Regeringens proposition
1994/95:197

Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.

Prop.

1994/95:197

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 23 mars 1995

Mona Sahlin

Anna Hedborg

(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en arbetsmarknadsavgift med 2.20 % av
avgiftsunderlaget införs för den som har inkomster av annat förvärvs-
arbete än anställning och som skall betala egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter. Samtidigt minskas sjukförsäkringsavgiften
för samma grupp av avgiftsskyldiga med motsvarande procentsats, dvs.
en avgiftsväxling genomförs. Det blir därför inte något ökat avgiftsuttag.
Den nya arbetsmarknadsavgiften beräknas första gången på grundval av
1997 års taxering och gäller den som påbörjar sitt räkenskapsår den
1 juli 1995 eller senare.

Propositionen innnehåller vidare förslag till ändringar i bestämmelserna
om föräldraförsäkringen som innebär att en förälder som tillsammans
med den andra föräldern har gemensam vårdnad om ett barn, själv skall
kunna uppbära föräldrapenningen för hela den för föräldrar avsedda
tiden om den andra föräldern, till följd av bestämmelserna i
4 kap. 1 och 9 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring, inte har rätt
till föräldrapenning. Det föreslås också regler som gör det möjligt att
från den svenska föräldrapenningen med anledning av ett barns födelse
räkna av en motsvarande förmån som utgetts enligt utländsk lagstiftning.
Vidare föreslås regler om att föräldrapenning inte skall kunna utges för
samma barn och tid som en motsvarande förmån utges enligt utländsk
lagstiftning.

För de allmänna försäkringskassorna föreslås vissa ändringar med an-
ledning av omläggningen av det statliga budgetåret till kalenderår.

Det föreslås även att de lokala försöksverksamheterna med finansiell

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 197

samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård samt mellan Prop. 1994/95:197
socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst får pågå ytterligare
ett år.

Slutligen föreslås en följdändring i lagen (1979:84) om delpensions-
försäkring med anledning av att arbetsvillkoret i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring har ändrats.

Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.

Innehållsförteckning

Prop. 1994/95:197

1   Förslag till riksdagsbeslut ...........................5

2  Lagtext........................................5

2.1  Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691)

om socialavgifter .............................5

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)

om allmän försäkring...........................7

2.3  Förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen

(1992:863) om lokal försöksverksamhet med finansiell
samordning mellan socialförsäkring och hälso- och
sjukvård, dels ändring i samma lag ................ 10

2.4  Förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen
(1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell
samordning mellan socialförsäkring, hälso- och

sjukvård och socialtjänst, dels ändring i samma lag .... 11

2.5  Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84)

om delpensionsförsäkring....................... 12

3  Ärendet och dess beredning......................... 13

4  Införande av arbetsmarknadsavgift för inkomster av annat

förvärvsarbete .................................. 14

5   FöräldrapenningsfÖrmåner i vissa fall.................. 15

5.1  Föräldrapenning ............................. 15

5.2 Avräkning av tid med föräldrapenningförmån enligt

utländsk lagstiftning........................... 17

6  De allmänna försäkringskassornas budgetår..............20

7  Försöksverksamhet med finansiell samordning............21

7.1  Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning

mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård .......21

7.2 Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning

mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och
socialtjänst ................................23

8   Arbetsvillkor för rätt till delpension ...................24

9  Författningskommentarer...........................25

9.1  Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om

socialavgifter ...............................25

9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring ............................25

9.3  Förslaget till lag om dels fortsatt giltighet av lagen

(1992:863) om lokal försöksverksamhet med finansiell
samordning mellan socialförsäkring och hälso- och
sjukvård, dels ändring i samma lag ................27

9.4  Förslaget till lag om dels fortsatt giltighet av lagen
(1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell
samordning mellan socialförsäkring, hälso- och

sjukvård och socialtjänst, dels ändring i samma lag .... 27

9.5  Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om

delpensionsförsäkring..........................28

Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag ....................29    Prop. 1994/95:197

Bilaga 2 Lagrådets yttrande...........................30

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 mars 1995 . 31

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.  antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:691)
om socialavgifter,

2.  antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring,

3.   antar regeringens förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen
(1992:863) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning
mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård, dels ändring i
samma lag,

4.   antar regeringens förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen
(1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning
mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, dels
ändring i samma lag,

5.  antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring,

6.  medger att, för den tid försöksverksamheterna med finansiell sam-
ordning förlängs, femte huvudtitelns anslag Sjukpenning och reha-
bilitering och Allmänna försäkringskassor får disponeras för ut-
gifter på motsvarande sätt som enligt tidigare riksdagsbeslut.

Prop. 1994/95:197

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 och 4 §§ lagen (1981:691) om
socialavgifter1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

3 kap.

1

En försäkrad som avses i 1 kap. 2 § skall på det avgiftsunderlag som
anges i 3 - 5 §§ för varje år betala

1.   sjukförsäkringsavgift med 1. sjukförsäkringsavgift med 6,92

9,12 procent,                        procent,

2. folkpensionsavgift med 6,03 procent,

3. tilläggspensionsavgift med 13,00 procent,

' Lagen omtryckt 1989:633.

2 Senaste lydelse 1994:1747.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:197

4. delpensionsavgift med 0,20    4. delpensionsavgift med 0,20

procent samt                       procent,

5. arbetsskadeavgift med 1,40    5. arbetsskadeavgift med 1,40

procent.                              procent,

6. arbetsmarknadsavgift med
2,20 procent.

Grunden för beräkning av avgift
enligt 1 § 1 och 5 utgörs av in-
komst av annat förvärvsarbete
som avses i 3 kap. 2 eller 2 a §
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring.

4 §3

Grunden for beräkning av avgift
enligt 1 § 1, 5 och 6 utgörs av
inkomst av annat förvärvsarbete
som avses i 3 kap. 2 eller 2 a §
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring.

Grunden for beräkning av avgift enligt 1 § 2 - 4 utgörs av inkomst av
annat förvärvsarbete som avses i 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om all-
män försäkring.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första gången
i fråga om egenavgifter som beräknas på grundval av 1997 års taxering.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om egenavgifter som
beräknas på grundval av 1996 och tidigare års taxeringar.

3 Senaste lydelse 1992:1572.

2.2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Prop. 1994/95:197

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring'

dels att 4 kap. 3 och 16 §§ samt 18 kap. 14 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 9 a §, av följan-
de lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

4 kap.

3 /

Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges under högst
450 dagar sammanlagt för föräldrarna.

Vid flerbamsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 180 dagar för
varje barn utöver det första.

Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har varje förälder
rätt att uppbära föräldrapenning under hälften av den i första och andra
styckena angivna tiden.

En förälder som ensam har
vårdnaden om barnet har rätt att
själv uppbära föräldrapenningen
under hela den tid som anges i
första och andra styckena.

En förälder som ensam har
vårdnaden om barnet har rätt att
själv uppbära föräldrapenningen
under hela den tid som anges i
första och andra styckena. Det-
samma gäller om föräldrarna har
gemensam vårdnad om barnet
men den andra föräldern inte har
rätt till föräldrapenning enligt 1
och 9 §§.

Om en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar
förmåga att vårda barnet har den andra föräldern rätt att själv uppbära
föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra
styckena.

En förälder kan avstå rätt att uppbära föräldrapenning till förmån för
den andra föräldern med undantag för föräldrapenning med belopp
motsvarande förälderns sjukpenning såvitt avser en tid om 30 dagar för
varje barn, eller vid flerbamsbörd, för barnen gemensamt. Ett avstående
från rätt att uppbära föräldrapenning görs genom skriftlig anmälan till
försäkringskassan.

Föräldrapenning utges längst till dess barnet har fyllt åtta år eller till
den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

9a§

Om en förälder har uppburit en
förmån enligt utländsk lagstiftning
som motsvarar föräldrapenning
med anledning av ett barns födel-
se, skall den tid då den utländska
förmånen har utgetts räknas av

' Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1994:1568.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

från det högsta antal dagar under
vilka föräldrapenning kan utges
enligt 3 § första och andra stycke-
na.

Avräkningen skall i första hand
göras från de dagar som föräl-
dern själv har rätt till enligt 3 §
tredje stycket och, beträffande
dessa dagar, från de dagar som
avses i 6 § andra stycket. För
återstående dagar som skall av-
räknas gäller följande.

1. Om den utländska förmånen
grundas på inkomst av anställning
eller av annat förvärvsarbete skall
avräkningen i första hand göras
från de dagar för vilka föräldra-
penning kan utges med belopp
som motsvarar förälderns sjukpen-
ning.

2. Om den utländska förmånen
utges med ett belopp som för alla
förmånstagare är enhetligt och
oberoende av inkomst av anställ-
ning eller av annat förvärvsarbete,
skall avräkningen i första hand
göras från de dagar för vilka för-
äldern har rätt till sådan föräldra-
penning som endast kan utges en-
ligt garantinivån.

Prop. 1994/95:197

16 §3
Föräldrapenningförmåner får inte
utges till båda föräldrarna för sam-
ma barn och tid i annat fall än
som anges i 4 § andra stycket och
10 § tredje och fjärde styckena.

Föräldrapenningförmåner får inte
utges till båda föräldrarna för sam-
ma barn och tid i annat fall än
som anges i 4 § andra stycket och
10 § tredje och fjärde styckena.
Föräldrapenning med anledning
av ett barns födelse får inte heller
utges om det för samma barn och
tid utges en motsvarande förmån
enligt utländsk lagstiftning.

Tillfällig föräldrapenning får utges till båda föräldrarna för samma barn
och tid, om båda följer med ett barn till läkare när barnet lider av allvar-
lig sjukdom. Detsamma gäller om båda föräldrarna, som en del i be-
handlingen av barnet, behöver delta i ett läkarbesök eller i någon av
läkare ordinerad behandling.

Oavsett antalet barn utges till en förälder inte mer än sammanlagt hel
föräldrapenning per dag.

3 Senaste lydelse 1988:130.

Nuvarande lydelse

Prop. 1994/95:197

En allmän försäkringskassas rä-
kenskaper skall omfatta perioden
den 1 juli - den 30 Juni (budget-
år).

Styrelsen skall senast den 1 ok-
tober varje år till revisorerna läm-
na en av styrelsens ledamöter un-
derskriven årsredovisning innefat-
tande förvaltningsberättelse, resul-
taträkning och balansräkning för
det senast förflutna budgetåret.
Styrkt avskrift av årsredovisningen
skall samtidigt översändas till riks-
försäkringsverket och till berört
landsting eller berörd kommun.

Föreslagen lydelse

18 kap.

14 §*

En allmän försäkringskassas rä-
kenskaper skall omfatta perioden
den 1 januari - den 31 december
(budgetår).

Styrelsen skall årligen till revi-
sorerna lämna en av styrelsens
ledamöter underskriven årsredo-
visning innefattande förvaltnings-
berättelse, resultaträkning och ba-
lansräkning för det senast förflutna
budgetåret. Styrkt avskrift av års-
redovisningen skall samtidigt
översändas till Riksförsäkringsver-
ket och till berört landsting eller
berörd kommun.

Styrelsen skall årligen tillställa Riksförsäkringsverket de uppgifter om
kassans förvaltning som fordras för framställning om anslag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

2. Äldre bestämmelser i 4 kap. 3 § tillämpas i fråga om föräldrapen-
ning för vård av barn som är fött före den 1 januari 1995.

3. Det första budgetåret efter lagens ikraftträdande skall omfatta pe-
rioden den 1 juli 1995 - den 31 december 1996. För budgetåret den
1 juli 1994 - den 30 juni 1995 skall äldre bestämmelser tillämpas i fråga
om styrelsens skyldighet att lämna årsredovisning till revisorerna, Riks-
försäkringsverket och berört landsting eller berörd kommun.

4 Senaste lydelse 1992:275.

1 * Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 197

2.3 Förslag till

Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1992:863) om lokal
försöksverksamhet med finansiell samordning mellan
socialförsäkring och hälso- och sjukvård, dels ändring i
samma lag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:863) om lokal försöks-
verksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och
hälso- och sjukvård, som gäller till utgången av år 1995,

dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 1996,
dels att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Prop. 1994/95:197

2 §

I en försöksverksamhet med finansiell samordning får sjukvårdshuvud-
mannen, i enlighet med överenskommelsen med försäkringskassan, an-
svar för att i ett försöksområde täcka kostnader för

1. sjukpenning och rehabiliteringsersättning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, och

2. sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

Kostnader enligt första stycket
får avse förmåner för tiden den
1 januari 1993 - den 31 december

1995. Detta gäller dock inte om
rätten till förmånen har fastställts
först efter utgången av januari

1996.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

Kostnader enligt första stycket
får avse förmåner för tiden den
1 januari 1993 den - 31 december

1996. Detta gäller dock inte om
rätten till förmånen har fastställts
först efter utgången av januari

1997.

1995.

10

2.4 Förslag till

Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1994:566) om
lokal försöksverksamhet med finansiell samordning
mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och
socialtjänst, dels ändring i samma lag

Prop. 1994/95:197

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:566) om lokal försöks-
verksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso-
och sjukvård och socialtjänst, som gäller till utgången av år 1997,

dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av år 1998,
dels att 11 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

11

Ledamöter och ersättare i för-
bundsstyrelsen väljs för tre år rä-
knat från och med den 1 januari
året efter det, då val i hela riket
till kommunfullmäktige och lands-
tingsfullmäktige ägt rum. Tjänst-
göringstiden för ledamot eller er-
sättare som utses av den allmänna
försäkringskassan räknas dock från
och med den 1 september året
efter nämnda valår.

Föreslagen lydelse

§

Ledamöter och ersättare i för-
bundsstyrelsen väljs för fyra år
räknat från och med den 1 januari
året efter det, då val i hela riket
till kommunfullmäktige och lands-
tingsfullmäktige ägt rum. Tjänst-
göringstiden för ledamot eller er-
sättare som utses av den allmänna
försäkringskassan räknas dock från
och med den 1 september året
efter nämnda valår.

När val av ledamöter och ersättare till förbundsstyrelsen sker första
gången, skall tjänstgöringstiden räknas från valets förrättande till den
tidpunkt, då nästa tjänstgöringstid börjar enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. I fråga om ledamöter och
ersättare i förbundsstyrelse vilka utsetts före ikraftträdandet gäller äldre
bestämmelser. Innan tjänstgöringstiden löper ut för sådana ledamöter och
ersättare, valda efter 1994 års allmänna val, skall de som har utsett dem
förrätta fyllnadsval för tiden intill nästa tjänstgöringsperiod enligt 11 §
första stycket.

11

2.5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäk-
ring skall ha följande lydelse.

Prop. 1994/95:197

Nuvarande lydelse

3

Försäkrad för delpension är den
som är bosatt i Sverige och under
en ramtid av ett år omedelbart
före den dag då pension avses
börja utgå eller den tidigare dag
då ansökan görs har förvärvsarbe-
tat i minst 75 dagar fördelade på
minst fyra månader enligt be-
stämmelserna om arbetsvillkor i
lagen (1973:370) om arbetslös-
hetsförsäkring. Tid då sökanden
har varit hindrad att arbeta av an-
ledning som sägs i den lagen eller
i lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd inräknas inte
vid bestämmande av ramtid. Som
arbetshinder räknas vid tillämp-
ning av denna paragraf även ar-
betslöshet vid vilken ersättning har
utgetts enligt någon av nämnda
lagar.

Föreslagen lydelse

i

Försäkrad för delpension är den
som är bosatt i Sverige och under
en ramtid av ett år omedelbart
före den dag då pension avses
börja utges eller den tidigare dag
då ansökan görs har förvärvsarbe-
tat i minst 80 dagar fördelade på
minst fem månader enligt bestäm-
melserna om arbetsvillkor i lagen
(1973:370) om arbetslöshetsför-
säkring. Tid då sökanden har varit
hindrad att arbeta av anledning
som sägs i den lagen eller i lagen
(1973:371) om kontant arbets-
marknadsstöd inräknas inte vid
bestämmande av ramtid. Som ar-
betshinder räknas vid tillämpning
av denna paragraf även arbetslös-
het vid vilken ersättning har ut-
getts enligt någon av nämnda la-
gar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Äldre bestämmelser skall
tillämpas om delpension sökts eller skall börja utges för tid med början
före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1989:221.

12

3 Ärendet och dess beredning

1 detta lagstiftningsärende tar regeringen upp skilda frågor inom social-
försäkringen och andra områden.

Riksdagen beslutade i samband med behandlingen av regeringens
proposition 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. att en
avgiftsväxling mellan sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgif-
ten avseende uttaget av arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter, SAL, skulle genomföras från och med den 1 januari 1995
bet. 1994/95:FiUl, rskr. 1994/95:145). Sjukförsäkringsavgiften for
arbetsgivare sänktes därvid från 8,43 % till 6,23 % och arbetsmark-
nadsavgiften för arbetsgivare höjdes i motsvarande grad från 2,12 % till
4,32 %. Det samlade uttaget av arbetsgivaravgifterna påverkades därför
inte av denna avgiftsväxling. Som skäl för växlingen anfördes att ökade
inbetalningar till arbetsmarknadsfonden var nödvändiga för att täcka det
stora underskott som uppstått i samband med den höga arbetslösheten.

Egenavgift i form av arbetsmarknadsavgift enligt SAL har hittills inte
betalats for inkomster av annat förvärvsarbete. På grund härav kunde
inte motsvarande växling göras för egenavgiftema som gjordes för
arbetsgivaravgifterna. Regeringen anförde dock att avsikten var att
senare återkomma till riksdagen med förslag om införande av en arbets-
marknadsavgift for inkomster av annat förvärvsarbete och att egenav-
giften i form av sjukförsäkringsavgift enligt SAL därvid samtidigt skulle
reduceras. Ärendet har beretts med berörda myndigheter och dessa har
givits tillfälle att inkomma med synpunkter.

Utredningen om socialförsäkringen och EG (S 1991:03) har i sitt
slutbetänkande Social trygghet och EES (SOU 1993:115) redovisat
överväganden och förslag som EES-avtalet, och i en förlängning ett
medlemskap i EU, för med sig i fråga om andra socialförsäkringsför-
måner än pensioner samt beträffande sjukvårdsförmåner och olika former
av bidrag till barnfamiljer. Utredningens förslag remissbehandlades
under våren 1994. En sammanställning av remissvaren vad avser den del
som behandlas i denna proposition finns tillgänglig i Socialdepartementet
(dnr. S94/4255/F). I denna proposition presenteras vissa förslag till
regeländringar inom föräldraförsäkringens område som bygger på för-
slagen i slutbetänkandet.

Till följd av riksdagens beslut om omläggning av det statliga bud-
getåret till kalenderår (Riksdagsutredningens betänkande 1993/94:TK2,
bet. 1993/94:KU18, rskr. 1993/94:425 samt bet. 1994/95:KU2, rskr.
1994/95:4) föreslås vidare vissa konsekvensändringar för de allmänna
försäkringskassorna.

Lokala försöksverksamheter med finansiell samordning förekommer
mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård samt mellan socialför-
säkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Försöksverksamheterna får
pågå längst till utgången av år 1995 respektive år 1997. Regeringen
föreslår att respektive försöksverksamhet får pågå ytterligare ett år.

Med anledning av att arbetsvillkoret i lagen (1973:370) om arbetslös-
hetsförsäkring har ändrats föreslås en följdändring i lagen (1979:84) om

Prop. 1994/95:197

13

delpensionsförsäkring. Som arbetsvillkor i arbetslöshetsförsäkringen Prop. 1994/95:197
gäller att den sökande under de senaste tolv månaderna skall ha för-
värvsarbetat under minst 80 dagar fördelade på minst fem månader.

Samma villkor kommer i och med förändringen även att gälla delpen-
sionsförsäkringen.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 2 mars 1995 att inhämta Lagrådets yttrande

över de lagförslag som finns i bilaga 1. Lagrådet har lämnat förslaget
utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 2.

4 Införande av arbetsmarknadsavgift för inkomster
av annat förvärvsarbete

Regeringens förslag: En arbetsmarknadsavgift införs den 1 juli 1995
för den som har inkomster av annat förvärvsarbete och skall betala
egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, SAL. Vid
införandet av den nya arbetsmarknadsavgiften sänks sjukförsäkrings-
avgiften för sådana inkomster från 9,12 % till 6,92 %. Den nya ar-
betsmarknadsavgiften fastställs till 2,20 %.

Skälen för regeringens förslag: Arbetsmarknadsavgiften finansierar
bl.a. arbetslöshetsersättning enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsför-
säkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd. Rätt till sådana förmåner har både anställda
och företagare. De som har inkomst av annat förvärvsarbete får således
del av arbetslöshetsersättningen trots att det för dem inte tas ut någon
arbetsmarknadsavgift enligt SAL. Regeringen anser därför att även den-
na grupp skall betala en arbetsmarknadsavgift.

Arbetslöshetsförsäkringen handhas av arbetslöshetskassorna. Arbetslös-
hetskassor som försäkrar endast den som har inkomst av annat förvärvs-
arbete är Köpmännens arbetslöshetskassa, Småföretagarnas arbetslös-
hetskassa, Petroleumhandlamas arbetslöshetskassa och Sveriges fiskares
arbetslöshetskassa.

Småföretagarnas arbetslöshetskassa är den till antalet medlemmar störs-
ta kassan. Under år 1993 beviljade denna kassa ca 11 000 ansökningar
om arbetslöshetsersättning. Även de arbetslöshetskassor som är avsedda
för anställda kan bland sina medlemmar ha personer som har inkomst av
annan förvärvsverksamhet. Vidare kan tidigare anställda under viss tid
stå kvar i den arbetslöshetskassa de tillhörde som anställda.

Inkomsterna från sjukförsäkringsavgiften enligt SAL med nuvarande
avgiftsuttag beräknas under år 1995 till ca 1 420 mkr. Den här föreslag-
na avgiftsväxlingen med 2,20 % innebär att inkomsterna från sjukförsäk-

14

ringsavgiften minskar med ca 350 mkr, vilka i stället kommer att tillfö-
ras som arbetsmarknadsavgift från inkomster av annat förvärvsarbete.
Det totala avgiftsuttaget for inkomster av annat förvärvsarbete skall inte
öka i samband med införandet av en arbetsmarknadsavgift och den tidi-
gare relationen mellan de satta procentsatserna bör bibehållas. Under år
1994 var sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare enligt SAL 0,69 pro-
centenheter lägre än motsvarande avgift för inkomster av annat förvärvs-
arbete. För att bibehålla denna relation föreslår regeringen därför att en
växling med 2,20 % genomförs.

För att rätt belopp skall kunna överföras när det gäller sjukförsäkrings-
avgiften respektive arbetsmarknadsavgiften har i övergångsbestämmelser-
na intagits regler för den som har förlängt räkenskapsår. Arbetsmark-
nadsavgiften kommer att debiteras den som påbörjar sitt räkenskapsår
den 1 juli 1995 eller senare.

Den som betalar egenavgifter har en möjlighet att sänka sjukförsäk-
ringsavgiften med 1,12 respektive 2,12 procentenheter om denne väljer
att ha tre dagars respektive 30 dagars karenstid. Denna möjlighet bör
alltjämt kvarstå.

För personer som flyttar inom den europeiska unionen finns regler för
samordning av medlemsländernas sociala trygghetssystem i rådets för-
ordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social
trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar
flyttar inom gemenskapen. För de personer som enligt förordningen inte
skall omfattas av svensk lagstiftning om social trygghet får svenska
avgifter för finansiering av den sociala tryggheten inte tas ut. Detta föl-
jer direkt av lagvalsreglema i förordningen och gäller för samtliga
socialavgifter som avser förmåner som omfattas av förordningen. An-
ledning saknas därför att göra undantag för dessa fall i den föreslagna
lagtexten.

Prop. 1994/95:197

5 Föräldrapenningförmåner i vissa fall

5.1 Föräldrapenning

Regeringens förslag: En förälder, som tillsammans med den andra
föräldern har gemensam vårdnad om ett barn, skall själv kunna upp-
bära föräldrapenning för hela den för föräldrar avsedda gemensamma
tiden om den andra föräldern till följd av bestämmelserna i 4 kap.
1 och 9 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, inte är be-
rättigad till föräldrapenning.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har avstått från att yttra
sig över förslaget. För säkrings öv er domstolen noterar att förslaget inte

15

bara har betydelse för medborgare i EES-länder utan också tillförsäkrar
personer i andra länder svenska förmåner. Riksförsäkringsverket tillstyr-
ker förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Antalet ersättningsdagar med föräld-
rapenning i samband med barns födelse är 450 dagar sammanlagt för
båda föräldrarna. När föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet
har varje förälder rätt till hälften av den totala ersättningstiden, dvs. 225
dagar. En förälder kan överlåta sin rätt till föräldrapenning till förmån
för den andra föräldern med undantag för 30 dagar för varje barn med
föräldrapenning motsvarande förälderns sjukpenning.

Om en förälder inte är berättigad till föräldrapenning t.ex. på grund av
att han eller hon inte har varit inskriven hos försäkringskassa under 180
dagar i följd närmast före den dag för vilken föräldrapenning skall ut-
betalas eller därför att han eller hon inte omfattas av den svenska social-
försäkringen, har den andra föräldern ändå bara rätt till 225 ersätt-
ningsdagar. En förälder som däremot ensam har vårdnaden om barnet
har själv rätt till samtliga föräldrapenningdagar.

Som exempel på situationer när båda föräldrarna har vårdnaden om ett
barn men bara en av dem är berättigad till föräldrapenning enligt lagen
om allmän försäkring kan nämnas föräldrar som är bosatta i Sverige
men där en av dem inte omfattas av den svenska socialförsäkringen på
grund av förvärvsarbete i annat land. Den förälder som omfattas av den
svenska föräldraförsäkringen får i detta fall endast hälften av det totala
antalet föräldrapenningdagar. Från barnets synpunkt är det emellertid
viktigt att åtminstone en förälder ges möjlighet att vara hemma med
föräldrapenning under samtliga de dagar som föräldrapenning är tänkt att
kunna utges för ett barn.

Enligt regeringens uppfattning bör i dessa situationer den förälder som
uppfyller förutsättningarna för rätt till föräldrapenning själv få uppbära
föräldrapenningen för hela den tid som föräldrapenning kan utges för
barnet. Regeringens förslag innebär att dessa föräldrar genom den lag-
tekniska utformningen av den nya bestämmelsen kommer att behandlas
på samma sätt som föräldrar som ensamma har vårdnaden om ett barn.

Den föreslagna bestämmelsen föreslås avse barn födda i januari 1995
eller senare. För barn födda före den 1 januari 1995 föreslås att äldre
bestämmelser skall fortsätta att gälla.

Prop. 1994/95:197

16

5.2 Avräkning av tid med föräldrapenningförmån enligt
utländsk lagstiftning

Prop. 1994/95:197

Regeringens förslag: Föräldrapenning med anledning av ett barns
födelse skall inte kunna utges för samma barn och tid som en mot-
svarande förmån utges enligt utländsk lagstiftning. Vidare skall från
det antal dagar som berättigar till svensk föräldrapenning avräknas
det antal dagar som en motsvarande förmån enligt utländsk lagstift-
ning har utgetts för barnet.

Avräkningen skall göras enligt en i lagen särskilt angiven ordning.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har avstått från att yttra
sig över förslaget. Lunds universitet anför att en nationell svensk regel
för avräkning av föräldrapenning vid barns födelse om motsvarande
förmån utgetts i annat land inte behövs, eftersom domar från EG-dom-
stolen inte kan tas till intäkt för behovet av en nationell regel. Försäk-
ringsöverdomstolen befarar att efterlevnaden av bestämmelsen blir svår
att kontrollera när det gäller andra personer än EU- eller EES-medborga-
re. Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Den svenska föräldraförsäkringen är
konstruerad så att den ger föräldrarna rätt till föräldrapenning under ett
visst antal dagar för varje barn, men medger föräldrarna stor valfrihet
när det gäller förläggningen i tiden av dagarna med föräldrapenning.
Föräldrapenning kan t.ex. tas ut längst till dess barnet fyllt åtta år eller
till den senare tidpunkt då barnet avslutat det första skolåret.

För att undvika att oavkortade föräldrapenningförmåner utges från två
eller flera länder för vård av samma barn bör det enligt regeringens
mening finnas möjlighet att avräkna perioder under vilka förmåner har
utgetts för ett barn enligt ett annat lands lagstiftning vid beviljandet av
motsvarande förmån för samma barn enligt svensk lagstiftning, dvs. en
form av sammanläggning till nackdel för den försäkrade i fråga om den
tidsrymd under vilken en förmån längst kan ges ut. Det bör vidare inte
heller vara möjligt att uppbära föräldrapenning, om det för samma barn
och tid utges en motsvarande förmån enligt utländsk lagstiftning.

I rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen
för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemed-
lemmar flyttar inom gemenskapen (EGT, nr L 230, 22.8.1983,s.6), finns
redan en avräkningsregel i det avsnitt som handlar om förmåner vid
sjukdom och moderskap.

Enligt artikel 35.4 i den förordningen gäller att, om lagstiftningen i en
medlemsstat fastställer en längsta period under vilken en förmån kan ges
ut, får den institution som tillämpar denna lagstiftning beakta den period
under vilken förmånen redan har getts ut av en institution i en annan
medlemsstat avseende samma barn.

17

Bestämmelsen i artikel 35.4 avser den längsta period en formån kan
ges ut for samma barn, oberoende av om det enbart är den ena föräldern
som utnyttjar förmånen eller om båda föräldrarna har uppburit förmåner.

Detta innebär t.ex. att, om den ena föräldern omfattas av tysk lagstift-
ning och uppbär tyska kontantförmåner vid moderskap, kan den period
under vilken sådana förmåner uppburits, senare räknas av mot dagar
med svensk föräldrapenning, som den andra föräldern, som omfattas av
svensk lagstiftning, önskar ta ut.

Bestämmelsen i artikel 35.4 torde också kunna tillämpas direkt enligt
sin ordalydelse. Det innebär att den skulle kunna tillämpas i fråga om
den svenska föräldrapenningen utan att det finns någon svensk regel som
föreskriver att avräkning skall ske.

Mot bakgrund av ett antal avgöranden av EG-domstolen torde detta
emellertid endast gälla i de fall en förälder får rätt till svensk föräldra-
penning med hjälp av förordningens bestämmelser om likabehandling
och sammanläggning av försäkrings-, anställnings- eller bosättnings-
perioder. EG-domstolen har i olika domar fastslagit, att förordning
(EEG) nr 1408/71 inte kan åberopas för att minska förmåner som till-
erkänns en person med tillämpning uteslutande av nationell lagstiftning.
Med hänsyn till denna ståndpunkt, som i vart fall tycks gälla i fråga om
pension medan det är oklart i vad mån den gäller även beträffande andra
förmåner, finns det skäl att införa en nationell svensk avräkningsregel.

Regeringen föreslår därför, att det i 4 kap. lagen om allmän försäkring
införs en ny bestämmelse med innebörd, att vid beräkning av antalet
dagar för vilka föräldrapenning kan utges för ett barn skall avräknas
dagar under vilka motsvarande förmån tidigare har utgetts för samma
barn enligt utländsk lagstiftning. Bestämmelsen föreslås få generell gil-
tighet genom att även länder utanför EU/EES omfattas. Regeringen före-
slår också, att bestämmelserna i 4 kap. 16 § första stycket lagen om
allmän försäkring kompletteras med regler om att föräldrapenning med
anledning av ett barns födelse inte får ges ut för ett barn om det för
samma barn och tid ges ut en motsvarande förmån enligt utländsk lag-
stiftning. Denna situation av samtidig avräkning omfattas inte av bestäm-
melserna i artikel 35.4.

En särskild fråga är i vilken ordning avräkning bör göras mot svenska
föräldrapenningsförmåner. Föräldrapenning med anledning av ett barns
födelse utges under högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna. För-
äldrapenning enligt sjukpenningnivån utges dels under 180 dagar under
förutsättning att föräldern under 240 dagar före barnets födelse eller den
beräknade tidpunkten för födelsen varit försäkrad för en sjukpenning
över garantinivån, dels under ytterligare 180 dagar utan motsvarande
kvalifikationskrav. För övriga dagar utges ersättning enligt garantinivån.

Om en person kommer till Sverige utan att uppfylla förutsättningarna
för sammanläggning med försäkringstid i ett annat EU- eller EES-land
kan enligt bestämmelserna i 4 kap. 9 § lagen om allmän försäkring för-
äldrapenning inte utbetalas förrän efter 180 dagar. Om personen i fråga
inte uppfyller 240-dagars-villkoret kan föräldrapenning för de första 180
dagarna som berättigar till föräldrapenning endast utges enligt garanti-

Prop. 1994/95:197

18

nivån. Först därefter föreligger rätt till föräldrapenning som motsvarar Prop. 1994/95:197
sjukpenningen.

Med hänsyn till det krav på försäkring för sjukpenning över garanti-
nivån före barnets födelse som gäller för de första 180 dagarna med för-
äldrapenning, är det dessa dagar som i största utsträckning motsvarar de
förmåner vid moderskap som utges i andra länder. Avräkning bör därför
först göras mot de 180 dagar för vilka ett sådant krav gäller och detta
oavsett om dagarna utges enligt sjukpenningnivå eller garantinivå. Om
den förmån som föräldern erhållit i ett annat land är en inkomstrelaterad
föräldraförmån bör därefter avräkning i första hand ske mot de återståen-
de 180 dagarna för vilka rätt till föräldrapenning enligt sjukpenningnivå
föreligger. Resterande dagar avräknas mot sådan föräldrapenning som
endast kan ersättas enligt garantinivån, de s.k. garantidagama. Om den
utländska förmånen däremot har utgetts med ett enhetligt belopp bör
avräkningen, sedan de första 180 dagarna räknats av, i första hand ske
mot de 90 dagar som endast ges ut enligt garantinivån och därefter bör
avräkning ske mot dagar enligt sjukpenningnivån.

De förmåner som enligt utländsk lagstiftning ges ut i form av engångs-
belopp bör omräknas till periodisk förmån. Beräkningen torde därvid
kunna ske i enlighet med de riktlinjer som Riksförsäkringsverket angav
i Allmänna Råd 1989:4 (numera ersatta av Allmänna Råd 1994:7) för
tillämpningen av konventionsregler om avräkning.

Avräkning mot svenska föräldrapenningdagar bör ske även då en ar-
betsgivare enligt utländsk lagstiftning har en lagstadgad skyldighet att
utge lön eller annan ersättning under föräldraledighet. Den tid under
vilken sådan ersättning uppburits från arbetsgivaren bör således avräknas
från den svenska föräldraförsäkringen. Om förmånen däremot till sin
karaktär är en allmän familjeförmån, skall den inte föranleda någon
minskning av antalet dagar med föräldrapenning.

Avgörande vid avräkningen är, att en utländsk förmån utgetts för vård
av samma barn. Däremot är det utan betydelse om förmånen tillkommit
barnets fader eller moder eller någon annan. I den mån t.ex. barnets
fader vill ha svensk föräldrapenning görs avräkningen mot tid varunder
utländska förmåner tidigare utgetts såväl till honom själv som till barnets
moder.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1995. Avräkning kan ske
även om den utländska förmånen utgetts för tid dessförinnan men bara
mot dagar med föräldrapenning som en förälder tar ut efter ikraftträdan-
det.

Vad gäller förslaget i 4 kap. 3 § lagen om allmän försäkring kan kon-
stateras att i förhållande till tidigare gällande regler kan kostnaden anses
rymmas inom ramen. 1 januari 1994 uppgick antalet gränsarbetare till
drygt 1 200. Endast en mindre del av dessa kan antas komma i fråga för

19

föräldrapenning vid barns födelse. För närvarande finns inga regler om Prop. 1994/95:197
avräkning för tid med föräldrapenningförmån enligt utländsk lagstiftning.

De föreslagna reglerna om avräkning kan därför antas medföra en be-
sparing.

6 De allmänna försäkringskassornas budgetår

Regeringens förslag: En allmän försäkringskassas budgetår skall
fr.o.m. år 1997 omfatta tidsperioden januari-december (kalenderår).
Det budgetår som börjar den 1 juli 1995 skall löpa t.o.m. den 31 de-
cember 1996. Årsredovisning skall lämnas årligen.

Skälen för regeringens förslag: Enligt beslut av riksdagen läggs det
statliga budgetåret fr.o.m. år 1997 om till kalenderår (januari - decem-
ber). I övergångsperioden från det nuvarande brutna räkenskapsåret (juli
- juni) skall det kommande budgetåret omfatta en 18-månadersperiod,
dvs. fr.o.m. den 1 juli 1995 t.o.m. den 31 december 1996. (Riksdagsut-
redningens betänkande 1993/94:TK2, bet. 1993/94:KU18, rskr.
1993/94:425 och bet. 1994/95 :KU2, rskr. 1994/95:4).

Försäkringskassorna är inte statliga myndigheter, men deras arbetsupp-
gifter är statligt reglerade och verksamheten finansieras med av staten
beslutade och uppburna skatter och avgifter. I årets budgetproposition
har medel beräknats för försäkringskassorna för en 18-månadersperiod
(prop. 1994/95:100 bil. 6, anslaget Allmänna försäkringskassor). De
allmänna försäkringskassornas räkenskapsår bör därför ändras på mot-
svarande sätt som för statliga myndigheter.

Regeringens förslag föranleder ändring i 18 kap. 14 § lagen om allmän
försäkring. Denna paragraf omfattar även bestämmelser om att årsredo-
visning senast den 1 oktober varje år skall lämnas till kassans revisorer
med kopia till bl.a. Riksförsäkringsverket. Denna tid bör också ändras.
Någon preciserad tidpunkt har dock ännu inte fastställts för motsvarande
redovisning inom det statliga myndighetsområdet. Regeringen föreslår
mot bakgrund härav att i lagen om allmän försäkring endast anges att
årsredovisning skall lämnas årligen varefter regeringen meddelar närmare
föreskrifter om tidpunkt.

20

7 Försöksverksamhet med finansiell samordning

Prop. 1994/95:197

7.1 Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning
mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård

Regeringens förslag: Lagen (1992:863) om lokal försöksverksamhet
med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och
sjukvård förlängs att gälla till utgången av år 1996. Medel för finan-
siering av försöksverksamheten för 1996 får disponeras från femte
huvudtitelns anslag Sjukpenning och rehabilitering.

Skälen för regeringens förslag: Lokal försöksverksamhet med finan-
siell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård bedrivs
inom fem försöksområden under tiden den 1 januari 1993 - den 31 de-
cember 1995. Försöksverksamheten regleras genom lagen (1992:863) om
lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäk-
ring och hälso- och sjukvård (prop. 1991/92:105, bet. 1991/92:SfU17,
rskr. 1991/92:347).

De fem försöksområdena är Malmöhus län (Höör, Hörby och Eslövs
kommuner), Gävleborgs län (Sandvikens, Hofors och Ockelbo kommu-
ner), Västmanlands län (Köpings, Arboga och Kungsörs kommuner),
Gotlands län och Södermanlands län (Eskilstuna och Nyköpings kommu-
ner). Försöksverksamheten bygger på avtal mellan respektive sjukvårds-
huvudman och försäkringskassa och bedrivs på olika sätt i de fem för-
söksområdena.

Gotlands län och Södermanlands län har i skrivelser till Socialdeparte-
mentet begärt att försöksverksamheten skall förlängas ytterligare minst
ett år. Enligt vad regeringen erfarit, föreligger intresse om förlängd för-
söksverksamhet även från vissa övriga försöksområden. Som skäl för
begäran om förlängning anförs bl.a. att försöksverksamheten under år
1993 till stor del präglades av uppbyggnad och att verksamheten kom
igång på allvar först under år 1994 samt att det vore olyckligt att avbryta
en löftesrik försöksverksamhet med hänsyn till att de fulla effekterna av
försöken kan avläsas först efter något eller några år.

Riksförsäkringsverket (RFV) och Socialstyrelsen uppger i en lägesrap-
port (RFV REDOVISAR 1994:7 FINSAM) att de lokala satsningarna
ute i vården har varit av relativt blygsam omfattning, även om antalet
aktiviteter skiljer sig åt mellan försöksområdena. Sammantaget har ett
70-tal projekt iscensatts. I förhållande till tillgången på medel uppvisar
försöksområdena ett tämligen lågt risktagande. Detta får emellertid be-
dömas mot bakgrund av den korta tid som FINSAM pågått och de för-
beredelsearbeten och administrativa satsningar som de lokala projekt-
ledningarna måst vidta innan projekt kunnat startas ute i verksamheten.
Till bilden hör dock att ett flertal projektidéer diskuteras och beslut fat-
tats om vidare utveckling. Aktiviteten kan sålunda väntas öka i omfatt-
ning under kommande år.

21

Av rapporten framgår vidare att försöksverksamheten sammantaget har
gett ett överskott med cirka 26,5 mkr jämfört med beräknad kostnads-
utveckling utan försöksregler. Under det första året har samtliga försöks-
områden redovisat positiva ekonomiska resultat.

Vidare sägs i rapporten att det krävs stabila positiva resultat över hela
försöksperioden för att man skall kunna dra slutsatser om att en finan-
siell samordning ger ekonomiska effekter. De kommande årens analyser
av försöksverksamheten och dess ekonomiska utfall får därför visa huru-
vida de nu uppmätta resultaten utgörs av initialeffekt, uppkommit slump-
vis eller blir bestående.

Under senare år har i ett flertal rapporter tagits upp nödvändigheten av
bättre samordnade resurser för rehabiliteringsarbetet. Regeringen anser
att det av flera skäl är lämpligt att de försöksverksamheter som bedrivs
med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjuk-
vård får fortsätta under ytterligare en tid. Regeringen föreslår därför att
den pågående försöksverksamheten förlängs till utgången av år 1996.

De pengar som sjukvårdshuvudmannen ges ett delansvar för är de som
under ett år förväntas gå till sjukpenning, arbetsskadesjukpenning och
rehabiliteringsersättning (s.k. kostnadstäckningsbelopp). Sammantaget för
de fem försöksområdena för år 1993 motsvarade det beräknade s.k. pre-
liminära kostnadstäckningsbeloppet 1 019 mkr. Tio procent av den sum-
man är det disponibla beloppet som får användas till aktiviteter av olika
slag som antas kunna minska sjukskrivningskostnadema. År 1993 har
sålunda 102 mkr fördelats mellan de fem försöksområdena.

Regeringen anser att de ytterligare medel som behövs för den förläng-
da försöksverksamheten bör, i likhet med tidigare, tas från statsbudge-
tens anslag Sjukpenning och rehabilitering.

Vid lagens tillkomst angavs att uppföljning av försöken skulle ske
löpande och att en slutlig utvärderingsrapport skulle vara färdigställd
senast den 1 november 1996. Regeringen anser att det är viktigt att ut-
värderingen fullföljs i huvudsak enligt den tidigare planeringen. En för-
del med att förlängning sker är att utvärderingen då kan ske när försöks-
verksamheten är i full drift och inte i en avslutningsfas. Numera bör
gälla att den slutliga utvärderingsrapporten skall redovisas till regeringen
före den 1 februari 1997.

Den nu föreslagna förlängningen föranleder ändring i 2 § lagen
(1992:863) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mel-
lan socialförsäkring och hälso- och sjukvård.

Prop. 1994/95:197

22

7.2 Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning
mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och
socialtjänst

Prop. 1994/95:197

Regeringens förslag: Lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet
med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjuk-
vård och socialtjänst förlängs till utgången av år 1998. Medel för
finansiering av försöksverksamheten för 1998 får disponeras från
femte huvudtitelns anslag Allmänna försäkringskassor och Sjukpen-
ning och rehabilitering.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat att tillåta lokal
försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring,
hälso- och sjukvård och socialtjänst. Försöksverksamheten regleras ge-
nom lag (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samord-
ning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst (prop.
1993/94:205, bet. 1993/94:SfU19, rskr. 1993/94:369).

Försöksverksamheten har begränsats till högst fem försöksområden.
Ansökningar om medverkan i försöksverksamheten skall beredas av
Riksförsäkringsverket i samråd med Socialstyrelsen. Försöksverksam-
heten startade den 1 juli 1994 och skall avslutas senast vid utgången av
år 1997. Ansökan om att medverka i försöksverksamheten har inkommit
från Bohuslandstinget, Stenungsunds kommun och Bohusläns allmänna
försäkringskassa. Regeringen har den 30 juni 1994 beslutat om med-
givande för denna försöksverksamhet fr.o.m. den 1 juli samma år.

Socialdepartementet har i skrivelse den 8 juli 1994 inbjudit ytterligare
intresserade att inkomma med ansökan om att medverka i försöksverk-
samheten. Under hösten 1994 har tolv intresseanmälningar inkommit till
Socialdepartementet. De intresseanmälningar som inkommit är som regel
mycket kortfattade. De ger uttryck för att de olika parterna har haft kon-
takt och att det finns ett intresse för att medverka i försöksverksamheten.
Intresseanmälningarna är dock inte så utförliga att de kan läggas till
grund för regeringsbeslut om vilka ytterligare försöksområden som bör
komma i fråga.

Erfarenheter från Stenungsundsprojektet är bl.a. att det tar lång tid att
komma igång med en försöksverksamhet av detta slag. Försöket måste
förankras inom de olika organisationerna, bland både politiker och tjäns-
temän. Enligt regeringens bedömning är det inte troligt att någon ytterli-
gare försöksverksamhet kan starta före år 1996. För att en försöksperiod
skall kunna ge underlag för en tillfredsställande utvärdering bör den
helst omfatta tre år. Eftersom försöksverksamheten kan pågå längst till
utgången av år 1997 och några försöksområden utöver Stenungsunds
kommun ännu inte beslutats, är det angeläget att en förlängning sker.
Regeringen föreslår därför att försöksverksamheten förlängs till utgången
av år 1998.

Av förarbetena till lagen framgår, att en slutlig utvärderingsrapport

23

avseende försöksverksamheten skall redovisas till regeringen senast den Prop. 1994/95:197
1 juni 1998. Utvärderingstidpunkten bör flyttas fram i motsvarande mån
som försöksverksamheten förlängs, dvs. till senast den 1 juni 1999.

Försäkringskassans andel av finansiellt överskott eller underskott för-
delas mellan staten och försäkringskassan. Försäkringskassans andel av
ett över- eller underskott skall enbart avse den del som kan hänföras till
förvaltning och högst ett belopp motsvarande tio procent av de till led-
ningsorganet under försöksperioden avsatta medlen från anslaget All-
männa försäkringskassor. Övriga delar av ett överskott eller underskott
till försöksverksamheten regleras för statens del via anslaget Sjukpenning
och rehabilitering. Regeringen föreslår att finansieringen av försöksverk-
samheten for år 1998 sker på samma sätt.

Den finansiella ramen, parternas resursandelar samt principerna för
fördelning av över- och underskott för år 1998 bör utformas i enlighet
med nuvarande regler och i samstämmighet mellan de berörda parterna
och efter samråd med Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen.

Den nu föreslagna förlängningen föranleder ändring i 11 § i lagen
(1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mel-
lan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst.

8 Arbetsvillkor för rätt till delpension

Regeringens förslag: För att vara försäkrad for delpension skall den
sökande, under året omedelbart före det att delpension avses börja
utgå eller den tidigare dag då ansökan görs, ha förvärvsarbetat under
minst 80 dagar fördelade på minst fem månader.

Skälen för regeringens förslag: En förvärvsarbetande som fyllt 61 år
och minskar sin arbetsinsats kan under vissa förutsättningar erhålla del-
pension. Delpension betalas då ut med 55 % av inkomstbortfallet. Pen-
sion kan dock bara utges för högst tio timmars minskning av arbetstiden
per vecka.

För att delpension skall kunna utges krävs bl.a. att den försäkrade har
haft pensionsgrundande inkomst under sammanlagt minst tio år fr.o.m.
45 års ålder.

Därutöver skall den sökande under de senaste tolv månaderna ha för-
värvsarbetat under minst 75 dagar fördelade på minst fyra månader en-
ligt bestämmelserna om arbetsvillkor i lagen (1973:370) om arbetslös-
hetsförsäkring.

Det senare arbetsvillkoret följer således reglerna i arbetslöshetsförsäk-
ringen. Arbetsvillkoret för denna försäkring har dock ändrats och kravet
är nu att förvärvsarbete skall ha utförts under minst 80 dagar fördelade
på minst fem månader. Av detta skäl bör även bestämmelserna avseende
delpensionsförsäkringen ändras på motsvarande sätt.

24

Den föreslagna justeringen är av marginell betydelse och medför inga Prop. 1994/95:197
kostnadseffekter. Skälet till förändringen är endast att arbetsvillkoret i
delpensionslagen bör överensstämma med reglerna i lagen om arbetslös-
hetsförsäkring. Förändringen bör träda i kraft den 1 juli 1995 och tilläm-
pas för dem som ansöker om delpension efter den 1 juli 1995 och där
delpension börjar betalas ut för tid efter ikraftträdandet.

9 Författningskommentarer

9.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter

Ändringarna kommenteras i den allmänna motiveringen (avsnitt 4).

9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

4 kap.

3 §

Genom ett tillägg i jjärde stycket ges föräldrar som har gemensam vård-
nad om ett barn, men där den ena föräldern inte har rätt till föräldrapen-
ning, möjlighet att tillgodogöra sig hela det antal dagar som föräldrapen-
ning kan utges för barnet. Det kan t.ex. röra sig om fall där den ena
föräldern inte uppfyller kravet att ha varit inskriven hos försäkringskas-
san i minst 180 dagar eller som en följd av bosättning eller förvärvs-
arbete i annat land inte skall omfattas av svensk lagstiftning. Den för-
älder som har rätt till föräldrapenning får sålunda, i dessa fall av gemen-
sam vårdnad, uppbära föräldrapenning även under de dagar som enligt
bestämmelsen i tredje stycket tillkommer den andra föräldern.

Den nya bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995 och tilläm-
pas i fråga om föräldrapenning for vård av barn som är fött den 1 janua-
ri 1995 eller senare. Detta innebär att för barn födda före januari 1995
kommer de äldre bestämmelserna att gälla, dvs. i praktiken de över-
gångsbestämmelser som meddelats till nuvarande regler.

9a§

Genom paragrafen, som är ny, införs en avräkningsregel som gör det
möjligt att, när föräldrapenning med anledning av ett barns födelse beta-
las ut, beakta att det för barnet har utgetts en motsvarande förmån enligt
utländsk lagstiftning. Avräkningsregeln innebär att det antal dagar som
föräldrapenning enligt 3 § högst kan utges sammanlagt till föräldrarna
skall minskas med de ersättningsdagar som utgetts för barnet enligt den
utländska lagstiftningen.

Avräkning skall göras for den utländska ersättningen oavsett vem av
föräldrarna som uppburit ersättningen. Dagar for vilka den ena föräldern
har uppburit ersättning enligt ett annat lands lagstiftning kan således

25

räknas av från dagar med föräldrapenning enligt lagen om allmän försäk-
ring som den andra föräldern önskar ta ut. Avräkningen skall dock i
första hand göras från de dagar som den förälder som uppburit den ut-
ländska ersättningen har rätt att själv uppbära och med de dagar for
vilka gäller ett krav om att föräldern under minst 240 dagar före barnets
födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen varit försäkrad för
sjukpenning. Vad som i övrigt gäller för avräkningen kommenteras i den
allmänna motiveringen (avsnitt 5.2).

Av den allmänna motiveringen framgår också att avräkning skall göras
inte bara för förmåner som utgetts enligt ett lands socialförsäkringslag-
stiftning utan också i de fall det har förelegat en lagstadgad skyldighet
for arbetsgivaren att utge lön eller annan ersättning vid föräldraledighet.

I den allmänna motiveringen har framhållits att en motsvarighet till
paragrafens avräkningsregel finns i artikel 35.4 i förordning (EEG) nr
1408/71. Avsnittet innehåller en beskrivning av regelns tillämpningsom-
råde. Här kan framhållas att tillämpningen av den svenska nationella
avräkningsregeln kommer att påverkas av EG-domstolens praxis i fråga
om tolkningen av förordningens avräkningsregel. Vidare kan framhållas
att det enligt artikel 84 i förordning (EEG) nr 1408/71 föreligger en
allmän skyldighet for myndigheter och institutioner i medlemsstaterna att
bistå varandra och handla som om de tillämpade sin egen lagstiftning. I
artikel 33 i förordning (EEG) nr 574/72 (tillämpningsförordningen till
förordning (EEG) nr 1408/71) ges föreskrifter som innebär att institutio-
nen i den medlemsstat som skall ge ut förmåner får begära upplysningar
från institutioner i en annan medlemsstat om vilka perioder de senare
institutionerna har gett ut förmåner for samma moderskap. Uppgifter
som lämnas i ett svenskt ersättningsärende rörande moderskapsformåner
som uppbärs eller tidigare har uppburits i ett EU-land eller en stat som
omfattas av EES-avtalet kan således av försäkringskassan kontrolleras
med institutionen i det andra landet. Däremot är möjligheterna begränsa-
de när det gäller att kontrollera uppgifter om förmåner som uppburits
från länder som står utanför det ovan nämnda europeiska samarbetet.
Oriktiga uppgifter kan emellertid medföra att föräldrapenningen med
stöd av 20 kap. 3 § lagen om allmän försäkring dras in eller sätts ned.
Detta följer av 3 kap. 17 § andra stycket och 4 kap. 18 § den lagen.
Oriktiga uppgifter kan vidare medföra att krav ställs på återbetalning
enligt bestämmelserna i 20 kap. 4 § samma lag.

Föräldrapenning som utgetts for tid före ikraftträdandet omfattas inte
av de nya bestämmelserna. En utländsk förmån som uppburits före
ikraftträdandet kan dock räknas av mot dagar med föräldrapenning som
en förälder tar ut efter ikraftträdandet. Någon övergångsbestämmelse om
detta behövs inte.

Prop. 1994/95:197

26

16 §

Ändringen kommenteras i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2).

Prop. 1994/95:197

18 kap.

14 §

Som anförts i avsnitt 6 föreslås att budgetåret för de allmänna försäk-
ringskassorna skall anpassas till det statliga budgetåret. Detta innebär att
budgetåret från och med år 1997 skall omfatta ett kalenderår och att det
övergångsvis, från och med den 1 juli 1995, skall omfatta 18 månader.
Denna ändring till kalenderår framgår av paragrafens första stycke.

I andra stycket finns föreskrifter om skyldighet för styrelsen för en
allmän försäkringskassa att lämna årsredovisning till revisorerna, Riks-
försäkringsverket och berört landsting eller berörd kommun. I denna
bestämmelse anges nu bara att årsredovisningen skall lämnas årligen.
Avsikten är dock att sådan redovisning även fortsättningsvis skall lämnas
senast en viss tid efter budgetårets slut. Denna tidpunkt avser dock rege-
ringen att ange i förordning sedan motsvarande reglering är klar för det
statliga myndighetsområdet.

9.3 Förslaget till lag om dels fortsatt giltighet av lagen
(1992:863) om lokal försöksverksamhet med finansiell
samordning mellan socialförsäkring och hälso- och
sjukvård, dels ändring i samma lag

2 §

Förlängningen av lagens giltighet föranleder en ändring i den bestäm-
melse varigenom sjukvårdshuvudmans kostnadsansvar avgränsas i tiden.

9.4 Förslaget till lag om dels fortsatt giltighet av lagen
(1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell
samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård
och socialtjänst, dels ändring i samma lag

H §

Vid förlängningen av lagens giltighetstid bör bestämmelsen om tjänstgö-
ringstid för ledamöter och ersättare i förbundsstyrelse anpassas till de
fyraåriga mandatperioder som från de allmänna valen 1994 gäller för
kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige samt även för försäkrings-
kassornas styrelser. En beslutad ändring i lagen om allmän försäkring av
tillträdesdagen för försäkringskassornas styrelser från den 1 juli till den
1 januari (SFS 1994:1655) får däremot inte effekt förrän den 1 januari
1999 och föranleder därför ingen ändring av bestämmelsen att tillträdes-
dag för ledamot eller ersättare som utses av försäkringskassa är den
1 september. För ledamöter och ersättare valda - av kommunfullmäktige
och landstingsfullmäktige - efter 1994 års allmänna val men före lagens

27

ikraftträdande måste fyllnadsval hållas innan deras treåriga tjänstgörings- Prop. 1994/95:197
tider löper ut, om beställarforbundet skall bestå därefter. Detta anges i
övergångsbestämmelsen.

9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring

3 §

Paragrafen innehåller vissa bestämmelser om vem som är försäkrad
enligt lagen. Det föreskrivs bl.a. att forsäkringen gäller personer som
under viss tid fore den dag då pension avses börja utges eller den tidiga-
re dag då ansökan görs har förvärvsarbetat i viss omfattning. Därvid
hänvisas till bestämmelserna om arbetsvillkor i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring. Hänvisningen har nu ändrats för att överenstäm-
ma med nämnda arbetsvillkor som det är utformat från och med den
1 januari 1995.

28

Lagrådsremissens lagförslag

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Prop. 1994/95:197

Bilaga 1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 och 4 §§ lagen (1981:691) om socia-
lavgifter1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

3 kap.

1

En försäkrad som avses i 1 kap. 2 § skall på det avgiftsunderlag
anges i 3 - 5 §§ för varje år betala

1.   sjukförsäkringsavgift med

9,12 procent,

2. folkpensionsavgift med 6,03
procent,

3.  tilläggspensionsavgift med
13,00 procent,

4. delpensionsavgift med 0,20
procent samt

5. arbetsskadeavgift med 1,40
procent.

4

Grunden för beräkning av avgift
enligt 1 § 1 och 5 utgörs av in-
komst av annat förvärvsarbete
som avses i 3 kap. 2 eller 2 a §
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring.

som

1. sjukförsäkringsavgift med
6,92 procent,

4. delpensionsavgift med 0,20
procent,

5. arbetsskadeavgift med 1,40
procent,

6.  arbetsmarknadsavgift med
2,20 procent.

3

Grunden för beräkning av avgift
enligt 1 § 1, 5 och 6 utgörs av
inkomst av annat förvärvsarbete
som avses i 3 kap. 2 eller 2 a §
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring.

Grunden för beräkning av avgift enligt 2-4 utgörs av inkomst av an-
nat förvärvsarbete som avses i 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första gången
i fråga om egenavgifter som beräknas på grundval av 1997 års taxering.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om egenavgifter som
beräknas på grundval av 1996 och tidigare års taxeringar.

1 Lagen omtryckt 1989:633.

2 Senaste lydelse 1994:1747.

5 Senaste lydelse 1992:1572.

29

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-03-06

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo
Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.

Enligt en lagrådsremiss den 2 mars 1995 (Socialdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över forslag til lag om
ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Kjell
Rempler.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Prop. 1994/95:197

Bilaga 2

30

Socialdepartementet

Prop. 1994/95:197

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 mars 1995

Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Peterson,
Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori,
Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Nygren, Ulvskog, Sundström,
Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Hedborg

Regeringen beslutar proposition 1994/95:197 Vissa socialförsäkringsfrågor,
m.m.

31