Prop.
1994/95:219
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 18 april 1995
Mona Sahlin
Göran Persson
(Finansdepartementet)
Regeringen föreslår att det för merparten av de bostadslån som är
finansierade över statsbudgeten genom lag införs regler som medför att
räntesättningen marknadsanpassas. Detta föreslås ske genom en ändring
i lagen (1989:567) om ändrade villkor för vissa statliga bostadslån m.m.
Vidare föreslås att samtliga statliga bostadslån överlåts till ett särskilt
statligt bolag samt att Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB
omstruktureras. Lån som riskerar att generera kreditförluster och som är
finansierade av SBAB men beviljade inom ramen för det statliga regelsys-
temet överlåts till det särskilda bolaget i utbyte mot de bostadslån som
bolaget övertar från staten där risken för kreditförluster bedöms som låg.
Det särskilda bolagets huvuduppgift skall vara att för staten på bästa sätt
förvalta och avveckla de statliga bostadslån som bolaget övertar.
Regeringen föreslår även att det särskilda bolaget ges rätt att fatta
beslut i frågor om förvaltningen av statligt reglerade bostadslån.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 219
Prop. 1994/95:219
1 Förslag till riksdagsbeslut.................... 4
2 Lagtext............................... 5
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:567) om
ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån,
m.m.............................. 5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:336) om rätt
för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att
besluta i frågor om förvaltning av statligt reglerade
lån för bostadsändamål m.m............... 9
2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100) ......................... 10
3 Ärendet och dess beredning................... 12
4 Bakgrund.............................. 13
5 Räntebestämning för statligt beslutade bostadslån...... 15
5.1 Räntebestämning för statligt finansierade
bostadslån m.m....................... 15
5.2 Räntebestämning för statliga lån finansierade
av SBAB........................... 17
6 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB........ 18
6.1 Allmänt ........................... 18
6.2 Ekonomisk ställning............ 19
6.3 Kreditförlusternas utveckling............... 19
7 Enhetliga regler för räntesättning och förtida
återbetalning m.m........................ 20
7.1 Allmänna utgångspunkter................. 20
7.2 Ändrade principer för räntesättning m.m........ 21
7.3 Enhetlig finansiering av statliga bostadslån m.m. . . 26
7.4 Rätt att fatta beslut i vissa lånefrågor.......... 28
8 Ikraftträdande m.m........................ 29
9 Statsfmansiella konsekvenser.................. 30
10 Författningskommentarer .................... 30
10.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:567)
om ändrade betalningsvillkor för vissa
bostadslån m.m....................... 31
10.2 Övriga lagförslag...................... 32
Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag................ 33 Prop. 1994/95:219
Bilaga 2 Lagrådets yttrande ..................... 40
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 18 april 1995 ........................... 46
Prop. 1994/95:219
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:567) om
ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m.,
2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:336) om
rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i
frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för bostadsändamål,
m.m.,
3. antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100),
4. bemyndigar regeringen att utifrån angivna riktlinjer överlåta
samtliga statligt finansierade bostadslån till ett särskilt statligt ägt
bolag,
5. bemyndigar regeringen att besluta om lån och statlig garanti till det
särskilda bolaget för att garantera finansiering och kapitalbas
(avsnitt 7.3),
6. godkänner riktlinjerna för en omstrukturering av Statens Bostads-
finansieringsaktiebolag, SBAB (avsnitt 7.3),
7. medger att sjunde huvudtitelns förslagsanslag Åtgärder för att
stärka det finansiella systemet belastas med dels eventuella
infrianden av det utställda garantiåtagandet för det särskilda
kreditmarknadsbolaget, dels de statliga utgifter som är hänförliga
till rekonstruktionen av SBAB m.m. (avsnitt 7.3).
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1994/95:219
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:567) om ändrade be-
talningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m.
dels att 1 a och 3 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 b och 4 §§, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
1 a
Denna lag gäller också bostadslån
som Statens Bostadsfinansierings-
aktiebolag, SBAB, har betalat ut
före den 1 juli 1988.
Föreslagen lydelse
§'
Denna lag gäller också de statliga
bostadslån som Statens Bostads-
finansieringsaktiebolag, SBAB har
betalat ut.
I b §
Denna lag gäller också låneförbin-
delser som avser statligt lån be-
viljat enligt
1. kungörelsen (1962:538) om för-
bättringslån i de fall som anges i
II § tredje stycket och 13 § andra
stycket i kungörelsen,
2. kungörelsen (1966:173) om stats-
bidrag och lån till barnstugor om
lånet är beviljat efter utgången av
år 1967,
3. bostadslånekungörelsen
(1967:552) till den del 30 § första
stycket kungörelsen tillämpas på
lånet och lån eller lånedel som
avses i punkt 5 första stycket över-
gångsbestämmelserna till nämnda
kungörelse samt lån eller lånedel
varpå ränta till följd av punkt 7
samma övergångsbestämmelser
utgår enligt 30 § första stycket
kungörelsen,
1 Senaste lydelse 1991:1037.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:219
4. räntelånekungörelsen
(1967:553),
5. kungörelsen (1972:760) om lån
avseende kostnader för outhyrda
lägenheter samt förskott på sådant
lån,
6. kungörelsen (1973:400) om
statligt stöd till allmänna samlings-
lokaler,
7. kungörelsen (1974:252) om stat-
ligt stöd till energibesparande
åtgärder i bostadshus,
8. bostadsfinansieringsförord-
ningen (1974:946) till den del 35 §
första stycket förordningen, i para-
grafens lydelse före den 1 juli
1985, tillämpas på lånet,
9. förordningen (1976:257) om lån
för förvärv av egnahemsfastighet i
vissa fall,
10. förordningen (1976:260) om
hyresförlustlån samt förskott på
sådant lån,
11. förordningen (1977:332) om
statligt stöd till energibesparande
åtgärder i bostadshus m.m.,
12. förordningen (1978:992) om
lån för underhåll av vissa bostads-
hus,
13. förordningen (1979:816) om
statligt stöd till energibesparande
åtgärder i kommunala och lands-
tingskommunala byggnader m.m.,
14. förbättringslåneförordningen
(1980:261) till den del 12 § andra
stycket förordningen tillämpas på
lånet
15. förordningen (1981:590) om
lån till energibesparande åtgärder
i kommunala och landstingskommu-
nala byggnader m.m.,
16. förordningen (1981:1123) om
lån för förvärv från staten av bo-
stadsfastigheter för permanent
bruk, om lånet har betalats ut före
den 1 juli 1985,
17. förordningen (1982:541) om
lån till grundavgiften vid ombild-
ning av hyresrätt till bostadsrätt,
18. förordningen (1982:644) om
lån för byggnadstekniska åtgärder
i bostadshus eller förordningen
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:219
(1981:473) med samma namn, om
lånet har betalas ut före den 1 juli
1985, till den del 35 § första
stycket bostadsfinansierings-
förordningen (1974:946), i para-
grafens lydelse före den 1 juli
1985, tillämpas på lånet,
19. 3 § förordningen (1982:1272)
om statlig lånestöd m.m. till sär-
skilda åtgärder i bostadsområden
med outhyrda lägenheter,
20. förordningen (1982:1286) om
statlig hyresförlustgaranti,
21. förordningen (1983:1021) om
tilläggslån för ombyggnad av bo-
stadshus m.m.,
22. förordningen (1984:614) om
lån för förvärv av vissa fastigheter
som har förköpts enligt förköps-
lagen (1967:868), om lånet har
betalats ut före den 1 juli 1985,
23. förordningen (1986:82) om
ränta och amortering m.m. ifråga
om vissa statliga tilläggslån till
kulturhistoriskt värdefull bebyggel-
se, och
24. förordningen (1990:916) om
vissa lån till forskningsinriktat
experimentbyggande.
Om en låntagare säger upp ett
sådant bostadslån som anges i
1 a § till omedelbar betalning eller
gör inbetalning utöver föreskriven
amortering, har SBAB rätt att av
låntagaren ta ut ersättning för
skillnaden mellan räntan på lånet
och räntan på nya lån.
:t Om en låntagare säger upp ett
i sådant bostadslån som anges i 1 a
eller 1 b § till omedelbar betalning
eller gör inbetalning utöver före-
skriven amortering, har långivaren
rätt att av låntagaren ta ut ersätt-
ning för sin förlust, beräknad med
utgångspunkt i skillnaden mellan
räntan på lånet och långivarens
återplaceringsränta. Ifråga om lån
som lämnats huvudsakligen för
enskilt bruk har dock långivaren
rätt till ersättning endast i den
utsträckning det följer av en
tillämpning av 24 § konsument-
kreditlagen (1992:830).
2 Senaste lydelse 1991:1037.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:219
4 §
Oavsett vad som tidigare kan anses
avtalat, skall i fråga om lån som
avses i 1 b § räntesatsens storlek,
den tid för vilken räntesatsen skall
gälla, tidpunkten för betalning av
ränta och amortering samt avgift
för avisering bestämmas genom
avtal mellan låntagaren och lån-
givaren. Räntesatsen skall bestäm-
mas med utgångspunkt i långiva-
rens upplåningsränta samt med
skäligt tillägg för långivarens risk-
tagande och kostnader för utlå-
ning.
Ifråga om lån, beträffande vilket
avtal inte har träffats mellan lånta-
garen och långivaren före utgång-
en av år 1995, skall villkoren i de
hänseenden som anges i första
stycket fastställas av långivaren.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
2. Intill dess avtal har träffats mellan låntagare och långivare i
enlighet med 4 §, dock längst till utgången av år 1995, gäller äldre
bestämmelser i de hänseenden som avses i 4 §. Låntagaren har under
denna tid rätt att i förtid lösa hela eller del av lånet utan att långivaren får
ta ut ersättning enligt de nya bestämmelserna i 3 §.
Härigenom föreskrivs att lagen (1993:336) om rätt för Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning
av statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m.1 skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Regeringen får överlämna till
Statens Bostadsfinansieringsaktie-
bolag, SBAB och ett av bolaget för
låneförvaltningen särskilt bildat
dotterbolag att fatta beslut som in-
nebär myndighetsutövning i frågor
om förvaltningen av statligt regle-
rade räntebärande lån som beviljats
under medverkan av Bostadsstyrel-
sen eller en länsbostadsnämnd samt
i frågor om lån enligt förordningen
(1989:858) om ersättningslån för
bostadsändamål.
Förvaltningsuppgifter som avses i
som regeringen beslutar.
Regeringen får överlämna till
Statens Bostadsfinansieringsaktie-
bolag, SBAB och SBAB, Statens
Bostadslåneaktiebolag samt det av
staten ägda bolag som övertar
ansvaret för de statligt finansierade
bostadslånen att fatta beslut som
innebär myndighetsutövning i
frågor om förvaltningen av statligt
reglerade räntebärande lån som
beviljats under medverkan av Bo-
stadsstyrelsen eller en länsbostads-
nämnd samt i frågor om lån enligt
förordningen (1989:858) om ersätt-
ningslån för bostadsändamål,
denna lag utövas enligt föreskrifter
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
1 Senaste lydelse 1994:1540.
1* Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 219
Härigenom föreskrivs att bilagan till sekretesslagen (1980:100)’ skall
ha följande lydelse.
Bilaga2
Nuvarande lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos
organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till
numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd
av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
Verksamhet
Riksprovplatserna Aktiebolaget
Svensk Anläggningsprovning,
Aktiebolaget Svensk Bilprovning
och Apoteksbolaget Aktiebolag
Statens Bostadsfinansieringsaktie-
bolag, SBAB, och ett av bolaget
för låneförvaltningen särskilt bildat
dotterbolag
kontroll som riksprovplats (SFS
1992:1119)
Stiftelsen Svenska Institutet
förvaltning av statligt reglerade
räntebärande lån för bostadsända-
mål som beviljats under medverkan
av Bostadsstyrelsen eller läns-
bostadsnämnd samt frågor om lån
enligt förordningen (1989:858) om
ersättningslån för bostadsändamål
(SFS 1993:336 och 1994:1540)
all verksamhet
Föreslagen lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos
organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
2 Senaste lydelse 1994:1695.
10
numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd Prop. 1994/95:219
av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
Verksamhet
Riksprovplatserna Aktiebolaget
Svensk Anläggningsprovning,
Aktiebolaget Svensk Bilprovning
och Apoteksbolaget Aktiebolag
Statens Bostadsfinansieringsaktie-
bolag, SBAB och SBAB, Statens
Bostadslåneaktiebolag samt det av
staten ägda bolag som övertar
ansvaret för de statligt finansierade
bostadslånen
kontroll som riksprovplats (SFS
1992:1119)
Stiftelsen Svenska Institutet
förvaltning av statligt reglerade
räntebärande lån för bostadsända-
mål som beviljats under medverkan
av Bostadsstyrelsen eller länsbos-
tadsnämnd samt frågor om lån
enligt förordningen (1989:858) om
ersättningslån för bostadsändamål
(SFS 1993:336 och 1994:1540)
all verksamhet
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
11
Staten har över statsbudgeten finansierat lån till bostäder fram till den
1 juli 1985. Därefter har Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB
(SBAB) övertagit ansvaret för finansieringen av sådana lån. I prop.
1993/94:228 Ombildning av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,
SBAB redovisade regeringen sin avsikt att försöka finna en finansiering
utanför statsbudgeten för de anslagsfinansierade lånen. En överföring av
lånen från staten till en annan juridisk person bedömdes dock kräva
ytterligare överväganden vad gällde lagstiftning och olika andra lös-
ningar, särskilt vad avser de lånevillkor som gäller för t.ex. räntebind-
ningstider och räntesättning. Man skulle studera hur de enskilda lån-
tagarna påverkas av eventuella förslag till förändringar. Övervägandena
skulle avse frågan huruvida det är rimligt att eventuellt öka kostnaderna
för dessa låntagare i samband med regeländring och överföring med
utgångspunkt i motivet att uppnå räntevillkor som motsvarar de som
gäller för de låntagare som erhållit statliga bostadslån finansierade av
SBAB.
SBAB har i flera framställningar under 1994 påtalat brister i det regel-
verk som gäller för erläggande av ränteskillnadsersättning för statligt
beslutade lån utbetalade fr.o.m. den 1 juli 1988. SBAB har framhållit att
regelverket inte ger SBAB rätt till full ersättning för de kostnader bolaget
har vid förtida inlösen av hela eller delar av lånet.
En utgångspunkt i de överväganden som gjordes i propositionen var att
innehavarna av SBAB:s obligationer inte skall få en försämrad ställning.
Regeringen har även i samband med förslagen i denna proposition beaktat
obligationsinnehavamas ställning och åtgärdernas effekt på den av SBAB
bedrivna verksamheten framöver. Utredningsarbetet har bedrivits inom
Finansdepartementet i nära samverkan med SBAB. För vissa analyser har
externa konsulter anlitats.
SBAB har i en framställning till regeringen den 20 februari 1995
föreslagit att den offentligrättsliga regleringen av, i första hand, de av
SBAB finansierade statligt beslutade bostadslånen skall slopas. Regering-
en avser att överväga i vilken omfattning myndighetsutövning är
nödvändig för att ge låntagarna ett tillfredsställande skydd vid beslut i
förvaltningsskedet av de statligt beslutade bostadslånen. Övervägandena
tar sikte på att det i stället skall finnas ett tillfredsställande civilrättsligt
skydd för berörda låntagare. Dessa överväganden omfattar samtliga
statligt beslutade bostadslån.
Regeringen avser att utreda dessa frågeställningar närmare med
utgångspunkt i att verksamheten inom SBAB, så långt möjligt, enbart bör
styras av de regler som gäller för kreditmarknadsbolag och återkomma
till riksdagen under år 1995.
Under beredningen har det förekommit kontakter med bland andra
Sveriges Riksbank, Finansinspektionen och Bankstödsnämnden. Ärendet
har beretts skyndsamt med hänsyn till att SBAB agerar på kapital-
marknaden och till den påverkan på SBAB som en längre tids osäkerhet
Prop. 1994/95:219
12
om förslagets genomförbarhet kan ha. Någon traditionell remissbehand- Prop. 1994/95:219
ling har inte ägt rum.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 6 april 1995 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 1.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 2.
Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Därutöver har
vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkter
behandlas i författningskommentarerna.
Staten har alltsedan 1930-talet och fram till utgången av år 1991 bedrivit
särskild långivning riktad mot bostadssektorn. Syftet har varit att
förbättra bostadsförsörjningen genom att garantera sektorn en viss
kreditförsörjning. Långivningen handlade huvudsakligen om lån för ny-
och ombyggnad av bostäder. I denna del var långivningen normalt
utformad som en till marknadens kreditgivning kompletterande topplån-
givning, såsom tertiärlån eller bostadslån, mot säkerhet i den ny- eller
ombyggda fastigheten. Långivningen förenades ofta med vissa räntesub-
ventioner.
Det förekom dock även annan statlig långivning i inte oväsentlig
omfattning, exempelvis lån för energibesparande åtgärder i bostadshus,
lån för underhåll och reparationer av bostadshus, hyresförlustlån och lån
för förvärv av bostadshus. Även för sådana lån krävdes som regel säker-
het i form av panträtt i fastigheten, oftast i förmånsrättsläge efter annan
befintlig belåning. Vissa lån kunde vara förenade med räntesubventioner.
Fram till utgången av juni 1985 finansierades all statlig långivning för
bostadsändamål via anslag på statsbudgeten. Lånen beviljades av
länsbostadsnämnderna medan Bostadsstyrelsen skötte utbetalning och
avisering. Länsbostadsnämnderna skötte också förvaltningen av uteståen-
de lån.
År 1984 beslutade riksdagen (prop. 1983/84:90, bet. 1983/84:BoU28,
rskr. 1983/84:303) att lägga om finansieringen av den statliga lån-
givningen för bostadsändamål. Beslutet innebar att i huvudsak all statlig
räntebärande långivning skulle finansieras utanför statsbudgeten. För
ändamålet skulle bildas ett särskilt kreditaktiebolag, Statens Bostads-
finansieringsaktiebolag, SBAB.
År 1988 beslutade riksdagen (prop. 1987/88:115, bet. 1987/88:BoU16,
rskr. 1987/88:273) att staten, i samband med flyttningen av det då
nybildade Boverket till Karlskrona, skulle uppdra åt SBAB att svara för
förvaltningen av sådana lån för bostadsändamål som har finansierats över
statsbudgeten. Vidare beslöts att SBAB i fortsättningen självt skulle
13
handha utbetalningen och aviseringen av de lån som det ålåg bolaget att Prop. 1994/95:219
finansiera. Servicen till låntagarna, pantvård och fordringsbevakningar
m.m. skulle dock även fortsättningsvis handhas på regional nivå av
länsbostadsnämnderna. Riksdagen beslutade år 1990 (prop. 1989/90:112,
bet. 1989/90:BoU15, rskr. 1989/90:215) om hur ersättningen för
förvaltningen av de anslagsfinansierade lånen skulle regleras. Beslutet
innebar att SBAB får tillgodoräkna sig samtliga avgifter för avisering
m.m. samt en årlig ersättning beräknad som en andel på utestående
räntebärande lånebelopp. Ersättning utgår för närvarande med 0,09 % på
detta lånebelopp per halvår exkl. mervärdesskatt.
Genom besluten fick SBAB ett utökat ansvar för låneförvaltningen,
såväl beträffande de egna lånen som de anslagsfinansierade. Bolaget var
dock fortfarande beroende av länsbostadsnämnderna för den dagliga
hanteringen. Det var först i samband med nedläggningen av länsbostads-
nämnderna som beslut fattades om att SBAB från och med den 1 juli
1993 även skall svara för myndighetsfunktionen i förvaltningen av den
statliga bostadslånestocken (prop. 1992/93:167, bet. 1992/93:BoU20,
rskr. 1992/93:301). SBAB har därmed rätt att besluta i samtliga frågor
rörande förvaltningen av de statliga bostadslånen. I samband med
överföringen av de myndighetsbeslutade bostadslånen till ett särskilt
dotterbolag till SBAB, flyttades förvaltningsansvaret över till detta bolag
(prop. 1994/95:104, bet. 1994/95:BoU9, rskr. 1994/95:92).
I samband med omläggningen av den statliga bostadsfinansieringen
ändrades också ändamålet för bolagets verksamhet. Ändringen innebar att
bolaget skulle bedriva låneverksamhet i full konkurrens med andra
bostadsinstitut. Beslutet motiverades i första hand med avsikten att via
SBAB öka mångfalden och konkurrensen på bostadskreditmarknaden.
SBAB:s skyldigheter att lämna vissa lån togs i princip bort. Regeringen
har i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 13) föreslagit
att den enda kvarvarande förordningsreglerade nyutlåningen från SBAB,
de s.k. ersättningslånen, skall upphöra den 30 juni 1995.
Riksdagen beslutade i december 1993 (prop. 1993/94:76, bet.
1993/94:BoU06, rskr. 1993/94:115) om ändrade regler för räntebidrag
efter en försäljning på exekutiv auktion eller motsvarande underhandsför-
farande till följd av att låntagaren inte fullgör sina åtaganden enligt
låneförbindelsen. Beslutet innebär att nuvärdet av de framtida räntebidra-
gen kvittas mot de eventuella kreditförluster som kommer att belasta
SBAB om försäljningen sker till ett pris som inte täcker bolagets fordran.
Därmed har hanteringsordningen i exekutivsituationen preciserats
samtidigt som statens utgifter för räntebidrag minskar jämfört med vad
som blivit fallet om den samtidigt beslutade frikopplingen mellan
myndighetsbeslutade bostadslån och räntebidrag hade gällt fullt ut även
i denna situation. Regelverket är en viktig komponent i möjligheten att
hålla nere kreditförlusterna för de statligt beslutade lånen.
I samband med propositionen Ombildning av Statens Bostadsfinans-
ieringsaktiebolag, SBAB (prop. 1993/94:228, bet. 1993/94:BoU20, rskr.
1993/94:374) beslutade riksdagen att ge SBAB ett aktieägartillskott på
14
500 miljoner kronor samt att SBAB skulle ombildas till en koncern med Prop. 1994/95:219
två dotterbolag till moderbolaget SBAB. Vidare bemyndigades regeringen
att ställa ut en garanti till det nybildade dotterbolag som skulle ha
ansvaret för de myndighetsbeslutade lånen för att det egna kapitalet inte
skulle förbrukas till följd av förväntade framtida kreditförluster. Garantin
säkerställer att kapitaltäckningsgraden i detta bolag alltid överstiger den
i lag fastställda nivån på 8 %. Besluten var föranledda av att SBAB
redovisade betydande kreditförluster. Kreditförlusterna var så stora att
verksamhetsresultatet inte bedömdes kunna täcka förlusterna.
De statligt beslutade bostadslånen är som framgår av bakgrundsbe-
skrivningen finansierade antingen av staten eller av SBAB. De två olika
formerna av finansiering har inneburit att bestämningen av räntan sker på
två olika sätt och att villkoren i övrigt skiljer sig åt vad gäller t.ex. rätt
för långivaren att erhålla ränteskillnadsersättning.
SBAB förvaltar ca 300 000 statliga lån till ett sammanlagt värde av ca 40
miljarder kronor. Lånen är finansierade över statsbudgeten och stats-
skulden. Större delen av denna lånestock, ca 38 miljarder kronor, löper
med ränta efter en räntesats som regeringen fastställer per kalenderår.
Denna räntesats, kallad bostadslåneränta, bestäms för ett år framåt med
utgångspunkt i statens upplåningskostnad under föregående år. Regering-
en har senast fastställt räntenivån till 9,00 % i förordningen (1994:1542)
om ränta för år 1995 på vissa statslån till bostadsbyggande m.m.
Principerna för räntesättningen ändrades senast av riksdagen 1988
(prop. 1987/88:100 bil. 13, bet. 1987/88:BoU10, rskr. 1987/88:232) till
att från tidigare enbart motsvara statens långfristiga upplåning (ca 10 år)
även beakta annan upplåning med kortare bindningstid. Räntebestäm-
ningen sker i dag i huvudsak med den 5-åriga statliga obligationsräntan
som bas. Därtill läggs 0,25 procentenhet för att täcka statens admini-
strativa kostnader för utlåningen.
Bostadslåneräntan tillämpas i dag för följande lånetyper:
— lån enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) till den del
35 § första stycket förordningen, i paragrafens lydelse före den 1
juli 1985, tillämpas på lånet,
— lån enligt bostadslånekungörelsen (1967:552) till den del 30 §
första stycket kungörelsen tillämpas på lånet,
— lån eller lånedel som avses i punkt 5 första stycket övergångsbe-
stämmelser till nämnda kungörelse,
15
— lån eller lånedel varpå ränta till följd av punkt 7 samma övergångs- Prop. 1994/95:219
bestämmelser utgår enligt 30 § första stycket kungörelsen,
— lån enligt räntelånekungörelsen (1967:553),
— lån enligt förbättringslåneförordningen (1980:261) till den del 12 §
andra stycket förordningen tillämpas på lånet samt förbättringslån
i fall som avges i 11 § tredje stycket och 13 § andra stycket
kungörelsen (1962:538) om förbättringslån,
— lån som efter utgången av år 1967 har beviljas enligt kungörelsen
(1966:173) om statsbidrag och lån till barnstugor,
— lån och förskott på lån som har beviljats enligt förordningen
(1976:260) om hyresförlustlån eller kungörelsen (1972:760) om lån
avseende kostnader för outhyrda lägenheter,
— lån enligt kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna
samlingslokaler,
— lån enligt förordningen (1981:590) om lån till energibesparande
åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m.m.,
förordningen (1979:816) om statligt stöd till energibesparande
åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m.m.,
förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande
åtgärder i bostadshus m.m. eller kungörelsen (1974:252) om
statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus,
— lån enligt förordningen (1978:992) om lån för underhåll av vissa
bostadshus,
— lån enligt förordningen (1981:1123) om lån för förvärv från staten
av bostadsfastigheter för permanent bruk, om lånet har betalats ut
före den 1 juli 1985,
— lån enligt förordningen (1982:541) om lån till grundavgiften vid
ombildningen av hyresrätt till bostadsrätt,
— lån enligt förordningen (1982:644) om lån för byggnadstekniska
åtgärder i bostadshus eller förordningen (1981:473) med samma
namn som har betalas ut före den 1 juli 1985, till den del 35 §
första stycket bostadsfinansieringsförordningen (1974:946), i
paragrafen lydelse före den 1 juli 1985, tillämpas på lånet,
— lån enligt förordningen (1982:1286) om statlig hyresförlustgaranti,
— lån enligt 3 § förordningen (1982:1272) om statlig lånestöd m.m.
till särskilda åtgärder i bostadsområden med outhyrda lägenheter,
förordningen (1976:257) om lån för förvärv av egnahemsfastighet
i vissa fall eller förordningen (1984:614) om lån för förvärv av
vissa fastigheter som har förköpts enligt förköpslagen (1967:868),
om lånet har betalas ut före den 1 juli 1985,
— lån som avses i förordningen (1986:82) om ränta och amortering
m.m. i fråga om vissa statliga tilläggslån till kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse eller förordningen (1983:1021) om tilläggslån
för ombyggnad av bostadshus m.m.
— lån som avses i förordningen (1990:916) om vissa lån till forsk-
ningsinriktat experimentbyggande.
För de statliga bostadslån där räntenivån inte regleras via bostads-
16
låneräntan, vilka uppgår till ca 2 miljarder kronor, gäller i regel en fast Prop. 1994/95:219
räntesats i enlighet med den förordning som lånet beviljats med stöd av.
Därutöver finns bostadslån med s.k. fördjupad del. För dessa lånedelar
gäller marknadsmässiga villkor i fråga om ränta och amortering. Den
fördjupade delen ersätter bottenlån på den allmänna lånemarknaden.
I samband med övergången till att finansiera statliga bostadslån via SBAB
bibehölls lånereglema i huvudsak oförändrade. Vissa ändringar i
lånevillkoren gjordes dock bl.a. vad gäller räntevillkoren (prop.
1983/84:90, bet. 1983/84:BoU28, rskr. 1983/84:303). Räntesättningen
knöts till villkoren för upplåning genom bostadsobligationer, i stället för
som dittills till villkoren för statlig upplåning. Här infördes också femårig
räntebindningstid för bostadslån. Däremot gjordes inga större ändringar
i fråga om amorteringstider och amorteringsplaner. Trots övergången till
finansiering genom bostadsobligationer behölls en låneavtalstid på upp till
40 år i vissa fall.
År 1988 beslutade riksdagen att ge SBAB rätt att ta ut ränteskillnadser-
sättning för nya lån som utbetalades efter den 1 juli 1988 (prop.
1987/88:100, bet. 1987/88:BoU13, rskr. 1987/88:212). Motivet till
beslutet var att möjligheten för låntagaren att återbetala lånet helt utan
avgift kunde innebära en betydande finansiell risk för SBAB, eftersom
SBAB vid en inlösen av lånet måste fortsätta att täcka sin kostnad för den
gjorda upplåningen. Vid en allmän räntenedgång skulle SBAB ha en
högre bunden kostnad än vad det inlösta lånet kan generera i intäkter
vilket skulle leda till förlust för SBAB.
Risken för förluster i samband med sjunkande räntenivåer och förtida
inlösen av statliga bostadslån finansierade av SBAB bedömdes av
statsmakterna som stor. Riksdagen beslutade därför om en ändring av
lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga
bostadslån m.m. (prop. 1990/91:193, bet. 1990/9l:BoU21, rskr.
1990/91:381). Ändringen innebar att SBAB gavs rätt att ta ut ränteskill-
nadssersättning även på lån finansierade av SBAB som utbetalats före den
1 juli 1988, dvs. på lån för vilka man från början inte förbehållit sig en
sådan rätt. Genom lagen kompletterades gällande civilrättsligt bundna
lånevillkor med lagstadgade lånevillkor, utan någon direkt försämring av
låntagarnas rättsläge, i syfte att undvika risken för stora kostnader i
framtiden för SBAB och underlätta omläggningen av systemet för
bostadsfinansiering.
SBAB har i sina framställningar till regeringen framfört önskemål om
ändrade regler för beräkningen av ränteskillnadsersättningens storlek.
Bakgrunden till SBAB:s framställningar är att det i Plan- och bostads-
verkets föreskrift (1988:3) och senare i Boverkets föreskrift (1991:4)
anges att subventionsräntan - som är den genomsnittliga räntan på
1** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 219
17
femåriga bostadsobligationer - skall gälla som jämförelseränta vid be- Prop. 1994/95:219
räkningen av ränteskillnadsersättning. Enligt SBAB svarar Boverkets
föreskrifter inte mot föreskrifterna i 1989 års lag om hur ersättningen
skall beräknas. Nuvarande räntenivåer på kapitalmarknaden för lån med
olika långa bindningstider innebär att en lång bindningstid har högre ränta
än en kort. Vid sådana förhållanden kan SBAB inte täcka sina kostnader
vid förtida inlösen av lån. Lagens målsättning var emellertid att full
kostnadsersättning skulle fås. Under den senaste tiden har en omfattande
inlösen av lån skett vilket medfört stora förluster för SBAB.
SBAB är i dag organiserat som en koncern med två dotterbolag.
Moderbolaget är ansvarigt för koncernens finansiering. De två dotterbola-
gen ansvarar för var sin del av tillgångarna i form av SBAB:s lånestock-
ar, dvs. lån som är beviljade och utbetalade inom ramen för det statliga
regelsystem som gällde fram till utgången av år 1991 respektive lån som
är beviljade av SBAB i konkurrens på bostadskreditmarknaden sedan
april 1991.
SBAB har ca 240 anställda och har sitt huvudkontor i Stockholm. Viss
förvaltning är lokaliserad till Karlstad där det finns ca 80 anställda.
SBAB har även en regional försäljnings- och kreditbevakningsorganisa-
tion med totalt ca 45 anställda.
Den totala bostadskreditmarknaden omfattar för närvarande lån på
närmare 1 000 miljarder kronor. SBAB:s marknadsandel är ca 14 %.
SBAB är i huvudsak inriktat på marknaden för finansiering av flerfamiljs-
hus. Den delen av bostadskreditmarknaden omfattar lån på ca 500
miljarder kronor. SBAB har här en marknadsandel på över 20 %. När
det gäller nyutlåningen under de senaste åren till flerfamiljshus har SBAB
haft en stark position på marknaden. SBAB:s ställning är stark framför
allt med tanke på att lån i konkurrens har beviljats endast sedan den 11
april 1991.
SBAB har finansierat ca 45 % av sin totala utlåning genom upplåning
på den internationella kapitalmarknaden. Denna andel är betydligt större
än konkurrenternas. SBAB:s tidigare, i jämförelse med konkurrenterna,
lägre upplåningskostnader på den inhemska upplåningsmarknaden har i
stort sett upphört under de senaste åren bl.a. till följd av de stora
kreditförlusterna och det generella statliga åtagandet gentemot kreditvä-
sendet. De stora kreditförlusterna har även inneburit att SBAB i viss mån
tvingats hålla tillbaka utlåningen och konsolidera verksamheten.
18
Prop. 1994/95:219
Det bokförda värdet av SBAB:s tillgångar uppgick vid årsskiftet 1994/95
till ca 148 miljarder kronor. Huvuddelen, ca 138 miljarder kronor, utgörs
av lån till bostäder, huvudsakligen lån för ny- och ombyggnad. Av dessa
hänför sig ca 81 miljarder kronor till lån beslutade inom ramen för det
statliga regelsystemet och ca 57 miljarder kronor till lån beslutade av
SBAB i konkurrens på bostadskreditmarknaden. Som framgått tidigare
handhar SBAB också förvaltningen av äldre anslagsfinansierade lån för
i första hand bostadsändamål. Totalt administrerar SBAB lån på ca 180
miljarder kronor.
SBAB:s två lånestockar är i första hand finansierade genom bostads-
obligationslån på de nationella och internationella kapitalmarknaderna.
Obligationerna är med få undantag förenade med villkoret att staten under
deras löptid innehar aktiemajoriteten i SBAB.
Kapital täckningsgraden uppgick vid årsskiftet 1994/95 till 8,5 %. Totalt
riskvägda tillgångar uppgick till ca 40 miljarder kronor och kapitalbasen
till ca 3,3 miljarder kronor. Kapitalbasen i SBAB bestod vid årsskiftet
1994/95 av ett beskattat kapital på ca 1 600 miljoner kronor, beskattade
reserver på ca 100 miljoner kronor samt förlagslån på ca 1 600 miljoner
kronor. Därtill kommer ytterligare förlagslån som inte får räknas in i
kapitalbasen, med ca 700 miljoner kronor och en av staten utställd
grundfondsförbindelse på 1 500 miljoner kronor.
SBAB redovisar för verksamhetsåret 1994 stora kreditförluster i den
myndighetsbeslutade lånestocken, vilket leder till att verksamheten
sammantaget gick med en förlust på 657 miljoner kronor.
Från att haft små eller inga kreditförluster har SBAB fått vidkännas allt
större förluster. De ökande kreditförlusterna är till mycket stor del,
hittills ca 98 %, hänförliga till lån som beviljats inom ramen för de
statliga regelverk som gällde fram till utgången av år 1991 dvs. lån
beslutade av de statliga lånemyndighetema utan egentlig kreditprövning.
För verksamhetsåret 1994 har SBAB tvingats belasta resultatet med 1,8
miljarder kronor för konstaterade och befarade kreditförluster främst på
sådana lån. Den statliga garantin har hittills belastats med ca 1 miljard kr
för att inte kapitaltäckningen skall understiga den lagstadgade nivån i det
ansvariga dotterbolaget. De närmaste åren riskerar SBAB:s kreditförluster
på lån till bostäder färdigställda under åren 1988 - 1991 bli fortsatt stora
till följd av att produktionskostnaderna varit mycket höga och att
lånesäkerheten i vissa fall enbart utgörs av pantbrev på belopp med "höga
inomlägen''. Förmånsläget på dessa pantbrev fastställdes enligt det statliga
regelverket med utgångspunkt från en produktionskostnad som i dag i
många fall ligger betydligt över marknadsvärdet. Detta gäller främst lån
till bostadsrättsföreningar, som står för över hälften av förlusterna under
19
1994 och privata flerbostadshus. Sammantaget har SBAB efter 1991 Prop. 1994/95:219
belastats med kreditförluster på över 3,5 miljarder kronor.
Den framtida utvecklingen av kreditförlusterna är bl.a. beroende av den
allmänna ekonomiska utvecklingen, framtida räntenivåer och av vilka
räntemarginaler som bottenlåneinstituten kräver av låntagarna när räntan
på de befintliga lånen ändras vid räntejustering eller omsättning. Den
ökade differentieringen av bottenlåneinstitutens räntemarginaler innebär
att räntenivåer som väsentligt överstiger subventionsräntenivån blir allt
vanligare. Eftersom den del av räntan som ligger över subventionsräntan
inte stöds med räntebidrag innebär den ökade marginalen en merkostnad
som slår fullt ut hos låntagaren. De ökade marginalerna ökar i sin tur
kreditriskerna för SBAB:s lån.
Staten har sedan länge på olika sätt beviljat och finansierat lån på
bostadsområdet. En stor del av dessa lån har beviljats och finansierats vid
en tidpunkt då kreditmarknaden var reglerad. Kreditregleringen gjorde att
staten valde att stödja och stimulera bostadsområdet genom statsbudget-
finansierad långivning. Räntesatsen på lånen kopplades i regel till statens
upplåningskostnad. Nivån på låneräntan kan därmed inte sägas vara
statens sätt att stödja låntagaren. Det väsentliga stödet till bostadsför-
sörjningen var i stället erbjudandet om lån och fr.o.m. 1975 det räntebi-
drag som erhölls.
När SBAB övertog finansieringen av statliga bostadslån kopplades
nivån på låneräntan i stället till bolagets upplåningskostnad på bostads-
kreditmarknaden. Den statliga långivningen har därigenom fått två olika
metoder för räntesättning för i princip samma typer av lån. Utgångs-
punkten bör därför vara att skapa en enhetlig räntesättning för de statliga
bostadslånen så att finansieringen av samtliga dessa lån kan ske på
kapitalmarknaden och därmed lyftas av från statsskulden och minska
statens upplåningsbehov.
SBAB är i dag en av flera aktörer som i fri konkurrens agerar på
bostadskreditmarknaden. Riksdagen har slagit fast att staten även
fortsättningsvis har ett intresse av att SBAB deltar som en del i mång-
falden och konkurrensen på marknaden. SBAB är verksamhetsmässigt
och finansiellt hårt belastat av de stora kreditförlusterna i de lån som är
beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet. Det finns därför skäl
att försöka avlasta SBAB de lån som innebär en risk för fortsatt stora
kreditförluster så att bolaget kan vara en finansiellt stark och aktiv aktör
på bostadsfinansieringsmarknaden utan beroende av statligt stöd.
Sammanfattningsvis bör samtliga statligt beslutade bostadslån finans-
ieras på kapitalmarknaden. Finansieringen bör ske via två bolag, dels
20
SBAB som utöver sin egen utlåning bör ansvara för statliga bostadslån Prop. 1994/95:219
med begränsad risknivå, dels ett annat statligt ägt bolag som bör hantera
de statliga bostadslån som har en hög risknivå och därmed kan förväntas
generera kreditförluster. Detta bolag bör vara ett kreditmarknadsbolag.
SBAB bör även fortsättningsvis hantera administrationen av samtliga lån
för att bibehålla en hög kostnadseffektivitet i hanteringen.
Regeringens förslag: Lagen om ändrade betalningsvillkor för vissa
statliga bostadslån m.m. kompletteras så att statliga lån vars
räntesättning i dag är kopplad till statens bostadslåneränta ges villkor
som är jämförbara med de bostadslån som är finansierade av SBAB.
Samtidigt införs enhetliga regler för ersättning till långivaren vid
förtida inlösen av statligt beslutade bostadslån.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen beslutar årligen om vilken
räntesats som skall tillämpas för merparten av de statligt finansierade
bostadslånen m.m. utifrån riktlinjer som riksdagen har beslutat. För de
statliga bostadslån som finansieras via SBAB gäller att räntan bestäms
med utgångspunkt i bolagets upplåningskostnad. Därtill kommer bl.a. rätt
för SBAB att erhålla ränteskillnadsersättning vid förtida inlösen av lån.
Sammantaget innebär de villkor som gäller för SBAB-lånen dels att de är
möjliga att finansiera på kapitalmarknaden utan att långivaren tar en
ränterisk, dels att villkoren för SBAB:s låntagare i huvudsak är jämför-
bara med villkoren för övriga bostadsinstituts låntagare.
Statens bostadslåneränta bestäms, som tidigare redovisats, för ett år
framåt med utgångspunkt i statens genomsnittliga upplåningskostnad
föregående år. Riksgäldskontoret redovisar på uppdrag av regeringen
statens genomsnittliga upplåningskostnad under året via räntan på
obligationer med en löptid på fem år. Redovisningen ligger till grund för
regeringens beslut om räntesats.
Regeringens bedömning är att det numera saknas både bostadspolitiska
och verksamhetsmässiga motiv för att bibehålla dessa två olika räntesätt-
ningsprinciper för i grunden helt likartade statliga lån vilka i många fall
beviljats inom ramen för samma regelverk. Möjlighet bör öppnas att på
kapitalmarknaden finansiera statliga lån, vars räntenivå i dag bestäms via
statens bostadslåneränta. Därmed skulle både adminstrativa och finans-
iella fördelar kunna uppnås.
21
Räntebindning
Prop. 1994/95:219
En viktig princip i bostadsinstitutens verksamhet är att upplåning och
utlåning är matchade, dvs. att medel som lånas ut mot överenskommen
ränta och bindningstid också av institutet kan lånas upp till motsvarande
kostnad och tidsperiod. På detta sätt begränsas ränterisken för institutet
och kravet på riskpremie i form av marginal mellan in- och utlånings-
räntan kan hållas lägre.
De principer som gäller för att beräkna nivån på statens bostads-
låneränta innebär att matchning mellan in- och utlåningsränta är omöjlig
att genomföra. Den huvudsakliga anledningen till att möjlighet till
matchning saknas är att staten traditionellt inte har matchat sin inlåning
mot små räntebärande fordringar utan att staten inom ramen för sin totala
upplåning tagit på sig den ränterisk som uppstår till följd av ett förenklat
regelverk. Dessutom saknade staten vid tidpunkten för utlåningen admini-
strativ kapacitet att genomföra en matchning.
Den nya principen för räntesättningen bör innebära att låntagaren ges
möjlighet att välja mellan fast och rörlig ränta genom att räntebind-
ningstiden bestäms enligt de villkor som gäller på bostadskreditmarkna-
den, för närvarande i intervallet mellan 3 månader och 10 år. Låntagaren
bör få bestämma bindningstid. Om fordringsägaren av någon anledning
inte får besked av låntagaren om önskad bindningstid bör tiden ensidigt
kunna fastställas till 5 år.
Flertalet av de förordningar som styrt utlåningen och de avtal som
för statens räkning träffats med låntagarna saknar reglering i frågan om
ersättning vid förtida inlösen av lån. Detta är naturligt då ingen
matchning mellan in- och utlåning var aktuell. Den enbart ettåriga
räntebindningstiden minskar även behovet av en reglering av eventuell
ränteskillnadsersättning vid förtida inlösen av lån.
För att kunna finansiera de statligt finansierade bostadslånen på
kapitalmarknaden krävs att de nuvarande principerna och villkoren för
räntesättning, räntebindningstid och erläggande av ränteskillnings-
ersättning vid förtida inlösen av lån ändras. Lånevillkoren innehåller i
dag ingen rätt för fordringsägaren att erhålla ränteskillnadsersättning vid
förtida inlösen av lånet. Ränta och räntebindningstid är reglerade på så
sätt att regeringen har rätten att fastställa räntan på lånet för ett år i
sänder.
Räntans storlek
Regeringen föreslår att lånevillkoren ändras vad det gäller principerna för
räntesättning och rätten till ersättning vid förtida inlösen av lån.
Räntesättningen bör ändras så att räntan bestäms i avtal mellan låntagaren
och långivaren utifrån långivarens upplåningskostnad, dvs. i princip
22
kostnaden för upplåning på bostadsobligationsmarknaden, i stället för att Prop. 1994/95:219
bestämmas årligen av regeringen.
Eftersom de nuvarande låneförbindelsema är civilrättsligt bindande
krävs att det i lag ges föreskrifter som ersätter de nuvarande villkoren.
Föreskrifterna bör tas in i lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor
för vissa statliga bostadslån m.m.
Låntagaren skall genom förslaget ges möjlighet att bestämma
räntebindningstid och därmed indirekt också räntans storlek.
För låntagarama innebär ändringen att den nuvarande oförmånliga
räntesättningsprincipen - räntan är för närvarande högre på lån med lång
bindningstid - ersätts med ett eget aktivt beslut om önskad räntebind-
ningstid och därmed en direkt koppling till gällande räntenivåer. Den nu
gällande räntesättningsprincipen innebär att låntagaren med ett års
eftersläpning får betala den femåriga bindningstidens högre ränta men
enbart erhålla en ettårig bindningstid. För 1995 är statens bostads-
låneränta fastställd till 9,00 % främst till följd av den låga räntenivån
under våren 1994. Med utgångspunkt i räntenivåerna hittills under 1995
finns det skäl att anta att statens bostadslåneränta kommer att höjas
betydligt för 1996.
Principerna för hur den statliga bostadslåneräntan beräknas innebär att
den lägre räntenivå som i dag gäller för en kort bindningstid inte tar sig
uttryck i en lägre ränta utan att låntagaren betalar kostnaden för en lång
bindningstid trots den enbart ettåriga bindningstiden. Under senare tid har
skillnaden i upplåningskostnad mellan en ettårig bindningstid och en
femårig varit drygt 1 procentenhet. Samtidigt innebär kopplingen av
räntan på lånen till bostadsobligationsräntan i stället för till statens upp-
låningskostnad samt att en skälig ersättning för risk m.m. bör utgå till
fordringsägaren med all sannolikhet en ökad kostnad. Sammantaget
bedöms dock dessa ökade kostnader i dagsläget inte överstiga den vinst
som låntagaren kan erhålla genom att fritt välja räntebindningstid och
därtill kopplad upplåningskostnad. Den långsiktiga utvecklingen av för-
hållandena på kapitalmarknaden är dock omöjlig att bedöma. Det kan
därför inte uteslutas att den föreslagna förändringen kan innebära en
nackdel för låntagaren.
Regeringen gör dock bedömningen att den föreslagna lagregleringen
sammantaget innebär sådana fördelar för det allmänna och för låntagarna
att den bör genomföras.
För de låntagare som har rätt till statligt räntebidrag kommer bidraget
från den 1 januari 1996 i stället att kopplas till den då gällande sub-
ventionsräntan. Detta innebär att dessa låntagare får kompensation för
den eventuella skillnad i räntenivå mellan statens bostadslåneränta och
subventionsräntan som förslaget ger upphov till.
Ett alternativ till den föreslagna lagregleringen av räntebestämningen
är att statsmakterna i stället beslutar om att statens bostadslåneränta skall
avspegla bostadslåneinstitutens upplåningskostnad för ettårig upplåning.
Detta alternativ kräver ingen lagstiftning eftersom den genomgående
formuleringen i låneförbindelsema är att regeringen bestämmer räntan för
23
ett år i taget. Regeringens bedömning är att en sådan lösning skulle vara Prop. 1994/95:219
ett sämre alternativ både för låntagaren och för det allmänna även om den
angivna målsättningen skulle kunna uppnås.
Ränteskillnadsersättning vid förtida inlösen av lån
I samband med att räntebindningstiden görs flexibel bör även långivaren
ges rätt till ersättning om låntagaren vill lösa in lånet. När låntagaren
löser lånet i förtid går långivaren miste om räntan för återstoden av lånets
löptid. Långivaren måste placera de återbetalade medlen i räntebärande
papper. Ränteskillnadsersättningen beräknas på skillnaden mellan räntan
på det inlösta lånet och den ränta som långivaren kan få genom att
återplacera medlen. Detta gäller redan i dag för de statliga bostadslån
som är finansierade via SBAB. Rätten för SBAB att erhålla
ränteskillnadsersättning har för de lån som utbetalades före 1 juli 1988
reglerats i lagen om ändrade betalningsvillkor för vissa statliga bostadslån
m.m. Denna lags tillämpningsområde bör nu utvidgas till att även omfatta
de bostadslån som hittills finansierats av staten och som nu föreslås ges
en ändrad räntesättning.
Lagen bör även ändras när det gäller hur jämförelseräntan skall
beräknas. Principerna för beräkningen av ersättningens storlek i fråga om
konsumentkrediter bör anges tydligare så att konsumentlåntagaren ges ett
regelverk som är jämförbart med vad som gäller för övriga bostadslån på
marknaden till konsumenter. I 24 § konsumentkreditlagen (1992:830)
finns detaljerade föreskrifter om hur ersättning skall erläggas vid förtida
inlösen av lån. En hänvisning till dessa villkor bör därför göras i den nu
föreslagna lagen.
När det gäller företagskrediter finns det inte behov av samma skydd för
låntagaren. Jämförelseräntan bör i dessa fall inte definieras exakt. Den
ränteskillnadsersättning som låntagaren måste betala om han löser lånet
i förtid bör beräknas med utgångspunkt i skillnaden mellan räntan på
lånet och den ränta som långivaren kan erhålla vid återplacering av
medlen.
För de statliga lån som utbetalats av SBAB gäller vid beräkningen av
ränteskillnadsersättning till långivarens vid förtida inlösen av lån de
föreskrifter som Boverket utfärdat. I föreskrifterna anges att subventions-
räntan, dvs. den femåriga bostadsobligationsräntan, skall vara jämförelse-
ränta oavsett återstående löptid på lånet. Genom att inte beakta åter-
stående löptid på lånet leder föreskrifterna till att någon av parterna i
avtalet missgynnas. Vilket part som missgynnas avgörs av räntenivån på
olika långa bindningstider. Vid en högre ränta på korta bindningstider,
vilket har varit normalfallet under den senaste tioårsperioden, missgynnas
låntagaren. Vid nuvarande förhållande på kapitalmarknaden när räntan på
lång bindningstid är högre än kort missgynnas långivaren. SBAB
uppskattar sina hittillsvarande förluster till drygt 200 miljoner kr.
Regelverket för hur ränteskillnadsersättning skall beräknas bör varken
24
gynna eller missgynna någon part i avtalen. Det finns inte heller några Prop. 1994/95:219
verksamhets- eller bostadspolitiska motiv för att tillämpa skilda principer
för likartade lån beroende på finansieringsform och utbetalningstidpunkt.
Boverkets föreskrifter bör därför ersättas med att det i lagen tydligare
anges hur ersättningen skall beräknas och att lagens tillämpningsområde
också utvidgas till att omfatta alla statliga lån som utbetalats av SBAB.
Förslaget innebär att de i lagen angivna principerna för hur ränteskill-
nadsersättning skall beräknas kommer att omfatta samtliga statligt
beslutade bostadslån.
Retroakti vitetsaspekten
Regeringens förslag innebär att föreskrifter i lag i viss utsträckning
ersätter civilrättsliga avtalsbestämmelser. Tillåtligheten av en sådan
lagstiftning när det gäller området för statliga bostadslån har tidigare
diskuterats av Lagrådet vid två tillfällen (jfr prop. 1988/89:89 s. 20 ff
och prop. 1990/91:193 s. 9 och 10). Lagrådet godtog i de båda ärendena
att avsteg gjordes från grundprincipen att ny lagstiftning inte skall rubba
bestående avtals innehåll. Enligt regeringens uppfattning finns det i det
nu aktuella ärendet starka organisatoriska och finansiella skäl som talar
för att den statliga bostadsfinansieringen läggs om på det föreslagna
sättet. Liksom i det två tidigare ärendena kan risken inte uteslutas att
enskilda låntagare får en något försämrad situation. Sammantaget kan
regleringen emellertid inte anses som en försämring av låntagarnas
rättsläge.
Lagrådet har i sitt yttrande i det aktuella ärendet ingående behandlat
retroaktivitetsaspekten både beträffande räntesättningen och beträffande
rätten för långivaren att ta ut ränteskillnadsersättning vid förtida lösen av
lånet. Lagrådets yttrande finns återgivet i bilaga 2.
25
Prop. 1994/95:219
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att överlåta de
bostadslån som finansierats över statsbudgeten till ett särskilt bolag
samt att lämna lån och utfärda en statlig garanti till detta bolag.
SBAB omstruktureras i enlighet med de riktlinjer som redovisas. De
statliga utgifter som kan hänföras till förslagen skall belasta anslaget
under sjunde huvudtiteln Åtgärder för att stärka det finansiella
systemet.
Skälen för regeringens förslag: De statliga bostadslån m.m. som är
finansierade över statsbudgeten och administreras av SBAB uppgår i dag
till ca 40 miljarder kronor. De statligt beslutade bostadslån som
finansieras av SBAB uppgår till ca 80 miljarder kronor. Samtliga lån
förvaltas av SBAB. Regeringens förslag i det föregående innebär att det
skapas förutsättningar för en finansiering utanför statsbudgeten av
samtliga statligt beslutade bostadslån. När finansieringen även av dessa
lån sker på kapitalmarknaden ges samtliga statligt beslutade bostadslån en
enhetlig finansiering. Det finns både statsfinansiella fördelar och andra
fördelar med att göra denna överföring.
De utestående lånen finansieras via statsskulden och belastar därigenom
statsbudgeten via statsskuldsräntoma. Räntor och amorteringar bokförs
som inkomster på statsbudgeten vilket innebär att lånen i dagsläget inte
innebär någon belastning på statsbudgeten. En överföring av finan-
sieringen från staten till kapitalmarknaden medför dock att statens
upplåningsbehov minskar i takt med att finansiering sker på marknaden.
Genomförs överföringen under en period på t.ex. tre år uppstår en positiv
effekt med över 10 miljarder kronor per år. På motsvarande sätt minskas
ökningen av statsskulden under samma period.
Omläggningen av finansieringen av de anslagsfinansierade bostadslånen
bör genomföras genom att lånen överlåts till ett särskilt statligt ägt bolag
och finansieras på kapitalmarknaden. Förvärvet bör ske genom en
kvittning av lån mot aktier i bolaget samt att bolaget övergångsvis
finansieras via lån i Riksgäldskontoret. Bolaget bör finansiera sin
verksamhet på kapitalmarknaden så snart som det är möjligt att göra detta
på goda villkor.
En mindre del av de statliga lånen har en fast och mycket förmånlig
räntenivå som är angiven i villkoren för lånen. Regeringen lägger inte
fram något förslag om att ändra räntesättningen för dessa lån. Den låga
och fasta räntenivån för dessa lån måste därför beaktas när lånen prissätts
i samband med överlåtelsen. I övrigt bör lånen överföras till sitt
nominella belopp.
Kreditrisken i dessa äldre bostadslån som finansierats över statsbud-
geten bedöms i regel som låg huvudsakligen till följd av att marknadsvär-
det på de med dessa lån finansierade fastigheterna vanligtvis överstiger
den historiska produktionskostnaden. Den omvända situationen gäller för
26
de statliga bostadslån som är finansierade av SBAB under perioden 1985 Prop. 1994/95:219
— 1991. Staten har givetvis ett särskilt ansvar för dessa lån, beviljade
inom ramen för det statliga regelsystemet, eftersom det i huvudsak är
topplån beviljade inom ramen för en kreditprövning som utgick ifrån en
förväntad framtida värdeökning på den belånade fastigheten. Lånens
genomgående karaktär av topplån och den schablonmässiga metoden för
kreditprövning innebär att SBAB har en nivå på kreditrisken i dessa lån
som inte kan jämföras med situationen för konkurrerande institut. Nästan
samtliga kreditförluster som kan förväntas i SBAB är hänförliga till dessa
lån. Totalt uppgår kreditförlusterna hittills för dessa lån till närmare 4
miljarder kronor. Kreditförlusterna riskerar att vara betydande även
framgent. Hanteringen av dessa förluster är en belastning både finansiellt
och adminstrativt för SBAB. Förlusterna minskar också SBAB:s möjlig-
het att motsvara riksdagens förväntningar om att delta aktivt och vara en
del i mångfalden och konkurrensen på marknaden. Finansiellt klarar
SBAB kreditförlusterna genom att staten ställt ut en garanti som innebär
att det dotterbolag som ansvarar för dessa lån alltid har en kapitalbas som
överstiger den lagstadgade nivån på 8%. Garantiåtagandet har hittills
belastat statsbudgeten med ca 1 miljard kronor under budgetåret 1994/95.
Fortsatt stora belastningar är att vänta.
Den nuvarande situationen innebär att staten kontinuerligt måste tillföra
bolaget medel. En omstrukturering av SBAB bör därför genomföras så
att bolaget erhåller en stabil bas för sin fortsatta verksamhet i konkurrens
med övriga aktörer på bostadskreditmarknaden.
Omstruktureringen bör genomföras i två steg. I ett första steg övertar
det särskilda bolaget bostadslån från staten. Därefter byter detta bolag de
lån som bedöms ha en låg risknivå vad gäller kreditförluster mot de lån
som bedöms ha en hög risk för kreditförluster som SBAB i dag finans-
ierar och som är beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet.
Omfattningen av den beskrivna transaktionen är i dagsläget svår att
avgöra. Urvalet av vilka lån som skall ingå i transaktionen måste göras
med stor omsorg och utifrån så objektiva kriterier som möjligt. Målsätt-
ningen bör vara att ge SBAB en mer normal riskprofil på sin låneportfölj
så att bolaget har en situation jämförbar med konkurrenternas. Detta
innebär att den statliga garanti som är utställd till SBAB:s dotterbolag
med ansvaret för de statligt beslutade lånen inte kommer att behöva
belastas och därmed bör den på sikt kunna omprövas. Garantin bör
kvarstå till dess att SBAB kan visa upp en sådan bestående stabilitet i
verksamheten att upplåningskostnaden inte nämnvärt påverkas negativt av
att garantin avvecklas. Även SBAB:s kredit i Riksgäldskontoret bör
avvecklas. Däremot bör den grundfondsförbindelse som staten ställt ut
ligga kvar för att säkerställa bolagets kortsiktiga betalningsförmåga.
SBAB bör därmed till följd av de föreslagna åtgärderna kunna kvarstå
som en stark aktör på marknaden samtidigt som omstruktureringen
genomförs och situationen stabiliseras. SBAB bör även fortsättningsvis
omfattas av statens åtaganden för att vissa kreditinstitut skall kunna
fullgöra sina förpliktelser i tid.
27
Det särskilda bolagets huvuduppgift blir att på ett ansvarsfullt sätt Prop. 1994/95:219
hantera de obeståndssituationer och eventuella kreditförluster som uppstår
i lånestocken. Inriktningen på verksamheten skall vara att på ett för staten
som helhet förmånligt sätt sköta den fortsatta förvaltningen av dessa, av
staten beslutade, bostadslån under resterande avtalstid.
Sammantaget bör de ovan beskrivna åtgärderna genomföras på ett
sådant sätt att det bolag som skall ansvara för de statliga bostadslånen
med hög risknivå erhåller en kapitalbas som innebär att bolaget kan täcka
förväntade förluster i lånestocken. Bolaget bör dock med tanke på
svårigheterna att i förväg bedöma nivån på kreditförlusterna erhålla en
statlig garanti som motsvarar den som SBAB i dag har för att garantera
kapitalbasen. För SBAB:s del bör åtgärderna innebära att bolaget ges en
kapitalbas och risksituation som är jämförbar med konkurrenternas.
Det bör vara regeringens ansvar att, utifrån de presenterade riktlinjerna
och föreslagna bemyndiganden, genomföra transaktionerna på ett sådant
sätt att de ovan beskrivna målsättningarna uppnås.
SBAB omfattas som tidigare nämnts av statens åtagande för att vissa
kreditinstitut skall kunna fullgöra sina förpliktelser i rätt tid. De insatser
som här föreslås för de statliga bostadslånen och SBAB syftar bl.a. till
att förstärka SBAB. Regeringen föreslår att belastningar på den statliga
garanti som föreslagits i det föregående får belasta anslaget Åtgärder för
att stärka det finansiella systemet.
Regeringen har för att ta fram underlag till de föreslagna åtgärderna
bl.a. använt särskilda konsultinsatser. Dessa konsultinsatser är inte
budgeterade inom ramen för det ordinarie departementsanslaget. Även
dessa utgifter och utgifter hänförliga till det fortsatta arbetet med SBAB
och det särskilda bolaget bör belasta ovan nämnda anslag.
Regeringens förslag: Lagen om rätt för Statens Bostadsfinans-
ieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av
statligt reglerade lån för bostadsändamål m.m. kompletteras så att
även det statligt ägda bolag som övertar de statligt finansierade
bostadslånen m.m. ges rätt att besluta i frågor som innebär myndig-
hetsutövning rörande de statligt reglerade bostadslån. Vidare föreslås
att sekretesslagen kompletteras så att principen om rätt att ta del av
handlingar hos myndighet tillämpas även för detta statligt ägda
bolag.
Skälen för regeringens förslag: Beslut rörande förvaltningen av
statligt reglerade lån för bostadsändamål innehåller vissa moment av
myndighetsutövning. Det gäller t.ex. beslut om övertagande av lån i
samband med att en fastighet övergår till ny ägare. Även beslut om
återkallelse av lånebeslut eller uppsägning av lån på grund av utebliven
28
betalning kan hänföras till denna kategori. Riksdagen har därför i lag
bemyndigat regeringen att till SBAB och SBAB:s dotterbolag SBAB,
Statens Bostadslåneaktiebolag överlämna att fatta beslut som innebär
myndighetsutövning i dessa frågor. Bemyndigandet återfinns i lagen
(1993:336) om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att
besluta i frågor om förvaltning av statligt reglerade lån för bostads-
ändamål m.m. Närmare bestämmelser om omfattningen av bolagens
befogenheter finns i förordningen (1994:1999) med bemyndigande för
SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag att besluta i ärenden om bostadslån
m.m. Tryckfrihetsförordningens föreskrifter om rätt att få ta del av
handlingar hos myndighet gäller även dessa två bolag.
Föreliggande förslag att överföra de statligt finansierade bostadslånen
m.m. till ett särskilt statligt ägt bolag innebär att förvaltningen av en del
av den statligt reglerade lånestocken överförs till detta bolag. Eftersom
denna lånehantering innefattar myndighetsutövning bör även bolaget, på
samma sätt som SBAB och SBAB:s dotterbolag SBAB, Statens Bostads-
låneaktiebolag, omfattas av bemyndigandet att fatta myndighetsbeslut. Av
motsvarande skäl bör tryckfrihetsförordningens principer om rätt att ta
del av handlingar hos myndighet även gäller för den verksamhet som det
nya bolaget tar över. Ett tillägg bör därför göras i bilagan till sekretess-
lagen (1980:100).
Prop. 1994/95:219
Regeringens förslag: De nya reglerna skall träda i kraft den 1 juli
1995. Under andra halvåret 1995 skall låntagare och långivare
träffa avtal om ränta och räntebindningstid. Om avtal inte träffas
under denna tid, får långivaren ensidigt fastställa villkoren. Under
samma tid har låntagaren rätt att lösa lånet utan att utge ersättning
enligt de nya bestämmelserna om ränteskillnadsersättning.
Skälen för regeringens förslag: De föreslagna lagbestämmelserna
innebär att bland annat ränta och räntebindningstid skall bestämmas
genom avtal mellan låntagaren och långivaren. Långivaren ges också rätt
att ta ut ränteskillnadsersätning. Med tanke på det stora antalet låntagare
och att den nuvarande räntenivån gäller fram till den 1 januari 1996
föreslås att låntagaren får tiden fram till dess på sig för att bestämma
bindningstid m.m. i avtalet med långivaren. Under övergångsperioden
bör räntenivån ligga fast. Om låntagaren önskar lösa in det statligt
finansierade lånet före den 1 januari 1996 eller innan avtal träffats med
långivaren bör detta ske utan att ränteskillnadsersättning behöver
erläggas.
29
Prop. 1994/95:219
De föreslagna åtgärderna har stora statsfinansiella effekter. Åtgärderna
bör dock genomföras på ett sådant sätt att effekten på statsbudgeten blir
så liten som möjligt. Den försäljningsintäkt som uppstår hos staten när
de statligt finansierade lånen överlåts till det särskilda bolaget bör inte
redovisas över statsbudgeten utan föras direkt mot statsskulden. Grunden
för ställningstagandet är att effekten enbart är tillfällig och att statsbud-
geten i annat fall temporärt skulle visa ett bättre saldo än som svarar mot
de underliggande ekonomiska faktorerna.
Statens inkomster i form av amorteringar av lånen tillförs i dagsläget
statsbudgeten, vilket är naturligt då medlen anvisats över statsbudgeten.
Dessa inkomster tidigareläggs genom den föreslagna överlåtelsen och
bortfaller därefter. Bortfallet motverkas till viss del av att den statliga
garantin till SBAB och det bolag som förvärvar de statliga lånen med all
sannolikhet inte kommer att belastas under de närmaste åren. På sikt
innebär dock tidigareläggningen och det därpå följande bortfallet av
amorteringarna att statsbudgeten försvagas under lånens återstående
amorteringstid som i vissa fall uppgår till trettio åren.
Genom att lånen överlåts bortfaller från statsbudgeten också
ränteinkomsterna från lånen. Inkomstbortfallet uppvägs av de lägre
statsskuldräntoma till följd av den nämnda minskningen av statsskulden.
Den statsfinansiella effekten av att samla ansvaret för statliga bostads-
lån med hög risk i ett bolag och att SBAB ges goda förutsättningar för
sin verksamhet är svår att uppskatta. Det bör kunna förväntas att SBAB
efter en omstrukturering utifrån de angivna riktlinjerna både lämnar en
utdelning till staten och bidrar till att statens förmögenhetsställning
förbättras.
Den huvudsakliga effekt som uppnås till följd av de föreslagna
åtgärderna är att statens upplåningsbehov minskar med cirka 20 miljarder
under de närmaste åren. Det bolag som staten överför lånen till bör
successivt kunna finansiera sig på kapitalmarknaden och därmed
återbetala de resurser som staten i dag finansierar via statsskulden.
30
1 a §
Paragrafen ändras så att den omfattar samtliga statliga bostadslån som
betalats ut av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB. Härigenom
uppnås enhetliga villkor för beräkning av ersättning till långivaren vid
förtida inlösen av statligt beslutade bostadslån. Villkoren överenstämmer
därmed även i huvudsak med de villkor som gäller övriga bostadslån.
1 b §
Paragrafen är ny och innebär att lagen skall omfatta samtliga statliga
bostadslån vars ränta bestäms årligen av regeringen, senast genom
förordningen (1994:1542) om ränta för år 1995 på vissa statslån till
bostadsbyggande m.m.
3 §
Paragrafen ändras så att de lån som anges i 1 b § ingår bland de statligt
beslutade lån där långivaren har rätt till ersättning vid en förtida inlösen
av lånet. I paragrafen införs ett tillägg som innebär att sättet på vilket
man beräknar ersättningen definieras tydligare. Beträffande konsument-
krediter, dvs. lån som i huvudsak lämnats för enskilt bruk - jfr 1 § första
stycket konsumentkreditlagen (1992:830) - sker detta genom att en hän-
visning görs till 24 § konsumentkreditlagen. Konsumentkreditlagens
villkor föreslås gälla för samtliga sådana krediter oavsett vad som anges
i tidigare avtal och förordningar.
Beträffande övriga krediter, t.ex. företagskrediter och lån till hyres-
och bostadsrättshus bör skälig ersättning erläggas för den kostnad som
uppkommer hos långivaren på grund av att krediten eller del av denna
löses i förtid. Vid tillämpningen bör villkoren få vara mer flexibla,
jämfört med villkoren för konsumentkredittagare, och även beakta de
aktuella skillnaderna mellan olika värdepapper på kapitalmarknaden. Det
kan vara lämpligt att genomföra en sedvanlig nuvärdeberäkning av
räntekompensationen utifrån en jämförelseränta som motsvarar räntan på
de papper långivaren kan återplacera medlen i för den återstående
löptiden.
Paragrafen är utformad huvudsakligen så som Lagrådet föreslagit.
Dock har ordet "utlåningsränta" i förtydligande syfte bytts ut mot ordet
"återplaceringsränta”.
31
4§
Paragrafen är ny och innebär att samtliga lån som anges i 1 b § ges
ändrade förutsättningar för fastställande av räntesats, den tid som
räntesatsen gäller och tidpunkt för betalning av ränta och amortering.
Räntesatsen skall fortsättningsvis bestämmas med utgångspunkt i
långivarens upplåningskostnad med ett skäligt tillägg för avkastning på
risk och kapital investerat i verksamheten m.m. Detta innebär att
räntesatsen kommer att bestämmas på samma sätt som för övriga
bostadslån på kreditmarknaden.
Parterna skall träffa avtal om intervallen för betalning av ränta och
amortering. Överenskommen bindningstid för räntan styr vilken räntenivå
som erhålls eftersom kapitalmarknaden sätter olika pris på kort och lång
bindningstid. Både räntebindningstid och räntenivå skall anges i det avtal
som träffas mellan parterna.
För det fall långivaren av någon anledning inte når låntagaren för att
bestämma räntebindningstid m.m., har långivaren rätt att ensidigt
fastställa avtalsvillkoren. Vad som sålunda bestämts anses utgöra
avtalsinnehåll.
Paragrafen är utformad så som Lagrådet föreslagit.
Övergångsbestämmelser
Rätten att fram till årsskiftet 1995/1996 lösa lån utan att betala
ränteskillnadsersättning omfattar således endast de lån som avses i 1 b §.
Till undvikande av missförstånd har orden "de nya bestämmelserna"
fogats in före orden "i 3 §". I övrigt har övergångsbestämmelserna
utformats så som Lagrådet föreslagit.
De föreslagna ändringarna i lagen (1993:336) om rätt för Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning
av statligt reglerade lån för bostadsämdamål m.m. och i sekretesslagen
(1980:100) har kommenterats i avsnitt 7.4.
Prop. 1994/95:219
32
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:567) om ändrade be-
talningsvillkor för vissa statliga bostadslån m.m.
dels att 1 a och 3 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 b och 4 §§, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 a§
Denna lag gäller också bostadslån
som Statens Bostadsfinansierings-
aktiebolag, SBAB, har betalat ut
före den 1 juli 1988.
Denna lag gäller också de statliga
bostadslån som Statens Bostads-
finansieringsaktiebolag, SBAB har
betalat ut.
1 b §
Denna lag gäller också låneförbin-
delser som avser statliga lån be-
viljade enligt
1. kungörelsen (1962:538) om för-
bättringslån i de fall som anges i
77 § tredje stycket och 13 § andra
stycket i kungörelsen,
2. kungörelsen (1966:173) om
statsbidrag och lån till barnstugor
om länet är beviljat efter utgången
av år 1967,
3. bostadslånekungörelsen
(1967:552) till den del 30 § första
stycket kungörelsen tillämpas på
lånet, lån eller lånedel som avses i
punkt 5 första stycket övergångsbe-
stämmelser till nämnda kungörelse,
lån eller lånedel varpå ränta till
följd av punkt 7 samma övergångs-
bestämmelser utgår enligt 30 §
första stycket kungörelsen,
4. räntelånekungörelsen
(1967:553),
5. kungörelsen (1972:760) om lån
avseende kostnader för outhyrda
lägenheter och förskott på detta
lån,
1 Senaste lydelse 1991:1037.
33
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6. kungörelsen (1973:400) om
statligt stöd till allmänna samlings-
lokaler,
7. kungörelsen (1974:252) om
statligt stöd till energibesparande
åtgärder i bostadshus,
8. bostadsfinansieringsförordningen
(1974:946) till den del 35 § första
stycket förordningen, i paragrafens
lydelse före den 1 juli 1985, till-
lämpas på lånet,
9. förordningen (1976:257) om lån
för förvärv av egnahemsfastighet i
vissa fall,
10. förordningen (1976:260) om
hyresförlustlån och förskott på
detta lån,
11. förordningen (1977:332) om
statligt stöd till energibesparande
åtgärder i bostadshus m.m.,
12. förordningen (1978:992) om
lån för underhåll av vissa bostads-
hus,
13. förordningen (1979:816) om
statligt stöd till energibesparande
åtgärder i kommunala och lands-
tingskommunala byggnader m.m.,
14. förbättringslåneförordningen
(1980:261) till den del 12 § andra
stycket förordningen tillämpas på
lånet
15. förordningen (1981:590) om
lån till energibesparande åtgärder
i kommunala och landstingskommu-
nala byggnader m.m.,
16. förordningen (1981:1123) om
lån för förvärv från staten av bos-
tadsfastigheter för permanent bruk,
om lånet har betalats ut före den 1
juli 1985,
17. förordningen (1982:541) om
lån till grundavgiften vid ombild-
ningen av hyresrätt till bostadsrätt,
18. förordningen (1982:644) om
lån för byggnadstekniska åtgärder
i bostadshus eller förordningen
(1981:473) med samma namn som
har betalas ut före den 1 juli 1985,
till den del 35 § första stycket
bostadsfinansieringsförordningen
(1974:946), i paragrafen lydelse
Prop. 1994/95:219
Bilaga 1
34
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:219
Bilaga 1
före den 1 juli 1985 tillämpas på
lånet,
19. 3 § förordningen (1982:1272)
om statlig lånestöd m.m. till sär-
skilda åtgärder i bostadsområden
med outkyrda lägenheter,
20. förordningen (1982:1286) om
statlig hyresförlust garanti,
21. förordningen (1983:1021) om
tilläggslån för ombyggnad av bos-
tadshus m.m.,
22. förordningen (1984:614) om
lån för förvärv av vissa fastigheter
som har förköpts enligt
förköpslagen (1967:868), om lånet
har betalas ut före den 1 juli 1985,
23. förordningen (1986:82) om
ränta och amortering m.m. ifråga
om vissa statliga tilläggslån till
kulturhistoriskt värdefull bebyggel-
se och
24. förordningen (1990:916) om
vissa lån till forskningsinriktat
experimentbyggande.
Om en låntagare säger upp ett
sådant bostadslån som anges i
1 a § till omedelbar betalning eller
gör inbetalning utöver föreskriven
amortering, har SBAB rätt att av
låntagaren ta ut ersättning för
skillnaden mellan räntan på lånet
och räntan på nya lån.
Om en låntagare säger upp ett
i sådant bostadslån som anges i 1 a
r eller 1 b § till omedelbar betalning
n eller gör inbetalning utöver före-
v skriven amortering, har långivaren
r rätt att av låntagaren ta ut ersätt-
•t ning. För lån som lämnats huvud-
sakligen för enskilt bruk skall
ersättningen beräknas på det sätt
som anges i 24 § konsumentkredit-
lagen (1992:830). För andra lån
skall ersättningen beräknas så att
den svarar mot långivarens mer-
kostnad.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
2. Intill dess avtal har träffats mellan parterna gäller äldre bestämmel-
ser i stället för bestämmelserna i 4 §.
2 Senaste lydelse 1991:1037.
35
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:219
Bilaga 1
3. Innan avtal har träffats mellan parterna har låntagaren rätt att i förtid
lösa in hela eller del av lånet utan att långivaren får ta ut ersättning enligt
de nya bestämmelserna i 3 §.
4. Har avtal inte träffats mellan parterna före utgången av år 1995 skall
de villkor som anges i 4 § andra och tredje stycket bestämmas av
långivaren. Låntagaren är skyldig att rätta sig efter det långivaren be-
stämmer.
36
Härigenom föreskrivs att lagen (1993:336)' om rätt för Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning
av statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m. skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
Regeringen får överlämna till
Statens Bostadsfinansieringsaktie-
bolag, SBAB och ett av bolaget för
låneförvaltning särskilt bildat dot-
terbolag att fatta beslut som in-
nebär myndighetsutövning i frågor
om förvaltningen av statligt regle-
rade räntebärande lån som beviljats
under medverkan av Bostadsstyrel-
sen eller en länsbostadsnämnd samt
i frågor om lån enligt förordningen
(1989:858) om ersättningslån för
bostadsändamål.
Föreslagen lydelse
Regeringen får överlämna till
Statens Bostadsfinansieringsaktie-
bolag, SBAB, SBAB, Statens Bo-
stadslåneaktiebolag och det av
staten ägda bolag som övertar
ansvaret för de statligt finansierade
bostadslånen att fatta beslut som
innebär myndighetsutövning i
frågor om förvaltningen av statligt
reglerade räntebärande lån som
beviljats under medverkan av Bo-
stadsstyrelsen eller en länsbostads-
nämnd samt i frågor om lån enligt
förordningen (1989:558) om ersätt-
ningslån för bostadsändamål.
Förvaltningsuppgifter som avses i denna lag utövas enligt föreskrifter
som regeringen beslutar.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
1 Senaste lydelse 1994:1540.
37
Härigenom föreskrivs att sekretesslagen (1980:100)' skall ändras så att
bilagan får följande lydelse.
Prop. 1994/95:219
Bilaga 1
Bilaga2
Nuvarande lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos
organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till
numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd
av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
Verksamhet
Riksprovplatserna Aktiebolaget
Svensk Anläggningsprovning,
Aktiebolaget Svensk Bilprovning
och Apoteksbolaget Aktiebolag
Statens Bostadsfinansieringsaktie-
bolag, SBAB, och ett av bolaget
för låneförvaltningen särskilt bildat
dotterbolag
kontroll som riksprovplats (SFS
1992:1119)
förvaltning av statligt reglerade
räntebärande lån för bostadsända-
mål som beviljats under medverkan
av Bostadsstyrelsen eller läns-
bostadsnämnd samt frågor om lån
enligt förordningen (1989:858) om
ersättningslån för bostadsändamål
(SFS 1993:336 och 1994:1540)
Stiftelsen Svenska Institutet
all verksamhet
Föreslagen lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämnts nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos
organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till
numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd
av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
1 Lagen omtryckt 1992:1474.
2 Senaste lydelse 1994:1695.
38
Organ
Verksamhet
Prop. 1994/95:219
Bilaga 1
Riksprovplatserna Aktiebolaget
Svensk Anläggningsprovning,
Aktiebolaget Svensk Bilprovning
och Apoteksbolaget Aktiebolag
Statens Bostadsfinansieringsaktie-
bolag, SBAB, SBAB, Statens Bos-
tadslåneaktiebolag och det av
staten ägda bolag som övertar
ansvaret för de statligt finansierade
bostadslånen.
Stiftelsen Svenska Institutet
kontroll som riksprovplats (SFS
1992:1119)
förvaltning av statligt reglerade
räntebärande lån för bostadsända-
mål som beviljats under medverkan
av Bostadsstyrelsen eller läns-
bostadsnämnd samt frågor om lån
enligt förordningen (1989:858) om
ersättningslån för bostadsändamål
(SFS 1993:336 och 1994:1540)
all verksamhet
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
39
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-04-11
Prop. 1994/95:219
Bilaga 2
Närvarande: justitierådet Torkel Gregow, justitierådet Lars Å. Beckman,
regeringsrådet Sigvard Holstad.
Enligt lagrådsremiss den 6 april 1995 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i lagen (1989:567) om ändrade betalningsvillkor för
vissa statliga bostadslån m.m.,
2. lag om ändring i lagen (1993:336) om rätt för Statens Bostadsfinans-
ieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltning av statligt
reglerade lån för bostadsändamål m.m.,
3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Gun
Lombach.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
De föreslagna ändringarna i denna lag avser dels fastställandet av ränta
m.m. för vissa statliga bostadslån dels rätt för långivaren beträffande
vissa sådana lån till ersättning för ränteförlust, om en låntagare säger upp
ett lån i förtid (däri inräknat att han gör en inbetalning utöver föreskriven
amortering). Vad som nu gäller i dessa hänseenden utgör i huvudsak en
del av det civilrättsliga avtalet mellan långivare och låntagare. Dessa
avtalsbestämmelser avses nu ersättas med de villkor som förslaget
innehåller.
Lagstiftningsärendet berör alltså sådana lagbestämmelser som avses i
8 kap. 2 § regeringsformen. På detta område gäller som princip att ny
lagstiftning inte får rubba innehållet i redan uppkomna avtalsförhållanden;
avsteg från denna princip har emellertid i vissa fall ansetts kunna ske på
grund av särskilda skäl (se bl.a. KU 1974:60 och prop. 1975/76:209
s. 64 f). Här kan även hänvisas till Lagrådets yttranden i prop.
1988/89:89 och 1990/91:193, vilka avsåg ändringar av samma slag som
det nu förevarande förslaget.
Mot denna bakgrund har Lagrådet att pröva hur de föreslagna be-
stämmelserna förhåller sig till vad som nu gäller i motsvarande hän-
seenden. Härvid vill Lagrådet inledningsvis framhålla att motiveringen i
lagrådsremissen är utformad på ett sådant sätt att det inte är möjligt för
en läsare att skaffa sig en säker uppfattning om i vilken utsträckning och
på vilket sätt förslaget innebär ändring av vad som nu gäller. Även i
övrigt är motiveringen på flera punkter oklar och svårtillgänglig. Vad nu
40
sagts torde ha visst samband med att det remitterade förslaget inte har Prop. 1994/95:219
föregåtts av någon remissbehandling av ett departementsförslag eller Bilaga 2
liknande. Lagrådets bedömning grundas därför till stor del på de
upplysningar som vid föredragningen har lämnats av föredraganden, bl.a.
i en särskilt upprättad PM 1995-04-10.
3 §
I denna paragraf regleras frågan om ränteskillnadsersättning. Den
föreslagna ändringen av paragrafen har emellertid samband med två andra
paragrafer i förslaget. 1 a §, vari för närvarande anges att lagen gäller
bostadslån som SBAB har betalat ut före den 1 juli 1988, förslås ändrad
så att lagen omfattar samtliga statliga bostadslån som SBAB har betalat
ut, dvs. utan tidsbegränsning. I en ny 1 b § anges att lagen också gäller
låneförbindelser som avser statliga lån, vilka beviljats enligt ett antal
förordningar som räknas upp under 24 olika punkter.
I 3 § föreskrivs nu att, om en låntagare säger upp ett sådant bostadslån
som anges i 1 a § till omedelbar betalning eller gör inbetalning utöver
föreskriven amortering, SBAB har rätt att av låntagaren ta ut ersättning
för skillnaden mellan räntan på lånet och räntan på nya lån. Den
föreslagna ändringen innebär att bestämmelsen blir tillämplig såväl på lån
som omfattas av 1 a § i dess vidgade lydelse som på lån vilka anges i 1
b § samt att den nuvarande regeln om hur ersättningen skall bestämmas
ersätts av två nya meningar. Där föreskrivs att för lån som lämnats
huvudsakligen för enskilt bruk ersättningen skall beräknas på det sätt som
anges i 24 § konsumentkreditlagen (1992:830) samt att för andra lån
ersättningen skall beräknas så att den svarar mot långivarens merkostnad.
Med sistnämnda den föreskriften avses, enligt vad som har upplysts vid
föredragningen, att ersättningen skall bestämmas utifrån skillnaden mellan
räntan på det inlösta lånet och långivarens utlåningsränta beräknad på
visst sätt.
Beträffande de lån som i dag omfattas av 1 a § gäller alltså för
närvarande enligt 3 § att SBAB vid förtida lösen av lån har rätt till
ersättning motsvarande skillnaden mellan räntan på lånet och "räntan på
nya lån". Med det sistnämnda uttrycket har i realiteten åsyftats lån-
givarens utlåningsränta, vilken vid tiden för bestämmelsens tillkomst
motsvarade upplåningsräntan (se prop. 1990/91:193 s. 6, 7, 8 och 10).
Bestämmelsen har också, enligt vad som upplysts i ärendet, tillämpats på
detta sätt. Den föreslagna ändringen bygger på samma princip, dock att
den för andra krediter än konsumentkrediter möjligen kan medföra en
mindre höjning av ersättningen. För konsumentkrediter torde ändringen
medföra en lägre ersättning.
I fråga om bostadslån, som omfattas av den år 1991 upphävda för-
ordningen (1986:694) om handläggning, förvaltning, m.m. av bostadslån
och räntebidrag, gäller enligt 30 a § förordningen - vilken bestämmelse
övergångsvis fortfarande är tillämplig - att en låntagare vid förtida lösen
skall betala ränteskillnadsersättning, om den ränta som har fastställts för
41
lånet överstiger SBAB:s upplåningsränta. Bestämmelsen torde trots
lydelsen ha samma innebörd som den nu förevarande 3 § i 1989 års lag.
(Boverket har enligt bemyndigande meddelat närmare föreskrifter om
bestämmande av ränteskillnadsersättningen.) I enlighet med vad som i det
föregående har sagts beträffande lån, som faller uner 1 a § i dess
nuvarande lydelse, kan den föreslagna ändringen av 3 § beträffande de
lån som avses här inte anses annat än marginellt påverka vad som nu
gäller om ränteskillnadsersättningens storlek. Det kan tilläggas att den
skyldighet som för närvarande föreligger för låntagare enligt 30 a § 1986
års förordning att betala ränteskillnadsersättning vid uppsägning från
långivarens sida bortfaller enligt förslaget.
Då det gäller lån som har beviljats enligt flertalet av de författningar
som nämns i den föreslagna 1 b § saknas, enligt vad som har upplysts
under föredragningen, föreskrift om att låntagaren är berättigad att lösa
lånet i förtid. Detta torde innebära att han över huvud inte har någon
sådan rätt. Vid sådant förhållande kan ändringen av 3 § inte anses
innebära någon försämring av dessa lånagares rättsställning.
I övriga författningar som anges i 1 b § finns däremot föreskrift om att
låntagaren har rätt att lösa lånet i förtid. Därvid sägs det inte något om
att låntagaren skall betala ränteskillnadsersättning, vilket måste anses
innebära att skyldighet inte föreligger att erlägga sådan ersättning. I dessa
fall kan den föreslagna ändringen av 3 § sägas innebära en försämring för
låntagaren. Genom en övergångsbestämmelse ges emellertid låntagaren
möjlighet att, om så önskas, lösa hela eller del av det statligt finansierade
lånet före den 1 januari 1996 utan att erlägga ränteskillnadsersättning.
Vidare bör beaktas att remissförslaget endast omfattar det fallet att
låntagaren begär förtidsinlösen. Om långivaren säger upp lånet i förtid
t.ex. vid byte av ägare till fastigheten eller till följd av utebliven amorte-
ring eller räntebetalning, föreligger inte någon rätt att kräva låntagaren
på ränteskillnadsersättning. Den föreslagna ändringen av 3 § innebär
således inte att låntagaren drabbas av någon ekonomisk börda utan enbart
att han förlorar den förmån som en rätt till framtida, kostnadsfri
förtidsinlösen kan innebära. I vilken utsträckning en sådan kostnadsfri
inlösen i verkligheten skulle ha kunnat bli aktuell för den enskilde
låntagaren är för övrigt beroende på ett flertal nu svårbedömda faktorer
såsom ränteutvecklingen, möjligheten att erhålla nya lån m.m.
Med hänsyn till det anförda och med beaktande av det samhälleliga
intresset av enhetliga regler för de statliga bostadslånen anser Lagrådet
att hinder inte bör möta att i detta fall göra avsteg från principen att ny
lagstiftning inte får rubba innehållet i redan uppkomna avtalsförhållanden.
Lagrådet har därför inte någon erinran mot den föreslagna paragrafen.
Den bör emellertid jämkas i förtydligande syfte. Lagrådet föreslår att den
ges följande lydelse:
"Om en låntagare säger upp ett sådant bostadslån som anges i 1 a eller
1 b § till omedelbar betalning eller gör inbetalning utöver föreskriven
amortering, har långivaren rätt att av låntagaren ta ut ersättning för sin
förlust, beräknad med utgångspunkt i skillnaden mellan räntan på lånet
Prop. 1994/95:219
Bilaga 2
42
och långivarens utlåningsränta. I fråga om lån som lämnats huvudsakligen Prop. 1994/95:219
för enskilt bruk har dock långivaren rätt till ersättning endast i den Bilaga 2
utsträckning det följer av en tillämpning av 24 § konsumentkreditlagen
(1992:830)."
Då det gäller frågan om räntesättning föreslås att flertalet av de bostads-
lån som är finansierade över statsbudgeten skall ges marknadsanpassad
ränta. Bestämmelser härom har tagits upp i en ny 4 §. Enligt första
stycket skall, oavsett vad som anges i förordning eller som tidigare har
utfästs, vad som sägs i det följande gälla i fråga om lån som avses i
1 b §. I andra styckt anges att räntesatsen, den tid inom vilken räntesat-
sen skall gälla och tidpunkt för betalning av ränta och amortering skall,
från och med den 1 juli 1995, bestämmas i avtal mellan låntagaren och
långivaren samt att räntesatsen skall bestämmas med utgångspunkt i
långivarens upplåningskostnad samt skälig ersättning. Vidare föreskrivs
i ett tredje stycke att långivaren får ta ut avgift för att täcka skälig
kostnad för avisering.
I anslutning härtill kan nämnas att förslaget innehåller vissa övergångs-
bestämmelser med avseende bl.a. på 4 §. I punkt 4 av dessa bestämmel-
ser anges att, om avtal inte har träffats mellan parterna före utgången av
år 1995, de villkor som anges i 4 § andra och tredje styckena skall
bestämmas av långivaren samt att låntagaren är skyldig att rätta sig efter
det långivaren bestämmer.
I envar av de författningar som nämns i 1 b § anges att räntan på lån
som beviljats enligt författningen bestäms av regeringen för ett kalenderår
i sänder. Regeringens föreskrifter grundas på riktlinjer som antagits av
riksdagen år 1988 efter förslag i prop. 1987/88:100 bilaga 13 (s. 31 f)-
Enligt riktlinjerna skall räntan - bostadslåneräntan - bestämmas med
utgångspunkt i statens upplåningskostnad under föregående år. Denna
kostnad fastställs i princip med den 5-åriga statsobligationsräntan som
bas, varvid tillägs 0,25 procentenheter för att täcka administrativa
kostnader för utlåningen. För år 1995 har bostadslåneräntan fastställts till
9,00 %.
Den föreslagna regleringen i 4 § synes bygga på samma princip,
eftersom det anges att räntesatsen skall bestämmas med utgångspunkt i
långivarens upplåningskostnad. Enligt motiveringen synes emellertid
avsikten vara att avgörande i fortsättningen skall vara räntan på bostads-
obligationer för lån på så lång tid som motsvarar den akutella krediten.
Härtill kommer bl.a. skälig ersättning för risk m.m., vilken enligt vad
som upplysts vid föredragningen kan beräknas till 0,5 procentenheter.
Detta innebär enligt remissen med all sannolikhet en ökad kostnad för
låntagarna. Denna ökade kostnad bedöms emellertid inte överstiga den
vinst som låntagarna kan kan erhålla genom att fritt välja räntebindnings-
tid. Med hänsyn till att den långsiktiga utvecklingen på kapitalmarknaden
inte kan bedömas kan det enligt remissen dock inte uteslutas att den
43
föreslagna ändringen innebär en nackdel för låntagarna. Regeringen gör
emellertid den bedömningen att den föreslagna lagregleringen
sammantaget innebär sådana fördelar för det allmänna att låntagarna att
den bör genomföras.
Enligt Lagrådets mening tyder visserligen det underlag som till-
handahålls i remissen närmast på att de låntagare som här avses kan
komma att få något högre lånekostnder än för närvarande. Emellertid är
det enligt de ifrågavarande låneavtalen så att regeringen har rätt att
bestämma räntan för ett år i taget i enlighet med riktlinjer som riksdagen
bestämmer. Något hinder för riksdagen att jämka dessa riktlinjer så att
kostnaden för låntagaren ökar torde inte föreligga. Mot denna bakgrund
kan vad som föreslås i förevarande paragraf inte anses stå i strid med den
tidigare berörda principen att ny lagstiftning inte får rubba redan
uppkomna avtalsförhållanden.
I övrigt har Lagrådet inte några sakliga invändningar mot förslaget i
4 §. Paragrafen bör emellertid jämkas för att den avsedda innebörden
skall komma till tydligare uttryck och även rent redaktionellt. Bl.a. bör
tidsangivelsen i andra stycket första meningen utgå såsom onödig och
bestämmelsen i punkt 4 övergångsbestämmelema föras i i paragrafen. Det
framstår också som onödigt att särskilt ange att den nya lagbestämmelsen
gäller oavsett vad som anges i förordning; om någon förordning
innehåller en föreskrift som strider mot den nya lagbestämmelen, bör för
övrigt förordningsföreskriften upphävas.
Lagrådet förordar att paragrafen ges följande lydelse:
"Oavsett vad som tidigare kan anses avtalat, skall i fråga om lån som
avses i 1 b § räntesatsens storlek, den tid för vilken räntesatsen skall
gälla, tidpunkten för betalning av ränta och amortering samt avgift för
avisering bestämmas genom avtal mellan låntagaren och långivaren.
Räntesatsen skall bestämmas med utgångspunkt i långivarens upplånings-
ränta samt med skäligt tillägg för långivarens risktagande och kostnader
för utlåning.
I fråga om lån, beträffande vilket avtal inte har träffats mellan
låntagaren och långivaren före utgången av år 1995, skall villkoren i de
hänseenden som anges i första stycket fastställas av långivaren."
Övergångsbestämmelserna
Förslaget innehåller övergångsbestämmelser under fyra punkter. Enligt
punkt 1 träder lagen i kraft den 1 juli 1995. I punkt 2 anges att, intill
dess avtal har träffats mellan parterna, äldre bestämmelser gäller i stället
för bestämmelserna i 4 §. I punkt 3 föreskrivs att, innan avtal har träffats
mellan parterna, låntagaren har rätt att i förtid lösa in hela eller del av
lånet utan att långivaren får ta ut ersättning enligt de nya bestämmelserna
i 3 §. Punkt 4 innehåller den tidigare berörda bestämmelen om vad som
gäller i fall låntagare och långivare inte träffar avtal om räntesats m.m.
Prop. 1994/95:219
Bilaga 2
44
I det föregående har Lagrådet föreslagit att den bestämmelsen skall tas Prop. 1994/95:219
upp i 4 §. Bilaga 2
Lagrådet har inte någon invändning i sak mot vad som sålunda
föreslås. Det torde emellertid inte vara avsett att vad som anges i
punkterna 2 och 3 skall gälla efter utgången av år 1995, vilket bör
komma till direkt uttryck i lagtexten. Det framstår vidare som lämpligt
att bestämmelserna i dessa båda punkter förs samman under en punkt. De
bör även jämkas redaktionellt.
Mot bakgrund härav förordar Lagrådet att övergångsbestämmelserna
ges följande lydelse:
"1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
2. Intill dess avtal har träffats mellan låntagare och långivare i enlighet
med 4 §, dock längst till utgången av år 1995, gäller äldre bestämmelser
i de hänseenden som avses i 4 §. Låntagaren har under denna tid rätt att
i förtid lösa hela eller del av lånet utan att långivaren får ta ut ersättning
enligt 3 §."
Förslagen lämnas utan erinran.
45
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1995
Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden
Peterson, Freivalds, Wallström, Persson, Schori, Blomberg, Hedborg,
Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,
Johansson
Föredragande: statsrådet Persson
Regeringen beslutar proposition 1994/95:219 Enhetlig räntesättning och
finansiering av statliga bostadslån m.m.
46