Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 2 mars 1995
Ingvar Carlsson
Göran Persson
I propositionen föreslås lagändringar som gör det möjligt att ersätta den
pappersbaserade målhanteringen vid kronofogdemyndigheterna med
elektroniska dokument och elektroniska akter. En elektronisk akt skall
innehålla alla handlingar i ett mål, både handlingar som har upprättats i
elektronisk form och elektroniska avbildningar av pappersbaserade
handlingar. Elektroniska dokument skall rättsligt vara likställda med
pappersbaserade dokument. Förslagen överensstämmer i denna del i allt
väsentligt med de bestämmelser som nyligen beslutats vad gäller
beskattningsverksamheten och som trädde i kraft vid årsskiftet.
Propositionen innehåller också förslag till lagändringar som är föranledda
av en planerad, successiv övergång till en ordning där de datorbaserade
registren för indrivningsverksamheten förs regionalt och den centrala
registerföringen på sikt begränsas till ett referensregister.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juni 1995.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 168
Prop. 1994/95:168
1 Förslag till riksdagsbeslut ....................... 4
2 Författningsförslag............................ 5
2.1 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen
(1986:617) ............................ 5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om
om betalningssäkring för skatter, tullar och
avgifter...............................11
3 Ärendet och dess beredning ......................12
4 Bakgrund .................................12
4.1 Nuvarande ADB-användning i
indrivningsverksamheten ....................12
4.2 Riksskatteverkets INDEX-projekt...............13
4.3 Elektronisk dokumenthantering inom
skatteförvaltningen........................14
5 Allmänna utgångspunkter........................14
6 Registerfrågor...............................15
6.1 Regionala register m.m.....................15
6.2 Registrens ändamål .......................16
6.3 Registeransvar ..........................17
6.4 Registrens innehåll .......................18
6.5 Terminalåtkomst.........................21
6.6 Sökbegrepp ...........................24
6.7 Utlämnande på ADB-medium.................25
6.8 Gallring..............................26
6.9 Innehållet i ett registerutdrag .................27
7 Ikraftträdande m.m...........................28
8 Författningskommentar.........................28
8.1 Förslaget till lag om ändring i
utsökningsregisterlagen (1986:617).............. 28
8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880)
om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter .... 31
Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser...............32
Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag..................33
Bilaga 3 Lagrådets yttrande .......................40
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 2 mars 1995 ...............................
Prop. 1994/95:168
41
1 * Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 168
Prop. 1994/95:168
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),
2. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter.
Prop. 1994/95:168
Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsregisterlagen (1986:617)’
dels att i 3-6 §§ ordet "utsökningsregistret" skall bytas ut mot "det
centrala utsökningsregistret",
dels att 1, 2 och 7-11 §§ skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 3 § skall lyda "Registrens innehåll",
dels att det i lagen skall införas lyra nya paragrafer, 6 a, 7 a, 7 b och
10 a §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
1
För de ändamål som anges i
denna paragraf skall med hjälp av
automatisk databehandling föras ett
för hela landet gemensamt utsök-
ningsregister.
Registret skall användas inom
exekutionsväsendet för
1. verkställighet enligt utsök-
ningsbalken,
2. verkställighet eller tillsyn
enligt annan författning,
2 a. indrivning enligt lagen
(1993:891) om indrivning av stat-
liga fordringar m.m.,
3. avräkning enligt lagen
(1985:146) om avräkning vid åter-
betalning av skatter och avgifter,
4. planering och tillsyn av verk-
samhet som avses under 1-3.
Registret får användas av myn-
digheter utanför exekutionsväsendet
för
1. ändamål som avses i andra
stycket 3,
2. planering, samordning och
uppföljning av revisions- och annan
kontrollverksamhet vid beskattning
och tulltaxering,
Föreslagen lydelse
§2
För de ändamål som anges i
denna paragraf skall med hjälp av
automatisk databehandling föras
dels ett för hela landet gemensamt
utsökningsregister (det centrala
utsökningsregistret), dels ett
regionalt utsökningsregister för
varje län.
Registren skall användas inom
exekutionsväsendet för
1. verkställighet enligt utsök-
ningsbalken,
2. verkställighet eller tillsyn
enligt annan författning,
2 a. indrivning enligt lagen
(1993:891) om indrivning av stat-
liga fordringar m.m.,
3. avräkning enligt lagen
(1985:146) om avräkning vid åter-
betalning av skatter och avgifter,
4. planering och tillsyn av verk-
samhet som avses under 1-3,
5. fördelning av mål, ärenden
och handlingar mellan kronofog-
demyndigheter samt redovisning till
sökanden.
Registren får användas av myn-
digheter utanför exekutionsväsendet
för
1. ändamål som avses i andra
stycket 3,
2. planering, samordning och
uppföljning av revisions- och annan
kontrollverksamhet vid beskattning
och tulltaxering,
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:168
3. utredningar vid bestämmande
och uppbörd av skatter, tullar och
socialavgifter,
4. tillsyn över innehavare av
trafiktillstånd och trafikansvariga
enligt yrkestrafiklagen (1988:-
263).
3. utredningar vid bestämmande
och uppbörd av skatter, tullar och
socialavgifter,
4. tillsyn över innehavare av
trafiktillstånd och trafikansvariga
enligt yrkestrafiklagen (1988:263).
Riksskatteverket förfogar över
hela utsökningsregistret. En krono-
fogdemyndighet förfogar över
registret, såvitt gäller uppgifter i
mål eller ärenden som handläggs
hos myndigheten, enligt de närma-
re föreskrifter regeringen med-
delar.
Riksskatteverket är registeran-
svarigt för det centrala utsöknings-
registret. En kronofogdemyndighet
är registeransvarig för registret,
när det gäller uppgifter i mål eller
ärenden som handläggs hos myn-
digheten, enligt de närmare före-
skrifter regeringen meddelar.
Kronofogdemyndigheten är regis-
teransvarig för det regionala ut-
sökningsregistret för länet.
6a$
Ett regionalt utsökningsregister
får, i den utsträckning som före-
skrivs av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestäm-
mer, i fråga om sådana personer
för vilka uppgifter får registreras
enligt 3 § innehålla
1. uppgifter som avses i 4-6 §§,
2. uppgift om beteckning på
handling och, i förekommande fall,
uppgift om att en handling i ett mål
eller ärende inte finns i registret.
Registret får också innehålla
handling som kommit in eller upp-
rättats i ett mål eller ärende som
handläggs av myndigheten. En
sådan handling får innehålla upp-
gift som avses i 4 § eller 6 § andra
stycket datalagen (1973:289) en-
dast om uppgiften lämnats i ett mål
eller ärende eller om den behövs
för handläggningen av målet eller
ärendet.
7
Riksskatteverket och kronofog-
demyndigheterna får ha terminalåt-
komst till utsökningsregistret.
§3
Riksskatteverket och kronofog-
demyndigheterna får för de ända-
mål som anges i 1 § ha terminalåt-
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:168
komst till det centrala utsöknings-
registret.
Terminalåtkomsten för en kronofogdemyndighet får avse endast
uppgifter om
1. den som är registrerad hos myndigheten som gäldenär i mål om
exekutiva åtgärder,
2. den som i annat fall än som avses under 1 är gäldenär eller svarande
i mål eller ärende som handläggs hos myndigheten,
3. make till person som avses under 1,
4. den som är gemensamt betalningsansvarig med person som avses
under 1,
5. fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag som avses i punkt 14 av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) och delägare i
sådant företag, om företaget eller delägare i detta är gäldenär som avses
under 1,
6. skuldsanering, konkurs och näringsförbud.
I fråga om kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet i konkurs
gäller terminalåtkomsten enligt andra stycket 1 också gäldenärer i annat
län, om detta ingår i tillsynsområdet.
I den utsträckning som regering-
en föreskriver får en sökande eller
dennes ombud ha terminalåtkomst
till uppgifter i det centrala utsök-
ningsregistret om de mål eller
ärenden som sökanden gett in.
7 a §
Terminalåtkomst till regionala
utsökningsregister får finnas för de
ändamål som anges i 1 § och i den
utsträckning som anges i andra -
femte styckena nedan.
Riksskatteverket får ha terminal-
åtkomst till uppgifter i regionala
utsökningsregister som avses i 6 a
§ första stycket.
En kronofogdemyndighet får ha
terminalåtkomst till det regionala
utsökningsregistret för lånet och,
om kronofogdemyndigheten är
tillsynsmyndighet i konkurs, till
uppgifter som avses i 6 a § första
stycket 1 i det regionala utsök-
ningsregistret för ett annat län som
ingår i tillsynsområdet.
Regeringen får föreskriva att
Riksskatteverket får ha terminalåt-
komst till handling som avses i
6 a § andra stycket och att en kro-
nofogdemyndighet får ha terminal-
1** Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 168
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:168
åtkomst till uppgifter och hand-
lingar i de regionala utsöknings-
registren utöver vad som har sagts
i tredje stycket.
1 den utsträckning som regering-
en föreskriver får en sökande eller
dennes ombud ha terminalåtkomst
till uppgifter i regionala utsök-
ningsregister om de mål eller ären-
den som sökanden gett in.
8
Generaltullstyrelsen och skatte-
myndigheterna får ha terminalåt-
komst till utsökningsregistret.
Terminalåtkomsten får avse endast
uppgifter om person som förekom-
mer i ärende hos myndigheten.
7b §
1 fråga om en handling som
avses i 6 a § andra stycket får som
sökbegrepp användas endast mål-
eller ärendebeteckning och beteck-
ning på handling.
§4
Generaltullstyrelsen och skatte-
myndigheterna får ha terminalåt-
komst till det centrala utsöknings-
registret och till uppgifter som
avses i 6 a § första stycket i regio-
nala utsökningsregister. Terminal-
åtkomsten får avse endast uppgifter
om person som förekommer i
ärende hos myndigheten.
För utbetalning av influtna medel
och för annan redovisning får
uppgifter ur utsökningsregistret
lämnas ut på medium för automa-
tisk databehandling.
För annat ändamål än som anges
i första stycket får uppgifter läm-
nas ut på medium för automatisk
databehandling endast om detta
följer av lag eller förordning eller
regeringen har medgett det. Rege-
ringen får uppdra åt Datainspektio-
nen att lämna sådant medgivande i
fråga om uppgifter som inte om-
fattas av sekretess. Datainspektio-
nens beslut får överklagas hos
regeringen genom besvär.
9§
För utbetalning av influtna medel
och för annan redovisning får
uppgifter i det centrala utsöknings-
registret eller i regionala utsök-
ningsregister lämnas ut på medium
för automatisk databehandling.
För annat ändamål än som anges
i första stycket får uppgifter läm-
nas ut på medium för automatisk
databehandling endast om detta
följer av lag eller förordning eller
regeringen har medgett det. Rege-
ringen får uppdra åt Datainspektio-
nen att lämna sådant medgivande i
fråga om uppgifter som inte om-
fattas av sekretess. Datainspektio-
nens beslut får överklagas hos
regeringen.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:168
Myndighet som är registeransva-
rig för utsökningsregistret skall
särskilt iaktta att uppgifterna i
registret får bearbetas endast i
enlighet med registrets ändamål.
Regeringen får för särskilt fall
medge annan bearbetning, om det
föreligger särskilda skäl.
10 §
En myndighet som är registeran-
svarig för det centrala utsöknings-
registret eller för ett regionalt
utsökningsregister skall särskilt
iaktta att uppgifterna i registret får
bearbetas endast i enlighet med
registrets ändamål. Regeringen får
i det enskilda fallet medge annan
bearbetning, om det finns särskilda
skäl.
10 a §
I ett registerutdrag enligt 10 §
datalagen (1973:289) behöver i
fråga om ett regionalt utsöknings-
register uppgift i handling som har
getts in i ett mål eller ärende eller
som den registeransvarige har
expedierat till den registrerade inte
tas med. Om uppgiften finns i ett
mål eller ärende rörande den som
begärt utdraget, skall det framgå
av utdraget att uppgiften inte finns
med i detta.
11
Uppgift om indrivningsuppdrag
som avser böter får bevaras i
utsökningsregistret till utgången av
det år då full betalning skedde.
Andra uppgifter som avses i 6 §
1-11 får bevaras under högst tre
år. Denna tid räknas för uppgifter
om betalningssäkring, kvarstad,
näringsförbud och förordnande av
god man från utgången av det år
då åtgärden förföll eller förlorade
sin verkan samt för uppgifter om
skuldsanering, konkurs och ackord
från utgången av det år då förfa-
randet avslutades. För övriga upp-
gifter räknas tiden från utgången
av det år under vilket målet av-
slutades.
Uppgifter enligt 4 och 5 §§ skall
bevaras så länge annan uppgift om
personen förekommer i registret.
§5
1 det centrala utsökningsregistret
eller i regionala utsökningsregister
skall uppgifter om indrivningsupp-
drag som avser böter gallras vid
utgången av det år då full betalning
skedde. Andra uppgifter som avses
i 6 § 1-11 samt uppgifter och
handlingar som avses i 6 a § första
stycket 2 eller andra stycket skall
gallras senast efter tre år. Denna
tid räknas för uppgifter om be-
talningssäkring, kvarstad, närings-
förbud och förordnande av god
man från utgången av det år då
åtgärden förföll eller förlorade sin
verkan samt för uppgifter om
skuldsanering, konkurs och ackord
från utgången av det år då förfa-
randet avslutades. För övriga upp-
gifter räknas tiden från utgången
av det år under vilket målet av-
slutades.
Uppgifter enligt 4 och 5 §§ skall
gallras när det inte längre finns
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:168
Uppgift som inte längre får
bevaras med stöd av bestämmelsen
i första stycket skall gallras, om
inte regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer före-
skriver något annat.
någon annan uppgift om personen
i registret.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag
från bestämmelserna i första styck-
et.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1995.
' Senaste lydelse av 6 § 1994:343.
2 Senaste lydelse 1994:590.
3 Senaste lydelse 1994:343.
4 Senaste lydelse 1990:396.
5 Senaste lydelse 1994:343.
10
Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1978:880) om betalningssäkring
för skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
18 §'
Har ett beslut om betalningssäkring överlämnats till kronofogdemyndig-
het för verkställighet, får myndigheten ta emot säkerhet som gäldenären
eller, där gäldenären kan antas medge det, annan erbjuder sig att ställa.
Tar kronofogdemyndigheten emot säkerhet, skall länsrätten i motsva-
rande mån häva beslutet om betalningssäkring.
Är i annat fall fråga om betalningssäkring får kronofogdemyndighet
som anvisas av skattemyndigheten ta emot säkerhet.
Säkerhet får tas i anspråk när fordringen har förfallit till betalning eller
vid den senare tidpunkt som har medgivits.
I övrigt skall bestämmelserna i
lagen (1978:882) om säkerhet för
skattefordringar m.m. tillämpas.
I övrigt skall bestämmelserna i
10-13 §§ lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar
m.m. tillämpas.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1995.
1 Senaste lydelse 1990:372.
11
Riksskatteverket (RSV) beslutade genom planeringsdirektiv den 24 juni
1993 om en förstudie för nytt ADB-stöd för indrivningsverksamheten
inom exekutionsväsendet. Det nya ADB-stödet skall ersätta det s.k. REX-
systemet, med vars hjälp det för hela landet gemensamma utsöknings-
registret förs. I förstudierapporten INDEX Nytt arbetssätt och ADB-stöd
för indrivningen (RSV Rapport 1994:2) föreslås att det nuvarande ADB-
stödet, som alltså är uppbyggt kring ett för hela landet gemensamt
register med central datordrift, avvecklas och ersätts med ett ADB-stöd
med registerföring i regionala databaser som varje kronofogdemyndighet
själv förfogar över, elektroniska arkiv i de regionala registren och ett
centralt referensregister med ett begränsat antal typer av uppgifter. RSV
beslutade den 5 september 1994 om genomförande av ett nytt ADB-stöd
enligt den inriktning som föreslås i rapporten. Samma dag överlämnade
RSV rapporten till regeringen med hemställan om den författnings-
reglering som krävs för genomförandet.
Inom Finansdepartementet har därefter utarbetats promemorian Nytt
ADB-stöd för indrivningsverksamheten, Författningsförslag (promemoria
den 22 december 1994). Promemorian har remissbehandlats. En för-
teckning över de remissinstanser som yttrat sig är bifogad denna
proposition som bilaga 1. En remissammanställning har upprättats och
finns tillgänglig i lagstiftnings-ärendet (dnr Fi94/2903).
Vidare har inom Finansdepartementet utarbetats förslag till smärre
ändringar i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
och lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och
avgifter.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 16 februari 1995 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådet har lämnat förslagen
utan erinran.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.
Regeringen har i propositionen gjort vissa redaktionella ändringar i
förhållande till lagrådsremissens lagförslag. Det av Lagrådet granskade
förslaget till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m. har inte tagits med i denna proposition.
Arbetet med att införa ADB-stöd för kronofogdemyndigheternas
indrivningsverksamhet inleddes i början av 1970-talet. Efter försöksverk-
Prop. 1994/95:168
samhet i liten skala byggdes det s.k. REX-systemet (Redovisningssystem Prop. 1994/95:168
för exekutionsväsendet) successivt ut och omfattade vid utgången av
budgetåret 1983/84 alla landets kronofogdemyndigheter. Som framgår av
namnet var systemet ursprungligen avsett främst som ett hjälpmedel vid
bokföring och redovisning av debiterade fordringar, krediterade
betalningar, nedsättningar av fordringar etc. Det har emellertid i allt
större utsträckning kommit att användas för andra ändamål, såsom
maskinell bevakning av olika tidsfrister och liknande, planering och
uppföljning, beräkningar, utskrift av handlingar m.m. Utnyttjandet av
ADB-stödet har efter hand blivit så omfattande att det kräver att varje
handläggare har en arbetsstation. Datordriften är, som redan har nämnts,
central och handhas av DAFA Data AB.
Ansökningar om verkställighet i allmänna mål, dvs. mål om indrivning
av skatter, avgifter, böter m.m. görs sedan länge till helt övervägande del
på ADB-medium. Även i enskilda mål har på senare tid införts en
möjlighet att få göra ansökan på ADB-medium. Den möjligheten har
emellertid inte utnyttjats av sökandena i någon större utsträckning, vilket
har förmodats hänga samman med att de ändå är tvungna att ge in exeku-
tionsurkunden (dom, utslag eller liknande) i konventionell form, såvida
denna inte utgörs av ett utslag i mål om betalningsföreläggande eller
handräckning som har meddelats av kronofogdemyndigheten de senaste
tre åren.
Redan i dag tillförs alltså det register som förs med hjälp av REX-
systemet, utsökningsregistret, i stor utsträckning de uppgifter som skall
finnas i en ansökan om verkställighet. I de allmänna målen har kronofog-
demyndigheten i flertalet fall inte tillgång till exekutionsurkunden i
konventionell form vid handläggningen av målet. Det har myndigheten
däremot, med det nyss nämnda undantaget, i enskilda mål. Exekutions-
urkunder som getts in i konventionell form förvaras, liksom de hand-
lingar som upprättas eller ges in i målet under handläggningen, i en akt
hos kronofogdemyndigheten. Vissa handlingar förvaras i ett s.k.
gäldenärsregister och är där knutna inte till ett visst mål, utan till
gäldenären. Ett viktigt skäl till att ett sådant register förs är att de
allmänna målen inte avslutas efter försök till verkställighet. Leder detta
försök inte till betalning bevakas fordringen i stället av kronofog-
demyndigheten, vanligen till dess den preskriberas.
Som redan nämnts har i enlighet med ett beslut av RSV en förstudie
gjorts om nytt ADB-stöd för indrivningsverksamheten inom exekutionsvä-
sendet. Utöver vad som angetts i det föregående (jfr avsnitt 3) känneteck-
nas förslaget i förstudierapporten bl.a. av en tydlig uppdelning av ADB-
stödet i från varandra fristående delsystem.
RSV:s arbete med det nya ADB-stödet är inriktat på ett successivt
genomförande. I en första etapp skulle det, enligt den genomförandeplan
som verket beslutat om, tas i drift i full skala för handläggning av
13
enskilda mål om införsel (mål som gäller indrivning av underhållsbidrag Prop. 1994/95:168
m.m.) senast den 1 april 1995. I en andra etapp skulle det nya stödet
utvidgas till att omfatta all löneexekution liksom även övrig hantering av
enskilda mål senast den 1 januari 1996, samtidigt som delvis nya
materiella regler och förfaranderegler på dessa områden väntades träda
i kraft (jfr prop. 1994/95:49). Den sista etappen omfattar hanteringen av
allmänna mål och skulle enligt planen vara genomförd senast den 1
januari 1997. Som kommer att framgå i det följande (se avsnitt 7) gäller
den nu beskrivna tidplanen inte längre till alla delar.
Riksdagen har nyligen beslutat om ändringar i främst skatteregisterlagen
(1980:343) som möjliggör utökad användning av ADB i beskattnings-
verksamheten (prop. 1994/95:93, bet. 1994/95: SkU 15, rskr.
1994/95:158). De nya bestämmelserna ger möjlighet att ersätta den
pappersbaserade ärendehanteringen inom skatteförvaltningen med
elektroniska dokument och elektroniska akter. Akterna skall kunna
innehålla alla handlingar i ett ärende, såväl dokument som upprättats i
elektronisk form som elektroniska avbildningar av pappersbaserade
handlingar. De elektroniska dokumenten skall rättsligt vara likställda med
pappersbaserade dokument. De regionala skatteregistren finns inte längre
kvar i sin tidigare form, utan ses som delar av det centrala skatteregistret.
I stället finns bestämmelser om regionala register som innehåller de
elektroniska akterna och de uppgifter som behövs för att söka fram akter
och handlingar i dessa. Det har också införts bestämmelser som skall
tillgodose den enskildes behov av skydd mot otillbörligt integritetsintrång
till följd av den utökade användningen av ADB. Detta sker genom
begränsningar vad gäller terminalåtkomsten till och sökbegreppen vid
bearbetning av de elektroniska akterna. Vidare har en bestämmelse
införts om att vissa slags uppgifter inte behöver tas med i ett registerut-
drag enligt 10 § datalagen (1973:289), DL.
Den författningsreglering av registerföringen som krävs vid ett genomför-
ande av INDEX-projektets förslag motsvarar såvitt gäller elektroniska
dokument och elektroniska akter den reglering som redan införts i fråga
om beskattningsverksamheten. Några regionala register för indrivnings-
verksamheten finns dock inte i dag. Bestämmelser om sådana register
måste nu införas. Innehållet i bestämmelserna kommer delvis att
överensstämma med vad som föreskrivits i fråga om de regionala
skatteregistren. En skillnad hänger samman med att det nya ADB-stödet
för exekutionsväsendets del avses i etapper ersätta det stöd som i dag är
14
uppbyggt kring det för hela landet gemensamma utsökningsregistret. Det Prop. 1994/95:168
innebär att de regionala registren, såvitt gäller de kategorier av mål där
det nya stödet tagits i bruk, måste omfatta även sådana typer av uppgifter
som också skall eller får finnas i utsökningsregistret i dess nuvarande
form.
De grundläggande bestämmelserna om registren bör tas in i utsöknings-
registerlagen (1986:617), URL. De frågor som skall regleras i ut-
sökningsregisterlagen är förekomsten av regionala register och dessas
ändamål och innehåll, terminalåtkomst till registren, sökbegrepp,
lämnande av uppgifter ur registren på ADB-medium, bevaringstid för
uppgifter och handlingar samt omfattningen av registerutdrag enligt 10 §
DL. Bestämmelser om att beslut får sättas upp i ett elektroniskt dokument
bör, i likhet med motsvarande bestämmelser på skatteområdet, kunna ges
i förordningsform.
De bestämmelser som föreslås i det följande för att reglera den
elektroniska dokumenthanteringen är utformade efter mönster av
motsvarande bestämmelser i skatteregisterlagen, och de begrepp som
används har samma innebörd som i den lagen. Vad som avses med
elektronisk dokumenthantering och andra begrepp på området kommer
därför inte att behandlas närmare i denna proposition. Bara i de delar
förslaget innebär avvikelser från motsvarande reglering på skatteområdet
kommer dessa att kommenteras.
Regeringens förslag: Med hjälp av ADB skall det föras ett regionalt
utsökningsregister för varje län. Det för hela landet gemensamma
utsökningsregistret skall användas som ett referensregister till de
regionala registren.
Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
lämnar det utan erinran. Riksrevisionsverket (RRV) och Statskontoret
anför att det kan innebära onödiga låsningar att knyta de regionala
registrens geografiska omfattning till länet. Statskontoret föreslår att ett
regionalt register i stället skall föras för varje kronofogdemyndighet. På
det sättet får en eventuell framtida ändring i myndighetsorganisationen
automatiskt genomslag också vad gäller registren.
Skälen för regeringens förslag: Som redan nämnts kommer de nya
regionala registren, som inledningsvis endast skall omfatta enskilda mål
om införsel, att successivt fyllas på med uppgifter och handlingar som
hör till andra kategorier av mål, allteftersom utbyggnaden av det nya
15
1*** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 168
ADB-stödet går vidare. Det bör mot den bakgrunden ankomma på Prop. 1994/95:168
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva
vilka uppgifter de nya registren skall omfatta.
Med anledning av RRV:s och Statskontorets synpunkter vill vi säga
följande. Det kan inte uteslutas att myndighetsoiganisationen inom
exekutionsväsendet i framtiden kommer att ändras så att länet inte längre
utgör varje kronofogdemyndighets geografiska verksamhetsområde. Om
någon ändring kommer att göras och vad den i så fall kommer att
innebära är emellertid ännu för tidigt att säga. Det finns därför inte skäl
att nu knyta de regionala registren till visst geografiskt område med hjälp
av något annat begrepp än län.
Regeringens förslag: De regionala utsökningsregistren skall få
användas för samma ändamål som det centrala utsökningsregistret.
I sin funktion som referensregister till de regionala registren skall
det centrala utsökningsregistret få användas för fördelning av mål
och handlingar mellan kronofogdemyndigheter samt för redovisning
till sökanden.
Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget eller
lämnar det utan erinran. RRV utgår från att man, när det talas om
referensregistrets betydelse för större ingivare, också menar sådana
myndigheter som Tullen och försäkringskassorna. Statskontoret påpekar
att det finns anledning att senare ompröva om alla ändamål som anges i
lagen fortfarande skall gälla för det centrala registret.
Skälen för regeringens förslag: De regionala utsökningsregistren
kommer som nämnts att i etapper överta det centrala utsökningsregistrets
funktion och på sikt helt ersätta detta, utom såvitt gäller funktionen som
referensregister. De regionala registrens ändamål bör därför anges på
samma sätt som ändamålet för det centrala utsökningsregistret.
Beträffande de kategorier av mål som omfattas av de regionala
registren kommer det centrala utsökningsregistret även fortsättningsvis att
ha en viktig funktion och användas bl.a. för lokalisering av mål och
gäldenärer samt fördelning av inkomna ansökningar m.m. mellan
kronofogdemyndigheterna. Särskilt för hanteringen av ansökningar från
större ingivare, som ger in mål mot svarande i hela landet och som kan
väntas i stor utsträckning ge in ansökningar på ADB-medium, är det
viktigt med ett centralt register. Detta gäller givetvis också myndigheter
som ger in stora mängder mål. Det är också nödvändigt med ett för hela
landet gemensamt register för att mål och gäldenärer skall kunna
lokaliseras under handläggningen, eftersom det inte är givet på förhand
vid vilken kronofogdemyndighet ett mål kan komma att handläggas. Ett
16
skäl till det är att bestämmelserna om kronofogdemyndigheternas Prop. 1994/95:168
geografiska kompetens ger ganska stor frihet att välja handläggande
myndighet med utgångspunkt i vad som är lämpligt i det enskilda fallet.
Det är mot den bakgrunden viktigt att registret kan användas inte bara för
att fördela ansökningar utan också för att fördela handlingar som kommer
in under målets handläggning, t.ex. en komplettering som kronofog-
demyndigheten har begärt.
Möjligheten att för hela landet samordna redovisningen torde även den
ha sin största betydelse vad gäller de större ingivarna, som kan väntas i
allt större utsträckning ta emot redovisning på ADB-medium.
Bearbetningar som kommer att äga rum med utnyttjande av informatio-
nen i det centrala registret är bl.a. vidarebefordran av ansökningar som
gjorts på ADB-medium till det regionala registret hos en viss kronofog-
demyndighet. Varken detta förfarande eller den befattning som RSV kan
komma att ta med uppgifter ur de olika regionala registren vid redovis-
ning till sökanden på ADB-medium kan anses medföra att de uppgifter
som vidarebefordras blir tillförda det centrala registret. Någon lagregle-
ring av dessa förfaranden utöver vad som nu har föreslagits i fråga om
det centrala registrets ändamål, t.ex. vad gäller registerinnehåll eller
utlämnande på ADB-medium, behövs därför inte.
Det centrala registret kommer givetvis också att kunna användas för att
t.ex. besvara förfrågningar som gäller sådana grundläggande uppgifter
om mål och gäldenärer som fortfarande kommer att finnas i registret. Det
finns inte skäl att uttryckligen ange detta i lagen.
Regeringens förslag: Varje kronofogdemyndighet skall vara
registeransvarig för det regionala utsökningsregistret i det egna länet
och, liksom hittills, för det centrala utsökningsregistret såvitt gäller
uppgifter i mål eller ärenden som handläggs hos myndigheten. RSV
skall liksom hittills vara registeransvarigt för det centrala utsöknings-
registret.
Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
lämnar det utan erinran. RRV kommenterar särskilt det i promemorietex-
ten använda uttrycket "dubbelt registeransvar". Enligt RRV behövs det
en tydligare formulering av RSV:s resp, kronofogdemyndighetens ansvar
för det centralt sammanhållna registret. Statskontoret anser att ett dubbelt
registeransvar inte är lämpligt och lämnar ett förslag till hur en av-
gränsning av ansvaret skulle kunna komma till uttryck i lagen.
Skälen för regeringens förslag: Viss bearbetning av informationen i
det centrala utsökningsregistret kommer som redan framgått att ske
riksgemensamt genom åtgärder som RSV svarar för. Samtidigt har vaije
17
kronofogdemyndighet behov av att kunna förfoga över registret vad gäller
mål som handläggs av myndigheten, t.ex. genom att flytta över ett mål
till en annan kronofogdemyndighet. Det är detta som i promemorian har
uttryckts på det sättet att det, liksom beträffande utsökningsregistret i
dag, kommer att finnas ett dubbelt registeransvar. I själva verket är
ansvaret inte dubbelt i den meningen att såväl RSV som kronofog-
demyndigheten avses kunna förfoga över registret på samma sätt. I stället
är det så att vissa typer av bearbetningar kommer att göras av RSV,
andra av kronofogdemyndigheten. Det skulle emellertid föra för långt att
i lagen närmare ange hur ansvaret är uppdelat. Nuvarande reglering i 2 §
URL av registeransvaret i fråga om det centrala registret bör därför be-
hållas, vilket också är innebörden av förslaget i promemorian.
Däremot bör endast kronofogdemyndigheten vara registeransvarig för
det regionala registret i länet. Det centrala utsökningsregistrets innehåll
kommer som framgått tidigare att på sikt kunna begränsas till de upp-
gifter som behövs för registrets funktion som referensregister. Den
föreslagna lösningen innebär därför, som anförs i promemorian, en ökad
klarhet i fråga om registeransvaret såtillvida att mängden uppgifter som
omfattas av ett på inte närmare angivet sätt uppdelat registeransvar blir
mindre.
Den nuvarande, indirekta regleringen av registeransvaret för utsök-
ningsregistret, som bygger på att bestämmelsen om rätten att förfoga över
registret sammanställs med bestämmelser i datalagen om vem som skall
anses som registeransvarig, bör samtidigt ersättas med en uttrycklig
reglering av registeransvaret.
Prop. 1994/95:168
Regeringens förslag: De regionala utsökningsregistren skall i fråga
om personer för vilka uppgifter får registreras enligt 3 § utsöknings-
registerlagen (1986:617), URL, i den utsträckning som föreskrivs av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, få
innehålla
1. sådana identifieringsuppgifter som avses i 4 och 5 §§ URL och
uppgifter om fordringar, exekutionstitlar, exekutiva åtgärder m.m.
som avses i 6 § URL,
2. uppgift om beteckning på handling och, i förekommande fall,
uppgift om att en handling i ett mål eller ärende inte finns i registret,
3. handling som kommit in eller upprättats i ett mål eller ärende
som handläggs av myndigheten.
En handling som avses i punkt 3 skall få innehålla känsliga
uppgifter bara om uppgiften lämnats i ett mål eller ärende eller den
behövs för handläggningen av målet.
Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens förslag.
18
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
lämnar det utan erinran. Hovrätten över Skåne och Blekinge framhåller
att domstolen vid överklagande måste få tillgång till hela akten i
pappersform. Vidare pekar hovrätten på att det kan råda oklarhet om när
en handling som härrör från myndigheten skall anses upprättad. RRV
anser att frågorna om vad som är originalhandling, vilket dess innehåll
är och hur den skall hanteras inte har belysts tillräckligt. Sveriges
advokatsamfund anser att elektroniska akter inte bör införas, eftersom de
kan komma att innehålla information som är felaktig eller som inte är
relevant för målets handläggning. Om elektroniska akter införs anser
advokatsamfundet att vissa justeringar behöver göras i lagtexten.
Skälen för regeringens förslag: Eftersom de regionala utsöknings-
registren i de flesta avseenden skall ersätta det centrala utsöknings-
registret, såvitt gäller de kategorier av mål för vilka det nya systemet
tagits i bruk, måste registren bl.a. innehålla uppgifter av samma slag som
det nuvarande utsökningsregistret. Det innebär till att börja med att
identifieringsuppgifter som avses i 4 och 5 §§ URL skall finnas i
registren. Vad gäller uppgifter om fordringar, exekutionstitlar, exekutiva
åtgärder m.m. får enligt 6 § URL utsökningsregistret innehålla vissa
närmare angivna typer av uppgifter i den utsträckning som regeringen,
eller den myndighet som regeringen bestämmer, föreskriver. Av 2 §
utsökningsregisterförordningen (1986:678) framgår att RSV får meddela
föreskrifter om innehållet i utsökningsregistret. Samma metod bör
tillämpas vid regleringen av de regionala utsökningsregistren.
Prop. 1994/95:168
Elektroniska akter
En viktig nyhet är att de regionala utsökningsregistren föreslås få
innehålla s.k. elektroniska akter och de uppgifter som behövs för att söka
fram sådana akter och handlingar i dessa. Detta är en förutsättning för
det mer rationella sätt att arbeta som det nya ADB-stödet syftar till att
möjliggöra. En strävan är därvid att kronofogdemyndigheterna i princip
skall kunna undvara pappersbaserad information vid handläggningen av
mål. All nödvändig information skall i stället finnas i den elektroniska
akten och vara tillgänglig via terminal. För att åstadkomma detta krävs
bl.a. att man med hjälp av s.k. bildfångstteknik (scanning) skapar
elektroniska avbildningar av inkommande handlingar och att t.ex.
tjänsteanteckningar görs i elektronisk form. Även beslut skall kunna
upprättas i form av elektroniska dokument och inte behöva finnas i
pappersbaserad form hos myndigheten. En definition av begreppet
elektroniskt dokument bör införas på indrivningsområdet. Efter förebild
av de bestämmelser som införts på bl.a. tullområdet och nu senast på
skatteområdet bör med elektroniskt dokument avses en upptagning vars
innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.
Kraven på säkerhet när det gäller lås för de elektroniska dokumenten med
anknytning till utställare bör vara så höga att det elektroniska dokumentet
kan jämställas med ett underskrivet pappersdokument. Vad gäller teknisk
19
lösning m.m. vill vi i övrigt hänvisa till uttalandena i propositionen om Prop. 1994/95:168
elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen, m.m. (prop.
1994/95:93 s. 24).
En elektronisk akt skall innehålla alla handlingar som inkommer eller
upprättas i ett mål. Handlingar som expedieras skall kunna uppfattas utan
tekniskt hjälpmedel, såvida inte expediering enligt särskilda regler får ske
i elektronisk form. Huvudregeln är alltså att "pappershandlingar"
expedieras. Det är främst i fråga om större ingivare av mål, arbetsgivare
som skall iaktta beslut om löneexekution etc. som det kan bli aktuellt att
även lämna underrättelse om myndighetens beslut i elektronisk form.
Regeringen avser att senare besluta om de förordningsändringar som
behövs för att sådana rutiner skall kunna användas när det är lämpligt.
Beträffande domstolens tillgång till handlingar i målet vid överklagande
gör vi, liksom när det gäller beskattningsverksamheten, bedömningen att
denna fråga kan lösas praktiskt genom riktlinjer utarbetade av RSV i
samråd med Domstolsverket (jfr prop. 1994/95:93 s. 38).
För att informationen i de elektroniska akterna skall kunna återfinnas
krävs att de regionala registren får innehålla uppgifter som behövs för att
identifiera dels det mål till vilket akten hör, dels olika handlingar som
ingår i akten. Att de regionala utsökningsregistren får innehålla de
uppgifter som krävs för att identifiera målet följer redan av hänvisningen
till 6 § URL. Däremot krävs det en ny föreskrift om att registren får
innehålla uppgift om beteckning på handling i akten. Det kan vidare
förekomma att en handling av tekniska skäl inte kan bildfångas och på så
sätt tillföras den elektroniska akten. Registren bör därför också få
innehålla uppgift om att en handling inte finns i akten.
I 4 § och 6 § andra stycket DL finns bestämmelser om vissa slags
uppgifter som har bedömts som särskilt känsliga från integritetssynpunkt.
De regionala registren bör få innehålla en handling där det finns sådana
uppgifter bara om uppgiften lämnats i ett mål eller ärende eller om den
behövs för handläggningen av målet. Genom denna begränsning tillgodo-
ses delvis advokatsamfundets önskemål om att undvika att registren
innehåller information som inte är relevant för handläggningen. Vad
gäller advokatsamfundets invändningar mot införande av elektroniska
akter vill vi i övrigt anföra följande. Den svenska förvaltningslagstift-
ningen ställer höga krav på att all information som har utnyttjats vid
handläggningen skall finnas dokumenterad hos myndigheten. Det intresse
som skall tillgodoses med detta är främst parternas intresse av insyn i
handläggningen och i vad myndighetens beslut grundar sig på. I förening
med offentlighetsprincipen innebär detta att myndigheterna ibland kan
ställas inför svåra frågor om utlämnande av information. Detta gäller
emellertid oberoende av hur informationen förvaras. Den förändring som
sker genom att informationen lagras elektroniskt är i första hand att det
går snabbare att få fram informationen. Det kan naturligtvis finnas
farhågor för att detta skulle öka risken för att känslig information skall
lämnas ut utan en tillräckligt noggrann sekretessprövning. Det finns
emellertid möjligheter att motverka detta bl.a. genom rutiner i ADB-
systemet som fäster uppmärksamheten på sekretessfrågan när det finns
20
skäl till det. Det ankommer på RSV att se till att sådana rutiner införs. Prop. 1994/95:168
Tillsammans med de begränsningar som föreslås i det följande vad gäller
sökbegrepp i de elektroniska akterna kan man enligt vår bedömning på
det sättet skapa ett gott skydd för den personliga integriteten vid
användning av elektroniska akter.
De uppgifter som behöver finnas kvar i det centrala utsökningsregistret,
för dess funktion som referensregister beträffande mål som omfattas av
de regionala registren, är i första hand identifieringsuppgifter avseende
parterna och målen samt uppgift om var mål mot en viss gäldenär
handläggs (koder för handläggande myndighet och enhet). Men även
vissa andra uppgifter kan behövas, t.ex. uppgift om exekutionsurkundens
beteckning, referensnummer etc. Samma uppgifter måste givetvis finnas
i resp, regionala register.
Regeringens förslag: Såväl RSV som kronofogdemyndigheterna
skall få ha terminalåtkomst till det centrala utsökningsregistret i dess
nya form.
Terminalåtkomst till de regionala utsökningsregistren skall få finnas
för samma ändamål som terminalåtkomsten till det centrala ut-
sökningsregistret.
RSV skall få ha terminalåtkomst till ett regionalt utsökningsregister
i fråga om identifieringsuppgifter som avses i 4 och 5 §§ utsöknings-
registerlagen (1986:617), URL, och uppgifter som avses i 6 § URL
i den utsträckning som sådana uppgifter förekommer i registret.
En kronofogdemyndighet skall få ha terminalåtkomst till det
regionala utsökningsregistret för länet. En kronofogdemyndighet som
är tillsynsmyndighet i konkurs skall dessutom få ha åtkomst till vissa
uppgifter i det regionala utsökningsregistret för ett annat län som
ingår i tillsynsområdet. Regeringen skall kunna föreskriva att RSV
får ha åtkomst till handlingar i de elektroniska akterna eller att en
kronofogdemyndighet får ha åtkomst till uppgifter i det regionala
utsökningsregistret för ett annat län utöver vad som nu har sagts.
Generaltullstyrelsens och skattemyndigheternas terminalåtkomst
skall gälla även de regionala registren, med undantag av de
elektroniska akterna.
I den utsträckning som regeringen föreskriver skall en sökande få
ha terminalåtkomst till uppgifter i utsökningsregistren om de mål
som han gett in.
Förslaget i promemorian överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
lämnar det utan erinran. RSV anser emellertid att terminalåtkomsten i
21
vissa hänseenden behöver göras vidare. Kronofogdemyndigheterna bör Prop. 1994/95:168
enligt verket ha terminalåtkomst till andra regionala register än det egna
om gäldenären, eller skulden, är aktuell även hos den frågande myndig-
heten. Detta kan, upplyser RSV, exempelvis förekomma om gäldenären
har tillgångar i mer än ett län eller beträffande solidarisk betalnings-
skyldighet för gäldenärer som finns i olika län. I specialindrivnings-
verksamheten krävs det enligt verket en obegränsad åtkomst till de
regionala registren. Vidare bör enligt RSV:s mening Generaltullstyrelsen
och skattemyndigheterna ha åtkomst till de regionala registren på samma
sätt som till det centrala registret. RSV väcker också frågan om möjlighet
att maskinellt besvara förfrågningar och anser att denna bör utredas.
Svenska Inkassoföreningen anser att terminalåtkomsten för sökandena bör
omfatta även svarande som är aktuella hos sökanden men beträffande
vilka ansökan ännu inte har getts in. Sveriges Inkassoorganisation
framhåller att det krävs hög tillgänglighet i systemet för ingivarnas
frågor.
Skälen för regeringens förslag: Huvudregeln bör vara att terminalåt-
komsten för en kronofogdemyndighet är begränsad till det egna regionala
utsökningsregistret och sålunda endast omfattar uppgifter som myndig-
heten själv är registeransvarig för. Ett undantag från denna regel krävs
beträffande kronofogdemyndigheter som är tillsynsmyndigheter i konkurs
i de fall tillsynsområdet omfattar ett eller flera län utöver det egna.
Att RSV har behov av åtkomst till de typer av uppgifter som i dag
finns i utsökningsregistret hänger bl.a. samman med verkets uppgifter i
fråga om styrning och uppföljning av verksamheten och dess hand-
läggning av skadeståndsärenden m.m.
Den föreslagna regleringen överensstämmer i sak i allt väsentligt med
vad som gäller i dag i fråga om en kronofogdemyndighets terminalåt-
komst till det centrala utsökningsregistret. Undantag från den s.k.
länsspärren gäller i dag för uppgifter om skuldsanering, konkurs och
näringsförbud. Behovet av åtkomst till dessa uppgifter utan geografisk
begränsning, bl.a. för att myndigheterna skall kunna iaktta förbudet mot
specialexekution vid konkurs och när skuldsanering har inletts, kan i det
nya systemet tillgodoses genom att uppgifterna får finnas kvar i det
centrala utsökningsregistret. En annan möjlighet är att regeringen med
stöd av det föreslagna bemyndigandet föreskriver att en kronofog-
demyndighet får ha åtkomst till dessa typer av uppgifter i det regionala
registret för ett annat län. Vilken lösning som är att föredra måste
klarläggas i det fortsatta arbetet med att utforma det nya systemet.
Förslaget att regeringen skall kunna föreskriva om en vidare terminalåt-
komst till de regionala registren är i övrigt föranlett bl.a. av den s.k.
ordnade samverkan som nyligen införts inom exekutionsväsendet. Det
kan inte uteslutas att det blir svårt att samverka på ett tillräckligt effektivt
sätt över länsgränsema om det inte skapas en möjlighet att i viss
utsträckning få ta del av uppgifter i det regionala registret hos en annan
kronofogdemyndighet som ingår i samverkansområdet. Vi gör be-
dömningen att även det behov av en vidare terminalåtkomst i vissa fall
som RSV härutöver har pekat på kommer att kunna tillgodoses genom
22
föreskrifter som regeringen avser att meddela med stöd av det föreslagna Prop. 1994/95:168
bemyndigandet. Det kan t.ex. gälla åtkomst vid s.k. specialindrivning
eller åtkomst för den kronofogdemyndighet som handlägger ett mål till
det regionala registret för ett annat län där verkställighet kan ske för
samma fordran, t.ex. vid solidarisk betalningsskyldighet. Det kan också
gälla fall där gäldenären har tillgångar i mer än ett län.
Som RSV påpekat bör Generaltullstyrelsen och skattemyndigheterna ha
terminalåtkomst till de regionala registren när det gäller uppgifter som de
i dag har åtkomst till i det centrala registret.
De elektroniska akterna
En elektronisk akt kan innehålla snart sagt vilket slags information som
helst, eftersom inkomna handlingar finns avbildade i sin helhet i akten.
Det finns mot den bakgrunden ett starkt intresse från integritetssynpunkt
av att så mycket som möjligt begränsa terminalåtkomsten till akterna. Att
den enhet inom myndigheten där ett mål handläggs måste ha sådan
åtkomst är självklart. Det är emellertid vanligt att ansvaret för hand-
läggningen av ett mål flyttas mellan olika enheter inom myndigheten,
t.ex. från en fåltenhet till specialindrivningsenheten eller vice versa. För
att sådana överflyttningar, som i många fall görs bara för en kortare tid
eller i en brådskande situation, inte skall behöva föranleda att målet
formellt omregistreras från en enhet till en annan, bör några begräns-
ningar av åtkomsten till akterna inom myndigheten inte föreskrivas i lag.
Även en arman kronofogdemyndighet eller RSV kan ha behov av att
under vissa förutsättningar få ha åtkomst till akten för att inte formerna
för samverkan skall bli tungrodda. Det skulle emellertid föra för långt att
i utsökningsregisterlagen närmare ange i vilken utsträckning sådan
åtkomst skall vara tillåten. Detta bör i stället ankomma på regeringen.
Det centrala utsökningsregistret
För att det centrala utsökningsregistret skall fylla sin funktion i det nya
systemet, bl.a. att underlätta samordningen av myndigheternas hand-
läggning av mål, är det nödvändigt att såväl samtliga kronofogdemyndig-
heter som RSV får ha terminalåtkomst till registret i dess nya form.
Terminalåtkomst för sökande och ombud
För att inte kronofogdemyndigheterna och RSV i onödan skall belastas
med förfrågningar, brevledes eller per telefon eller telefax, om mål som
är under handläggning bör det vara möjligt att i större eller mindre
utsträckning ge en sökande eller dennes ombud terminalåtkomst till vissa
typer av uppgifter i utsökningsregistren om mål som han själv har gett in.
Beroende på hur mycket information som i fortsättningen skall finnas i
23
det centrala utsökningsregistret kan denna åtkomst behöva gälla antingen Prop. 1994/95:168
bara det centrala registret eller såväl detta som de regionala registren.
Vilken lösning som är att föredra får även på den här punkten klarläggas
i det fortsatta arbetet med att utforma det nya systemet. Det bör
ankomma på regeringen att föreskriva i vilken utsträckning en sökande
eller ett ombud får ha terminalåtkomst. En lämplig utformning av
föreskrifterna om detta torde vara att RSV, inom de ramar som regering-
en kan komma att ange, får pröva frågan om terminalåtkomst för viss
sökande eller visst ombud.
Regeringens förslag: I de elektroniska akterna skall som sökbegrepp
få användas endast målbeteckning och beteckning på handling.
Någon motsvarande begränsning skall inte gälla för övriga uppgifter
i de regionala utsökningsregistren eller för innehållet i det centrala
utsökningsregistret.
Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
lämnar det utan erinran. Justitiekanslem (JK) anser att förhållandet
mellan avgränsning av tillåtna sökbegrepp och det insynsintresse som
offentlighetsprincipen skall tillgodose måste ägnas ökad uppmärksamhet.
Domstolsverket anser att man bör överväga begränsningar genom
föreskrifter. Med detta torde verket åsyfta begränsningar vad gäller andra
delar av registren än de elektroniska akterna.
Skälen för regeringens förslag: Ett sätt att förhindra integritetsintrång
genom bearbetning av de elektroniska akterna som inte står i över-
ensstämmelse med registrens ändamål är att vara restriktiv vad gäller
tillåtna sökbegrepp. Därför föreslås att endast målets beteckning och
beteckningen på handlingen skall få användas för att söka fram en
handling i de elektroniska akterna.
För övriga uppgifter i de regionala utsökningsregistren eller för
uppgifterna i det centrala registret bör sökmöjligheterna inte begränsas på
detta sätt. Någon sådan begränsning förekommer inte heller i dag i fråga
om det för hela landet gemensamma utsökningsregistret.
Med anledning av vad JK anfört bör påpekas att den begränsning i
fråga om sökbegrepp som föreslås för de elektroniska akterna får till
resultat att sökmöjligheterna i huvudsak motsvarar vad som gäller vid
konventionell akthantering. Begränsningen innebär sålunda inte någon
försämring vad gäller informationens tillgänglighet jämfört med vad som
gäller i dag.
24
Prop. 1994/95:168
Regeringens förslag: Uppgifter ur de regionala utsökningsregistren
skall få lämnas ut på ADB-medium för redovisningsändamål.
Regeringen skall kunna medge utlämnande på ADB-medium även för
andra ändamål. Denna befogenhet skall kunna delegeras till
Datainspektionen såvitt gäller uppgifter som inte omfattas av
sekretess.
Förslaget i promemorian överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
lämnar det utan erinran. Svenska Inkassoföreningen framhåller att det
nuvarande informationsflödet mellan inkassobolagen och RSV/kronofog-
demyndighetema inte får störas.
Skälen för regeringens förslag: I dag gäller enligt 9 § URL att
uppgifter ur utsökningsregistret får lämnas ut på ADB-medium för
utbetalning av influtna medel och annan redovisning. För att möjlig-
heterna att utnyttja ADB-stöd för dessa moment i handläggningen inte
skall försämras måste samma möjligheter i det nya systemet finnas såväl
beträffande det centrala utsökningsregistret som de regionala utsöknings-
registren, där mera omfattande information om målen finns. Även
möjligheten att i annan lag eller förordning eller särskilt regeringsbeslut
medge utlämnande på ADB-medium för andra ändamål, liksom regering-
ens möjlighet att delegera viss beslutanderätt i denna fråga till Datain-
spektionen bör omfatta också de nya, regionala registren, eftersom dessa
efter hand kommer att ersätta det centrala utsökningsregistret.
De uppgifter som finns i utsökningsregistret i dag är i allt väsentligt
sådana slag av uppgifter som är uttryckligen undantagna från sekretess-
skyddet enligt 9 kap. 19 § sekretesslagen (1980:100). Det har därför varit
möjligt att tillämpa rutiner som innebär att uppgifterna lämnas ut utan att
någon sekretessprövning görs i det enskilda fallet. Beträffande handlingar
i en elektronisk akt är ett sådant generellt utlämnande inte möjligt, vare
sig på ADB-medium eller på något annat sätt, eftersom dessa handlingars
innehåll inte är standardiserat på samma sätt som den information som
finns i utsökningsregistret i dag. Det torde i stället vara nödvändigt att ett
utlämnande när det gäller innehållet i en elektronisk akt föregås av
sekretessprövning i det enskilda fallet, med tillämpning av det skadere-
kvisit som gäller enligt den nämnda sekretessbestämmelsen.
25
Prop. 1994/95:168
Regeringens förslag: Samma bestämmelser om gallring skall gälla
för uppgifter i ett regionalt utsökningsregister som för motsvarande
uppgifter i det centrala utsökningsregistret. För handlingar i en
elektronisk akt och uppgifter som behövs för att söka fram dessa
skall samma bestämmelser gälla som för huvuddelen av övriga
uppgifter i utsökningsregistren, dvs. uppgifterna skall gallras senast
när det gått tre år från utgången av det år då målet avslutades.
Förslaget i promemorian överensstämmer i sak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
lämnar det utan erinran. Riksarkivet framhåller behovet av kontinuitet i
det bevarande av information om indrivningsverksamheten som i dag sker
på mikrofilm och föreslår en bestämmelse i utsökningsregisterförord-
ningen (1986:678) om föreskriftsrätt för Riksarkivet.
Skälen för regeringens förslag: Beträffande det centrala utsöknings-
registret gäller enligt 11 § URL olika bevaringstider för olika slags
uppgifter. Delvis är dessa tider ganska långa, vilket bl.a. hänger samman
med behovet av att kunna göra maskinella omräkningar av skatt m.m.
Eftersom de regionala utsökningsregistren efter hand skall ersätta det
centrala utsökningsregistret i de flesta avseenden bör samma tidsfrister
gälla för uppgifter i dessa register.
Behovet av att bevara viss information i elektronisk form under lång tid
gör sig inte gällande på samma sätt i fråga om handlingar i de elektronis-
ka akterna och uppgifter som behövs för att söka fram dessa. Från
integritetssynpunkt är det vidare angeläget att myndigheterna inte har en
stor mängd information som kan vara av känslig natur lättare tillgänglig
än vad som behövs för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett
rationellt sätt. Under den närmaste tiden efter det att ett mål avslutats
ligger det nära till hands att frågor kan väckas som kan besvaras snabbt
och enkelt bara under förutsättning att all information som rör målet är
tillgänglig via terminal. Av det skälet, och för att undvika ett onödigt
komplicerat system med många olika tidsfrister, bör samma tid gälla för
dessa uppgifter och handlingar som för uppgifter i utsökningsregistren i
allmänhet. Uppgifterna bör alltså gallras senast när det gått tre år från
utgången av det år då målet avslutades.
Informationen i en elektronisk akt kommer i många fall att vara i vissa
delar identisk för flera mål, t.ex. när den utgörs av en skrift som
gäldenären gett in med anledning av utsatt utmätningsförrättning som
gäller flera mål. Den föreslagna regeln innebär att tidsfristen kommer att
räknas från utgången av det år när det sista av målen avslutades. Att efter
utgången av denna relativt korta tid helt förstöra informationen kan
givetvis inte komma i fråga. Mot det talar såväl allmänna arkivprinciper
som behovet av att kunna återfinna dokumentation om målets hand-
läggning t.ex. vid tillämpning av extraordinära rättsmedel. Det bör
26
ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer Prop. 1994/95:168
att avgöra hur informationen skall förvaras sedan den tagits bort ur det
datorbaserade registret. På det sättet bör bl.a. det önskemål som
Riksarkivet har uttryckt om kontinuitet i bevarandet av informationen
kunna tillgodoses.
Regeringens förslag innebär vidare att terminologin i 11 § URL
anpassas till vad som gäller på arkivlagstiftningens område.
Regeringens förslag: Registerutdrag enligt 10 § datalagen
(1973:289) DL, behöver inte omfatta uppgift i handling som getts in
i ett mål eller ärende eller som kronofogdemyndigheten har expedie-
rat till den registrerade. Om uppgiften finns i ett mål eller ärende
som rör den som begärt utdraget skall det emellertid framgå att
uppgiften inte tagits med i detta.
Förslaget i promemorian överensstämmer i sak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
lämnar det utan erinran. RRV anser att oklarheten om vad som är
originalhandling gör sig gällande även här. Även när det är fråga om en
handling som den registrerade själv har gett in kan det finnas ett behov
av att kunna jämföra pappershandlingen med den elektroniska av-
bildningen. Sveriges advokatsamfund avstyrker den föreslagna be-
gränsningen.
Skälen för regeringens förslag: De begränsningar som har föreslagits
i det föregående i fråga om sökbegreppen medför att en sökning av om
uppgifter om en viss person finns i andra akter än de som rör honom
själv inte är tillåten. Det krävs därför undantag från skyldigheten att ta
med sådana uppgifter i ett registerutdrag enligt 10 § DL. Vidare gäller
att det knappast fyller någon funktion att i ett sådant registerutdrag ta
med innehållet i handlingar som den som begär uppgiften själv har gett
in. Det får anses tillräckligt att utdraget innehåller sådan information att
den som begär uppgiften kan identifiera de handlingar som har förts in
i registret. Undantaget från skyldigheten att lämna underrättelser med
fullständigt innehåll bör utformas på det sättet att uppgifter i handlingar
som getts in i ett mål eller ärende, eller som har expedierats av den
registeransvarige, inte behöver tas med i underrättelsen.
27
Prop. 1994/95:168
Med hänsyn till tidplanen för INDEX-projektet är det angeläget att de
nya bestämmelserna kan träda i kraft så snart som möjligt. En viss
förskjutning jämfört med den tidplan som RSV föreslagit är trots det
oundviklig. Den fortsatta beredningen bör inriktas på att bestämmelserna
skall träda i kraft den 1 juni 1995, vilket torde vara den tidigaste
tänkbara tidpunkten. I sammanhanget kan nämnas att också tidpunkten för
den andra etappen torde komma att förskjutas något, troligen till den 1
april 1996, som väntas bli ikraftträdandedag för de nya bestämmelserna
om löneexekution och handläggning av enskilda mål.
Förslagen har inte någon omedelbar inverkan på exekutionsväsendets
resursbehov. Däremot gör regeringen bedömningen att ett genomförande
av förslagen vad gäller elektronisk dokumenthantering, i likhet med
motsvarande i fråga om skatteförvaltningen, är av stor betydelse för att
man inom exekutionsväsendet skall kunna ta tillvara de möjligheter till
rationalisering av målhanteringen som modem teknik erbjuder. Ett
genomförande av förslagen bidrar därmed till minskade administration-
skostnader på sikt.
1 §
Ändringen i första stycket är föranledd av att bestämmelser införs i lagen
om regionala register. Det register som omfattar hela landet skall i
fortsättningen kallas det centrala utsökningsregistret. I andra stycket 5,
som är en ny punkt, anges de huvudsakliga delarna av det centrala
registrets funktion som referensregister till de regionala registren.
2§
I andra stycket, som är nytt, regleras registeransvaret för de regionala
registren. Samtidigt har den tidigare indirekta regleringen i första stycket
av registeransvaret för det centrala registret ersatts med en direkt regel
(se avsnitt 6.3).
6a §
I paragrafen regleras de regionala registrens innehåll. Innebörden av
hänvisningen i första stycket 1 till 4 - 6 §§ är att dessa register får
innehålla samma typer av uppgifter som i dag får eller skall finnas i det Prop. 1994/95:168
centrala registret. Av första stycket 2 framgår att registren får, utöver vad
som följer av hänvisningen till 4 - 6 §§, innehålla de uppgifter som
behövs för att söka fram en handling i en elektronisk akt och i andra
stycket att registren får innehålla de elektroniska dokument som bildar de
elektroniska akterna. Beträffande skälen för bestämmelsen hänvisas till
avsnitt 6.4.
7§
I paragrafen regleras åtkomsten till det centrala utsökningsregistret. I
första stycket har en koppling gjorts till registrets ändamål. Genom tredje
stycket, som är nytt, bemyndigas regeringen att föreskriva om terminalåt-
komst för en sökande eller ett ombud för denne såvitt gäller uppgifter om
de mål eller ärenden som han gett in. Beträffande skälen för bemyndigan-
det hänvisas till avsnitt 6.5.
7 a §
I paragrafen regleras åtkomsten till de regionala registren. Beträffande
den avvägning som gjorts mellan olika intressen som här gör sig gällande
m.m. hänvisas till avsnitt 6.5.
7b §
I paragrafen regleras vad som är tillåtna sökbegrepp vid sökning i de
elektroniska akterna. Beträffande skälen för den avgränsning som gjorts
hänvisas till avsnitt 6.6. Bestämmelsen skiljer sig i språkligt hänseende
något från motsvarande bestämmelse i 13 § skatteregisterlagen
(1980:343). Någon skillnad i sak är inte åsyftad med detta.
S§
Genom ändringen utvidgas terminalåtkomsten för Generaltullstyrelsen och
skattemyndigheterna till att gälla även de regionala utsökningsregistren.
Åtkomsten till dessa omfattar dock inte de elektroniska akterna.
Ändringen är föranledd av att en stor del av de uppgifter i det centrala
registret som dessa myndigheter redan i dag har åtkomst till i framtiden
bara kommer att finnas i de regionala registren.
29
9§
Prop. 1994/95:168
Ändringen i första stycket innebär att den reglering av utlämnande av
uppgifter på ADB-medium som redan i dag gäller för utsökningsregistret
har gjorts tillämplig även på de nya, regionala registren. Ändringen i
andra stycket är av endast redaktionell natur.
10 §
Ändringen innebär i sak att samma koppling mellan ändamål och tillåten
bearbetning görs beträffande de regionala registren som beträffande det
centrala utsökningsregistret. Dessutom görs ett par språkliga justeringar.
10 a §
I paragrafen, som är ny, görs ett undantag från underrättelseskyldigheten
enligt 10 § DL. Undantaget är föranlett av den begränsning i fråga om
sökbegrepp i elektroniska handlingar som föreskrivs i 7 b § (jfr avsnitt
6.9). Denna begränsning medför att det inte är möjligt att söka fram
information om en person som kan finnas i en handling i ett mål eller
ärende som inte rör honom själv. Undantaget från underrättelseskyldig-
heten enligt 10 § DL har formulerats så att det gäller samtliga ingivna
handlingar i de elektroniska akterna, oberoende av vem akten avser och
vem som gett in handlingen. Det omfattar sålunda även handlingar i ett
mål eller ärende som är ingivna av en myndighet. Undantaget från
underrättelseskyldigheten gäller vidare uppgifter i handlingar i den
registrerades akt som har expedierats till honom själv. För övriga
uppgifter och handlingar i ett regionalt register skall 10 § DL tillämpas.
H §
Ändringarna i första stycket innebär dels att samma bestämmelser skall
gälla, för de typer av uppgifter som får finnas i utsökningsregistret i dag,
även när uppgifterna finns i ett regionalt register, dels att samma
bestämmelser skall gälla för handlingar i de elektroniska akterna som för
huvuddelen av de typer av uppgifter som får finnas i utsökningsregistret
i dag.
Vidare har bestämmelserna i paragrafen språkligt anpassats till den
terminologi som används i arkivlagstiftningen, vilket föranlett om-
arbetning av främst tredje stycket.
30
Ändringen i 18 § femte stycket innebär att hänvisningen till den numera
upphävda lagen (1978:882) om säkerhet för skattefordringar m.m. ersätts
med en hänvisning till 10-13 §§ lagen om indrivning av statliga fordring-
ar m.m., dit bestämmelserna om säkerhet för skattefordringar m.m. har
överförts.
31
Justitiekanslem, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Gävle tingsrätt,
Domstolsverket, Datainspektionen, Riksförsäkringsverket, Statskontoret,
Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Riksarkivet, Svenska Inkassoföre-
ningen, Sveriges Inkassoorganisation och Sveriges Advokatsamfund
Prop. 1994/95:168
Bilaga 1
32
Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsregisterlagen (1986:617)'
dels att i 3-6 §§ ordet "utsökningsregistret" skall bytas ut mot "det
centrala utsökningsregistret",
dels att 1, 2 och 7-11 §§ skall ha följande lydelse samt att rubriken
närmast före 3 § skall lyda "Registrens innehåll",
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 6 a, 7 a, 7 b och
Prop. 1994/95:168
Bilaga 2
10 a §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
1
För de ändamål som anges i
denna paragraf skall med hjälp av
automatisk databehandling föras ett
för hela landet gemensamt utsök-
ningsregister.
Registret skall användas inom
exekutionsväsendet för
1. verkställighet enligt utsök-
ningsbalken,
2. verkställighet eller tillsyn
enligt arman författning,
2 a. indrivning enligt lagen
(1993:891) om indrivning av stat-
liga fordringar m.m.,
3. avräkning enligt lagen
(1985:146) om avräkning vid åter-
betalning av skatter och avgifter,
4. planering och tillsyn av verk-
samhet som avses under 1-3.
Registret får användas av myn-
digheter utanför exekutionsväsendet
för
1. ändamål som avses i andra
stycket 3,
2. planering, samordning och
uppföljning av revisions- och annan
kontrollverksamhet vid beskattning
och tulltaxering,
Föreslagen lydelse
§2
För de ändamål som anges i
denna paragraf skall med hjälp av
automatisk databehandling föras
dels ett för hela landet gemensamt
utsökningsregister (det centrala
utsökningsregistret), dels ett regio-
nalt utsökningsregister för varje
län.
Registren skall användas inom
exekutionsväsendet för
1. verkställighet enligt utsök-
ningsbalken,
2. verkställighet eller tillsyn
enligt annan författning,
2 a. indrivning enligt lagen
(1993:891) om indrivning av stat-
liga fordringar m.m.,
3. avräkning enligt lagen
(1985:146) om avräkning vid åter-
betalning av skatter och avgifter,
4. planering och tillsyn av verk-
samhet som avses under 1-3,
5. fördelning av mål, ärenden
och handlingar mellan kronofog-
demyndigheter samt redovisning till
sökanden.
Registren får användas av myn-
digheter utanför exekutionsväsendet
för
1. ändamål som avses i andra
stycket 3,
2. planering, samordning och
uppföljning av revisions- och arman
kontrollverksamhet vid beskattning
och tulltaxering,
33
Nuvarande lydelse
3. utredningar vid bestämmande
och uppbörd av skatter, tullar och
socialavgifter,
4. tillsyn över innehavare av
trafiktillstånd och trafikansvariga
enligt yrkestrafiklagen (1988:263).
Föreslagen lydelse
3. utredningar vid bestämmande
och uppbörd av skatter, tullar och
socialavgifter,
4. tillsyn över innehavare av
trafiktillstånd och trafikansvariga
enligt yrkestrafiklagen (1988:263).
Prop. 1994/95:168
Bilaga 2
2
Riksskatteverket förfogar över
hela utsökningsregistret. En kro-
nofogdemyndighet förfogar över
registret, såvitt gäller uppgifter i
mål eller ärenden som handläggs
hos myndigheten, enligt de när-
mare föreskrifter regeringen med-
delar.
§
Riksskatteverket är registeran-
svarigt för det centrala utsöknings-
registret. En kronofogdemyndighet
är registeransvarig för registret,
när det gäller uppgifter i mål eller
ärenden som handläggs hos myn-
digheten, enligt de närmare före-
skrifter regeringen meddelar.
\brje kronofogdemyndighet är
registeransvarig för det regionala
utsökningsregistret för länet.
6a$
Ett regionalt utsökningsregister
får, i den utsträckning som före-
skrivs av regeringen eller den myn-
dighet som regeringen bestämmer,
i fråga om sådana personer för
vilka uppgifter får registreras en-
ligt 3 § innehålla
1. uppgifter som avses i 4-6 §§,
2. uppgift om beteckning på
handling och, i förekommande fall,
uppgift om att en handling i ett mål
eller ärende inte finns i registret.
Registret får också innehålla
handling som kommit in eller upp-
rättats i ett mål eller ärende som
handläggs av myndigheten. En
sådan handling får innehålla upp-
gift som avses i 4 § eller 6 § andra
stycket datalagen (1973:289) en-
dast om en enskild har lämnat
uppgiften eller om den behövs för
handläggningen av målet eller
ärendet.
34
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §3
Riksskatteverket och kronofog- Riksskatteverket och kronofog-
demyndigheterna får ha terminalåt- demyndighetema får för de ända-
komst till mål som anges z 7 § ha terminalåt-
utsökningsregistret. komst till det centrala
utsökningsregistret.
Terminalåtkomsten för en kronofogdemyndighet får avse endast
uppgifter om
1. den som är registrerad hos myndigheten som gäldenär i mål om
exekutiva åtgärder,
2. den som i annat fall än som avses under 1 är gäldenär eller svarande
i mål eller ärende som handläggs hos myndigheten,
3. make till person som avses under 1,
4. den som är gemensamt betalningsansvarig med person som avses
under 1,
5. fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag som avses i punkt 14 av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) och delägare i
sådant företag, om företaget eller delägare i detta är gäldenär som avses
under 1,
6. skuldsanering, konkurs och näringsförbud.
I fråga om kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet i konkurs
gäller terminalåtkomsten enligt andra stycket 1 också gäldenärer i annat
län, om detta ingår i tillsynsområdet.
I den utsträckning som regering-
en föreskriver får en sökande eller
dennes ombud ha terminalåtkomst
till det centrala utsökningsregistret
när det gäller uppgifter om de mål
eller ärenden som han gett in.
Prop. 1994/95:168
Bilaga 2
7a §
Terminalåtkomst till ett regionalt
utsökningsregister får finnas för de
ändamål som anges i 1 § och i den
utsträckning som anges i andra -
femte styckena.
Riksskatteverket får ha termina-
låtkomst till ett regionalt utsök-
ningsregister när det gäller upp-
gifter som avses i 6 a § första
stycket.
En kronofogdemyndighet får ha
terminalåtkomst till det regionala
utsökningsregistret för länet och,
om kronofogdemyndigheten är
tillsynsmyndighet i konkurs, upp-
gifter som avses i 6 a § första
stycket 1 i det regionala utsök-
35
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
ningsregistret för ett annat län som
ingår i tillsynsområdet.
Regeringen får föreskriva att
Riksskatteverket får ha terminalåt-
komst till handling som avses i 6 a
§ andra stycket eller att en krono-
fogdemyndighet får ha terminalåt-
komst till uppgifter och handlingar
i de regionala utsökningsregistren
utöver vad som nu har sagts.
I den utsträckning som regering-
en föreskriver får en sökande eller
dennes ombud ha terminalåtkomst
till ett regionalt utsökningsregister
när det gäller uppgifter om de mål
eller ärenden som han gett in.
Prop. 1994/95:168
Bilaga 2
7b §
I en handling som avses i 6 a §
andra stycket får som sökbegrepp
användas endast mål- eller ärende-
beteckning och beteckning på
handling.
Generaltullstyrelsen och skatte-
myndigheterna får ha terminalåt-
komst till utsökningsregistret.
Terminalåtkomsten får avse endast
uppgifter om person som förekom-
mer i ärende hos myndigheten.
Generaltullstyrelsen och skatte-
myndigheterna får ha terminalåt-
komst till det centrala utsöknings-
registret och till uppgifter som
avses i 6 a § första stycket i ett
regionalt utsökningsregister. Ter-
minalåtkomsten får avse endast
uppgifter om person som förekom-
mer i ärende hos myndigheten.
För utbetalning av influtna medel
och för annan redovisning får
uppgifter ur utsökningsregistret
lämnas ut på medium för automa-
tisk databehandling.
För annat ändamål än som anges
i första stycket får uppgifter läm-
nas ut på medium för automatisk
databehandling endast om detta
följer av lag eller förordning eller
regeringen har medgett det. Rege-
ringen får uppdra åt Datainspektio-
För utbetalning av influtna medel
och för annan redovisning får
uppgifter i det centrala utsöknings-
registret eller ett regionalt utsök-
ningsregister lämnas ut på medium
för automatisk databehandling.
För annat ändamål än som anges
i första stycket får uppgifter läm-
nas ut på medium för automatisk
databehandling endast om detta
följer av lag eller förordning eller
regeringen har medgett det. Rege-
ringen får uppdra åt Datainspektio-
36
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1994/95:168
Bilaga 2
nen att lämna sådant medgivande i
fråga om uppgifter som inte om-
fattas av sekretess. Datainspektio-
nens beslut får överklagas hos
regeringen genom besvär.
nen att lämna sådant medgivande i
fråga om uppgifter som inte om-
fattas av sekretess. Datainspektio-
nens beslut får överklagas hos
regeringen.
10
Myndighet som är registeransva-
rig för utsökningsregistret skall
särskilt iaktta att uppgifterna i regi-
stret får bearbetas endast i enlighet
med registrets ändamål. Regering-
en får för särskilt fall medge annan
bearbetning, om det föreligger
särskilda skäl.
11
Uppgift om indrivningsuppdrag
som avser böter får bevaras i
utsökningsregistret till utgången av
det år då full betalning skedde.
Andra uppgifter som avses i 6 §
1-11 får bevaras under högst tre
år. Denna tid räknas för uppgifter
om betalningssäkring, kvarstad,
näringsförbud och förordnande av
god man från utgången av det år
då åtgärden förföll eller förlorade
sin verkan samt för uppgifter om
skuldsanering, konkurs och ackord
från utgången av det år då förfa-
randet avslutades. För övriga upp-
gifter räknas tiden från utgången
§
En myndighet som är registeran-
svarig för det centrala utsöknings-
registret eller ett regionalt utsök-
ningsregister skall särskilt iaktta att
uppgifterna i registret får bearbetas
endast i enlighet med registrets
ändamål. Regeringen får i det
enskilda fallet medge annan be-
arbetning, om det finns särskilda
skäl.
10 a §
1 ett registerutdrag enligt 10 §
datalagen (1973:289) behöver i
fråga om ett regionalt utsöknings-
register uppgift i handling som har
getts in av en enskild eller som den
registeransvarige har expedierat
till den registrerade inte tas med.
Om uppgiften finns i ett mål eller
ärende rörande den som begärt
utdraget, skall det framgå av ut-
draget att uppgiften inte finns med
i detta.
§5
/ det centrala utsökningsregistret
eller ett regionalt utsökningsregis-
ter skall uppgifter om indrivnings-
uppdrag som avser böter gallras
vid utgången av det år då full
betalning skedde. Andra uppgifter
som avses i 6 § 1-11 samt upp-
gifter och handlingar som avses i 6
a § första stycket 2 eller andra
stycket skall gallras efter tre år.
Denna tid räknas för uppgifter om
betalningssäkring, kvarstad, nä-
ringsförbud och förordnande av
god man från utgången av det år
då åtgärden förföll eller förlorade
sin verkan samt för uppgifter om
skuldsanering, konkurs och ackord
37
Nuvarande lydelse
av det år under vilket målet av-
slutades.
Uppgifter enligt 4 och 5 §§ skall
bevaras så länge annan uppgift om
personen förekommer i registret.
Uppgift som inte längre får be-
varas med stöd av bestämmelsen i
första stycket skall gallras, om inte
regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer före-
skriver något annat.
Föreslagen lydelse
från utgången av det år då förfa-
randet avslutades. För övriga upp-
gifter räknas tiden från utgången
av det år under vilket målet av-
slutades.
Uppgifter enligt 4 och 5 §§ skall
gallras när det inte längre finns
någon annan uppgift om personen
i registret.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag
från bestämmelserna i första
stycket.
Prop. 1994/95:168
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1995.
1 Senaste lydelse av 6 § 1994:343.
2 Senaste lydelse 1994:590.
3 Senaste lydelse 1994:343.
4 Senaste lydelse 1990:396.
5 Senaste lydelse 1994:343.
38
Prop. 1994/95:168
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1978:880) om betalningssäkring
för skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 §'
Har ett beslut om betalningssäkring överlämnats till kronofogdemyndig-
het för verkställighet, får myndigheten ta emot säkerhet som gäldenären
eller, där gäldenären kan antas medge det, annan erbjuder sig att ställa.
Tar kronofogdemyndigheten emot säkerhet, skall länsrätten i motsva-
rande mån häva beslutet om betalningssäkring.
Är i annat fall fråga om betalningssäkring får kronofogdemyndighet
som anvisas av skattemyndigheten ta emot säkerhet.
Säkerhet får tas i anspråk när fordringen har förfallit till betalning eller
vid den senare tidpunkt som har medgivits.
I övrigt skall bestämmelserna i
lagen (1978:882) om säkerhet för
skattefordringar m.m. tillämpas.
I övrigt skall bestämmelserna i
10-13 §§ lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar
m.m. tillämpas.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1995.
'Senaste lydelse 1990:372.
39
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-02-24
Närvarande: justitierådet Torkel Gregow, justitierådet Lars Å. Beckman,
regeringsrådet Sigvard Holstad.
Enligt en lagrådsremiss den 16 februari 1995 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),
2. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren
Frank Waltersson.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1994/95:168
Bilaga 3
40
Finansdepartementet Prop. 1994/95:168
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 mars 1995
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Thalén, Wallström, Persson, Tham, Blomberg, Heckscher,
Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh,
Föredragande: Statsrådet Persson
Regeringen beslutar proposition 1994/95:168 Elektronisk dokument-
hantering inom exekutionsväsendet m.m.
41