Regeringens proposition

1994/95:226

Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 11 maj 1995

Ingvar Carlsson

Marita Ulvskog
(Civildepartementet)

Prop.

1994/95:226

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås nya regler för medlemskap i Svenska kyrkan.
Som huvudregel föreslås att den som döps i Svenska kyrkans ordning blir
upptagen i kyrkan. En person skall dock kunna tillhöra kyrkan också
efter ett meddelande eller en anmälan. Förslaget innebär inte någon
förändring av kyrkotillhörigheten för den som är medlem i Svenska
kyrkan när de nya reglerna träder i kraft. 1994 års kyrkomöte har för sin
del antagit de nya reglerna för kyrkotillhörighet. Reglerna föreslås träda
i kraft den 1 januari 1996.

I propositionen behandlas också vissa ytterligare frågor som kyrko-
mötet har tagit upp. Det gäller bl.a. ett förslag om att dop skall införas
som förutsättning för valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag och
anställning i vissa befattningar inom Svenska kyrkan. Något sådant
förslag läggs dock inte fram nu.

1 Riksdagen 1994/95. 1 sand. Nr 226

Innehållsförteckning

Prop. 1994/95:226

1     Förslag till riksdagsbeslut...................... 3

2     Lagtext ................................. 4

2.1   Förslag till lag om ändring i kyrkolagen

(1992:300)........................... 4

2.2   Förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen

(1951:680)........................... 11

3    Ärendet och dess beredning .................... 12

4    Allmänna utgångspunkter...................... 13

5     Nya regler för kyrkotillhörighet.................. 15

5.1   Vem som får tillhöra Svenska kyrkan........... 15

5.2   Huvudregel för kyrkotillhörighet ............. 16

5.3   Barn............................... 17

5.4   Vuxna.............................. 19

5.5   Utträde ur kyrkan ...................... 21

5.6   Beslut om kyrkotillhörighet.................22

5.7   Tidpunkten för inträde och utträde ............23

5.8   Register över dem som tillhör Svenska kyrkan

m.m...............................25

5.9  Meddelande om dop..................... 26

5.10  Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.......27

6     Valbarhet och anställning  ......................28

7    Kostnadskonsekvenser........................ 30

8    Författningskommentar........................ 30

8.1   Förslaget till lag om ändring i kyrkolagen........30

8.2   Förslaget till lag om ändring i religionsfrihetslagen . . 32

Bilaga 1     Kyrkotillhörighetsberedningens lagförslag....... 34

Bilaga 2     Svenska kyrkans centralstyrelses lagförslag ..... 42

Bilaga 3     Lagförslag antagna av 1994 års kyrkomöte.......51

Bilaga 4    Lagrådsremissens lagförslag ................55

Bilaga 5    Lagrådets yttrande ...................... 59

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 maj 1995 . . 61

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1994/95:226

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i kyrkolagen (1992:300),

2. lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680).

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Prop. 1994/95:226

2.1 Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)

Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkolagen (1992:300)

dels att nuvarande tredje avdelningen skall upphöra att gälla,

dels att i 1 kap. 1 § ordet ”medlemskap” skall bytas ut mot ”kyrko-
tillhörighet”, att i 6 kap. 1 §, 11 kap. 9, 10 och 12 §§, 13 kap. 2 §, 14
kap. 8 §, 15 kap. 1 och 9 §§, 43 kap. 3 och 8 §§, 45 kap. 5 och 9 §§,
46 kap. 6, 13 och 15 §§ ordet ”kyrkomedlem” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”kyrkotillhörig” i motsvarande form samt att i
rubriken närmast före 23 kap. 8 § ordet ”kommunalbesvär” skall bytas
ut mot ”laglighetsprövning”,

dels att nuvarande 42 kap. 7-28 §§ skall betecknas 42 kap. 8-29 §§,
dels att 12 kap. 2 §, 24 kap. 4 §, 25 kap. 5 §, 26 kap. 3 §, 27 kap. 7
och 9 §§, 29 kap. 1 §, 30 kap. 1 §, 31 kap. 3 §, 35 kap. 35 §, 39 kap.
5 §, den nya 42 kap. 14 § samt 46 kap. 17 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny tredje avdelning och en ny
paragraf, 42 kap. 7 §, av följande lydelse.

TREDJE AVDELNINGEN

Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan

3 kap. Om kyrkotillhörighet

Inledande bestämmelser

1 § Svensk medborgare eller här i landet bosatt utländsk medborgare får
tillhöra Svenska kyrkan.

Svenska kyrkans centralstyrelse får medge att även annan person får
tillhöra Svenska kyrkan.

Upptagande i kyrkan genom dop

2 § Den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i Svenska
kyrkan.

Barns upptagande i kyrkan

3 § Ett barn under 18 år skall i annat fall än som avses i 2 § tas upp i
Svenska kyrkan efter meddelande från barnets vårdnadshavare. Den som
har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till upptagandet.

VfxxMay upptagande i kyrkan

4 § Den som har fyllt 18 år och som i annat fall än som avses i 2 § vill
inträda i Svenska kyrkan skall efter skriftlig anmälan tas upp i Svenska
kyrkan, om han eller hon

1. är döpt i Svenska kyrkans eller annan evangelisk-luthersk kyrkas
ordning, eller

2. är döpt i någon annan kristen kyrkas ordning och samtidigt med
anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära,
eller

3. samtidigt med anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro,
bekännelse och lära som förberedelse för dop.

Utträde ur kyrkan

5 § Den som tillhör Svenska kyrkan får utträda ur kyrkan genom
anmälan. Anmälan skall göras personligen hos kyrkoherden eller enskilt
genom egenhändigt undertecknad handling som bevittnats av två
personer.

För barn under 18 år skall anmälan göras av barnets vårdnadshavare.

Den som har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till utträdet.

Beslut om kyrkotillhörighet

6 § Frågor om kyrkotillhörighet prövas av kyrkoherden i den församling
där den som ärendet rör är folkbokförd.

Kyrkoherden får förordna en annan präst i pastoratet att pröva sådana
frågor.

I fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige prövas ärendet av
Svenska kyrkans centralstyrelse.

7 § Kyrkotillhörigheten för den som blir upptagen i Svenska kyrkan
gäller från och med

1. dopdagen, eller

2. den dag då meddelande eller anmälan om upptagande kom in till
kyrkoherden.

8 § Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag då anmälan om
utträde kom in till kyrkoherden.

Register

9 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall föra register över alla som
tillhör Svenska kyrkan.

5

Prop. 1994/95:226

Meddelande om dop

10 § Den som har förrättat ett dop i Svenska kyrkans ordning skall
genast meddela detta till kyrkoherden i den församling där den döpte är
folkbokförd, om den döpte genom dopet har blivit upptagen i kyrkan.

I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i Sverige
skall meddelandet sändas till Svenska kyrkans centralstyrelse.

Meddelande om kyrkotillhörighet m.m.

11 § Kyrkoherden skall genast meddela Svenska kyrkans centralstyrelse,
när någon som är folkbokförd i församlingen har tagits upp i eller trätt
ut ur Svenska kyrkan.

12 § Den som har tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan skall
genast få ett skriftligt bevis om det.

13 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall lämna de uppgifter till
skatteförvaltningen som behövs för debitering och uppbörd av för-
samlingsskatt och framställning av röstlängder.

Prop. 1994/95:226

Pastoratens ansvar

14 § Pastoratet skall tillhandahålla personal, kontorslokaler, inventarier,
material och det som kyrkoherden i övrigt behöver för att kunna fullgöra
sina uppgifter enligt detta kapitel.

Överklagande

15 § Kyrkoherdens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos
domkapitlet.

Domkapitlets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Detsamma gäller Svenska kyrkans centralstyrelses beslut enligt detta
kapitel.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

Rösträtt vid val av ledamöter
och ersättare i kyrkofullmäktige
eller ett direktvalt kyrkoråd i en
församling har den som

1. är folkbokförd i försam-
lingen,

2. är medlem av Svenska kyr-

Rösträtt vid val av ledamöter
och ersättare i kyrkofullmäktige
eller ett direktvalt kyrkoråd i en
församling har den som

1. är folkbokförd i försam-
lingen,

2. tillhör Svenska kyrkan, och

kan, och

3. som har fyllt arton år senast
på valdagen.

Prop. 1994/95:226

3. som har fyllt arton år senast

på valdagen.

Den som inte är svensk medborgare har rösträtt bara om han har varit
folkbokförd i landet den 1 november de tre åren närmast före valåret.

Den som är medlem i en icke-territoriell församling har inte rösträtt vid
val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller direktvalt
kyrkoråd i en annan församling.

24 kap.

Valbar till ledamot eller ersät-
tare i stiftsfullmäktige är den
som

1. är folkbokförd inom val-
kretsen,

2. är medlem av Svenska kyr-
kan, och

3. har fyllt 18 år senast på val-
dagen.

Valbar till ledamot eller ersät-
tare i stiftsfullmäktige är den
som

1. är folkbokförd inom val-
kretsen,

2. tillhör Svenska kyrkan, och

3. har fyllt 18 år senast på
valdagen.

Den som är medlem i en icke-territoriell församling är bara valbar i
den valkrets som den församlingen tillhör.

Valbar är dock inte

1. den som innehar en anställning som biskop eller biträdande biskop,

2. domprosten eller någon annan kyrkoherde som är biskopens ersättare
i stiftsstyrelsen,

3. den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som på grund av
sina uppgifter har den ledande ställningen bland de anställda.

25 kap.

Valbar till ledamot eller ersät-
tare i stiftsstyrelsen är den som

1. är folkbokförd inom stiftet,

2. är medlem av Svenska kyr-
kan, och

3. som har fyllt 18 år senast
på valdagen.

5 §

Valbar till ledamot eller ersät-
tare i stiftsstyrelsen är den som

1. är folkbokförd inom stiftet,

2. tillhör Svenska kyrkan, och

3. som har fyllt 18 år senast
på valdagen.

Utöver de personer som avses i 24 kap. 4 § andra stycket får inte
heller en anställd som förestår någon förvaltning som är underställd
stiftsstyrelsen väljas till ledamot eller ersättare.

26 kap.

3 §

Valbar till ledamot eller ersät-
tare i egendomsnämnden är den

Valbar till ledamot eller ersät-
tare i egendomsnämnden är den

som är folkbokförd inom stiftet
och som är medlem av Svenska
kyrkan.

som är folkbokförd inom stiftet Prop. 1994/95:226
och tillhör Svenska kyrkan.

Den som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § för-
äldrabalken är dock inte valbar.

27 kap.

Behörig att vara domkapitlets
sekreterare är den som är med-
lem av Svenska kyrkan och har
avlagt juris kandidatexamen eller
juristexamen.

Behörig att vara domkapitlets
sekreterare är den som tillhör
Svenska kyrkan och har avlagt
juris kandidatexamen eller jurist-
examen.

Med svensk kandidatexamen och juristexamen jämställs fullbordad
juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark,
Finland, Island eller Norge. Om denna utbildning skulle vara mer än ett
år kortare än den svenska utbildningen skall sökanden genomgå en
kompletteringsutbildning som avslutas med kunskapsprov.

Valbar till prästledamot eller ersättare för denne i domkapitlet är den
som innehar en anställning som präst i ett pastorat inom stiftet eller i
stiftssamfälligheten.

Valbar till lekmannaledamot
eller ersättare för denne i dom-
kapitlet är

1. den som är folkbokförd
inom stiftet,

2. den som är medlem av
Svenska kyrkan, och

3. som har fyllt 18 år senast på
valdagen.

Valbar till lekmannaledamot
eller ersättare för denne i dom-
kapitlet är den som

1. är folkbokförd inom stiftet,

2. tillhör Svenska kyrkan, och

3. har fyllt 18 år senast på
valdagen.

Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans
uppdrag genast.

29 kap.

1 §

Kyrkomötet består av tvåhundrafemtioen ledamöter. För ledamöterna
skall det finnas ersättare.

Bara den som är medlem av
Svenska kyrkan och som har
fyllt 18 år kan vara ledamot av
kyrkomötet eller ersättare för en
ledamot.

Bara den som tillhör Svenska
kyrkan och som har fyllt 18 år
kan vara ledamot av kyrkomötet
eller ersättare för en ledamot.

30 kap.

Valbar till ledamot eller ersät-
tare för ledamot i Svenska kyr-
kans centralstyrelse är den som
är medlem av Svenska kyrkan
och som har fyllt 18 år senast på
dagen för valet.

Om en ledamot eller ersättare
uppdrag genast.

1 §

Valbar till ledamot eller ersät-
tare för ledamot i Svenska kyr-
kans centralstyrelse är den som
tillhör Svenska kyrkan och som
har fyllt 18 år senast på dagen
för valet.

inte längre är valbar, upphör hans

Prop. 1994/95:226

31 kap.

3 §

Ledamöterna i Kyrkomötets
besvärsnämnd och deras ersättare
skall vara medlemmar av Svens-
ka kyrkan. De får inte vara
underåriga eller ha förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabal-
ken.

Ledamöterna i Kyrkomötets
besvärsnämnd och deras ersättare
skall tillhöra Svenska kyrkan.
De får inte vara underåriga eller
ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken.

Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans
uppdrag genast.

35 kap.

35 §

Ansvarsnämnden för biskopar består av fem ledamöter.

Ledamöterna skall vara med-
lemmar av Svenska kyrkan. Ord-
föranden skall vara eller ha varit
ordinarie domare. Av de övriga
ledamöterna skall en vara bis-
kop. De återstående tre ledamö-
terna skall vara lekmän som är
förtrogna med det kyrkliga för-
samlingslivet.

Ledamöterna skall tillhöra
Svenska kyrkan. Ordföranden
skall vara eller ha varit ordinarie
domare. Av de övriga ledamö-
terna skall en vara biskop. De
återstående tre ledamöterna skall
vara lekmän som är förtrogna
med det kyrkliga församlings-
livet.

Närmare föreskrifter om nämndens sammansättning och verksamhet
meddelas av regeringen.

39 kap.

5 §

Domkyrkorådet i Lund består av följande ledamöter:

1. biskopen som ordförande,

2. domprosten,

3. en lekman vald av kyrkorådet i domkyrkoförsamlingen,

4. två ledamöter valda av stiftsfullmäktige.

För de valda ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. De
utses på samma sätt som ledamöterna.

De valda ledamöterna och
deras ersättare skall tillhöra
Svenska kyrkan.

Om de ersättare som utses av stiftsfullmäktige inte väljs proportionellt,
skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall
tjänstgöra.

Prop. 1994/95:226

42 kap.

De av kyrkomötet utsedda
ledamöterna och deras ersättare
skall tillhöra Svenska kyrkan.

14 §

Pastoraten skall varje år betala allmän kyrkoavgift till kyrkofonden.
Avgiften beräknas på skatteunderlaget och är 16 öre per skattekrona.

Vid beräkningen av den all-
männa kyrkoavgiften skall det
antal skattekronor som hänför
sig till personer som inte är
medlemmar av Svenska kyrkan
minskas med 75 procent.

Vid beräkningen av den all-
männa kyrkoavgiften skall det
antal skattekronor som hänför
sig till personer som inte tillhör
Svenska kyrkan minskas med 75
procent.

46 kap.

17 §

Valbar till elektor eller ersätta-
re för elektor är den som

1. är folkbokförd inom val-
distriktet, eller, i fall som avses
i 16 §, inom en församling som
ingår i samfalligheten,

2. är medlem av Svenska kyr-
kan, och

3. har fyllt 18 år senast på
valdagen.

Valbar till elektor eller ersätta-
re för elektor är den som

1. är folkbokförd inom val-
distriktet, eller, i fall som avses
i 16 §, inom en församling som
ingår i samfalligheten,

2. tillhör Svenska kyrkan, och

3. har fyllt 18 år senast på
valdagen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Den som vid utgången av år 1995 tillhör Svenska kyrkan tillhör
även i fortsättningen kyrkan så länge han eller hon inte har anmält sitt
utträde.

3. Den som vid utgången av år 1995 har valts till ett uppdrag som
avses i 39 kap. 5 § eller 42 kap. 7 § får inneha uppdraget utan hinder av
de nya föreskrifterna om valbarhet.

10

2.2 Förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen
(1951:680)

Härigenom föreskrivs i fråga om religionsfrihetslagen (1951:680)
dels att 6-19 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 6 och 13 §§ skall utgå.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Prop. 1994/95:226

11

3 Ärendet och dess beredning

Föreskrifter om medlemskap i Svenska kyrkan finns i religionsfrihets-
lagen (1951:680, ändrad senast 1991:488). I huvudsak innebär reglerna
att barn till föräldrar som tillhör kyrkan inträder automatiskt i Svenska
kyrkan vid födseln. En evangelisk-luthersk trosbekännare som får svenskt
medborgarskap blir medlem i Svenska kyrkan utan någon särskild åtgärd.
Det finns också en möjlighet att bli medlem efter ansökan.

Det har satts i fråga om reglerna om medlemskap i Svenska kyrkan är
förenliga med bestämmelsen om s.k. negativ religionsfrihet i 2 kap. 2 §
regeringsformen. Med anledning av återkommande motioner i ämnet har
frågan behandlats i riksdagen vid ett flertal tillfällen under hela 1980-talet
och början av 90-talet.

I april 1992 beslutade regeringen direktiv (dir. 1992:45) för en kyrko-
beredning. Regeringen slog där fest att religionsfrihetslagens med-
lemskapsregler är oförenliga med bestämmelserna i 2 kap. 2 § rege-
ringsformen och gav beredningen i uppdrag att behandla frågan.
Kyrkoberedningen har i sitt betänkande Staten och trossamfunden (SOU
1994:42) konstaterat att bestämmelserna om medlemskap måste bringas
i överensstämmelse med bestämmelserna i regeringsformen. Beredningen
lämnade inget eget förslag i ämnet utan förutsatte att det pågående
inomkyrkliga arbetet skulle fullgöras och förslag föreläggas 1994 års
kyrkomöte. Kyrkoberedningens betänkande har remissbehandlats.
Remissyttrandena finns tillgängliga i Civildepartementet (C94/328/KY).

Det arbete som Kyrkoberedningen hänvisade till initierades av 1992 års
kyrkomöte. Då begärde kyrkomötet att Svenska kyrkans centralstyrelse
skulle tillsätta en beredningsgrupp med uppgift att lägga fram förslag till
en rättslig reglering av kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan. Centralsty-
relsen tillsatte i september 1992 Kyrkotillhörighetsberedningen som i
mars 1993 avlämnade betänkandet Kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan.
I betänkandet föreslogs att dopet skall bli huvudvägen in i Svenska
kyrkan. Kyrkotillhörighetsberedningens lagförslag finns i bilaga 1.
Betänkandet har remissbehandlats av Svenska kyrkans centralstyrelse. En
förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissva-
ren redovisas i Centralstyrelsens skrivelse till 1994 års kyrkomöte (CsSkr
1994:4) Kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan. Remissyttrandena finns
också tillgängliga i detta lagstiftningsärende (C94/2315/KY).

Efter remissbehandlingen av Kyrkotillhörighetsberedningens betänkande
lade Svenska kyrkans centralstyrelse fram ett förslag till utformning av
kyrkotillhörighetsreglema till 1994 års kyrkomöte (CsSkr 1994:4).
Centralstyrelsens lagförslag finns i bilaga 2. Kyrkomötet har (2KL
1994:7, kskr. 1994:1) för sin del antagit dels Centralstyrelsens förslag till
ändring i kyrkolagen (1992:300, ändrad senast 1995:296), med vissa
redaktionella ändringar, dels Centralstyrelsens förslag till ändring i
religionsfrihetslagen och anhållit att regeringen förelägger riksdagen
lagförslagen. De av kyrkomötet antagna lagförslagen finns i bilaga 3.

Prop. 1994/95:226

12

Lagrådet                                                           Prop. 1994/95:226

Regeringen beslutade den 23 mars 1995 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 4.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.

Som kommer att framgå av det följande har regeringen beaktat de
synpunkter som Lagrådet har framfört. Därutöver har, i förhållande till
lagrådsremissens lagförslag, vissa redaktionella ändringar gjorts.

Vi redovisar i propositionen också vår syn på två angränsande frågor
som kyrkomötet har tagit upp. Det gäller dels frågan om dop som
förutsättning för valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag och anställning
i vissa befattningar inom Svenska kyrkan (avsnitt 6), dels frågan om
lagstiftning om församlingsregister (avsnitt 5.8).

4 Allmänna utgångspunkter

Nuvarande bestämmelser

Bestämmelserna om medlemskap i Svenska kyrkan finns i 6-19 §§
religionsfrihetslagen. Enligt 6 § får bara svenska medborgare och i landet
bosatta utlänningar tillhöra Svenska kyrkan. Barn i äktenskap inträder i
Svenska kyrkan vid födseln om båda föräldrarna eller en av dem tillhör
kyrkan (7 § första stycket). Barn utom äktenskap inträder enligt 8 § vid
födseln i kyrkan om modem tillhör Svenska kyrkan. Barn som på detta
sätt inte har inträtt vid födseln kan under vissa förutsättningar erhålla
automatisk kyrkotillhörighet, om föräldrarna gifter sig med varandra.
Den som förvärvar svenskt medborgarskap tas också upp i kyrkan utan
någon särskild ansökan, om han eller hon är evangelisk-luthersk
trosbekännare och inte har anmält att vederbörande inte önskar träda in
i kyrkan (9 §). I övrigt kan man inträda i Svenska kyrkan efter ansökan
(10 §). Utträde ur Svenska kyrkan sker genom anmälan hos pastor i den
församling där man är folkbokförd (11 och 12 §§).

Föreskrifterna om medlemskap i Svenska kyrkan har ett särskilt
konstitutionellt skydd. Sådana föreskrifter kan nämligen bara meddelas
genom lag, som stiftas av riksdagen med samtycke av kyrkomötet (punkt
9 andra stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen).

Regeringsformen och religionsfriheten

Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att ge
tillkänna sin inställning i religiöst hänseende och att tillhöra ett tros-
samfund. Detta uttryck för den s.k. negativa religionsfriheten finns i 2
kap. 2 § regeringsformen. Reglerna fick denna utformning genom 1976
års grundlagsreform. Samtidigt fördes det in i regeringsformen en
övergångsbestämmelse som gör det möjligt att bestämmelserna om
tillhörighet till Svenska kyrkan kan gälla utan hinder av 2 kap. 2 §
regeringsformen (punkt 3 övergångsbestämmelserna till lagen [1976:871]

13

om ändring i regeringsformen).                                         Prop.

Frågan om tillhörighetsreglemas förenlighet med regeringsformen har
varit föremål för behandling i riksdagen vid flera tillfällen. Genom den
nämnda övergångsbestämmelsen till regeringsformen i samband med
regleringen av den negativa religionsfriheten har riksdagen tagit definitiv
ställning för att reglerna i sig är oförenliga. Vid behandlingen av
förslaget till ny kyrkolag (prop. 1991/92:85 s. 22, bet. 1991/92:KU32
s.12, rskr. 1991/92:222) förutsatte riksdagen att tillhörighetsfrågan skulle
få sin lösning i det fortsatta utredningsarbetet på det kyrkliga området.

Den parlamentariskt sammansatta Kyrkoberedningen har i betänkandet
Staten och trossamfunden (SOU 1994:42) konstaterat att bestämmelserna
om kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan måste bringas i överens-
stämmelse med bestämmelserna i regeringsformen.

Tillhörighet utifrån Svenska kyrkans identitet

Nya regler om tillhörighet till Svenska kyrkan måste kunna accepteras
från allmän synpunkt och uppfylla regeringsformens krav men måste
givetvis också bestämmas utifrån Svenska kyrkans identitet som
trossamfund. Svenska kyrkans centralstyrelse framhåller i sin skrivelse
till kyrkomötet om kyrkotillhörigheten (CsSkr 1994:4) att det finns starka
principiella skäl som talar för att tydligare gestalta sambandet mellan dop
och kyrkotillhörighet. Enligt Centralstyrelsen är det dessutom stötande
för kyrkan som nådessamfund om gällande tillhörighetsregler kan
förknippas med tvång.

Vid behandlingen av Centralstyrelsens skrivelse har 1994 års kyrkomö-
te framhållit att en avgörande utgångspunkt vid utformningen av reglerna
om kyrkotillhörigheten är att tillhörigheten bestäms av kyrkan själv
utifrån sin egen identitet och självförståelse. Det är alltså kyrkan som
utifrån sin bekännelse, karaktär, tradition och ordning måste utforma sina
tillhörighetsregler. Vid utformningen av reglerna måste enligt kyrkomötet
hänsyn tas såväl till Svenska kyrkans principiella syn på dopet, folkkyr-
kan och familjen som till det samhälle i vilket kyrkan verkar (2KL
1994:7 s. 6).

Nya tillhörighetsregler bör införas

Regeringen kan konstatera att det från statens sida sedan länge har stått
klart att reglerna om tillhörighet till Svenska kyrkan måste reformeras
utifrån ett religionsfrihetsperspektiv. Samtidigt instämmer regeringen med
kyrkomötet i att reglerna måste utformas utifrån Svenska kyrkans syn på
sig själv. Numera finns det inom Svenska kyrkan en mycket bred
samstämmighet i synen på kyrkan, dopet och kyrkotillhörigheten, vilket
har kunnat konstateras vid såväl 1992 års som 1994 års kyrkomöten.

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag fick vid remissbehandlingen ett
utomordentligt starkt stöd från de inomkyrkliga remissinstanserna.
Således ger 76 procent av de svarande församlingarna, pastoraten och
samfällighetema förslaget sitt stöd endera oreserverat eller med önskemål

1994/95:226

14

om endast marginella justeringar. Samtliga domkapitel och stiftsstyrelser Prop. 1994/95:226
eller stiftsfullmäktige tillstyrker helt eller i stort att förslagen läggs till
grund for en rättslig reglering. De flesta övriga kyrkliga organ tillstyrker
också förslagen. De rättstiga instanserna har i huvudsak en positiv eller
neutral bedömning. Kammarrätten i Jönköping framhåller att den
föreslagna regleringen ”utgör en rimlig avvägning mellan de synsätt på
kyrkan som finns såväl inom kyrkan som bland medborgarna i stort”.

Mot den bakgrund som har redovisats finns det enligt regeringens
mening skäl att genomföra en reform med nya regler om tillhörigheten
till Svenska kyrkan på det sätt som kyrkan själv har föreslagit. Rege-
ringen tar i det följande upp de olika delfrågor som är aktuella vid
lagregleringen.

5 Nya regler för kyrkotillhörighet

5.1 Vem som får tillhöra Svenska kyrkan

Regeringens förslag: Svenska medborgare eller här i landet bosatta
utländska medborgare får tillhöra Svenska kyrkan.

Svenska kyrkans centralstyrelse får medge att även andra
personer får tillhöra Svenska kyrkan.

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag
överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar
mot förslaget i denna del.

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med
regeringens.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 6 § första stycket religions-
frihetslagen får endast svensk medborgare eller här i riket bosatt
utlänning vara medlem i Svenska kyrkan. Kyrkomötets förslag överens-
stämmer i sak med vad som redan nu gäller.

1994 års kyrkomöte har liksom kyrkotillhörighetsberedningen och
Svenska kyrkans centralstyrelse valt att använda orden ”kyrkotillhörig-
het” eller ”tillhöra Svenska kyrkan” i stället för medlemskap eller
medlem i Svenska kyrkan. Skälen för detta har inte redovisats i det nu
aktuella sammanhanget. Däremot behandlades frågan av 1992 års
kyrkomöte med anledning av en motion i ämnet. Andra kyrkolags-
utskottet hänvisade därvid till att Läronämnden slagit fäst att Svenska
kyrkan är ett nådessamfund och står i en folkkyrktig tradition och
uttalade för sin del följande (2KL 1992:3 s. 6): ”Utskottet finner det vara
avgörande att identiteten som trossamfund får komma till uttryck i
regleringen av kyrkotillhörigheten. Det betyder att Svenska kyrkan inte
får gestaltas i föreningsrättstiga kategorier, dvs. som en sammanslutning
av likasinnade. Eftersom begreppet medlemskap hör samman med ett
föreningsrättstigt tänkande bör det i möjligaste mån undvikas. ”

15

Oavsett hur det förhåller sig med detta kan regeringen för sin del Prop. 1994/95:226
konstatera att de olika uttrycken i sak inte toxde innebära någon skillnad.
Andra kyrkolagsutskottet påpekade också i sitt betänkande med anledning
av Centralstyrelsens skrivelse till 1994 års kyrkomöte att det i punkten
9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen talas om medlemskap i
Svenska kyrkan (2KL 1994:7 s. 11). Utskottet konstaterade samtidigt att
ändringen av uttrycket medlemskap till kyrkotillhörighet inte kan leda till
något missförstånd. Regeringen kan instämma i den bedömningen.

I dag gäller enligt 6 § andra stycket religionsfrihetslagen att regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge att även en
utom riket bosatt utlänning antas som medlem i kyrkan. Enligt för-
ordningen (1979:931) om prövning av vissa ansökningar om medlemskap
i Svenska kyrkan är det domkapitlet i Uppsala som prövar sådana
ansökningar. Kyrkomötets förslag i denna del innebär den ändringen i
förhållande till vad som gäller i dag att sådana ärenden i stället skall
prövas av Svenska kyrkans centralstyrelse. Enligt regeringens mening är
detta en lämplig ordning. Centralstyrelsen är den centrala kyrkliga
förvaltningsmyndigheten som också ansvarar för kyrkans centrala
medlemskapsregister (17 § religionsfrihetslagen). Kyrkomötets förslag
bör därför genomföras.

5.2 Huvudregel för kyrkotillhörighet

Regeringens förslag: Den som döps i Svenska kyrkans ordning
blir upptagen i Svenska kyrkan.

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag
överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Beredningens förslag får en i det närmaste total
uppslutning av de inomkyrkliga remissinstanserna. Av övriga tillstyrker
alla remissinstanser utom två eller har inga invändningar mot förslaget.
Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala framhåller att vissa allmänna krav
bör ställas på regleringen av medlemskapet så länge Svenska kyrkan är
offentligrättsligt reglerad. Ett sådant skulle vara att krav på specificerade
religiösa ceremonier inte införs i lagstiftningen. Juridiska fakultetsstyrel-
sen i Lund är också kritisk och anser att förslaget är en kompromiss
mellan alternativen dop och anmälan.

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med
regeringens.

Skälen för regeringens förslag: Någon regel om dopet som medlems-
grund finns inte i religionsfrihetslagen i dag. Som har redovisats i det
föregående (avsnitt 4) blir barn automatiskt medlemmar i Svenska
kyrkan, om någon av föräldrarna tillhör kyrkan. Om föräldrarna inte är
gifta med varandra blir barnet medlem om modem tillhör kyrkan. Den
som blir svensk medborgare och är evangelisk-luthersk trosbekännare blir
också automatiskt medlem i kyrkan. I övrigt krävs någon form av
ansökan för medlemskap. Den automatiska medlemsanslutningen har

16

kritiserats och strider också mot reglerna om negativ religionsfrihet i 2 Prop. 1994/95:226
kap. 2 § regeringsformen.

En regel genom vilken dopet blir medlemsgrundande får anses vara
förenlig med reglerna i 2 kap. 2 § regeringsformen. Dopet får anses
innefatta en viljeyttring att tillhöra kyrkan. Därutöver kommer den
religiösa innebörd som dopet har.

Som kommer att framgå senare innebär kyrkomötets förslag att dopet
skall vara den normala vägen in i kyrkan, men att även andra möjligheter
skall finnas. De innebär någon form av anmälan. Mot denna bakgrund
finns det från strikt rättsliga utgångspunkter inte något behov av en regel
som anger dopet som grund för kyrkotillhörighet.

Enligt regeringens mening är det emellertid i sammanhanget viktigt att
framhålla att det här är fråga om lagstiftning som är av grundläggande
betydelse för Svenska kyrkans identitet som trossamfund. Det är också
av den anledningen som kyrkomötet har getts en grundlagsfäst medbe-
stämmanderätt.

Centralstyrelsen har i sin skrivelse till kyrkomötet av principiella
teologiska skäl tillbakavisat vaije förslag som bygger medlemskapet på
ett anmälningsförfarande. Centralstyrelsen framhåller i det sammanhanget
följande (CsSkr 1994:4 s. 23): ”En ordning med anmälan som grund
skulle stå i strid med kyrkans karaktär av ett nådessamfund, som
grundläggs av de kyrkoskapande faktorerna, dvs. Ordet, dopet och
nattvarden”.

Andra kyrkolagsutskottet har i sitt betänkande med anledning av
Centralstyrelsens skrivelse för sin del anfört följande (2KL 1994:7 s. 6):
”Dopet ger tillhörighet till Kristi kyrka. Eftersom Svenska kyrkan vill
manifestera Kristi kyrka måste kyrkotillhörigheten vara relaterad till
dopet. Samtidigt måste Svenska kyrkans särskilda historia beaktas. Det
är viktigt att dopet är inkluderande och inte uteslutande. De odöptas
möjlighet att tillhöra kyrkan på väg till dopet får inte sättas i fråga.”

Kyrkomötets förslag i denna del bygger alltså på kyrkans syn på sig
själv som trossamfund. Enligt regeringens mening bör staten inte ha
några synpunkter på detta, så länge förslagen inte står i strid mot vår
konstitution eller grundläggande rättssäkerhetskrav. Kyrkomötets förslag
i denna del bör därför genomföras.

5.3 Barn

Regeringens förslag: Ett barn under 18 år som inte döps i Svenska
kyrkans ordning skall tas upp i Svenska kyrkan efter meddelande
från barnets vårdnadshavare. Den som har fyllt 15 år skall själv ha
samtyckt till det.

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag
överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser är positiva till
beredningens förslag. Ett par remissinstanser anser att en gräns bör

17

2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 226

finnas för kyrkotillhörighet utan dop. Svenska kyrkans fria synod och Prop. 1994/95:226
Katolska biskopsämbetet förordar att enbart dopet skall grunda kyrko-
tillhörighet, men framför som ett alternativ att en tidsgräns sätts för
tillhörighet utan dop. Teologiska fakultetsnämnden i Uppsala anser att
inga vägande teologiska skäl talar för kyrkotillhörighet utan dop.
Juridiska fakultetsnämnden i Uppsala anser att anmälan ensamt skall vara
medlemsgrundande. Juridiska fakultetsstyrelsen i Lund kritiserar förslaget
och anser att endera dopet eller anmälan renodlat bör föra med sig
kyrkotillhörighet, om en ändring över huvud taget skall genomföras.

Några remissinstanser anser att åldersgränsen för samtycke bör sänkas
till 12 respektive 14 år. Svenska kyrkans församlingsnämnd och Svenska
Kyrkans Unga ifrågasätter åldersgränsen 18 år för inträde genom
meddelande från vårdnadshavaren och föreslår att den sätts vid 15 år.

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med
regeringens.

Skälen för regeringens förslag: I dag gäller för den som är under 18
år och som inte automatiskt har blivit medlem i Svenska kyrkan att
barnet kan vinna inträde i kyrkan efter ansökan. Ansökan skall göras av
barnets vårdnadshavare. Om barnet fyllt 15 år, krävs samtycke från
barnet. Regler om detta finns i 10 och 12 §§ religionsfrihetslagen.

Kyrkomötets förslag i denna del ansluter således nära till vad som
gäller redan i dag.

I sammanhanget bör nämnas FN:s konvention om barnets rättigheter,
till vilken Sverige har anslutit sig (SÖ 1990:20 ). Enligt konventionens
artikel 14 skall konventionsstatema respektera barnets rätt till tankefrihet,
samvetsfrihet och religionsfrihet. Vidare skall konventionsstatema
respektera föräldrarnas eller vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter
att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge
barnet ledning då det utövar sin rätt. Denna bestämmelse kompletteras
av artikel 18, moment 4 i konventionen om medborgerliga och politiska
rättigheter (SÖ 1971:42). I denna artikel förpliktar sig konventionsstater-
na att respektera föräldrars frihet att tillförsäkra sina barn den religiösa
och moraliska uppfostran som står i överensstämmelse med föräldrarnas
egen övertygelse. Motsvarande bestämmelse finns också i artikel 2, första
tilläggsprotokollet till den europeiska konventionen om de mänskliga
rättigheterna (SÖ 1952:35).

De nu föreslagna reglerna ger föräldrarna respektive vårdnadshavama
sådana rättigheter som faller inom ramen för de uppgifter som föräldrar
tilläggs i de förut nämnda konventionerna. I sammanhanget är det också
viktigt att framhålla att förslaget innebär att inträde i kyrkan mellan
femton och arton års ålder bara kan ske med barnets samtycke.

Några remissinstanser har ansett att den nyss angivna åldersgränsen för
samtycke bör sänkas till tolv eller fjorton år. Regeringen anser för sin del
att den frågan bör kunna diskuteras. Regeringen har emellertid beslutat
tillkalla en särskild utredare för att se över samtliga åldersgränser som
gäller barn och ungdomar (dir. 1995:29). Det ligger inom ramen för
utredarens uppdrag att också överväga de nu aktuella åldersgränserna.
Tills vidare bör därför kyrkomötets förslag i denna del accepteras.                         18

Beträffande skälen i övrigt för kyrkomötets förslag i denna del och dess

förhållande till dopet som medlemsgrund kan hänvisas vad Centralstyrel- Prop. 1994/95:226
sen har anfört i sin skrivelse till kyrkomötet (CsSkr 1994:4 s. 24 f.) och
vad andra kyrkolagsutskottet har uttalat i sitt betänkande med anledning

av Centralstyrelsens skrivelse (2KL 1994:7 s. 6 f.).

5.4 Vuxna

Regeringens förslag: Den som har fyllt 18 år och vill inträda i
Svenska kyrkan i annat fall än genom dop skall efter skriftlig
anmälan tas upp i kyrkan, om han eller hon

1. är döpt i Svenska kyrkans ordning eller någon annan
evangelisk-luthersk kyrkas ordning,

2. är döpt i någon annan kristen kyrkas ordning och begär
undervisning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, eller

3. samtidigt med anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans
tro, bekännelse och lära som förberedelse för dop.

Kyrkotillhörighetsberedningens Förslag: Beredningens förslag
överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker
beredningens förslag. Kritik framförs dock på flera punkter. Sålunda
anser flera remissinstanser att en tidsgräns bör finnas för kyrkotill-
hörighet utan dop. Några är helt avvisande till att vuxna skall tas upp i
kyrkan utan dop. Vidare riktas kritik från flera remissinstanser med
anknytning till kyrkan mot utformningen av alternativen för vuxnas
inträde (se vidare CsSkr 1994:4 s. 26 f.).

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag i denna del överensstämmer
i sin helhet med regeringens.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 10 § religionsfrihetslagen skall
en vuxen person som vill vinna inträde i Svenska kyrkan ansöka om det.
Om sökanden visar att han är döpt i Svenska kyrkans ordning eller att
han tillhör något annat evangeliskt-lutherskt trossamfund, skall han eller
hon utan vidare prövning tas upp i kyrkan. Samma sak gäller om
sökanden har fått den undervisning i kyrkans lära, som med hänsyn till
sökandens ålder och övriga omständigheter bör krävas och sökanden
dessutom inför pastor avger en muntlig försäkran att ansökningen är
grundad på allvarliga religiösa skäl.

Kyrkomötets förslag ansluter delvis till den ordning som gäller i dag
för vuxnas inträde i Svenska kyrkan. En nyhet är att det i kyrkomötets
förslag ställs upp krav på skriftlig anmälan. Enligt regeringens mening
är detta en lämplig ordning. På så sätt garanteras att underlaget för
beslutet finns dokumenterat.

En annan formell nyhet gäller dem som tillhör något annat evangeliskt-
lutherskt trossamfund. I dag räcker det med tillhörigheten till ett sådant
trossamfund för att en vuxen person efter ansökan skall tas upp i kyrkan.
Kyrkomötets förslag innebär den formella ändringen att förutsättningen
i stället skall vara att personen är döpt i den ordning som gäller för en

19

annan evangelisk-luthersk kyrka. I sak torde förslaget inte innebära någon Prop. 1994/95:226
skillnad, eftersom övriga evangelisk-lutherska kyrkor har dopet som
medlemsgrund.

För andra än dem som är döpta i Svenska kyrkans ordning eller någon
annan evangelisk-luthersk kyrkas ordning och som vill träda in i kyrkan
skall enligt kyrkomötets förslag gälla helt nya regler. I dag gäller, som
nyss har redovisats, att sökanden skall ha fått den undervisning i kyrkans
lära, som med hänsyn till sökandens ålder och övriga omständigheter bör
krävas, och att sökanden avger en muntlig försäkran om att ansökan är
grundad på allvarliga religiösa skäl.

I förarbetena till de nuvarande bestämmelserna uttalade föredragande
statsrådet i denna del följande (prop. 1951:100 s. 150):

I fråga om måttet av den undervisning, som sökanden sålunda skall ha
erhållit för att hans ansökan om inträde skall kunna bifallas, måste
uppenbarligen hänsyn tagas till sökandens ålder och övriga omständig-
heter. Utgångspunkt för bedömandet bör vara den undervisning som
kyrkans medlemmar i allmänhet under motsvarande omständigheter
erhållit, och härvid böra självfallet icke för stränga krav ställas. Syftet
med bestämmelsen är nämligen endast att det skall finnas en möjlighet
att tillse att den som vuxit upp under inflytande av en annan religion
eller eljest under sådana förhållanden att han kommit att stå helt
främmande för kristendomen, innan han mottages, erhåller under-
visning om vad en anslutning till den kristna religionen, och då särskilt
till den evangelisk-lutherska formen därav, innebär. Vidare bör det
naturligtvis, såsom Sveriges yngre prästers förbund påpekat, finnas
möjlighet att tillfredsställa en önskan om inträde även för den som har
en bristfällig intellektuell utrustning och därför har svårigheter att
tillägna sig kyrkans lära. Detsamma gäller om minderårig, som ännu
icke kunnat få någon undervisning.

Beträffande den försäkran som sökanden bör avlägga ha vissa dom-
kapitel anmärkt att ordalagen icke endast böra tala om ett allvarligt
uppsåt, såsom kommittén föreslagit, utan också ha en innehållsmässig
bestämning. Det kan vara tveksamt, vilken formulering som härvid är
den bästa. Mot det förslag som nämnda domkapitel framställa kan
invändas att betydelsen därav måhända icke är så tillgängtig för
lekmannen. I anslutning till ett förslag som framställts av Västerås
domkapitel i yttrande över 1927 års betänkande har jag föredragit ett
uttryck som går ut på att ansökningen är grundad på allvarliga religiösa
skäl. Sökandens skäl för sin ansökan skola naturligtvis icke bedömas
av pastor. I sådant fall då inträde begäres för barn som ej fyllt 18 år
och står under annans vårdnad torde någon försäkran rörande allvaret
i uppsåtet icke böra krävas. Ett stadgande härom har upptagits i 10 §.

Kyrkomötets förslag innebär inget krav på att sökanden har fått under-
visning i Svenska kyrkans lära, utan i stället att sökanden begär sådan
undervisning. För det fäll sökanden inte redan är döpt i någon annan
kristen kyrkas ordning skall begäran om undervisning ske i avvaktan på
dop. Kyrkomötet ställer i sitt förslag inte heller upp något krav på
muntlig försäkran att ansökan är grundad på allvarliga religiösa skäl.

De föreslagna nya reglerna i denna del skall ses mot bakgrund av
kyrkomötets principiella ställningstagande att vägen in i Svenska kyrkan                  20

skall vara dopet, samtidigt som det skall finnas en möjlighet att tillhöra

kyrkan i avvaktan på dop.                                            Prop. 1994/95:226

Dopet är den normala förutsättningen för att tillhöra en kristen kyrka.
Som framhölls vid tillkomsten av religionsfrihetslagen är det felaktigt att
betrakta dopet enbart som en inträdesceremoni som hänför sig till ett
särskilt kyrkosamfund. Dopet har inte en sådan karaktär. Det upprepas
inte; varken när någon som har trätt ur kyrkan åter vill träda in, eller när
någon som redan har blivit döpt i ett annat kristet kyrkosamfund vill
träda in i Svenska kyrkan (jfr prop. 1951:100 s. 149).

Vid remissbehandlingen har kritik riktats mot att en vuxen skall kunna
tas upp i kyrkan i avvaktan på dop, om hon eller han begär undervisning.
Centralstyrelsen har här framhållit att undervisning inte bara skall
begäras utan även delges. Centralstyrelsen har vidare i denna del anfört
följande (CcSkr 1994:4 s. 28): ”Om undervisningen skall ha delgivits
före upptagandet finns inte lika stor anledning att acceptera en kyrkotill-
hörighet för vuxen i avvaktan på att dopet tas emot. Om bestämmelsen
ändras i den riktningen, uppstår dessutom teologiska svårigheter. En
sådan bestämmelse innebär ju principiellt sett att den som genomgått dop-
undervisning väljer att tillhöra kyrkan utan att ta emot dopet.” Kyrko-
mötet har för sin del inte uttryckt någon annan åsikt.

Regeringen kan för sin del konstatera att kyrkomötets förslag i prakti-
ken kan innebära att den som har fått dopundervisning kan välja att
kvarstå i kyrkan utan att ha tagit emot dopet. Sannolikheten för att så blir
fallet får emellertid anses som liten. Som Centralstyrelsen framhåller får
en begäran om undervisning som förberedelse för dop anses innebära att
personen i fråga uttrycker en önskan att träda i nådemedelsgemenskap
med kyrkan (CcSkr 1994:4 s. 28).

Kyrkomötets förslag i denna del är således motiverade utifrån principi-
ella teologiska skäl mot vilka regeringen inte har anledning att invända.
Mot denna bakgrund och då förslaget också är förenligt med regerings-
formens regler om religionsfrihet, bör det kunna genomföras.

5.5 Utträde ur kyrkan

Regeringens förslag: Den som tillhör Svenska kyrkan får utträda
ur kyrkan genom anmälan. Anmälan skall göras personligen hos
kyrkoherden eller enskilt genom en egenhändigt undertecknad
handling som bevittnats av två personer.

För barn under 18 år skall anmälan göras av barnets våidnadsha-
vare. Den som har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till utträdet.

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag
överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: De allra flesta remissinstanserna tillstyrker eller
har inga invändningar mot beredningens förslag. Ett par remissinstanser
har dock synpunkter på de föreslagna åldersgränserna för beslut eller
samtycke och vill sänka dem till 15 respektive 12 år.

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med

21

regeringens.                                                            Prop. 1994/95:226

Skälen för regeringens förslag: Regler om utträde ur Svenska kyrkan
finns i dag i 11 § religionsfrihetslagen. Om en medlem av Svenska
kyrkan inte längre vill tillhöra kyrkan, skall hon eller han göra anmälan
om utträde hos pastor i den församling där hon eller han är folkbokförd.
Anmälan skall göras personligen eller enskilt i en egenhändigt under-
tecknad och av två personer bevittnad handling.

Kyrkomötets förslag överensstämmer i sak med den ordning för utträde
som gäller i dag. Regeringen anser i likhet med de flesta remissinstan-
serna att förslaget bör godtas.

Beträffande frågan om vilka åldersgränser som skall gälla för beslut
och samtycke för barn under 18 år, kan hänvisas till vad som har sagts
i det föregående (avsnitt 5.3).

5.6 Beslut om kyrkotillhörighet

Regeringens förslag: Frågor om kyrkotillhörighet prövas av
kyrkoherden i den församling där den som ärendet rör är folkbok-
förd.

Kyrkoherden får förordna en annan präst i pastoratet att pröva
sådana frågor.

I fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige prövas ärendet
av Svenska kyrkans centralstyrelse.

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag
överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar
mot beredningens förslag.

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer i sin helhet
med regeringens.

Skälen för regeringens förslag: Enligt den ordning som gäller i dag
prövas frågor om medlemskap i Svenska kyrkan av pastor i den
församling där sökanden är folkbokförd. I fråga om den som inte är
folkbokförd i Sverige prövas frågorna av pastor i den församling inom
landet där sökanden vistas.

Begreppet pastor definieras i 16 § religionsfrihetslagen. Med pastor
avses i lagen kyrkoherde i en församling i Svenska kyrkan eller någon
annan präst som domkapitlet har förordnat att sköta de uppgifter som
pastor har enligt lagen. Domkapitlet får också förordna någon annan att
handlägga ärenden som pastor har enligt lagen. Regeringen får också
uppdra åt en svensk diplomatisk eller konsulär ämbetsman att handlägga
frågor som enligt religionsfrihetslagen ankommer på pastor.

Kyrkomötets förslag skiljer sig delvis från vad som gäller i dag.

Kyrkomötet använder inte begreppet pastor och möjligheten att delege-
ra pastors uppgifter till andra än präster slopas. Vidare övertar Svenska
kyrkans centralstyrelse uppgiften att pröva frågor om kyrkotillhörighet
i fråga om dem som inte är folkbokförda i Sverige.

22

Ansvaret när det gäller beslut om kyrkotillhörighet läggs enligt kyrko- Prop. 1994/95:226
mötets förslag uttryckligen på kyrkoherden i stället för på pastor. Som
skäl anförs att det är rimligt att huvudansvaret för hela pastoratet läggs
på kyrkoherden, eftersom de nya bestämmelserna förutsätter ett gemen-
samt pastoralt program. Om någon annan präst behöver anlitas for att
fullgöra uppgifterna, får kyrkoherden delegera till en annan präst i
pastoratet (CsSkr 1994:4 s. 29 f.).

Kyrkomötets förslag ansluter nära till vad som gäller i dag i fråga om
dem som är folkbokförda i Sverige. Enligt regeringens mening är det en
rimlig ordning att beslutanderätten i frågor om kyrkotillhörighet läggs på
kyrkoherden eller på den präst i pastoratet som kyrkoherden förordnar.
Detta i synnerhet som man inom Svenska kyrkan planerar ett offensivt
pastoralt program som skall festställas av biskopen och domkapitlet i
vaije stift med anledning av de föreslagna nya reglerna (jfr CsSkr 1994:4
s. 35 f.). I sammanhanget kan påpekas att kyrkoherden, liksom pastor för
närvarande, i sin beslutsfunktion när det gäller frågor om kyrkotillhörig-
het utgör en statlig förvaltningsmyndighet under regeringen.

Kyrkomötet föreslår att frågor om kyrkotillhörighet i fråga om dem
som inte är folkbokförda i Sverige skall prövas av Svenska kyrkans
centralstyrelse. Motsvarande uppgifter ankommer i dag på pastor i den
församling där den person som ansökan eller anmälan avser vistas eller
på svensk diplomat eller konsul som har fått regeringens förordnande.
Svenska kyrkans centralstyrelse är en central förvaltningsmyndighet inom
Svenska kyrkan och ansvarar i den egenskapen också för kyrkans
centrala medlemskapsregister. Det är därför naturligt och även en lämplig
ordning att Centralstyrelsen beslutar i dessa frågor.

Regeringen finner sammanfattningsvis att kyrkomötets förslag i dessa
delar bör genomföras.

5.7 Tidpunkten för inträde och utträde

Regeringens förslag: Kyrkotillhörigheten för den som blir
upptagen i Svenska kyrkan gäller från och med

1. dopdagen, eller

2. den dag då meddelande eller anmälan om upptagande kom in
till kyrkoherden.

Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag då anmälan
om utträde kom in till kyrkoherden.

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag
överensstämmer i huvudsak med regeringens. Enligt beredningens förslag
skall tidpunkten för inträde knytas till den dag då meddelande eller
anmälan kom in. Beredningen har således inte i sitt förslag angett till
vem anmälan skall ha kommit in.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar
mot förslaget.

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med

23

regeringens.                                                            Prop. 1994/95:226

Skälen för regeringens förslag: Medlemskapet i Svenska kyrkan för
med sig en rad rättsverkningar. Den som är medlem i Svenska kyrkan är
skyldig att betala föll församlingsskatt. Med medlemskapet följer också
rösträtt och valbarhet vid kyrkliga val.

Bortsett från reglerna om barn som vid födseln blir medlemmar i
Svenska kyrkan och evangelisk-lutherska trosbekännare som vid förvärv
av svenskt medborgarskap automatiskt blir medlemmar i kyrkan, saknas
uttryckliga regler i religionsfrihetslagen om tidpunkten för inträde
respektive utträde ur kyrkan. I avsaknad av uttryckliga regler om detta
får anses gälla att sökanden blir medlem respektive ”icke-medlem” när
ett lagakraftvunnet beslut i frågan föreligger. I allmänhet torde an-
sökningar om inträde respektive utträde bifållas. I dessa fåll finns inte
någon som kan överklaga beslutet. Det vinner därför laga kraft om-
edelbart.

Eftersom rättsverkningar är knutna till medlemskapet i Svenska kyrkan
är det enligt regeringens mening lämpligt att - såsom kyrkomötet har
föreslagit - tidpunkten för inträdet respektive utträdet uttryckligen
regleras. De nu föreslagna reglerna för kyrkotillhörighet bygger på dopet
och i vissa fåll meddelande eller anmälan, dvs. någon form av vilje-
yttring. Den som låter döpa sig eller anmäler sig för inträde eller utträde
kan förutsättas vilja träda in eller ut ur kyrkan omedelbart. Med hänsyn
till detta är det en rimlig utgångspunkt att rättsverkningarna av med-
lemskapet knyts till dagen för dopet eller dagen för meddelande eller
anmälan om inträde. Detsamma bör gälla för utträde. Detta förutsätter
naturligtvis att åtgärden också leder till beslut om inträde eller utträde,
dvs. att övriga krav också är uppfyllda.

Enligt kyrkomötets förslag skall kyrkotillhörigheten gälla eller upphöra
från och med den dag då anmälan kom in till kyrkoherden. Denna
ordning fungerar i fråga om dem som är folkbokförda i Sverige.
Beträffande andra skall anmälan göras till och prövas av Svenska kyrkans
centralstyrelse. Någon regel om när kyrkotillhöriget gäller eller upphör
att gälla i dessa fåll har inte antagits eller föreslagits av kyrkomötet. För
dessa fåll får i stället allmänna regler tillämpas, dvs. inträdet eller
utträdet kommer då att gälla från det att beslutet har vunnit laga kraft.

Det får i och för sig anses vara en brist att regleringen inte täcker
samtliga fåll av inträde och utträde. Enligt regeringens mening får denna
brist emellertid inte anses så allvarlig, eftersom det här är fråga om
personer som inte är folkbokförda i Sverige. De rättsverkningar som är
förenade med medlemskapet har inte någon omedelbar effekt på sådana
personer.

En ändring av den föreslagna bestämmelsen kräver kyrkomötets
samtycke. Det är enligt regeringens mening angeläget att förslaget till
nya tillhörighetsregler föreläggs riksdagen så snart som möjligt och före
kyrkomötets sammanträde i augusti 1995. Förslaget bör därför genom-
föras i det skick som det nu befinner sig, med inriktning på att senare
med kyrkomötets samtycke göra de smärre justeringar som föranleds av
den nu påpekade bristen.

24

5.8 Register över dem som tillhör Svenska kyrkan m.m.

Regeringens förslag: Svenska kyrkans centralstyrelse skall föra
register över alla som tillhör Svenska kyrkan.

Kyrkoherden skall genast meddela Svenska kyrkans centralstyrel-
se, när någon som är folkbokförd i församlingen har tagits upp i
eller trätt ut ur Svenska kyrkan.

Svenska kyrkans centralstyrelse skall lämna de uppgifter till
skatteförvaltningen som behövs för debitering och uppbörd av
församlingsskatt och framställning av rösdängder.

Någon lagstiftning om församlingsregister behövs inte.

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag
överensstämmer delvis med regeringens. Beredningen har därutöver
föreslagit att det av det centrala registret också skall framgå om den som
tillhör Svenska kyrkan är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan
kristen kyrkas ordning. Beredningen har vidare föreslagit att det av
kyrkoherdens underrättelse till Centralstyrelsen skall framgå om den som
har upptagits i Svenska kyrkan är döpt i Svenska kyrkans eller någon
annan kristen kyrkas ordning.

Remissinstanserna: Det fåtal remissinstanser som har uttalat sig i
frågan har inte haft några invändningar mot beredningens förslag.

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med
beredningens förslag. Kyrkomötet har dessutom begärt sådana ändringar
av gällande bestämmelser att det blir möjligt att i församlingsregistret få
en helhetsbild av en familj där någon tillhör Svenska kyrkan.

Skälen för regeringens förslag: Den 1 juli 1991 flyttades huvud-
mannaskapet för folkbokföringen över från Svenska kyrkan (pastorsämbe-
tena) till skatteförvaltningen. Uppgifter om medlemskap i Svenska kyrkan
registreras inte i folkbokföringens ADB-register. Lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister medger inte heller att så sker. Enligt vad som
uttalades i samband med genomförandet av folkbokföringsreformen bör
det vara en kyrklig angelägenhet att hålla register över medlemmarna,
även om skatteförvaltningen också behöver uppgifter om medlemmar i
Svenska kyrkan (prop. 1990/91:153 s. 127).

Genom ändringar i religionsfrihetslagen (SFS 1991:488) lades uppgiften
att föra ett register över medlemmarna i Svenska kyrkan på Svenska
kyrkans centralstyrelse. Samtidigt ålades pastor att underrätta Centralsty-
relsen om sina beslut om medlemskap och Centralstyrelsen att lämna de
uppgifter till skatteförvaltningen om medlemskap i Svenska kyrkan som
behövs för debitering och uppbörd av församlingsskatt och framställning
av röstlängder.

Denna ordning bör enligt regeringens mening behållas även med nya
regler för kyrkotillhörighet.

Kyrkomötet har föreslagit att det av lagen skall framgå att registret och
kyrkoherdens underrättelser skall innehålla uppgifter om dop i Svenska
kyrkans eller någon annan kristen kyrkas ordning. Några skäl för en
lagreglering i denna del har inte anförts.

Prop. 1994/95:226

25

Dopet är ett ämne där normgivningskompetensen med stöd av punkten Prop. 1994/95:226
10 övergångsbestämmelserna till regeringsformen har delegerats till
kyrkomötet. Kyrkomötet har också meddelat föreskrifter om register-
föring i kyrklig kungörelse (SKFS 1990:6) om dop- och konfirmations-
register av döpta respektive konfirmerade i Svenska kyrkans ordning. Ett
sådant register får också föras centralt med hjälp av ADB enligt
Datainspektionens föreskrifter (DIFS 1993:2) om ett förenklat ansök-
ningsförfarande för vissa personregister i Svenska kyrkans verksamhet.

Enligt regeringens mening bör det ankomma på kyrkomötet att också
i fortsättningen reglera frågan om dop och register över dop. I lagstift-
ningsärendet har inte kommit fram något förhållande eller någon
omständighet som motiverar en annan ordning. Kyrkomötets förslag i
denna del bör därför inte genomföras.

Kyrkomötet har hos regeringen begärt sådana ändringar av gällande
bestämmelser att det öppnas en möjlighet att i församlingsregistren få en
helhetsbild av en familj där någon tillhör Svenska kyrkan (2KL 1994:7
s. 9).

Inom Svenska kyrkan förbereder man ett offensivt pastoralt program
som inkluderar en uppsökande verksamhet med erbjudande av dop i
anslutning till nya regler för kyrkotillhörighet. För genomförande av ett
sådant program är det av grundläggande betydelse att familjen kan ses
som en enhet och att man kan få en helhetsbild av en familj i för-
samlingsregistret. Detta kan dock uppnås på annat sätt än genom
lagstiftningsåtgärder. Svenska kyrkans centralstyrelse har i december
1994 hos Datainspektionen begärt ändringar i de för Svenska kyrkan
gällande föreskrifterna om församlingsregister. Enligt vad regeringen har
inhämtat finns det goda förutsättningar för att kyrkomötets önskemål kan
komma att tillgodoses genom Datainspektionens föreskrifter. Det finns
därför inte skäl att nu överväga någon lagstiftningsåtgärd.

5.9 Meddelande om dop

Regeringens förslag: Den som har förrättat ett dop i Svenska
kyrkans ordning skall genast meddela detta till kyrkoherden i den
församling där den döpte är folkbokförd, om den döpte genom
dopet har blivit upptagen i kyrkan enligt 2 §.

I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i
Sverige skall meddelandet sändas till Svenska kyrkans centralstyrel-
se.

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningens förslag
överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Beredningen har
föreslagit att underrättelse skall ske i fråga om alla dop som förrättas i
Svenska kyrkans ordning.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar
mot beredningens förslag.

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med

26

regeringens på samma sätt som beredningens.                          Prop. 1994/95:226

Skälen för regeringens förslag: I det föregående har regeringen
föreslagit att Svenska kyrkans centralstyrelse även i fortsättningen skall
föra ett centralt register över dem som tillhör Svenska kyrkan. För att
Centralstyrelsen skall kunna hålla registret aktuellt har också föreslagits
att kyrkoherden skall underrätta Centralstyrelsen om vilka personer som
har tagits upp i respektive trätt ut ur Svenska kyrkan.

För att kunna fullgöra sin underrättelseskyldighet krävs att kyrkoherden
i den församling där personen i fråga är folkbokförd alltid får kunskap
om dem som blir upptagna i eller träder ut ur Svenska kyrkan. I de fäll
barn eller vuxna tas upp i kyrkan eller utträder efter meddelande eller
anmälan föreligger inga problem, eftersom meddelandet eller anmälan
alltid skall göras till kyrkoherden i den församling där barnet eller den
vuxne är folkbokförd.

Enligt förslaget skall som huvudregel för inträde i Svenska kyrkan gälla
att den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i kyrkan.
Något krav på att dopet skall förrättas av kyrkoherden i hemförsamlingen
ställs inte upp. För att denne skall få den nödvändiga kunskapen om vilka
som har tagits upp i kyrkan med stöd av huvudregeln om dop, bör det
införas en lagreglerad skyldighet för den som har förrättat ett sådant dop
att underrätta kyrkoherden om det medlemsgrundande dopet. I de fäll en
svensk medborgare, som har tagits upp i Svenska kyrkan genom dop,
inte är folkbokförd i Sverige bör i stället meddelandet ske direkt till
Centralstyrelsen.

Kyrkomötet har föreslagit att underrättelseskyldigheten skall avse alla
fäll av dop, således även när den döpte redan tillhör Svenska kyrkan.
Kyrkomötets förslag i denna del får ses som en följd av dess förslag att
i lag reglera registrering av dop i det centrala medlemsregistret.
Regeringen har i det föregående ansett att det även i fortsättningen bör
ankomma på kyrkomötet att inom ramen för sin normgivningskompetens
meddela föreskrifter om dop och register över dop (avsnitt 5.8). Som en
konsekvens av detta ställningstagande bör inte heller någon skyldighet att
lämna meddelanden om dop i andra fäll än när dopet leder till kyrkotill-
hörighet regleras i lag.

5.10 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: De nya reglerna för kyrkotillhörighet skall
träda i kraft den 1 januari 1996.

Den som vid utgången av år 1995 tillhör Svenska kyrkan tillhör
även i fortsättningen kyrkan så länge han eller hon inte har anmält
sitt utträde.

Nya valbarhetsregler för vissa ledamöter och ersättare i Kyrko-
fondens styrelse och Domkyrkorådet i Lund påverkar inte uppdra-
gen för dem som har valts till ett sådant uppdrag före ikraftträdan-
det.

27

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningen har föreslagit Prop. 1994/95:226
att de nya bestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari 1995.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna kommenterar inte den
föreslagna tiden för ikraftträdande. Några remissinstanser anser att de
nya bestämmelserna bör träda i kraft senare.

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer i sak med
regeringens förslag.

Skälen för regeringens förslag: De nya reglerna för kyrkotillhörighet
i Svenska kyrkan kräver förberedelser av praktisk och organisatorisk
natur, främst inom kyrkan själv. Enligt vad regeringen har inhämtat
pågår ett sådant förberedelsearbete. Sålunda håller ett pastoralt program
på att utarbetas samt informationsmaterial, utbildning och nya admini-
strativa rutiner att förberedas. Enligt regeringens bedömning bör de nya
medlemskapsbestämmelsema därför kunna genomföras till den 1 januari
1996, såsom kyrkomötet också har föreslagit.

De nya reglerna för kyrkotillhörighet innebär att ingen längre auto-
matiskt kommer att tillhöra Svenska kyrkan. För kyrkotillhörighet
kommer att krävas antingen dop i Svenska kyrkans ordning eller
anmälan. Det är uppenbart att dessa nya regler inte kommer att innebära
någon ändring i de förhållanden som är etablerade vid reglernas
ikraftträdande. De som tillhör Svenska kyrkan vid övergångstillfället
förblir medlemmar också därefter, även om de inte är döpta eller har
gjort anmälan om inträde. För att det inte skall råda någon tvekan om att
så är fallet bör det anges i en övergångsbestämmelse till de nya reglerna.

I lagrådsremissen (se bilaga 4) föreslog regeringen att övergångs-
bestämmelsen skulle utformas i enlighet med kyrkomötets förslag.
Lagrådet har dock för att undvika tvekan om tolkningen förordat en
annan utformning av bestämmelsen. Regeringen instämmer i vad
Lagrådet har anfört i denna del. Övergångsbestämmelsen bör således, i
enlighet med Lagrådets förslag, utformas så att där anges att den som
tillhör Svenska kyrkan vid utgången av år 1995 tillhör kyrkan även i fort-
sättningen så länge han eller hon inte har anmält sitt utträde.

Propositionens lagförslag innebär att kyrkotillhörighet införs som
valbarhetskrav för vissa ledamöter och ersättare i Domkyrkorådet i Lund
och Kyrkofondens styrelse (se avsnitt 8 Författningskommentar, 39 kap.
5 § och 42 kap. 7 §). I en övergångsbestämmelse bör slås fest att dessa
regler inte påverkar uppdragen för dem som valts före ikraftträdandet.
Om i något sådant fell det nya kravet inte är uppfyllt, innebär detta
således inte att uppdraget upphör.

6 Valbarhet och anställning

Regeringens bedömning: Något krav på att den som väljs till ett
kyrkligt förtroendeuppdrag eller anställs i vissa befattningar inom
Svenska kyrkan skall vara döpt bör inte införas nu.

28

Kyrkotillhörighetsberedningens förslag: Beredningen har föreslagit Prop. 1994/95:226
att den som väljs till ett kyrkligt förtroendeuppdrag skall vara döpt. Den
som före ikraftträdandet valts till ett kyrkligt förtroendeuppdrag utan att
vara döpt skall dock enligt förslaget även därefter kunna inneha ett sådant
uppdrag.

Remissinstanserna: En betydande majoritet av remissinstanserna
tillstyrker beredningens förslag. Detta gäller särskilt de inomkyrkliga
instanserna. Så tillstyrker exempelvis så gott som samtliga organ på
stiftsplanet. Stiftsfullmäktige i Västerås betonar att dopet är grundval för
ansvarstagandet i kyrkans demokratiska organ. Stiftsstyrelsen i Strängnäs
framhåller att det också är en trovärdighetsfråga i en kyrka som enligt sin
bekännelse har dopet som grund.

Några remissinstanser har dock principiella invändningar mot förslaget.
Bland dessa är Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, som
bl.a. menar att de föreslagna valbarhetsreglema leder till en tvångssitua-
tion och en gradering av de kyrkotillhöriga. Juridiska fakultetsstyrelsen
i Lund framför liknande synpunkter. Kammarkollegiet påpekar att
förslaget saknar motsvarighet i den borgerliga kommunallagstiftningen,
enligt vilken alla kommunmedlemmar som har fyllt 18 år både har
rösträtt och är valbara. Teologiska fakultetsnämnden i Uppsala anser att
dopet skall vara grund för såväl rösträtt som valbarhet.

Flera kyrkliga remissinstanser tar upp frågan om dopkrav även för
anställda i församlingsvårdande tjänst.

1994 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag överensstämmer med
beredningens förslag. Kyrkomötet betonar den teologiska och principiella
betydelsen av valbarhetsfrågan och framhåller att det inte finns något
teologiskt undantag från regeln att mandatet att företräda kyrkan ges
genom dopet.

Kyrkomötet har dessutom begärt sådana ändringar i kyrkolagen att det
för behörighet att anställas på en tjänst som organist eller som kantor
också skall krävas dop i Svenska kyrkan eller någon annan kyrkas
ordning. Vidare har kyrkomötet uttalat att samma krav bör gälla för
sekreteraren i Ansvarsnämnden för biskopar.

Skälen för regeringens bedömning: De frågor om dopet som
förutsättning för valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag och anställning
i vissa befattningar inom Svenska kyrkan som aktualiserats är i huvudsak
av principiell natur. Det stora flertalet förtroendevalda är redan döpta.
Detsamma gäller säkert för de kategorier av anställda som omfattas av
kyrkomötets begäran. Regeringen ser också detta som naturligt.

Det finns enligt regeringens mening skäl både för och emot förslaget
om att den som väljs till ett kyrkligt förtroendeuppdrag eller anställs i
vissa befattningar inom kyrkan skall vara döpt. Teologiska skäl som bl.a.
hänger samman med mandatet att företräda kyrkan och sambandet med
den föreslagna huvudregeln om dopet som grund för kyrkotillhörigheten
kan anföras för förslaget. Det har också en stark koppling till Svenska
kyrkans identitet. Mot förslaget talar bl.a. den i kommunala och andra
sammanhang tillämpade principen om samband mellan rösträtt och
valbarhet.                                                                                 29

Frågan om de framtida relationerna mellan staten och Svenska kyrkan

bereds för närvarande inom Civildepartementet. Inriktningen är att ett Prop. 1994/95:226
förslag på grundval av Kyrkoberedningens slutbetänkande (SOU 1994:42)
skall föreläggas 1995 års kyrkomöte. Om ett sådant förslag genomförs
innebär det att frågor om valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag och
behörighet att anställas i Svenska kyrkan blir inomkyrkliga angelägen-
heter.

Regeringen är, mot bakgrund av både frågans art och de förändringar

i ansvarsfördelningen mellan riksdag och kyrkomöte som kan förväntas,
inte beredd att nu lägga fram förslag i enlighet med kyrkomötets begäran.

7 Kostnadskonsekvenser

Regeringens bedömning: För Svenska kyrkan kommer nya
medlemskapsregler att föra med sig ökade kostnader i ett inled-
ningsskede när personal skall utbildas och nya rutiner införas.
Kostnaderna bör dock kunna bäras inom ramen för de resurser som
nu står till buds.

Skälen för regeringens bedömning: En viktig utgångspunkt för
kyrkomötets förslag om nya medlemskapsregler, som bygger på en aktiv
handling av dem som vill tillhöra kyrkan, är att kyrkan själv också blir
aktiv i en uppsökande verksamhet där dopet eller kyrkotillhörighet i
övrigt erbjuds, främst nyfödda barn till dem som redan tillhör Svenska
kyrkan. För detta ändamål utarbetas inom kyrkan för närvarande ett
offensivt pastoralt program.

Det pastorala programmet bör kunna genomföras inom ramen för den
verksamhet som kyrkan redan nu bedriver.

För kyrkans del kan en ny reglering av kyrkotillhörighet komma att
föra med sig att nya rutiner för aviseringar mellan olika kyrkliga organ
måste komma till stånd. De engångskostnader som därvid kan komma att
uppstå får antas vara förutsedda av kyrkan och bör kunna finansieras
inom ramen för tillgängliga resurser.

För statens del torde reformen inte kräva några ändrade aviserings-
rutiner eller merkostnader i övrigt.

8 Författningskommentar

8.1 Förslaget till lag om ändring i kyrkolagen

I enlighet med kyrkomötets förslag föreslår regeringen att de nya
reglerna om kyrkotillhörighet tas in i 3 kap. kyrkolagen. I dag innehåller
det kapitlet endast en paragraf som hänvisar till religionsfrihetslagen.
Kapitlet, som har rubriken ”Om medlemskap” utgör också lagens tredje
avdelning, som har rubriken ”Medlemskap i Svenska kyrkan”. Kyrko-

30

mötet har föreslagit att avdelningsrubriken ändras till ”Kyrkotillhörighet Prop. 1994/95:226
i Svenska kyrkan” och att kapitelrubriken ändras till ”Om kyrkotillhörig-
het”. Regeringen anser för sin del att kyrkomötets förslag i dessa delar
bör godtas med några smärre rent språkliga justeringar.

Flertalet av de bestämmelser i 3 kap. som regeringen nu föreslår har
närmare behandlats och kommenterats i det föregående. Det gäller
följande paragrafer:

1 § om vem som får tillhöra Svenska kyrkan (se avsnitt 5.1),

2 § om upptagande i kyrkan genom dop (se avsnitt 5.2),

3 § om barns upptagande i kyrkan (se avsnitt 5.3),

4 § om vuxnas upptagande i kyrkan (se avsnitt 5.4),

5 § om utträde ur kyrkan (se avsnitt 5.5),

6 § om beslut om kyrkotillhörighet (se avsnitt 5.6),

7 och 8 §§ om tidpunkten för inträde och utträde (se avsnitt 5.7),

9 § om register (se avsnitt 5.8),

10 § om meddelande om dop (se avsnitt 5.9),

11 § om meddelande om kyrkotillhörighet m.m. (se avsnitt 5.8),

13 § om Centralstyrelsens uppgiftsskyldighet (se avsnitt 5.8),
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna (se avsnitt 5.10).
Kyrkomötet har även föreslagit vissa andra ändringar i kyrkolagen med
anledning av att begreppet medlemskap byts ut mot tillhörighet. Vi anser
att dessa ändringar bör genomföras. Härigenom tillgodoses också i allt
väsentligt Lagrådets synpunkter i denna del. Det kyrkokommunala
medlemsbegreppet bör dock inte ändras. Detta gäller såväl territoriella
som icke-territoriella församlingar.

Beträffande lagförslaget i övrigt kan följande kommentarer lämnas.

3 kap. 12 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om att den som har tagits upp i eller
trätt ut ur Svenska kyrkan skall få ett skriftligt bevis om det. Någon
motsvarande regel finns inte i dag i religionsfrihetslagen. Däremot finns
en regel i 1 § förordningen (1991:751) om underrättelse om medlemskap
i Svenska kyrkan, om att den som har anmält utträde ur Svenska kyrkan
skall få bevis om sin anmälan.

Enligt 21 § förvaltningslagen (1986:223) skall en sökande, klagande
eller annan part underrättas om innehållet i det beslut varigenom
myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot
någon enskild. Parten behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart
obehövligt. Exempel på fall där det torde vara uppenbart obehövligt att
underrätta parten om myndighetens avgörande är rutinbeslut i icke
kontroversiella ärenden, såsom beslut om folkbokföring i enlighet med
de uppgifter som parten har lämnat (jfr Hellners m.fl., Nya förvaltnings-
lagen, tredje upplagan, 1991 s. 257).

Att bli upptagen i eller träda ut ur Svenska kyrkan har stor betydelse
för den enskilde. Den som berörs bör därför alltid få ett bevis om detta.
En regel med denna innebörd bör därför ges, som kyrkomötet också har
föreslagit. Regeln bör gälla i stället för reglerna om underrättelseskyldig-
het i 21 § förvaltningslagen (jfr 3 § förvaltningslagen).

3 kap. 14 §

Paragrafen motsvarar 19 § religionsfrihetslagen. I sak överensstämmer
den också med kyrkomötets förslag.

3 kap. 15 §

I sak motsvarar första stycket 15 § första stycket religionsfrihetslagen.
Det överenstämmer också med kyrkomötets förslag.

Andra och tredje styckena innebär att domkapitlets beslut i andra
instans och Svenska kyrkans centralstyrelses beslut i första instans skall
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, dvs. hos länsrätt. För
överklagande till kammarrätten skall krävas prövningstillstånd. Den
föreslagna överklagningsordningen ansluter till den reform om instans-
ordningen i allmän förvaltningsdomstol som riksdagen har godkänt
riktlinjerna för (prop. 1992/93:100 bil. 3, s. 24 f. och s. 93, bet.
1992/93:JuU24, rskr. 1992/93:289).

39 kap. 5 §

I paragrafen föreslås ett nytt tredje stycke. Det innebär att kyrkotillhörig-
het införs som valbarhetskrav för valda ledamöter och ersättare i
Domkyrkorådet i Lund. Förslaget överensstämmer i den delen med
kyrkomötets förslag. Förslaget från kyrkomötet om att dessutom införa
ett dopkrav för valbarhet bör inte genomföras nu (jfr avsnitt 6).

42 kap. 7 §

Paragrafen är ny och innebär att kyrkotillhörighet införs som ett
valbarhetskrav för de ledamöter och ersättare i Kyrkofondens styrelse
som utses av kyrkomötet. Förslaget överensstämmer i den delen med
kyrkomötets förslag. Förslaget från kyrkomötet om att dessutom införa
ett dopkrav för valbarhet bör inte genomföras nu (jfr avsnitt 6).

8.2 Förslaget till lag om ändring i religionsfrihetslagen

De nuvarande reglerna om medlemskap i Svenska kyrkan finns, som
förut har sagts, i 6-19 §§ religionsfrihetslagen. Dessa regler måste
upphävas samtidigt som de nya reglerna tas in i kyrkolagen. Kyrkomötet
har också för sin del antagit en sådan lagändring.

Kyrkomötet har vidare föreslagit en övergångsbestämmelse, enligt
vilken ärenden om medlemskap i Svenska kyrkan som vid utgången av
år 1995 har kommit in till kyrkoherden men ännu inte avgjorts skall
handläggas enligt äldre föreskrifter. Kyrkomötet har inte angivit några
skäl för den föreslagna övergångsbestämmelsen eller avsikten med den.
Kyrkomötets förslag innebär att en oförändrad handläggningsordning

Prop. 1994/95:226

32

skall gälla för sådana medlemskapsärenden som har kommit in till Prop. 1994/95:226
kyrkoherden (pastor) före ikraftträdandet. Det finns anledning att anta att
det kommer att finnas ytterst få, om ens några, oavgjorda ärenden hos
pastor vid övergångstillfället. Med hänsyn härtill och då pastor enligt
huvudregeln är kyrkoherden i församlingen saknas det enligt regeringens
mening skäl att föreskriva om en oförändrad handläggningsordning för
dessa fall. Regeringen avstår därför från att lägga fram förslag till en
sådan övergångsbestämmelse.

33

3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 226

Kyrkotillhörighetsberedningens lagförslag

Prop. 1994/95:226

Bilaga 1

Förslag 1: Bestämmelser i första avdelningen, 1 kap.
Kyrkolagen

FÖRSTA AVDELNINGEN

Inledning

1 kap. Lagens innehåll

1 § I denna lag finns föreskrifter om

- Svenska kyrkan som trossamfund (2 kap.),

- kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan (3 kap.),

Förslag 2: Bestämmelser i tredje avdelningen, 3 kap.
Kyrkolagen

TREDJE AVDELNINGEN

Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan

3 kap. Om kyrkotillhörighet

Inledande bestämmelser

1 § Svensk medborgare eller här i landet bosatt utlänning får tillhöra
Svenska kyrkan.

Svenska kyrkans centralstyrelse får dock medge att även annan person
får tillhöra Svenska kyrkan.

Upptagande genom dop

2 § Den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i Svenska
kyrkan.

Barns upptagande i kyrkan

3 § Ett barn under 18 år skall i annat fall än som avses i 2 § tas upp i
Svenska kyrkan efter meddelande från barnets vårdnadshavare. Om
barnet har fyllt 15 år, krävs dessutom att barnet självt har samtyckt till
det.

När ett barn har upptagits i Svenska kyrkan enligt första stycket, skall
pastor genast utfärda skriftlig bekräftelse om det.

34

Vuxnas upptagande i kyrkan

4 § Den som har fyllt 18 år och som i annat fall än som avses i 2 § vill
inträda i Svenska kyrkan skall efter skriftlig anmälan tas upp i Svenska
kyrkan, om han

1. är döpt i Svenska kyrkans eller annan evangelisk-luthersk kyrkas
ordning, eller

2. är döpt i någon annan kyrkas ordning och begär undervisning i
Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, eller

3. samtidigt med anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro,
bekännelse och lära som förberedelse för dop.

Utträde ur kyrkan

5 § Den som tillhör Svenska kyrkan får utträda ur kyrkan genom
anmälan. Anmälan skall göras personligen hos pastor eller genom
egenhändigt undertecknad handling som bevittnas av två personer.

För barn under 18 år skall anmälan göras av barnets vårdnadshavare.
Om barnet har fyllt 15 år, skall barnet självt ha samtyckt till utträdet.

Beslut om kyrkotillhörighet

6 § Ärenden om kyrkotillhörighet enligt detta kapitel prövas av pastor i
den forsamling där den som ärendet rör är folkbokförd.

I fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige prövas ärendet i
stället av Svenska kyrkans centralstyrelse

7 § Med pastor avses i detta kapitel kyrkoherde i en församling i Svenska
kyrkan eller någon annan präst som förordnats att fullgöra pastors
uppgifter.

8 § Kyrkotillhörigheten för den som blir upptagen i Svenska kyrkan
gäller från och med

1. dopdagen, i fåll som avses i 2 §, och

2. den dag som meddelande eller anmälan kom in, i fall som avses i 3
respektive 4 §.

9 § Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag som anmälan enligt
5 § kom in.

Underrättelser m.m.

10 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall föra register över dem som
tillhör Svenska kyrkan.

11 § Den som förrättar ett dop i Svenska kyrkans ordning skall genast
underrätta pastor i den församling där den döpte är folkbokförd om
dopet.

Prop. 1994/95:226

Bilaga 1

I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i Sverige Prop. 1994/95:226
skall underrättelsen i stället sändas till Svenska kyrkans centralstyrelse. Bilaga 1

12 § Pastor skall genast underrätta Svenska kyrkans centralstyrelse om
sina beslut enligt detta kapitel.

13 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall lämna de uppgifter till
skatteförvaltningen som behövs för debitering av församlingsskatt och
framställning av röstlängd.

Pastoratets ansvar

14 § Pastoratet skall tillhandahålla personal, kontorslokaler, inventarier,
material samt det som i övrigt behövs för att pastor skall kunna fullgöra
sina uppgifter enligt detta kapitel.

överklagande

15 § Pastors beslut enligt detta kapitel får överklagas hos domkapitlet.

Domkapitlets beslut får överklagas hos kammarrätten.

Svenska kyrkans centralstyrelses beslut enligt detta kapitel får
överklagas hos kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2. Den som vid lagens ikraftträdande tillhör Svenska kyrkan skall även
därefter anses tillhöra kyrkan så länge han uppfyller de krav för
tillhörighet till Svenska kyrkan som anges i 3 kap. 1 § och inte i
föreskriven ordning anmält sitt utträde.

Förslag 3: Bestämmelser i femte avdelningen, 12, 14 och
17 kap. Kyrkolagen

FEMTE AVDELNINGEN

Del lokala organisationen

12 kap. Förtroendevalda

Rösträtt

2 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller
ett direktvalt kyrkoråd i en församling har den som

1. är folkbokförd i församlingen

2. tillhör Svenska kyrkan, och

3. som har fyllt arton år senast på valdagen.

Den som inte är svensk medborgare har rösträtt bara om han har varit
folkbokförd i landet den 1 november de tre åren närmast före valåret.

36

Den som tillhör en icke-territoriell församling har inte rösträtt vid val Prop. 1994/95:226
av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd Bilaga 1
i en annan församling.

Vilbarhet

5 § Ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige i en församling,
ordföranden och vice ordföranden i kyrkostämma väljs bland dem som
har rösträtt enligt 2 § och är döpta i Svenska kyrkans eller någon annan
kyrkas ordning.

Detsamma gäller valet av ledamöter och ersättare i kyrkorådet och
övriga nämnder samt av revisorer och revisorsersättare. Den som har
fyllt 18 år senast på dagen för ett sådant val är dock valbar.

Till uppdrag som revisor och revisorsersättare får också väljas den som
inte är folkbokförd i församlingen. I en icke-territoriell församling gäller
detsamma den som inte tillhör församlingen.

Den som före den 1 januari 1995 valts till kyrkligt förtroendeuppdrag
utan att vara döpt i enlighet med första stycket får även efter detta datum
inneha sådant uppdrag.

14 kap. Kyrkostämma

Hur föreskrifterna om kyrkofullmäktige i församling m.m. tillämpas på
kyrkostämma

8 § I fråga om kyrkostämman tillämpas föreskrifterna i 12 kap. 2, 5, 12
och 13 §§ om förtroendevalda samt---------

17 kap. Kyrkorådet och övriga nämnder i församlingar

Hur kyrkvärdar, kassaförvaltare och elektorer utses

24 § Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland dem som är röstberättigade i
församlingen enligt 12 kap. 2 § och är döpta i Svenska kyrkans eller
någon annan kyrkas ordning. Minst en av kyrkvärdarna skall utses bland
ledamöterna och ersättarna i kyrkorådet.

Den som före den 1 januari 1995 valts till kyrkvärd utan att vara döpt
i enlighet med första stycket får även efter detta datum inneha sådant
uppdrag.

37

Förslag 4: Bestämmelser i sjätte avdelningen, 24-27 kap.
Kyrkolagen

SJÄTTE AVDELNINGEN

Den regionala organisationen

24 kap. Stiftsfullmäktige

Xhlbarhet

4 § Valbar till ledamot eller ersättare i stiftsfullmäktige är den som

1. är folkbokförd inom valkretsen,

2. tillhör Svenska kyrkan,

3. har fyllt 18 år senast på valdagen, och

4. är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan kyrkas ordning.

Den som tillhör en icke-territoriell församling är bara valbar i den
valkrets som den församlingen tillhör.

Den som före den 1 januari 1995 valts till kyrkligt förtroendeuppdrag
utan att vara döpt i enlighet med första stycket får även efter detta datum
inneha sådant uppdrag.

25 kap. Stiftsstyrelsen och övriga nämnder i stiftssamfälligheten

Xblbarhet

5 § Valbar till ledamot eller ersättare i stiftsstyrelsen är den som

1. är folkbokförd inom stiftet,

2. tillhör Svenska kyrkan,

3. som har fyllt 18 år senast på valdagen, och

4. är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan kyrkas ordning.

Den som före den 1 januari 1995 valts till kyrkligt förtroendeuppdrag
utan att vara döpt i enlighet med första stycket får även efter detta datum
inneha sådant uppdrag.

26. kap. Stiftssamfällighetens egendomsnämnd

\hlbarhet

3 § Valbar till ledamot eller ersättare i egendomsnämnden är den som är
folkbokförd i stiftet, tillhör Svenska kyrkan och är döpt i Svenska
kyrkans eller någon annan kyrkas ordning.

Den som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldra-
balken är dock inte valbar.

Prop. 1994/95:226

Bilaga 1

38

Den som före den 1 januari 1995 valts till kyrkligt förtroendeuppdrag
utan att vara döpt i enlighet med första stycket får även efter detta datum
inneha sådant uppdrag.

27 kap. Domkapitel m.m.

Sekreteraren i domkapitlet

Prop. 1994/95:226

Bilaga 1

7 § Behörigt att vara domkapitlets sekreterare är den som tillhör Svenska
kyrkan, är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan kyrkas ordning och
har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen.

Med svensk juristexamen----------med kunskapsprov.

Den som före den 1 januari 1995 utsetts till domkapitlets sekreterare
utan att vara döpt i enlighet med första stycket får även efter detta datum
inneha sådant uppdrag.

\idbarhet

9 § Valbar till prästledamot eller ersättare för denne i domkapitlet är den
som innehar en anställning som präst i ett pastorat inom stiftet eller i
stiftssamfälligheten.

Valbar till lekmannaledamot eller ersättare för denne i domkapitlet är
den som

1. är folkbokförd inom stiftet,

2. tillhör Svenska kyrkan,

3. har fyllt 18 år senast på valdagen, och

4. är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan kyrkas ordning.

Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans
uppdrag genast.

Den som före den 1 januari 1995 valts till kyrkligt förtroendeuppdrag
utan att vara döpt i enlighet med andra stycket får även efter detta datum
inneha sådant uppdrag.

39

Förslag 5: Bestämmelser i sjunde avdelningen, 29-31 kap.
Kyrkolagen

SJUNDE AVDELNINGEN

Den centrala organisationen

29 kap. Kyrkomötet

Grundläggande föreskrifter

Kyrkomötets sammansättning m.m.

1 § Kyrkomötet består av tvåhundrafemtioen ledmaöter. För ledamöterna
skall det finnas ersättare.

Bara den som tillhör Svenska kyrkan, har fyllt 18 år och är döpt i
Svenska kyrkans eller någon annan kyrkas ordning kan vara ledamot eller
ersättare för en ledamot.

Den som före den 1 januari 1995 valts till kyrkligt förtroendeuppdrag
utan att vara döpt i enlighet med första stycket får även efter detta datum
inneha sådant uppdrag.

30 kap. Svenska kyrkans centralstyrelse

\blbarhet

1 § Valbar till ledamot eller ersättare för ledamot i Svenska kyrkans
centralstyrelse är den som tillhör Svenska kyrkan, har fyllt 18 år senast
på dagen för valet och är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan
kyrkas ordning.

Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans
uppdrag genast.

Den som före den 1 januari 1995 valts till kyrkligt förtroendeuppdrag
utan att vara döpt i enlighet med första stycket får även efter detta datum
inneha sådant uppdrag.

31 kap. Kyrkomötets besvärsnämnd

Prop. 1994/95:226

Bilaga 1

Xhlbarhet

3 § Ledamöterna i Kyrkomötets besvärsnämnd och deras ersättare skall
tillhöra Svenska kyrkan och vara döpta i Svenska kyrkans eller någon
annan kyrkas ordning. De får inte vara underåriga eller ha förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans
uppdrag genast.

Den som före den 1 januari 1995 valts till kyrkligt förtroendeuppdrag
utan att vara döpt i enlighet med första stycket får även efter detta datum
inneha sådant uppdrag.

Förslag 6: Bestämmelser i elfte avdelningen, 46 kap.
Kyrkolagen

ELFTE AVDELNINGEN

De kyrkliga valen

Prop. 1994/95:226

Bilaga 1

46 kap. Val till kyrkomötet

\blbarhet

17 § Valbar till elektor eller ersättare för elektor är den som

1. är folkbokförd inom valdistriktet, eller, i fäll som avses i 16 §, inom
en församling som ingår i samfalligheten,

2. tillhör Svenska kyrkan,

3. har fyllt 18 år senast på valdagen, och

4. är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan kyrkas ordning.

Den som före den 1 januari 1995 valts till kyrkligt förtroendeuppdrag
utan att vara döpt i enlighet med första stycket får även efter detta datum
inneha sådant uppdrag.

41

Svenska kyrkans centralstyrelses lagförslag

Prop. 1994/95:226

Bilaga 2

1 Förslag till lag om ändring i tredje avdelningen i
kyrkolagen (1992:300)

Härigenom föreskrivs

dels att nuvarande tredje avdelningen i kyrkolagen (1992:300) skall
upphöra att gälla,

dels att det skall tas in en ny tredje avdelning av följande lydelse.

TREDJE AVDELNINGEN

Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan

3 kap. Om kyrkotillhörighet

Inledande bestämmelser

1 § Svensk medborgare eller här i landet bosatt utlänning får tillhöra
Svenska kyrkan.

Svenska kyrkans centralstyrelse får dock medge att även annan
person får tillhöra Svenska kyrkan.

Upptagande i kyrkan genom dop

2 § Den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i Svenska
kyrkan.

Barns upptagande i kyrkan

3 § Ett barn under 18 år skall i annat fäll än som avses i 2 § tas upp i
Svenska kyrkan efter meddelande från barnets vårdnadshavare. Den som
har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till det.

Vuxnas upptagande i kyrkan

4 § Den som har fyllt 18 år och som i annat fäll än som avses i 2 § vill
inträda i Svenska kyrkan skall efter skriftlig anmälan tas upp i Svenska
kyrkan, om han eller hon

1. är döpt i Svenska kyrkans eller annan evangelisk-luthersk kyrkas
ordning, eller

2. är döpt i någon annan kristen kyrkas ordning och begär under-
visning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, eller

3. samtidigt med anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro,
bekännelse och lära som förberedelse för dop.

42

Utträde ur kyrkan

5 § Den som tillhör Svenska kyrkan får utträda ur kyrkan genom
anmälan. Anmälan skall göras personligen hos kyrkoherden eller enskilt
genom egenhändigt undertecknad handling som bevittnas av två personer.

För barn under 18 år skall anmälan göras av barnets vårdnadshavare.
Den som har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till utträdet.

Beslut om kyrkotillhörighet

6 § Frågor om kyrkotillhörighet enligt detta kapitel prövas av kyrko-
herden i den församling där den som ärendet rör är folkbokförd.

Kyrkoherden får förordna annan präst i pastoratet att pröva sådana
frågor.

I fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige prövas ärendet i
stället av Svenska kyrkans centralstyrelse.

7 § Kyrkotillhörigheten för den som blir upptagen i Svenska kyrkan
gäller från och med

1. dopdagen eller

2. den dag som meddelande eller anmälan om upptagande kom in till
kyrkoherden.

8 § Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag som anmälan om
utträde kom in till kyrkoherden.

Underrättelser m.m.

9 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall föra register över dem som
tillhör Svenska kyrkan.

Av registret skall framgå om den som tillhör kyrkan är döpt i
Svenska kyrkans eller någon annan kristen kyrkas ordning.

10 § Den som förrättar ett dop i Svenska kyrkans ordning skall genast
underrätta kyrkoherden i den församling där den döpte är folkbokförd om
dopet.

I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i Sverige
skall underrättelsen i stället sändas till Svenska kyrkans centralstyrelse.

11 § Kyrkoherden skall genast utfärda skriftlig bekräftelse när någon
upptagits i Svenska kyrkan enligt 3 eller 4 § eller utträtt ur kyrkan.

Svenska kyrkans centralstyrelse skall utfärda sådan bekräftelse i fråga
om den som inte är folkbokförd i Sverige.

12 § Kyrkoherden skall genast underrätta Svenska kyrkans centralstyrelse
om sina beslut om kyrkotillhörighet.

Av underrättelsen skall framgå om den som har upptagits i Svenska

Prop. 1994/95:226

Bilaga 2

43

kyrkan är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan kristen kyrkas
ordning.

13 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall lämna de uppgifter till
skatteförvaltningen som behövs för debitering av församlingsskatt och
framställning av röstlängd.

Pastoratets ansvar

14 § Pastoratet skall tillhandahålla personal, kontorslokaler, inventarier,
material samt det som i övrigt behövs för att kyrkoherden skall kunna
fullgöra sina uppgifter.

överklagande

15 § Kyrkoherdens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos
domkapitlet.

Domkapitlets beslut får överklagas hos kammarrätten.

Svenska kyrkans centralstyrelses beslut enligt detta kapitel får
överklagas hos kammarrätten.

Prop. 1994/95:226

Bilaga 2

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Den som vid utgången av år 1995 tillhör Svenska kyrkan får
tillhöra kyrkan så länge han eller hon uppfyller kraven för tillhörighet i
Svenska kyrkan enligt 3 kap. 1 § och inte har anmält sitt utträde.

2 Förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen
(1951:680)

Härigenom föreskrivs i fråga om religionsfrihetslagen (1951:680)

dels att 6-19 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 6 och 13 §§ skall utgå.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Ärenden om medlemskap i Svenska kyrkan som vid utgången av
år 1995 har kommit in till kyrkoherden men ännu inte avgjorts handläggs
enligt äldre föreskrifter.

44

3 Förslag till övriga ändringar i kyrkolagen (1992:300)

Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkolagen (1992:300)

dels att i 6 kap. 1 §, 11 kap. 9, 10 och 12 §§, 13 kap. 2 §, 14 kap.
8 §, 15 kap. 1 och 9 §§, 43 kap. 3 och 8 §§, 45 kap. 5 och 9 §§, 46
kap. 6, 13 och 15 §§ ordet "kyrkomedlem" i olika böjningsformer skall
bytas mot "kyrkotillhörig" i motsvarande form

dels att nuvarande 42 kap. 7-28 §§ skall betecknas 42 kap. 8-29 §§,

dels att 1 kap. 1 §, 12 kap. 2 § och 5 §§, 17 kap. 24 §, 24 kap. 4 §,
25 kap. 5 §, 26 kap. 3 §, 27 kap. 7 och 9 §§, 29 kap. 1 §, 30 kap. 1 §,
31 kap. 3 §, 35 kap. 35 §, 39 kap. 5 §, 42 kap. 7 § och nya 14 § samt
46 kap. 17 § skall ha följande lydelse,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:226

Bilaga 2

1 kap.

1 §

I denna lag finns föreskrifter om

- Svenska kyrkan som trossamfund (2 kap.),

- medlemskap i Svenska kyrkan - kyrkotillhörighet i Svenska

(3 kap.),                               kyrkan (3 kap.),

- den kyrkliga indelningen (4-10 kap.),

- den lokala organisation (11-22 kap.),

- den regionala organisation (23-28 kap.),

- den centrala organisation (29-31 kap.),

- biskops- och prästtjänster (32-36 kap.),

- kyrkomusiken (37 kap.),

- den kyrkliga egendomen (38-42 kap.),

- de kyrkliga valen (43-47 kap.).

12 kap.

Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller ett
direktvalt kyrkoråd i en församling har den som

1. är folkbokförd i försam-          1. är folkbokförd i försam-

lingen

2. medlem av Svenska kyrkan,
och

lingen

2. tillhör Svenska kyrkan, och

3. som har fyllt arton år senast
på valdagen.

3. som har fyllt arton år senast
på valdagen.

Den som inte är svensk medborgare har rösträtt bara om han har varit

folkbokförd i landet den 1 november de tre åren närmast före valåret.

Den som är medlem i en icke-territoriell församling har inte rösträtt vid
val av ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige eller direktvalt
kyrkoråd i en annan församling.

45

Ledamöter och ersättare i
kyrkofullmäktige i en försam-
ling, ordföranden och vice ord-
föranden i kyrkostämma väljs
bland dem som har rösträtt enligt
2§.

Ledamöter och ersättare i kyr-
kofullmäktige i en församling,
ordföranden och vice ordföran-
den i kyrkostämma väljs bland
dem som har rösträtt enligt 2 §
och är döpta i Svenska kyrkans
eller någon annan kristen kyrkas
ordning.

Detsamma gäller valet av ledamöter och ersättare i kyrkorådet och
övriga nämnder samt av revisorer och revisorsersättare. Den som har
fyllt 18 år senast på dagen för ett sådant val är dock valbar.

Till uppdrag som revisor och revisorsersättare får också väljas den som
inte är folkbokförd i församlingen. I en icke-territoriell församling gäller
detsamma den som inte är medlem i församlingen.

17 kap.

24 §

Kyrkorådet väljer kyrkvärdar
bland dem som är röstberättigade
i församlingen enligt 12 kap. 2
§. Minst en av kyrkvärdarna
skall utses bland ledamöterna
och ersättarna i kyrkorådet.

Kyrkorådet väljer kyrkvärdar
bland dem som är röstberättigade
i församlingen enligt 12 kap. 2 §
och är döpta i Svenska kyrkans
eller någon annan kristen kyrkas
ordning. Minst en av kyrkvär-
darna skall utses bland ledamö-

Prop. 1994/95:226

Bilaga 2

terna och ersättarna i kyrkorådet.
Kyrkvärdarna utses for tre år räknat från och med den 1 januari året
efter det år då val av kyrkofullmäktige har förrättas i hela landet.

Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets
medelsförvaltning inte har ordnads på annat sätt.

24 kap.

Valbar till ledamot eller ersättare i stiftsfullmäktige är den som

1. är folkbokförd inom val-         1. är folkbokförd inom val-

kretsen,

2. medlem av Svenska kyrkan,
och

3. har fyllt 18 år senast på
valdagen.

kretsen,

2. tillhör Svenska kyrkan,

3. har fyllt 18 år senast på
valdagen, och

4. är döpt i Svenska kyrkans
eller någon annan kristen kyrkas
ordning.

Den som är medlem i en icke-territoriell församling är bara valbar i
den valkrets som den församlingen tillhör.

Valbar är dock inte

1. den som innehar en anställning som biskop eller biträdande biskop,

2. domprosten eller någon annan kyrkoherde som är biskopens ersättare
i stiftsstyrelsen,

3. den som är anställd hos stiftssamfälligheten och som på grund av
sina uppgifter har den ledande ställningen bland de anställda.

Prop. 1994/95:226

Bilaga 2

25 kap.

5 §

Valbar till ledamot eller ersättare i

1. är folkbokförd inom stiftet,

2. medlem av Svenska kyrkan,
och

3. som har fyllt 18 år senast på
valdagen.

Utöver de personer som avses i

stiftsstyrelsen är den som

1. är folkbokförd inom stiftet,

2. tillhör Svenska kyrkan,

3. har fyllt 18 år senast på
valdagen, och

4. är döpt i Svenska kyrkans
eller någon annan kristen kyrkas
ordning.

24 kap. 4 § andra stycket får inte

heller en anställd som förestår någon förvaltning som är underställd

stiftsstyrelsen väljas till ledamot eller ersättare.

26 kap.

Valbar till ledamot eller er-
sättare i egendomsnämnden är
den som är folkbokförd i stiftet
och som är medlem av Svenska
kyrkan.

Den som är underårig eller har
äldrabalken är dock inte valbar.

§

Valbar till ledamot eller ersät-
tare i egendomsnämnden är den
som är folkbokförd i stiftet, riZZ-
hör Svenska kyrkan och är döpt
i Svenska kyrkans eller någon
annan kristen kyrkas ordning.
förvaltare enligt 11 kap. 7 § för-

27 !
7

Behörig att vara domkapitlets
sekreterare är den som är med-
lem av Svenska kyrkan och har
avlagt juris kandidatexamen eller
juristexamen.

Med svensk kandidatexamen ocl

§

Behörig att vara domkapitlets
sekreterare är den som tillhör
Svenska kyrkan, är döpt i
Svenska kyrkans eller någon
annan kristen kyrkas ordning
och har avlagt juris kandidatexa-
men eller juristexamen.

i juristexamen jämställs fullbordad

juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark,
Finland, Island eller Norge. Om denna utbildning skulle vara mer än ett
år kortare än den svenska utbildningen skall sökanden genomgå en

kompletteringsutbildning som avslutas med kunskapsprov.

Valbar till prästledamot eller ersättare för denne i domkapitlet är den
som innehar en anställning som präst i ett pastorat inom stiftet eller i
stiftssamfälligheten.

Valbar till lekmannaledamot
eller ersättare för denne i dom-
kapitlet är

1. den som är folkbokförd
inom stiftet,

2. den som är medlem av
Svenska kyrkan, och

3. den som har fyllt 18 år
senast på valdagen.

Om en ledamot eller ersättare i
uppdrag genast.

Valbar till lekmannaledamot
eller ersättare för denne i dom-
kapitlet är den som

1. är folkbokförd inom stiftet,

2. tillhör Svenska kyrkan,

3. har fyllt 18 år senast på
valdagen, och

4. är döpt i Svenska kyrkans
eller någon annan kristen kyrkas
ordning.

längre är valbar, upphör hans

Prop. 1994/95:226

Bilaga 2

29 kap.

1 §

Kyrkomötet består av tvåhundrafemtioen ledamöter. För ledamöterna
skall det finnas ersättare.

Bara den som är medlem av
Svenska kyrkan och som har fyllt
18 år kan vara ledamot eller er-
sättare för en ledamot.

Bara den som tillhör Svenska
kyrkan, har fyllt 18 år och är
döpt i Svenska kyrkans eller
någon annan kristen kyrkas
ordning kan vara ledamot eller
ersättare för en ledamot.

30 kap
1 §

Valbar till ledamot eller er-
sättare för ledamot i Svenska
kyrkans centralstyrelse är den
som är medlem av Svenska kyr-
kan och som har fyllt 18 år se-
nast på dagen för valet.

Om en ledamot eller ersättare inte
uppdrag genast.

31 kap

Ledamöterna i Kyrkomötets
besvärsnämnd och deras ersättare
skall vara medlemmar av Svens-
ka kyrkan. De får inte vara
underåriga eller ha förvaltare
enligt 11 kap. 7 § föräldrabal-
ken.

Valbar till ledamot eller ersät-
tare för ledamot i Svenska kyr-
kans centralstyrelse är den som
tillhör Svenska kyrkan, har fyllt
18 år senast på dagen för valet
och är döpt i Svenska kyrkans
eller någon annan kristen kyrkas
ordning.

längre är valbar, upphör hans

48

Ledamöterna i Kyrkomötets
besvärsnämnd och deras ersättare
skall tillhöra Svenska kyrkan och
vara döpta i Svenska kyrkans
eller någon annan kristen kyrkas
ordning. De får inte vara under-
åriga eller ha förvaltare enligt 11
kap. 7 § föräldrabalken.

Om en ledamot eller ersättare inte längre är valbar, upphör hans Prop. 1994/95:226
uppdrag genast.                                                        Bilaga 2

35 kap.

35 §

Ansvarsnämnden för biskopar består av fem ledamöter.

Ledamöterna skall vara med-
lemmar av Svenska kyrkan. Ord-
föranden skall vara eller ha varit
ordinarie domare. Av de övriga
ledamöterna skall en vara bis-
kop. De återstående tre ledamö-
terna skall vara lekmän som är
förtrogna med det kyrkliga för-
samlingslivet.

Närmare föreskrifter om nämi
meddelas av regeringen.

Ledamöterna skall tillhöra
Svenska kyrkan och vara döpta
i Svenska kyrkans eller någon
annan kristen kyrkas ordning.
Ordföranden skall vara eller ha
varit ordinarie domare. Av de
övriga ledamöterna skall en vara
biskop. De återstående tre
ledamöterna skall vara lekmän
som är förtrogna med det
kyrkliga församlingslivet,
sammansättning och verksamhet

39 kap.

Domkyrkorådet i Lund består av följande ledamöter:

1. biskopen som ordförande,

2. domprosten,

3. en lekman vald av kyrkorådet i domkyrkoförsamlingen,

4. två ledamöter valda av stiftsfullmäktige.

De valda ledamöterna och
deras ersättare skall tillhöra
Svenska kyrkan och vara döpta
i Svenska kyrkans eller någon
annan kristen kyrkas ordning.

För de valda ledamöterna skall det finnas lika många ersättare. De
utses på samma sätt som ledamöterna.

Om de ersättare som utses av stiftsfullmäktige inte väljs proportionellt,
skall det vid valet också bestämmas i vilken ordning som de skall
tjänstgöra.

42 kap.

De av kyrkomötet utsedda
ledamöterna och deras ersättare
skall tillhöra Svenska kyrkan och
vara döpta i Svenska kyrkans
eller någon annan kristen kyrkas
ordning.

49

4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 226

14 §

Pastoraten skall varje år betala allmän kyrkoavgift till kyrkofonden.
Avgiften beräknas på skatteunderlaget och är 16 öre per skattekrona.

Prop. 1994/95:226

Bilaga 2

Vid beräkningen av den all-
männa kyrkoavgiften skall det
antal skattekronor som hänför
sig till personer som inte är
medlemmar av Svenska kyrkan
minskas med 75 procent.

Vid beräkningen av den all-
männa kyrkoavgiften skall det
antal skattekronor som hänför
sig till personer som inte tillhör
Svenska kyrkan minskas med 75
procent.

46 kap.

17 §

Valbar till elektor eller ersättare för elektor är den som

1. är folkbokförd inom val-
distriktet, eller, i fall som avses
i 16 §, inom en församling som
ingår i samfalligheten,

2. är medlem av Svenska kyr-
kan, och

3. har fyllt 18 år senast på
valdagen.

1. är folkbokförd inom val-
distriktet, eller, i fall som avses
i 16 §, inom en församling som
ingår i samfalligheten,

2. tillhör Svenska kyrkan,

3. har fyllt 18 år senast på
valdagen, och

4. är döpt i Svenska kyrkans
eller någon annan kristen kyrkas
ordning.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Den som vid utgången av år 1995 inte är döpt i Svenska kyrkans
eller någon annan kristen kyrkas ordning och som har valts till ett
uppdrag som anges i denna lag skall i fråga om valbarheten till uppdraget
eller något annat sådant uppdrag tillämpas äldre föreskrifter.

50

Lagförslag antagna av 1994 års kyrkomöte

Prop. 1994/95:226

Bilaga 3

1 Förslag till

Lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)

Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkolagen (1992:300)
dels att nuvarande tredje avdelningen skall upphöra att gälla,
dels att det skall tas in en ny tredje avdelning av följande lydelse.

TREDJE AVDELNINGEN

Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan

3 kap. Om kyrkotillhörighet

Inledande bestämmelser

1 § Svensk medborgare eller här i landet bosatt utländsk medborgare får
tillhöra Svenska kyrkan.

Svenska kyrkans centralstyrelse får medge att även annan person får
tillhöra Svenska kyrkan.

Upptagande i kyrkan genom dop

2 § Den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i Svenska
kyrkan.

Barns upptagande i kyrkan

3 § Ett barn under 18 år skall i annat fall än som avses i 2 § tas upp i
Svenska kyrkan efter meddelande från barnets vårdnadshavare. Den som
har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till det.

Vuxnas upptagande i kyrkan

4 § Den som har fyllt 18 år och som i annat fall än som avses i 2 § vill
inträda i Svenska kyrkan skall efter skriftlig anmälan tas upp i Svenska
kyrkan, om han eller hon

1. är döpt i Svenska kyrkans eller annan evangelisk-luthersk kyrkas
ordning, eller

2. är döpt i någon annan kristen kyrkas ordning och begär under-
visning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, eller

3. samtidigt med anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro,
bekännelse och lära som förberedelse för dop.

51

Utträde ur kyrkan

5 § Den som tillhör Svenska kyrkan får utträda ur kyrkan genom
anmälan. Anmälan skall göras personligen hos kyrkoherden eller enskilt
genom egenhändigt undertecknad handling som bevittnas av två personer.

För barn under 18 år skall anmälan göras av barnets vårdnadshavare.
Den som har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till utträdet.

Beslut om kyrkotillhörighet

6 § Frågor om kyrkotillhörighet enligt detta kapitel prövas av kyrko-
herden i den församling där den som ärendet rör är folkbokförd.

Kyrkoherden får förordna annan präst i pastoratet att pröva sådana
frågor.

I fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige prövas ärendet i
stället av Svenska kyrkans centralstyrelse.

7 § Kyrkotillhörigheten för den som blir upptagen i Svenska kyrkan
gäller från och med

1. dopdagen, eller

2. den dag som meddelande eller anmälan om upptagande kom in till
kyrkoherden.

8 § Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag som anmälan om
utträde kom in till kyrkoherden.

Underrättelser m.m.

9 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall föra register över dem som
tillhör Svenska kyrkan.

Av registret skall framgå om den som tillhör kyrkan är döpt i Svenska
kyrkans eller någon annan kristen kyrkas ordning.

10 § Den som förrättar ett dop i Svenska kyrkans ordning skall genast
underrätta kyrkoherden i den församling där den döpte är folkbokförd om
dopet.

I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i Sverige
skall underrättelsen i stället sändas till Svenska kyrkans centralstyrelse.

11 § Kyrkoherden skall genast utfärda skriftlig bekräftelse när någon
upptagits i Svenska kyrkan enligt 3 eller 4 § eller utträtt ur kyrkan.

Svenska kyrkans centralstyrelse skall utfärda sådan bekräftelse i fråga
om den som inte är folkbokförd i Sverige.

12 § Kyrkoherden skall genast underrätta Svenska kyrkans centralstyrelse
om sina beslut om kyrkotillhörighet.

Av underrättelsen skall framgå om den som har upptagits i Svenska

Prop. 1994/95:226

Bilaga 3

52

kyrkan är döpt i Svenska kyrkans eller någon annan kristen kyrkas
ordning.

13 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall lämna de uppgifter till
skatteförvaltningen som behövs för debitering av församlingsskatt och
framställning av röstlängd.

Pastoratets ansvar

14 § Pastoratet skall tillhandahålla personal, kontorslokaler, inventarier,
material samt det som i övrigt behövs för att kyrkoherden skall kunna
fullgöra sina uppgifter.

överklagande

15 § Kyrkoherdens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos
domkapitlet.

Domkapitlets beslut får överklagas hos kammarrätten.

Svenska kyrkans centralstyrelses beslut enligt detta kapitel får
överklagas hos kammarrätten.

Prop. 1994/95:226

Bilaga 3

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Den som vid utgången av år 1995 tillhör Svenska kyrkan får tillhöra
kyrkan så länge han eller hon uppfyller kraven för tillhörighet i Svenska
kyrkan enligt 3 kap. 1 § och inte har anmält sitt utträde.

53

2 Förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen
(1951:680)

Härigenom föreskrivs i fråga om religionsfrihetslagen (1951:680)
dels att 6-19 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 6 och 13 §§ skall utgå.

Prop. 1994/95:226

Bilaga 3

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Ärenden om medlemskap i Svenska kyrkan som vid utgången av år
1995 har kommit in till kyrkoherden men ännu inte avgjorts handläggs
enligt äldre föreskrifter.

54

Lagrådsremissens lagförslag

Prop. 1994/95:226

Bilaga 4

1 Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)

Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkolagen (1992:300)
dels att nuvarande tredje avdelningen skall upphöra att gälla,
dels att i 1 kap. 1 § ordet "medlemskap" skall bytas ut mot "kyrko-
tillhörighet" ,

dels att det i lagen skall införas en ny tredje avdelning av följande
lydelse.

TREDJE AVDELNINGEN

Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan

3 kap. Om kyrkotillhörighet

Inledande bestämmelser

1 § Svensk medborgare eller här i landet bosatt utländsk medborgare får
tillhöra Svenska kyrkan.

Svenska kyrkans centralstyrelse får medge att även annan person får
tillhöra Svenska kyrkan.

Upptagande i kyrkan genom dop

2 § Den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i Svenska
kyrkan.

Barns upptagande i kyrkan

3 § Ett barn under 18 år skall i annat fåll än som avses i 2 § tas upp i
Svenska kyrkan efter meddelande från barnets vårdnadshavare. Den som
har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till det.

Vuxnas upptagande i kyrkan

4 § Den som har fyllt 18 år och som i annat fall än som avses i 2 § vill
inträda i Svenska kyrkan skall efter skriftlig anmälan tas upp i Svenska
kyrkan, om han eller hon

1. är döpt i Svenska kyrkans eller annan evangelisk-luthersk kyrkas
ordning, eller

2. är döpt i någon annan kristen kyrkas ordning och begär under-
visning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, eller

3. samtidigt med anmälan begär undervisning i Svenska kyrkans tro,
bekännelse och lära som förberedelse för dop.

55

5 § Den som tillhör Svenska kyrkan får utträda ur kyrkan genom
anmälan. Anmälan skall göras personligen hos kyrkoherden eller enskilt
genom egenhändigt undertecknad handling som bevittnas av två personer.

För barn under 18 år skall anmälan göras av barnets vårdnadshavare.
Den som har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till utträdet.

Beslut om kyrkotillhörighet

6 § Frågor om kyrkotillhörighet enligt detta kapitel prövas av kyrkoher-
den i den församling där den som ärendet rör är folkbokförd.

Kyrkoherden får förordna en annan präst i pastoratet att pröva sådana
frågor.

I fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige prövas ärendet i
stället av Svenska kyrkans centralstyrelse.

7 § Kyrkotillhörigheten för den som blir upptagen i Svenska kyrkan
gäller från och med

1. dopdagen, eller

2. den dag som meddelande eller anmälan om upptagande kom in till
kyrkoherden.

8 § Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag som anmälan om
utträde kom in till kyrkoherden.

Register

9 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall föra register över alla som
tillhör Svenska kyrkan.

Information om dop

10 § Den som har förrättat ett dop i Svenska kyrkans ordning skall
genast meddela detta till kyrkoherden i den församling där den döpte är
folkbokförd, om den döpte genom dopet har blivit upptagen i kyrkan
enligt 2 §.

I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i Sverige
skall meddelandet i stället sändas till Svenska kyrkans centralstyrelse.

Information om kyrkotillhörighet m.m.

11 § Kyrkoherden skall genast meddela Svenska kyrkans centralstyrelse,
när någon som är folkbokförd i församlingen har tagits upp i eller trätt
ut ur Svenska kyrkan.

Prop. 1994/95:226

Bilaga 4

12 § Den som har tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan skall
genast få ett skriftligt bevis om det.

56

13 § Svenska kyrkans centralstyrelse skall lämna de uppgifter till
skatteförvaltningen som behövs för debitering och uppbörd av för-
samlingsskatt och framställning av röstlängder.

Pastoratens ansvar

14 § Pastoratet skall hålla med personal, kontorslokaler, inventarier,
material och det som kyrkoherden i övrigt behöver för att kunna fullgöra
sina uppgifter enligt detta kapitel.

överklagande

15 § Kyrkoherdens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos
domkapitlet.

Domkapitlets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Detsamma gäller Svenska kyrkans centralstyrelses beslut enligt detta
kapitel.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

2. Den som vid utgången av år 1995 tillhör Svenska kyrkan får tillhöra
kyrkan så länge han eller hon uppfyller kraven för tillhörighet i Svenska
kyrkan enligt 3 kap. 1 § och inte har anmält sitt utträde.

Prop. 1994/95:226

Bilaga 4

57

2 Förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen
(1951:680)

Härigenom föreskrivs i fråga om religionsfrihetslagen (1951:680)
dels att 6-19 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 6 och 13 §§ skall utgå.

Prop. 1994/95:226

Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

58

Lagrådets yttrande

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-04-07

Prop. 1994/95:226

Bilaga 5

Närvarande: justitierådet Torkel Gregow, justitierådet Lars Ä. Beckman,
regeringsrådet Sigvard Holstad.

Enligt en lagrådsremiss den 23 mars 1995 (Civildepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i kyrkolagen (1992:300),

2. lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av expeditions- och rättschefen
Ingvar Paulsson.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i kyrkolagen

I fråga om 1 kap. 1 § föreslås den ändringen att ordet "medlemskap” i
Svenska kyrkan byts ut mot "kyrkotillhörighet" i Svenska kyrkan. I den
nya tredje avdelningen i lagen föreslås samma begreppsförändring. I
bestämmelserna där har man dessutom valt att inte använda begreppet
"medlem av Svenska kyrkan" som idag förekommer bl.a. i religions-
frihetslagen. Skälen för dessa terminologiska förändringar har redovisats
i remissen.

Lagrådet har för sin del ingen erinran mot vad som föreslås i nu nämnda
hänseenden. Lagrådet vill emellertid erinra om att begreppen "medlem
av Svenska kyrkan" och "medlem i en icke-territoriell församling" idag
förekommer i 2 kap. 12 § kyrkolagen. Vidare förekommer ordet
"kyrkomedlemmar" i flera bestämmelser i lagen. Mot den bakgrunden
förutsätter Lagrådet att det under det fortsatta lagstiftningsarbetet
övervägs vilka ytterligare terminologiska ändringar av det slag som
föreslås i remissen som kan behöva göras i kyrkolagen och andra
författningar.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

I lagrådsremissen föreslås en övergångsbestämmelse av innehåll att den
som vid utgången av år 1995 tillhör Svenska kyrkan får tillhöra kyrkan
så länge han eller hon uppfyller kraven för tillhörighet i Svenska kyrkan
enligt 3 kap. 1 § och inte har anmält sitt utträde. Av motiveringen
framgår att syftet med bestämmelsen är att det skall slås fäst att den som
tillhör Svenska kyrkan vid ikraftträdandet av de nya bestämmelserna
förblir medlem också därefter. Som bestämmelsen utformats, nämligen
att en sådan person "får tillhöra kyrkan", kan det dock uppstå tvekan om

59

hur bestämmelsen skall tolkas. Orden "får tillhöra" bör därför bytas ut
mot "tillhör även i fortsättningen".

I kyrkolagen finns inga bestämmelser om att den som tillhör Svenska
kyrkan kan uteslutas ur kyrkan. Kyrkomedlem lämnar kyrkan endast
genom att anmäla sitt utträde. Det finns därför inget behov att i över-
gångsbestämmelsen ha en hänvisning till att kraven för tillhörighet i
Svenska kyrkan skall vara uppfyllda. Hänvisningen bör därför - för
undvikande av missförstånd - utgå.

Mot bakgrund av det anförda anser Lagrådet att övergångsbestämmelsen
i punkt 2 bör ges följande lydelse:

"Den som vid utgången av år 1995 tillhör Svenska kyrkan tillhör även i
fortsättningen kyrkan så länge han eller hon inte har anmält sitt utträde."

Förslaget till lag om ändring i religionsfrihetslagen

Förslaget lämnas utan erinran.

Prop. 1994/95:226

Bilaga 5

60

CIVILDEPARTEMENTET

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 maj 1995

Prop. 1994/95:226

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden
Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström,
Persson, Tham, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,
Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Ulvskog

Regeringen beslutar proposition 1994/95:226 Kyrkotillhörighet i
Svenska kyrkan.

61

gotab 48498, Stockholm 1995