Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 23 mars 1995
Prop.
1994/95:174
Mona Sahlin
Ylva Johansson
(Utbildningsdepartementet)
I propositionen tar regeringen upp vissa frågor om begränsning av rätten
att genomgå prövning för att höja betyg under pågående gymnasieskol-
studier samt om avgift för prövning.
Svenska som andraspråk skall enligt propositionen betraktas som ett
eget ämne i alla skolformer. I de frivilliga skolformerna skall det vara ett
kärnämne som alternativ till ämnet svenska.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 174
Prop. 1994/95:174
1 Förslag till riksdagsbeslut ..................... 3
2 Lagtext ................................ 4
2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) . 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om
ändring i skollagen (1985:1100) ............. 5
3 Ärendet och dess beredning.................... 8
3.1 Komplettering av betyg................... 8
3.2 Svenska som andraspråk.................. 8
4 Komplettering av betyg....................... 8
5 Begreppen studieförberedande och yrkesförberedande ... 12
6 Svenska som andraspråk..................... 13
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 mars
1995 ................................. 15
Rättsdatablad................................ 16
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till
- lag om ändring i skollagen (1985:1100),
- lag om ändring i lagen (1995:000) om ändring i skollagen
(1985:1100),
2. godkänner det som regeringen förordar om att svenska som
andraspråk skall vara ett eget ämne (avsnitt 6).
Prop. 1994/95:174
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1994/95:174
2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 19 § skollagen (1985:1100)1 skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
19 §2
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vad som
krävs för att flytta till högre års-
kurs och om begränsningar i rätten
att gå om årskurser.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vad som
krävs för att få påbötja en kurs
och om begränsningar i rätten att
gå om en kurs.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
1 Lagen omtryckt 1991:1111.
2 Senaste lydelse 1992:232.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om
ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1995:000) om ändring i
skollagen (1985:1100)3 skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:174
Lagen omtryckt 1991:1111.
Nuvarande lydelse
Bilaga? Prop. 1994/95:174
Minsta garanterade undervisningstid i timmar om 60 minuter för
gymnasieskolans treåriga nationella program for ämnen och totalt
|
Estetiskt |
Naturveten- |
Samhällsvetenskaps- Övriga | |||||
|
program |
skapsprogram |
program |
program | ||||
|
Natur- |
Teknisk |
Ekono- |
Huma- |
Sam- | |||
|
veten- |
gren |
misk |
nistisk |
hällsve- | |||
|
skaplig |
gren |
gren |
tenskap- | ||||
|
gren |
1ig gren | ||||||
|
Ämnen: | |||||||
|
Svenska |
200 |
200 |
200 |
200 |
200 |
200 |
200 |
|
Engelska |
150 |
150 |
150 |
150 |
150 |
150 |
110 |
|
Samhällskunskap |
90 |
90 |
90 |
90 |
90 |
300 |
90 |
|
Religionskunskap |
30 |
30 |
30 |
60 |
60 |
60 |
30 |
|
Matematik |
150 300/240 |
300/240 |
200 |
150 |
200 |
110 | |
|
Naturkunskap |
30 |
30 |
30 |
100 |
100 |
100 |
30 |
|
Idrott och hälsa |
80 |
130 |
80 |
130 |
130 |
130 |
80 |
|
Estetisk verksamhet |
30 |
30 |
30 |
30 |
30 |
30 |
30 |
|
Historia |
80 |
80 |
80 |
80 |
190 |
190 | |
|
Filosofi |
40/0 |
40/0 |
40 |
40 | |||
|
Psykologi |
0/40 |
0/40 |
40 |
40 | |||
|
Geografi |
50 |
140 | |||||
|
Språk 2 |
190 |
190 |
190 |
190 |
190 | ||
|
Språk 3 |
0/190 |
190 | |||||
Latin med allmän
språkkunskap/språk 4 240/190
Fördjupning i humaniora
|
eller samhällsvetenskap |
60/110 |
60 | ||
|
Fysik |
220 |
220 | ||
|
Kemi |
180 |
140 | ||
|
Biologi |
110 |
50 | ||
|
Estetiska ämnen 990 | ||||
|
Ekonomiska ämnen |
510/320 | |||
|
Miljökunskap |
0/60 |
0/60 | ||
|
Tekniska ämnen |
60 |
270 | ||
|
Yrkesämnen |
1370 | |||
|
Individuella val 190 |
190 |
190 190 190 |
190 |
190 |
Lokalt tillägg/ämnes-
|
anknuten praktik |
110 |
100 |
80 |
110 |
80 |
110 |
110 |
|
visningstid |
2130 |
2130 |
2130 |
2130 |
2130 |
2130 |
2350 |
|
Specialarbete |
20 |
20 |
20 |
20 |
20 |
20 |
20 |
|
Totalt |
2150 |
2150 |
2150 |
2150 |
2150 |
2150 |
2370 |
Altemativstreck innebär val mellan alternativ inom gren av program.
Lydelse enligt prop. 1994/95:100 bil. 9.
Föreslagen lydelse
Bilaga 2 Prop. 1994/95:174
Minsta garanterade undervisningstid i timmar om 60 minuter för
gymnasieskolans treåriga nationella program för ämnen och totalt
Estetiskt Naturveten- Samhällsvetenskaps- Övriga
program skapsprogram program program
|
Ämnen: |
Natur- Teknisk Ekono- Huma- Sam- | ||||||
|
veten- |
gren |
misk |
nistisk hällsve- | ||||
|
gren |
tenskap- | ||||||
|
gren |
lig gren | ||||||
|
SvenskaZSvensfcj | |||||||
|
som andraspråk |
200 |
200 |
200 |
200 |
200 |
200 |
200 |
|
Engelska |
150 |
150 |
150 |
150 |
150 |
150 |
110 |
|
Samhällskunskap |
90 |
90 |
90 |
90 |
90 |
300 |
90 |
|
Religionskunskap |
30 |
30 |
30 |
60 |
60 |
60 |
30 |
|
Matematik |
150 300/240 |
300/240 |
200 |
150 |
200 |
110 | |
|
Naturkunskap |
30 |
30 |
30 |
100 |
100 |
100 |
30 |
|
Idrott och hälsa |
80 |
130 |
80 |
130 |
130 |
130 |
80 |
|
Estetisk verksamhet |
30 |
30 |
30 |
30 |
30 |
30 |
30 |
|
Historia |
80 |
80 |
80 |
80 |
190 |
190 | |
|
Filosofi |
40/0 |
40/0 |
40 |
40 | |||
|
Psykologi |
0/40 |
0/40 |
40 |
40 | |||
|
Geografi |
50 |
140 | |||||
|
Språk 2 |
190 |
190 |
190 |
190 |
190 | ||
|
Språk 3 |
0/190 |
190 | |||||
Latin med allmän
språkkunskap/språk 4 240/190
Fördjupning i humaniora
|
eller samhällsvetenskap |
60/110 60 | ||
|
Fysik |
220 |
220 | |
|
Kemi |
180 |
140 | |
|
Biologi |
110 |
50 | |
|
Estetiska ämnen 990 |
Ekonomiska ämnen
510/320
|
Miljökunskap |
0/60 |
0/60 | |
|
Tekniska ämnen |
60 |
270 | |
|
Yrkesämnen |
1370 | ||
|
Individuella val 190 |
190 |
190 |
190 190 190 190 |
Lokalt tillägg/ämnes-
|
anknuten praktik |
110 |
100 |
80 |
110 |
80 |
110 |
110 |
|
Summa under- | |||||||
|
visningstid |
2130 |
2130 |
2130 |
2130 |
2130 |
2130 |
2350 |
|
Specialarbete |
20 |
20 |
20 |
20 |
20 |
20 |
20 |
|
Totalt |
2150 |
2150 |
2150 |
2150 |
2150 |
2150 |
2370 |
Altemativstreck innebär val mellan alternativ inom gren av program.
3.1 Komplettering av betyg
Enligt riksdagens beslut infördes ett mål- och kunskapsrelaterat be-
tygssystem i gymnasial utbildning den 1 juli 1994 (prop. 1992/93:250,
bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93). I propositionen redovisade
regeringen sin avsikt att införa möjlighet till konkurrenskomplettering av
betyg. Så skedde genom förordningsändringar som trädde i kraft den 1
juli 1994. Eftersom förändringarna har lett till vissa icke önskvärda
konsekvenser, bör möjligheterna till sådan komplettering begränsas.
Frågan om komplettering av betyg berördes även i propositionen om
en ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan,
specialskolan och den obligatoriska särskolan (prop. 1992/93:220, bet.
1993/94:UbUl, rskr. 1993/94:82). Riksdagen hade därvid ingen in-
vändning mot den dåvarande regeringens bedömning att slutbetyg från det
obligatoriska skolväsendet får kompletteras och därmed förbättras. Någon
ändring i rätten att komplettera och förbättra ett grundskolebetyg är inte
aktuell.
3.2 Svenska som andraspråk
I propositionen om en ny läroplan och ett nytt betygssystem för
grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan
(prop. 1992/93:220) gjorde den förutvarande regeringen bedömningen att
undervisningen i svenska som andraspråk inte borde ha en egen kursplan.
Riksdagen beslöt att undervisningen i svenska som andraspråk i stället
skulle integreras och markeras i den reguljära kursplanen i svenska (bet.
1993/94:UbUl, rskr. 1993/94:82). Med anledning av riksdagens beslut
utfärdades inte heller kursplaner i svenska som andraspråk, när nya
kursplaner infördes för de frivilliga skolformerna.
I inledningen till avsnittet Skolväsendet i budgetpropositionen 1995 tog
vi upp frågan om invandrarelevernas kunskaper i svenska m.m. (prop.
1994/95:100 bil. 9 s. 27 f). Där framhålls att svenska som andraspråk
måste ses som ett eget ämne. En ny kursplan i svenska som andraspråk
för grundläggande vuxenutbildning fastställdes av regeringen den 9
februari 1995. Det skall nämnas att Statens skolverk har fått i uppdrag att
under våren 1995 utarbeta kursplaner för övriga skolformer så att
undervisning kan ske efter nya kursplaner redan under hösten 1995, om
riksdagen bifaller regeringens förslag i det följande.
Prop. 1994/95:174
Prop. 1994/95:174
Regeringens bedömning: Möjligheterna för elever att under
studietiden i gymnasieskolan genom prövning höja ett minst
godkänt betyg bör avskaffas. Den bör finnas kvar för de elever som
slutfört sin utbildning i gymnasieskolan.
Några skäl att förändra grundskoleelevers rätt till prövning finns
inte.
Regeringens förslag: Bemyndigandet i 5 kap. 19 § skollagen
(1985:1100) om rätten att meddela föreskrifter om vad som krävs
för att flytta till högre årskurs och begränsningar i rätten att gå om
årskurser ändras så att bemyndigandet avser vad som krävs för att
få påbörja kurser och rätten att gå om kurser.
Skälen för regeringens bedömning och förslag:
Bakgrund
Övergången till en mål- och resultatstyrd skola har bekräftats genom nya
läroplaner, nya kursplaner och nya betygssystem. Samtidigt har gym-
nasieskolan reformerats. I den nya gymnasieskolan är ämnen och
ämnesblock indelade i påbyggbara kurser. Betyg sätts på varje kurs och
relateras till kraven i kursplanen. Till varje kursplan har fogats betygs-
kriterier. Betyg sätts efter en fyragradig skala, Icke godkänd, Godkänd,
Väl godkänd och Mycket väl godkänd. I slutbetyget redovisas betygen på
samtliga kurser. Den tidigare formen av terminsbetyg har avskaffats.
En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har till uppgift att bl.a.
bedöma behovet av justeringar och förtydliganden i betygssystemet för
de frivilliga skolformerna. I arbetsgruppen ingår också företrädare för
Skolverket och Verket för högskoleservice. Arbetsgruppen har bl.a. haft
en överläggning kring betygsfrågor med ett antal skolledare inom
gymnasieskolan och komvux. Arbetsgruppen har också fortlöpande
kontakt med utredningen om uppföljning av 1993 års universitets- och
högskolereform, som bl.a. har i uppdrag att lägga fram förslag till
förändringar i högskoleförordningens regler om tillträde till
grundläggande högskoleutbildning.
Diskussionerna i skolorna om de nya kursplanerna med sina målskriv-
ningar, det nya betygssystemet och betygskriterierna har på många håll
startat en pedagogisk förnyelse, som regeringen finner mycket lovande.
Införandet av ett nytt betygssystem i gymnasial utbildning ger dock
inledningsvis upphov till ett antal problem. Flertalet avser det betygs-
system som gäller för de elever som nu går det andra och det tredje året
av gymnasieskolans program. Dessa problem är således av övergångs-
karaktär.
Några problem av principiell karaktär finns dock. Exempel på sådana
är frånvaro av definition på fullständigt slutbetyg och betygsättning då
betygsunderlag saknas (tidigare kryssbetyg). Regeringen har för avsikt att Prop. 1994/95:174
reglera dessa frågor genom förordningsändringar.
Komplettering av betyg
I gymnasial utbildning sätts vanligen betyg på kurs efter det att eleven
slutfört den aktuella kursen. Det är emellertid också möjligt att få betyg
på kurs genom prövning. Elever har redan tidigare haft rätt att pröva för
ett nytt betyg. Det har däremot inte varit tillåtet att få det höjda betyget
infört i avgångsbetyget eller slutbetyget. Det höjda betyget fick dock
användas då detta fordrades för att eleven skulle uppfylla kraven för
behörighet till högre studier.
I samband med beslutet om att ersätta det relativa betygssystemet med
ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem aktualiserades frågan om
konkurrenskomplettering av betyg. Frågan redovisades för riksdagen i
propositionen (prop. 1992/93:250) om en ny läroplan och ett nytt
betygssystem för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och
särvux. Som den dåvarande regeringen anförde är betyget i ett kunskaps-
relaterat system ett ”kvitto” på vissa definierade kunskaper. Därför borde
den verkliga nivån på kunskaperna dokumenteras i slutbetyget. Rege-
ringen anmälde sin avsikt att slopa de dåvarande begränsningarna i rätten
att beakta kompletterade betyg när slutbetyget utfärdas. Så skedde också
genom förordningsändringar, som trädde i kraft den 1 juli 1994.
Vi anser det vara en demokratisk rättighet att man skall kunna reparera
tidigare mindre goda resultat från skolan, att man genom förnyade studier
skall kunna vidga och fördjupa sitt kunnande och också få bevis för sina
aktuella kunskaper. Skolsystemet skall således konstrueras så att
återvändsgränder undviks. Det är därför angeläget att behålla möjlig-
heterna att höja betyg som man fått i tidigare studier.
De nyligen införda möjligheterna för gymnasieelever att höja betyg
under tiden de går i gymnasieskolan har dock lett till vissa problem.
Dessa möjligheter bör därför begränsas under den tid de är elever i
gymnasieskolan.
Det är i dag möjligt att pröva för högre betyg hur många gånger som
helst under gymnasietiden. Det är också i dag fullt möjligt för en elev att
efter fullföljda studier i en högre kurs utan större svårigheter tentera upp
betyget i en lägre kurs i samma ämne. Det finns tendenser till att detta
har satts i system i vissa skolor. Betygssystemet kommer därmed att
urholkas. Kommunerna tar visserligen ut en avgift för prövningen, men
denna utgör inget hinder för elever som har råd att betala den.
Betygssystemets ändamålsenlighet kan därmed ifrågasättas.
Det finns också pedagogiska nackdelar med upprepade prövningar
under studietiden. Elevernas studier i andra kurser riskerar att bli lidande
och den naturliga rytmen i studierna störd.
En helt annan fråga är fallet med elever som inte har blivit godkända
på en kurs. Dessa måste självfallet även i fortsättningen få möjlighet att
redan under gymnasietiden genom prövning eller genom förnyad
genomgång av kursen kunna få ett minst godkänt betyg.
10
Regeringen har således för avsikt att göra sådana ändringar av
bestämmelserna att det för elever som fått minst betyget Godkänd på en
kurs blir tillåtet att pröva för högre betyg endast efter slutförd gym-
nasieutbildning, dvs. sedan slutbetyg utfärdats.
Några ändringar i rätten att pröva för elever som går i grundskolan
eller komvux är inte aktuella.
I dag får enligt 5 kap. 19 § skollagen (1985:1100) regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om vad som
krävs för att flytta till högre årskurs och om begränsningar i rätten att gå
om årskurser. Denna bestämmelse bör ändras så att den bättre stämmer
med indelningen i kurser i den nya gymnasieskolan. I stället för flyttning
till högre årskurs föreslår regeringen att det talas om rätt att påbörja kurs
samt rätten att gå om kurs.
Med stöd av detta bemyndigande avser regeringen att ge eleverna rätt
att gå om kurs en gång, om de inte fått minst betyget Godkänd på
kursen. Därefter bör som i dag rektorn kunna medge att eleven går om
kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl. Om en elev har
mycket stor andel underkända kurser, bör rektor på begäran av eleven
kunna medge denne rätt att gå om ett helt år. Denna repetition bör i
normalfallet inte omfatta redan godkända kurser men skulle, om det finns
särskilda skäl, kunna göra det. Denna bedömning bör göras av rektor.
Prop. 1994/95:174
Avgift för prövning
Som framgått finner vi det vara en demokratisk rättighet att man skall
kunna reparera sina bristande kunskaper från skolan och därför kunna
genomgå prövning för att få möjlighet att höja ett betyg. En viktig
förutsättning för att alla skall kunna utnyttja denna möjlighet är att inte
avgiften blir ett hinder. Regeringen överväger att begränsa rätten att
avgiftsbelägga prövningar. Huvudmannen för en utbildning får för
närvarande ta ut en avgift av den som vill gå igenom en prövning. Sådan
avgift skall vara skälig.
För grundskolan överväger regeringen att begränsa rätten för huvud-
mannen att ta ut avgift för prövning av elever som inte uppnått kurspla-
nens mål för det nionde skolåret. Dessa elever skall ha rätt att utan avgift
genomgå prövning i det aktuella ämnet. Riksdagen har i samband med
beslut om betyg i det obligatoriska skolväsendet (prop. 1994/95:85, bet.
1994/95: UbU6, rskr. 1994/95:136) givit regeringen ett tillkännagivande
med denna innebörd.
Elev i gymnasieskolan som inte blivit godkänd på en kurs bör likaledes
få rätt till avgiftsfri prövning.
Regeringen överväger även åtgärder för att göra möjligheterna att delta
i prövningar mer ekonomiskt jämlika, t. ex. genom att maximera avgiftens
storlek. I samband därmed kommer vi också att överväga hur kommuner-
na skall få begränsa antalet prövningstillfällen.
11
Prop. 1994/95:174
Regeringens bedömning: Benämningarna studieförberedande och
yrkesförberedande bör inte längre användas.
Skälen för regeringens bedömning: Frågan om de båda
benämningarnas relevans har aktualiserats genom uppdraget att lägga
förslag om förändringar i högskoleförordningens regler om tillträde till
grundläggande högskoleutbildning. Detta uppdrag har getts till den
särskilde utredaren som har till uppgift att följa 1993 års universitets- och
högskolereform. Benämningarna studieförberedande och
yrkesförberedande används för närvarande ofta för att karakterisera de
olika nationella programmen i gymnasieskolan. Detta är en kvarleva från
det gamla linjegymnasiet och stämmer inte med den nya gymnasieskolan,
där samtliga program innehåller både studieförberedande och
yrkesförberedande inslag.
Gymnasieskolan skall förbereda för ett arbetsliv, där de traditionella
gränserna mellan arbetare och tjänstemän, mellan teori och praktik och
mellan olika sektorer håller på att suddas ut. Gymnasieskolan skall också
förbereda för högre studier med högst skiftande krav på förkunskaper.
Detta återspeglas i organisationen av gymnasieskolan, där teoretiska och
praktiska inslag blandas, där både studieförberedande och yrkesförbe-
redande inslag förekommer inom samtliga nationella program. Det är inte
längre ändamålsenligt att karakterisera ett bestämt program som antingen
studieförberedande eller yrkesförberedande.
Samtliga nationella och specialutformade program innehåller en kärna
av studieförberedande ämnen. Detta innebär att alla nationella och
specialutformade program ger allmän behörighet för högskolestudier. I
den meningen är alla nationella och specialutformade program studieför-
beredande. Detta betyder dock inte att alla program ger lika möjligheter
vid antagning till högskolan. Det är t. ex. uppenbart att elever som har
gått naturvetenskapligt eller samhällsvetenskapligt program i realiteten
har fler högskoleutbildningar att välja mellan.
Det finns också i den nya gymnasieskolan med dess kursutformade
organisation stora möjligheter - både för enskilda elever och för kommu-
ner - att kombinera olika delar av nationella program till ett s.k.
specialutformat program. I gymnasieskolans flexibilitet ligger också
möjligheten att efter avslutad utbildning komplettera och bygga på sin
utbildning, både med studieförberedande och yrkesförberedande inslag.
Det är angeläget att man inte genom missvisande benämningar på
gymnasieskolans program snävar in rekryteringsunderlaget till högre
studier och försvårar rekryteringen till högskolan för stora grupper av
elever.
Regeringen kommer därför att ta bort de missvisande begreppen
studieförberedande och yrkesförberedande ur gymnasieförordningen
(1992:394).
12
Prop. 1994/95:174
Regeringens förslag: Svenska som andraspråk skall betraktas som
ett eget ämne i alla skolformer.
Timplanen för gymnasieskolan skall ändras så att svenska som
andraspråk utgör ett kärnämne och ett alternativ till kärnämnet
svenska.
Skälen för regeringens förslag: Invandrareleverna på alla stadier och
nivåer, både barn, ungdomar och vuxenstuderande, är en tillgång i vårt
skolväsende. De bidrar bl.a. till att skolan blir en mötesplats, där
förmågan att leva med kulturell mångfald kan utvecklas och stärkas.
Människor med annan språklig och kulturell bakgrund berikar vårt
samhälle genom att föra med sig kunskaper och erfarenheter som vi bör
ta till vara. Men det finns problem som hänger samman med
invandrarnas språkliga handikapp i utbildningen, inte minst det tydliga
samband mellan studieresultat och språkfärdighet i svenska som redovisas
i en rad undersökningar.
Undervisning i svenska som andraspråk förekommer i alla skolformer
för de elever som behöver det. Ändå kommer det signaler om att
språkfärdighetsnivån hos många barn och ungdomar i invandrartäta
områden är oroväckande låg och tenderar att sjunka. Vi nås också av
informationen att många vuxna invandrare, som ibland kan ha varit länge
i Sverige, har alltför dålig språkfärdighet i svenska för att behålla
fotfästet eller ens komma in på arbetsmarknaden. Det blir särskilt
märkbart under en lågkonjunktur. Det är därför väsentligt att kraftfulla
insatser görs vad gäller svenskundervisningen.
Mot bakgrund av den skisserade situationen vad gäller bristfälliga
språkfärdigheter i svenska bland invandrarelever är det betydelsefullt att
se svenska som andraspråk som ett eget ämne. Att läsa svenska när man
har ett annat modersmål är något helt annat än att läsa modersmåls-
svenska. Genom en egen kursplan i ämnet ökar lärarnas förutsättningar
att ge en undervisning i svenska som är direkt anpassad efter elevernas
behov. Därmed ökar också elevernas möjligheter att uppnå en god
språkfärdighet i svenska. Lärarna får det stöd som en kursplan ger för att
erbjuda en likvärdig undervisning i svenska som andraspråk, oavsett var
i landet undervisningen bedrivs.
Amnet bör alltså få en egen kursplan för respektive skolform med en
tydlig beskrivning av ämnets syfte, karaktär och struktur samt mål.
Kursplanens krav bör särskilt inriktas på att eleverna skall uppnå en god
kommunikationsförmåga samt en begreppsbildning och en djupförståelse,
som ger dem goda möjligheter att fortsätta sina studier på efterföljande
nivå.
I grundskolan och övriga skolformer inom det obligatoriska skolväsen-
det kommer svenska som andraspråk, i och med att det får en nationellt
fastställd kursplan, att vara ett ämne med samma status som övriga
ämnen i grundskolan. De nationella målen för varje ämne i grundskolan
13
finns fastlagda i kursplanerna, som utgör det främsta instrumentet för den
statliga styrningen av undervisningens inriktning i grundskolan.
Den nya grundskoleförordningen (1994:1194, ändrad 1995:207)
definierar ämne som ”ämne för vilket regeringen fastställt en kursplan”.
Skyldigheten att anordna undervisning i svenska som andraspråk
föreskrivs i 5 kap. 12 - 13 §§. Där föreskrivs att undervisning i svenska
som andraspråk anordnas inom ramen för undervisning i svenska eller
som språkval. Enligt 7 kap. grundskoleförordningen skall betyg ges i
grundskolans ämnen. I och med fastställandet av en kursplan kommer
alltså svenska som andraspråk att behandlas på samma sätt som övriga
ämnen i grundskolan.
För de frivilliga skolformerna bör svenska som andraspråk vara ett
kärnämne. Ämnet svenska som andraspråk bör utgöra ett alternativ till
ämnet svenska för elever som har ett annat förstaspråk än svenska och
som ännu inte har nått så långt i sin språkfärdighet i svenska att de
obehindrat kan följa undervisningen i ämnet svenska. De elever som
under studietidens gång uppnår god språkfärdighet i svenska bör liksom
hittills kunna gå över till ämnet svenska. Avsikten är att göra det möjligt
för de elever i gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning som har
betyg från kurser i både svenska och svenska som andraspråk, att
tillgodoräkna sig betyg och gymnasiepoäng i båda ämnena.
De ämnen som ingår i de frivilliga skolformerna framgår i regel av
respektive timplan. Dessa bör därför kompletteras med ämnet svenska
som andraspråk.
Ämnet svenska som andraspråk har redan återinförts som kärnämne i
timplanerna för grundläggande vuxenutbildning och för den del av särvux
som motsvarar grundsärskolan. Regeringens beslut därom fattades mot
bakgrund av bedömningen i propositionen om en ny läroplan och ett nytt
betygssystem för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och
särvux (prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93), där
den dåvarande regeringen redovisade att timplanerna skulle vara
oförändrade.
Timplanen för gymnasieskolan är fastställd av riksdagen och finns i
bilaga 2 till skollagen. Vi föreslår att ämnet svenska som andraspråk
införs i timplanen för gymnasieskolan som ett alternativ till ämnet
svenska. Beträffande övriga timplaner för frivilliga skolformer ankommer
det på regeringen att göra de ändringar som behövs.
Den föreslagna ändringen i skollagen bör träda i kraft den 1 juli 1995.
Prop. 1994/95:174
14
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 mars 1995
Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Peterson,
Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori,
Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Nygren, Ulvskog,
Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Johansson
Regeringen beslutar proposition 1994/95:174 Vissa betygsfrågor m.m.
15
|
Författnings rubrik |
Bestämmelser som infot; Celexnummer för upprepar ett normgiv- ler nings bemyndigande |
|
Lag om ändring i skol- |
5 kap. 19 § |
lagen (1985:1100)
gotab 48194, Stockholm 1995
Prop. 1994/95:174
16