En effektivare arbetsmarknadspolitik m.m.
Prop.
1994/95:218
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 12 april 1995
Mona Sahlin
Anders Sundström
(Arbetsmarknadsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Arbetsmarknaden präglas nu av den konjunkturuppgång som känneteck-
nar främst den exportinriktade delen av näringslivet. Antalet sysselsatta
har ökat med drygt 80 000 det senaste året och antalet nyanmälda lediga
platser väntas öka med ungefar 25 % innevarande år.
Arbetslösheten är dock fortfarande mycket hög och uppgången har inte
kommit alla grupper till del i lika stor utsträckning. Det är speciellt
bland lågutbildade kvinnor, ungdomar, invandrare och arbetshandikappa-
de som det finns en stor risk att arbetslösheten permanentas.
I denna proposition föreslår regeringen en rad åtgärder för att effektivi-
sera arbetsmarknadspolitiken.
För att skapa ytterligare sysselsättning och minska arbetslösheten inom
byggsektorn införs ett investeringsprogram. Dessutom lämnas ett tidsbe-
gränsat investeringsbidrag för att öka nyproduktion av permanentbostä-
der.
För att stärka arbetslinjen och höja flexibiliteten på arbetsmarknaden,
föreslås effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken inom åtta olika
områden.
En effektivare platsförmedling. Regeringen föreslår att riksdagen be-
myndigar regeringen att få använda en större del av åtgärdsmedlen för
tillfälliga personalförstärkningar. Personal på arbetsförmedlingar i in-
vandrartäta områden är en prioriterad sektor.
Förvaltningsmedlen inom AMV anvisas i dag under två anslag, ett för
AMV och ett för Ami. Anslagen föreslås slås samman till ett anslag.
Okad samverkan mellan kommunerna. Regeringen föreslår att AMV
får större frihet att disponera sina resurser i samverkan med kommuner-
na. För att underlätta en sådan utveckling föreslås att kommunerna får
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 218
det samlade ansvaret for arbetslösa ungdomar under 20 år. Ungdomar i Prop. 1994/95:218
åldern 20 - 24 år skall kunna delta i datortek på halvtid under tre må-
nader.
Motverka långtidsarbetslöshet. Åtgärderna skall tydligare riktas mot
långtidsarbetslösa. Personer över 60 år skall få ökad del av vissa åtgär-
der. Ett lönebidrag med upp till halva lönekostnaden får lämnas för den-
na grupp.
Ökad rörlighet. Ett nytt pendlingsstöd infors for arbetslösa som tar ett
arbete som medför långa pendlingsresor. Starthjälp kan avse anställning-
ar som beräknas vara minst sex månader.
Villkoren for utbildningsvikariat for småföretag blir mer generösa för
att öka anpassningen på den interna arbetsmarknaden inom företagen.
Dessa får ett bidrag som motsvarar det avdrag som företag med högre
lönekostnader kan göra från från socialavgifterna.
Hävda arbetslinjen. Försäkringen roll som en omställningsförsäkring
behöver bli tydligare. Ett avvisat lämpligt erbjudande skall innebära
avstängning från arbetslöshetsersättningen. Arbetsplatsintroduktionen, en
ny åtgärd, bör kunna användas som ett instrument för att se om den
arbetslöse är beredd att ta ett arbete.
240 000 i åtgärder. Medlen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder kom-
mer att få disponeras med stor flexibilitet.
Färre regler, stabilare åtgärder och mindre detaljstyrning. Regeringen
föreslår att en ytterligare förenkling görs genom att flera mindre stöd-
former och bidrag tas bort. Arbetsplatsintroduktionen ersätter ett antal
åtgärder. Åtgärden kommer att kunna kombineras med undervisning i
svenska språket.
Skärpt uppföljning. Innehållet i regleringsbrevet kommer att få allt
större betydelse.
Riktlinjer för AMV under budgetåret 1995/96. Bl.a. blir platsförmed-
lingens roll blir tydligare och de långtidsarbetslösa och andra utsatta
grupper skall prioriteras.
Därtill måste kostnadseffektiviteten inom arbetsmarknadspolitiken öka.
Regeringen har lagt besparingsförslag inom några områden, bl.a. för
statsbidraget till platser med rekryteringsstöd och beredskapsarbeten av
tjänstekaraktär, lönebidrag och Samhall.
Förändringar i fråga om arbetslöshetsersättningen kommer att presente-
ras i kompletteringspropositionen.
Innehållsförteckning
Prop. 1994/95:218
1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 4
2 Lagtext..................................... 6
2.1 Förslag till lag om arbetsplatsintroduktion ........ 6
2.2 Förslag till lag om kommuners ansvar för
ungdomar............................... 7
2.3 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen
(1992:322) om ungdomspraktikanter ............ 8
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring...................... 9
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd .................. 13
2.6 Förslag till lag om upphävande av lagen (1989:484)
om arbetsmiljöavgift ....................... 18
3 Utvecklingen på arbetsmarknaden................... 19
4 Sysselsättning och tillväxt........................ 21
5 Arbetsmarknadspolitikens verksamhetsområde.......... 23
6 Anslagsfrågor m.m............................. 29
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 april 1995 . . 71
Rättsdatablad...................................... 72
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringen förslag till lag om arbetsplatsintroduktion,
2. antar regeringens förslag till lag om kommuners ansvar för ung-
domar,
3. antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen
(1992:322) om ungdomspraktikanter,
4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring,
5. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:371)
om kontant arbetsmarknadsstöd,
6. antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen
(1989:484) om arbetsmiljöavgift,
7. upphäver riksdagens beslut (bet. 1994/95 :AU 12, rskr.
1994/95:227) att för budgetåret 1995/96 anvisa ett ramanslag till
yrkesinriktad rehabilitering,
8. godkänner vad som anförts om anslagssparande resp, anslagskre-
dit från anslaget Yrkesinriktad rehabilitering,
9. upphäver sina beslut (bet. 1994/95:AU 11 och 12, rskr.
1994/95:233 och 227) i fråga om medelsutnyttjandet mellan an-
slagen Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader och Yrkes-
inriktad rehabilitering,
10. godkänner vad regeringen har anfört om besparingskraven för att
begränsa den statliga konsumtionen under anslaget Arbetsmark-
nadsverkets förvaltningskostnader,
11. godkänner vad regeringen förordar om ett flexibelt resursutnytt-
jande inom anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,
12. bemyndigar regeringen att disponera ytterligare medel under
anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för tillfällig personal-
förstärkning av arbetsförmedlingen,
13. godkänner vad regeringen förordar om åtgärder vid utförsäkring,
14. godkänner vad regeringen förordar om arbetsplatsintroduktion,
15. godkänner vad regeringen förordar om starthjälp,
16. godkänner vad regeringen förordar om pendlingsstöd,
17. bemyndigar regeringen att besluta om vad som förordas om ut-
bildningsvikariat för småföretag,
18. godkänner att högst 5 000 000 kr av medlen under anslaget Ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder får användas för informationsin-
satser för invandrare,
19. godkänner vad regeringen förordar om Datortek,
20. godkänner att högst 400 000 000 kr av medlen under anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder far användas för särskilda åt-
gärder för regional utveckling och tillväxt under budgetåret
1995/96,
21. godkänner vad regeringen förordar om miljöinvesteringar,
Prop. 1994/95:218
22. godkänner vad regeringen förordar om tillfälligt investeringsbi- Prop. 1994/95:218
drag för nyproduktion av bostäder,
23. godkänner vad regeringen förordar om statsbidrag till rekryte-
ringsstöd och beredskapsarbete,
24. godkänner vad regeringen förordar om slopade bidrag m.m.,
25. godkänner vad regeringen förordar om lönebidrag för arbetslösa,
som fyllt 60 år,
26. godkänner vad regeringen förordar om en högsta bidragsnivå på
80 % av lönekostnaden för dem som börjar en anställning med
lönebidrag efter den 30 juni 1995,
27. godkänner vad regeringen förordar om en engångsvis besparing
på Samhall Aktiebolag för budgetåret 1995/96,
28. bemyndigar regeringen att föra över återstående medel från Ar-
betslivsfonden till statsbudgetens inkomsttitel,
29. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95 :AU11, rskr.
1994/95:233) till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 5 498 111 000
kr,
30. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU 11, rskr.
1994/95:233) till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetå-
ret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 34 352 016 000 kr,
31. till Europeiska socialfonden för budgetåret 1995/96 under tionde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 593 000 000 kr.,
32. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95 :AU 12, rskr.
1994/95:227) till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
10 366 081 000 kr,
33. med ändring av riksdagens beslut (bet. 1994/95:AU12, rskr.
1994/95:227) till Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 6 774 628 000 kr.
2 Lagtext
Prop. 1994/95:218
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Den som av länsarbetsnämnden anvisats till verksamhet för arbets-
platsintroduktion skall inte anses som arbetstagare när han eller hon
deltar i verksamheten. När sådan verksamhet bedrivs på en arbetsplats,
skall deltagaren dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2
kap. 1-9 §§, 3 kap. 1-4 och 7-14 §§, 4 kap. 1-4 och 8-10 §§ samt 7-9
kap. arbetsmiljölagen (1977:1160). Därvid skall vad i arbetsmiljölagen
sägs om arbetsgivare gälla den som upplåtit en arbetsplats för verksam-
het för arbetsplatsintroduktion.
2 § Regeringen far föreskriva att anordnare som tillhandahåller arbets-
platsintroduktion i vissa fall skall betala finansieringsbidrag.
3 § Den allmänna försäkringskassa hos vilken deltagaren i arbetsplatsin-
troduktionen är inskriven skall ta till vara statens rätt med avseende på
betalningen av finansieringsbidraget utom vad gäller frågor om eftergift
av betalningsskyldighet. Är deltagaren inte inskriven hos en allmän för-
säkringskassa, skall uppgiften fullgöras av Stockholms läns allmänna
försäkringskassa. Den behöriga försäkringskassan far uppdra åt en annan
försäkringskassa att fullgöra uppgiften.
Försäkringskassan skall underrätta den länsarbetsnämnd som har an-
visat deltagaren om en anordnare inte har betalat finansieringsbidraget
inom begärd tid.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995, då lagen (1994:1835) om
praktik för ungdomar i ungdomsintroduktion och lagen (1995:000) om
praktik för invandrare skall upphöra att gälla.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § En kommun får anordna praktik eller annan verksamhet på heltid för
arbetslösa ungdomar som inte genomgår gymnasieskola eller liknande
utbildning till och med den 30 juni det år de fyller 20 år.
2 § Kommunen har rätt till ersättning från staten för sådan verksamhet
som anges i 1 § för de ungdomar som deltar i verksamhet enligt denna
lag. Rätten till ersättning gäller under förutsättning att avtal träffas med
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I ett sådant
avtal skall anges de villkor som skall gälla för att ersättning skall läm-
nas. Kommunen beslutar om vilken ersättning som skall lämnas till den
som deltar i verksamhet som avses i 1 §.
3 § Ungdomar som deltar i verksamhet enligt denna lag skall inte anses
som arbetstagare när de deltar i verksamheten.
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1995.
Härigenom föreskrivs att lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter skall
fortsätta att gälla till utgången av september 1995.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:370) om arbetslöshetsför-
säkring1
dels att 31, 57, 96 b och 97 §§ samt 98 § i dess lydelse enligt lagen
(1995:30) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen införs en ny paragraf, 98 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
31
Bestämmelserna i 29 § 1-3 om
arbete får, om det är skäligt, till-
lämpas i fråga om arbetsmark-
nadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering. Bestämmelserna i
30 § skall därvid gälla i tillämpli-
ga delar.
Föreslagen lydelse
§2
Bestämmelserna i 29 § 1-3 om
arbete skall tillämpas i fråga om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder
som berättigar till utbildningsbi-
drag. Bestämmelserna i 30 § skall
därvid gälla i tillämpliga delar.
57 §3
En arbetslöshetskassa skall för varje medlem som fanns i kassan vid
utgången av det senast förflutna verksamhetsåret till staten betala
1. för finansiering av statens
kostnad för utbetalade arbetslös-
hetsersättningar ett belopp som
motsvarar 70 procent av den under
det löpande verksamhetsåret
genomsnittligt utbetalade dagpen-
ningen i kassan (finansieringsav-
gift), och
1. för finansiering av statens
kostnad för utbetalade arbetslös-
hetsersättningar samt för tillsynen
av arbetslöshetskassornas utbetal-
ning av arbetslöshetsersättning ett
belopp som motsvarar 70 procent
av den under det löpande verksam-
hetsåret genomsnittligt utbetalade
dagpenningen i kassan (finansie-
ringsavgift), och
1 Lagen omtryckt 1991:1334.
2 Senaste lydelse 1994:1673.
3 Senaste lydelse 1994:1673.
2. for finansieringen av ett for kassorna gemensamt utjämningsbidrag Prop. 1994/95:218
ett belopp som motsvarar tre procent av den gällande högsta dagpen-
ningen (utjämningsavgift).
Regeringen meddelar närmare föreskrifter om tid och sätt för betal-
ningarna samt om utjämningsbidrag.
96 b §4
Även om begäran om ompröv-
ning inte har framställts, skall ar-
betslöshetskassan ändra beslutet i
Även om begäran om ompröv
ning inte har framställts, skall ar-
betslöshetskassan ändra beslutet i
ett ärende om försäkring enligt
denna lag som har fattats av kas-
san och inte har prövats av allmän
förvaltningsdomstol,
ett ärende om försäkring enligt
denna lag som har fattats av kas-
san och inte har prövats av Arbets-
marknadsstyrelsen,
1. om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbise-
ende innehåller uppenbar oriktighet,
2. om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på upp-
enbart felaktigt eller ofullständigt underlag,
3. om beslutet har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstil-
lämpning eller annan liknande orsak.
Ändring behöver inte göras om oriktigheten är av ringa betydelse.
Ett beslut far inte ändras till den försäkrades nackdel, om den besluta-
de förmånen har förfallit till betalning och inte heller i annat fall om det
finns synnerliga skäl mot det.
Ändring enligt denna paragraf far inte ske sedan mer än två år förflutit
från den dag då beslutet meddelades. Ändring far dock ske även efter
utgången av denna tid, om det först därefter har kommit fram att beslutet
har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det
finns andra synnerliga skäl.
97 §
Beslut av en arbetslöshetskassa
far överklagas hos Arbetsmark-
nadsstyrelsen. Kassans beslut får
dock inte överklagas innan kassan
har omprövat sitt beslut enligt
96 a §. Överklagas ett beslut in-
nan det har omprövats skall över-
klagandet anses som en begäran
Beslut av en arbetslöshetskassa
som inte avser ärenden som anges
i 98 § första stycket, får överkla-
gas hos Arbetsmarknadsstyrelsen.
Styrelsens beslut far överklagas till
regeringen.
4 Senaste lydelse 1984:513.
10
om omprövning enligt den para-
grafen.
Arbetsmarknadsstyrelsens beslut Prop. 1994/95:218
om fusion får överklagas endast av
sådan arbetslöshetskassa som be-
rörs av beslutet.
Trots 41 § första stycket far sty-
relsen för en förening som vägrats
registrering såsom arbetslös-
hetskassa överklaga Arbetsmark-
nadsstyrelsens beslut i ärendet om
registrering.
98 §
Arbetsmarknadsstyrelsens beslut
i ärende angående medlems rätt till
ersättning eller medlemskap i en
arbetslöshetskassa enligt denna lag
far överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol, om inte annat följer
av lagen (1969:93) om begräns-
ning av samhällsstöd vid arbets-
konflikt. Prövningstillstånd krävs
vid överklagande till kammarrät-
ten.
Beslut av arbetslöshetskassa i
ärende angående medlems rätt till
ersättning eller medlemskap i en
arbetslöshetskassa enligt denna lag
far överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol, om inte annat följer
av lagen (1969:93) om begräns-
ning av samhällsstöd vid arbets-
konflikt. Prövningstillstånd krävs
vid överklagande till kammarrät-
ten.
Kassans beslut får dock inte
överklagas innan kassan har om-
prövat sitt beslut enligt 96 a §.
Överklagas ett beslut innan det
har omprövats skall överklagandet
anses som en begäran om ompröv-
ning enligt den paragrafen.
Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i
första stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän
deltagit i länsrätten.
Arbetsmarknadsstyrelsens beslut
enligt denna lag i annat fall än
som avses i första stycket överkla-
gas hos regeringen. Arbetsmark-
nadsstyrelsens beslut om fusion får
överklagas endast av sådan
arbetslöshetskassa som berörs av
beslutet.
Utan hinder av vad som sägs i
41 § första stycket far styrelsen för
11
en förening som vägrats registre-
ring såsom arbetslöshetskassa
överklaga Arbetsmarknadsstyrel-
sens beslut i ärendet om registre-
ring.
Prop. 1994/95:218
98 a §
Arbetsmarknadsstyrelsen skall
verka för att bestämmelserna i
denna lag tillämpas likformigt och
rättvist. Styrelsen för överklaga en
domstols och en arbetslöshetskas-
sas beslut i ärenden om medlem-
mars rätt till ersättning eller med-
lemskap.
I mål där en enskild part hos
allmän förvaltningsdomstol över-
klagar en arbetslöshetskassas be-
slut, bestämmer Arbetsmark-
nadsstyrelsen om styrelsen skall
vara part i målet. Detsamma gäl-
ler mål i kammarrätten där en
enskild part överklagat länsrättens
beslut. Åven om Arbetsmark-
nadsstyrelsen beslutat att inte vara
part, för domstolen förelägga sty-
relsen att svara i målet, om det
finns särskilda skäl.
Den omständigheten att Arbets-
marknadsstyrelsen inte varit part i
domstolen hindrar inte styrelsen
från att överklaga domstolens be-
slut. Om en enskild part överkla-
gar kammarrättens beslut, är sty-
relsen alltid motpart.
1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 31 och 57 §§ den 1 juli 1995
och i övrigt den 1 oktober 1995.
2. Ärenden som vid utgången av september månad 1995 kommit in till
Arbetsmarknadsstyrelsen men ännu inte avgjorts handläggs enligt äldre
föreskrifter.
12
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:371) om kontant arbets-
marknadsstöd1
dels att 4, 28, 30 b och 31 §§ samt 32 § i dess lydelse enligt lagen
(1995:31) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen införs en ny paragraf, 32 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Kontant arbetsmarknadsstöd tillkommer den som
1. har fyllt 20 år,
2. är arbetsför och i övrigt oför-
hindrad att åta sig arbete för en
arbetsgivares räkning minst 3 tim-
mar varje arbetsdag och i genom-
snitt minst 17 timmar i veckan,
3. är beredd att anta erbjudet
lämpligt arbete under tid för vilken
han inte anmält hinder som kan
godtas,
4. är anmäld som arbetssökande
hos den offentliga arbetsförmed-
lingen i den ordning som före-
skrivs av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestäm-
mer, och
5. inte kan få lämpligt arbete.
7. är arbetsför och i övrigt oför-
hindrad att åta sig arbete för en
arbetsgivares räkning minst 3 tim-
mar varje arbetsdag och i genom-
snitt minst 17 timmar i veckan,
2. är beredd att anta erbjudet
lämpligt arbete under tid för vilken
hon eller han inte anmält hinder
som kan godtas,
3. är anmäld som arbetssökande
hos den offentliga arbetsförmed-
lingen i den ordning som före-
skrivs av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestäm-
mer, och
4. inte kan få lämpligt arbete.
Ersättning lämnas tidigast den 1
juli det år den arbetslöse fyller 20
år.
Ersättning enligt denna lag lämnas inte till den som deltar i utbildning
om det inte finns särskilda skäl. Närmare föreskrifter om tillämpningen
av denna bestämmelse meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
Som företagare enligt denna lag anses den som äger eller är delägare -
direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är person-
ligt verksam i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över.
1 Lagen omtryckt 1994:929.
2 Senaste lydelse 1994:1674.
13
En företagare skall anses vara arbetslös, när hennes eller hans personli- Prop. 1994/95:218
ga verksamhet i rörelsen har upphört annat än tillfälligt.
Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara ar-
betslös även i andra fall än som sägs i fjärde stycket.
28 §3
Bestämmelserna i 26 § 1-3 om
arbete får, om det är skäligt, till-
lämpas i fråga om arbetsmark-
nadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering. Bestämmelserna i
27 § skall därvid gälla i tillämpli-
ga delar.
Bestämmelserna i 26 § 1-3 om
arbete skall tillämpas i fråga om
arbetsmarknadspolitiska åtgärder
som berättigar till utbildningsbi-
drag. Bestämmelserna i 27 § skall
därvid gälla i tillämpliga delar.
30 b §4
Även om begäran om ompröv-
ning inte har framställts, skall län-
sarbetsnämnden ändra beslutet i ett
Även om begäran om ompröv
ning inte har framställts, skall län-
sarbetsnämnden ändra beslutet i ett
ärende om stöd enligt denna lag
som har fattats av nämnden och
ärende om stöd enligt denna lag
som har fattats av nämnden och
inte har prövats av Arbetsmark-
nadsstyrelsen,
inte har prövats av allmän förvalt-
ningsdomstol,
1. om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbise-
ende innehåller uppenbar oriktighet,
2. om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på upp-
enbart felaktigt eller ofullständigt underlag,
3. om beslutet har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstil-
lämpning eller annan liknande orsak.
Ändring behöver inte göras om oriktigheten är av ringa betydelse.
Ett beslut får inte ändras till den enskildes nackdel, om den beslutade
förmånen har förfallit till betalning och inte heller i annat fall om det
finns synnerliga skäl mot det.
Ändring enligt denna paragraf far inte ske sedan mer än två år förflutit
från den dag då beslutet meddelades. Ändring får dock ske även efter
utgången av denna tid, om det först därefter har kommit fram att beslutet
har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det
finns andra synnerliga skäl.
3 Senaste lydelse 1994:1674.
4 Senaste lydelse 1994:1674.
14
31 §5
Prop. 1994/95:218
Beslut av länsarbetsnämnd enligt
denna lag far överklagas hos Ar-
betsmarknadsstyrelsen. Nämndens
beslut får dock inte överklagas
innan nämnden har omprövat sitt
beslut enligt 30 a §. Överklagas
ett beslut innan det har omprövats
skall överklagandet anses som en
begäran om omprövning enligt den
paragrafen.
I fråga om ärende som i första
instans handläggs av allmän för-
säkringskassa har bestämmelserna
i 20 kap. 10 - 13 §§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring
om omprövning och ändring av
försäkringskassas beslut samt
överklagande av försäkringskassas
och domstols beslut motsvarande
tillämpning.
Beslut av länsarbetsnämnd som
inte avser ärenden angående rätt
till ersättning enligt denna lag får
överklagas hos Arbetsmark-
nadsstyrelsen. Styrelsens beslut i
sådana ärenden överklagas hos
regeringen.
32 §
Arbetsmarknadsstyrelsens beslut
angående rätt till ersättning över-
klagas hos allmän förvaltnings-
domstol, om inte annat följer av
lagen (1969:93) om begränsning
av samhällsstöd vid arbetskonflikt.
Prövningstillstånd krävs vid över-
klagande till kammarrätten.
Beslut av länsarbetsnämnd i
ärenden om rätt till ersättning
överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol, om inte annat följer
av lagen (1969:93) om begräns-
ning av samhällsstöd vid arbets-
konflikt. Prövningstillstånd krävs
vid överklagande till kammarrät-
ten.
Nämndens beslut får dock inte
överklagas innan nämnden har
omprövat sitt beslut enligt 30 a §.
Överklagas ett beslut innan det
har omprövats skall överklagandet
anses som en begäran om ompröv-
ning enligt den paragrafen.
I fråga om ärenden som i första
instans handläggs av allmän för-
5 Senaste lydelse 1994:1674.
15
säkringskassa skall tillämpas be- Prop. 1994/95:218
stämmelserna i 20 kap. 10 - 13 §§
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring om omprövning och änd-
ring av försäkringskassas beslut
samt överklagande av försäkrings-
kassas och domstols beslut.
Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i
första stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän
deltagit i länsrätten.
Arbetsmarknadsstyrelsens och
Riksförsäkringsverkets beslut enligt
denna lag i annat fall än som av-
ses i första stycket överklagas hos
regeringen.
32 a §
Arbetsmarknadsstyrelsen skall
verka för att bestämmelserna i
denna lag tillämpas likformigt och
rättvist. Styrelsen för överklaga en
domstols och en länsarbetsnämnds
beslut i ärenden om rätt till ersätt-
ning.
I mål där en enskild part hos all-
män förvaltningsdomstol överkla-
gar en länsarbetsnämnds beslut,
bestämmer Arbetsmarknadsstyrel-
sen om styrelsen skall vara part i
målet. Detsamma gäller mål z
kammarrätten där en enskild part
överklagat länsrättens beslut. Åven
om Arbetsmarknadsstyrelsen be-
slutat att inte vara part, för dom-
stolen förelägga styrelsen att svara
i målet, om det finns särskilda
skäl.
Den omständigheten att Arbets-
marknadsstyrelsen inte varit part i
domstolen hindrar inte styrelsen
från att överklaga domstolens be-
slut. Om en enskild part överkla-
16
gar kammarrättens beslut, är sty- Prop. 1994/95:218
relsen alltid motpart.
1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 28 § den 1 juli 1995 och i öv-
rigt den 1 oktober 1995.
2. Ärenden som vid utgången av september månad 1995 kommit in till
Arbetsmarknadsstyrelsen men ännu inte avgjorts handläggs enligt äldre
föreskrifter.
17
2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 218
Härigenom föreskrivs att lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1995. De medel som då finns i
arbetslivsfonden får regeringen disponera för finansieringen av syssel-
sättningsskapande åtgärder.
18
3 Utvecklingen på arbetsmarknaden
Den konjunkturuppgång som inleddes under år 1994 förstärktes under
slutet av året allt eftersom uppgången spred sig i ekonomin. Konjunktur-
uppgången har nu börjat fa effekt på sysselsättningen. Under årets första
två månader har antalet sysselsatta ökat med 83 000 personer jämfört
med samma period förra året. Sysselsättningen har emellertid inte ökat
lika kraftigt som produktionen. Det förklaras främst av en ökad medelar-
betstid, en minskad frånvaro och en kraftig och önskad produktivitetsför-
bättring inom främst industrin. Trots den relativt kraftiga ökningen av
antalet sysselsatta är det fortfarande 526 000 färre sysselsatta nu jämfört
med år 1990.
Prop. 1994/95:218
Tabell 1
1000-tal
|
Jan-feb 1994 |
Jan-feb 1995 |
förändring | |
|
Antal personer i arbetskraften |
4 178 |
4 239 |
61 |
|
Antal arbetade timmar (10.OOO-tal) |
123,9 |
128,9 |
5 |
|
Antal sysselsatta |
3 821 |
3 904 |
83 |
|
därav fast anställda |
3 024 |
3 017 |
-7 |
|
tidsbegr. anställda |
369 |
443 |
74 |
|
Antal personer i arbete |
3 399 |
3 497 |
98 |
|
Antal arbetslösa |
358 |
335 |
-23 |
|
Antal långtidsarbetslösa |
141 |
123 |
-18 |
|
Relativ arbetslöshet % totalt |
8,6 |
7,9 |
-0,7 |
|
kvinnor |
6,7 |
6,6 |
-0,1 |
|
män |
10,3 |
9,1 |
-1,2 |
Källa: AKU
Arbetslösheten har minskat med 23 000 eller 0,7 procentenheter det
senaste året. Att arbetslösheten minskat mindre än vad antalet sysselsatta
ökat beror, förutom på den minskande frånvaron, också på att antalet
personer som söker sig ut på arbetsmarknaden ökat. Det senare är något
som normalt sker när arbetslösheten går ner och chanserna att få ett
arbete ökar. Det beror också på att allt fler lämnar olika utbildningsåt-
gärder och på det stora antalet flyktingar från f.d. Jugoslaven som tagits
emot i Sverige under de senaste åren.
Det totala antalet öppet arbetslösa och personer i olika konjunkturbe-
roende åtgärder har minskat kraftigare än den öppna arbetslösheten. I
februari 1995 var motsvarande 13 % av arbetskraften öppet arbetslös
eller i någon konjunkturberoende åtgärd. Det motsvarar en minskning
med 1,2 procentenheter på ett år, eller 45 000 personer.
19
Den öppna arbetslösheten var i februari 1995, enligt AKU, 7,6 %. Prop. 1994/95:218
Bland ungdomarna var den mer än dubbelt så hög, eller 15,5 %. Ung-
domarnas möjlighet att få ett arbete under konjunkturuppgångnen är
sannolikt större än för många andra grupper. Ungdomsarbetslösheten
utgör dock fortfarande ett stort problem och det finns en risk att ungdo-
mar med en dålig utbildning m.m. stannar kvar i arbetslöshet. Alla ung-
domar behövs om vi skall kunna utveckla vår välfärd. Budskapet från
arbets- och vuxenlivet måste vara att alla behövs. Regeringen kommer
att även fortsättningsvis noga följa utvecklingen bland ungdomar och ha
en beredskap för ytterligare åtgärder om det skulle behövas.
Under senare hälften av 1980-talet var arbetslösheten i stort sett lika
stor bland män som bland kvinnor. Samtidigt ökade kvinnorna sitt för-
värvsdeltagande mer än männen. Lågkonjunkturen under böijan av 1990-
talet drabbade framför allt de delar av arbetsmarknaden som av tradition
domineras av män, medan nedgången inom den kvinnodominerade of-
fentliga sektorn kunde hållas tillbaka med hjälp av olika arbetsmark-
nadspolitiska insatser. Resultatet av dessa samverkande faktorer blev att
sysselsättningsgraden mellan kvinnor och män för första gången i histo-
rien kom att ligga på i stort sett samma nivå. Skillnaden i det relativa
arbetslöshetstalet mellan män och kvinnor ökade däremot och uppgick
som mest till ca fyra procentenheter under böijan av år 1994.
Det förbättrade läget på arbetsmarknaden har främst gällt samma bran-
scher som drabbades hårdast under lågkonjunkturen. Det förbättrade
läget har därför främst kommit männen till del. Antalet sysselsatta män
har ökat mer än antalet sysselsatta kvinnor. Arbetslösheten bland män
minskar medan den i stort sett kvarstår på en oförändrad nivå för kvin-
nor. I februari 1995 var den öppna arbetslösheten bland kvinnor enligt
AKU 6,3 % och bland män 8,8 %. För ett år sedan var motsvarande tal
6,3 % resp. 10,0 %. Eftersom arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad
finns det anledning att särskilt uppmärksamma utvecklingen inom den
offentliga sektorn. Risken för att den höga arbetslösheten bland kvinnor
skall permanentas är stor. Det är således viktigt att bryta upp den köns-
uppdelade arbetsmarknaden.
Arbetslösheten under lågkonjunkturen i böijan av 1990-talet drabbade
generellt sett invandrare hårdare än svenskar. Den relativa arbetslösheten
var under år 1994 nästan tre gånger så hög bland vissa invandrargrupper
som bland svenskar. Invandrarna utgörs av en heterogen grupp männi-
skor med sinsemellan stora olikheter i såväl kulturella mönster som
språktillhörighet. Den svåraste situationen på arbetsmarknaden har ara-
bisktalande invandrare där nästan hälften av männen i arbetskraften och
60 % av kvinnorna är arbetslösa.
Det allvarligaste problemet är den höga långtidsarbetslösheten. Mer än
var tredje öppet arbetslös har varit arbetslös i mer än sex månader. An-
delen är något högre bland män än bland kvinnor. Bland de arbetslösa
över 55 år är mer än var annan långtidsarbetslös.
Det finns en betydande rundgång mellan öppen arbetslöshet, kortvariga
anställningar och olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Enligt arbets-
20
förmedlingens statistik fanns det i slutet av mars i år 200 000 personer Prop. 1994/95:218
som var inskrivna vid arbetsförmedlingen, antingen som arbetssökande
eller i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd och som hade varit oavbru-
tet inskrivna i mer än två år. Bara under det sista året har antalet ökat
med 30 000 personer eller 20 %. Det är dock en lägre ökningstakt än
tidigare. Mer än var fjärde arbetssökande på arbetsförmedlingen har stått
utanför den ordinarie arbetsmarknaden under en mycket lång tid. Denna
andel är betydligt större bland personer över 60 år och bland utomnor-
diska invandrare.
4 Sysselsättning och tillväxt
Den i nuläget viktigaste uppgiften är att skapa förutsättningar för nä-
ringslivet att expandera. Först då kan sysselsättningen öka kraftigt och
arbetslösheten pressas ned och Sverige komma tillbaka till full syssel-
sättning. De små och medelstora företagen har en central roll för att få
tillstånd en utveckling med hög, stabil och hållbar tillväxt samt ökad
sysselsättning. Tidigare erfarenhet visar att det är i de små och medel-
stora förtegen som den största sysselsättningstillväxten kan ske. Politiken
behöver inriktas därför på att understödja tillväxtkraften i dessa företag.
Viktigast av allt är att undanröja hinder som dessa företag möter på
marknaden. Det kan gälla brist på kapital, svårigheter att ta till sig ny
teknink och utnyttja kompetens m.m.
Arbetsmarknadspolitiken har en central roll för att skapa en flexibel
arbetsmarknad och för att därigenom främja en hållbar ekonomisk till-
växt, stabilitet och en rättvis fördelning. Det är nödvändigt att flexibilite-
ten på arbetsmarknaden inte bara upprätthålls utan också förbättras om
vi skall klara våra långsiktiga ekonomiska mål. Tillåts långtidsarbets-
lösheten att växa och permanentas minskar dramatiskt arbetsmark-
nadspolitikens möjlighet att tillgodose arbetsgivarnas arbetskraftsbehov
och upprätthålla ett så starkt utbudstryck att löneökningarna kan begrän-
sas till den nivån som råder i våra viktigaste konkurrentländer. Det
långsiktiga målet är full sysselsättning i hela landet, med bibehållen
prisstabilitet.
I överenskommelsen med Miljöpartiet ingår att 2 miljarder kronor av
sysselsättningsskäl skall avdelas till ett investeringsprogram för att min-
ska arbetslösheten och förbättra inomhusmiljön i bostäder och offentliga
lokaler. Nu föreslås att ett sådant program införs. Tyngdpunkten i pro-
grammet bör ligga på åtgärder som kan genomföras på ett sådant sätt
och i sådan tid att de ger ett väsentligt bidrag till byggsysselsättningen
redan på kort sikt.
21
Bostadsinvesteringama har sjunkit till en historiskt sett mycket låg Prop. 1994/95:218
nivå. Antalet påbörjade lägenheter var 12 000 såväl år 1993 som år
1994. Enligt Boverkets långsiktsprognos beräknas över 30 000 lägen-
heter årligen efterfrågas mellan år 1994 och år 2000. Den höga räntenivå
som kan förutses innevarande år håller sannolikt tillbaka bostadsbyggan-
det.
En starkt bidragande orsak till den höga inflationen under slutet av
1980-talet var den överhettning som då rådde inom byggsektorn. Ett
viktigt led i stabiliseringspolitiken och inflationsbekämpningen är att
utjämna de kraftiga svängningarna i bostadsbyggandet för att motverka
att en motsvarande överhettning uppstår. Vidare finns redan nu en över-
hängande risk för en brist på bostäder i expanderande områden. En hög
rörlighet på arbetsmarknaden förutsätter att det finns bostäder i de om-
råden där arbetskraftsefterfrågan ökar. Det låga bostadsbyggandet riske-
rar att leda till att anpassningen på arbetsmarknaden inte fungerar så väl
som den skulle behöva. Det kan leda till onödiga överhettningstendenser
i vissa regioner.
Det finns således ett behov av att på kort sikt stimulera fram ett ökat
bostadsbyggande. Regeringen föreslår därför att ett tidsbegränsat investe-
ringsbidrag för nyproduktion införs under tiden den 20 april 1995 till
den 31 december 1996.
Av i första hand statsfinansiella skäl kommer det att föreslås förändring-
ar i arbetslöshetsersättningen. Principen om aktivitet skall också vara en
tydlig signal inom ramen för arbetslöshetsersättningen. Försäkringens
roll som en omställningsförsäkring behöver tydliggöras. Individens an-
svar måste poängteras. Ett avvisat lämpligt erbjudande skall innebära en
avstängning från ersättning. Arbetsplatsintroduktionen bör kunna använ-
das som ett instrument för att avgöra om den arbetslöse är beredd att ta
ett arbete. Regeringen återkommer senare till riksdagen med förslag att
avstängningstiden för den som slutat sin anställning på egen begäran
skall öka från 20 till 60 dagar. Ett tydligt ansvar för den arbetslöse in-
nebär samtidigt att förmedlingens möjligheter att erbjuda lämpliga alter-
nativ som leder till ett arbete måste vara stora. I kompletteringsproposi-
tionen föreslår regeringen vidare att kompetensationsnivån sänks till
75 % av tidigare lön. Vidare föreslås ändrade ersättningsregler för del-
tidsarbetande. Regeringen tillsätter inom kort en utredning med uppgift
att se över arbetslöshetsförsäkringen.
22
5 Arbetsmarknadspolitikens verksamhetsområde Prop. 1994/95:218
Det finns ett fortsatt stort behov av omfattande arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. För att kunna hävda arbetslinjen och upprätthålla flexibiliteten
på arbetsmarknaden är det därför nödvändigt att effektivisera utnyttjan-
det av de samlade arbetsmarknadspolitiska åtgärderna En ökad effekti-
vitet kan enligt regeringens bedömning uppnås genom insatser inom åtta
olika områden.
Arbetsförmedlingen utgör grunden för en framgångsrik arbetsmark-
nadspolitik. Förmedlingens grundläggande uppgift är att se till att de
lediga platserna snabbt och väl blir tillsatta och att sökande snabbt far ett
ledigt arbete, dvs. underlätta anpassningen på arbetsmarknaden.
Under förra året anmäldes ca 350 000 lediga platser till arbetsförmed-
lingen. Under år 1995 kommer sannolikt närmare 450 000 lediga arbeten
att strömma in till förmedlingen. Platsförmedlingen måste användas så
långt det går för att tillsätta dem och övriga lediga arbeten. År 1990 tog
det fem veckor att tillsätta ett ledigt arbete. I dag tar det nio dagar. Am-
bitionen måste vara att vakanstidema inte far öka påtagligt även om ef-
terfrågan på arbetskraft stiger väsentligt. Den tillväxtpotential som ligger
i det privata näringslivets expansion måste på alla sätt tas tillvara för att
snabbt få ner arbetslösheten.
För att förmedlingen skall kunna lösa sina uppgifter väl skall dess
ställning vara stark. Den behöver ha ett stort urval av lediga platser och
goda kontakter med företagen och alla arbetssökande. Belastningen på
arbetsförmedlingen är nu mycket stor. Samtidigt pekar all arbetsmark-
nadspolitisk forskning på att en förstärkt platsförmedling i en uppåtgåen-
de konjunktur är det effektivaste som går att göra för att snabbt tillsätta
de lediga platserna och därmed medverka till att människor far arbeten
på den ordinarie arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att flexibiliteten
mellan personal och åtgärder är relativt stor så att förmedlingen hela
tiden kan välja den mest effektiva mixen. Det förutsätter att förvaltnings-
medlen utnyttjas så effektivt som möjligt.
Arbetsmarknadsverket (AMV) har successivt fått ökade möjligheter att
utnyttja en viss del av åtgärdsmedlen för tillfälliga personalförstärkning-
ar. På så sätt har en ökad omfattning av de olika åtgärderna inte påver-
kat den viktiga platsförmedlingen. I en uppgående konjunktur får inte
platsförmedlingen bli en flaskhals. Regeringen föreslår därför att riks-
dagen bemyndigar regeringen att få använda en större del av åtgärds-
medlen för tillfälliga personalförstärkningar. En förhållandevis stor del
av redan beslutad förstärkning bör användas för personal på arbetsför-
medlingar i invandrartäta områden. Förvaltningsmedlen för AMV an-
23
visas i dag under två anslag. Ett för Arbetsmarknadsinstituten och ett för Prop. 1994/95:218
övriga delar av AMV. Enligt regeringens bedömning bör resurserna
kunna användas mer effektivt om dessa två anslag läggs samman.
Arbetsmarknadspolitiken måste utvecklas i riktning mot att fler aktivt
medverkar. Staten behöver tillsammans med andra aktörer hitta metoder
för att stärka den aktiva arbetsmarknadspolitiken.
Kommunerna spelar en betydande roll för sysselsättningsutvecklingen
i landet. De har också ålagts ett mycket stort ansvar inom arbetsmark-
nadspolitiken. Därmed blir också behovet av samverkan mellan AMV
och kommunerna stort. Kommunerna har i allmänhet utvecklat en stor
energi och kreativitet i arbetet med att klara utbildning och arbete åt i
första hand ungdomar. Staten och kommunerna bör som aktiva samar-
betspartner kunna bygga upp ett fastare förhållande med AMS som mo-
tor och garant för att verksamheten bedrivs inom de riktlinjer som gäller
för den statliga arbetsmarknadspolitiken. För att underlätta denna utveck-
ling föreslås nu bl.a. att kommunerna skall kunna ta ett samlat ansvar för
alla ungdomar under 20 år.
Ett ökat samarbete mellan kommunerna och AMV förutsätter att AMS
ges en större frihet i sitt resursanvändande för att kunna möta kommu-
nerna i en rejäl dialog om deras möjligheter att engagera sig i ett arbets-
marknadspolitiskt arbete. Vidare bör, så långt möjligt, de regler, förord-
ningar och lagar som försvårar ett effektivt arbete mellan olika samhälls-
sektorer ersättas med en ordning som möjliggör ett större lokalt engage-
mang. De kommuner som kommit längst i arbetet med att utveckla ett
aktivt engagemang i den lokala arbetsmarknadens utveckling bör i dessa
avseenden ges särskilda möjligheter för att kunna visa vägen för en fort-
satt utveckling. Några pilotprojekt bör kunna starta omedelbart.
I det gemensamma arbetet med att stärka arbetsmarknadspolitiken
måste dessutom fackliga organisationer och arbetsgivare finnas med för
att öka den lokala förankringen och kännedomen om arbetsmarknadens
utveckling.
Arbetsmarknadspolitiken utformas så att långtidsarbetslöshet och rund-
gång mellan öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder
motverkas. Mängder av sociala katastrofer ligger bakom statistikens
uppgifter om tiotusentals människor som går från arbetslöshet via åtgärd
till arbetslöshet. Det är en ond cirkel som måste brytas av framför allt
mänskliga skäl. Men det är också ekonomiskt rationellt att tydliggöra de
långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden. Utbudet av arbetskraft måste
hållas uppe för att medverka till att minimera den arbetslöshet som star-
tar omfattande inflationsprocesser och göra det möjligt att hålla nere
24
löne- och prisstegringstakten. De långtidsarbetslösas förmåga att ta ett Prop. 1994/95:218
ordinarie arbete behöver upprätthållas via ett tillfälligt arbete eller åt-
gärder som gör arbetsgivarna mer benägna att anställa dem. Annars
riskerar de att permanent slås ut och därmed flytta den punkt där infla-
tionsbrasan tänds till betydligt högre arbetslöshetsnivåer.
En kraftfull inriktning av politiken mot långtidsarbetslösa innebär i sig
förstärkta insatser för de ungdomar, utomnordiska medborgare, arbets-
handikappade, kvinnor och äldre som har en sådan utbildning/erfarenhet
m.m. som gör att de har svårt att få ett arbete på den ordinarie arbets-
marknaden. Det är också av stor vikt att vidta åtgärder för att undvika
att kvinnor slås ut från arbetsmarknaden i takt med att strukturella för-
ändringar genomförs inom de yrkesområden där företrädesvis kvinnor
arbetar. För en arbetslös ungdom som varit aktivt arbetssökande skall
riktmärket vara att denne senast inom 100 dagar skall få en lämplig
åtgärd eller utbildning.
Under det kommande budgetåret skall därför de arbetsmarknadspolitis-
ka åtgärderna, utöver arbetsmarknadsutbildningen, i första hand inriktas
mot de långtidsarbetslösa vid arbetsförmedlingen och andra utsatta grup-
per. Regeringen kommer i sina riktlinjer till AMS att tydligt markera
detta. Personer som varit öppet arbetslösa i sammanlagt mer än sex må-
nader skall vara tydligt överrepresenterade i de olika åtgärderna. Vidare
skall rekryteringsstöd endast få utnyttjas för denna grupp. Även platser-
na inom ALU och arbetsplatsintroduktion skall främst reserveras för
långtidsarbetslösa och för invandrare och flyktingar som saknar erfaren-
het av svenska arbetsmarknad och därför är i behov av praktik.
En stor del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är inte lämpliga
för många äldre. För att stärka möjligheterna för personer över 60 år att
behålla sin kontakt med arbetslivet skall de prioriteras vid beviljandet av
åtgärder som arbetsplatsintroduktion och ALU. Vidare föreslås att löne-
bidrag med upp till halva lönekostnaden får lämnas till dem som anstäl-
ler en långtidsarbetslös person med kortare utbildning och som är över
60 år och lokalt bunden.
Vid sidan om en effektiv platsförmedling krävs en betydande rörlighet
och flexibilitet på arbetsmarknaden annars är risken stor att det uppstår
flaskhalsar som bromsar tillväxten. Både de aktiva arbetsmark-
nadspolitiska åtgärderna och arbetslöshetsersättningen är uppbyggda för
att understödja en sådan process. I denna proposition föreslås att villko-
ren för starthjälp ändras så att stöd utgår vid anställningar som varar
minst sex månader. Vidare föreslås att det införs ett stimulansstöd till
pendling.
För att hela den tillväxtpotential som finns i ekonomin skall kunna
utnyttjas krävs inte bara en bra anpassning på den externa arbetsmarkna-
den, utan också att anpassningen på den interna arbetsmarknaden inom
25
foretagen fungerar. Utbildningsvikariaten är en åtgärd som visat sig Prop. 1994/95:218
fungera bra i det avseendet. Inom ramen for EU:s sociala fonder och mål
prövas om stödet även kan ges till de allra minsta företagen, eftersom de
inte kan utnyttja hela av dragsmöjligheten.
Arbetsmarknadspolitikens alla delar måste inriktas på att gå från passivi-
tet till aktivitet så att arbetslinjen förstärks. En fokusering behöver ske
på åtgärder som påskyndar och förstärker ökningen av de reguljära ar-
betstillfällen. Långvariga perioder med enbart passivt stöd undviks ge-
nom att arbetslöshetsperioder bryts av utbildning, arbetsplatsforlagd
praktik eller annan aktivitet. Regeringen har genom sitt handlingspro-
gram, En nation i arbete, inlett en förnyelse av arbetsmarknadspolitiken.
Syftet är att underlätta flexibiliteten på arbetsmarknaden for att stimulera
tillväxt och sysselsättning och därmed minska arbetslösheten. Sysselsätt-
ningen på den reguljära arbetsmarknaden står nu i centrum för politiken.
Insatserna har blivit betydligt mer utbudsinriktade for att förstärka och
underlätta konjunkturuppgången. Åtgärderna har förskjutits mot mer av
rekryteringsstimulerande- och kompetenshöj ande åtgärder. Åtgärder som
skapar sysselsättning utanför den ordinarie arbetsmarknaden föreslås nu
ännu tydligare inriktas mot dem som är långtidsarbetslösa och dem som
riskerar att utforsäkras.
Vidare är det viktigt att det aktiva arbetskraftsutbudet hålls uppe ge-
nom att de arbetslösa i så stor utsträckning som är meningsfullt, aktivt
söker arbete och är beredda att ta ett arbete, när de är i olika åtgärder. I
vissa fall bör man kunna lämna en utbildning för ett arbete. Studier som
avbryts på detta sätt skall kunna återupptas efter avslutat arbete eller på
annat sätt kunna kombineras med ett arbete. Regeringen kommer att
tillkalla en särskild utredare for att i samråd med parterna och utbild-
ningsanordnare utforma ett förslag i detta avseende.
De medel som ställs till AMV:s förfogande under anslaget Arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder bör, enligt regeringens uppfattning, tillsammans
med de medel som disponeras för åtgärder under anslaget Bidrag till
arbetslöshetsersättning m.m., räcka for att engagera i genomsnitt minst
240 000 personer per månad, motsvarande ca 5,5 % av arbetskraften i
konjunkturberoende åtgärder. Till detta kommer ca 79 000 platser med
lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) och an-
ställda hos Samhall. Till bilden hör också sysselsättningseffekterna av
investerings- och byggprogrammen samt de redan beslutade ca 90 000
platserna inom det reguljära utbildningsväsendet.
Även om AMV redan nu har stor frihet att använda anslaget for ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder till den mix av åtgärder som man anser
26
vara bäst, upplevs den beräkning som ligger bakom regeringens medels- Prop. 1994/95:218
bedömning i praktiken ändå som styrande för verksamheten inom AMV.
I framtiden kommer därför denna beräkning inte att redovisas. I stället
sätts endast ett mål för hur många personer som AMV minst skall kunna
ge en meningsfull och effektiv utbildning eller annan åtgärd för tilldela-
de medel. Detta mål kan i regleringsbrevet kompletteras med konkreta
mål för särskilt utsatta grupper.
Ett effektivt utnyttjande av de arbetsmarknadspolitiska resurserna kräver
att vaije förmedlare i sitt arbete i så stor utsträckning som möjligt kan
välja den mest effektiva insatsen för de arbetssökande och företagen. Det
förutsätter en hög grad av budgetdelegering och minskade ekonomiska
restriktioner mellan olika åtgärder samt så få regler som möjligt. Inom
arbetsmarknadspolitiken har det under de senaste åren skett en successiv
utveckling av mål- och resultatstyrningen. Denna process måste nu ta ett
rejält kliv framåt om arbetsmarknadspolitiken skall kunna klara de upp-
gifter den står inför.
Under senare år har det skett en kontinuerlig översyn av de regler
m.m. som styr den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Syftet har
varit att uppnå en förenkling och effektivisering av verksamheten. Nu
föreslår regeringen att en ytterligare förenkling görs genom att flera
mindre stödformer och bidrag tas bort.
Vidare föreslås att akademikerpraktik, invandrarpraktik, vidgad arbets-
prövning, arbetsprövning inom Ami och praktikdelen inom ungdomsin-
troduktion ersätts av en ny åtgärd, arbetsplatsintroduktion. Samtidigt
införs en möjlighet för invandrare att kunna kombinera arbetsplatsintro-
duktion med svenskundervisning.
Den omläggning av styrningen av arbetsmarknadspolitiken som föreslås
kräver att målen och resultatkraven för arbetsmarknadspolitiken blir
tydligare. Det är av avgörande betydelse för möjligheterna att kunna
kombinera hög tillväxt med en låg inflation att AMV verkligen lyckas
aktivera de arbetslösa och förhindra att flaskhalsar uppstår. Detta förut-
sätter att uppföljningen av de resultat som AMV uppnår blir bättre.
Innehållet och utformningen av regleringsbrevet kommer att få allt stör-
re betydelse. Regeringen kommer därför att i regleringsbrevet sätta tyd-
liga mål för politiken och redovisa krav på en väsentligt skärpt uppfölj-
ning. Regeringen återkommer till denna fråga under anslaget Arbets-
marknadspolitiska åtgärder.
27
De övergripande riktlinjerna för AMV:s verksamhet som angavs i 1995
års budgetproposition ligger fast. Följande övergripande mål skall gälla
för nästa budgetår.
- Utnyttja platsförmedlingens möjligheter till fullo
Den viktigaste uppgiften för AMV blir nu tillsättningen av lediga plat-
ser. Förmedlingsinsatsema måste intensifieras och företagskontaktema
öka.
- De långtidsarbetslösa och de utsatta grupperna skall prioriteras,
rundgången skall brytas
I ett arbetsmarknadsläge med ett stigande antal långtidsarbetslösa är det
av avgörande betydelse för den ekonomiska tillväxten att man lyckas
bryta rundgången mellan öppen arbetslöshet och åtgärder och därmed
förhindra att den höga arbetslöshetsnivån permanentas. De arbetsmark-
nadspolitiska åtgärderna skall främst inriktas på de långtidsarbetslösa och
de som riskerar utförsäkring.
- Mobilisera de arbetslösa genom kompetensuppbyggnad och ökade
krav på aktivt arbetssökande
De arbetslösa måste rustas för arbetsmarknadens ökade krav på kompe-
tens och utbildning samtidigt som kontraktet mellan de arbetslösa och
samhället tydliggörs.
- Medelsanvändningen skall effektiviseras
Den ökade flexibiliteten som ett friare medelsutnyttjande innebär sätter
ökade krav på måluppfyllning av AMV. Kraven på uppföljning och
utvärdering skärps.
- Öka jämställdhetssträvandena
Den starkt könsuppdelade arbetsmarknaden måste brytas. All versamhet
skall bedrivas med ett jämställdhetsperspektiv.
Förutom de ovannämnda övergripande målen kommer ett antal verk-
samhetsmål att anges i regleringsbrevet. AMV:s ökade frihet i medelsut-
nyttjandet ger regeringen skäl att skärpa kravet på att samtliga verksam-
hetsmål uppnås, vilket i sig ställer högre anspråk på AMV:s interna
uppföljning.
28
6 Anslagsfrågor m.m.
Riksdagen har nyligen beslutat (bet. 1994/95:AU11, rskr. 1994/95:233)
att anvisa 4 328 452 000 kr under anslaget Arbetsmarknadsverkets för-
valtningskostnader för budgetåret 1995/96. Regeringen har emellertid
funnit anledning att nu föreslå vissa ändringar av organisatorisk natur
som påverkar medelsbehovet under anslaget. Regeringen vill här också
anmäla att den för närvarande överväger resursförstärkningar till Arbets-
marknadsverket (AMV) med anledning av verkets insatser för att
genomföra de arbetsmarknadspolitiska satsningar som föranleds av de
medel som Sverige kan förvänta sig från Europeiska socialfonden.
Ett sammanhållet förvaltningsanslag
Prop. 1994/95:218
Regeringens förslag: Samtliga medel för Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader, dvs. för Arbetsmarknadsstyrelsen, länsar-
betsnämnderna, arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsinstituten
anvisas under ett anslag, Arbetsmarknadsverkets förvaltningskost-
nader ff.o.m. budgetåret 1995/96.
Skälen för regeringens förslag: Förvaltningsmedlen för Arbetsmark-
nadsverket anvisas för närvarande under två ramanslag, anslaget Arbets-
marknadsverkets förvaltningskostnader och anslaget Yrkesinriktad reha-
bilitering. Dessutom finns ytterligare ett anslag av förvaltningskaraktär,
förslagsanslaget Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet. Det
sistnämnda anslaget berörs inte av nu föreliggande förslag.
De ansträngda statsfinanserna innebär att alla tillgängliga resurser
måste utnyttjas mer effektivt. Detta gäller inte bara åtgärdsmedel utan
också förvaltningsresurserna.
Organisatoriskt ingår i AMV dels den centrala myndigheten Arbets-
marknadsstyrelsen (AMS), dels länsarbetsnämnderna med arbetsförmed-
lingarna och arbetsmarknadsinstituten. Allt sedan arbetsmarknadsinstitu-
ten inrättades år 1980 har förvaltningsmedlen för dessa anvisats under ett
eget anslag. För medlen till AMV har under de senaste åren skett en
gradvis ökad utveckling till en större frihet för myndigheten att själv
fördela förvaltningsresurserna mellan de olika organisatoriska nivåerna
inom verket. Erfarenheterna av denna ordning är goda.
Regeringens bedömning är att ytterligare effektivitetsvinster kan upp-
nås om medlen för arbetsmarknadsinstituten läggs samman med övriga
förvaltningsmedel för AMV och därigenom mer påtagligt inlemmas i det
rationaliseringsarbete som pågår inom AMV. Betydande vinster bör
29
kunna uppnås genom gemensamma administrativa funktioner, samlokali- Prop. 1994/95:218
seringar m.m.
Regeringens förslag är därför att medlen för AMV:s samtliga förvalt-
ningskostnader anvisas under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvalt-
ningskostnader och att riksdagen med ändring av sitt beslut med anled-
ning av förslag i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 11,
bet. 1994/95:AU 12, rskr. 1994/95:227) bör anvisa medlen för den yrke-
sinriktade rehabiliteringen för budgetåret 1995/96, dvs. 1 159 484 000
kr, i stället under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.
Eventuellt anslagssparande eller anslagskredit vid utgången av inneva-
rande budgetår på det nuvarande ramanslaget Yrkesinriktad rehabilitering
bör fr.o.m. budgetåret 1995/96 fa avse verksamhet under anslaget Ar-
betsmarknadsverkets förvaltningskostnader.
För att säkerställa kvaliteten och omfattningen på den yrkesinriktade
rehabiliteringen beräknar regeringen dock att minst 1 044 000 000 kr
skall användas för verksamheten vid arbetsmarknadsinstituten samt me-
todutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade
rehabiliteringen.
Detta förslag innebär också att regeringen föreslår att riksdagen upp-
häver sina beslut (prop. 1994/95:100 bil. 11, bet. 1994/95:AU 11 och 12,
rskr. 1994/95:233 och 227) om möjligheterna att utnyttja medel mellan
de ifrågavarande anslagen.
För anslagen Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader och Yrke-
sinriktad rehabilitering har i 1995 års budgetproposition redovisats be-
sparingskrav t.o.m. år 1998. Dessa besparingskrav bör vara oförändrade.
Det innebär för budgetåret 1995/96 ett sammantaget besparingskrav på
118,5 miljoner kronor och att det sammanslagna anslaget skall ha juste-
rats ned med totalt 410 miljoner kronor budgetåret 1998. Fördelningen
från budgetpropositionen av besparingarna på de två verksamhetsgrenar-
na skall dock kvarstå. Som där anmälts avser regeringen att i nästa års
budgetpropositionen återkomma om besparingskravet för budgetåren
1997 och 1998 såvitt avser den ursprungliga besparingen för den yrke-
sinriktade rehabiliteringen.
Anslaget Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader bör således
ökas med det belopp som har beräknats för den yrkesinriktade rehabilite-
ringen. Anslagsbeloppet bör emellertid också justeras med hänsyn till
vissa andra förslag som strax kommer att redovisas. Regeringen åter-
kommer i det följande till den slutliga medelsberäkningen för anslaget.
Ökade resurser för tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen
Regeringens förslag: Tillsynen av arbetslöshetskassorna byggs ut.
Tillsynen föreslås helt finansieras genom att motsvarande 1 % av
vad arbetslöshetskassorna erlägger i finansieringsavgift går till
tillsynen av kassorna fr.o.m. den 1 juli 1995.
30
Skälen för regeringens förslag: Arbetslöshetsförsäkringen admini- Prop. 1994/95:218
streras av for närvarande 40 arbetslöshetskassor. Arbetslöshetskassorna
är privaträttsliga ekonomiska föreningar som givits myndighetsutövning
som innebär att de beslutar i frågor som avser statsbidrag till arbetslös-
hetsersättning för sina medlemmar. AMS är tillsynsmyndighet över ar-
betslöshetskassorna. Tillsynen omfattar dels information och utbildning
för att förebygga fel och brister i verksamheten, dels granskning av verk-
samheten, bl.a. genom besök på kassorna. Granskningen innefattar kon-
troll av regeltillämpning, administrativa system och rutiner m.m. samt
granskning av enskilda ersättningsärenden. Granskningen kan leda till
beslut om återbetalning av statsbidrag, föreläggande om ändring av ruti-
ner m.m.
AMS prövar också arbetslöshetskassornas ansökningar om statsbidrag
samt betalar ut bidraget, beräknar och fakturerar kassornas finansierings-
och utjämningsavgifter samt beräknar och betalar ut utjämningsbidrag.
Arbetslöshetskassorna har på senare år i ökande utsträckning decentra-
liserat sin verksamhet, vilket medfört att verksamheten nu bedrivs på ett
stort antal arbetsställen, vilka alla kan bli föremål för tillsyn. Under
senare år har dessutom antalet ärenden, liksom de belopp som utbetalas,
ökat kraftigt. Är 1994 var antalet ersättningstagare ca 850 000 mot
260 000 år 1990. År 1994 utbetalades ca 36,3 miljarder kronor i dagpen-
ning till kassamedlemmar jämfört med 6,5 miljarder kronor fyra år
tidigare.
Det ökande antalet arbetsställen, det ökande antalet ärenden och de
mycket stora belopp som utbetalas, gör att såväl omfattningen på till-
synsverksamheten som behovet av tillsyn ökat kraftigt. Den ökade be-
lastningen och fler nyanställda handläggare på kassorna gör att riskerna
för att fel uppkommer i handläggningen har ökat. AMS granskare har
under de senaste åren också noterat att antalet felaktiga utbetalningar
tenderat att öka.
Ett väsentligt syfte med tillsynsverksamheten är att verka för en lik-
formig och rättvis tillämpning av bestämmelserna. Med det stora antal
personer som för närvarande handlägger och fattar beslut i ärenden om
arbetslöshetsersättning kan misstag uppstå. Risk finns att likartade fall
bedöms olika av skilda handläggare och av olika kassor.
AMS disponerar drygt sex årsarbetskrafter för tillsynsverksamheten.
Antalet har i huvudsak varit konstant under de senaste tjugo åren trots
de ökade arbetsuppgifterna. Såväl antalet ärenden som antalet arbetsstäl-
len att granska var i slutet av 1970-talet, då resurserna dimensionerades,
inte mer än en femtedel av vad de är för närvarande. Tillsynen av ar-
betslöshetskassorna finansieras nu inom ramen för AMV:s förvaltnings-
medel. AMS har, liksom övriga statliga myndigheter, under en följd av
år haft besparingskrav.
En avgiftsfinansiering av tillsynsverksamheten blir statsfmansiellt lön-
sam. Under de gångna åren har granskningsverksamheten lett till åter-
betalning av statsbidrag för felaktigt utbetalade ersättningar till belopp
som har överstigit kostnaderna för granskningen.
31
Regeringen förslår att AMS för tillsynsverksamhet fr.o.m. nästa bud- Prop. 1994/95:218
getår får använda motsvarande en procent av de finansieringsavgifter
som arbetslöshetskassorna erlägger till staten. Den totala finansieringsav-
giften är för närvarande ca 1,2 miljarder kronor per år. Ett belopp mot-
svarande en procent därav, 12 miljoner kronor, bör således gå till tillsyn
av arbetslöshetskassorna.
Kostnaderna för AMS tillsynsverksamhet uppgår för närvarande till 2,3
miljoner kronor per år. Förslagets praktiska innebörd är att anslaget
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader tillförs mellanskillnaden
mellan 2,3 och 12 miljoner kronor, dvs. 9,7 miljoner kronor, eller 14,5
miljoner kronor under en artonmånaders period. Regeringen kommer att
överväga hur tillsynen ytterligare skall kunna effektiviseras. Förslaget
innebär en ändring i 57 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
med innebörden att finansieringsavgiften också skall betala tillsynen av
arbetslöshetskassornas utbetalningar av arbetslöshetsersättning. Ett för-
slag till lagändring i detta avseende har upprättats inom Arbetsmark-
nadsdepartementet.
AMS får rätt att överklaga beslut om arbetslöshetsersättning
Regeringens förslag: AMS far rätt att överklaga arbetslöshetskas-
sas, länsarbetsnämnds och allmän förvaltningsdomstols beslut om
arbetslöshetsersättning och rätt till medlemskap i arbetslöshetskas-
sa.
Skälen för regeringens förslag: AMS har en tillsynsfunktion när det
gäller arbetslöshetskassornas och länsarbetsnämndernas hantering av
arbetslöshetsersättning. Som ett led i tillsynsverksamheten föreslår rege-
ringen att AMS far rätt att överklaga arbetslöshetskassas, länsarbets-
nämnds och allmän förvaltningsdomstols beslut om arbetslöshetsersätt-
ning och rätt till medlemskap i arbetslöshetskassa.
Förslaget motiveras av att det behövs en förstärkt normgivning som
gör att både ersättningstagare och utbetalare av ersättning på ett tydligt
sätt inser försäkringens roll som en omställningsförsäkring inom ramen
för arbetsmarknadspolitikens arbetslinje.
En överklagningsrätt behövs för att få till stånd en likformig och rätt-
vis tillämpning av reglerna. Möjligheten att fa fram vägledande domar är
en förutsättning för AMS föreskrifts- och tillsynsarbete. Förslaget skall
också ses i ljuset av vad som nedan föreslås i fråga om att slopa AMS
som överklagningsinstans i ärenden om arbetslöshetsersättning m.m.
Kostnaderna för denna verksamhet bör rymmas inom de medel som
AMS föreslås fa disponera för tillsynsverksamheten. Förslaget bör gälla
fr.o.m den 1 oktober 1995.
32
Det nu redovisade förslaget innebär ändringar i lagen (1973:370) om Prop. 1994/95:218
arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmark-
nadsstöd. Förslag till lagändringar har upprättats inom Arbetsmark-
nadsdepartementet. I detta sammanhang bör framhållas att det inom
Justitiedepartementet för närvarande arbetas på en allmän reglering av
tvåpartsprocess i allmän förvaltningsdomstol. Denna allmäna reglering
kan komma att göra det nödvändigt med vissa justeringar av nu före-
slagna lagändringar.
AMS upphör som överklagandeinstans i ärenden om arbetslöshetser-
sättning och rätt till medlemskap i arbetslöshetskassa
Regeringens förslag: AMS roll som instans för överklagande av
beslut om arbetslöshetsersättning och rätt till medlemskap i arbets-
löshetskassa upphör fr.o.m. den 1 oktober 1995. Besluten får
fr.o.m. detta datum överklagas direkt till allmän förvaltningsdoms-
tol.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen beslutade våren 1992 att
en särskild utredare skulle tillkallas för att lämna förslag till utformning
och finansiering av en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. I utredarens
uppdrag (dir. 1992:24) ingick att föreslå utformningen av en administra-
tionsordning för en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.
I utredarens betänkande Ersättning vid arbetslöshet (SOU 1993:52)
föreslogs att en enhetlig ordning skulle gälla för överklagande i ersätt-
ningsärenden samt att AMS roll som instans för överklagande skulle
avvecklas. Utredningsförslaget remissbehandlades men ledde inte till
någon proposition i dessa delar. Frågan har nu på nytt aktualiserats.
Enligt gällande bestämmelser får den arbetslöse begära omprövning av
arbetslöshetskassans eller länsarbetsnämndens beslut om han eller hon
inte är nöjd. Omprövningsbeslutet kan överklagas till AMS. Styrelsens
beslut i ärende angående den arbetslöses rätt till ersättning eller med-
lemskap i en arbetslöshetskassa får sedan i sin tur överklagas till länsrätt
och därifrån till kammarrätt. Slutinstans är Försäkringsöverdomstolen.
När det gäller länsarbetsnämndens beslut om kontant arbetsmark-
nadsstöd gäller likaledes att dessa efter omprövning hos nämnden får
överklagas till AMS. Styrelsens beslut om ersättning får sedan överkla-
gas till länsrätt och därifrån till kammarrätt. Även här utgör Försäkrings-
överdomstolen slutinstansen.
Försäkringsöverdomstolens verksamhet upphör den 1 juli 1995. Instan-
sordningen ändras från detta datum på så sätt att Regeringsrätten, i stäl-
let för Försäkringsöverdomstolen, kommer att vara slutinstans i dessa
ärenden.
Regeringen anser att det är mindre lämpligt att AMS i egenskap av
tillsynsmyndighet på samma gång skall fungera som en överklagningsin-
33
3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 218
stans för enskilda. Detta innebär att myndigheten får ikläda sig två olika Prop. 1994/95:218
roller vilka framstår som svårförenliga.
Ett ytterligare skäl som bör framhållas rör instansordningens längd.
Den nuvarande ordningen innebär att arbetslöshetskassornas och länsar-
betsnämndernas beslut kan överklagas till AMS. Därefter återstår för den
klagande endast att vända sig till Försäkringsöverdomstolen som slutin-
stans. Instansordningen har nu utökats med länsrätt och kammarrätt
(prop. 1992/93:215, bet. 1992/93:JuU33, rskr. 1992/93:372) och fr.o.m.
den 1 juli 1995 kommer Regeringsrätten att utgöra slutinstans i dessa
ärenden (prop. 1994/95:27, bet. 1994/95:JuU6, rskr. 1994/95:165). AMS
har i skrivelse den 24 februari 1995 framhållit att en sådan omständlig
och tidskrävande instansordning inte är rimlig. Den innebär, enligt AMS,
inte en större rättssäkerhet för den enskilde och den leder till ökad tids-
åtgång. Det tar längre tid för den enskilde att fa besked i sitt ärende.
Regeringen delar AMS uppfattning.
De senaste årens stora arbetslöshet har inneburit att antalet ärenden
kraftigt ökat hos arbetslöshetskassorna och länsarbetsnämnderna. Antalet
överklaganden hos AMS har också ökat och därmed handläggningstider-
na samtidigt som det ställts krav på AMV att göra besparingar.
Hos AMS används i dag cirka 15 årsarbetskrafter till handläggningen
av överklagade ärenden. Enligt uppgift från AMS inkom 2 375 överkla-
ganden angående arbetslöshetsersättning under år 1994. Av dessa ären-
den var 1 965 beslut av arbetslöshetskassa och resten, 453 ärenden, gäll-
de kontant arbetsmarknadsstöd. Under år 1994 överklagades 481 ärenden
till länsrätt.
Regeringens förslag att slå ihop två steg i instansordningen till ett steg
innebär en rationalisering. Genom att instansordningen avkortas far den
enskilde, som tidigare nämnts, snabbare ett slutligt avgörande. Dessutom
upplöses AMS dubbla funktion av överklagandeinstans och tillsynsmyn-
dighet. Förslaget bör gälla fr.o.m. den 1 oktober 1995. Äldre bestämmel-
ser bör dock tillämpas på de ärenden som inkommit till AMS före ikraft-
trädandet.
Regeringens förslag innebär en viss ökad arbetsbelastning för länsrät-
terna genom att överklagandena går direkt dit från arbetslöshetskassa och
länsarbetsnämnd.
Eftersom de flesta arbetslöshetskassorna har sitt säte i Stockholm be-
rörs främst Länsrätten i Stockholms län. Kostnaden för de tillkommande
arbetsuppgifterna hos länsrätterna uppskattas till 4,7 miljoner kronor på
helårsbasis, och till 5,9 miljoner kronor för perioden oktober 1995 -
december 1996. AMV:s förvaltningsanslag bör således minskas med 5,9
miljoner kronor under budgetåret 1995/96. För att klara avvecklingskost-
nadema hos AMS bör dock anslaget tillföras en engångsanvisning under
budgetåret 1995/96 på 1,5 miljoner kronor. Regeringen kommer i vårens
kompletteringsproposition under Justitiedepartementets huvudtitel att
föreslå ett medelstillskott under anslaget Domstolarna m.m. på 5,9 miljo-
ner kronor för handläggningen av ifrågavarande ersättningsärenden under
budgetåret 1995/96.
34
Förslagen innebär ändringar i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäk- Prop. 1994/95:218
ring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Förslag till
lagändringar har upprättats inom Arbetsmarknadsdepartementet. Försla-
gen faller inte inom Lagrådets granskningsområde utom vad avser över-
klagande av beslut från arbetslöshetskassa och länsarbetsnämnd. I den
delen är ändringen dock av en sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets
hörande inte är nödvändigt.
Låneramen
I 1995 års budgetproposition anmälde regeringen att den skulle återkom-
ma till riksdagen i fråga om AMV:s låneram. I skrivelse den 15 mars
1995 har AMS redovisat sitt investeringsbehov for de närmaste åren. För
budgetåret 1995/96 innebär detta att AMS har behov av lån i Riksgäld-
skontoret på 480 miljoner kronor. Regeringen ansluter sig till denna
bedömning.
Sammanfattande medelsberäkning
Av riksdagen anvisat för budgetåret 1995/96
|
under anslagen - Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader - Yrkesinriktad rehabilitering |
4 328 452 000 kr 1 159 484 000 kr |
|
Avgår - Slopad överklagandeinstans |
- 5 875 000 kr |
|
Tillkommer - Tillsynsverksamheten - Avvecklingskostnader för AMS som överklagandeinstans (engångsanvisning) |
14 550 000 kr 1 500 000 kr |
|
Summa anslagsbehov varav för perioden juli 1995 - juni 1996 |
5 498 111 000 kr 3 666 299 000 kr |
Som framgår av uppställningen är medelsbehovet för budgetåret 1995/96
(18 månader) 5 498 111 000 kr. Ökningen av anslaget beror i stort sett
uteslutande på att kostnaderna för den yrkesinriktade rehabiliteringen
föreslås belasta förevarande anslag. Samtidigt bör motsvarande minsk-
ning ske genom att riksdagen ändrar sitt beslut att anvisa medel under
anslaget Yrkesinriktad rehabilitering.
35
Riksdagen har beslutat (bet. 1994/95:AU11, rskr. 1994/95:233) om me-
delsanvisningen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
budgetåret 1995/96. I det följande tas upp ett antal frågor som inverkar
på medelsbehovet under anslaget. Avslutningsvis lämnas under anslaget
en sammanfattande bedömning av medelsbehovet. I den mån frågor inte
tas upp i det följande har regeringen inga förslag som avviker från riks-
dagens beslut.
Ett flexibelt resursutnyttjande
Regeringens förslag: Medlen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder
får disponeras med stor flexibilitet. Regeringen anger vilka resultat
man förväntar sig av de insatta medlen. Bland annat skall anges
hur många personer i genomsnitt per månad som skall kunna ges
en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för de tilldelade medlen.
Skälen för regeringens förslag: Den övergripande inriktningen om
vilka grupper som skall prioriteras, vilken typ av åtgärder, sysselsätt-
ningsskapande, kompetensutvecklande eller rörlighetsfrämjande, som
främst skall användas m.m., skall anges av riksdag och regering. Rege-
ringen skall klart ange vilka resultat man förväntar sig av de insatta
medlen. Den del av mål- och resultatstyrningen som ankommer på rege-
ring och riksdag, dvs. målangivelser, resultatkrav m.m., skall utvecklas
vidare.
De riktlinjer som angavs för AMV:s verksamhet i 1995 års budget-
proposition ligger, som tidigare nämnts, fast. Dessa är följande
- utnyttja platsförmedlingens möjligheter till fullo,
- de långtidsarbetslösa och de utsatta grupperna skall prioriteras, rund-
gången skall brytas,
- mobilisera de arbetslösa genom kompetensuppbyggnad och ökade
krav på aktivt arbetssökande,
- medelsanvändningen skall effektiviseras, och
- öka jämställdheten på arbetsmarknaden.
Innan andra åtgärder vidtas skall AMV till fullo utnyttja den reguljära
arbetsmarknadens och platsförmedlingens möjligheter. När det gäller
åtgärderna skall främst långtidsarbetslösa och andra utsatta grupper på
arbetsmarknaden komma i fråga. I regleringsbrevet till AMV kommer ett
antal konkreta verksamhetsmål att anges och angivandet av uppföljnings-
bara kvantifierade krav skall öka. Det gäller främst mål som berör de
långtidsarbetslösa.
36
Den omläggning av budgetprocessen mot rambudgetering och målstyr- Prop. 1994/95:218
ning som inletts sedan några år tillbaka har som mål att resurserna skall
utnyttjas effektivare. Hur bra vi skall lyckas med att genom arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder förbättra arbetsmarknadens funktionssätt bestäms
av att rätt åtgärd sätts in i det rådande läget. Förutsättningarna for detta
varierar starkt i de olika delarna av landet. Det ankommer på AMS att
genom riktlinjer till de regionala och lokala arbetsmarknadsmyndigheter-
na se till att åtgärderna får den inriktning och den omfattning som stats-
makterna angivit. På den lokala nivån innebär detta att varje arbetsför-
medling eller arbetsmarknadsinstitut inom ramen för tilldelade medel får
avgöra vilken åtgärd som är bäst for den enskilde arbetssökanden. Mot
bakgrund av ovanstående avser regeringen att uppdra åt AMS, som an-
svarig myndighet, att se till att fördelningen på lokal nivå sker på ett så
effektivt sätt som möjligt så att de av statsmakterna uppställda målen
och resultaten uppnås.
Regeringen återkommer strax till frågan om omfattningen på de arbets-
marknadspolitiska åtgärderna och på medlen for dessa.
Denna ordning ger myndigheterna en betydande frihet. Det for med sig
ett förstärkt krav på återrapportering och uppföljning av i vilken mån de
uppställda målen har uppnåtts. Redan nu får regeringen en betydande
mängd information från AMS om verksamheten i form av månadsstatis-
tik, kvartalsrapporter m.m. Redovisningen är av skiftande kvalitet och
måste förbättras. Regelbundna uttömmande analyser av resultaten och
utvecklingen skall i högre grad lämnas. Den ekonomiska uppföljningen
i form av kostnader for olika åtgärder måste också utvecklas och förbätt-
ras. Inom Arbetsmarknadsdepartementet pågår tillsammans med AMS ett
arbete med att förbättra såväl mål- och kravangivelser som resultatredo-
visning.
Ett väsentligt inslag i denna utveckling av målstymingsprocessen for
AMV är också en förenkling av regelverket och slopandet av endast
marginella åtgärder. Ett första steg togs i 1995 års budgetproposition.
Ytterligare förändringar kommer strax att föreslås.
Omfattningen budgetåret 1995/96
Regeringens bedömning: För de medel som disponeras för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder skall minst 240 000 personer
kunna sysselsättas i genomsnitt per månad i sådana åtgärder.
Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har inledningsvis
redovisat utvecklingen på arbetsmarknaden och de prioriteringar som nu
måste göras for att dels ge arbetsmarknadspolitiken en mer tillväxtfräm-
jande inriktning, dels motverka långtidsarbetslöshet och förbättra arbets-
marknadens funktionsätt.
37
I 1995 års budgetproposition förslogs att anslaget Arbetsmark- Prop. 1994/95:218
nadspolitiska åtgärder skulle omfatta i genomsnitt 178 450 personer i
åtgärder per månad exkl. datortekverksamheten till en kostnad av 34,0
miljarder kronor. Åtgärderna skall främst riktas till de utsatta grupperna
så att utslagning från arbetsmarknaden förhindras. Av de personer som
sysselsätts i åtgärder skall därför en väsentlig del vara långtidsarbetslösa.
Alla arbetsmarknadspolitiska åtgärder bekostas inte över anslaget Ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetslivsutveckling (ALU) finansieras
över anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättning m.m. I 1995 års bud-
getproposition föreslogs att antalet personer i ALU skulle uppgå till
10 000 vid utgången av budgetåret 1995/96. I det nuvarande läget på
arbetsmarknaden är ALU en verkningsfull åtgärd som skapar sysselsätt-
ning. Även under nästa budgetår bör därför ALU-verksamheten hållas på
en relativt hög nivå. ALU-verksamheten bör därtill få en allmän inrikt-
ning, så att den kan användas inom alla sektorer. Det är dock viktigt att
åtgärden inte skapar undanträngningseffekter mot ordinarie arbetsmark-
nad eller snedvrider konkurrensen. Projekten bör heller inte utformas så
att de skapar inlåsningseffekter. Åtgärden skall inriktas mot de grupper
som riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. Regeringens förslag är att
antalet ALU-platser bör uppgå till 30 000 i genomsnitt per månad under
nästa budgetår. Beroende på situationen på arbetsmarknaden och för de
äldre arbetslösa så skall emellertid AMS ha möjlighet att utöka volymen
på ALU om läget så kräver.
Två andra åtgärder som inte huvudsakligen finansieras över anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder är Datortek och utbildningsvikariat.
Deltagare i Datortek föreslås fa en ersättning som lämnas enligt samma
principer som i stort gäller för deltagare i ALU. Vid utbildningsvikariat
får arbetsgivaren, utom vad gäller småföretag som regeringen strax åter-
kommer till, göra avdrag på arbetsgivaravgifterna. Omfattningen på Da-
tortek bör vara i genomsnitt 20 000 personer per månad och på utbild-
ningsvikariat 20 000 personer per månad. Mot bakgrund av vad som
strax kommer att föreslås när det gäller Datortek och ALU beräknar
regeringen nu behovet av antalet sysselsatta i åtgärder under anslaget till
170 000 i genomsnitt per månad för en kostnad av 34,4 miljoner kro-
nor.
Sammantaget innebär detta således att ca 240 000 personer skall få
sysselsättning i genomsnitt per månad, genom konjunkturberoende ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder under nästa budgetår. Till detta skall
läggas den sysselsättningseffekt de föreslagna investeringsprogrammen
för allergisanering och bostäder samt de särskilda medlen för regionalpo-
litisk satsning beräknas ge.
38
Tillfällig personalförstärkning
Prop. 1994/95:218
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att disponera ytterli-
gare medel under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder for
tillfälliga personalförstärkningar vid arbetsförmedlingen under bud-
getåret 1995/96 utöver vad riksdagen har beslutat (bet.
1994/95:AU11, rskr. 1994/95:233).
Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i 1995 års bud-
getproposition att högst 700 miljoner kronor av anslaget skulle fa an-
vändas för tillfälliga personalförstärkningar, varav 500 miljoner kronor
under perioden juli 1995 - juni 1996. Riksdagen har beslutat (bet.
1994/95:AU11, rskr. 1994/95:233) i enlighet med regeringens förslag. -
Vid fördelningen av dessa medel till länen skall AMS särskilt uppmärk-
samma behovet av att förstärka förmedlingskontor i invandrartäta om-
råden. Regeringen återkommer strax till detta.
Sedan ett antal år har AMV haft möjlighet att använda en viss del av
åtgärdsmedlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder for till-
fälliga personalförstärkningar. Att denna möjlighet inte har givits under
det ordinarie förvaltningsanslaget motiveras av att förstärkningen skall
ses som tillfällig och beroende av omfattningen av de konjunkturberoen-
de åtgärderna. I och med att krav ställts på en förbättrad matchning och
rörlighet på arbetsmarknaden har möjligheten att använda medel for
tillfälliga personalförstärkningar successivt utökats. På så sätt har också
den utökade åtgärdshanteringen ej behövt påverka omfattningen av plats-
formedlingsverksamheten.
Regeringen gör bedömningen att platsförmedlingsverksamheten måste
hållas på en fortsatt hög nivå så att lediga platser snabbt kan tillsättas.
Regeringen bör därför bemyndigas att kunna utöka AMV:s möjlighet att
använda medel for tillfällig personalförstärkning utöver vad riksdagen
har beslutat.
Åtgärder vid utförsäkring
Regeringens forslag: Arbetsförmedlingen - i stället for den ar-
betssökande - skall avgöra vilken åtgärdsplacering som är mest
lämplig for den som hotas av utförsäkring.
Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande förordningar kan den
som riskerar utförsäkring från ersättningen enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring begära att arbetsförmedlingen anvisar denne ett
beredskapsarbete, en ALU-plats eller en arbetsmarknadsutbildning, om
39
det inte finns särskilda skäl mot det. Det innebär att den arbetslöse själv Prop. 1994/95:218
har rätt att bestämma att han eller hon skall få en s.k. utförsäkringsåt-
gärd, så länge arbetsförmedlingen har medel för åtgärden och en till-
gänglig åtgärdsplats. Därtill begränsar det arbetsförmedlingens frihet att
sätta in den åtgärd som formedlaren anser är mest lämplig för personen.
Regeringen föreslår att en utförsäkringshotad inte själv skall kunna få
välja vilken åtgärd han eller hon skall få för att återkvalificera sig till
ersättning. Arbetsförmedlingen skall i stället bevilja den åtgärd som
förmedlaren finner mest lämplig i varje enskilt fall. Förslaget innebär
samtidigt en inskränkning av den utförsäkrades rätt att välja åtgärd och
ett förtydligande av kontraktet mellan den arbetslöse och samhället.
En praktikåtgärd — arbetsplatsintroduktion
Regeringens förslag: En ny åtgärd - arbetsplatsintroduktion -
införs som ersätter invandrarpraktik, akademikerpraktik, vidgad
arbetsprövning, arbetsprövning inom Ami och praktikdelen inom
ungdomsintroduktion.
Den som anordnar arbetsplatsintroduktion skall, efter överenskom-
melse med arbetsförmedlingen, betala ett bidrag som en delfinansi-
ering av åtgärden (finansieringsbidrag). Finansieringsbidraget skall
vara 1 000 kr i månaden för vaije deltagare i arbetsplatsintroduk-
tion. Från finansieringsbidraget bör undantas äldre, invandrare,
arbetshandikappade samt de som deltar i kortare praktikperioder i
vägledningssyfte.
Skälen för regeringens förslag: För närvarande finns flera olika arbets-
marknadspolitiska åtgärder som är arbetsplatsförlagd praktik: invandrar-
praktik, akademikerpraktik, arbetsprövning inom Ami, vidgad arbets-
prövning och praktikdelen inom ungdomsintroduktion. Gemensamt för
dessa åtgärder är att arbetslösa får möjlighet att för en period praktisera
på en arbetsplats och att de far utbildningsbidrag under tiden.
Dessa praktikåtgärder bör ersättas av en ny praktikåtgärd, arbetsplat-
sintroduktion. Denna nya praktikåtgärd skall i princip kunna användas
för alla som är anmälda som arbetslösa sökande hos arbetsförmedlingen
och som förmedlingen bedömer vara i behov av praktik. Innehållet lik-
som längden på praktiken skall bestämmas av förmedlingen utifrån vad
som bedöms vara den enskilde arbetssökandes behov. Praktikperioden
bör kunna vara upp till sex månader. För unga handikappade bör en
längre tid än sex månader kunna medges.
Som nyss nämnts skall arbetsplatsintroduktionens ersätta praktikdelen
inom ungdomsintroduktionen. För närvarande gäller för ungdomsintro-
duktionen att åtgärden endast får beviljas om den följts av en anställning
som varar minst sex månader. Motsvarande bör gälla för arbetsplatsintro-
40
duktionen i fråga om ungdomar i åldern 20 - 24 år, utom vad gäller Prop. 1994/95:218
praktik hos kommuner och ideella organisationer. Vid praktik hos dessa
bör något krav på efterföljande anställning inte uppställas.
Arbetsgivare som ordnar arbetsplatsintroduktion bör åta sig en delfina-
nisering av åtgärden. I en överenskommelse med arbetsförmedlingen åtar
sig anordnaren att betala ett finansieringsbidrag om 1 000 kr i månaden
för vaije deltagare som anordnaren tar emot. Från finansieringsbidraget
bör undantas äldre, invandrare, arbetshandikappade samt de som deltar i
praktikperioder i vägledningssyfte.
Vid deltagande i arbetsplatsintroduktion bör deltagarna få utbildnings-
bidrag enligt de bestämmelser som gäller för detta. Samma försäkrings-
villkor bör gälla som för övriga som får utbildningsbidrag. Det bör an-
komma på regeringen att besluta om den närmare utformningen på ar-
betsplatsintroduktionen.
Arbetsplatsintroduktionen skall huvudsakligen avse praktik. För utom-
nordiska invandrare bör den emellertid få kombineras med annan
svenskundervisning än svenska för invandrare (sfi) med bibehållet ut-
bildningsbidrag om utbildningen bedöms vara av avgörande betydelse
för att de skall få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Arbets-
platsintroduktionen bör även vara möjlig att få på deltid under den pe-
riod som kommunen står för svenskundervisningen.
Nuvarande invandrarpraktik riktar sig enbart till utländska medborgare
som varit bosatta i Sverige kortare tid än fem år. Arbetsplatsintroduktio-
nen bör inte innehålla någon sådan begränsning. Praktikåtgärden bedöms
ändå vara särskilt viktig för relativt nyanlända invandrare som genom
praktiken kan skaffa sig erfarenhet inom sitt yrkesområde och därmed
öka möjligheten till reguljärt arbete. Det är angeläget att åtgärden för
denna grupp får minst motvarandes omfattning som beräknades för in-
vandrarpraktiken.
Arbetsplatsintroduktion bör också vara ett instrument för arbetsförmed-
lingen att följa upp huruvida den arbetslöse är beredd och kan ta arbete.
Möjligheten att anvisa arbetslösa till korta perioder av praktik ökar tyd-
ligheten i de krav på aktivt arbetssökande, som är förknippade med rät-
ten att få arbetslöshetsersättning. Den som avvisar ett erbjudande om en
lämplig arbetsplatsintroduktion utan godtagbart skäl eller som lämnar en
introduktionsplats utan giltig anledning skall avstängas från arbetslöshet-
sersättning enligt de regler som gäller för avstängning.
Regeringen föreslår att detta skall komma till uttryck genom en änd-
ring i reglerna om avstängning från arbetslöshetsersättning. I 31 § lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och 28 § lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd föreskrivs att avstängningsbestämmelsema,
som i dessa lagar bl.a. innebär att den som avvisat erbjudet lämpligt
arbete kan avstängas från ersättning, också får tillämpas i fråga om ar-
betsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering. Bestämmelserna
skall då emellertid bara tillämpas om det är skäligt.
Dessa bestämmelser bör utvidgas till att gälla alla arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder som berättigar till utbildningsbidrag. Regeringen
41
föreslår även att skälighetsbegreppet bör utgå. Precis som när det gäller Prop. 1994/95:218
arbete skall således, utan skälighetsprövning, den som bl.a. avvisat ett
erbjudande om en lämplig sådan arbetsmarknadspolitisk åtgärd kunna
avstängas från rätt till ersättning.
Förslagen föranleder ändringar i lagen (1973:370) om arbetslöshetsför-
säkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.
Personer som anvisats till arbetsplatsintroduktionen skall inte anses
som arbetstagare när de deltar i verksamheten utom såvitt gäller arbets-
miljölagen. I klargörande syfte bör detta slås fast i en särskild lag om ar-
betsplatsintroduktion. Lagen bör gälla under budgetåret 1995/96. Genom
lagen bör riksdagen också upphäva lagen (1994:1835) om praktik for
ungdomar i ungdomsintroduktion samt sitt redan fattade beslut (bet.
1994/95:AU11, rskr. 1994/95:233) om en lag om invandrarpraktik. Lag-
förslag har upprättats inom Arbetsmarknadsdepartementet.
Förslaget till lag om arbetsplatsintroduktion faller inom Lagrådets
granskningsområde. Förslaget överensstämmer i huvudsak med de nuva-
rande lagarna for de aktuella praktikåtgärdema. Det far därför sägas vara
av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande inte erfordras.
Ändrade regler för starthjälp
Regeringens forslag: Villkoren för att få starthjälp bör ändras till
att avse anställningar som beräknas vara minst sex månader. Sam-
tidigt bör nivån på starthjälpen sänkas till 10 000 kr.
Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 1995 infördes en start-
hjälp på 15 000 kr till arbetslösa som flyttar till annan ort för att ta ett
arbete. Hittills har dock få personer fått denna starthjälp. Skälet är fram-
förallt villkoret att den anställning som tillträds inte får beräknas vara
kortare än tolv månader.
Många anställningar inleds nu med en provanställning på sex månader.
Personer som tar dessa anställningar kan inte få starthjälp, trots att dessa
anställningar många gånger är just de fasta anställningar som bör gyn-
nas. Villkoren för att kunna få starthjälp bör därför ändras till att avse
anställningar som beräknas vara minst sex månader. Starthjälp bör bara
få lämnas en gång per person under en tvåårsperiod.
Samtidigt som kravet på anställningstid minskar bör nivån sänkas med
5 000 kr till 10 000 kr. Detta bör minska medelsbehovet för starthjälp
under budgetåret 1995/96 med ca 125 miljoner kronor.
42
Ett nytt pendlingsstöd
Prop. 1994/95:218
Regeringens förslag: Ett stöd till pendling infors för arbetslösa
som tar ett arbete som medför långa pendlingsresor. Stödet lämnas
i längst sex månader antingen med ett schablonbelopp till dagliga
resor eller när dagspendling är omöjligt, med fria hemresor två
gånger i månaden.
Skälen for regeringens förslag: I en konjunkturuppgång finns risken
för att rekryteringsproblem uppstår i vissa regioner och inom vissa yr-
kesgrupper. Ett ekonomiskt stöd kan underlätta den önskvärda rörlighe-
ten, då en person som varit arbetslös en tid ofta har små möjligheter att
täcka de extra kostnader en längre pendling medför. Detta underlättar
även för arbetsförmedlingen att ställa krav på de arbetslösa att ta de
lediga arbeten som erbjuds.
För en arbetslös som flyttar för att ta en ledig plats finns möjlighet att
få starthjälp. Ofta är dock en definitiv flyttning inte möjlig med kort
varsel, med tanke på familj och med förvärvsarbetande make/maka.
Pendling på dag- eller veckobasis kan då vara en lösning.
Regeringen föreslår därför att ett stöd för dag- och veckopendling
införs. Pendlingsstödet lämnas till en arbetslös som tar en anställning på
en ort dit restiden överstiger 1,5 timme i vardera riktningen. Stödet bör
schabloniseras för att inte bli administrativt betungande och lämnas i
längst sex månader med 1 200 kr i månaden. Om avståndet mellan hem-
orten och anställningsorten är för långt för dagpendling bör stödet kunna
lämnas i form av fria hemresor två gånger i månaden. Pendlingsstöd bör
för varje beviljad få lämnas för högst en sexmånadersperiod under två
år. Villkoren för att få pendlingsstöd bör i övrigt vara desamma som för
starthjälpen.
Kostnaden för budgetåret 1995/96 beräknas till 177 miljoner kronor
(18 månader) och bör finansieras inom ramen för anslaget.
Utbildningsvikariat för småföretag
Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att vid
tillfälle som regeringen bestämmer införa ett bidrag till utbild-
ningsvikariat för småföretag med följande innebörd.
Företag som har högst fyra anställda och som låter anställd perso-
nal delta i utbildning och samtidigt anställer arbetslösa anvisade
från arbetsförmedlingen som vikarier på heltid skall kunna beviljas
ett bidrag om 500 kr per dag samt högst 75 kr per timme för u t -
bildningskostnader, dock högst 40 000 kr per person.
43
Skälen för regeringens förslag: Utbildningsvikariaten är en smidig Prop. 1994/95:218
åtgärd som visat sig vara mycket effektiv för att höja kompetensen hos
anställda. I 1995 års budgetproposition har regeringen föreslagit att ar-
betsgivaren far göra ett avdrag på arbetsgivareavgiften med 500 kr per
heldag för vikarie som anvisas från arbetsförmedlingen. Regeringen
anser att det är angeläget att alla på arbetsmarknaden ges möjligheter att
delta i kompetenshöj ande åtgärder.
Utbildningsvikariaten har dessvärre inte kunnat utnyttjas av små-före-
tag eftersom dessa ofta har alltför låga arbetsgivareavgifter för att kunna
utnyttja avdragsmöjligheten fullt ut. Då det inom småföretagen bedöms
finnas en stor utvecklingspotential som kan generera fler anställningstill-
fallen i framtiden bör ett nytt utbildningsvikariat för småföretag med
högst fyra anställda införas som innebär att arbetsgivaren beviljas ett
bidrag om 500 kr per dag som en arbetslös anvisas från arbetsförmed-
lingen samt högst 75 kr per timme för utbildningskostnader, dock högst
40 000 kr för varje person som utbildas.
Frågan om införandet av denna form av utbildningsvikariat är emeller-
tid helt avhängig den ansökan som regeringen i slutet av april i år kom-
mer att lämna till EG-kommissionen om medel för åtgärder inom Euro-
peiska socialfondens målområde 4. Bidraget bör inte införas förrän EG-
kommissionen har behandlat Sveriges ansökan.
Regeringen bör emellertid redan nu inhämta riksdagens bemyndigande
att införa nu ifrågavarande bidrag till utbildningsvikariat för småföretag
när EG-kommissionens ställningstagande till Sveriges ansökan om medel
från socialfonden blir klart.
Personalförstärkning av arbetsförmedlingen i invandrartäta områden
Regeringens bedömning: Av de medel som tidigare har beslutats
fa disponeras för tillfälliga personalförstärkningar vid arbetsför-
medlingen bör en stor andel användas för personal i invandrartäta
områden.
Skälen för regeringens bedömning: I framförallt storstadsområdena
syns vissa av de extremt negativa tendenserna vad gäller utomnordiska
medborgares bristande deltagande i arbetslivet tydligare än på andra håll.
I storstadsområdena bor drygt hälften av alla utomnordiska medborgare
i Sverige. En allt starkare koncentration till vissa stadsdelar och förort-
sområden har skett successivt under de senaste decennierna. De utom-
nordiska medborgarnas svaga arbetsmarknadsanknytning och överrepre-
sentation bland socialbidragstagare drabbar dessa bostadsområden sär-
skilt hårt.
I genomsnitt var under år 1994 cirka 50 000 utomnordiska medborgare
anmälda som arbetssökande utan arbete på landets arbetsförmedlingar av
44
en population i åldern 16 — 64 år på 245 000 personer. Antalet är det
högsta hittills. Dessutom var 20 000 sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Enligt AMS kommer ytterligare en ökning troligen att ske
under år 1995. Den kraftiga ökningen av utomnordiska arbetssökande
leder till en ökning av personer som är aktuella for vägledning, platsför-
medling och olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder samtidigt som det är
angeläget att ta tillvara den kompetens och i många fall höga utbild-
ningsnivå som invandrare besitter.
Mot bakgrund av detta bör en forstärkning ske av arbetsförmedlingen
i invandrartäta områden. Av medlen som tidigare beslutats for tillfälliga
personalförstärkningar vid arbetsförmedlingen for budgetåret 1995/96 bör
AMS i sin fordelning till länen avsätta en betydligt större andel än hit-
tills för personalinsatser i dessa områden.
Personalförstärkningama bör fordelas på arbetsförmedlingskontor i om-
råden med stor koncentration av invandrare. I första hand bör förstärk-
ningar ske i de invandrartäta storstadsområdena.
Prop. 1994/95:218
Informationsinsatser för invandrare
Regeringens förslag: Högst 5 miljoner kronor under anslaget Ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder far disponeras för informationsin-
satser som skall underlätta inträdet på arbetsmarknaden för flyk-
tingar och invandrare.
Skälen för regeringens förslag: För att bryta motståndet hos arbetsgiva-
re att anställa utomnordiska invandrare och flyktingar och därigenom
underlätta dessas inträde på den svenska arbetsmarknaden, bör arbetsför-
medlingen aktivt sprida information. Framförallt behöver små- och me-
delstora företag få del av informationsinsatserna eftersom det är där
många arbetstillfällen förväntas kunna tillkomma. Mot denna bakgrund
förslår regeringen att av medlen under anslaget Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder under budgetåret 1995/96 far användas högst 5 miljoner kronor
för informationsinsatser i nu nämnt avseende.
Kommunernas ansvar för ungdomar upp till 20 år
En promemoria (Ds 1995:12) Kommunernas ansvar för ungdomar under
20 år har tagits fram av en arbetsgrupp inom Arbetsmarknadsdeparte-
mentet. I arbetsgruppen har representanter från Social-, Finans-, Utbild-
nings- och Civildepartementen deltagit liksom representanter från Svens-
ka Kommunförbundet. Synpunkter på promemorian har hämtats in vid
ett av Arbetsmarknadsdepartementet anordnat remissmöte den 14 mars
1995. Vid detta deltog företrädare för berörda myndigheter, ett antal
kommuner samt partema på arbetsmarknaden m.fl. En förteckning över
45
de remissinstanser som lämnat skriftliga synpunkter finns i bilaga 1. De Prop. 1994/95:218
skriftliga synpunkterna finns tillgängliga i Arbetsmarknadsdepartementet
(dnr A95/2278/A). Promemorian har dessutom sänts ut för kännedom
till samtliga kommuner.
Regeringens förslag: Kommunerna ges i lag möjlighet att genom
överenskommelser med staten ta ett samlat ansvar för arbetslösa
ungdomar fram till den 30 juni det år de fyller 20 år.
Verksamheten bör syfta till att förbereda ungdomarna för inträde
på den reguljära arbetsmarknaden eller till plats i reguljär utbild-
ning. Kommunerna bör kunna anpassa verksamheten till lokala
förhållanden och bör samarbeta med det lokala näringslivet.
Kommunerna har rätt till ersättning från staten för verksamhet
med de ungdomar som trots att de har varit aktivt arbetssökande
saknar arbete. Denna ersättning skall även omfatta ersättningen till
ungdomarna. Kommunerna skall ha stor frihet i hur medlen skall
användas. Vill kommunerna använda sig av arbetsförmedlingens
tjänster kan hänsyn tas till detta i överenskommelsen. Hur stor
ersättningen till ungdomarna skall vara avgörs av kommunen.
Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag
utom beträffande ersättningen till ungdomarna. Arbetsgruppen föreslog
att ersättning endast skall lämnas till ungdomar som fullföljt treårig
gymnasieutbildning, att den skall ha en enhetlig nivå och utbetalas av
staten.
Synpunkter vid remissmötet: De som deltog i remissmötet var i stort
sett positiva till förslaget. Det tillstyrktes av Socialstyrelsen, Länsstyrel-
sen i Ålvsborg län, Skellefteå och Södertälje kommuner, Företagarnas
riksorganisation. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) avstyrkte
dock helt förslaget med hänvisning till att ungdomar under 20 år inte
skall särbehandlas och ha sämre rättigheter än andra myndiga personer
vad beträffar arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Storstadskommunerna,
Stockholm, Göteborg och Malmö såg många problem förknippade med
reformen. Göteborg och Malmö kommuner tyckte att resurserna kan
användas mer effektivt utan att ansvaret förändras. Arbetsmark-
nadsstyrelsen (AMS) ansåg liksom Malmö kommun att ansvaret för ung-
domar med treårigt gymnasium skall ligga hos arbetsförmedlingen.
Skälen för regeringens förslag: För närvarande har varje kommun
ansvar för att erbjuda alla ungdomar bosatta i kommunen en treårig
gymnasieutbildning som påbörjas senast det första kalenderhalvåret det
år de fyller 20 år. Ungdomarna har dock rätt att också vända sig till
arbetsmarknadsmyndigheterna. Ungdomar som deltagit i arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder har varit ekonomiskt gynnade i förhållande till
dem som i stället valt utbildning. Stat och kommun har på så sätt gett
46
motsatta signaler till ungdomarna. Med ett samlat ansvar för ungdomar- Prop. 1994/95:218
na under de år de skall välja levnadsbana far kommunerna större möjlig-
heter att tillsammans med ungdomarna utforma åtgärder som skall leda
till arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller en lämplig vidareut-
bildning.
En utgångspunkt för att fora över ansvaret för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för ungdomar från staten till kommunerna är det tydliga ansvar
som kommunerna tar för att ge de ungdomar som saknar en treårig gym-
nasieutbildning en sådan utbildning. Eftersom arbetslösa ungdomar, som
inte genomgått ett tredje gymnasieår i dagsläget kan vända sig till ar-
betsmarknadsmyndigheterna och fa del av arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder under förutsättning att de fyllt 18 år, stimuleras de inte till de
studier som på sikt ger dem bättre möjligheter på arbetsmarknaden. Re-
geringen föreslår därför att kommunerna i lag ges möjlighet att genom
överenskommelser med staten ta ett samlat ansvar för arbetslösa ung-
domar fram till den 30 juni det år de fyller 20 år. På det regionala planet
bör det vara länsarbetsnämnden som i detta avseende företräder staten.
Förslaget föranleder att en lag om kommunernas ansvar för ungdomar
upp till 20 år upprättas. Lagen bör gälla fr.o.m. den 1 oktober 1995.
Förslaget föranleder vidare en ändring i lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd med innebörden att ersättning lämnas tidigast den 1
juli det år den unge fyller 20 år. Förslagen bör gälla fr.o.m. den 1 okto-
ber 1995. Lagförslag har upprättats inom Arbetsmarknadsdepartementet.
Lagförslagets 3 § i den förstnämnda lagen faller inom Lagrådets gransk-
ningsområde. Bestämmelsen överstämmer med vad som för närvarande
gäller för ungdomar som fullgör sådan praktik som ingår i ungdomsin-
troduktionen. Den får därför sägas vara av sådan beskaffenhet att Lagrå-
dets rörande inte erfordras.
Verksamhetens innehåll
Kommunerna skall ha stor frihet när de utformar verksamheten förutsatt
att den syftar till att förbereda ungdomarna för inträde på den reguljära
arbetsmarknaden eller till en plats i reguljär utbildning. Det bör alltså
inte finnas hinder för utbildningsinslag i verksamheten om kommunen
finner att detta är vad en arbetslös person behöver för att kunna komma
in på arbetsmarknaden eller i en reguljär utbildning. Åtgärden skall dock
inte ersätta normalt deltagande i utbildning. Kommunerna bör kunna
anpassa verksamheten till lokala förhållanden och bör samarbeta med det
lokala näringslivet. En del remissinstanser har uppfattat att kommunernas
ansvar för ungdomar upp till 20 år innebär att ungdomarna skall beredas
arbete i kommunen. Det bör därför strykas under att det är i första hand
i nära samarbete med näringslivet som det kommunala ansvaret skall
utformas. Det är i näringslivet som tillväxten och de nya arbetstillfällena
förväntas komma och det är naturligt att stat, kommun och näringsliv
samverkar för att ge de unga en start i arbetslivet.
47
Prop. 1994/95:218
Överenskommelsen mellan stat och kommun
Länsarbetsnämnden skall ta initiativ till överläggningar med kommuner-
na i länet för att fa till stånd avtal om kommunernas ansvar för ungdo-
marna i respektive kommun.
En överenskommelse mellan stat och kommun skall innebära att stat
och kommun avtalar om hur man skall fördela ansvaret mellan sig för
arbetslösa ungdomar till och med det första kalenderhalvåret det år de
fyller 20 år.
Svenska Kommunförbundet anser inte att det bör tillskapas någon ram-
överenskommelse med Kommunförbundet, som föreslås i promemorian.
Ett sådant dokument, kan enligt Kommunförbundet, uppfattas vara i
gråzonen mellan lag och avtal. Regeringen har förståelse för förbundets
synpunkter men anser dock att det bör ankomma på AMS att ange rikt-
linjer för hur en överenskommelse skall kunna se ut men att utgångs-
punkten skall vara att länsarbetsnämnderna och kommunerna skall ha
stor frihet i sitt tillvägagångssätt.
Det stora flertalet kommuner som med framgång utvecklat insatser för
arbetslösa ungdomar har gjort det i nära samarbete med kommunens
sysselsättningshandläggare, arbetsförmedling och socialförvaltning. Dessa
besitter olika slag av kompetens som samlat ger förutsättningar för ett
framgångsrikt arbete med dessa ungdomar. I överenskommelserna mellan
staten och resp, kommun skall framgå i vilken utsträckning kommunen
vill använda sig av den lokala arbetsförmedlingen beträffande statliga
åtgärder. Hänsyn skall då tas till detta vid upprättandet av överenskom-
melsen mellan länsarbetsnämnden och kommunen. Arbetsförmedlingen
skall dock även i fortsättningen utan ersättning kunna biträda kommuner-
na i kommunala sysselsättningsprojekt på en övergripande nivå.
Ersättningen
Regeringen föreslår att ersättningen till kommunerna beräknas utifrån det
antal ungdomar som trots att de aktivt har sökt arbete ändå är arbets-
lösa. Riktmärket skall vara att en arbetslös ungdom, som varit aktivt
arbetssökande, senast inom 100 dagar skall fa en åtgärd inom den kom-
munala verksamheten. I överenskommelsen skall länsarbetsnämnden och
kommunen utifrån den regionala arbetsmarknadens förutsättningar be-
stämma hur lång tid som den unge skall ha varit aktivt arbetssökande.
Ersättningen skall endast omfatta de ungdomar som deltar i den kommu-
nala verksamheten.
Medlen för kommunernas utvidgade insatser föreslås fördelas av län-
sarbetsnämnden till kommunen efter det avtal som träffas. I överenskom-
melsen skall bestämmas i vilken mån kommunen vill använda arbetsför-
medlingen och hur detta skall påverka ersättningen. Det bör ankomma på
respektive kommun att bestämma storleken på ersättningen till de ung-
48
domar som deltar i verksamheten. Länsarbetsnämnden skall vidare av- Prop. 1994/95:218
tala med kommunen om hur många ungdomar som skall omfattas av
avtalet. Även inriktningen på sektorer bör anges. Förutsättningarna för
avtal är att kommunens verksamhet skall syfta till att aktivera arbetslösa
ungdomar på sådant sätt att de förbereds för inträde på den reguljära
arbetsmarknaden inom i första hand näringslivet. Ersättningen till ung-
domarna bör således vara en kommunal angelägenhet. I motsats till ar-
betsgruppens förslag föreslår regeringen att ersättning inte bara skall
avse ungdomar som fullföljt treårigt gymnasium. Kommunerna skall i
stället själva kunna besluta om hur de vill fördela medlen till ungdomar-
na. Ersättningen far dock inte sättas så hög att den avhåller den unge
från att söka arbete eller lämplig utbildning. En fråga kan vara om ung-
domarna för att ha rätt till ersättning när de deltar i verksamheten skall
hålla kontakt med arbetsförmedlingen. Länsarbetsnämnden och kommu-
nen skall komma överens om detta. Ersättningen bör även inbegripa
erforderliga försäkringar för de unga.
Ikraftträdandet
Flera remissinstanser, bland dem Svenska Kommunförbundet, anser att
det är orealistiskt att tro att reformen skall kunna träda i kraft den 1 juli.
Enligt Kommunförbundet är det uteslutet att det både skall kunna träffas
avtal och och byggas ut en fungerande verksamhet inom så kort tid.
Regeringen har beaktat dessa synpunkter och föreslår att reformen skall
träda i kraft först den 1 oktober 1995.
För att ungdomarna inte skall stå helt utan åtgärder under tiden den 1
juli - 30 september 1995 bör lagen (1992:322) om ungdomspraktikanter
förlängas fram till den 30 september 1995. Ett lagförslag har upprättats
inom Arbetsmarknadsdepartementet.
Statliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar upp till 20 år
De statliga arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör i huvudsak begränsas
till personer som har fyllt 20 år och som inte längre omfattas av det nu
föreslagna ansvaret för kommunerna. Vissa undantag är dock nödvändi-
ga. Gruppen unga handikappade har sedan mitten på 1980-talet omfattats
av ett särskilt program inom arbetsmarknadspolitiken. För dessa ung-
domar har ungdomspraktiken varit en betydelsefull åtgärd. Under inneva-
rande budgetår daltar 200 unga förtidspensionerade och 150 skolungdo-
mar i ungdomspraktik. Regeringen finner det angeläget att man i de
överenskommelser som träffas mellan länsarbetsnämnderna och kommu-
nerna söker precisera de insatser som skall göras för unga funktionshin-
drade. Dessa ungdomar bör ha möjlighet att få del av den kompetens
och det kunnande som finns hos arbetsförmedlingar och arbetsmark-
nadsinstitut om olika arbetsförberedande och kompensatoriska åtgärder.
4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 218
Regeringen bedömer vidare att de ungdomar som omfattas av verksam- Prop. 1994/95:218
heten för unga handikappade också fortsättningsvis behöver ha möjlighet
till en sådan konkret arbetslivserfarenhet som ungdomspraktiken innebär.
Dessa ungdomar föreslås därför undantas från kravet att ha fyllt 20 år
för att fa delta i arbetsplatsintroduktion och kunna beviljas utbildnings-
bidrag under den tid de deltar i åtgärden. Tiden i introduktionen föreslås
vara högst sex månader men bör kunna förlängas efter särskild prövning.
I de kommuner där avtal inte träffats skall ungdomarna kunna delta i
arbetsplatsintroduktion men någon ersättning till ungdomarna skall inte
lämnas.
Den tid den unge deltar i den nu föreslagna verksamheten skall inte
kvalificera för arbetslöshetsersättning eller få betraktas som s.k. över-
hoppningsbar tid för uppfyllande av arbetsvillkoret.
Utvärdering och uppföljning
Regeringen kommer att följa verksamheten noga och ha en hög bered-
skap för att vidta de åtgärder som kan komma att behövas för att för-
stärka ungdomarnas ställning. Vidare bör måluppfyllelse, lokalt genom-
förande och utformning, användningen av statsbidraget, kostnader m.m.
belysas och värderas för att ge ledning för den fortsatta politiken för
arbetslösa ungdomar. Regeringen har för avsikt att följa och utvärdera
kommunernas ansvar och återkommer till riksdagen med en sådan analys
och utvärdering sedan reformen varit i kraft en tid. Det åligger AMS att
löpande rapportera och följa upp de mål och resultatkrav som regeringen
ställer upp för verksamheten. Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att under
våren 1996 lämna en samlad redovisning av ungdomars uppväxtvillkor.
Denna redovisning kommer även att inbegripa en redovisning av situa-
tionen vad avser kommunernas ansvar för arbetslösa ungdomar.
Datortek
Regeringens förslag: Ungdomar i åldern 20 - 24 år skall kunna
delta i datortek på halvtid under en period av tre månader. Övrig
tid skall de delta i arbetsmarknadsinriktade projekt. De ungdomar
som har rätt till arbetslöshetsersättning far utbildningsbidrag mot-
svarande KAS eller dagpenning från arbetslöshetskassan under
tremånadersperioden. Övriga ungdomar far ett bidrag motsvarande
studiebidraget, dvs. 640 kr per månad.
Skälen för regeringens förslag: I dagens samhälle kommer informa-
tionsteknik in inom de flesta områden. Utbildning i data som omfattar
moderna program inom ordbehandling, kalkylering, datahantering m.m.
50
bör kunna ge arbetslösa ungdomar en bra grund inför inträdet på arbets- Prop. 1994/95:218
marknaden. En sådan utbildning föreslås ges på s.k. datortek där arbets-
lösa ungdomar i åldern 20 - 24 år under tre månader får lära sig att
arbeta med datorer. Verksamheten bör kunna stimulera unga kvinnors
intresse för informationstekniska områden. Utbildningen skall leda till att
ungdomarna kan använda informationsteknik som ett hjälpmedel inom
olika yrken och verksamheter. Utbildningen skall också kunna medverka
till att ungdomarna får kunskap och intresse för arbeten inom industrin.
Kommunerna skall stå som huvudmän för datorteken och svara för
drift och lokalkostnader. Staten bidrar med 120 miljoner kronor för verk-
samheten.
De ungdomar som har rätt till arbetslöshetsersättning skall få utbild-
ningsbidrag motsvarande KAS eller ersättning från arbetslöshetskassa.
Tiden i datortek skall omfatta tre månader på halvtid. På övrig tid skall
ungdomarna delta i arbetsmarknadsinriktade aktiviteter. Deltagarna bör
få utbildningsbidrag på heltid under tremånadersperioden. De deltagare
som inte har rätt till arbetslöshetsersättning bör få ett bidrag motsvarande
studiebidraget, dvs. 640 kr per månad.
Datortek tillhör de av AMS redovisade projektförslag till Europeiska
socialfondens mål 3-område där fonden kan bidra till finansieringen.
Kostnaderna för utbildningsbidragen skall belasta anslaget Bidrag till
arbetslöshetsersättning m.m.
Särskilda åtgärder för regional utveckling och tillväxt
Regeringens förslag: 400 miljoner kronor under anslaget får an-
vändas för särskilda tillväxtfrämjande åtgärder i form av exempel-
vis tillfälligt småföretagsstöd.
Skälen for regeringens förslag: Riksdagen beslutade i juni 1994 (prop.
1993/94:140, bet. 1993/94:AU 13, rskr. 1993/94:366) att som en tempo-
rär insats under budgetåret 1994/95 under detta anslag överföra 800
miljoner kronor till länsstyrelserna för extraordinära tillväxtfrämjande
insatser avseende bl.a. näringslivsutveckling och företagsfömyelse. Med-
len har använts till dels ett tillfälligt småföretagsstöd, dels kompetenshö-
jande och andra företagsinriktade åtgärder. De medel som anslogs var
ursprungligen arbetsmarknadspolitiska.
Ett tillfälligt investeringsstöd för småföretag inrättades, i huvudsak i
enlighet med de regler som gäller för lokaliserings- och utvecklingsbi-
drag, men den maximala bidragsnivån får uppgå till högst 15 %. Stöd
far vidare endast beviljas till företag som har högst 50 anställda och
uppfyller vissa andra krav, bl.a. koncemoberoende och viss högsta om-
sättning och balansomslutning. Regeringen föreskrev vidare att s.k. kon-
sultcheckar fick beviljas med högst 100 000 kr per check. Därutöver
51
stod det länsstyrelserna relativt fritt att utforma åtgärder som kunde ge Prop. 1994/95:218
stimulans till näringslivet. Innan länsstyrelserna fick sätta igång arbetet
skulle de utarbeta program som skulle godkännas av regeringen. På
länsstyrelserna ställdes ett tydligt resultatkrav i form av nyskapade ar-
betstillfällen. Vaije nytt arbetstillfälle skulle få subventioneras med i
genomsnitt högst 194 000 kr. NUTEK fick i uppdrag att följa upp och
utvärdera åtgärderna.
Resultaten hittills tyder på att den statliga kostnaden för ett nyskapat
arbetstillfälle har varit låg i förhållande till traditionella arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder. NUTEK beräknar den genomsnittliga kostnaden
för ett nytt arbetstillfälle till cirka 77 000 kr.
Efterfrågan på den nya stödformen har varit stor. Eftersom vi bedömer
att det finns ett fortsatt behov av stimulansåtgärder för de minsta före-
tagen föreslår vi att verksamheten bör fortsätta i viss omfattning även
under budgetåret 1995/96. De medel som föreslås i denna proposition
bör främst riktas till småföretagsutveckling i landsbygds- och glesbygds-
områden med låg sysselsättningsgrad.
Miljöinvesteringar
Regeringens förslag: Ett investeringsprogram för att motverka
arbetslösheten inom byggbranschen och för att förbättra inomhus-
miljön i bostäder och offentliga lokaler införs. Programmet omfat-
tar även bidrag till solvärmeanläggningar, installation av ackumu-
latortankar, kulturmiljövård, samlingslokaler samt vissa demonstra-
tions- och utvecklingsprojekt. Kostnaden för programmet uppgår
till 2 miljarder kronor.
Skälen för regeringens förslag: Medvetenheten om inomhusmiljöns
betydelse för människors hälsa ökar fortlöpande. Det har lett till att olika
typer av hälsorisker som följer av konstruktionen och materialsamman-
sättningen i de byggnader vi har nu uppmärksammas på ett helt annat
sätt än när de byggdes. Kunskaperna om vilka hälsoriskerna är och om
metoderna för att motverka dem är olika långt framme, men utvecklas
och sprids fortlöpande.
För närvarande beräknas vart tredje barn drabbas av någon form av
allergi eller annan överkänslighet. Investeringar för att förbättra klimatet
i barnens miljö är avgörande för våra möjligheter att komma till rätta
med detta problem. Förbättringar inom såväl bostadsmiljön som miljön i
skolor och daghem är därför betydelsefulla.
I överenskommelsen med Miljöpartiet i samband med införandet av
det riktade anställningsstödet (RAS) ingick att av sysselsättningsskäl 2
miljarder kronor skall avdelas till ett investeringsprogram för att minska
arbetslösheten och förbättra inomhusmiljön i bostäder och offentliga
52
lokaler. Det förslag som vi nu redovisar innebär att medel satsas dels på Prop. 1994/95:218
att i bred skala och med etablerad miljöriktig teknik avhjälpa redan nu
lätt konstaterade skador och brister till följd av fukt eller dålig luftkvali-
tet i byggnader där i första hand barn och ungdomar vistas, dels på att
utveckla och sprida kunskaper om hur olika hälsorisker i inomhusmiljön
kan undvikas i både den befintliga och den tillkommande bebyggelsen.
Inriktningen bör vara att de förändringar som stöds genom programmet
så långt möjligt utförs på ett kretsloppsanpassat sätt och med användan-
de av lågemitterande material.
Tyngdpunkten i programmet bör ligga på åtgärder som kan genom-
föras på sådant sätt och i sådan tid att de ger ett väsentligt bidrag till
byggsysselsättningen redan på kort sikt. Det är samtidigt viktigt att åt-
gärderna utreds och projekteras omsorgsfullt och att arbetena upphandlas
effektivt. En rimlig avvägning av dessa intressen ger att stöd bör lämnas
för projekt där bindande avtal om huvudentreprenaden har träffats före
den 1 mars 1996 och där denna har slutbesiktats före den 1 februari
1997. Om starka sysselsättningsskäl talar för det, bör avsteg i enskilda
fall kunna medges från dessa tidsgränser. Bidrag bör kunna lämnas i
ärenden där avtal om utförande av arbetena har träffats efter den 1 maj
1995.
Bidrag bör lämnas för kostnaderna för åtgärder som kan anses nöd-
vändiga men också tillräckliga för att byggnaden skall fungera tillfreds-
ställande för sitt ändamål. Dessa krav bör normalt anses vara uppfyllda
om de projekterade åtgärderna avser mätbara skador eller brister, grun-
das på etablerad sund teknik och tar sikte på miljön som helhet inom
den berörda delen av byggnaden. Det betyder även att sådana arbeten
som föranleds av den obligatoriska funktionskontrollen av ventilations-
system skall ingå i åtgärderna, i den mån arbetena inte redan är utförda.
Ett villkor för bidrag bör vara att arbetena har upphandlats i konkur-
rens och att därvid ett visst lägsta antal fristående anbud har lämnats i
fråga om huvudentreprenaden.
Bidrag bör lämnas för lokaler som används för offentlig eller offentligt
stödd verksamhet som riktar sig i första hand till barn och ungdomar,
exempelvis daghem, fritidshem och skolor. Bidrag bör lämnas med högst
30 % av kostnaden enligt det lägsta av de anbud som svarar mot upp-
handlingsunderlaget, med tillägg för nödvändiga utgifter för kontroll och
besiktning m.m.
Bidrag bör vidare lämnas för bostäder i hyres- och bostadsrättshus
med normalt högst 30 % av en på samma sätt beräknad kostnad.
Det nya stödet bör av förenklingsskäl förbehållas större projekt. Bidrag
bör därför i fråga om både lokaler och bostäder i hyres- och bostads-
rättshus lämnas först om anbudssumman överstiger 50 000 kr.
Härutöver bör kompletteringar göras i det befintliga stödet för avhjäl-
pande av fukt- och mögelskador i egnahem. Upp till 40 miljoner kronor
bör kunna tillföras Fonden för fukt- och mögelskador. Medlen bör få
användas för att under samma tid som föreslagits i det föregående till-
fälligt höja bidragsnivån för egnahem med hög ålderssjälvrisk med 20 %
53
av åtgärdskostnaden, dock högst till 50 % av denna kostnad. Till de Prop. 1994/95:218
bidragsberättigade åtgärderna bör därvid i samma omfattning som för
andra hus få hänföras även andra åtgärder mot allergier m.m. än som
föranleds av fukt och mögel.
Behovet av samordning mellan och överblick över de skilda stödfor-
mer som nu finns är stort, inte minst sett från fastighetsägarnas horisont.
Det har framhållits även av Bostadsutskottet i betänkandet
1994/95:BoU 18. De bidragsandelar som nu har föreslagits är beräknade
bl.a. för att göra det möjligt att låta det nya stödet helt eller delvis kon-
sumera andra parallella stödformer. Det bör således inte vara möjligt att
samtidigt ta emot det nu föreslagna bidraget och annat statligt stöd för
projektet, vare sig i form av investeringsbidrag eller räntebidrag. Det i
samband med den ekonomisk-politiska propositionen hösten 1994 (prop.
1994/95:25) beslutade stödet för förbättringar av ventilationssystem och
våtrum i bostäder bör i fråga om ansökningar som kommer in efter den
1 maj 1995 avgränsas till att gälla enbart egnahem och sådana projekt i
hyres- och bostadsrättshus som inte når upp till den nämnda värdegrän-
sen om 50 000 kr. Det samtidigt beslutade stödet för ROT-insatser i
offentliga lokaler är enligt vad som inhämtats helt intecknat genom de
ansökningar som redan nu har kommit in. Något skäl att samordna det
stödet och det som nu föreslås föreligger därmed inte. Slutligen kan kon-
stateras att ändamålet för det stöd för förbättring av inomhusklimatet i
bl.a. skolor och daghem som har föreslagits i 1995 års budgetproposition
(prop. 1995/96:100 bil. 13) i huvudsak sammanfaller med det nu före-
slagna stödet. De två stödformerna bör därför, som regeringen kommer
att föreslå i vårens kompletteringsproposition, samordnas helt inom ra-
men för det nu föreslagna stödet.
Behovet av samordning och överblickbarhet avser även den admini-
strativa hanteringen av de skilda stödformerna. Regeringen avser att
uppdra åt AMS och Boverket att samråda om hur de medelsramar som
föreslås för bidrag till lokaler resp, bostäder skall fördelas mellan länen
och hur de arbetsmarknadspolitiska aspekterna bäst skall tillgodoses. Det
bör sedan ankomma på Boverket och länsstyrelserna samt styrelsen för
den statliga fonden för fukt- och mögelskador i egnahem att svara för
den löpande hanteringen av bidragsansökningama. Beslut om avsteg från
vad som förordats i fråga om tidsgränser och kraven på upphandlingen
bör därvid kunna meddelas endast efter tillstyrkan av länsarbetsnämnden
i det enskilda fallet.
Till bidrag för åtgärder för förbättring av inomhusmiljön i bostäder
samt lokaler för i första hand barn och ungdom bör nu anvisas 1,8 mi-
ljarder kronor. Inom denna ram bör ca 1,2 miljarder kronor beräknas till
bidrag för lokaler och ca 600 miljoner kronor för bostäder i hyres- och
bostadsrättshus. Tillsammans med vad som anvisats till följd av försla-
gen i den ekonomisk-politiska propositionen, exkl. stödet för ROT-in-
satser i offentliga lokaler, kommer därmed sammanlagt 3,5 miljarder
kronor att stå till förfogande för bidrag till arbetsmarknadspolitiskt moti-
verade insatser för förbättringar i bl.a. inomhusmiljön under i huvudsak
54
innevarande och nästa budgetår. Statens kostnader för bidragen kommer Prop. 1994/95:218
slutligt ha finansierats genom de förslag som kommer att redovisas i
vårens kompletteringsproposition. Det är av statsfinansiella skäl utom-
ordentligt viktigt att kostnaderna kan begränsas till vad som på så vis är
finansierat. Regeringen avser att se till att så sker.
Inom ramen för investeringsprogrammet bör sammanlagt 200 miljoner
kronor avsättas för bidrag till vissa andra åtgärder som främjar syssel-
sättning och miljö. Dessa medel bör fördelas enligt följande.
För bidrag om 25 % till solvärmeanläggningar i bostäder bör 56 miljo-
ner kronor avdelas. Dessa insatser torde kunna komma igång snabbt
eftersom åtskilliga ansökningar, som kommit in till Boverket, inte kunnat
beviljas på grund av medelsbrist.
Installation av ackumulatortankar i enfamiljhus minskar utsläppen av
farliga ämnen vid vedeldning. Dessa ämnen har negativa effekter både
för miljön och hälsan. Stödet bör omfatta högst 60 miljoner kronor med
bidrag om 30 % för sådana installationer.
Inom ramen för kulturmiljövården bedrivs en rad projekt, exempelvis
i form av byggnadshyttor, med inriktning på bl.a. traditionella byggnads-
material och tekniker, kretsloppsanpassning och återanvändning av mate-
rial. För insatser av denna karaktär bör 30 miljoner kronor anvisas.
Ventilationsanläggningarna behöver förbättras också i det nuvarande
beståndet av allmänna samlingslokaler. Bidrag till sådana investeringar
bör lämnas med 30 % till ett sammanlagt belopp av 20 miljoner kronor.
Det finns, slutligen, ett stort behov av information om lämpliga meto-
der och riktiga materialval vid reparationer och saneringar av det slag
som nu är aktuella. Det är därför angeläget att lämna stöd till vissa de-
monstrations- och utvecklingsprojekt som stöder en miljöriktig och krets-
loppsanpassad utveckling av byggandet. De långsiktiga och forskningsin-
riktade finansieringsbehoven far dock förutsättas bestridas av olika myn-
digheter och forskningsstödjande organ, däribland den i år inrättade
Stiftelsen för vårdforskning och forskning om allergier. För dessa projekt
som även bör omfatta en utvärdering av programmets samlade effekter
bör 34 miljoner kronor anvisas. Det bör ankomma på regeringen att
fördela dessa medel.
De nu föreslagna medlen om 2 miljarder kronor bör anvisas under an-
slaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
55
Bostadsinvesteringar
Prop. 1994/95:218
Regeringens förslag: Ett tidsbegränsat investeringsbidrag införs
för att öka nyproduktion av permanentbostäder. Bidragsgivningen
avser arbeten som utförs under tiden den 20 april 1995 - den 31
december 1996. Bidrag lämnas med 25 % av arbetskostnaden för
sådana arbeten, dock högst med 10 % av bidragsunderlaget för
statlig bostadsbyggnadssubvention.
Bidragsgivningen rambegränsas. Bidrag lämnas högst intill ett
belopp av 2 miljarder kronor.
Som förutsättning för bidrag gäller att ansökan om bidrag kom-
mer in till bidragsmyndigheten senast den 1 oktober 1995 och att
huset i färdigt skick erhåller det reguljära statliga nybyggnadsstö-
det enligt 1993 års regelsystem. Bidraget samordnas med det regu-
ljära stödet på så sätt att underlaget för det reguljära stödet min-
skas med bidragsbeloppet. Bidrag lämnas i övrigt bara om inte
annat statligt investeringsbidrag kan erhållas.
Skälen för regeringens förslag: Bostadsinvesteringama har sjunkit till
en historiskt sett mycket låg nivå. Antalet påbörjade lägenheter uppgick
till 12 000 under såväl år 1993 som år 1994. Den låga bostadsproduktio-
nen skall ses mot bakgrund av den höga realräntan samt den svaga ut-
vecklingen av hushållens disponibla inkomster. Dessutom har den höga
vakans graden på lägenheter (3,5 % i september 1994) verksamt bidragit
till nedgången i bostadsinvesteringama.
Det låga igångsättandet av nya bostäder åren 1993 - 1994 innebär att
mycket få bostäder färdigställs under år 1995. Samtidigt förväntas det
förbättrade arbetsmarknadsläget leda till en ökad bostadsefferfrågan.
Därigenom kommer vakansgraden att sjunka rejält. En stor del av de
tomma lägenheterna återfinns i kommuner med mindre än 75 000 in-
vånare. Det låga bostadsbyggandet riskerar emellertid att leda till regio-
nal överhettning med brist på bostäder på vissa håll.
En väl fungerande bostadmarknad är en förutsättning för att rörlighet
skall kunna upprätthållas på arbetsmarknaden. Om det inte finns lägen-
heter på expansiva orter förhindras den rörlighet på arbetsmarknaden
som är nödvändig för att arbetslösheten skall kunna minskas. Enligt
Boverket långsiktsprognos över bostadsbyggandet fram till år 2000,
beräknas över 30 000 lägenheter årligen efterfrågas mellan åren 1994
och 2000. Den höga räntenivån som kan förutses under innevarande år
är dock en starkt återhållande faktor på bostadsbyggandet. Risken för
brist på bostäder är därför överhängande. Det låga bostadsbyggandet kan
dessutom leda till att nödvändig produktionskapacitet slås ut. Det inne-
bär att faran för prisstegringar ökar när bostadsbyggandet återgår till mer
normala volymer.
Det föreligger således ett stort behov av åtgärder för att redan nu få
igång bostadsbyggandet och därmed förhindra ytterligare negativa effek-
56
ter både på bostadsmarknaden och inom byggsektorn. Regeringen for- Prop. 1994/95:218
ordar att det för ändamålet tillfälligt införs ett investeringsbidrag för att
under en kortare tid stimulera nyproduktion av bostäder. En utgångs-
punkt bör därvid vara att bidragsgivningen far en inriktning så att det
främjar en tidigareläggning av projekt och sänker kostnaden för bygg-
arbetskraften i områden där här beskrivna problem kan väntas bli särskilt
framträdande. Samtidigt bör bidragsgivningen utformas så att införandet
innebär att den redan pågående verksamheten inte störs. Mot denna bak-
grund bör följande gälla.
För att bidrag skall lämnas bör krävas att projektet genomförs i sådan
tid att det är avslutat senast vid utgången av juni 1997. På så sätt ger bi-
dragsgviningen ett incitament till att tidigarelägga projekt. Tidpunkten
för när projektet senast bör vara färdigställt är vald med hänsyn till en
förväntad ökning av bostadsbyggandet under slutet av år 1996. Den
valda tidpunkten bedöms vara tillräckligt lång för att medge byggpro-
ducentema rimlig tid för beslut och projektering m.m. av nya bostäder.
Inom ramen för den nu angivna sluttidpunkten bör bidrag lämnas för
arbeten som utförs från och med den 20 april 1995. Tidpunkten är vald
för att inte införandet av bidragsmöjligheten skall störa pågående bygg-
verksamhet.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget bör det samtidigct införas en
rambegränsning för bidragsgivningen. För detta talar också den med
centerpartiet överenskomna principen om utgiftstak. Med hänsyn härtill
och till behovet av ökat byggande både av bostadspolitiska och syssel-
sättningspolitiska skäl bör en total beslutsram om 2 miljarder kronor
anvisas för ändamålet.
Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen be-
stämmer att fördela ramen. För att få underlag för en fördelning av ra-
men bör krav ställas på en senaste tidpunkt för ansökan om bidrag. Med
hänsyn till projekterings- och byggtid, m.m. bör som senaste dag för
ansökan sättas den 1 oktober 1995.
I övrigt bör gälla följande. Bidrag bör lämnas för fakturerade arbets-
kostnader avseende arbeten som utförs under tiden den 2 maj 1995 -
den 31 december 1996. Endast arbeten som utförs av personer eller
företag som innehar F-skattebevis bör komma ifråga för bidrag. Används
prefabricerade byggelement bör även arbetskostnaden för tillverkningen
av byggelement fa medräknas, dock endast om det levereras till bygg-
platsen under den nu angivna tiden. Bidrag bör lämnas med 25 % av
arbetskostnaden. Samtidigt bör gälla ett bidragstak. Det bör sättas till
10 % av det schablonberäknade bidragsunderlag enligt det reguljära stat-
liga nybyggnadsstödet som gäller sedan år 1993 (det s.k. Danellsyste-
met).
Reguljärt statligt nybyggnadsstöd enligt dessa regler bör dessutom
gälla som förutsättning för att det nu föreslagna bidraget skall lämnas.
Det innebär samtidigt att projekt som beviljats räntesubventioner enligt
de räntebidragsregler som gällde under år 1992 inte kommer att omfattas
av den nu föreslagna bidragsgivningen. För dessa fall bör det dock öpp-
5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 218
nas en möjlighet att byta ut det tidigare räntebidragsbeslutet mot ett nytt Prop. 1994/95:218
enligt Danellsystemet. En förutsättning för bytet bör vara att byggherren
begär det och att begäran kommer in till bidragsmyndigheten senast den
1 oktober 1995, dvs. senast vid utgången av ansökningstiden för det nu
föreslagna bidraget.
Vad som nu har sagts om samordningen med statligt nybyggnadsstöd
innebär också att den föreslagna bidragsgivningen bör skötas av Bover-
ket och länsstyrelserna samt att underlaget för beräkning av det reguljära
stödet för nybyggnad av bostäder (bidragsunderlaget för beräkning av
räntesubventioner och garantiunderlaget för beräkning av kreditgaranti
och pantvärde) bör sänkas med bidragsbeloppet. Vidare bör gälla att det
föreslagna bidraget bara lämnas, om inte annat statligt investeringsbidrag
kan erhållas för projektet.
Det bör ankomma på regeringen att utforma de närmare bestämmel-
serna för den föreslagna bidragsgivningen och göra de ändringar i regler-
na för det reguljära statliga nybyggnadsstödet för bostäder som följer av
förslaget. De nya reglerna bör träda i kraft den 1 juli 1995.
De nu föreslagna medlen på 2 miljarder kronor bör anvisas under an-
slaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Insatsen ryms inom de medel som avsatts för det riktade anställnings-
stödet bl.a. beroende på det sena beslutet och att antalet företag som kan
få del av stödet har begränsats.
Statsbidraget till rekryteringsstöd och beredskapsarbete
Regeringens förslag: Statsbidraget till rekryteringsstöd och be-
redskapsarbete av tjänstekaraktär bör lämnas med högst 50 % av
lönekostnaderna, dock med högst 7 000 kr per månad.
Skälen för regeringens förslag: Till platser med rekryteringsstöd och
beredskapsarbeten av tjänstekaraktär kan statsbidrag för närvarande läm-
nas med högst 65 % av lönekostnaderna under högst sex månader. Stats-
bidraget kan lämnas med högst 14 300 kr per månad.
Regeringen anser att de genomsnittliga kostnaderna för rekryteringsstö-
det och beredskapsarbeten bör kunna begränsas. Vi föreslår att arbetsgi-
varen i fortsättning bör få ersättning med högst 50 % av lönekostnader-
na för platser med rekryteringsstöd och beredskapsarbeten av tjänsteka-
raktär under högst sex månader.
Det högsta bidragsbeloppet per månad är bestämt till 14 300 kr. Det
genomsnittliga bidraget som lämnas per månad för platser med rekryte-
ringsstöd är 8 900 kr, för beredskapsarbete av tjänstekaraktär 9 400 kr.
Taket för statsbidraget bör sättas till 7 000 kr. Det innebär i praktiken att
en anställning med rekryteringsstöd som ger en genomsnittlig månadslön
på ca 11 600 kr kan ersättas med ett 40-procentigt rekryteringsstöd. En
58
genomsnittlig lön i beredskapsarbete är ca 10 700 kronor per månad, Prop. 1994/95:218
vilket innebär att arbetsförmedlingen kan lämna en knappt 45-procentig
subvention.
Förslaget innebär totalt en kostnadsminskning på 1 789 miljoner kro-
nor på 18 månader.
Slopade bidrag m. m.
Regeringens förslag: Följande stödformer och bidrag ändras eller
tas bort:
- det förhöjda rekryteringsstödet,
- möjligheten att fylla upp en halvtidtjänst till en heltidstjänst
inom kommuner och landsting med hjälp av en anställning med
rekryteringsstöd,
- möjligheten att kombinera beredskapsarbete med utbildning
med en gemensam ersättning,
- möjligheten för deltagare i jobbsökaraktiviteter att få utbild-
ningsbidrag,
- möjligheten att lämna ersättning till arbetssökande som måste
resa till arbetsförmedling eller arbetsmarknadsinstitut, uppehälle
och förlorad arbetsförtjänst samt för läkarbesök m.m.,
- utbildningsbidrag understigande 10 kr per dag betalas inte ut.
Skälen till regeringens förslag: Som ett led i att effektivisera arbets-
marknadspolitiken men också för att minska utgifterna för denna bör ett
antal stödformer och bidrag av endast marginell betydelse slopas och
vissa andra begränsningar göras.
Rekryteringsstödet m.m.
Det förhöjda rekryteringsstödet infördes den 1 juli 1988 (prop.
1987/88:150 bil. 5, bet. 1978/88:AU22, rskr. 1987/88:388). Stödet in-
nebär att ett företag kan få högst 75% av lönekostnaden per månad un-
der högst tolv månader för anställning av en flykting eller invandrare
som växlar mellan svenskundervisning och arbete. Trots att åtgärden nu
får anses vara etablerad, var det under juli - december 1993 endast 63
personer som avslutade en period med förhöjt rekryteringsstöd. En rela-
tivt stor del (37%) av dessa var i september 1994 åter på arbetsförmed-
lingen som sökande utan arbete. I mars 1995 fanns inte mer än 275
personer i åtgärden.
Genom vad som tidigare har föreslagits i fråga om arbetsplatsintroduk-
tion kommer även invandrare som varit i Sverige mer än fem år och
59
som har dåliga svenskkunskaper kunna få del av praktik som får förenas Prop. 1994/95:218
med annan svenskundervisning än sfi med bibehållet utbildningsbidrag.
Behovet av åtgärden finns därför inte längre kvar. Stödformen bör såle-
des slopas
Den 1 januari 1985 infördes möjligheten att lämna kommunalt rekryte-
ringsstöd för långtidsarbetslösa (prop. 1984/85:45, bet. 1984/85:AU7), en
numera slopad stödåtgärd. Åtgärden kunde i vissa angelägna fall lämnas
för personer som hade otillräcklig arbetstid inom kommuner och lands-
ting och därför fyllnadsmarkerade på arbetsförmedlingen. Stödet avsåg
endast tillsvidareanställningar.
Trots att åtgärden slopats finns fortfarande möjligheten kvar att fyll-
nadsmarkera med hjälp av rekryteringsstöd inom kommuner och lands-
ting. I mars 1995 var 380 personer anvisade till en denna form av an-
ställning med rekryteringsstöd.
Sedan dess har ett par viktiga förändringar skett. Under tiden har den
offentliga vården utsatts för privat konkurrens. Det innebär att möjlig-
heten att arbeta upp en deltid till en heltid med hjälp av rekryteringsstöd
bara finns inom den offentliga sektom. Det i sin tur kan medföra en
snedvridning av konkurrensen till den offentliga sektoms fördel.
Arbetsgivarna bör i stället uppmuntras att erbjuda en ökad arbetstid till
personal som redan har deltidsanställningar men önskar fylla upp sin
arbetstid. Rekryteringsstödet är dessutom främst avsett för att få en ar-
betsgivare att anställa en person som han eller hon annars inte skulle ha
anställt.
Möjligheten att fylla upp en deltid med anställning med rekryterings-
stöd inom kommuner och landsting bör därför slopas.
Beredskapsarbeten m.m.
Beredskapsarbete som anordnas av kommun eller landsting kan varvas
med utbildning. Utbildningen skall omfatta minst 20 och högst 50 % av
den totala arbetstiden. Bidrag far lämnas med högst 80 %. Denna möj-
lighet utnyttjas främst av invandrare och har mycket liten omfattning.
Åtgärden infördes den 1 januari 1984 (prop. 1983/84:26, bet.
1984/84:AU8). Under juli - december 1993 lämnade 122 personer be-
redskapsarbete kombinerat med utbildning. Av dessa var 106 utomnor-
diska medborgare. Andelen som var tillbaka på arbetsförmedlingen som
arbetssökande utan arbete i september 1994 efter beredskapsarbete med
utbildning var 48%, dvs. ungefär samma som för utomnordiska medbor-
gare i vanligt beredskapsarbete, 52%.
Även borttagandet av denna begränsade åtgärd bör slopas som ett led
i förenklingsarbetet av arbetsmarknadspolitiken. Beredskapsarbete kan
dock som tidigare ges på deltid med deltidslön, vilket kan vara aktuellt
t.ex. under den period då kommunen står för svenskundervisning för
invandrare.
60
Jobbsökaraktiviteter m.m.
Prop. 1994/95:218
Arbetsförmedlingen erbjuder arbetssökande information och utbildningar
i att söka arbete genom s.k. jobbsökaraktiviteter. Dessa pågår under
kortare tid, vanligtvis en vecka. Deltagarna far utbildningsbidrag.
Att ta beslut om och betala ut utbildningsbidrag for så korta perioder
innebär mycket administration. Deltagare i jobbsökaraktiviteter som far
ersättning från arbetslöshetskassan eller KAS bör i stället behålla denna
ersättning. Deltagande i jobbsökaraktiviteter är aktivt arbetssökande, som
kan innefattas i de normala krav som måste ställas på arbetssökande med
sådan ersättning. För arbetssökande utan ersättning bör deltagande i
jobbsökaraktiviteter ses som ett erbjudande och ingen ersättning bör
lämnas.
Förslaget medför en utgiftsminskning på 361 miljoner kronor under en
tolvmånadersperiod eller med 542 miljoner kronor under budgetåret
1995/96.
Reseersättning m.m.
En arbetssökande kan for närvarande fa ersättning for resa, uppehälle
och förlorad arbetsförtjänst vid besök på arbetsförmedling eller arbets-
marknadsinstitut. Detta gäller även vid besök hos läkare, psykolog m.m.,
som behövs för utredning. Möjlighet finns även att lämna ersättning till
medföljande till arbetshandikappade.
Riksdagen har helt nyligen beslutat (bet. 1994/95 :AU11, rskr.
1994/95:233) att de särskilda bidragen till deltagare i arbetsmark-
nadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering skall tas bort. I konse-
kvens härmed bör även resebidragen for besök på arbetsförmedlingen
och arbetsmarknadsinstitut samt for utredningar tas bort.
Syftet är även att minska antalet detaljregleringar. Medel for dessa
reseersättningar har beräknats under rubriken Utredningskostnader m.m.
inom anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utgifterna uppgick
under budgetåret 1993/94 till 1 miljon kronor.
Om reseersättning m.m. är en oundgänglig förutsättning for att utred-
ning eller liknande skall komma till stånd bör viss möjlighet finnas kvar
att lämna sådana bidrag. Denna möjligheten bör finnas inom ramen for
otraditionella medel, på samma sätt som föreslås for resebidrag till delta-
gare i arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering.
Utbildningsbidrag m.m.
Arbetslöshetsersättning understigande 10 kr per dag betalas inte ut. Sam-
ma ordning bör gälla i fråga om utbildningsbidragen. Kostnaden for att
beräkna och utbetala så små belopp står inte i rimlig proportion till för-
månen. Belopp understigande 10 kr per dag bör därför inte betalas ut.
61
Prop. 1994/95:218
Besparingseffekten
De nu föreslagna förändringarna innebär, förutom i fråga om jobbsökar-
aktivitetema, endast marginella kostnadsminskningar. De medel som
frigjorts genom de sistnämnda kostnadsminskningarna bör vara kvar
under anslaget. Medlen for de slopade utbildningsbidragen vid jobbsöka-
raktiviteter bör föras bort från anslaget som en besparing.
Sammanfattande medelsberäkning
I enlighet med regeringens förslag i prop. 1994/95:100 bil. 11 har riks-
dagen beslutat (bet. 1994/95:AU11, rskr. 1994/95:233) att anvisa
33 956 746 000 kr under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
budgetåret 1995/96. I denna proposition föreslås åtgärder som inverkar
på medelsbehovet under anslaget. I det tidigare har föreslagits en ändring
när det gäller ersättningen vid deltagande i jobbsökaraktiviteter och änd-
rade regler i starthjälpen som innebär att anslaget minskas med 542
miljoner kronor resp. 188 miljoner kronor. Förslaget om förändrade
statsbidrag till rekryteringsstöd och beredskapsarbete av tjänstekaraktär
medför att anslaget minskas med 1 789 miljoner kronor. Förslagen om
pendlingsstöd, ytterligare personalförstärkningar och arbetsplatsintroduk-
tion föreslås alla finansieras inom ramen for anslaget.
Till följd av de krav på minskning av de offentliga utgifterna som nu
gäller föreslår regeringen även att anslaget dras ned med ytterligare
1 486 miljoner kronor. I denna neddragning ligger även besparingen på
utbildningsbidrag som är en konsekvens av förslaget att sänka nivån i
arbetslöshetsersättningen som kommer att redovisas i vårens komplette-
ringsproposition.
De medel som föreslås för allergisaneringsprogrammet och bostadsin-
vesteringar skall läggas in under anslaget, vilket medför att anslaget ökar
med 4 000 miljoner kronor. Förslaget om att särskilda åtgärder för regio-
nal utveckling och tillväxt skall kunna bedrivas även under budgetåret
1995/96 for med sig att anslaget utökas med 400 miljoner kronor.
Sammantaget innebär detta att 34 352 016 000 kr bör anvisas under
anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För medlen under anslaget
bör minst 170 000 personer i genomsnitt kunna ges lämplig sysselsätt-
ning eller utbildning. Härtill kommer att ALU, Datortek och utbildnings-
vikariat föreslås omfatta 70 000 personer, vilket innebär en total omfatt-
ning på 240 000 personer.
62
Medel och omfattning
Medel (kr) Omfattning
Prop. 1994/95:218
Av riksdagen anvisat för budgetåret
1995/95 under anslaget
Avgår
- Summa besparing
33 956 700 000
4 004 684 000
178 450'
Tillkommer
- Regionalpolitiska insatser 400 000 000
- Investeringsprogram för allergisanering 2 000 000 000
- Investeringsprogram för bostäder 2 000 000 000
Summa anslagsbehov 34 352 016 000 170 000
varav för perioden juli 1995 - juni 1996 24 510 400 000
Åtgärder som ej finansieras under anslaget
Datortek, utbildningsbidrag
ALU, utbildningsbidrag
Utbildningsvikariat
Total omfattning på konjunkturpolitiska åtgärder
20 000
30 000
20 000
240 000
1 Exklusive datortekverksamhet
A 7. Europeiska socialfonden
Nytt anslag (förslag)
varav
593 000 000
395 000 000 är beräknat för juli 1995
-juni 1996
Under detta anslag kommer utbetalningarna från Europeiska socialfonden
att redovisas. EG:s programperiod för samtliga strukturfonder löper för
Sveriges del mellan åren 1995 och 1999. Utbetalningarna från detta
anslag kommer successivt att öka från år 1996 för att trappas ner i slutet
av perioden. Socialfondens medel skall bidra till utveckling av mänskli-
ga resurser och kompetens i vid mening samt till förbättringar i arbets-
marknadens sätt att fungera. Medel från socialfonden under detta anslag
avser insatser enligt målen 3 och 4.
Mål 3
Av rådets förordning (EEG) nr 2084/93, artikel 1, framgår att åtgärder
inom ramen för mål 3 syftar till att underlätta integrationen i yrkeslivet
av långtidsarbetslösa och unga arbetssökande genom
- yrkesutbildning och förberedande utbildning. Däri ingår att förbättra
grundläggande färdigheter, vägledning och rådgivning,
63
- tidsbegränsat anställningsstöd, Prop. 1994/95:218
- att utveckla ändamålsenliga system för utbildning, sysselsättning och
stöd vari ingår utbildning av nödvändig personal och att tillhandahålla
barnomsorg.
För unga arbetssökande gäller dessutom möjligheten att kunna ge
förberedande yrkesutbildning på minst två år som leder fram till en fär-
dig yrkesutbildning samt möjligheten till yrkesutbildning som motsvarar
den obligatoriska skolgången.
Dessutom kan stöd beviljas till åtgärder som syftar till att
- underlätta integrationen av personer som drabbats av utslagning från
arbetsmarknaden,
- främja jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden.
Mål 4
Mål 4 syftar till att underlätta anpassningen till strukturförändringar i
näringslivet och förändringar av produktionssystem, särskilt för de ar-
betstagare som hotas av arbetslöshet, genom
- att analysera arbetsmarknadsutvecklingen och kraven på yrkesmässiga
kunskaper,
- yrkesutbildning, omskolning, vägledning och rådgivning,
- stöd till förbättring och utveckling av ändamålsenliga utbildningssys-
tem.
I samband med dessa åtgärder bör särskild hänsyn tas till små och
medelstora företag.
Socialfondens åtgärder enligt målen 6, 2 och 5 b
Inom ramen för de geografiskt avgränsade målen 6, 2 och 5b gäller även
åtgärder som syftar till
- att stödja tillväxten och stabiliteten på sysselsättningsområdet, särskilt
genom vidareutbildning och rådgivning för arbetstagare i små och
medelstora företag. Därtill skall även arbetstagare som riskerar arbets-
löshet eller har förlorat sina arbeten fa stöd. Stöd kan även ges till -
utveckling av ändamålsenliga utbildningssystem vari ingår utbildning
av utbildare och förbättrad arbetsförmedling,
- åtgärder för att inom forskning, vetenskap och teknik stärka arbets-
kraftens utvecklingsmöjligheter, särskilt genom högre utbildning och
utbildning av ledningspersonal och tekniker vid forskningsinstitutio-
ner.
64
Regeringens bedömning: Medlen från socialfonden kommer att
innebära en förnyelse och utveckling av de arbetsmarknadspolitis-
ka åtgärderna och förstärka de insatser som görs i de regionalpoli-
tiskt utsatta regionerna. Arbetet kommer att innebära ett utökat
samarbete på arbetsmarknadsområdet med såväl parterna på arbets-
marknaden som andra lokala och regionala organ och organisa-
tioner.
Prop. 1994/95:218
Skälen för regeringens bedömning: Regeringen beslutade den 22 de-
cember 1994 att ge AMS i uppdrag att i nära samråd med Arbetsmark-
nadsdepartementet utarbeta ett programförslag för mål 3. Samma dag
beslutades om direktiv för en särskild utredare som skulle utarbeta pro-
gram för användning av medel för mål 4. Arbetet har bedrivits i samråd
med arbetsmarknadens parter och övriga berörda myndigheter. Dessa
båda programförslag är underlag för de programdokument som regering-
en skall överlämna till EG-kommissionen under våren 1995. Beslut från
kommissionen kan förväntas under sommaren 1995.
Vissa finansieringsfrågor
EG-kommissionen fattade den 22 mars i år prelimärt beslut om att totalt
520 miljoner ecu skall användas för insatser inom målen 3 och 4 under
programperioden 1995 - 1999. Detta motsvarar i genomsnitt ca 970
miljoner kronor per år. Regeringen kommer att föreslå EG-kommissio-
nen att i genomsnitt 330 miljoner kronor per år skall användas för mål 4
och 640 miljoner kronor per år för mål 3. Socialfondens medel skall
kompletteras med svensk medfinansiering till 50 - 75 % och far inte
ersätta en minskning av offentliga svenska utgifter på området. RRV har
på regeringens uppdrag utarbetat underlag för beräkning av den s.k.
additionaliteten.
Den statliga medfinansieringen kommer huvudsakligen att ske inom
ramen för anslag som disponeras av AMS. Även andra statliga myndig-
heter, kommuner, landsting liksom stiftelser och privata företag kan
komma i fråga som medfinansiärer.
Regeringen ser för närvarande inget behov av att göra omfördelningar
inom statsbudgeten med anledning av gemenskapsinitiativen Employ-
ment och Adapt samt de socialfondsprogram för målen 3 och 4 som är
under utarbetande. En utgångspunkt är att återflödet från socialfonden
skall kunna nyttiggöras fullt ut.
65
Regeringen har tidigare under anslaget Arbetsmarknadsverkets förvalt-
ningkostnader lagt fram förslag om att de medel som anvisats till Yrke-
sinriktad rehabilitering och som finansierar främst arbetsmarknadsinstitu-
tens verksamhet skall föras samman med övriga förvaltningskostnader
för AMV. Vid riksdagens bifall till förslaget upphör anslaget Yrkesin-
riktad rehabilitering.
Prop. 1994/95:218
Regeringens förslag: Lönebidrag med upp till halva lönekostna-
den far lämnas till en arbetsgivare, som anställer en långtidsarbets-
lös person, som fyllt 60 år och som får ersättning från arbetslös-
hetskassa. Bidraget skall i första hand avse lokalt bundna sökande
med kortare utbildning.
Lönebidrag får lämnas med högst 80 % av lönekostnaden för
arbetshandikappade som anställs med sådant bidrag fr.o.m. bud-
getåret 1995/96, såvida inte beslutet avser vissa särskilt undantag-
na grupper som får omfattas av högre bidrag.
Skälen för regeringens förslag: Äldre personer med relativt kort tid
kvar till ålderspensioneringen har svårt att få nytt arbete sedan de blivit
arbetslösa. För många är alternativet en rundgång mellan arbetsmark-
nadsåtgärder och ersättning från arbetslöshetskassan. Samtidigt handlar
det om personer med stor erfarenhet, som kan göra ett bra arbete och
bidra till den samlade produktionen i samhället. De äldsta på arbets-
marknaden är till övervägande delen medlemmar i arbetslöshetskassor
och har också ofta en hög kassaersättning. Om de skulle kunna placeras
i arbete med hjälp av en lönesubvention motsvarande halva lönekost-
naden, skulle kostnaden för subventionen bli lägre än vad som annars
skulle utgått i arbetslöshetsersättning.
Regeringen föreslår därför att målgruppen för lönebidrag vidgas till att
även omfatta långtidsarbetslösa, som fyllt 60 år och som uppbär ersätt-
ning från arbetslöshetskassa.
Äldre personer kunde tidigare omfattas av lönebidrag, även om de inte
var arbetshandikappade. Sedan mitten av 1980-talet gäller dock att an-
ställning med lönebidrag är förbehållet personer med arbetshandikapp.
Utvecklingen därefter har inneburit en tydlig markering av att de högre
bidragsnivåema skall förbehållas personer med svårare funktionshinder.
Regeringen anser att detta är en riktig utveckling. Det förhållande att en
arbetssökande tillhör de äldsta på arbetsmarknaden skall inte ses som ett
66
handikapp eller jämställas med ett handikapp. Den föreslagna Prop. 1994/95:218
utvidgningen av målgruppen for lönebidrag bör därför vara en tillfällig
åtgärd, motiverad av det rådande svåra arbetsmarknadsläget, och endast
avse budgetåren 1995/96 - 1997. Därefter skall inte nya beslut om bi-
drag avseende den aktuella gruppen äldre arbetslösa fa fattas. Vidare
finns inte skäl att medge högre bidragsnivåer än upp till 50 % av löne-
kostnaden. Äldre sökande som har arbetshandikapp omfattas dock själv-
fallet av de regler som gäller för arbetshandikappade. Det regelsystem
som gäller för anställning med lönebidrag, bl.a. om högsta bidragsgrun-
dande lönesumma, bör gälla även den tillkommande gruppen äldre.
Regeringen har inte beräknat ytterligare medel till lönebidrag för den
tillkommande gruppen äldre arbetslösa. Det innebär ett stort ansvar för
förmedlingar och arbetsmarknadsinstitut att hantera lönebidraget selektivt
så att det används för sökande som har särskilt stora svårigheter att häv-
da sig på arbetsmarknaden. Det blir än mer angeläget att placeringarna
inriktas mot sådana sektorer på arbetsmarknaden, som kan svara för en
så stor del av lönekostnaden som är rimlig med hänsyn till den an-
ställdes arbetsinsats och där det finns möjlighet för den anställde att
kunna övergå till icke subventionerat eller lägre subventionerat arbete.
Högsta bidragsnivå för nya beslut om lönebidrag
Enligt regeringens mening bör riksdagens beslut om en högsta bidragsni-
vå på 90 % av lönekostnaden fr.o.m. den 1 juli 1995 ligga fast. Detsam-
ma gäller vad som beslutats om de prioriterade grupper som skall kunna
undantas från denna regel (prop. 1994/95:100 bil. 11, avsnitt Medelsbe-
räkning s. 109 - 110). Dessutom föreslår regeringen att den högsta bi-
dragsnivån för nya beslut om lönebidrag från samma tidpunkt sänks till
80 % av lönekostnaden. Undantag från regeln bör gälla för de ovan
angivna prioriterade grupperna. Regeringen bedömer att detta innebär en
kostnadsminskning på 310 miljoner kronor, räknat på helårsbasis. Efter-
som avgångarna sker successivt under budgetåret kommer dock bespa-
ringen under det första året bara att bli ungefär hälften så stor, dvs. 155
miljoner kronor räknat på tolv månader eller 232 miljoner kronor för 18
månader.
Om utvecklingen under budgetåret 1995/96 visar att den angivna ut-
giftsminskningen uppnås bör det i 1995 års budgetproposition aviserade
förslaget om en generell sänkning till 80 % av lönekostnaden den 1
januari 1997 inte behöva tillämpas på samtliga som redan anvisats högt
subventionerade platser före den 1 juli 1995. Det skulle väsentligt min-
ska risken för uppsägningar av anställda med lönebidrag hos arbetsgivare
med svag ekonomi.
Den föreslagna besparingen innebär en tidigareläggning av det för år
1997 uppsatta sparbetinget. Inriktningen av de fortsatta besparingsåtgär-
derna bör vara att anslaget för budgetåret 1997 minskas med ytterligare
206 miljoner kronor, utöver besparingen budgetåret 1995/96 på 155
67
miljoner kronor (232 miljoner kronor för 18 månader). Regeringen har Prop. 1994/95:218
angett (prop. 1994/95:100 bil. 11) att lönebidragsplaceringar i första
hand bör ske inom sektorer med lägre bidragsnivåer och större möjlig-
heter för den arbetshandikappade personen att övergå till icke subventio-
nerat eller lägre subventionerat arbete. Det bör ankomma på AMS att
lämna sådana anvisningar till länsarbetsnämnderna att de inriktar arbetet
med lönebidrag på angivet sätt, så att den avsedda kostnadsminskningen
kan nås.
Utbildningsbidrag
I enlighet med vad som tidigare har anförts om en sänkning av kompen-
sationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen fr.o.m. den 1 januari 1996 kom-
mer regeringen senare att besluta om motsvarande sänkning av utbild-
ningsbidraget för inskrivna vid Ami. Sänkningen av utbildningsbidraget
beräknas innebära en bruttobesparing på 45 miljoner kronor eller en
nettobesparing på 27 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Medelsberäkning
Mot bakgrund av vad som nu anförts kommer belastningen på anslaget
att minska med 277 miljoner kronor i förhållande till vad som riksdagen
tidigare beslutat om (bet. 1994/95:AU12, rskr. 1994/95:227). Till följd
av de krav på minskning av de offentliga utgifterna som nu gäller före-
slår regeringen att anslaget engångsvis för budgetåret 1995/96 dras ned
med ytterligare 165 miljoner kronor. Det bör ankomma på regeringen att
fördela detta sistnämnda belopp på anslagsposterna lönebidrag alternativt
utbildningsbidrag. Förbudgetåret 1995/96 beräknas anslaget till särskilda
åtgärder för arbetshandikappade till 10 366 081 000 kr.
Regeringens förslag: Samhall Aktiebolag har för budgetåret
1995/96 anvisats en merkostnadsersättning på 7 074 628 000 kr.
beräknat för 18 månader. Som en engångsvis besparing minskas
anslaget med 300 miljoner kronor tillfälligt under budgetåret.
Skälen för regeringens förslag: Det är nödvändigt att med kraft fortsatt
driva arbetet med att sanera statens finanser. Alla möjligheter att för-
stärka budgeten och minska underskotten måste tillvaratas. Därvid bör
även möjligheten för staten att ta ut avkastning från av staten ägda
bolag prövas.
68
Samhall Aktiebolag har redovisat ett resultat efter finansnetto på 230 Prop. 1994/95:218
miljoner kronor för verksamhetsåret 1994. För år 1993 uppgick resultatet
till 228 miljoner kronor. Regeringen bedömer bl.a. mot denna bakgrund
att bolagets ekonomiska ställning medger att merkostnadsersättningen
minskas med 300 miljoner kronor som en besparing budgetåret 1995/96.
Neddragningen av anslaget till Samhalls verksamhet är tillfällig och
engångsvis. Vid beräkning av anslaget för budgetåret 1997 i kommande
budgetarbete skall således grunden för anslagsberäkningen utgöras av det
i 1995 års budgetproposition beräknade beloppet på 4 716 419 000 kr.
för tolv månader.
Regeringen förordar att anslaget Bidrag till Samhall Aktiebolag min-
skas med 300 miljoner kronor i förhållande till det av riksdagen besluta-
de beloppet för budgetåret 1995/96.
Regeringens förslag: Lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift upp-
hör att gälla vid utgången av år 1995. De medel som finns i ar-
betslivsfonden sedan fonden upphört med sin verksamhet den 1
juli 1995 förs över till statsbudgetens inkomsttitel som finansiering
av vissa sysselsättningsskapande åtgärder.
Skälen för regeringens förslag: Arbetslivsfondens verksamhet upphör
den 1 juli 1995 (prop. 1992/93:100 bil. 11. bet. 1992/93:AU12, rskr.
1992/93:203). I 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil 11)
anförde regeringen att minst 600 miljoner kronor beräknades återstå av
fondens medel vid utgången av juni 1995.
Som delfinansiering av de arbetsmarknadspolitiska satsningarna som
föreslagits i den ekonomisk-politiska propositionen hösten 1994 har
regeringen föreslagit att 600 miljoner kronor från arbetslivsfonden förs
över till statsbudgetens inkomsttitel (2811) Övriga inkomster av statens
verksamhet. För att möjliggöra en sådan överföring har regeringen före-
slagit en särskild tidsbegränsad lag om avvikelse från 2 § lagen
(1989:484) om arbetsmiljöavgift (prop. 1994/95:158).
Regeringen föreslår nu att lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1995. Regeringen beräknar att ytter-
ligare ca 600 miljoner kronor återstår av arbetslivsfondens medel när
verksamheten upphör den 1 juli 1995. Regeringen föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att föra över återstående medel från arbetslivs-
fonden till statsbudgetens inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens
verksamhet för finansiering av vissa sysselsättningsskapande åtgärder.
Inom Arbetsmarknadsdepartemenetet har upprättats förslag till lag om
upphävande av lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift.
69
Förteckning över remissinstanser som har lämnat skriftliga synpunkter
över promemorian (Ds 1995:12) Kommunernas ansvar for ungdomar
under 20 år
Socialstyrelsen
Riksförsäkringsverket
Centrala studiestödsnämnden
Arbetsmarknadsstyrelsen
Ungdomsstyrelsen
Länsstyrelsen i Älvsborgs län
Stockholms kommun
Göteborgs kommun
Malmö kommun
Tyresö kommun
Skellefteå kommun
Vaggeryds kommun
Övertomeå kommun
Svenska kommunförbundet
Svenska arbetsgivareföreningen
Tjänstemännens centralorganisation
Företagarnas riksorganisation
Södertälje kommun
Handikappförbundens Samarbetsorgan
De Unga Neurologiskt Handikappade i Sverige (DUNS)
Prop. 1994/95:218
Bilaga 1
70
Arbetsmarknadsdepartementet Prop. 1994/95:218
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 april 1995
Närvarande: vice statsministern Sahlin, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Pers-
son, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Uus-
mann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Johansson
Föredragande: statsrådet Sundström
Regeringen beslutar proposition 1994/95:218 En effektivare arbets-
marknadspolitik m.m.
71
Rättsdatablad
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som in- Celexnummer för bak- för, ändrar, upphäver omliggande EG-reg!er eller upprepar ett |
|
Lag om arbetsplatsintro- |
2 § |
|
Lag om kommuners an- |
2 § |
gotab 48350, Stockholm 1995
Prop. 1994/95:218
72