Prop.
1994/95:212
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 30 mars 1995
Ingvar Carlsson
Ylva Johansson
(Utbildningsdepartementet)
I propositionen föreslås att utvecklingsstörda barn och barn som i skol-
lagen (1985:1100) jämställs med utvecklingsstörda under en försöksperiod
om fyra år inte far tas emot i särskolan utan vårdnadshavamas medgivan-
de. Med särskola avses i denna proposition endast den obligatoriska
särskolan.
Vidare förslås att vanlig respektive särskild skolplikt i fortsättningen
skall benämnas enbart skolplikt.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 212
Prop. 1994/95:212
1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3
2 Lagtext..................................... 4
2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) . . 4
2.2 Förslag till lag om försöksverksamhet med ökat för-
äldrainflytande över utvecklingsstörda barns skol-
gång .................................. 11
3 Ärendet och dess beredning....................... 12
4 En mål- och resultatinriktad styrning av skolan ......... 13
5 Läroplanen, timplaner och kursplaner................ 13
5.1 Grundskolan............................. 13
5.2 Särskolan............................... 14
6 Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skol-
gång ....................................... 15
7 Skolpliktsbegreppet mm.......................... 19
8 Författningskommentarer......................... 21
8.1 Förslaget till lag om ändring i skollagen
(1985:1100) ............................. 21
8.2 Förslaget till lag om försöksverksamhet med ökat för-
äldrainflytande över utvecklingsstörda barns skol-
gång ..................................22
Bilaga 1. Sammanfattning av förslagen och sammanställning av
remissyttranden över betänkandet (Ds 1994:89) Rätt att välja
skolform....................................24
Bilaga 2. Lagförslag i betänkandet Ds 1994:89 .............. 30
Bilaga 3. Lagrådsremissens lagförslag .................... 35
Bilaga 4. Lagrådets yttrande ...........................43
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1995 . 44
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
- lag om ändring i skollagen (1985:1100),
- lag om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utveck-
lingsstörda barns skolgång.
Prop. 1994/95:212
1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 212
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1994/95:212
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2, 3, 10 och 14 §§, 9 kap. 1-6 a och
17 §§ och 10 kap. 5 § skollagen (1985:1100)' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
2§
Barn i allmänhet har vanlig skol-
plikt. Den skall fullgöras i grund-
skolan, om inte annat följer av
8-10 kap.
3
Särskild skolplikt har bam som
inte kan gå i grundskolan därför att
de är utvecklingsstörda, synskada-
de, döva, hörselskadade eller tal-
skadade. Sådan skolplikt skall full-
göras i särskolan eller specialsko-
lan, om inte annat följer av 9 eller
10 kap.
De utvecklingsstörda skall tas
emot i särskolan och övriga i spe-
cialskolan. Utvecklingsstörda, som
på grund av synskada, dövhet, hör-
selskada eller talskada inte kan gå
i särskolan, skall dock tas emot i
specialskolan.
Bam skall fullgöra skolplikten i
grundskolan, särskolan eller speci-
alskolan. Skolpliktenfår också full-
göras enligt 8—10 kap.
§2
Bam i allmänhet skall tas emot i
grundskolan.
Bam som bedöms inte kunna nå
upp till grundskolans kunskapsmål
därför att de är utvecklingsstörda
skall tas emot i särskolan.
Bam som inte ken gå i grundsko-
len eller särskolan därför att de är
synskadade, döva, hörselskadade
eller talskadade skall tas emot i
specialskolen.
1 Lagen omtryckt 1991:1111.
2 Senaste lydelse 1993:800.
10 §3
Skolplikten upphör vid utgången
av vårterminen det kalenderår då
Skolplikten upphör vid utgången
av vårterminen det kalenderår då
Prop. 1994/95:212
barnet fyller 16 år eller, om barnet
fullgör särskild skolplikt i special-
skolan, 17 år.
barnet fyller 16 år eller, om barnet
fullgör skolplikten i specialskolan,
17 år.
Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i
grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet far fullgöra
sin skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om barnet
vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan
prövning anordnas av styrelsen för utbildningen.
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärende om skolpliktens upphöran-
de far överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.
14 §4
Om en skolpliktig elev i en skola
utanför det offentliga skolväsendet
för bam och ungdom är frånvaran-
de i stor utsträckning utan giltig
orsak, skall huvudmannen för sko-
lan anmäla förhållandet till barnets
hemkommun. Kommunen skall
pröva om barnet skall åläggas skol-
gång i grundskolan eller särskolan
eller, om skäl föreligger, överlämna
anmälan till huvudmannen för sär-
skolan eller specialskolan, som
skall pröva om barnet skall åläggas
skolgång där.
Om en skolpliktig elev i en skola
utanför det offentliga skolväsendet
för bam och ungdom är frånvaran-
de i stor utsträckning utan giltig
orsak, skall huvudmannen för sko-
lan anmäla förhållandet till barnets
hemkommun. Kommunen skall
pröva om barnet skall åläggas skol-
gång i grundskolan eller särskolan
eller, om skäl föreligger, överlämna
anmälan till huvudmannen för spe-
cialskolan, som skall pröva om bar-
net skall åläggas skolgång där.
Beslut om att ålägga barnet skolgång far överklagas hos allmän för-
valtningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
9 kap.
1§5
Skolplikt far fullgöras i en fristå-
ende skola, om skolan är godkänd
för ändamålet.
Ärenden om godkännande för
vanlig skolplikt prövas av Statens
skolverk.
Skolplikt far fullgöras i en fristå-
ende skola, om skolan är godkänd
enligt 2 §.
Ärenden om godkännande av
fristående skolor som motsvarar
grundskolan eller särskolan prövas
av Statens skolverk.
3 Senaste lydelse 1992:598.
4 Senaste lydelse 1995:63.
5 Senaste lydelse 1993:800.
Såvitt gäller särskild skolplikt
prövas
1. sådant godkännande som avser
en skola som motsvarar särskolan
av Statens skolverk och
2. sådant godkännande som avser
en skola som motsvarar specialsko-
lan av styrelsen för den specialsko-
la som ansvarar för utbildning av
samma handikappgrupp där skolan
är belägen.
2§6
Godkännande för vanlig skolplikt
skall meddelas, om skolans utbild-
ning ger kunskaper och färdigheter
som till art och nivå väsentligen
svarar mot de kunskaper och fär-
digheter som grundskolan förmed-
lar och skolan även i övrigt väsent-
ligen svarar mot grundskolans all-
männa mål. Härvid skall särskilt
beaktas de krav som anges i 1 kap.
2 § andra och tredje styckena.
Godkännande för särskild skol-
plikt skall meddelas, om skolan ger
eleverna en utbildning som väsent-
ligen svarar mot den som de skulle
fa i särskolan eller specialskolan.
En ytterligare förutsättning är att
eleverna i samband med utbild-
ningen bereds erforderliga omsor-
ger.
I godkännandet för särskild skol-
plikt skall anges om det avser sär-
skoleutbildning eller specialsko-
leutbildning eller båda dessa skol-
former samt för vilka handikapp-
grupper utbildningen godkänns.
Ä renden om godkännande av
fristående skolor som motsvarar
specialskolan prövas av styrelsen
för den specialskola som ansvarar
för utbildning av samma handi-
kappgrupp där skolan är belägen.
En fristående skola som motsva-
rar grundskolan skall godkännas,
om skolans utbildning ger kunska-
per och färdigheter som till art och
nivå väsentligen svarar mot de
kunskaper och färdigheter som
grundskolan förmedlar och skolan
även i övrigt väsentligen svarar
mot grundskolans allmänna mål.
Härvid skall särskilt beaktas de
krav som anges i 1 kap. 2 § andra
och tredje styckena.
En fristående skola som motsva-
rar särskolan eller specialskolan
skall godkännas, om skolan ger
eleverna en utbildning som väsent-
ligen svarar mot den som de skulle
fa i särskolan eller specialskolan.
En ytterligare förutsättning är att
eleverna i samband med utbild-
ningen bereds erforderliga omsor-
ger.
I godkännandet av en skola som
motsvarar specialskolan skall anges
vilka handikappgrupper som god-
kännandet avser.
6 Senaste lydelse 1993:800.
Prop. 1994/95:212
3§7
Ett bam far fullgöra sin skolplikt
i en fristående skola som är god-
kändför särskild skolplikt och som
motsvarar särskolan endast om
styrelsen för särskolan i barnets
hemkommun har bedömt att barnet
har särskild skolplikt.
4§8
Om ett bam har funktionshinder
som enligt 3 kap. 3 § kan vara
grund för särskild skolplikt, far
barnet fullgöra sin skolplikt i en
godkänd fristående skola som mot-
svarar specialskolan endast om
1. skolan är godkänd för elever
som har särskild skolplikt på grund
av samma funktionshinder som bar-
net eller
2. huvudmannen för specialskolan
bedömer att barnet ändå kan tillgo-
dogöra sig utbildningen vid skolan.
5§’
Den som har vanlig skolplikt men
som endast för kortare tid är bosatt
i landet eller som har andra skäl att
fa en utbildning med en annan
internationell inriktning än den som
får finnas inom grundskolan eller
fristående skolor som är godkända
för fullgörande av vanlig skolplikt
far fullgöra sin skolplikt i en fristå-
ende skola med sådan inriktning
(internationell skola), om skolan av
Statens skolverk har godkänts för
ändamålet.
För godkännande krävs att sko-
lans utbildning som helhet betrak-
tad är likvärdig med grundskolans.
Skolan skall förmedla kunskaper
Ett bam far fullgöra sin skolplikt
i en godkänd fristående skola som
motsvarar särskolan endast om
styrelsen för särskolan i barnets
hemkommun har bedömt att barnet
inte kan nå upp till grundskolans
kunskapsmål därför att det är ut-
vecklingsstört.
Prop. 1994/95:212
Om ett bam har ett sådant funk-
tionshinder som enligt 3 kap. 3 §
kan vara grund för mottagande i
specialskolan, far barnet fullgöra
sin skolplikt i en godkänd friståen-
de skola som motsvarar specialsko-
lan endast om
1. skolan är godkänd för elever
som har samma funktionshinder
som barnet eller
2. huvudmannen för specialskolan
bedömer att barnet ändå kan tillgo-
dogöra sig utbildningen vid skolan.
Den som endast för en kortare tid
är bosatt i landet eller den som har
andra skäl att fa utbildning z en
internationell skola far fullgöra sin
skolplikt i en sådan skola, om sko-
lan är godkänd för ändamålet av
Statens skolverk. Detta gäller dock
inte sådana bam som avses i 3 kap.
3 § andra och tredje styckena
Med internationell skola avses en
fristående skola som har en annan
internationell inriktning än den som
får finnas i grundskolan eller i en
7 Senaste lydelse 1993:800.
8 Senaste lydelse 1993:800.
9 Senaste lydelse 1993:800.
1** Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 212
och färdigheter som underlättar
fortsatt skolgång utomlands. Un-
dervisning i svenska språket och
om svenska förhållanden skall
meddelas i den omfattning som de
i landet för kortare tid bosatta ele-
verna behöver.
fristående skola som motsvarar
grundskolan För godkännande
krävs att skolans utbildning som
helhet betraktad är likvärdig med
grundskolans. Skolan skall förmed-
la kunskaper och färdigheter som
underlättar fortsatt skolgång utom-
lands. Undervisning i svenska språ-
ket och om svenska förhållanden
skall meddelas i den omfattning
som de i landet för kortare tid bo-
satta eleverna behöver.
Prop. 1994/95:212
6§
En fristående skola, som är god-
känd för elever som har vanlig
skolplikt skall tilldelas bidrag för
verksamheten av elevernas hem-
kommuner. För vaije elev skall
lämnas ett belopp som motsvarar
den genomsnittliga kostnaden per
elev i hemkommunens grundskola
det pågående kalenderåret på den
årskurs som eleven tillhör. Vid till-
delningen far kommunen göra ett
avdrag som uppgår till högst 25
procent av den framräknade ge-
nomsnittskostnaden. Regeringen
eller den myndighet regeringen
bestämmer far medge ett större
avdrag, om det finns särskilda skäl.
Tilldelningen beräknas för ett
bidragsår i sänder. Vaije bidragsår
böljar den 1 juli. Tilldelningen
grundas på antalet elever från kom-
munen i den fristående skolan den
15 september under bidragsåret.
Bidragen skall utbetalas med en
tolftedel vaije månad. Utbetalning-
arna i juli-september avpassas efter
ett beräknat antal elever och regle-
ring görs vid utbetalning i oktober.
För en skola som är nystartad, far
bidrag, som avser tiden ju-
li-september månad, betalas ut
samlat i september. För att en ny-
En godkänd fristående skola som
motsvarar grundskolan skall till-
delas bidrag för verksamheten av
elevernas hemkommuner. För vaije
elev skall lämnas ett belopp som
motsvarar den genomsnittliga kost-
naden per elev i hemkommunens
grundskola det pågående kalender-
året på den årskurs som eleven till-
hör. Vid tilldelningen far kommu-
nen göra ett avdrag som uppgår till
högst 25 procent av den framräkna-
de genomsnittskostnaden. Regering-
en eller den myndighet regeringen
bestämmer far medge ett större
avdrag, om det finns särskilda skäl.
Tilldelningen beräknas för ett
bidragsår i sänder. Vaije bidragsår
böljar den 1 juli. Tilldelningen
grundas på antalet elever från kom-
munen i den fristående skolan den
15 september under bidragsåret.
Bidragen skall utbetalas med en
tolftedel vaije månad. Utbetalning-
arna i juli-september avpassas efter
ett beräknat antal elever och regle-
ring görs vid utbetalning i oktober.
För en skola som är nystartad, far
bidrag, som avser tiden ju-
li-september månad, betalas ut
samlat i september. För att en ny-
10 Lydelse enligt prop. 1994/95:157.
startad skola skall ha rätt till bidrag
gäller dock att skolan skall ha an-
sökt om att bli godkänd före den
1 april kalenderåret innan bidrags-
året böljar.
Prop. 1994/95:212
startad skola skall ha rätt till bidrag
gäller dock att skolan skall ha an-
sökt om att bli godkänd för vanlig
skolplikt före den 1 april kalender-
året innan bidragsåret böljar.
Om en elev slutar i den fristående skolan efter den 15 september
bidragsåret är hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan bidrag för
längre tid än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade.
Utbetalning av bidrag enligt andra stycket far grundas på den kostnad
som hemkommunen fastställt i sin budget för respektive kalenderår. Om
det slutliga utfallet skulle bli högre än det i budgeten fastställda har den
fristående skolan rätt att få ut motsvarande mellanskillnad. Sådan
slutreglering skall ske senast två månader efter det att kommunens
årsredovisning för det aktuella kalenderåret har lämnats över till fullmäkti-
ge-
Vad som sägs i första-fjärde styckena gäller inte de fristående skolor
för vilka regeringen har beslutat om statsbidag genom särskilda före-
skrifter eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka
huvudmannen skriftligen avstått från medelstilldelning eller sådana skolor
som Statens skolverk enligt 7 § förklarat sakna rätt till bidrag.
En fristående skola, som är god-
känd för elever som har särskild
skolplikt och som motsvarar sär-
skolan, skall tilldelas bidrag för
verksamheten av elevernas hem-
kommuner. För att en nystartad
skola skall ha rätt till bidrag gäller
dock att skolan skall ha ansökt om
att bli godkänd för särskild skol-
plikt före den 1 april kalenderåret
innan bidragsåret böljar. Vaije
6 a §"
En godkänd fristående skola som
motsvarar särskolan skall tilldelas
bidrag för verksamheten av elever-
nas hemkommuner. För att en ny-
startad skola skall ha rätt till bidrag
gäller dock att skolan skall ha an-
sökt om att bli godkänd före den
1 april kalenderåret innan bidrags-
året böijar. Vaije bidragsår böljar
den 1 juli.
bidragsår böijar den 1 juli.
Tilldelningen skall, om elevernas hemkommuner och den fristående
skolan inte kommer överens om annat, ske i enlighet med bestämmelserna
i 6 § andra och tredje styckena.
Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas
hemkommuner skall dessa erlägga det belopp som regeringen beslutat.
17 §'2
Beslut av Statens skolverk i ärenden om godkännande eller återkallande
av godkännande för en fristående skola enligt 1, 5 eller 12 § samt beslut
11 Lydelse enligt prop. 1994/95:157.
12 Senaste lydelse 1995:63.
Prop. 1994/95:212
Beslut av styrelsen för utbildning-
en i ärenden om godkännande eller
återkallande av godkännande för en
fristående skola enligt 1 § tredje
stycket eller 12 § far överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.
i ärenden om elevavgifter enligt 7 § far överklagas hos allmän för-
valtningsdomstol.
Beslut av styrelsen för utbildning-
en i ärenden om godkännande eller
återkallande av godkännande för en
fristående skola för särskild skol-
plikt enligt 1 § tredje stycket 2
eller 12 § far överklagas hos all-
män förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och 16
§§ far överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som
avses i 3 § far överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som
avses i 16 § far överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.
Frågor enligt 4 § prövas av sty-
relsen för den skola där barnet an-
nars skulle ha fullgjort sin skol-
plikt. Om barnet har sådant funk-
tionshinder som enligt 3 kap. 3 §
kan vara grund för särskild skol-
plikt, skall styrelsen höra Socialsty-
relsen innan ett medgivande lämnas
eller återkallas.
10 kap.
5§”
Frågor enligt 4 § prövas av sty-
relsen för den skola där barnet an-
nars skulle ha fullgjort sin skol-
plikt. Om barnet har sådant funk-
tionshinder som enligt 3 kap. 3 §
kan vara grund för mottagande i
särskolan eller specialskolan, skall
styrelsen höra Socialstyrelsen innan
ett medgivande lämnas eller åter-
kallas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
13 Senaste lydelse 1993:800.
10
Härigenom föreskrivs följande.
1 § I stället för vad som föreskrivs i 3 kap. 3 § andra stycket skollagen
(1985:1100) om vilka bam som skall tas emot i särskolan gäller bestäm-
melserna i denna lag.
2 § Bam som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål
därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan. Om vårdnads-
havaren inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i särskolan,
skall barnet fullgöra skolplikten enligt vad som gäller för bam i allmänhet
enligt skollagen (1985:1100).
3 § Vad som sägs i 2 § gäller även bam som har fatt ett betydande och
bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada,
föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt bam med autism
eller autismliknande tillstånd.
Prop. 1994/95:212
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och gäller till utgången av juni
2000. Lagen tillämpas på utbildning som äger rum från och med läsåret
1996/97.
11
Riksdagen har i samband med behandlingen av vissa motioner från all-
männa motionstiden 1994 beslutat ge regeringen till känna vad utbild-
ningsutskottet anfört i frågan om föräldrars inflytande vid val av skolform
för utvecklingsstörda bam (bet. 1993/94:UbU6, rskr. 1993/94:179).
Utbildningsutskottet har bl.a. anfört att ett bams placering i särskolan
mot föräldrarnas vilja utgör en dålig grund för barnets skolgång. Det är
därför angeläget att samverkansformema mellan föräldrar och berörda
myndigheter utvecklas. När det gäller vem som skall bestämma, när
föräldrarna och skolan inte blir överens om val av skolform, uttalade
utskottet följande. Det är principiellt betänkligt att en myndighet ges
möjlighet att slutligt ta över föräldrars ansvar. Regeringen bör skyndsamt
göra en översyn av nu gällande regler såvitt avser val av skolform för
utvecklingsstörda bam. Översynen bör syfta till att föräldrarna i princip
far det slutliga avgörandet, när det har varit omöjligt att nå fram till ett
gemensamt ställningstagande vad gäller valet mellan grundskola och
särskola samt inom särskolan.
Utskottet framhåller dock att dess grundläggande uppfattning är att
särskolan även framdeles skall utgöra en oundgänglig tillgång för skolvä-
sendet och vara det naturliga alternativet för de bam som bedöms inte
klara av skolgången i grundskolan. Det enskilda barnets bästa måste gälla
som norm vid valet mellan grundskola och särskola.
Med anledning av riksdagens tillkännagivande utarbetades ett betänkan-
de Rätt att välja skolform (Ds 1994:89) av en arbetsgrupp i Utbildnings-
departementet. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av
förslagen och en sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 1. De
lagförslag som lades fram i betänkandet finns i bilaga 2.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 23 februari 1995 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga
4. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har
vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkter tas
upp i författningskommentaren till lagen om försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda bams skolgång.
Lagrådet har inte yttrat sig över förslaget till ändring i 3 kap. 14 §
skollagen (1985:1100). Ändringen är av sådan beskaffenhet att Lagrådets
hörande skulle sakna betydelse.
Prop. 1994/95:212
12
Riksdagen har under de senaste åren fattat en rad beslut om en ny
ansvarsfördelning mellan stat och kommun och en mål- och resultatin-
riktad styrning av skolan. I enlighet med dessa beslut skall riksdag och
regering svara för den övergripande styrningen och lägga fast generella
och riksgiltiga mål för skolan, medan det fulla driftsansvaret för verksam-
heten ligger på skolhuvudmannen. Statsbidraget till skolan har avskaffats
och ersatts av ett utjämningsbidrag till kommunerna, vilket inte har någon
styrfunktion.
De grundläggande styrdokumenten är skollagen, respektive skolforms-
förordning, läroplanerna för det obligatoriska respektive frivilliga skolvä-
sendet samt timplaner och kursplaner för de skilda skolformerna. I dessa
styrdokument anges målen och riktlinjerna för utbildningen i respektive
skolform. Däremot regleras inte på vilket sätt skolhuvudmännen skall
organisera sin verksamhet och inte heller föreskrivs vilka arbetssätt,
metoder och arbetsformer som skall användas för att de uppställda målen
skall nås.
Prop. 1994/95:212
Med stöd av riksdagens beslut (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbUl,
rskr. 1993/94:82) har regeringen utfärdat en ny läroplan för det obligato-
riska skolväsendet (Lpo 94). Den nya läroplanen, som kungjorts i Statens
skolverks författningssamling (SKOLFS 1994:1), införs successivt fr.o.m.
den 1 juli 1995.
I läroplanen formuleras skolans värdegrund och uppgifter och där anges
mål och riktlinjer för verksamheten. Läroplanen uttrycker därmed vilka
krav staten ställer på kommunerna inom skolområdet, vilka krav och
förväntningar elever och föräldrar kan ställa på skolan samt vilka krav
skolan ställer på eleverna.
Målen är av två slag, dels de mål som skolan skall sträva mot och som
är desamma för samtliga obligatoriska skolformer, dels de mål som skolan
skall ansvara för att alla elever ges möjligheter att nå. De sistnämnda
målen är uttryckta i termer av kunskaper som eleven skall skaffa sig i
utbildningen och varierar mellan de olika skolformerna. Läroplanen
kompletteras med timplaner och kursplaner som är olika för de skilda
skolformerna.
I de av regeringen utfärdade kursplanerna för grundskolan (SKOLFS
1994:3) anges den lägsta kunskapsnivå i de olika ämnena som vaije elev
i grundskolan skall ha nått i slutet av det femte respektive det nionde
skolåret.
13
Av 4 kap. 1 § skollagen framgår att särskilt stöd skall ges grundskole-
elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt 5 kap. 1 § grundskoleför-
ordningen (1994:1194, ändrad 1995:207) skall ett åtgärdsprogram utarbe-
tas av berörd skolpersonal, om särskilda stödåtgärder behövs för en elev.
Skolpersonalen skall därvid samråda med eleven och elevens vårdnadsha-
vare. I 5 kap. 14 § samma förordning föreskrivs att en elev skall ges
stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de
mål som minst skall ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde
skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Den nya
grundskoleförordningen träder i kraft den 1 juli 1995 och tilllämpas med
böljan i årskurserna 1-7 läsåret 1995/96.
I 7 kap. grundskoleförordningen finns närmare föreskrifter om betyg
och ämnesprov. Betyg skall ges i årskurserna 8 och 9. Som betyg skall
användas någon av beteckningarna Godkänd (G), Väl godkänd (VG) eller
Mycket väl godkänd (MVG). Slutbetyget sätts med hjälp av dels de mål
som eleverna enligt kursplanerna skall ha nått i slutet av det nionde
skolåret, dels de betygskriterier för betyget Väl godkänd som Skolverket
skall fastställa för respektive ämne.
Ämnesprov i svenska, engelska och matematik i slutet av årskurserna
5 och 9 finns för bedömning av elevens kunskapsutveckling och som stöd
för betygssättning.
Utbildningen i särskolan syftar till att ge utvecklingsstörda bam en till
vaije elevs förutsättningar anpassad utbildning, som så långt det är möjligt
motsvarar den som ges i grundskolan (6 kap. 1 § skollagen).
Särskolans elever utgör en mycket heterogen grupp. Med hänsyn till
elevernas stora variationer i begåvning, förutsättningar och behov, är
särskolan indelad i grundsärskola och träningsskola.
Läsåret 1993/94 var 8 618 bam inskrivna i särskolan, vilket motsvarar
knappt en procent av det totala antalet elever i grundskolan. Av det totala
antalet elever i särskolan gick 5 516 elever i grundsärskolan och 3 102
elever i träningsskolan. 936 av eleverna i grundsärskolan och 25 av
eleverna i träningsskolan fick sin undervisning i en grundskoleklass (s.k.
integrerade elever).
Regeringen har utfärdat en ny särskoleförordning (1995:206), som träder
i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas med böljan i årskurserna 1-7 läsåret
1995/96.1 bilagor till den nya särskoleförordningen finns föreskrifter om
utbildningens omfattning (timplaner).
Skolverket har den 12 december 1994 fastställt kursplaner för såväl
grundsärskolan som träningsskolan (SKOLFS 1994:56).
För grundsärskolan har kursplaner fastställts i ämnena Bild, Engelska,
Hemkunskap, Idrott och hälsa, Matematik, Musik, Naturlära, Samhällslära,
Slöjd och Svenska. Till skillnad från kursplanerna i grundskolan anger
grundsärskolans kursplaner de mål som eleven, utifrån sina förutsättning-
ar, skall ha uppnått i slutet av det femte respektive det nionde skolåret.
Prop. 1994/95:212
14
Kursplanerna för träningsskolan har ytterligare en annan karaktär. De
beskriver eftersträvad utveckling av vaije elevs förmåga inom ett antal
områden. Dessa områden är Estetisk verksamhet, Kommunikation, Moto-
rik, Vardagsaktiviteter samt Verklighetsuppfattning.
Enligt 7 kap. den nya särskoleförordningen skall elever i särskolan efter
avslutad skolgång fa intyg om den utbildning de har gått igenom. En elev
i grundsärskolan har rätt att fa betyg om eleven eller dennes vårdnadsha-
vare begär det. I sådana fall skall betyg sättas i timplanens ämnen och,
såvitt gäller slutbetyg, i relation till den kravnivå som anges i grundsär-
skolans kursplaner. Betyg anges i en tregradig skala med beteckningar för
Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Otillräckliga kunskaper (O).
Prop. 1994/95:212
Regeringens förslag: Under en fyraårig försöksperiod far bam inte
tas emot i särskolan utan vårdnadshavamas medgivande.
Arbetsgruppens förslag: Elever, som har rätt till utbildning i särskolan, far
inte utan vårdnadshavares samtycke tas emot i särskolan. Undantag far
göras dels om det är uppenbart att barnet inte kan gå i grundskolan, dels
om barnet tagits emot i grundskolan och det senare visar sig att barnet
inte klarar av skolgången där. I dessa fall far styrelsen för särskolan
besluta att barnet skall tas emot i särskolan även utan vårdnadshavares
samtycke.
Remissinstanserna: Medan flertalet remissinstanser tillstyrker arbets-
gruppens förslag, är bl.a. Handikappombudsmannen, Riksförbundet Hem
och Skola (RHS) samt Riksförbundet för Utvecklingsstörda Bam, Ung-
domar och Vuxna (FUB) starkt kritiska till samtliga förslag som gäller
tvångsvisa åtgärder vid placering i särskola och inom särskola. De hävdar
att föräldrar alltid skall ha rätt att välja den skolform som de anser vara
bäst för deras bam. En annan uppfattning har bl.a. Socialstyrelsen, som
anser att det inte är möjligt att ge föräldrarna fullständig valfrihet i fråga
om barnet skall gå i särskola eller i annan skolform.
Skälen för regeringens föislag: Rätt till utbildning i särskolan har endast
utvecklingsstörda bam, som på grund av sin utvecklingsstörning inte kan
gå i grundskolan samt bam som enligt 1 kap. 16 § skollagen jämställs
med utvecklingsstörda, dvs. bam som har fatt ett betydande och bestående
begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av
yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller bam med autism eller autismlik-
nande tillstånd. Det är styrelsen för särskolan som avgör om ett bam skall
tas emot i särskolan eller inte.
Ett beslut om särskoleplacering baseras i regel på pedagogiska, psykolo-
giska och vid behov medicinska utredningar. Skollagen innehåller inte
någon bestämmelse om vårdnadshavarens inflytande i frågan, utan styrel-
15
1*** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 212
sen för särskolan kan mot vårdnadshavarens vilja besluta att ett bam skall
tas emot i särskolan. Dock framhölls i specialmotiveringen till 3 kap. 4
§ skollagen vikten av att beslut om särskoleplacering föregås av samråd
med eleven och dennes vårdnadshavare (prop. 1991/92:94 s. 37).
Hösten 1992 tillsatte dåvarande skolministern en arbetsgrupp för särsko-
lefrågor (U 1992:F), med uppgift att följa utvecklingen vad gäller sam-
verkan mellan hem och skola vid val av skolform. Av arbetsgruppens
betänkande Särskolebam - om samverkan, dialog och föräldrainflytande
(Ds 1994:46) framgår, att det är mycket ovanligt att ett bam tas emot i
särskolan mot vårdnadshavares uttalade önskemål. FUB:s representanter
i arbetsgruppen rapporterade bl.a., att de inte kände till att något bam
under de senaste två läsåren skrivits in i särskolan mot vårdnadshavares
vilja.
I de allra flesta fall är vårdnadshavare och skolhuvudman överens om
att barnet tillhör särskolans personkrets och att barnet skall fullgöra skol-
plikten i särskolan. I de fall vårdnadshavama motsätter sig särskoleplace-
ring, för skolan i regel en fortlöpande dialog med dem och informerar om
särskolan.
Det har emellertid blivit vanligare att vårdnadshavare framför önskemål
om att barnet med stöd av extra resurser, t.ex. en elevassistent, skall få gå
i närmast belägna grundskola tillsammans med sina kamrater från för-
skoletiden (integrerade elever). Dessa vårdnadshavare inser att barnet inte
kommer att nå upp till de kunskapskrav som ställs på elever i grundsko-
lan. De betonar i stället den sociala samvarons positiva effekter, t.ex. att
barnet tillägnar sig andra bams uppträdande och beteende, rörelse- och
kontaktmönster.
Vårdnadshavare, som övertalas eller känner sig tvingade att acceptera
en särskoleplacering, kan uppleva det som kränkande att en myndighet
bestämmer vilken skolform barnet skall gå i. Samtidigt är det naturligt att
skolhuvudmannen är angelägen om att barnet går i den skolform, som
skolhuvudmannen bedömer vara bäst för barnet. Det är svårt att hitta en
lösning som helt tillgodoser båda dessa intressen. Remissutfallet visar
också på motsättningarna i denna fråga. De flesta kommuner, dvs. skol-
huvudmännen, är positiva till att det skall finnas en möjlighet att i uppen-
bara fall frångå vårdnadshavares önskemål, medan de organisationer som
företräder bl.a. föräldrar är mycket kritiska till en sådan lösning.
Det är viktigt att vårdnadshavare får ett stärkt inflytande över sina bams
skolgång. Ett sådant inflytande är en av förutsättningarna för att barnen
skall få en bra skolsituation. Regeringen föreslår därför att bam, som har
rätt att fullgöra skolplikten i särskolan, under en försöksperiod inte får
skrivas in i särskolan utan vårdnadshavarens medgivande. Försöksperioden
bör omfatta fyra läsår. Att skolplikten fullgörs inom en viss skolform
innebär bl.a. att undervisningen skall baseras på de föreskrifter i läropla-
nen som gäller för skolformen i fråga, att undervisningen skall följa
kursplanerna för respektive skolform samt att de bestämmelser om prov
och betyg som finns för skolformen skall tillämpas.
För att vårdnadshavare skall kunna ta ställning till om barnet skall
fullgöra skolplikten i grundskolan eller särskolan och för att kunna be-
döma effekterna av sitt ställningstagande krävs, att skolan fortlöpande för
Prop. 1994/95:212
16
en dialog med dem och bl.a. informerar om de olika skolformerna. Av
informationen bör bl.a. framgå vilka krav de olika skolformerna ställer på
eleverna, vilka krav vårdnadshavare kan ställa på skolan samt vilka möj-
ligheter skolan har att tillgodose elevens särskilda behov. Vårdnadshavare
bör också informeras om att grundskolans resurser för att utforma under-
visningen efter en enskild elevs behov är mindre än särskolans.
I detta sammanhang kan nämnas att det av Skolverkets årsrapport från
september 1994 Skolan - Jämförelsetal för skolhuvudmän bl.a. framgår att
det genomsnittliga antalet elever i en grundskoleklass var 22 medan
motsvarande siffra för en särskoleklass var 5,3. Det genomsnittliga antalet
lärare per 100 elever var i grundskolan 8,3 och i särskolan 31,7.
Att utvecklingsstörda bam inte far tas emot i särskolan utan vårdnadsha-
vares medgivande innebär däremot inte att vårdnadshavare ges rätt att
välja vilken klass som barnet skall placeras i.
Regeringen utgår från att vårdnadshavare, som de viktigaste personerna
i barnets liv, vid beslut om placering vid viss skolform har sitt bams bästa
för ögonen. Vårdnadshavaren har ju huvudansvaret för barnets utveckling
och uppfostran och känner barnets kapacitet väl.
Vår uppfattning är att särskolan fyller ett stort behov och även fortsätt-
ningsvis kommer att vara en viktig del i det svenska skolväsendet för de
bam som, på grund av utvecklingsstörning, inte kan nå upp till grundsko-
lans kunskapsmål.
De vårdnadshavare som väljer att placera sitt bam i särskolan, väljer
därmed en skolform med lång erfarenhet av att undervisa utvecklingsstör-
da och därmed jämställda bam. Personalen har lång erfarenhet av att
individualisera undervisningen och låta vaije elev arbeta efter sin egen
förmåga och i sin egen takt. Med fa elever i vaije klass och en vuxentät-
het som är betydligt högre än i grundskolan är förutsättningarna större att
ge alla elever den hjälp de behöver. Personalen i särskolan har också väl
utarbetade rutiner vad gäller kontinuerliga kontakter mellan hem och
skola. En av särskolans viktigaste uppgifter är att ge eleverna goda förut-
sättningar att vara aktiva i det dagliga livet och att förbereda dem för
vuxenlivet.
Den föreslagna försöksverksamheten bör omfatta de bam som har rätt
till utbildning i särskolan, dvs. utvecklingsstörda bam och bam som enligt
1 kap. 16 § skollagen jämställs med utvecklingsstörda. Den bör omfatta
såväl bam som under försöksperioden skall böija skolan och bam som
redan har böljat.
Försöksverksamheten bör pågå under en tid av fyra läsår och kontinuer-
ligt följas upp och utvärderas. Ansvaret för uppföljning och utvärdering
bör ligga på Skolverket. Liksom i fråga om all annan verksamhet inom
det offentliga skolväsendet har också kommunerna ett ansvar för att
verksamheten följs upp och utvärderas inom kommunen.
Utvärderingen, som bör kunna ligga till grund för ett framtida ställ-
ningstagande i frågan, är viktig för att bl.a. ge svar på frågorna i vilken
omfattning vårdnadshavare valt att placera sina bam i grundskolan framför
särskolan, hur dessa bam klarat skolgången i grundskolan samt om ut-
vecklingsstörda elevers placering i grundskolan påverkat situationen för
andra grundskoleelever, särskilt de som haft behov av extra stöd.
Prop. 1994/95:212
17
Eftersom den föreslagna försöksverksamheten ansluter till vad som Prop.
redan är praxis hos skolhuvudmannen, bedömer regeringen att den inte
kommer att leda till några merkostnader. Utvärderingen bör emellertid
belysa även kostnadsaspekterna.
Försöksverksamheten bör regleras i en särskild lag, som bör träda i kraft
den 1 januari 1996 och tillämpas på utbildning som äger rum fr.o.m.
läsåret 1996/97.
1994/95:212
Integrerade elever
Kommunerna skall senast den 1 januari 1996 ha tagit över ansvaret for
särskolan från landstingen (prop. 1991/92:94, bet. 1991/92:28, rskr.
1991/92:285). Från den tidpunkten far elever i grundskolan och särskolan
samma skolhuvudman. Flertalet särskoleklasser är redan i dag lokalmäs-
sigt förlagda till vanliga grundskolor. Med samma skolhuvudman blir det
förmodligen lättare för kommunen att hitta mer flexibla lösningar, t.ex. att
i vissa ämnen samundervisa bam från såväl grundskolan som särskolan.
Det bör också kunna leda till att personalen i de båda skolformerna far
ökade möjligheter att samverka, t.ex. genom att anordna gemensamma
friluftsdagar och andra aktiviteter. Förutsättningarna för att kunna integre-
ra särskoleelever i vanliga grundskoleklasser alternativt att anordna sam-
verkansklasser med elever från de båda skolformerna ökar också.
Regeringen anser det värdefullt att en elev, som är inskriven i särskolan
kan få sin utbildning i grundskolan (integrerad elev). En sådan föreskrift
finns därför i 6 kap. 1 § i den nya särskoleförordningen. Även om vård-
nadshavaren måste ge sitt tillstånd för en sådan klassplacering, är det
skolhuvudmannen som avgör frågan. Regeringen förutsätter att skolhuvud-
mannen tar initiativ till integrering när det är lämpligt. Integrerade elever
skall följa särskolans styrdokument med de modifieringar som är nöd-
vändiga för att de skall kunna följa klassens arbete.
Klassplacering i grundsärskola respektive träningsskola
Enligt riksdagens uttalande skall regeringens översyn avse nu gällande
regler såväl vad avser valet mellan grundskolan och särskolan som valet
inom särskolan.
Den arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som utarbetade be-
tänkandet Rätt att välja skolform framhöll bl.a. att vårdnadshavare för
närvarande har stora möjligheter att välja skola inom den skolform som
barnet kommer att tillhöra. Däremot finns inga bestämmelser om skyldig-
het för skolhuvudmannen att tillgodose önskemål om klassplacering.
Arbetsgruppen ansåg att det bör ankomma på de professionella i skolan
attavgöra hur eleverna inom respektive skolform skall grupperas. Arbets-
gruppen gjorde därför bedömningen att det inte finns skäl att införa någon
föreskrift om att vårdnadshavare som väljer särskolan för sitt bam också
skall ha rätt att välja placering i grundsärskola alternativt träningsskola.
Majoriteten av remissinstanserna delar arbetsgruppens bedömning.
Många remissinstanser framhåller emellertid betydelsen av att klassplace-
18
ringen föregås av samråd mellan hem och skola. FUB, RHS, RBU,
Handikappombudsmannen samt Bräcke och Karlshamns kommuner anser
däremot, att vårdnadshavare skall ha rätt att välja mellan grundsärskolan
och träningsskolan. Däremot anser Kommunförbundet att fördelningen av
elever på grundsärskolan och träningsskolan bör ses som en metodfråga
där valet av klassplacering blir beroende av barnets funktionshinder och
särskolans möjlighet att koncentrera erforderliga resurser och kompetens
för bam med likartade behov. Enligt förbundets uppfattning finns det inte
anledning att lagstifta i denna fråga. Regeringen har nu ingen annan
uppfattning.
Prop. 1994/95:212
Regeringens forslag: Vanlig respektive särskild skolplikt benämns
i fortsättningen enbart skolplikt.
Avgränsningen av vilka utvecklingsstörda bam som skall tas emot
i särskolan preciseras.
Arbetsgruppens förslag: Vanlig respektive särskild skolplikt ersätts med
begreppet skolplikt.
För elever i specialskolan införs nioårig skolplikt och rätt till ett frivil-
ligt tionde skolår.
Rerrissinstansema: Ingen remissinstans har motsatt sig förslaget att
vanlig respektive särskild skolplikt ersätts med benämningen skolplikt.
Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget att införa
nioårig skolplikt även för specialskolans elever har tillstyrkt. Negativa till
förslaget ställer sig bl.a. Statens institut för handikappfrågor i skolan
(SIH), samtliga specialskolor som yttrat sig över betänkandet, Sveriges
Dövas Riksförbund och Hörselskadades Riksförbund. Även Handikapp-
ombudsmannen avvisar förslaget, men föreslår samtidigt att de elever som
vill skall ha rätt att sluta efter nioårig skolgång.
Skälen till regeringens förslag: Enligt 3 kap. 1 § skollagen har alla bam,
med vissa undantag, som är bosatta i landet skolplikt. Skolplikten motsva-
ras av en rätt att fa utbildning inom det offentliga skolväsendet för bam
och ungdom.
Bam i allmänhet har vanlig skolplikt. Den är nioårig och fullgörs nor-
malt i grundskolan.
Särskild skolplikt har bam som inte kan gå i grundskolan därför att de
är utvecklingsstörda, synskadade, döva, hörselskadade eller talskadade.
Bam med utvecklingsstörning tas normalt emot i särskolan och övriga i
specialskolan. Elever i särskolan har nioårig skolplikt med rätt till ett
frivilligt tionde skolår. Elever i specialskolan har tioårig skolplikt.
Skolpliktiga bam kan också fullgöra sin skolgång i fristående skolor
som är godkända för ändamålet.
19
Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning att det inte längre finns
något behov av att ha två olika benämningar för skolplikt. Vi föreslår
därför att uppdelningen i vanlig respektive särskild skolplikt ersätts med
benämningen skolplikt. Att en enhetlig skolpliktsbenämning införs innebär
inte att särskolan och specialskolan avvecklas som egna skolformer.
Frågor om förlängd skolgång och sänkt skolplikt har behandlats i be-
tänkandet Grunden för livslångt lärande. En bammogen skola (SOU
1994:45). Regeringen kommer under år 1995 att ta ställning till de fråge-
ställningar som betänkandet och remissbehandlingen ger upphov till.
Regeringen anser därför att det för närvarande inte finns skäl att ändra
skolpliktstiden för specialskolans elever.
Enligt 3 kap. 3 § skollagen har bam som inte kan gå i grundskolan
därför att de är utvecklingsstörda särskild skolplikt. De skall i regel tas
emot i särskolan. Som framgått under avsnitt 6 baseras ett beslut om
särskoleplacering i regel på pedagogiska, psykologiska och vid behov
medicinska utredningar. När det gäller bedömningen om ett bam kan gå
i grundskolan måste man givetvis beakta de olika kunskapsmål som enligt
den nya läroplanen och de nya kursplanerna gäller för grundskolan och
särskolan. Mot den bakgrunden bör uttrycket inte kan gå i grundskolan
preciseras. Regeringen föreslår därför att det i 3 kap. 3 § skollagen före-
skrivs att bam som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskaps-
mål därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan. Vid
bedömningen måste självfallet beaktas det stöd som skall ges till grund-
skoleelever som har svårigheter i skolarbetet.
Fristående skolor
Bestämmelserna i 9 kap. skollagen om fristående skolor för skolpliktiga
bam är utformade med utgångspunkt i benämningarna vanlig respektive
särskild skolplikt. Arbetsgruppens förslag innebar en redaktionell om-
arbetning av bestämmelserna om fristående skolor. Eftersom regeringen
har beslutat att låta frågor om fristående skolor bli föremål för en parla-
mentarisk utredning (dir. 1995:16) bör i princip endast sådana ändringar
göras, som är nödvändiga med anledning av slopandet av benämningarna
vanlig respektive särskild skolplikt. De olika slags fristående skolor som
finns bör i stället jämföras med motsvarande skolform inom det offentliga
skolväsendet. Som villkor för fullgörande av skolplikt bör det därför i
fortsättningen inte anges att den fristående skolan skall vara godkänd för
vanlig respektive särskild skolplikt utan att den skall vara godkänd som
en fristående skola som motsvarar grundskolan, särskolan eller specialsko-
lan. Kriterierna för godkännande behålls emellertid oförändrade. Mot den
bakgrunden och då det redan av gällande reglering framgår att utbild-
ningen vid en fristående skola skall vara jämförbar med utbildning i
grundskolan, särskolan eller specialskolan far ett beslut som fattats före
ikraftträdandet anses gälla även därefter. Någon särskild övergångsbe-
stämmelse av den innebörden kan inte anses erforderlig.
Bestämmelsen i 9 kap. 5 § om internationella skolor bör omarbetas så
att den blir tydligare. Någon ändring av vad som avses med en intematio-
Prop. 1994/95:212
20
nell skola eller av den elevgrupp som far fullgöra skolplikten i en sådan Prop. 1994/95:212
skola är inte avsedd.
3 kap.
2 och 3 §§
Bestämmelserna har fatt en annan utformning med anledning av att be-
nämningarna vanlig skolplikt och särskild skolplikt slopats. Enligt 1 § har
- med vissa undantag - alla bam som är bosatta i landet skolplikt. I 2 §
anges inom vilka skolformer skolplikten skall fullgöras. Det finns också
en hänvisning till bestämmelserna om skolpliktens fullgörande på annat
sätt än inom grundskolan, särskolan eller specialskolan. Därmed avses
möjligheten att fullgöra skolplikten i sameskolan, i en fristående skola
eller i en sådan särskild utbildningsform som anges i 10 kap. I 3 § anges
vilka bam som skall tas emot inom de olika skolformerna.
13 § andra stycket avgränsas särskolans elevgrupp genom uttrycket bam
som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att
de är utvecklingsstörda Bakgrunden till ändringen har behandlats i den
allmänna motiveringen (avsnitt 7). Någon förändring av personkretsen är
inte avsedd. Grundskolans kunskapsmål finns angivna i läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och i kursplanerna. De mål som
främst utgör grunden vid bedömningen är de mål som i läroplanen be-
nämns Mål att uppnå i grundskolan.
10 §
Ändringen i paragrafen är en följd av att benämningen särskild skolplikt
slopas.
74 f
Första stycket har korrigerats så att det överensstämmer med lydelsen
enligt SFS 1992:598.
9 kap.
1 och 2 §§
Ändringarna innebär att en fristående skola i stället för att godkännas för
vanlig respektive särskild skolplikt godkänns att motsvara grundskolan,
särskolan respektive specialskolan. Kriterierna för godkännande har inte
ändrats.
21
3 och 4 §§
I bestämmelserna anges vilka bam som far fullgöra skolplikten i friståen-
de skolor som motsvarar särskolan respektive specialskolan. Elevgrupper-
na är desamma som de som enligt 3 kap. 3 § skall tas emot i särskolan
och specialskolan.
Förutom ändringar som är en följd av slopandet av benämningen vanlig
skolplikt har bestämmelsen omarbetats för att den skall bli tydligare.
6, 6 a och 17 §§
Ändringarna är en följd av ändringarna i 1 och 2 §§.
10 kap.
5§
Ändringen är en följd av att benämningen särskild skolplikt slopas.
Den nya lagen omfattar en försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande
i fråga om utvecklingsstörda bams skolgång. Försöksverksamheten är
begränsad tidsmässigt. Den sker inom ramen för det offentliga skolväsen-
det och lagen innehåller endast den avvikelse från skollagen som är
nödvändig för att försöksverksamheten skall kunna genomföras. I övrigt
gäller skollagens bestämmelser för utbildningen.
1§
För att försöksverksamheten skall kunna genomföras krävs avvikelse från
bestämmelsen i 3 kap. 3 § andra stycket skollagen, som anger att bam
som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att
de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan.
2§
Under den tid försöksverksamheten pågår far kommunen inte ta emot ett
bam i särskolan utan vårdnadshavarens medgivande. Personkretsen är
densamma som anges i 3 kap. 3 § andra stycket skollagen.
Prop. 1994/95:212
22
Uttrycket tas emot avser inte endast det tillfälle då ett bam böijar skolan
utan avser hela den tid barnet fullgör sin skolplikt i särskolan. Om vård-
nadshavaren återtar medgivandet finns inte längre förutsättningar för att
ta emot barnet i särskolan. Frågan om ett bam skall tas emot i särskolan
prövas enligt 3 kap. 4 § första stycket skollagen av styrelsen för särskolan
i barnets hemkommun.
I överensstämmelse med vad Lagrådet har föreslagit har paragrafen
omformulerats så att det uttryckligen framgår hur utvecklingsstörda bam
skall fullgöra sin skolplikt, om inte vårdnadshavama lämnar sitt med-
givande till att barnet tas emot i särskolan. I de fall barnet tas emot i
grundskolan är de bestämmelser som gäller för den skolformen tillämpli-
ga, exempelvis timplaner, kursplaner och bestämmelserna om nationella
prov och betyg. Detta till skillnad mot vad som gäller s.k. integrerade
elever. Dessa elever, som är inskrivna i särskolan, skall följa särskolans
styrdokument, trots att de är placerade i en grundskoleklass.
3§
Av 3 § följer att försöksverksamheten också omfattar vissa bam som inte
är utvecklingsstörda. Den grupp som anges är densamma som enligt 1
kap. 16 § skollagen jämställs med utvecklingsstörda.
Ikraftträdande m.m.
Försöksverksamheten skall pågå under fyra läsår med böljan läsåret
1996/97. Den gäller både för bam som skall bölja skolan och bam som
redan har böljat fullgöra skolplikten.
Prop. 1994/95:212
23
Prop. 1994/95:212
Bilaga 1
Remissyttranden har kommit in från Socialstyrelsen, Statens skolverk,
Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH), Birgittaskolan,
Åsbackaskolan, Östervångsskolan, Stockholms, Enköpings, Nyköpings,
Norrköpings, Eksjö, Jönköpings, Växjö, Oskarshamns, Gotlands, Ronne-
by, Hässleholms, Helsingborgs, Skurups, Varbergs, Göteborgs, Uddevalla,
Vänersborgs, Skövde, Sunne, Örebro, Västerås, Falu, Sandvikens, Sunds-
valls, Bräcke, Östersunds och Gällivare kommuner, Uppsala, Jönköpings,
Kalmar samt Västerbottens läns landsting, Svenska Kommunförbundet,
Landstingsförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges
Akademikers Centralorganisation (SACO), Riksförbundet Hem och Skola
(RHS), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Synskadades Riksförbund
(SRF), Riksförbundet för Rörelsehindrade Bam och Ungdomar (RBU),
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Bam, Ungdomar och Vuxna (FUB)
samt Hörselskadades Riksförbund (HRF).
Yttranden har dessutom inkommit från Falkenbergs, Grästorps, Haninge,
Karlshamns, Kungälvs, Luleå, Lund, Malmö, Marks, Norbergs,
Simrishamns, Tyresö, Uppsala och Västerviks kommuner, Socialnämnden
vid Malmöhus läns landsting, Sveriges Psykologförbund, Lärarnas Riks-
förbund (LR), Handikappombudsmannen, Ekeskolan, Riksförbundet för
döva, hörselskadade och språkstörda bam (DHB), Kristinaskolan, Manilla-
skolan, Hällsboskolan, Särskolans skolledargrupp i Älvsborgs län samt
Unga hörselskadade (UH).
I betänkandet föreslås att begreppen vanlig respektive särskild skolplikt
ersätts med begreppet skolplikt.
För specialskolans elever föreslås nioårig skolplikt med rätt till ett
frivilligt tionde skolår.
Motiv till förslagen
Enligt nuvarande bestämmelser i 3 kap. skollagen (1985:1100) har bam
i allmänhet vanlig skolplikt. Den är nioårig och fullgörs normalt i grund-
skolan.
24
Särskild skolplikt har bam som inte kan gå i grundskolan därför att de
är utvecklingsstörda, synskadade, hörselskadade eller talskadade. De
utvecklingsstörda tas normalt emot i särskolan och övriga i specialskolan.
Vad som sägs om utvecklingsstörda bam gäller även dem som har fatt
ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund
av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt
personer med autism eller autismliknande tillstånd. Elever i särskolan har
nioårig skolplikt med rätt till ett frivilligt tionde skolår. Elever i special-
skolan har tioårig skolplikt.
Med anledning av att många föräldrar till utvecklingsstörda bam upp-
lever den särskilda skolplikten som mycket negativ, föreslås i betänkandet
att begreppen vanlig och särskild skolplikt skall ersättas med begreppet
skolplikt.
Eftersom det inte finns skäl att ålägga specialskolans elever en längre
skolpliktstid än den som gäller för elever i andra skolformer, föreslås att
nioårig skolplikt införs även för dessa elever. Förslaget avser inte att
försämra deras utbildning, därför föreslås att specialskolans elever far rätt
till ett frivilligt tionde skolår. Denna rättighet innebär - i likhet med vad
som gäller för särskolans elever - en skyldighet för skolhuvudmannen att
erbjuda alla elever med nioårig skolgång i specialskolan ett frivilligt
tionde skolår.
Prop. 1994/95:212
Bilaga 1
Remissinstanserna
Ingen remissinstans har motsatt sig förslaget att ersätta begreppen vanlig
respektive särskild skolplikt med begreppet skolplikt. Många remissinstan-
ser anser att det inte längre finns skäl att använda sig av två skolplikts-
begrepp. Ett enhetligt skolpliktsbegrepp medverkar till att skapa ett så
allmängiltigt språkbruk som möjligt omkring skolan.
Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget att ändra skolpliktstiden till
nio år med rätt till ett frivilligt tionde år för specialskolans elever. Många
betonar vikten av att rätten till det frivilliga skolåret finns kvar och att det
uppfattas som en skyldighet för skolhuvudmannen att anordna detsamma.
Samtliga specialskolor, SIH, SDR, DHB och HRF avstyrker däremot
förslaget. Behovet av tioårig skolplikt för specialskolans elever beror bl.a
på uteblivna habiliteringsinsatser under förskoletiden. Dessutom har döva
och hörselskadade elever i specialskolan i jämförelse med grundskolans
elever ett ämne mer, nämligen teckenspråk. Vid fyra av specialskolorna
måste eleverna efter sitt sista skolår byta skolort och flytta till Örebro.
Sannolikheten för att eleverna skall klara av att genomföra gymnasiestu-
dierna minskar betydligt om de måste bryta upp ett år tidigare från spe-
cialskolan.
Även Handikappombudsmannen avvisar förslaget, men föreslår sam-
tidigt att de elever som vill skall ha rätt att sluta efter nioårig skolgång.
Såväl Handikappombudsmannen som SDR finner det märkligt att nio-
årig skolplikt föreslås utan någon som helst hänvisning till förslagen i
betänkandet (SOU 1994:45) Grunden för livslångt lärande - en bammogen
skola.
I betänkandet föreslås att vårdnadshavare till utvecklingsstörda bam och
sådana bam som avses i 1 kap. 16 § skollagen i princip skcdl få ett av-
görande inflytande över om barnet skall vara elev i grundskolan och följa
grundskolans timplan, kursplaner och betygssystem eller om barnet skall
vara elev i särskolan och följa dess timplaner och kursplaner. Undantag
från huvudregeln skall endast få göras om det är uppenbart att barnet inte
kan gå i grundskolan
Vilken skolform föräldrarna än väljer, så ankommer det på styrelsen för
respektive utbildning att besluta om fördelning av elever på olika klasser
och grupper inom skolformen Hur undervisningsgrupperna skall se ut är
en fråga som bör avgöras lokalt och inte genom föreskrifter från staten
Bestämmelsen i 20 §, andra stycket särskoleförordningen (1986:573) om
att elever i särskolan i vissa fall kan följa undervisningen i en vanlig
grundskoleklass (s.k. integrerade elever) behöver därför inte längre finnas
kvar.
I betänkandet föreslås vidare att om ett sådant bam som har rätt till
skolgång i särskolan har börjat i grundskolan och det senare visar sig att
barnet, trots det stöd som har satts in, inte når upp till kunskapskraven i
grundskolans kursplaner, skall barnet kunna omplaceras till särskolan även
utan föräldrarnas samtycke.
Motiv till förslagen
För att föräldrarna skall kunna välja den skolform som bäst tillgodoser
barnets förutsättningar och behov framhålls vikten av att föräldrarna far
en ingående information dels om de olika skolformerna, dels om vilka
krav som ställs på eleverna i såväl grundskolan som särskolan, dels om
vilka personella och ekonomiska resurser skolformerna disponerar.
Med sådan information som grund och med tanke på att föräldrarna har
huvudansvaret för barnets utveckling och uppfostran och då de förväntas
ha barnets bästa för ögonen vid alla beslut som berör barnet, föreslås att
föräldrarna skall få ett i princip avgörande inflytande vid val av skolform
Undantag från huvudregeln far endast göras om det är uppenbart att
barnet inte kan gå i grundskolan. Om de professionella i skolan bedömer
att barnet, med hänsyn till sina egna förutsättningar och de möjligheter
och resurser som skolan har, inte har rimliga möjligheter att nå de fast-
ställda utbildningsmålen, skall barnet fa tas emot i särskolan även utan
föräldrarnas medgivande.
Om frågan om omplacering av en elev från grundskola till särskola
uppkommer bör diskussioner föras med föräldrarna, den eller de lärare
som har undervisat barnet samt elewårdspersonalen vid skolan. Dessa har
goda förutsättningar att förklara för föräldrarna vad barnet kan och inte
kan klara av. Beslutsunderlaget är således mycket bättre än då barnet skall
bölja sin skolgång.
Eftersom skolhuvudmannen har skyldighet att dels ge särskilt stöd till
alla elever som behöver det, dels skall upprätthålla undervisningens
Prop. 1994/95:212
Bilaga 1
26
kvalitet för alla elever, bör skolhuvudmannen även mot föräldrarnas vilja Prop. 1994/95:212
kunna omplacera eleven till den skolform där sådant stöd kan lämnas. Bilaga 1
Remissinstanserna
Flertalet remissinstanser - däribland Falu, Gotlands, Helsingborgs, Jönkö-
pings, Luleå, Norrköpings, Ronneby, Uppsala, Västervik, Västerås, Växjö
och Örebro kommuner, Jönköpings, Uppsala och Västerbottens läns
landsting, Skolverket, Socialstyrelsen och Svenska Kommunförbundet -
är positiva till att föräldrarna dels ges rätt att i princip välja skolform, dels
att styrelsen för särskolan i uppenbara fall far skriva in elever i särskolan,
även mot föräldrarnas önskemål. Många remissinstanser betonar också
vikten av att föräldrar tidigt får information om de olika skolformerna. På
så sätt underlättas föräldrarnas möjlighet att välja och risken för oenighet
mellan hem och skola minskar. Göteborgs kommun anser att endast om
en förälder allvarligt brister i sitt föräldraansvar bör en placering i sär-
skola mot föräldrarnas vilja övervägas. Ett fatal remissinstanser har berört
den principiella frågan om vilka styrdokument undervisningen i respektive
skolform skall baseras på. Göteborgs kommun anser att utbildningsmålen
i kursplanerna kan utgöra en bra grund vid val av skolform. Kommunen
pekar samtidigt på risken att kursplanerna uppfattas som ett objektivt mått
på elevernas möjlighet att nå utbildningsmålen. Det kan leda till en större
benägenhet att se särskolan som enda alternativ, snarare än att ifrågasätta
kvaliteten på den utbildning som grundskolan erbjuder.
Socialstyrelsen, som är positiv till att föräldrarna får en starkare ställ-
ning vid val av skolform, framhåller dock att det inte är möjligt att ge
föräldrarna fullständig valfrihet i denna fråga Bräcke, Haninge, Karls-
hamns, Skövde, Sundsvalls, Tyresö och Varbergs kommuner, SIH, SACO,
RHS, SRF, RBU, FUB, Sveriges Psykologförbund samt Handikappom-
budsmannen har däremot uppfattningen att föräldrarna bör ges fullständig
valfrihet vad gäller val av skolform. Karlshamns kommun anser bl.a att
förslagen alltför litet tar hänsyn till den sociala aspekten. Skövde kommun
menar att förslagen ger utrymme för subjektiva värderingar och att detta
psykologiskt sett inte är tillfredsställande. Några remissinstanser däribland
Handikappombudsmannen anser att om föräldrarna inte är positivt in-
ställda till skolgång i särskolan, är det till förfång för barnen att skriva in
dem där. FUB är starkt kritiska till samtliga förslag som gäller tvångsvisa
åtgärder vid placering i särskola och inom särskola. Om skolan skall
kunna lyckas uppfylla läroplanens strävansmål måste, enligt FUB, all
personal ta ett ansvar för att motverka segregation och utslagning. Utifrån
ett sådant synsätt är särskolan som särskild skolform en avvikelse från det
normala som på sikt måste försvinna.
Några remissinstanser, däribland Socialnämnden vid Malmöhus läns
landsting, Handikappombudsmannen, Haninge, Ronneby, Sundsvalls,
Tyresö, Uppsala och Örebro kommuner anser att den föreslagna formule-
ringen av 3 kap. 3 § skollagen är såväl motsägelsefull som svårtolkad.
Sundsvalls kommun och LR föreslår att en opartisk skiljenämnd inrättas,
som beslutar om barnets skolplacering när skolans och hemmets viljor
27
inte går att förena. RHS uppfattar förslaget som en negativ särbehandling
och bristande tilltro till föräldrar med bam i särskolan. De menar att
förslaget tar fasta på att tala om vad barnet inte klarar av.
Några remissinstanser påpekar betydelsen av att rätten att överklaga
styrelsens beslut finns kvar. Hässleholms kommun betonar vikten av att
bestämmelsen om provplacering i annan skolform behålls. Gällivare
kommun hyser farhågor för att om föräldrar i högre grad väljer grund-
skola, så kommer särskolan som skolform att få svårt att överleva, särskilt
i små kommuner. Därmed skulle också den speciella kompetens som
dessa bam erfordrar äventyras.
Majoriteten av remissinstanserna delar uppfattningen att det även i
fortsättningen skall vara styrelsen för skolan som beslutar om fördelning
på klasser och grupper inom särskolan. FUB, Karlshamns och Marks
kommuner anser att bestämmelsen om integrerade elever bör finnas kvar.
FUB betonar att det måste vara möjligt att som särskoleelev fullgöra sin
skolplikt i vanlig klass.
De flesta remissinstanser betonar att styrelsen för särskolan så långt det
är möjligt skall försöka nå samförstånd med föräldrarna.
Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget att en utvecklingsstörd elev
som har böljat i grundskolan skall kunna omplaceras till särskolan även
utan föräldrarnas samtycke. Avvikande mening har SACO, RBU, FUB,
RHS, Handikappombudsmannen, Bräcke, Sundsvall, Skövde och Varbergs
kommuner. Bl.a. Bräcke kommun anser att föräldrarnas val skall beaktas
eftersom föräldrarna alltid förväntas ha barnets bästa i åtanke.
Prop. 1994/95:212
Bilaga 1
Särskolan skall även i fortsättningen vara indelad i grundsärskola och
träningsskola och det skcdl vara styrelsen för särskolan som beslutar om
fördelning av elever på klasser och grupper.
Motiv till förslagen
Den obligatoriska särskolan är indelad i grundsärskola och träningsskola.
Behovet av individanpassad undervisning är mycket stort i såväl grundsär-
skolan som i träningsskolan. Separata timplaner och kursplaner kommer
att utfärdas.
I grundsärskolan undervisas elever med lindrig utvecklingsstörning.
Förenklat uttryckt kan sägas att eleverna i grundsärskolan kan lära sig läsa
och skriva, och med hjälp av dessa färdigheter skaffa sig nya kunskaper.
I träningsskolan är undervisningen anpassad till elever med svår eller
måttlig utvecklingsstörning. Det är knappast fiåga om en bestämd gemen-
sam lärokurs utan i stället att lära vaije bam så mycket barnet förmår
tillgodogöra sig under skoltiden.
28
Remissinstanserna
En majoritet av remissinstanserna är positiva till att särskolan fortfarande
skall vara indelad i grundsärskola och träningsskola.
Negativa till förslaget är SIH, Handikappombudsmannen, Svenska
Kommunförbundet, RHS, FUB, RBU, Falkenbergs, Karlshamns och
Varbergs kommuner samt Jönköpings läns landsting. Bl.a. RHS framhåller
att skilda uppnåendemål för träningsskolan respektive grundsärskolan
kommer att gälla enligt läroplanen. Det avviker från vad som gäller vid
klassplacering i grundskolan, mot denna bakgrund anser RHS att föräldrar
skall fa avgöra placeringen i grundsärskola och träningsskola.
Jönköpings läns landsting och Svenska Kommunförbundet anser att man
enbart skall använda ett begrepp, särskola eller grundskola.
Prop. 1994/95:212
Bilaga 1
Förslagen att föräldrarna i princip skall fårätt att välja skolform bedöms
inte medföra några ökade utgifter för kommunerna
Motiv till förslaget
Finansieringsprincipen innebär att staten inte kan ålägga kommunerna nya
uppgifter utan att öka statsbidragen eller fatta beslut som möjliggör be-
sparingar.
Remissinstanserna
Svenska Kommunförbundet, Uppsala läns landsting, Lund, Sunne och
Uppsala kommuner menar att förslagen kommer att innebära kostnads-
ökningar för kommunerna. Om föräldrarna väljer bort särskolan till för-
mån för grundskolan kan det innebära kostnadsökningar för kommunerna
om det ställs krav på specialresurser för enskilda elever samtidigt som
dessa anordningar redan finns i särskoleklass där eleven kan placeras.
Jönköpings kommun utgår från att förslagen inte innebär utgiftsökningar
för kommunerna. Enköpings kommun föreslår att ett specialdestinerat
statsbidrag för särskolan prövas.
29
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2, 3 och 10 §§, 7 kap. 3 och 6 §§ samt
9 kap. 1-5 §§ skollagen (1985:1100)14 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:212
Bilaga 2
3 kap.
2§
Bam i allmänhet har vanlig skol-
plikt. Den skali fullgöras i grund-
skolan, om inte annat följer av
8-10 kap.
Bam skall fullgöra sin skolplikt i
grundskolan, om inte annat följer
av 3 § eller bestämmelserna i 8-10
kap.
3§
Särskild skolplikt har bam som
inte kan gå i grundskolan därför att
de är utvecklingsstörda, synskada-
de, döva, hörselskadade eller tal-
skadade. Sådan skolplikt skall full-
göras i särskolan eller specialsko-
lan, om inte annat följer av 9 eller
10 kap.
De utvecklingsstörda skall tas
emot i särskolan och övriga i spe-
cialskolan. Utvecklingsstörda som
på grund av synskada dövhet, hör-
selskada eller talskada inte kan gå
i särskolan, skall dock tas emot i
specialskolan.
Bam som inte kan gå i grundsko-
lan därför att de är utvecklingstörda
skall fullgöra sin skolplikt i särsko-
lan. Ett bam får dock endast tas
emot i särskolan utan vårdnadsha-
varens samtycke, om det är uppen-
bart att barnet inte kan gå i grund-
skolan. Detta gäller inte om barnet
har tagits emot i grundskolan och
inte längre bedöms kunna gå där.
Bam som är synskadade, döva,
hörselskadade eller talskadade och
inte kan gå i grundskolan eller i
särskolan skall fullgöra sin skol-
plikt i specialskolan.
Bam som avses i första och andra
styckena får också fullgöra sin
skolplikt enligt bestämmelserna i 9
och 10 kap.
14 Lagen omtryckt 1991:1111.
15 Senaste lydelse 1993:800.
30
10 §16
Skolplikten upphör vid utgången
av vårterminen det kalenderår då
barnet fyller 16 år eller, om barnet
fullgör särskild skolplikt i special-
skolan, 17 år.
Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i
grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet far fullgöra
sin skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om barnet
vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan
prövning anordnas av styrelsen för utbildningen.
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärende om skolpliktens upphöran-
de far överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.
Skolplikten upphör vid utgången
av vårterminen det kalenderår då
barnet fyller 16 år.
Prop. 1994/95:212
Bilaga 2
7 kap.
3§17
Specialskolan skall för utbildning Specialskolan skall för utbildning
på grundskolenivå ha tio årskurser, på grundskolenivå ha nio obligato-
riska årskurser. De ungdomar som
har slutfört årskurs 9 i specialsko-
lan har rätt att fåfortsatt utbildning
i årskurs 10 i specialskolan.
Om en elev i specialskolan inte
tillfredsställande har slutfört sista
årskursen när skolplikten upphör
men bedöms ha förmåga att full-
följa utbildningen, skall eleven be-
redas tillfälle att göra detta under
högst två år e/ter det att skolplikten
upphörde. Vad nu sagts gäller dock
inte om eleven är utvecklingsstörd.
Ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är utveck-
lingsstörda far efter skolpliktens upphörande i mån av plats genomgå
annan utbildning i specialskolan intill utgången av vårterminen det kalen-
derår då de fyller 21 år.
6 §18
Om en elev i specialskolan inte
tillfredsställande har slutfört årskurs
10 men bedöms ha förmåga att
fullfölja utbildningen, skall eleven
beredas tillfälle att göra detta under
högst ytterligare två år. Vad nu
sagts gäller dock inte om eleven är
utvecklingsstörd.
16 Senaste lydelse 1992:598.
17 Senaste lydelse 1993:1679.
18 Senaste lydelse 1993:800.
31
9 kap.
1 §19
Skolplikt får fullgöras i en fri- Bam far fullgöra skolplikten i en
stående skola, om skolan är god- fristående skola som motsvarar
känd för ändamålet. grundskolan, om skolan är godkänd
för ändamålet av Statens skolverk.
Ärenden om godkännande för
vanlig skolplikt prövas av Statens
skolverk.
Såvitt gäller särskild skolplikt
prövas
1. sådant godkännande som avser
en skola som motsvarar särskolan
av Statens skolverk och
2. sådant godkännande som avser
en skolasom motsvarar specialsko-
lan av styrelsen för den specialsko-
la som ansvarar för utbildning av
samma handikappgrupp där skolan
är belägen.
2§20
Prop. 1994/95:212
Bilaga 2
Godkännande för vanlig skolplikt
skall meddelas, om skolans utbild-
ning ger kunskaper och färdigheter
som till art och nivå väsentligen
svarar mot de kunskaper och fär-
digheter som grundskolan förmed-
lar och skolan även i övrigt väsent-
ligen svarar mot grundskolans all-
männa mål. Härvid skall särskilt
beaktas de krav som anges i 1 kap.
2 § andra och tredje styckena
Godkännande för särskild skol-
plikt skall meddelas, om skolan ger
eleverna en utbildning som väsent-
ligen svarar mot den som de skulle
få i särskolan eller specialskolan
En ytterligare förutsättning är att
eleverna i samband med utbildning-
en bereds erforderliga omsorger.
1 godkännandet för särskild skol-
plikt skall anges om det avser sär-
skoleutbildning eller specialskoleut-
19 Senaste lydelse 1993:800.
20 Senaste lydelse 1993:800.
Bam som är utvecklingsstörda får
fullgöra skolplikten i en fristående
skola som motsvarar särskolan om
1. skolan är godkänd för ändamå-
let av Statens skolverk, och
2. styrelsen för särskolan i barnets
hemkommun har bedömt att bamet
inte kan gå i grundskolan därför att
bamet är utvecklingsstört.
32
bildning eller båda dessa skolfor-
mer samt för vilka handikappgrup-
per utbildningen godkänns.
Prop. 1994/95:212
Bilaga 2
3 §2'
Ett bam får fullgöra sin skolplikt
i en fristående skola som är god-
kändför särskild skolplikt och som
motsvarar särskolan endast om sty-
relsen för särskolan i barnets hem-
kommun har bedömt att bamet har
särskild skolplikt.
Bam, som har sådant funktions-
hinder som enligt 3 kap. 3 $ kan
vara grund för att ta emot bamet i
specialskolan, fårfullgöra sin skol-
plikt i en fristående skolasom mot-
svarar specialskolan om skolan är
1. godkänd för elever som har
sammafunktionshinder som bamet,
eller
2. godkänd för elever med annat
funktionshinder men huvudmannen
för specialskolan bedömer att bar-
net ändå kan tillgodogöra sig ut-
bildningen vid skolan.
Frågan om godkännande prövas
av styrelsen för den specialskola
som ansvarar för utbildning av
samma handikappgrupp där den
fristående skolan är belägen.
4 S22
Om ett bam har funktionshinder
som enligt 3 kap. 3 § kan vara
grund för särskild skolplikt, får bar-
net fullgöra sin skolplikt i en god-
känd fristående skola som motsva-
rar specialskolan endast om
1. skolan är godkänd för elever
som har särskild skolplikt på grund
av samma funktionshinder som
bamet eller
2. huvudmannenför specialskolan
bedömer att bamet ändå kan tillgo-
dogöra sig utbildningen vid skolan.
För att bli godkänd enligt
1-3 §§ skall utbildningen i den
fristående skolan ge kunskaper som
till art och nivå väsentligen svarar
mot de kunskaper som förmedlas i
grundskolan, särskolan respektive
specialskolan Skolan skall även i
övrigt väsentligen svara mot de
allmänna mål som gäller för mot-
svarande skolform inom det offent-
liga skolväsendet. Härvid skall sär-
skilt beaktas de krav som anges i 1
kap. 2 § andra och tredje styckena
21 Senaste lydelse 1993:800.
22 Senaste lydelse 1993:800.
33
5S23
Den som har vanlig skolplikt men
som endast för kortare tid är bosatt
i landet eller som har andra skäl att
fa en utbildning med en annan in-
ternationell inriktning än den som
far finnas inom grundskolan eller
fristående skolor som är godkända
för fullgörande av vanlig skolplikt
far fullgöra sin skolplikt i en fristå-
ende skola med sådan inriktning
(internationell skola), om skolan av
Statens skolverk har godkänts för
ändamålet.
Den som har skolplikt, men som
endast för kortare tid är bosatt i
landet eller som har andra skäl att
fa en utbildning med en annan in-
ternationell inriktning än den som
far finnas inom grundskolan eller
vid sådana fristående skolor som
avses i 2 £ far fullgöra skolplikten
i en fristående skola med sådan in-
riktning (internationell skola), om
skolan av Statens skolverk har god-
känts för ändamålet.
Prop. 1994/95:212
Bilaga 2
För godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad är
likvärdig med grundskolans. Skolan skall förmedla kunskaper och färdig-
heter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. Undervisning i svenska
språket och om svenska förhållanden skall meddelas i den omfattning som
de i landet för kortare tid bosatta eleverna behöver.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
2. För de elever som läsåret 1995/96 böijar i årskurs 8 eller högre skall
3 kap. 10 § i dess äldre lydelse tillämpas.
3. De nya bestämmelserna i 7 kap. 3 och 6 §§ skall tillämpas först från
och med den 1 juli 1998.
23 Senaste lydelse 1993:800.
34
Regeringen har följande förslag till lagtext.
1.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2, 3 och 10 §§, 9 kap. 1 - 6 a och 17
§§ och 10 kap. 5 § skollagen (1985:1100)24 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:212
Bilaga 3
3 k
2
Bam i allmänhet har vanlig skol-
plikt. Den skall fullgöras i grund-
skolan, om inte annat följer av
8-10 kap.
3
Särskild skolplikt har bam som
inte kan gå i grundskolan därför att
de är utvecklingsstörda synskada-
de, döva hörselskadade eller tal-
skadade. Sådan skolplikt skall full-
göras i särskolan eller specialsko-
lan, om inte annat följer av 9 eller
10 kap.
De utvecklingsstörda skall tas
emot i särskolan och övriga i spe-
cialskolan. Utvecklingsstörda som
på grund av synskada dövhet,
hörselskada eller talskada inte kan
gå i särskolan, skall dock tas emot
i specialskolan.
§
Bam skall fullgöra skolplikten i
grundskolan, särskolan eller speci-
alskolan. Skolpliktenfår också full-
göras enligt bestämmelserna i 8-10
kap.
i25
Bam i allmänhet skall tas emot i
grundskolan.
Bam som inte bedöms kunna nå
upp till grundskolans kunskapsmål
därför att de är utvecklingsstörda
skall tas emot i särskolan.
Bam som inte kan gå i grundsko-
lan eller särskolan därför att de är
synskadade, döva hörselskadade
eller tcdskadade skall tas emot i
specialskolan.
24 Lagen omtryckt 1991:1111.
25 Senaste lydelse 1993:800.
35
10 §“
Skolplikten upphör vid utgången
av vårterminen det kalenderår då
Skolplikten upphör vid utgången
av vårterminen det kalenderår då
Prop. 1994/95:212
Bilaga 3
bamet fyller 16 år eller, om bamet
fullgör särskild skolplikt i special-
skolan, 17 år.
bamet fyller 16 år eller, om bamet
fullgör skolplikten i specialskolan,
17 år.
Om bamet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i
grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där bamet far fullgöra
sin skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om bamet
vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan
prövning anordnas av styrelsen för utbildningen.
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärende om skolpliktens upphöran-
de far överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.
9 kap.
1 S27
Skolplikt far fullgöras i en fristå-
ende skola, om skolan är godkänd
för ändamålet.
Ärenden om godkännande för
vanlig skolplikt prövas av Statens
skolverk.
Såvitt gäller särskild skolplikt
prövas
1. sådant godkännande som avser
en skola som motsvarar särskolan
av Statens skolverk och
2. sådant godkännande som avser
en skola som motsvarar specialsko-
lan av styrelsen för den specialsko-
la som ansvarar för utbildning av
samma handikappgrupp där skolan
är belägen.
2§:
Godkännande för vanlig skolplikt
skall meddelas, om skolans utbild-
ning ger kunskaper och färdigheter
som till art och nivå väsentligen
svarar mot de kunskaper och fär-
digheter som grundskolan förmed-
lar och skolan även i övrigt väsent-
Skolplikt far fullgöras i en fristå-
ende skola, om skolan är godkänd
enligt bestämmelserna i 2 §.
Ärenden om godkännande av fri-
stående skolor som motsvarar
grundskolan eller särskolan prövas
av Statens skolverk.
Ärenden om godkännande av fri-
stående skolor som motsvarar spe-
cialskolan prövas av styrelsen för
den specialskola som ansvarar för
utbildning av samma handikapp-
grupp där skolan är belägen.
En fristående skola som motsva-
rar grundskolan skall godkännas,
om skolans utbildning ger kunska-
per och färdigheter som till art och
nivå väsentligen svarar mot de kun-
skaper och färdigheter som grund-
skolan förmedlar och skolan även i
26 Senaste lydelse 1992:598.
27 Senaste lydelse 1993:800.
28 Senaste lydelse 1993:800.
36
ligen svarar mot grundskolans all-
männa mål. Härvid skall särskilt
beaktas de krav som anges i 1 kap.
2 § andra och tredje styckena.
Godkännande för särskild skol-
plikt skall meddelas, om skolan ger
eleverna en utbildning som väsent-
ligen svarar mot den som de skulle
fa i särskolan eller specialskolan.
En ytterligare förutsättning är att
eleverna i samband med utbild-
ningen bereds erforderliga omsor-
ger.
I godkännandet för särskild skol-
plikt skall anges om det avser sär-
skoleutbildning eller specialskoleut-
bildning eller båda dessa skolfor-
mer samt för vilka handikappgrup-
per utbildningen godkänns.
övrigt väsentligen svarar mot Prop. 1994/95:212
grundskolans allmänna mål. Härvid Bilaga 3
skall särskilt beaktas de krav som
anges i 1 kap. 2 § andra och tredje
styckena.
En fristående skola som motsva-
rar särskolan eller specialskolan
skall godkännas, om skolan ger
eleverna en utbildning som väsent-
ligen svarar mot den som de skulle
fa i särskolan eller specialskolan.
En ytterligare förutsättning är att
eleverna i samband med utbild-
ningen bereds erforderliga omsor-
ger.
I godkännandet
vilka handikappgrupper som god-
kännandet avser.
3
Ett bam far fullgöra sin skolplikt
i en fristående skola som är god-
kändför särskild skolplikt och som
motsvarar särskolan endast om sty-
relsen för särskolan i barnets hem-
kommun har bedömt att bamet har
särskild skolplikt.
§29
Ett bam far fullgöra sin skolplikt
i en godkänd fristående skola som
motsvarar särskolan endast om sty-
relsen för särskolan i barnets hem-
kommun har bedömt att bamet inte
kan nå upp till grundskolans kun-
skapsmål därför att det är utveck-
lingsstört.
4§
Om ett bam har funktionshinder
som enligt 3 kap. 3 § kan vara
grund för särskild skolplikt, far bar-
net fullgöra sin skolplikt i en god-
känd fristående skola som motsva-
rar specialskolan endast om
1. skolan är godkänd för elever
som har särskild skolplikt på grund
av samma funktionshinder som bar-
net eller
Om ett bam har ett sådant funk-
tionshinder som enligt 3 kap. 3 §
kan vara grund för mottagande i
specialskolan, far bamet fullgöra
sin skolplikt i en godkänd friståen-
de skola som motsvarar specialsko-
lan endast om
1. skolan är godkänd för elever
som har samma funktionshinder
som bamet eller
29 Senaste lydelse 1993:800.
30 Senaste lydelse 1993:800.
37
2. huvudmannen för specialskolan 2. huvudmannen för specialskolan
bedömer att bamet ändå kan tillgo- bedömer att bamet ändå kan tillgo-
dogöra sig utbildningen vid skolan, dogöra sig utbildningen vid skolan.
Prop. 1994/95:212
Bilaga 3
5§:
Den som har vanlig skolplikt men
som endast för kortare tid är bosatt
i landet eller som har andra skäl att
fa en utbildning med en arman
internationell inriktning än den som
får finnas inom grundskolan eller
fristående skolor som är godkända
för fullgörande av vanlig skolplikt
far fullgöra sin skolplikt i en fristå-
ende skola med sådan inriktning
(internationell skold), om skolan av
Statens skolverk har godkänts för
ändamålet.
För godkännande krävs att sko-
lans utbildning som helhet betrak-
tad är likvärdig med grundskolans.
Skolan skall förmedla kunskaper
och färdigheter som underlättar
fortsatt skolgång utomlands. Under-
visning i svenska språket och om
svenska förhållanden skall medde-
las i den omfattning som de i lan-
det för kortare tid bosatta eleverna
behöver.
Den som endast för en kortare tid
är bosatt i landet eller den som har
andra skäl att fa utbildning z en
internationell skola far fullgöra sin
skolplikt i en sådan skola, om sko-
lan är godkänd för ändamålet av
Statens skolverk. Detta gäller dock
inte sådana bam som avses i 3 kap.
3 § andra och tredje styckena
Med internationell skola avses en
fristående skola som har en annan
internationell inriktning än den som
får finnas i grundskolan eller i en
fristående skola som motsvarar
grundskolan För godkännande
krävs att skolans utbildning som
helhet betraktad är likvärdig med
grundskolans. Skolan skall förmed-
la kunskaper och färdigbeter som
underlättar fortsatt skolgång utom-
lands. Undervisning i svenska språ-
ket och om svenska förhållanden
skall meddelas i den omfattning
som de i landet för kortare tid bo-
satta eleverna behöver.
6§
En fristående skola, som är god-
känd för elever som har vanlig
skolplikt skall tilldelas bidrag för
verksamheten av elevernas hem-
kommuner. För vaije elev skall
lämnas ett belopp som motsvarar
den genomsnittliga kostnaden per
elev i hemkommunens grundskola
En godkänd fristående skola som
motsvarar grundskolan skall tillde-
las bidrag för verksamheten av ele-
vernas hemkommuner. För vaije
elev skall lämnas ett belopp som
motsvarar den genomsnittliga kost-
naden per elev i hemkommunens
grundskola det pågående kalender-
31 Senaste lydelse 1993:800.
32 Lydelse enligt prop. 1994/95:157 som träder i kraft den 1 juli 1995.
38
året på den årskurs som eleven till-
hör. Vid tilldelningen får kommu-
nen göra ett avdrag som uppgår till
högst 25 procent av den framräkna-
de genomsnittskostnaden. Rege-
ringen eller den myndighet rege-
ringen bestämmer får medge ett
större avdrag, om det finns särskil-
da skäl.
Tilldelningen beräknas för ett bi-
dragsår i sänder. Vaije bidragsår
böijar den 1 juli. Tilldelningen
grundas på antalet elever från kom-
munen i den fristående skolan den
15 september under bidragsåret.
Bidragen skall utbetalas med en
tolftedel vaije månad. Utbetalning-
arna i juli-september avpassas efter
ett beräknat antal elever och regle-
ring görs vid utbetalning i oktober.
För en skola som är nystartad, får
bidrag, som avser tiden ju-
li-september månad, betalas ut
samlat i september. För att en ny-
startad skola skall ha rätt till bidrag
gäller dock att skolan skall ha an-
sökt om att bli godkänd före den
1 april kalenderåret innan bidrags-
året böijar.
Prop. 1994/95:212
Bilaga 3
det pågående kalenderåret på den
årskurs som eleven tillhör. Vid till-
delningen får kommunen göra ett
avdrag som uppgår till högst 25
procent av den framräknade ge-
nomsnittskostnaden. Regeringen
eller den myndighet regeringen be-
stämmer får medge ett större av-
drag om det finns särskilda skäl.
Tilldelningen beräknas för ett bi-
dragsår i sänder. Vaije bidragsår
böijar den 1 juli. Tilldelningen
grundas på antalet elever från kom-
munen i den fristående skolan den
15 september under bidragsåret.
Bidragen skall utbetalas med en
tolftedel vaije månad. Utbetalning-
arna i juli-september avpassas efter
ett beräknat antal elever och regle-
ring görs vid utbetalning i oktober.
För en skola som är nystartad, far
bidrag som avser tiden ju-
li-september månad, betalas ut
samlat i september. För att en ny-
startad skola skall ha rätt till bidrag
gäller dock att skolan skall ha an-
sökt om att bli godkänd för vanlig
skolplikt före den 1 april kalender-
året innan bidragsåret böijar.
Om en elev slutar i den fristående skolan efter den 15 september bi-
dragsåret är hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan bidrag för
längre tid än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade.
Utbetalning av bidrag enligt andra stycket får grundas på den kostnad
som hemkommunen fastställt i sin budget för respektive kalenderår. Om
det slutliga utfallet skulle bli högre än det i budgeten fastställda har den
fristående skolan rätt att få ut motsvarande mellanskillnad. Sådan slutreg-
lering skall ske senast två månader efter det att kommunens årsredovis-
ning för det aktuella kalenderåret har lämnats över till fullmäktige.
Vad som sägs i första-fjärde styckena gäller inte de fristående skolor
för vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom särskilda föreskrif-
ter eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvud-
mannen skriftligen avstått från medelstilldelning eller sådana skolor som
Statens skolverk enligt 7 § förklarat sakna rätt till bidrag.
39
6 a §33
En fristående skola, som är god-
känd för elever som har särskild
skolplikt och som motsvarar sär-
skolan, skall tilldelas bidrag för
verksamheten av elevernas hem-
kommuner. För att en nystartad
skola skall ha rätt till bidrag gäller
dock att skolan skall ha ansökt om
att bli godkänd för särskild skol-
plikt före den 1 april kalenderåret
innan bidragsåret böijar. Vaije bi-
dragsår böijar den 1 juli.
Tilldelningen skall, om elevernas hemkommuner och den fristående
skolan inte kommer överens om annat, ske i enlighet med bestämmelserna
i 6 § andra och tredje styckena
Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas
hemkommuner skall dessa erlägga det belopp som regeringen beslutat.
En godkänd fristående skola som
motsvarar särskolan skall tilldelas
bidrag för verksamheten av elever-
nas hemkommuner. För att en ny-
startad skola skall ha rätt till bidrag
gäller dock att skolan skall ha an-
sökt om att bli godkänd före den
1 april kalenderåret innan bidrags-
året böijar. Vaije bidragsår böijar
den 1 juli.
Prop. 1994/95:212
Bilaga 3
17 §M
Beslut av Statens skolverk i ärenden om godkännande eller återkallande
av godkännande för en fristående skola enligt 1, 5 eller 12 § samt beslut
i ärenden om elevavgifter enligt 7 § far överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol.
Beslut av styrelsen för utbildning-
en i ärenden om godkännande eller
återkallande av godkännande för en
fristående skola för särskild skol-
plikt enligt 1 § tredje stycket 2 el-
ler 12 § far överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och 16
§§ får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som
avses i 3 § far överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som
avses i 16 § far överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.
Beslut av styrelsen för utbild-
ningen i ärenden om godkännande
eller återkallande av godkännande
för en fristående skola enligt 1 §
tredje stycket eller 12 § far över-
klagas hos allmän förvaltnings-
domstol.
10 kap.
5§35
Frågor enligt 4 § prövas av sty-
relsen för den skola där bamet an-
nars skulle ha fullgjort sin skol-
plikt. Om bamet har sådant funk-
Frågor enligt 4 § prövas av sty-
relsen för den skola där bamet an-
nars skulle ha fullgjort sin skol-
plikt. Om bamet har sådant funk-
33 Lydelse enligt prop. 1994/95:157 som träder i kraft den 1 juli 1995.
34 Senaste lydelse 1995:63.
35 Senaste lydelse 1993:800.
40
tionshinder som enligt 3 kap. 3 §
kan vara grund för särskild skol-
plikt, skall styrelsen höra Socialsty-
relsen innan ett medgivande lämnas
eller återkallas.
tionshinder som enligt 3 kap. 3 §
kan vara grund för mottagande i
särskolan eller specialskolan, skall
styrelsen höra Socialstyrelsen innan
ett medgivande lämnas eller åter-
kallas.
Prop. 1994/95:212
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
41
Härigenom föreskrivs följande.
1 § I stället för vad som föreskrivs i 3 kap. 3 § andra stycket skollagen
(1985:1100) om vilka bam som skall tas emot i särskolan gäller bestäm-
melserna i denna lag.
2 § Bam som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål
därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan. Detta gäller
dock endast om vårdnadshavaren lämnar sitt medgivande.
3 § Vad som sägs i 2 § gäller även bam som har fatt ett betydande och
bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada,
föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt bam med autism
eller autismliknande tillstånd.
Prop. 1994/95:212
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och gäller till utgången av juni
månad 2000. Lagen tillämpas på utbildning som äger rum ff.o.m. läsåret
1996/97.
42
Prop. 1994/95:212
Bilaga 4
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-03-10
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo Svensson,
regeringsrådet Ame Baekkevold.
Enligt en lagrådsremiss den 23 februari 1995 (Utbildningsdepartementet)
har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över forslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) och till lag om försöksverksamhet med
ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda bams skolgång.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lars Borg.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.
Förslagen innehåller inte någon regel om hur utvecklingsstörda bam
skall fullgöra sin skolplikt, om föräldrarna inte lämnar sitt medgivande till
att bamet tas emot i särskolan. Avsikten är att de skall fullgöra skolplik-
ten enligt vad som gäller för bam i allmänhet.
Lagrådet föreslår att 2 § lagen om försöksverksamhet med ökat för-
äldrainflytande över utvecklingsstörda bams skolgång far följande lydelse:
"Bam som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål
därför att de är utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan. Om vård-
nadshavaren inte lämnar sitt medgivande till att bamet tas emot i särsko-
lan, skall bamet fullgöra skolplikten enligt vad som gäller för bam i
allmänhet enligt skollagen (1985:1100)."
Av den av Lagrådet föreslagna formuleringen följer att de möjligheter
som finns för bam i allmänhet att fullgöra skolplikten enligt 8-10 kap.
skollagen står öppna även för utvecklingsstörda bam som inte skall gå i
särskolan.
Lagförslagen i övrigt lämnas utan erinran.
43
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1995
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,
Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,
Winberg, Uusmann, Nygren, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Johansson
Regeringen beslutar proposition 1994/95:212 Ökat föräldrainflytande
över utvecklingsstörda bams skolgång - en försöksverksamhet.
gotab 48249, Stockholm 1995
44