Prop.
1994/95:170
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 30 mars 1995
Ingvar Carlsson
Margot Wallström
(Kulturdepartementet)
I propositionen föreslås att digitala ljudradiosändningar skall kunna inledas
från hösten 1995. Sändningar bör inledningsvis förekomma i ett begränsat
antal områden i såväl storstadsregionerna som andra delar av landet. Både
radioföretag med public service-ansvar och andra intresserade programföretag
bör ges tillfälle att medverka.
Förslaget föranleder några smärre ändringar i radiolagen (1966:755).
1 Riksdagen 1994/95. 1 sand. Nr 170
Prop. 1994/95:170
1 Förslag till riksdagsbeslut........................... 3
2 Lagtext....................................... 4
3 Ärendet och dess beredning......................... 6
4 Bakgrund..................................... 7
4.1 DAB-tekniken i sammandrag.................... 7
4.2 Frekvensplaneringsfrågor....................... 8
4.3 Lagliga förutsättningar......................... 8
4.4 DAB i vissa andra länder....................... 10
5 Digitala ljudradiosändningar bör komma i gång............ 11
6 Vilka bör kunna delta i sändningarna?................... 13
7 Tillståndsvillkor m.m.............................. 14
8 Ikraftträdande................................... 16
Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag..................... 17
Bilaga 2 Lagrådets yttrande............................ 19
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i radiolagen (1966:755),
2. godkänner vad regeringen föreslår om digitala ljudradiosändningar.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
Prop. 1994/95: 170
1 * Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 170
Förslag till lag om ändring i radiolagen (1966:755)
Härigenom föreskrivs i fråga om radiolagen (1966:755)'
dels att 1 och 6 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§2
I denna lag förstås med
radiosändning: ljud, bild eller annat meddelande som sänds med hjälp av
elektromagnetiska vågor vilkas frekvenser är lägre än 3 000 gigahertz och
vilka utbreder sig i rymden utan särskilt anordnad ledare,
rundradiosändning: radiosändning som är avsedd att tas emot direkt av
allmänheten, om sändningen inte är avsedd endast för en sluten krets, vars
medlemmar är förenade genom en påtaglig gemenskap av annat slag än ett
gemensamt intresse att lyssna på eller se sändningen,
trådsändning: ljud, bild eller annat meddelande som sänds med hjälp av
elektromagnetiska vågor vilka är bundna vid särskilt anordnad ledare,
sändare: anordning för radiosändning (radiosändare) eller trådsändning
(trådsändare),
mottagare: anordning för mottagning av radiosändning eller trådsändning,
radioprogram: radiosändnings eller trådsändnings innehåll, om detta består
av annat än, utom angivande av namn eller källa, enkla meddelanden om tid,
väderlek, nyheter eller dylikt,
reklam: ett radioprogram som är avsett att främja en näringsidkares av-
sättning av en vara, en tjänst eller någon annan nyttighet,
annonstid i televisionen: sändningstid i televisionen som inleds och av-
slutas av en särskild ljud- och bildsignatur som markerar att den som sänder
under den angivna tiden i huvudsak gör detta på uppdrag av andra,
annonstid i ljudradion: sändnings-
tid i ljudradion som inleds och
avslutas av en särskild signatur som
markerar att den som sänder under
den angivna tiden i huvudsak gör
detta på uppdrag av andra,
programtjänst: ett samlat utbud av ljudradio- eller televisionsprogram som
sänds under en gemensam beteckning.
Prop. 1994/95: 170
'Lagen omtryckt 1991:1066.
2Senaste lydelse 1992:1357.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:170
6 §3
Programföretags rätt på grund av tillstånd enligt 5 § skall utövas opartiskt
och sakligt. Därvid skall beaktas att en vidsträckt yttrandefrihet och informa-
tionsfrihet skall råda i ljudradion och televisionen.
Programföretaget får inte i programverksamheten mot vederlag eller annars
på ett otillbörligt sätt gynna ett kommersiellt intresse.
Programföretaget får dock i fråga om någon som har bekostat ett program
helt eller delvis lämna uppgift om vem bidragsgivaren är.
Programverksamheten skall som helhet präglas av det demokratiska
statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och
den enskilda människans frihet och värdighet.
Föreskrifterna i första och andra
styckena gäller inte vad som sänds
under annonstid i televisionen eller
annonser och liknande meddelanden
i sökbar text-TV.
Föreskrifterna i första och andra
styckena gäller inte vad som sänds
under annonstid i ljudradion eller
televisionen eller annonser och lik-
nande meddelanden i sökbar text-
TV.
6a§
Vad som föreskrivs i 6 § första
stycket gäller inte programföretag
vars tillstånd endast avser rätt att
bedriva digitala ljudradiosändningar,
om inte annat bestäms i avtal mellan
regeringen och programföretaget.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
3Senaste lydelse 1991:2028.
Frågan om digital ljudradio (Digital Audio Broadcasting, DAB) berördes i
betänkandet (SOU 1991:108) Tekniskt utrymme för reklamfinansierad radio.
Där angavs att tekniken då ännu inte var mogen att tas i bruk. En samman-
ställning av remissyttrandena över betänkandet finns i prop. 1992/93:70
Privat lokalradio.
I betänkandet (SOU 1994:34) Tekniskt utrymme för ytterligare TV-
sändningar behandlades åter den digitala ljudradion. Där gjordes bedöm-
ningen att digital marksänd ljudradio enligt DAB-systemet skulle kunna
introduceras i Sverige i början av år 1996. En sammanställning av remiss-
yttrandena över betänkandet finns i departementspromemorian (Ds 1994:105)
Regler och villkor för ytterligare TV-sändningar. Remissinstanserna instäm-
mer i den bedömning som redovisas i betänkandet.
I 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100, bil. 12 s. 138 f) redo-
visade regeringen att TERACOM Svensk Rundradio AB (Teracom) och
Sveriges Radio AB har anmält önskemål att starta försök med DAB-
sändningar i och omkring Stockholm, Göteborg och Malmö vid årsskiftet
1995/96. De tre sändamäten skulle nå ca 35% av landets befolkning.
I budgetpropositionen uttalade regeringen att det är angeläget att försök
med digitala marksändningar av ljudradio kan komma i gång. Förutsättning-
arna borde redan från början vara sådana, att möjligheten hålls öppen att
senare bygga ut sändamäten till rikstäckning. Villkoren för att använda den
nya tekniken borde vidare vara sådana att de gynnar konkurrens och mång-
fald både i fråga om programverksamheten och - i vaije fall på sikt - när det
gäller den tekniska driften av sändningarna. Regeringen meddelade sin avsikt
att inbjuda olika intresserade grupper, t.ex. företag, branschorganisationer
och myndigheter, att delta i ett fortlöpande samråd rörande digital ljudradio.
Företrädare för Kulturdepartementet har sammanträffat med representanter
för Post- och telestyrelsen, Radio- och TV-verket, Teracom, Sveriges Radio,
Radioutgivareföreningen, samt Sveriges radio- och hemelektronikleverantörer
och Bilradioinstitutet, varvid dessa beretts tillfälle att lämna synpunkter på
regeringens planer. Vidare har företrädare för Post- och telestyrelsen, Radio-
och TV-verket, Teracom och Sveriges Radio fått lämna synpunkter på ett ut-
kast till lagrådsremiss.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 23 mars 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över
det lagförslag som finns i bilaga 1.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 2. Lagrådet föreslår, för att undvika tvek-
samhet om regleringens innebörd, att 6 a § lämpligen utformas så att däri
direkt anges att 6 § första stycket inte skall gälla programföretag vars tillstånd
endast avser rätt att bedriva digitala ljudradiosändningar med möjlighet för
regeringen att i avtal med programföretaget bestämma annat.
Prop. 1994/95:170
Regeringen har utformat lagförslaget på det sätt Lagrådet föreslagit. Prop. 1994/95:170
Regeringen återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitt 7.
4.1 DAB-tekniken i sammandrag
Den digitala sändningstekniken bygger på att man gör ett stort antal separata
avläsningar av de elektriska svängningar som representerar ljudet och därefter
översänder dessa avläsningar med hjälp av radiovågor. Vid överföringen
sänds meddelandena som en följd av talvärden (en "bitström"). I mottagaren
tolkas bitströmmen med hjälp av styrsignaler som sänds ut tillsammans med
de signaler som innehåller informationen.
Digitaltekniken är på flera sätt överlägsen nuvarande analoga sändnings-
teknik. Digitala sändningar har stor överföringskapacitet vilket kan ge bättre
frekvensekonomi än analoga sändningar. De kan göras tåliga mot störningar
och flexibla i fråga om vilken information som överförs. Digitaltekniken
lämpar sig väl för kryptering. Distributionskostnaderna per program kan bli
lägre och kvaliteten bättre än med nuvarande teknik.
DAB-systemet, som utvecklats inom projektet Eureka 147 fungerar på
följande sätt.
Den information som skall överföras delas upp på ett stort antal bärvågor
som fördelas över ett relativt brett frekvensområde, ett frekvensblock. Vid
utsändningen blandas flera olika program, som sedan sorteras upp vid mot-
tagningen.
Sändare som ligger intill varandra kan använda samma frekvensblock,
under förutsättning att de sänder samma innehåll. Därmed kan man inrätta
s.k. singelfrekvensnät och även låta utfyllnadssändare använda samma
frekvens som huvudsändaren. Detta är inte möjligt med nuvarande analoga
teknik.
Inom Europa har man enats om att ett frekvensblock skall omfatta drygt
1,7 MHz inklusive skyddsband. DAB-systemet är flexibelt och tillåter upp till
sex stereoprogram i ett frekvensblock. Tekniken medger att man använder
olika stor överföringskapacitet vid olika tillfällen, beroende på vad som skall
sändas, eller att man - permanent eller tillfälligt - delar upp utrymmet
ytterligare så att man sänder två monoprogram med olika innehåll i stället för
ett stereoprogram.
DAB-systemet är avsett för ljudradioöverföring, men det finns inte något
principiellt hinder för att sända vilket innehåll som helst som kan digitaliseras
och som ryms inom den tillgängliga bandbredden. Även rörliga bilder kan
sändas ut om en större del av frekvensblocket används.
DAB-systemet möjliggör mobil mottagning utan kvalitetsförluster och
minskar avsevärt frekvensbehovet. Den goda frekvensekonomin utnyttjas
bäst om ett och samma programinnehåll sprids över stora sammanhängande
ytor, medan vinsterna blir mindre om tekniken skall användas för lokalt Prop. 1994/95: 170
avgränsade sändningar.
För att kunna sända DAB måste man ha tillgång till icke utnyttjat frekvens-
utrymme som minst motsvarar frekvensblockets bandbredd. Om ett singel-
frekvensnät skall byggas upp måste ett och samma frekvensutrymme vara
tillgängligt inom hela det aktuella området.
DAB-sändningar kan inte tas emot med vanliga radiomottagare. Särskilda
DAB-mottagare finns ännu endast för experiment- och demonstrationsända-
mål. Mottagare för konsumentbruk torde komma i handeln under år 1996.
Provsändningar med DAB-teknik har förekommit i Sverige sedan år 1992.
4.2 Frekvensplaneringsfrågor
För att radiofrekvensema skall kunna utnyttjas effektivt, utan att det upp-
kommer störningar, krävs en omfattande nationell och internationell pla-
nering. Vid återkommande internationella konferenser utarbetas planer som
kan innebära att vissa frekvensband avsätts för vissa användningar (allotment
plan) eller att sändningsfrekvenser och geografisk placering fastställs för
enskilda sändare (assignment plan). Det finns särskilda procedurer för att
inhämta godkännande från berörda grannländer om ett land önskar använda
sändare på ett sätt som skiljer sig från en fastställd plan.
Inom den europeiska post- och telesammanslutningen (CEPT) pågår ett
arbete med sikte på att planera frekvensanvändningen för DAB i Europa. Ett
planeringsmöte skall hållas i Wiesbaden i Tyskland i juli 1995 och inför detta
möte har de deltagande länderna angett sina önskemål. Post- och telestyrelsen
har därvid angett att man för svensk räkning dels önskar ett frekvensblock
som medger rikstäckande sändningar, dels frekvensblock som möjliggör
regionalt uppdelade sändningar.
På lång sikt räknar man med att den digitala ljudradion kommer att sändas i
det nuvarande s.k. FM-bandet, dvs. 87,5-108 MHz. Det förutsätter att de
analoga ljudradiosändningar som för närvarande förekommer inom detta
frekvensband avvecklas. Under vad som avses vara ett övergångsskede
måste man placera digitalsändningama även i andra frekvensområden. I
Europa räknar man med att upp till fyra frekvensområden kan komma i fråga,
nämligen TV-kanal 2-4 (47-68 MHz), FM-bandet (87,5-108 MHz), TV-
kanal 12-13 (223-240 MHz) och 1,5 GHz-bandet (1452-1467 MHz).
4.3 Lagliga förutsättningar
Enligt lagen (1993:599) om radiokommunikation krävs tillstånd för att an-
vända radiosändare. Tillstånd ges av Post- och telestyrelsen. Sådant tillstånd
skall meddelas om inte vissa i lagen angivna hinder föreligger. För sänd-
ningsverksamhet som kräver medgivande också enligt annan lagstiftning,
t.ex. rundradiosändningar, krävs också att sökanden eller någon annan som
sökanden utför sändningsuppdrag åt har sådant medgivande.
För att bedriva rundradiosändningar av ljudradio krävs tillstånd enligt
radiolagen (1966:755), lokalradiolagen (1993:120) eller närradiolagen
(1982:1249).
Tillstånd enligt radiolagen meddelas av regeringen. Förarbetena till lagstift-
ningen (prop. 1977/78:91, bl.a. s. 162) visar att lagtexten utformats med
hänsyn till att Sveriges Radio skulle delas upp i en koncern med ett icke
sändande moderbolag och med dotterbolagen som programföretag. Det
framgår att det inte var meningen att regeringen utan riksdagens godkännande
skulle kunna medge sändningsrätt åt nya programföretag eller genomföra
några väsentliga förändringar i fråga om de existerande programföretagens
verksamhet (se även prop. 1985/86:109 s. 35). I dag har bara Sveriges Radio
och Sveriges Utbildningsradio tillstånd att sända ljudradio enligt radiolagen.
Dessa företags tillstånd ger dem rätt att sända över hela landet. Vissa
programregler - kravet på opartiskhet och saklighet, den s.k. demokratiregeln
och förbudet mot otillbörligt gynnande av kommersiella intressen i program-
verksamheten - framgår direkt av lagen. Ytterligare programpolitiska och
andra villkor, bl.a. rätten att använda sändningsfrekvenser samt antalet
programkanaler, anges i de avtal som är knutna till tillstånden.
Tillstånd enligt lokalradiolagen meddelas av Radio- och TV-verket.
Tillståndet ger innehavaren rätt att sända i ett visst sändningsområde. Minst
en tredjedel av sändningstiden skall användas för program som framställts
särskilt för den egna verksamheten. Två tredjedelar får alltså användas för
andra program. För de företag som tillhandahåller de senare programmen
finns inte något tillståndskrav.
Tillstånd enligt närradiolagen meddelas också av Radio- och TV-verket.
Tillstånd kan ges till lokalt verksamma ideella föreningar och vissa andra
sammanslutningar. Tillståndet avser en viss sändningsmöjlighet och en viss
sändningstid på denna, eftersom flera sammanslutningar delar på den till-
gängliga sändningstiden. Det är inte tillåtet att utnyttja en sändningsmöjlighet
för närradio för andra slags sändningar.
Prop. 1994/95:170
DAB-tekniken innebär att flera program blandas i en signal som sänds ut från
en och samma fysiska sändare. Den som bedriver den tekniska sändnings-
verksamheten använder ett helt frekvensblock som inte kan delas upp mellan
olika sändaroperatörer.
För att tillstånd att använda radiosändare för rundradiosändningar skall
kunna erhållas krävs enligt radiokommunikationslagen att den sökande eller
någon för vars räkning den sökande utför sändningsuppdrag har tillstånd för
sådana sändningar. Den som endast bedriver teknisk sändningsverksamhet
kan inte erhålla tillstånd för rundradiosändningar. För att tillstånd enligt
radiokommunikationslagen skall kunna meddelas krävs därför att de med-
verkande programföretagen har tillstånd för rundradiosändningar.
För att de programföretag som nu har tillstånd enligt radiolagen, dvs. Prop. 1994/95:170
Sveriges Radio och Utbildningsradion, skall kunna sända DAB med stöd av
tillståndet behöver avtalen ändras när det gäller rätten att använda sändnings-
frekvenser och antalet kanaler.
Radiolagens ordalydelse medger att regeringen ger tillstånd också till andra
programföretag. De närmare tillståndsvillkoren skall då tas in i avtal. För att
det skall vara möjligt att avtala om rätt för programföretaget att sända reklam
krävs dock vissa smärre lagändringar (se avsnitt 7).
Ett företag med tillstånd enligt lokalradiolagen skulle inom ramen för till-
ståndet redan nu kunna bedriva DAB-sändningar, men endast i det sänd-
ningsområde som tillståndet omfattar. Om området för DAB-sändningar till
några mer väsentliga delar ligger utanför sändningsområdet för
lokalradiotillståndet kan tillståndshavaren därför inte sända DAB med stöd av
tillståndet.
Sammanslutningar med tillstånd enligt närradiolagen torde inte kunna be-
driva DAB-sändningar med stöd av tillståndet.
4.4 DAB i vissa andra länder
Det brittiska radiobolaget BBC har meddelat att det kommer att inleda
sändningar med DAB-teknik över Londonområdet i september 1995.
Under år 1995 kommer ett antal olika nät för DAB-sändningar att upprättas i
olika delar av landet. Sammanlagt kommer 25-30 DAB-sändare att etableras.
DAB-sändningar kommer att inledas i några större städer under år 1995.
År 1996 kommer sändningar med DAB-teknik att äga rum i fyra områden
med sammanlagt 35 % av landets befolkning.
10
Prop. 1994/95:170
Danmarks Radio har fått tillstånd att bedriva försökssändningar med digital
teknik i Köpenhamnsområdet.
Sedan sommaren 1994 sänds tre kanaler från NRK och en kanal från P4
Radio Hele Norge ut i ett provnät i det centrala 0stlandsområdet.
Regeringens förslag: En verksamhet med digitala ljudradiosänd-
ningar bör påbörjas. Sändningar bör kunna starta under hösten 1995.
Sändningar bör inledningsvis förekomma i ett begränsat antal områden
i såväl storstadsregionerna som andra delar av landet.
Skälen för regeringens förslag: DAB-tekniken har utvecklats i
Europa sedan mitten av 1980-talet och kan nu betraktas som mogen att tas i
bruk. Reguljära DAB-sändningar eller omfattande försök med sådana sänd-
ningar kommer att påbörjas i bl.a. Storbritannien, Tyskland och Frankrike
under år 1995. De första mottagarna för konsumentbruk torde komma ut på
marknaden under år 1996.
DAB-tekniken framstår som överlägsen den nuvarande analoga sändnings-
tekniken för ljudradio på bl.a. följande punkter. Den ger bättre ljudkvalitet
och större tålighet mot störningar. Sändningstekniken är flexibel på så sätt att
större eller mindre överföringskapacitet kan användas beroende på vilket
programmaterial som sänds ut. Även annat än ljudradioprogram kan sändas
ut, t.ex. data och bilder. DAB-tekniken kan ge bättre frekvensekonomi än de
analoga sändningarna. Om det frekvensutrymme som i dag används för
analoga sändningar i stället användes för sändningar med DAB-teknik skulle
ett betydligt större antal ljudradiokanaler kunna sändas än för närvarande. De
tekniska begränsningarna skulle då få mindre betydelse för möjligheterna att
bedriva radiosändningar.
Fördelarna med DAB-tekniken skulle sålunda bäst tas till vara om de
nuvarande FM-sändningama lades ner och ersattes med DAB-sändningar. Ett
sådant beslut skulle få omfattande konsekvenser, genom att nuvarande mot-
tagare för analoga sändningar skulle behöva ersättas med nya. Ett beslut om
att byta sändningsteknik för ljudradio kan därför givetvis inte fattas innan det
finns omfattande erfarenhet av den nya tekniken.
Syftet med att nu inleda sändningar i begränsad omfattning är att i större
skala pröva den nya sändningstekniken under svenska förhållanden, att ut-
11
veckla kompetens hos svenska företag såväl i fråga om de rent tekniska Prop. 1994/95: 170
aspekterna av DAB-tekniken som när det gäller utvecklandet av olika
programtjänster som DAB-tekniken lämpar sig för, samt att ge allmänheten
möjlighet att bedöma fördelar och nackdelar med DAB-tekniken. Först när
sändningar har pågått i åtskilliga år torde beslut kunna fattas om en eventuell
övergång till ny sändningsteknik för ljudradio i Sverige. Det torde inte vara
möjligt att göra några meningsfulla bedömningar förrän sändningarna har
pågått i åtminstone två år.
Vid överläggningar som har förts med Teracom har företaget förordat att
sändamät upprättas med fyra sändare i Stockholmsregionen och tre sändare i
vardera Göteborgs- och Malmöområdena. Därmed kommer sändningarna att
kunna nå ca 35 procent av Sveriges befolkning. Enligt Teracom kan vidare
sändningar inledas under första halvåret 1996 - i Stockholmsområdet redan
under hösten 1995 - under förutsättning att sändarutrustningen kan beställas
före sommaren 1995.
Post- och telestyrelsen har vid överläggningar med Kulturdepartementet
angett att det torde vara möjligt att meddela tillstånd för två frekvensblock i
Stockholm och Göteborg, medan koordineringen i fråga om Malmö ännu inte
är avslutad.
Mot den angivna bakgrunden bedömer regeringen att sändningar kan
inledas med början under andra halvåret 1995. Verksamheten bör utvärderas
successivt med sikte på att en första rapport skall kunna lämnas när sänd-
ningarna har pågått i ca två år, dvs. år 1998.
Motivet för Teracoms planer att bygga upp s.k. preoperativa sändamät i
Stockholms-, Göteborgs- och Malmöområdena synes vara att man på så sätt
med bara tio sändare kan nå 35% av Sveriges befolkning. Regeringen anser
emellertid att sändningar inledningsvis bör äga rum inte bara i storstads-
regionerna utan också i områden utanför dessa. Det finns flera skäl för detta.
Ur regionalpolitisk synpunkt är det viktigt att även de delar av Sverige som
ligger utanför de mest tätbefolkade regionerna tidigt får tillgång till tekniska
nyheter. Om erfarenheterna skall bli rättvisande är det vidare angeläget att
områden av olika karaktär finns med. Ytterligare ett skäl är att storstads-
områdena redan nu är bäst försedda med radiokanaler. En sändningsverk-
samhet som syftar till att erbjuda allmänheten flera program torde ha de bästa
utsikterna i områden där inte valmöjligheterna redan tidigare är stora.
Om det är möjligt med hänsyn till frekvenstillgången bör två frekvensblock
användas i vatje sändningsområde. Det ena frekvensblocket skulle då kunna
användas för sändningar med samma innehåll i alla områdena, och därmed
efterlikna sändningarna i ett rikstäckande nät. Sändningarna i det andra
frekvensblocket skulle däremot kunna ha olika innehåll i de olika områdena. I
områden där bara ett frekvensblock är tillgängligt kan vissa programkanaler
vara gemensamma för samtliga sändningsområden medan andra endast sänds
ut i det aktuella området.
12
Prop. 1994/95:170
Regeringens förslag: Såväl Sveriges Radio och Utbildningsradion
som privata programföretag ges möjlighet att delta i sändningarna. Om
inte alla programföretag som är intresserade av att delta i programverk-
samheten kan beredas plats skall det eftersträvas att det finns program
av olika karaktär och att både public service-företag och privata
programföretag medverkar.
För public service-företagen fastställs de särskilda villkoren för
sändningsverksamheten i avtal mellan regeringen och programföre-
taget. För övriga programföretag meddelar regeringen tillstånd enligt
radiolagen samt reglerar de närmare villkoren i ett avtal med respektive
företag.
Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens uppfattning är det
angeläget att innehållet i de digitala sändningarna avspeglar den bredd som
finns i det svenska radiolandskapet i dag. Sändningarna bör uppfylla rimliga
krav på balans när det gäller innehåll och medverkande företag. Därför bör
såväl public service-företagen Sveriges Radio och Utbildningsradion som
privata programföretag ges möjlighet att medverka.
Regeringen har för avsikt att meddela tillstånd enligt radiolagen till de
programföretag som skall delta i sändningsverksamheten och som inte redan
har sådant tillstånd (se avsnitt 7). Regeringen är därvidlag skyldig att iaktta
opartiskhet och saklighet (1 kap. 9 § regeringsformen) samt att eftersträva att
radiofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga
yttrandefrihet och informationsfrihet (3 kap. 2 § andra stycket yttrandefrihets-
grundlagen). Antalet tillgängliga frekvensblock avgör hur många program-
kanaler som kan finnas med. Om inte alla programföretag som är intresserade
av att delta i programverksamheten kan beredas plats kommer regeringen att
eftersträva att det finns program av olika karaktär och att både public service-
företag och privata programföretag medverkar.
För den nya verksamheten kan det vara lämpligt att Radio- och TV-verket
lämnar förslag om vilka programföretag som bör meddelas tillstånd. Det bör
också vara verket som inbjuder intresserade programföretag att medverka.
Förfarandet bör vara så öppet och överskådligt som möjligt. Sådana före-
skrifter kan meddelas genom förordning.
13
Regeringens förslag: Regeringen medverkar till de justeringar av
Sveriges Radios och Utbildningsradions avtalsvillkor som är nöd-
vändiga. Några ändringar av villkoren om sändningsinnehåll m.m. bör
inte ske.
I avtal med privata programföretag tas in villkor om att sändningarna
skall ha en egen beteckning och att meddelanden i nödsituationer skall
sändas kostnadsfritt. Bestämmelserna om opartiskhet och saklighet bör
inte gälla för de privata programföretagen.
Det skall vara möjligt för privata programföretag att sända reklam
och sponsrade program på villkor liknande dem som gäller enligt
lokalradiolagen.
Vid brott mot radiolagen eller avtalet skall det vara möjligt för
regeringen att, efter ett skiljeförfarande, säga upp avtalet.
Radio- och TV-verket svarar för samordning och utvärdering av
sändningsverksamheten
Skälen för regeringens förslag: Sveriges Radio och Utbildnings-
radion har redan tillstånd enligt radiolagen att sända ljudradio. Regeringen
avser att medverka till sådana justeringar av avtalsvillkor som är en direkt
följd av sändningarna med den nya DAB-tekniken. Några förändringar av
avtalsinnehållet i övrigt bör däremot inte ske.
De tillstånd enligt radiolagen som meddelas till de privata programföretag
som skall delta i sändningarna bör endast avse sändningar med digitalteknik i
de aktuella områdena. I avtal mellan regeringen och programföretagen bör
därför anges villkor i fråga om t.ex. sändningsteknik och geografisk av-
gränsning. Vidare bör det ställas krav på att sändningstiden verkligen ut-
nyttjas.
Regeringen avser vidare att ställa villkor om att sändningarna skall ha en
egen beteckning och att meddelanden i nödsituationer skall sändas kostnads-
fritt. De privata programföretag som så önskar kan göra en programför-
klaring, som i så fall lämpligen tas in i avtalet.
Något krav på att sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt bör
inte gälla för privata programföretag som medverkar i sändningarna. Därför
föreslås en lagändring med innebörd att regeringen skall kunna lämna dispens
från denna regel (ny 6 a § radiolagen).
Lagrådet har ansett att den föreslagna bestämmelsen möjligen kan läsas så
att regeringen får befogenhet att meddela föreskrifter om undantag från 6 §
första stycket. Lagrådet har därför föreslagit att bestämmelsen skall utformas
så att det i den direkt anges att 6 § första stycket inte skall gälla program-
företag vars tillstånd endast avser rätt att bedriva digitala ljudradiosändningar
med möjlighet för regeringen att i avtal med programföretaget bestämma
annat. Regeringen anser att det inte kan föreligga någon tveksamhet om
regleringens innebörd eftersom det däri klart anges att regeringen endast får
Prop. 1994/95:170
14
besluta att 6 § första stycket inte skall gälla, dvs. det är fråga om en sedvanlig Prop. 1994/95: 170
dispensmöjlighet. Införande av en möjlighet för regeringen att meddela
föreskrifter har aldrig varit aktuellt. Som redovisats är avsikten att den nu
gällande regeln om opartiskhet och saklighet skall gälla för Sveriges Radio
och Utbildningsradion medan däremot privata programföretag ej avses
omfattas av regeln. Dispensregeln kan därför utformas på det sätt Lagrådet
föreslagit.
Privata programföretag bör ha rätt att sända reklam och sponsrade program
på villkor liknande dem som gäller för den privata lokalradion. Sådana
bestämmelser bör tas in i avtalen.
Regeringen har rätt att ställa sådana villkor eftersom den i radiolagen
bemyndigas att träffa avtal med programföretaget om skyldighet att "inte
sända reklam mot vederlag eller program som någon annan har bekostat helt
eller delvis" m.m. (7 § andra stycket). Av förarbetena framgår att
formuleringen inte betyder att en avtalsbestämmelse måste ta i anspråk hela
det utrymme som lämnas av lagens bemyndigande (prop. 1990/91:149 s.
220). Detta betyder att om regeringen har rätt att förbjuda reklam så har den
även rätt att ställa villkor för sändning av reklam. Ett sändningsvillkor är
nämligen mindre ingripande än ett sändningsförbud. Regeringens bemyn-
digande gäller dock endast under förutsättning av att reklamsändningama inte
redan är lagreglerade. Radiolagen innehåller inte några bestämmelser om
reklam och sponsring i ljudradion. Detta innebär att regeringen med stöd av
bemyndigandet kan ställa villkor för sådana program.
Radiolagens krav på opartiskhet och saklighet samt förbud mot gynnande
av kommersiella intressen gäller för närvarande inte för det som sänds under
annonstid i televisionen. En lagändring föreslås enligt vilken dessa krav inte
heller skall gälla under annonstid i ljudradion (6 § fjärde stycket). En
definition av annonstid i ljudradion bör då tas in i radiolagen (1 §).
Av 17 a § radiolagen följer att Granskningsnämnden för radio och TV vid
brott mot reklamvillkoren kan vitesförelägga programföretaget att följa
bestämmelsen.
Avtalen med de privata programföretagen bör medge att dessa sägs upp
efter ett skiljeförfarande vid brott mot radiolagen eller avtalen. Ett avtal bör
också kunna sägas upp om det inte förekommer sändningar under viss tid.
Avtalen med de privata programföretagen bör gälla längst till utgången av
år 2000. Avtalen bör innehålla en bestämmelse enligt vilken avtalen förlängs
automatiskt under en viss tid om inte regeringen en viss tid före avtalstidens
slut har meddelat att avtalen skall upphöra att gälla.
För Sveriges Radio och Utbildningsradion bör tiden för rätten att sända
digital ljudradio följa företagens sändningstillstånd i övrigt.
Regeringen avser att uppdra åt Radio- och TV-verket att samordna och
utvärdera sändningsverksamheten. Uppgiften bör innefatta planering av i
vilka områden sändningar skall äga rum och att, som tidigare nämnts, inbjuda
programföretag att medverka i verksamheten. Verket bör vidare lämna förslag
till regeringen om vilka programföretag som enligt dess uppfattning skall
delta.
15
Vid planeringen av sändningsområden måste Radio- och TV-verket givet-
vis ha ett nära samarbete med Post- och telestyrelsen, som när regeringens
beslut föreligger skall pröva frågan om tillstånd att använda de radiosändare
som behövs för sändningsverksamheten.
Det är först när sändningarna har pågått några år som det kan bedömas hur
allmänheten använder den nya tekniken. Därför bör utvärderingen av
verksamheten planeras på sådant sätt att Radio- och TV-verket kan avge en
första rapport till regeringen när sändningarna har pågått i ungefär två år.
Rapporten bör ge statsmakterna underlag för att besluta om eventuella
ändringar av villkoren för verksamheten.
Som en naturlig del i uppgiften att samordna och utvärdera sändnings-
verksamheten bör Radio- och TV-verket hålla fortlöpande kontakt med olika
intresserade grupper i Sverige och utomlands.
Regeringen har inte grund för någon annan bedömning än att sändnings-
verksamheten kommer att kunna finansieras av de medverkande företagen
utan att staten anslår några särskilda medel.
Prop. 1994/95: 170
Regeringen anser att digitala ljudradiosändningar bör komma igång så snart
som möjligt. Lagändringarna bör därför träda i kraft den 1 juli 1995.
16
Förslag till lag om ändring i radiolagen (1966:755)
Prop. 1994/95: 170
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs i fråga om radiolagen (1966:755)*
dels att 1 och 6 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §2
I denna lag förstås med
radiosändning: ljud, bild eller annat meddelande som sänds med hjälp av
elektromagnetiska vågor vilkas frekvenser är lägre än 3 000 gigahertz och
vilka utbreder sig i rymden utan särskilt anordnad ledare,
rundradiosändning: radiosändning som är avsedd att tas emot direkt av
allmänheten, om sändningen inte är avsedd endast för en sluten krets, vars
medlemmar är förenade genom en påtaglig gemenskap av annat slag än ett
gemensamt intresse att lyssna på eller se sändningen,
trådsändning: ljud, bild eller annat meddelande som sänds med hjälp av
elektromagnetiska vågor vilka är bundna vid särskilt anordnad ledare,
sändare: anordning för radiosändning (radiosändare) eller trådsändning
(trådsändare),
mottagare: anordning för mottagning av radiosändning eller trådsändning,
radioprogram: radiosändnings eller trådsändnings innehåll, om detta består
av annat än, utom angivande av namn eller källa, enkla meddelanden om tid,
väderlek, nyheter eller dylikt,
reklam: ett radioprogram som är avsett att främja en näringsidkares
avsättning av en vara, en tjänst eller någon annan nyttighet,
annonstid i televisionen: sändningstid i televisionen som inleds och
avslutas av en särskild ljud- och bildsignatur som markerar att den som
sänder under den angivna tiden i huvudsak gör detta på uppdrag av andra,
annonstid i ljudradion: sändnings-
tid i ljudradion som inleds och av-
slutas av en särskild signatur som
markerar att den som sänder under
den angivna tiden i huvudsak gör
detta på uppdrag av andra,
programtjänst: ett samlat utbud av ljudradio- eller televisionsprogram som
sänds under en gemensam beteckning.
* Lagen omtryckt 1991:1066.
^Senaste lydelse 1992:1357.
17
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 §3
Programföretags rätt på grund av tillstånd enligt 5 § skall utövas opartiskt
och sakligt. Därvid skall beaktas att en vidsträckt yttrandefrihet och
informationsfrihet skall råda i ljudradion och televisionen.
Programföretaget får inte i programverksamheten mot vederlag eller annars
på ett otillbörligt sätt gynna ett kommersiellt intresse.
Programföretaget får dock i fråga om någon som har bekostat ett program
helt eller delvis lämna uppgift om vem bidragsgivaren är.
Programverksamheten skall som helhet präglas av det demokratiska
statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och
den enskilda människans frihet och värdighet.
Föreskrifterna i första och andra
styckena gäller inte vad som sänds
under annonstid i televisionen eller
annonser och liknande meddelanden
i sökbar text-TV.
Prop. 1994/95:170
Bilaga 1
Föreskrifterna i första och andra
styckena gäller inte vad som sänds
under annonstid i ljudradion eller
televisionen eller annonser och lik-
nande meddelanden i sökbar text-
TV.
6a§
Regeringen får besluta att 6 §
första stycket inte skall gälla
programföretag vars tillstånd endast
avser rätt att bedriva digitala ljud-
radiosändningar.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
3Senaste lydelse 1991:2028.
18
Prop. 1994/95: 170
Bilaga 2
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1995-03-24
Närvarande: f.d. justitierådet Ulf Gad, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Leif Lindstam.
Enligt en lagrådsremiss den 23 mars 1995 (Kulturdepartementet) har rege-
ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i
radiolagen (1966:755).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Monica
Bengtsson.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet.
Den föreslagna utformningen av 6 a § kan möjligen läsas så att regeringen får
befogenhet att meddela föreskrifter om undantag från 6 § första stycket. För
att undvika tveksamhet om regleringens innebörd och dess förhållande till
yttrandefrihetgrundlagen bör bestämmelsen enligt Lagrådets mening lämp-
ligen utformas så att däri direkt anges att 6 § första stycket inte skall gälla
programföretag vars tillstånd endast avser rätt att bedriva digitala ljudradio-
sändningar med möjlighet för regeringen att i avtal med programföretaget be-
stämma annat.
Med dess utgångspunkter kan paragrafen förslagsvis få följande lydelse:
"6 a §
Vad som föreskrivs i 6 a § första stycket gäller inte programföretag vars
tillstånd endast avser rätt att bedriva digitala ljudradiosändningar, om inte
annat bestäms i avtal mellan regeringen och programföretaget."
19
Prop. 1994/95:170
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1995.
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallen, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson,
Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Nygren, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Wallström
Regeringen beslutar proposition 1994/95:170 Digitala ljudradiosändningar.
gotab 48257, Stockholm 1995
20