Lag om upphävande av lagen (1992:1776) om
samordning av systemen för social trygghet
när personer flyttar inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES)
Prop.
1994/95:37
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 13 oktober 1994
Ingvar Carlsson
Anna Hedborg
(Socialdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Om Sverige ansluts till EU kommer den EG-förordning inom den socia-
la trygghetens område som införlivats i den svenska rättsordningen ge-
nom lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet
när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES), att bii direkt gällande i Sverige. Eftersom EG-rätten inte tillåter
att EG-förordningar införlivas i nationell rätt vad gäller medlemsländer,
föreslås att lagen upphävs.
1 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 37
Prop. 1994/95:37
1. Förslag till riksdagsbeslut ............................3
2. Lagtext ........................................3
3. Överväganden och förslag............................3
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 13 oktober 1994 .................................6
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1992:1776)
om samordning av systemen för social trygghet när personer flyttar
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Prop. 1994/95:37
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1992:1776) om
samordning av systemen för social trygghet när
personer flyttar inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES)
Härigenom föreskrivs att lagen (1992:1776) om samordning av syste-
men för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994.
Den upphävda lagen skall dock fortsätta att tillämpas på förhållanden
som hänför sig till den tid under vilken lagen varit i kraft.
3 Överväganden och förslag
Regeringens förslag: Lagen (1992:1776) om samordning av syste-
men för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet (EES) upphävs.
Skälen för regeringens förslag: Sverige har tillsammans med övriga
EFTA-länder utom Schweiz träffat avtal med Europeiska gemenskaperna
(EG) och dess medlemsländer om Europeiska ekonomiska samarbets-
området (EES). Avtalet, som trädde i kraft den 1 januari 1994, har som
mål att med enhetliga regler främja handel och övrig ekonomisk sam-
verkan mellan parterna i syfte att skapa ett enhetligt ekonomiskt sam-
arbetsområde. För att nå detta mål skall EG-rätten till huvudsaklig del
tillämpas inom hela samarbetsområdet.
Inom den sociala trygghetens område innebär detta att det omfattande
regelverk som finns inom EG till skydd för de personer som använder
sig av rätten till fri rörlighet inom gemenskapen också skall tillämpas i
förhållande till de länder som anslutit sig till EES-avtalet. För svenskt
vidkommande har regelmassan - i huvudsak förordning (EEG)
nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när an-
ställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom ge-
menskapen och förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förord-
ning (EEG) nr 1408/71 - införlivats med den svenska rättsordningen
genom särskild lagstiftning.
När det gäller förordning (EEG) nr 1408/71 har förordningen i dess
lydelse vid den tidpunkt som angivits i avtalet införlivats i den svenska
rättsordningen genom lagen (1992:1776) om samordning av systemen för
social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES). Lagen kallas för samordningslagen. På mot-
svarande sätt har förordning (EEG) nr 574/72 införlivats i den svenska
rättsordningen genom förordningen (1992:1777) om tillämpningen av
lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet när
personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Införlivandet har skett genom att EG-förordningama har tagits in i den
svenska rättsordningen sådana de är. De svenska författningarna omfattar
emellertid inte enbart EG-förordningar. De innehåller även sådana delar
av EES-avtalet som varit nödvändiga för att förordningarna skall kunna
tillämpas i förhållande till ländernas nationella regler. Dessa anpassning-
ar framgår av bilaga VI till EES-avtalet. Ändringar som vidtagits i av-
talet efter dess ikraftträdande framgår av Gemensamma EES-kommitténs
beslut nr 7/94, den 21 mars 1994.
Sveriges förhandlingar om medlemskap i den Europeiska unionen av-
slutades i april 1994. Förhandlingarna resulterade i ett anslutningsfördrag
mellan Europeiska unionens medlemsländer och de ansökande länderna
Norge, Österrike, Finland och Sverige. Fördraget jämte en slutakt till
fördraget undertecknades den 24 juni 1994. Svenska folket skall i en
folkomröstning den 13 november 1994 ta ställning till frågan om Sverige
skall inträda som medlem i unionen eller inte.
Som ett led i det omställningsarbete som måste komma till stånd om
folkomröstningen utmynnar i ett ja till EU har regeringen föreslagit dels
att riksdagen godkänner anslutningsfördraget samt slutakten till
fördraget, dels beslutar om viss övergripande lagstiftning med anledning
av Sveriges anslutning till unionen. I sistnämnda avseende föreslås riks-
dagen fatta beslut om lagstiftning som reglerar bl.a. överlåtelse av be-
fogenheter till Europeiska gemenskaperna samt införlivande av anslut-
ningsfördraget och de grundläggande fördragen liksom de rättsakter
m.m. som hittills antagits av Europeiska gemenskaperna (prop.
1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen).
Vid ett svenskt medlemskap i EU blir unionens samlade regelverk gäl-
lande rätt i Sverige. Genom de grundläggande fördragen har gemenska-
pernas institutioner tilldelats befogenheter att genomföra fördragens
intentioner. Med stöd av dessa bemyndiganden utfärdar rådet och i vissa
fall kommissionen bl.a. förordningar. En förordning har allmän giltighet,
är i alla delar bindande och är direkt tillämplig i varje medlemsstat.
Förordningar skall i sin gemenskapsrättsliga form omedelbart tillämpas
av medlemsstaternas domstolar och förvaltningsmyndigheter. Vidare har
Prop. 1994/95:37
EG-domstolen slagit fast att förordningar inte får införlivas i nationell
rätt eftersom detta skulle kunna skapa tvivel om deras ursprung och
rättsliga effekt.
Härav följer att samordningslagen och den svenska förordningen om
tillämpningen av samordningslagen bör upphävas vid ett svenskt med-
lemskap. Detta gäller även de i bilaga VI till EES-avtalet intagna an-
passningarna samt den ändring som skett i bilagan genom Gemensamma
EES-kommitténs beslut nr 7/94, den 21 mars 1994. Anpassningar kom-
mer också att gälla vid medlemskapet i EU. De har tagits in i anslut-
ningsakten (Bilaga I, avsnitt IV Socialpolitik, punkt A Social trygghet)
och kommer därmed att gälla som EG-förordning.
En annan fråga som uppkommer vid ett svenskt medlemskap rör
Sveriges fortsatta tillämpning av EES-avtalet i förhållande till de EFTA-
länder som kvarstår som parter till avtalet. Medlemskapet innebär att
Sverige frånträder EFTA-konventionen från och med den 1 januari 1995.
Sverige ingår därefter inte längre som part till EES-avtalet på EFTA-
sidan. Genom anslutningsfördraget kommer Sverige likväl att bli fortsatt
bundet av EES-avtalet då detta ingår som en del i den gemenskapsrätt
som Sverige genom medlemskapet tillträder. EES-avtalet är därmed
direkt tillämplig rätt i medlemsländerna i den utsträckning som EG-
rätten föreskriver. EES-avtalet har publicerats i Europeiska gemenska-
pernas officiella tidning, EGT, den 3 januari 1994 som bilaga till det
beslut varigenom rådet och kommissionen godkände avtalet (EGT nr
L 1, 3.1.1994, s.l).
Eftersom EES-avtalet är ett s.k. blandat avtal - såväl gemenskaperna
med undantag av Euratom, som medlemsstaterna är parter - är således
Sverige i princip skyldigt att tillträda EES-avtalet som medlemsstat i
EU. En bestämmelse om detta har tagits in i anslutningsakten. Sverige
kommer därmed i sin nya egenskap som EU-medlemsstat också att vara
part i EES-avtalet.
De svenska myndigheter, däribland de allmänna försäkringskassorna,
som har att tillämpa EES-avtalets bestämmelser i förhållande till kvar-
varande EFTA-länder, skall därför i sin fortsatta handläggning tilllämpa
EES-avtalets bestämmelser så som de är publicerade i Europeiska ge-
menskapernas officiella tidning, EGT. Myndigheterna har härvid att
beakta att avtalet fortlöpande kan komma att ändras. I de fall ändringar
görs i avtalet publiceras även dessa i EGT. En sådan ändring som berör
den sociala trygghetens område är Gemensamma EES-kommitténs beslut
nr 7/94, den 21 mars 1994. Ändringen finns publicerad i EES-
supplement till Europeiska gemenskapernas officiella tidning (volym 4).
Det kan framhållas att EG-fÖrordningar och andra rättsakter som gäller
direkt i medlemsländerna inte kommer att publiceras i Svensk författ-
ningssamling (SFS). De rättsakter som beslutats fram till anslutningen av
de nya medlemsländerna kommer att på anslutningsdagen vara auten-
tiska på de nya språken och publiceras i en särskild specialutgåva av
EGT. Nya rättsakter kommer fortsättningsvis att publiceras i EGT på
svenska samtidigt som de publiceras på övriga språk.
Prop. 1994/95:37
Prop. 1994/95:37
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 1994
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson,
Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Hedborg
Regeringen beslutar proposition 1994/95:37 Lag om upphävande av lagen
(1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet när personer
flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).