Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 30 mars 1995
Ingvar Carlsson
Göran Persson
I propositionen kompletteras bestämmelserna om beskattning av pension
som en följd av regeringens förslag om införlivande av det tredje
livförsäkringsdirektivet i svensk lagstiftning. Förslaget innebär att
inkomstbeskattning skall ske av försäkringens värde om försäkringsavtalet
överläts och försäkringen därefter inte uppfyller villkoren för en
pensionsförsäkring.
Vidare föreslås ett förtydligande av avyttringsbegreppet vid avregistre-
ring av aktiebolag som sker på grund av att bolaget inte har ett aktie-
kapital på minst 100 000 kr. Vid sådan avregistrering skall aktier e.d.
som getts ut av bolaget anses avyttrade. Slutligen föreslås vissa juste-
ringar, bl.a. i reglerna för koncernbidrag.
1 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 187
Prop. 1994/95:187
1 Förslag till riksdagsbeslut
2 Lagtext
2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
|
inkomstskatt |
12 | |
|
3 |
Ärendet och dess beredning |
15 |
|
4 |
Överlåtelse av pensionsförsäkringsbestånd |
15 |
|
5 |
Övriga inkomstskattefrågor | |
|
5.1 |
Avregistrering av aktiebolag |
19 |
|
5.2 |
Koncernbidrag |
21 |
|
6 |
Författningskommentar | |
|
6.1 |
Kommunalskattelagen (1928:370) |
21 |
|
6.2 |
Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt |
23 |
|
Bilaga 1 Remitterade lagförslag |
24 | |
|
Bilaga 2 Lagrådets yttrande |
30 | |
|
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde |
31 | |
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Prop. 1994/95:187
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1994/95:187
Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 24 §, punkt 1
av anvisningarna till 31 § och punkt 4 av anvisningarna till 41 § kommu-
nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 24 §
1.’ För skattskyldig som har haft ordnad bokföring skall beräkningen
av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av be-
stämmelserna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstberäkningen tas
hänsyn till in- och utgående lager av varor, däri inbegripet djur, rå-
material, hel- och halvfabrikat m.m., till pågående arbeten samt till
fordrings- och skuldposter. Reserv i lager o.d. får beaktas endast vid
tillämpning av punkt 2 tredje och fjärde styckena. Värdet av utgående
lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter bestäms med
hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång. Som värde av
ingående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp
värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, pågående
arbeten samt fordrings- och skuldposter.
Har det bokförda resultatet
påverkats av att bland intäkterna
har tagits upp belopp, som inte
skall beskattas som inkomst, eller
uteslutits belopp, som borde ha
medräknats, eller bland kostnader-
na har tagits upp belopp, som inte
är avdragsgilla vid inkomstberäk-
ningen, skall resultatet justeras så
att det kan läggas till grund för in-
komstberäkningen enligt denna lag.
I de fall resultatet har påverkats av
att lager, pågående arbeten eller
fordringspost har tagits upp med
för lågt belopp eller skuldpost med
för högt belopp skall dock på yr-
kande av den skattskyldige juste-
ring av det bokförda resultatet
underlåtas i den mån det är up-
penbart att denne - i överensstäm-
melse med reglerna för inkomstbe-
räkning i denna lag - genom
Har det bokförda resultatet
påverkats av att bland intäkterna
har tagits upp belopp, som inte
skall beskattas som inkomst, eller
uteslutits belopp, som borde ha
medräknats, eller bland kostnader-
na har tagits upp belopp, som inte
är avdragsgilla vid inkomstberäk-
ningen, skall resultatet justeras så
att det kan läggas till grund för in-
komstberäkningen enligt denna lag.
I de fall resultatet har påverkats av
att lager, pågående arbeten eller
fordringspost har tagits upp med
för lågt belopp eller skuldpost med
för högt belopp skall dock på yr-
kande av den skattskyldige juste-
ring av det bokförda resultatet
underlåtas i den mån det är up-
penbart att denne - i överensstäm-
melse med reglerna för inkomstbe-
räkning i denna lag - genom
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:187
större avskrivningar på anlägg-
ningstillgångar än som skett eller
större avsättning enligt lagen
(1990:654) om skatteutjämnings-
reserv än som gjorts skulle ha
kunnat redovisa ett lägre resultat
än det som skulle framkomma efter
större avskrivningar på anlägg-
ningstillgångar än som skett skulle
ha kunnat redovisa ett lägre resul-
tat än det som skulle framkomma
efter justeringen.
justeringen.
Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall
iakttas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt
god redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt
brukligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu
inte har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda
t.ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat
härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna
tillämpas också i fråga om utgiftsposterna. I fråga om tiden för inkomst-
och utgiftsposters upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas
i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under
det år, då de uppkommer, och att räntor hänförs till inkomsten för det år,
på vilket de belöper, i bägge fallen oberoende av om de verkligen har
influtit under nämnda år eller inte. Ä andra sidan bör förskottsvis influtna
räntor, som till större eller mindre del belöper på ett kommande år, till
denna del bokföringsmässigt hänföras till det sistnämnda årets inkomst.
Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta
åtnjuts för det år då räntan har betalats.
Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl.a. att värdet av
avyttrade varor skall - även om fakturering inte skett - redovisas som
fordran, såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång.
Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas
under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av
köpeskillingen som influtit under samma år.
I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av
fastighet gäller även punkt 4 tredje och gärde styckena av anvisningarna
till 23 §.
Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på
hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år
beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare
år, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas
i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant
sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.
Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en
förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstbe-
räkningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskattnings-
myndighet i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokföring på
sådant sätt att det påverkar följande års inkomstberäkning.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:187
Har intäkter eller utgifter avseende viss egendom vid den närmast
föregående taxeringen till statlig inkomstskatt hänförts till inkomstslaget
kapital och sker beskattning vid den aktuella taxeringen i inkomstslaget
näringsverksamhet skall den skattskyldige ta upp sådana ingående
tillgångs- och skuldposter som erfordras för att någon intäkt eller utgift
inte skall beskattas två gånger eller lämnas obeskattad på grund av skiftet
av tillämpligt inkomstslag.
3 § 7-11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har motsva-
rande tillämpning vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Vid
beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som är hänförlig till
näringsverksamhet tillämpas 24 § 1-5 mom., 27 § 1-4 mom., 28 §,
29 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § nämnda lag.
till 31 §
l.2 Med pension förstås dels be-
lopp, som annorledes än i följd av
försäkring utgår på grund av före-
gående tjänsteförhållande, dels
belopp, som på grund av lagen
(1962:381) om allmän försäkring
utgår i form av folkpension eller
tilläggspension, dels belopp som
utgår på grund av pensionsförsäk-
ring, dels belopp som utbetalas
från pensionssparkonto till pen-
sionsspararen, till förmånstagare på
grund av förmånstagarförordnande,
till den som erhållit rätten till
pension genom bodelning, till ma-
ke eller bröstarvinge på grund av
jämkning av förmånstagarförord-
nande samt vid återbetalning enligt
13 kap. 4 § äktenskapsbalken.
1. Med pension förstås dels be-
lopp, som annorledes än i följd av
försäkring utgår på grund av före-
gående tjänsteförhållande, dels
belopp, som på grund av lagen
(1962:381) om allmän försäkring
utgår i form av folkpension eller
tilläggspension, dels belopp som
utgår på grund av pensionsförsäk-
ring, dels belopp som utbetalas
från pensionssparkonto till pen-
sionsspararen, till förmånstagare på
grund av förmånstagarförordnande,
till den som erhållit rätten till
pension genom bodelning, till ma-
ke eller bröstarvinge på grund av
jämkning av förmånstagarförord-
nande samt vid återbetalning enligt
13 kap. 4 § äktenskapsbalken, dels
kapital hänförligt till pensionsför-
säkring vilken antingen överlåts till
försäkringsgivare som inte
meddelar pensionsförsäkring enligt
denna lag eller överförs till sådan
del av försäkringsgivarens verk-
samhet som inte avser pensionsför-
säkring enligt denna lag.
Med pensionsförsäkring förstås försäkring, som inte medför rätt till
andra försäkringsbelopp än ålderspension, sjukpension eller efter-
levandepension. För att en försäkring skall anses som pensionsförsäkring
fordras vidare, om inte annat följer av förklaring enligt sjuttonde stycket,
att försäkringen meddelats i en här i landet bedriven försäkringsrörelse
för vilken skattskyldighet föreligger enligt lagen (1990:661) om av-
kastningsskatt på pensionsmedel respektive lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt. Med försäkrad avses den på vars liv försäkringen tagits
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:187
eller, i fråga om sjukpension, den vars arbetsoförmåga försäkringen
avser. Med tjänstepensionsförsäkring förstås pensionsförsäkring, som har
samband med tjänst och för vilken den försäkrades arbetsgivare åtagit sig
att ansvara för betalning av hela avgiften. Med tjänstepensionsförsäkring
förstås också pensionsförsäkring, som - om en anställd avlidit - tagits
av den anställdes arbetsgivare till förmån för den anställdes efterlevande
och för vilken försäkring arbetsgivaren åtagit sig att ansvara för betalning
av hela avgiften.
I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring skall
försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans
make eller person med vilken han sammanbor under äktenskapsliknande
förhållanden barn under 20 år, får han ta försäkring avseende efter-
levandepension på sin makes eller den sammanboendes liv, om barnet
insätts som förmånstagare. Om särskilda skäl föreligger kan skattemyn-
digheten medge att dödsboet efter skattskyldig som bedrivit närings-
verksamhet i Sverige får ta försäkring avseende efterlevandepension. Som
förutsättning för att medgivande skall lämnas gäller att den efterlevande
saknar betryggande pensionsskydd och att försäkringen tas i samband
med att boet upphör med driften i förvärvskällan. Motsvarande gäller om
den avlidne drivit verksamheten genom förmedling av juridisk person.
Ålderspension får inte bölja utgå vid lägre ålder än 55 år. Utbetalning
får dock ske dessförinnan till den som fått rätt till förtidspension enligt
lagen om allmän försäkring. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får
skattemyndigheten besluta att pension får böija utgå vid lägre ålder.
Ålderspension får utgå högst så länge den försäkrade lever, men under
den försäkrades livstid lägst fem år eller, om försäkringen skall upphöra
när den försäkrade fyller 65 år, lägst tre år. Pensionen får under den
första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med annat än
samma belopp vid vaije utbetalningstillfalle eller med stigande pensions-
belopp.
För ålderspension som utgår enligt allmän pensionsplan gäller, om den
skall upphöra innan den försäkrade avlider, vad därom utfasts enligt
planen. Vad som enligt denna lag avses med allmän pensionsplan framgår
av punkt 20 av anvisningarna till 23 §.
Förmånstagare får inte insättas till annan ålderspensionsförsäkring än
tjänstepensionsförsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring avseende ålders-
pension skall anställd, som då försäkringsavtalet ingicks var den för-
säkrade, vara förmånstagare.
Med sjukpension förstås pension som utgår till den försäkrade högst så
länge denne är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga.
Sjukpension får upphöra tidigast fem år efter det försäkringsavtalet
träffades. I fråga om förmånstagare gäller föreskrifterna i föregående
stycke.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:187
Med efterlevandepension förstås pension
1. som efter den försäkrades död utgår till den försäkrades make,
varmed i detta sammanhang förstås person med vilken den försäkrade
varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden,
2. som efter den försäkrades död utgår till barn till den försäkrade eller
bam till person som angivits under 1,
3. som utgår till efterlevande på grund av försäkring som tagits av
dödsbo efter medgivande enligt tredje stycket, varvid pension får utgå
som om den avlidne varit försäkrad, eller
4. som utgår på grund av försäkring som tagits av arbetsgivare till
förmån för anställds efterlevande med stöd av andra stycket sista
meningen, varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäkrad.
Efterlevandepension får utgå högst så länge den efterlevande lever och
får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå
med annat än samma belopp vid vaije utbetalningstillfalle eller med
stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension får under den efterlevandes
livstid inte upphöra förrän fem år förflutit efter den försäkrades död med
följande undantag:
1. Efterlevandepension till person som avses i föregående stycke 1, får
upphöra när denne ingår nytt äktenskap.
2. Har den försäkrade avlidit mindre än fem år före den tidpunkt då
försäkringen annars skulle ha upphört, får efterlevandepension upphöra
vid sistnämnda tidpunkt.
3. Om utbetalning av efterlevandepension till bam under 20 år
påbörjats, får pensionen upphöra när barnet fyller 20 år.
4. Har försäkring avseende efterlevandepension till bam tagits på sådan
persons liv som avses i föregående stycke 1, skall pensionen upphöra
senast när barnet fyller 20 år.
Som förmånstagare till försäkring avseende efterlevandepension får
endast insättas person till vilken efterlevandepension kan utgå enligt
nionde och tionde styckena.
Försäkringsvillkor, som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag är
avgörande för frågan huruvida försäkringen är att anse som pensionsför-
säkring, skall tas in i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom innehålla
villkor att försäkringen inte får pantsättas eller belånas och inte heller
ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller de föreskrifter, som
anges för pensionsförsäkring i denna lag, eller i andra fall än nedan
föreskrivs överlåtas eller återköpas. Avtalet får inte innehålla villkor som
är oförenligt med bestämmelserna om pensionsförsäkring i denna lag.
Under den försäkrades livstid får pensionsförsäkring endast överlåtas
1. till följd av anställningsförhållande, därvid försäkringen före eller
efter överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstepensionsförsäkring,
2. på grund av utmätning liksom vid ackord eller konkurs eller
3. genom bodelning.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:187
Ny ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäk-
ringsgivaren om förvärvet av försäkringen.
Återköp av pensionsförsäkring får utan hinder av bestämmelserna i
denna lag ske,
1. om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett basbelopp enligt
lagen om allmän försäkring och försäkringen inte är förenad med ett
oåterkalleligt förmånstagarförordnande samt premier för försäkringen inte
har betalats senare än 10 år före återköpet, eller
2. om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 procent av ett
basbelopp enligt lagen om allmän försäkring.
Om det i annat fall än som avses i föregående stycke finns synnerliga
skäl för återköp och sådant får ske enligt försäkringstekniska grunder, får
återköp medges av skattemyndigheten. Bestämmelserna i förevarande lag
hindrar inte heller återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken av
försäkringstagarens tillgodohavande.
Om särskilda skäl föreligger, kan skattemyndigheten efter ansökan
förklara att försäkring som har meddelats i utomlands bedriven försäk-
ringsrörelse skall anses som pensionsförsäkring. Sådan förklaring får
meddelas endast under förutsättning att villkoren för försäkringen i
huvudsak står i överensstämmelse med bestämmelserna i denna anvis-
ningspunkt om pensionsförsäkring. Har förklaring som här avses
meddelats kan försäkringen inte övergå till kapitalförsäkring.
Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensionsförsäk-
ring. Till kapitalförsäkring hänförs mot statens grupplivförsäkring
svarande förmån från kommun, även om förmånen inte utgår på grund
av försäkring.
Försäkring som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäkring
får anses såsom kapitalförsäkring, om förbehåll härom intagits i avtalet
vid dess ingående.
Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäkring
som huvudförsäkringen.
För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall anses ha tagits i samband
med tjänst fordras, att premier för försäkringen skall betalas av arbets-
givaren. Vidare fordras att anmälan görs till försäkringsanstalten om att
försäkringen har tagits i samband med tjänst.
Till livränta räknas även höjning av livräntan och sådant tillägg till
denna som skall utgå under livräntans fortsatta bestånd.
Såvitt gäller kraven enligt denna anvisningspunkt, att en ålders- eller
efterlevandepension under den första femårsperioden inte utgår med annat
än samma belopp vid vaije utbetalningstillfälle eller med stigande belopp,
bortses i fråga om försäkring enligt lagen (1989:1079) om livförsäkringar
med anknytning till värdepappersfonder från sådana förändringar av
beloppen som föranleds av kursutvecklingen på fondandelarna.
1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 187
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:187
Beslut som skattemyndighet meddelat med stöd av tredje, ljärde,
sextonde eller sjuttonde stycket av denna anvisningspunkt får överklagas
hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.
4? I fråga om inkomst av tjänst
gäller som allmän regel, att in-
komst skall anses hava åtnjutits
under det år, då densamma från
den skattskyldiges synpunkt är att
anse som verkligen förvärvad och
till sitt belopp känd. Detta är fram-
för allt förhållandet, då inkomsten
av den skattskyldige uppburits eller
blivit för honom tillgänglig för
lyftning eller, såsom i fråga om
bostadsförmån och andra förmåner
in natura, då den på annat sätt
kommit den skattskyldige till godo,
detta oberoende av huruvida in-
komsten intjänats under året eller
tidigare. Har den skattskyldige på
grund av sin tjänst fått förvärva
värdepapper på förmånliga villkor,
tas förmånen upp till beskattning
det år förvärvet skedde. I fall då
behållning på pensionssparkonto
skall avskattas enligt 32 § 1 mom.
första stycket j inträder skattskyl-
digheten när pensionssparavtalet
upphör att gälla for de tillgångar
som skall avskattas.
fråga om inkomst av tjänst
som allmän regel, att in-
skall anses hava åtnjutits
det år, då densamma från
till 41 §
4. I
gäller
komst
under
den skattskyldiges synpunkt är att
anse som verkligen förvärvad och
till sitt belopp känd. Detta är fram-
för allt förhållandet, då inkomsten
av den skattskyldige uppburits eller
blivit för honom tillgänglig för
lyftning eller, såsom i fråga om
bostadsförmån och andra förmåner
in natura, då den på annat sätt
kommit den skattskyldige till godo,
detta oberoende av huruvida in-
komsten intjänats under året eller
tidigare. Har den skattskyldige på
grund av sin tjänst fått förvärva
värdepapper på förmånliga villkor,
tas förmånen upp till beskattning
det år förvärvet skedde. I fall då
behållning på pensionssparkonto
skall avskattas enligt 32 § 1 mom.
första stycket j inträder skattskyl-
digheten när pensionssparavtalet
upphör att gälla för de tillgångar
som skall avskattas. Vid sådan
överlåtelse av pensionsförsäkring
till ny försäkringsgivare som avses
i punkt 1 av anvisningarna till 31 §
anses pensionskapitalet utbetalt när
ansvaret för en överlåten försäk-
ring övergår på den övertagande
försäkringsgivaren eller, i fråga
om pensionsförsäkring som över-
förs till sådan del av försäkrings-
givarens verksamhet som inte avser
pensionsförsäkring, när över-
föringen äger rum.
Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet
avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den
skattskyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare
förvärvats eller först under ett senare år beräknas inflyta.
10
Prop. 1994/95:187
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första gången vid
1995 års taxering. De nya föreskrifterna i punkt 1 av anvisningarna till
31 § samt punkt 4 av anvisningarna till 41 § tillämpas på överlåtelser
respektive överföringar av pensionsförsäkringar efter ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1992:693.
2 Senaste lydelse 1993:1542.
3 Senaste lydelse 1993:938.
11
Prop. 1994/95:187
Härigenom föreskrivs att 2 § 3 mom. och 24 § 2 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
3 mom.2 Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk
sparbank eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag (moderföretag)
mer än nio tiondelar av aktierna eller andelarna i ett eller flera svenska
aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar (helägda dotterföretag),
skall koncernbidrag som moderföretaget lämnar till helägt dotterföretag
eller som sådant företag lämnar till moderföretaget eller till annat helägt
dotterföretag hos moderföretaget anses som avdragsgill omkostnad för
givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för
givaren utgör omkostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande.
Som förutsättning för detta gäller
a) att varken givare eller mottagare är bostadsföretag enligt 7 mom.,
investmentföretag enligt 10 mom. eller förvaltningsföretag enligt 7 §
8 mom. andra stycket,
b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års
taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,
c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt
under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan
dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,
d) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till moderföretag, moder-
företaget skulle vara frikallat från skattskyldighet för utdelning som under
beskattningsåret hade uppburits från dotterföretaget,
e) att, om bidrag lämnas från dotterföretag till annat dotterföretag,
moderföretaget är investmentföretag eller förvaltningsföretag som avses
i a eller moderföretaget i annat fall skulle vara antingen frikallat från
skattskyldighet för utdelning som under beskattningsåret hade uppburits
från det givande dotterföretaget eller skattskyldigt för utdelning som
under beskattningsåret hade uppburits från det mottagande dotterföretaget
samt
f) att mottagaren inte enligt avtal om undvikande av dubbelbeskattning
skall anses ha hemvist i en främmande stat.
Lämnar svenskt moderföretag
koncernbidrag till svenskt aktie-
bolag som inte är sådant helägt
dotterbolag som avses i första
stycket, skall bidraget ändå anses
som avdragsgill omkostnad för
moderföretaget och skattepliktig
intäkt för mottagaren, om de förut-
sättningar som anges i första
stycket a och b är uppfyllda och
Lämnar svenskt moderföretag
koncernbidrag till svenskt aktie-
bolag som inte är sådant helägt
dotterbolag som avses i första
stycket, skall bidraget ändå anses
som avdragsgill omkostnad för
moderföretaget och skattepliktig
intäkt för mottagaren, om de förut-
sättningar som anges i första
stycket a, b och f är uppfyllda och
12
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:187
om ägarförhållandena under hela
beskattningsåret för både givare
och mottagare eller sedan mottaga-
ren började bedriva verksamhet av
något slag har varit sådana att
mottagaren genom fusioner mellan
moderföretag och dotterbolag har
kunnat bringas att uppgå i moder-
företaget. Därvid skall fttsion anses
kunna äga rum när moderföretag
äger mer än nio tiondelar av aktier-
na i dotterbolag men inte i annat
fall.
om ägarförhållandena under hela
beskattningsåret för både givare
och mottagare eller sedan mottaga-
ren böljade bedriva verksamhet av
något slag har varit sådana att
mottagaren genom fusioner mellan
moderföretag och dotterbolag har
kunnat bringas att uppgå i moder-
företaget. Därvid skall fttsion anses
kunna äga rum när moderföretag
äger mer än nio tiondelar av aktier-
na i dotterbolag men inte i annat
fall.
Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till
annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och
skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med
avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat
lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt
eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidare-
befordras till mottagaren på sådant sätt att vaije förmedlande företag
skulle ha haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för
vidarebefordrat belopp.
Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att
förutsättningar för sådant avdrag föreligger.
Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med
vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig
betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet,
kan regeringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad
för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera
av de förutsättningar som anges i första-tredje styckena inte är upp-
fyllda.
24 §
2 mom.3 Med avyttring av egendom avses försäljning, byte eller
därmed jämförlig överlåtelse av egendom. Med avyttring jämställs också
att tiden för utnyttjande av en option löpt ut utan att optionen har
utnyttjats. Avyttring av ett finansiellt instrument anses också föreligga om
det företag som givit ut instrumentet
1. upplöses genom konkurs eller, om det är ett svenskt aktiebolag eller
en svensk ekonomisk förening, när företaget försätts i konkurs,
2. träder i likvidation eller
3. upplöses genom fusion enligt
14 kap. 1 § aktiebolagslagen
(1975:1385), 11 kap. 1 § bank-
aktiebolagslagen (1987:618),
15 a kap. 1 § försäkringsrörelse-
lagen (1982:713), eller, om det är
ett utländskt bolag, när bolaget
2. träder i likvidation,
3. upplöses genom fusion enligt
14 kap. 1 § aktiebolagslagen
(1975:1385), 11 kap. 1 § bank-
aktiebolagslagen (1987:618),
15 a kap. 1 § försäkringsrörelse-
lagen (1982:713), eller, om det är
ett utländskt bolag, när bolaget
13
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:187
upplöses genom ett motsvarande upplöses genom ett motsvarande
förfarande. förfarande eller
4. upplöses genom att av-
registreras efter den 4 april 1995
enligt punkt 5 eller 6 av över-
gångsbestämmelserna till lagen
(1994:802) om ändring i aktie-
bolagslagen.
Med avyttring avses däremot inte utlåning av egendom för blankning.
Avyttring anses inte heller föreligga när en andel definitivt förlorar sitt
värde i fall som avses i 3 § 8 mom. tredje stycket.
En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget
om andelen inlöses eller bolaget upplöses.
Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte
eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt
28 § negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats.
Inlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens behållna
tillgångar till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall
avyttring av andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad
fondandelsägaren uppbär vid inlösen eller utskiftning. Detsamma gäller
om medlem avgår ur en ekonomisk förening.
Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt,
företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin, options-
rätt, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis, för för-
värv av aktier eller annan egendom, anses detta inte som en avyttring av
det utnyttjade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den förvärvade egen-
domen är summan av anskaffningsvärdet för instrumentet och annat
vederlag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första gången vid
1996 års taxering, i fråga om de nya föreskrifterna i 2 § 3 mom. dock
endast i fråga om beskattningsår som påbörjats den 1 januari 1995 eller
senare. Äldre föreskrifter i 2 § 3 mom. tillämpas emellertid för den del
av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.
2 Senaste lydelse 1994:1862.
3 Senaste lydelse 1994:1859.
14
1 propositionen kompletteras bestämmelserna om beskattning av pension
i kommunalskattelagen (1928:370), KL, som en följd av regeringens
förslag om införlivandet av det tredje livförsäkringsdirektivet i svensk
lagstiftning, se prop. 1994/95:184. Vid beredningen av föreliggande
lagförslag har synpunkter inhämtats från bl.a. Riksskatteverket och
Finansinspektionen. De synpunkter som lämnats har varit av tekniskt slag
och har beaktats. Förslaget i denna del har också föregåtts av kontakter
med och information från det danska skatteministeriet.
Ett förtydligande av avyttringsbegreppet beträffande aktier o.d. görs
genom en ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL.
Vidare kompletteras bestämmelserna om koncernbidrag i SIL.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 23 mars 1995 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 1. Lagrådets yttrande finns i
bilaga 2.
Lagrådet har föreslagit vissa redaktionella ändringar. Regeringen har
i propositionen följt Lagrådets förslag.
Lagrådets yttrande har inte inhämtas över förslagen till ändring i 2 §
3 mom. SIL samt punkt 1 av anvisningarna till 24 § KL. Ändringarna i
dessa delar är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna
betydelse.
Prop. 1994/95:187
Regeringens förslag: En överlåtelse av ett pensionsförsäkringsavtal
till försäkringsgivare som inte meddelar pensionsförsäkring enligt
kommunalskattelagens regler skall anses som utbetalning av pension.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i en proposition om
genomförande av EG:s tredje skade- resp, livförsäkringsdirektiv föreslagit
ändringar i försäkringsrörelsereglema som är betingade av nämnda
direktiv (prop. 1994/95:184). De nya försäkringsrörelsereglema ställer
krav på vissa justeringar i skattereglerna för att svenska skatteanspråk
och systematiken i reglerna skall upprätthållas.
15
Tredje generationens direktiv pä försäkringsområdet
Prop. 1994/95:187
EG har inom försäkringsområdet bedrivit ett omfattande harmoniserings-
arbete. Arbetet har syftat till att genomföra den inre marknaden även på
försäkringsområdet genom bl.a. etablerings- och tjänstefrihet. Syftet har
uppnåtts senast genom de s.k. tredje skade- resp, livförsäkringsdirektiven
(92/49/EEG och 92/96/EEG) som ofta benämns den tredje generationens
direktiv.
Direktiven antogs den 18 juni resp, den 10 november 1992 och ingår
även i tilläggsavtalet till EES-avtalet. Bestämmelserna i direktiven gäller
således även för de EFTA-länder som omfattas av EES-avtalet.
Regeringen har föreslagit att direktiven införlivas i svensk rätt med
verkan i huvudsak fr.o.m. den 1 juli i år.
Direktiven syftar till att genomföra principerna om en enda auktorisa-
tion och om hemlandstillsyn. Bestämmelserna om en enda auktorisation
innebär att en försäkringsgivare skall ha möjlighet att med stöd av
tillstånd i sitt hemland driva försäkringsverksamhet inom hela EES-
området. Verksamheten skall kunna drivas antingen från ett fast driftställe
som etablerats i ett annat medlemsland än hemlandet eller genom
gränsöverskridande verksamhet från ett fast driftställe beläget inom EES.
Tillsynsmyndigheten i försäkringsgivarens hemland får inte hindra
etablering utomlands eller en gränsöverskridande verksamhet bara på
grund av att verksamheten inte enbart är inhemsk. Myndigheten kan dock
hindra verksamheten i ett annat medlemsland (värdlandet) om för-
säkringsgivaren inte driver verksamheten på ett sunt sätt. Denna prövning
görs således av hemlandsmyndigheten. Värdlandet kan inte hindra en
försäkringsgivare som har tillstånd i sitt hemland att driva verksamhet i
värdlandet, och får heller inte bestämma om verksamheten skall drivas
från ett fast driftställe eller genom gränsöverskridande verksamhet.
Hemlandets myndigheter har huvudansvaret för övervakningen även av
filialer i andra EES-länder samt av gränsöverskridande verksamhet som
drivs i andra EES-länder.
Såvitt gäller överlåtelse av försäkringsbestånd innebär förslaget till
ändringar i försäkringsrörelsereglema bl.a. att ett svenskt försäkrings-
bolag får, med Finansinspektionens tillstånd och under dess överinseende,
överlåta hela eller delar av sitt försäkringsbestånd till en försäkrings-
givare med auktorisation i ett EES-land. Här i landet etablerade EES-
försäkringsgivares överlåtelse av försäkringsbestånd skall prövas av
försäkringsgivarens hemlandsmyndighet. Tillsynsmyndigheten i det land
där livbolagets åtaganden enligt en livförsäkring skall fullgöras skall ges
tillfälle att yttra sig över en sådan överlåtelse av försäkringsbeståndet från
landet.
16
Allmänt om beskattning av livförsäkring
Prop. 1994/95:187
Inkomstbeskattning av livförsäkring sker enligt två principer. Enligt den
ena medges inte avdrag för de till försäkringsföretaget inbetalade
avgifterna. I sådana fall beskattas inte de på försäkringen utfallande
beloppen. Denna metod gäller för kapitalförsäkring (K-försäkring). Den
andra principen innebär att den skattskyldige medges avdrag för
försäkringspremien. Mot detta svarar skatteplikt för den utfallande
ersättningen från försäkringen. Den senare principen gäller för pensions-
försäkring (P-försäkring).
Reglerna om inkomstskatt på P-försäkringar är uppdelade i fyra olika
delar. I KL finns tre skilda regelsystem. De kompletteras av bestämmel-
ser utanför KL om beskattningen av avkastningen på det sparkapital som
hör till sådana försäkringar.
Det regelsystem som karaktäriserar de olika försäkringsslagen brukar
kallas kvalitativa villkor. De finns i punkt 1 av anvisningarna till 31 § KL
och fick i huvudsak sin nuvarande utformning vid 1975 års reform av
försäkringsbeskattningen. Bl.a. gäller i princip förbud mot återköp av P-
försäkring. Till de kvalitativa villkoren har kopplats en bestämmelse i 3 §
lagen (1927:77) om försäkringsavtal, FAL, vilken anger att ett för-
fogande över försäkringen är utan verkan om förfogandet skett i strid mot
villkor som enligt KL skall tas in i försäkringsavtalet.
Rätten till avdrag för inbetalda premier för P-försäkring framgår av de
s.k. kvantitativa villkoren, som är intagna i punkt 6 av anvisningarna till
46 § KL. Här anges de begränsningar som finns i avdragsrätten för
inbetalade försäkringspremier.
De kvalitativa och kvantitativa reglerna syftar till att avgränsa området
för skattegynnat långsiktigt pensionssparande. Bestämmelserna komplette-
ras av regeln i 32 § 1 mom. första stycket b KL enligt vilken pensioner
beskattas i inkomstslaget tjänst. De gäller även om premieavdraget gjorts
i näringsverksamhet.
Till regelsystemet hör även den genom 1990 års skattereform införda
lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Avkastningen
på P-försäkringskapitalet beskattades tidigare inte, vare sig hos för-
säkringstagaren eller hos försäkringsgivaren. Med stöd av den nya lagen
tas emellertid skatt numera ut av livförsäkringsföretagen på den
avkastning som pensionskapitalet genererat under beskattningsåret. Sedan
den 1 januari i år är skattesatsen för avkastningsskatt på P-försäkringar
15 %. Motsvarande faktiska skattesats för K-försäkringar är 27 % (30 %
beräknat på nio tiondelar av underlaget). Underlaget för avkastnings-
skatten beräknas på schablonmässiga grunder. Som huvudregel beskattas
all avkastning på kapital i både P- och K-försäkring med avkastnings-
skatt.
Avdragsrätten för premiebetalningar innebär inte någon skattemässig
fördel om samma skattesats tillämpas vid såväl avdrag för sparande som
beskattning av utfallande pension. Någon skatteförmån är således inte
förenad med avdragsrätten i sig. Avdragsrätten leder dock till en
17
skatteförmån om pensionsbeloppen beskattas med en lägre skattesats än Prop. 1994/95:187
den skattesats mot vilken avdragen för premieinbetalningama tidigare har
gjorts. 1 förhållande till den generella skattesatsen för kapitalinkomster,
30 %, utgår avkastningsskatten på pensionsmedel endast med halva denna
skattesats.
Utländska försäkringsgivare
Ett grundläggande villkor för att en försäkring skall anses som P-
försäkring är att den har meddelats i en här i landet bedriven försäkrings-
rörelse och att således skattskyldighet till avkastningsskatt föreligger för
verksamheten. Det innebär att en skattemässigt gynnad P-försäkring skall
meddelas från försäkringsgivarens fasta driftställe i Sverige. En utländsk
livförsäkring klassas därför skattemässigt som en K-försäkring. En
undantagsbestämmelse finns dock som ger skattemyndigheten rätt att efter
ansökan besluta att en utländsk livförsäkring skattemässigt skall likställas
med en svensk P-försäkring.
Ett sådant skattemässigt betingat krav att P-försäkring skall tecknas hos
inhemsk försäkringsgivare eller hos en utländsk försäkringsgivares filial
i landet är förenligt med EG-rätten eftersom kravet är nödvändigt för att
upprätthålla systematiken i resp, lands skattesystem (jfr EG-domstolens
s.k. Bachmannavgörande C-204/90, berört i prop. 1992/93:187 s. 148).
Motsvarande regler finns också i andra europeiska länder.
1 Danmark finns skattebestämmelser som innebär att beskattning utlöses
av en överföring av avtal från en skattegynnad pensionsordning till en
annan försäkringsordning. Det kapital som är hänförligt till det överförda
avtalet anses utbetalt som pension. Bestämmelserna kompletterar reglerna
om avdragsrätt för pensionspremier. Liknande bestämmelser infördes år
1992 i Belgien. Enligt de danska och belgiska reglerna uppkommer även
skattskyldighet för överföringen för den som har skatterättslig hemvist
utomlands.
Om en i Sverige skattegynnad P-fÖrsäkring överförs till försäkrings-
verksamhet utomlands förlorar försäkringen sin karaktär av P-försäkring
och blir således att anse som en K-försäkring. Ett sådant byte av
försäkringsgivare skulle därför leda till att utbetalningar från försäkringen
blir fria från skatt trots att försäkringskapitalet varit skattesubventionerat
genom avkastningsskatten och trots att avdrag erhållits för inbetalda
premier. Även med en ändring i denna ordning skulle det inte vara
möjligt att säkerställa långsiktigheten och bundenheten i sparandet efter
ifrågavarande byte av försäkringsgivare. Skattelättnaderna har under
sådana förhållanden utgått under felaktiga förutsättningar. Detta
understryks av de strikta reglerna för utformningen av avtalsvillkoren i
punkt 1 av anvisningarna till 31 § KL och 3 § FAL.
För att nuvarande ordning för skattelättnader för pensionssparandet
skall kunna upprätthållas krävs därför - även med beaktande av reglerna
för villkoren i försäkringsavtalet - ett tillägg till nuvarande regler i KL
18
som innebär att överlåtelser av P-försäkringsavtal från en skattegynnad Prop. 1994/95:187
pensionsordning till en ordning som inte är föremål för skattelättnader
likställs med utbetalning av pension. Utbetalning skall anses ha skett med
så stort belopp som motsvarar värdet av den överförda försäkringen.
Detta värde utgörs av det tekniska återköpsvärdet med tillägg för
försäkringens andel i uppkommet överskott.
Om försäkringstagaren har skatterättslig hemvist här i landet beskattas
överföringen som andra pensionsutbetalningar i tjänst. I de fåll Sverige
har beskattningsrätt för pensionsutbetalningar till dem som är bosatta i
utlandet enligt gällande dubbelbeskattningsavtal beskattas överföringen i
Sverige med stöd av lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta.
De nya försäkringsrörelsereglema föranleder även frågor om ut-
formningen av reglerna för beskattningen av K-försäkringar. Regeringen
avser att senare återkomma i dessa frågor.
Slutligen bör det påpekas att betydelsen och räckvidden för svenskt
vidkommande av regler i EU:s personalstatuter om rätt för anställd i
EU:s institutioner att få pensionsförmåner överförda till och från
institutionerna övervägs inom Utredningen om pensionssamordning med
EU-institutionema (Fi 1994:08).
Regeringens förslag: När ett aktiebolag avregistreras skall aktier
e.d. som utgetts av bolaget anses ha avyttrats.
Skälen för regeringens förslag: Fr.o.m. den 1 januari 1995 delas
aktiebolagen in i två kategorier, publika och privata bolag (prop.
1993/94:196, bet. 1993/94:LU32, SFS 1994:802). Ändringen i aktie-
bolagslagen (1975:1385), ABL, har skett mot bakgrund av EG:s bolags-
rättsliga direktiv. Publika aktiebolag skall ha ett aktiekapital på minst
500 000 kr och privata aktiebolag ett aktiekapital på minst 100 000 kr.
Det innebär att det tidigare lägsta tillåtna aktiekapitalet höjs från
50 000 kr till 100 000 kr. De publika aktiebolagen kan, till skillnad från
de privata, vända sig till allmänheten för att skaffa kapital.
Aktiebolag som har bildats före ikraftträdandet av ändringarna i ABL
skall ha anmält den erforderliga ökningen av aktiekapitalet till registrering
senast vid utgången av år 1997. Bolaget kommer annars att avföras ur
aktiebolagsregistret genom avregistrering (punkt 6 av övergångs-
bestämmelserna till ABL, SFS 1994:802). Ett bolag som har av-
registrerats anses ha upplösts.
19
Ett bolag som inte har ett registrerat aktiekapital som uppgår till Prop. 1994/95:187
100 000 kr kan också avregistreras om samtliga aktieägare och styrelse-
ledamöter samt verkställande direktören före utgången av oktober 1997
begär det (punkt 5 av övergångsbestämmelserna till ändringarna i ABL,
SFS 1994:802). Patent- och registreringsverket, som är registrerings-
myndighet, skall genast kungöra detta i Post- och Inrikes Tidningar.
Tidigast en månad därefter får bolaget avföras ur registret. När av-
registrering har skett öveigår bolagets rättigheter och tillgångar till
aktieägarna. Ansvaret för bolagets förpliktelser övergår på aktieägare,
styrelseledamöter och verkställande direktör.
När verksamheten i bolaget upphör och bolaget upplöses övergår
tillgångarna till aktieägarna. Har bolaget andra tillgångar än kontanta
medel skall bolaget uttagsbeskattas (jfr punkt 1 av anvisningarna till 22 §
KL).
En följd av att bolaget upplöses bör även vara att aktierna behandlas
som om de avyttrats. Med avyttring av egendom avses enligt 24 §
2 mom. SIL försäljning, byte eller därmed jämförlig överlåtelse. Ett
finansiellt instrument anses också ha avyttrats om det bolag som gett ut
instrumentet försätts i konkurs eller träder i likvidation (24 § 2 mom.
första stycket 1 och 2 SIL).
Rättspraxis har i vissa fall ansett att en avyttring också skall anses
föreligga när egendom utslocknar utan att den byter ägare. Omfattningen
av denna praxis är emellertid inte helt klar. I skattereformen ansågs
därför föreligga ett behov av bestämmelser som klargjorde att avyttring
av aktier m.m. skall anses föreligga även i likvidations- och konkursfall
(prop. 1989/90:110 s. 392). I förtydligande syfte föreslås här en
bestämmelse som innebär att avyttring skall anses föreligga även när ett
aktiebolag avregistreras.
Eftersom det inte med full säkerhet kan avgöras om avregistrering
redan i dag skall betraktas som avyttring bör förslaget tillämpas först när
avregistrering sker fr.o.m. dagen efter den dag då propositionen
överlämnas till riksdagen. De nya reglerna bör alltså tillämpas även på
avregistreringar under tiden för riksdagsbehandlingen. Regeringen
föreslår därför att riksdagen med stöd av 2 kap. 10 § andra stycket
regeringsformen beslutar om detta.
Bestämmelsen bör i enlighet med Lagrådets förslag tas in i 24 §
2 mom. SIL.
Regeringen avser att senare under våren 1995 remittera ett förslag om
den skattemässiga behandlingen av den situationen att verksamheten i ett
aktiebolag - som inte har ett lägsta aktiekapital på 100 000 kr - överförs
till enskild näringsverksamhet eller handelsbolag.
20
Prop. 1994/95:187
Regeringens förslag: Ett villkor för att koncernbidrag skall få
verkan vid beskattningen är att mottagaren inte får anses ha
skatterättsligt hemvist i annan stat. Detta villkor föreslås nu gälla i
alla de situationer då koncernbidrag kan förekomma.
Skälen för regeringens förslag: De skattemässiga förutsättningarna för
koncernbidrag finns i 2 § 3 mom. SIL. Hösten 1994 infördes ytterligare
ett villkor för att ett koncernbidrag skall få verkan vid beskattningen.
Villkoret - som tagits in i 2 § 3 mom. första stycket f SIL - innebär att
mottagaren enligt ett avtal om undvikande av dubbelbeskattning inte skall
anses ha hemvist i en främmande stat (prop. 1994/95:91, bet.
1994/95:SkUl 1, SFS 1994:1862).
Som en konsekvens av ändringen i 2 § 3 mom. första stycket SIL bör
motsvarande ändring göras i andra stycket samma lagrum.
Anvisningar
till 24 §
punkt 1
Hösten 1993 upphävdes lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv och
infördes bestämmelser om avdrag för avsättning till periodiseringsfond
(prop. 1993/94:50, bet. 1993/94:SkU 15, SFS 1993:1540 och 1993:1538).
I konsekvens med upphävandet av lagen om skatteutjämningsreserv borde
punkt 1 av anvisningarna till 24 § KL ha ändrats. Av förbiseende kom
detta inte att ske. Nu föreslås att hänvisningen till lagen om skatteutjäm-
ningsreserv i anvisningspunktens andra stycke skall slopas. Huruvida en
hänvisning till lagen om periodiseringsfonder skall införas kräver
ytterligare överväganden. En olikhet mellan lagen om skatteutjämnings-
reserv och lagen om periodiseringsfonder är nämligen att i den sistnämn-
da lagen görs avdraget för delägare i handelsbolag och enskilda närings-
idkare på delägamivå resp, hos den fysiska personen. Något krav på att
avsättning skall göras i räkenskaperna för att avdrag skall medges finns
inte för dessa kategorier. En hänvisning till lagen om periodiserings-
fonder i anvisningspunkten skulle innebära att en skillnad uppstår i
behandlingen av handelsbolag jämfört med aktiebolag.
I sammanhanget kan vidare erinras om att frågan om sambandet mellan
redovisning och beskattning nu utreds av Redovisningskommittén (dir.
21
1991:71). I ett delbetänkande (SOU 1994:17) har kommittén förordat att Prop. 1994/95:187
skattemässigt betingade avsättningar till periodiseringsfonder m.m. i
framtiden inte skall redovisas som bokslutsdispositioner utan enbart i
deklarationen. Resultatet av det försatta arbetet med den inriktningen som
nu pågår i kommittén kommer, enligt vad regeringen erfarit, att
presenteras i ett nytt delbetänkande senare i vår. Det finns anledning att
avvakta kommitténs förslag innan ställning tas till om en hänvisning till
lagen om periodiseringsfonder skall införas.
till 31 §
punkt 1
Ett tillägg har gjorts i första stycket som anger att avskattning skall ske
vid en överlåtelse av en i Sverige skattegynnad P-försäkring till en ny
pensionsoidning som inte omfattas av lättnadsreglema. Av tillägget
framgår att avskattning även skall ske om en P-försäkring som meddelats
i utländsk filialverksamhet i Sverige förs över till försäkringsföretagets
verksamhet i utlandet. Kapitalet knutet till försäkringen anses som
utbetald pension. Med kapitalet avses dels det tekniska återköpsvärdet,
dels den del i livbolagets överskott (återbäring e.d.) som skäligen kan
anses belöpa på försäkringen. Såvitt gäller sådan tjänstepensionsför-
säkring enligt avtal på arbetsmarknaden där återbäring till den försäkrade
eller förmånstagama tilldelas i form av indextillägg, motsvaras för-
säkringens värde av det tekniska återköpsvärdet ökat med värdet av redan
beslutade indextillägg till den del detta värde inte ingår i det tekniska
återköpsvärdet.
till 41 §
punkt 4
Första stycket i punkten har kompletterats med en regel om skattskyldig-
hetens inträde i sådana avskattningsfall som föranleds av en överlåtelse
av P-försäkring till försäkringsgivare som inte meddelar P-försäkring
enligt KL:s regler. Skattskyldigheten inträder när ansvaret för avtalet
övergår på den nya försäkringsgivaren. Detta sker vid registrering hos
Finansinspektionen av inspektionens godkännande resp, tillstånd till
överlåtelsen enligt 14 kap. 26 b § eller 15 kap. 5 § försäkringsrörelse-
lagen (1982:713) i den föreslagna lydelsen enligt prop. 1994/95:184 om
genomförandet av EG:s tredje skade- respektive livförsäkringsdirektiv
eller, för utländsk filialverksamhet här i landet, vid motsvarande åtgärd
hos hemlandets tillsynsoigan. I fall som regleras i lagen (1950:272) om
rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige
övergår ansvaret dock redan vid tidpunkten för Finansinspektionens
beslut om godkännande (29 c § i lagförslaget i nämnda proposition).
Om en överföring av försäkringsavtalet äger rum inom försäkringsföre-
taget till verksamhetsdel som inte meddelar P-försäkring enligt KL
utlöses beskattningen vid överföringen.
22
Har beskattning utlösts för det aktuella kapitalet före överlåtelsen på Prop. 1994/95:187
grund av återköp e.d. skall självfallet ingen förnyad beskattning ske av
överföringen.
Övergångsbestämmelser
De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första
gången vid 1995 års taxering. Bestämmelserna om avskattning av
pensionskapital avser överlåtelser resp, överföringar efter ikraftträdandet.
2 § 3 mom.
Ändringen i andra stycket är en konsekvens av den ändring som tidigare
gjorts i första stycket (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:SkUll, SFS
1994:1862).
24 § 2 mom.
Ändringen i första stycket innebär att aktier och andra finansiella
instrument skall anses avyttrade om det aktiebolag som gett ut dem
avregistreras på grund av att bolaget inte har ett aktiekapital på minst
100 000 kr. En förutsättning är att avregistrering skett efter den 4 april
1995, dvs. dagen efter den dag då propositionen överlämnas till
riksdagen.
Övergångsbestämmelser
Bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering. De nya bestämmelserna i 2 § 3 mom. tillämpas
dock endast för den del av räkenskapsåret som infaller efter den 1 juli
1995. Ytterligare en inskränkning är att beskattningsåret skall ha
påbörjats den 1 januari 1995 eller senare. Detta beror på att motsvarande
ikraftträdandebestämmelse gäller för 2 § 3 mom. första stycket f (SFS
1994:1862).
23
Prop. 1994/95:187
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 31 § och punkt 4
av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 31 §
l.1 Med pension förstås dels be-
lopp, som annorledes än i följd av
försäkring utgår på grund av före-
gående tjänsteförhållande, dels
belopp, som på grund av lagen
(1962:381) om allmän försäkring
utgår i form av folkpension eller
tilläggspension, dels belopp som
utgår på grund av pensionsförsäk-
ring, dels belopp som utbetalas
från pensionssparkonto till pen-
sionsspararen, till förmånstagare på
grund av förmånstagarförordnande,
till den som erhållit rätten till
pension genom bodelning, till ma-
ke eller bröstarvinge på grund av
jämkning av förmånstagarförord-
nande samt vid återbetalning enligt
13 kap. 4 § äktenskapsbalken.
1. Med pension förstås dels be-
lopp, som annorledes än i följd av
försäkring utgår på grund av före-
gående tjänsteförhållande, dels
belopp, som på grund av lagen
(1962:381) om allmän försäkring
utgår i form av folkpension eller
tilläggspension, dels belopp som
utgår på grund av pensionsförsäk-
ring, dels belopp som utbetalas
från pensionssparkonto till pen-
sionsspararen, till förmånstagare på
grund av förmånstagarförordnande,
till den som erhållit rätten till
pension genom bodelning, till ma-
ke eller bröstarvinge på grund av
jämkning av förmånstagarförord-
nande samt vid återbetalning enligt
13 kap. 4 § äktenskapsbalken, dels
kapital hånförligt till pensionsför-
säkring vilken överlåts till försäk-
ringsgivare som inte meddelar pen-
sionsförsäkring enligt denna lag.
Med sådan överlåtelse till ny för-
säkringsgivare avses även över-
föring till sådan del av försäkrings-
givarens verksamhet som avser
pensionsförsäkring enligt denna
lag.
Med pensionsförsäkring förstås försäkring, som inte medför rätt till
andra försäkringsbelopp än ålderspension, sjukpension eller efter-
levandepension. För att en försäkring skall anses som pensionsförsäkring
fordras vidare, om inte annat följer av förklaring enligt sjuttonde stycket,
att försäkringen meddelats i en här i landet bedriven försäkringsrörelse
för vilken skattskyldighet föreligger enligt lagen (1990:661) om av-
kastningsskatt på pensionsmedel respektive lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt. Med försäkrad avses den på vars liv försäkringen tagits
eller, i fråga om sjukpension, den vars arbetsoförmåga försäkringen
24
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:187
Bilaga 1
avser. Med tjänstepensionsförsäkring förstås pensionsförsäkring, som har
samband med tjänst och för vilken den försäkrades arbetsgivare åtagit sig
att ansvara för betalning av hela avgiften. Med tjänstepensionsförsäkring
förstås också pensionsförsäkring, som - om en anställd avlidit - tagits
av den anställdes arbetsgivare till förmån för den anställdes efterlevande
och för vilken försäkring arbetsgivaren åtagit sig att ansvara för betalning
av hela avgiften.
I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring skall
försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans
make eller person med vilken han sammanbor under äktenskapsliknande
förhållanden bam under 20 år, får han ta försäkring avseende efter-
levandepension på sin makes eller den sammanboendes liv, om barnet
insätts som förmånstagare. Om särskilda skäl föreligger kan skattemyn-
digheten medge att dödsboet efter skattskyldig som bedrivit närings-
verksamhet i Sverige får ta försäkring avseende efterlevandepension. Som
förutsättning för att medgivande skall lämnas gäller att den efterlevande
saknar betryggande pensionsskydd och att försäkringen tas i samband
med att boet upphör med driften i förvärvskällan. Motsvarande gäller om
den avlidne drivit verksamheten genom förmedling av juridisk person.
Ålderspension får inte börja utgå vid lägre ålder än 55 år. Utbetalning
får dock ske dessförinnan till den som fått rätt till förtidspension enligt
lagen om allmän försäkring. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får
skattemyndigheten besluta att pension får böija utgå vid lägre ålder.
Ålderspension får utgå högst så länge den försäkrade lever, men under
den försäkrades livstid lägst fem år eller, om försäkringen skall upphöra
när den försäkrade fyller 65 år, lägst tre år. Pensionen får under den
första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med annat än
samma belopp vid vaije utbetalningstillfälle eller med stigande pensions-
belopp.
För ålderspension som utgår enligt allmän pensionsplan gäller, om den
skall upphöra innan den försäkrade avlider, vad därom utfästs enligt
planen. Vad som enligt denna lag avses med allmän pensionsplan framgår
av punkt 20 av anvisningarna till 23 §.
Förmånstagare får inte insättas till annan ålderspensionsförsäkring än
tjänstepensionsförsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring avseende
ålderspension skall anställd, som då försäkringsavtalet ingicks var den
försäkrade, vara förmånstagare.
Med sjukpension förstås pension som utgår till den försäkrade högst så
länge denne är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga.
Sjukpension får upphöra tidigast fem år efter det försäkringsavtalet
träffades. I fråga om förmånstagare gäller föreskrifterna i föregående
stycke.
25
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:187
Bilaga 1
Med efterlevandepension förstås pension
1. som efter den försäkrades död utgår till den försäkrades make,
varmed i detta sammanhang förstås person med vilken den försäkrade
varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden,
2. som efter den försäkrades död utgår till barn till den försäkrade eller
bam till person som angivits under 1,
3. som utgår till efterlevande på grund av försäkring som tagits av
dödsbo efter medgivande enligt tredje stycket, varvid pension får utgå
som om den avlidne varit försäkrad, eller
4. som utgår på grund av försäkring som tagits av arbetsgivare till
förmån för anställds efterlevande med stöd av andra stycket sista
meningen, varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäkrad.
Efterlevandepension får utgå högst så länge den efterlevande lever och
får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå
med annat än samma belopp vid vaije utbetalningstillfalle eller med
stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension får under den efterlevandes
livstid inte upphöra förrän fem år förflutit efter den försäkrades död med
följande undantag:
1. Efterlevandepension till person som avses i föregående stycke 1, får
upphöra när denne ingår nytt äktenskap.
2. Har den försäkrade avlidit mindre än fem år före den tidpunkt då
försäkringen annars skulle ha upphört, får efterlevandepension upphöra
vid sist nämnda tidpunkt.
3. Om utbetalning av efterlevandepension till bam under 20 år
påbörjats, får pensionen upphöra när barnet fyller 20 år.
4. Har försäkring avseende efterlevandepension till bam tagits på sådan
persons liv som avses i föregående stycke 1, skall pensionen upphöra
senast när barnet fyller 20 år.
Som förmånstagare till försäkring avseende efterlevandepension får
endast insättas person till vilken efterlevandepension kan utgå enligt
nionde och tionde styckena.
Försäkringsvillkor, som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag är
avgörande för frågan huruvida försäkringen är att anse som pensionsför-
säkring, skall tas in i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom innehålla
villkor att försäkringen inte får pantsättas eller belånas och inte heller
ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller de föreskrifter, som
anges för pensionsförsäkring i denna lag, eller i andra fall än nedan
föreskrivs överlåtas eller återköpas. Avtalet får inte innehålla villkor som
är oförenligt med bestämmelserna om pensionsförsäkring i denna lag.
Under den försäkrades livstid får pensionsförsäkring endast överlåtas
1. till följd av anställningsförhållande, därvid försäkringen före eller
efter överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstepensionsförsäkring,
2. på grund av utmätning liksom vid ackord eller konkurs eller
3. genom bodelning.
26
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:187
Bilaga 1
Ny ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäk-
ringsgivaren om förvärvet av försäkringen.
Återköp av pensionsförsäkring får utan hinder av bestämmelserna i
denna lag ske,
1. om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett basbelopp enligt
lagen om allmän försäkring och försäkringen inte är förenad med ett
oåterkalleligt förmånstagarförordnande samt premier för försäkringen inte
har betalats senare än 10 år före återköpet, eller
2. om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 procent av ett
basbelopp enligt lagen om allmän försäkring.
Om det i annat fall än som avses i föregående stycke finns synnerliga
skäl för återköp och sådant får ske enligt försäkringstekniska grunder, får
återköp medges av skattemyndigheten. Bestämmelserna i förevarande lag
hindrar inte heller återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken av
försäkringstagarens tillgodohavande.
Om särskilda skäl föreligger, kan skattemyndigheten efter ansökan
förklara att försäkring som har meddelats i utomlands bedriven försäk-
ringsrörelse skall anses som pensionsförsäkring. Sådan förklaring får
meddelas endast under förutsättning att villkoren för försäkringen i
huvudsak står i överensstämmelse med bestämmelserna i denna anvis-
ningspunkt om pensionsförsäkring. Har förklaring som här avses
meddelats kan försäkringen inte öveigå till kapitalförsäkring.
Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensionsförsäk-
ring. Till kapitalförsäkring hänförs mot statens grupplivförsäkring
svarande förmån från kommun, även om förmånen inte utgår på grund
av försäkring.
Försäkring som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäkring
får anses såsom kapitalförsäkring, om förbehåll härom intagits i avtalet
vid dess ingående.
Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäkring
som huvudförsäkringen.
För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall anses ha tagits i samband
med tjänst fordras, att premier för försäkringen skall betalas av arbets-
givaren. Vidare fordras att anmälan görs till försäkringsanstalten om att
försäkringen har tagits i samband med tjänst.
Till livränta räknas även höjning av livräntan och sådant tillägg till
denna som skall utgå under livräntans fortsatta bestånd.
Såvitt gäller kraven enligt denna anvisningspunkt, att en ålders- eller
efterlevandepension under den första femårsperioden inte utgår med annat
än samma belopp vid vaije utbetalningstillfalle eller med stigande belopp,
bortses i fråga om försäkring enligt lagen (1989:1079) om livförsäkringar
med anknytning till värdepappersfonder från sådana förändringar av
beloppen som föranleds av kursutvecklingen på fondandelarna.
27
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Beslut som skattemyndighet meddelat med stöd av tredje, fjärde,
sextonde eller sjuttonde stycket av denna anvisningspunkt får överklagas
hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.
Prop. 1994/95:187
Bilaga 1
till 41
4.2 1 fråga om inkomst av tjänst
gäller som allmän regel, att in-
komst skall anses hava åtnjutits
under det år, då densamma från
den skattskyldiges synpunkt är att
anse som verkligen förvärvad och
till sitt belopp känd. Detta är fram-
för allt förhållandet, då inkomsten
av den skattskyldige uppburits eller
blivit för honom tillgänglig för
lyftning eller, såsom i fråga om
bostadsförmån och andra förmåner
in natura, då den på annat sätt
kommit den skattskyldige till godo,
detta oberoende av huruvida in-
komsten intjänats under året eller
tidigare. Har den skattskyldige på
grund av sin tjänst fått förvärva
värdepapper på förmånliga villkor,
tas förmånen upp till beskattning
det år förvärvet skedde. I fall då
behållning på pensionssparkonto
skall avskattas enligt 32 § 1 mom.
första stycket j inträder skattskyl-
digheten när pensionssparavtalet
upphör att gälla för de tillgångar
som skall avskattas.
§
4. I fråga om inkomst av tjänst
gäller som allmän regel, att in-
komst skall anses hava åtnjutits
under det år, då densamma från
den skattskyldiges synpunkt är att
anse som verkligen förvärvad och
till sitt belopp känd. Detta är fram-
för allt förhållandet, då inkomsten
av den skattskyldige uppburits eller
blivit för honom tillgänglig för
lyftning eller, såsom i fråga om
bostadsförmån och andra förmåner
in natura, då den på annat sätt
kommit den skattskyldige till godo,
detta oberoende av huruvida in-
komsten intjänats under året eller
tidigare. Har den skattskyldige på
grund av sin tjänst fått förvärva
värdepapper på förmånliga villkor,
tas förmånen upp till beskattning
det år förvärvet skedde. I fall då
behållning på pensionssparkonto
skall avskattas enligt 32 § 1 mom.
första stycket j inträder skattskyl-
digheten när pensionssparavtalet
upphör att gälla för de tillgångar
som skall avskattas. Vid sådan
överlåtelse av pensionsförsäkring
till ny försäkringsgivare som avses
i punkt 1 av anvisningarna till 31 §
anses pensionskapitalet utbetalt når
ansvaret för den överlåtna försäk-
ringen övergår på den övertagande
försäkringsgivaren.
Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet
avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den
skattskyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare
förvärvats eller först under ett senare år beräknas inflyta.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas på överlåtelser
av pensionsförsäkringar efter ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1993:1542.
2 Senaste lydelse 1993:938.
28
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt1 att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1859) om
ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall införas en ny
punkt, 13, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
13. Vid tillämpning av föreskrif- |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.
29
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-03-24
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo
Svensson, regeringsrådet Ame Baekkevold
Enligt en lagrådsrcmiss den 23 mars 1995 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och till lag om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarättsassessom Lars
Bergendal och kanslirådet Ingrid Melbi.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen lämnas utan
erinran.
Beträffande förslaget till lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt
föreslås i remissen en ny punkt 13 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1994:1859) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Punkten anknyter till 24 § 2 mom. första stycket lagen om statlig
inkomstskatt.
Lagrådet föreslår att innehållet i den föreslagna punkten i stället skrivs
in direkt i det nämnda stycket som en ny punkt 4 med följande lydelse:
4. upplöses genom att avregistreras efter utgången av mars 1995 enligt
punkt 5 eller 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om
ändring i aktiebolagslagen.
Prop. 1994/95:187
Bilaga 2
30
Finansdepartementet Prop. 1994/95:187
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1995
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,
Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,
Winberg, Uusmann, Nygren, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Persson
Regeringen beslutar proposition 1994/95:187 Vissa inkomstskattefrågor.
31
gotab 48253, Stockholm 1995