheten på samma sätt som grundavdraget.
Intäkterna från pensionsavgiften skall föras till Allmänna pensions-
fonden. Omföringen avses senare bli reglerad i förordning. Förvaltningen
av influtna medel bör fördelas mellan första, andra och tredje fondstyrel-
serna med en andel som motsvarar den andel av medlen från tilläggs-
pensionsavgiften som förs till var och en av fondstyrelserna.
För år 1995 beräknas intäkterna från pensionsavgiften uppgå till knappt
7,5 mdr kr. Genom att erlagda avgifter skall dras ifrån vid beräkning av
den beskattningsbara inkomsten medför införandet av pensionsavgiften
minskade intäkter från den statliga och kommunala inkomstbeskattning-
en. Sammantaget beräknas minskningen av skatteintäkterna uppgå till
knappt 3 mdr kr år 1995. Härav utgör ca 2,5 mdr kr minskade kommu-
nala skatteintäkter. De ekonomiska konsekvenserna för kommunsektorn
bör beaktas vid den bedömning av det samhällsekonomiska utrymmet
för skattefinansierad verksamhet som görs vid nästa tillfälle då ramen för
statsbidragen till kommunerna fastställs.
Enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna för reformeringen av
pensionssystemet är avsikten att finansiellt förstärka ålderspensionssyste-
met genom att successivt höja ålderspensionsavgiften till 18,5 % och
bredda avgiftsunderlaget på det sätt som redogörs för i avsnitt 4. Med
utgångspunkt i att pensionsreformen genomförs enligt riktlinjerna möjlig-
gör den höjning av det samlade avgiftsuttaget som den föreslagna pen-
sionsavgiften innebär en för statsbudgeten mer förmånlig infasning av
Prop. 1994/95:41
38
det reformerade ålderspensionssystemet. På sikt kommer därför pen-
sionsavgiften att minska den belastning på statsbudgeten som pensions-
reformen medför.
Pensionavgiften kommer att regleras på samma sätt som gäller för den
allmänna sjukförsäkringsavgiften. Det har därför bedömts lämpligt att
dessa avgifter förs samman i en lag.
Vid såväl beredningen av ålderspensionsreformen som i den allmänna
debatten har begreppet egenavgift kommit att användas som beteckning
på en avgift för vilken den enskilde individen är betalningsskyldig. I
gällande lagstiftning däremot benämns en sådan individuell avgift som
tas ut av den enskilde på såväl inkomster av anställning som inkomster
av annan förvärvsverksamhet allmän avgift.
I lagen om socialavgifter och annan lagstiftning betecknar begreppet
egenavgift sådana avgifter som betalas vid inkomst av annat förvärvs-
arbete, dvs. de sociala avgifter som t.ex. egenföretagare betalar.
Det föreligger således en skillnad mellan hur begreppet egenavgift har
kommit att användas i samband med pensionsreformen och i den all-
männa debatten och vad det betecknar i lagstiftningen. Enligt regering-
ens bedömning har begreppet egenavgift som beteckning på en individu-
ell avgift blivit så etablerat att det bör användas även i lagtext.
Enligt regeringens bedömning bör en avgift för vilken den enskilde är
avgiftsskyldig och underlaget utgörs av alla inkomstslag benämnas all-
män egenavgift. För att undvika missförstånd bör det nuvarande begrep-
pet egenavgift ändras eller preciseras, så att det tydliggörs att dessa av-
gifter tas ut på sådana inkomster som inte är belagda med arbetsgivar-
avgift. Med hänsyn till att en sådan förändring leder till behov av en rad
lagtekniska och administrativa följdändringar bedömer regeringen att
denna fråga bör beredas ytterligare. Det medför således att för den som
under år 1995 uppbär inkomst av annat förvärvsarbete, t.ex. ett eget
företag, utgår således såväl egenavgifter enligt nuvarande innebörd, som
allmänna egenavgifter.
I de lagförslag som lämnades till Lagrådet (se bilaga 1) föreslogs att
den allmänna avgiften för finansiering av kontantförmåner vid arbets-
löshet skulle behandlas på samma sätt som den allmänna sjukförsäk-
ringsavgiften och således föras in i lagen om allmänna egenavgifter
respektive i lagen om sjömansskatt. Regeringen avser emellertid att
senare lämna förslag till förändringar i arbetslöshetsförsäkringen, som
bl.a. berör dess finansiering. Av detta skäl har denna avgift lyfts bort
från de lagförslag som upptas i denna proposition. Vidare anges i för-
slaget till lag om allmänna egenavgifter att sjukförsäkringsavgift skall
betalas med samma procentsats som i den nu gällande lagen (1992:1745)
om allmän sjukförsäkringsavgift. Regeringen avser att senare lämna
förslag som kan innebära att denna procentsats ändras.
Prop. 1994/95:41
39
Prop. 1994/95:41
Regeringens förslag: Allmänna egenavgifter i form av pensionsav-
gift med 1 % och sjukförsäkringsavgift med 0,95 % skall betalas
även på sådan inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt.
Skälen för regeringens förslag: Sjömän som tjänstgör ombord på
svenska handelsfartyg beskattas för närvarande enligt lagen (1958:295)
om sjömansskatt (sjömansskattelagen) for sin inkomst ombord. Denna
skatt är en definitiv källskatt som tas ut i stället för statlig och kommu-
nal inkomstskatt. Någon taxering av sjöinkomster sker alltså inte. Sjö-
mansskatten är progressiv och den är olika hög beroende på om fartyget
i fråga går i fjärrfart eller närfart. Den är emellertid generellt sett lägre
än den vanliga inkomstskatten.
Det sker ingen sammanläggning av sjöinkomst och inkomster som
skall beskattas enligt de vanliga inkomstskattereglema utan den som
uppbär båda typerna av inkomst taxeras i sin hemkommun för sin land-
inkomst utan beaktande av eventuell sjöinkomst. Detta kan innebära att
skatten totalt sett blir lägre än om all inkomst uppburits som inkomst i
land.
Sjömansskattesystemet är sedan en tid tillbaka föremål for översyn.
På inkomst för vilken betalas sjömansskatt betalas i dag ingen allmän
sjukförsäkringsavgift. Att denna avgift hittills inte tagits ut av sjömän
beror inte på något principiellt ställningstagande om att sådan avgift inte
skall tas ut på sjöinkomst utan på att den tekniska utformningen av in-
förandet av en sådan avgifisskyldighet krävt ytterligare beredning.
Frågan om införandet av allmänna egenavgifter har utretts av Sjömans-
skattekontoret i Göteborg. Sjömansskattekontorets slutsats är att eftersom
beskattningen av sjömän i dag sker enligt ett helt fristående system bör
ett införande av egenavgifter på sjöinkomst ske helt inom detta system.
Regeringen delar denna åsikt.
Att ta ut de allmänna avgifterna inom sjömansskattesystemet utan nå-
gon samordning kan i vissa fall leda till att den som har både sjöinkomst
och inkomst i land eller sjöinkomst från olika redare som tillsammans
överstiger 7,5 basbelopp får betala egenavgifter även på inkomst över
denna gräns. Mot detta bör dock vägas att ett av de främsta skälen for
sjömansskattesystemet är att man oberoende av eventuell inkomst i land
skall kunna ta ut en definitiv källskatt på sjöinkomst utan något särskilt
taxeringsforfarande. En samordning med inkomsterna i land skulle med-
föra samordningsproblem av olika slag och stora administrativa nack-
delar med bl.a. behov av en manuell samordning för samtliga sjömän.
Det bör också som tidigare nämnts beaktas att sjömän har skattemässiga
förmåner genom att det inte görs någon sammanläggning av sjöinkoms-
ter och övriga inkomster vare sig vid beräkning av sjömansskatt eller vid
taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt.
40
De allmänna egenavgifitema på sjöinkomst bör därför, åtminstone i
avvaktan på ett slutligt ställningstagande i fråga om sjömansskattesyste-
mets fortsatta utformning, tas ut inom detta.
Sjukförsäkringen omfattar sjömän. Sjukförsäkringsavgift bör därför tas
ut även på sjöinkomst. Det förslag som nu läggs fram om en allmän
egenavgift i form av pensionsavgift med 1 % bör enligt regeringens
mening även omfatta sådan inkomst som beskattas enligt sjömansskatte-
lagen eftersom även sjömännen omfattas av det allmänna pensionssyste-
met.
Prop. 1994/95:41
Regeringens förslag: Av influtna medel från tilläggspensionsavgiften
förs till statsbudgeten den andel som är hänförlig till inkomstdelar
som, för den enskilde inkomsttagaren, överstiger förmånstaket i pen-
sionssystemet. OmfÖring till statsbudgeten skall ske löpande under
året med en schablon som för år 1995 sätts till 7 % av summan av
inbetalda avgifter. Eventuell skillnad mellan schablonmässigt omfört
belopp och slutligt fastställt belopp skall beaktas vid kommande års
fördelning av avgiftsmedel mellan statsbudget och pensionssystem.
Skälen för regeringens förslag: Enligt de av riksdagen antagna rikt-
linjerna i prop. 1993/94:250 skall ålderspensionerna efter det att refor-
men är genomförd i sin helhet finansieras med en ålderspensionsavgift
som tas ut på alla inkomster som ligger till grund för beräkning av pen-
sionsrätt. Vidare skall ålderspensionsavgift utgå endast på inkomster som
är förenade med pensionsrätt. Underlaget för och nivån på ålders-
pensionsavgiften skall därmed sammanfalla med summan av pensions-
grundande inkomster och andra pensionsgrundande belopp respektive
tillgodoräknad pensionsrätt.
Ålderspensionsavgift skall i enlighet härmed inte tas ut på den del av
den samlade inkomsten under ett år som for en enskild inkomsttagare
överstiger förmånstaket i pensionssystemet, eftersom dessa inkomstdelar
inte är förenade med några förmåner. Som framgår av föregående avsnitt
skall den del av ålderspensionsavgiften som betalas som allmän egenav-
gift inte heller tas ut på sådana inkomstdelar. Inriktningen är alltså att
underlaget för ålderspensionsavgiften skall begränsas till inkomster under
förmånstaket även vad beträffar den del som tas ut som arbetsgivar-
avgift.
41
Detta innebär en grundläggande förändring i uttaget av arbetsgivar-
avgift eftersom dagens arbetsgivaravgifter debiteras kollektivt på hela
den summa som en arbetsgivare betalar i lön, oberoende av om denna
hos den enskilde är förenad med pensionsrätt eller ej. Att genomföra en
sådan förändring kan vara förenad med administrativa problem, i synner-
het i de fall den enskilde individens samlade inkomster från flera olika
arbetsgivare överstiger förmånstaket.
I den politiska överenskommelse som träffades i Pensionsarbetsgrup-
pen ingick att det vid sidan av ålderspensionsavgiften skall finnas en
särskild löneavgift som, när reformen genomförts fullt ut, skall uppgå till
9,25 %. Underlaget för en sådan avgift avsågs vara den del av den en-
skildes inkomst under ett år som överstiger förmånstaket. I det fall
ålderspensionsavgiften blir tudelad mellan arbetsgivar- respektive allmän
egenavgift kommer procentsatsen för den särskilda avgiften att vara
densamma som för den del av ålderspensionsavgiften som tas ut som
arbetsgivaravgift. Därmed kan uppbörden av den särskilda avgiften och
den ålderspensionsavgift som arbetsgivaren skall betala samordnas och
de administrativa problem som är förenade med att ta ut arbetsgivarav-
gifter med en begränsning som hänför sig till den enskilde individens
samlade inkomster under förmånstaket undvikas.
Enligt överenskommelsen skall dock den särskilda avgiften uppgå till
högst 9,25 % även om slutsatsen i den fortsatta beredningen av pen-
sionsreformen blir att avgiftsväxling mellan arbetsgivaravgift och allmän
egenavgift inte bör genomföras och arbetsgivaravgiften således blir
17,5 %. I detta fall måste systemet för uppbörd av arbetsgivaravgift
anpassas så att det möjliggör en sådan begränsning av avgiftsuttaget.
Enligt riktlinjerna i prop. 1993/94:250 avsågs införandet av den särskil-
da avgiften ske fr.o.m. år 1995 genom att tilläggspensionsavgiften dela-
des upp i två separata avgifter - en ålderspensionsavgift och en särskild
avgift. Avgiftssatsen skulle under år 1995 vara lika för båda avgifterna.
Eftersom den särskilda avgiften skulle tas ut på den del av inkomsten på
vilken det inte utgår någon arbetsgivaravgift, skulle uppbörden kunna
samordnas eftersom avgifterna skulle ha samma nivå.
En uppdelning av tilläggspensionsavgiften i två separata avgifter är
emellertid inte enbart förenad med uppbördstekniska och administrativa
utan även med betydande lagtekniska problem. Enligt lagen (1981:691)
om socialavgifter utgår tilläggspensionsavgift på summan av utbetald lön
till samtliga anställda utan någon individuell uppdelning. Takbegräns-
ningen vad avser pensionsförmåner regleras i lagen om allmän försäk-
ring och avser den enskilde löntagarens inkomster från samtliga arbetsgi-
vare denne haft under året samt andra inkomster denne haft från annan
förvärvsverksamhet eller ersättningar från socialförsäkringen.
Det är därför svårt att inom ramen för det befintliga regelsystemet i
lagen om socialavgifter föra in en entydig avgränsning av avgiftsunderla-
get för den arbetsgivaravgift som skall finansiera pensionssystemet re-
spektive för den särskilda avgiften. Hur en uppdelning i två separata
avgifter lagtekniskt bör utformas kan även komma att påverkas av huru-
vida den i Pensionsarbetsgruppens betänkande föreslagna avgiftsväxling-
Prop. 1994/95:41
42
en skall ske eller ej och därmed om nivåerna på dessa avgifter även
framgent kommer att ligga på olika eller samma nivå.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till den korta tid som återstår
fram till den 1 januari 1995 finner regeringen därför att tilläggspensions-
avgiften tills vidare bör kvarstå i sin nuvarande utformning både vad
avser arbetsgivaravgift och egenavgift.
Däremot bör de influtna medlen från tilläggspensionsavgiften delas upp
på ett sådant sätt att den del av avgiftsintäkterna som kan beräknas vara
hänförliga till inkomster över förmånstaket förs till statsbudgeten. På
detta sätt uppnås i praktiken samma effekt som var syftet med den upp-
delning i två separata avgifter som aviserades i prop. 1993/94:250.
Förändringen berör inte direkt den avgiftsskyldige, utan innebär en
omfördelning mellan statsbudget och pensionssystem. Den markerar att
den del av avgiften som tas ut på inkomstdelar överstigande förmåns-
taket är av en annan karaktär än den del av avgiften som har en motsva-
righet i intjänande av pensionsrätt. En sådan uppdelning av avgiftsmed-
len innebär att finansieringen av pensionssystemet tar ett steg närmare
den struktur på finansieringen som pensionsreformen syftar till.
Medelsöverföring till statsbudgeten bör ske löpande under inkomståret.
Enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter, som reglerar till-
läggspensionsavgiftens användning, skall Riksförsäkringsverket årligen
föra över intäkterna från tilläggspensionsavgiften till Allmänna pensions-
fonden. I praktiken sker sådan överföring löpande varje månad. Rege-
ringens förslag innebär att fr.o.m. den 1 januari 1995 skall Riksförsäk-
ringsverket i stället fora en viss andel av avgiftsmedlen till en särskild
inkomsttitel på statsbudgeten.
Denna andel föreslås bli fastställd schablonmässigt mot bakgrund av en
uppskattning av hur stor del av underlaget for tilläggspensionsavgiften
som, hos de enskilda inkomsttagarna, kommer att ligga över förmånsta-
ket.
Som tidigare konstaterats utgår emellertid inte för närvarande tilläggs-
pensionsavgift på samtliga de inkomstslag som ger pensionsrätt. Detta
kommer inte heller att vara fallet under år 1995. En enskild individ kan
därför ha samlade inkomster över 7,5 basbelopp medan summan av
sådana inkomster som har föranlett inbetalning av tilläggspensionsavgift
understiger 7,5 basbelopp. Beräkningar visar att av de sammanlagda
inkomsterna utgörs ca en femtedel av olika ersättningar som inte är
avgiftsbelagda. Det är därför inte självklart hur stor del av inbetalda
tilläggspensionsavgifter som skall anses härröra från den del av indivi-
dens inkomster som överstiger förmånstaket.
Enligt regeringens mening bör dock inkomstdelar över förmånstaket i
sin helhet räknas till sådana inkomster som är belagda med tilläggspen-
sionsavgift. Av dem som har inkomster som till betydande del utgörs av
icke avgiftsbelagda inkomster, dvs. främst ersättningar från socialförsäk-
ringen torde det vara relativt få som kommer upp i inkomster på en nivå
som överstiger förmånstaket. Det är därför rimligt att hänföra hela den
del av inkomstsumman som ligger över förmånstaket till sådana inkoms-
ter för vilka det utgår tilläggspensionsavgift. Andelen av inkomsterna
Prop. 1994/95:41
43
över förmånstaket varierar mellan åren. Enligt beräkningar från senast
tillgänglig statistik avseende inkomståren 1991 och 1992 låg 6,2 % res-
pektive 5,7 % av den totala summan av sådana inkomster som ger pen-
sionsrätt över förmånstaket på 7,5 basbelopp.
Den andel av de samlade pensionsgrundande inkomsterna som, hos de
enskilda inkomsttagarna, överstiger förmånstaket kan for år 1995 upp-
skattas till ca 6 %. Satt i relation till det beräknade underlaget for till-
läggspensionsavgift under år 1995 motsvarar dessa inkomstdelar ca 7 %.
Enligt regeringens mening bör därför 7 % av intäkterna från tilläggspen-
sionsavgiften under år 1995 föras till statsbudgeten. Detta beräknas med-
föra en förstärkning av statsbudgetens inkomster med ca 6 mdr kr. All-
männa pensionsfondens intäkter minskar med samma belopp.
När inkomststatistik för år 1995 föreligger efter taxering för detta in-
komstår, kan det visa sig att denna schablonmässigt bestämda andel
baserats på en under- eller överskattning av hur stor andel av de samlade
inkomsterna som legat över förmånstaket och att en för liten respektive
för stor andel av influtna medel från tilläggspensionsavgiften förts till
statsbudgeten. I sådant fall bör det enligt regeringens mening ske någon
form av reglering mellan statsbudgeten och Allmänna pensionsfonden.
En sådan reglering åstadkoms lämpligen genom att fördelningen av in-
flutna avgifter kommande år justeras med hänsyn till detta. Den exakta
utformningen av en sådan slutreglering kommer att bli föremål för fort-
satt beredning.
Prop. 1994/95:41
Regeringens förslag: Tilläggspensionsavgiften för tiden fr.o.m. den
1 januari 1995 skall uppgå till 13,00 %.
Riksförsäkringsverkets åliggande att vart femte år föreslå avgiftsut-
tag för försäkring om tilläggspension slopas.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 1 § första stycket 3
respektive 3 kap. 1 § 3 lagen om socialavgifter utgår tilläggspensionsav-
gift efter den procentsats som anges i särskild lag. Enligt lagen
(1989:634) om procentsats för uttag av avgift för åren 1990-1994 till
försäkringen för tilläggspension skall denna procentsats uppgå till
13,00% för åren 1990-1994. Avgiftsnivån för år 1995 och framåt är
således inte fastställd.
Enligt 19 kap. 4 § lagen om allmän försäkring skall avgiftsuttaget till
försäkringen för tilläggspension vara så avvägt att avgifterna i förening
med andra tillgängliga medel finansierar pensionsutbetalningar, förvalt-
ningskostnader och andra utgifter för försäkringen samt den fondering
som behövs. Det åligger Riksförsäkringsverket att vart femte år föreslå
avgiftsuttag för nästföljande sjuårsperiod. Ett sådant förslag lämnades av
RFV i en skrivelse till regeringen i december 1992. RFV:s slutsats var
att med oförändrade regler borde avgiftsuttaget successivt höjas med fyra
44
procentenheter under loppet av 1990-talet för att klara ATP-systemets
långsiktiga finansieringsbehov.
Den reformering av pensionssystemet vars principer riksdagen ställt sig
bakom innebär i sig en finansiell förstärkning av pensionssystemet. De
beräkningar som gjordes i anslutning till prop. 1993/94:250 visade att
med en ålderspensionsavgift på 18,5 % som tas ut på samtliga pensions-
grundande inkomster genereras inkomster som med betryggande margi-
nal räcker för att uppfylla gjorda åtagande vad gäller ålderspension samt
att finansiera de pensionsrätter som intjänas i framtiden. Den koppling
av värdet av pensionsförmåner till den samhällsekonomiska utvecklingen
som är en central del av reformen medför att ett avgiftsuttag på den
föreslagna nivån bör vara tillräckligt oavsett den framtida samhällseko-
nomiska utvecklingen. Vidare kommer det reformerade systemet att vara
ett avgiftsbestämt system, vilket innebär att förmånerna bestäms av inbe-
talda avgifter. Det skall därför inte uppstå något behov av att justera
avgiften till ålderspensionssystemet eller i annan form tillföra extra me-
del.
Som redovisas i prop. 1993/94:250 avses ålderspensionsavgiften fasas
in successivt under en följd av år, for att så småningom uppgå till
18,5 %. I avvaktan på förslag om den konkreta utformningen av denna
infasning bör tilläggspensionsavgiften även under 1995 uppgå till
13,00 %. Detta är också i överensstämmelse med riktlinjerna i
prop. 1993/94:250.
En konsekvens av pensionsreformen blir att det inte kommer att finnas
behov av att med återkommande mellanrum justera avgiftsuttaget till
ålderspensionssystemet. Därmed bortfaller motiven för Riksförsäk-
ringsverkets uppdrag att lämna förslag till avgiftsuttag. Enligt regering-
ens mening finns därmed inte heller anledning att reglera avgiftsuttaget
i särskild lag utan procentsatsen for tilläggspensionsavgiften bör skrivas
in i lagen (1981:691) om socialavgifter.
Prop. 1994/95:41
45
Prop. 1994/95:41
Regeringens förslag: Avsättning till den reformerade ålderspensione-
ringens premiereservsystem påbörjas inkomståret 1995 genom att
11 % av influtna medel från tilläggspensionsavgiften löpande över-
förs till särskild förvaltning.
Överförda medel placeras på räntebärande konto hos Riksgäldskon-
toret. Räntan på medlen skall vara marknadsmässig och läggas till
kapitalet. Riksgäldskontoret åläggs att senast den 31 mars varje år till
regeringen lämna uppgifter om kontots ställning per den 31 december
året före och den ränta som under det året tillgodoräknats kontot.
Skälen för regeringens förslag: Det reformerade pensionssystemet
avses träda i kraft den 1 januari 1996. Reformeringen skall dock ske
stegvis med början år 1995. Enligt regeringen bör den del av den refor-
merade ålderspensioneringen som premiereservsystemet avses utgöra
börja gälla redan for de inkomster som intjänas under år 1995. Avsätt-
ningar bör därför göras i syfte att tillföra premiereservsystemet medel
redan for år 1995.
Avsättningar till premiereservsystemet skall, enligt de av riksdagen
godkända riktlinjerna, när systemet trätt i full funktion göras med 2
procentenheter av den totala ålderspensionsavgiften om 18,5 % av av-
giftsunderlaget. Detta gäller for personer födda år 1954 och senare. För
personer födda åren 1939 - 1953 skall avsättningar göras med kvotdelar.
För en person född år 1939 skall avsättning ske med 0,5 % av avgifts-
underlaget till premiereservsystemet och med 18 % av avgiftsunderlaget
till fördelningssystemet. För personer födda år 1953 är motsvarande
siffror 1,9 % resp. 16,6 %. För varje sådan årsklass som omfattas av
premiereservsystemet sker således fr.o.m årsklass 1939 en ökning av den
andel som skall avsättas till det systemet med 0,1 procentenhet och en
motsvarande minskning av den andel som skall avsättas till fördelnings-
systemet.
De riktlinjer för ett reformerat ålderspensionssystem som antagits av
riksdagen anger att avgifter skall betalas på samtliga inkomster som ger
pensionsrätt. Detta avses gälla fr.o.m. år 1996. Till skillnad mot vad som
gäller inom dagens tilläggspensionssystem skall avgifter då betalas på
socialförsäkringsersättningar och andra liknande ersättningar som anges
i 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Därutöver skall i
vissa fall avgifter betalas för fiktiva inkomster som också kommer att ge
pensionsrätt inom det reformerade systemet.
Som angetts i det föregående föreslår regeringen att avsättningar i syfte
att tillföra premiereservsystemet medel påbörjas redan fr.o.m. den
1 januari 1995. De intjänanderegler som avses gälla från den 1 januari
1996 skall enligt de av riksdagen fastslagna riktlinjerna i vissa delar få
46
verkan även för år 1995. Det är emellertid oklart om samtliga de uppgif-
ter som är nödvändiga för att fastställa pensionsrätt enligt de nya in-
tjänandereglema kommer att finnas tillgängliga när denna skall faststäl-
las i samband med 1996 års taxering.
Det är administrativt sett förenat med betydande fördelar att beräkning-
en av 1995 års avsättningar utgår från nuvarande regler om pensions-
grundande inkomst i 11 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Underlaget för avsättning i syfte att tillföra premiereservsystemet medel
bör därför utgöras av pensionsgrundande inkomst enligt 11 kap. 5 §
samma lag med tillägg för där avräknat basbelopp.
Med utgångspunkt i uppgifter från tidigare år har gjorts en uppskatt-
ning av hur underlaget för avsättningar till premiereservsystemet,
bestämt på det sätt som angivits ovan kommer att fördelas mellan olika
åldersgrupper under år 1995. En beräkning har gjorts av hur stora av-
sättningar som därvid blir aktuella för varje berörd åldersklass. Denna
beräkning ger vid handen att den samlade avsättningen för år 1995 torde
komma att uppgå till ca 10 mdr kr.
Enligt regeringens bedömning bör avsättningar av denna storleksord-
ning göras i syfte att tillföras premiereservsystemet. Detta bör ske ge-
nom att en viss andel av influtna medel från tilläggspensionsavgiften
löpande förs över till en särskild förvaltning i stället för att föras till
Allmänna pensionsfonden.
Beräkningar visar att denna andel bör uppgå till knappt 11 % för att
det under året skall ackumuleras en behållning som motsvarar de sam-
lade avsättningarna till premiereservsystemet. Enligt regeringens mening
bör därför 11 % av influtna tilläggspensionsavgifter löpande föras över
till en särskild förvaltning enligt vad som anges i det följande. Beräk-
ningarna är gjorda utifrån de förhållanden som förväntas gälla under
1995. Det kan därför bli nödvändigt att inför 1996 ompröva storleken på
avsättningarna till premiereservsystemet.
Premiereservsystemet avses få en sådan konstruktion att den enskilde
kan få medel överförda till sitt individuella pensionskonto först i sam-
band med att dennes pensionsrätt fastställs vid taxeringen året efter det
år medel avsatts till särskild förvaltning. Genom ett sådant system und-
viks de problem som kan uppkomma om medlen i stället skulle avsättas
kontinuerligt och överföras till kapitalförvaltama i takt med att avgifter
betalas in, t.ex. att storleken på löpande inbetalda avgifter avviker från
den enskildes slutligen fastställda pensionsrätt. Det kommer därför att
även i fortsättningen behövas en tillfällig förvaltning av medel inom
prem iereservsystemet.
En särskild utredare har bl.a. fått till uppgift att lämna förslag på ut-
formningen av en sådan kapitalförvaltning (dir. 1994:96). De huvudalter-
nativ som skall utredas är förvaltning hos Riksgäldskontoret och Allmän-
na pensionsfonden (första-tredje fondstyrelserna). Även Riksförsäk-
ringsverket kan komma i fråga som förvaltare. Utredaren har även som
uppgift att överväga vilken interimistisk förvaltning av medlen som är
att föredra innan premiereservsystemet trätt i full funktion.
Tills vidare bör enligt regeringens mening de medel som skall avsättas
Prop. 1994/95:41
47
till förvaltning inom ramen för det premiereservsystem som avses bli
infört, placeras på konto hos Riksgäldskontoret. På detta sätt får man en
enkel förvaltningsform som inte kräver några omfattande administrativa
åtgärder.
På kontot hos Riksgäldskontoret läggs de avsatta medlen samman utan
uppdelning på individer. Skälet till detta är att storleken på den avsätt-
ning som skall göras för varje individ som omfattas av premiereservsys-
temet kan fastställas först vid taxeringen året efter avgiftsåret i samband
med att pensionsrätten fastställs.
På insatta medel bör utgå ränta. Enligt de riktlinjer för inlåning i Riks-
gäldskontoret som riksdagen slagit fast, skall denna ske på marknads-
mässiga villkor (prop. 1990/91:29 s. 15 och 16, bet. 1990/91 :FiU4,
rskr. 1990/91:38). Ränta på inlånade medel är då avhängig den tid under
vilken medlen skall vara placerade på konto hos Riksgäldskontoret och
vilken marknadsmässig ränta som gäller beroende på inlåningstid. Med
hänsyn härtill bör det på medlen inom premiereservsystemet utgå mark-
nadsmässig ränta.
För att få insyn i Riksgäldskontorets förvaltning av pensionsmedlen bör
kontoret varje år lämna en redogörelse for kontots behållning den
31 december föregående år och for den ränta som tillgodoräknats kontot
under året. Det är lämpligt att redogörelsen lämnas i samband med års-
redovisningen och detta bör därför ske senast den 31 mars året efter det
år uppgifterna avser.
När pensionsrätt fastställs i samband med taxeringen året efter intjä-
nandeåret avses insatta medel foras till individuella pensionskonton i
premiereservsystemet. När medel fors över till dessa konton, måste det
göras en beräkning av hur stort kapital som tillsammans med avkastning
skall belöpa på resp, konto. Förslag på hur denna beräkning bör göras
ingår i uppdraget for den särskilde utredaren. Regeringen lägger därför
inte nu fram något förslag i denna del.
Prop. 1994/95:41
48
1 §
1 denna inledningsparagraf anges att allmänna egenavgifter skall betalas
enligt lagen. En upplysning lämnas vidare om att bestämmelser om
allmänna egenavgifter också finns i lagen (1958:295) om sjömansskatt.
Som framgår av avsnitt 5.3, föranleder de särskilda regler som gäller för
beskattning och uppbörd av skatter och avgifter för sjömansinkomster att
även allmänna egenavgifter som skall betalas av sjömän regleras i
särskild ordning.
2 §
I paragrafens första stycke föreskrivs att det for varje år skall betalas
allmänna egenavgifter i form av pensionsavgift och sjukförsäkringsav-
gift. Avgifterna tas ut på inkomst som närmare anges i 3 §. Med år
avses beskattningsår. Avgifterna utgör 1 respektive 0,95 procent av det
avgiftsunderlag som anges i 3 §.
Sjukförsäkringsavgift betalas i dag enligt lagen (1992:1745) om allmän
sjukförsäkringsavgift. Som framgår av ikraftträdande- och övergångsbe-
stämmelserna föreslås att denna lag upphävs. Någon ändring i sak i
fråga om vad som i dag gäller den allmänna sjukförsäkringsavgiften har
inte gjorts i lagförslaget med undantag av vad som föreslås i 3 § andra
stycket.
I paragrafens andra stycke ges en avrundningsregel. Avgifterna skall
var för sig avrundas till närmast hela hundratal kronor. Avgifter som
slutar på femtio kronor avrundas därvid till närmast lägre hundratal.
3 §
I paragrafens första stycke anges hur underlaget, som är detsamma for
de båda avgifterna, skall bestämmas. Underlaget utgörs av summan av
sådan inkomst av anställning som avses i 11 kap. 2 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring och sådan inkomst av annat förvärvsarbete som
avses i 11 kap. 3 § samma lag. Något basbeloppsavdrag som vid fast-
ställande av pensionsgrundande inkomst skall inte göras. Inkomsten
beaktas även om pensionsgrundande inkomst inte skall fastställas enligt
II kap. 1 § andra stycket nämnda lag, t.ex. for den som före 65 års
ålder uppbär hel ålderspension. I paragrafen fastslås vidare att endast
inkomster för vilka den som uppbär inkomsten är skattskyldig enligt
kommunalskattelagen (1928:370) skall ingå i beräkningsunderlaget for
avgifterna. Detta medför bl.a. att den som endast är skattskyldig enligt
lagen (1958:295) om sjömansskatt eller lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta inte blir avgiftsskyldig enligt denna
lag. För den som är skattskyldig enligt lagen om sjömansskatt föreslås
särskilda regler om skyldigheten att betala allmänna egenavgifter i den
lagen.
4 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 41
Prop. 1994/95:41
49
I paragrafens andra stycke föreslås en bestämmelse om att det vid Prop. 1994/95:41
beräkning av inkomst av anställning skall göras avdrag for kostnader
som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den mån
kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger
ettusen kronor. Bestämmelsen har sin motsvarighet i 4 § tredje stycket
lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Av tredje stycket framgår att den del av summan som överstiger sju
och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt
lagen om allmän försäkring inte ingår i beräkningsunderlaget.
4 §
Av paragrafen framgår att avgift inte skall betalas av den som vid
beskattningsårets ingång fyllt 65 år. Befriad från avgiftsskyldighet är
även den som har en inkomst enligt 3 § som understiger 25 procent av
det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt lagen om allmän försäk-
ring. Den vars inkomst överstiger den nämnda gränsen skall däremot
debiteras avgift for hela summan av inkomsterna upp till sju och en halv
gånger basbeloppet, alltså även för den del som ligger under 25 procent
av basbeloppet.
5 §
Av lagrummet framgår att avgiftsunderlaget for varje år skall fastställas
av skattemyndigheten i samband med taxeringen.
6 §
I denna paragraf ges föreskrifter om vad de båda avgifterna skall finan-
siera. Vidare slås i paragrafen fast att pensionsavgiften skall föras till
Allmänna pensionsfonden och sjukförsäkringsavgiften till staten.
7 §
I paragrafen anges att bestämmelserna i taxeringslagen och uppbörds-
lagen skall tillämpas i fråga om avgifter enligt den nya lagen samt att i
fråga om sjukförsäkringsavgift även 4 kap. 1 § lagen om socialavgifter
skall tillämpas. Det innebär bl.a. att i fråga om rätt till omprövning,
överklagande m.m. gäller samma regler som vid inkomsttaxeringen samt
att sjukförsäkringsavgift enligt denna lag skall användas på samma sätt
som sjukförsäkringsavgiften enligt lagen om socialavgifter.
50
1 § 1 mom.
1 första stycket infors en bestämmelse om att allmänna egenavgifter i
form av pensionsavgift och sjukförsäkringsavgift skall tas ut på sådan
inkomst som beskattas enligt sjömansskattelagen.
Vidare infors i ett nytt andra stycke en bestämmelse som innebär att,
om inte annat särskilt föreskrivs, det som i lagen sägs om sjömansskatt
även skall gälla de allmänna egenavgiftema. Detta innebär att t.ex.
reglerna om skattskyldighet till sjömansskatt och om uppbörd och
redovisning av sjömansskatt blir tillämpliga även på de allmänna egen-
avgiftema.
2 §
I paragrafen definieras bl.a. vad som avses med beskattningsbar inkomst.
Genom den föreslagna lydelsen framgår att vid beräkningen av den
beskattningsbara inkomsten som sjömansskatten skall beräknas på skall
avdrag göras for på inkomsten belöpande allmänna egenavgifter.
3 §
1 paragrafen stadgas att sjömansskatt tillfaller staten. I den föreslagna
lydelsen tillkommer en särskild bestämmelse avseende de allmänna
egenavgiftema som anger att dessa skall användas på det sätt som
framgår av 6 § i den föreslagna lagen om allmänna egenavgifter.
4 §
Ändringen i 4 § innebär en specialreglering avseende de allmänna
egenavgiftema. När ersättningen till kommunerna för minskade skatte-
intäkter räknas fram skall de allmänna egenavgiftema inte räknas in i
underlaget.
7 §
I denna paragraf finns bestämmelser om sjömansskattens storlek. Genom
det föreslagna nya andra stycket och den nya lydelsen av tredje stycket
framgår att sjömansskattetabellema inte är tillämpliga på de allmänna
egenavgiftema. Egenavgiftema skall i stället utgå med samma procent-
satser som de som gäller enligt lagen om allmänna egenavgifter.
Bestämmelsen om att avgifterna inte tas ut på den del av inkomsten
som överstiger 0,625 basbelopp (en tolftedel av basbeloppet) motsvarar
bestämmelsen i lagen om allmänna egenavgifter om att avgifter inte tas
ut på den del av inkomsten som överstiger 7,5 basbelopp. Med hänsyn
till att man i sjömansskattesystemet räknar skatten på den beskattnings-
bara månadsinkomsten och inte som i landskattesystemet den beskatt-
ningsbara årsinkomsten måste taket för avgiftsuttaget anpassas härtill.
Av praktiska skäl måste även den nedre gränsen för uttag av avgifter
Prop. 1994/95:41
51
enligt sjömansskattelagen särregleras. Detta innebär att allmänna egenav- Prop. 1994/95:41
gifter inte tas ut på sådana inkomster som inte når upp till gränsen för
uttag av sjömansskatt.
I paragrafen stadgas också att avgifter inte skall tas ut av den som vid
årets ingång fyllt 65 år.
8 §
I paragrafen, som behandlar skatteuttaget för utländsk sjöman, införs ett
nytt andra stycke där det stadgas att även den som är skattskyldig enligt
denna paragraf skall erlägga allmänna egenavgifter och att detta skall
ske enligt bestämmelserna i 7 § 1 mom. andra stycket.
I fjärde stycket görs en redaktionell ändring.
9a§
I denna paragraf föreskrivs att regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer fastställer de sjömansskattetabeller som behövs för beräkning
av sjömansskatt. Vid fastställandet av skattetabellerna skall beaktas in-
träffade förändringar i fråga om uttag av statlig inkomstskatt och storle-
ken av det kommunala grundavdraget. Här läggs till en bestämmelse
som medför att även förändringar av uttaget av allmänna egenavgifter
enligt lagen om allmänna egenavgifter skall beaktas vid fastställandet av
sjömansskattetabellerna.
H §
1 paragrafen föreskrivs att då skatteavdrag verkställs skall den innehållna
skatten kvitteras. Här införs en bestämmelse om att vid kvitteringen skall
anges även innehållna allmänna egenavgifter. Den som betalar en avgift
skall själv kunna se hur mycket han betalar i pensionsavgift osv.
19 kap.
1 §
Med anledning av förslaget om införande av en allmän egenavgift som
en del av finansieringen av pensionssystemet och till att de allmänna
egenavgifterna föreslås bli sammanförda i en gemensam lag görs i före-
varande paragraf en hänvisning till den föreslagna nya lagen. En hän-
visning görs också till lagen (1958:295) om sjömansskatt med anledning
av de regler om allmänna egenavgifter som föreslås bli införda i den
lagen.
52
3 a § Prop. 1994/95:41
1 denna paragraf föreskrivs att försäkringen för tilläggspension finansie-
ras, förutom genom avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
av vinstskatt enligt lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt samt vinst-
delningsskatt enligt lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt. De nämnda
skatteförfattningama har upphört att gälla. Bestämmelsen borde därför ha
utgått ur kapitlet. Så har inte skett. Paragrafen bör därför nu upphävas.
4 §
1 paragrafens första stycke anges ramen för avgiftsuttaget till försäkring-
en för tilläggspension. Med hänsyn till förslaget om att sju procent av
influtna tilläggspensionsavgifter skall föras till staten, införs i detta styc-
ke en bestämmelse som innebär att detta skall beaktas vid avvägningen
av avgiftsuttaget.
I andra stycket anges att beslut om avgiftsuttaget till försäkringen för
tilläggspension för ett visst år skall fattas senast under året dessförinnan.
Vidare anges att Riksförsäkringsverket vart femte år skall föreslå avgifts-
uttag för nästföljande sju år, i den mån uttaget inte redan beslutats. Nu
gällande bestämmelse för avgiftsuttagets storlek regleras i lagen
(1989:634) om procentsats för uttag av avgift för åren 1990-1994 till
försäkringen för tilläggspension. Lagen gäller således fram till utgången
av år 1994. Med hänsyn till de av riksdagen godkända principerna för
det reformerade pensionssystemets finansiering (prop. 1993/94:250
s. 206 f.) finns det inte anledning att ha kvar den nuvarande sär-
regleringen om fastställande av procentsats för uttag av socialavgifter till
tilläggspensioneringen. Paragrafens andra stycke föreslås därför upphävt.
2 kap.
1 §
En arbetsgivare skall enligt paragrafens nuvarande lydelse betala
tilläggspensionsavgift efter den procentsats som anges i särskild lag, se
kommentaren till 19 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Nu gällande bestämmelse för avgiftsuttagets storlek regleras i lagen
(1989:634) om procentsats för uttag av avgift för åren 1990-1994 till
försäkringen för tilläggspension. Lagen gäller således fram till utgången
av år 1994. Som framhålls i kommentaren till 19 kap. 4 § lagen om
allmän försäkring finns inte anledning att ha kvar den nuvarande särre-
gleringen. Procentsatsen för tilläggspensionsavgiften föreslås därför in-
förd i förevarande paragraf liksom i 3 kap. 1 § i fråga om egenavgifter.
Storleken på procentsatsen föreslås bli oförändrad.
53
3 kap.
1 §
Procentsatsen för egenavgiftema till tilläggspensioneringen föreslås in-
förd i denna paragraf på samma sätt som gäller arbetsgivaravgifterna i
2 kap. 1 § i enlighet med vad som anges i motiveringen till sistnämnda
paragraf.
4 kap.
3 §
Tilläggspensionsavgiftema förs i dag till Allmänna pensionsfonden. Fon-
dens tillgångar skall täcka kostnaderna för försäkringen för tilläggspen-
sion enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Av influtna tilläggspensionsavgifter föreslås nu sju procent föras till
staten. Denna del beräknas för år 1995 motsvara den sammanräknade
inkomsten över sju och ett halvt basbelopp. En ändring med denna inne-
börd görs i förevarande paragraf.
I paragrafen införs också en regel om att elva procent av influtna
tilläggspensionsavgifter skall placeras på konto hos Riksgäldskontoret.
Medlen är, som framgår av avsnitt 7, avsedda för framtida placering på
individuella pensionskonton inom premiereservsystemet avseende dem
som är födda år 1939 och senare och som enligt riktlinjerna för refor-
men avses bli omfattade av det nya systemet. Hur avsättning av medel
till denna särskilda förvaltning räknats fram framgår av samma avsnitt.
Avsikten är, som där sägs, att de avsatta medlen skall förvaltas interi-
mistiskt enligt särskilda regler. När den slutliga reformen av ålderspen-
sionssystemet i enlighet med de av riksdagen godkända riktlinjerna trä-
der i kraft, avses de avsatta medlen inkl, avkastningen på dessa föras
över på de individuella pensionskontona, som skall förvaltas i särskild
ordning. Återstoden av de influtna tilläggspensionsavgiftema, 82 procent,
skall föras till Allmänna pensionsfonden.
1 §
1 paragrafens första stycke anges att denna lag gäller förvaltningen av de
penningmedel som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter
skall placeras på konto hos Riksgäldskontoret.
I paragrafens andra stycke anges att förvaltade medel skall finansiera
framtida pensioner. Avsikten är att medlen skall användas inom ramen
för den reformerade ålderspensioneringens premiereservsystem enligt vad
som närmare beskrivs i avsnitt 7.
2 §
Bestämmelsen har behandlats i den allmänna motiveringen, se avsnitt 7.
Prop. 1994/95:41
54
3 § Prop. 1994/95:41
I paragrafen föreskrivs att Riksgäldskontoret senast den 31 mars varje år
till regeringen skall lämna en särskild redogörelse för behållningen på
kontot per den 31 december året före och den ränta som under det året
tillgodoförts kontot. Denna skyldighet for Riksgäldskontoret innebär
således att kontoret dels skall lämna uppgift om kontots ställning den 31
december inklusive den under året upplupna räntan, dels skall lämna
uppgift om storleken på den ränta som under året tillgodoräknats kontot.
Denna uppgiftsskyldighet for Riksgäldskontoret inträder första gången år
1996. Tidsramen för att fullgöra skyldigheten att lämna redogörelsen
sammanfaller med Riksgäldskontorets skyldighet att avlämna årsredovis-
ning.
1 §
1 överensstämmelse med förslaget om att allmänna egenavgifter i form
av pensionsavgifter enligt den nya lagen om allmänna egenavgifter skall
föras till Allmänna pensionsfonden införs i förevarande paragraf en hän-
visning till den lagen. Motsvarande hänvisning görs till lagen (1958:295)
om sjömansskatt.
2 §
1 första stycket i denna paragraf införs en ny punkt, 4. I denna punkt
föreskrivs att Riksförsäkringsverket skall till första - tredje fondstyrelser-
nas förvaltning varje år överföra pensionsavgifter enligt den föreslagna
lagen om allmänna egenavgifter och lagen (1958:295) om sjömansskatt.
De medel som inflyter enligt nämnda lagar skall fördelas på respektive
fondstyrelse på så sätt att den andel av medlen som fors till varje fond-
styrelse motsvarar den andel tilläggspensionsavgifter som fors till samma
fondstyrelse.
Med anledning av att den tidigare allmänna sjukförsäkringsavgiften till-
sammans med den nya pensionsavgiften förs samman i en ny gemensam
lag har följdändringar gjorts i övriga lagar.
55
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om allmänna egenavgifter. Be-
stämmelser om allmänna egenavgifter finns även i lagen (1958:295) om
sjömansskatt.
2 § Den som uppbär sådan inkomst som avses i 3 § skall på avgiftsun-
derlaget för varje år betala allmänna egenavgifter i form av
1. pensionsavgift med 1 procent,
2. sjukförsäkringsavgift med 0,95 procent,
3. avgift för finansiering av kontantförmån vid arbetslöshet med
2 procent.
Avgifterna avrundas var för sig till närmast hela hundratal kronor.
Avgift som slutar på 50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal
kronor.
3 § Avgifterna beräknas på sådan inkomst av anställning som avses i
11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och sådan inkomst
av annat förvärvsarbete som avses i 11 kap. 3 § nämnda lag om den
enskilde är skattskyldig för inkomsten enligt kommunalskattelagen
(1928:370). Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete
skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kost-
nader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den
mån kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger
ettusen kronor.
Avgifterna beräknas på summan av inkomsterna till den del summan
inte överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande bas-
beloppet enligt lagen om allmän försäkring.
4 § Avgifter skall inte betalas av den som vid årets ingång har fyllt
65 år.
Avgifter skall inte heller betalas av den som har sådana inkomster som
avses i 3 §, om inkomsterna understiger 25 procent av det vid årets
ingång gällande basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring.
5 § Avgiftsunderlaget skall för varje år fastställas av skattemyndigheten
i samband med taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt.
6 § Pensionsavgiften används till finansiering av försäkringen för
tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Sjukför-
säkringsavgiften används till finansiering av sjukförsäkringen enligt sam-
ma lag.
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
56
Avgiften for finansiering av kontantförmån vid arbetslöshet används
för finansiering av arbetslöshetsersättning enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och av kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.
Pensionsavgiften förs till Allmänna pensionsfonden. Sjukförsäkringsav-
giften och avgiften för finansiering av kontantförmån vid arbetslöshet
förs till staten.
7 § Bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) och uppbördslagen
(1953:272) tillämpas i fråga om avgifter enligt denna lag. I fråga om
sjukförsäkringsavgift tillämpas även 4 kap. 1 § lagen (1981:691) om
socialavgifter.
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på av-
giftspliktig inkomst som uppbärs från och med den dagen. Omfattar
beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 1994, skall, om
den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets in-
komst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1994 som svarar
mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under
denna tid och hela beskattningsåret.
2. Genom lagen upphävs lagen (1992:1745) om allmän sjukförsäk-
ringsavgift och lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av
kontantförmåner vid arbetslöshet. Äldre bestämmelser tillämpas dock i
fråga om avgifter som avser tiden före den 1 januari 1995.
57
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs att 1 § 1 mom., 2 och 3 §§, 4 § 1 mom., 7 §
1 mom., 8,9 a och 11 §§ lagen (1958:295)' om sjömansskatt skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 mom2 Sjömansskatt enligt
denna lag skall erläggas av sjö-
man för inkomst ombord på
svenskt handelsfartyg med en
bruttodräktighet av minst 100, vil-
ket huvudsakligast nyttjas i sådan
närfart eller fjärrfart, som i 2 §
sägs.
§
1 mom. Sjömansskatt samt all-
männa egenavgifter i form av pen-
sionsavgift, sjukförsäkringsavgift
och avgift för finansiering av kon-
tantförmån vid arbetslöshet enligt
denna lag skall erläggas av sjö-
man för inkomst ombord på
svenskt handelsfartyg med en
bruttodräktighet av minst 100, vil-
ket huvudsakligast nyttjas i sådan
närfart eller fjärrfart, som i 2 §
sägs.
Vad som i denna lag sägs om
sjömansskatt gäller, såvitt inte
annat särskilt föreskrivs, även all-
männa egenavgifter.
Sjömansskatt skall icke erläggas av sjöman ombord på svenskt han-
delsfartyg i fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller på floder,
kanaler eller insjöar eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund
(inre fart) utom i fall som avses i 7 § 2 mom. andra stycket. Sjömans-
skatt skall icke heller erläggas för sådan ersättning som avses i lagen
(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
och som inte är undantagna från skatteplikt enligt 8 § 2 och 3 nämnda
lag.
Den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant under fartygs
byggande eller biträder vid fartygets utrustning för att senare tillträda
befattning på fartyget skall erlägga sjömansskatt för inkomsterna under
kontrollant- eller utrustningstiden.
2 §3
I denna lag förstås med
sjömam. arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som
sjöman,
handelsfartyg', fartyg, som nyttjas till handelssjöfart eller resandes fort-
skaffande eller till annat ändamål, som äger gemenskap med handelssjö-
farten,
närfart', linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utom-
skärs vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn,
1 Lagen omtryckt 1970:933.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.
2 Senaste lydelse 1991:599.
3 Senaste lydelse 1988:1529.
58
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
eller mellan utländska hamnar, dock ej linjefart bortom linjen Hanstholm
- Lindesnäs eller bortom Cuxhaven,
fjärrfart'. annan fart än inre fart och närfart,
inkomst ombord', lön eller annan gottgörelse, som sjöman uppbär på
grund av sin anställning ombord och som skulle hava utgjort intäkt av
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
tjänst enligt kommunalskattelagen,
beskattningsbar inkomst: in-
komst ombord med undantag för
sådan fri kost som har beaktats
vid bestämningen av tabellerna i
7 § 1 mom. och 8 § samt fri logi,
i förekommande fall minskad med
belopp, som har fastställts genom
beslut om jämkning och, i den
mån det har medgivits av rege-
ringen eller myndighet som rege-
ringen bestämmer, med belopp
som enligt avtal mellan arbets-
givar- och arbetstagarorganisa-
tioner utgör krigsrisktillägg eller
motsvarande ersättning,
beskattningsbar inkomst: in-
komst ombord med undantag for
sådan fri kost som har beaktats
vid bestämningen av tabellerna i
7 § 1 mom. och 8 § samt fri logi,
i förekommande fall minskad med
belopp, som har fastställts genom
beslut om jämkning och, i den
mån det har medgivits av rege-
ringen eller myndighet som rege-
ringen bestämmer, med belopp
som enligt avtal mellan arbetsgi-
var- och arbetstagarorganisationer
utgör krigsrisktillägg eller motsva-
rande ersättning, samt med på in-
komsten belöpande allmänna
egenavgifter,
beskattningsår: det kalenderår, under vilket sjömansskatt erlägges.
(Se vidare anvisningarna.)
3 §
Sjömansskatt tillfaller staten. Sjömansskatt tillfaller staten.
Allmänna egenavgifter skall an-
vändas på sätt som framgår av
6 § lagen (1994:000) om all-
männa egenavgifter.
1 mom* Till kommun och lands-
tingskommun skall på sätt nedan
stadgas årligen utgå ersättning av
statsmedel för minskade skattein-
täkter. Den årliga ersättningen
skall avse sjömansskatt som inbe-
talats under tiden den 1 mars året
före till den 1 mars det år då er-
sättningen utbetalas. Vid beräk-
ning av ersättningens storlek tages
även hänsyn till den sjömansskatt
som restituerats under samma tid.
§
1 mom. Till kommun och lands-
ting skall på sätt nedan stadgas
årligen utgå ersättning av stats-
medel för minskade skatteintäkter.
Den årliga ersättningen skall avse
sjömansskatt, dock ej allmänna
egenavgifter, som inbetalats under
tiden den 1 mars året före till den
1 mars det år då ersättningen ut-
betalas. Vid beräkning av ersätt-
ningens storlek tages även hänsyn
till den sjömansskatt som resti-
tuerats under samma tid.
4 Senaste lydelse 1974:777.
59
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 §
1 mom.5 Här i riket bosatt sjöman samt sjöman bosatt i Danmark,
Finland, Island eller Norge skall erlägga sjömansskatt på beskattningsbar
månadsinkomst,
a) vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i
ijärrfart, enligt vid denna lag fogad tabell F, kolumn S, samt
b) vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna lag fogad
tabell N, kolumn S.
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
Skattebelopp enligt tabellerna
utgår i helt krontal, varvid öretal
över femtio avrundas uppåt och
annat öretal bortfaller.
Sjöman som avses i första styck-
et skall betala allmänna egenav-
gifter med de procentsatser som
anges i lagen (1994:000) om all-
männa egenavgifter. De allmänna
egenavgiftema beräknas på den
beskattningsbara månadsinkoms-
ten före avdrag för nämnda avgif-
ter till den del inkomsten inte
överstiger 0,625 gånger det vid
årets ingång gällande basbeloppet
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Avgifter tas ut endast
om sjömansskatt också skall er-
läggas på inkomsten. Avgifter
skall inte betalas av den som vid
årets ingång fyllt 65 år.
Skattebelopp enligt tabellerna
och allmänna egenavgifter utgår i
helt krontal, varvid öretal över
femtio avrundas uppåt och annat
öretal bortfaller.
Bestämmelserna i 65 § kommunalskattelagen (1928:370) äga motsva-
rande tillämpning i fråga om sjömansskatt.
8 §6
För sjöman, som icke skall erlägga sjömansskatt enligt 7 § 1 mom.
(utländsk sjöman), skall sjömansskatt utgå på beskattningsbar månadsin-
komst
a) vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i
fjärrfart, enligt vid denna lag fogad tabell F kolumn U, samt
b) vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna lag fogad
tabell N kolumn U.
Skatt enligt första stycket utgår
icke, om sjömannen på godtagbart
sätt visar, att han är skattskyldig i
annat land för inkomsten ombord.
Allmänna egenavgifter skall be-
talas enligt bestämmelserna i 7 £
1 mom. andra stycket.
Skatt enligt första stycket och
allmänna egenavgifter enligt
andra stycket utgår icke, om sjö-
mannen på godtagbart sätt visar,
5 Senaste lydelse 1990:1433.
6 Senaste lydelse 1982:420.
60
Nuvarande lydelse
Bestämmelserna i 7 § 1 mom.
tredje stycket och 7 § 2 mom.
tillämpas också i fråga om skatt
enligt denna paragraf. Därvid skall
dock i fall som avses i 7 § 2 mom.
första stycket skatt erläggas enligt
tabell F kolumn U och i fall som
avses i andra stycket av samma
lagrum enligt tabell N kolumn U.
(Se vidare anvisningarna.)
9 a
Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer fastställer,
med ledning av de vid denna lag
fogade tabellerna, de sjömans-
skattetabeller som behövs för be-
räkning av sjömansskatt. Vid fast-
ställandet av sjömansskattetabel-
lema for år 1980 och senare år
skall hänsyn tas till inträffade
ändringar i fråga om uttaget av
statlig inkomstskatt och storleken
av det kommunala grundavdraget
enligt 48 § 2 och 3 mom. kom-
munalskattelagen (1928:370).
11
Då skatteavdrag verkställes, skall
den innehållna skatten kvitteras.
Vid kvitteringen skall angivas in-
nehållet skattebelopp, inkomstens
storlek samt den tid inkomsten av-
ser.
(Se vidare anvisningarna.)
Föreslagen lydelse
att han är skattskyldig i annat land
for inkomsten ombord.
Bestämmelserna i 7 § 1 mom.
fjärde stycket och 7 § 2 mom.
tillämpas också i fråga om skatt
enligt denna paragraf. Därvid skall
dock i fall som avses i 7 § 2 mom.
första stycket skatt erläggas enligt
tabell F kolumn U och i fall som
avses i andra stycket av samma
lagrum enligt tabell N kolumn U.
(Se vidare anvisningarna.)
§’
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer fast-
ställer, med ledning av de vid
denna lag fogade tabellerna, de
sjömansskattetabeller som behövs
for beräkning av sjömansskatt.
Vid fastställandet av sjömans-
skattetabellema för år 1980 och
senare år skall hänsyn tas till in-
träffade ändringar i fråga om ut-
taget av statlig inkomstskatt, ut-
taget av allmänna egenavgifter
enligt lagen (1994:000) om all-
männa egenavgifter samt storleken
av det kommunala grundavdraget
enligt 48 § 2 och 3 mom. kom-
munalskattelagen (1928:370).
§
Då skatteavdrag verkställes, skall
den innehållna skatten kvitteras.
Vid kvitteringen skall angivas in-
nehållet skattebelopp, innehållna
allmänna egenavgifter, inkomstens
storlek samt den tid inkomsten av-
ser.
(Se vidare anvisningarna.)
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser gäller
beträffande inkomster för vilka sjömansskatt har erlagts eller skulle ha
erlagts före ikraftträdandet.
7 Senaste lydelse 1981:1004.
61
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring'
dels att 19 kap. 3 a § skall upphöra att gälla,
dels att 19 kap. 1 och 4 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 kap.
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
Om avgifter för finansiering av
sjukförsäkringen, folkpensione-
ringen och försäkringen för
tilläggspension föreskrivs i lagen
(1981:691) om socialavgifter. Om
avgifter för finansiering av
sjukförsäkringen föreskrivs även i
lagen (1992:1745) om allmän
sjukförsäkringsavgift.
4 §3
Avgiftsuttaget till försäkringen
för tilläggspension skall vara så
avvägt att avgifterna i förening
med andra tillgängliga medel
finansierar pensionsutbetalningar,
förvaltningskostnader och andra
utgifter för försäkringen samt den
fondering som behövs.
Beslut om avgiftsuttaget för ett
visst år skall fattas senast under
året dessförinnan. Riksförsäk-
ringsverket skall vart femte år
föreslå avgiftsuttag för näst-
följande sju år, i den mån uttaget
inte redan beslutats.
1 §2
Om avgifter för finansiering av
sjukförsäkringen, folkpensione-
ringen och försäkringen för
tilläggspension föreskrivs i lagen
(1981:691) om socialavgifter. Om
avgifter för finansiering av sjuk-
försäkringen och försäkringen för
tilläggspension föreskrivs även i
lagen (1994:0000) om allmänna
egenavgifter och lagen (1958:295)
om sjömansskatt.
Avgiftsuttaget till försäkringen
för tilläggspension skall vara så
avvägt att avgifterna, i den mån
de inte skall föras till staten, i
förening med andra tillgängliga
medel finansierar pensionsutbetal-
ningar, förvaltningskostnader och
andra utgifter för försäkringen
samt den fondering som behövs.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
1 Lagen omtryckt 1982:120.
Senaste lydelse av 19 kap. 3 a § 1983:1093.
2 Senaste lydelse 1992:1746.
3 Ändringen innebär att andra stycket upphävs.
62
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § och 4 kap. 3 § lagen
(1981:691) om socialavgifter1 skall ha föjande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
En arbetsgivare skall på det av-
giftsunderlag som anges i
3 - 5 §§ för varje år betala
1. sjukförsäkringsavgift med
8,43 procent,
2. folkpensionsavgift med 5,86
procent,
3. tilläggspensionsavgift efter
den procentsats som anges i sär-
skild lag,
4. delpensionsavgift med 0,20
procent,
5. arbetsskadeavgift med 1,38
procent,
6. arbetsmarknadsavgift med
2,12 procent,
7. arbetarskyddsavgift med 0,17
procent,
8. lönegarantiavgift med 0,20
procent.
En arbetsgivare skall på det av-
giftsunderlag som anges i
3 - 5 §§ för varje år betala
1. sjukförsäkringsavgift med
8,43 procent,
2. folkpensionsavgift med 5,86
procent,
3. tilläggspensionsavgift med
13,00 procent,
4. delpensionsavgift med 0,20
procent,
5. arbetsskadeavgift med 1,38
procent,
6. arbetsmarknadsavgift med
2,12 procent,
7. arbetarskyddsavgift med 0,17
procent,
8. lönegarantiavgift med 0,20
procent.
Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock beträf-
fande ersättning som avses i 11 kap. 2 § första stycket m och femte
stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring betala endast tilläggs-
pensionsavgift.
Staten betalar inte arbetsskadeavgift.
3 kap.
1
En försäkrad som avses i 1 kap.
2 § skall på det avgiftsunderlag
som anges i 3 - 5 §§ för varje år
betala
1. sjukförsäkringsvgift med 9,12
procent,
2. folkpensionsavgift med 6,03
procent,
3. tilläggspensionsavgift efter
den procentsats som anges i sär-
skild lag.
En försäkrad som avses i 1 kap.
2 § skall på det avgiftsunderlag
som anges i 3 - 5 §§ för varje år
betala
1. sjukförsäkringsvgift med 9,12
procent,
2. folkpensionsavgift med 6,03
procent,
3. tilläggspensionsavgift med
13,00 procent,
1 Lagen omtryckt 1989:633.
2 Senaste lydelse 1993:1559.
3 Senaste lydelse 1993:1559.
63
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4. delpensionsavgift med 0,20 4. delpensionsavgift med 0,20
procent samt procent samt
5. arbetsskadeavgift med 1,40 5. arbetsskadeavgift med 1,40
procent. procent.
4 kap.
3 §
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
Tilläggspensionsavgifter förs till
en fond, benämnd allmänna pen-
sionsfonden, med vars tillgångar
kostnaderna för försäkringen för
tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
skall täckas. Fonden förvaltas en-
ligt grunder som riksdagen fast-
ställer särskilt.
Av influtna tilläggspensionsav-
gifter förs 7 procent till staten och
11 procent placeras på konto hos
Riksgäldskontoret. Återstoden förs
till en fond, benämnd Allmänna
pensionsfonden med vars tillgång-
ar kostnaderna för försäkringen
för tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
skall täckas. Fonden förvaltas en-
ligt grunder som riksdagen fast-
ställer särskilt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
64
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag gäller förvaltningen av de penningmedel som enligt
4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall placeras på konto
hos Riksgäldskontoret.
Förvaltade medel skall finansiera framtida pensioner.
2 § Medlen skall placeras på räntebärande konto hos Riksgäldskontoret.
Räntan på medlen skall vara marknadsmässig och läggas till kapitalet.
3 § Riksgäldskontoret skall senast den 31 mars varje år till regeringen
lämna uppgift om ställningen på kontot den 31 december året före och
den ränta som under det året tillgodoräknats kontot.
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 41
65
Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1983:1092) med regle-
mente för Allmänna pensionsfonden1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
De penningmedel som enligt
4 kap. 3 § lagen (1981:691) om
socialavgifter skall föras till All-
männa pensionsfonden, skall för-
valtas av första - femte fond-
styrelserna.
§2
De penningmedel som enligt
4 kap. 3 § lagen (1981:691) om
socialavgifter, 6 § lagen (1994:000)
om allmänna egenavgifter och 3 §
lagen (1958:295) om sjömansskatt
skall föras till Allmänna pensions-
fonden, skall förvaltas av första -
femte fondstyrelserna.
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
Bestämmelser om första - tredje fondstyrelserna finns i 2 - 16,
21 - 25, 44 och 45 §§ samt om fjärde och femte fondstyrelserna i 26,
28 - 30, 32 - 35, 37, 39, och 43 - 45 §§.
Riksförsäkringsverket skall varje
år överföra
1. till första fondstyrelsens för-
valtning tilläggspensionsavgifter
som erläggs av staten, kommuner
och därmed jämförliga samfällig-
heter samt av bolag, föreningar
och stiftelser, i vilka staten, kom-
muner eller därmed jämförliga
samfälligheter har ett bestämman-
de inflytande,
2. till andra fondstyrelsens för-
valtning tilläggspensionsavgifter
som erläggs av andra arbetsgivare
än som har nämnts under 1, såvitt
de avser månad med ett avgifts-
underlag som överstiger 20
gånger det basbelopp som gäller
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring samt
3. till tredje fondstyrelsens för-
valtning övriga tilläggspensions-
avgifter.
Riksförsäkringsverket skall varje
år överföra
1. till första fondstyrelsens för-
valtning tilläggspensionsavgifter
som erläggs av staten, kommuner
och därmed jämförliga samfällig-
heter samt av bolag, föreningar
och stiftelser, i vilka staten, kom-
muner eller därmed jämförliga
samfälligheter har ett bestämman-
de inflytande,
2. till andra fondstyrelsens för-
valtning tilläggspensionsavgifter
som erläggs av andra arbetsgivare
än som har nämnts under 1, såvitt
de avser månad med ett avgifts-
underlag som överstiger 20
gånger det basbelopp som gäller
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring samt
3. till tredje fondstyrelsens för-
valtning övriga tilläggspensions-
avgifter
4. till första - tredje fondstyrel-
sernas förvaltning pensionsavgif-
ter enligt lagen (1994:000) om all-
1 Lagen omtryckt 1991:1857.
2 Senaste lydelse 1993:542.
66
Nuvarande lydelse
Vad som sägs i första stycket
1 - 3 gäller med den begränsning
som följer av bestämmelserna i
26 § om fjärde och femte fondsty-
relsernas rätt att rekvirera medel
hos riksförsäkringsverket.
Föreslagen lydelse
männa egenavgifter och enligt
lagen om sjömansskatt (1958:295)
fördelade på respektive fondstyrel-
se med en andel som motsvarar
den andel av tilläggspensionsav-
gifterna som förs till var och en
av fondstyrelserna.
Vad som sägs i första stycket
1 - 4 gäller med den begränsning
som följer av bestämmelserna i
26 § om fjärde och femte fondsty-
relsernas rätt att rekvirera medel
hos Riksförsäkringsverket.
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkastningen
av de medel som styrelsen förvaltar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
67
Härigenom föreskrivs att 50 § kommunalskattelagen (1928:370) skall
ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
Nuvarande lydelse
50
Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgift enligt lagen
(1992:1745) om allmän sjukför-
säkringsavgift och enligt lagen
(1993:1441) om allmän avgift för
finansiering av kontantförmåner
vid arbetslöshet samt kommunalt
grundavdrag i nu nämnd ordning.
Det som därefter återstår utgör
beskattningsbar förvärvsinkomst.
Föreslagen lydelse
§'
Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgifter enligt lagen
(1994:000) om allmänna egenav-
gifter och kommunalt grundavdrag
i nu nämnd ordning. Det som där-
efter återstår utgör beskattningsbar
förvärvsinkomst.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gång-
en vid 1996 års taxering.
1 Senaste lydelse 1993:1442.
68
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
9
Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgift enligt lagen
(1992:1745) om allmän sjukför-
säkringsavgift och enligt lagen
(1993:1441) om allmän avgift för
finansiering av kontantförmåner
vid arbetslöshet samt statligt
grundavdrag i nu nämnd ordning.
Det som därefter återstår utgör
beskattningsbar förvärvsinkomst.
Föreslagen lydelse
§2
Den taxerade förvärvsinkomsten
minskas med på beskattningsåret
belöpande avgifter enligt lagen
(1994:000) om allmänna egenav-
gifter och statligt grundavdrag i
nu nämnd ordning. Det som där-
efter återstår utgör beskattningsbar
förvärvsinkomst.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gång-
en vid 1996 års taxering.
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.
2 Senaste lydelse 1993:1443.
6 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 41
69
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs att 1 §, 4 § 1 mom., 12 §, 27 § 2 mom. och
43 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)* skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §2
Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges:
1. kommunal inkomstskatt,
2. statlig inkomstskatt,
3. statlig förmögenhetsskatt,
4. statlig fastighetsskatt,
5. skogsvårdsavgift,
6. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
7. avkastningsskatt i fall som avses i 2 § första stycket 1 - 5 lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
8. särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader,
9. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324)
samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
10. mervärdesskatt som redovisas i särskild självdeklaration enligt
14 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200),
11. annuitet på avdikningslån,
12. avgift enligt lagen
(1992:1745) om allmän sjukför-
säkringsavgift,
13. avgift enligt lagen
(1993:1441) om allmän avgift för
finansiering av kontantförmåner
vid arbetslöshet,
14. skatt enligt lagen (1993:1537)
om expansionsmedel.
12. avgifter enligt lagen
(1994:000) om allmänna egenav-
gifter.
13. skatt enligt lagen (1993:1537)
om expansionsmedel.
Att vad som sägs i denna lag om egenavgifter enligt lagen om social-
avgifter även tillämpas i fråga om skatt enligt 2 § lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster följer av 3 § sistnämnda
lag.
4 §
1 mom.3 För inkomst av arbete som hänför sig till bestämd tidsperiod
och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen och arbete som är
avsett att pågå kortare tid än en vecka skall preliminär A-skatt utgå med
belopp, som anges i skattetabeller, om inte annat framgår av 7 eller
7 a § eller av skattemyndighets beslut. Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.
1 Lagen omtryckt 1991:97.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2 Senaste lydelse 1994:485.
3 Senaste lydelse 1993:1444.
70
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Tabellerna skall, om inte annat sägs i 2 mom., ange den preliminära
skatten på olika inkomstbelopp, beräknade för en månad eller den
kortare tid som anges i tabellerna och grundas på följande förutsätt-
ningar, nämligen
att inkomsten är oförändrad under inkomståret,
att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som
anges i tabellen,
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
att den skattskyldige inte skall
betala annan skatt eller avgift som
avses i denna lag än statlig in-
komstskatt, kommunal inkomst-
skatt samt avgift enligt lagen
(1992:1745) om allmän sjukför-
säkringsavgift och avgift enligt
lagen (1993:1441) om allmän av-
gift för finansiering av kontantför-
måner vid arbetslöshet,
att den skattskyldige vid taxe-
ring för inkomsten inte erhåller
annat avdrag än avdrag för avgift
enligt lagen (1992:1745) om all-
män sjukförsäkringsavgift och av-
gift enligt lagen (1993:1441) om
allmän avgift för finansiering av
kontantförmåner vid arbetslöshet
samt grundavdrag.
Av tabellerna skall framgå hur
stor del av avdragsbeloppet som
avser allmän sjukförsäkringsavgift
och allmän avgift för finansiering
av kontantförmåner vid arbetslös-
het.
att den skattskyldige inte skall
betala annan skatt eller avgift som
avses i denna lag än statlig in-
komstskatt, kommunal inkomst-
skatt och avgifter enligt lagen
(1994:000) om allmänna egenav-
gifter,
att den skattskyldige vid taxe-
ring för inkomsten inte erhåller
annat avdrag än avdrag för avgif-
ter enligt lagen (1994:000) om
allmänna egenavgifter och
grundavdrag.
Av tabellerna skall framgå hur
stor del av avdragsbeloppet som
avser allmänna egenavgifter.
12 §4
För den som inte skall betala
avgift enligt lagen (1992:1745) om
allmän sjukförsäkringsavgift och
lagen (1993:1441) om allmän av-
gift för finansiering av kontantför-
måner vid arbetslöshet skall preli-
minär A-skatt i fall som avses i
4 § 1 mom. och 40 § utgå enligt
de grunder som där anges med
beaktande av att skyldighet att
betala sådana avgifter och rätt till
avdrag för avgifterna inte
föreligger.
För den som inte skall betala
avgifter enligt lagen (1994:000)
om allmänna egenavgifter skall
preliminär A-skatt i fall som avses
i 4 § 1 mom. och 40 § utgå enligt
de grunder som där anges med
beaktande av att skyldighet att
betala sådana avgifter och rätt till
avdrag för avgifterna inte
föreligger.
I fråga om folkpension och annan ersättning som utbetalas tillsammans
med sådan pension får den utbetalande myndigheten eller inrättningen
vid beräkning av preliminär A-skatt med frångående av bestämmelserna
4 Senaste lydelse 1993:1444.
71
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
i 4 och 40 §§ ta hänsyn till att den skattskyldige kan vara berättigad till
särskilt grundavdrag, om därmed bättre överensstämmelse kan uppnås
mellan preliminär och slutlig skatt. Skattemyndighets beslut med stöd av
3 § 2 mom. om preliminär skatt för den skattskyldige får dock inte
frångås.
27 §
2 mom.5 Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig gottskrivas:
1. debiterad preliminär F-skatt och debiterad särskild A-skatt;
2. sådan preliminär A-skatt, som den skattskyldiges arbetsgivare ålagts
att betala enligt 75 §;
3. annan än under 1 och 2 avsedd preliminär skatt, som har betalats
av den skattskyldige i den mån skatten inte har använts för betalning av
innehållen preliminär skatt enligt bestämmelserna i 52 a § första stycket;
4. överskjutande ingående mervärdesskatt i den mån skatten inte be-
talats ut enligt 45 § 2 mom. andra stycket;
5. skatt som överförts från stat med vilken Sverige ingått överenskom-
melse om uppbörd och överföring av skatt; samt
6. ett belopp motsvarande 28 procent av en minskning av expan-
sionsmedel enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel.
Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig också gottskrivas sär-
skild inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta samt enligt lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för tid under
beskattningsåret då den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadig-
varande vistats här.
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
Vid gottskrivning av preliminär
A-skatt som innehållits av den
skattskyldiges arbetsgivare skall
sådan allmän sjukförsäkringsavgift
och allmän avgift för finansiering
av kontantförmåner vid arbetslös-
het som arbetsgivaren redovisat i
kontrolluppgift i första hand gott-
skrivas som sådan avgift.
43
1 mom.6 Den som betalar ut er-
sättning för arbete skall vid varje
utbetalningstillfälle genom särskilt
kvitto eller på annat lämpligt sätt
lämna mottagaren uppgift om det
belopp, som genom skatteavdrag
har innehållits på ersättningen
samt, om avdrag gjorts enligt 4 §
1 mom., hur stor del av det inne-
hållna beloppet som avser allmän
sjukförsäkringsavgift och allmän
avgift för finansiering av kontant-
Vid gottskrivning av preliminär
A-skatt som innehållits av den
skattskyldiges arbetsgivare skall
sådana allmänna egenavgifter som
arbetsgivaren redovisat i kontroll-
uppgift i första hand gottskrivas
som sådana avgifter.
§
1 mom. Den som betalar ut er-
sättning för arbete skall vid varje
utbetalningstillfälle genom särskilt
kvitto eller på annat lämpligt sätt
lämna mottagaren uppgift om det
belopp, som genom skatteavdrag
har innehållits på ersättningen
samt, om avdrag gjorts enligt 4 §
1 mom., hur stor del av det inne-
hållna beloppet som avser all-
männa egenavgifter. Skyldighet
att lämna sådan uppgift föreligger
5 Senaste lydelse 1993:1546.
6 Senaste lydelse 1993:1444.
72
Nuvarande lydelse
förmåner vid arbetslöshet. Skyl-
dighet att lämna sådan uppgift
föreligger dock inte, om ersätt-
ningen kvitteras på avlöningslista,
där skatteavdraget samt den all-
männa sjukförsäkringsavgiften och
den allmänna avgiften för finan-
siering av kontantförmåner vid
arbetslöshet har angivits. I fråga
om folkpension och tilläggspen-
sion enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, delpension en-
ligt lagen (1979:84) om delpen-
sionsförsäkring, livränta enligt
lagen (1954:243) om yrkesskade-
försäkring, lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring, lagen
(1977:265) om statligt person-
skadeskydd eller lagen (1977:267)
om krigsskadeersättning till sjö-
män eller annan jämförbar ersätt-
ning enligt äldre lagstiftning be-
höver uppgift om skatteavdragets
belopp samt den allmänna sjukför-
säkringsavgiften och den allmänna
avgiften för finansiering av kon-
tantförmåner vid arbetslöshet dock
inte lämnas om avdraget är lika
stort som vid det närmast före-
gående utbetalningstillfället. Det-
samma gäller vid utbetalning av
arman sådan pension eller livränta
som avses i 3 § 2 mom. andra
stycket om utbetalningen görs av
den som har rätt att betala ut så-
dan ersättning som anges i före-
gående mening eller av försäk-
ringsföretag eller understödsföre-
ning.
Föreslagen lydelse
dock inte, om ersättningen kvitte-
ras på avlöningslista, där skatteav-
draget och de allmänna egen-
avgifterna har angivits. I fråga om
folkpension och tilläggspension
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, delpension enligt lagen
(1979:84) om delpensionsförsäk-
ring, livränta enligt lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäk-
ring, lagen (1976:380) om arbets-
skadeförsäkring, lagen (1977:265)
om statligt personskadeskydd eller
lagen (1977:267) om krigsskade-
ersättning till sjömän eller annan
jämförbar ersättning enligt äldre
lagstiftning behöver uppgift om
skatteavdragets belopp och de all-
männa egenavgifterna dock inte
lämnas om avdraget är lika stort
som vid det närmast föregående
utbetalningstillfället. Detsamma
gäller vid utbetalning av annan
sådan pension eller livränta som
avses i 3 § 2 mom. andra stycket
om utbetalningen görs av den som
har rätt att betala ut sådan ersätt-
ning som anges i föregående
mening eller av försäkringsföretag
eller understödsförening.
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
Har skatteavdrag för kvarstående skatt inte kunnat göras med så stort
belopp, som motsvarar den kvarstående skatten, skall arbetsgivaren vid
det utbetalningstillfälle, som närmast föregår uppbördsmånaden april,
underrätta arbetstagaren om storleken av felande belopp.
Efter den 18 i uppbördsmånaden april eller, om arbetstagare tidigare
har avslutat sitt arbete, vid arbetets slut skall arbetsgivaren återlämna
skattsedeln på slutlig skatt till arbetstagaren. Har arbetstagaren avslutat
sitt arbete under tid då avdrag för kvarstående skatt skall göras, skall
arbetsgivaren lämna arbetstagaren skriftlig uppgift om summan av
gjorda skatteavdrag för sådan skatt och den tid som avdragen avser.
Sådan uppgift, som skall vara undertecknad eller signerad av arbetsgiva-
ren eller någon hos honom anställd, skall också omfatta arbetsgivarens
namn och adress.
73
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer
formulär till blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna
skall kostnadsfritt tillhandahållas arbetsgivare.
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gång-
en i fråga om preliminär skatt för 1995 och slutlig skatt på grund av
1996 års taxering.
74
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
3 kap.
4 §'
Kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner
som utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämnas av den som betalat
ut beloppet eller gett ut förmånen.
Kontrolluppgifter skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldige
har fått skattepliktigt belopp eller skattepliktig förmån.
Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i
fråga om ersättning eller förmån som mottagaren får för arbete och som
för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte mottagaren anting-
en har enbart en F-skattesedel eller både en F-skattesedel och en
A-skattesedel och skriftligen åberopat F-skattesedeln samt för sådan
ersättning från arbetsgivare som enligt 3 § 3 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt beskattas som inkomst av kapital.
Uppgiftsskyldighet föreligger inte i fråga om ersättning eller förmån
som enligt 2 kap. 24 § skall redovisas i självdeklaration.
Kontrolluppgift skall ta upp ut-
given ersättning eller förmån samt
avdragen preliminär skatt. Av
kontrolluppgiften skall framgå hur
stor del av skatteavdraget som
avser allmän sjukförsäkringsavgift
och allmän avgift för finansiering
av kontantförmåner vid arbetslös-
het som den uppgiftsskyldige re-
dovisat enligt bestämmelserna i
43 § 1 mom. uppbördslagen
(1953:272). I 6 - 12 §§ lämnas
närmare föreskrifter om vad som
skall iakttas när kontrolluppgift
lämnas.
Kontrolluppgift skall ta upp ut-
given ersättning eller förmån samt
avdragen preliminär skatt. Av
kontrolluppgiften skall framgå hur
stor del av skatteavdraget som
avser allmänna egenavgifter som
den uppgiftsskyldige redovisat
enligt bestämmelserna i 43 §
1 mom. uppbördslagen (1953:272).
I 6 — 12 §§ lämnas närmare före-
skrifter om vad som skall iakttas
när kontrolluppgift lämnas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gång-
en vid 1996 års taxering.
' Senaste lydelse 1993:1445.
75
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 2 §§ samt 5 kap. 1 § taxerings-
lagen (1990:324) skall ha följande lydelse.
1 kap.
1 §'
Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller
avgift (taxering) enligt
1. kommunalskattelagen (1928:370),
2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
3. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
4. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
5. lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,
6. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som
avses i 2 § första stycket 1-5 nämnda lag,
7. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
8. lagen (1992:1745) om allmän
sjukförsäkringsavgift,
9. lagen (1993:1441) om allmän
avgift för finansiering av kontant-
förmåner vid arbetslöshet,
10. lagen (1993:1537) om ex-
pansionsmedel.
8. lagen (1994:000) om allmän
na egenavgifter,
9. lagen (1993:1537) om expan-
sionsmedel.
Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter
(skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.
Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av
mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.
Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för
fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 14 kap. 28 § mer-
värdesskattelagen (1994:200).
2
Vad som sägs i denna lag om
skatt och skattskyldig gäller även
avgift och avgiftsskyldig enligt
lagen (1946:324) om skogsvårds-
avgift, lagen (1992:1745) om all-
män sjukförsäkringsavgift och
lagen (1993:1441) om allmän av-
gift för finansiering av kontantför-
måner vid arbetslöshet.
Vad som sägs i denna lag om
skatt och skattskyldig gäller även
avgift och avgiftsskyldig enligt
lagen (1946:324) om skogsvårds-
avgift och lagen (1994:000) om
allmänna egenavgifter.
1 Senaste lydelse 1994:219.
2 Senaste lydelse 1993:1446.
76
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
1 §S
Har en skattskyldig i självdeklaration eller annat skriftligt meddelande,
som han under förfarandet avgett till ledning för taxeringen, lämnat
uppgift som befinns oriktig, skall en särskild avgift (skattetillägg) på-
föras honom. Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en så-
dan uppgift i mål om taxering och uppgiften inte har godtagits efter
prövning i sak.
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
Skattetillägg enligt första stycket
tas ut med tjugo procent av den
mervärdesskatt och med fyrtio
procent av sådan skatt som avses i
1 kap. 1 § första stycket 1 - 4, 6,
7 och 10 som, om den oriktiga
uppgiften hade godtagits, inte
skulle ha påförts den skattskyldige
eller hans make eller, i fråga om
förmögenhetsskatt, någon annan
person som samtaxeras med ho-
nom, eller, vad gäller mervärdes-
skatt, felaktigt skulle ha tillgodo-
räknats honom. Skulle den orik-
tiga uppgiften, om den hade god-
tagits, ha medfört sådant under-
skott i förvärvskälla i inkomst-
slaget näringsverksamhet eller
tjänst som inte utnyttjas taxerings-
året, skall skattetillägg i stället
beräknas på ett underlag som ut-
gör en fjärdedel av den minskning
av underskottet som rättelsen av
den oriktiga uppgiften medfört.
Skattetillägg enligt första stycket
tas ut med tjugo procent av den
mervärdesskatt och med fyrtio
procent av sådan skatt som avses i
1 kap. 1 § första stycket 1 - 4, 6,
7 och 9 som, om den oriktiga
uppgiften hade godtagits, inte
skulle ha påförts den skattskyldige
eller hans make eller, i fråga om
förmögenhetsskatt, någon annan
person som samtaxeras med ho-
nom, eller, vad gäller mervärdes-
skatt, felaktigt skulle ha tillgodo-
räknats honom. Skulle den orik-
tiga uppgiften, om den hade god-
tagits, ha medfört sådant under-
skott i förvärvskälla i inkomst-
slaget näringsverksamhet eller
tjänst som inte utnyttjas taxerings-
året, skall skattetillägg i stället
beräknas på ett underlag som ut-
gör en fjärdedel av den minskning
av underskottet som rättelsen av
den oriktiga uppgiften medfört.
Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent eller,
vad gäller mervärdesskatt, tio procent av underlaget när
1. den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med led-
ning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skattemyndig-
heten och som varit tillgängligt för myndigheten före utgången av no-
vember taxeringsåret,
2. den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd
fråga.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gång-
en vid 1996 års taxering.
3 Senaste lydelse 1993:1562.
77
Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha föl-
jande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §'
Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt
1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags
tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om er-
sättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen
(1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295)
om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen
(1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig fastig-
hetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livför-
säkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen
(1989:346) om särskild vinstskatt, lagen (1989:471) om investeringsskatt
för vissa byggnadsarbeten, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta, lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bo-
satta artister m.fl., lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensions-
kostnader, lagen (1993:1537) om expansionsmedel,
2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om
särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen
(1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpel-
skattelagen (1964:308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift
på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen
(1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskrotnings-
lagen (1975:343), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon,
som icke är registrerade i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt,
lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144)
om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om
skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk
kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen
(1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404)
om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om
stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,
lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om
lagerskatt på viss bensin, fordonsskattelagen (1988:327), lagen
(1988:328) om fordonsskatt på utländska fordon, lagen (1988:1567) om
miljöskatt på inrikes flygtrafik, lagen (1990:582) om koldioxidskatt,
lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen (1990:613) om miljöavgift på
utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion, lagen (1990:662) om skatt
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
1 Senaste lydelse 1994:207.
78
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
på vissa premiebetalningar, lagen (1990:1087) om lagerskatt pa vissa
oljeprodukter, lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för gruppliv-
försäkring, m. m., lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1483)
om skatt på vinstsparande m. m., lagen (1992:1479) om lagerskatt på
viss bensin, lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av
vissa oljeprodukter, lagen (1992:1439) om lagerskatt på dieselolja, mer-
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
värdesskattelagen (1994:200),
3. lagen (1981:691) om social-
avgifter, lagen (1992:1745) om
allmän sjukförsäkringsavgift och
lagen (1993:1441) om allmän av-
gift för finansiering av kontantför-
måner vid arbetslöshet.
3. lagen (1981:691) om social-
avgifter och lagen (1994:000) om
allmänna egenavgifter.
Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkomman-
de skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).
Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i
den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande dröjsmåls-
avgift, skattetillägg eller liknande avgift.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Den äldre lydelsen av 1 §
gäller dock fortfarande i fråga om avgift enligt lagen (1992:1745) om
allmän sjukförsäkringsavgift och lagen (1993:1441) om allmän avgift för
finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet.
79
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1993:1536) om räntefördelning
vid beskattning skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:41
Bilaga 1
Föreslagen lydelse
Statlig inkomstskatt, statlig för-
mögenhetsskatt, kommunal in-
komstskatt, egenavgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgif-
ter, särskild löneskatt enligt 2 §
lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkoms-
ter, avkastningsskatt enligt 2 § 5
lagen (1990:661) om avkastnings-
skatt på pensionsmedel, särskild
löneskatt enligt 3 § lagen
(1991:687) om särskild löneskatt
på pensionskostnader, statlig fas-
tighetsskatt, mervärdesskatt som
redovisas i särskild självdeklara-
tion enligt 14 kap. 3 § mer-
värdesskattelagen (1994:200), an-
nuitet på avdikningslån, avgifter
enligt lagen (1994:000) om all-
männa egenavgifter samt skatte-
tillägg och förseningsavgift enligt
taxeringslagen (1990:324) räknas
inte som tillgång eller skuld.
Nuvarande lydelse
10 §
Statlig inkomstskatt, statlig för-
mögenhetsskatt, kommunal in-
komstskatt, egenavgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgif-
ter, särskild löneskatt enligt 2 §
lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkoms-
ter, avkastningsskatt enligt 2 § 5
lagen (1990:661) om avkastnings-
skatt på pensionsmedel, särskild
löneskatt enligt 3 § lagen
(1991:687) om särskild löneskatt
på pensionskostnader, statlig fas-
tighetsskatt, mervärdesskatt som
redovisas i särskild självdeklara-
tion enligt 14 kap. 3 § mer-
värdesskattelagen (1994:200), an-
nuitet på avdikningslån, avgift en-
ligt lagen (1992:1745) om allmän
sjukförsäkringsavgift, avgift enligt
lagen (1993:1441) om allmän av-
gift för finansiering av kontantför-
måner vid arbetslöshet samt
skattetillägg och förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1990:324)
räknas inte som tillgång eller
skuld.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Den äldre lydelsen av
10 § gäller dock fortfarande i fråga om avgift enligt lagen (1992:1745)
om allmän sjukförsäkringsavgift och lagen (1993:1441) om allmän av-
gift för finanseriering av kontantförmåner vid arbetslöshet.
1 Senaste lydelse 1994:500.
80
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-09-27
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo
Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.
Enligt en lagrådsremiss den 15 september 1994 (Socialdepartementet)
har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag
om allmänna egenavgifter, m.m.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorerna
Kjell Rempler och Ulla Werkell samt hovrättsassessorn Lennart
Östblom.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1994/95:41
Bilaga 2
81
Prop. 1994/95:41
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 1994
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson,
Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Anna Hedborg
Regeringen beslutar proposition 1994/95:41 Förändringar i finansieringen
av det allmänna pensionssystemet, m.m.
82