Prop.
1994/95:169
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 16 mars 1995
Ingvar Carlsson
Laila Freivalds
(Justitiedepartementet)
I denna proposition föreslås att Sverige skall ansluta sig till 1992 års
ändringsprotokoll till 1969 års internationella konvention om ansvarig-
het för skada orsakad av förorening genom olja och till 1992 års
ändringsprotokoll till 1971 års internationella konvention om
upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av
förorening genom olja. Det betyder att de regler som gäller i Sverige
om rätt till ersättning för skador som orsakats av oljeutsläpp från fartyg
måste ändras. Följaktligen innehåller propositionen också förslag till
den lagstiftning som behövs för att Sverige skall kunna ansluta sig till
ändringsprotokollen. Förslagen innebär bl.a. följande.
De ersättningsbelopp som en fartygsägare och Internationella
oljeskadefonden skall betala för oljeskador höjs. Höjningen innebär att
det i framtiden kommer att finnas ungefär 1,5 miljarder kronor till-
gängligt för att ersätta skadorna från ett oljeutsläpp som orsakats av ett
fartyg.
Tillämpningsområdet för den konventionsbundna lagstiftningen
utvidgas så att även oljeskador orsakade av tankfartyg som går i barlast
och av s.k. kombinationsfartyg som transporterar olja skall ersättas.
Ersättningsansvaret skall omfatta oljeskador som har uppkommit inte
bara som nu på Sveriges land- och sjöterritorium utan också i Sveriges
ekonomiska zon.
Förslaget innebär också att reglerna om fartygsägamas ansvarighet för
oljeskador inte längre skall finnas i en särskild lag utan i stället i
sjölagen (1994:1009).
Lagstiftningen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 169
Prop. 1994/95:169
1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 5
2 Lagtext ................................. 6
2.1 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009) .. 6
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1199) om
ersättning från den internationella olje skadefonden . . 24
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1083) om
uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja.....29
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om
immunitet och privilegier i vissa fall........... 30
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om
åtgärder mot vattenförorening från fartyg ........ 31
2.6 Förslag till lag om ändring i mönstringslagen
(1983:929)........................... 32
2.7 Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen
(1988:49)............................ 33
3 Ärendet och dess beredning .................... 34
4 Nuvarande ordning.......................... 35
4.1 Det nu gällande internationella ansvars- och
ersättningssystemet for oljeskador ............ 35
4.2 Den svenska lagstiftningen................. 37
5 1992 års ändringar i det internationella ansvars- och ersätt-
ningssystemet for oljeskador till sjöss............... 38
5.1 Bakgrund............................ 38
5.2 De viktigaste ändringarna i ansvars- och ersättnings-
systemet ............................. 39
6 Den traktaträttsliga situationen som en följd av 1992 års
ändringar................................ 43
6.1 Olika traktaträttsliga situationer vid en anslutning
till och tillämpning av ändringsprotokollen (de nya
konventionerna)........................43
6.2 Det förenklade ändringsförfarandet............ 47
7 Frågor om svensk anslutning till det nya ansvars- och
ersättningssystemet för oljeskador................. 48
7.1 Skall Sverige ansluta sig till 1992 års ansvars- och
ersättningssystem för oljeskador? ............. 48
7.2 Hur skall Sverige ansluta sig till det nya ansvars-
och ersättningssystemet?...................52
7.3 Hur skall 1992 års ansvarighets- och 1992 års
fondkonvention införlivas med svensk rätt?....... 53
7.4 Tillämpningsområdet för ansvarsreglema ........ 56 Prop. 1994/95:169
7.5 Ersättningsansvaret för oljeskador m.m.........58
7.6 Ersättningsgilla skador.................... 62
7.7 Förlust av rätt till ansvarsbegränsning då ägaren
begått fel eller försummelse i egenskap av fartygets
befälhavare eller medlem av besättningen ........ 64
7.8 1992 års internationella oljeskadefonds regressrätt
mot annan än fartygsägaren eller dennes garant .... 65
8 Kostnader................................ 66
9 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser........... 67
10 Författningskommentarer ...................... 68
10.1 Förslaget till lag om ändring i sjölagen
(1994:1009).......................... 68
10.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1199) om
ersättning från den internationella oljeskadefonden . . 83
10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1083)
om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja ... 85
10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om
immunitet och privilegier i vissa fall........... 86
10.5 Övriga förslag till lagändringar .............. 86
Bilaga 1 1992 års ändringsprotokoll till 1969 års inter-
nationella konvention om ansvarighet för skada or-
sakad av förorening genom olja.............. 87
Bilaga 2 1992 års ändringsprotokoll till 1971 års inter-
nationella konvention om upprättandet av en inter-
nationell fond för ersättning av skada orsakad av
förorening genom olja................... 110
Bilaga 3 Departementspromemorians lagförslag......... 140
Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser............ 167
Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag ............... 168
Bilaga 6 Lagrådet ........................... 196
Bilaga 7 De särskilda bestämmelserna i ändringsprotokollen
till ansvarighetskonventionen och fondkonventionen . 198
Bilaga 8 Artiklarna 1-13 och 36 ter i 1971 års
internationella konvention om upprättandet av en
internationell fond för ersättning av skada orsakad
av förorening genom olja i artiklarnas lydelse enligt
1992 års ändringsprotokoll till 1971 års konvention . 210
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars
1995 .................................. 225
Rättsdatablad................................. 226
Prop. 1994/95:169
Regeringen föreslår att riksdagen
Prop. 1994/95:169
1. godkänner
- 1992 års ändringsprotokoll till 1969 års internationella konvention
om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja och
- 1992 års ändringsprotokoll till 1971 års internationella konvention
om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada
orsakad av förorening genom olja,
2. godkänner att regeringen
- får säga upp 1969 års internationella konvention om ansvarighet för
skada orsakad av förorening genom olja och 1971 års internationella
konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av
skada orsakad av förorening genom olja senast i enlighet med
bestämmelserna i artikel 31 i 1992 års ändringsprotokoll till 1971 års
internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för
ersättning av skada orsakad av förorening genom olja, och
3. antar regeringens förslag till
- lag om ändring i sjölagen (1994:1009),
- lag om ändring i lagen (1973:1199) om ersättning från den inter-
nationella oljeskadefonden,
- lag om ändring i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande
mottagande av olja,
- lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i
vissa fall,
- lag om ändring lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening
från fartyg,
- lag om ändring i mönstringslagen (1983:929) och
- lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49).
Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009)
dels att nuvarande 21 kap. 5 - 11 §§ skall betecknas 21 kap. 8 -
14 §§,
dels att 7 kap. 1 §, 9 kap. 3 §, 10 kap., 12 kap. 1 §, 19 kap. 1 §
samt rubriken till 21 kap. skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 20 kap. 15 § och
21 kap. 5 - 7 §§, av följande lydelse.
Prop. 1994/95:169
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
Redaren är ansvarig för skada som befälhavaren, en medlem av
besättningen eller en lots orsakar genom fel eller försummelse i
tjänsten. Redaren är också ansvarig, om skada vållas av någon annan,
när denne på redarens eller befälhavarens uppdrag utför arbete i
fartygets tjänst.
Skadestånd enligt första stycket som redaren har betalat har han rätt
att kräva tillbaka av den som vållat skadan.
Bestämmelser om inskränkning Särskilda bestämmelser om
av en redares ansvarighet finns i 9 ansvar och om inskränkning av en
och 13 - 15 kap. redares ansvar finns i 9, 10 och
13 - 15 kap.
Rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte beträffande
1. en fordran på bärgarlön, bidrag till gemensamt haveri eller på avtal
grundad ersättning för åtgärder som avses i 2 § första stycket 4, 5 eller
6,
2. en fordran med anledning av
oljeskada som omfattas av 7 § och
2 § första stycket lagen
(1973:1198) om ansvarighet för
oljeskada till sjöss,
3. en fordran som är underkastad
2. en fordran med anledning av
oljeskada som omfattas av 70 kap.
1 § och 2 § första och andra
styckena,
en internationell konvention eller en
nationell lag som reglerar eller förbjuder begränsning av ansvarighet för
atomskada,
4. en fordran med anledning av atomskada orsakad av atomfartyg,
5. en fordran med anledning av skada som har drabbat en lots eller den
som är anställd hos någon som avses i 1 § första stycket och vars
skyldighet står i samband med fartygets drift eller med bärgningen, och
6. en fordran på ränta eller ersättning för rättegångskostnader.
Prop. 1994/95:169
Inledande bestämmelser
Definitioner
1 § Om oljeskada finns särskilda
bestämmelser i lagen (1973:1198)
om ansvarighet för oljeskada till
sjöss.
1 § I detta kapitel avses med
olja: beständig mineralolja som
innehåller kolväte, såsom råolja,
eldningsolja, tjock dieselolja och
smörjolja,
oljeskada: dels skada som
orsakats av förorening genom olja
från ett fartyg och som uppkommit
utanför fartyget, i fråga om
försämring av miljön dock endast
utebliven vinst samt kostnader för
rimliga återställningsåtgärder som
har vidtagits eller planeras, dels
kostnader för förebyggande åt-
gärder och skada som orsakats av
sådana åtgärder,
olycka: sådan händelse eller
serie av händelser med samma ur-
sprung som orsakar en oljeskada
eller framkallar ett allvarligt och
omedelbart förestående hot om en
sådan skada,
förebyggande åtgärd: varje
åtgärd som varit skäligen påkallad
för att förhindra eller begränsa en
oljeskada genom förorening och
som har vidtagits efter det att en
olycka har inträffat,
ägare av fartyg: den som är
registrerad som fartygets ägare
eller, om registrering inte har
skett, den som äger fartyget; i
fråga om ett fartyg som ägs av en
stat och brukas av ett bolag, vilket
i den staten är registrerat som
fartygets brukare, skall dock
bolaget anses som ägare,
1969 års ansvarighetskonven-
tion: den i Bryssel den 29 no-
vember 1969 avslutade konven- 7
tionen om ansvarighet för skada
orsakad av förorening genom olja Prop. 1994/95:169
eller denna konvention som den
har ändrats i London den 19
november 1976,
1992 års ansvarighetskonven-
tion: 1969 års ansvarighetskon-
vention som den har ändrats
genom det i London den 27
november 1992 avslutade änd-
ringsprotokollet, och
konventionsstat: en stat som har
tillträtt 1992 års ansvarighetskon-
vention.
Vid tillämpningen av bestäm-
melserna i detta kapitel skall med
fartyg jämställas varje annan
flytande anordning som används
till sjöss.
Tillämpnin gsområde
2 § Bestämmelserna i detta
kapitel tillämpas på oljeskador,
som har uppkommit i Sverige eller
dess ekonomiska zon eller i en
annan konventionsstat eller dess
ekonomiska zon och som har
orsakats av ett fartyg, vilket
konstruerats eller anpassats för att
transportera olja som bulklast. I
fråga om fartyg som kan trans-
portera både olja och annan last
skall bestämmelserna tillämpas
endast när fartyget transporterar
olja som bulklast samt under resor
som följer på en sådan transport. I
sistnämnda fall skall bestäm-
melserna dock inte tillämpas, om
det visas att fartyget inte har
några rester kvar ombord från
transporten. Bestämmelserna till-
lämpas också på kostnader för
förebyggande åtgärder som har
vidtagits, oavsett var det har skett,
för att förhindra eller begränsa
oljeskador i Sverige eller dess
ekonomiska zon eller i en annan
konventionsstat eller dess ekono-
miska zon.
Vid som i första stycket sägs Prop. 1994/95:169
om ekonomisk zon gäller även i
fall en stat inte har fastställt en
sådan zon i fråga om ett område
utarför och angränsande till
statens territorialvatten som i
enlighet med folkrättens regler har
bestämts av den staten och som
inte sträcker sig längre ut än 200
nautiska mil från de baslinjer
varifrån statens territorialvatten
mäts.
I fråga om kapitlets tillämplig-
het på örlogsfartyg och vissa
andra statsfartyg samt på fartyg
som inte omfattas av bestämmel-
serna i första stycket gäller be-
stämmelserna i 19 § .
Ersättning för åtgärder med
anledning av en oljeskada skall
betalas enligt detta kapitel även
om det finns skyldighet enligt lag
eller annan författning att vidia
åtgärderna.
Bestämmelserna i detta kapitel
tillämpas även om andra regler
om tillämplig lag skulle leda till
annat.
Bestämmelserna i detta kapitel
tillämpas inte i den utsträckning
en sådan tillämpning skulle vara
oförenlig med Sveriges åtaganden
enligt ett internationellt fördrag.
Skadestånd
Ansvaret för en oljeskada
3 § En oljeskada skall ersättas av
fartygets ägare, även om varken
ägaren eller någon som han
svarar för är vållande till skadan.
Utgörs den olycka som orsakade
skadan av en serie av händelser,
vilar ersättningsansvaret på den
som var ägare av fartyget vid den
första av dessa händelser.
Ägaren är dock fri från ansvar 9
om han visar att skadan
1. orsakats av en krigshandling
eller liknande handling under
väpnad konflikt, inbördeskrig eller
uppror eller av en naturhändelse
av osedvanlig karaktär, som inte
kunnat undvikas och vars följder
inte kunnat förhindras, eller
2. i sin helhet vållats av tredje
man med avsikt att orsaka skada,
eller
3. i sin helhet orsakats genom
fel eller försummelse av en svensk
eller utländsk myndighet vid
fullgörandet av skyldighet att
svara för underhåll av fyrar eller
andra hjälpmedel för navigering.
4 § Anspråk på ersättning för en
oljeskada som omfattas av ersätt-
ningsbestämmelserna i detta
kapitel får göras gällande mot
fartygsägaren endast med stöd av
bestämmelserna i kapitlet.
Anspråk som avses i första
stycket får göras gällande mot
någon av följande personer endast
om den mot vilken anspråket riktas
har vållat skadan uppsåt ligen eller
av grov vårdslöshet och med insikt
om att sådan skada sannolikt
skulle uppkomma:
a) anställda hos fartygsägaren,
ställföreträdare för honom eller
besättningsmedlemmar,
b) en lots eller annan person
som utför tjänster för fartyget utan
att vara besättningsmedlem,
c) en redare som inte är ägare,
en befraktare eller en annan per-
son som i redarens ställe handhar
fartygets drift,
d) en avsändare, avlastare,
lastmottagare eller lastägare,
e) den som utför bärgning med
fartygsägarens, redarens eller
befälhavarens samtycke eller på
order av en myndighet,
f) den som vidtar förebyggande
åtgärder, eller
Prop. 1994/95:169
10
g) anställda hos eller ställföre- Prop. 1994/95:169
trädare för personer som nämns i
b-f.
Vid som har betalats i
ersättning för en oljeskada får inte
krävas åter av en person som
avses i andra stycket a, b eller e -
g, om inte den mot vilken
anspråket riktas har vållat skadan
uppsåtligen eller av grov
vårdslöshet och med insikt om att
sådan skada sannolikt skulle
uppkomma.
Ansvarsbegränsning
5 § Fartygets ägare har rätt att
för varje olycka begränsa sitt an-
svar enligt bestämmelserna i detta
kapitel till ett belopp motsvarande
tre miljoner särskilda dragnings-
rätter (SDR) för ett fartyg vars
dräktighet, beräknad enligt 9 kap.
5 § 6, inte överstiger 5 000. Är
dräktigheten högre höjs beloppet
med 420 SDR för varje dräktig-
hetstal därutöver. Ansvaret skall
dock inte i något fall överstiga
59,7 miljoner SDR. Rätt till
begränsning finns inte i fråga om
ränta eller ersättning för rätte-
gångskostnad. \hd som avses med
SDR anges i 22 kap. 3 §.
Fartygets ägare har inte rätt att
begränsa sitt ansvar, om han har
vållat oljeskadan uppsåtligen eller
av grov vårdslöshet och med insikt
om att sådan skada sannolikt
skulle uppkomma.
Begränsningsfond
6 § Rätt till ansvarsbegränsning
enligt 5 § första stycket finns
endast om ägaren, dennes
försäkringsgivare eller någon
annan på ägarens vägnar enligt
bestämmelserna i detta kapitel ] j
eller motsvarande bestämmelser i
en annan konventionsstats lag Prop. 1994/95:169
upprättar en begränsningsfond,
som uppgår till det ansvarsbelopp
som gäller för ägaren och det
tilläggsbelopp som fastställs enligt
12 kap. 4 § andra stycket.
Ansvarsbeloppet skall räknas om
till svenska kronor enligt
bestämmelserna i 22 kap. 3 §
andra stycket.
En begränsningsfond enligt
detta kapitel skall här i landet
upprättas hos den domstol där
talan om ersättning har väckts
eller kan väckas enligt 21 kap.
5§.
I fråga om förfarandet när en
begränsningsfond enligt bestäm-
melserna i detta kapitel upprättas
och om förlust i vissa fall av
möjligheten att få ersättning för
fordran som kan åberopas mot
fonden skall bestämmelserna i 12
kap. 3-15 §§ tillämpas. Be-
talning eller säkerhet som avses i
12 kap. 4 § andra stycket får dock
krävas också i fråga om ränta för
tiden till dess att fonden upprättas.
Mid som sägs i 12 kap. 4 § jjärde
stycket om verkan som avses i 9
kap. 8 § skall i stället gälla
verkan som avses i 9 § i detta
kapitel. Följs inte ett föreläggande
enligt 12 kap. 4 § fjärde stycket,
skall i ett beslut som där sägs till-
kännages att rätten till ansvarsbe-
gränsning inte längre finns.
Fördelning av en begränsnings-
fond
7 § En begränsningsfond som
avses i detta kapitel fördelas
mellan borgenärerna i förhållande
till storleken av de styrkta
fordringarna.
12
Ersättning från en begränsnings- Prop. 1994/95:169
fond i vissa fall
8 § Den som innan begräns-
ningsfonden har fördelats har
betalat ersättning for en oljeskada
inträder intill det belopp han har
betalat i den skadelidandes rätt
enligt bestämmelserna i detta
kapitel eller motsvarande lagstift-
ning i en annan konventionsstat.
Kan fartygets ägare eller någon
annan göra sannolikt att han
senare blir skyldig att betala
ersättning som han, om ersätt-
ningen hade betalats före fondens
fördelning, skulle ha kunnat kräva
åter från fonden enligt första
stycket, kan domstolen bestämma
att medel tills vidare skall sättas
av för att han senare skall kunna
göra sin rätt gällande mot fonden.
Har ägaren frivilligt ådragit sig
utgifter eller förluster med anled-
ning av förebyggande åtgärder,
har han samma rätt till ersättning
för detta frän begränsningsfonden
som en annan skadelidande.
X^rkan av en begränsningsfond
9 § Har en begränsningsfond
upprättats enligt 6 § och har
ägaren rätt att begränsa sitt
ansvar, får inte någon annan
egendom som tillhör ägaren tas i
anspråk för att tillgodose krav på
ersättning som kan göras gällande
mot fonden.
Har i ett fall som avses i första
stycket egendom som tillhör
ägaren blivit föremål för kvarstad
eller annan säkerhetsåtgärd med
anledning av krav på ersättning
som kan göras gällande mot
begränsningsfonden, skall åtgär-
den håvas. Har ägaren ställt
säkerhet för att undvika en sådan
13
åtgärd, skall säkerheten återställas Prop. 1994/95:169
till honom.
Om en begränsningsfond har
upprättats i en annan konven-
tionsstat, skall första och andra
styckena gälla endast om den
skadelidande har rätt att föra
talan vid den domstol eller
myndighet som förvaltar fonden
och har möjlighet att av fondens
medel få ut vad som svarar mot
hans fordran.
Preskription
10 § Om preskription av fordran
på ersättning för en oljeskada
finns bestämmelser i 19 kap. 1 §.
Ersättning från 1992 års inter-
nationella oljeskadefond
11 § Om rätt till ersättning från
1992 års internationella oljeska-
defond finns bestämmelser i lagen
(1973:1199) om ersättning från
den internationella oljeskade-
fonden.
Försäkring
Försäkringsplikt för svenska fartyg
12 § Ägaren av ett svenskt fartyg,
som transporterar mer än 2 000
ton olja som bulklast, skall ta och
vidmakthålla försäkring eller ställa
annan betryggande säkerhet för att
täcka sitt ansvar enligt bestäm-
melserna i detta kapitel eller mot-
svarande lagstiftning i en annan
konventionsstat intill det ansvars-
belopp som anges i 5 § första
stycket. Staten har dock inte en
sådan skyldighet.
En försäkring eller säkerhet som
avses i första stycket skall god-
kännas av regeringen eller av den
14
myndighet som regeringen be- Prop. 1994/95:169
stämmer.
Har ägaren fullgjort sin skyl-
dighet enligt första stycket, skall
den myndighet som regeringen
bestämmer utförda ett certifikat
som visar detta. För ett fartyg som
ägs av svenska staten skall den
myndighet som regeringen be-
stämmer utförda ett certifikat som
visar att fartyget ägs av svenska
staten och att dess ansvar är täckt
intill det ansvarsbelopp som anges
1 5 § första stycket.
Regeringen fastställer det for-
mulär till certifikat som avses i
tredje stycket. Certifikatet skall
medföras ombord på fartyget.
Försäkringsplikt för utländska
fartyg
13 § För ett utländskt fartyg som
anlöper eller lämnar en svensk
hamn eller en tilläggsplats på
svenskt sjöterritorium och som vid
tillfället transporterar mer än
2 000 ton olja som bulklast skall
det finnas en försäkring eller en
annan betryggande säkerhet som
täcker ägarens ansvar enligt be-
stämmelserna i detta kapitel eller
motsvarande lagstiftning i en
annan konventionsstat intill det
ansvarsbelopp som anges i 5 §
första stycket. Mid som nu har
sagts gäller inte ett fartyg som ägs
av en främmande stat.
Fartyget skall ombord medföra
ett certifikat som visar att en
sådan försäkring eller annan
betryggande säkerhet som avses i
första stycket finns. I fråga om ett
fartyg som inte är registrerat i
någon konventionsstat för certifi-
kat utfördas av den myndighet som
regeringen bestämmer. Om farty-
get ägs av en främmande stat, 15
skall det ombord medföra ett
certifikat som visar att fartyget ägs Prop. 1994/95:169
av den staten och att dess ansvar
är täckt intill det ansvarsbelopp
som gäller enligt 5 § första
stycket.
Närmare bestämmelser om
certifikat som avses i andra stycket
meddelas av regeringen eller av
den myndighet som regeringen
bestämmer.
Krav mot försäkringsgivaren
14 § En försäkring som avses i 12
eller 13 § skall för den som är
berättigad till ersättning medföra
rätt att få ut ersättningen direkt av
försäkringsgivaren.
Försäkringsgivaren är dock fri
från ansvar, om fartygets ägare är
fri från ansvar eller om denne
själv har vållat skadan upp-
såtligen. Försäkringsgivarens an-
svar skall inte i något fall
överstiga det ansvarsbelopp som
gäller enligt 5 § första stycket.
Försäkringsgivaren kan inte för
att befria sig från sitt ansvar, i
vidare utsträckning än som följer
av andra stycket, mot någon
annan än ägaren åberopa
omständigheter som han kunnat
åberopa mot ägaren.
15 § Om försäkringsgivaren inte
har gjort något annat förbehåll,
gäller försäkringen för fartygets
ägare mot hans ansvar enligt be-
stämmelserna i detta kapitel eller
motsvarande lagstiftning i en
annan konventionsstat.
Annan säkerhet
16 § Mid som föreskrivs i 14 och
15 §§ om försäkring tillämpas
också i fråga om sådan säkerhet
av annat slag som avses i 12 eller
13 §.
16
Åsidosättande av försäkringsplikt Prop.
m.m.
17 § Om ansvar för åsidosättande
av försäkringsplikten och vissa
andra skyldigheter i detta kapitel
finns bestämmelser i 20 kap. 15 §.
Om laga domstol m.m.
18 § Om laga domstol och om
verkställighet av domar i mål om
ersättning för oljeskada finns
bestämmelser i 21 kap. 5 - 7 §§.
Övriga bestämmelser
19 § Bestämmelserna i detta
kapitel gäller inte i fråga om en
oljeskada som orsakats av ett
örlogsfartyg eller av ett annat far-
tyg som vid tiden för olyckan ägs
eller brukas av en stat och som
används uteslutande för statsända-
mål och inte för affärsdrift. Har
ett sådant fartyg orsakat en
oljeskada i Sverige eller dess
ekonomiska zon eller har före-
byggande åtgärder vidtagits för att
förhindra eller begränsa en sådan
skada i Sverige eller dess
ekonomiska zon, skall dock be-
stämmelserna i 1 §, 2 § fjärde
stycket och 3-5 §§ i detta
kapitel samt 19 kap. 1 § första
stycket 9 och 21 kap. 5 §
tillämpas.
Har ett fartyg som inte omfattas
av bestämmelserna i 2 § första
stycket orsakat en oljeskada i
Sverige eller dess ekonomiska zon
eller har förebyggande åtgärder
vidtagits för att förhindra eller
begränsa en oljeskada i Sverige
eller dess ekonomiska zon, till-
lämpas bestämmelserna il §, 2 §
jjärde och sjätte styckena och 3 §
i detta kapitel samt 19 kap. 1 §
första stycket 9 och 21 kap. 5 §. I
1994/95:169
17
2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 169
fråga om ägarens rätt att begränsa Prop. 1994/95:169
sitt ansvar gäller i sådant fall be-
stämmelserna i 9 kap.
12 kap.
Bestämmelserna i detta kapitel gäller begränsningsfond som upprättas
enligt 9 kap. 7 § (globalfond).
Bestämmelserna i 3 - 15 §§
tillämpas också i vissa delar i
fråga om begränsningsfond som
upprättas enligt 6 § lagen
(1973:1198) om ansvarighet för
oljeskada till sjöss.
Bestämmelserna i 3 - 15 §§
tillämpas också i vissa delar i
fråga om begränsningsfond som
upprättas enligt 10 kap. 6 §.
1 §
Följande fordringar upphör, vare sig ansvarigheten för dem är
begränsad eller obegränsad, om talan inte väcks i laga ordning i fråga
om
1. fordran på bärgarlön: inom två år från det bärgningsföretaget
slutfördes,
2. fordran på andel i bärgarlön enligt 16 kap. 6 § andra stycket: inom
ett år från det vederbörande av redaren fått underrättelse om
bärgarlönens och andelens storlek,
3. fordran på ersättning for sammanstötning: inom två år från den
dag skadan inträffade,
4. fordran på belopp som någon betalat utöver vad som belöper på
honom enligt 8 kap. 1 §: inom ett år från det beloppet betalades,
5. fordran på ersättning på grund av att gods har skadats, gått
förlorat eller försenats vid befordran eller på grund av att det i konosse-
ment har lämnats oriktiga eller ofullständiga uppgifter: inom ett år från
det godset lämnades ut eller skulle ha lämnats ut,
6. fordran på ersättning för personskada eller försening vid passage-
rarbefordran: inom två år från ilandstigningen eller, om passageraren
avlidit under befordringen, från den dag ilandstigning skulle ha ägt rum,
eller, om passageraren avlidit efter ilandstigningen, inom två år från
dödsfallet men inte senare än tre år från ilandstigningen,
7. fordran på ersättning på grund av att resgods har skadats, gått
förlorat eller försenats vid befordran: inom två år från det godset fördes
i land eller, om det har gått förlorat, skulle ha förts i land,
18
8. fordran på bidrag till
gemensamt haveri eller en annan
kostnad som skall fordelas enligt
samma grund (13 kap. 15 § tredje
stycket, 14 kap. 40 § och 17 kap.
6 §): inom ett år från den dag
dispaschen vann laga kraft.
8. fordran på bidrag till
gemensamt haveri eller en annan
kostnad som skall fördelas enligt
samma grund (13 kap. 15 § tredje
stycket, 14 kap. 40 § och 17 kap.
6 §): inom ett år från den dag
dispaschen vann laga kraft,
9. fordran på ersättning för en
oljeskada enligt bestämmelserna i
10 kap.: inom tre år från den dag
då skadan uppkom, dock att talan
inte i något fall får väckas senare
än sex år från dagen för den
olycka som orsakade skadan eller,
Prop. 1994/95:169
om olyckan utgjordes av en serie
av händelser, frän dagen för den
första av dessa.
Svarar gäldenären i andra fall än som avses i första stycket för
ersättning eller för någon annan fordran med begränsning av redarean-
svaret eller endast med inlastat gods upphör fordringen, om talan inte
väcks i laga ordning, i fråga om en fordran på ersättning inom två år
från den dag skadan inträffade och i fråga om någon annan fordran
inom ett år efter det att fordringen förföll till betalning. Om borgenären
har rätt att för fordringen hålla sig även till redare, lastägare eller någon
annan utan att begränsning av ansvarigheten äger rum, gäller en sådan
rätt under samma tid som för en fordran i allmänhet.
Har en fordran som avses i första eller andra stycket kommit under
behandling av dispaschör, anses talan om fordringen väckt.
Den som infriat en fordran som avses i första stycket 5 får väcka
återkrav mot tredje man efter utgången av den där angivna tiden. En
sådan talan får dock inte väckas senare än ett år från den dag
huvudanspråket infriades eller talan
Ett avtal om förlängning av
preskriptionstid som avses i denna
paragraf är giltigt endast om det
har ingåtts efter fordringens
tillkomst och har inte verkan för
längre tid än tre år åt gången,
räknat från dagen för avtalet.
Preskriptionstiden får dock inte i
något fall genom avtal förlängas
med sammanlagt mer än tio år
eller, i fall som avses i första
stycket 6 eller 7, med mer än tre
år från det ilandstigning eller
ilandföring har ägt rum eller
skulle ha ägt rum. I 13 kap. 4 §
första stycket och 14 kap. 2 § an-
dra stycket finns föreskrifter om
väcktes om det.
Ett avtal om förlängning av
preskriptionstid som avses i första
stycket 1 - 8 År giltigt endast om
det har ingåtts efter fordringens
tillkomst och har inte verkan för
längre tid än tre år åt gången,
räknat från dagen for avtalet.
Preskriptionstiden får dock inte i
något fall genom avtal förlängas
med sammanlagt mer än tio år
eller, i fall som avses i första
stycket 6 eller 7, med mer än tre
år från det ilandstigning eller
ilandföring har ägt rum eller
skulle ha ägt rum. I 13 kap. 4 §
första stycket och 14 kap. 2 § an-
dra stycket finns föreskrifter om
19
ogiltighet av avtalsvillkor som
avviker från bestämmelserna i
första stycket 5 och fjärde stycket.
I 15 kap. 29 § andra stycket finns
föreskrifter om ogiltighet av
avtalsvillkor som inskränker en
passagerares rättigheter enligt
första stycket 6 och 7.
Frågor om preskription av en
bedöms här i landet enligt svensk
tillämplig på rättsförhållandet.
ogiltighet av avtalsvillkor som
avviker från bestämmelserna i
första stycket 5 och fjärde stycket.
I 15 kap. 29 § andra stycket finns
föreskrifter om ogiltighet av
avtalsvillkor som inskränker en
passagerares rättigheter enligt
första stycket 6 och 7.
fordran som avses i denna paragraf
lag även om utländsk lag i övrigt är
Prop. 1994/95:169
75 § En fartygsägare, som upp-
såtligen eller av oaktsamhet
åsidosätter vad som sägs i 10 kap.
om försäkringsplikt eller skyldighet
att ställa säkerhet, döms till böter
eller fängelse i högst sex månader.
Till samma straff döms en
redare som låter använda ett
fartyg for sjöfart, trots att han
insett eller bort inse att i 10 kap.
föreskriven försäkringsplikt eller
skyldighet att ställa säkerhet inte
har fullgjorts. Detsamma gäller
den som handhar fartygets drift i
redarens ställe samt befälhavaren.
Medförs inte ett certifikat som
avses i 10 kap. 12 eller 13 §
ombord på ett fartyg, när det
används för sjöfart, döms befäl-
havaren till böter.
20
5 § Talan om ersättning för en
oljeskada enligt 10 kap. får väckas
i Sverige endast om oljeskadan
har uppkommit i Sverige eller dess
ekonomiska zon eller om före-
byggande åtgärder har vidtagits
för att förhindra eller begränsa en
oljeskada i Sverige eller dess
ekonomiska zon.
Är en svensk domstol behörig
enligt första stycket, får även talan
om ersättning för annan oljeskada
som orsakats av samma olycka
väckas här.
Talan enligt första eller andra
stycket väcks vid den sjörätts-
domstol som är närmast den ort
där skadan uppkom.
Har talan om ersättning för
skador som har uppkommit på
grund av samma olycka väckts vid
flera domstolar, skall regeringen
bestämma att en av dessa
domstolar skall handlägga
samtliga mål.
Har en begränsningsfond upp-
rättats här i landet enligt 10 kap.
6 §, prövar den domstol vid vilken
fonden har upprättats frågor om
ansvarsbeloppets fördelning mellan
de ersättningsberättigade. Denna
prövning görs i begränsningsmål
som avses i 12 kap.
6 § Har en dom i ett mål om
ersättning för oljeskada meddelats
i en annan stat som har tillträtt
den i 10 kap. angivna 1992 års
ansvarighetskonvention och var
domstolarna i den staten behöriga
att pröva den tvist som domen
avser, gäller följande. Domen
skall, när den har vunnit laga
kraft och kan verkställas i den stat
där den har meddelats, på
ansökan verkställas i Sverige utan
21
att en ny prövning sker av den sak Prop. 1994/95:169
som avgjorts genom domen, om
inte annat följer av vad som sägs i
10 kap. 9 § eller 5 § femte stycket
i detta kapitel. Detta medför inte
skyldighet att verkställa en
utländsk dom, om det
ansvarsbelopp som gäller för
fartygets ägare därmed skulle
överskridas.
Ansökan om verkställighet görs
hos Svea hovrätt. Till ansökan
skall fogas
1. domen i original eller i kopia
som bestyrkts av en myndighet,
2. en förklaring av en behörig
myndighet i den stat där domen
meddelats att domen avser ersätt-
ning enligt den i 10 kap. angivna
1992 års ansvarighetskonvention
samt att domen har vunnit laga
kraft och kan verkställas i den
staten.
Handlingarna skall vara för-
sedda med bevis om utfardarens
behörighet. Beviset skall vara
utställt av en svensk beskickning
eller konsul eller av chefen för
justitieförvaltningen i den stat där
domen har meddelats. År en
handling i ärendet skriven på ett
annat främmande språk ån danska
eller norska, skall handlingen åt-
följas av en översättning till
svenska. Översättningen skall vara
bestyrkt av en diplomatisk eller
konsulär tjänsteman eller av
svensk notarius publicus.
En ansökan om verkställighet
får inte bifallas utan att motparten
haft tillfälle att yttra sig över
ansökan.
Bifalls ansökan, verkställs do-
men på samma sätt som en svensk
domstols lagakraftägande dom, om
inte Högsta domstolen bestämmer
annat sedan hovrättens beslut
överklagats. 22
7 § Har i enlighet med bestäm- Prop. 1994/95:169
melserna i den i 10 kap. angivna
1992 års ansvarighetskonvention
en begränsningsfond upprättats i
en annan stat, som har tillträtt den
konventionen, enligt lagen i den
staten och har en ägare eller för-
säkringsgivare, mot vilken talan
om ersättning enligt 10 kap.
väckts vid en svensk domstol, rätt
att begränsa sitt ansvar, skall
domstolen i dom i mål om
ersättning bestämma att domen får
verkställas endast efter prövning i
den främmande staten av frågor
om fondens fördelning och enligt
den statens lag.
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom
lagen upphävs lagen (1973:1198) om ansvarighet for oljeskada till sjöss.
2. Så länge Sverige är bundet av den i 10 kap. angivna 1969 års
ansvarighetskonvention skall dock följande gälla:
a) I fråga om ett fartyg, som är registrerat i en främmande stat vilken
är bunden av 1969 års ansvarighetskonvention men inte av den i 10
kap. angivna 1992 års ansvarighetskonvention, skall lagen om
ansvarighet för oljeskada till sjöss tillämpas i stället för denna lag.
b) I fråga om ett fartyg, som är registrerat i Sverige eller i en
främmande stat vilken är bunden av 1992 års ansvarighetskonvention,
skall lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss fortfarande tillämpas.
Om en oljeskada inte till fullo kan ersättas enligt den lagen eller enligt
lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskade-
fonden, skall de nya bestämmelserna tillämpas. Därvid skall begräns-
ningsbeloppet i 10 kap. 5 § första stycket och ansvarsbeloppet i 10 kap.
6 § första stycket minskas med vad som kan ersättas enligt 5 § första
stycket lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss.
c) Vad som sägs i b gäller också i fråga om ett fartyg, som är
registrerat i en främmande stat vilken inte är bunden vare sig av 1969
års ansvarighetskonvention eller av 1992 års ansvarighetskonvention.
3. När lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss tillämpas enligt 2
skall 9 kap. 3 § 2 och 12 kap. 1 § andra stycket sjölagen gälla i sin
äldre lydelse.
23
Prop. 1994/95:169
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:1199) om ersättning
från den internationella oljeskadefonden att 1 - 6 §§ skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Bestämmelserna i artiklarna 1 -
13 av den i Bryssel den 18 de-
cember 1971 avslutade konven-
tionen om upprättandet av en
internationell fond för ersättning
av skada orsakad av förorening
genom olja i dess lydelse enligt
det i London den 19 november
1976 antagna ändringsprotokollet
skall till den del de ej uteslutande
reglerar de fördragsslutande stater-
nas inbördes förpliktelser och med
iakttagande av vad som föreskrivs
i det följande gälla som svensk
lag.
Konventionen har i angivna
delar den lydelse som härvid fogad
bilaga utvisar.
Med fartygets dräktighet i
artikel 1:5 i konventionen avses
dess dräktighet beräknad enligt
reglerna i kungörelsen (1954:550)
angående skeppsmätning.
Bestämmelserna i artiklarna 1 -
13 av den i Bryssel den 18 de-
cember 1971 avslutade konven-
tionen om upprättandet av en
internationell fond för ersättning
av skada orsakad av förorening
genom olja, med de ändringar
som har gjorts genom det i
London den 27 november 1992
avslutade ändringsprotokollet till
konventionen, samt den genom
artikel 26 i ändringsprotokollet
införda artikeln 36 ter till 1971
års konvention skall, till den del
de inte uteslutande reglerar de för-
dragsslutande staternas inbördes
förpliktelser och med iakttagande
av vad som föreskrivs i det
följande, gälla som svensk lag i
originaltexternas lydelse. Original-
texterna skall ha samma giltighet.
Konventionen finns i dess engel-
ska och franska originaltexter i
angivna delar tillsammans med en
svensk översättning som bilaga 1
till denna lag. Ändringsprotokollet
finns i dess engelska originaltext i
angivna delar tillsammans med en
svensk översättning som bilaga 2
till denna lag.
'Senaste lydelse 1982:254.
24
Belopp som fonden betalat i
ersättning enligt artikel 4 eller som
gottgörelse enligt artikel 5 får
fonden återkräva av person som
avses i 4 § fjärde stycket lagen
(1973:1198) om ansvarighet för
oljeskada till sjöss endast under de
förutsättningar som anges i
nämnda lagrum. I övrigt får
fonden återkräva sålunda utgivet
belopp av annan än fartygsägaren
eller dennes garant endast i den
utsträckning som följer av 25 §
första stycket lagen (1927:77) om
försäkringsavtal.
3
Talan om ersättning for skada
genom förorening, som enligt
artikel 7 första eller tredje stycket
får upptagas i Sverige, väckes vid
domstol som enligt 18 § lagen
(1973:1198) om ansvarighet för
oljeskada till sjöss är behörig
upptaga talan mot fartygets ägare
i anledning av samma olycka.
4
I fråga om underrättelse som
avses i artikel 7 sjätte stycket skall
bestämmelserna i 14 kap. 12 och
13 §§ rättegångsbalken angående
kungörande av rättegång äga
motsvarande tillämpning.
5
I fråga om verkställighet enligt
artikel 8 av dom i mål om ersätt-
ning för skada genom förorening
äger 19 § lagen (1973:1198) om
ansvarighet för oljeskada till sjöss
motsvarande tillämpning.
§
Ett belopp som 1992 års in-
ternationella oljeskadefond har
betalat i ersättning enligt artikel 4
får fonden kräva åter av en person
som anges i 10 kap. 4 § andra
stycket a, b eller e - g sjölagen
(1994:1009) endast under de
förutsättningar som anges i
nämnda lagrum. I övrigt får
fonden återkräva ett sålunda
utbetalat belopp av någon annan
än fartygsägaren eller dennes
garant endast i den utsträckning
som följer av 25 § första stycket
lagen (1927:77) om försäkrings-
avtal.
§
Talan om ersättning för en ska-
da genom förorening, som enligt
artikel 7 första eller tredje stycket
får tas upp i Sverige, väcks vid
den domstol som enligt 21 kap.
5 § tredje stycket sjölagen är
behörig att ta upp en talan mot
fartygets ägare i anledning av
samma olycka.
I fråga om underrättelser som
avses i artikel 7 sjätte stycket skall
bestämmelserna i 14 kap. 12 och
13 §§ rättegångsbalken om
kungörande av rättegång
tillämpas.
§
I fråga om verkställighet enligt
artikel 8 av dom i mål om ersätt-
ning för skada genom förorening
tillämpas 21 kap. 6 § sjölagen.
Prop. 1994/95:169
25
6 §2
I fråga om artiklarna 4, 5, 11 I artiklarna 4 och 12 avses med
och 12 skall de i beräkningsen- beräkningsenheter de av Inter-
heter angivna beloppen gälla. nationella valutafonden använda
särskilda dragningsrätterna (SDR).
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Så länge Sverige är bundet av 1971 års fondkonvention skall dock
lagen tillämpas i sin äldre lydelse. Om en oljeskada inte till fullo kan
ersättas enligt lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss,
enligt denna lag i dess äldre lydelse eller enligt 10 kap. sjölagen
(1994:1009), skall denna lag tillämpas. Därvid skall
a) hänvisningen i artikel 2 första stycket a till 1992 års ansvarig-
hetskonvention anses innefatta även 1969 års internationella konvention
om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja och 1971
års fondkonvention, samt
b) det belopp som enligt artikel 4 skall tas med vid beräkningen av
det ersättningsbelopp som 1992 års oljeskadefond har att betala innefatta
också ersättningsbelopp som har betalats enligt lagen om ansvarighet för
oljeskada till sjöss och som kan betalas enligt denna lag i dess äldre
lydelse.
2Senaste lydelse 1978:135.
Prop. 1994/95:169
26
Bilaga 1 Prop. 1994/95:169
Artiklarna 1 - 13 av den internationella konventionen om upp-
rättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad
av förorening genom olja
Bilaga 1 har samma lydelse som bilagan till SFS 1973:1199, ändrad
genom SFS 1978:135, 1991:1522, 1992:151, 1993:153 och 1994:107.
27
Bilaga 2 Prop. 1994/95:169
Artiklarna 1-15 och 26 i 1992 års ändringsprotokoll till 1971 års
internationella konvention om upprättandet av en internationell
fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja
Bilaga 2 har den lydelse som framgår av bilaga 2 till denna proposition.
28
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldig-
het rörande mottagande av olja skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:169
Den som under visst kalenderår
i svensk hamn eller annan i
Sverige belägen anläggning har
mottagit sammanlagt mer än 150
000 ton olja som har trans-
porterats sjöledes till hamnen eller
anläggningen skall senast den 1
mars påföljande år lämna
sjöfartsverket uppgift om den
oljemängd som han har mottagit.
Med olja som har transporterats
sjöledes till anläggningen jämstäl-
les olja som har transporterats till
anläggningen från utlandet på
annat sätt än sjöledes, om oljan
dessförinnan har varit föremål för
sjötransport och ej därefter har
mottagits i hamn eller anläggning
belägen i stat som har tillträtt den
i Bryssel den 18 december 1971
avslutade konventionen om upprät-
tandet av en internationell fond för
ersättning av skada orsakad av
förorening genom olja.
Den som under ett visst kalen-
derår i en svensk hamn eller i en
annan i Sverige belägen anlägg-
ning har tagit emot sammanlagt
mer än 150 000 ton olja som har
transporterats sjöledes till hamnen
eller anläggningen skall senast den
1 mars året därpå lämna Sjö-
fartsverket uppgifter om den olje-
mängd som han har tagit emot.
Med olja som har transporterats
sjöledes till anläggningen jämställs
olja som har transporterats till
anläggningen från utlandet på
annat sätt än sjöledes, om oljan
dessförinnan har varit föremål för
sjötransport och inte därefter har
tagits emot i en hamn eller anlägg-
ning belägen i en stat, som har
tillträtt den i Bryssel den 18
december 1971 avslutade kon-
ventionen om upprättandet av en
internationell fond för ersättning
av skada orsakad av förorening
genom olja eller som har tillträtt
1992 års ändringsprotokoll till
konventionen.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Senaste lydelse 1982:277.
29
Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet
och privilegier i vissa fall1 skall ha följande lydelse.
Bilaga
Immunitet och/eller privilegier Tillämplig internationell
gäller för följande överenskommelse
Internationella organ Fysiska personer
18 Internationella
oljeskadefonden och
1992 års internatio-
nella oljeskadefond
Konvention den 18
december 1971 om
upprättandet av en
internationell fond för
ersättning av skador
orsakade av föro-
rening genom olja
samt det den 27
november 1992 av-
slutade ändringsproto-
kollet till konven-
tionen.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
]Lagen omtryckt 1994:717.
30
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:424) om åtgärder mot
vattenförorening från fartyg1 att 7 kap. 6 § och 10 kap. 8 § skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6§
Har beträffande ett visst fartyg
inte fullgjorts vad som föreskrivs
om försäkringsskyldighet eller
skyldighet att ställa säkerhet i
lagen (1973:1198) om ansvarighet
för oljeskada till sjöss, får
sjöfartsverket och annan myndig-
het som regeringen utser meddela
Har beträffande ett visst fartyg
inte fullgjorts vad som föreskrivs
om försäkringsskyldighet eller
skyldighet att ställa säkerhet i 10
kap. sjölagen (1994:1009), får
Sjöfartsverket och annan myndig-
het som regeringen utser meddela
1. förbud för fårtyget att anlöpa eller avgå från en svensk hamn eller
från en tilläggsplats som ligger inom svenskt territorium,
2. i fråga om ett svenskt fartyg förbud mot fartygets vidare resa.
8 §2
Mål om ansvar for brott som
avses i denna lag eller om ersätt-
ning för åtgärder som verkställts
enligt 7 kap. 9 § handläggs av
tingsrätt som är behörig domstol
enligt rättegångsbalken eller enligt
21 kap. 1, 2 och 5 §§ sjölagen
(1994:1009).
Mål om ansvar för brott som
avses i denna lag eller om ersätt-
ning för åtgärder som verkställts
enligt 7 kap. 9 § handläggs av
tingsrätt som är behörig domstol
enligt rättegångsbalken eller enligt
21 kap. 1, 2 och 8 §§ sjölagen
(1994:1009).
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. När lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss
tillämpas, gäller 7 kap. 6 § gälla i sin äldre lydelse.
‘Lagen omtryckt 1983:463.
2Senaste lydelse 1994:1022.
31
Prop. 1994/95:169
Härigenom föreskrivs att 30 § mönstringslagen (1983:929) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
30 §'
I mål om ansvar för brott enligt
denna lag skall 21 kap. 1 och 5 §§
sjölagen (1994:1009) tilllämpas.
I mål om ansvar for brott enligt
denna lag skall 21 kap. 1 och 8 §§
sjölagen (1994:1009) tillämpas.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
'Senaste lydelse 1994:1024.
32
Härigenom föreskrivs att 12 kap. 7 § fartygssäkerhetslagen (1988:49)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:169
7§
Mål om ansvar och förverkande
enligt denna lag eller enligt
föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen handläggs av
domstol som är behörig enligt be-
stämmelserna i 21 kap. 1 och 5 §§
sjölagen (1994:1009).
Mål om ansvar och förverkande
enligt denna lag eller enligt
föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen handläggs av
domstol som är behörig enligt be-
stämmelserna i 21 kap. 1 och 8 §§
sjölagen (1994:1009).
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
'Senaste lydelse 1994:1028.
33
3 Riksdagen 1994/95. I sand. Nr 169
I Sverige regleras rätten till ersättning för skador som orsakats av
oljeutsläpp från tankfartyg i lagen (1973:1198) om ansvarighet för
oljeskada till sjöss och i lagen (1973:1199) om ersättning från den
internationella oljeskadefonden. Dessa lagar bygger på bestämmelserna
i två internationella konventioner.
Den ena konventionen är 1969 års internationella konvention om
ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja (ansvarighets-
konventionen). Denna konvention trädde i kraft år 1975 och för
närvarande är över 80 stater bundna av konventionen.
Den andra konventionen är 1971 års internationella konvention om
upprättande av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av
förorening genom olja (fondkonventionen). Denna konvention trädde i
kraft år 1978 och för närvarande är 64 stater anslutna till den konven-
tionen.
Dessa två konventioner skapar ett internationellt ansvars- och
ersättningssystem för oljeskador. Konventionerna finns publicerade i
prop. 1973:140 s. 201 f. och i Sveriges överenskommelser med
främmande makter; SÖ 1975:43 och SÖ 1975:46.
Ansvarighetskonventionen innebär att en fartygsägare har ett strikt
men begränsat ansvar för skador orsakade av oljeutsläpp från hans
fårtyg. Redan när ansvarighetskonventionen antogs var man medveten
om att den inte gav de skadelidande ett tillräckligt skadeståndsrättsligt
skydd. Fondkonventionen utarbetades därför som ett komplement till
ansvarighetskonventionen. Genom fondkonventionen upprättades en
internationell fond (Internationella oljeskadefonden, The International
Oil Pollution Compensation Fund) som ger de skadelidande ytterligare
ersättning för oljeskador, om den ersättning som erhålls enligt an-
svarighetskonventionen är otillräcklig. Även fondens ansvarighet för
skador är dock begränsad.
Vid en internationell konferens i London i november 1992 antogs
ändringsprotokoll till vardera ansvarighets- respektive fondkon-
ventionen, som bl.a. innebär att ansvars- och ersättningsbeloppen enligt
konventionssystemet skall höjas. Dessa protokoll i deras engelska lydel-
ser finns i bilaga 1 och 2. En i Justitiedepartementet gjord översättning
till svenska finns parallellt vid den engelska texten av protokollen.
I Justitiedepartementet utarbetades därefter promemorian Ändrade
regler om ansvarigheten för oljeskador till sjöss (Ds 1994:120). I
promemorian föreslogs att Sverige skall ansluta sig till
ändringsprotokollen. Vidare lades förslag till lagstiftning fram som skall
möjliggöra en anslutning till protokollen. Promemorian
remissbehandlades under hösten 1994. De lagförslag som lades fram i
promemorian finns i bilaga 3. En förteckning över remissinstanserna
finns i bilaga 4. En sammanställning av remissyttrandena finns
tillgänglig i ärendet Ju94/3652.
I denna proposition läggs nu fram förslag till de lagändringar som
erfordras för ett svenskt tillträde till ändringsprotokollen.
Prop. 1994/95:169
34
Under ärendets beredning har överläggningar hållits med företrädare Prop. 1994/95:169
för ansvariga ministerier och departement i Danmark, Finland och
Norge.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 23 februari 1995 att inhämta Lagrådets
yttrande över de förslag som finns i bilaga 5.
Lagrådet har föreslagit en ändring i 9 kap. 3 § 2 sjölagen och i övrigt
lämnat förslagen utan erinran. Regeringen har följt Lagrådets förslag.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.
I förhållande till lagrådsremissen har också redaktionella ändringar
gjorts i lagtexten.
Ansvarighetskonventionen är tillämplig på oljeskador som orsakats av
tankfartyg och som uppkommer på en konventionsstats territorium,
inbegripet dess territorialvatten. Den täcker även kostnader for åtgärder
som vidtagits i syfte att minska skadeverkningarna av oljeutsläpp (s.k.
förebyggande åtgärder), dock bara i de fåll olja då har läckt ut. Har
förebyggande åtgärder varit så effektiva att ingen olja har spritts utanför
fartyget, utgår inte ersättning enligt konventionen for kostnaderna för
dessa åtgärder.
Endast skador från beständiga oljor - t.ex. råolja, tung dieselolja och
valolja - ersätts. En ytterligare förutsättning för ersättning är att det
tankfartyg från vilket utsläppet skedde verkligen transporterade olja som
last i bulk. Således innebär konventionen inget ersättningsansvar för
utsläpp från fartyg som går i barlast.
Skadeståndsansvaret för oljeskador ligger hos fartygsägaren och är
strikt. Ägaren är alltså ansvarig även om han varken förfarit uppsåtligt
eller varit vårdslös. I några fall kan dock ägaren befrias från ansvar.
Detta gäller om skadan beror på en krigshandling eller allvarlig
naturkatastrof, på sabotage av utomstående eller på en försummelse från
någon myndighets sida att underhålla hjälpmedel för navigering.
Fartygsägaren har enligt ansvarighetskonventionen rätt att begränsa sin
ansvarighet till ett belopp motsvarande högst 133 särskilda
dragningsrätter (SDR) per ton av fartygets dräktighet. Ansvarigheten
kan dock inte i något fall överstiga 14 miljoner SDR. Detta senare
belopp motsvarar ungefär 154 miljoner kr. Beräkningsenheten SDR -
som är Internationella valutafondens beräkningsenhet - infördes i
ansvarighetskonventionen genom att ett ändringsprotokoll till
ansvarighetskonventionen antogs år 1976. Genom ändringen ersattes den
35
tidigare beräkningsenheten Poincaréfrancs med SDR. Ändringspro- Prop. 1994/95:169
tokollet trädde i kraft år 1981.
Om fartygsägaren själv har orsakat skadan uppsåtligen eller genom
vårdslöshet har han dock inte någon rätt att begränsa sitt ansvar.
Fartygsägaren måste för att få åberopa ansvarsbegränsningen upprätta
en s.k. begränsningsfond. Den skall uppgå till det ansvarsbelopp som
gäller för ägaren samt ett tillägg för att täcka kostnaderna för
förvaltning av fonden, fördelning av medel m.m. Fonden skall upprättas
vid den domstol där talan har väckts om ersättning för oljeskada.
Skadeståndskrav får bara riktas mot fartygsägaren. Sådana krav får
alltså inte riktas mot ägarens anställda eller hans uppdragstagare (s.k.
kanalisering av ansvarigheten). Fartygsägaren har emellertid i sin tur
rätt att föra regresstalan mot tredje man. Konventionen reglerar inte
sådan talan utan den skall bedömas enligt nationell rätt.
Fartygsägarens ansvarighet skall vara täckt av en försäkring eller av
en säkerhet av annat slag när fårtyget transporterar mer än 2 000 ton
olja som last. Fartyg som transporterar mindre än 2 000 ton olja som
bulklast samt statsfartyg omfattas inte av försäkringsplikten. Den stat
där fartyget är registrerat är skyldig att se till att försäkringsplikten
uppfyllts. Ett särskilt försäkringscertifikat, som skall utfärdas eller
bestyrkas av en myndighet i registreringsstaten, skall medföras ombord
på fartyget. Vaije konventionsstat skall dessutom söka förhindra att
fartyg som för dess flagg och som är försäkringspliktigt går i trafik utan
giltigt certifikat. Konventionsstatema har också åtagit sig att inte ta
emot utländska fartyg i sina hamnar, om inte försäkring finns for ansva-
righeten enligt konventionen. Detta gäller även i fråga om fartyg från
stater som inte har tillträtt konventionen.
Talan om skadestånd som grundas på konventionens bestämmelser
preskriberas tre år från den dag då skadan uppkom eller senast sex år
från den skadeorsakande händelsen.
Genom fondkonventionen upprättades den internationella oljeskade-
fonden för ersättning av skador som orsakats av förorening genom olja.
Fondkonventionen är avsedd att komplettera ägaransvaret enligt ansva-
righetskonventionen och fungerar därför som ett supplement till
ansvarighetskonventionen. Stater som inte är anslutna till ansvarig-
hetskonventionen får inte tillträda fondkonventionen.
Fondens skyldighet att betala ersättning till skadelidande gäller endast
för skador som har uppkommit inom en fondstats område, dvs. inom en
stat som har tillträtt fondkonventionen.
Den som inte har kunnat få ersättning eller full ersättning från
fartygsägaren för en skada orsakad av oljeutsläpp är berättigad till
ersättning från fonden i följande tre fall:
1. om fartygsägaren inte är ansvarig enligt ansvarighetskonventionen,
t.ex. därför att någon av befrielsegrundema enligt den konventionen
föreligger,
2. om varken fartygsägaren eller hans försäkringsgivare kan betala
den ersättning som de är skyldiga att betala enligt ansvarighetskon-
ventionen,
36
3. om skadorna överskrider det begränsningsbelopp som gäller fiör Prop. 1994/95:169
fartygsägarens ansvarighet enligt ansvarighetskonventionen.
Fonden är inte ersättningsskyldig om oljeskadorna beror på krigshand-
ling eller oljeutsläpp från örlogsfartyg eller annat statsfartyg som
används i annan verksamhet än affärsverksamhet. Fonden är i praktiken
inte heller ansvarig för skador som har orsakats av inte identifierade
fartyg. Däremot är fonden ersättningsskyldig för skador som har
uppkommit till följd av en sådan naturkatastrof som befriar fartygs-
ägaren från ansvarighet.
Också fondens ansvar är begränsat. Det sammanlagda belopp som kan
betalas i ersättning för en och samma olycka enligt ansvarighets- och
enligt fondkonventionen får inte överstiga 60 miljoner SDR. Detta
motsvarar ungefär 660 miljoner kr. Även för fondkonventionens del har
Poincaréfrancen genom ett ändringsprotokoll från år 1976 ersatts som
beräkningsenhet av SDR.
Förutom att ersätta de skadelidande skall fonden också ersätta
(gottgöra) fartygsägaren för en del av det skadestånd han har betalat.
Om fartygsägaren själv har orsakat skadan uppsåtligen eller genom
vårdslöshet, betalas ingen ersättning till fartygsägaren. Inte heller skall
ersättning lämnas om ägaren inte har följt vissa säkerhetsföreskrifter
som anges i artikel 5.3 i fondkonventionen och skadan har berott helt
eller delvis på denna underlåtenhet.
Den internationella oljeskadefonden finansieras genom avgifter som
läggs på sjötransporterad råolja eller tjock eldningsolja (s.k. avgifts-
pliktig olja). Avgift till fonden skall betalas av var och en - fysisk eller
juridisk person - som i en fondstat under ett kalenderår har tagit emot
mer än 150 000 ton olja. Avgifter till fonden utgår i form av grundav-
gifter och årsavgifter.
Grundavgiften är en engångsavgift som skall betalas av varje
avgiftsskyldig i staten i samband med att den staten tillträder
fondkonventionen. Årsavgifterna, vilka till helt övervägande del utgör
fondens inkomster, betalas till fonden med hänsyn till fondens behov av
medel under löpande kalenderår.
Fondens högsta beslutande organ är församlingen, i vilken alla
medlemsstater är representerade. Vidare finns en exekutivkommitté som
består av en tredjedel av församlingens medlemmar, dock minst sju och
högst 15. Exekutivkommitténs främsta uppgift är att besluta i frågor om
reglering av skadeståndskrav. Fonden har ett sekretariat, som under
ledning av en direktör svarar för fondens verksamhet och
administration. Till direktören har vissa befogenheter överlämnats som
att förhandla i skadeståndsärenden och besluta i vissa ärenden som inte
är av större omfattning eller av principiell betydelse.
Sverige har, som framgår av vad som redan sagts, tillträtt både
ansvarighets- och fondkonventionerna.
37
Ansvarighetskonventionens materiella bestämmelser är införlivade med Prop. 1994/95:169
svensk rätt genom lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till
sjöss (oljeskadelagen). Verkställighetsföreskrifter till oljeskadelagen
finns i förordningen (1975:150) med verkställighetsföreskrifter till lagen
(1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss. I denna förordning
finns bl.a. bestämmelser om upprättande av begränsningsfond samt om
försäkring.
Oljeskadelagen överensstämmer givetvis med ansvarighetskon-
ventionens bestämmelser. Den svenska oljeskadelagen har dock getts ett
vidare tillämpningsområde än konventionen. Bl.a. har reglerna om strikt
ansvar och sjölagens regler om ansvarsbegränsning gjorts tilllämpliga
också på skador orsakade av olja från torrlastfartyg och tankfartyg som
går i barlast. I oljeskadelagen har dessutom införts en längre gående
kanalisering av ansvarigheten till fartygsägaren än vad som är fallet
enligt ansvarighetskonventionen.
Fondkonventionen har införlivats med svensk rätt genom att artiklarna
1 - 13 i den konventionen enligt lagen (1973:1199) om ersättning från
den internationella oljeskadefonden (fondlagen) skall gälla som svensk
rätt. Sverige har även i fondlagen införlivat en ändring i
fondkonventionen som innebär att beräkningsenheten ändrats från
Poincaréfrancs till SDR (se SFS 1978:135, prop. 1977/78:70).
Skyldigheten att lämna den internationella oljeskadefonden de uppgifter
som den behöver för beräkning av avgifter till fonden regleras i lagen
(1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagen olja.
För en närmare redogörelse för den svenska lagstiftningen hänvisas till
prop. 1973:140 Ansvarighet för oljeskada till sjöss.
Inom Förenta Nationernas sjöfartsorganisation, International Maritime
Organisation (IMO), inleddes redan år 1982 arbetet på en revision av
ansvarighetskonventionen och av fondkonventionen. Anledningen till
detta var främst den nedgång i penningvärdet som hade skett sedan de
båda konventionerna antogs, vilket hade lett till en urholkning av
konventionernas ansvars- och ersättningsbelopp.
Även om behovet av att höja ansvars- och ersättningsbeloppen och att
i samband med detta skapa en ordning som skulle göra det möjligt att
på ett smidigt sätt ytterligare höja dessa belopp i framtiden var de
främsta orsakerna till revisionsarbetet, väcktes under arbetets gång
förslag om ytterligare betydelsefulla ändringar i de båda kon-
ventionerna. Förslagen berörde främst konventionernas tillämpningsom-
råden. Särskilt uppmärksammades frågan om en utvidgning av det geo- 3 g
grafiska tillämpningsområdet. Vidare aktualiserades en utvidgning av
tillämpningsområdet både i fråga om de slag av oljor och i fråga om de Prop. 1994/95:169
fartygstyper som konventionerna skall omfatta. Härutöver hade det
under den tid ersättningssystemet varit i kraft visat sig föreligga ett
behov av att närmare precisera konventionernas skadebegrepp.
År 1984 antogs ändringsprotokoll till vardera ansvarighetskon-
ventionen och fondkonventionen. Ändringsprotokollen innebar ett flertal
ändringar i konventionerna. Bl.a. höjdes såväl fartygsägarens som
fondens ersättningsansvar och tillämpningsområdena for konventionerna
utvidgades. 1984 års ändringsprotokoll till ansvarighetskonventionen
skulle träda i kraft sedan det ratificerats av tio stater av vilka sex var
for sig skulle ha ett tankertonnage om minst en miljon bruttoton.
Ändringsprotokollet till fondkonventionen skulle träda i kraft sedan det
ratificerats av åtta stater och dessa tagit emot minst 600 miljoner ton
avgiftspliktig olja under föregående kalenderår. 1984 års
ändringsprotokoll till konventionerna kom dock inte att träda i kraft
främst beroende på svårigheten att uppfylla ikraftträdandebestämmelsen
i ändringsprotokollet till fondkonventionen.
På inbjudan av IMO hölls därför under tiden den 23 - 27 november
1992 en internationell konferens för att anta nya ändringsprotokoll till
ansvarighets- respektive fondkonventionen. Avsikten med denna
konferens var begränsad till att försöka åstadkomma att de materiella
bestämmelserna från 1984 års ändringsprotokoll kunde fås att träda i
kraft. För att möjliggöra detta diskuterades vid denna konferens främst
ändrade ikraftträdanderegler för ändringsprotokollen. Därutöver
diskuterades en fråga om det skulle införas en begränsning i
skyldigheten att betala avgifter till oljeskadefonden för dem som i ett
land tar emot sjötransporterad olja.
Vid konferensen antogs nya ändringsprotokoll till vardera ansvarig-
hets- respektive fondkonventionen. Dessa protokoll är 1992 års
ändringsprotokoll till 1969 års internationella konvention om ansvarig-
het för skada orsakad av förorening genom olja och 1992 års
ändringsprotokoll till 1971 års internationella konvention om upp-
rättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av
förorening genom olja.
I detta avsnitt görs en genomgång av de viktigaste bestämmelserna i
ändringsprotokollen. En redogörelse för samtliga bestämmelser i
ändringsprotokollen finns i bilaga 7.
Begränsningsbeloppen
Genom 1992 års ändringsprotokoll till ansvarighetskonventionen och till
fondkonventionen införs nya begränsningsbelopp för det ersättnings-
ansvar som skall gälla för fartygsägama och för 1992 års internationella
oljeskadefond.
39
Ett särskilt minsta begränsningsbelopp införs för fårtyg under en viss Prop. 1994/95:169
dräktighet. Därmed befrias den internationella oljeskadefonden från
arbetet med att kräva in avgifter vid ett stort antal olyckor med små
fartyg.
För fartyg över den förut nämnda dräktigheten gäller ett tonnagere-
laterat begränsningsbelopp upp till en viss gräns.
Införandet av de nya begränsningsbeloppen innebär också att systemet
med ersättning (gottgörelse) till fartygsägaren eller hans försäkrings-
givare för en viss del av vad som har betalats enligt ansvarighets-
konventionen avskaffas. Som har nämnts i avsnitt 4.1 är det en av
Internationella oljeskadefondens uppgifter enligt fondkonventionen att
överta en del av det ansvar som enligt ansvarighetskonventionen vilar
på fartygsägaren. I samband med revideringen av ansvarsbeloppen har
denna komplicerade ordning med återbetalning till fartygsägaren tagits
bort. Det betyder alltså att fördelningen av ansvaret mellan fartygs-
ägaren och oljelastens ägare enligt de reviderade konventionerna sker
utan att ett visst belopp återbetalas till fartygsägaren.
Vad därefter gäller begränsningsbeloppens storlek innebär ändringarna
ett ansvar för fartygsägaren på tre miljoner SDR för fartyg med en
dräktighet upp till 5 000 ton och med 420 SDR per ton av fartygets
dräktighet därutöver. Det sammanlagda beloppet får dock inte överstiga
59,7 miljoner SDR (artikel 6.1 i ändringsprotokollet till ansvarig-
hetskonventionen) .
För fondkonventionen innebär ändringen att det införs ett system som
verkar i två skeden. I det första skedet kommer fondens ansvar att
uppgå till 135 miljoner SDR. När den mängd olja som sammanlagt har
tagits emot i tre konventionsstater överstiger 600 miljoner ton per år
höjs ansvaret för fonden till 200 miljoner SDR (artikel 6.3 i ändrings-
protokollet till fondkonventionen).
Ändringsförfarandet för begränsningsbeloppen
Ändringsprotokollen innehåller ett system som skall göra det möjligt att
ändra gränserna för begränsningsbeloppen i framtiden på ett smidigare
sätt än genom ett traditionellt ändringsförfarande av konventioner.
Bestämmelserna om detta (artikel 15 i ändringsprotokollet till
ansvarighetskonventionen och artikel 33 i ändringsprotokollet till
fondkonventionen) ger en fjärdedel av de fördragsslutande staterna rätt
att begära att IMO:s juridiska kommitté skall behandla ett förslag till
ändringar av ansvarsbeloppen. Ändringar kan antas med två tredjedels
majoritet av närvarande stater vid beslutstillfället, dock under den
förutsättningen att minst hälften av de fördragsslutande staterna är
närvarande vid tillfället. När de nya beloppen bestäms skall hänsyn tas
till erfarenheter i fråga om inträffade olyckor och storleken på de
ersättningsbelopp som har betalats. Vidare skall inflationen beaktas och
såvitt avser ansvarighetskonventionen den effekt ändringen kan få i
fråga om försäkringskostnaderna.
Vidare har det i bestämmelserna tagits in vissa spärrar mot en alltför
stor höjning av beloppen (artiklarna 15.6 respektive 33.6). Dessa
40
spärrar innebär att det förenklade ändringsförferandet inte kan inledas Prop. 1994/95:169
förrän fem år har gått från det att protokollen öppnades för under-
tecknande. Det måste också gå fem år från det att en sådan ändring har
trätt i kraft till dess förfärandet kan sättas igång på nytt. Härutöver kan
beloppen inte ökas med mer än sex procent per år räknat från den 15
januari 1993. Slutligen har det satts en absolut gräns för hur stor
ändring som kan göras inom ramen för det förenklade ändringsför-
färandet. Beloppen får sålunda aldrig överskrida tre gånger de belopp
som har bestämts i ändringsprotokollen.
EMO skall skriftligen underrätta konventionsstatema om de ändringar
som har beslutats av juridiska kommittén. Kommitténs beslut är inte
direkt bindande för staterna. Det får ingen verkan om minst en fjärdedel
av de fördragsslutande staterna inom 18 månader från underrättelsen
meddelar att de inte godtar ändringen. I annat fäll anses däremot
ändringen ha godtagits vid utgången av 18-månadersperioden.
Ändringen träder i kraft ytterligare 18 månader senare. Ändringen
binder vid sitt ikraftträdande alla fördragsslutande stater, alltså även de
stater som har röstat emot förslaget.
Vilka fartyg som omfattas
Enligt ändringsprotokollen (artikel 2.1 i protokollet till ansvarighets-
konventionen och artikel 2.3 i protokollet till fondkonventionen) blir
ansvars- och ersättningssystemet tillämpligt också på oljeskador genom
utsläpp från ett färtyg som är konstruerat eller anpassat för att
transportera olja som bulklast. Det betyder att färtyget inte fäktiskt
måste transportera olja som bulklast för att konventionerna skall vara
tillämpliga. Tankfärtyg som går i barlast omfättas alltså också och
utsläpp från dessa färtyg, vare sig det avser oljerester från lasten eller
bunkerolja, omfättas därmed av ansvaret. Vidare omfättas s.k.
kombinationsfärtyg, dvs. färtyg som kan ta såväl olja som annan last,
när de transporterar olja och under resorna som följer på en oljetrans-
port, om det inte visas att inga oljerester finns kvar ombord efter
oljetransporten.
Ändringen torde få sin särskilda betydelse för tankfärtyg som till sjöss
"rensar" sina tankar från oljerester. Dessa färtyg kommer att omfättas
av ansvarighets- och ersättningssystemet och det blir därmed, om
skadan överstiger färtygsägarens ansvarsbegränsning, möjligt att få
ersättning från oljeskadefonden för skadan.
Skadebegreppet
I ändringsprotokollen (artikel 2.3 i protokollet till ansvarighetskon-
ventionen och artikel 2.3 i protokollet till fondkonventionen) preciseras
skadebegreppet - skada genom förorening.
Detta innebär bl.a. att ersättning kan utgå för den försämring av
miljön som skadan orsakat under förutsättning att denna ersättning är
begränsad till - förutom utebliven vinst - rimliga åtgärder för att 41
återställa miljön. Genom att föreskriva att ersättning utgår för rimliga
åtgärder utesluts möjligheten till spekulativa krav baserade på teoretiska Prop. 1994/95:169
beräkningsmodeller.
Det geografiska tillämpningsområdet
Genom ändringsprotokollen (artikel 3 i protokollet till ansvarighets-
konventionen och artikel 4 i protokollet till fondkonventionen) utvidgas
det geografiska tillämpningsområdet så att det omfattar inte bara en stats
territorium, inbegripet dess territorialhav, utan också statens
ekonomiska zon.
Bakgrunden till ändringen är den utveckling som har ägt rum mot att
genom lagstiftning skydda miljön i en stats omgivande hav utanför dess
territorialgräns.
Följden av utvidgningen av det geografiska tillämpningsområdet blir
att skador genom förorening som inträffat utanför en stats territorial-
vatten men inom ett område som inte sträcker sig längre än 200
nautiska mil utanför detta kan ersättas. För att ändringen skall bli
tillämplig för en stat måste den dock ha inrättat en exklusiv ekonomisk
zon runt sin kust eller ha beslutat om att ett motsvarande område skall
finnas inom vilket de nya reglerna kan tillämpas.
Förebyggande åtgärder för att förhindra eller minska skador inom en
stats territorium och dess ekonomiska zon är ersättningsgilla oavsett var
de har vidtagits.
Genom lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon, som trädde i
kraft den 1 januari 1993, bemyndigades regeringen att inrätta en
ekonomisk zon runt den svenska kusten (jfr prop. 1992/93:54, bet.
1992/93:UU10). En sådan zon har också inrättats från och med den 1
januari 1993 (SFS 1992:1226).
Skyldigheten att betala avgifter till oljeskadefonden
Genom ändringsprotokollet till fondkonventionen (artikel 26) införs en
ny artikel - artikel 36 ter - i fondkonventionen som innebär en rätt till
begränsning i skyldigheten att betala avgift till 1992 års oljeskadefond
för dem som i ett land tar emot sjötransporterad olja.
Bakgrunden till denna bestämmelse är ett japanskt missnöje med
avgiftssystemet. Under förberedelsearbetet till 1992 års internationella
konferens för att anta ändringsprotokollen pekades från japansk sida på
det faktum att de japanska oljemottagarna svarat och svarade för största
delen av avgifterna till fonden. För år 1979 - oljeskadefondens första
verksamhetsår - var de japanska avgiftsskyldigas andel av avgifterna 41
procent och deras andel år 1991 var cirka 29 procent. Den japanska
delegationen vid konferensen uttalade att den japanska regeringen inte
torde vara beredd att överväga en ratificering av 1992 års ändringspro-
tokoll till fondkonventionen, om inte garantier kunde ges för att de
japanska oljemottagamas andel av avgifterna till fonden inte skulle bli
oproportionerligt stor. Man ansåg att det borde införas ett tak för ett
lands avgiftsskyldiga att betala avgifter till fonden.
42
De bestämmelser om ett begränsningssystem för avgiftsskyldigheten Prop. 1994/95:169
som har inforts genom ändringsprotokollet innebär att ett lands
oljemottagare inte skall behöva svara för mer än 27,5 procent av
oljeskadefondens behov av årsavgifter (artikel 36 ter 1 och 2). Innebär
landets mottagande av olja att denna andel överskrids, skall övriga
staters avgiftsskyldiga oljemottagare till lika delar svara för den över-
skjutande delen (artikel 36 ter 3). Begränsningssystemet skall vara i
kraft till dess att den totala mängden avgiftspliktig olja som har tagits
emot i de länder som anslutit sig till ändringsprotokollet till fondkon-
ventionen uppgår till 750 miljoner ton. Begränsningssystemet kan dock
längst vara i kraft till dess att fem år har gått från det att ändringspro-
tokollet trädde i kraft (artikel 36 ter 4).
Även om 1992 års protokoll kallas ändringsprotokoll till 1969 års
ansvarighetskonvention respektive till 1971 års fondkonvention är de
helt nya konventioner som reglerar ansvar och ersättning för oljeskador
orsakade av färtyg. Detta framgår bl.a. av artikel 11 i ändringsprotokol-
let till ansvarighetskonventionen och av artikel 27 i ändringsprotokollet
till fondkonventionen, där det framhålls att de ursprungliga
konventionerna som de har ändrats genom protokollen skall kallas 1992
års ansvarighetskonvention respektive 1992 års fondkonvention.
Det är också viktigt att uppmärksamma att det är avsikten att en stat
under en övergångstid skall kunna tillhöra både det ansvars- och ersätt-
ningssystem som skapats genom de ursprungliga konventionerna och det
ansvars- och ersättningssystem som skapas genom ändringsprotokollen
(de nya konventionerna). I ett sådant fäll skall en stat som har tillträtt
ändringsprotokollen (de nya konventionerna) säga upp de ursprungliga
konventionerna när ändringsprotokollen (de nya konventionerna) har
tillträtts av ett tillräckligt antal stater for att 1992 års internationella
oljeskadefond skall ha ekonomisk bärkraft (jfr artikel 31 i ändringspro-
tokollet till fondkonventionen). Denna särskilda övergång mellan de ur-
sprungliga konventionerna och de nya konventionerna har under
förarbetet till 1992 års ändringsprotokoll betecknats som "the phased in
approach". Fördelen med denna övergångslösning har sagts vara att
1992 års ansvars- och ersättningssystem då kan träda i kraft för-
hållandevis snabbt och utan att det vid något tillfälle uppstår en lucka i
an svars täckningen.
Under den tid då de två ansvars- och ersättningssystemen tillämpas
parallellt skall den ersättning som utgår enligt de ursprungtiga kon-
ventionerna avräknas när ersättningsbeloppen skall bestämmas enligt det
ändrade ansvars- och ersättningssystemet. I den mån 1971 års fondkon- Prop. 1994/95:169
vention är tillämplig tas fartygsägarens ökade ansvar enligt 1992 års
anvarighetskonvention i anspråk först när den ersättning som utgår
enligt den ursprungliga fondkonventionen inte räcker till för att ersätta
skadorna. Fondens ökade ansvar enligt 1992 års fondkonvention tas i
anspråk först när fartygsägarens ökade ansvar enligt 1992 års
ansvarighetskonvention är otillräckligt (artikel XII bis i 1992 års
ansvarighetskonvention och artikel 36 bis i 1992 års fondkonvention,
som införts enligt artikel 9 i ändringsprotokollet till an-
svarighetskonventionen respektive artikel 26 i ändringsprotokollet till
fondkonventionen).
De villkor som gäller för tillträde till ändringsprotokollen (de nya
konventionerna) syftar till att skapa ett enhetligt system för ansvarighet
och ersättning för oljeskador.
1992 års ändringsprotokoll till ansvarighetskonventionen är i princip
öppet för tillträde av alla stater (artikel 12.2 i ändringsprotokollet till
ansvarighetskonventionen). Tillträde till detta protokoll innebär inte ett
tillträde också till 1969 års ansvarighetskonvention (artikel 12.5 i än-
dringsprotokollet till ansvarighetskonventionen). För de stater som
också är anslutna till 1971 års fondkonvention är läget det att en sådan
stat, som väljer att stå kvar i 1971 års fondkonvention, inte får tillträda
1992 års ändringsprotokoll till ansvarighetskonventionen, om den inte
samtidigt tillträder 1992 års ändringsprotokoll till fondkonventionen
(artikel 12.4 i ändringsprotokollet till ansvarighetskonventionen).
1992 års ändringsprotokoll till fondkonventionen är öppet för tillträde
bara av stater som har tillträtt eller samtidigt tillträder 1992 års
ansvarighetskonvention (artikel 28.4 i ändringsprotokollet till fondkon-
ventionen). Tillträde till 1992 års ändringsprotokoll till fondkon-
ventionen binder inte staten vid den ursprungliga fondkonventionen
(artikel 28.6 i ändringsprotokollet till fondkonventionen).
1992 års ändringsprotokoll till ansvarighetskonventionen träder i kraft
tolv månader efter det att tio stater, varav fyra stater med vardera ett
tankertonnage på minst en miljon bruttoton, har tillträtt protokollet
(artikel 13 i ändringsprotokollet till ansvarighetskonventionen). 1992 års
ändringsprotokoll till fondkonventionen träder i kraft tolv månader efter
det att åtta stater har tillträtt ändringsprotokollet och IMO:s generalsek-
reterare har underrättats om att de som har att betala avgifter till 1992
års oljeskadefond under det närmast föregående året tog emot minst 450
miljoner ton olja (artikel 30 i ändringsprotokollet till fondkonventionen).
För stater som är anslutna till de ursprungliga konventionerna
(1969/1971 års ansvars- och ersättningssystem) och som tillträder
ändringsprotokollen (de nya konventionerna) innebär - som redan har
sagts - inte ett ikraftträdande av de nya konventionerna att de ursprung-
liga konventionerna därmed automatisk upphör att gälla. Tvärtom är det
avsikten att en stat under en övergångsperiod skall kunna tillhöra såväl
1969/1971 års ansvars- och ersättningssystem som 1992 års system och
först efter en viss tid bli skyldig att säga upp de ursprungliga
konventionerna (jfr artikel 31 i ändringsprotokollet till 44
fondkonventionen).
Emellertid kan en stat, såväl en stat som tillhör de ursprungliga Prop. 1994/95:169
konventionerna som en annan stat, som väljer att ansluta sig till 1992
års system ändå undgå en samtidig tillämpning av ansvars- och er-
sättningssystemen eller en omedelbar tillämpning av 1992 års system.
En stat kan nämligen när den ansluter sig till 1992 års ansvars- och
ersättningssystem förklara att detta inte skall få verkan för den staten
förrän sex månader har förflutit från det att minst åtta stater har blivit
bundna av 1992 års fondkonvention och det bland dessa stater har tagits
emot minst 750 miljoner ton olja under det närmast föregående
kalenderåret (artikel 13.2 i ändringsprotokollet till ansvarighetskon-
ventionen och artikel 30.4 i ändringsprotokollet till fondkonventionen).
Genom att tillämpa denna "fördröjda anslutning" till det nya systemet
kan en stat som är med i 1969/1971 års ansvars- och ersättningssystem
stå kvar i detta system utan att tillämpa de nya konventionerna förrän
det blir nödvändigt, samtidigt som dess anslutning till 1992 års system
bidrar till att förutsättningarna för skyldigheten att säga upp 1969/1971
års ansvars- och ersättningssystem enligt artikel 31 i ändringsprotokollet
till fondkonventionen blir uppfyllda så snart som möjligt.
Slutligen kan nämnas en annan möjlighet att undgå samtidig
tillämpning av de två ansvars- och ersättningssystemen. Detta kan helt
enkelt uppnås genom att en stat som väljer att tillträda 1992 års system
samtidigt säger upp 1969/1971 års ansvars- och ersättningssystem med
verkan från den dag då 1992 års system träder i kraft för den staten.
För en stat som väljer att under en övergångstid tillhöra både
1969/1971 års ansvars- och ersättningssystem och 1992 års system kan
under en ganska lång tid olika konventionsbindningar till andra stater
komma att behöva tillämpas. Vidare skall den staten under
övergångsperioden tillämpa vissa särskilda övergångsbestämmelser som
närmare reglerar hur ansvarigheten och ersättningsskyldigheten skall
förhålla sig mellan de olika konventionerna. Principen är att det nya
systemet - 1992 års ansvars- och ersättningssystem - inte skall tas i
anspråk förrän ansvars- och ersättningsmöjlighetema enligt 1969/1971
års system är uttömda.
Vad först gäller innebörden av de olika konventionsbindningama torde
detta få särskild betydelse för tillämpningen av ansvarighetskonventio-
nerna, dvs. för fartygsägarens ansvar. Om en stat väljer att ansluta sig
till 1992 års ansvarighetskonvention men inte säger upp 1969 års
ansvarighetskonvention kommer båda konventionerna att vara
tillämpliga för den staten till dess att den säger upp 1969 års konvention
antingen frivilligt eller i enlighet med skyldigheten i artikel 31 i
ändringsprotokollet till fondkonventionen. 1992 års ansvarighets-
konvention kommer i denna situation att öka vissa fartygsägares ansvar
både i vad avser tillämpningsområdet för ansvaret och i vad avser
ansvarsbeloppen. Att denna ökade ansvarighet kommer att träffa bara
vissa fartygsägare beror på att ägaren av ett fartyg som är registrerat i
en stat som bara har tillträtt 1969 års ansvarighetskonvention kommer
att ha kvar rätten att åberopa bestämmelserna i 1969 års ansva-
righetskonvention i de stater som också de är anslutna till 1969 års 45
ansvarighetskonvention.
För de stater som har anslutit sig till 1992 års ansvarighetskonvention Prop. 1994/95:169
och som samtidigt är bundna av 1969 års ansvarighetskonvention
uppstår därför det problemet att den senare konventionens lägre
ansvarsgränser fortfarande måste tillämpas gentemot vissa fartygsägare,
nämligen om det färtyg som orsakat oljeskadan är hemmahörande i en
stat som tillträtt 1969 års ansvarighetskonvention men inte 1992 års
konvention. (Motsvarande problem uppstod för de stater som
ratificerade 1969 års ansvarighetskonvention och som vid den
tidpunkten samtidigt var bundna av 1957 års konvention om be-
gränsningen av ansvarigheten för ägare av färtyg som används till färt i
öppen sjö, jfr prop. 1973:140 s. 141 f. och SOU 1981:8 s. 67).
Möjligheten för en färtygsägare att i denna situation åberopa de lägre
ansvarsgränserna även i ett land som har anslutit sig till 1992 års
ansvarighets- och ersättningssystem inverkar emellertid inte på de
skadelidandes rätt att få den högre ersättning som 1992 års system ger
möjlighet till. Även av 1992 års fondkonvention följer nämligen att
fondens ersättningsskyldighet inträder så snart skadan överstiger den for
färtygsägaren gällande ansvarsbegränsningen, oavsett om denna
begränsning grundas på 1992 års ansvarighetskonvention eller på någon
annan internationell konvention som är äldre än fondkonventionen
(artikel 4.1 c i 1992 års fondkonvention). Om 1992 års fondkonvention
har trätt i kraft för en stat, blir därför skillnaderna mellan 1969 års
ansvarighetskonvention och 1992 års ansvarighetskonvention utan
betydelse för de skadelidande i den staten såvitt avser en oljeskada som
har inträffat i landet.
Vad sedan gäller förhållandet mellan de båda ansvars- och
ersättningssystemen under den tid då såväl de ursprungliga konventio-
nerna som konventionerna i deras lydelser enligt ändringsprotokollen är
i kraft för en stat har, som redan har berörts, särskilda övergångs-
bestämmelser (artikel XII bis i 1992 års ansvarighetskonvention och
artikel 36 bis i 1992 års fondkonvention) skapats.
Dessa övergångsbestämmelser skall tillämpas under den övergångs-
period som börjar löpa i och med att 1992 års ändringsprotokoll till
ansvarighetskonventionen och till fondkonventionen (de nya kon-
ventionerna) träder i kraft och som slutar när de uppsägningar som skall
göras enligt artikel 31 i ändringsprotkollet till fondkonventionen får
verkan. Bestämmelserna är en följd av att de nya konventionerna skapar
ett helt nytt ansvars- och ersättningssystem och upprättar en ny oljeska-
defond; 1992 års internationella oljeskadefond.
Enligt artikel XII bis a) i 1992 års ansvarighetskonvention är ansvaret
för en oljeskada fullgjort enligt 1992 års ansvarighetskonvention, om
och i den mån skadan har täckts av den ursprungliga ansvarighetskon-
ventionen. Fartygsägaren behöver alltså inte betala två gånger i en stat
som är bunden av båda ansvarssystemen. Vidare föreskrivs i punkten b)
i artikeln att - för stater som också är anslutna till 1971 års fondkon-
vention - ansvar enligt 1992 års ansvarighetskonvention inträder först i
den mån skadan inte täckts av 1971 års fondkonvention. Slutligen anges
i punkten d) att den begränsningsfond som fartygsägaren är skyldig att
46
upprätta enligt 1992 års ansvarighetskonvention skall minskas med det Prop. 1994/95:169
belopp med vilket ansvaret anses ha fullgjorts enligt punkten a).
Artikel 36 bis punkten b) i 1992 års fondkonvention föreskriver att
1992 års oljeskadefond skall betala ersättning till skadelidande endast i
den utsträckning de inte kunnat få full ersättning enligt 1969 års
ansvarighetskonvention, 1971 års fondkonvention och 1992 års
ansvarighetskonvention. Denna regel innebär alltså att ersättning inte
kan betalas två gånger för en oljeskada som har inträffat i en stat som
är bunden av båda ersättningssystemen. För stater som är bundna av
1992 års fondkonvention men inte av 1971 års fondkonvention gäller att
1992 års oljeskadefond skall betala ersättning bara i den mån de skadeli-
dande inte hade kunnat få full ersättning ens om staterna i fråga hade
varit bundna av alla de tre nyss nämnda konventionerna. Vidare anges i
punkten c) av artikeln att man vid beräkningen av det totala belopp som
1992 års oljeskadefond skall betala också skall inkludera den faktiska
ersättningen enligt 1969 års ansvarighetskonvention och den faktiska
ersättning som har betalts eller skall anses ha betalts enligt 1971 års
fondkonvention.
Syftet med dessa övergångsbestämmelser är, som redan har nämnts,
att ersättning enligt 1992 års ansvarighets- och fondkonvention inte skall
betalas förrän ersättningsmöjlighetema enligt det ursprungliga konven-
tionssystemet har uttömts.
En nackdel med många internationella konventioner är att även
ändringar om vilka det i princip råder en bred enighet kan ta lång tid att
genomföra, om det skall ske i traditionella former genom antagande av
ändringarna vid en diplomatkonferens med efterföljande undertecknande
och ratifikation.
På senare tid har det därför allt oftare förekommit att man i
konventioner tar in regler om ett enklare och snabbare ändringsför-
farande, i vaije fäll for mera angelägna områden där man i förväg kan
förutse ett behov av återkommande revisioner. Ett sådant område är
ändringar av ansvarighets- och ersättningsbelopp som fortlöpande kan
behöva anpassas till penningvärdets förändringar.
Som framhållits i avsnitt 5.2 innehåller ändringsprotokollen till
ansvarighetskonventionen och till fondkonventionen (de nya kon-
ventionerna) regler om ett förenklat ändringsforfärande för ansvarsbe-
loppen. Ändringar som görs i enlighet med dessa regler skall anses
godtagna av staterna sedan 18 månader har förflutit från det att staterna
underrättades om ändringen, under förutsättning att invändningar inom
samma tid inte har anmälts från minst en fjärdedel av de fördragsslu-
tande staterna. Sker inte detta träder ändringer. i kraft 18 månader efter
det att den anses ha godtagits, alltså efter ytterligare 18 månader.
Således tar en ändring enligt det förenklade ändringsförfarandet tre år
att genomföra från det att ändringen antagits. Men ändringen binder vid
47
sitt ikraftträdande alla fördragsslutande stater, alltså även de som har Prop. 1994/95:169
invänt mot ändringen.
En stat som inte vill bli bunden av en ändring som antagits i enlighet
med det förenklade ändringsförfarandet måste säga upp 1992 års
ansvarighets- respektive fondkonvention senast sex månader innan
ändringen träder i kraft. En sådan uppsägning får då verkan samtidigt
med ikraftträdandet av ändringen (artikel 15.9 i ändringsprotokollet till
ansvarighetskonventionen och artikel 33.9 i ändringsprotokollet till
fondkonventionen).
Sådana framtida ändringar som kan komma att göras enligt det
förenklade förfarandet i 1992 års konventioner måste införlivas med
svensk rätt for att bli gällande här i landet.
Regeringens förslag: Sverige skall ansluta sig till 1992 års
internationella ansvars- och ersättningssystem för oljeskador.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens (se
promemorian s. 61).
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget.
Skälen för regeringens förslag: När Sverige tillträdde 1969/1971 års
ansvars- och ersättningssystem för oljeskador bedömdes det att det
systemet innebar ett avsevärt framsteg i strävandena att bereda dem som
drabbats av en oljeskada ett tillfredsställande skadeståndsrättsligt skydd.
Särskilt pekades på fördelen med det strikta ansvaret (jfr prop.
1973:140 s. 32 f.).
De ändringar som nu har gjorts av 1969/1971 års ansvars- och
ersättningssystem och som har resulterat i 1992 års ansvarighetskon-
vention och 1992 års fondkonvention innebär en förstärkning av
ersättningsmöjlighetema för dem som har drabbats av oljeskador.
Höjningen av ansvars- och ersättningsbeloppen, utsträckningen i vissa
avseenden av tillämpningsområdet for 1992 års konventioner samt
möjligheten till ett förenklat ändringsfÖrfarande för ansvarsbeloppen är
tre viktiga inslag i ändringarna.
Höjningen av ansvars- och ersättningsbeloppen innebär att det i
framtiden, med nuvarande värde på den särskilda dragningsrätten,
kommer att finnas ungefär 1,5 miljarder kronor tillgängligt för att
ersätta skadorna av en oljeolycka. Även om det i och för sig kunde ha
varit önskvärt med ett än högre belopp, torde den höjning som man nu
internationellt kunnat enas om få välkomnas.
48
Det utvidgade tillämpningsområdet för 1992 års konventioner innebär Prop. 1994/95:169
bl.a. att fler fartyg kommer att omfattas av det nya ansvars- och
ersättningssystemet. Särskilt viktigt torde det vara att konventionerna
omfattar ett fartyg som är konstruerat eller anpassat för att transportera
olja som bulklast, vilket betyder att fartyget inte faktiskt måste
transportera olja som bulklast. Ändringen kan - som redan har påpekats
- få sin särskilda betydelse för tankfartyg som "sköljer” sina oljetankar
och därmed släpper ut oljerester i vattnet. Från svensk sida finns
exempel på att sådana oljeutsläpp, även om mängden utsläppt olja inte
varit särskilt stor, har orsakat omfattande skador i besvärliga
kustavsnitt, vilket i sin tur föranlett stora saneringskostnader. I fall som
dessa kan det vara särskilt värdefullt att ha en möjlighet till det högre
ägaransvar som 1992 års ansvarighetskonvention föreskriver och
möjlighet till ersättning från oljeskadefonden för det fåll skadan
överstiger fartygsägarens ansvar.
Det utvidgade tillämpningsområdet avser också en geografisk
utsträckning i och med att skador som har uppkommit i ett lands
ekonomiska zon skall ersättas. Ändringen får sägas ligga i linje med en
miljöpolitisk utveckling som pågått en tid och som ger möjlighet att
skydda miljön i en stats omgivande hav utanför dess territorialgräns.
Det har ibland hävdats att det knappast kommer att uppstå skador av
någon större omfattning så långt ut till havs som i en ekonomisk zon
och att utsträckningen till den ekonomiska zonen skulle kunna ge
upphov till vissa "spekulativa" skadeståndskrav. Ett exempel på skador
som kan uppkomma i den ekonomiska zonen skulle dock kunna vara
skador på fiskares utrustning.
Det kan också uppmärksammas att det utvidgade tillämpningsområdet
för 1992 års konventioner kan få till följd att möjligheterna ökar att få
ersättning för oljeutsläpp från fartyg vilkas identitet inte har kunnat
fastställas. I dag gäller att den internationella oljeskadefonden, enligt
artikel 4.2 b) i 1971 års fondkonvention, inte är skyldig att betala
ersättning för ett oljeutsläpp, om den som gör anspråk på ersättning inte
kan visa att oljeskadan orsakats av en olycka som berör ett eller flera
fartyg. Bestämmelsen i artikel 4.2 b) i 1971 års fondkonvention innebär
att den skadelidande för att få ersättning av fonden i fall med okända
skadevållare måste visa inte bara att oljan kom från ett eller flera fartyg
utan också att åtminstone ett av de av olyckan berörda fartygen
transporterade olja som bulklast, eftersom konventionerna bara avser
sådana fartyg. Det torde därför enligt gällande bestämmelser endast i
undantagsfall vara möjligt att fullgöra denna bevisskyldighet, om inte
det skadevållande fartygets identitet kan fastställas. I praktiken svarar
därför inte den internationella oljeskadefonden för skador orsakade av
inte identifierade fartyg.
Genom att 1992 års konventioner omfattar även fartyg som är
konstruerade eller anpassade för att transportera olja som bulklast
kommer det i framtiden inte längre att bli nödvändigt for en skadeli-
dande att bevisa att utsläppet kommit från ett fartyg som faktiskt trans-
porterade olja som bulklast för att han skall få ersättning från 1992 års 49
Internationella oljeskadefond. Det kan därför i framtiden tänkas att en
4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 169
skadelidande, mot bakgrund av bl.a. var och när ett oljeutsläpp har Prop. 1994/95:169
inträffat, utsläppets storlek och art samt fartygsrörelser inom det
aktuella området, kan lyckas visa att utsläppet skett från ett fartyg, även
om han inte lyckats identifiera just det skadevållande fartyget. Därmed
ökar den skadelidandes möjligheter att få rätt till ersättning från
oljeskadefonden.
Denna ökade möjlighet till ersättning kan ha sin särskilda betydelse
t.ex. for yrkesfiskare som fått fångst, fartyg eller redskap skadade
genom ett oljeutsläpp orsakat av ett fartyg som långt ut till havs spolat
ut oljerester vid rengöring av fartygets tankar. Om Sverige ansluter sig
till 1992 års ansvars- och ersättningssystem för oljeskador får de
lagändringar som därmed aktualiseras anses tillgodose vad som anförs i
rskr. 1975:66. Där sägs att det är viktigt att yrkesfiskarnas möjligheter
att få ersättning för oljeskador förbättras. Man förutsätter att regeringen
noga följer utvecklingen på området och vidtar nödiga åtgärder för att
förbättra möjligheterna för yrkesfisket att få ersättning för skador som
vållats av oljeutsläpp.
En av de ändringar som har gjorts i ansvarssystemet kan innebära en
försämring för de skadelidandes möjligheter till full ersättning. Enligt
1969 års ansvarighetskonvention gäller att rätten till ansvarsbegränsning
faller bort om skadan orsakats genom fel eller försummelse av ägaren
själv. I 1992 års ansvarighetskonvention har denna regel ändrats så att
rätten till ansvarsbegränsning faller bort om det visas att fartygsägaren
har orsakat skadan uppsåtligen eller hänsynslöst och med insikt om att
oljeskadan skulle uppkomma. I praktiken kan det antas att
fartygsägarens ansvarsbegränsning inte annat än i mycket speciella fall
kommer att kunna brytas igenom. Ändringen innebär därmed en viss
lättnad för fartygsägaren i förhållande till vad som gäller för närvaran-
de. Den nya regeln utgör dock en kompromiss mellan önskemålen om
högre begränsningsbelopp och ett mera strikt upprätthållande av ett
begränsningssystem och en anpassning till vad som gäller enligt 1976
års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar.
Ändringen torde därför, enligt regeringens mening, få godtas.
Vad som kanske främst skulle kunna föranleda en viss tveksamhet
inför ett tillträde till det nya ansvars- och ersättningssystemet är att det
är svårt att överblicka vilka ekonomiska konsekvenser det nya systemet
kan få för dem som bidrar med pengar (dvs. de som tar emot olja i ett
land) till oljeskadefonden samt att det har införts en begränsning i av-
giftsskyldigheten till oljeskadefonden.
Av statistik från oljeskadefonden över årsavgifter kan en beräkning
göras som visar att den genomsnittliga årsavgiften per ton importerad
olja från fondens första verksamhetsår 1979 fram till och med 1992 är
ungefär 8 öre. Fonden har under denna tid varit inblandad i
skadereglering med anledning av 62 olyckor. Som en jämförelse kan
nämnas att maximal årsavgift för en olycka enligt det nuvarande
ansvars- och ersättningssystemet kan bli ungefär 50 öre per ton
importerad olja under den förutsättningen att maximalt ersättningsbelopp
skall utgå och fartygsägaren inte har något ansvar. Under det nya
ansvars- och ersättningssystemet kan, för en olycka, årsavgifterna per
50
ton importerad olja komma att ungefär tredubblas under förutsättning att Prop. 1994/95:169
olyckan föranleder maximal ersättning från 1992 års oljeskadefond. Hur
utvecklingen av årsavgifternas storlek i verkligheten kommer att bli är
emellertid mycket svårt att förutse. Detta kommer ju att bero på antalet
olyckor i framtiden och storleken av dessa. Vad som kan konstateras är
att under den tid som oljeskadefonden hittills har verkat så har årsav-
gifternas storlek för en olycka legat på en avsevärt lägre nivå än vad
den har kunnat göra.
Man måste alltså konstatera att det är mycket svårt - om ens möjligt -
att göra några säkra beräkningar av årsavgifternas storlek under det nya
systemet. Under förarbetet till 1992 års ansvars- och ersättningssystem
har emellertid inte något framförts eller framkommit som visar att de
ekonomiska konsekvenserna av det nya systemet inte skulle kunna bäras
av fartygsägama eller av de till oljeskadefonden avgiftsskyldiga. Inte
heller har det vid remissbehandlingen av promemorians förslag om
svenskt tillträde till det nya ersättningssystemet framförts något som
antyder att de ekonomiska konsekvenserna inte skulle kunna bäras.
Vad som däremot med säkerhet kan konstateras är att den temporära
begränsning i avgiftsskyldigheten till oljeskadefonden som införts i det
nya systemet kan komma ett lands oljemottagare till godo medan övriga
länders importörer solidariskt får svara för den överskjutande delen.
Självfallet kan, som Industriförbundet också framhåller i sitt
remissyttrande, principiella invändningar riktas mot denna reglering
eftersom en begränsningsmöjlighet för avgifterna leder till olika
avgiftsnivåer, vilket i sin tur kan snedvrida konkurrensvillkoren mellan
de företag i olika länder som tar emot olja. Det skall dock särskilt upp-
märksammas att begränsningsmöjligheten är av temporär natur.
Alternativet till att acceptera denna begränsning i avgiftsskyldigheten
torde dessutom ha varit att en mycket stor bidragsgivare till fonden
skulle ha fallit bort, vilket än mer skulle ökat belastningen på oljeimpor-
törema i de länder som vill tillträda det nya ansvarighets- och
ersättningssystemet.
Vad som nu har sagts innebär - enligt regeringens mening - att det
finns flera skäl som talar för en anslutning till 1992 års ansvars- och
ersättningssystem, samtidigt som några avgörande omständigheter som
talar emot denna bedömning inte har kommit fram. Regeringen förordar
därför i likhet med promemorian och remissinstanserna att Sverige
ansluter sig till det nya ansvars- och ersättningssystemet.
51
Regeringens förslag: Sverige skall välja att stå kvar i 1969/1971
års ansvars- och ersättningssystem till dess att skyldigheten att
säga upp det systemet inträder och systemet därefter upphör att
gälla.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens (se
promemorian s. 65).
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller
lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 6.1 står tre
möjligheter öppna for en stat som - i likhet med Sverige - har tillträtt
1971 års fondkonvention och vill ansluta sig till 1992 års ansvars- och
ersättningssystem (de nya konventionerna).
För det första kan staten välja att stå kvar i 1969/1971 års system till
dess att det upphör att gälla för staten.
Den andra möjligheten är att förklara att de nya konventionerna inte
skall vara bindande för staten förrän 1969/1971 års system har upphört
att gälla för staten.
Som ett tredje alternativ finns möjligheten att säga upp 1969/1971 års
system redan i samband med att staten tillträder det nya systemet.
Det första alternativet innebär att det nya ansvars- och
ersättningssystemet med bl.a. de högre ersättningsbeloppen träder i kraft
for en stat så snart som förutsättningarna for ikraftträdandet av 1992 års
ändringsprotokoll (de nya konventionerna) är uppfyllda. Under en över-
gångsperiod kommer dock staten i fråga att bli bunden av olika
versioner av de båda konventionssystemen. En följd av detta blir att
tämligen omfattande övergångsregler måste utfärdas och tillämpas i
anslutning till den nya lagstiftning som följer av ett tillträde till
konventionerna enligt detta alternativ.
I det andra fallet skjuter staten upp ikraftträdandet av 1992 års system
för egen del till dess att 1969/1971 års system "tvångsvis" skall upphöra
att gälla, dvs. tolv månader efter det att en uppsägning enligt artikel 31
i 1992 års ändringsprotokoll till fondkonventionen är obligatorisk.
Denna skyldighet inträder sex månader efter det att åtta stater har
tillträtt 1992 års fondkonvention samt mängden mottagen olja i dessa
stater uppgått till 750 miljoner ton under det närmast föregående
kalenderåret. Visserligen innebär ett tillträde enligt detta alternativ att
staten bidrar till att förutsättningarna för skyldigheten att säga upp
1969/1971 års system inträder så snart som möjligt. Risken är dock att
staten enligt detta alternativ under en tid - vars längd är svår att förut-
säga - inte tillförsäkrar de skadelidande i landet rätten till högre ersätt-
ning.
I det tredje fallet uppstår den situationen för den tillträdande staten att
det kommer att råda ett konventionslöst tillstånd i förhållande till stater
52
som väljer att stå kvar i det gamla systemet. Detta skulle kunna leda till Prop. 1994/95:169
att svenska intressen inte längre i utlandet tillförsäkras de rättigheter
som 1969 års ansvarighetskonvention ger fartygsägama. Det skulle
kunna vara till nackdel for den svenska rederinäringen.
Som framgår av det nu anförda finns det nackdelar i sak med de två
sistnämnda alternativen. Väljer man det förstnämnda uppnås dels att de
skadelidande så snart som möjligt tillförsäkras de förbättrade
ersättningsmöjlighetema, dels att Sverige därigenom bidrar till att 1992
års system träder i kraft så snart som möjligt. Den nackdel som före-
ligger med detta alternativ är av mera formell natur. Under en
övergångstid kommer nämligen den rättsliga regleringen att bli tämligen
komplicerad. Detta bör dock kunna accepteras med hänsyn till de
sakliga vinsterna.
I promemorian föreslås att Sverige skall välja att stå kvar i 1969/1971
års ansvars- och ersättningssystem till dess att skyldigheten att säga upp
det gamla systemet inträder och det därefter upphör att gälla. Detta
förslag godtas av remissinstanserna. Även i de andra nordiska länderna
torde man komma att ansluta sig till det nya ansvars- och
ersättningssystemet utan att säga upp det gamla.
Regeringen föreslår därför att Sverige ansluter sig till 1992 års
ansvars- och ersättningssystem utan att säga upp de ursprungliga kon-
ventionerna och utan att avge någon förklaring om uppskjuten bunden-
het till det nya systemet.
Regeringens förslag: Bestämmelserna i 1992 års ansvarighets-
konvention transformeras till svensk rätt och tas in i sjölagen
(1994:1009) medan 1992 års fondkonvention inkorporeras med
svensk rätt
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens (se
promemorian s. 67).
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller
lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: I svensk rätt finns det inte några
föreskrifter om hur bestämmelserna i en internationell överenskommelse
som Sverige tillträder skall införlivas med den svenska rättsordningen.
Om det gäller en överenskommelse vars bestämmelser rör myndigheters
eller enskildas handlande, kan två olika metoder komma i fråga. Över-
enskommelsens bestämmelser kan införlivas med svensk rätt antingen
genom s.k. transformation eller genom s.k. inkorporation.
Vid transformation omarbetas de delar av den internationella
överenskommelsen som behöver införlivas med svensk rätt till svensk
författningstext. Därvid används den teknik i fråga om systematik och
53
språkbruk som normalt används vid rent intem lagstiftning. En annan Prop. 1994/95:169
form av transformation är att en konventionstext, som är avlättad enbart
på främmande språk, i en mer eller mindre ordagrann översättning till
svenska tas in i den svenska författningen. I detta fäll är det den
svenska versionen som är den gällande forfättningen.
Inkorporering innebär att det i en lag eller annan förfättning föreskrivs
att konventionens bestämmelser direkt gäller i Sverige och skall ha
tillämpning här i landet. När inkorporeringsmetoden används blir den
autentiska konventionstexten - på ett eller flera språk - gällande för-
fättningstext i svensk rätt. Beträffande konventioner som saknar svensk
autentisk text brukar som ett hjälpmedel en översättning till svenska
publiceras vid sidan av de autentiska texterna.
När de ursprungliga konventionernas bestämmelser införlivades med
svensk rätt transformerades ansvarighetskonventionen till svensk rätt
medan fondkonventionen inkorporerades med den svenska rättsord-
ningen. Det torde saknas anledning att nu välja en annan lösning.
Detta betyder att 1992 års ansvarighetskonvention bör transformeras
till svensk rätt. I Danmark och Norge finns bestämmelserna i 1969 års
ansvarighetskonvention intagna i dessa länders sjölagar. I Sverige har
som framgått 1969 års ansvarighetskonvention transformerats till svensk
rätt genom oljeskadelagen. Vid tiden for oljeskadelagens tillkomst
ansågs det nämligen inte möjligt att fora in ansvarighetskonventionens
reglering i sjölagen (1891:35 s. 1) utan vissa inte önskvärda omdis-
positioner i den lagen (prop. 1973:140 s. 37).
En ny sjölag har numera antagits av riksdagen (se prop. 1993/94:195,
bet. 1993/94:LU31, rskr. 1993/94:393, SFS 1994:1009). I den nya
sjölagen har ett särskilt kapitel, 10 kap., avsatts för regleringen om
ansvar för oljeskador. Med hänvisning till detta föreslår regeringen, i
likhet med vad som föreslås i promemorian och som tillstyrks av
remissinstanserna, att ansvarsreglema för oljeskador samlas i det
kapitlet och att oljeskadelagen upphävs. Också Finland, som har sin
reglering om ansvar for oljeskador i en fristående lag, torde komma att
göra på motsvarande sätt. Detta betyder att ansvarsreglema for
oljeskador i de nordiska länderna fortsättningsvis kommer att finnas i
ländernas sjölagar.
Det framstår som lämpligt att sjölagens 10 kap. om ansvar för
oljeskada i stort sett ges samma diposition som 1973 års oljeskadelag.
Det betyder att oljeskadelagens inledande bestämmelser samt reglerna
om skadestånd, obligatorisk försäkring och den särskilda bestämmelsen
om strikt ansvar for ägare till färtyg som inte omfättas av ansvarig-
hetskonventionen förs över till 10 kap., naturligtvis med de ändringar
som är en följd av ändringsprotokollet till ansvarighetskonventionen.
Vad gäller skadeståndsreglerna finns i oljeskadelagen en erinran om
att skadeståndslagens regler om medvållande och solidariskt ansvar
gäller också för ansvaret för oljeskador. Detta har motiverats med att
lagen förhållandevis ofta kan komma att tillämpas av utländska jurister.
I promemorian föreslås inte någon motsvarande erinran. Detta godtas av
alla remissinstanser utom en, som förordar att det i sjölagens kapitel om 54
ansvar för oljeskador skall tas in en sådan erinran.
Regeringen kan i och for sig ha förståelse för önskemålet om att Prop. 1994/95:169
underlätta för utländska jurister, Från lagtekniska synpunkter blir
situationen emellertid en annan när oljeskadereglema tas in i sjölagen.
Det finns nämligen många andra skadeståndsregler i sjölagen som kan
komma att tillämpas av utländska jurister och där skadeståndslagens
bestämmelser om medvållande och solidariskt ansvar kan ha betydelse
utan att det erinras om detta. Om en upplysning i detta avseende bara
lämnas för oljeskador, kan detta leda till osäkerhet om vad som
egentligen gäller i andra fall. Och att genomgående införa regler i
sjölagen som erinrar om skadeståndslagens regler om medvållande och
om solidariskt ansvar framstår inte som en lämplig ordning.
Regeringens förslag innehåller därför inte någon erinran av det slaget.
Den särskilda preskriptionbestämmelsen i 10 § oljeskadelagen bör
föras över till 19 kap. sjölagen, som handlar om preskription av vissa
fordringar. Vidare bör oljeskadelagens regler om laga domstol och
verkställighet av utländska domar om ansvar för oljeskador (17 -20 §§)
föras över till 21 kap. sjölagen, vilket handlar om laga domstol och
rättegång i sjörättsmål. Den ansvarsbestämmelse som finns i 21 §
oljeskadelagen och som huvudsakligen handlar om ansvar vid åsidosät-
tandet av försäkringsplikten bör tas in som en ny paragraf i sjölagens 20
kap. om straffbestämmelser.
1992 års fondkonvention bör, som nyss har berörts, inkorporeras i
svensk rätt. Detta överensstämmer också med vad som föreslås i
promemorian och som tillstyrks eller lämnas utan erinran av
remissinstanserna. Inkorporeringen bör avse de bestämmelser som inte
uteslutande reglerar de fördragsslutande staternas inbördes förpliktelser.
I anslutning till reglerna om begränsning i skyldigheten att betala
avgifter till oljeskadefonden (se ovan avsnitt 5.2) bör det finnas
lagstiftning som säkerställer möjligheten för 1992 års fond att vid
domstol fora talan för att svenska avgiftsskyldiga oljemottagare skall
svara för eventuell överskjutande del av avgifterna till fonden. Bestäm-
melserna om begränsning i skyldigheten att betala avgift m.m. i artikel
36 ter i 1992 års fondkonvention bör därför inkorporeras med svensk
rätt (jfr prop. 1973:140 s. 112).
I det föregående har artikel 27 i ändringsprotokollet till
fondkonventionen berörts, vilken anger att 1971 års fondkonvention och
protokollet skall läsas och förstås som ett enda instrument. Som ett
hjälpmedel för detta har i bilaga 8 1971 års fondkonvention och
ändringsprotokollet arbetats samman till en text.
55
Regeringens förslag: Sjölagens regler om ansvar for oljeskada
skall vara tillämpliga på oljeskador som orsakas av fårtyg som
avses i 1992 års ansvarighetskonvention, om skadan har
uppkommit i Sverige, i en annan konventionsstat eller i en
konventionsstats ekonomiska zon. Sjölagen skall också vara till-
lämplig på oljeskador som orsakas av andra färtyg, om skadan har
uppkommit i Sverige eller dess ekonomiska zon.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens (se
promemorian s. 70).
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller
lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Som framgår av vad som tidigare har
anförts (avsnitt 5.2) är 1992 års ansvarighetskonvention tillämplig inte
bara på ett färtyg som transporterar olja som bulklast utan också på ett
fortyg som är konstruerat eller anpassat för att transportera olja som
bulklast. Det betyder att fartyget inte faktiskt måste transportera olja
som bulklast for att konventionen skall vara tillämplig. Vidare omfottar
1992 års ansvarighetskonvention s.k. kombinationsfärtyg, dvs. fartyg
som kan ta såväl olja som annan last, när de transporterar olja och
under resorna som följer på en oljetransport, om det inte visas att inga
oljerester finns kvar ombord efter oljetransportema.
1969 års ansvarighetskonvention anses inte hindra en stat att i sin
interna lagstiftning göra konventionens regelsystem tilllämpligt även på
andra fortyg, om skadan har uppkommit i staten eller förebyggande
åtgärder har vidtagits för att förhindra eller begränsa skada på statens
område.
Enligt oljeskadelagen (22 § andra stycket, jfr prop. 1973:140 s. 37 f.
och s. 129 f.) gäller att också ägaren av ett färtyg som inte avses i 1969
års ansvarighetskonvention har ett strikt ansvar för oljeskador som är en
följd av en olycka med fortyget och som har uppkommit i Sverige.
Detta ansvar omfattar alltså inte skador som uppkommit utomlands. I
dessa fäll har dock ägaren rätt att begränsa sin ansvarighet i enlighet
med bestämmelserna om ansvarsbegränsning i 9 kap. sjölagen
(1994:1009).
Även med den ovan berörda utvidgningen i 1992 års ansvarighetskon-
vention kan det alltjämt finnas vissa typer av färtyg som kommer att
fälla utanför konventionen. Det gäller bl.a. sådana torrlastfärtyg som
inte kan transportera olja i sina djuptankar och färtyg som inte kan
betecknas som havsgående t.ex. flodfärtyg och färtyg som bara kan gå
på insjöar. För dessa typer av färtyg bör - i likhet med vad som för
närvarande gäller - ett strikt ansvar för oljeskador som har uppkommit
i Sverige gälla. Det kan, enligt regeringens méning, inte komma i fråga
att nu försämra de skadelidandes möjlighet till ersättning från ägarna till
sådana färtyg. Dessa bör alltså även fortsättningsvis omfättas av
ansvarsregleringen för oljeskador. Vad som nu har sagts
Prop. 1994/95:169
56
överensstämmer med promemorians, av remissinstanserna godtagna, Prop. 1994/95:169
förslag.
Som framgått av avsnitt 5.2 har det geografiska tillämpningsområdet
utvidgats så att det omfattar inte bara en stats territorium, inbegripet
dess territorialvatten, utan också statens ekonomiska zon (eller ett
motsvarande område). Sverige har inrättat en ekonomisk zon runt sina
kuster och den svenska lagen skall givetvis omfatta oljeskador i denna
zon vilka har orsakats av fartyg som avses i 1992 års ansvarighetskon-
vention. Fråga uppkommer då om även oljeskador i den ekonomiska
zonen som har orsakats av fartyg som inte avses i 1992 års ansvarig-
hetskonvention bör falla under lagen.
Den svenska ekonomiska zonen omfattar bl.a. havsområden i
Östersjöområdet, vilket anses vara ett havsområde med särskilt ömtålig
miljö. Detta kommer till uttryck bl.a genom att man i olika
internationella konventioner har ställt upp särskilda regler för
Östersjöområdet for att söka förhindra att området förorenas genom ut-
släpp av olja. Med Östersjöområdet avses i detta sammanhang den
egentliga Östersjön med Bottniska viken och Finska viken samt inloppet
till Östersjön.
Sålunda gäller enligt 1978 års protokoll till 1973 års internationella
konvention till förhindrande av förorening från fartyg (MARPOL 73/78)
ett totalförbud mot utsläpp av olja i Östersjöområdet också från fartyg
som inte är oljetankfartyg. MARPOL-bestämmelsema har accepterats
av ett stort antal stater. På samma sätt föreskriver 1974 års konvention
om skydd för Östersjöområdets marina miljö (Helsingforskonventionen)
ett förbud mot utsläpp av olja också från tankfartyg som inte är
oljetankfartyg. Helsingsforskonventionen är en överenskommelse mellan
Östersjöns kuststater.
Som ett led i skyddet av Östersjöområdet kan det finnas anledning att
föreskriva om strikt skadeståndsansvar för oljeskador i den svenska
ekonomiska zonen orsakade också av fartyg som inte avses i 1992 års
ansvarighetskonvention. Det är också svårt att förklara varför tankfartyg
och vissa andra fartyg som omfattas av ansvarighetskonventionen skall
vara strikt ansvariga för oljeutsläpp som de har gjort i den svenska
ekonomiska zonen medan andra typer av fartyg inte skall ha detta
ansvar. Detta talar för att sjölagens regler om ansvar for oljeskador bör
vara tillämpliga också på oljeskador i den ekonomiska zonen vilka har
orsakats av fartyg som inte avses i ansvarighetskonventionen.
Inte heller torde det finnas något hinder mot att Sverige inför ett
skadeståndsansvar för oljeskador i den ekonomiska zonen orsakade av
andra fartyg än de som avses i ansvarighetskonventionen. FN:s
havsrättskonvention - som kan sägas utgöra del av allmän folkrätt -
anses nämligen inte innebära att något regelverk om civilrättsliga
förfaranden med anledning av förorening av den marina miljön ställts
upp i konventionen. I artikel 229 i havsrättskonventionen framhålls i
stället att ingenting i konventionen utgör hinder för inledande av civil-
rättsliga förfaranden avseende skadeståndsanspråk för förlust eller skada
som härrör från förorening av den marina miljön. Det kan därför inte 57
anses att en kuststat är betagen en möjlighet att utsträcka sin jurisdiktion
också till oljeskador som inträffat utanför statens område och Prop. 1994/95:169
territorialvatten (jfr Abecassis m.fl., Oil Pollution from Ships, andra
uppl., London 1985, s. 94 - 114).
Mot denna bakgrund och då Sverige har inrättat en ekonomisk zon,
bl.a. för möjligheten att utvidga sin miljörättsliga lagstiftning, förordar
regeringen, i likhet med vad som föreslås i promemorian och som
godtas av remissinstanserna, att en ägare till ett färtyg som inte avses i
1992 års ansvarighetskonvention skall vara strikt ansvarig också för
oljeskador som har orsakats av fartyget i Sveriges ekonomiska zon.
Regeringens förslag: Förutom att fartygsägaren har ett strikt
ansvar för oljeskador skall det i sjölagen anges att anspråk på
ersättning mot vissa andra personer får göras gällande bara om de
har vållat skadan uppsåtligen eller med viss kvalificerad vårdslös-
het. Fartygsägarens regressrätt mot vissa av dessa andra personer
skall vara inskränkt till fall där de har orsakat skadan med uppsåt
eller viss kvalificerad vårdslöshet.
Promemorians förslag: Förutom den nuvarande regeln att en
fartygsägare har ett strikt ansvar för oljeskador skall det i sjölagen
anges att vissa andra personer anvarar för oljeskador, om de har vållat
skadan uppsåtligen eller med viss kvalificerad vårdslöshet (se
promemorian s. 73).
Remissinstanserna: Svea hovrätt, Göteborgs tingsrätt och
Sjöfartsverket menar att promemorians förslag om skadeståndsregeln för
andra än fartygsägaren bör omarbetas så att den i stället utformas som
enbart en kanaliseringsregel, dvs. som en regel om förbud att rikta
direkta krav mot vissa personkategorier annat än i fäll av uppsåtligt
eller särskilt grovt vårdslöst handlande. Vidare menar hovrätten att
regressansvaret för vissa kommersiella aktörer, t.ex. befraktaren och
avsändaren, bör följa allmänna regler och alltså normalt bygga på enkel
vårdslöshet. Även Sveriges Redareförening framför liknande
synpunkter.
Skälen för regeringens förslag: De nuvarande bestämmelserna i 1973
års oljeskadelag om strikt ansvar för fartygets ägare överensstämmer
med reglerna i ändringsprotokollet till ansvarighetskonventionen (se
artikel 4). Bestämmelsen skall skall därför föras över till den nya
regleringen i sjölagen.
Under förarbetena till 1969 års ansvarighetskonvention diskuterades
om inte ansvaret för en skada som omfättas av konventionen borde
kanaliseras till den ansvarige fartygsägaren, dvs. om hinder borde
ställas upp att föra ersättningstalan mot en skadevållare som inte är
fortygets ägare. 1969 års ansvarighetskonvention innebär också en viss
kanalisering av ansvaret till fartygsägaren. Sålunda är personer i fär-
58
tygsägarens tjänst och företrädare för denne helt skyddade mot anspråk Prop. 1994/95:169
på ersättning för skada orsakad av förorening genom olja och detta
oavsett om anspråket görs gällande enligt konventionen eller enligt
andra skadeståndsregler (artikel III.4 i 1969 års ansvarighetskonven-
tion). Konventionens bestämmelser inskränker inte den regressrätt som
ägaren enligt andra regler kan ha mot tredje man (artikel Hl.5).
I förarbetena till 1973 års oljeskadelag (prop. 1973:140 s. 42 f. och s.
133 f.) drogs den slutsatsen att lydelsen av 1969 års ansvarig-
hetskonvention inte hindrar staterna från att genomföra en längre gående
kanalisering av ansvaret än vad den konventionen föreskriver.
Mot denna bakgrund infördes i 4 § andra och tredje styckena i
oljeskadelagen bestämmelser av innebörd att krav på ersättning för en
oljeskada inte får göras gällande mot ytterligare vissa angivna personer.
I propositionen sägs att detta innebär att därmed allt skadeståndsansvar
- bortsett från ansvar på grund av fartygsägarens regressrätt - upphävs
för dessa personer såvitt avser en oljeskada, alltså även ansvarighet
enligt andra skadestånd srättsliga regler (prop. 1973:140 s. 155).
De personer som utesluts från skadeståndsansvar genom kanalise-
ringen enligt oljeskadelagen är fartygets redare, om han inte äger
fartyget, dess befraktare eller annan som i redarens ställe handhar
fartygets drift, avlastare, lastmottagare och lastägare, lots eller någon
som utan att tillhöra besättningen utför arbete i fartygets tjänst.
Vidare innehåller lagrummet en särskild regel om kanalisering av
ansvaret för oljeskador som har uppkommit i samband med bärgning av
fartyget eller lasten eller i samband med förebyggande åtgärder. Be-
stämmelsen omfattar dock inte det fall att bärgningen eller de
förebyggande åtgärderna har vidtagits i strid mot en myndighets förbud
eller, om de har vidtagits av annan än myndighet, de har skett trots
uttryckligt och befogat förbud av fartygets eller lastens ägare. Har bärg-
ningen eller åtgärderna vidtagits i strid mot sådant förbud svarar alltså
bärgaren eller den som har vidtagit de förebyggande åtgärderna enligt
allmänna skadestånds- och sjörättsliga regler.
Därutöver anges i lagrummet att anspråk inte heller får göras gällande
mot den som är anställd hos fartygets ägare eller hos en person som
angetts i de nämnda bestämmelserna om kanalisering. Därmed avses
alltså anställda hos fartygsägaren och redaren, dvs. främst befälhavaren
och besättningsmedlemmar, samt anställda på lastägarsidan. Vidare
omfettas den som är anställd hos en bärgare eller hos en person som
vidtar förebyggande åtgärder. Vad angår anställda hos bärgaren eller
hos den som vidtagit förebyggande åtgärder är att märka att personer
som tillhör den gruppen åtnjuter ansvarsbefrielse även om bärgaren
eller den som vidtar de förebyggande åtgärderna skulle bli ansvarig på
grund av att bärgningen eller de förebyggande åtgärderna har vidtagits
i strid mot förbud av en myndighet eller av fertygets eller lastens ägare
(prop. 1973:140 s. 156).
I förarbetena till oljeskadelagen (prop. 1973:140 s. 43, s. 134 och s.
157) drogs också den slutsatsen att 1969 års ansvarighetskonvention inte
innebar något hinder för staterna att fritt reglera frågan om grunderna
59
for regressrätten och mot vem denna får utövas (jfr artikel Hl.5 i den Prop. 1994/95:169
konventionen).
Enligt allmänna regler i Sverige torde gälla att den som svarar på
grund av strikt ansvar i allmänhet har regressrätt mot den som svarar på
grund av eget vållande. Det skulle betyda att fartygsägaren skulle kunna
återkräva vad han har betalat av den som vållat en oljeskada. I
oljeskadelagen gjordes emellertid vissa undantag i fartygsägarens reg-
ressrätt. Dessa undantag var förestavade av sociala skäl och av intresset
att minska behovet av att teckna ansvarsförsäkring samt av angelägen-
heten att åtgärder för att förhindra eller begränsa en oljeskada eller för
att bekämpa ilandfluten olja vidtas utan dröjsmål (prop. 1973:140 s. 43
f. och s. 135 f.).
Mot bakgrund härav infördes i 4 § fjärde stycket oljeskadelagen en
regel av innebörd att den som har betalat ersättning för en oljeskada
enligt lagen inte får kräva tillbaka betalningen av en lots, en bärgare
eller den som har vidtagit förebyggande åtgärder och inte heller av
någon anställd på fartygsägar- eller lastägarsidan eller av anställda hos
bärgare eller hos någon som vidtar förebyggande åtgärder. Regress-
rätten får dock utövas mot någon som tillhör dessa grupper av personer,
om denne vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet eller, om
anspråket riktas mot en bärgare eller den som vidtagit förebyggande åt-
gärder, också om denne överträtt ett förbud mot bärgningen eller de
förebyggande åtgärderna.
Av detta följer att fartygsägarens regressrätt enligt oljeskadelagen inte
är inskränkt mot t.ex. fartygets befraktare eller mot avlastaren,
lastmottagaren eller lastägaren. Av allmänna rättsgrundsater torde då
följa att fartygsägaren i vad avser dessa personer har rätt att söka åter
vad han enligt oljeskadelagen har utgivit i ersättning för en oljeskada,
om dessa personer enligt skadeståndslagen (1972:207) eller andra
skadeståndsrättsliga regler är ansvariga för skadan.
I artikel 4.2 i ändringsprotokollet till ansvarighetskonventionen görs
en uppräkning av sex grupper av personer mot vilka anspråk på
ersättning för en oljeskada inte får riktas i annat fall än då de har
orsakat skadan uppsåtligen eller genom viss särskilt kvalificerad grov
vårdslöshet.
De sex grupperna av personer utgörs av
1. fartygsägarens anställda eller uppdragstagare samt besättnings-
medlemmar,
2. lotsar och andra som utan att tillhöra besättningen utför tjänster åt
fartyget,
3. befraktare, även sådana som hyrt fartyget utan manskap, redare
eller redarens ställföreträdare som handhar fartygets drift,
4. de som utför bärgning med fartygsägarens samtycke eller på order
av en myndighet,
5. de som vidtar förebyggande åtgärder, samt
6. anställda hos eller ställföreträdare för personer som tillhör grupp 3
-5.
I artikeln sägs att anspråk inte får "göras gällande". Om regeln 60
uppfattas som enbart en kanaliseringsbestämmelse av processuell art,
dvs. som ett förbud att rikta krav mot ifrågavarande personkategorier Prop. 1994/95:169
annat än i fall av uppsåt och viss kvalificerad vårdslöshet, skulle den i
ett svenskt perspektiv få till följd att frågor som typiskt sett hör till
själva saken - alltså t.ex. frågor om uppsåt eller vårdslöshet föreligger
- i stället skulle komma att utgöra processförutsättningar. I
promemorian föreslås i stället att den nu berörda artikeln införlivas med
svensk rätt genom en materiell skadeståndsbestämmelse av innebörd att
de uppräknade sex grupperna av personer skall vara
skadeståndsskyldiga, om de har orsakat skadan uppsåtligen eller genom
viss kvalificerad vårdslöshet.
I Danmark, Finland och Norge torde det stå klart att man kommer att
välja en lösning som direkt anknyter till konventionens ordalag och som
alltså innebär att konventionsbestämmelsen införlivas i dessa länder som
en processuell bestämmelse. Därmed har man inte tagit ställning till det
materiella skadeståndsansvaret. Detta får då följa allmänna regler, dvs.
i regel ansvar vid enkel vårdslöshet. Om processförutsättningama är
uppfyllda kommer således ftågan om det materiella ansvaret för de
berörda personerna gentemot den skadelidande att i praktiken vara
avgjord.
Vad därefter gäller deras slutliga ansvar gentemot andra än den
skadelidande torde man i de andra nordiska länderna komma att välja en
lösning som innebär att regressansvaret såvitt avser fartygsägarens
kommersiella kontraktsparter, såsom befraktare, avsändare m.fl. skall
bygga på allmänna regler, alltså normalt enkel vårdslöshet. Mot övriga
uppräknade personkategorier föreslår man däremot särskilda
regressregler, som bygger på uppsåt eller viss kvalificerad vårdslöshet.
Promemorians lösning härvidlag är delvis annorlunda. Den begränsning
i skadeståndsansvaret för samtliga berörda personer som föreslås i
promemorian visar sig också som en inskränkning i regressrätten; den
regressberättigade anses nämligen enligt svensk rätt inte kunna göra
gällande bättre rätt mot den som har vållat skadan än den skadelidande
själv skulle ha haft (prop. 1972:5 s. 626 och 697, Hellner,
Skadeståndsrätt, fjärde uppl. s. 210 f.). Med promemorians lösning
kommer alltså även regressansvaret för fartygsägarens kommersiella
kontraktsparter att vara begränsat till uppsåt och viss kvalificerad
vårdslöshet.
Alla de remissinstanser som uttalar sig särskilt i fiågan anför, med
hänvisning till önskemålet om nordisk rättslikhet, att Sverige bör införa
en motsvarande ordning som i de andra nordiska länderna. Regeringen
anser också att det på detta område inte är lämpligt med andra regler i
Sverige än i de andra nordiska länderna och förordar därför att
ersättningsansvaret utformas på det sätt som nyss har redovisats för de
andra nordiska länderna. Med en sådan ordning undviker man också
den konsekvens som följer av promemorians förslag, nämligen att
regresskrav inte kan medges mot vissa av en fartygsägares kommersiella
kontraktsparter annat än om kontraktsparten gjort sig skyldig till s.k.
grovt egenfel. Detta skulle vara ett avsevärt avsteg från vad som gäller
enligt oljeskadelagen och innebära t.ex. att en s.k. bareboatbefraktare,
som svarar för fartygets drift och som ofta är en part med avsevärda
61
ekonomiska resurser, kan komma att undgå att behöva stå för Prop. 1994/95:169
kostnaderna för en oljeskada. Också andra skäl talar därför för att
regressansvaret får det innehåll som blir en följd av regeringens förslag.
De tidigare redovisade bestämmelserna i oljeskadelagen undantar från
möjligheten för en skadelidande att rikta anspråk på ersättning samtliga
de grupper av personer som nu nämns i artikel 4.2 i ändringsprotokollet
till ansvarighetskonventionen. Bestämmelserna i oljeskadelagen undantar
dessutom avlastare, lastmottagare och lastägare.
1992 års ansvarighetskonvention torde i likhet med 1969 års
konvention inte hindra staterna från att föreskriva om inskränkning av
ansvar för andra personer än de som nämns i konventionen. Detta
innebär att hinder inte möter mot att också i fortsättningen undanta
avlastare, lastägare och lastmottagare från skadeståndsanspråk från
skadelidande. Vid de nordiska överläggningar som förekommit i detta
ärende har det bedömts lämpligt att också anställda hos personer under
punkt 2 ovan samt avsändare (jfr 13 kap. 1 § sjölagen) bör vara
undantagna från direkttalan. Vidare har det mellan de nordiska länderna
bedömts som lämpligt att det klargörs att direktkrav i princip inte får
riktas mot en bärgare också om han har utfört bärgningen med
samtycke från redaren, som inte behöver vara fartygsägaren, eller från
befälhavaren.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att inte bara de under
punkterna 1-6 ovan nämnda personerna utan även avsändarna,
avlastama, lastägama, lastmottagama och vissa övriga anställda skall
vara undantagna från direktkrav. Endast om de har orsakat skadan
uppsåtligen eller genom viss särskilt kvalificerad vårdslöshet, skall en
skadelidande kunna rikta ersättningsanspråk mot dem. Detsamma bör
gälla en bärgare, om samtycke till bärgningen har lämnats av fartygets
redare eller befälhavare.
Det kan slutligen framhållas att såväl 1992 års ansvarighetskonvention
som de nu föreslagna reglerna i sjölagen om fartygsägarens ansvarighet
avser endast utomobligatoriskt skadeståndsansvar. Kanalisationsreglema
kan därför inte åberopas av den som på kontraktsrättslig grund kan
göras ansvarig för en oljeskada (jfr prop. 1973:140 s. 56).
Regeringens förslag: Ersättning för försämring av miljön skall
omfatta, förutom utebliven vinst, kostnader som har vidtagits eller
planeras och som är rimliga.
Promemorians förslag: Ersättningen för oljeskador skall omfatta
person- och sakskador samt rena förmögenhetsskador. Kostnader för att
återställa miljön skall betalas bara när de avser rimliga åtgärder som har
vidtagits eller som planeras (promemorian s. 77).
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan 62
erinran. Svea hovrätt förordar däremot att förslaget om en särskild
bestämmelse om person- och sakskador samt rena förmögenhetsskador Prop. 1994/95:169
utgår.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 1969 års ansvarighets-
konvention avses med oljeskador dels skada som orsakats av förorening
genom olja från fartyg och som uppkommer utanför fartyget, dels
förebyggande åtgärder. I oljeskadelagen har oljeskada definierats på
motsvarande sätt. I den promemoria (Ds Ju 1973:4) som låg till grund
för oljeskadelagen föreslogs att det skulle anges i lagtexten att ersättning
skulle utgå för oljeskada som tillfogats person eller egendom (Ds Ju
1973:4 s. 81). Vid remissbehandlingen av promemorian påpekade
Sjörättsföreningen i Göteborg att den föreslagna lagtexten inte klart
angav om begreppet oljeskada också omfattade allmän
förmögenhetsskada. Föredragande statsrådet anförde i propositionen om
ansvarighet för oljeskada till sjöss (prop. 1973:140 s. 52) att
ansvarighetskonventionens definition av skadebegreppet inte torde
utesluta ersättning även för ren förmögenhetsskada, t.ex. vid intrång i
näringsverksamhet. Enligt föredragande statsrådet kunde den i
promemorian föreslagna lagtexten tolkas som att ren förmögenhetsskada
inte var omfattad av oljeskadelagen. Den slutliga lagtexten gavs därför
en annan utformning där orden person-, sak- och förmögenhetsskada
inte nämns.
I ändringsprotokollet till ansvarighetskonventionen (artikel 2.3)
preciseras det nu gällande skadebegreppet. Preciseringen av skade-
begreppet består i ett tillägg till den nu gällande definitionen av
innebörd att ersättning för försämring av miljön, annat än utebliven
vinst, är begränsad till kostnader för rimliga åtgärder för återställande
som har vidtagits eller planeras.
I promemorian föreslås att begreppet "utebliven vinst" skall införlivas
med svensk rätt på det sättet att det skall anges i lagtexten att ersättning
betalas, utom för sak- och personskador, också för rena
förmögenhetsskador. Förslaget har sin grund i den praxis för ersättning
av oljeskador som har utbildats i Internationella oljeskadefonden.
Ersättning har där betalats för skador som i Sverige skulle vara att
hänföra till rena förmögenhetsskador.
Regeringen anser emellertid inte att den i promemorian föreslagna
lösningen är lämplig. Begreppet "utebliven vinst" förekommer i flera
internationella konventioner men det torde råda viss osäkerhet om vad
det närmare innebär. Det kan därför inte utan vidare antas att det helt
svarar mot det svenska begreppet "ren förmögenhetsskada". När
innebörden av konventionens begrepp inte kar. klarläggas närmare, bör
det inte ges en så bestämd betydelse i svensk rätt som följer av
promemorians förslag. I likhet med vad som torde komma att bli fallet
i Danmark, Finland och Norge bör därför konventionens uttryck
användas också i den nationella lagtexten. Det får sedan bli en uppgift
för rättstillämpningen att närmare bestämma vad det innefattar.
Preciseringen av skadebegreppet i ändringsprotokollet innehåller också
ett tillägg rörande försämring av miljön. Vid försämring av miljön
ersätts - förutom utebliven vinst - enbart kostnader for rimliga åtgärder 63
i syfte att återställa miljön vilka redan har vidtagits eller som är
planerade att vidtas. Avsikten är att förhindra spekulativa eller Prop. 1994/95:169
teoretiska krav på ersättning.
Den nya konventionsbestämmelsen om under vilka förutsättningar som
ersättning för försämring av miljön skall betalas bör, som föreslås i
promemorian och som remissinstanserna lämnar utan erinran, komma
till klart uttryck i sjölagens reglering om ansvar för oljeskador. Vad
som närmare bestämt avses med "försämring av miljön" ("impairment
of the environment" enligt konventionens engelska text) framgår inte av
konventionen. Också den frågan får besvaras i rättstillämpningen.
Regeringens förslag i nu berörda avseenden innebär att den svenska
lagen kommer att anknyta nära till konventionstexten men också till
motsvarande danska, finländska och norska lagtexter.
Regeringens förslag: En fartygsägare skall inte ha kvar rätten till
ansvarsbegränsning, om han orsakat en oljeskada inte i egenskap
av ägare utan i egenskap av fartygets befälhavare eller medlem av
besättningen.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens (se
promemorian s. 79).
Remissinstanserna: Alla remissinstanser utom en lämnar förslaget
utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: I 5 § andra stycket oljeskadelagen
föreskrivs att fartygsägaren inte har rätt till ansvarsbegränsning, om
olyckan har vållats genom fel eller försummelse av ägaren själv. Detta
gäller dock inte om han begått felet i egenskap av fartygets befälhavare
eller medlem i besättningen. Bestämmelsen bygger på artikel V andra
stycket i 1969 års ansvarighetskonvention där det föreskrivs att ägaren
inte har rätt att begränsa sitt ansvar, om olyckan orsakats genom fel
eller försummelse av honom själv.
Undantaget i bestämmelsen for det fall att ägaren har begått felet eller
försummelsen i egenskap av fartygets befälhavare eller medlem av
besättningen motsvaras dock inte av någon bestämmelse i 1969 års
ansvarighetskonvention.
I förarbetena till bestämmelsen i oljeskadelagen (prop. 1973:140 s.
159) uttalades emellertid att ett undantag av sådant slag gällde enligt
1957 års konvention angående begränsningen av ansvarigheten för ägare
av färtyg som används till fart i öppen sjö och följaktligen också enligt
sjölagen i den då gällande lydelsen. Trots att 1969 års ansvarighetskon-
vention inte innehåller någon föreskrift i detta hänseende kunde det,
enligt förarbetena, inte antas ha varit avsikten att en fartygsägare, som
även är befälhavare eller besättningsmedlem skall dra på sig obegränsad
64
ansvarighet för en oljeskada som har orsakats genom fel eller Prop. 1994/95:169
försummelse av honom själv i hans egenskap av befälhavare eller
medlem av besättningen. Undantaget från förlusten av rätt till
ansvarsbegränsning kunde därför inte anses strida mot konventionen.
Sverige har numera sagt upp 1957 års konvention och i stället tillträtt
1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar.
1976 års konvention innehåller inget undantag från regeln om förlust av
rätt till ansvarbegränsning för en ägare för det fallet att denne orsakat
skadan i egenskap av befälhavare eller medlem av besättningen. Som
tidigare har nämnts innebär 1992 års ansvarighetskonvention också - i
likhet med vad som numera allmänt gäller på det sjörättsliga området -
att skadevållaren förlorar rätten till ansvarsbegränsning förutom vid
uppsåt, bara vid viss kvalificerad vårdslöshet.
Mot bakgrund av det nu anförda saknas det enligt promemorian
anledning att numera göra skillnad mellan det fall där ägaren har begått
felet i egenskap av ägare och de fall där han har gjort det i egenskap av
befälhavare eller som medlem av besättningen. Nästan alla
remissinstanser biträder denna bedömning. Regeringen har för sin del
ingen annan uppfattning. Det kan tilläggas att de andra nordiska
länderna gör motsvarande bedömning. Regeringen föreslår därför att
den ifrågavarande undantagsregeln tas bort.
Regeringens förslag: 1992 års oljeskadefonds regressrätt mot
andra personer än fartygsägaren, redaren, befraktaren,
avsändaren, avlastaren, lastägaren och lastmottagaren och mot
vilka anspråk på ersättning för en oljeskada kan riktas bara om de
har orsakat skadan uppsåtligen eller med viss kvalificerad
vårdslöshet, begränsas till fall av uppsåt eller viss kvalificerad
vårdslöshet.
Promemorians förslag: 1992 års oljeskadefonds regressrätt mot andra
personer än fartygsägaren och mot vilka anspråk på ersättning för en
oljeskada kan riktas bara om de har orsakat skadan uppsåtligen eller
med viss kvalificerad vårdslöshet, begränsas till fall av uppsåt eller viss
kvalificerad vårdslöshet (se promemorian s. 80).
Remissinstanserna: Svea hovrätt menar att promemorians förslag bör
justeras i enlighet med de synpunkter hovrätten framfor under avsnitt
7.5.
Skälen för regeringens förslag: I 2 § fondlagen finns bestämmelser
som reglerar omfattningen av oljeskadefondens regressrätt mot annan än
fartygsägaren eller dennes garant.
Bestämmelserna grundar sig på artikel 9 andra stycket i 1971 års
fondkonvention, som reglerar fondens regressrätt mot eller sub-
65
5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 169
rogationsrätt i förhållande till annan än fartygsägaren och dennes Prop. 1994/95:169
försäkringsgivare eller den som har ställt säkerhet för fartygsägarens
ansvarighet. Dessa bestämmelser anger att fondens rätt i dessa
avseenden inte inskränks genom konventionen. Vidare anges att fondens
subrogationsrätt inte får vara mindre förmånlig än den rätt som till-
kommer en försäkringsgivare för den person som fått ersättning. Det
innebär att fonden gentemot den som enligt nationell lag är ersätt-
ningsskyldig för oljeskadan (utom ägaren och dennes försäkringsgivare)
skall ha subrogationsrätt i minst samma omfattning som den som
meddelat den ersättningsberättigade försäkring för skada genom
förorening.
Som har påpekats i förarbetena till fondlagen (prop. 1973:140 s. 63
och s. 181) skulle fonden, i avsaknad av uttrycklig föreskrift i lagen,
kunna utöva regressrätt enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler, dvs.
i allmänhet mot var och en som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat
en oljeskada för vilken fonden betalat ersättning. Fonden skulle i så fall
få en omfattande regressrätt.
Mot denna bakgrund infördes i fondlagen en bestämmelse av innebörd
att fonden skulle få utöva sin regressrätt mot personer som avsågs i 4 §
fjärde stycket oljeskadelagen, dvs. i huvudsak anställda på fartygs- och
lastägarsidan, lotsarna, bärgare eller de som har vidtagit förebyggande
åtgärder, bara om om de orsakat skadan uppsåtligen eller av grov
vårdslöshet eller, i frågan om, bärgare, om de överträtt förbud mot
bärgningen. Detta innebar att fonden inte gavs en mer omfattande
regressrätt än fartygsägaren.
Fartygsägarens möjlighet att föra regresstalan mot vissa personer som
kan bli direkt ansvariga för en oljeskada föreslås bli begränsad till fall
av uppsåt eller viss kvalificerad vårdslöshet (se avsnitt 7.5). Motsva-
rande regel bör gälla i lagen om ersättning från 1992 års internationella
oljeskadefond.
I fråga om fondens regressrätt mot andra än nu nämnda personer
anges i fondlagen att denna rätt får utövas endast i den utsträckning som
följer av 25 § första stycket försäkringsavtalslagen (1927:77), dvs. i
huvudsak bara mot den som har orsakat skadan uppsåtligen eller av
grov vårdslöshet eller mot den som svarar för skadan oberoende av
vållande. Någon ändring i denna reglering bör inte göras.
De stater som tillträder 1992 års ändringsprotokoll till fondkonventionen
påtar sig inte något ansvar för avgiftsbetalningen, utan vaije
avgiftsskyldigt företag som tar emot olja svarar för betalningen av den
avgift som har påförts honom. Det är dock möjligt för en stat att genom
en särskild förklaring åta sig de förpliktelser som vilar på de
avgiftsskyldiga i staten.
För Sveriges del torde det inte finnas någon anledning att vid tillträdet
till det ändrade ersättningssystemet staten tar på sig ansvar för
66
avgiftsbetalningen. Några kostnader för det allmänna kommer då inte att Prop. 1994/95:169
uppstå som en följd av ett svenskt tillträde till 1992 års ersättnings-
system för oljeskador.
För fartygsägama och deras försäkringsgivare kommer dock ett
tillträde till 1992 års ansvarighetssystem antagligen att föranleda en del
ökade kostnader. Som en följd av fartygsägamas ökade ansvar kan
deras försäkringspremier komma att öka. I vilken utsträckning som
deras betalningar av ersättningar för oljeskador kommer att öka är svårt
att förutse eftersom detta kommer att bero på antalet olyckor och dessas
omfattning.
På samma sätt kan det för dem som tar emot oljan förutses ökade
kostnader, om antalet olyckor i framtiden ökar och deras omfattning blir
större. Som upplysning kan nämnas att svenska oljemottagare under
åren svarat för ungefar två procent av fondens behov av medel. Till-
sammans har de svenska företag som tagit emot olja från fondens första
verksamhetsår 1979 till och med år 1992 betalat ungefär 25 miljoner kr
i avgifter till den internationella oljeskadefonden.
Ett tillträde till 1992 års ansvarighets- och ersättningssystem kan alltså
leda till ökade kostnader för rederinäringen och oljeindustrin.
Å andra sidan kan det framhållas att Sverige under åren fått ersättning
från den internationella oljeskadefonden för ett antal tankfartygsolyckor
som orsakat oljeskador här i landet. Den samlade ersättningen från
fonden för dessa olyckor överstiger 130 miljoner kr och innebär att
svenska skadelidande i princip har fått full ersättning för de skador som
har drabbat dem.
De olika lagförslagen bör träda i kraft vid tidpunkten då 1992 års
ändringsprotokoll träder i kraft för Sverige. Regeringen bör därför få
möjlighet att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet av lagarna.
Förutsättningarna för ett ikraftträdande av ändringsprotokollet till an-
svarighetskonventionen uppfylls sedan det har ratificerats av tio stater
av vilka fyra var för sig skall ha ett tankertonnage om minst en miljon
enheter (artikel 13 i ändringsprotokollet till ansvarighetskonventionen).
Förutsättningarna för ett ikraftträdande av ändringsprotokollet till
fondkonventionen uppfylls sedan det har ratificerats av åtta stater och
dessa tagit emot minst 450 miljoner ton avgiftspliktig olja under
föregående kalenderår (artikel 30 i ändringsprotokollet till fondkon-
ventionen). Ikraftträdandet av protokollen sker därefter tolv månader
efter det att förutsättningarna har uppfyllts.
Hittills har ändringsprotokollet till ansvarighetskonventionen ratifi-
cerats av sex stater av vilka emellertid bara tre har ett brutto-
tankertonnage av minst en miljon enheter. Ändringsprotokollet till
fondkonventionen har ratificerats av samma sex stater och mängden
emottagen olja bland dessa länder överstiger 450 miljoner ton.
67
Om de fyra nordiska länderna, som avsikten är, ratificerar
ändringsprotokollen under våren 1995 kommer de, med Norge som har
ett bruttotankertonnage om minst en miljon enheter, att bidra till att
förutsättningarna för ett ikraftträdande av ändringsprotokollet till
ansvarighetskonventionen uppfylls. Därutöver innebär ett nordiskt
ratificerande av protokollen också att förutsättningarna för ett
ikraftträdande av ändringsprotokollet till fondkonventionen uppfylls. Det
kan i så fall förväntas att 1992 års ansvars- och ersättningssystem
kommer att träda i kraft under våren 1996.
Mot denna bakgrund och för att möjliggöra att oljeskador i svenska
farvatten snarast kan ersättas enligt det förhöjda ansvars- och
ersättningssystemet bör en svensk ratifikation av ändringsprotokollen
komma till stånd så snart som möjligt.
Som har angetts i avsnitt 6.1 kommer under en övergångstid relativt
komplicerade övergångsbestämmelser att vara tillämpliga. I fråga om
den närmare utformningen och innebörden av dessa bestämmelser
hänvisas till författningskommentarerna.
1 §
Redaren är ansvarig för skada som befälhavaren, en medlem av
besättningen eller en lots orsakar genom fel eller försummelse i
tjänsten. Redaren är också ansvarig, om skada vållas av någon annan,
när denne på redarens eller befälhavarens uppdrag utför arbete i
fartygets tjänst.
Skadestånd enligt första stycket som redaren har betalat har han rätt
att kräva tillbaka av den som vållat skadan.
Särskilda bestämmelser om ansvar och om inskränkning av en redares
ansvar finns i 9, 10 och 13 - 15 kap.
Tredje stycket
Som en följd av att reglerna om ersättningsansvar för oljeskador tas in
i sjölagen erinras i bestämmelsen om att det finns särskilda regler om
ansvar och ansvarsbegränsning i 10 kap.
3 §
Rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte beträffande
1. en fordran på bärgarlön, bidrag till gemensamt haveri eller på avtal
grundad ersättning för åtgärder som avses i 2 § första stycket 4, 5 eller
6,
2. en fordran med anledning av oljeskada som omfättas av 10 kap. 1 §
och 2 § första och andra styckena,
Prop. 1994/95:169
68
3 en fordran som är underkastad en internationell konvention eller en Prop. 1994/95:169
nationell lag som reglerar eller förbjuder begränsning av ansvarighet för
atomskada,
4. en fordran med anledning av atomskada orsakad av atomfartyg,
5. en fordran med anledning av skada som har drabbat en lots eller
den som är anställd hos någon som avses i 1 § första stycket och vars
skyldighet står i samband med fartygets drift eller med bärgningen, och
6. en fordran på ränta eller ersättning för rättegångskostnader.
Undantaget i punkt 2 avser fordringar för oljeskador som omfettas av
bestämmelserna i 10 kap. sjölagen. Ändringen i bestämmelsen är
föranledd av att reglerna om ansvar för oljeskador tas in i sjölagen.
10 kap. Om ansvar för oljeskada
Definitioner
1 §
I detta kapitel avses med
olja: beständig mineralolja som innehåller kolväte, såsom råolja,
eldningsolja, tjock dieselolja och smörjolja,
oljeskada: dels skada som orsakats av förorening genom olja frän ett
fartyg och som uppkommit utanför fartyget, i fråga om försämring av
miljön dock endast utebliven vinst samt kostnader för rimliga
återställningsåtgärder som har vidtagits eller som planeras, dels
kostnader för förebyggande åtgärder och skada som orsakats av sådana
åtgärder,
olycka: sådan händelse eller serie av händelser med samma ursprung
som orsakar en oljeskada eller framkallar ett allvarligt och omedelbart
förestående hot om en sådan skada,
förebyggande åtgärd: varje åtgärd som varit skäligen påkallad för att
förhindra eller begränsa en oljeskada genom förorening och som har
vidtagits efter det att en olycka har inträffat,
ägare av fartyg: den som är registrerad som fartygets ägare eller, om
registrering inte har skett, den som äger fartyget; i fråga om ett fartyg
som ägs av en stat och brukas av ett bolag, vilket i den staten är
registrerat som fartygets brukare, skall dock bolaget anses som ägare,
1969 års ansvarighetskonvention: den i Bryssel den 29 november 1969
avslutade konventionen om ansvarighet för skada orsakad av förorening
genom olja eller denna konvention som den har ändrats i London den
19 november 1976,
1992 års ansvarighetskonvention: 1969 års ansvarighetskonvention
som den har ändrats genom det i London den 27 november 1992
avslutade ändringsprotokollet, och
konventionsstat: en stat som har tillträtt 1992 års ansvarighetskon-
vention.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel skall med fartyg
jämställas varje annan flytande anordning som används till sjöss.
Paragrafen tar i anslutning till artikel I i 1969 års ansvarighetskon-
vention och artikel 2 i ändringsprotokollet till ansvarighetskonventionen
upp vissa definitioner och överensstämmer frånsett redaktionella
ändringar med 1 § oljeskadelagen utom i följande avseenden.
Defintionen av begreppet "olja" har ändrats för att svara mot
definitionen i artikel 2.2 i ändringsprotokollet till ansvarighetskon-
ventionen. Ändringen innebär en inskränkning av begreppet från att ha Prop. 1994/95:169
avsett beständiga oljor i allmänhet till beständiga mineraloljor som
innehåller kolväte.
Definitionen av begreppet "oljeskada" ansluter till artikel 2.3 i
ändringsprotokollet till ansvarighetskonventionen. Definitionen
innehåller också den särskilda regel som anger under vilka
förutsättningar ersättning för försämring av miljön skall betalas.
Innebörden av definitionen har behandlats i avsnitt 7.6.
Den nya definitionen av begreppet "olycka" svarar mot artikel 2.4 i
ändringsprotokollet till ansvarighetskonventionen och innebär att den
tidpunkt då ersättningsgilla förebyggande åtgärder kan sättas in har
flyttats fram till ett tidigare skede av händelsen eller tillbudet än enligt
vad som för närvarande gäller. Följden av detta blir att förebyggande
åtgärder kan ersättas även om olja faktiskt inte har läckt ut från ett
fartyg.
Definitionerna "1969 års ansvarighetskonvention" och "1992 års
ansvarighetskonvention" har tillkommit i klargörande syfte.
Begreppet "konventionsstat” har ändrats med hänsyn till att Sverige
bör ansluta sig till 1992 års ändringsprotokoll till ansvarighetskon-
ventionen.
Tillämpningsområde
2§
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på oljeskador, som har
uppkommit i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konven-
tionsstat eller dess ekonomiska zon och som har orsakats av ett fartyg,
vilket konstruerats eller anpassats för att transportera olja som bulklast.
I fråga om fartyg som kan transportera både olja och annan last skall
bestämmelserna tillämpas endast när fartyget transporterar olja som
bulklast samt under resor som följer på en sådan transport. I sistnämnda
fall skall bestämmelserna dock inte tillämpas, om det visas att fartyget
inte har några rester kvar ombord från transporten. Bestämmelserna
tillämpas också på kostnader för förebyggande åtgärder som har vidta-
gits, oavsett var det har skett, för att förhindra eller begränsa
oljeskador i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan kon-
ventionsstat eller dess ekonomiska zon.
Vad som i första stycket sägs om ekonomisk zon gäller även i fall en
stat inte har fastställt en sådan zon i fråga om ett område utanför och
angränsande till statens territorialvatten som i enlighet med folkrättens
regler har bestämts av den staten och som inte sträcker sig längre ut än
200 nautiska mil från de baslinjer varifrån statens territorialvatten mäts.
I fråga om kapitlets tillämplighet på örlogsfartyg och vissa andra
statsfartyg samt på fartyg som inte omfattas av bestämmelserna i första
stycket gäller bestämmelserna i 19 §.
Ersättning för åtgärder med anledning av en oljeskada skall betalas
enligt detta kapitel även om det finns skyldighet enligt lag eller annan
författning att vidta åtgärderna .
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas även om andra regler om till-
lämplig lag skulle leda till annat.
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte i den utsträckning en
sådan tillämpning skulle vara oförenlig med Sveriges åtaganden enligt
ett internationellt fördrag.
70
Paragrafen innehåller bestämmelser om lagens tillämpningsområde Prop. 1994/95:169
såväl i geografiskt hänseende som i vissa övriga avseenden och
stämmer, med vissa ändringar, överens med 2 § oljeskadelagen.
Första stycket
I stycket anges - i enlighet med artikel 2.1 i ändringsprotokollet till
ansvarighetskonventionen - för vilka typer av fartyg och därmed
jämställda anordningar som ansvarsreglema är tillämpliga.
I enlighet med artikel 3 i ändringsprotokollet till ansvarighetskon-
ventionen utsträcks ansvarsreglemas geografiska tillämpningsområde till
att omfatta skador som har uppkommit förutom i Sverige eller i en
annan konventionsstat också i deras ekonomiska zoner och som har
orsakats av ett fartyg. Med skada i en viss stat avses inte bara skada
inom statens landterritorium utan även en skada som har uppkommit
inom statens sjöterritorium. I tredje meningen anges att lagen är till-
lämplig också på kostnader for förebyggande åtgärder, om dessa har
vidtagits för att förhindra att en oljeskada uppstår i Sverige eller i en
annan konventionsstat eller i deras ekonomiska zoner eller för att
begränsa en sådan oljeskada. Det klargörs uttryckligen, i enlighet med
den nämnda artikeln, att sådana kostnader är ersättningsgilla var än
åtgärderna har vidtagits.
Andra stycket
Enligt bestämmelsen skall vad som sägs om ekonomisk zon gälla
också i fall en stat inte har upprättat en ekonomisk zon men bestämt ett
område som till storleken kan motsvara dess ekonomiska zon.
Tredje - sjätte styckena
Styckena har enbart ändrats i redaktionella avseenden i förhållande till
2 § oljeskadelagen.
Ansvaret för en oljeskada
3 §
En oljeskada skall ersättas av fartygets ägare, även om varken ägaren
eller någon som han svarar för var vållande till skadan. Utgörs den
olycka som orsakade skadan av en serie av händelser, vilar
ersättningsansvaret på den som var ägare av fartyget vid den första av
dessa händelser.
Ägaren är dock fri från ansvar om han visar att skadan
1. orsakats av en krigshandling eller liknande handling under väpnad
konflikt, inbördeskrig eller uppror eller av en naturhändelse av
osedvanlig karaktär, som inte kunnat undvikas och vars följder inte
kunnat förhindras, eller
2. i sin helhet vållats av tredje man med avsikt att orsaka skada, eller
3. i sin helhet orsakats genom fel eller försummelse av en svensk eller
utländsk myndighet vid fullgörandet av skyldighet att svara för underhåll
av fyrar eller andra hjälpmedel för navigering.
71
Paragrafen innehåller bestämmelserna om fartygsägarens ansvar för en Prop. 1994/95:169
oljeskada och stämmer frånsett redaktionella ändringar överens med
oljeskadelagens reglering.
4 §
Anspråk på ersättning för en oljeskada som omfattas av ersättningsbe-
stämmelserna i detta kapitel får göras gällande mot fartygsägaren
endast med stöd av bestämmelserna i kapitlet.
Anspråk som avses i första stycket får göras gällande mot någon av
följande personer endast om den mot vilken anspråket riktas har vållat
skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att
sådan skada sannolikt skulle uppkomma:
a) anställda hos fartygsägaren, ställföreträdare för honom eller
besättningsmedlemmar,
b) en lots eller annan person som utför tjänster för fartyget utan att
vara besättningsmedlem,
c) en redare som inte är ägare, en befraktare eller en annan person
som i redarens ställe handhar fartygets drift,
d) en avsändare, avlastare, lastmottagare eller lastägare,
e) den som utför bärgning med fartygsägarens, redarens eller
befälhavarens samtycke eller på order av en myndighet,
f) den som vidtar förebyggande åtgärder, eller
g) anställda hos eller ställföreträdare för personer som nämns i b - f
Mid som har betalats i ersättning för en oljeskada får inte krävas åter
av en person som avses i andra stycket a, b eller e - g, om inte den
mot vilken anspråket riktas har vållat skadan uppsåtligen eller av grov
vårdslöshet och med insikt om att sådan skada sannolikt skulle
uppkomma..
Paragrafen - som svarar mot 4 § oljeskadelagen - innehåller bestäm-
melser som grundar sig på artikel 4.2 i ändringsprotokollet till
ansvarighetskonventionen. Bakgrunden till bestämmelsen har redovisats
i avsnitt 7.5
Andra stycket
I stycket anges vilka grupper av personer mot vilka en direkttalan i
princip inte får riktas.
I förhållande till ändringsprotokollet innehåller d) vissa ytterligare
personer mot vilka direkttalan inte får riktas.
Av e) framgår att undantaget från direkttalan omfattar en bärgare inte
bara om samtycke till bärgningen getts av fartygsägaren utan också om
samtycke har getts av vissa andra personer. Detta är en utvidgning i
förhållande till ändringsprotokollet.
Av g) följer att undantaget från direkttalan omfattar anställda också
hos personer som utfor tjänster för fartyget utan att vara
besättningsmedlemmar. Också detta är en utvidgning i förhållande till
ändringsprotokollet.
Tredje stycket
Stycket innehåller bestämmelser om fartygsägarens regressrätt.
Innebörden av bestämmelserna har redovisats i avsnitt 7.5.
Ansvarsbegränsning Prop. 1994/95:169
5§
Fartygets ägare har rätt att för varje olycka begränsa sitt ansvar enligt
bestämmelserna i detta kapitel till ett belopp motsvarande tre miljoner
särskilda dragningsrätter (SDR) för ett fartyg vars dräktighet, beräknad
enligt 9 kap. 5 § 6, inte överstiger 5 000. Är dräktigheten högre höjs
beloppet med 420 SDR för varje dräktighetstal därutöver. Ansvaret skall
dock inte i något fall överstiga 59,7 miljoner SDR. Rätt till begränsning
finns inte i fråga om ränta eller ersättning för rättegångskostnad. Xtid
som avses med SDR anges i 22 kap. 3 §.
Fartygets ägare har inte rätt att begränsa sitt ansvar, om han har
vållat oljeskadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt
om att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om begränsning av
fartygsägarens ansvar och om undantag från rätten att begränsa
ansvaret, svarar mot 5 § oljeskadelagen.
Första stycket
I bestämmelsen har de nya höjda begränsningsbeloppen för fartygsä-
garen inforts. Ändringen svarar mot artikel 6.1 i ändringsprotokollet till
ansvarighetskonventionen. Begreppet "fartygets dräktighet", som
tidigare fanns i 1 § första stycket oljeskadelagen, och som nu framgår
genom en hänvisning till 9 kap. 5 § 6 sjölagen överensstämmer med
bestämmelsen i artikel 6.5 i ändringsprotokollet till ansvarighetskon-
ventionen. Det kan påpekas att i förordningen (1992:1162) om
skeppsmätning finns bestämmelser som grundar sig på bestämmelserna
i 1969 års internationella skeppsmätningskonvention.
Andra stycket
Stycket innehåller regler om förlust av rätten till ansvarsbegränsning.
Ändringen innebär att samma regler kommer att gälla här som för
bestämmelserna om ansvarsbegränsning i 9 kap. sjölagen.
Begränsningsfond
6§
Rätt till ansvarsbegränsning enligt 5 § första stycket finns endast om
ägaren, dennes försäkringsgivare eller någon annan på ägarens vägnar
enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande bestämmelser i
en annan konventionsstats lag upprättar en begränsningsfond, som
uppgår till det ansvarsbelopp som gäller för ägaren och det
tilläggsbelopp som fastställs enligt 12 kap. 4 § andra stycket.
Ansvarsbeloppet skall räknas om till svenska kronor enligt be-
stämmelserna i 22 kap. 3 § andra stycket.
En begränsningsfond enligt detta kapitel skall här i landet upprättas
hos den domstol där talan om ersättning har väckts eller kan väckas
enligt 21 kap. 5 §.
I fråga om förfarandet när en begränsningsfond enligt bestämmelserna
i detta kapitel upprättas och om förlust i vissa fall av möjligheten att få
ersättning för fordran som kan åberopas mot fonden skall bestämmel-
serna i 12 kap. 3 - 15 §§ tilllämpas. Betalning eller säkerhet som avses
i 12 kap. 4 § andra stycket får dock krävas också i fråga om ränta for
tiden till dess att fonden upprättas. Mid som sägs i 12 kap. 4 § fjärde 73
stycket om verkan som avses i 9 kap. 8 § skall i stället gälla verkan som
avses i 9 § i detta kapitel. Följs inte ett föreläggande enligt 12 kap. 4 § prop. 1994/95:169
fjärde stycket, skall i ett beslut som där sägs tillkännages att rätten till
ansvarsbegränsning inte längre finns.
Paragrafen innehåller bestämmelser om upprättandet av en be-
gränsningsfond i mål om skadeståndsansvar for oljeskador. I förhållande
till motsvarande bestämmelser i oljeskadelagen har förutom
redaktionella justeringar, ändringar gjorts i tredje och fjärde styckena.
Tredje stycket
Bestämmelsen har ändrats så att det är möjligt att upprätta be-
gränsningsfonden där talan kan väckas, utan att ägaren behöver avvakta
att talan verkligen väckts. Ändringen svarar mot artikel 6.3 i
ändringsprotokollet till ansvarighetskonventionen.
Fjärde stycket
Bestämmelserna i 12 kap. 3 - 15 §§ om upprättande av en s.k.
globalfond och begränsningsmål för en sådan fond skall tillämpas också
i fråga om en begränsningsfond for en oljeskada. Vissa särskilda regler
gäller dock för en begränsningsfond för en oljeskada.
Betalning eller säkerhet som avses i 12 kap. 4 § andra stycket får
krävas också för ränta för tiden till dess att fonden upprättas.
Den hänvisning till 9 kap. 8 § som finns i 12 kap 4 § fjärde stycket
skall i stället avse bestämmelserna i 10 kap. 9 § om rättsverkningarna
av en begränsningsfond för oljeskador.
Om ett föreläggande enlig 12 kap. 4 § fjärde stycket om att ytterligare
belopp skall betalas till fonden eller att ytterligare säkerhet skall ställas
inte iakttas, skall det i ett beslut från domstolen sägas att rätten till
ansvarsbegränsning inte längre föreligger.
Fördelning av en begränsningsfond
7§
En begränsningsfond som avses i detta -kapitel fördelas mellan
borgenärerna i förhållande till storleken av de styrkta fordringarna.
Paragrafen överensstämmer helt med 7 § oljeskadelagen.
Ersättning från en begränsningsfond i vissa fall
8 §
Den som innan begränsningsfonden har fördelats har betalat
ersättning för en oljeskada inträder intill det belopp han har betalat i
den skadelidandes rätt enligt bestämmelserna i detta kapitel eller
motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat.
Kan fartygets ägare eller någon annan göra sannolikt att han senare
blir skyldig att betala ersättning som han, om ersättningen hade betalats
före fondens fördelning, skulle ha kunnat kräva åter från fonden enligt
första stycket, kan domstolen bestämma att medel tills vidare skall sättas
av för att han senare skall kunna göra sin rätt gällande mot fonden.
Har ägaren frivilligt ådragit sig utgifter eller förluster med. anledning
av förebyggande åtgärder, har han samma rätt till ersättning för detta
från begränsningsfonden som en annan skadelidande.
74
Paragrafen stämmer i sak överens med 8 § oljeskadelagen och har Prop. 1994/95:169
ändrats enbart i vissa redaktionella avseenden.
Verkan av en begränsningsfond
9§
Har en begränsningsfond upprättats enligt 6 § och har ägaren rätt att
begränsa sitt ansvar, får inte någon annan egendom som tillhör ägaren
tas i anspråk för att tillgodose krav på ersättning som kan göras
gällande mot fonden.
Har i ett fall som avses i första stycket egendom som tillhör ägaren
blivit föremål för kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd med anledning
av krav på ersättning som kan göras gällande mot begränsningsfonden,
skall åtgärden hävas. Har ägaren ställt säkerhet för att undvika en
sådan åtgärd, skall säkerheten återställas till honom.
Om en begränsningsfond har upprättats i en annan konventionsstat,
skall första och andra styckena gälla endast om den skadelidande har
rätt att föra talan vid den domstol eller myndighet som förvaltar fonden
och har möjlighet att av fondens medel få ut vad som svarar mot hans
fordran.
Paragrafen stämmer i sak överens med 9 § oljeskadelagen och har
ändrats enbart i redaktionella avseenden.
Preskription
10 §
Om preskription av fordran på ersättning för en oljeskada finns
bestämmelser i 19 kap. 1 §.
Paragrafen innehåller en upplysning om att det finns särskilda
bestämmelser om preskription av en fordran på ersättning för en
oljeskada.
Ersättning från 1992 års internationella oljeskadefond
11 §
Om rätt till ersättning från 1992 års internationella oljeskadefond finns
bestämmelser i lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella
oljeskadefonden.
Paragrafen innehåller en upplysning om att det finns särskilda
bestämmelser om rätt till ersättning av den internationella oljeskadefond
- 1992 års oljeskadefond - som har skapats enligt 1992 års ändrings-
protokoll till fondkonventionen.
Försäkringsplikt för svenska fartyg
12,.§
Ägaren av ett svenskt fartyg, som transporterar mer än 2 000 ton olja
som bulklast, skall ta och vidmakthålla försäkring eller ställa annan be-
tryggande säkerhet för att täcka sitt ansvar enligt bestämmelserna i
detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat
intill det ansvarsbelopp som anges i 5 § första stycket. Staten har dock
inte en sådan skyldighet.
En försäkring eller säkerhet som avses i första stycket skall godkännas
av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.
75
Har ägaren fullgjort sin skyldighet enligt första stycket, skall den prop. 1994/95:169
myndighet som regeringen bestämmer utförda ett certifikat som visar
detta. För ett fartyg som ägs av svenska staten skall den myndighet som
regeringen bestämmer utförda ett certifikat som visar att fartyget ägs av
svenska staten och att dess ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som
anges i 5 § första stycket.
Regeringen fastställer det formulär till certifikat som avses i tredje
stycket. Certifikatet skall medföras ombord på fartyget.
Paragrafen behandlar försäkringsskyldigheten för svenska fartyg och
motsvarar 12 § oljeskadelagen.
Försäkringsplikt för utländska fartyg
13 §
För ett utländskt fartyg som anlöper eller lämnar en svensk hamn eller
en tilläggsplats på svenskt sjöterritorium och som vid tillfället trans-
porterar mer än 2 000 ton olja som bulklast skall det finnas en försäk-
ring eller en annan betryggande säkerhet som täcker ägarens ansvar
enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en
annan konventionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 5 § första
stycket. Mid som nu har sagts gäller inte ett fartyg som ägs av en
främmande stat.
Fartyget skall ombord medföra ett certifikat som visar att en sådan
försäkring eller annan betryggande säkerhet som avses i första stycket
finns. I fråga om ett fartyg som inte är registrerat i någon konventions-
stat får certifikat utfärdas av den myndighet som regeringen bestämmer.
Om fartyget ägs av en främmande stat, skall det ombord medföra ett
certifikat som visar att fartyget ägs av den staten och att dess ansvar är
täcld intill det ansvarsbelopp som gäller enligt 5 § första stycket.
Närmare bestämmelser om certifikat som avses i andra stycket
meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen
bestämmer.
Paragrafen stämmer, med en ändring i sak i andra stycket, överens
med 13 § oljeskadelagen.
Andra stycket
I förhållande till oljeskadelagen innebär stycket den ändringen att en
svensk myndighet får utfärda certifikat också för fartyg som inte är
registrerat i någon konventionsstat. Ändringen är föranledd av artikel 7
i ändringsprotokollet till ansvarighetskonventionen.
Krav mot försäkringsgivaren
14 §
En försäkring som avses i 12 eller 13 § skall för den som är berättigad
till ersättning medföra rätt att få ut ersättningen direkt av försäkrings-
givaren.
Försäkringsgivaren är dock fri från ansvar, om fartygets ägare är fri
från ansvar eller om denne själv har vållat skadan uppsåtligen.
Försäkringsgivarens ansvar skall inte i något fall överstiga det
ansvarsbelopp som gäller enligt 5 § första stycket.
Försäkringsgivaren kan inte för att befria sig från sitt ansvar, i vidare
utsträckning än som följer av andra stycket, mot någon annan än
ägaren åberopa omständigheter som han kunnat åberopa mot ägaren.
76
Paragrafen stämmer i sak överens med 14 § oljeskadelagen och har Prop. 1994/95:169
enbart ändrats i redaktionellt avseende.
15 §
Om försäkringsgivaren inte har gjort något annat förbehåll, gäller för-
säkringen för fartygets ägare mot hans ansvar enligt bestämmelserna i
detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat.
Paragrafen stämmer i sak överens med 15 § oljeskadelagen och har
ändrats enbart i redaktionella avseenden.
Annan säkerhet
16 §
Vid som föreskrivs i 14 och 15 §§ om försäkring tillämpas också i
fråga om sådan säkerhet av annat slag som avses i 12 eller 13 §.
Paragrafen stämmer i sak överens med 16 § oljeskadelagen och har
ändrats enbart i redaktionella avseenden.
Åsidosättande av försäkringsplikt m.m.
17 §
Om ansvar för åsidosättande av försäkringsplikten och vissa andra
skyldigheter i detta kapitel finns bestämmelser i 20 kap. 15 §.
I paragrafen finns en erinran om att den som åsidosätter försäkrings-
plikten och vissa andra skyldigheter enligt 10 kap. kan dömas till ansvar
för detta enligt en särskild bestämmelse i sjölagen.
18 §
Om laga domstol och om verkställighet av domar i mål om ersättning
för oljeskada finns bestämmelser i 21 kap. 5 - 7 §§.
Paragrafen innehåller en hänvisning till vissa processuella regler i 21
kap., främst om svensk domstols behörighet att pröva en talan om
ersättning för oljeskada och om verkställighet av domar meddelade i
andra konventionsstater.
19 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte i fråga om en oljeskada som
orsakats av ett örlogsfartyg eller av ett annat fartyg som vid tiden för
olyckan ägs eller brukas av en stat och som används uteslutande för
statsändamål och inte för affärsdrift. Har ett sådant fartyg orsakat en
oljeskada i Sverige eller dess ekonomiska zon eller har förebyggande
åtgärder vidtagits för att förhindra eller begränsa en sådan skada i
Sverige eller dess ekonomiska zon, skall dock bestämmelserna i 1 §, 2 §
fjärde stycket och 3-5 §§ i detta kapitel samt 19 kap. 1 § första
stycket 9 och 21 kap. 5 § tillämpas.
Har ett fartyg som inte omfattas av bestämmelserna i 2 § första stycket 77
orsakat en oljeskada i Sverige eller dess ekonomiska zon eller har före-
byggande åtgärder vidtagits för att förhindra eller begränsa en prop. 1994/95:169
oljeskada i Sverige eller dess ekonomiska zon, tillämpas bestämmelserna
11 §, 2 § fjärde och sjätte styckena och 3 § i detta kapitel samt 19 kap.
1 § första stycket 9 och 21 kap. 5 §. I fråga om ägarens rätt att be-
gränsa sitt ansvar gäller i sådant fall bestämmelserna i 9 kap.
Paragrafen - som svarar mot 22 § oljeskadelagen - innehåller
bestämmelser om ansvarsreglemas tillämplighet på krigsfartyg och
fartyg som inte omfattas av det nya fartygsbegreppet i 2 §. Paragrafen
har, med ett undantag, i förhållande till oljeskadelagen inte ändrats i
sakliga avseenden utan enbart i redaktionella hänseenden. Undantaget
avser den ändring som har gjorts i bestämmelsens geografiska
tillämpningsområde. Eftersom Sverige inrättat en ekonomisk zon runt
sina kuster har det angetts att också skador som har uppkommit inom
detta område skall falla under bestämmelserna i paragrafen.
1 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller begränsningsfond som upprättas
enligt 9 kap. 7 § (globalfond).
Bestämmelserna i 3 - 15 §§ tillämpas också i vissa delar i fråga om
begränsningsfond som upprättas enligt 10 kap. 6 §.
Andra stycket
Stycket innebär ingen ändring i sak utan är endast en anpassning till
ansvarsreglemas införande i sjölagen.
1 §
Följande fordringar upphör, vare sig ansvarigheten för dem är
begränsad eller obegränsad, om talan inte väcks i laga ordning i fråga
om
1. fordran på bärgarlön: inom två år från det bärgningsföretaget
slutfördes,
2. fordran på andel i bärgarlön enligt 16 kap. 6 § andra stycket: inom
ett år från det vederbörande av redaren fått underrättelse om
bärgarlönens och andelens storlek,
3. fordran på ersättning för sammanstötning: inom två år från den dag
skadan inträffade,
4. fordran på belopp som någon betalat utöver vad som belöper på
honom enligt 8 kap. 1 §: inom ett år från det beloppet betalades,
5. fordran på ersättning på grund av att gods har skadats, gått förlorat
eller försenats vid befordran eller på grund av att det i konossement har
lämnats oriktiga eller ofullständiga uppgifter: inom ett år från det godset
lämnades ut eller skulle ha lämnats ut,
6. fordran på ersättning för personskada eller försening vid passage-
rarbefordran: inom två år från ilandstigningen eller, om passageraren
avlidit under befordringen, från den dag ilandstigning skulle ha ägt rum,
eller, om passageraren avlidit efter ilandstigningen, inom två år från
dödsfallet men inte senare än tre år från ilandstigningen,
78
7. fordran på ersättning på grund av att resgods har skadats, gått Prop. 1994/95:169
förlorat eller försenats vid befordran: inom två år från det godset fördes
i land eller, om det har gått förlorat, skulle ha förts i land,
8. fordran på bidrag till gemensamt haveri eller en annan kostnad som
skall fördelas enligt samma grund (13 kap. 15 § tredje stycket, 14 kap.
40 § och 17 kap. 6 §): inom ett år från den dag dispaschen vann laga
kraft,
9. fordran på ersättning för en oljeskada enligt bestämmelserna i 10
kap.: inom tre år från den dag då skadan uppkom, dock att talan inte i
något fall får väckas senare än sex år frän dagen för den olycka som
orsakade skadan eller, om olyckan utgjordes av en serie av händelser,
från dagen för den första av dessa.
Svarar gäldenären i andra fåll än som avses i första stycket för
ersättning eller för någon annan fordran med begränsning av redarean-
svaret eller endast med inlastat gods upphör fordringen, om talan inte
väcks i laga ordning, i fråga om en fordran på ersättning inom två år
från den dag skadan inträffade och i fråga om någon annan fordran
inom ett år efter det att fordringen förföll till betalning. Om borgenären
har rätt att för fordringen hålla sig även till redare, lastägare eller någon
annan utan att begränsning av ansvarigheten äger rum, gäller en sådan
rätt under samma tid som för en fordran i allmänhet.
Har en fordran som avses i första eller andra stycket kommit under
behandling av dispaschör, anses talan om fordringen väckt.
Den som infriat en fordran som avses i första stycket 5 får väcka
återkrav mot tredje man efter utgången av den där angivna tiden. En
sådan talan får dock inte väckas senare än ett år från den dag
huvudanspråket infriades eller talan väcktes om det.
Ett avtal om förlängning av preskriptionstid som avses i första stycket
1 - 8 äi giltigt endast om det har ingåtts efter fordringens tillkomst och
har inte verkan för längre tid än tre år åt gången, räknat från dagen för
avtalet. Preskriptionstiden får dock inte i något fall genom avtal
förlängas med sammanlagt mer än tio år eller, i fåll som avses i första
stycket 6 eller 7, med mer än tre år från det ilandstigning eller
ilandföring har ägt rum eller skulle ha ägt rum. I 13 kap. 4 § första
stycket och 14 kap. 2 § andra stycket finns föreskrifter om ogiltighet av
avtalsvillkor som avviker från bestämmelserna i första stycket 5 och
fjärde stycket. I 15 kap. 29 § andra stycket finns föreskrifter om
ogiltighet av avtalsvillkor som inskränker en passagerares rättigheter en-
ligt första stycket 6 och 7.
Frågor om preskription av en fordran som avses i denna paragraf
bedöms här i landet enligt svensk lag även om utländsk lag i övrigt är
tillämplig på rättsförhållandet.
Första stycket
Till stycket har som en ny punkt, punkt 9, förts innehållet i 10 §
oljeskadelagen om preskription av anspråk på ersättning för en
oljeskada.
Femte stycket
Av stycket framgår att dess bestämmelser om avtal om förlängning av
preskriptionstid är begränsade till andra fordringar än fordran på
ersättning för en oljeskada. Anledningen till undantaget är att artikel
VHI i ansvarighetskonventionen inte innehåller någon motsvarighet till
förevarande bestämmelser.
79
Prop. 1994/95:169
15 §
En fartygsägare, som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad
som sägs i 10 kap. om försäkringsplikt eller skyldighet att ställa
säkerhet, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
Till samma straff döms en redare som låter använda ett fartyg för
sjöfart, trots att han insett eller bort inse att i 10 kap. föreskriven
försäkringsplikt eller skyldighet att ställa säkerhet inte har fullgjorts.
Detsamma gäller den som handhar fartygets drift i redarens ställe samt
befälhavaren.
Medförs inte ett certifikat som avses i 10 kap. 12 eller 13 § ombord på
ett fartyg, när det används för sjöfart, döms befälhavaren till böter.
Paragrafen stämmer i sak överens med 21 § oljeskadelagen och har
ändrats enbart i redaktionella avseenden
5 §
Talan om ersättning för en oljeskada enligt 10 kap. får väckas i
Sverige endast om oljeskadan har uppkommit i Sverige eller dess
ekonomiska zon eller om förebyggande åtgärder har vidtagits för att
förhindra eller begränsa en oljeskada i Sverige eller dess ekonomiska
zon.
Är en svensk domstol behörig enligt första stycket, får även talan om
ersättning för en annan oljeskada som orsakats av samma olycka väckas
här.
Talan enligt första eller andra stycket väcks vid den sjörätt sdomstol
som är närmast den ort dår skadan uppkom.
Har talan om ersättning för skador som har uppkommit på grund av
samma olycka väckts vid flera domstolar, skall regeringen bestämma att
en av dessa domstolar skall handlägga samtliga mål.
Har en begränsningsfond upprättats här i landet enligt 10 kap. 6 §,
prövar den domstol vid vilken fonden har upprättats frågor om
ansvarsbeloppets fördelning mellan de ersättningsberättigade. Denna
prövning görs i begränsningsmål som avses i 12 kap.
Paragrafen innehåller bestämmelser om svensk domstols behörighet att
pröva en talan om ersättning för en oljeskada och svarar, såvitt avser
första och andra styckena mot 17 § oljeskadelagen och, såvitt avser
tredje - femte styckena, mot 18 § oljeskadelagen.
Första stycket har - i förhållande till oljeskadelagen - ändrats mot
bakgrund av att det geografiska tillämpningsområdet för 1992 års
ansvarighetskonvention har utvidgats till att omfatta också ett lands
ekonomiska zon. I övrigt har endast redaktionella ändringar gjorts.
6§
Har en dom i ett mål om ersättning för oljeskada meddelats i en annan
stat som har tillträtt den i 10 kap. angivna 1992 års ansvarighetskon-
vention och var domstolarna i den staten behöriga att pröva den tvist
som domen avser, gäller följande. Domen skall, när den har vunnit laga
kraft och kan verkställas i den stat där den har meddelats, pä ansökan
verkställas i Sverige utan att en ny prövning sker av den sak som
avgjorts genom domen, om inte annat följer av vad som sägs i 10 kap.
80
9 § eller 5 § femte stycket i detta kapitel. Detta medför inte skyldighet Prop. 1994/95:169
att verkställa en utländsk dom, om det ansvarsbelopp som gäller för
fartygets ägare därmed skulle överskridas.
Ansökan om verkställighet görs hos Svea hovrätt. Till ansökan skall
fogas
1. domen i original eller i kopia som bestyrkts av en myndighet,
2. en förklaring av en behörig myndighet i den stat där domen
meddelats att domen avser ersättning enligt den i 10 kap. angivna 1992
års ansvarighetskonvention samt att domen har vunnit laga kraft och
kan verkställas i den staten.
Handlingarna skall vara försedda med bevis om utfördarens
behörighet. Beviset skall vara utställt av en svensk beskickning eller
konsul eller av chefen för justitieförvaltningen i den stat där domen har
meddelats. Är en handling i ärendet skriven på ett annat främmande
språk än danska eller norska, skall handlingen åtföljas av en över-
sättning till svenska. Översättningen skall vara bestyrkt av en diploma-
tisk eller konsulär tjänsteman eller av svensk notarius publicus.
En ansökan om verkställighet får inte bifallas utan att motparten haft
tillfälle att yttra sig över ansökan.
Bifalls ansökan, verkställs domen på samma sätt som en svensk
domstols lagakraftägande dom, om inte Högsta domstolen bestämmer
annat sedan hovrättens beslut överklagats.
Paragrafen innehåller bestämmelser om verkställighet av en utländsk
dom om ersättning för oljeskada och svarar mot 19 § oljeskadelagen.
Förutom redaktionella ändringar har i andra stycket den ändringen
gjorts i förhållande till oljeskadelagen att ansökan om verkställighet
skall innehålla en förklaring om att den utländska domen avser er-
sättning enligt 1992 års ansvarighetskonvention.
7 §
Har i enlighet med bestämmelserna i den i 10 kap. angivna 1992 års
ansvarighetskonvention en begränsningsfond upprättats i en annan
stat, som har tillträtt den konventionen, enligt lagen i den staten och
har en ägare eller försäkringsgivare, mot vilken talan om ersättning
enligt 10 kap. väckts vid en svensk domstol, rätt att begränsa sitt an-
svar, skall domstolen i dom i mål om ersättning bestämma att domen får
verkställas endast efter prövning i den främmande staten av frågor om
fondens fördelning och enligt den statens lag.
Paragrafen svarar mot 20 § oljeskadelagen. I förhållande till
oljeskadelagen har hänvisningen till ansvarighetskonventionen bytts ut
mot en hänvisning till 1992 års ansvarighetskonvention.
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom
lagen upphävs lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss.
2. Så länge Sverige är bundet av den i 10 kap. angivna 1969 års
ansvarighetskonvention skall dock följande gälla:
a) I fråga om ett fartyg, som är registrerat i en främmande stat vilken
är bunden av 1969 års ansvarighetskonvention men inte av den i 10
kap. angivna 1992 års ansvarighetskonvention, skall lagen om
ansvarighet för oljeskada till sjöss tillämpas i stället för denna lag.
b) I fråga om ett fårtyg, som är registrerat i Sverige eller i en
främmande stat vilken är bunden av 1992 års ansvarighetskonvention, 81
skall lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss fortfarande tillämpas.
6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 169
Om en oljeskada inte till fullo kan ersättas enligt den lagen eller enligt Prop. 1994/95:169
lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskade-
fonden, skall de nya bestämmelserna tillämpas. Därvid skall begräns-
ningsbeloppet i 10 kap. 5 § första stycket och ansvarsbeloppet i 10 kap.
6 § första stycket minskas med vad som kan ersättas enligt 5 § första
stycket lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss.
c) Vad som sägs i b gäller också i fråga om ett fartyg, som är
registrerat i en främmande stat vilken inte är bunden vare sig av 1969
års ansvarighetskonvention eller av 1992 års ansvarighetskonvention.
3. När lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss tillämpas enligt 2
skall 9 kap. 3 § 2 och 12 kap. 1 § andra stycket sjölagen gälla i sin
äldre lydelse.
Punkt 1
I bestämmelsen anges att regeringen får bestämma när lagen skall
träda i kraft.
Punkt 2
Som framgår av vad som har anförts i avsnitten 6.1 och 7.2 kan
Sverige under en tid komma att vara bundet av såväl 1969 års
ansvarighetskonvention som 1992 års ansvarighetskonvention.
I a) tas upp det fallet att fartyget i fråga är registrerat i en främmande
stat som är bunden enbart av 1969 års ansvarighetskonvention. I så fall
skall oljeskadelagen fortsätta att tillämpas.
I b) tas upp det fallet att fartyget är registrerat i en främmande stat
som också, eller bara, är bunden av 1992 års ansvarighetskonvention.
Även i denna situation skall oljeskadelagen fortsätta att tillämpas. Men
om oljeskadan inte till fullo kan ersättas enligt bestämmelserna i
oljeskadelagen, skall sjölagen tillämpas på överskjutande belopp,
förutsatt att inte heller den ersättning som kan utgå från den in-
ternationella oljeskadefonden räcker till för att ersätta skadan. Med
internationella oljeskadefonden avses den fond som upprättats enligt
1971 års fondkonvention.
Det förhållandet att såväl den gamla som den nya regleringen skall
tillämpas får dock givetvis inte leda till att dubbla ersättningar kommer
att utgå. Det föreskrivs därför uttryckligen att vad som har kunnat
betalas enligt äldre regler skall avräknas vid tillämpning av sjölagen.
Motsvarande gäller vid upprättande av en begränsningsfond enligt 10
kap. 6 §.
I c) berörs den situationen att det fartyg som orsakar oljeskadan
kommer från ett land som inte är anslutet till någon av ansvarig-
hetskonventionerna. Genom bestämmelsen klargörs att även i denna
situation oljeskadelagen skall fortsätta att tillämpas. Bara om oljeskadan
inte till fullo kan ersättas enligt de bestämmelser som har sin grund i
1969 års ansvarighetskonvention skall sjölagen tillämpas på överskju-
tande belopp, förutsatt att inte heller den ersättning som kan utgå från
den internationella oljeskadefonden räcker till för att ersätta skadan.
82
Punkt 3 Prop. 1994/95:169
När oljeskadelagen tillämpas i ett fall om ersättning for oljeskada skall
också de äldre reglerna i sjölagen om undantag från ansvarsbegränsning
enligt 9 kap. (globalbegränsning) for en oljeskada och i 12 kap. om
upprättande av en begränsningsfond och fondens fördelning tillämpas.
1 §
Bestämmelserna i artiklarna 1 - 13 av den i Bryssel den 18 december
1971 avslutade konventionen om upprättandet av en internationell fond
för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja, med de
ändringar som har gjorts genom det i London den 27 november 1992
avslutade ändringsprotokollet till konventionen, samt den genom artikel
26 i ändringsprotokollet införda artikeln 36 ter till 1971 års konvention
skall, till den del de inte uteslutande reglerar de fördragsslutande stater-
nas inbördes förpliktelser och med iakttagande av vad som föreskrivs i
det följande, gälla som svensk lag i originaltexternas lydelse.
Originaltexterna skall ha samma giltighet.
Konventionen finns i dess engelska och franska originaltexter i
angivna delar tillsammans med en svensk översättning som bilaga 1 till
denna lag. Ändringsprotokollet finns i dess engelska originaltext i
angivna delar tillsammans med en svensk översättning som bilaga 2 till
denna lag.
Första stycket
I bestämmelsen anges att en antal artiklar i 1971 års fondkonvention
med de ändringar och tillägg som har skett genom 1992 års ändrings-
protokoll skall gälla som svensk lag.
För att erforderlig rättsgrund skall finnas för att det i svensk rätt skall
föreligga skyldighet att betala del av de avgifter som något lands
oljemottagare undgått att betala som en följd av reglerna om
begränsningar i avgiftsskyldigheten anges att också artikel 36 ter i 1992
års fondkonvention (se artikel 26 i ändringsprotokollet till fondkon-
ventionen) skall gälla som svensk lag.
Andra stycket
Ändringsprotokollets engelska originaltext finns tillsammans med en
svensk översättning intagen som en bilaga till lagen. Att på detta sätt ta
in enbart den engelska texten är i överensstämmelse med 14 § andra
stycket lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra för-
fattningar och motiveras dessutom av att engelskan varit det i praktiken
förhärskande språket vid tillkomsten av 1992 års fondkonvention (jfr
prop. 1989/90:12 s. 8).
Kungörandet av den franska texten kommer att ske genom en
publicering i Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ).
Den franska texten, liksom övriga texter, kommer dessutom att finnas
tillgängliga hos Utrikesdepartementets rättsavdelning.
83
Den svenska översättning som finns intagen i bilaga 2 till lagen är Prop. 1994/95:169
avsedd som ett hjälpmedel for tolkning av de utländska originaltexterna.
2§
Ett belopp som 1992 års internationella oljeskadefond har betalat i
ersättning enligt artikel 4 får fonden kräva åter av en person som anges
i 10 kap. 4 § andra stycket a, b eller e - g sjölagen (1994:1009) endast
under de förutsättningar som anges i nämnda lagrum. I övrigt får
fonden återkräva ett sålunda utbetalat belopp av någon annan än far-
tygsägaren eller dennes garant endast i den utsträckning som följer av
25 § första stycket lagen (1927:77) om försäkringsavtal.
Paragrafen reglerar omfattningen av 1992 års internationella
oljeskadefonds regressrätt mot annan än fartygsägaren eller dennes
garant. Innebörden av bestämmelsen har berörts i avsnitt 7.8.
3 §
Talan om ersättning för en skada genom förorening, som enligt artikel
7 första eller tredje stycket får tas upp i Sverige, väcks vid den domstol
som enligt 27 kap. 5 § tredje stycket sjölagen är behörig att ta upp en
talan mot fartygets ägare i anledning av samma olycka.
Paragrafen har anpassats till att forumbestämmelsema för en talan om
ersättning för en oljeskada nu finns i 21 kap. sjölagen.
4 §
I fråga om underrättelser som avses i artikel 7 sjätte stycket skall
bestämmelserna i 14 kap. 12 och 13 §§ rättegångsbalken om
kungörande av rättegång tillämpas.
Paragrafen har ändrats enbart i redaktionella avseenden.
5§
I fråga om verkställighet enligt artikel 8 av dom i mål om ersättning
för skada genom förorening tillämpas 21 kap. 6 § sjölagen.
Paragrafen har anpassats till att bestämmelserna om verkställighet
förts över till 21 kap. sjölagen.
6§
I artiklarna 4 och 12 avses med beräkningsenheter de av
Internationella valutafonden använda särskilda dragningsrätterna (SDR).
Paragrafen anger att med beräkningsenhet avses den särskilda
dragningsrätten (SDR) som den definieras av den internationella
valutafonden.
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Så länge Sverige är bundet av 1971 års fondkonvention skall dock
lagen tillämpas i sin äldre lydelse. Om en oljeskada inte till fullo kan
ersättas enligt lagen (1973:1198) om ansvarighet for oljeskada till sjöss,
84
enligt denna lag i dess äldre lydelse eller enligt 10 kap. sjölagen Prop. 1994/95:169
(1994:1009), skall denna lag tillämpas. Därvid skall
a) hänvisningen i artikel 2 första stycket a till 1992 års ansvarig-
hetskonvention anses innefatta även 1969 års internationella konvention
om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja och 1971
års fondkonvention, samt
b) det belopp som enligt artikel 4 skall tas med vid beräkningen av det
ersättningsbelopp som 1992 års oljeskadefond har att betala innefatta
också ersättningsbelopp som har betalats enligt lagen om ansvarighet för
oljeskada till sjöss och som kan betalas enligt denna lag i dess äldre
lydelse.
Punkt 1
I bestämmelsen anges att regeringen får bestämma när lagen skall
träda i kraft.
Punkt 2
Som framgår av vad som har anförts i avsnitten 6.1 och 7.2 kan
Sverige under en tid komma att vara bundet av såväl 1971 års
fondkonvention som 1992 års fondkonvention. Så länge detta är fallet
skall fondlagen i sin äldre lydelse fortsätta att tillämpas. Men om
ersättning enligt oljeskadelagen, fondlagen i äldre lydelse eller sjölagen
inte till fullo täcker uppkomna skador, skall den nya lagen tillämpas.
Den nya lagen skall tillämpas också i den situationen då ersättningen
inte till fullo täcker uppkomna skador som en följd av att en
fartygsägare har rätt att åberopa den lägre ansvarsgräns som gäller
enligt oljeskadelagen. Detta följer av artikel 4.1 c i 1992 års
fondkonvention.
Vid beräkningen av det totala belopp som 1992 års oljeskadefond skall
betala, skall inkluderas den faktiska ersättning som har betalats enligt
oljeskadelagen och den ersättning som har kunnat betalas enligt 1971
års fondkonvention.
Den som under ett visst kalenderår i en svensk hamn eller i en annan
i Sverige belägen anläggning har tagit emot sammanlagt mer än 150 000
ton olja som har transporterats sjöledes till hamnen eller anläggningen
skall senast den 1 mars året därpå lämna Sjöfartsverket uppgifter om
den oljemängd som han har tagit emot.
Med olja som har transporterats sjöledes till anläggningen jämställs
olja som har transporterats till anläggningen från utlandet på annat sätt
än sjöledes, om oljan dessförinnan har varit föremål för sjötransport och
inte därefter har tagits emot i en hamn eller anläggning belägen i en
stat, som har tillträtt den i Bryssel den 18 december 1971 avslutade
konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning av
skada orsakad av förorening genom olja eller som har tillträtt 1992 års
ändringsprotokoll till konventionen.
85
Förutom redaktionella ändringar har i andra stycket angetts också Prop. 1994/95:169
1992 års fondkonvention.
Bilaga
Immunitet och/eller privilegier Tillämplig internationell
gäller för följande överenskommelse
Internationella organ Fysiska personer
18 Internationella
oljeskadefonden och
1992 års internatio-
nella oljeskadefond
Konvention den 18
december 1971 om
upprättandet av en
internationell fond för
ersättning av skador
orsakade av föro-
rening genom olja
samt det den 27
november 1992 av-
slutade ändringsproto-
kollet till konven-
tionen.
Punkt 18 i bilaga till lagen
Även 1992 års internationella oljeskadefond skall - enligt artikel 34 i
1992 års fondkonvention - ha rätt till skattefrihet i vissa angivna
avseenden i likhet med vad som gäller för Internationella
oljeskadefonden. 1992 års fond har därför tagits in i den förteckning
över internationella organisationer som finns i bilagan till lagen om
immunitet och privilegier i vissa fall.
De ändringar av hänvisningar som har gjorts i lagen (1980:424) om
åtgärder mot vattenförorening från fartyg, i mönstringslagen (1983:929)
och i fartygssäkerhetslagen (1988:49) innebär inga ändringar i sak utan
är endast en anpassning till ansvarsreglemas införande i sjölagen och till
den nya paragraferingen i 21 kap. sjölagen.
86
Protocol of 1992 to Amend
the International Convention
on Civil Liability for Oil Pol-
lution Damage, 1969
The Parties to the present Proto-
col,
Having considered the Inter-
national Convention on Civil
Liability for Oil Pollution Dama-
ge, 1969, and the 1984 Protocol
thereto,
Having noted that the 1984 Pro-
tocol to that Convention, which
provides for improved scope and
enhanced compensation, has not
entered into force,
Affirming the importance of
maintaining the viability of the
intemational pollution liability and
compensation system,
Aware of the need to ensure the
entry into force of the content of
the 1984 Protocol as soon as
possible,
Recognizing that special provi-
sions are necessary in connection
with the introduction of corre-
sponding amendments to the In-
temational Convention on the
Esatblishment of an Intemational
Fund for Compensation for Oil
Pollution Damage, 1971,
Have agreed as follows:
(Översättning)
1992 års ändringsprotokoll till
1969 års internationella kon-
vention om ansvarighet för
skada orsakad av förorening
genom olja
Partema till detta protokoll
som har beaktat 1969 års inter-
nationella konvention om ansva-
righet för skada orsakad av förore-
ning genom olja och 1984 års
protokoll till denna,
som har noterat att 1984 års pro-
tokoll till denna konvention, som
föreskriver förbättrad tilUämpning
och ökad ersättning, inte har trätt i
kraft,
som bekräftar vikten av att vid-
makthålla det internationella an-
svarighets- och ersättningssystemet
för oljeskador,
som är medvetna om behovet av
att tillförsäkra att innehållet i 1984
års protkoll träder i kraft så snart
som möjligt och
som inser att särskilda regler är
nödvändiga i samband med in-
förandet av motsvarande ändringar
av 1971 års internationella kon-
vention om upprättandet av en
internationell fond för ersättning
av skada orsakad av förorening
genom olja
har kommit överens om följan-
de.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 1
87
Article 1
The Convention which the pro-
visions of this Protocol amend is
the Intemational Convention on
Civil Liability for Oil Pollution
Damage, 1969, hereinafter re-
ferred to as the "1969 Liability
Convention". For States Parties to
the Protocol of 1976 to the 1969
Liability Convention, such refe-
rence shall be deemed to include
the 1969 Liability Convention as
amended by that Protocol.
Article 2
Article I of the 1969 Liability
Convention is amended as fol-
lows:
1. Paragraph 1 is replaced by
the following text:
1. "Ship" means any sea-going
vessel and sea-bome craft of any
type whatsoever constructed or
adapted for the carriage of oil in
bulk as cargo, provided that a ship
capable of carrying oil and other
cargoes shall be regarded as a ship
only when it is actually carrying
oil in bulk as cargo and during
any voyage following such carria-
ge unless it is proved that it has
no residues of such carriage of oil
in bulk aboard.
2. Paragraph 5 is replaced by
the following text:
5. "Oil" means any persistent
hydrocarbon mineral oil such as
crude oil, fuel oil, heavy diesel oil
and lubricating oil, whether carri-
ed on board a ship as cargo or in
the bunkers of such a ship.
3. Paragraph 6 is replaced by
the following text:
6. "Pollution damage" means:
Artikel 1
Den konvention som ändras ge-
nom detta protokoll är 1969 års
internationella konvention om
ansvarighet för skada orsakad av
förorening genom olja, i det föl-
jande kallad "1969 års ansvarig-
hetskonvention". För stater som är
anslutna till 1976 års protokoll till
1969 års ansvarighetskonvention
skall hänvisningen anses omfatta
1969 års ansvarighetskonvention
som den har ändrats genom det
protokollet.
Artikel 2
Artikel I i 1969 års ansvarighets-
konvention ändras enligt följande.
1. Första stycket ersätts med
följande text.
1. "Fartyg": fartyg eller annan
flytande anordning som kan an-
vändas till sjöss och som är kon-
struerat eller anpassat för att
transportera olja som last i bulk.
Ett fartyg som kan transportera
olja och annan last skall dock
anses som fartyg endast när det
faktiskt transporterar olja som last
i bulk samt under färder som
följer på en sådan last, om det inte
visas att fårtyget inte har några
rester kvar ombord från en sådan
transport av olja i bulk.
2. Femte stycket ersätts med
följande text.
5. "Olja": varje beständig mineral-
olja som innehåller kolväte, som
råolja, eldningsolja, tjock diesel-
olja och smörjolja, antingen den
förs ombord på ett fartyg som last
eller i fartygets bränsletankar.
3. Sjätte stycket ersätts med föl-
jande text.
6. "Skada genom förorening":
Prop. 1994/95:169
Bilaga 1
88
(a) loss or damage caused out-
side the ship by contamination
resulting from the escape or dis-
charge of oil from the ship, wher-
ever such escape or discharge may
occur, provided that compensation
for impairment of the environment
other than loss of profit from such
impairment shall be limited to
costs of reasonable measures of
reinstatement actually undertaken
or to be undertaken;
(b) the costs of preventive mea-
sures and further loss or damage
caused by preventive measures.
4. Paragraph 8 is replaced by
the following text:
8. "Incident" means any occuran-
ce, or series of occurances having
the same origin, which causes
pollution damage or creates a
grave and imminent threat of
causing such damage.
5. Paragraph 9 is replaced by
the following text:
9. "Organization" means the
Intemational Maritime Organi-
zation.
6. After paragraph 9 a new para-
graph is inserted reading as fol-
lows:
10. "1969 Liability Convention"
means the Intemational Conven-
tion on Civil Liability for Oil
Pollution Damage, 1969. For
States Parties to the Protocol of
1976 to that Convention, the term
shall be deemed to include the
1969 Liability Convention as
amended by that Protocol.
Article 3
Article II of the 1969 Liability
Convention is replaced by the
following text:
a) förlust eller skada som upp-
kommit utanför fartyget på grund
av förorening genom att olja har
läckt ut eller tömts ut från farty-
get, var helst läckaget eller ut-
tömningen ägt mm. Ersättning för
försämring av miljön, annat än
utebliven vinst, är dock begränsad
till kostnader för rimliga åtgärder
för återställande som har vidtagits
eller som planeras,
b) kostnader för förebyggande
åtgärder och förlust och skada
som orsakas av sådana åtgärder.
4. Åttonde stycket ersätts med
följande text.
8. "Olycka": varje händelse eller
serie av händelser med samma
ursprung som orsakar skada ge-
nom förorening eller framkallar
ett allvarligt och omedelbart före-
stående hot om sådan skada.
5. Nionde stycket ersätts med
följande text.
9. "Organisation": Internationella
sjöfartsorganisationen (IMO).
6. Efter nionde stycket införs ett
nytt stycke med följande lydelse.
10. "1969 års ansvarighetskon-
vention": 1969 års internationella
konvention om ansvarighet för
skada orsakad av förorening ge-
nom olja. För stater som är an-
slutna till 1976 års protokoll till
1969 års ansvarighetskonvention
skall hänvisningen anses omfatta
1969 års ansvarighetskonvention
sådan den har ändrats genom det
protokollet.
Artikel 3
Artikel II i 1969 års ansvarig-
hetskonvention ersätts med föl-
jande text.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 1
89
This Convention shall apply ex-
clusively:
(a) to pollution damage caused:
(i) in the territory, including the
territorial sea, of a Contracting
State, and
(ii) in the exclusive economic
zone of a Contracting State, estab-
lished in accordance with inter-
national law, or, if a Contracting
State has not established such a
zone, in an area beyond and adja-
cent to the territorial sea of that
State determined by that State in
accordance with intemational law
and extending not more than 200
nautical miles from the baseline
from which the breadth of its
territorial sea is measured;
(b) to preventive measures, whe-
rever taken, to prevent or mini-
mize such damage.
Article 4
Article M of the 1969 Liability
Convention is amended as fol-
lows:
1. Paragraph 1 is replaced by
the following text:
1. Except as provided in para-
graphs 2 and 3 of this Article, the
owner of a ship at the time of an
incident, or, where the incident
consists of a series of occurences,
at the time of the first such occu-
rence, shall be liable for any
pollution damage caused by the
ship as a result of the incident.
2. Paragraph 4 is replaced by
the following text:
Denna konvention gäller endast
a) skada genom förorening som
uppkommit
i) inom en fördragsslutande stats
område, inklusive dess territorial-
vatten och
ii) inom en fördragsslutande stats
exklusiva ekonomiska zon, som
fastställts i enlighet med folkrät-
tens regler, eller, om staten inte
har festställt någon sådan zon,
inom det område utanför och
angränsande till den statens terri-
torialvatten vilket har bestämts av
den staten i enlighet med folk-
rättens regler och vilket inte
sträcker sig längre ut än 200
nautiska mil från de baslinjer
varifrån statens territorialvatten
mäts,
b) förebyggande åtgärder, var de
än har vidtgits, för att förhindra
eller begränsa en sådan skada.
Artikel 4
Artikel III i 1969 års ansvarig-
hetskonvention ändras enligt föl-
jande.
1. Första stycket ersätts med
följande text.
1. Den som vid tidpunkten för en
olycka eller, om denna utgörs av
en serie händelser, vid tidpunkten
för den första händelsen är ferty-
gets ägare är, utom i de fell som
avses i andra och tredje styckena i
denna artikel, ansvarig för varje
skada genom förorening som
härrör från fertyget som en följd
av olyckan.
2. Fjärde stycket ersätts med
följande text.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 1
90
4. No claim for compensation for
pollution damage may be made
against the owner otherwise than
in accordance with this Conven-
tion. Subject to paragraph 5 of
this Article, no claim for com-
pensation for pollution damage
under this Convention or other-
wise may be made against:
(a) the servants or agents of the
owner or the members of the
crew;
(b) the pilot or any other person
who, without being a member of
the crew, performs services for
the ship;
(c) any charterer (howsoever
described, including a bareboat
charterer), manager or operator
of the ship;
(d) any person performing salva-
ge operations with the consent of
the owner or on the instructions of
a competent public authority;
(e) any person taking preventive
measures;
(f) all servants or agents of per-
sons mentioned in subparagraphs
(c), (d) and (e);
unless the damage resulted from
their personal act or omission,
committed with the intent to cause
such damage, or recklessly and
with knowledge that such damage
would probably result.
Article 5
4. Anspråk på ersättning för skada Prop. 1994/95:169
genom förorening får inte göras Bilaga 1
gällande mot ägaren på annat sätt
än enligt denna konvention. Med
förbehåll för femte stycket i denna
artikel får anspråk på ersättning
för skada genom förorening inte
göras gällande enligt denna kon-
vention eller på annan grund mot
a) fartygsägarens anställda eller
ställföreträdare eller fårtygsbe-
sättningen,
b) lotsen eller andra personer
som utför tjänster för fårtyget utan
att vara medlemmar av besätt-
ningen,
c) befraktare (hur de än beteck-
nas, inklusive dem som hyrt
fartyget utan manskap) redare och
personer som i redarens ställe
handhar fårtygets drift,
d) den som utför bärgning med
fårtygsägarens samtycke eller på
order av behörig offentlig myn-
dighet,
e) den som vidtar förebyggande
åtgärder,
(f) anställda hos eller ställföre-
trädare för de personer som
nämns i c), d) och e),
om inte skadan orsakades genom
deras egna handlingar eller under-
låtenhet uppsåtligen eller hänsyns-
löst och med insikt om att skadan
sannolikt skulle uppkomma.
Artikel 5
Article IV of the 1969 Liability
Convention is replaced by the
following text:
Artikel IV i 1969 års ansvarig
hetskonvention ersätts med följan-
de text.
91
When an incident involving two or
more ships occurs and pollution
damage results therefrom, the
owners of all the ships concemed,
unless exonerated under Article
m, shall be jointly and se ve rally
liable for all such damage which
is not reasonably separable.
Har en olycka med två eller flera Prop. 1994/95:169
fartyg inträffat som orsakat skada Bilaga 1
genom förorening, är ägarna till
de inblandade fartygen solidariskt
ansvariga för all skada som inte
rimligen kan särskiljas, om de inte
är befriade från ansvar enligt
artikel Hl.
Article 6
Artikel 6
Article V of the 1969 Liability
Convention is amended as fol-
lows:
1. Paragraph 1 is replaced by
the following text:
1. The owner of a ship shall be
entitled to limit his liability under
this Convention in respect of any
one incident to an aggregate amo-
unt calculated as follows:
(a) 3 million units of account for
a ship not exceeding 5,000 units
of tonnage;
(b) for a ship with a tonnage in
excess thereof, for each additional
unit of tonnage, 420 units of
account in addition to the amount
mentioned in subparagraph (a);
provided, however, that this
aggregate amount shall not in any
event exceed 59.7 million units of
account.
2. Paragraph 2 is replaced by
the following text:
2. The owner shall not be entitled
to limit his liability under this
Convention if it is proved that the
pollution damage resulted from his
personal act or omission, commit-
ted with the intent to cause such
damage, or recklessly and with
knowledge that such damage
would probably result.
3. Paragraph 3 is replaced by
the following text:
3. For the purpose of availing
himself of the benefit of limitation
provided for in paragraph 1 of this
Artikel V i 1969 års ansvarig-
hetskonvention ändras enligt föl-
jande.
1. Första stycket ersätts med
följande text
1. Fartygsägaren har rätt att be-
gränsa sitt ansvar enligt denna
konvention för en och samma
olycka till ett sammanlagt belopp,
som beräknas enligt följande
a) tre miljoner beräkningsenheter
för ett färtyg vars dräktighet inte
överstiger 5 000 ton,
b) 420 beräkningsenheter per ton
dräktighet därutöver för färtyg
vars dräktighet överstiger 5 000
ton enligt a),
dock får det sammanlagda belop-
pet aldrig överstiga 59,7 miljoner
beräkningsenheter.
2. Andra stycket ersätts med
följande text.
2. Fartygsägaren har inte rätt att
begränsa sitt ansvar enligt denna
konvention om det visas att han,
genom egen handling eller un-
derlåtenhet, har orsakat skadan
genom förorening uppsåtligen eller
hänsynslöst och med insikt om att
skadan sannolikt skulle uppkom-
ma.
3. Tredje stycket ersätts med
följande text.
3. För att få åtnjuta förmånen av
den ansvarsbegränsning som anges
i första stycket av denna artikel
Article the owner shall constitute
a fund for the total sum represen-
ting the limit of his liability with
the Court or other competent
authority of any one of the Con-
tracting States in which action is
brought under Article IX or, if no
action is brought, with any Court
or other competent authority in
any one of the Contracting States
in which an action can be brought
under Article IX. The fund can be
constituted either by depositing the
sum or by producing a bank gua-
rantee or other guarantee, accep-
table under the legislation of the
Contracting State where the fund
is constituted, and considered to
be adequate by the Court or other
competent authority.
4. Paragraph 9 is replaced by
the following text:
9 (a). The "unit of account" refer-
red to in paragraph 1 of this Ar-
ticle is the Special Drawing Right
as defined by the Intemational
Monetary Fund. The amount
mentioned in paragraph 1 shall be
converted into national currency
on the basis of the value of that
currency by reference to the Spe-
cial Drawing Right on the date of
the constitution of the fund refer-
red to in paragraph 3. The value
of the national currency, in terms
of the Special Drawing Right, of a
Contracting State which is a mem-
ber of the Intemational Monetary
Fund shall be calculated in accor-
dance with the method of valua-
tion applied by the Intemational
Monetary Fund in effect on the
date in question for its operations
and transactions. The value of the
national currency, in terms of the
Special Drawing Right, of a Con-
tracting State which is not a mem-
ber of the Intemational Monetary
skall ägaren upprätta en fond, som
skall uppgå till det totala beloppet
för hans ansvarsbegränsning.
Denna fond skall upprättas hos en
domstol eller annan behörig myn-
dighet i någon av de fördragsslu-
tande stater i vilka talan har
väckts enligt artikel IX eller, om
talan inte har väckts, hos en dom-
stol eller behörig myndighet i
någon av de fördragsslutande
stater där talan får väckas enligt
artikel IX. Fonden kan upprättas
genom att beloppet deponeras eller
att en bankgaranti eller annan sä-
kerhet ställs, vilken godtas enligt
lagen i den fördragsslutande stat
där fonden upprättas och som
anses tillräcklig enligt domstolen
eller den behöriga myndigheten.
4. Nionde stycket ersätts med
följande text.
9 a). Den beräkningsenhet som
avses i första stycket i denna
artikel är den särskilda dragnings-
rätten som den definieras av In-
ternationella valutafonden. De
belopp som avses i första stycket
skall räknas om till inhemsk valuta
på grundval av det värde den
valutan har, uttryckt i särskilda
dragningsrätter, den dag då fonden
upprättas enligt tredje stycket.
Värdet av den inhemska valutan,
uttryckt i särskilda dragningsrät-
ter, i en fördragsslutande stat som
är medlem i Internationella valuta-
fonden skall beräknas i enlighet
med den värderingsmetod Inter-
nationella valutafonden den dagen
tillämpar för sin verksamhet och
sina transaktioner. Värdet av den
inhemska valutan, uttryckt i sär-
skilda dragningsrätter, i en för-
dragsslutande stat som inte är
medlem i Internationella valuta-
fonden skall beräknas på det sätt
som den staten bestämmer.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 1
Fund shall be calculated in a
manner determined by that State.
9 (b). Nevertheless, a Contracting
State which is not a member of
the Intemational Monetary Fund
and whose law does not permit the
application of the provisions of
paragraph 9 (a) may, at the time
of ratification, acceptance, appro-
val of or accession to this Con-
vention or at any time thereafter,
declare that the unit of account
referred to in paragraph 9 (a) shall
be equal to 15 gold francs. The
gold franc referred to in this
paragraph corresponds to sixty-
five and a half milligrammes of
gold of millesimal fineness nine
hundred. The conversion of the
gold franc into national currency
shall be made according to the law
of the State concemed.
9 (c). The calculation mentioned
in the last sentence of paragraph 9
(a) and the conversion mentioned
in paragraph 9 (b) shall be made
in such manner as to express in
the national currency of the Con-
tracting State as far as possible the
same real value for the amounts in
paragraph 1 as would result from
the application of the first three
sentences of paragraph 9 (a).
Contracting States shall communi-
cate to the depositary the manner
of calculation pursuant to para-
graph 9 (b) as the case may be,
when depositing an instrument of
ratification, acceptance, approval
of or accession to this Convention
and whenever there is a change in
either.
5. Paragraph 10 is replaced by
the following text:
9 b). En fördragsslutande stat som
inte är medlem i Internationella
valutafonden och vars lag inte
tillåter att föreskrifterna i nionde
stycket a) tillämpas får emellertid,
när den ratificerar, godtar, god-
känner eller ansluter sig till kon-
ventionen eller när som helst
därefter förklara att den beräk-
ningsenhet som avses i nionde
stycket a) skall motsvara 15 guld-
francs. Den guldfrancs som avses
i detta stycke motsvarar 65 och ett
halvt milligram guld av niohundra
tusendelars finhet. Omräkning från
guldfrancs till inhemsk valuta skall
göras enligt lagen i den berörda
staten.
9 c). Den beräkning som anges i
nionde stycket a) sista meningen
och omräkningen enligt nionde
stycket b) skall göras på ett sådant
sätt att så långt som möjligt sam-
ma realvärde för beloppen enligt
första stycket uttrycks i den för-
dragsslutande statens inhemska
valuta som skulle ha blivit fallet
om de tre första meningarna i
nionde stycket a) hade tillämpats.
De fördragsslutande staterna skall
hos depositarien anmäla vilket
beräkningssätt de använder enligt
nionde stycket a), eller resultatet
av den omräkning enligt nionde
stycket b) i förekommande fåll,
när de deponerar sitt instrument
för ratifikation, godtagande, god-
kännande eller anslutning till
denna konvention samt närhelst
förändring inträffar i någondera.
5. Tionde stycket ersätts med
följande text.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 1
94
10. For the purpose of this Article
the ship’s tonnage shall be the
gross tonnage calculated in accor-
dance with the tonnage measure-
ment regulations contained in
Annex 1 of the Intemational Con-
vention on Tonnage Mesurement
of Ships, 1969.
6. The second sentence of para-
graph 11 is replaced by the follo-
wing text:
Such a fund may be constituted
even if, under the provisions of
paragraph 2, the owner is not
entitled to limit his liability, but
its constitution shall in that case
not prejudice the rights of any
claimant against the owner.
Article 7
Article VII of the 1969 Liability
Convention is amended as fol-
lows:
1. The first two sentences of
paragraph 2 are replaced by the
following text:
A certificate attesting that insuran-
ce or other financial security is in
force in accordance with the
provisions of this Convention shall
be issued to each ship after the
appropriate authority of a Contrac-
ting State has determined that the
requirements of paragraph 1 have
been complied with. With respect
to a ship registered in a Contrac-
ting State such certificate shall be
issued or certified by the appropri-
ate authority of the State of the
ship’s registry; with respect to a
ship not registered in a Contrac-
ting State it may be issued or
certified by the appropriate au-
thority of any Contracting State.
2. Paragraph 4 is replaced by
the following text:
4. The certificate shall be carried
on board the ship and a copy shall
10. Vid tillämpningen av denna
artikel skall fartygstonnaget vara
bruttotonnaget beräknat i enlighet
med bilaga I till 1969 års inter-
nationella skeppsmätningskon-
vention.
6. Andra meningen i elfte styck-
et ersätts med följande text.
En sådan fond får upprättas även
om ägaren enligt föreskrifterna i
andra stycket inte har rätt att
begränsa sitt ansvar, men upp-
rättandet skall i sådant fall inte
inverka på någon fordringsägares
rättigheter mot ägaren.
Artikel 7
Artikel VII i 1969 års ansvarig-
hetskonvention ändras enligt föl-
jande.
1. De två första meningarna i
andra stycket ersätts med följande
text.
Ett certifikat som bevis om att
försäkring eller annan ekonomisk
säkerhet gäller i enlighet med
denna konvention skall utfärdas
för varje fartyg sedan den behöri-
ga myndigheten i en fördrags-
slutande stat har fastställt att
kraven enligt första stycket har
uppfyllts. Vad gäller fartyg regist-
rerade i en fördragsslutande stat
skall certifikatet utfärdas eller
bestyrkas av en behörig myndighet
i registreringsstaten. För fartyg
som inte är registrerade i någon
fördragsslutande stat får certifika-
tet utfärdas eller bestyrkas av en
behörig myndighet i någon för-
dragsslutande stat.
2. Fjärde stycket ersätts med
följande text.
4. Certifikatet skall föras ombord
på fartyget och en kopia skall ges
Prop. 1994/95:169
Bilaga 1
95
be deposited with the authorities
who keep the record of the ship’s
registry or, if the ship is not
registered in a Contracting State,
with the authorities of the State
issuing or certifying the certificate
3. The first sentence of para-
graph 7 is replaced by the fol-
lowing text:
Certificates issued or certified
under the authority of a Contrac-
ting State in accordance with
paragraph 2 shall be accepted by
other Contracting States for the
purpose of this Convention and
shall be regarded by other Con-
tracting States as having the same
force as certificates issued or
certified by them even if issued or
certified in respect of a ship not
registered in a Contracting State.
4. In the second sentence of
paragraph 7 the words "with the
State of a ship’s registry" are
replaced by the words "with the
issuing or certifying State".
5. The second sentence of para-
graph 8 is replaced by the follo-
wing text:
In such case the defendant may,
even if the owner is not entitled to
limit his liability according to
Article V, paragraph 2, avail
himself of the limits of liability
prescribed in Article V, paragraph
1.
Article 8
Article IX of the 1969 Liability
Convention is amended as fol-
lows:
Paragraph 1 is replaced by the
following text:
in till de myndigheter som för
färtygsregistret eller, om fartyget
inte är registrerat i någon för-
dragsslutande stat, till myndig-
heterna i den stat som har utfärdat
eller bestyrkt certifikatet.
3. Första meningen i sjunde
stycket ersätts med följande text.
Certifikat som utfärdats eller
bestyrkts enligt bemyndigande av
någon fördragsslutande stat i
enlighet med andra stycket skall
godtas av de övriga fördragsslu-
tande staterna för syftet med
denna konvention och skall av de
övriga fördragsslutande staterna
anses ha samma giltighet som
certifikat som utfärdas eller be-
styrks av dem själva, även om de
avser färtyg som inte är registrera-
de i någon fördragsslutande stat.
4. I andra meningen i sjunde
stycket ersätts orden "med far-
tygens registreringsstat" med
orden "med den stat som har
utfärdat eller bestyrkt certifikatet".
5. Andra meningen i åttonde
stycket ersätts med följande text.
I sådant fäll har svaranden rätt att
åtnjuta de begränsningar i ansvaret
som föreskrivs i artikel V första
stycket, även om ägaren inte har
rätt att begränsa sitt ansvar enligt
artikel V andra stycket.
Artikel 8
Artikel IX i 1969 års ansvarig-
hetskonvention ändras enligt föl-
jande.
Första stycket ersätts med följan-
de text.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 1
96
1. Where an incident has caused
pollution damage in the temtory,
including the territorial sea or an
area referred to in Article II, of
one or more Contracting States or
preventive measures have been
taken to prevent or minimize
pollution damage in such temtory
including the territorial sea or
area, actions for compensation
may only be brought in the Courts
of any such Contracting State or
States. Reasonable notice of any
such action shall be given to the
defendant.
Article 9
After Article XII of the 1969
Liability Convention two new
Artides are inserted as follows:
Article XII bis
Transitional provisions
The following transitional pro-
visions shall apply in the case of a
State which at the time of an
incident is a Party both to this
Convention and to the 1969 Liabi-
lity Convention:
(a) where an incident has caused
pollution damage within the scope
of this Convention, liability under
this Convention shall be deemed
to be discharged if, and to the
extent that, it also arises under the
1969 Liability Convention;
(b) where an incident has caused
pollution damage within the scope
of this Convention, and the State
is a Party both to this Convention
and to the Intemational Conven-
tion on the Establishment of an
Intemational Fund for Compensa-
tion for Oil Pollution Damage,
1. Har en olycka orsakat skada
genom förorening inom en eller
flera fördragsslutande staters terri-
torium inklusive dessas territorial-
vatten eller inom områden som
avses i artikel II eller har före-
byggande åtgärder vidtagits för att
förhindra eller begränsa skada
genom förorening inom sådant
territorium, inklusive territorial-
vattnet eller området, får talan om
ersättning föras endast vid dom-
stolarna i den eller dessa fördrags-
slutande stater. Svaranden skall
underrättas inom skälig tid om att
sådan talan har väckts.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 1
Artikel 9
Efter artikel XII i 1969 års an-
svarighetskonvention införs två
nya artiklar (artiklarna XII bis och
XII ter) enligt följande.
Artikel XII bis
Övergångsbestämmelser
Följande övergångsbestämmelser
skall gälla för stater som när en
olycka inträffar är ansluten till
såväl denna konvention som till
1969 års ansvarighetskonvention.
a) Har en olycka orsakat skada
genom förorening på vilken denna
konvention är tillämplig anses
ansvaret enligt denna konvention
ha fullgjorts om och i den mån
ansvar inträder också enligt 1969
års ansvarighetskonvention.
b) Har en olycka orsakat skada
genom förorening som avses i
denna konvention och är staten
ansluten såväl till denna konven-
tion som till 1971 års internatio-
nella konvention om upprättandet
av en internationell fond för er-
sättning av skada orsakad av
97
7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 169
|
1971, liability remaining to be (c) in the application of Article (d) in the application of Article |
förorening genom olja, skall kvar- Prop. 1994/95:169 c) Vid tillämpning av artikel ID d) Vid tillämpning av artikel V |
|
Article XII ter |
Artikel XII ter |
|
Final clauses |
Slutbestämmelser |
|
The final clauses of this Conven- |
Slutbestämmelserna i denna kon- |
|
Article 10 |
Artikel 10 |
|
The model of a certificate an- |
Formuläret för certifikat som är |
|
Article 11 |
Artikel 11 |
|
1. The 1969 Liability Conven- |
1. 1969 års ansvarighetskonven- 98 tion och detta protokoll skall läsas |
between the Parties to this Proto-
col, be read and interpreted to-
gether as one single instrument.
2. Artides I to XII ter, including
the model certificate, of the 1969
Liability Convention as amended
by this Protocol shall be known as
the Intemational Convention on
Civil Liability for Oil Pollution
Damage, 1992 (1992 Liability
Convention).
FINAL CLAUSES
Article 12
Signature, ratification, acceptan-
ce, approval and accession
1. This Protocol shall be open
for signature at London from 15
January 1993 to 14 January 1994
by all States.
2. Subject to paragraph 4, any
State may become a Party to this
Protocol by:
(a) signature subject to ratifica-
tion, acceptance or approval follo-
wed by ratification, acceptance or
approval; or
(b) accession.
3. Ratification, acceptance, ap-
proval or accession shall be effec-
ted by the deposit of a formal
instrument to that effect with the
Secretary-General of the Organi-
zation.
4. Any Contracting State to the
Intemational Convention on the
Establishment of an Intemational
Fund for Compensation for Oil
Pollution Damage, 1971, here-
inafter referred to as the 1971
Fund Convention, may ratify,
accept, approve or accede to this
Protocol only if it ratifies, ac-
cepts, approves or accedes to the
och förstås som ett enda instru-
ment i forhållandet mellan dem
som är anslutna till protokollet.
2. Artiklarna I - XII ter samt
formuläret för certifikat i 1969 års
ansvarighetskonvention som de
har ändrats genom detta protokoll
skall kallas 1992 års internationel-
la konvention om ansvarighet för
skada orsakad av förorening ge-
nom olja (1992 års ansvarighets-
konvention).
SL UTBESTÄMMELSER
Artikel 12
Undertecknande, ratifikation m.m
1. Detta protokoll står öppet för
undertecknande i London från och
med den 15 januari 1993 till och
med den 14 januari 1994 för alla
stater.
2. Om inget annat följer av
fjärde stycket kan alla stater an-
sluta sig till detta protokoll genom
a) undertecknande med förbehåll
för ratifikation, godtagande eller
godkännande, eller
b) anslutning.
3. Ratifikation, godtagande, god-
kännande eller anslutning verk-
ställs genom att ett formellt in-
strument för detta ändamål depo-
neras hos organisationens general-
sekreterare.
4. En stat som är ansluten till
1971 års internationella konven-
tion om upprättandet av en in-
ternationell fond för ersättning av
skada orsakad av förorening ge-
nom olja (1971 års fondkonven-
tion), får endast ratificera, godta,
godkänna eller ansluta sig till detta
protokoll om den samtidigt ratifi-
cerar, godtar, godkänner eller
Prop. 1994/95:169
Bilaga 1
Protocol of 1992 to amend that
Convention at the same time,
unless it denounces the 1971 Fund
Convention to take effect on the
date when this Protocol enters into
force for that State.
5. A State which is a Party to
this Protocol but not a Party to the
1969 Liability Convention shall be
bound by the provisions of the
1969 Liability Convention as
amended by this Protocol in rela-
tion to other States Parties hereto,
but shall not be bound by the
provisions of the 1969 Liability
Convention in relation to States
Parties thereto.
6. Any instrument of ratifica-
tion, acceptance, approval or
accession deposited after the entry
into force of an amendment to the
1969 Liability Convention as
amended by this Protocol shall be
deemed to apply to the Conven-
tion so amended, as modified by
such amendment.
Article 13
Entry inio force
ansluter sig till 1992 års ändrings- Prop. 1994/95:169
protokoll till 1971 års fondkon- Bilaga 1
vention eller om den säger upp
1971 års fondkonvention med
verkan samtidigt som detta pro-
tokoll träder i kraft för den staten.
5. En stat som är ansluten till
detta protokoll men inte till 1969
års ansvarighetskonvention är
bunden av bestämmelserna i 1969
års ansvarighetskonvention sådan
den har ändrats genom detta pro-
tokoll i förhållande till de stater
som också är anslutna till pro-
tokollet, men är inte bunden av
bestämmelserna i 1969 års an-
svarighetskonvention i förhållande
till de stater som är bundna av den
konventionen.
6. Alla ratifikations-, godtagan-
de-, godkännande- eller anslut-
ningsinstrument som har depone-
rats efter det att någon ändring av
1969 års ansvarighetskonvention
genom detta protokoll har trätt i
kraft skall anses avse den ändrade
konventionen, med de justeringar
som föranleds av den ikraftträdda
ändringen.
Artikel 13
Ikraftträdande
1. This Protocol shall enter into
force twelve months following the
date on which ten States including
four States each with not less than
one million units of gross tanker
tonnage have deposited instru-
ments of ratification, acceptance,
approval or accession with the
Secretary-General of the Organi-
zation.
2. However, any Contracting
State to the 1971 Fund Convention
may, at the time of the deposit of
its instrument of ratification,
acceptance, approval or accession
1. Detta protokoll träder i kraft
tolv månader efter det att tio
stater, av vilka fyra stater var och
en har ett bruttotankertonnage om
minst en miljon enheter, har
deponerat sina ratifikations-,
godtagande-, godkännande eller
anslutningsinstrument hos organi-
sationens generalsekreterare.
2. En stat som är bunden av
1971 års fondkonvention får dock,
när den deponerar sitt ratifika-
tions, godtagande-, godkännande-
eller anslutningsinstrument för
in respect of this Protocol, declare
that such instrument shall be
deemed not to be effective for the
purposes of this Article until the
end of the six-month period in
Article 31 of the Protocol of 1992
to amend the 1971 Fund Con-
vention. A State which is not a
Contracting State to the 1971
Fund Convention but which depo-
sits an instrument of ratification,
acceptance, approval or accession
in respect of the Protocol of 1992
to amend the 1971 Fund Con-
vention may also make a declara-
tion in accordance with this para-
graph at the same time.
3. Any State which has made a
declaration in accordance with the
preceding paragraph may with-
draw it at any time by means of a
notification addressed to the Se-
cretary-General of the Organi-
zation. Any such withdrawal shall
take effect on the date the notifica-
tion is received, provided that
such State shall be deemed to
have deposited its instrument of
ratification, acceptance, approval
or accession in respect of this
Protocol on that date.
4. For any State which ratifies,
accepts, approves or accedes to it
after the conditions in paragraph 1
for entry into force haven been
met, this Protocol shall enter into
force twelve months following the
date of deposit by such State of
the appropriate instrument.
Article 14
Revision and amendment
1. A Conference for the purpose
of revising or amending the 1992
Liability Convention may be
convened by the Organization.
detta protokoll, förklara att in-
strumentet inte skall få verkan
enligt denna artikel förrän den
sexmånadersperiod som anges i
artikel 31 i 1992 års ändringspro-
tokoll till 1971 års fondkonvention
har förflutit. En stat som inte är
bunden av 1971 års fondkonven-
tion men som deponerar ett ratifi-
kations-, godtagande-, godkännan-
de eller anslutningsinstrument för
1992 års ändringsprotokoll till
1971 års fondkonvention får också
samtidigt avge en förklaring som
avses i detta stycke.
3. En stat som har avgivit en
förklaring enligt föregående stycke
får när som helst återta den genom
en underrättelse till organisation-
ens generalsekreterare. Återtagan-
det får verkan den dagen den
underrättelsen tas emot under
förutsättning att staten den dagen
anses ha deponerat sitt ratifika-
tions-, godtagande-, godkännande-
eller anslutningsinstrument för
detta protokoll.
4. För en stat som ratificerar,
godtar, godkänner eller ansluter
sig till detta protokoll efter det att
villkoren i första stycket har upp-
fyllts, träder protokollet i kraft
tolv månader efter det att staten
har deponerat sitt instrument.
Artikel 14
Revision och ändring
1. Organisationen får samman-
kalla en konferens för att revidera
eller ändra 1992 års ansvarighets-
konvention.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 1
101
2. The Organization shall con-
vene a Conference of Contracting
States for the purpose of revising
or amending the 1992 Liability
Convention at the request of not
less than one third of the Con-
tracting States.
Article 15
Amendments of limit ation amount s
1. Upon the request of at least
one quarter of the Contracting
States any proposal to amend the
limits of liability laid down in
Article V, paragraph 1, of the
1969 Liability Convention as
amended by this Protocol shall be
circulated by the Secretary-Gene-
ral to all Members of the Organi-
zation and to all Contracting
States.
2. Any amendment proposed and
circulated as above shall be sub-
mitted to the Legal Committee of
the Organization for consideration
at a date at least six months after
the date of its circulation.
3. All Contracting States to the
1969 Liability Convention as
amended by this Protocol, whether
or not Members of the Organiza-
tion, shall be entitled to participate
in the proceedings of the Legal
Committee for the consideration
and adoption of amendments.
4. Amendments shall be adopted
by a two-thirds majority of the
Contracting States present and
voting in the Legal Committee,
expanded as provided for in para-
graph 3, on condition that at least
one half of the Contracting States
shall be present at the time of
voting.
5. When acting on a proposal to
amend the limits, the Legal Com-
2. Organisationen skall samman-
kalla en konferens med de för-
dragsslutande staterna om minst
en tredjedel av de fördragsslutande
staterna begär det.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 1
Artikel 15
Ändring av begränsningsbelopp
1. På begäran av minst en fjär-
dedel av de fördragsslutande
staterna skall ett förslag till änd-
ring av ansvarsgränserna enligt
artikel V första stycket i 1969 års
ansvarighetskonvention som den
har ändrats genom detta protokoll
genom generalsekreterarens för-
sorg sändas till alla medlemmar i
organisationen samt alla fördrags-
slutande stater.
2. Ett förslag till ändring som
sänts enligt ovan skall senast inom
sex månader från översändandet
lämnas över till organisationens
juridiska kommitté för övervägan-
de.
3. Alla stater som är bundna av
1969 års ansvarighetskonvention
som den har ändrats genom detta
protokoll har rätt att delta i juri-
diska kommitténs förhandlingar
för övervägande och antagande av
ändringar, oavsett om de är med-
lemmar i organisationen eller inte.
4. Ändringar antas med två tred-
jedels majoritet av de fördragsslu-
tande stater som är närvarande
och som röstar i juridiska kommit-
tén, med den ökning i antalet som
föranleds av tredje stycket, dock
under förutsättning att minst hälf-
ten av de fördragsslutande staterna
är närvarande vid röstningstill-
fallet.
5. När juridiska kommittén be-
handlar ett förslag till ändring av
102
mittee shall take into account the
experience of incidents and in
particular the amount of damage
resulting therefrom, changes in the
monetary values and the effect of
the proposed amendment on the
cost of insurance. It shall also take
into account the relationship be-
tween the limits in Article V,
paragraph 1, of the 1969 Liability
Convention as amended by this
Protocol and those in Article 4,
paragraph 4, of the Intemational
Convention on the Establishment
of an International Fund for Com-
pensation for Oil Pollution Dama-
ge, 1992.
6 (a). No amendment of the
limits of liability under this Ar-
ticle may be considered before 15
January 1998 nor less than five
years from the date of entry into
force of a previous amendment
under this Article. No amendment
under this Article shall be consi-
dered before this Protocol has
entered into force.
(b) . No limit may be increased
so as to exceed an amount which
corresponds to the limit laid down
in the 1969 Liability Convention
as amended by this Protocol in-
creased by 6 per cent per year
calculated on a compound basis
from 15 January 1993.
(c) . No limit may be increased
so as to exceed an amount which
corresponds to the limit laid down
in the 1969 Liability Convention
as amended by this Protocol multi-
plied by 3.
7. Any amendment adopted in
accordance with paragraph 4 shall
be notified by the Organization to
all Contracting States. The amend-
ment shall be deemed to have
gränserna skall den ta hänsyn till Prop. 1994/95:169
inträffade olyckor och i synnerhet Bilaga 1
omfattningen av de skador som
orsakats av dem, till förändringar
i penningvärdena och till den
verkan på försäkringskostnaderna
som ändringsförslaget medför.
Kommittén skall också ta hänsyn
till förhållandet mellan de gränser
som anges i artikel V första styck-
et i 1969 års ansvarighetskon-
vention som den har ändrats ge-
nom detta protokoll och de grän-
ser som anges i artikel 4 fjärde
stycket i 1992 års internationella
konvention om upprättandet av en
internationell fond för ersättning
av skada orsakad av förorening
genom olja.
6 a). Ändringar i ansvarsgrän-
serna med stöd av denna artikel
får inte övervägas förrän den 15
januari 1998 och inte heller förrän
fem år förflutit från den dag en
tidigare ändring med stöd av
denna artikel har trätt i kraft.
Ändringar med stöd av denna
artikel får inte övervägas förrän
detta protokoll har trätt i kraft.
b) . Ingen gräns får höjas så att
beloppet kommer att överstiga den
gräns som lagts fest i 1969 års
ansvarighetskonvention som den
har ändrats genom detta protokoll,
ökat med sex procent per år,
inklusive den procentuella höj-
ningen från föregående år, räknat
från den 15 januari 1993.
c) . Ingen gräns får höjas så att
den med tre gånger överstiger den
gräns som lagts fest i 1969 års
ansvarighetskonvention som den
har ändrats genom detta protokoll.
7. En ändring som har antagits i
enlighet med fjärde stycket skall
av organisationen delges de för-
dragsslutande staterna. Ändringen 103
skall anses godtagen när 18 måna-
been accepted at the end of a
period of eighteen months after
the date of notification, unless
within that period not less than
one quarter of the States that were
Contracting States at the time of
the adoption of the amendment by
the Legal Committee have com-
municated to the Organization that
they do not accept the amend-
ments in which case the amend-
ment is rejected and shall have no
effect.
8. An amendment deemed to
have been accepted in accordance
with paragraph 7 shall enter into
force eighteen months after its
acceptance.
9. All Contracting States shall be
bound by the amendment, unless
they denounce this Protocol in
accordance with Article 16, para-
graphs 1 and 2, at least six
months before the amendment
enters into force. Such denun-
ciation shall take effect when the
amendment enters into force.
10. When an amendment has
been adopted by the Legal Com-
mittee but the eighteen-month
period for its acceptance has not
yet expired, a State which be-
comes a Contracting State during
that period shall be bound by the
amendment if it enters into force.
A State which becomes a Con-
tracting State after that period
shall be bound by an amendment
which has been accepted in ac-
cordance with paragraph 7. In
cases referred to in this para-
graph, a State becomes bound by
an amendment when that amend-
ment enters into force for that
State, if later.
der har förflutit från underrättel-
sen om inte inom den tidsperioden
minst en fjärdedel av de stater
som var fördragsslutande stater då
ändringen antogs av juridiska
kommittén har underrättat organi-
sationen om att de inte godtar
ändringen. I sådant fall är änd-
ringen förkastad och får ingen
verkan.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 1
8. En ändring som har godtagits
i enlighet med sjunde stycket
träder i kraft 18 månader efter det
att den godtogs.
9. Alla fördragsslutande stater är
bundna av ändringen om de inte
säger upp detta protokoll i enlig-
het med artikel 16 första och
andra styckena, senast sex måna-
der innan ändringen träder i kraft.
En sådan uppsägning får verkan
när ändringen träder i kraft.
10. En stat som blir fördrags-
slutande stat när juridiska kom-
mittén har antagit en ändring men
innan 18-månadersperioden för
dess godtagande har löpt ut, blir
bunden av ändringen om den
träder i kraft. En stat som blir
fördragsslutande stat efter den
perioden blir bunden av en änd-
ring som har godtagits i enlighet
med sjunde stycket. I de fåll som
anges i detta stycke blir en stat
bunden av en ändring när den
träder i kraft eller när protokollet
träder ikraft for den staten, om
detta sker senare.
104
Article 16
Denunciation
1. This Protocol may be denoun-
ced by any Party at any time after
the date on which it enters into
force for that Party.
2. Denunciation shall be effected
by the deposit of an instrument
with the Secretary-General of the
Organization.
3. A denunciation shall take
effect twelve months, or such
longer period as may be specified
in the instrument of denunciation,
after its deposit with the Secre-
tary-General of the Organization.
4. As between the Parties to this
Protocol, denunciation by any of
them of the 1969 Liability Con-
vention in accordance with Article
XVI thereof shall not be construed
in any way as a denunciation of
the 1969 Liability Convention as
amended by this Protocol.
5. Denunciation of the Protocol
of 1992 to amend the 1971 Fund
Convention by a State which
remains a Party to the 1971 Fund
Convention shall be deemed to be
a denunciation of this Protocol.
Such denunciation shall take effect
on the date on which denunciation
of the Protocol of 1992 to amend
the 1971 Fund Convention takes
effect according to Article 34 of
that Protocol.
Article 17
Depositary
1. This Protocol and any amend-
ments accepted under Article 15
shall be deposited with the Secre-
tary-General of the Organization.
Artikel 16
Uppsägning
1. Detta protokoll får sägas upp
av en fördragsslutande part när
som helst efter det att det trätt i
kraft for den parten.
2. Uppsägning verkställs genom
att ett instrument deponeras hos
organisationens generalsekretera-
re.
3. En uppsägning får verkan tolv
månader efter deponeringen hos
generalsekreteraren eller den
längre tidrymd som har angetts i
uppsägningsinstrumentet.
4. Mellan dem som är bundna av
detta protokoll skall en uppsägning
från någon av dem av 1969 års
ansvarighetskonvention i enlighet
med artikel XVI i den konventio-
nen inte på något sätt förstås som
en uppsägning av 1969 års an-
svarighetskonvention som den har
ändrats genom detta protokoll.
5. En uppsägning av 1992 års
ändringsprotokoll till 1971 års
fondkonvention från en stat som
förblir bunden av 1971 års fond-
konvention skall anses utgöra en
uppsägning av detta protokoll.
Uppsägningen får verkan den dag
då uppsägningen av 1992 års
ändringsprotokoll till 1971 års
fondkonvention får verkan enligt
artikel 34 i det protokollet.
Artikel 17
Depositarie
1. Detta protokoll och de änd-
ringar som godtagits i enlighet
med artikel 15 skall deponeras hos
organisatonens generalsekreterare.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 1
105
2. The Secretary-General of the
Organization shall:
(a) inform all States which have
signed or acceded to this Protocol
of:
(i) each new signature or deposit
of an instrument together with the
date thereof;
(ii) each declaration and notifica-
tion under Article 13 and each
declaration and communication
under Article V, paragraph 9, of
the 1992 Liability Convention;
(iii) the date of entry into force
of this Protocol;
(iv) any proposal to amend limits
of liability which has been made
in accordance with Article 15,
paragraph 1;
(v) any amendment which has
been adopted in accordance with
Article 15, paragraph 4;
(vi) any amendment deeemed to
have been accepted under Article
15, paragraph 7, together with the
date on which that amendment
shall enter into force in accordan-
ce with paragraphs 8 and 9 of that
Article;
(vii) the deposit of any instru-
ment of denunciation of this Pro-
tocol together with the date of the
deposit and the date on which it
takes effect;
(viii) any denunciation deemed
to have been made under Article
16, paragraph 5;
(ix) any communication called
for by any Article of this Proto-
col;
(b) transmit certified true copies
of this Protocol to all Signatory
States and to all States which
accede to this Protocol.
3. As soon as this Protocol
enters into force, the text shall be
transmitted by the Secretary-Gene-
ral of the Organization to the
2. Organisationens generalsekre-
terare skall
a) informera alla stater som har
undertecknat eller anslutit sig till
detta protokoll om
i) varje nytt undertecknande eller
ny deponering av instrument samt
datum for detta,
ii) varje förklaring och under-
rättelse enligt artikel 13 och varje
förklaring och anmälan enligt
artikel V nionde stycket i 1992 års
ansvarighetskonvention,
iii) dagen för ikraftträdandet av
detta protokoll,
iv) ett förslag om ändringar av
ansvarsgränserna som har gjorts i
enlighet med artikel 15 första
stycket,
v) en ändring som har antagits i
enlighet med artikel 15 fjärde
stycket,
vi) en ändring som anses god-
tagen med stöd av artikel 15
sjunde stycket samt den dag då
ändringen i fråga träder i kraft i
enlighet med åttonde och nionde
styckena i den artikeln,
vii) deponering av uppsägnings-
instrument som rör detta protokoll
samt dagen för deponeringen och
den dag då uppsägningen får
verkan,
viii) en uppsägning som anses
avgiven med stöd av artikel 16
femte stycket,
ix) en underrättelse som krävs
enligt någon av artiklarna i detta
protokoll och
b) översända vidimerade exakta
kopior av detta protokoll till alla
stater som har undertecknat det
och till alla stater som ansluter sig
till detta protokoll.
3. Så snart som detta protokoll
träder i kraft skall texten över-
lämnas av organisationens general-
sekreterare till Förenta Nationer-
Prop. 1994/95:169
Bilaga 1
106
|
Secreteriat of the United Nations |
nas sekreteriat för registrering och Prop. 1994/95:169 102 i Förenta Nationernas Stadga. |
|
Article 18 |
Artikel 18 |
Languages
This Protocol is established in a
single original in the Arabic,
Chinese, English, French, Russian
and Spanish languages, each text
being equally authentic.
DONE AT LONDON, this
twenty-seventh day of November
one thousand nine hundred and
ninety-two.
IN WITNESS THEREOF the
undersigned, being duly autho-
rized by their Govemments for
that purpose, have signed this
Protocol.
Språk
Detta protokoll är upprättat i ett
enda original på arabiska, engel-
ska, franska, kinesiska, ryska och
spanska språken, vilka alla äger
lika vitsord.
Som skedde i London den 27
november 1992.
Till bekräftelse härav har under-
tecknade, därtill vederbörligen
befullmäktigade av sina regering-
ar, undertecknat detta protokoll.
107
Konventionsbilaga
Issued in accordance with the provisions of Article VH of the Interna-
tional Convention on Civil Liability for Oil Pollution Damage, 1992.
Utfärdat enligt bestämmelserna i artikel VII i 1992 års internationella
konvention om ansvarighet for skada orsakad av förorening genom olja.
|
Name of ship Fartygets namn |
Distinctive Bokstäver eller |
Port of Registre- |
Name and address Agarens namn och |
|
1 |
This is to certify that there is in force in respect of the above-named
ship a policy of insurance or other financial security satisfying the
requirements of Article VII of the Intemational Convention of Civil
Liability for Oil Pollution Damage, 1992.
Härmed intygas att for ovan angivna fartyg gäller en försäkring eller
en annan ekonomisk säkerhet som uppfyller föreskrifterna i artikel VII
i 1992 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad
av förorening genom olja.
Type of Security
Säkerhetens art .......................................................
Duration of Security
Säkerhetens
giltighetstid .......................................................
Name and Address of the Insurer(s) and/ or Guarantor(s)
Namn och adress för försäkringsgivaren och/eller den (de) person(er)
som har ställt annan ekonomisk säkerhet
Prop. 1994/95:169
Bilaga 1
108
Name
Namn
Address
Adress
Prop. 1994/95:169
Bilaga 1
This certificate is valid until
Detta certifikat gäller till
Issued or certified by the Government of
Utfärdat eller bestyrkt av regeringen i
At .......................
(place)
(ort)
(Full designation of the State)
(Statens fullständiga namn)
On
den..................................
(Date)
(datum)
(Signature and Title of issuing or certifying
official)
(den utfärdande eller bestyrkande tjänstemannens
namnteckning och titel)
Explanatory notes:
Förklarande anmärkningar:
1. If, desired, the designation of the State may include a reference to
the competent public authority of the country where the certificate is
issued.
1. Om så önskas kan på den plats där statens namn anges även tas in
en uppgift om behörig myndighet i det land där certifikatet utfärdats.
2. If the total amount of security has been fumished by more than one
source, the amount of each of them should be indicated.
2. Om säkerhet ställts av mer än en person skall det belopp som ställts
av var och en av dem anges.
3. If security is fumished in several forms, these should be enumera-
ted.
3. Har flera slags säkerheter ställts skall dessa anges.
4. The entry "Duration of Security" must stipulate the date on which
such security takes effect.
4. Under rubriken "säkerhetens giltighetstid'' skall även anges den dag
från vilken säkerheten gäller.
109
Protocol of 1992 to Amend
the Intemational Convention
on the Establishment of an
Intemational Fund for Com-
pensation for Oil Pollution
Damage, 1971
The Parties to the present Proto-
col,
Having considered the Inter-
national Convention on the Estab-
lishment of an Intemational Fund
for Compensation for Oil Pol-
lution Damage, 1971, and the
1984 Protocol thereto,
Having noted that the 1984
Protocol to that Convention,
which provides for improved
scope and enhanced compensation,
has not entered into force,
Affirming the importance of
maintaining the viability of the
intemational oil pollution liability
and compensation system,
Aware of the need to ensure the
entry into force of the content of
the 1984 Protocol as soon as
possible,
Recognizing the advantage for
the States Parties of arranging for
the amended Convention to co-
exist with and be supplementary to
the original Convention for a
transitional period,
Convinced that the economic
consequences of pollution damage
resulting from the carriage of oil
in bulk at sea by ships should
continue to be shared by the ship-
ping industry and by the oil cargo
interests,
Bearing in mind the adoption of
the Protocol of 1992 to amend the
Intemational Convention on Civil
Liability for Oil Pollution Dama-
ge, 1969,
Have agreed as follows:
(Översättning)
1992 års ändringsprotokoll till
1971 års internationella kon-
vention om upprättandet av en
internationell fond för ersätt-
ning av skada orsakad av för-
orening genom olja
Partema till detta protokoll
som har beaktat 1971 års inter-
nationella konvention om upp-
rättandet av en internationell fond
för ersättning av skada orsakad av
förorening genom olja och 1984
års protokoll till denna,
som har noterat att 1984 års pro-
tokoll till denna konvention, som
föreskriver förbättrad tilllämpning
och ökad ersättning, inte har trätt i
kraft,
som bekräftar vikten av att vid-
makthålla det internationella an-
svarighets- och ersättningssystemet
för oljeskador,
som är medvetna om behovet av
att tillförsäkra att innehållet i 1984
års protokoll träder i kraft så snart
som möjligt,
som inser fördelen för staterna
att under en övergångstid låta den
ändrade konventionen tilllämpas
samtidigt som och vara ett tillägg
till den ursprungliga konventio-
nen,
som är övertygade om att de
ekonomiska verkningarna av
skador genom förorening till följd
av transport av olja i bulk till
sjöss med färtyg bör delas mellan
sjöfartsnäringen och oljelastintres-
sena och
som är medvetna om 1992 års
ändringsprotokoll till 1969 års
internationella konvention om
ansvarighet för skada orsakad av
förorening genom olja
har kommit överens om följan-
de:
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
110
Article 1
The Convention which the pro-
visions of this Protocol amend is
the Intemational Convention on
the Establishment of an Intematio-
nal Fund for Compensation for Oil
Pollution Damage, 1971, herein-
after referred to as the "1971
Fund Convention". For States
Parties to the Protocol of 1976 to
the 1971 Fund Convention, such
reference shall be deemed to
include the 1971 Fund Convention
as amended by that Protocol.
Article 2
Article 1 of the 1971 Fund Con-
vention is amended as follows:
1. Paragraph 1 is replaced by
the following text:
1. "1992 Liability Convention"
means the Intemational Conven-
tion on Civil Liability for Oil
Pollution Damage, 1992.
2. After paragraph 1 a new para-
graph is inserted as follows:
1 bis. "1971 Fund Convention"
means the Intemational Conven-
tion on the Establishment of an
Intemational Fund for Compen-
sation for Oil Pollution Damage,
1971. For States Parties to the
Protocol of 1976 to that Conven-
tion, the term shall be deemed to
include the 1971 Fund Convention
as amended by that Protocol.
3. Paragraph 2 is replaced by
the following text:
2. "Ship", "Person", "Owner",
"Oil", "Pollution Damage", "Pre-
ventive Measures", "Incident" and
"Organization" have the same
meaning as in Article I of the
1992 Liability Convention.
Artikel 1
Den konvention som ändras ge-
nom detta protokoll är 1971 års
internationella konvention om upp-
rättandet av en internationell fond
för ersättning av skada orsakad av
förorening genom olja, i det föl-
jande kallad "1971 års fondkon-
vention". För stater som är anslut-
na till 1976 års protokoll till 1971
års fondkonvention skall hänvis-
ningen anses omfatta 1971 års
fondkonvention som den har
ändrats genom det protokollet.
Artikel 2
Artikel 1 i 1971 års fondkonven-
tion ändras enligt följande.
1. Första stycket ersätts med
följande text.
1. "1992 års ansvarighetskonven-
tion": 1992 års internationella
konvention om ansvarighet för
skada orsakad av förorening ge-
nom olja.
2. Efter första stycket införs ett
nytt stycke, 1 bis, enligt följande.
1 bis. "1971 års fondkonvention":
1971 års internationella konven-
tion om upprättandet av en in-
ternationell fond för ersättning av
skada orsakad av förorening ge-
nom olja. För stater som är bund-
na av 1976 års protokoll till den
konventionen skall hänvisningen
anses omfatta 1971 års konvention
som den har ändrats genom det
protokollet.
3. Andra stycket ersätts med
följande text.
2. "Fartyg", "person", "ägare",
"olja", "skada genom förorening",
"förebyggande åtgärder", "olycka"
och "organisation" har samma
betydelse som i artikel I i 1992
års ansvarighetskonvention.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
111
4. Paragraph 4 is replaced by
the following text:
4. "Unit of account" has the same
meaning as in Article V, para-
graph 9, of the 1992 Liability
Convention.
5. Paragraph 5 is replaced by
the following text:
5. "Ship’s tonnage" has the same
meaning as in Article V, para-
graph 10, of the 1992 Liability
Convention.
6. Paragraph 7 is replaced by
the following text:
7. "Guarantor" means any person
providing insurance or other
financial security to cover an
owner’s liability in pursuance of
Article VII, paragraph 1, of the
1992 Liability Convention.
Article 3
Article 2 of the 1971 Fund Con-
vention is amended as follows:
Paragraph 1 is replaced by the
following text:
1. An intemational Fund for
compensation for pollution dama-
ge, to be named "The Internatio-
nal Oil Pollution Compensation
Fund 1992" and hereinafter refer-
red to as "the Fund", is hereby
established with the following
aims:
(a) to provide compensation for
pollution damage to the extent that
the protection afforded by the
1992 Liability Convention is
inadequate;
(b) to give effect to the related
purposes set out in this Conven-
tion.
Article 4
Article 3 of the 1971 Fund Con-
vention is replaced by the follo-
wing text:
4. Fjärde stycket ersätts med
följande text.
4. "Beräkningsenhet" har samma
betydelse som i artikel V nionde
stycket i 1992 års ansvarighets-
konvention.
5. Femte stycket ersätts med
följande text.
5. "Fartygstonnage" har samma
betydelse som i artikel V tionde
stycket i 1992 års ansvarighets-
konvention.
6. Sjunde stycket ersätts med
följande text.
7. "Garant” avser varje person
som meddelar försäkring eller
ställer annan ekonomisk säkerhet
för att täcka ägarens ansvar enligt
artikel VII första stycket i 1992
års ansvarighetskonvention.
Artikel 3
Artikel 2 i 1971 års fondkonven-
tion ändras enligt följande.
Första stycket ersätts med följan-
de text.
1. En internationell fond för er-
sättning av skada genom föro-
rening, vilken skall kallas "1992
års internationella oljeskadefond"
och som i det följande kallas
"fonden" upprättas härmed för
följande syften.
a) För att ge ersättning för ska-
dor genom förorening i den ut-
sträckning de inte ersätts enligt
1992 års ansvarighetskonvention
och
b) för att uppfylla de ändamål
som anges i denna konvention.
Artikel 4
Artikel 3 i 1971 års fondkonven-
tion ersätts med följande text.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
112
This Convention shall apply ex-
clusively:
(a) to pollution damage caused:
(i) in the temtory, including the
territorial sea, of a Contracting
State, and
(ii) in the exclusive economic
zone of a Contracting State, es-
tablished in accordance with in-
temational law, or, if a Contrac-
ting State has not established such
a zone, in an area beyond and
adjacent to the territorial sea of
that State determined by that State
in accordance with intemational
law and extending not more than
200 nautical miles from the baseli-
ne from which the breadth of its
territorial sea is measured;
(b) to preventive measures,
wherever taken, to prevent or
minimize such damage.
Article 5
The headings to Artides 4 to 9
of the 1971 Fund Convention is
amended by deleting the words
"and indemnification".
Article 6
Article 4 of the 1971 Fund Con-
vention is amended as follows:
1. In paragraph 1 the five refe-
rences to "the Liability Conven-
tion" are replaced by references to
"the 1992 Liability Convention".
2. Paragraph 3 is replaced by
the following text:
3. If the Fund proves that the
pollution damage resulted wholly
or partially either from an act or
omission done with the intent to
cause damage by the person who
suffered the damage or from the
negligence of that person, the
Denna konvention gäller endast
a) skada genom förorening som
har uppkommit
i) inom en fördragsslutande stats
område, inklusive dess territorial-
vatten och
ii) inom en fördragsslutande stats
exklusiva ekonomiska zon, som
festställts i enlighet med folkrät-
tens regler, eller, om staten inte
har festställt någon sådan zon,
inom ett område utanför och
angränsande till den statens terri-
torialvatten vilket har bestämts av
den staten i enlighet med folk-
rättens regler och vilket inte sträc-
ker sig längre ut än 200 nautiska
mil från de baslinjer varifrån
statens territorialvatten mäts,
b) förebyggande åtgärder, var de
än vidtas, för att förhindra eller
begränsa sådan skada.
Artikel 5
I rubriken till artiklarna 4 - 9 i
1971 års fondkonvention tas orden
"och gottgörelse" bort.
Artikel 6
Artikel 4 i 1971 års fondkonven-
tion ändras enligt följande.
1. I första stycket skall de fem
hänvisningarna till "ansvarighets-
konventionen" bytas ut mot hän-
visningar till "1992 års ansvarig-
hetskonvention" .
2. Tredje stycket ersätts med
följande text.
3. Visar fonden att skadan genom
förorening helt eller delvis orsaka-
des genom uppsåtlig handling eller
uppsåtlig underlåtenhet av den
skadelidande eller vårdslöshet av
denne, kan fonden befrias helt
eller delvis från sin skyldighet att
8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 169
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
113
Fund may be exonerated wholly
or partially from its obligations to
pay compensation to such person.
The Fund shall in any event be
exonerated under Article III,
paragraph 3, of the 1992 Liability
Convention. However, there shall
be no such exoneration of the
Fund with regard to preventive
measures.
3. Paragraph 4 is replaced by
the following text:
4. (a) Except as otherwise pro-
vided in subparagraps (b) and (c)
of this paragraph, the aggregate
amount of compensation payable
by the Fund under this Article
shall in respect of any one inci-
dent be limited, so that the total
sum of that amount and the amo-
unt of compensation actually paid
under the 1992 Liability Conven-
tion for pollution damage within
the scope of application of this
Convention so defined in Article 3
shall not exceed 135 million units
of account
(b) Except as otherwise provided
in subparagraph (c), the aggregate
amount of compensation payable
by the Fund under this Article for
pollution damage resulting from a
natural phenomenon of an excep-
tional inevitable and irresistible
character shall not exceed 135
million units of account.
(c) The maximum amount of
compensation referred to in sub-
paragraphs (a) and (b) shall be
200 million units of account with
respect to any incident occuring
during any period when there are
three Parties to this Convention in
respect of which the combined
relevant quantity of contributing
oil received by persons in the
territories of such Parties, during
the preceding calendar year, equ-
betala ersättning till denne. I vaije
fall skall fonden befrias från sin
skyldighet i den utsträckning som
fartygsägaren kan vara befriad
enligt artikel Hl tredje stycket i
1992 års ansvarighetskonvention.
Fonden är emellertid aldrig be-
friad från sin skyldighet vad gäller
förebyggande åtgärder.
3. Fjärde stycket ersätts med
följande text.
4. a) Om inte annat föreskrivs i b)
eller c) i detta stycke är det sam-
manlagda belopp som fonden skall
betala enligt denna artikel begrän-
sat för en och samma olycka så att
summan av det beloppet och det
ersättningsbelopp som faktiskt har
betalts enligt 1992 års ansvarig-
hetskonvention för skada genom
förorening, som fäller inom denna
konventions tillämpningsområde
enligt artikel 3, inte får överstiga
135 miljoner beräkningsenheter.
b) Om inte annat föreskrivs i c)
får det sammanlagda ersättnings-
belopp som fonden skall ge ut
enligt denna artikel inte överstiga
135 miljoner beräkningsenheter
för en skada genom förorening
som orsakats av en naturhändelse
av osedvanlig karaktär som inte
kunna undvikas och vars verk-
ningar inte kunnat förhindras.
c) Det högsta ersättningsbeloppet
enligt a) och b) skall vara 200
miljoner beräkningsenheter för
olyckor som inträffar under en tid
då tre stater är bundna av kon-
ventionen och mottagen avgifts-
pliktig olja i dessa stater samman-
lagt uppgick till eller översteg 600
miljoner ton under närmast före-
gående kalenderår.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
114
alled or exceeded 600 million
tons.
(d) Interest accrued on a fund
constituted in accordance with
Article V, paragraph 3, of the
1992 Liability Convention, if any,
shall not be taken into account for
the computation of the maximum
compensation payable by the Fund
under this Article.
(e) The amounts mentioned in
this Article shall be converted into
national currency on the basis of
the value of that currency by
reference to the Special Drawing
Right on the date of decision of
the Assembly of the Fund as to
the date of payment of compen-
sation.
4. Paragraph 5 is replaced by
the following text:
5. Where the amount of estab-
lished claims against against the
Fund exceeds the aggregate amo-
unt of compensation payable under
paragraph 4, the amount available
shall be distributed in such a
manner that the proportion be-
tween any established claim and
the amount of compensation ac-
tually recovered by the claimant
under this Convention shall be the
same for all claimants.
5. Paragraph 6 is replaced by
the following text:
6. The Assembly of the Fund may
decide that, in exceptional cases,
compensation in accordance with
this Convention can be paid even
if the owner of the ship has not
constituted a fund in accordance
with Article V, paragraph 3, of
the 1992 Liability Convention. In
such case paragraph 4 (e) of this
Article applies accordingly.
Prop. 1994/95:169
d) Upplupen ränta på en fond
som upprättats enligt artikel V
tredje stycket i 1992 års ansvarig-
hetskonvention skall inte tas med
vid beräkningen av det högsta
belopp som fonden har att betala
enligt denna artikel.
e) De belopp som anges i denna
artikel skall räknas om till in-
hemsk valuta på grundval av det
värde valutan hade i förhållande
till den särskilda dragningsrätten
den dag som fondens församling
fastställer som första dag för
utbetalningen av ersättning.
4. Femte stycket ersätts med
följande text.
5. Om summan av styrkta ford-
ringar mot fonden överstiger det
sammanlagda ersättningsbeloppet
enligt fjärde stycket, skall det till-
gängliga beloppet fördelas så att
förhållandet mellan en styrkt
fordran och det ersättningsbelopp
som fordringsägaren faktisk er-
håller enligt denna konvention är
det samma för alla fordringsägare.
5. Sjätte stycket ersätts med föl-
jande text:
6. Fondens församling får i un-
dantagsfall besluta att ersättning
enligt konventionen får betalas
även om fartygsägaren inte har
upprättat någon fond enligt artikel
V tredje stycket i 1992 års an-
svarighetskonvention. I sådana fall
tillämpas också fjärde stycket e) i
denna artikel.
Bilaga 2
115
Article 7
Article 5 of the 1971 Fund Con-
vention is deleted,
Article 8
Article 6 of the 1971 Fund Con-
vention is amended as follows
1. In paragraph 1 the paragraph
number and the words "or indem-
nification under Article 5" are
deleted.
2. Paragraph 2 is deleted.
Article 9
Article 7 of the 1971 Fund Con-
vention is amended as follows:
1. In paragraphs 1, 3, 4 and 6
the seven references to "the Liabi-
lity Convention" are replaced by
reference to "the 1992 Liability
Convention".
2. In paragraph 1 the words "or
indemnification under Article 5"
are deleted.
3. In the first sentence of para-
graph 3 the words "or indemni-
fication" and "or 5" are deleted.
4. In the second sentence of
paragraph 3 the words " or under
Article 5, paragraph 1" are de-
leted.
Article 10
In Article 8 of the 1971 Fund
Convention the reference to the
"Liability Convention" is replaced
by a reference to "the 1992 Lia-
bility Convention".
Article 11
Article 9 of the 1971 Fund
Convention is amended as fol-
lows:
Artikel 7
Artikel 5 i 1971 års fondkonven-
tion upphävs.
Artikel 8
Artikel 6 i 1971 års fondkonven-
tion ändras enligt följande.
1. I första stycket utgår numre-
ringen samt orden "eller gottgörel-
se enligt artikel 5".
2. Andra stycket upphävs.
Artikel 9
Artikel 7 i 1971 års fondkonven-
tion ändras enligt följande.
1. I första, tredje, fjärde och
sjätte styckena ersätts de sju hän-
visningarna till "ansvarighetskon-
ventionen" med hänvisningar till
”1992 års ansvarighetskonven-
tion".
2. I första stycket utgår orden
"eller gottgörelse enligt artikel 5".
3. I tredje stycket första mening-
en utgår orden "eller gottgörelse"
och "eller 5”.
4. I tredje stycket andra mening-
en utgår orden "eller artikel 5
första stycket".
Artikel 10
I artikel 8 i 1971 års fondkon-
vention ersätts hänvisningen till
"ansvarighetskonventionen" med
en hänvisning till 1992 års an-
svarighetskonvention .
Artikel 11
Artikel 9 i 1971 års fondkonven-
tion ändras enligt följande.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
116
1. Paragraph 1 is replaced by
the following text:
1. The Fund, shall in respect of
any amount of compensation for
pollution damage paid by the Fund
in accordance with Article 4,
paragraph 1, of this Convention,
acquire by subrogation the rights
that the person so compensated
may enjoy under the 1992 Liabili-
ty Convention against the owner
or his guarantor.
2. In paragraph 2 the words "or
indemnification" are deleted.
Article 12
Article 10 of the 1971 Fund
Convention is amended as fol-
lows:
The opening phrase of paragraph
1 is replaced by the following
text:
Annual contributions to the Fund
shall be made in respect of each
Contracting State by any person
who, in the calendar year referred
to in Article 12, paragraphs 2 (a)
or (b), has received in total quan-
tities exceeding 150,000 tons:
Article 13
Article 11 of the 1971 Fund
Convention is deleted.
Article 14
Article 12 of the 1971 Fund
Convention is amended as fol-
lows:
1. In the opening phrase of para-
graph 1 the words "for each per-
son referred to in Article 10" are
deleted.
2. In paragraph 1 (i), subpara-
graphs (b) and (c), the word "or
5" are deleted and the words "15
million francs" are replaced by the
1. Första stycket ersätts med
följande text.
1. Fonden inträder, såvitt avser
belopp som fonden har betalat i
ersättning for skada genom för-
orening enligt artikel 4 första
stycket i denna konvention, i den
rätt som den som har fått sådan
ersättning kan ha enligt 1992 års
ansvarighetskonvention mot äga-
ren eller dennes garant.
2. I andra stycket utgår orden
"eller gottgörelse".
Artikel 12
Artikel 10 i 1971 års fondkon-
vention ändras enligt följande.
Inledningen i första stycket er-
sätts med följande text.
Årsavgifter till fonden skall, ifråga
om varje fördragsslutande stat,
betalas av var och en som under
det kalenderår som avses i artikel
12 andra stycket a) eller b) tagit
emot sammanlagt mer än 150 000
ton
Artikel 13
Artikel 11 i 1971 års fondkon-
vention upphävs.
Artikel 14
Artikel 12 i 1971 års fondkon-
vention ändras enligt följande.
1. I inledningen till första styck-
et utgår orden "av person som
avses i artikel 10".
2. I första stycket i) b) och c)
utgår orden "eller 5" och ersätts
orden "15 miljoner francs" med
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
117
words "four million units of ac-
count".
3. Subparagraph 1 (ii) (b) is
deleted.
4. In paragraph 1 (ii), subpara-
graph (c) becomes (b) and sub-
paragraph (d) becomes (c).
5. The opening phrase in para-
graph 2 is replaced by the fol-
lowing text:
The Assembly shall decide the
total amount of contributions to be
levied. On the basis of that deci-
sion, the Director shall, in respect
of each Contracting State, cal-
culate for each person referred to
in Article 10 the amount of his
annual contribution:
6. Paragraph 4 is replaced by
the following text:
4. The annual contribution shall
be due on the date to be laid down
in the Intemal Regulations of the
Fund. The Assembly may decide
on a different date of payment.
7. Paragraph 5 is replaced by
the following text:
5. The Assembly may decide,
under conditions to be laid down
in the Financial Regulation of the
Fund, to make transfers between
fimds received in accordance with
Article 12.2 (a) and funds recei-
ved in accordance with Article
12.2 (b).
8. Paragraph 6 is deleted.
Article 15
Article 13 of the 1971 Fund
Convention is amended as fol-
lows:
1. Paragraph 1 is replaced by
the following text:
1. The amount of any contribution
due under Article 12 and which is
in arrear shall bear interest at a
rate which shall be determined in
accordance with the Intemal Re-
orden "fyra miljoner beräknings-
enheter.
3. Första stycket ii) b) upphävs.
4. I första stycket ii) blir punk-
ten c) punkt b) och punkten d) blir
punkt c).
5. Inledningen till andra stycket
ersätts med följande text.
Församlingen skall fastställa det
sammanlagda beloppet avgifter till
fonden. På grundval av det be-
slutet skall direktören för vaije
fördragsslutande stat beräkna den
årsavgift som var och en som
avses i artikel 10 skall betala
6. Fjärde stycket ersätts med
följande text.
4. Årsavgiften förfaller till be-
talning enligt vad som bestäms i
fondens interna reglemente. För-
samlingen får besluta om annat
datum för betalningen.
7. Femte stycket ersätts med
följande text.
5. Församlingen får besluta, enligt
vad som festställts i fondens eko-
nomiska reglemente, att överföra
medel mellan de fonder som
upprättats enligt artikel 12.2 a)
och 12.2 b).
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
8. Sjätte stycket upphävs.
Artikel 15
Artikel 13 i 1971 års fondkon-
vention ändras enligt följande.
1. Första stycket ersätts med
följande text.
1. Avgiftsbelopp som avses i
artikel 12 och som är förfallet till
betalning skall löpa med ränta
enligt en räntesats som festställts i
fondens interna reglemente. Olika
118
gulations of the Fund, provided
that different rates may be fixed
for different circumstances.
2. In paragraph 3 the words
" Artides 10 and 11" are replaced
by the words "Artides 10 and 12"
and the words "for a period ex-
ceeding three months" are deleted.
Article 16
A new paragraph is added to
Artide 15 of the 1971 Fund Con-
vention:
4. Where a Contracting State does
not fulfil its obligations to submit
to the Director the communication
referred to in paragraph 2 and this
results in a financial loss for the
Fund, that Contracting State shall
be liable to compensate the Fund
such loss. The Assembly shall, on
the recommendation of the Direc-
tor, decide whether such compen-
sation shall be payable by that
Contracting State.
Article 17
Article 16 of the 1971 Fund
Convention is replaced by the
following text:
The Fund shall have an Assembly
and a Secreteriat headed by a
Director.
Article 18
Article 18 of the 1971 Fund
Convention is amended as fol-
lows:
1. In the opening sentence of the
article the words ".subject to the
provisions of Article 26," are
deleted.
2. Paragraph 8 is deleted.
3. Paragraph 9 is replaced by
the following text:
räntesatser får fastställas för olika
förhållanden.
2. I tredje stycket ersätts orden
"artiklarna 10 och 11" med orden
"artiklarna 10 och 12". Orden
"när tre månader förflutit från
förfall odagen" utgår.
Artikel 16
Ett nytt fjärde stycke införs i
artikel 15 i 1971 års fondkonven-
tion.
4. En fördragsslutande stat som
inte fullgör skyldigheten att under-
rätta direktören enligt andra styck-
et är ersättningsskyldig mot fon-
den för den ekonomiska förlust
som fonden kan ha gjort som en
följd av underlåtenheten. Försam-
lingen skall efter rekommendation
från direktören besluta om en
sådan ersättning skall betalas av
en fördragsslutande stat.
Artikel 17
Artikel 16 i 1971 års fondkon-
vention ersätts med följande text.
Fonden skall ha en församling och
ett sekretariat som leds av en
direktör.
Artikel 18
Artikel 18 i 1971 års fondkon-
vention ändras enligt följande.
1. I inledningen till artikeln
utgår orden "med förbehåll för
vad som stadgas i artikel 26".
2. Åttonde stycket upphävs.
3. Nionde stycket ersätts med
följande text.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
119
9. to establish any temporary or
permanent subsidiary body it may
consider to be necessary, to define
its terms of reference and to give
it the authority needed to perform
the functions entrusted to it; when
appointing the members of such
body, the Assembly shall endea-
vour to secure an equitable geo-
graphical distribution of members
and to ensure that the Contracting
States, in respect of which the
largest quantities of contributing
oil are being received, are appro-
priately represented; the Rules of
Procedure of the Assembly may
be applied, mutat is mutandis, for
the work of such subsidiary body.
4. In paragraph 10 the words
", the Executive Committee," are
deleted.
5. In paragraph 11 the words
", the Executive Committee," are
deleted.
6. Paragraph 12 is deleted.
Article 19
Article 19 of the 1971 Fund
Convention is amended as fol-
lows:
1. Paragraph is replaced by the
following text:
1. Regular sessions of the As-
sembly shall take place once every
calendar year upon convocation by
the Director.
2. In paragraph 2 the words "of
the Executive Committee or" are
deleted.
9. att upprätta de tillfälliga eller Prop. 1994/95:169
ständiga underorgan som den Bilaga 2
anser nödvändiga, att bestämma
direktiven för dem och ge dem
erforderlig behörighet för att de
skall kunna utföra sina uppgifter.
Församlingen skall sträva efter en
jämn geografisk fördelning när
den utser medlemmar i ett sådant
organ samt efter att de fördrags-
slutande stater som representerar
de största mängderna mottagen
avgiftspliktig olja får en därmed
motsvarande representation. För-
samlingens procedurregler får i
tillämpliga delar användas för det
arbete som bedrivs i ett sådant
underorgan,
4. I tionde stycket utgår ordet
“exekutivkommittén".
5. I elfte stycket utgår ordet
"exekutivkommittén".
6. Tolfte stycket upphävs.
Artikel 19
Artikel 19 i 1971 års fondkon-
vention ändras enligt följande.
1. Första stycket ersätts med
följande text.
1. Ordinarie möten med försam-
lingen skall äga rum vaije kalen-
derår efter kallelse av direktören.
2. I andra stycket utgår orden
"av exekutvkommittén eller".
Article 20
Artides 21 to 27 of the 1971
Fund Convention and the heading
to these artides are deleted.
Artikel 20
Artiklarna 21 - 27 i 1971 års
fondkonvention och rubrikerna till
dem upphävs.
120
Article 21
Article 29 of the 1971 Fund
Convention is amended as fol-
lows:
1. Paragraph 1 is replaced by
the following text:
1. The Director shall be the chief
administrative officer of the Fund.
Subject to instructions given to
him by the Assembly, he shall
perform those functions which are
assigned to him by this Conven-
tion, the Intemal Regulations of
the Fund and the Assembly.
2. In paragraph 2 (e) the words
"or the Executive Committee" are
deleted.
3. In paragraph 2 (f) the words
"or to the Executive Committee,
as the case may be," are deleted.
4. Paragraph 2 (g) is replaced by
the following text:
(g) prepare, in consultation with
the Chairman of the Assembly,
and publish a report of the ac-
tivities of the Fund during the
previous calendar year;
5. In paragraph 2 (h) the words
", the Executive Committee” are
deleted.
Article 22
In Article 31, paragraph 1, of
the 1971 Fund Convention, the
words " on the Executive Com-
mittee and” are deleted.
Article 23
Article 32 of the 1971 Fund
Convention is amended as fol-
lows:
1. In the opening phrase the
words "and the Executive Com-
mittee" are deleted.
2. In subparagraph (b) the words
Artikel 21
Artikel 29 i 1971 års fondkon-
vention ändras enligt följande.
1. Första stycket ersätts med föl-
jande text.
1. Direktören är fondens chefs-
tjänsteman. Han skall, med iakt-
tagande av de anvisningar som
meddelas honom av församlingen,
utföra de uppgifter som tilldelats
honom i denna konvention, i fon-
dens interna reglemente eller av
församlingen.
2. I andra stycket e) utgår orden
"eller exekutivkommittén".
3. I andra stycket f) utgår orden
"eller, i förekommande fåll, för
exekutivkommittén".
4. Andra stycket g) ersätts med
följande text.
g) att i samråd med församlingens
ordförande upprätta och publicera
en rapport om fondens verksamhet
under närmast föregående kalen-
derår.
5. I andra stycket h) utgår ordet
"exekutivkommittén".
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
Artikel 22
I artikel 31 första stycket i 1971
års fondkonvention utgår orden "i
exekutivkommittén och".
Artikel 23
Artikel 32 i 1971 års fondkon-
vention ändras enligt följande.
1. I inledningen utgår orden
"och exekutivkommittén".
2. I b) utgår orden "och exe-
kutivkommittén".
121
"and the Executive Committee"
are deleted.
Article 24 Artikel 24
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
Article 33 of the 1971 Fund
Convention is amended as fol-
lows:
1. Paragraph 1 is deleted.
2. In paragraph 2 the paragraph
number is deleted.
3. Subparagraph (c) is replaced
by the following text:
(c) the establishment of subsidiary
bodies, under Article 18, para-
graph 9, and matters relating to
such establishment.
Artikel 33 i 1971 års fondkon-
vention ändras enligt följande.
1. Första stycket upphävs.
2. I andra stycket utgår num-
reringen.
3. Punkten c) ersätts med följan-
de text:
c) upprättandet av underorgan
enligt artikel 18 nionde stycket
och frågor som hänger samman
med upprättandet.
Article 25
Artikel 25
Article 35 of the 1971 Fund
Convention is replaced by the
following text:
Claims for compensation under
Article 4 arising from incidents
occurring after the date of entry
into force of this Convention may
not be brought against the Fund
earlier than the one hundred and
twentieth day after that date.
Article 26
After Article 36 of the 1971
Fund Convention four new artides
are inserted as follows:
Article 36 bis
The following transitional pro-
visions shall apply in the period,
hereinafter referred to as the
transitional period, commencing
with the the date of entry into
force of this Convention and
ending with the date on which the
denunciations provided for in
Artikel 35 i 1971 års fondkon-
vention ersätts med följande text.
Anspråk på ersättning enligt arti-
kel 4 som följd av olyckor som
har inträffat efter det att denna
konvention har trätt i kraft får inte
framställas mot fonden tidigare än
120 dagar efter dagen för ikraft-
trädandet.
Artikel 26
Efter artikel 36 i 1971 års fond-
konvention införs fyra nya artiklar
(artiklarna 36 bis, 36 ter, 36
quater och 36 quinquies) enligt
följande.
Artikel 36 bis
Följande övergångsbestämmelser
skall gälla under den tidsperiod
(övergångsperioden) som börjar
löpa när denna konvention träder i
kraft och som slutar när de upp-
sägningar som anges i artikel 31 i
1992 års ändringsprotokoll till
122
Article 31 of the 1992 Protocol to
amend the 1971 Fund Convention
take effect:
(a) In the application of para-
graph 1 (a) of Article 2 of this
Convention, the reference to the
1992 Liability Convention shall
include reference to the Intematio-
nal Convention on Civil Liability
for Oil Pollution Damage, 1969,
either in its original version or as
amended by the Protocol thereto
of 1976 ( referred to in this Ar-
ticle as "the 1969 Liability Con-
vention"), and also the 1971 Fund
Convention.
(b) Where an incident has caused
pollution damage within the scope
of this Convention, the Fund shall
pay compensation to any person
suffering pollution damage only if,
and to the extent that, such person
has been unable to obtain full and
adequate compensation for the
damage under the terms of the
1969 Liability Convention, the
1971 Fund Convention and the
1992 Liability Convention, provid-
ed that, in respect of pollution
damage within the scope of this
Convention in respect of a Party
to this Convention but not a Party
to the 1971 Fund Convention, the
Fund shall pay compensation to
any person suffering pollution
damage only if, and to the extent
that, such person would have been
unable to obtain full and adequate
compensation had that State been
party to each of the above-men-
tioned Conventions.
(c) In the application of Article 4
of this Convention, the amount to
be taken into account in deter-
mining the aggregate amount of
compensation payable by the Fund
shall also include the amount of
compensation actually paid under
the 1969 Liability Convention, if
1971 års fondkonvention får ver-
kan.
a) Vid tillämpningen av artikel 2
första stycket a) i denna konven-
tion innefattar hänvisningen till
1992 års ansvarighetskonvention
såväl 1969 års internationella
konvention om ansvarighet för
skada orsakad av förorening ge-
nom olja - antingen i dess urspru-
ngliga version eller som den har
ändrats genom 1976 års protokoll
till den (i denna artikel kallad
1969 års ansvarighetskonvention) -
som 1971 års fondkonvention.
b) Om en olycka har orsakat en
skada genom förorening som
omfättas av denna konvention
skall fonden betala ersättning till
dem som har lidit sådan skada
endast i den utsträckning de inte
har kunnat få full ersättning enligt
1969 års ansvarighetskonvention,
1971 års fondkonvention och 1992
års ansvarighetskonvention. Såvitt
avser en skada genom förorening
som omfättas av denna konvention
och som rör en stat som är bunden
av denna konvention men inte av
1971 års fondkonvention skall
fonden betala ersättning till dem
som har lidit skada genom för-
orening endast i den utsträckning
som de inte skulle ha fått full
ersättning om staten hade varit
bunden av samtliga nu nämnda
konventioner.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
c) Vid tillämpning av artikel 4 i
denna konvention skall det belopp
som skall tas med vid beräkningen
av det totala ersättningsbelopp
som fonden har att betala också
innefätta ersättningsbelopp som
fäktiskt har betalats med stöd av
1969 års ansvarighetskonvention
123
any, and the amount of compensa-
tion actually paid or deemed to
have been paid under the 1971
Fund Convention.
(d) Paragraph 1 of Article 9 of
this Convention shall also apply to
the rights enjoyed under the 1969
Liability Convention.
Article 36 ter
1. Subject to paragraph 4 of this
Article, the aggregate amount of
the annual contributions payable in
respect of contributing oil received
in a single Contracting State du-
ring a calendar year shall not
exceed 27.5 % of the total amount
of annual contributions pursuant to
the 1992 Protocol to amend the
1971 Fund Convention, in respect
of that calendar year.
2. If the application of the provi-
sions in paragraphs 2 and 3 of
article 12 would result in the
aggregate amount of the contribu-
tions payable by contributors in a
single Contracting State in respect
of a given calendar year exceeding
27.5 % of the total annual contri-
butions, the contributions payable
by all contributors in that State
shall be reduced pro rata so that
their aggregate contributions equal
27.5 % of the total annual con-
tributions to the Fund in respect of
that year.
3. If the contributions payable
by persons in a given Contracting
State shall be reduced pursuant to
paragraph 2 of this Article, the
contributions payable by persons
in all other Contracting States
shall be increased pro rata so as
to ensure that the total amount of
contributions payable by all per-
sons liable to contribute to the
Fund in respect of the calendar
year in question will reach the
och det ersättningsbelopp som
faktiskt har betalts, eller som skall
anses ha betalts, enligt 1971 års
fondkonvention.
d) Artikel 9 första stycket i
denna konvention gäller också
rättigheter enligt 1969 års ansva-
righetskonvention .
Artikel 36 ter
1. Om inte annat följer av fjärde
stycket i denna artikel, skall det
sammanlagda beloppet årsavgifter
för avgiftspliktig olja som har
tagits emot i en enskild fördrags-
slutande stat under ett kalenderår
inte överstiga 27,5 % av det totala
beloppet årsavgifter enligt 1992
års ändringsprotokoll till 1971 års
fondkonvention för det kalender-
året.
2. Om tillämpningen av bestäm-
melserna i artikel 12 andra och
tredje styckena leder till att det
sammanlagda beloppet av avgifter
som skall betalas av de avgifts-
skyldiga i en enskild fördragsslu-
tande stat för ett kalenderår över-
stiger 27,5 % av summan av
årsavgifter, skall de avgifter som
skall betalas av de avgiftsskyldiga
i den staten minskas proportionellt
så att deras sammanlagda avgifter
motsvarar 27, 5 % av den totala
summan av årsavgifter till fonden
för det året.
3. Om de avgifter som skall
betalas av de avgiftsskyldiga i en
fördragsslutande stat skall minskas
enligt andra stycket i denna arti-
kel, skall de avgifter som skall
betalas av de avgiftsskyldiga i
övriga fördragsslutande stater ökas
proportionellt så att den totala
summan av avgifter som skall be-
talas av de som är skyldiga att
betala avgifter till fonden för
kalenderåret ifråga kommer att
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
124
total amount of contributions
decided by the Assembly.
4. The provisions in paragraphs
1 to 3 of this Article shall operate
until the total quantity of contribu-
ting oil received in all Contracting
States in a calendar year has
reached 750 millions tonnes or
until a period of 5 years after the
date of entry into force of the said
Protocol has elapsed, whichever
occurs earlier.
Article 36 quater
Notwithstanding the provisions
of this Convention, the following
provisions shall apply to the ad-
ministration of the Fund during
the period in which both the 1971
Fund Convention and this Con-
vention are in force:
(a) The Secreteriat of the Fund,
established by the 1971 Fund
Convention (hereinafter referred
to as "the 1971 Fund"), headed by
the Director, may also function as
the Secreteriat and the Director of
the Fund.
(b) If, in accordance with supa-
ragraph (a), the Secreteriat and
the Director of the 1971 Fund also
perform the function of Secreteriat
and Director of the Fund, the
Fund shall be represented, in
cases of conflict of interests be-
tween the 1971 Fund and the
Fund, by the Chairman of the
Assembly of the Fund.
(c) The Director and the staff
experts appointed by him, perfor-
ming their duties under this Con-
vention and the 1971 Fund Con-
vention shall not be regarded as
contravening the provisions of
Article 30 of this Convention in so
far as they discharge their duties
in accordance with this Article.
uppgå till den summa avgifter som
har beslutats av församlingen.
4. Bestämmelserna i första till
tredje styckena i denna artikel
skall tillämpas till dess att den
totala mängden avgiftspliktig olja
som har tagits emot i de fördrags-
slutande staterna under ett kalen-
derår uppgår till 750 miljoner ton
dock längst till dess att fem år har
gått från det att detta protokoll
trädde i kraft.
Artikel 36 quater
Oavsett bestämmelserna i denna
konvention skall följande bestäm-
melser gälla för förvaltningen av
fonden under den tid då såväl
1971 års fondkonvention som
denna konvention är i kraft.
a) Det fondsekretariat, lett av
direktören, vilket upprättats enligt
1971 års fondkonvention ("1971
års fond") får också fungera som
fondens sekretariat och direktör.
b) Om sekretariatet och direk-
tören för 1971 års fond också
utfor uppgifter enligt a) som sek-
retariat och direktör för fonden,
skall fonden vid intressekonflikter
mellan 1971 års fond och fonden
företrädas av ordföranden i fon-
dens församling.
c) Direktören och den personal
och de experter som han har
utsett, skall när de fullgör sina
uppgifter enligt denna konvention
och 1971 års fondkonvention inte
anses ha brutit mot bestämmelser-
na i artikel 30 i denna konvention
när de fullgör sina uppgifter enlig-
het med denna artikel.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
125
(d) The Assembly of the Fund
shall endeavour not to take deci-
sions which are incompatible with
decisions taken by the Assembly
of the 1971 Fund. If differences of
opinion with respect to common
administrative issues arise, the
Assembly of the Fund shall try to
reach a consensus with the Assem-
bly of the 1971 Fund, in a spirit
of mutual co-operation and with
the common aims of both organi-
zations in mind.
(e) The Fund may succeed to the
rights, obligations and assets of
the 1971 Fund if the Assembly of
the 1971 Fund so decides, in
accordance with Article 44, para-
graph 2, of the 1971 Fund Con-
vention.
(f) The Fund shall reimburse to
the 1971 Fund all costs and ex-
penses arising from administrative
services performed by the 1971
Fund on behalf of the Fund.
d) Fondens församling skall Prop. 1994/95:169
sträva efter att inte fatta beslut Bilaga 2
som är oförenliga med beslut som
har lättats av församlingen för
1971 års fond. Om olika meningar
uppkommer rörande gemensamma
förvaltningsfrågor skall fondens
församling söka nå enighet med
församlingen för 1971 års fond i
en anda av ömsesidigt samarbete
och med de båda organisationer-
nas gemensamma mål för ögonen.
e) Fonden får träda in i de
rättigheter, skyldigheter och till-
gångar som 1971 års fond har om
församlingen för 1971 års fond så
beslutar enligt artikel 44 andra
stycket i 1971 års fondkonvention.
f) Fonden skall återbetala alla
kostnader och utgifter som 1971
års fond har haft för administra-
tiva tjänster vilka den har utfört
för fondens räkning.
Article 36 quinquies
Artikel 36 quinquies
Final clauses
Slutbestämelser
The final clauses of this Conven-
tion shall be Artides 28 to 39 of
the Protocol of 1992 to amend the
1971 Fund Convention. Refe-
rences in this Convention to Con-
tracting States shall be taken to
mean references to the Contrac-
ting States of that Protocol.
Article 27
1. The 1971 Fund Convention
and this Protocol shall, as between
the Parties to this Protocol, be
read and interpreted together as
one single instrument.
2. Artides 1 to 36 quinquies of
the 1971 Fund Convention as
amended by this Protocol shall be
Slutbestämmelserna i denna kon-
vention är artiklarna 28 - 39 i
1992 års ändringsprotokoll till
1971 års fondkonvention. Hän-
visningar i denna konvention till
fördragsslutande stater avser de
stater som är bundna av detta
protokoll.
Artikel 27
1. 1971 års fondkonvention och
detta protokoll skall läsas och
förstås som ett enda instrument i
förhållandet mellan dem som är
anslutna till protokollet.
2. Artiklarna 1 - 36 quinquies i
1971 års fondkonvention som de
har ändrats genom detta protokoll
126
known as the Intemational Con-
vention on the Establishment of an
Intemational Fund for Compensa-
tion for Oil Pollution Damage,
1992 (1992 Fund Convention).
FINAL CLAUSES
Article 28
Signature, ratification, acceptan-
ce, approval and accession
1. This Protocol shall be open
for signature at London from 15
January 1993 to 14 January 1994
by any States which has signed the
1992 Liability Convention.
2. Subject to paragraph 4, this
Protocol shall be ratified, accepted
or approved by States which have
signed it.
3. Subject to paragraph 4, this
Protocol is open for accession by
States which did not sign it.
4. This Protocol may be ratified,
accepted, approved or acceded to,
only by States which have ratified,
accepted, approved or acceded to
the 1992 Liability Convention.
5. Ratification, acceptance,
approval or accession shall be
effected by the deposit of a formal
instrument to that effect with the
Secretary-General of the Organi-
zation.
6. A State which is a Party to
this Protocol but not a Party to the
1971 Fund Convention shall be
bound by the provisions of the
1971 Fund Convention as amen-
ded by this Protocol in relation to
other States Parties hereto, but
shall not be bound by the pro-
skall kallas 1992 års internationel-
la konvention om upprättandet av
en internationell fond för ersätt-
ning av skada orsakad av föror-
ening genom olja (1992 års fond-
konvention).
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 28
Undertecknande, ratifikation m.m
1. Detta protokoll står öppet för
undertecknande i London från och
med den 15 januari 1993 till och
med den 14 januari 1994 för alla
stater som har undertecknat 1992
års ansvarighetskonvention.
2. Om inte annat följer av fjärde
stycket skall detta protokoll ratifi-
ceras, godtas eller godkännas av
de stater som har undertecknat
det.
3. Om inte annat följer av fjärde
stycket står detta protokoll öppet
för anslutning av stater som inte
har undertecknat det.
4. Endast de stater som har rati-
ficerat, godtagit, godkänt eller
anslutit sig till 1992 års ansvarig-
hetskonvention får ratificera,
godta, godkänna eller ansluta sig
till detta protokoll.
5. Ratifikation, godtagande, god-
kännade eller anslutning verkställs
genom att ett formellt instrument
för detta ändamål deponeras hos
organisationens generalsekretera-
re.
6. En stat som är ansluten till
detta protokoll men inte till 1971
års fondkonvention är bunden av
bestämmelserna i 1971 års fond-
konvention sådan den har ändrats
genom detta protokoll i förhållan-
de till de stater som också är
anslutna till protokollet, men är
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
127
visions of the 1971 Fund Con-
vention in relation to States Parti-
es thereto.
7. Any instrument of ratifi-
cation, acceptance, approval or
accession deposited after the entry
into force of an amendment to the
1971 Fund Convention as amen-
ded by this Protocol shall be
deemed to apply to the Conven-
tion so amended, as modified by
such amendment.
Article 29
Information on contributing oil
1. Before this Protocol comes
into force for a State, that State
shall, when depositing an instru-
ment referred to in Article 28,
paragraph 5, and annually there-
after at a date to be determined by
the Secretary-General of the Orga-
nization, communicate to him the
name and address of any person
who in respect of that State would
be liable to contribute to the Fund
pursuant to Article 10 of the 1971
Fund Convention as amended by
this Protocol as well as data on
the relevant quantities of contribu-
ting oil received by any such
person in the territory of that State
during the preceding calendar
year.
2. During the transitional period,
the Director shall, for Parties,
communicate annually to the
Secretary-General of the Organi-
zation data on quantities of contri-
buting oil received by persons
liable to contribute to the Fund
pursuant to Article 10 of the 1971
Fund Convention as amended by
this Protocol.
inte bunden av bestämmelserna i
1971 års fondkonvention i för-
hållande till de stater som är
bundna av den konventionen.
7. Alla ratifikations-, godtagan-
de-, godkännade- eller anslutn-
ingsinstrument som har deponerats
efter det att någon ändring av
1971 års fondkonvention genom
detta protokoll har trätt i kraft
skall anses avse den ändrade
konventionen, med de justeringar
som föranleds av den ikraftträdda
ändringen.
Artikel 29
Information om avgiftspliktig olja
1. En stat skall innan detta pro-
tokoll träder i kraft för staten, när
den deponerar ett instrument som
avses i artikel 28 femte stycket
och därefter årligen på tid som
organisationens generalsekreterare
bestämmer, underrätta denne om
namn och adress på personer som
för den staten är skyldiga att
betala avgifter till fonden enligt
artikel 10 i 1971 års fondkonven-
tion som den har ändrats genom
detta protokoll. Staten skall också
lämna uppgift om de mängder
avgiftspliktig olja som tagits emot
av någon inom den statens territo-
rium under det närmast föregåen-
de kalenderåret.
2. Under övergångsperioden
skall direktören, för de fördrags-
slutande staternas räkning, årligen
underrätta organisationens general-
sekreterare om de mängder av-
giftspliktig olja som har tagits
emot av personer som är skyldiga
att bidra till fonden enligt artikel
10 i 1971 års fondkonvention som
den har ändrats genom detta pro-
tokoll.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
128
Article 30
Entry into force
1. This Protocol shall enter into
force twelve months following the
date on which the following requi-
rements are fullfilled:
(a) at least eights States have
deposited instruments of ratifica-
tion, acceptance, approval or
accession with the Secretary-Gene-
ral of the Organization; and
(b) the Secretary-General of the
Organization has received infor-
mation in accordance with Article
29 that those persons who would
be liable to contribute pursuant to
Article 10 of the 1971 Fund Con-
vention as amended by this Pro-
tocol have received during the
preceding calendar year a total
quantity of at least 450 million
tons of contributing oil.
2. However, this Protocol shall
not enter into force before the
1992 Liability Convention has
entered into force.
3. For each State which ratifies,
accepts, approves or accedes to
this Protocol after the conditions
in paragraph 1 for entry into force
have been met, the Protocol shall
enter into force twelve months
following the date of the deposit
by such State of the appropriate
instrument.
4. Any State may, at the time of
the deposit of its instrument of
ratification, acceptance, approval
or accession in respect of this
Protocol, declare that such instru-
ment shall not take effect for the
putposes of this Article until the
end of the six-month period in
Article 31.
5. Any State which has made a
declaration in accordance with the
preceding paragraph may with-
Artikel 30
Ikraftträdande
1. Detta protokoll träder i kraft
tolv månader efter det att följande
förutsättningar är uppfyllda.
a) När minst åtta stater har
deponerat sina ratifikations-,
godtagande, godkännande eller
anslutningsinstrument och
b) organisationens generalsekre-
terare, enligt artikel 29, har fått
information om att de som är
skyldiga att betala avgift till följd
av artikel 10 i 1971 års fondkon-
vention som den har ändrats ge-
nom detta protokoll under det
närmast föregående kalenderåret
tog emot sammanlagt minst 450
miljoner ton avgiftspliktig olja.
2. Detta protokoll träder dock
inte i kraft förrän 1992 års an-
svarighetskonvention har trätt i
kraft.
3. För de stater som ratificerar,
godtar, godkänner eller ansluter
sig till detta protokoll efter det att
villkoren i första stycket har upp-
fyllts, träder detta protokoll i kraft
tolv månader efter det att staten
har deponerat vederbörligt instru-
ment.
4. En stat får, när den deponerar
sitt ratfikations-, godtagande-,
godkännande- eller anslutningsin-
strument för detta protokoll, för-
klara att instrumentet inte skall få
verkan enligt denna artikel förrän
den sexmånadersperiod som anges
i artikel 31 har förflutit.
5. En stat som har avgivit en
förklaring enligt föregående stycke
får när som helst återta den genom
9 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 169
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
129
draw it at any time by means of a
notification addressed to the Se-
cretary-General of the Organi-
zation. Any such withdrawal shall
take effect on the date the notifica-
tion is received, and any State
making such a withdrawal shall be
deemed to have deposited its
instrument of ratification, accep-
tance, approval or accession in
respect of this Protocol on that
date.
6. Any State whic has made a
declaration under Article 13,
paragraph 2, of the Protocol of
1992 to amend the 1969 Liability
Convention shall be deemed to
have also made a declaration
under paragraph 4 of this Article.
Withdrawal of a declaration under
the said Article 13, paragraph 2,
shall be deemed to constitute with-
drawal also under paragraph 5 of
this Article.
Article 31
Denunciation of 1969 and 1971
Conventions
Subject to Article 30, within six
months following the date on
which the following requirements
are fullfilled:
(a) at least eight States have be-
come Parties to this Protocol or
have deposited instruments of
ratifications, acceptance, approval
or accession with the Secretary-
General of the Organization,
en underrättelse till organisation-
ens generalsekreterare. Återtagan-
det får verkan den dagen under-
rättelsen tas emot och den stat
som återtar sin förklaring skall
anses ha deponerat sitt ratifika-
tions-, godtagande-, godkännande-
eller anslutningsinstrument för
detta protokoll samma dag.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
6. En stat som har avgett en för-
klaring enligt artikel 13 andra
stycket i 1992 års ändringspro-
tokoll till 1969 års ansvarighets-
konvention skall också anses ha
avgett en förklaring enligt fjärde
stycket i denna artikel. Återtagan-
det av en förklaring enligt den
nämnda artikel 13 andra stycket
skall anses utgöra ett återtagande
också enligt femte stycket i denna
artikel.
Artikel 31
Uppsägning av 1969 och 1971 års
konventioner
Om inte annat följer av artikel
30 skall en stat som är bunden av
detta protokoll samt en stat som
har deponerat sitt ratifikations-,
godtagande-, godkännande- eller
anslutningsinstrument oavsett om
detta skett enligt artikel 30 fjärde
stycket eller inte, säga upp 1971
års fondkonvention och 1969 års
ansvarighetskonvention, om de är
bundna av dessa, inom sex må-
nader från det att följande förut-
sättningar är uppfyllda
a) minst åtta stater har blivit
bundna av detta protokoll eller har
deponerat sina ratifikations-,
godtagande-, godkännande eller
anslutningsinstrument hos orga-
nisationens generalsekreterare,
130
whether or not subject to Article
30, paragraph 4, and
(b) the Secretary-General of the
Organization has received infor-
mation in accordance with Article
29 that those persons who are or
would be liable to contribute
pursuant to Article 10 of the 1971
Fund Convention as amended by
this Protocol have received during
the preceding calendar year a total
quantity of at least 750 million
tons of contributing oil;
each Party to this Protocol and
each State which has deposited an
instrument of ratification, accep-
tance, approval or accession,
whether or not subject to Article
30, paragraph 4, shall, if party
thereto, denounce the 1971 Fund
Convention and the 1969 Liability
Convention with effect twelve
months after the expiry of the
above mentioned six-month pe-
riod.
Article 32
Revision and amendment
1. A Conference for the purpose
of revising or amending the 1992
Fund Convention may be con-
vened by the Organization.
2. The Organization shall con-
vene a Conference of Contracting
States for the purpose of revising
or amending the 1992 Fund Con-
vention at the request of not less
than one third of all Contracting
States.
Article 33
Amendment of compensation limits
1. Upon the request of at least
one quarter of the Contracting
oavsett om detta skett enligt arti-
kel 30 fjärde stycket eller inte,
och
b) organisationens generalsek-
reterare har underrättats i enlighet
med artikel 29 om att de som är
eller kommer att bli skyldiga att
betala avgift till följd av artikel 10
i 1971 års fondkonvention som
den har ändrats genom detta pro-
tokoll under det närmast föregåen-
de kalenderåret har tagit emot
sammanlagt minst 750 miljoner
ton avgiftspliktig olja.
En sådan uppsägning får verkan
tolv månader efter det att den
nämnda sexmåndersperioden har
förflutit.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
Artikel 32
Revision och ändring
1. Organisationen får samman-
kalla en konferens for att revidera
eller ändra 1992 års fondkonven-
tion.
2. Organisationen skall samman-
kalla en konferens med de för-
dragsslutande staterna om minst
en tredjedel av de fördragsslutande
staterna begär det.
Artikel 33
Ändring av begränsningsbelopp
1. På begäran av minst en fjär-
dedel av de fördragsslutande
131
States, any proposal to amend the
limits of amounts of compensation
laid down in Article 4, paragraph
4, of the 1971 Fund Convention
as amended by this Protocol shall
be circulated by the Secretary-
General to all Members of the
Organization and to all Contrac-
ting States.
2. Any amendment proposed and
circulated as above shall be sub-
mitted to the Legal Committee of
the Organization for consideration
at a date at least six months after
the date of its circulation.
3. All Contracting States to the
1971 Fund Convention as amen-
ded by this Protocol, whether or
not Members of the Organization,
shall be entitled to participate in
the proceedings of the Legal
Committee for the consideration
and adoption of amendments.
4. Amendments shall be adopted
by a two-thirds majority of the
Contracting States present and
voting in the Legal Committee,
expanded as provided for in para-
graph 3, on condition that at least
one half of the Contracting States
shall be present at the time of
voting.
staterna skall ett förslag till änd-
ring av ansvarsgränserna enligt
artikel 4 fjärde stycket i 1971 års
fondkonvention som den har
ändrats genom detta protokoll
genom generalsekreterarens för-
sorg sändas till alla medlemmar i
organisationen samt alla fördrags-
slutande stater.
2. Ett förslag till ändring som
sänts enligt ovan skall senast inom
sex månader från översändandet
lämnas över till organisationens
juridiska kommitté för övervägan-
de.
3. Alla stater som är bundna av
1971 års fondkonvention som den
har ändrats genom detta protokoll
har rätt att delta i juridiska kom-
mitténs förhandlingar för över-
vägande och antagande av änd-
ringar, oavsett om de är medlem-
mar i organisationen eller inte.
4. Ändringar antas med två tred-
jedels majoritet av de för-
dragsslutande stater som är närva-
rande och som röstar i juridiska
kommittén, med den ökning i
antalet som föranleds av tredje
stycket, dock under förutsättning
att minst hälften av de fördrags-
slutande staterna är närvarande vid
omröstningstillfallet.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
132
5. When acting on a proposal to
amend the limits, the Legal Com-
mittee shall take into account the
experience of incidents and in
particular the amount of damage
resulting therefrom and changes in
the monetary values. It shall also
take into account the relationship
between the limits in Article 4,
paragraph 4, of the 1971 Fund
Convention as amended by this
Protocol and those in Article V,
paragraph 1, of the Intemational
Convention on Civil Liability for
Oil Pollution Damage, 1992.
6 (a). No amendment of the
limits under this Article may be
considered before 15 January 1998
nor less than five years from the
date of entry into force of a pre-
vious amendment under this Ar-
ticle. No amendment under this
Article shall be considered before
this Protocol has entered into
force.
(b) . No limit may be increased
so as to exceed an amount which
corresponds to the limit laid down
in the 1971 Fund Convention as
amended by this Protocol increa-
sed by six per cent per year cal-
culated on a compound basis from
15 January 1993.
(c) . No limit may be increased
so as to exceed an amount which
corresponds to the limit laid down
in the 1971 Fund Convention as
amended by this Protocol multi-
plied by three.
7. Any amendment adopted in
accordance with paragraph 4 shall
be notified by the Organization to
all Contracting States. The amend-
ment shall be deemed to have
been accepted at the end of a
period of eighteen months after
5. När juridiska kommittén be-
handlar ett forslag till ändring av
gränserna skall den ta hänsyn till
inträffade olyckor och i synnerhet
omfattningen av de skador som
orsakats av dem och till föränd-
ringar i penningvärdena. Kom-
mittén skall också ta hänsyn till
förhållandet mellan de gränser
som anges i artikel 4 fjärde styck-
et i 1971 års fondkonvention som
den har ändrats genom detta pro-
tokoll och de gränser som anges i
artikel V första stycket i 1992 års
internationella konvention om an-
svarighet för skada orskada av
förorening genom olja.
6 a). Ändringar i gränserna med
stöd av denna artikel får inte
övervägas förrän den 15 januari
1998 och inte heller förrän fem år
förflutit från den dag en tidigare
ändring med stöd av denna artikel
har trätt i kraft. Ändringar med
stöd av denna artikel får inte
övervägas förrän detta protokoll
har trätt i kraft.
b) . Ingen gräns får höjas så att
beloppet kommer att överstiga den
gräns som lagts fäst i 1971 års
fondkonvention som den har
ändrats genom detta protokoll,
ökat med sex procent per år,
inklusive den procentuella höj-
ningen från föregående år, räknat
från den 15 januari 1993.
c) . Ingen gräns får höjas så att
den med tre gånger överstiger den
gräns som lagts fest i 1971 års
fondkonvention som den har
ändrats genom detta protokoll.
7. En ändring som har antagits i
enlighet med fjärde stycket skall
av organisationen delges de för-
dragsslutande staterna. Ändringen
skall anses godtagen när 18 må-
nader har förflutit från underrättel-
sen om inte inom den tidsperioden
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
133
the date of notification, unless
within that period not less than
one quarter of the States that were
Contracting States at the time of
the adoption of the amendment by
the Legal Committee have com-
municated to the Organization that
they do not accept the amend-
ments in which case the amend-
ment is rejected and shall have no
effect.
8. An amendment deemed to
have been accepted in accordance
with paragraph 7 shall enter into
force eighteen months after its
acceptance.
9. All Contracting States shall be
bound by the amendment, unless
they denounce this Protocol in
accordance with Article 34, para-
graphs 1 and 2, at least six
months before the amendment
enters into force. Such denun-
ciation shall take effect when the
amendment enters into force.
10. When an amendment has
been adopted by the Legal Com-
mittee but the eighteen-month
period for its acceptance has not
yet expired, a State which be-
comes a Contracting State during
that period shall be bound by the
amendment if it enters into force.
A State which becomes a Con-
tracting State after that period
shall be bound by an amendment
which has been accepted in ac-
cordance with paragraph 7. In the
cases referred to in this para-
graph, a State becomes bound by
an amendment when that amend-
ment enters into force for that
State, if later.
minst en fjärdedel av de stater
som var fördragsslutande stater då
ändringen antogs av juridiska
kommittén har underrättat organi-
sationen om att de inte godtar
ändringen. I sådant fall är änd-
ringen förkastad och får ingen
verkan.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
8. En ändring som har godtagits
i enlighet med sjunde stycket
träder i kraft 18 månader efter det
att den godtogs.
9. Alla fördragsslutande stater är
bundna av ändringen om de inte
säger upp detta protokoll i enlig-
het med artikel 34 första och
andra styckena, senast sex må-
nader innan ändringen träder i
kraft. En sådan uppsägning får
verkan när ändringen träder i
kraft.
10. En stat som blir fördrags-
slutande stat när juridiska kom-
mittén har antagit en ändring men
innan 18-månadersperioden för
dess godtagande har löpt ut, blir
bunden av ändringen om den
träder i kraft. En stat som blir
fördragsslutande stat efter den
perioden blir bunden av en änd-
ring som har godtagits i enlighet
med sjunde stycket. I de fall som
anges i detta stycke blir en stat
bunden av en ändring när den
träder i kraft eller när protokollet
träder ikraft för den staten, om
detta sker senare.
134
Article 34
Denunciation
1. This Protocol may be denoun-
ced by any Party at any time after
the date on which it enters into
force for that Party.
2. Denunciation shall be effected
by the deposit of an instrument
with the Secretary-General of the
Organization.
3. A denunciation shall take
effect twelve months, or such
longer period as may be specified
in the instrument of denunciation,
after its deposit with the Secre-
tary-General of the Organization.
4. Denunciation of the 1992
Liability Convention shall be
deemed to be a denunciation of
this Protocol. Such denunciation
shall take effect on the date on
which denunciation of the Protocol
of 1992 to amend the 1969 Liabi-
lity Convention takes effect acc-
cording to Article 16 of that Pro-
tocol.
5. Any Contracting State to this
Protocol which has not denounced
the 1971 Fund Convention and the
1969 Liability Convention as
required by Article 31 shall be
deemed to have denounced this
Protocol with effect twelve months
after the expiry of the six-month
period mentioned in that Article.
As from the date on which the de-
nunciations provided for in Article
31 take effect, any Party to this
Protocol which deposits an in-
strument of ratification, accep-
tance, approval or accession to the
1969 Liability Convention shall be
deemed to have denounced this
Protocol with effect from the date
on which such instrument takes
effect.
Artikel 34
Uppsägning
1. Detta protokoll får sägas upp
av en fördragsslutande part när
som helst efter det att det trätt i
kraft för den parten.
2. Uppsägning verkställs genom
att ett instrument deponeras hos
organisationens generalsekretera-
re.
3. En uppsägning får verkan tolv
månader efter deponeringen hos
generalsekreteraren eller den
längre tidrymd som har angetts i
uppsägningsinstrumentet.
4. En uppsägning av 1992 års
ansvarighetskonvention skall anses
innebära uppsägning av detta
protokoll. En sådan uppsägning
får verkan den dag då uppsäg-
ningen av 1992 års protokoll till
1969 års ansvarighetskonvention
får verkan enligt artikel 16 i det
protokollet.
5. En stat som är bunden av
detta protokoll och som inte har
sagt upp 1971 års fondkonvention
och 1969 års ansvarighetskon-
vention enligt kraven i artikel 31
skall anses ha sagt upp detta pro-
tokoll med verkan tolv månader
från utgången av den sexmåna-
dersperiod som avses i den arti-
keln. Den stat som deponerar ett
ratifikations-, godkännade-, eller
anslutningsinstrument för 1969
års ansvarighetskonvention och
som är bunden av detta protokoll
skall från och med den dag då
uppsägningar enligt artikel 31 får
verkan anses ha sagt upp detta
protokoll med verkan från den dag
då detta instrument får verkan.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
135
6. As between the Parties to this
Protocol, denunciation by any of
them of the 1971 Fund Conven-
tion in accordance with Article 41
thereof shall not be construed in
any way as a denunciation of the
1971 Fund Convention as amen-
ded by this Protocol.
7. Notwithstanding a denuncia-
tion of this Protocol by a Party
pursuant to this Article, any pro-
visions of this Protocol relating to
the obligations to make contribu-
tions under Article 10 of the 1971
Fund Convention as amended by
this Protocol with respect to an
incident referred to in Article 12,
Paragraph 2 (b), of that amended
Convention and occurring before
the denunciation takes effect shall
continue to apply.
Article 35
Extarordinary sessions of the
Assembly
1. Any Contracting State may,
within ninety days after the de-
posit of an instrument of denun-
ciation the result of which it con-
siders will significantly increase
the level of contributions for the
remaining Contracting States,
request the Director to convene an
extarordinary session of the As-
sembly. The Director shall con-
vene the Assembly to meet not
later than sixty days after receipt
of the request.
2. The Director may convene,
on his own initiative, an extra-
ordinary session of the Assembly
to meet within sixty days after the
deposit of any instrument of de-
nunciation, if he considers that
such denunciation will result in a
significant increase in the level of
6. Mellan dem som är bundna av
detta protokoll skall en uppsägning
från någon av dem av 1971 års
fondkonvention i enlighet med
artikel 41 i den konventionen inte
på något sätt förstås som en upp-
sägning av 1971 års fondkonven-
tion som den har ändrats genom
detta protokoll.
7. Oavsett en uppsägning av
detta protokoll från en part i
enlighet med denna artikel, skall
bestämmelserna i protokollet om
skyldigheter att betala avgifter
enligt artikel 10 i 1971 års fond-
konvention som den har ändrats
genom detta protokoll fortfarande
gälla for sådan olyckor som avses
i artikel 12 andra stycket (b) i den
ändrade konventionen och som har
inträffat innan uppsägningen träder
i kraft.
Artikel 35
Extra möten med församlingen
1. Inom nittio dagar från depo-
neringen av ett uppsägningsin-
strument får varje fördragsslutan-
de stat som anser att uppsägningen
kommer att leda till en betydande
höjning av avgifterna för de kvar-
varande fördragsslutande staterna,
begära att direktören samman-
kallar ett extra möte med försam-
lingen. Direktören skall kalla för-
samlingen att sammanträda inom
sextio dagar från det att han tog
emot denna begäran.
2. Direktören får på eget initia-
tiv sammankalla församlingen till
ett extra möte som skall hållas
inom sextio dagar efter depone-
ringen av ett uppsägningsinstru-
ment, om han anser att uppsäg-
ningen kommer att leda till en
betydande höjning av avgifterna
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
136
contributions of the remaining
Contracting States.
3. If the Assembly at an extra-
ordinary session convened in
accordance with paragraph 1 or 2
decides that the denunciation will
result in a significant increase in
the level of contributions for the
remaining Contracting States, any
such State may, not later than one
hundred and twenty days before
the date on which the denunciation
takes effect, denounce this Pro-
tocol with effect from the same
date.
Article 36
Termination
1. This Prootcol shall cease to
be in force on the date when the
number of Contracting States fåll
below three.
2. States which are bound by
this Protocol on the day before the
date it ceases to be in force shall
enable the Fund to exercise its
functions as described under
Article 37 of this Protocol and
shall, for that purpose only, re-
main bound by this Protocol.
Article 37
Winding up of the Fund
1. If this Protocol ceases to be in
force, the Fund shall nevertheless:
(a) meet its obligations in respect
of any incident occuring before
the Protocol ceased to be in force;
(b) be entitled to exercise its
rights to contributions to the ex-
tent that these contributions are
necessary to meet the obligations
under subparagraph (a), including
expenses for the administration of
för de kvarvarande fördragsslutan-
de staterna.
3. Om församlingen vid ett extra
möte som sammankallats enligt
första eller andra styckena fast-
ställer att uppsägningen kommer
att leda till en betydande höjning
av avgifterna för de kvarvarande
fördragsslutande staterna, får var
och en av dessa stater senast
etthundratjugo dagar före den dag
då uppsägningen får verkan säga
upp detta protokoll med verkan
från samma dag.
Artikel 36
Upphörande
1. Detta protokoll upphör att
gälla när antalet fördragsslutande
stater understiger tre.
2. Stater som är bundna av detta
protokoll dagen innan det upphör
att gälla skall möjliggöra för
fonden att utöva sina funktioner
enligt 37 i detta protokoll och
förblir endast for detta ändamål
bundna av protokollet.
Artikel 37
Avveckling av fonden
1. Om detta protokoll upphör att
gälla skall fonden dock
a) infria sina förpliktelser för de
olyckor som har inträffat innan
protokollet upphörde att gälla och
b) få utöva sin rätt till avgifter i
den utsträckning som dessa av-
gifter är nödvändiga för att infria
de förpliktelser som avses i a),
inklusive de förvaltningskostnader
för fonden som är nödvändiga för
detta ändamål.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
137
the Fund necessary for this pur-
pose.
2. The Assembly shall take all
appropriate measures to complete
the winding up of the Fund in-
cluding the distribution in an
equitable manner of any remaining
assets among those persons who
have contributed to the Fund
3. For the purpose of this Ar-
ticle the Fund shall remain a legal
person.
Article 38
Depositary
1. This Protocol and any amend-
ments accepted under Article 33
shall be deposited with the Secre-
tary-General of the Organization.
2. The Secretary-General of the
Organization shall:
(a) inform all States which have
signed or acceded to this Protocol
of:
(i) each new signature or deposit
of an instrument together with the
date thereof;
(ii) each declaration and notifica-
tion under Article 30 including
declarations and withdrawals
deemed to have been made in
accordance with that Article;
(iii) the date of entry into force
of this Protocol;
(iv) the date by which denun-
ciations provided for in Article 31
are required to be made;
(v) any proposal to amend limits
of amounts of compensation which
has been made in accordance with
Article 33, paragraph 1;
(vi) any amendment which has
been adopted in accordance with
Article 33, paragraph 4;
(vii) any amendment deeemed to
have been accepted under Article
33, paragraph 7, together with the
2. Församlingen skall vidta alla
lämpliga åtgärder för att avveckla
fonden, inklusive en rättvis for-
delning av resterande tillgångar
bland de som har betalat avgifter
till fonden.
3. Fonden förblir en juridisk
person såvitt gäller bestämmelser-
na i denna artikel.
Artikel 38
Depositarie
1. Detta protokoll och de änd-
ringar som godtagits i enlighet
med artikel 33 skall deponeras hos
organisatonens generalsekreterare.
2. Organisationens generalsekre-
terare skall
a) informera alla stater som har
undertecknat eller anslutit sig till
detta protokoll om
i) varje nytt undertecknande eller
ny deponering av instrument samt
datum för detta,
ii) varje förklaring och under-
rättelse med stöd av artikel 30,
inklusive förklaringar och åter-
taganden som anses ha avgetts i
enlighet med den artikeln,
iii) dagen för ikraftträdandet av
detta protokoll,
iv) det datum då uppsägningar
enligt artikel 31 måste göras,
v) ett förslag om ändringar av
gränserna för ersättningsbelopp
som har gjorts i enlighet med
artikel 33 första stycket,
vi) en ändring som har antagits i
enlighet med artikel 33 fjärde
stycket,
vii) en ändring som anses god-
tagen med stöd av artikel 33
sjunde stycket samt den dag då
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
138
date on which that amendment
shall enter into force in accordan-
ce with paragraphs 8 and 9 of that
Article;
(viii) the deposit of any instru-
ment of denunciation of this Pro-
tocol together with the date of the
deposit and the date on which it
takes effect;
(ix) any denunciation deemed to
have been made under Article 34,
paragraph 5;
(x) any communication called for
by any Article of this Protocol;
(b) transmit certified true copies
of this Protocol to all Signatory
States and to all States which
accede to this Protocol.
3. As soon as this Protocol
enters into force, the text shall be
transmitted by the Secretary-Gene-
ral of the Organization to the
Secreteriat of the United Nations
for registration and publication in
accordance with Article 102 of the
Charter of the United Nations.
Article 39
Languages
This Protocol is established in a
single original in the Arabic,
Chinese, English, French, Russian
and Spanish languages, each text
being equally authentic.
DONE AT LONDON, this
twenty-seventh day of November
one thousand nine hundred and
ninety-two.
IN WITNESS THEREOF the
undersigned, being duly autho-
rized by their Govemments for
that purpose, have signed this
Protocol.
ändringen i fråga träder i kraft i
enlighet med åttonde och nionde
styckena i den artikeln,
viii) deponering av uppsägnings-
instrument som rör detta protokoll
samt dagen för deponeringen och
den dag då uppsägningen får
verkan,
ix) en uppsägning som anse av-
given med stöd av artikel 34 femte
stycket,
x) en underrättelse som krävs
enligt någon av artiklarna i detta
protokoll och
b) översända vidimerade exakta
kopior av detta protokoll till alla
stater som har undertecknat det
och till alla stater som ansluter sig
till detta protokoll.
3. Så snart som detta protokoll
träder i kraft skall överlämnas av
organisationens generalsekreterare
till Förenta Nationernas sekreteriat
för registrering och publicering i
enlighet med artikel 102 i Förenta
Nationernas Stadga.
Artikel 39
Språk
Detta protokoll är upprättat i ett
enda original på arabiska, engel-
ska, franska, kinesiska, ryska och
spanska språken, vilka alla äger
lika vitsord.
som skedde i London den 27
november 1992.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 2
Till bekräftelse härav har under-
tecknade, därtill vederbörligen
befullmäktigade av sina respektive
regeringar, undertecknat detta
protokoll.
139
Prop. 1994/95:169
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009)
dels att 9 kap. 3 § skall ha följande lydelse,
dels att 10 kap. skall ha följande lydelse,
dels att 12 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att 19 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i 20 kap. skall införas en ny paragraf, 15 §, av följande
lydelse,
dels att rubriken till 21 kap. skall ha följande lydelse,
dels att nuvarande 21 kap. 5 - 11 §§ skall betecknas 21 kap. 8 -
14 §§,
dels att det i 21 kap. skall införas nya bestämmelser, 5 - 7 §§, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2. en fordran med anledning av
oljeskada som omfattas av 10 kap.
1 § och 2 § första stycket,
9 kap. Om ansvarsbegränsning
Rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte beträffande
1. en fordran på bärgarlön, bidrag till gemensamt haveri eller på avtal
grundad ersättning för åtgärder som avses i 2 § första stycket 4, 5 eller
6,
2. en fordran med anledning av
oljeskada som omfättas av 7 § och
2 första stycket lagen (1973:1198)
om ansvarighet för oljeskada till
sjöss,
3. en fordran som är underkastad en internationell konvention eller
en nationell lag som reglerar eller förbjuder begränsning av ansvarighet
för atomskada,
4. en fordran med anledning av atomskada orsakad av atomfartyg,
5. en fordran med anledning av skada som har drabbat en lots eller
den som är anställd hos någon som avses i 1 § första stycket och vars
skyldighet står i samband med fartygets drift eller med bärgningen, och
6. en fordran på ränta eller ersättning för rättegångskostnader.
10 kap. Om ansvar för oljeskada
Inledande bestämmelser
1 § I detta kapitel avses med
olja: beständig mineralolja som
innehåller kolväte, såsom råolja,
eldningsolja, tjock dieselolja och
smörjolja,
140
oljeskada: dels skada som orsa- Prop. 1994/95:169
kats av förorening genom olja från Bilaga 3
ett fartyg och som uppkommit
utanför fartyget, dels kostnader
för förebyggande åtgärder och
skada som orsakats av sådana
åtgärder,
olycka: sådan händelse eller
serie av händelser med samma ur-
sprung som orsakar en olje-
skada eller framkallar ett allvar-
ligt och omedelbart förestående
hot om en sådan skada,
förebyggande åtgärd: varje
åtgärd som varit skäligen påkallad
för att förhindra eller begränsa en
oljeskada genom förorening och
som har vidtagits efter det att en
olycka har inträffat,
ägare av fartyg: den som är
registrerad som fartygets ägare
eller, om registrering inte har
skett, den som äger fartyget; i
fråga om ett fartyg som ägs av en
stat och brukas av ett bolag vilket
i den staten är registrerat som
fartygets brukare skall dock bo-
laget anses som ägare,
1969 års ansvarighetskonven-
tion: den i Bryssel den 29 novem-
ber 1969 avslutade konventionen
om ansvarighet för skada orsakad
av förorening genom olja eller
denna konvention, ändrad i Lon-
don den 19 november 1976,
1992 års ansvarighetskonven-
tion: 1969 års ansvarighetskon-
vention som den har ändrats ge-
nom det i London den 27 novem-
ber 1992 avslutade ändringsproto-
kollet till 1969 års ansvarighetsko-
nvention om ansvarighet för skada
orsakad av förorening genom olja
och
konventionsstat: en stat som har
tillträtt 1992 års ansvarighetskon-
vention.
Vid tillämpningen av bestäm- 141
melserna i detta kapitel skall med
fartyg jämställas varje annan Prop. 1994/95:169
flytande anordning som kan an- Bilaga 3
vändas till sjöss.
2 § Bestämmelserna i detta kapi-
tel tillämpas på oljeskador som
har uppkommit i Sverige eller dess
ekonomiska zon eller i en annan
konventionsstat eller dess ekono-
miska zon och som har orsakats av
ett fartyg som konstruerats eller
anpassats för att transportera olja
som last i bulk. I fråga om fartyg
som kan transportera olja och
annan last skall dock bestämmel-
serna tillämpas endast när fartyget
transporterar olja som last i bulk
samt under förder som följer på en
sådan last, om det inte visas att
fartyget inte har några rester kvar
ombord från en sådan transport av
olja i bulk. Bestämmelserna tilläm-
pas också på kostnader för före-
byggande åtgärder, var de än har
vidtagits, för att förhindra eller
begränsa sådana skador i Sverige
och dess ekonomiska zon eller i en
annan konventionsstat och dess
ekonomiska zon.
Vid som i första stycket sägs
om ekonomisk zon gäller även i
fall en stat inte har upprättat en
sådan zon men i enlighet med
folkrättens regler har bestämt ett
område utanför och angränsande
till statens territorialvatten som
inte sträcker sig längre ut än 200
nautiska mil från de baslinjer
varifrån statens territorialvatten
mäts.
I fråga om kapitlets tillämplig-
het på örlogsfartyg och vissa
andra statsfartyg samt på fartyg
som inte omfattas av bestämmel-
serna i första stycket gäller be-
stämmelserna i 20 § .
Ersättning för åtgärder med
anledning av en oljeskada utgår
enligt detta kapitel även om skyl-
142
dighet att vidta åtgärderna före- Prop. 1994/95:169
ligger enligt lag eller annan för- Bilaga 3
fattning.
Bestämmelserna i detta kapitel
tillämpas utan hinder av annars
gällande regler om tillämplig lag.
Bestämmelserna i detta kapitel
tillämpas inte i den mån en sådan
tilllämpning skulle vara oförenlig
med Sveriges åtaganden enligt ett
internationellt fördrag.
Skadestånd
3 § En oljeskada skall ersättas av
den som vid tiden för olyckan är
fartygets ägare, även om varken
ägaren eller någon som han sva-
rar för är vållande till skadan.
Utgörs den olycka som orsakade
skadan av en serie av händelser
vilar ersättningsansvaret på den
som var ägare till fartyget vid den
första av dessa händelser.
Ägaren är dock fri från ansvar
om han visar att skadan
1. orsakats av en krigshandling
eller liknande handling under
väpnad konflikt, inbördeskrig eller
uppror eller av en naturhändelse
av osedvanlig karaktär, som inte
kunnat undvikas och vars följder
inte kunnat förhindras, eller
2. i sin helhet vållats av tredje
man med avsikt att orsaka skada,
eller
3. i sin helhet orsakats genom
fel eller försummelse av en svensk
eller utländsk myndighet när den
fullgör sin skyldighet att svara för
underhåll av fyrar eller andra
hjälpmedel för navigering.
Anspråk på ersättning för en
oljeskada som omfattas av ersätt-
ningsbestämmelserna i detta kapi-
telfår göras gällande mot fartygs-
ägaren endast med stöd av be-
stämmelserna i kapitlet.
143
4§ En oljeskada skall ersättas av Prop. 1994/95:169
följande personer, om de har Bilaga 3
vållat skadan uppsåtligen eller av
grov vårdslöshet och med insikt
om att skadan sannolikt skulle
uppkomma,
a) fartygsägarens anställda eller
ställföreträdare eller fartygsbe-
sättningen,
b) en lots eller andra personer
som utför tjänster för fartyget utan
att vara medlemmar av besätt-
ningen,
c) en redare som inte är ägare,
en befraktare (hur han än beteck-
nas, inklusive den som hyrt farty-
get utan manskap) eller andra per-
soner som i redarens ställe hand-
har fartygets drift,
d) en avsändare, avlastare,
lastmottt agare eller lastägare,
e) den som utför bärgning med
fartygsägarens samtycke eller på
order av en myndighet,
f) den som vidtar förebyggande
åtgärder och
g) anställda hos eller ställföre-
trädare för de personer som
nämns i c) - f).
Anspråk på ersättning för en
oljeskada som omfattas av ersätt-
ningsbestämmelserna i detta kapi-
tel får göras gällande mot de i
första stycket nämnda personerna
endast med stöd av bestämmelser-
na i kapitlet.
5 § Skadestånd enligt detta kapitel
betalas för personskada, sakskada
och ren förmögenhetsskada.
Ersättning för att återställa
skada på miljön är begränsad till
kostnader för åtgärder som har
vidtagits eller planeras och som är
rimliga.
6 § Fartygets ägare har rätt att
för varje olycka begränsa sitt an- 144
svar enligt bestämmelserna i detta
kapitel till ett belopp motsvarande Prop. 1994/95:169
tre miljoner särskilda dragnings- Bilaga 3
rätter (SDR) för ett fartyg vars
dräktighet, beräknad enligt 9 kap.
5 § 6, inte överstiger 5 000 och
420 SDR per ton av fartygets
dräktighet därutöver för fartyg
vars dräktighet överstiger 5 000.
Ansvaret skall dock inte i något
fall överstiga 59,7 miljoner SDR.
Rätt till begränsning föreligger
inte i fråga om ränta eller ersätt-
ning för rättegångskostnad. Mid
som avses med SDR anges i 22
kap. 3 §.
Fartygets ägare har inte rätt att
begränsa sitt ansvar, om han har
vållat oljeskadan uppsåtligen eller
av grov vårdslöshet och med insikt
om att skadan sannolikt skulle
uppkomma.
7 § Rätt till ansvarsbegränsning
enligt 6 § första stycket föreligger
endast om ägaren, dennes försäk-
ringsgivare eller någon annan på
ägarens vägnar enligt bestämmel-
serna i detta kapitel eller motsva-
rande bestämmelser i en annan
konventionsstats lag upprättar en
begränsningsfond uppgående till
det ansvarsbelopp som gäller för
ägaren och det tilläggsbelopp som
fastställs enligt 12 kap. 4 § andra
stycket.
Ansvarsbeloppet skall räknas om
till svenska kronor enligt bestäm-
melserna i 22 kap. 3 § andra
stycket.
En begränsningsfond enligt
detta kapitel skall här i landet
upprättas hos den domstol där
talan om ersättning har väckts
enligt 21 kap. 5 § eller hos en
domstol där en sådan talan kan
väckas.
1 fråga om förfarandet när en
begränsningsfond enligt bestäm- 145
melserna i detta kapitel upprättas
10 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 169
och om förlust i vissa fall av Prop. 1994/95:169
möjligheten att erhålla ersättning Bilaga 3
för fordran som kan åberopas mot
fonden skall bestämmelserna i 12
kap. 3 - 15 §§ tilllämpas. Betal-
ning eller säkerhet som avses i 12
kap. 4 § andra stycket får dock
krävas också i fråga om ränta för
tiden till dess att fonden upprättas.
Mid som sägs i 12 kap. 4 § fjärde
stycket om verkan som avses i 9
kap. 8 § skall i stället gälla ver-
kan som avses i 10 § i detta kapi-
tel. Följs inte ett föreläggande
enligt 12 kap. 4 § fjärde stycket,
skall i ett beslut som där sägs till-
kännages att rätten till ansvarsbe-
gränsning inte längre föreligger.
8 § En begränsningsfond som
avses i detta kapitel fördelas mel-
lan borgenärerna i förhållande till
storleken av de styrkta fordringar-
na.
9 § Den som innan begränsnings-
fonden har fördelats har betalat
ersättning för en oljeskada inträ-
der intill det belopp han har beta-
lat i den skadelidandes rätt enligt
bestämmelserna i detta kapitel
eller motsvarande lagstiftning i en
annan konventionsstat.
Kan fartygets ägare eller någon
annan göra sannolikt att han i
framtiden blir skyldig att betala
ersättning som han, om ersätt-
ningen hade betalats före fondens
fördelning, skulle ha kunnat kräva
åter från fonden enligt första
stycket, kan domstolen bestämma
att medel tills vidare skall sättas
av för att han senare skall kunna
göra sin rätt gällande mot fonden.
Har ägaren frivilligt dragit på
sig utgifter eller drabbats av för-
luster med anledning av förebyg-
gande åtgärder, har han samma
rätt till ersättning för detta från
146
begränsningsfonden som en arman Prop. 1994/95:169
skadelidande. Bilaga 3
10 § Har en begränsningsfond
upprättats enligt 7 § och har
ägaren rätt att begränsa sitt an-
svar, får ingen annan egendom
som tillhör ägaren tas i anspråk
för att tillgodose ett krav på er-
sättning som kan göras gällande
mot fonden.
Har i ett fall som avses i första
stycket egendom som tillhör äga-
ren blivit föremål för kvarstad
eller annan säkerhetsåtgärd med
anledning av krav på ersättning
som kan göras gällande mot be-
gränsningsfonden, skall den bevil-
jade åtgärden hävas. Har ägaren
ställt säkerhet för att undvika en
sådan åtgärd, skall säkerheten
återställas till honom.
Om en begränsningsfond har
upprättats i en annan konventions-
stat, skall första och andra stycke-
na gälla endast om den skadeli-
dande har rätt att föra talan vid
den domstol eller myndighet som
förvaltar fonden och har möjlighet
att av fondens medel få ut vad som
svarar mot hans fordran.
11 § Om preskription av fordran
på ersättning för en olje-
skadafinns bestämmelser i 19 kap.
7§.
12 § Om rätt till ersättning från
1992 års internationella oljeska-
defond finns bestämmelser i lagen
(1973:1199) om ersättning från
den internationella oljeskadefon-
den.
Försäkring
13 § Ägaren av ett svenskt fartyg
som transporterar mer än 2 000
ton olja som bulklast, skall ta och
147
vidmakthålla försäkring eller ställa Prop. 1994/95:169
annan betryggande säkerhet för an Bilaga 3
täcka sin ansvar enligt bestäm-
melserna i detta kapitel eller mot-
svarande lagstiftning i en annan
konventionsstat intill det ansvars-
belopp som anges i 6 § första
stycket. Staten har dock inte en
sådan skyldighet.
En försäkring eller säkerhet som
avses i första stycket skall god-
kännas av regeringen eller av den
myndighet som regeringen bestäm-
mer.
Har ägaren fullgjort sina skyl-
digheter enligt första stycket, skall
den myndighet som regeringen
bestämmer utfärda ett certifikat
som visar detta. För ett fartyg som
ägs av den svenska staten skall
den myndighet som regeringen be-
stämmer utförda ett certifikat som
visar att fartyget ägs av den svens-
ka staten och att dess ansvar är
täckt intill det ansvarsbelopp som
anges i 6 § första stycket.
Regeringen fastställer det for-
mulär till certifikat som avses i
tredje stycket. Certifikatet skall
medföras ombord på fartyget.
14 § För ett utländskt fartyg som
anlöper eller lämnar en svensk
hamn eller en tilläggsplats på
svenskt sjöterritorium och som vid
tillfallet transporterar mer än
2 000 ton olja som bulklast skall
det finnas en försäkring eller en
annan betryggande säkerhet som
täcker ägarens ansvar enligt be-
stämmelserna i detta kapitel eller
motsvarande lagstiftning i en
annan konventionsstat intill det
ansvarsbelopp som avses i 6 §
första stycket. Mid som nu har
sagts gäller inte ett fartyg som ägs
av en främmande stat.
Fartyget skall ombord medföra 148
ett certifikat som visar att en
sådan försäkring eller annan Prop. 1994/95:169
betryggande säkerhet som avses i Bilaga 3
första stycket finns. I fråga om ett
fartyg som inte är registrerat i
någon konventionsstat får certifi-
kat utfördas av den myndighet som
regeringen bestämmer. Om farty-
get ägs av en främmande stat,
skall det ombord medföra ett
certifikat som visar att fartyget ägs
av den staten och att dess ansvar
är täckt intill det ansvarsbelopp
som gäller enligt 6 § första styck-
et.
Närmare bestämmelser om
certifikat som avses i andra stycket
meddelas av regeringen eller av
den myndighet som regeringen
bestämmer.
15 § En försäkring som avses i 13
eller 14 § skall för den som är
berättigad till ersättning medföra
rätt att få ut ersättningen direkt av
försäkringsgivaren.
Försäkringsgivaren är dock fri
från ansvar, om fartygets ägare är
fri från ansvar eller om denne
själv uppsåtligen har vållat ska-
dan. Försäkringsgivarens ansvar
skall inte i något fall överstiga det
ansvarsbelopp som gäller enligt
6 § första stycket.
I vidare mån än som följer av
andra stycket kan försäkringsgiva-
ren inte till befrielse från sitt
ansvar mot någon annan än äga-
ren åberopa omständigheter som
han kunnat åberopa mot ägaren.
16 § Om försäkringsgivaren inte
har gjort något annat förbehåll,
gäller försäkringen för fartygets
ägare mot hans ansvar enligt be-
stämmelserna i detta kapitel eller
motsvarande lagstiftning i en
annan konventionsstat.
149
17 § \bd som föreskrivs i 15 och Prop. 1994/95:169
16 §§ om försäkring tilllämpas Bilaga 3
också i fråga om sådan säkerhet
av annat slag som avses i 13 eller
14 §.
18 § Om ansvar för åsidosättande
av försäkringsplikten och vissa
andra föreskrifter i detta kapitel
finns bestämmelser i 20 kap. 15 §.
Om laga domstol m.m.
19 § Om laga domstol och om
verkställighet av domar i mål om
ersättning för oljeskador finns
bestämmelser i 21 kap. 5 - 7 §§.
Övriga bestämmelser
20 § Bestämmelserna i detta
kapitel gäller inte för en oljeskada
som orsakats av ett örlogsfartyg
eller av ett annat fartyg som vid
tiden för olyckan ägs eller brukas
av en stat och som används uteslu-
tande för statsändamål och inte för
affärsdrift. Har ett sådant fartyg
orsakat en oljeskada i Sverige
eller dess ekonomiska zon eller
har förebyggande åtgärder vid-
tagits för att förhindra eller be-
gränsa en sådan skada i Sverige
eller dess ekonomiska zon skall
dock bestämmelserna i 1 §, 2 §
fjärde stycket, 3 - 6 §§, 19 kap. 1
§ första stycket 9 och 21 kap. 5 §
tillämpas.
Har ett fartyg som inte omfattas
av bestämmelserna i 2 § första
stycket orsakat en oljeskada i
Sverige eller dess ekonomiska zon
eller har förebyggande åtgärder
vidtagits för att förhindra eller
begränsa en sådan skada i Sverige
eller dess ekonomiska zon, till-
lämpas bestämmelserna il §, 2 §
fjärde och sjätte styckena, 3 och 5
§§, 19 kap. 1 § första stycket 9
150
och 21 kap. 5 §. I fråga om äga-
rens rätt att begränsa sitt ansvar
gäller i sådant fall bestämmelserna
i 9 kap.
12 kap. Om begränsningsfond och begränsningsmål
Bestämmelserna i detta kapitel gäller begränsningsfond som upprättas
Prop. 1994/95:169
Bilaga 3
enligt 9 kap. 7 § (globalfond).
Bestämmelserna i 3 - 15 §§
tillämpas också i vissa delar i
fråga om begränsningsfond som
upprättas enligt 6 § lagen
(1973:1198) om ansvarighet för
oljeskada till sjöss.
19 kap. Om preskription av vissa
Bestämmelserna i 3 - 15 §§
tillämpas också i vissa delar i
fråga om begränsningsfond som
upprättas enligt 10 kap. 7 §.
fordringar
Följande fordringar upphör, vare sig ansvarigheten för dem är be-
gränsad eller obegränsad, om talan inte väcks i laga ordning i fråga om
1. fordran på bärgarlön: inom två år från det bärgningsföretaget slut-
fördes,
2. fordran på andel i bärgarlön enligt 16 kap. 6 § andra stycket: inom
ett år från det vederbörande av redaren fått underrättelse om bärgarlö-
nens och andelens storlek,
3. fordran på ersättning för sammanstötning: inom två år från den
dag skadan inträffade,
4. fordran på belopp som någon betalat utöver vad som belöper på
honom enligt 8 kap. 1 §: inom ett år från det beloppet betalades,
5. fordran på ersättning på grund av att gods har skadats, gått för-
lorat eller försenats vid befordran eller på grund av att det i konosse-
ment har lämnats oriktiga eller ofullständiga uppgifter: inom ett år från
det godset lämnades ut eller skulle ha lämnats ut,
6. fordran på ersättning för personskada eller försening vid passage-
rarbefordran: inom två år från ilandstigningen eller, om passageraren
avhdit under befordringen, från den dag ilandstigning skulle ha ägt rum,
eller, om passageraren avtidit efter ilandstigningen, inom två år från
dödsfallet men inte senare än tre år från ilandstigningen,
7. fordran på ersättning på grund av att resgods har skadats, gått för-
lorat eller försenats vid befordran: inom två år från det godset fördes i
land eller, om det har gått förlorat, skulle ha förts i land,
8. fordran på bidrag till gemensamt haveri eller en annan kostnad
som skall fördelas enligt samma grund (13 kap. 15 § tredje stycket,
14 kap. 40 § och 17 kap. 6 §): inom ett år från den dag dispaschen
vann laga kraft.
9. fordran på ersättning för en
oljeskada enligt bestämmelserna i
151
10 kap.: inom tre år från den då
dag skadan uppkom, dock att
talan inte i något fall får väckas
efter det att sex år har gått från
dagen för den olycka som orsa-
kade skadan eller, om olyckan ut-
gjordes av en serie av händelser,
från dagen för den första av
dessa.
Svarar gäldenären i andra fall än som avses i första stycket för ersätt-
ning eller för någon annan fordran med begränsning av redareansvaret
eller endast med inlastat gods upphör fordringen, om talan inte väcks i
laga ordning, i fråga om en fordran på ersättning inom två år från den
dag skadan inträffade och i fråga om någon annan fordran inom ett år
efter det att fordringen förföll till betalning. Om borgenären har rätt att
för fordringen hålla sig även till redare, lastägare eller någon annan
utan att begränsning av ansvarigheten äger rum, gäller en sådan rätt
under samma tid som för en fordran i allmänhet.
Har en fordran som avses i första eller andra stycket kommit under
behandling av dispaschör, anses talan om fordringen väckt.
Den som infriat en fordran som avses i första stycket 5 får väcka
återkrav mot tredje man efter utgången av den där angivna tiden. En
sådan talan får dock inte väckas senare än ett år från den dag huvudan-
språket infriades eller talan väcktes om det.
Ett avtal om förlängning av preskriptionstid som avses i denna para-
graf är giltigt endast om det har ingåtts efter fordringens tillkomst och
har inte verkan för längre tid än tre år åt gången, räknat från dagen for
avtalet. Preskriptionstiden får dock inte i något fall genom avtal förlän-
gas med sammanlagt mer än tio år eller, i fäll som avses i första
stycket 6 eller 7, med mer än tre år från det ilandstigning eller iland-
föring har ägt rum eller skulle ha ägt rum. I 13 kap. 4 § första stycket
och 14 kap. 2 § andra stycket finns föreskrifter om ogiltighet av avtals-
villkor som avviker från bestämmelserna i första stycket 5 och fjärde
stycket. I 15 kap. 29 § andra stycket finns föreskrifter om ogiltighet av
avtalsvillkor som inskränker en passagerares rättigheter enligt första
stycket 6 och 7.
Frågor om preskription av en fordran som avses i denna paragraf be-
döms här i landet enligt svensk lag även om utländsk lag i övrigt är till-
ämplig på rättsförhållandet.
15 § En fartygsägare som upp-
såtligen eller av oaktsamhet åsido-
sätter vad som sägs i 10 kap. om
försäkringsplikt eller skyldighet att
ställa säkerhet för ansvar för en
oljeskada, döms till böter eller
fängelse i högst sex månader.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 3
152
Till samma straff döms en reda- Prop. 1994/95:169
re som låter använda ett fartyg för Bilaga 3
sjöfart, trots att han insett eller
bort inse att i 10 kap. föreskriven
försäkringsplikt eller skyldighet att
ställa säkerhet inte har fullgjorts.
På samma sätt som redaren straf-
fas den som handhar fartygets drift
i redarens ställe samt befälhava-
ren.
Medförs inte ett i 10 kap. 13
eller 14 § förskrivet certifikat
ombord på ett fartyg, när det
används för sjöfart, döms befäl-
havaren till böter.
5 § Talan om ersättning för en
oljeskada enligt 10 kap. får väckas
i Sverige endast om oljeskadan
har uppkommit i Sverige eller dess
ekonomiska zon eller om före-
byggande åtgärder har vidtagits
för att förhindra eller begränsa en
sådan skada i Sverige eller dess
ekonomiska zon.
Är en svensk domstol behörig
enligt första stycket, får även talan
om ersättning för annan oljeskada
som orsakats av samma otycka
prövas här.
Talan enligt första eller andra
stycket väcks vid den sjörättsdom-
stol som är närmast den ort där
skadan uppkom.
Har talan om ersättning för
skador som har uppkommit på
grund av samma olycka väckts vid
flera domstolar, skall regeringen
bestämma att en av dessa domsto-
lar skall handlägga samtliga mål.
Har en begränsningsfond upp-
rättats här i landet enligt 10 kap.
7 §, prövar den domstol vid vilken
fonden har upprättats frågor om
ansvarighetsbeloppets fördelning
mellan de ersättningsberättigade.
153
Denna prövning görs i begräns- Prop. 1994/95:169
ningsmål som avses i 12 kap. Bilaga 3
6 § Har en dom i ett mål om
ersättning för oljeskada meddelats
i en annan stat som har tillträtt
den i 10 kap. angivna 1992 års
ansvarighetskonvention och är
domstolarna i den staten behöriga
att pröva den tvist som domen
gäller, skall domen, när den har
vunnit laga kraft och kan verk-
ställas i den stat där den har
meddelats, på ansökan verkställas
i Sverige utan att en ny prövning
sker av den sak som avgjorts i
domen, i den mån inte annat följer
av vad som sägs i 10 kap. 10 §
eller 5 § femte stycket i detta
kapitel. Detta medför inte skyl-
dighet att verkställa en utländsk
dom, om det ansvarsbelopp som
gäller för fartygets ägare därmed
skulle överskridas.
Ansökan om verkställighet görs
hos Svea hovrätt. Till ansökan
skall fogas
1. domen i original eller i en
kopia som bestyrkts av en myndig-
het,
2. en förklaring av en behörig
myndighet i den stat där domen
meddelats att domen avser ersätt-
ning enligt den i 10 kap. angivna
1992 års ansvarighetskonvention
samt att den har vunnit laga kraft
och kan verkställas i den staten.
Handlingarna skall vara för-
sedda med bevis om utfördarens
behörighet. Beviset skall vara
utställt av en svensk beskickning
eller konsul eller av chefen för
justitieförvaltningen i den stat där
domen har meddelats. Är en hand-
ling i ärendet skriven på ett annat
främmande språk än danska eller
norska skall handlingen åtföljas av
en översättning till svenska. Över-
sättningen skall vara bestyrkt av
154
en diplomatisk eller konsulär tjän-
steman eller av svensk notarius
publicus.
En ansökan om verkställighet
får inte bifallas utan att motparten
haft tillfälle att yttra sig över
ansökan.
Bifalls ansökan verkställs domen
på samma sätt som en svensk
domstols laga kraft ägande dom,
om inte hovrättens beslut över-
klagas och Högsta domstolen
bestämmer annat.
7 § Har i enlighet med bestäm-
melserna i den i 10 kap. angivna
1992 års ansvarighetskonvention
en begränsningsfond upprättats i
en annan stat som har tillträtt den
konventionen enligt lagen i den
staten och har en ägare eller för-
säkringsgivare mot vilken talan om
ersättning enligt 10 kap. väckts
vid en svensk domstol rätt att
begränsa sitt ansvar, skall domsto-
len i dom i mål om ersättning
bestämma att domen får verkstäl-
las endast efter prövning i den
främmande staten av frågor om
fondens fördelning och enligt den
statens lag.
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer, då lagen
(1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss skall upphöra att
gälla.
2. Så länge den i 10 kap. angivna 1969 års ansvarighetskonvention är
i kraft för Sverige skall dock följande gälla.
a) I fråga om ett fartyg som är registrerat i en främmande stat som är
bunden av 1969 års ansvarighetskonvention men inte av den i 10 kap.
angivna 1992 års ansvarighetskonvention skall lagen om ansvarighet för
oljeskada till sjöss fortsätta att tillämpas i stället för denna lag.
b) I fråga om ett färtyg som är registrerat i Sverige eller i en främ-
mande stat som är bunden av 1992 års ansvarighetskonvention skall
lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss fortsätta att tillämpas. Om
oljeskadan inte till fullo har kunnat ersättas enligt den lagen eller enligt
lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefon-
Prop. 1994/95:169
Bilaga 3
155
den, skall denna lag tillämpas. Därvid skall begränsningsbeloppet i 10 Prop. 1994/95:169
kap. 6 § första stycket minskas med vad som har kunnat betalas enligt Bilaga 3
lagen om ansvarighet for oljeskada till sjöss samt ansvarsbeloppet i 10
kap. 7 § första stycket minskas med vad som har kunnat betalas enligt 5
§ första stycket lagen om ansvarighet for oljeskada till sjöss.
c) Vad som sägs i b) gäller också i fråga om ett fårtyg som är regist-
rerat i en främmande stat som inte är bunden av vare sig 1969 års
ansvarighetskonvention eller av 1992 års ansvarighetskonvention.
3. När enligt 2 lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss tillämpas
skall 9 kap. 3 § 2 och 12 kap. 1 § andra stycket sjölagen gälla i sina
äldre lydelser.
156
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:1199) om ersättning
från den internationella oljeskadefonden att 1 - 6 §§ skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Bestämmelserna i artiklarna 1-13
av den i Bryssel den 18 december
1971 avslutade konventionen om
upprättandet av en internationell
fond för ersättning av skada or-
sakad av förorening genom olja i
dess lydelse enligt det i London
den 19 november 1976 antagna
ändringsprotokollet skall till den
del de ej uteslutande reglerar de
fördragsslutande staternas inbördes
förpliktelser och med iakttagande
av vad som föreskrivs i det följan-
de gälla som svensk lag.
Konventionen har i angivna
delar den lydelse som härvid
fogad bilaga utvisar.
Bestämmelserna i artiklarna 1 -
13 av den i Bryssel den 18 de-
cember 1971 avslutade konven-
tionen om upprättandet av en
internationell fond för ersättning
av skada orsakad av förorening
genom olja med de ändringar som
har gjorts genom det i London den
27 november 1992 avslutade
ändringsprotokollet till konven-
tionen samt den i ändringsproto-
kollet genom artikel 26 införda
artikeln 36 ter till 1971 års kon-
vention skall, till den del de inte
uteslutande reglerar de fördrags-
slutande staternas inbördes för-
pliktelser och med iakttagande av
vad som föreskrivs i det följande,
i originaltexternas lydelse gälla
som svensk lag. Originaltexterna
skall ha samma giltighet.
Konventionen finns i dess engel-
ska och franska originaltexter i an-
givna delar tillsammans med en
svensk översättning som bilaga 1
till denna lag och ändringspro-
tokollet finns i dess engelska
originaltext i angivna delar till-
sammans med en svensk översätt-
ning som bilaga 2 till denna lag.
Med fartygets dräktighet i arti-
kel 1:5 i konventionen avses dess
dräktighet beräknad enligt regler-
na i kungörelsen (1954:550) an-
gående skeppsmätning.
157
Belopp som fonden betalat i
ersättning enligt artikel 4 eller som
gottgörelse enligt artikel 5 får
fonden återkräva av person som
avses i 4 § fjärde stycket lagen
(1973:1198) om ansvarighet för
oljeskada till sjöss endast under de
förutsättningar som anges i nämn-
da lagrum. I övrigt får fonden
återkräva sålunda utgivet belopp
av någon annan än fartygsägaren
eller dennes garant endast i den
utsträckning som följer av 25 §
första stycket lagen (1927:77) om
försäkringsavtal.
Ett belopp som 1992 års in-
ternationella oljeskadefond har
betalat i ersättning enligt artikel 4
får fonden kräva åter av en person
som anges i 10 kap. 4 § sjölagen
(1994:1009) endast under de
förutsättningar som anges där. I
övrigt får fonden återkräva ett
sålunda utbetalat belopp av någon
annan än fartygsägaren eller den-
nes garant endast i den utsträck-
ning som följer av 25 § första
stycket lagen (1927:77) om för-
säkringsavtal.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 3
Talan om ersättning för skada
genom förorening, som enligt
artikel 7 första eller tredje stycket
får upptagas i Sverige, väckes vid
domstol som enligt 18 § lagen
(1973:1198) om ansvarighet för
oljesskada sjöss är behörig upp-
taga talan mot fartygets ägare i
anledning av samma olycka.
Talan om ersättning för en ska-
da genom förorening, som enligt
artikel 7 första eller tredje stycket
får tas upp i Sverige, väcks vid
den domstol som enligt 21 kap. 5
§ sjölagen är behörig att ta upp en
talan mot fartygets ägare i an-
ledning av samma olycka.
I fråga om underrättelse som
avses i artikel 7 sjätte stycket skall
bestämmelserna i 14 kap. 12 och
13 §§ rättegångsbalken angående
kungörande av rättegång äga
motsvarande tillämpning.
I fråga om underrättelser som
avses i artikel 7 sjätte stycket skall
bestämmelserna i 14 kap. 12 och
13 §§ rättegångsbalken om kun-
görande av rättegång tillämpas.
I fråga om verkställighet enligt
artikel 8 av dom i mål om ersätt-
ning för skada genom förorening
äger 19 § lagen (1973:1198) om
ansvarighet för oljeskada till sjöss
motsvarande tillämpning.
I fråga om verkställighet enligt
artikel 8 av dom i mål om ersätt-
ning för en skada genom föro-
rening tillämpas 21 kap. 6 § sjöla-
gen.
I fråga om artiklarna 4, 5, 11 I fråga om artiklarna 4 och 12
och 12 skall de i beräkningsen- avses med beräkningsenheter de
heter angivna beloppen gälla. av Internationella valutafonden
158
använda särskilda dragningsrätter- Prop. 1994/95:169
na (SDR). Bilaga 3
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Så länge 1971 års fondkonvention är i kraft for Sverige skall dock
lagen i sin äldre lydelse fortsätta att tillämpas. Om oljeskadan inte till
fullo har kunnat ersättas enligt lagen (1973:1198) om ansvarighet for
oljeskada till sjöss, enligt denna lag i dess äldre lydelse eller enligt 10
kap. sjölagen (1994:1009) skall denna lag tillämpas. Därvid skall
a) hänvisningen i artikel 2 första stycket a) till 1992 års ansvarighets-
konvention anses innefatta även 1969 års internationella konvention om
ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja och 1971 års
fondkonvention, samt
b) det belopp som enligt artikel 4 skall tas med vid beräkningen av
det ersättningsbelopp som 1992 års oljeskadefond har att betala innefatta
också ersättningsbelopp som har betalats enligt lagen om ansvarighet för
oljeskada till sjöss och som har kunnat betalas enligt denna lag i dess
äldre lydelse.
159
Bilaga 1 Prop. 1994/95:169
Bilaga 3
Artiklarna 1 -13 av den internationella konventionen om upprättan-
det av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av
förorening genom olja.
Bilaga 1 har samma lydelse som bilagan till SFS 1973:1199 ändrad
genom SFS 1978:135, 1991:1522, 1992:151, 1993:153 och 1994:107.
160
Bilaga 2
Artiklarna 1-15 och 26 i 1992 års ändringsprotokoll till 1971 års
internationella konvention om upprättandet av en internationell
fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja
Bilaga 2 har den lydelse som framgår av bilaga 2 till denna pro-
memoria.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 3
161
11 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 169
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldig-
het rörande mottagande av olja skall ha följande lydelse.
2§
Nuvarande lydelse
Den som under visst kalenderår
i svensk hamn eller i Sverige be-
lägen anläggning har mottagit
sammanlagt mer än 150 000 ton
olja som har transporterats sjöle-
des till hamnen eller anläggningen
skall senast den 1 mars påföljande
år lämna sjöfartsverket uppgift om
den oljemängd som han har motta-
git.
Med olja som har transporterats
sjöledes till anläggningen jämstäl-
les olja som har transporterats till
anläggningen från utlandet på
annat sätt än sjöledes, om oljan
dessförinnan har varit föremål för
sjötransport och ej därefter har
mottagits i hamn eller anläggning
belägen i stat som har tillträtt den
i Bryssel den 18 december 1971
avslutade konventionen om upprät-
tandet av en internationell fond för
ersättning av skada orsakad av
förorening genom olja.
Föreslagen lydelse
Den som under ett visst kalen-
derår i en svensk hamn eller i en i
Sverige belägen anläggning har
tagit emot sammanlagt mer än 150
000 ton olja som har transporte-
rats sjöledes till hamnen eller
anläggningen skall senast den 1
mars året därpå lämna Sjöfartsver-
ket uppgifter om den oljemängd
som han har tagit emot.
Med olja som har transporterats
sjöledes till anläggningen jämställs
olja som har transporterats till
anläggningen från utlandet på
annat sätt än sjöledes, om oljan
dessförinnan har varit föremål for
sjötransport och inte därefter har
tagits emot i en hamn eller i en
anläggning belägen i en stat som
har tillträtt den i Bryssel den 18
december 1971 avslutade kon-
ventionen om upprättandet av en
internationell fond för ersättning
av skada orsakad av förorening
genom olja eller som har tillträtt
1992 års ändringsprotokoll till
1971 års konvention om upprät-
tandet av en internationell fond för
ersättning av skada orsakad av
förorening genom olja.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
162
Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet
och privilegier i vissa fall skall ha följande lydelse.
Bilaga
Immunitet och/eller privilegier Tillämplig internationell
gäller för följande överenskommelse
Internationella organ Fysiska personer
18 Internationella
oljeskadefonden och
1992 års internatio-
nella oljeskadefond
18
om
en
för
27
Konvention den
december 1971
upprättandet av
internationell fond
ersättning av skador
orsakade av föro-
rening genom olja
samt det den
november 1992 av-
slutade ändringsproto-
kollet till 1971 års
konvention om upp-
rättandet av en inter-
nationell fond för
ersättning av skador
orsakade av föro-
rening genom olja.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
163
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:424) om åtgärder mot
vattenförorening från fartyg att 7 kap. 6 § och 10 kap. 8 § skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Har beträffande ett visst fartyg
inte fullgjorts vad som föreskrivs
om försäkringsskyldighet eller
skyldighet att ställa säkerhet z
lagen (1973:1198) om ansvarighet
för oljeskada till sjöss, får sjöfarts-
verket och annan myndighet som
regeringen utser meddela
Har beträffande ett visst fartyg
inte fullgjorts vad som föreskrivs
om försäkringsskyldighet eller
skyldighet att ställa säkerhet enligt
10 kap. sjölagen (1994:1009), får
Sjöfartsverket och annan myndig-
het som regeringen utser meddela
1. förbud för fårtyget att anlöpa eller avgå från en svensk hamn eller
från en tilläggsplats som ligger inom svenskt territorium,
2. i fråga om ett svenskt fartyg förbud mot fartygets vidare avresa.
Mål om ansvar för brott som
avses i denna lag eller om ersätt-
ning för åtgärder som verkställts
enligt 7 kap. 9 § handläggs av
tingsrätt som är behörig domstol
enligt rättegångsbalken eller enligt
21 kap. 1, 2 och 5 §§ sjölagen
(1994:1009).
Mål om ansvar för brott som
avses i denna lag eller om ersätt-
ning för åtgärder som verkställts
enligt 7 kap. 9 § handläggs av
tingsrätt som är behörig domstol
enligt rättegångsbalken eller enligt
21 kap. 1, 2 och 8 §§ sjölagen
(1994:1009).
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. När lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss
tillämpas skall 7 kap. 6 § gälla i sin äldre lydelse.
164
Härigenom föreskrivs att 30 § mönstringslagen (1983:929) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:169
Bilaga 3
30 §
I mål om ansvar för brott enligt
denna lag skall 21 kap. 1 och 5 §§
sjölagen (1994:1009) tilllämpas.
I mål om ansvar for brott enligt
denna lag skall 21 kap. 1 och 8 §§
sjölagen (1994:1009) tillämpas.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
165
|
7. Förslag till Lag om ändring i fartygssäkerhetslagen |
Prop. 1994/95:169 Bilaga 3 |
Härigenom föreskrivs att 12 kap. 7 § fartygssäkerhetslagen (1988:49)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Mål om ansvar och förverkande
enligt denna lag eller enligt före-
skrifter som har meddelats med
stöd av lagen handläggs av dom-
stol som är behörig enligt bestäm-
melserna i 21 kap. 1 och 5 §§
sjölagen (1994:1009).
Mål om ansvar och förverkande
enligt denna lag eller enligt före-
skrifter som har meddelats med
stöd av lagen handläggs av dom-
stol som är behörig enligt bestäm-
melserna i 21 kap. 1 och 8 §§
sjölagen (1994:1009).
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
166
Bilaga 4
Efter remiss har yttranden över departementspromemorian (Ds
1994:120) Ändrade regler om ansvarigheten för oljeskador till sjöss
avgetts av Svea hovrätt, Göteborgs tingsrätt, Kalmar tingsrätt, Justitie-
kanslem, Kommerskollegium, Kustbevakningen, Statens Räddningsverk,
Sjöfartsverket, Finansinspektionen, Fiskeriverket, Statens Naturvårds-
verk, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, rättsvetenskap-
liga institutionen, Svenska sjörättsföreningen, Sveriges Advokatsam-
fund, Sveriges Industriförbund och Sveriges Redareförening.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har till sitt yttrande fogat ett
yttrande från Göteborgs kommunstyrelse.
Sjöassuradöremas förening, Svenska kommunförbundet, Svenska
Petroleum Institutet och Sveriges Ångfartygs Assurans Förening, som
har beretts tillfälle att avge yttrande, har avstått från detta.
167
Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009)
dels att nuvarande 21 kap. 5 - 11 §§ skall betecknas 21 kap. 8 -
14 §§,
dels att 7 kap. 1 §, 9 kap. 3 §, 10 kap., 12 kap. 1 §, 19 kap. 1 § samt
rubriken till 21 kap. skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas nya bestämmelser, 20 kap. 15 § och 21 kap.
5-7 §§, av följande lydelse.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 5
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap. Allmänna bestämmelser om ansvar
Redaren är ansvarig för skada som befälhavaren, en medlem av be-
sättningen eller en lots orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten.
Redaren är också ansvarig, om skada vållas av någon annan, när denne
på redarens eller befälhavarens uppdrag utför arbete i fortygets tjänst.
Skadestånd enligt första stycket som redaren har betalat har han rätt
att kräva tillbaka av den som vållat skadan.
Bestämmelser om inskränkning
av en redares ansvarighet finns i 9
och 13 - 15 kap.
Särskilda bestämmelser om
ansvar och om inskränkning av en
redares ansvar finns i 9, 10 och
13 - 15 kap.
Rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte beträffande
1. en fordran på bärgarlön, bidrag till gemensamt haveri eller på avtal
grundad ersättning för åtgärder som avses i 2 § första stycket 4, 5 eller
6,
2. en fordran med anledning av
oljeskada som omfättas av 7 § och
2 § första stycket lagen
(1973:1198) om ansvarighet för
oljeskada till sjöss,
3. en fordran som är underkastad
2. en fordran med anledning av
oljeskada som omfettas av 10 kap.
1 § och 2 § första stycket,
i internationell konvention eller en
nationell lag som reglerar eller förbjuder begränsning av ansvarighet för
atomskada,
4. en fordran med anledning av atomskada orsakad av atomfartyg,
5. en fordran med anledning av skada som har drabbat en lots eller den
som är anställd hos någon som avses i 1 § första stycket och vars
skyldighet står i samband med fartygets drift eller med bärgningen, och
6. en fordran på ränta eller ersättning för rättegångskostnader.
168
Inledande bestämmelser
Prop. 1994/95:169
Bilaga 5
1 § Om oljeskada finns särskilda
bestämmelser i lagen (1973:1198)
om ansvarighet för oljeskada till
sjöss.
Definitioner
1 § I detta kapitel avses med
olja: beständig mineralolja som
innehåller kolväte, såsom råolja,
eldningsolja, tjock dieselolja och
smörjolja,
oljeskada: dels skada som orsa-
kats av förorening genom olja från
ett fartyg och som uppkommit
utanför fartyget, i fråga om för-
sämring av miljön, förutom utebli-
ven vinst, dock endast kostnader
för återställnings-åtgärder som har
vidtagits eller planeras och som är
rimliga, dels kostnader för före-
byggande åtgärder och skada som
orsakats av sådana åtgärder,
olycka: sådan händelse eller
serie av händelser med samma ur-
sprung som orsakar en oljeskada
eller framkallar ett allvarligt och
omedelbart förestående hot om en
sådan skada,
förebyggande åtgärd: varje
åtgärd som varit skäligen påkallad
för att förhindra eller begränsa en
oljeskada genom förorening och
som har vidtagits efter det att en
olycka har inträffat,
ägare av fartyg: den som är
registrerad som fartygets ägare
eller, om registrering inte har
skett, den som äger fartyget; i
fråga om ett fartyg som ägs av en
stat och brukas av ett bolag vilket
i den staten är registrerat som
fartygets brukare skall dock bola-
get anses som ägare,
1969 års ansvarighetskonven-
tion: den i Bryssel den 29 novem-
ber 1969 avslutade konventionen
om ansvarighet för skada orsakad
av förorening genom olja eller
169
denna konvention, ändrad i Lon- Prop. 1994/95:169
don den 19 november 1976, Bilaga 5
1992 års ansvarighetskonven-
tion: 1969 års ansvarighetskon-
vention som den har ändrats
genom det i London den 27
november 1992 avslutade änd-
ringsprotokollet till 1969 års
ansvarighetskonvention om an-
svarighet för skada orsakad av
förorening genom olja, och
konventionsstat: en stat som har
tillträtt 1992 års ansvarighetskon-
vention.
Vid tillämpningen av bestäm-
melserna i detta kapitel skall med
fartyg jämställas varje annan
flytande anordning som används
till sjöss.
Tillämpningsområde
2 § Bestämmelserna i detta
kapitel tillämpas på oljeskador
som har uppkommit i Sverige eller
dess ekonomiska zon eller i en
annan konventionsstat eller dess
ekonomiska zon och som har
orsakats av ett fartyg som
konstruerats eller anpassats för att
transportera olja som bulklast. I
fråga om fartyg som kan trans-
portera olja och annan last skall
dock bestämmelserna tillämpas
endast när fartyget transporterar
olja som bulklast samt under resor
som följer på en sådan last, om
det inte visas att fartyget inte har
några rester kvar ombord från en
sådan transport av olja som
bulklast. Bestämmelserna tillämpas
också på kostnader för förebyg-
gande åtgärder, var de än har vid-
tagits, för att förhindra eller be-
gränsa sådana skador i Sverige
eller dess ekonomiska zon eller i
en annan konventionsstat eller
dess ekonomiska zon.
170
Mid som i första stycket sägs Prop. 1994/95:169
om ekonomisk zon gäller även i Bilaga 5
fall en stat inte har upprättat en
sådan zon men i enlighet med
folkrättens regler har bestämt ett
område utarfor och angränsande
till statens territorialvatten som
inte sträcker sig längre ut än 200
nautiska mil från de baslinjer
varifrån statens territorialvatten
mäts.
I fråga om kapitlets tillämplig-
het på örlogsfartyg och vissa
andra statsfartyg samt på fartyg
som inte omfattas av bestämmel-
serna i första stycket gäller be-
stämmelserna i 19 § .
Ersättning för åtgärder med
anledning av en oljeskada skall
betalas enligt detta kapitel även
om det finns skyldighet att vidta
åtgärderna enligt lag eller annan
författning.
Bestämmelserna i detta kapitel
tillämpas trots annars gällande
regler om tillämplig lag.
Bestämmelserna i detta kapitel
tillämpas inte i den utsträckning
en sådan tilllämpning skulle vara
oförenlig med Sveriges åtaganden
enligt ett internationellt fördrag.
Skadestånd
Ansvaret för en oljeskada
3 § En oljeskada skall ersättas av
fartygets ägare, även om varken
ägaren eller någon som han
svarar för är vållande till skadan.
Utgörs den olycka som orsakade
skadan av en serie av händelser
vilar ersättningsansvaret på den
som var ägare till fartyget vid den
första av dessa händelser.
Ägaren är dock fri från ansvar
om han visar att skadan
1. orsakats av en krigshandling 171
eller liknande handling under
väpnad konflikt, inbördeskrig eller
uppror eller av en naturhändelse
av osedvanlig karaktär som inte
kunnat undvikas och vars följder
inte kunnat förhindras, eller
2. i sin helhet vållats av tredje
man med avsikt att orsaka skada,
eller
3. i sin helhet orsakats genom
fel eller försummelse av en svensk
eller utländsk myndighet när den
fullgör sin skyldighet att svara för
underhåll av fyrar eller andra
hjälpmedel för navigering.
4 § Anspråk på ersättning för en
oljeskada som omfattas av ersätt-
ningsbestämmelserna i detta
kapitel får göras gällande mot
fartygsägaren endast med stöd av
bestämmelserna i kapitlet.
Anspråk som avses i första
stycket får göras gällande mot
följande personer endast om den
mot vilken anspråket riktas har
vållat skadan uppsåtligen eller av
grov vårdslöshet och med insikt
om att sådan skada sannolikt
skulle uppkomma:
a) fartygsägarens anställda eller
ställföreträdare eller besättnings-
medlemmar,
b) en lots eller andra personer
som utför tjänster för fartyget utan
att vara medlemmar av
besättningen,
c) en redare som inte är ägare,
en befraktare eller andra personer
som i redarens ställe handhar
fartygets drift,
d) en avsändare, avlastare,
lastmottagare eller lastägare,
e) den som utför bärgning med
fartygsägarens, redarens eller
befälhavarens samtycke eller på
order av en myndighet,
f) den som vidtar förebyggande
åtgärder, eller
Prop. 1994/95:169
Bilaga 5
172
g) anställda hos eller ställföre- Prop. 1994/95:169
trädare för de personer som Bilaga 5
nämns i b -f
Mid som har betalats i
ersättning för en oljeskada enligt
detta kapitel för inte krävas åter
av en person som avses i andra
stycket a, b eller e - g, om inte
den mot vilken anspråket riktas
har orsakat skadan uppsåtligen
eller av grov vårdslöshet och med
insikt om att en sådan skada
sannolikt skulle uppkomma.
Ansvarsbegränsning
5 § Fartygets ägare har rätt att
för varje olycka begränsa sitt an-
svar enligt bestämmelserna i detta
kapitel till ett belopp motsvarande
tre miljoner särskilda dragnings-
rätter (SDR) för ett fartyg vars
dräktighet, beräknad enligt 9 kap.
5 § 6, inte överstiger 5 000 och
med 420 SDR för varje dräktig-
hetstal därutöver för fartyg vars
dräktighet överstiger 5 000. An-
svaret skall dock inte i något fall
överstiga 59,7 miljoner SDR. Rätt
till begränsning finns inte i fråga
om ränta eller ersättning för rätte-
gångskostnad. Mid som avses med
SDR anges i 22 kap. 3 §.
Fartygets ägare har inte rätt att
begränsa sitt ansvar, om han har
vållat oljeskadan uppsåtligen eller
av grov vårdslöshet och med insikt
om att en sådan skada sannolikt
skulle uppkomma.
Begränsningsfond
6 § Rätt till ansvarsbegränsning
enligt 5 § första stycket finns
endast om ägaren, dennes
försäkringsgivare eller någon
annan på ägarens vägnar enligt
bestämmelserna i detta kapitel 173
eller motsvarande bestämmelser i
en annan konventionsstats lag Prop. 1994/95:169
upprättar en begränsningsfond Bilaga 5
som uppgår till det ansvarsbelopp
som gäller för ägaren och det
tilläggsbelopp som fastställs enligt
12 kap. 4 § andra stycket.
Ansvarsbeloppet skall räknas om
till svenska kronor enligt
bestämmelserna i 22 kap. 3 §
andra stycket.
En begränsningsfond enligt
detta kapitel skall här i landet
upprättas hos den domstol där
talan om ersättning har väckts
eller kan väckas enligt 21 kap.
5§.
I fråga om förfarandet när en
begränsningsfond enligt bestäm-
melserna i detta kapitel upprättas
och om förlust i vissa fall av
möjligheten att få ersättning för
fordran som kan åberopas mot
fonden skall bestämmelserna i 12
kap. 3 - 13 §§ tillämpas. Be-
talning eller säkerhet som avses i
12 kap. 4 § andra stycket får dock
krävas också i fråga om ränta för
tiden till dess att fonden upprättas.
\hd som sägs i 12 kap. 4 § gärde
stycket om verkan som avses i 9
kap. 8 § skall i stället gälla
verkan som avses i 9 § i detta
kapitel. Följs inte ett föreläggande
enligt 12 kap. 4 § gärde stycket,
skall i ett beslut som där sägs till-
kännages att rätten till ansvarsbe-
gränsning inte längre finns.
Fördelning av en begränsnings-
fond
7 § En begränsningsfond som
avses i detta kapitel fördelas
mellan borgenärerna i förhållande
till storleken av de styrkta
fordringarna.
174
Ersättning från en begränsnings- Prop. 1994/95:169
fond i vissa fall Bilaga 5
8 § Den som innan begräns-
ningsfonden har fördelats har
betalat ersättning for en oljeskada
inträder intill det belopp han har
betalat i den skadelidandes rätt
enligt bestämmelserna i detta
kapitel eller motsvarande lagstift-
ning i en annan konventionsstat.
Kan fartygets ägare eller någon
annan göra sannolikt att han i
framtiden blir skyldig att betala
ersättning som han, om ersätt-
ningen hade betalats före fondens
fördelning, skulle ha kunnat kräva
åter från fonden enligt första
stycket, kan domstolen bestämma
att medel tills vidare skall sättas
av för att han senare skall kunna
göra sin rätt gällande mot fonden.
Har ägaren frivilligt dragit på
sig utgifter eller drabbats av
förluster med anledning av före-
byggande åtgärder, har han
samma rätt till ersättning för detta
från begränsningsfonden som en
annan skadelidande.
Xbrkan av en begränsningsfond
9 § Har en begränsningsfond
upprättats enligt 6 § och har
ägaren rätt att begränsa sitt
ansvar, får ingen annan egendom
som tillhör ägaren tas i anspråk
for att tillgodose ett krav på
ersättning som kan göras gällande
mot fonden.
Har i ett fall som avses i första
stycket egendom som tillhör
ägaren blivit föremål för kvarstad
eller annan säkerhetsåtgärd med
anledning av krav på ersättning
som kan göras gällande mot
begränsningsfonden, skall den
beviljade åtgärden hävas. Har
ägaren ställt säkerhet för att
175
undvika en sådan åtgärd, skall Prop. 1994/95:169
säkerheten återställas till honom. Bilaga 5
Om en begränsningsfond har
upprättats i en annan konven-
tionsstat, skall första och andra
styckena gälla endast om den
skadelidande har rätt att föra
talan vid den domstol eller
myndighet som förvaltar fonden
och har möjlighet att av fondens
medel få ut vad som svarar mot
hans fordran.
Preskription
10 § Om preskription av fordran
på ersättning för en oljeskada
finns bestämmelser i 19 kap. 1 §.
Ersättning från Internationella
oljeskadefonden
11 § Om rätt till ersättning från
1992 års internationella oljeska-
defond finns bestämmelser i lagen
(1973:1199) om ersättning frän
den internationella oljeska-
defonden.
Försäkring
Försäkringsplikt för svenska fartyg
12 § Ägaren av ett svenskt fartyg
som transporterar mer än 2 000
ton olja som bulklast, skall ta och
vidmakthålla försäkring eller ställa
annan betryggande säkerhet för att
täcka sitt ansvar enligt bestäm-
melserna i detta kapitel eller mot-
svarande lagstiftning i en annan
konventionsstat intill det ansvars-
belopp som anges i 5 § första
stycket. Staten har dock inte en
sådan skyldighet.
En försäkring eller säkerhet som
avses i första stycket skall god-
kännas av regeringen eller av den
176
myndighet som regeringen be- Prop. 1994/95:169
stämmer. Bilaga 5
Har ägaren fullgjort sina skyl-
digheter enligt första stycket, skall
den myndighet som regeringen
bestämmer utförda ett certifikat
som visar detta. För ett fartyg som
ägs av den svenska staten skall
den myndighet som regeringen be-
stämmer utförda ett certifikat som
visar att fartyget ägs av den
svenska staten och att dess ansvar
är täckt intill det ansvarsbelopp
som anges i 5 § första stycket.
Regeringen fastställer det for-
mulär till certifikat som avses i
tredje stycket. Certifikatet skall
medföras ombord pä fartyget.
Försäkringsplikt för utländska
fartyg
13 § För ett utländskt fartyg som
anlöper eller lämnar en svensk
hamn eller en tilläggsplats på
svenskt sjöterritorium och som vid
tillfället transporterar mer än
2 000 ton olja som bulklast skall
det finnas en försäkring eller en
annan betryggande säkerhet som
täcker ägarens ansvar enligt be-
stämmelserna i detta kapitel eller
motsvarande lagstiftning i en
annan konventionsstat intill det
ansvarsbelopp som avses i 5 §
första stycket. Mid som nu har
sagts gäller inte ett fartyg som ägs
av en främmande stat.
Fartyget skall ombord medföra
ett certifikat som visar att en
sådan försäkring eller annan
betryggande säkerhet som avses i
första stycket finns. I fråga om ett
fartyg som inte är registrerat i
någon konventionsstat får certifi-
kat utfärdas av den myndighet som
regeringen bestämmer. Om farty-
get ägs av en främmande stat, 177
skall det ombord medföra ett
12 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 169
certifikat som visar att fartyget ägs Prop. 1994/95:169
av den staten och att dess ansvar Bilaga 5
är täckt intill det ansvarsbelopp
som gäller enligt 5 § första
stycket.
Närmare bestämmelser om
certifikat som avses i andra stycket
meddelas av regeringen eller av
den myndighet som regeringen
bestämmer.
Krav mot försäkringsgivaren
14 § En försäkring som avses i 12
eller 13 § skall för den som är
berättigad till ersättning medföra
rätt att få ut ersättningen direkt av
försäkringsgivaren.
Försäkringsgivaren är dock fri
från ansvar, om fartygets ägare är
fri från ansvar eller om denne
själv uppsåtligen har vållat
skadan. Försäkringsgivarens
ansvar skall inte i något fall
överstiga det ansvarsbelopp som
gäller enligt 5 § första stycket.
I vidare utsträckning än som
följer av andra stycket kan
försäkringsgivaren inte till
befrielse från sitt ansvar mot
någon annan än ägaren åberopa
omständigheter som han kunnat
åberopa mot ägaren.
15 § Om försäkringsgivaren inte
har gjort något annat förbehåll,
gäller försäkringen för fartygets
ägare mot hans ansvar enligt be-
stämmelserna i detta kapitel eller
motsvarande lagstiftning i en
annan konventionsstat.
Annan säkerhet
16 § W som föreskrivs i 14 och
15 §§ om försäkring tilllämpas
också i fråga om sådan säkerhet
av annat slag som avses i 12 eller
13 §.
178
Ansvar för åsidosättande av Prop. 1994/95:169
försäkringsplikt Bilaga 5
17 § Om ansvar för åsidosättande
av försäkringsplikten och vissa
andra föreskrifter i detta kapitel
finns bestämmelser i 20 kap. 15 §.
Om laga domstol m.m.
18 i Om laga domstol och om
verkställighet av domar i mål om
ersättning för oljeskador finns
bestämmelser i 21 kap. 5 - 7 §§.
Övriga bestämmelser
19 § Bestämmelserna i detta
kapitel gäller inte för en oljeskada
som orsakats av ett örlogsfartyg
eller av ett annat fartyg som vid
tiden för olyckan ägs eller brukas
av en stat och som används
uteslutande för statsändamål och
inte för affärsdrift. Har ett sådant
fartyg orsakat en oljeskada i
Sverige eller dess ekonomiska zon
eller har förebyggande åtgärder
vidtagits för att förhindra eller
begränsa en sådan skada i Sverige
eller dess ekonomiska zon skall
dock bestämmelserna i 1 §, 2 §
fjärde stycket, 3 - 5 §§, 19 kap. 1
§ första stycket 9 och 21 kap. 5 §
tillämpas.
Har ett fartyg som inte omfattas
av bestämmelserna i 2 § första
stycket orsakat en oljeskada i
Sverige eller dess ekonomiska zon
eller har förebyggande åtgärder
vidtagits för att förhindra eller
begränsa en sådan skada i Sverige
eller dess ekonomiska zon, till-
lämpas bestämmelserna i 1 §, 2 §
fjärde och sjätte styckena, 3 §, 19
kap. 1 § första stycket 9 och 21
kap. 5 §. / fråga om ägarens rätt
att begränsa sitt ansvar gäller i
179
sådant fall bestämmelserna i 9 Prop. 1994/95:169
kap. Bilaga 5
12 kap. Om begränsningsfond och begränsningsmål
Bestämmelserna i detta kapitel gäller begränsningsfond som upprättas
enligt 9 kap. 7 § (globalfond).
Bestämmelserna i 3 - 15 §§
tillämpas också i vissa delar i
fråga om begränsningsfond som
upprättas enligt 6 § lagen
(1973:1198) om ansvarighet för
oljeskada till sjöss.
Bestämmelserna i 3 - 15 §§
tillämpas också i vissa delar i
fråga om begränsningsfond som
upprättas enligt 10 kap. 6 §.
19 kap. Om preskription av vissa fordringar
Följande fordringar upphör, vare sig ansvarigheten för dem är
begränsad eller obegränsad, om talan inte väcks i laga ordning i fråga
om
1. fordran på bärgarlön: inom två år från det bärgningsföretaget
slutfördes,
2. fordran på andel i bärgarlön enligt 16 kap. 6 § andra stycket: inom
ett år från det vederbörande av redaren fått underrättelse om
bärgarlönens och andelens storlek,
3. fordran på ersättning för sammanstötning: inom två år från den
dag skadan inträffade,
4. fordran på belopp som någon betalat utöver vad som belöper på
honom enligt 8 kap. 1 §: inom ett år från det beloppet betalades,
5. fordran på ersättning på grund av att gods har skadats, gått
förlorat eller försenats vid befordran eller på grund av att det i konosse-
ment har lämnats oriktiga eller ofullständiga uppgifter: inom ett år från
det godset lämnades ut eller skulle ha lämnats ut,
6. fordran på ersättning för personskada eller försening vid passage-
rarbefordran: inom två år från ilandstigningen eller, om passageraren
avlidit under befordringen, från den dag ilandstigning skulle ha ägt rum,
eller, om passageraren avlidit efter ilandstigningen, inom två år från
dödsfallet men inte senare än tre år från ilandstigningen,
7. fordran på ersättning på grund av att resgods har skadats, gått
förlorat eller försenats vid befordran: inom två år från det godset fördes
i land eller, om det har gått förlorat, skulle ha förts i land,
8. fordran på bidrag till gemensamt haveri eller en annan kostnad
som skall fördelas enligt samma grund (13 kap. 15 § tredje stycket,
14 kap. 40 § och 17 kap. 6 §): inom ett år från den dag dispaschen
vann laga kraft.
9. fordran på ersättning för en
oljeskada enligt bestämmelserna i
10 kap.: inom tre år från den dag
180
då skadan uppkom, dock att talan Prop. 1994/95:169
inte i något fall får väckas efter Bilaga 5
det att sex år har gått från dagen
för den olycka som orsakade
skadan eller, om olyckan utgjordes
av en serie av händelser, från
dagen för den första av dessa.
Svarar gäldenären i andra fall än som avses i första stycket för
ersättning eller för någon annan fordran med begränsning av redarean-
svaret eller endast med inlastat gods upphör fordringen, om talan inte
väcks i laga ordning, i fråga om en fordran på ersättning inom två år
från den dag skadan inträffade och i fråga om någon annan fordran
inom ett år efter det att fordringen förföll till betalning. Om borgenären
har rätt att för fordringen hålla sig även till redare, lastägare eller någon
annan utan att begränsning av ansvarigheten äger rum, gäller en sådan
rätt under samma tid som för en fordran i allmänhet.
Har en fordran som avses i första eller andra stycket kommit under
behandling av dispaschör, anses talan om fordringen väckt.
Den som infriat en fordran som avses i första stycket 5 får väcka
återkrav mot tredje man efter utgången av den där angivna tiden. En
sådan talan får dock inte väckas senare än ett år från den dag
huvudanspråket infriades eller talan väcktes om det.
Ett avtal om förlängning av
preskriptionstid som avses i denna
paragraf är giltigt endast om det
har ingåtts efter fordringens
tillkomst och har inte verkan för
längre tid än tie år åt gången,
räknat från dagen för avtalet.
Preskriptionstiden får dock inte i
något fall genom avtal förlängas
med sammanlagt mer än tio år
eller, i fäll som avses i första
stycket 6 eller 7, med mer än tre
år från det ilandstigning eller
ilandföring har ägt rum eller
skulle ha ägt rum. I 13 kap. 4 §
första stycket och 14 kap. 2 § an-
dra stycket finns föreskrifter om
ogiltighet av avtalsvillkor som
avviker från bestämmelserna i
första stycket 5 och fjärde stycket.
I 15 kap. 29 § andra stycket finns
föreskrifter om ogiltighet av
avtalsvillkor som inskränker en
passagerares rättigheter enligt
första stycket 6 och 7.
Ett avtal om förlängning av
preskriptionstid som avses i första
stycket 1 - 8 är giltigt endast om
det har ingåtts efter fordringens
tillkomst och har inte verkan for
längre tid än tre år åt gången,
räknat från dagen for avtalet.
Preskriptionstiden får dock inte i
något fall genom avtal förlängas
med sammanlagt mer än tio år
eller, i fäll som avses i första
stycket 6 eller 7, med mer än tre
år firån det ilandstigning eller
ilandföring har ägt rum eller
skulle ha ägt rum. I 13 kap. 4 §
första stycket och 14 kap. 2 § an-
dra stycket finns föreskrifter om
ogiltighet av avtalsvillkor som
avviker från bestämmelserna i
första stycket 5 och fjärde stycket.
I 15 kap. 29 § andra stycket finns
föreskrifter om ogiltighet av
avtalsvillkor som inskränker en
passagerares rättigheter enligt
första stycket 6 och 7.
181
Frågor om preskription av en fordran som avses i denna paragraf
bedöms här i landet enligt svensk lag även om utländsk lag i övrigt är
tillämplig på rättsförhållandet.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 5
15 § En fartygsägare som upp-
såtligen eller av oaktsamhet
åsidosätter vad som sägs i 10 kap.
om försäkringsplikt eller skyldighet
att ställa säkerhet för ansvar för
en oljeskada, döms till böter eller
fängelse i högst sex månader.
Till samma straff döms en
redare som låter använda ett
fartyg för sjöfart, trots att han
insett eller bort inse att i 10 kap.
föreskriven försäkringsplikt eller
skyldighet att ställa säkerhet inte
har fullgjorts. På samma sätt som
redaren straffas den som handhar
fartygets drift i redarens ställe
samt befälhavaren.
Medförs inte ett i 10 kap. 12
eller 13 § förskrivet certifikat
ombord på ett fartyg, när det
används för sjöfart, döms befäl-
havaren till böter.
182
5 § Talan om ersättning för en
oljeskada enligt 10 kap. får väckas
i Sverige endast om oljeskadan
har uppkommit i Sverige eller dess
ekonomiska zon eller om före-
byggande åtgärder har vidtagits
för att förhindra eller begränsa en
sådan skada i Sverige eller dess
ekonomiska zon.
Är en svensk domstol behörig
enligt första stycket, får även talan
om ersättning för annan oljeskada
som orsakats av samma olycka
prövas här.
Talan enligt första eller andra
stycket väcks vid den sjörätts-
domstol som är närmast den ort
där skadan uppkom.
Har talan om ersättning för
skador som har uppkommit på
grund av samma olycka väckts vid
flera domstolar, skall regeringen
bestämma att en av dessa
domstolar skall handlägga
samtliga mål.
Har en begränsningsfond upp-
rättats här i landet enligt 10 kap.
6 §, prövar den domstol vid vilken
fonden har upprättats frågor om
ansvarighetsbeloppets fördelning
mellan de ersättningsberättigade.
Denna prövning görs i begräns-
ningsmål som avses i 12 kap.
6 § Har en dom i ett mål om
ersättning för oljeskada meddelats
i en annan stat som har tillträtt
den i 10 kap. angivna 1992 års
ansvarighetskonvention och är
domstolarna i den staten behöriga
att pröva den tvist som domen
gäller följande. Domen skall, när
den har vunnit laga kraft och kan
verkställas i den stat där den har
meddelats, på ansökan verkställas 183
i Sverige utan att en ny prövning
sker av den sak som avgjorts i Prop. 1994/95:169
domen, om inte annat följer av Bilaga 5
vad som sägs i 10 kap. 9 § eller 5
§ femte stycket i detta kapitel.
Detta medför inte skyldighet att
verkställa en utländsk dom, om det
ansvarsbelopp som gäller för
fartygets ägare därmed skulle
överskridas.
Ansökan om verkställighet görs
hos Svea hovrätt. Till ansökan
skall fogas
1. domen i original eller i en
kopia som bestyrkts av en myndig-
het,
2. en förklaring av en behörig
myndighet i den stat där domen
meddelats att domen avser ersätt-
ning enligt den i 10 kap. angivna
1992 års ansvarighetskonvention
samt att den har vunnit laga kraft
och kan verkställas i den staten.
Handlingarna skall vara för-
sedda med bevis om utfärdarens
behörighet. Beviset skall vara
utställt av en svensk beskickning
eller konsul eller av chefen för
justitieförvaltningen i den stat där
domen har meddelats. Är en
handling i ärendet skriven på ett
annat främmande språk än danska
eller norska, skall handlingen åt-
följas av en översättning till
svenska. Översättningen skall vara
bestyrkt av en diplomatisk eller
konsulär tjänsteman eller av
svensk notarius publicus.
En ansökan om verkställighet
får inte bifallas utan att motparten
haft tillfälle att yttra sig över
ansökan.
Bifalls ansökan, verkställs do-
men på samma sätt som en svensk
domstols laga kraft ägande dom,
om inte hovrättens beslut
överklagas och Högsta domstolen
bestämmer annat.
184
7 § Har i enlighet med bestäm-
melserna i den i 10 kap. angivna
1992 års ansvarighetskonvention
en begränsningsfond upprättats i
en annan stat som har tillträtt den
konventionen enligt lagen i den
staten och har en ägare eller för-
säkringsgivare mot vilken talan om
ersättning enligt 10 kap. väckts
vid en svensk domstol rätt att
begränsa sitt ansvar, skall
domstolen i dom i mål om
ersättning bestämma att domen får
verkställas endast efter prövning i
den främmande staten av frågor
om fondens fördelning och enligt
den statens lag.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 5
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer, då lagen
(1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss skall upphöra att
gälla.
2. Så länge den i 10 kap. angivna 1969 års ansvarighetskonvention är
i kraft för Sverige skall dock följande gälla.
a) I fråga om ett fartyg som är registrerat i en främmande stat som är
bunden av 1969 års ansvarighetskonvention men inte av den i 10 kap.
angivna 1992 års ansvarighetskonvention skall lagen om ansvarighet för
oljeskada till sjöss fortsätta att tillämpas i stället för denna lag.
b) I fråga om ett färtyg som är registrerat i Sverige eller i en
främmande stat som är bunden av 1992 års ansvarighetskonvention skall
lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss fortsätta att tillämpas. Om
oljeskadan inte till fullo har kunnat ersättas enligt den lagen eller enligt
lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskade-
fonden, skall denna lag tillämpas. Därvid skall begränsningsbeloppet i
10 kap. 5 § första stycket minskas med vad som har kunnat betalas
enligt lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss samt ansvarsbeloppet
i 10 kap. 6 § första stycket minskas med vad som har kunnat betalas
enligt 5 § första stycket lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss.
c) Vad som sägs i b gäller också i fråga om ett färtyg som är
registrerat i en främmande stat som inte är bunden av vare sig 1969 års
ansvarighetskonvention eller av 1992 års ansvarighetskonvention.
3. När enligt 2 lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss tillämpas
skall 9 kap. 3 § 2 och 12 kap. 1 § andra stycket sjölagen gälla i sina
äldre lydelser.
185
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:1199) om ersättning
från den internationella oljeskadefonden att 1 - 6 §§ skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:169
Bilaga 5
1 §
Bestämmelserna i artiklarna 1 -
13 av den i Bryssel den 18 de-
cember 1971 avslutade konven-
tionen om upprättandet av en
internationell fond för ersättning
av skada orsakad av förorening
genom olja i dess lydelse enligt
det i London den 19 november
1976 antagna ändringsprotokollet
skall till den del de ej uteslutande
reglerar de fördragsslutande stater-
nas inbördes förpliktelser och med
iakttagande av vad som föreskrivs
i det följande gälla som svensk
lag.
Konventionen har i angivna
delar den lydelse som härvid
fogad bilaga utvisar.
Med fartygets dräktighet i
artikel 1:5 i konventionen avses
dess dräktighet beräknad enligt
reglerna i kungörelsen (1954:550)
angående skeppsmätning.
Bestämmelserna i artiklarna 1 -
13 av den i Bryssel den 18 de-
cember 1971 avslutade konven-
tionen om upprättandet av en
internationell fond för ersättning
av skada orsakad av förorening
genom olja med de ändringar som
har gjorts genom det i London den
27 november 1992 avslutade
ändringsprotokollet till konven-
tionen samt den i ändringsproto-
kollet genom artikel 26 införda
artikeln 36 ter till 1971 års kon-
vention skall, till den del de inte
uteslutande reglerar de fördrags-
slutande staternas inbördes för-
pliktelser och med iakttagande av
vad som föreskrivs i det följande,
i originaltexternas lydelse gälla
som svensk lag. Originaltexterna
skall ha samma giltighet.
Konventionen finns i dess engel-
ska och franska originaltexter i
angivna delar tillsammans med en
svensk översättning som bilaga 1
till denna lag och änd-
ringsprotokollet finns i dess
engelska originaltext i angivna
delar tillsammans med en svensk
översättning som bilaga 2 till
denna lag.
‘Senaste lydelse 1982:254.
186
2
Belopp som fonden betalat i
ersättning enligt artikel 4 eller som
gottgörelse enligt artikel 5 får
fonden återkräva av person som
avses i 4 § fjärde stycket lagen
(1973:1198) om ansvarighet for
oljeskada till sjöss endast under de
förutsättningar som anges i
nämnda lagrum. I övrigt får
fonden återkräva sålunda utgivet
belopp av någon annan än fartyg-
sägaren eller dennes garant endast
i den utsträckning som följer av
25 § första stycket lagen
(1927:77) om försäkringsavtal.
3
Talan om ersättning för skada
genom förorening, som enligt
artikel 7 första eller tredje stycket
får upptagas i Sverige, väckes vid
domstol som enligt 18 § lagen
(1973:1198) om ersättning för
ansvarighet till sjöss är behörig
upptaga talan mot fertygets ägare
i anledning av samma olycka.
4 •
I fråga om underrättelse som
avses i artikel 7 sjätte stycket skall
bestämmelserna i 14 kap. 12 och
13 §§ rättegångsbalken angående
kungörande av rättegång äga
motsvarande tillämpning.
5
I fråga om verkställighet enligt
artikel 8 av dom i mål om ersätt-
ning för skada genom förorening
äger 19 § lagen (1973:1198) om
ansvarighet för oljeskada till sjöss
motsvarande tillämpning.
6
I fråga om artiklarna 4, 5, 11
och 12 skall de i beräkningsen-
heter angivna beloppen gälla.
§
Ett belopp som 1992 års in-
ternationella oljeskadefond har
betalat i ersättning enligt artikel 4
får fonden kräva åter av en person
som anges i 10 kap. 4 § andra
stycket a, b eller e - g sjölagen
(1994:1009) endast under de
förutsättningar som anges i
nämnda lagrum. I övrigt får
fonden återkräva ett sålunda
utbetalat belopp av någon annan
än fartygsägaren eller dennes
garant endast i den utsträckning
som följer av 25 § första stycket
lagen (1927:77) om försäkrings-
avtal.
§
Talan om ersättning för en ska-
da genom förorening, som enligt
artikel 7 första eller tredje stycket
får tas upp i Sverige, väcks vid
den domstol som enligt 27 kap. 5
§ sjölagen är behörig att ta upp en
talan mot fartygets ägare i
anledning av samma olycka.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 5
I fråga om underrättelser som
avses i artikel 7 sjätte stycket skall
bestämmelserna i 14 kap. 12 och
13 §§ rättegångsbalken om
kungörande av rättegång
tillämpas.
§
I fråga om verkställighet enligt
artikel 8 av dom i mål om ersätt-
ning för en skada genom föro-
rening tillämpas 21 kap. 6 §
sjölagen.
§
I fråga om artiklarna 4 och 12
avses med beräkningsenheter de
av Internationella valutafonden
187
använda särskilda dragnings- Prop. 1994/95:169
rätterna (SDR). Bilaga 5
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Så länge 1971 års fondkonvention är i kraft för Sverige skall dock
lagen i sin äldre lydelse fortsätta att tillämpas. Om oljeskadan inte till
fullo har kunnat ersättas enligt lagen (1973:1198) om ansvarighet for
oljeskada till sjöss, enligt denna lag i dess äldre lydelse eller enligt 10
kap. sjölagen (1994:1009) skall denna lag tillämpas. Därvid skall
a) hänvisningen i artikel 2 första stycket a) till 1992 års ansvarig-
hetskonvention anses innefatta även 1969 års internationella konvention
om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja och 1971
års fondkonvention, samt
b) det belopp som enligt artikel 4 skall tas med vid beräkningen av
det ersättningsbelopp som 1992 års oljeskadefond har att betala innefatta
också ersättningsbelopp som har betalats enligt lagen om ansvarighet för
oljeskada till sjöss och som har kunnat betalas enligt denna lag i dess
äldre lydelse.
188
Bilagal Prop. 1994/95:169
Bilaga 5
Artiklarna 1 - 13 av den internationella konventionen om upp-
rättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad
av förorening genom olja
Bilaga 1 har samma lydelse som bilagan till SFS 1973:1199, ändrad
genom SFS 1978:135, 1991:1522, 1992:151, 1993:153 och 1994:107.
189
Bilaga 2 Prop. 1994/95:169
Bilaga 5
Artiklarna 1-15 och 26 i 1992 års ändringsprotokoll till 1971 års
internationella konvention om upprättandet av en internationell
fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja
Bilaga 2 har den lydelse som framgår av bilaga 2 till denna
lag rådsremiss.
190
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldig-
het rörande mottagande av olja skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 5
Nuvarande lydelse
2§
Den som under visst kalenderår
i svensk hamn eller i Sverige
belägen anläggning har mottagit
sammanlagt mer än 150 000 ton
olja som har transporterats sjöle-
des till hamnen eller anläggningen
skall senast den 1 mars påföljande
år lämna sjöfartsverket uppgift om
den oljemängd som han har
mottagit.
Med olja som har transporterats
sjöledes till anläggningen jämstäl-
les olja som har transporterats till
anläggningen från utlandet på
annat sätt än sjöledes, om oljan
dessförinnan har varit föremål for
sjötransport och ej därefter har
mottagits i hamn eller anläggning
belägen i stat som har tillträtt den
i Bryssel den 18 december 1971
avslutade konventionen om upprät-
tandet av en internationell fond för
ersättning av skada orsakad av
förorening genom olja.
Föreslagen lydelse
Den som under ett visst kalen-
derår i en svensk hamn eller i en i
Sverige belägen anläggning har
tagit emot sammanlagt mer än
150 000 ton olja som har trans-
porterats sjöledes till hamnen eller
anläggningen skall senast den 1
mars året därpå lämna Sjöfartsver-
ket uppgifter om den oljemängd
som han har tagit emot.
Med olja som har transporterats
sjöledes till anläggningen jämställs
olja som har transporterats till
anläggningen från utlandet på
annat sätt än sjöledes, om oljan
dessförinnan har varit föremål för
sjötransport och inte därefter har
tagits emot i en hamn eller i en
anläggning belägen i en stat som
har tillträtt den i Bryssel den 18
december 1971 avslutade kon-
ventionen om upprättandet av en
internationell fond för ersättning
av skada orsakad av förorening
genom olja eller som har tillträtt
1992 års ändringsprotokoll till
1971 års konvention om upp-
rättandet av en internationell fond
för ersättning av skada orsakad av
förorening genom olja.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
'Senaste lydelse 1982:277.
191
Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet
och privilegier i vissa fall skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 5
Bilaga1
Immunitet och/eller privilegier Tillämplig internationell
gäller för följande överenskommelse
Internationella organ Fysiska personer
18 Internationella
oljeskadefonden och
1992 års internatio-
nella oljeskadefond
Konvention den 18
december 1971 om
upprättandet av en
internationell fond för
ersättning av skador
orsakade av föro-
rening genom olja
samt det den 27
november 1992
avslutade ändrings-
protokollet till 1971
års konvention om
upprättandet av en
internationell fond för
ersättning av skador
orsakade av föro-
rening genom olja.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Senaste lydelse 1994:717.
192
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:424) om åtgärder mot
vattenförorening från fartyg att 7 kap. 6 § och 10 kap. 8 § skall ha
följande lydelse.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 5
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Har beträffande ett visst fartyg
inte fullgjorts vad som föreskrivs
om försäkringsskyldighet eller
skyldighet att ställa säkerhet i
lagen (1973:1198) om ansvarighet
för oljeskada till sjöss, får
sjöfartsverket och annan myndig-
het som regeringen utser meddela
1. förbud för fartyget att anlöpa eller avgå från en svensk hamn eller
från en tilläggsplats som ligger inom svenskt territorium,
2. i fråga om ett svenskt fartyg förbud mot fårtygets vidare resa.
Har beträffande ett visst fartyg
inte fullgjorts vad som föreskrivs
om försäkringsskyldighet eller
skyldighet att ställa säkerhet enligt
10 kap. sjölagen (1994:1009), får
Sjöfartsverket och annan myndig-
het som regeringen utser meddela
8 §*
Mål om ansvar för brott som
avses i denna lag eller om ersätt-
ning för åtgärder som verkställts
enligt 7 kap. 9 § handläggs av
tingsrätt som är behörig domstol
enligt rättegångsbalken eller enligt
21 kap. 1, 2 och 5 §§ sjölagen
(1994:1009).
Mål om ansvar för brott som
avses i denna lag eller om ersätt-
ning för åtgärder som verkställts
enligt 7 kap. 9 § handläggs av
tingsrätt som är behörig domstol
enligt rättegångsbalken eller enligt
21 kap. 1, 2 och 8 §§ sjölagen
(1994:1009).
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. När lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss
tillämpas skall 7 kap. 6 § gälla i sin äldre lydelse.
193
'Senaste lydelse 1994:1022.
13 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 169
Härigenom föreskrivs att 30 § mönstringslagen (1983:929) skall ha
följande lydelse.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 5
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
30 §
I mål om ansvar för brott enligt
denna lag skall 21 kap. 1 och 5 §§
sjölagen (1994:1009) tilllämpas.
I mål om ansvar för brott enligt
denna lag skall 21 kap. 1 och 8 §§
sjölagen (1994:1009) tillämpas.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
'Senaste lydelse 1994:1024.
194
Härigenom föreskrivs att 12 kap. 7 § fartygssäkerhetslagen (1988:49)
skall ha följande lydelse.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 5
Nuvarande lydelse
7 §
Mål om ansvar och förverkande
enligt denna lag eller enligt
föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen handläggs av
domstol som är behörig enligt be-
stämmelserna i 21 kap. 1 och 5 §§
sjölagen (1994:1009).
Föreslagen lydelse
Mål om ansvar och förverkande
enligt denna lag eller enligt
föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen handläggs av
domstol som är behörig enligt be-
stämmelserna i 21 kap. 1 och 8 §§
sjölagen (1994:1009).
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
'Senaste lydelse 1994:1028.
195
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-03-06
Närvarande: justitierådet Torkel Gregow, justitierådet Lars Å.
Beckman, regeringsrådet Sigvard Holstad.
Enligt en lagrådsremiss den 23 februari 1995 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i sjölagen (1994:1009),
2. lag om ändring i lagen (1973:1199) om ersättning från den inter-
nationella oljeskadefonden,
3. lag om ändring i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande
mottagande av olja,
4. lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i
vissa fall,
5. lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening
från fartyg,
6. lag om ändring i mönstringslagen (1983:929) och
7. lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Tomas
Norström.
Föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i sjölagen
9 kap.
3 §
Enligt paragrafens punkt 2 i dess nuvarande lydelse föreligger inte rätt
till ansvarsbegränsning beträffande en fordran med anledning av olje-
skada som omfattas av 1 § och 2 § första stycket lagen om ansvarighet
för oljeskada till sjöss. I lagrådsremissen föreslås att reglerna om ansvar
för oljeskada tas in i 10 kap. sjölagen och att hänvisningen i
förevarande paragraf till oljeskadelagen som en följd härav ändras till
10 kap. 1 och 2 § första stycket.
Lagrådet konstaterar att hänvisningen till 10 kap. 2 § första stycket
innebär att ansvarsbegränsning i princip inte kan göras gällande i fråga
om oljeskador som uppkommer i Sverige eller dess ekonomiska zon
eller i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon. I andra
stycket i samma paragraf har tagits in en ny regel av innebörd att vad
som i första stycket sägs om ekonomisk zon skall, om en stat inte har
fästställt en ekonomisk zon, gälla också ett område utanför och an-
gränsande till statens territorialvatten som på visst sätt angivet sätt be-
stämts av staten. Även ett sådant område bör omfättas av förbudet mot
Prop. 1994/95:169
Bilaga 6
196
ansvarsbegränsning. Hänvisningen i förevarande paragrafs punkt 2 bör Prop. 1994/95:169
därför kompletteras. Bilaga 6
Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att 3 § 2 ges följande
lydelse:
"en fordran med anledning av oljeskada som omfattas av 10 kap. 1 § 2
§ första och andra styckena."
Övriga lagförslag
Förslagen lämnas utan erinran.
197
1 denna bilaga görs en genomgång - artikel for artikel - av bestämmel-
serna i ändringsprotokollen till 1969 års ansvarighetskonvention och till
1971 års fondkonvention. De inom parentes i förekommande fall an-
givna artiklarna avser de artiklar i ansvarighetskonventionen respektive
fondkonventionen som har ändrats som en följd av bestämmelserna i
ändringsprotokollen.
Artikel 1
Artikeln anger att den konvention som ändras genom protokollet är
1969 års ansvarighetskonvention. För stater som är anslutna till 1976
års ändringsprotokoll till ansvarighetskonventionen skall hänvisningen
anses omfatta ansvarighetskonventionen i den lydelse som den har enligt
1976 års ändringsprotokoll.
Artikel 2.1 (artikel 1.1); fartyg
Ansvarighetskonventionen är för närvarande endast tillämplig på skador
genom olja som kommer från fartyg som vid tillfallet transporterar olja
som last i bulk. Således omfättas inte tankfärtyg som inte för olja som
last eller som bara for oljerester eller bunkerolja.
Genom ändringen utvidgas nu konventionen till att omfätta oljeskador
genom utsläpp från färtyg som är konstruerat eller anpassat för att
transportera olja som last i bulk. Tankfärtyg som går i barlast kommer
alltså att omfättas av färtygsbegreppet. Vidare innefättas genom änd-
ringen s.k. kombinationsfärtyg, dvs. färtyg som kan ta såväl olja som
annan last. Sådana fartyg omfättas av konventionen både när de trans-
porterar olja och under resorna som följer på en oljetransport, om det
inte visas att inga oljerester finns kvar ombord efter oljetransporten.
Den nya bestämmelsen kan alltså innebära att en färtygsägare bli an-
svarig enligt konventionen även for olyckor som inträffar flera resor
efter oljetransporten.
Artikel 2.2 (artikel 1.5); olja
Konventionens tillämpningsområde inskränks vad gäller begreppet olja
från beständiga oljor i allmänhet, inklusive valolja, till beständiga mine-
raloljor som innehåller kolväte. Genom ändringen utesluts bl.a valolja
och sillolja. Som tidigare är flyktiga oljor som t.ex. bensin och eld-
198
ningsolja nr 1 fortfarande uteslutna. Ändringen innebär att begreppet
olja blir identiskt i ansvarighets- och i fondkonventionen.
Artikel 2.3 (artikel 1.6); skada genom förorening
Det nu gällande skadebegreppet innefattar förlust eller skada vilken
uppkommit utanför det fartyg som transporterar olja och vilken orsakats
av förorening genom olja som kommer från fårtyget samt förebyggande
åtgärder och skada på grund av sådana åtgärder.
Den nya definitionen av oljeskada består - förutom att begreppet före-
byggande åtgärder har skilts ut och anges särskilt - i ett tillägg till den
nu gällande definitionen av innebörd att ersättning för försämring av
miljön, annat än utebliven vinst, är begränsad till kostnader för rimliga
åtgärder som har vidtagits eller planerats.
Bestämmelsen i tillägget innebär att ersättning för försämring av mil-
jön är inbegripet i förlust eller skada, men syftar till att förhindra spe-
kulativa eller teoretiska krav på ersättning för miljöskada. Hänvisningen
till utebliven vinst som görs i den nya lydelsen innebär att t.ex. en
hotellägare som får badstranden nersmutsad eller en fiskare som får
vidkännas nedgång i fisket även i fortsättningen skall kunna få ersätt-
ning för sådan skada. Ordet vinst (profit) får anses omfatta inkomster,
även om dessa inte skulle vara tillräckligt stora för att ge en vinst.
Genom tillägget slås emellertid fäst att ersättning för försämring av mil-
jön, annat än utebliven vinst, skall begränsas till kostnader för rimliga
åtgärder i syfte att återställa miljön, vilka redan har vidtagits eller som
är planerade att vidtas. Att även framtida åtgärder är ersättningsgilla
hänger samman med att ersättningen i vissa fäll kan vara en ekonomiskt
avgörande förutsättning för att åtgärderna skall kunna vidtas.
Artikel 2.4 (artikel 1.8); olycka
Enligt den nu gällande definitionen omfättar begreppet olycka varje
händelse eller serie av händelser med samma ursprung som orsakar
oljeskada.
Definitionen av olycka i ändringsprotokollet innebär såväl en viss
utvidgning som en precisering i förhållande till gällande ordning. Ut-
över vad som nu menas med olycka skall i begreppet också räknas in
händelser som innebär en allvarlig och omedelbart förestående fara för
att en oljeskada skall uppkomma. Tillägget innebär att den tidpunkt då
ersättningsgilla förebyggande åtgärder kan sättas in flyttas fram till ett
tidigare skede av händelsen eller tillbudet. Det krävs således inte läng-
re, för att förebyggande åtgärder skall ersättas, att olja fäktiskt har läckt
ut från färtyget. Å andra sidan måste det ha inträffat ett tillbud med
färtyget i fråga. Åtgärder som motiveras av ett fortygs tillstånd i största
allmänhet omfattas alltså inte av begreppet förebyggande åtgärder i
konventionens mening.
Ändringen av begreppet olycka har också lett till följdändringar av
artiklarna Hl. 1 och IV i ansvarighetskonventionen så att det inte längre
krävs att olja läckt ut eller tömts ut från fartyget.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 7
199
Artikel 2.5 (artikel 1.9); organisation
Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) fick sitt nuvarande namn
efter ansvarighetskonventionens tillkomst. Hänvisningen i artikeln har
ändrats i överensstämmelse med detta namnbyte.
Artikel 2.6
Artikeln innebär att ett nytt stycke, som kommer att bli stycke 10, fogas
till artikel I i ansvarighetskonventionen.
Artikeln innehåller en hänvisning till den ursprungliga ansvarighets-
konventionen från 1969 samt en erinran om att denna konventionen
innefattar ändringar enligt 1976 års protokoll till konventionen såvitt
gäller stater som är bundna av detta protokoll.
Ändringarna i 1976 års protokoll innebar en övergång till särskilda
dragningsrätter (SDR) som beräkningsenhet. SDR infördes som beräk-
ningsenhet i den svenska oljeskadelagen år 1978 (se SFS 1978:134 och
prop. 1977/78:70).
Artikel 3 (artikel II); det geografiska tillämpningsområdet
Enligt de gällande reglerna omfattar ansvarighetskonventionen bara
skador genom förorening som har uppstått på en fördragsslutande stats
territorium, däri inbegripet dess territorialhav. Vidare omfattas åtgärder
för att förhindra eller minska skador inom detta område. Det anses att
konventionen också omfattar sådana förebyggande åtgärder oavsett var
de har vidtagits (jfr ingressen femte stycket i 1971 års fondkonventio-
nen).
Artikel 3 innebär en utvidgning av ansvarighetskonventionens geogra-
fiska tillämpningsområde. Utvidgningen innebär att konventionen blir
tillämplig också på konventionsstatemas exklusiva ekonomiska zoner.
Zonerna skall bestämmas i enlighet med internationell rätt. Detta torde
innebära att gränsdragningsreglema i FN:s havsrättskonvention kommer
att tillämpas vid dessa bestämningar.
Det anges slutligen uttryckligen att konventionen tillämpas på förebyg-
gande åtgärder var de än har vidtagits.
Artikel 4.1 (artikel III.l)
Bestämmelsen i artikeln innebär en konsekvensändring som en följd av
att begreppet olycka ändrats (se ovan under artikel 2.4).
Artikel 4.2 (artikel III.4); kanalisering
1969 års ansvarighetskonvention innebär en viss kanalisering av an-
svaret till fartygsägaren. Sålunda är ägarens anställda eller uppdragsta-
gare helt skyddade mot anspråk på ersättning för skada orsakad av
föroreninggenom olja och detta oavsett om anspråket görs gällande
enligt konventionen eller enligt andra skadeståndsregler.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 7
200
Genom ändringen införs en mer långtgående kanalisering till fartygs- Prop. 1994/95:169
ägaren än vad som gäller enligt 1969 års ansvarighetskonvention genom Bilaga 7
en uppräkning av sex grupper av personer mot vilka krav bara kan
riktas i de fall skadan har orsakats uppsåtligen eller genom viss särskilt
kvalificerad vårdslöshet från deras sida. De sex grupperna inkluderar
anställda och uppdragstagare, lotsar och andra som utfor tjänster åt
fartyget, befraktare, bärgare, personer som vidtar förebyggande åtgär-
der samt alla anställda hos eller uppdragstagare åt någon ur de tre när-
mast föregående kategorierna.
Den grova vårdslöshet som kan medföra skadeståndsansvar för de
uppräknade grupperna av personer torde avse ett indirekt uppsåt eller en
vårdslöshet som är så grov att den ligger på gränsen till uppsåt (jfr
prop. 1982/83:159 s. 110 f.)
Artikel 5 (artikel IV)
Bestämmelsen i artikeln innebär en konsekvensändring som en följd av
att begreppet olycka ändrats (se ovan under artikel 2.4).
Artikel 6.1 (artikel V. 1); begränsningsbelopp
Artikeln innehåller bestämmelserna om de nya begränsningsbeloppen
för fartygsägarens ansvarighet.
Ett lägsta begränsningsbelopp om tre miljoner SDR införs for fartyg
upp till en dräktighet av 5 000 ton. För större fartyg höjs begränsnings-
beloppet till högst 420 SDR per dräktighetstal utöver de första 5 000
tonnen dock högst till 59,7 miljoner SDR, vilket f.n. är ungefär 660
miljoner kr. Det högsta begränsningsbeloppet motsvarar "grundbelop-
pet" tre miljoner SDR ökat med beloppet per dräktighetstal (420 SDR)
upp till 140 000 ton av ett fartygs dräktighet.
Artikel 6.2 (artikel V.2);förlust av rätten till ansvarsbegränsning
I 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar
regleras bl.a. frågan om i vilka situationer en skadeståndsansvarig
fartygsägare inte får begränsa sitt ansvar. Denna konvention har tillträtts
av Sverige (se prop. 1982/83:159 och SFS 1983:699). Enligt artikel 4 i
den konventionen fäller rätten till ansvarsbegränsning bort om det visas
att den skadeståndsansvarige har orsakat skada uppsåtligen eller "hän-
synslöst och med insikt att sådan skada sannolikt skulle uppkomma" (jfr
prop. 1982/83:159 s. llOf.).
Denna avgränsning skiljer sig från vad som gäller enligt 1969 års
ansvarighetskonventionen där det i artikel V.2 föreskrivs att rätten till
ansvarsbegränsning fäller bort om skadan orsakats genom fel eller
försummelse av ägaren själv.
Ändringen i ansvarighetskonventionen innebär att avgränsningen modi-
fierats för att stämma överens med begränsnir.gskonventionen på denna
punkt.
201
De ändrade reglerna om ansvarsgenombrott har föranlett konsekvens-
ändringar av artiklarna V.ll och VII.8 i ansvarighetskonventionen.
Artikel 6.3 (artikel V.3); redarens begränsningsfond
Enligt ansvarighetskonventionen gäller som förutsättning för att fartygs-
ägaren skall få åberopa ansvarsbegränsning att han låter upprätta en s.k.
begränsningsfond. Fonden får upprättas hos en domstol eller annan
behörig myndighet i den konventionsstat där talan har väckts enligt
artikel IX i ansvarighetskonventionen, dvs. i en konventionsstat där
skadan har inträffat eller där förebyggande åtgärder vidtagits.
Ändringen av artikel V.3 innebär att begränsningsfonden skall kunna
upprättas i vaije land där talan kan väckas, utan att ägaren behöver
avvakta att talan verkligen väckts.
Artikel 6.4 (artikel V.9); beräkningsenhet
Konventionens ursprungliga beräkningsenhet Poincaréfranc ersätts av
Internationella valutafondens särskilda dragningsrätter (SDR).
Artikel 6.5 (artikel V10); fartygstonnage
Fartygsägarens skadeståndsansvar får begränsas till ett visst antal be-
räkningsenheter av fartygets dräktighet. Dräktigheten definieras för
närvarande i artikel V.10 som nettotonnaget beräknat på ett visst an-
givet sätt.
Dräktigheten skall enligt ändringsprotokollet bestämmas som brutto-
tonnaget enligt mätningsreglema i bilaga 1 till 1969 års internationella
skeppsmätningskonvention. Sverige har tillträtt 1969 års skeppsmät-
ningskonvention. Den trädde i kraft år 1982.
Artikel 6.6 (artikel V.ll)
Bestämmelsen i artikeln innebär en konsekvensändring som en följd av
att reglerna om förlust av rätten till ansvarsbegränsning ändrats (se ovan
under artikel 6.2). Ändringen innebär ingen förändring i en försäkrings-
givares möjlighet att upprätta en begränsningsfond med samma verkan
och på samma villkor som om den upprättats av fartygsägaren och detta
även om ägaren inte har rätt att begränsa sin ansvarighet.
Artikel 7 (artikel VII); forsäkringscertifikat
De gällande bestämmelserna om forsäkringscertifikat innebär att dessa
endast kan utfärdas för fartyg från fördragsslutande stater. I praktiken
har det dock visat sig att vissa av dessa stater också utfärdar certifikat
för fartyg från inte fördragsslutande stater.
För att underlätta för färtyg från icke konventionsstater att anlöpa
hamnar i fördragsslutande stater har konventionen kompletterats med
Prop. 1994/95:169
Bilaga 7
202
särskilda bestämmelser om utfärdande och godkännande av forsäkrings-
certifikat.
Ändringen innebär således att samtliga fördragsslutande stater skall
genom en behörig myndighet kunna utfärda certifikat också for fartyg
från en inte fördragsslutande stat (jfr artikel VH.2 i ansvarighetskon-
ventionen).
En kopia av certifikatet skall deponeras i den fördragsslutande stat
som har ställt ut eller bekräftat det. Detta skall gälla också när det rör
sig om fartyg som inte är registrerat i den staten utan i en inte fördrags-
slutande stat (jfr artikel VII.4 i ansvarighetskonventionen).
Artikel 8 (artikel IX); jurisdiktion
Genom denna bestämmelse har endast gjorts en följdändring som hänger
samman med konventionens geografiska tillämpningsområde (jfr ovan
under artikel 3).
Artikel 9; övergångsbestämmelser m.m.
Artikeln innehåller bestämmelser om att det efter ansvarighetskonventio-
nens artikel XII -dvs. efter konventionens materiella bestämmelser -
skall sättas in två nya artiklar som skall benämnas artikel XII bis res-
pektive XH ter. Den först nämnda artikeln innehåller övergångsbestäm-
melser, medan artikel XII ter innehåller föreskrifter som rör den nya
konventionens formella uppbyggnad.
Artikel XII bis innehåller de särskilda övergångsregler som skall gälla
när skada har uppkommit i en stat som är ansluten till såväl 1969 års
konvention i dess ursprungliga lydelse som till 1992 års ändringspro-
tokoll, vilken traktaträttsligt sett är en ny konvention.
Enligt punkten a) i artikeln gäller att 1969 års konvention i sådana
situationer skall användas för att täcka största möjliga del av ersättning-
en. För stater som är anslutna till 1971 års fondkonvention skall - enligt
punkten b) - den ersättning som kan utgå enligt den konventionen också
beaktas innan ersättningsreglerna i 1992 års ansvarighetskonvention kan
tillämpas. Först när det inte är möjligt att få full ersättning genom det
"äldre" systemet, betalas ersättning enligt 1992 års ansvarighetskon-
vention (och eventuellt också enligt 1992 års fondkonvention).
Artikel 10; forsäkringscertifikat
Artikeln hänvisar till det formulär för forsäkringscertifikat som är fogat
till ansvarighetskonventionen. Artikeln innebär att den gällande utform-
ningen av certifikatet skall ändras.
Artikel 11
Av artikeln följer att bestämmelserna i artiklarna I - XII ter i 1969 års
ansvarighetskonvention som de har ändrats genom ändringsprotokollet
utgör en ny konvention, som skall kallas 1992 års ansvarighetskonven-
Prop. 1994/95:169
Bilaga 7
203
tion. Ändringsprotokollet till ansvarighetskonventionen är alltså en ny Prop. 1994/95:169
konvention som reglerar fartygsägares ansvar för oljeskador. Bilaga 7
Artiklarna 12 - 18; slutbestämmelser
Artiklarna innehåller - förutom de traditionella bestämmelserna om
undertecknande, ratifikation, ikraftträdande uppsägning m.m. - några
särskilda bestämmelser som har samband med övergången till det nya
ansvarighetssystemet. Dessutom finns en bestämmelse om ett förenklat
ändringsförfarande av begränsningsbeloppen enligt ändringsprotokollet.
Protokollet är öppet for tillträde av alla stater. En stat som är ansluten
till 1971 års fondkonvention får i princip ansluta sig till ändringspro-
tokollet till ansvarighetskonventionen bara om den samtidigt tillträder
ändringsprotokollet till fondkonventionen (artikel 12.4). Denna bestäm-
melse har till syfte att underlätta övergången till det system som upp-
rättas genom 1992 års ändringsprotokoll till fondkonventionen.
I artikel 13.1 återfinns den reviderade ikraftträdandebestämmelsen till
ändringsprotokollet. Genom att ange att protokollet träder i kraft viss tid
efter det att tio stater - av vilka bara fyra stater var för sig skall ha ett
tanktonnage om minst en miljon bruttoton - har ratificerat protokollet är
det parternas avsikt att protokollet skall kunna träda i kraft så snart som
möjligt.
Artikel 15 innehåller bestämmelserna om förenklade förfarandet för att
ändra begränsningsbeloppen. En redogörelse för detta förfarande har
lämnats i avsnitt 5.2.
Artikel 1
På motsvarande sätt som for ansvarighetskonventionen anger denna
artikel att den konvention som ändras genom protokollet är 1971 års
fondkonvention. För stater som är anslutna till 1976 års ändringspro-
tokoll till ansvarighetskonventionen skall hänvisningen anses omfatta
ansvarighetskonventionen i den lydelse den har enligt 1976 års änd-
ringsprotokoll.
Artikel 2 (artikel 1); definitioner
De ändringar av definitionerna av "fartyg", "olja", "skada genom
förorening" och "olycka" som har gjorts i ändringsprotokollet till
ansvarighetskonventionen överförs genom denna artikel till fondkon-
ventionen.
Eftersom definitionen av "olja” i ändringsprotokollet till ansvarig-
hetskonventionen har begränsats till att avse varje beständig mineralolja
som innehåller kolväte så har den uttryckliga begränsningen till sådana
oljor i artikel 1.2 i fondkonventionen kunnat upphävas.
204
Artikel 3 (artikel 2); upprättandet av en internationell fond Prop. 1994/95:169
Bilaga 7
Genom denna artikel upprättas en helt ny internationell oljeskadefond
som skall kallas 1992 års internationella oljeskadefond.
I den del av bestämmelsen som anger den nya fondens ändamål utgick
- som har berörts i avsnitt 5.2 - skyldigheten att betala ersättning
(gottgörelse) till fårtygsägarna. Denna ändring har i sin tur fört med sig
en rad konsekvensändringar i andra bestämmelser.
Artikel 4 (artikel 3); det geografiska tillämpningsområdet
Artikeln innebär en utvidgning av fondkonventionens geografiska till-
lämpningsområde på samma sätt som i fråga om ansvarighetskonventio-
nen (jfr artikel 3 i ändringsprotokollet till ansvarighetskonventionen).
Artikel 6.2 (artikel 4.3); ansvarsbefrielse
Ändringen syftar till att klargöra att den ansvarsbefrielse för fonden
som grundas på den skadelidandes eget handlande inte skall omfatta
utgifter för förebyggande åtgärder.
Artikel 6.3 (artikel 4.4); begränsningsbelopp
Genom artikeln ändras ersättningsbeloppets storlek för fonden till, i ett
första steg, 135 miljoner SDR för en och samma olycka.
Ändringen innebär också att det till den ändrade artikeln förs två nya
punkter - punkterna d) och e). Enligt punkten d) klargörs det att den
ränta som uppkommer på det belopp som utgör redarens begränsnings-
fond inte skall beaktas när det gäller att beräkna fondens ersättnings-
skyldighet. Punkten e) innebär ett klarläggande i frågan om hur omräk-
ningen av SDR till nationell valuta skall göras. Denna omräkning skall
göras per den dag som fondens församling beslutar som första dag för
utbetalning av ersättning från fonden.
Artikel 6.4 (artikel 4.5); fördelning av maximibeloppet
Liksom 1971 års fondkonvention innehåller 1992 års ändringsprotokoll
en regel om proportionell fördelning av fondmedlen i det fåll som er-
sättningskraven överstiger maximibeloppet. Bestämmelsen i 1971 års
fondkonvention innehåller en hänvisning till ansvarighetskonventionen
vilket föranlett tolkningsproblem. I den ändrade bestämmelsen om
fördelning av maximibeloppet hänvisas endast till fondkonventionen.
Enligt bestämmelsen skall proportionen mellan fastställda krav och det
belopp som faktiskt kan erhållas enligt fondkonventionen vara detsamma
för samtliga borgenärer.
205
Artikel 6.5 (artikel 4.6)
Ändringen innebär att ett nytt sjätte stycke införs som gör det möjligt
for fonden att i undantagsfall betala ersättning trots att fartygsägaren
inte har upprättat någon begränsningsfond.
Bestämmelsen gör det möjligt för fonden att snabbt och på ett flexibelt
sätt kunna betala ut ersättning trots att den inte vid utbetalningstillfället
känner till den exakta gränsen för fartygsägarens begränsningsbelopp.
Artikel 7 (artikel 5); gottgörelse till fartygsägaren
Som redan tidigare framhållits under artikel 3 har fondens skyldighet att
ersätta (gottgöra) fartygsägaren för en del av hans skadeståndsansvar
upphävts genom ändringsprotokollet.
Artiklarna 8-11 (artiklarna 6-9)
Ändringarna innebär redaktionella ändringar vilka huvudsakligen beror
på att skyldigheten för fonden att ersätta fartygsägaren har upphävts.
Artiklarna 12 och 13 (artiklarna 10 och 11); grundavgifter till fonden
Ändringarna innebär att en stat inte längre skall betala en grundavgift i
samband med att den tillträder fondkonventionen.
Artikel 14 (artikel 12); fondens budget
Ändringarna innebär i huvudsak att konventionstexten anpassas till den
praxis som har utvecklats inom Internationella oljeskadefonden när det
gäller att fastställa fondens budget.
Artikel 15 (artikel 13); försenad inbetalning av avgifter
Ändringen innebär att storleken av den dröjsmålsränta som skall löpa på
förfallna belopp skall bestämmas i fondens interna föreskrifter och inte
av fondförsamlingen.
Artikel 16 (artikel 15); forteckning över avgiftsskyldiga
Ändringen innebär en ny bestämmelse i artikel 15 i fondkonventionen
som föreskriver att stater som inte uppfyller skyldigheten att ge in en
förteckning över avgiftspliktiga oljeimportörer skall vara skyldiga att
ersätta fonden för de eventuella förluster som den får vidkännas på
grund av denna underlåtenhet.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 7
206
Artikel 17 (artikel 16); fondens organisation
Ändringen betyder att den nya oljeskadefonden inte skall ha någon
exekutivkommitté. I stället får församlingen vid behov tillsätta särskilda
arbetsgrupper.
Artikel 18 (artikel 18); församlingens uppgifter
Genom tredje stycket kompletteras bestämmelsen i fondkonventionen
om församlingens möjlighet att tillsätta permanenta eller tillfälliga ar-
betsgrupper med regler om sammansättningen av sådana arbetsgrupper.
Ändringen hänger samman med avskaffandet av exekutivkommittén.
Artiklarna 19 - 24 (artiklarna 19, 21 -27, 29 och 31 - 33)
Som en följd av att exekutivkommittén avskaffas upphävs bestämmelser-
na i 1971 års fondkonvention (artiklarna 21 - 27) om exekutivkommit-
tén. Av samma anledning görs det redaktionella ändringar i artiklarna
19, 29 och 31 - 33.
Artikel 25; (artikel 35); övergångsbestämmelse
Enligt den gällande fondkonventionen var fonden inte i något avseende
ansvarig for en olycka som inträffat inom 120 dagar från det att fond-
konventionen trädde i kraft.
Den ändrade övergångsbestämmelsen innebär bara att ersättningskrav
enligt 1992 års ändringsprotokoll till fondkonventionen inte kan göras
gällande tidigare än 120 dagar efter ikraftträdandet av 1992 års änd-
ringsprotokoll.
Artikel 26; övergångsbestämmelser m.m.
Enligt denna artikel skall det efter fondkonventionens artikel 36 - dvs.
efter konventionens materiella bestämmelser - införas fyra nya artiklar
som skall benämnas artikel 36 bis, artikel 36 ter, artikel 36 quater och
artikel 36 quinquies. Av de nya artiklarna får de tre första, tillsammans
med artiklarna 35 och 36 i fondkonventionen, betecknas som övergångs-
bestämmelser. Artikel 36 quinquies och ändringsprotokollets artikel 27
innehåller bestämmelser om det traktaträttsliga förhållandet mellan 1971
års fondkonvention och 1992 års fondkonvention.
Artikel 36 bis definierar den övergångsperiod under vilken fonden
skall verka som en överbyggnad till 1969 års ansvarighetskonvention,
till 1971 års fondkonvention och till 1992 års ansvarighetskonvention.
Denna övergångsperiod börjar löpa när 1992 års fondkonvention träder
i kraft och slutar 18 månader efter det att åtta stater blivit bundna av
ändringsprotokollet till 1971 års fondkonvention och det bland dessa
stater har tagits emot minst 750 miljoner ton avgiftspliktig olja. Under
denna period skall hänvisningen i artikel 2 första stycket a) till 1992 års
Prop. 1994/95:169
Bilaga 7
207
ansvarighetskonvention anses som en hänvisning till alla de tre nämnda
instrumenten.
I punkten b) i artikeln föreskrivs närmare hur ersättningsskyldigheten
for 1992 års fond förhåller sig till ersättningsskyldigheten enligt de tre
nämnda instrumenten. Huvudregeln är att 1992 års internationella olje-
skadefond bara skall betala ersättning, om sådan inte har kunnat erhållas
enligt de tre nämnda konventionerna. För de stater som är bundna av
1992 års fondkonvention men inte av 1971 års fondkonvention gäller att
fonden skall betala ut ersättning endast i den mån den skadelidande inte
hade kunna få full ersättning ens om staten i fråga hade varit bunden av
de tre instrumenten. Vidare stadgas i punkten c) att vid beräkningen av
det totala belopp som 1992 års oljeskadefond har att betala skall även
ersättning enligt 1969 och 1971 års konventioner räknas med, dock
endast sådan ersättning som faktiskt har erlagts eller, beträffande 1971
års konvention, skall anses ha erlagts. Följaktligen kommer 1992 års
oljeskadefond inte att täcka den brist som kan uppstå om en stat inte är
med i 1971 års fondkonvention.
Bestämmelserna i artikel 36 ter reglerar begränsningarna i avgifts-
skyldigheten till 1992 års oljeskadefond. Bestämmelserna innebär att ett
lands oljeimportörer under en övergångstid inte skall behöva svara för
mer än 27, 5 % av fondens behov av årsavgifter och att andra länders
importörer till lika delar skall svara för eventuell överskjutande del.
Den tidsperiod under vilken dessa bestämmelser kan vara i kraft sträck-
er sig längst till dess att fem år har gått från det att 1992 års ändrings-
protokoll trädde i kraft.
Artikel 36 quater innehåller ett antal föreskrifter som reglerar förhål-
landet i administrativt avseende mellan de två oljeskadefondema så
länge som 1971 års fondkonvention är ikraft.
Artikel 27
Av artikeln följer att bestämmelserna i artiklarna 1 - 36 quinqiues i
1971 års fondkonvention som de har ändrats genom ändringsprotokollet
utgör en ny konvention, som skall kallas 1992 års fondkonvention.
Ändringsprotokollet till fondkonventionen är alltså en ny konvention
som reglerar 1992 års oljeskadefonds ersättningsansvar för oljeskador.
Artiklarna 28 - 39; slutbestämmelser
Dessa artiklar innehåller - förutom traditionella bestämmelser om
undertecknande, ratifikation, ikraftträdande, uppsägning m.m. - några
särskilda bestämmelser som rör övergångsperioden. Vidare återfinns
bland dessa artiklar bestämmelserna om det särskilda förfarandet för att
ändra fondens ersättningsbelopp.
Av artikel 28 följer att protokollet kan tillträdas av varje stat som har
tillträtt ändringsprotokollet till ansvarighetskonventionen. Det krävs
således inte att staten har tillträtt 1971 års fondkonvention. Anslutning
till protokollet medför inte heller att staten blir bunden av 1971 års
fondkonvention.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 7
208
I artikel 29 behandlas staternas skyldighet att till IMO:s generalsekre-
terare lämna rapporter om mottagen avgiftspliktig olja. Föreskriften
innebär att generalsekreteraren får en möjlighet att konstatera när förut-
sättningarna för ikraftträdandet av protokollet har uppfyllts. I artikel 29
andra stycket finns en bestämmelse om att oljeskadefondens direktör
under övergångsperioden skall till IMO:s generalsekreterare rapportera
mängden avgiftspliktig olja som har tagits emot i de fördragsslutande
staterna. Detta gör det möjligt för generalsekreteraren att fastställa
tidpunkten för när övergångsperioden skall upphöra.
Enligt artikel 30 kan ändringsprotokollet till fondkonventionen inte
träda i kraft förrän protokollet till ansvarighetskonventionen har trätt i
kraft. För ikrafttträdandet krävs att protokollet har tillträtts av minst åtta
stater och att dessa stater tillsammans representerar avgiftsskyldiga
personer som har tagit emot minst 450 miljoner ton avgiftspliktig olja
under ett givet år. En stat kan vid sitt tillträde avge en förklaring om att
anslutningen inte skall ha verkan förrän övergångsperioden upphör.
Artikel 31 innehåller en viktig skyldighet för de fördragsslutande
staterna, nämligen skyldigheten att säga upp 1969 års ansvarighetskon-
vention och 1971 års fondkonvention senast sex månader efter det att
minst åtta stater har blivit bundna av ändringsprotokollet och den sam-
manlagda mängden avgiftspliktig olja bland dessa fördragsslutande stater
har nått 750 miljoner ton. Dessa uppsägningar får verkan tolv månader
efter det att sexmånadersperioden har gått ut.
Artikel 33 innehåller bestämmelserna om ändringsförfarandet i fråga
om fondens ersättningsbelopp.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 7
209
14 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 169
Artiklarna 1-13 och 36 ter i 1971 års internationella kon-
vention om upprättandet av en internationell fond for ersätt-
ning av skada orsakad av förorening genom olja i artiklarnas
lydelse enligt 1992 års ändringsprotokoll till 1971 års kon-
vention
Prop. 1994/95:169
Bilaga 8
General Provisions
Article 1
For the purpose of this Conven-
tion:
1. "1992 Liability Convention"
means the Intemational Conven-
tion on Civil Liability for Oil
Pollution Damage, 1992.
1 bis. "1971 Fund Convention"
means the Intemational Conven-
tion on the Establishment of an
Intemational Fund for Compensa-
tion for Oil Pollution Damage,
1971. For States Parties to the
Protocol of 1976 to that Conven-
tion, the term shall be deemed to
include the 1971 Fund Convention
as amended by that Protocol.
2. "Ship", "Person", "Owner",
"Oil", "Pollution Damage", "Pre-
ventive Measures", "Incident" and
"Organization" have the same
meaning as in Article I of the
1992 Liability Convention.
3. "Contributing oil" means
crude oil and fuel oil as defined in
subparagraphs (a) and (b) below:
(a) "Crude oil" means any liquid
hydrocarbon mixture occuring
naturally in the earth whether or
not treated to render it suitable for
transportation. It also includes
crude oils from which certain
distillate fractions have beeen
removed (sometimes referred to as
"topped crudes”) or to which cer-
tain distillate fractions have been
added (sometimes referred to as
Allmänna bestämmelser
Artikel 1
I denna konvention förstås med
1. "1992 års ansvarighetskon-
vention": 1992 års internationella
konvention om ansvarighet för
skada orsakad av förorening ge-
nom olja.
1 bis. "1971 års fondkonven-
tion": 1971 års internationella
konvention om upprättandet av en
internationell fond för ersättning
av skada orsakad av förorening
genom olja. För stater som är
bundna av 1976 års protokoll till
den konventionen skall hänvis-
ningen anses omfatta 1971 års
konvention som den har ändrats
genom det protokollet.
2. "Fartyg", "person", "ägare",
"olja”, "skada genom förorening”,
"förebyggande åtgärder”, "olycka"
och "organisation" har samma
betydelse som i artikel I i 1992
års ansvarighetskonvention.
3. "avgiftspliktig olja": råolja
och eldningsolja i enlighet med
definitionerna under a) och b):
a) "Råolja" vaije flytande kolvä-
teblandning som förekommer i
naturligt tillstånd i jorden, obero-
ende av om den är behandlad för
att bli tjänlig för transport. Ut-
trycket inbegriper också råoljor
från vilka vissa destillationspro-
dukter har avlägsnats (ibland
benämnda "topped crudes") eller
till vilka har tillsatts vissa destilla-
tionsprodukter (ibland benämnda
210
"spiked" or "reconstituted" cru-
des).
(b) "Fuel oil" means any heavy
distillates or residues from crude
oil or blends of such materials
intended for use as fuel for the
production of heat or power of a
quality equivalent to the "Ameri-
can Society for Testing and Mate-
rials’ Specification for Number
Four Fuel Oil (Designation D
396-69)", or heavier.
4. "Unit of account" has the same
meaning as in Article V, para-
graph 9, of the 1992 Liability
Convention.
5. "Ship’s tonnage" has the same
meaning as in Article V, para-
graph 10, of the 1992 Liability
Convention.
6. "Ton", in relation to oil, means
a metric ton.
7. "Guarantor" means any person
providing insurance or other fi-
nancial security to cover an ow-
ner’s liability in pursuance of
Article VII, paragraph 1, of the
1992 Liability Convention.
Article 2
1. An intemational Fund for
compensation for pollution dama-
ge, to be named "The Interna
tional Oil Pollution Compensation
Fund 1992" and hereinafter refer-
red to as "the Fund", is hereby
established with the following
aims:
(a) to provide compensation for
pollution damage to the extent that
the protection afforded by the
1992 Liability Convention is
inadequate;
(b) to give effect to the related
purposes set out in this Conven-
tion.
"spiked crudes" eller "reconsti-
tuted crudes").
b) "Eldningsolja" tunga destillat
eller rester av råolja eller bland-
ningar av sådana produkter, som
är avsedda för användning som
bränsle för framställning av värme
eller kraft och som är av en kvali-
tet som motsvarar den som av
American Society for Testing and
Materials betecknas eldningsolja
nr 4 (beteckning D 396-69) eller
tjockare.
4. "Beräkningsenhet" har samma
betydelse som i artikel V nionde
stycket i 1992 års ansvarighets-
konvention.
5. "Fartygstonnage" har samma
betydelse som i artikel V tionde
stycket i 1992 års ansvarighets-
konvention.
6. "Ton" när uttrycket avser olja,
ton enligt metersystemet.
7. "Garant" avser varje person
som meddelar försäkring eller
ställer annan ekonomisk säkerhet
för att täcka ägarens ansvar enligt
artikel VII första stycket i 1992
års ansvarighetskonvention.
Artikel 2
1. En internationell fond for er-
sättning av skada genom föro-
rening, vilken skall kallas ”1992
års internationella oljeskadefond"
och som i det följande kallas
"fonden" upprättas härmed för
följande syften.
a) För att ge ersättning för skador
genom förorening i den utsträck-
ning de inte ersätts enligt 1992 års
ansvarighetskonvention och
b) för att uppfylla de ändamål som
anges i denna konvention.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 8
211
|
2. The Fund shall in each Con- |
2. Fonden skall i varje fördrags- Prop. 1994/95:169 |
|
Article 3 |
Artikel 3 |
|
This Convention shall apply ex- |
Denna konvention gäller endast |
|
(a) to pollution damage caused: |
a) skada genom förorening som |
|
(i) in the temtory, including the (ii) in the exclusive economic (b) to preventive measures, |
i) inom en fördragsslutande stats ii) inom en fördragsslutande stats b) förebyggande åtgärder, var de |
|
Compensation |
Ersättning |
|
Article 4 |
Artikel 4 |
|
1. For the purpose of fulfilling |
1. För att fullgöra sin uppgift har kunnat få full ersättning för |
and adequate compensation for the
damage under the terms of the
1992 Liability Convention,
(a) because no liability for the
damage arises under the 1992
Liability Convention;
(b) beacause the owner liable for
the damage under the 1992 Liabi-
lity Convention is financially
incapable of meeting his obliga-
tions in full and any financial
security that may be provided un-
der Article VII of that Convention
does not cover or is insufficient to
satisfy the claims for compen-
sation for the damage; an owner
being treated as financially in-
capable of meeting his obligations
and a finacial security being tre-
ated as insufficient if the person
suffering the damage has been
unable to obtain full satisfaction of
the amount of compensation due
under the 1992 Liability Conven-
tion after having taken all reason-
able steps to pursue the legal
remedies available to him;
(c) because the damage exceeds
the owner’s liability under the
1992 Liability Convention as
limited pursuant ot Article V,
paragraph 1, of that Convention or
under the terms of any other
intemational Convention in force
or open for signature, ratification
or accession at the date of this
Convention.
Expenses reasonably incurred or
sacrifices reasonably made by the
owner voluntarily to prevent or
minimize pollution damage shall
be treated as pollution damage for
the purpose of this Article.
2. The Fund shall incur no obli-
gation under the preceding para-
graph if:
skadan enligt 1992 års ansvarig-
hetskonvention
a) på grund av att det inte före-
ligger någon ansvarighet för ska-
dan enligt 1992 års ansvarighets-
konvention,
b) på grund av att den ägare som
är ansvarig för skadan enligt 1992
års ansvarighetskonvention inte till
fullo kan infria sina ekonomiska
förpliktelser och att ekonomisk
säkerhet, som kan ha ställts enligt
artikel VII i den konventionen inte
gäller för skadan eller inte räcker
till för att tillgodose ersättnings-
anspråken. Agaren skall anses
ekonomiskt ur stånd att infria sina
förpliktelser och ekonomisk säker-
het skall anses otillräcklig om den
skadelidande, sedan han vidtagit
alla skäliga åtgärder for att utnyt-
tja de rättsliga medel som är
tillgängliga för honom, inte har
kunnat få ut hela det ersättnings-
belopp som han har rätt till enligt
1992 års ansvarighetskonvention,
c) på grund av att skadan över-
stiger ägarens ansvarighet som den
har begränsats enligt artikel V
första stycket i 1992 års ansvarig-
hetskonvention eller enligt någon
annan internationell konvention
som är i kraft eller är öppen för
undertecknande, ratifikation eller
anslutning den dag denna kon-
vention är dagtecknad.
Skäliga utgifter och förluster
som ägaren frivilligt har ådragit
sig för att förhindra eller begränsa
en skada genom förorening skall
vid tillämpningen av denna artikel
anses som en skada genom förore-
ning.
2. Fonden är inte ansvarig enligt
föregående stycke om
15 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 169
Prop. 1994/95:169
Bilaga 8
213
(a) it proves that the pollution
damage resulted from an act of
war, hostilities, civil war or in-
surrection or was caused by oil
which has escaped or been dis-
charged from a warship or other
ship owned or operated by a State
and used, at the time of the in-
cident, only on Government non-
commercial service; or
(b) the claimant cannot prove
that the damage resulted from an
incident involving one or more
ships.
3. If the Fund proves that the
pollution damage resulted wholly
or partially either from an act or
omission done with the intent to
cause damage by the person who
suffered the damage or from the
negligence of that person, the
Fund may be exonerated wholly
or partially from its obligations to
pay compensation to such person.
The Fund shall in any event be
exonerated under Article DI,
paragraph 3, of the 1992 Liability
Convention. However, there shall
be no such exoneration of the
Fund with regard to preventive
measures.
4. (a) Except as otherwise pro-
vided in subparagraps (b) and (c)
of this paragraph, the aggregate
amount of compensation payable
by the Fund under this Article
shall in respect of any one inci-
dent be limited, so that the total
sum of that amount and the amo-
unt of compensation actually paid
under the 1992 Liability Conven-
tion for pollution damage within
the scope of application of this
Convention so defined in Article 3
shall not exceed 135 million units
of account
(b) Except as otherwise provided
in subparagraph (c), the aggregate
a) den visar att skadan genom
förorening orsakades av en krigs-
handling, fientligheter, inbördes-
krig eller uppror eller orsakades
av olja som har läckt ut eller
tömts ut från ett krigsfartyg eller
ett annat fartyg, som ägs eller
brukas av en stat och vid tidpunk-
ten för olyckan används endast i
statlig verksamhet för annat ända-
mål än affärsdrift, eller
b) den som gör anspråk på er-
sättning inte kan visa att skadan
orsakades av en olycka som berör
ett eller flera färtyg.
3. Visar fonden att skadan ge-
nom förorening helt eller delvis
orsakades genom uppsåtlig hand-
ling eller uppsåtlig underlåtenhet
av den skadelidande eller vårds-
löshet av denne, kan fonden be-
frias helt eller delvis från sin skyl-
dighet att betala ersättning till
denne. I varje fall skall fonden
befrias från sin skyldighet i den
utsträckning som fartygsägaren
kan vara befriad enligt artikel III
tredje stycket i 1992 års ansvarig-
hetskonvention. Fonden är em-
ellertid aldrig befriad från sin
skyldighet vad gäller förebyggan-
de åtgärder.
4. a) Om inte annat föreskrivs i
b) eller c) i detta stycke är det
sammanlagda belopp som fonden
skall betala enligt denna artikel
begränsat för en och samma
olycka så att summan av det be-
loppet och det ersättningsbelopp
som faktiskt har betalats enligt
1992 års ansvarighetskonvention
för skada genom förorening, som
faller inom denna konventions
tillämpningsområde enligt artikel
3, inte får överstiga 135 miljoner
beräkningsenheter.
b) Om inte annat föreskrivs i c)
får det sammanlagda ersättnings-
Prop. 1994/95:169
Bilaga 8
214
amount of compensation payable
by the Fund under this Article for
pollution damage resulting from a
natural phenomenon of an excep-
tional inevitable and irresistible
character shall not exceed 135
million units of account.
(c) The maximum amount of
compensation referred to in sub-
paragraphs (a) and (b) shall be
200 million units of account with
respect to any incident occuring
during any period when there are
three Parties to this Convention in
respect of which the combined
relevant quantity of contributing
oil received by persons in the
territories of such Parties, during
the preceding calendar year, equ-
alled or exceeded 600 million
tons.
(d) Interest accrued on a fund
constituted in accordance with
Article V, paragraph 3, of the
1992 Liability Convention, if any,
shall not be taken into account for
the computation of the maximum
compensation payable by the Fund
under this Article.
(e) The amounts mentioned in
this Article shall be converted into
national currency on the basis of
the value of that currency by
reference to the Special Drawing
Right on the date of decision of
the Assembly of the Fund as to
the date of payment of compen-
sation.
5. Where the amount of estab-
lished claims against against the
Fund exceeds the aggregate amo-
unt of compensation payable under
paragraph 4, the amount available
shall be distributed in such a
manner that the proportion bet-
ween any established claim and
the amount of compensation ac-
tually recovered by the claimant
belopp som fonden skall ge ut
enligt denna artikel inte överstiga
135 miljoner beräkningsenheter
för en skada genom förorening
som orsakats av en naturhändelse
av osedvanlig karaktär som inte
kunna undvikas och vars verk-
ningar inte kunnat förhindras.
c) Det högsta ersättningsbeloppet
enligt a) och b) skall vara 200
miljoner beräkningsenheter för
olyckor som inträffar under en tid
då tre stater är bundna av kon-
ventionen och mottagen avgifts-
pliktig olja i dessa stater samman-
lagt uppgick till eller översteg 600
miljoner ton under närmast före-
gående kalenderår.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 8
d) Upplupen ränta på en fond
som upprättats enligt artikel V
tredje stycket i 1992 års ansvarig-
hetskonvention skall inte tas med
vid beräkningen av det högsta
belopp som fonden har att betala
enligt denna artikel.
e) De belopp som anges i denna
artikel skall räknas om till in-
hemsk valuta på grundval av det
värde valutan hade i förhållande
till den särskilda dragningsrätten
den dag som fondens församling
festställer som första dag för
utbetalningen av ersättning.
5. Om summan av styrkta ford-
ringar mot fonden överstiger det
sammanlagda ersättningsbeloppet
enligt fjärde stycket, skall det till-
gängliga beloppet fördelas så att
förhållandet mellan en styrkt
fordran och det ersättningsbelopp
som fordringsägaren fektisk er-
håller enligt denna konvention är
det samma för alla fordringsägare.
215
under this Convention shall be the Prop. 1994/95:169
|
same for all claimants. |
Bilaga 8 |
|
6. The Assembly of the Fund |
6. Fondens församling får i un- |
|
Article 5 |
Artikel 5 |
|
(deleted) |
(upphävd) |
|
Article 6 |
Artikel 6 |
|
Rights to compensation under |
Rätten till ersättning enligt arti- |
|
Article 7 |
Artikel 7 |
|
1. Subject to the subsequent pro- |
1. Om inte annat följer av vad |
2. Each Contracting State shall
ensure that its courts possess the
necessary jurisdiction to entertain
such actions against the Fund as
are referred to in paragraph 1.
3. Where an action for compen-
sation for pollution damage has
been brought before a court com-
petent under Article IX of the
1992 Liability Convention against
the owner of a ship or his guaran-
tor, such court shall have exclusi-
ve jurisdictional competence over
any action against the Fund for
compensation under the provisions
of Article 4 of this Convention in
respect of the same damage.
However, where an action for
compensation for pollution dama-
ge under the 1992 Liability Con-
vention has been brought before a
court in a State Party to the 1992
Liability Convention but not this
Convention, any action against the
Fund under Article 4 of this Con-
vention shall at the option ot the
claimant be brought either before
a court of the State where the
Fund has its headquarters or
before any court of a State Party
to this Convention competent
under Article IX of the 1992
Liability Convention.
4. Each Contracting State shall
ensure that the Fund shall have
the right to intervene as a party to
any legal proceedings instituted in
accordance with Article IX of the
1992 Liability Convention before
a competent court of that State
against the owner of a ship or his
guarantor.
5. Except as otherwise provided
in paragraph 6, the Fund shall not
be bound by any judgement or
decision in proceedings to which it
has not been a party or by any
settlement to which it is not a
party.
2. Varje fördragsslutande stat Prop. 1994/95:169
skall se till att dess domstolar har Bilaga 8
erforderlig behörighet att pröva en
sådan talan mot fonden som avses
i första stycket.
3. Har en talan om ersättning för
skada genom förorening väckts
mot fartygsägaren eller dennes
garant vid en domstol som är
behörig enligt artikel IX i 1992
års ansvarighetskonvention, är
denna domstol såvitt angår samma
skada ensam behörig att pröva
talan mot fonden om ersättning
enligt bestämmelserna i artikel 4 i
denna konvention. Har emellertid
talan om ersättning för skada
genom förorening väckts enligt
1992 års ansvarighetskonvention
vid en domstol i en stat som har
tillträtt 1992 års ansvarighetskon-
vention men inte denna konven-
tion, skall talan mot fonden enligt
artikel 4 i denna konvention väck-
as, enligt kärandens val, antingen
vid en domstol i den stat där
fonden har sitt säte eller vid en
enligt artikel IX i 1992 års an-
svarighetskonvention behörig
domstol i en stat som har tillträtt
denna konvention.
4. Vaije fördragsslutande stat
skall se till att fonden har rätt att
inträda som part i en rättegång
som enligt artikel IX i 1992 års
ansvarighetskonvention förs mot
en fartygsägare eller dennes garant
vid en behörig domstol i staten.
5. Utom i de fall som anges i
sjätte stycket är fonden inte bun-
den av någon dom eller något
beslut i rättegång, i vilken fonden
inte har varit part eller av en
förlikning i vilken den inte har 217
deltagit.
|
6. Without prejudice to the pro- |
6. Har talan om ersättning for en Prop. 1994/95:169 en. |
|
Article 8 |
Artikel 8 |
|
Subject to any decision concer- |
Dom som har meddelats mot |
Article 9
1. The Fund, shall in respect of
any amount of compensation for
pollution damage paid by the Fund
in accordance with Article 4,
paragraph 1, of this Convention,
acquire by subrogation the rights
that the person so compensated
may enjoy under the 1992 Liabili-
ty Convention against the owner
or his guarantor.
2. Nothing in this Convention
shall prejudice any right of re-
course or subrogation of the Fund
against persons other than those
referred to in the preceding pa-
ragraph. In any event the right of
the Fund to subrogation against
such person shall not be less
fevourable than that of an insurer
of the person to whom compensa-
tion has been paid.
3. Without prejudice to any
other rights of subrogation or
recourse against the Fund which
may exist, a Contracting State or
agency thereof which has paid
compensation for pollution dama-
ge in accordance with provisions
of national law shall acquire by
subrogation the rights which the
person so compensated would
have enjoyed under this Conven-
tion.
Artikel 9
1. Fonden inträder, såvitt avser
belopp som fonden har betalat i
ersättning för skada genom föro-
rening enligt artikel 4 första styck-
et i denna konvention, i den rätt
som den som har fått sådan ersätt-
ning kan ha enligt 1992 års an-
svarighetskonvention mot ägaren
eller dennes garant.
2. Bestämmelserna i denna kon-
vention inskränker inte fondens
regress- eller subrogationsrätt mot
annan person än som avses i före-
gående stycke. Under alla för-
hållanden skall fondens subroga-
tionsrätt mot en sådan person inte
vara mindre förmånlig än den rätt
som tillkommer en försäkrings-
givare för den som har erhållit
ersättning.
3. Har en fördragsslutande stat
eller en myndighet i en sådan stat
enligt bestämmelserna i nationell
lag betalat ersättning för skada
genom förorening skall staten eller
myndigheten inträda i den rätt
som den som har erhållit ersätt-
ningen skulle ha haft enligt denna
konvention. Detta får dock inte
hindra att andra subrogations-
eller regressrätter som kan finnas,
görs gällande mot fonden.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 8
Article 10
1. Annual contributions to the
Fund shall be made in respect of
each Contracting State by any
person who, in the calendar year
referred to in Article 12, parag-
raphs 2 (a) or (b), has received in
total quantities exceeding 150,000
tons:
(a) in the ports or terminal in-
stallations in the territory of that
Artikel 10
1. Årsavgifter till fonden skall,
ifråga om vaije fördragsslutande
stat, betalas av var och en som
under det kalenderår som avses i
artikel 12 andra stycket a) eller b)
tagit emot sammanlagt mer än
150 000 ton
a) avgiftspliktig olja som har
transporterats till sjöss till en
219
State contributing oil carried by
sea to such ports or terminal
installations; and
(b) in any installations situated
in the territory of that State con-
tributing oil which has been carri-
ed by sea and discharged in a port
or terminal installation of a non-
Contracting State, provided that
contrbuting oil shall only be taken
into account by virtue of this sub-
paragraph on first receipt in a
Contracting State after its dischar-
ge in that non-Contracting State.
2. (a) For the purposes of para-
graph 1, where the quantity of
contributing oil received in the
territory of a Contracting State by
any person in a calendar year
when aggregated with the quantity
of contributing oil received in the
same Contracting State in that
year by any associated person or
persons exceeds 150,000 tons,
such person shall pay contribu-
tions in respect of the actual quan-
tity received by him notwithstan-
ding that the quantity did not
exceed 150,000 tons.
(b) "Associated person" means
any subsidiary or commonly con-
trolled entity. The question whet-
her a person comes within this
definition shall be determined by
the national law of the State con-
cemed.
Article 11
(deleted)
Article 12
1. With the view to assessing the
amount of annual contributions
due, if any, and taking account of
hamn eller en terminal inom den
statens område och
b) avgiftspliktig olja i en anlägg-
ning som är belägen inom den for-
dragsslutande statens område, om
denna olja har transporterats till
sjöss och lossats i en hamn eller
en terminal i en stat som inte är
fördragsslutande stat. Denna olja
skall dock endast tas med i be-
räkningen enligt denna bestäm-
melse när den första gången tas
emot i en fördragsslutande stat
efter att ha lossats i en icke-för-
dragsslutande stat.
2. a) Om den mängd avgiftsplik-
tig olja som någon under ett ka-
lenderår har tagit emot inom en
fördragsslutande stats område
sammantaget med den mängd
avgiftspliktig olja som det året har
tagits emot i samma fördragsslu-
tande stat av annan med vilken
han är i intressegemenskap över-
stiger 150 000 ton, skall han
betala avgift enligt första stycket
för den mängd som han faktiskt
har tagit emot även om denna
mängd inte har överstigit 150 000
ton.
b) Med "annan med vilken han
är i intressegemenskap" förstås
vaije dotterbolag eller gemensamt
kontrollerad enhet. Frågan om
någon omfättas av denna definition
skall avgöras enligt vederbörande
stats nationella lag.
Artikel 11
(upphävd)
Artikel 12
1. För att fastställa den årsavgift
som, om årsavgifter skall utgå,
skall betalas, skall församlingen
Prop. 1994/95:169
Bilaga 8
220
the necessity to maintain sufficient
liquid funds, the Assembly shall
for each calendar year make an
estimate in the form of a budget
of:
(i) Expenditure
(a) costs and expenses of the
administration of the Fund in the
relevant year and any deficit from
operations in preceding years;
(b) payments to be made by the
Fund in the relevent year for the
satisfaction of claims against the
Fund due under Article 4 inclu-
ding repayments on loans pre-
viously taken by the Fund for the
satisfaction of such claims, to the
extent that the aggregate amount
of such claims in respect of any
one incident does not exceed four
millions unit of account;
(c) payments to be made by the
Fund in the relevent year for the
satisfaction of claims against the
Fund due under Article 4 inclu-
ding repayments on loans pre-
viously taken by the Fund for the
satisfaction of such claims, to the
extent that the aggregate amount
of such claims in respect of any
one incident is in excess of four
millions unit of account;
(ii) Income
(a) surplus funds from operations
on preceding years, including any
interest;
(b) annual contributions, if
required to balance the budget;
(c) any other income.
2. The Assembly shall decide
the total amount of contributions
to be levied. On the basis of that
decision, the Director shall, in
respect of each Contracting State,
calculate for each person referred
to in Article 10 the amount of his
annual contribution:
(a) in so far as the contribution
is for the satisfaction of payments
med beaktande av nödvändigheten
av att tillräckliga likvida medel
finns, for vaije kalenderår göra en
beräkning i form av en budget av:
i) Utgifter
a) kostnader och utgifter för fon-
dens förvaltning under året samt
eventuellt underskott från verk-
samheten under föregående år,
b) utbetalningar från fonden
under året för betalning av for-
dringar mot fonden enligt artikel 4
däri inbegripet återbetalning av lån
som tidigare har tagits upp av
fonden för att betala sådana ford-
ringar, i den utsträckning de
fordringar som avser en och sam-
ma olycka sammanlagt inte över-
stiger fyra miljoner beräkningsen-
heter,
c) utbetalningar från fonden under
året för betalning av fordringar
mot fonden enligt artikel 4 däri
inbegripet återbetalning av lån
som tidigare har tagits upp av
fonden för att betala sådana ford-
ringar, i den utsträckning de
fordringar som avser en och sam-
ma olycka sammanlagt överstiger
fyra miljoner beräkningsenheter,
ii) Inkomster
a) överskott från verksamheten
under föregående år, däri inbegri-
pet eventuell ränta,
b) årsavgifter, om sådana erfor-
dras för att balansera budgeten,
c) andra inkomster.
2. Församlingen skall fastställa
det sammanlagda beloppet av av-
gifter till fonden. På grundval av
det beslutet skall direktören för
vaije fördragsslutande stat beräkna
den årsavgift som var och en som
avses i artikel 10 skall erlägga
a) i den utsträckning avgiften är
avsedd att användas till betalning
Prop. 1994/95:169
Bilaga 8
221
referred to in paragraph l(i) (a)
and (b) on the basis of a fixed
sum for each ton of contributing
oil received in the relevant State
by such persons during the prece-
ding calendar year; and
(b) in so far as the contribution
is for the satisfaction of payments
referred to in paragraph l(i) (c) of
this Article on the basis of a fixed
sum for each ton of contributing
oil received by such person during
calendar year preceding that in
which the incident in question
occurred, provided that the State
was a party to this Convention at
the date of the incident.
3. The sums referred to to in
paragraph 2 above shall be arrived
att by dividing the relevant total
amount of contributions required
by the total amount of contributing
oil received in all Contracting
States in the relevant year.
4. The annual contribution shall
be due on the date to be laid down
in the Intemal Regulations of the
Fund. The Assembly may decide
on a different date of payment.
5. The Assembly may decide,
under conditions to be laid down
in the Financial Regulation of the
Fund, to make transfers between
funds received in accordance with
Article 12.2 (a) and funds recei-
ved in accordance with Article
12.2 (b).
Article 13
1. The amount of any contribu-
tion due under Article 12 and
which is in arrear shall bear in-
terest at a rate which shall be
determined in accordance with the
Intemal Regulations of the Fund,
av fordringar som avses i första
stycket i) a) och b), på grundval
av ett bestämt belopp per ton
avgiftspliktig olja som den av-
giftsskyldige under föregående
kalenderår har tagit emot i staten,
och
b) i den utsträckning avgiften är
avsedd att användas till betalning
av fordringar som avses i första
stycket i) c) i denna artikel, på
grundval av ett bestämt belopp per
ton avgiftspliktig olja som den
avgiftsskyldige under har tagit
emot i staten under det kalenderår
före det år då olyckan i fråga
inträffade, om staten vid tidpunk-
ten för olyckan hade tillträtt denna
konvention.
3. De belopp som avses i andra
stycket erhålls genom att dela det
sammanlagda avgiftsbelopp som
erfordras med den sammanlagda
mängden avgiftspliktig olja som
har tagits emot i alla de fördrags-
slutande staterna under ifrågava-
rande år.
4. Årsavgiften förfaller till be-
talning enligt vad som bestäms i
fondens interna reglemente. För-
samlingen får besluta om annat
datum för betalningen.
5. Församlingen får besluta,
enligt vad som fastställts i fondens
ekonomiska reglemente, att över-
föra medel mellan de fonder som
upprättats enligt artikel 12.2 a)
och 12.2 b).
Prop. 1994/95:169
Bilaga 8
Artikel 13
1. Avgiftsbelopp som avses i
artikel 12 och som är förfallet till
betalning skall löpa med ränta
enligt en räntesats som fastställts i
fondens interna reglemente. Olika
222
provided that different råtes may
be fixed for different circumstan-
ces.
2. Each Contracting State shall
ensure that any obligation to con-
tribute to the Fund arising under
this Convention in respect of oil
received within the territory of
that State is fullfilled and shall
take any appropriate measures
under its law, including the impo-
sing of such sanctions as it may
deem necessary, with a view to
the effective execution of any such
obligation; provided, however,
that such measures shall only be
directed against persons who are
under an obligation to contribute
to the Fund.
3. Where a person is liable in
accordance with the provisions of
Article 10 and 12 to make contri-
butions to the Fund does not fulfil
his obligations in respect of any
such contribution or any part
thereof and is in arrear, the Direc-
tor shall take all appropriate action
against such person on behalf of
the Fund with a view to the reco-
very of the amount due. However,
where the defåulting contributor is
manifestly insolvent or the cir-
cumstances otherwise so warrant,
the Assembly may, upon recom-
mendation of the Director, decide
that no action shall be taken or
continued against the contributor.
räntesatser får festställas för olika
förhållanden.
2. Vaije fördragsslutande stat
skall se till att en förpliktelse att
betala avgift till fonden enligt
denna konvention för olja som har
tagits emot inom statens område
fullgörs. Staten skall vidta lämpli-
ga lagstiftningsåtgärder för att
dessa förpliktelser effektivt skall
fullgöras, däri inbegripet införan-
de av sådana påföljder som den
anser nödvändiga. Åtgärderna får
dock rikta sig bara mot dem som
är skyldiga att betala avgifter till
fonden.
3. Om den som är skyldig att
betala avgifter till fonden enligt
artiklarna 10 och 12 helt eller del-
vis är i dröjsmål med betalningen,
skall direktören på fondens vägnar
vidta alla erforderliga åtgärder
mot denne för att driva in det
forfellna beloppet. Är den avgifts-
skyldige uppenbart på obestånd
eller föreligger annars skäl därtill,
kan emellertid församlingen på
förslag av direktören besluta att
ingen åtgärd skall vidtas mot den
avgiftsskyldige eller att redan
påböijade åtgärder inte skall full-
följas.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 8
Article 36 ter
1. Subject to paragraph 4 of this
Article, the aggregate amount of
the annual contributions payable in
respect of contributing oil received
in a single Contracting State du-
ring a calendar year shall not
exceed 27.5 % of the total amount
Artikel 36 ter
1.. Om inte annat följer av
fjärde stycket i denna artikel, skall
det sammanlagda beloppet årsav-
gifter för avgiftspliktig olja som
har tagits emot i en enskild för-
dragsslutande stat under ett kalen-
derår inte överstiga 27,5 % av det
223
of annual contributions pursuant to
the 1992 Protocol to amend the
1971 Fund Convention, in respect
of that calendar year.
2. If the application of the provi-
sions in paragraphs 2 and 3 of
article 12 would result in the
aggregate amount of the contribu-
tions payable by contributors in a
single Contracting State in respect
of a given calendar year exceeding
27.5 % of the total annual con-
tributions, the contributions pay-
able by all contributors in that
State shall be reduced pro rata so
that their aggregate contributions
equal 27.5 % of the total annual
contributions to the Fund in re-
spect of that year.
3. If the contributions payable
by persons in a given Contracting
State shall be reduced pursuant to
paragraph 2 of this Article, the
contributions payable by persons
in all other Contracting States
shall be increased pro rata so as
to ensure that the total amount of
contributions payable by all per-
sons liable to contribute to the
Fund in respect of the calendar
year in question will reach the
total amount of contributions
decided by the Assembly.
4. The provisions in paragraphs
1 to 3 of this Article shall operate
until the total quantity of contribu-
ting oil received in all Contracting
States in a calendar year has
reached 750 millions tonnes or
until a period of 5 years after the
date of entry into force of the said
Protocol has elapsed, whichever
occurs earlier.
totala beloppet årsavgifter enligt
1992 års ändringsprotokoll till
1971 års fondkonvention för det
kalenderåret.
2. Om tillämpningen av bestäm-
melserna i artikel 12 andra och
tredje styckena leder till att det
sammanlagda beloppet av avgifter
som skall betalas av de avgifts-
skyldiga i en enskild fördragsslu-
tande stat för ett kalenderår över-
stiger 27,5 % av summan av
årsavgifter, skall de avgifter som
skall betalas av de avgiftsskyldiga
i den staten minskas proportionellt
så att deras sammanlagda avgifter
motsvarar 27, 5 % av den totala
summan av årsavgifter till fonden
för det året.
3. Om de avgifter som skall
betalas av de avgiftsskyldiga i en
fördragsslutande stat skall minskas
enligt andra stycket i denna arti-
kel, skall de avgifter som skall
betalas av de avgiftsskyldiga i
övriga fördragsslutande stater ökas
proportionellt så att den totala
summan av avgifter som skall be-
talas av de som är skyldiga att
betala avgifter till fonden för
kalenderåret ifråga kommer att
uppgår till den summa av avgifter
som har beslutats av församlingen.
4. Bestämmelserna i första till
tredje styckena i denna artikel
skall tillämpas till dess att den
totala mängden avgiftspliktig olja
som har tagits emot i de fördrags-
slutande staterna under ett ka-
lenderår uppgår till 750 miljoner
ton dock längst till dess att fem år
har gått från det att detta protokoll
trädde i kraft.
Prop. 1994/95:169
Bilaga 8
224
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1995
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden
Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds,
Persson, Tham, Schori, Blomberg, Hedborg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: stasrådet Freivalds
Regeringen beslutar proposition 1994/95:169 Ändrade regler om er-
sättningsansvaret för oljeskador.
225
Prop. 1994/95:169
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som Celecnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande EG- häver eller upprepar regler ett normgivnings- |
|
Sjölagen (1994:1009) |
10 kap. 12 och 13 §§ |
226
gotab 48157, Stockholm 1995