Prop.
1994/95:4
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 9 augusti 1994
Birgit Friggebo
Görel Thurdin
(Miljö- och naturresursdepartementet)
I propositionen föreslås en indelning av blyfri bensin i miljöklasser från
och med den 1 december 1994.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 4
Prop. 1994/95:4
1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 3
2 Lagtext ................................. 3
3 Ärendet och dess beredning .................... 5
4 Bakgrund................................ 5
5 Miljöklasser .............................. 6
6 Författningskommentarer ...................... 7
Bilaga 1 Sammanfattning av Naturvårdsverkets rapport
Bättre miljöegenskaper hos bensin .............9
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna till
Naturvårdsverkets rapport Bättre miljö-
egenskaper hos bensin.................... 10
Protokoll vid regeringssammanträde.................... 12
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om
kemiska produkter.
Regeringen har följande förslag till lagtext
Förslag till lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter.
Härigenom föreskrivs att det i hgen (1985:426) om kemiska produkter
skall föras in en ny paragraf, 6 a §, och en bilaga av följande lydelse.
|
Nuvarande tydelse |
Föreslagen tydelse 6a § Bensin som är avsedd för motor- För motorbensin gäller dessutom |
1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 4
Bilaga
Prop. 1994/95:4
|
Krav avs ks |
Miljöklass 2 |
Miljöklass 3 | |
|
kategori 2a edd for fordon med avi italytisk avgasrening |
kategori 2b | ||
|
Svavelhalt, högst |
0,01 |
0,03 |
- |
|
Ångtryck vid 37,8°C, |
70*/952 |
7O‘/952 |
- |
|
Ångtryck vid 37,8°C, |
45V652 |
45,/652 |
- |
|
Förångat vid 100°C, |
47‘/502 |
47*/502 |
- |
|
Slutkokpunkt, |
205 |
200 |
- |
|
Bensenhalt vid |
3 |
3 |
5 |
|
Aromatindex3, |
5,5 |
6 |
- |
|
Syrehalt, högst |
2 |
2 |
- |
|
Blyhalt vid 15°C, |
5 |
5 |
13 |
|
Fosforhalt, högst |
Inte |
2 |
- |
|
Tillsatsämnen |
»4 | ||
|
Bensin i miljöklass 2 skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser | |||
1 Avser tiden fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 30 augusti i X-t Y-, Z-, AC- och BD-län samt tiden
fr.o.m. den 15 april t.o.m. den 30 september i övriga län.
2 Avser övrig tid än den som anges under *.
’ Med aromatindex avses halten aromatiska kolväten dividerat med 13 med tillägg av bensenhalten
varvid halterna uttrycks i volymprocent.
4 Får ej innehålla askbildande ämnen.
Denna lag träder i kraft den 1 december 1994.
Regeringen gav den 9 juni 1992 Statens naturvårdsverk i uppdrag att
föreslå utformningen av ett system för miljöklassning av bensin.
Naturvårdsverket skulle även föreslå hur ett sådant system kan kombi-
neras med ekonomiska styrmedel. Speciellt skulle avvecklingen av
blyad bensin studeras.
I februari 1993 redovisade Naturvårdsverket rapporten Bättre miljö-
egenskaper hos bensin till regeringen. Naturvårdsverket föreslår i rap-
porten att blyfri bensin skall delas in i tre olika miljöklasser där de
miljömässigt fördelaktigaste klasserna får skatterabatt. En sammanfatt-
ning av rapporten finns som bilaga 1.
Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser-
na finns som bilaga 2. En remissammanställning finns tillgänglig i Mil-
jö- och naturresursdepartementet, dnr M93/517/5.
Förslag om en skattedifferentiering kopplad till miljöklassningen har
beretts av Finansdepartementet. Beslut om proposition 1994/95:11
Differentierad skatt på blyfri bensin har fettats av regeringen den 9
augusti 1994.
Lagrådet
Lagförslaget är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle
sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.
Vägtrafiken bidrar i betydande omfettning till de totala utsläppen av
luftföroreningar. I tätorterna kan bidraget generellt vara så stort som
upp till 80 % av utsläppen. För kväveoxider är andelen 70-80 %.
Vägtrafiken står också för påtagliga utsläpp av flyktiga organiska ämnen
(VOC), stabila organiska ämnen (POC), koldioxid och cancerframkal-
lande ämnen samt i viss mån även svavel. Vägtrafikens utsläpp bidrar
till försurning och korrosion samt påverkar människors hälsa.
Genom miljöklassningen av oljor, avgaskrav för fordon samt miljö-
klassningen av lätta fordon har vägtrafikens utsläpp till luft kunnat
minskas. Skall de av riksdagen antagna miljömålen kunna nås krävs
dock ytterligare åtgärder inom i stort sett alla områden, så även inom
vägtrafiken. Ytterligare åtgärder är också nödvändiga om vi skall kunna
leva upp till de internationella åtaganden som Sverige anslutit sig till.
Naturvårdsverket har den 6 april 1994 slutit en överenskommelse
med Svenska Petroleum Institutet om en allmän introduktion i Sverige
av motorbensin med bättre miljöegenskaper. Enligt överenskommelsen
skall bl.a. bensin i miljöklass 2 senast den 1 juli 1995 ersätta annan i
dag tillgänglig motorbensin i hela landet. Överenskommelsen förutsätter
att en differentiering av bensinskatten efter miljöklasser genomförs
snarast, dock senast den 1 januari 1995.
Prop. 1994/95:4
Prop. 1994/95:4
Regeringens förslag: Blyfri bensin delas in i miljöklasser från och
med den 1 december 1994.
Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-
ringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till Natur-
vårdsverkets förslag. Några remissinstanser vill att strängare krav skall
gälla for de parametrar som anges i förslaget samt önskar att även
ytterligare parametrar infors.
Skälen för regeringens förslag: Vägtrafiken bidrar i betydande om-
fattning till de totala utsläppen av luftföroreningar. De aktuella
föroreningarna medför försurning, korrosion och påverkan på
människors hälsa.
Det finns 3,6 miljoner bilar i Sverige, varav 33 % eller 1,3 miljoner
är försedda med katalysator. Den totala bensinförsäljningen är årligen
ca 5,9 miljarder liter. Omfattningen av den totala bensinförbrukningen
gör att vaije förändring som sänker utsläppen genom lägre bensinför-
brukning och förbättrad bensinkvalitet sammantaget ger betydande ut-
släppsminskningar. Den medför förbättring av hälsa och miljö samt
minskade skador på byggnader, elektronik, oersättliga kulturvärden
m.m.
Förbrukningen av blyad bensin har minskat kraftigt genom en ökad
andel katalysatorbilar och genom skatteskillnaden mellan blyad och
bly fri bensin. Även den blyfria bensinen ger dock upphov till utsläpp
som är farliga för hälsa och miljö. Det är därför angeläget att vidta
ytterligare åtgärder för att minska bensinens innehåll av miljö- och
hälsofarliga ämnen.
En miljöklassning med därtill hörande differentiering av skatten på
blyfri bensin kan få stor betydelse för att minska trafikens negativa
påverkan på hälsa och miljö. Den indelning som Naturvårdsverket
föreslår synes i huvudsak vara väl avvägd. Det finns dock inte behov av
att nu, som verket föreslår, införa en miljöklass 4, som skulle vara
sämre än dagens standardbensin. För närvarande marknadsförs inte
sådan bensin i Sverige i några större mängder.
Regeringen anser att blyfri bensin bör delas in i klass 2 och 3 från
och med den 1 december 1994. Miljöklass 2 bör utformas enligt Natur-
vårdsverkets förslag. Till miljöklass 3 förs övrig blyfri bensin. Reger-
ingen kommer att noga följa utvecklingen på bensinmarknaden och vid
behov vidta åtgärder för att förhindra att en sämre bensin än dagens
vinner inträde på marknaden.
Naturvårdsverket föreslår en differentiering av bensinskatten med 6-8
öre per liter mellan miljöklass 2 och 3. Förslaget tar sin utgångspunkt i
skillnaden i produktionskostnad mellan dessa kvaliteter. Denna fråga Prop. 1994/95:4
behandlas vidare i propositionen 1994/95:11.
Regeringen delar Naturvårdsverkets bedömning om behovet av att
ytterligare förbättra kvaliteten på motorbensin. Regeringen avvaktar det
av Naturvårdsverket aviserade underlaget i denna fråga för fortsatt
beredning inom regeringskansliet.
Avveckling av blyad bensin
Naturvårdsverket har i sin rapport även föreslagit en avveckling av an-
vändningen av blyad bensin. Tillverkning, import och yrkesmässig
hantering av blyad bensin är redan i dag förbjuden i förordningen
(1985:838) om motorbensin. Genom övergångsbestämmelser i förord-
ningen har det dock varit möjligt att under vissa förutsättningar fortsätta
med tillverkning, import och yrkesmässig hantering.
Regeringen har tidigare redovisat åtgärder för att minska blyanvänd-
ningen (prop. 1993/94:163). I syfte att få till stånd en total övergång till
bly fri bensin kommer regeringen under år 1994, efter genomfört an-
mälningsförfarande enligt reglerna om tekniska handelshinder, att be-
sluta om en ändring i förordningen om motorbensin. Tanken är att de
nu gällande övergångsbestämmelserna då skulle slopas och ersättas av
undantagsregler för i förordningen särskilt angivna fäll. Regeringen
bedömer att den kvarvarande försäljningen av blyad bensin därmed
kommer att upphöra.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska
produkter
6 a §
Bestämmelsen i första stycket innebär att bensin som drivmedel delas
in i olika miljöklasser. Indelningen skall göras av den som importerar
och tillverkar bensin. Denne skall även svara för att bensinen tillhanda-
hålls indelad i de olika miljöklasserna. Bestämmelserna i lagen
(1985:426) om kemiska produkter (LKP) och förordningen (1985:835)
om kemiska produkter om tillsyn gäller även miljöklassindelningen.
Tillsynsmyndigheterna skall således kontrollera att tillverkare och
importörer fullgör sina skyldigheter enligt denna bestämmelse. Samråd
bör därvid ske med beskattningsmyndigheten. En tillsynsmyndighet kan
bl.a. ta prov på en bensinsort för att undersöka om den uppfyller de
krav som ställs för den aktuella miljöklassen. Tillsynsmyndigheternas
gängse befogenheter att meddela förelägganden och förbud enligt lagen
och förordningen gäller även för tillsynen över miljöklasserna. Den nya
bestämmelsen är däremot inte straffsanktionerad eftersom påföljden for Prop. 1994/95:4
den som inte kan tillhandahålla bättre bensin är högre skatt.
Miljöklassindelningen grundar sig på den mängd skadliga utsläpp av
avgaser som förbränning av bensinen normalt medför vid fordonstrafik.
Mängden sådana utsläpp påverkas av bensinens innehåll av vissa ke-
miska ämnen, bl.a. svavel, bensen, aromater, syre, bly och fosfor.
Även bensinens ångtryck och slutkokpunkt påverkar utsläppens storlek.
I bilagan till LKP anges miljöklassindelningens närmare utformning.
Indelningen omfattar för närvarande två miljöklasser, 2 och 3. Avsikten
är att ytterligare en klass, miljöklass 1, skall införas senare. För
närvarande omfattar miljöklass 2 den från miljösynpunkt bästa bensinen.
Klassen är delad i två kategorier, 2 a och 2 b, beroende på om bensinen
är avsedd för bilar med katalytisk avgasrening eller bilar utan sådan
avgasrening.
Av bilagan framgår under vilka förutsättningar en bensinsort kan hän-
föras till miljöklass 2. Bland annat anges att bensinen i miljöklass 2
skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för insugnings-
och insprutningsventiler. Exempel på skäliga krav är de krav som ställs
i de generella testmetoder för funktionsprov som idag tillämpas av
Cordinating European Council (min. merit 9 enligt Mercedes M102:
CEC F-05-T-92 respektive max 4 % enligt Peugeot 205 GTI: GFC
TAE I 87). Coordinating European Council är ett branschgemensamt
organ för bil- och oljeindustrin i Europa. Tillsatsämnen som tillförs
bensin i miljöklass 2 avsedd för fordon med katalytisk avgasrening får
inte innehålla askbildande ämnen. I övrigt uppställs i bilagan inte några
specifika krav på tillsatsämnen, men självfallet gäller bestämmelserna i
LKP även för dessa ämnen.
Uppdelningen av bensin i miljöklasser gäller endast blyfri bensin,
dvs. sådan bensin som innehåller högst 0,013 gram bly per liter bensin.
Den blyade bensinen ingår inte i miljöklassindelningen. Föreskrifter om
förbud mot blyad bensin finns i förordningen (1985:838) om motorben-
sin.
I andra stycket ges en upplysning om att det finns andra
tillämpningsföreskrifter om motorbensin som har meddelats med stöd av
LKP. Dessa finns i förordningen om motorbensin.
Sammanfattning av Naturvårdsverkets rapport Bättre miljö- Prop. 1994/95:4
egenskaper hos bensin
Naturvårdsverkets förslag till miljöklasser innebär att utsläppen regleras
genom att bensinens innehåll av vissa ämnen, ångtryck samt kokpunkt
specificeras. Miljöklasserna bör enligt förslaget utformas så att en god
körbarhet hos bilen säkerställs och så att katalysatorn fungerar på bästa
sätt genom en minskning av s.k. katalysatorgifter och minskad risk för
termiska skador på katalysatorn. Förslaget innebär att blyfri bensin som
drivmedel delas in i tre miljöklasser, 2, 3 och 4, och att bensin i en
bättre miljöklass gynnas genom lägre bensinskatt. Miljöklass 2 är den ur
miljösynpunkt bästa bensinen och åsätts därmed lägst bensinskatt. Ben-
sin i miljöklass 2 innebär ett bränsle där kraven skärpts mot vad som
finns på marknaden i dag. Miljöklass 3 motsvarar den bränslekvalitet
som är vanligast förekommande på marknaden i dag. Miljöklass 4
utgörs av en kommande europastandard. Enligt förslaget planerar Na-
turvårdsverket att återkomma med förslag om en miljöklass 1, som
innebär en ytterligare skärpning, efter det att man under år 1994 kunnat
ta del av vunna erfarenheter i USA.
Miljöklasserna är inbördes uppdelade på två olika bensinsorter, en
för bilar med katalysator och en för bilar utan katalysator med additiv
som behövs för vissa äldre bilar. Den tekniska lösningen för en univer-
sell bensin som alla bilar kan gå på finns inte idag.
Naturvårdsverket föreslår att innehållet av svavel, bensen, aromater,
syre, bly och fosfor skall regleras samt att flyktigheten anpassas bättre
till klimatet. Minskning av svavelhalten ger ökad effektivitet hos kataly-
satorn och därmed mindre utsläpp i övrigt samt minskade utsläpp av
svavelföreningar. Låga bensen- och aromathalter ger minskade utsläpp
av dessa ämnen inklusive polycykliska organiska föreningar. Det
innebär låga utsläpp av toxiska och cancerframkallande ämnen.
Reglering av syrehalten innebär att inblandningen av oxygenater, t.ex.
etanol, metanol eller MTBE respektive ETBE, regleras så att balans
uppnås mellan minskning av kolväte- och koloxidutsläppen utan att
kväveoxidutsläppen ökar och att körbarhetsproblem uppstår. Bly och
fosfor är katalysatorgifter som nedsätter katalysatorns funktion och
därmed ökar utsläppen. Blyet är också hälsovådligt för människor och
djur. Genom att reglera ångtrycket regleras bensinens flyktighet och
därmed utsläppen genom avdunstning under firämst sommartid. Lägre
slutkokpunkt minskar beläggningarna i motorn och risken för misständ-
ning som kan ge skador på katalysatom, som leder till ökade utsläpp.
Förteckning över remissinstanserna till Naturvårdsverkets rapport Prop. 1994/95:4
Bättre miljöegenskaper hos bensin
Kommerskollegium
Statens järnvägar
Banverket
Vägverket
Transportforskningsberedningen
Sjöfartsverket
Luftfartsverket
Statens väg- och trafiksäkerhetsinstitut
Generaltullstyrelsen
Riksrevisionsverket
Riksskatteverket
Boverket
Arbetarskyddsstyrelsen
Kemikalieinspektionen
Kammarrätten, Stockholm
Kammarrätten, Jönköping
Universitetet i Stockholm, Nationalekonomiska institutionen
Tekniska högskolan i Stockholm, institutionen för trafikplanering
Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Handelshögskolan i Stockholm
Stockholms kommun
Malmö kommun
Göteborgs kommun
Svenska Kommunförbundet
Svenska vägföreningen
Svenska Hamnförbundet
Sveriges industriförbund
Svenska Petroleum Institutet
Sveriges Redareförening
AB Svensk Bilprovning
Alternativ stad
Bilindustriföreningen
Bilriksdagen
Fältbiologerna
Försvarets motorklubb
Kungl. Automobilklubben (KAK)
Lantbrukarnas riksförbund
Landsorganisationen i Sverige
Miljöcentrum, Uppsala
Miljöförbundet
Motorbranschens Riksförbund
Motorföramas helnykterhetsförbund
Motormännens riksförbund
Naturskyddsföreningen
OK-bilistema 10
Svenska Busstrafikförbundet
Svenska Gasföreningen
Svenska Lokaltrafikföreningen
Svenska Taxiförbundet
Svenska Åkeriförbundet
Sveriges Akademikers centralorganisation
Sveriges Motorcyklisters centralorganisation
Tjänstemännens centralorganisation
Trafiktekniska föreningen
Transportforskningskommissionen
Transporttekniska föreningen
Utredningen om teknisk översyn av energibeskattningen
Prop. 1994/95:4
11
Miljö- och naturresursdepartementet
Prop. 1994/95:4
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 augusti 1994
Närvarande: statsråden Friggebo, ordförande, Laurén, Hörnlund,
Thurdin, Wibble, Björck, Könberg
Föredragande: statsrådet Thurdin
Regeringen beslutar proposition 1994/95:4 Miljöklasser för bensin m.m.
gotab 47018, Stockholm 1994
12