Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 30 mars 1995
Ingvar Carlsson
Mats Hellström
(Utrikesdepartementet)
Skr.
1994/95:183
I skrivelsen lämnas en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten
under år 1994.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 183
Skr. 1994/95:183
Skrivelse
Den svenska krigsmaterielexporten år 1994
Förord.......................................3
1 Lagen om krigsmateriel.......................... 3
2 Krigsmaterielinspektionen ........................ 4
3 Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport........... 4
4 Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor....... 5
5 KMI:s teknisk-vetenskapliga råd.................... 6
6 Information om vapenexportpolitiken ................ 6
7 Krigsmaterielexporten år 1994 ..................... 6
8 Internationell öppenhet om vapenöverföringar .......... 7
9 Antipersonella landminor......................... 8
Bilaga
1 Allmän bakgrund .............................. 10
2 Beviljade utförseltillstånd ........................ 10
3 Faktiska leveranser............................. 12
4 Geografisk fördelning........................... 15
5 Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m.......... 18
6 Militärt inriktad utbildning........................ 18
7 Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt ......... 19
8 De exporterande företagen........................ 19
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 30 mars 1995 .............................. 20
Skr. 1994/95:183
Förord
Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel
kontrolleras av statsmakterna.
Sedan år 1985 lämnar regeringen årligen till riksdagen en redogörelse för
den svenska krigsmaterielexporten.
Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras genom lagen
(1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om
krigsmateriel. Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1993 och
ersatte lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel,
m.m. och lagen (1988:588) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m.
med tillhörande förordningar.
I propositionen 1991/92:174 föreslog regeringen den nya lagstiftningen
på grundval av en genomgripande översyn av krigsmaterielexporten.
Riksdagen biföll regeringens förslag (bet. 1992/93:UU 1, rskr. 1992/93:61).
Den nya lagen bygger i allt väsentligt på den tidigare lagstiftningen
liksom på tidigare praxis. Den nya lagen innehåller emellertid
förenklingar, förtydliganden och moderniseringar av de bestämmelser som
gäller för den samlade kontrollen över tillverkning och tillhandahållande
av krigsmateriel.
Krigsmateriellagen föreskriver att krigsmateriel inte far tillverkas utan
regeringens tillstånd. Även all försvarsindustrien utlandssamverkan
förutsätter tillstånd av regeringen. Med utlandssamverkan förstås export
eller annat tillhandahållande av krigsmateriel, upplåtelse eller överlåtelse
av tillverkningsrätter, avtal med någon om att gemensamt med denne eller
för hans räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av
sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel med någon
i utlandet. Vid prövningar av frågor om ett utlandssamarbete kan medges
skall Sveriges försvarspolitiska behov av detta samarbete beaktas.
Slutligen krävs regeringens tillstånd, med vissa undantag, för att bedriva
militärt inriktad utbildning.
Krigsmateriel indelas enligt den nya lagen i två kategorier. Vapen och
stridsammunition har förts till kategorin krigsmateriel för strid, medan
icke förstörelsebringande materiel förts till kategorin övrig krigsmateriel.
Bestämmelser om vilken materiel som innefattas i de två kategorierna
finns i krigsmaterielförordningen.
1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 183
Krigsmaterielinspektionen (KMI) utövar kontroll över tillverkningen av
krigsmateriel. KMI inrättades år 1935 och finns inom
Utrikesdepartementets handelsavdelning. KMI är även regeringens
beredningsorgan för ärenden som rör export av krigsmateriel.
Beslut i ärenden om tillstånd att föra ut krigsmateriel ur landet fattas av
regeringen. Regeringsärendena bereds av KMI i nära samråd med
Utrikesdepartementets politiska avdelning, Försvarsdepartementet och i
vissa fall Näringsdepartementet. Det statsråd som har till uppgift att
föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel har bemyndigats att pröva
ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller som i övrigt inte
är av större vikt.
KMI bereder förutom tillståndsärenden också de underrättelser som
tillverkare av krigsmateriel är skyldiga att lämna regeringen senast fyra
veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om export eller annan
utlandssamverkan om krigsmateriel. Företagen skall vidare till KMI
kvartalsvis redovisa den marknadsföring de bedrivit utomlands. Slutligen
skall de krigsmaterielexporterande företagen rapportera om de leveranser
som görs. KMI har löpande kontakter med företagen i dessa frågor.
Skr. 1994/95:183
Riktlinjerna understryker den vikt som vid den utrikespolitiska
bedömningen av varje utförselärende skall fastas vid respekten för
mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Hänsyn skall alltid tas till
mänskliga rättighetskriteriet även i de fall då det är fråga om utförsel av
materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter.
Breddningen av krigsmaterielbegreppet åtföljdes, som tidigare har
nämnts, av en indelning av krigsmateriel i två kategorier för vilka, med
hänsyn till materielens karaktär av förstörelsebringande respektive icke
förstörelsebringande, uppställts delvis olika riktlinjer för utförsel. För
kategorin krigsmateriel för strid gäller i stort sett samma riktlinjer som
tidigare, dvs. att regeringen inte bör ge tillstånd till export till en stat
som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, en stat som är
invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad
konflikt, en stat som har inre väpnade oroligheter eller en stat där det
förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter.
För utförsel av övrig krigsmateriel, som i stor utsträckning omfattar nya,
tidigare oreglerade produkter, gäller att utförseltillstånd bör beviljas till
länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annan stat, som
inte har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer omfattande
och grova kränkningar av mänskliga rättigheter.
De skilda riktlinjerna för krigsmateriel för strid respektive övrig
krigsmateriel innebär att en större länderkrets kan komma i fråga som
mottagare av övrig krigsmateriel, dvs. icke förstörelsebringande materiel.
Genom utvidgningen av krigsmaterielbegreppet synliggörs och redovisas
legitim export som tidigare var oreglerad. Denna export blir nu också Skr. 1994/95.183
föremål for en politisk prövning.
Ett övergripande syfte med riktlinjerna är att ge en stabil och generell
grund for tillståndsprövningen. Regeringen prövar dock varje
utförselärende for sig.
Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av
större vikt om möjligt överlägga med Utrikesnämnden före avgörandet.
Vissa utförselärenden som rör krigsmateriel är av sådan art att
överläggning med nämnden är påkallad. Det har ansetts önskvärt att
prövningen av även andra enskilda utförselärenden av principiell vikt ges
en bredare förankring. Riksdagen beslutade därför år 1984 på grundval av
propositionen 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör
krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle
inrättas.
Nämnden består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk grund och
har till uppgift att lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor.
Nämnden höll år 1994 nio sammanträden. Den sammanträder på kallelse
av krigsmaterielinspektören som också leder överläggningarna. Vid
nämndens sammanträden medverkar Utrikesdepartementets politiska
avdelning med bedömningar av mottagarländer ur riktlinjesynpunkt samt
Försvarsdepartementet med bedömningar avseende ärendenas
försvarspolitiska betydelse. Inspektören redovisar därefter samrådet för det
föredragande statsrådet.
Alla principiellt viktiga ärenden behandlas i rådgivande nämnden vars
månatliga sammanträden ger ledamöterna en fortlöpande insyn i
regeringens handläggning av krigsmaterielexportärendena. Enhällighet
eftersträvas vid bedömningen av utförselärendena i nämnden. Regeringen
faster stor vikt vid nämndens rekommendationer. Har nämnden avstyrkt
en utförselansökan eller annan förfrågan blir detta som regel också
regeringens beslut. Har nämnden tillstyrkt, vägs detta in i den fortsatta
beredningen. Det är regeringen som, efter en totalbedömning av alla för
ärendet betydelsfulla omständigheter bär ansvaret för beslut i
krigsmaterielärenden. Totalbedömningen görs med utgångspunkt från de
grundläggande riktlinjerna och i en restriktiv anda.
Rådgivande nämnden ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som
regeringen enligt regeringsformen skall överlägga med Utrikesnämnden
om.
För att bistå krigsmaterielinspektören med beredningen av ärenden som
rör klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt teknisk-
vetenskapligt råd med företrädare för institutioner med överblick över
teknologins tillämpning på civila respektive militära områden. Under år
1994 höll rådet tre sammanträden.
Skr. 1994/95:183
KMI:s handbok är till ledning för dem som inom försvarsindustrin och
vid statliga myndigheter har befattning med ärenden som rör tillverkning
och utförsel av krigsmateriel. Handboken redovisar gällande lagstiftning,
regelverk och handläggningsordning för tillståndsärenden.
I en informationsskrift (Sveriges vapenexportpolitik, UD informerar
1993:4) behandlas vapenexportens roll i den svenska säkerhetspolitiken,
den svenska försvarsindustrin, riktlinjerna för utförsel av krigsmateriel
samt det internationella samarbetet för att reglera vapenexporten. Skriften
ges också ut på engelska, franska, tyska och spanska i syfte att främja
kunskapen i andra länder om den svenska politiken på detta område.
Regeringen har varje år sedan 1985 lämnat riksdagen en skrivelse med
redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Härigenom förses
riksdagen med en samlad information om krigsmaterielexporten, samtidigt
som underlag ges för en bredare allmän debatt. På grundval av
redovisning från de krigsmaterielproducerande företagen har KMI
utarbetat en redogörelse för år 1994 (bilaga).
I regeringens skrivelse 1993/94:237 med redogörelse för de svenska
exportleveransema för år 1993 framgick att värdet av den nya, utvidgade
klassificeringen innebar en statistisk ökning av den svenska exporten med
drygt 1 miljard kronor. Jämfört med bestämmelserna i den tidigare lagen
minskade dock den jämförbara exporten med 33 procent från år 1992 till
1993.
Utförseln av krigsmateriel under år 1994 ökade med 11,1 procent eller
från 2 863 miljoner kronor år 1993 till 3 181 miljoner kronor år 1994.
Exporten av krigsmateriel för strid ökade med 10,8 procent eller från
1 216 miljoner kronor år 1993 till 1 347 miljoner kronor år 1994. För
övrig krigsmateriel uppgick uppgången i exporten till 11,4 procent
motsvarande en ökning från 1 647 miljoner kronor år 1993 till 1 834
miljoner kronor under år 1994. Räknat i fasta priser steg exporten med 7,5
procent år 1994 jämfört med år 1993. För krigsmateriel för strid och för
övrig krigsmateriel var motsvarande tal en uppgång med 7,3 resp. 7,6
procent. En enskild affar med Singapore svarade för hela 18,3 procent av
den totala krigsmaterielexporten. Skr. 1994/95:183
Regeringen har under år 1994 beviljat utförseltillstånd för försäljning av
krigsmateriel till ett värde av 4 589 miljoner kronor, varav 2 072 miljoner
kronor avser krigsmateriel för strid och 2 517 miljoner kronor övrig
krigsmateriel. Värdet av beviljade tillstånd minskade med 24,8 procent år
1994 jämfört med år 1993. För krigsmateriel för strid uppgick
motsvarande värde till 2 072 miljoner kronor år 1994, vilket representerar
en ökning med 6,7 procent. För övrig krigsmateriel uppgick värdet av
beviljade uförseltillstånd till 2 517 miljoner kronor, vilket motsvarar en
nedgång med 39,5 procent jämfört med år 1993. Räknat i fasta priser
minskade värdet av beviljade tillstånd år 1994 med 27 procent. För
krigsmateriel för strid steg motsvarande värde med 3 procent, medan för
övrig krigsmateriel noterades en nedgång med 41 procent.
Förenta Nationernas generalförsamling antog i december 1991 en
resolution som anmodar medlemsländerna att till ett register över
konventionella vapen redovisa såväl sin import som sin export av tyngre
konventionella vapen. Enligt vissa definitioner skall handeln med följande
sju vapenkategorier rapporteras: stridsvagnar, pansrade stridsfordon, grovt
artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och
robotar/robotlavetter.
Genom redovisningen torde öppenheten i fråga om internationella
vapenöverföringar komma att öka i väsentlig grad. I samråd med
försvarets myndigheter sammanställer Krigsmaterielinspektionen aktuella
uppgifter som i enlighet med den ovannämnda resolutionen överlämnas
till FN.
För FN-registrets andra år, 1993, lämnade 86 av FN:s då 184
medlemsländer (jämte observatörslandet Schweiz) uppgifter om sin export
och import av de sju kategorierna tyngre vapen.
Det framgår av statistiken att Sverige i endast obetydlig omfattning deltar
i världshandeln med aktuella tyngre vapensystem.
Skr. 1994/95:183
Förenta Nationernas register över konventionella vapen år 1993.
(Uppgifter för 1994 föreligger hösten 1995)
Varav Sverige
Antal
registrerade
vapenöverföringar
kalenderåret 1993
Export Import
Stridsvagnar |
2 921 |
0 |
0 |
Pansrade stridsfordon |
2 060 |
39‘ |
242 |
Grovt artilleri |
386 |
0 |
0 |
Stridsflygplan |
351 |
0 |
0 |
Attackhelikoptrar |
117 |
0 |
0 |
Stridsfartyg |
31 |
0 |
0 |
Missiler/lavetter |
4 506 |
0 |
0 |
Sverige verkar på olika sätt for ökad rapportering till FN-registret och för
större öppenhet om vapentransfereringar. I Europeiska organisationens för
säkerhet och samarbete (OSSE) säkerhetsforum har de deltagande 53
länderna enats om att iaktta vissa principer vid vapentransfereringar, bl.a.
att årligen lämna uppgifter till registret. Samråd om rapporteringen till
FN-registret förutses ff.o.m. i år att ske med övriga medlemmar av EU.
Som ett led i vår strävan efter ökad öppenhet på detta område har sedan
1990 regeringens redogörelse till riksdagen över krigsmaterielexporten
överlämnats till FN i engelsk översättning. Få andra länder torde redovisa
sin vapenexport med motsvarande öppenhet och detaljeringsgrad.
Sverige har under 1994 innehaft ordförandeskapet för förberedelsearbetet
inför den planerade översynskonferensen hösten 1995 avseende 1980 års
konvention om särskilt inhumana vapen. Inom ramen för detta arbete
föreslog Sverige i augusti 1994 att i landmineprotokollet under
konventionen införa regler om ett totalförbud för antipersonella landminor.
lUtförsel av 13 pansarkarossbilar modell kp 42 till vardera Estland, Lettland och
Litauen som gåva under det s.k. suveränitetsstödet till dessa länder.
2lnförsel från Tyskland av 9 splitterskyddade trupptransportfordon MT-LB som
tidigare tillhört DDR och import av 15 hjulgående pansarskyttefordon SISU från
Finland för FN-tjänst.
Sverige har inte exporterat några minor av denna typ sedan slutet av Skr. 1994/95:183
1970-talet. Den sista utförseln skedde till ett annat västeuropeiskt land.
I FN:s generalförsamling stod Sverige som medförslagsställare till en
resolution i vilken bl.a. vissa staters ensidiga moratorier för export av
antipersonella landminor välkomnades, och övriga stater uppmanades att
snarast deklarera sådana moratorier.
Skr. 1994/95:183
Bilaga
Krigsmaterielinspektionen (KMI) följer kontinuerligt marknadsföringen
och exporten av krigsmateriel från Sverige. De företag som har tillstånd
att bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet - för närvarande omkring
185 företag, varav ca 35 är aktiva - är skyldiga att lämna redovisningar
i olika hänseenden till KMI. Dessa redovisningar, tillsammans med
uppgifter som inspektionen tar fram på annat sätt, analyseras och
bearbetas inom KMI. I propositionen 1984/85:82 om ökad insyn och
samråd i frågor som rör krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt
att varje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska
krigsmaterielexporten. Föreliggande redogörelse avser den svenska
krigsmaterielexporten år 1994.
Antalet inkomna utförselärenden har under de senaste åren varierat mellan
1500 och 2300. Den övervägande delen av dessa tillstånd har gällt
utförsel av andra anledningar än försäljning, såsom utförsel före eller efter
reparation, för demonstration eller för prov. Under år 1993, som var det
första år under vilket den nya krigsmateriellagen tillämpades, inkom
inledningsvis ett betydande antal ansökningar om utförseltillstånd för
försäljning avseende övrig krigsmateriel vilken tidigare inte var
tillståndspliktig. Många av dessa tillstånd avser leveranser under flera
kalenderår.
Beslut om utförseltillstånd fattas av regeringen. I ärenden som inte avser
utförsel i större omfattning eller i övrigt inte är av större vikt far det
statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av
krigsmateriel pröva frågan om tillstånd. Som framgår av tabell 1 fattades
år 1994 regeringsbeslut i utförselärenden som sammantaget motsvarar 96
% av det totala värdet av givna tillstånd.
10
Tabell 1. Beviljade utförseltillstånd för försäljning under åren 1987- Skr. 1994/95:183
1994 jämte antalet regeringsbeslut och dessas värde av det Bilaga
sammanlagda värdet av givna tillstånd.
År Värde Härav regeringsbeslut
mkr i
löpande priser |
mkr |
% av värdet |
Antal | |
1987 |
5 383 |
5 320 |
99 |
285 |
1988 |
6 405 |
6 333 |
99 |
380 |
1989 |
7 247 |
7 100 |
98 |
312 |
1990 |
2 980 |
2 912 |
98 |
328 |
1991 |
2 559 |
2 511 |
98 |
350 |
1992 |
3 360 |
3 287 |
98 |
241 |
1993 |
6 105 |
5 916 |
97 |
368 |
1994 |
4 589 |
4 415 |
96 |
260 |
Av tabell 2 nedan framgår det sammantagna värdet av beviljade
utförseltillstånd beräknat i fasta priser.
Tabell 2. Beviljade utförseltillstånd för försäljning åren 1987-1994 i
löpande priser och i 1968 års prisnivå1 jämte den procentuella
volymändringen.
År |
Värde i löpande |
Värde i fasta |
Ändring i fasta |
priser |
priser |
priser i % jäm- | |
mkr |
mkr |
fort med före- | |
gående år |
1987 |
5 383 |
1 194 |
+ 22 | |||||
1988 |
6 405 |
1 366 |
+ 14 | |||||
1989 |
7 247 |
1 455 |
+ 6 | |||||
1990 |
2 980 |
578 |
- 60 | |||||
1991 |
2 559 |
478 |
- 17 | |||||
1992 |
3 360 |
628 |
+ 31 | |||||
Summa KS |
ÖK |
Summa |
KS |
ÖK |
Summa |
KS |
JÖK | |
1993 |
6 105 1 942 |
4 162 |
1 030 |
328 |
702 | |||
1994 |
4 589 2 072 |
2 517 |
749 |
338 |
411 |
-27 |
+3 |
-41 |
(-24,8%) (+6,7%) (-39,5%) |
’Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsprodukter använts.
11
KMI:s utförselstatistik grundar sig på uppgifter om värdet av levererad
materiel som redovisas av exportföretagen.
Tabell 3 visar värdet av svensk krigsmaterielexport under den senaste
tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års prisnivå. Av tabellen
framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuexport.
Under år 1994 utfördes krigsmateriel för strid till ett värde av
1 347 miljoner kronor och övrig krigsmateriel för 1 834 miljoner kronor,
dvs. tillsammans 3 181 miljoner kronor. Jämfört med år 1993 ökade
exporten av krigsmateriel under år 1994 med 11,1 %. För krigsmateriel
för strid uppgick motsvarande tal till
+ 10,8 % och för övrig krigsmateriel till + 11,4 %.
Skr. 1994/95:183
Bilaga
Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1985-1994
i löpande priser och 1968 års prisnivå2, m.m.
Är |
Sveriges mkr |
Krigsmaterielexport | |||
löpande mkr |
andel av % |
fasta mkr |
ändring % | ||
1985 |
259 985 |
2 137 |
0,82 |
511 |
- 7,8 |
1986 |
265 100 |
3 243 |
1,22 |
746 |
+ 46,0 |
1987 |
281 433 |
4 427 |
1,57 |
981 |
+ 31,5 |
1988 |
304 782 |
6 155 |
2,02 |
1 313 |
+ 34,0 |
1989 |
332 580 |
6 005 |
1,81 |
1 206 |
- 8,1 |
1990 |
339 850 |
3 327 |
0,98 |
645 |
- 46,5 |
1991 |
332 779 |
2 705 |
0,81 |
505 |
- 21,7 |
1992 |
326 031 |
2 753 |
0,84 |
514 |
+ 1,8 |
Summa KS |
ÖK | ||||
1993 |
388 2903 |
2 863 1 216 |
1 647 0.74 |
483 |
- |
Jämförelsevärde 1993 |
1 850 |
0.47 |
313 |
-33 | |
1994 |
471 2174 |
3 181 1 347 |
1 834 0,68 |
519 |
+7,5 |
(+11,1%) (+10,8%) |
(+11,4%) |
2Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsprodukter använts.
Uppgiften om Sveriges totala varuexport för år 1993 har i årets sammanställning
korrigerats jämfört med motsvarande uppgift i regeringens skrivelse 1993/94:237
om krigsmaterielexporten år 1993. Korrigeringen innebär ingen ändring av
uppgiften om krigsmaterielexportens andel härav.
12
4Preliminär uppgift för varuexporten under år 1994.
Skr. 1994/95:183
Krigsmaterielexporten utgjorde år 1993 ca 0,74 % av Sveriges totala Bilaga
varuexport. Motsvarande andelar for krigsmateriel för strid utgjorde 0,31
% och för övrig krigsmateriel 0,42 %. Denna andel sjönk under år 1994
till ca 0,68 %, varav 0,29 % utgjorde krigsmateriel för strid och 0,39 %
övrig krigsmateriel.
Den här redovisade utförselstatistiken, baserad på företagens
leveransdeklarationer till KMI, är den enda som på ett korrekt sätt
anknyter till krigsmateriellagstiftningen. I den allmänna
utrikeshandelstatistiken, som grundas på tullmyndigheternas uppgifter till
Statistiska centralbyrån, särskiljs inte krigsmateriel från civila produkter
annat än på några snävt avgränsade områden.
Förändringar från ett år till ett annat ger inte underlag för några mer
långsiktiga bedömningar av utvecklingstendenser. En avsevärd minskning
av exporten, såväl nominellt som i fasta priser, inträffade emellertid under
åren 1990-93, med en mindre uppgång under 1994.
En jämförelse av tabellerna 1, 2 och 3 ovan visar, att det sammantagna
värdet av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt
från värdet av faktiska leveranser under samma år. Detta beror på att
givna utförseltillstånd ofta avser utförsel som sträcker sig över flera
kalenderår, liksom på att tillstånd i några fall ej utnyttjas helt. Den
minskning av beviljade utförseltillstånd som registrerats för år 1994 torde
i linje med detta förhållande återspeglas i kommande års utförselstatistik.
13
Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i miljoner kronor Skr. 1994/95:183
1993-1994 fördelat på krigsmaterielförteckningens huvudområden Bilaga
1994 1993
Krigsmateriel för strid
KS1 |
Finkalibriga eldrörsvapen |
0 |
0 |
KS2 |
Kanoner, pansarvämsvapen |
61 |
53 |
KS3 |
Ammunition |
129 |
126 |
KS4 |
Robotar, raketer, torpeder, bomber |
382 |
399 |
KS5 |
Eldledningsutrustning |
119 |
535 |
KS6 |
ABC-stridsmedel |
0 |
0 |
KS7 |
Krut och sprängämnen |
76 |
74 |
KS8 |
Krigsfartyg |
581 |
29 |
KS9 |
Stridsflygplan |
0 |
0 |
K.S10 |
Stridsfordon |
0 |
0 |
KS11 |
Riktade energivapen |
0 |
0 |
SUMMA |
1 347 |
1 216 |
Övrig krigsmateriel | |||
ÖK21 |
Finkalibriga, eldrörsvapen, delar m.m |
1 |
1 |
ÖK22 |
Kanoner, pansarvämsvapen delar m.m. |
69 |
97 |
ÖK23 |
Övningsammunition m.m. |
157 |
161 |
ÖK24 |
Övningsraketer, röjningsutrustning m.m. |
52 |
81 |
ÖK25 |
Spanings- och mätutrustning m.m |
680 |
457 |
ÖK26 |
Skyddsmateriel m.m. |
8 |
0 |
ÖK27 |
Krut- och sprängämneskomponenter |
1 |
0 |
ÖK28 |
Fartyg för bevakning m.m. |
27 |
88 |
ÖK29 |
Flygplan utformade for militärt bruk m.m. |
151 |
137 |
ÖK30 |
Fordon utformade for militärt bruk m.m. |
328 |
506 |
ÖK31 |
Riktade energivapen |
0 |
0 |
ÖK32 |
Fortifikationer |
0 |
0 |
ÖK33 |
Elektronisk utrustning for militärt bruk |
33 |
14 |
ÖK34 |
Fotografisk och elektrooptisk utrustning |
5 |
2 |
ÖK35 |
Övningsmedel |
245 |
92 |
ÖK36 |
Tillverkningsutrustning |
69 |
10 |
ÖK37 |
Programvara |
7 |
0 |
SUMMA |
1 834 |
1 647 |
Till den redovisning av exporten 1994 som framgår av tabell 4 kan
följande kommentarer göras beträffande vissa produktområden.
Inom grupperna ÖK21, KS2, ÖK22, KS3 och ÖK23 har utförseln till ca
50 % av värdet avsett pansarvämsvapen med ammunition och återstoden
luftvämskanoner med ammunition i första hand for fartygsbeväpning.
14
Inom grupperna KS4 och ÖK24 har över 80 % avsett pansarväms- och Skr. 1994/95:183
luftvämsrobotsystem. Bilaga
Inom grupperna KS5 och ÖK25 har utförseln varit fördelad med 50 %
på sikten för robotar och eldledningsystem för fartyg och med 50 % på
spaningssystem och komponenter. En stor del av de senare produkterna
utgjorde före år 1993 ej krigsmateriel.
Inom gruppen ÖK30 utgjordes utförseln huvudsakligen av fordon som
före år 1993 ej klassificerades som krigsmateriel.
Den i föregående tabell redovisade totala omfattningen av
krigsmaterielexporten och dess uppdelning på olika huvudområden
kompletteras i följande sammanställningar av en redovisning av exportens
fördelning på dels skilda regioner, dels skilda länder.
Den regionala sammanställningen ger vid handen att Norden och övriga
Västeuropas andel av den svenska krigsmaterielexporten visat en ökande
tendens. Västeuropa mottog år 1994 ca 42 % av den svenska
krigmaterielexporten.
Tabell 5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av
värdet under åren 1990-1994
1990 |
1991 |
1992 |
1993 |
1994 | |||||
Summa |
KS ÖK Summa |
KS |
ÖK | ||||||
Norden |
27 |
46 |
45 |
35 |
34 |
36 |
18 |
10 |
24 |
Övriga | |||||||||
Västeuropa |
25 |
35 |
23 |
31 |
44 |
21 |
24 |
23 |
25 |
Central- och | |||||||||
Östeuropa |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
Nordamerika |
8 |
12 |
9 |
9 |
6 |
11 |
13 |
13 |
12 |
Latinamerika |
1 |
0 |
1 |
1 |
3 |
0 |
1 |
1 |
1 |
Australien och | |||||||||
Nya Zeeland |
1 |
0 |
17 |
9 |
12 |
7 |
6 |
2 |
9 |
Asien |
37 |
6 |
5 |
14 |
0 |
24 |
38 |
51 |
28 |
Afrika |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
1 |
1 |
Antal länder |
33 |
36 |
40 |
44 |
46 |
I det följande redovisas krigsmaterielexporten fördelad på mottagarländer.
I tabell 6 har medtagits alla länder till vilka utförseln av krigsmateriel har
överstigit 1 miljon kronor under något av åren 1992-1994. Under 1994
omfattade svenska tillverkares krigsmaterielexport leveranser till 46
länder. Till 14 av dessa understeg exportvärdet 1 miljon kronor. Tillstånd
har vidare meddelats utförsel av jakt- och sportskyttemateriel till 22
länder, nämligen: Amerikas Förenta Stater, Australien, Belgien, Canada,
15
Danmark, Estland, Etiopien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Japan, Skr. 1994/95:183
Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Polen Schweiz, Spanien, Bilaga
Storbritannien,Tanzania, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike.
Sammanfattningsvis kan konstateras att exportmönstret har förskjutits så
att OECD-länderna, dvs. i huvudsak Norden, övriga Västeuropa,
Nordamerika och Australien, kommit att utgöra de helt dominerande
mottagarna av svensk krigsmateriel, under år 1994 motsvarande ca 61 %
av utförseln. Asiens andel av exporten ökade samtidigt kraftigt från 14 %
år 1993 till 38 % år 1994.
16
Tabell 6. Exporten av krigsmateriel i miljoner kronor år 1992-1994 Skr. 1994/95:183
fördelad på länder Bilaga
1994 1993 19925
KS ÖK Summa KS ÖK Summa
Amerikas Förenta
Stater |
94,5 |
134,1 |
228,6 |
37,9 |
114,2 |
152,1 |
169,6 |
Australien |
23,0 |
165,8 |
188,8 |
143,1 |
117,8 |
260,9 |
473,4 |
Bahrain |
- |
3,0 |
3,0 |
- |
3,1 |
3,1 |
- |
Belgien |
38,6 |
4,3 |
42,9 |
160,2 |
5,4 |
165,5 |
94,4 |
Brasilien |
6,8 |
4,8 |
11,6 |
23,3 |
4,4 |
27,6 |
9,6 |
Canada |
87,6 |
77,2 |
164,8 |
37,9 |
63,7 |
101,6 |
67,0 |
Danmark |
11,5 |
45,7 |
57,2 |
32,9 |
71,2 |
104,1 |
123,2 |
Finland |
2,8 |
58,3 |
61,1 |
52,0 |
111,8 |
163,8 |
523,5 |
Frankrike Förenade |
0,6 |
42,6 |
43,2 |
1,6 |
24,6 |
26,2 |
H,1 |
Arabemiraten |
15,5 |
15,5 |
0,2 |
0,2 |
- | ||
Indien |
158,4 |
158,4 |
- |
42,2 |
42,2 |
6,1 | |
Indonesien |
11,7 |
0,8 |
12,5 |
- |
0,6 |
0,6 |
4,0 |
Irland |
0,5 |
0,5 |
- |
2,7 |
2,7 |
0,1 | |
Italien |
1,6 |
2,6 |
4,2 |
9,9 |
5,1 |
15,1 |
7,8 |
Japan |
- |
18,7 |
18,7 |
0,4 |
15,3 |
15,7 |
26,4 |
Kina |
- |
4,2 |
4,2 | ||||
Republiken Korea |
5,4 |
5,4 |
1,7 |
1,7 | |||
Kuwait |
- |
8,0 |
8,0 |
31,9 |
31,9 |
- | |
Malaysia |
33,3 |
90,5 |
123,8 |
48,1 |
48,1 |
64,9 | |
Mexico |
- |
2,0 |
2,0 |
1,5 |
1,5 |
0,1 | |
Nederländerna |
1,3 |
12,0 |
13,3 |
0,1 |
32,7 |
32,8 |
132,9 |
Norge |
113,5 |
349,0 |
462,5 |
334,9 |
409,3 |
744,3 |
589,5 |
Nya Zeeland |
0,0 |
6,7 |
6,7 |
- |
0,6 |
0,6 |
0,1 |
Oman |
- |
2,2 |
2,2 |
- |
1,7 |
1,7 | |
Pakistan |
57,1 |
0,9 |
58,0 |
28,8 |
28,2 |
2,8 | |
Ryssland |
- |
- |
- |
- |
3,5 |
3,5 |
- |
Schweiz |
40,0 |
15,0 |
55,1 |
67,4 |
70,0 |
137,5 |
9.0 |
Singapore |
580,6 |
155,2 |
735,8 |
3,7 |
139,1 |
142,8 |
21,4 |
Spanien |
0,0 |
2,5 |
2,5 |
- |
3,9 |
3,9 |
2,4 |
Storbritannien |
2,1 |
226,1 |
228,2 |
6,8 |
116,9 |
123,7 |
51,3 |
Thailand |
- |
53,8 |
53,8 |
- |
75,6 |
75,6 |
0,1 |
Tunisien |
8,9 |
11,0 |
19,9 |
- |
9,6 |
9,6 |
11,9 |
Turkiet |
- |
0,1 |
- |
0,1 |
1,9 |
Förbundsrepubliken
Tyskland 4,5 |
72,2 |
76,7 |
51,9 |
48,5 |
100,4 |
37,9 |
Uruguay |
2,0 |
2,0 |
8,6 |
- |
8,6 |
11.0 |
Österrike 226,9 |
84,7 |
311,6 |
243,4 |
35,2 |
278,5 |
299,7 |
Övriga länder |
1,66 |
1,6 |
0,37 |
1,58 |
1,8 |
2,2’ |
Förenta Nationerna10 |
- |
0,7 |
0,7 |
- |
- |
Summa
1 347 1 834 3 181 1 216 1 647 2 863 2 755
17
Under år 1994 har fem tillstånd lämnats för upplåtelse av tillverkningsrätt
utom riket. De har avsett tillverkning i Canada, Malaysia, Norge (två
tillstånd) och Storbritannien. Fem samarbetsavtal har granskats och
godkänts avseende gemensam utveckling eller produktion med följande
länder, nämligen Amerikas Förenta Stater, Frankrike, Indien och
Storbritannien (två tillstånd).
Prövningen av ärenden rörande upplåtelse av tillverkningsrätt och
samarbete med utländsk part sker, oavsett materieltyp, med de strängare
kriterier som gäller för export av krigsmateriel för strid, eftersom sådant
samarbete i regel medför en långsiktigare bindning än regelrätt export.
Sådana avtals omfattning, deras utsträckning i tiden, reexportklausuler,
m.m. granskas därvid i detalj.
Regeringen har med stöd av krigsmateriellagen föreskrivit en skyldighet
för den som har upplåtit tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon
i utlandet eller som ingått avtal om samarbete med någon i utlandet att
årligen redovisa huruvida avtalen fortfarande är i kraft, om tillverkning
eller annat samarbete enligt sådant avtal alltjämt förekommer samt hur
samarbetet bedrivs.
För år 1994 gäller att 16 företag redovisat sammanlagt 162 gällande
licensupplåtelser och samarbetsavtal i 23 länder.
Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare far enligt
krigsmateriellagen inte, med vissa undantag, bedrivas inom eller utom
landet utan regeringens tillstånd.
Under år 1994 har inget sådant tillstånd lämnats.
5Avser utförsel av krigsmateriel enligt då gällande krigsmaterielförteckning.
6 Andorra, Argentina, Bangladesh, Estland, Grekland, Island Mauritius, Namibia,
Nya Kaledonien, Polen, Saudiarabien och Ungern.
7Polen.
8Andorra, Botswana, Ghana, Island,Portugal, Saudiarabien och Ungern.
’ Andorra, Argentina, Grekland, Hongkong, Island, Mauritius, Namibia, Nepal,
Portugal, Tjeckoslovakien, Ungem och Venezuela.
l0Ny mottagare.
18
Enligt krigsmateriellagen skall foretag som har tillstånd att tillverka eller
tillhandahålla krigsmateriel årligen redovisa uppgifter om ägande i
utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning,
marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel.
För år 1994 gäller att sex foretag redovisat ägande i 22 utländska
rättssubjekt i 12 länder.
186 foretag har tillstånd att tillverka krigsmateriel varav ca 35 exporterade
sådan materiel under år 1994.
Det främsta exportföretaget under år 1994 var Bofors AB som svarade
för ca 779 miljoner kronor, eller 24,5 % av krigsmaterielexporten. Bofors
AB är sedan februari 1992 ett helägt dotterbolag till Celsius Industrier
AB. Härutöver exporterade sex företag för mer än 100 miljoner kronor,
nämligen CelsiusTech Systems AB, Ericsson Microwave Systems AB",
Hägglunds Vehicle AB, Karlskronavarvet AB, Saab Training Systems AB
och Scania CV AB.
Fem företag, nämligen Bofors Explosives AB, Kockums Submarine AB,
Norma Precision AB, Saab Instruments AB och Volvo Aero AB,
exporterade vardera för mellan 50 och 100 miljoner kronor.
Åtta företag exporterade för mellan 10 och 50 miljoner kronor. Dessa
var Bofors Carl Gustaf AB, Bofors LLAB AB, Bofors Underwater
Systems AB, CelsiusTech Electronics AB, FFV Aerotech AB, FMV, Saab
Missiles AB och Saab-Scania AB.
Övriga företag med en export överstigande 1 miljon kronor var Bofors
SA Marine AB, Ericsson Components AB, Flodins Filter AB och Åkers
Krutburk Protection AB.
Tillsammans svarade dessa 24 företag för nästan 100 % av den svenska
krigsmaterielexporten under år 1994.
"F.d. Ericsson Radar Electronics AB.
Skr. 1994/95:183
Bilaga
19
Skr. 1994/95:183
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1995
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,
Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,
Winberg, Uusmann, Nygren, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Hellström
Regeringen beslutar skrivelse 1994/95:183 Redogörelse för den svenska
krigsmaterielexporten år 1994.
gotab 48263, Stockholm 1995
20