Regeringens proposition
1994/95:166

Finansiering m.m. av lantmäteri- och
fastighetsdataverksamhet

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 23 februari 1995

Lena Hjelm-Wallén

Anna Lindh
(Miljödepartementet)

Prop.

1994/95:166

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om finansieringsprinciper för
lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet och om anslag till Lantmäteri-
verket m.m. Vidare föreslås att den nuvarande fastighetsekonomiska
uppdragsverksamheten vid det statliga lantmäteriet förs över i bolags-
form.

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 166

Innehållsförteckning

Prop. 1994/95:166

1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 4

2 Ärendet och dess beredning .................... 4

3 Nuvarande verksamhet och organisation............. 5

4 Riksdagens beslut om omorganisation .............. 7

5 Allmänna utgångspunkter...................... 7

5.1 Grundläggande infrastruktur................ 7

5.2 Bakgrund och utgångsläge ................. 8

5.3 Förestående huvuduppgifter ................ 10

5.3.1 Fastighetsområdet .................. 10

5.3.2 Landskapsinformationsområdet .......... 11

5.4 Mot ett ajourhållningsskede ................ 11

5.5 Central samordning ..................... 12

5.6 Samhällsekonomisk betydelse ............... 13

5.7 Uppföljning .......................... 14

6 Organisationsfrågor.......................... 14

6.1 Omfattningen av bolagiseringen.............. 14

6.2 Den nya myndighetsorganisationen............ 16

6.3 Ett fastighetsekonomiskt bolag............... 17

7 Finansieringsprinciper........................ 18

7.1 Utgångspunkter........................ 18

7.2 Fastighetsområdet....................... 21

7.2.1 Fastighetsbildning .................. 21

7.2.2 Fastighetsinformation ................24

7.3 Landskapsinformationsområdet ..............25

8 Anslagsfrågor .............................26

8.1 Underlagsmaterial ...................... 26

8.1.1 Anslagsframställningar ............... 26

8.1.2 Årsredovisningar................... 27

8.2 Regeringens överväganden................. 35

8.2.1 Sammanfattning.................... 35

8.2.2 Resultatbedömning.................. 36

8.2.3 Slutsatser........................ 36

8.3 Anslag för budgetåret 1995/96 ............... 37

Bilaga 1	Lantmäteri- och inskrivningsutredningens sammanfattning av slutbetänkandet Kart- och fastighetsverksamhet - finansi- ering, samordning och författningsförslag (SOU 1994:90)
Bilaga 2	Förteckning över remissinstanser till slutbetänkandet från Lantmäteri- och inskrivningsutredningen
Bilaga 3	Utredningens om organisation av lantmäteri- och fastighets- dataverksamhet (organisationsutredningen) sammanfattning av redovisningen Bolagsbildning, anslag, organisationsskiss for verksamheten inom lantmäteri- och fastighetsdataom- rådet
Bilaga 4	Förteckning över remissinstanser till redovisningen från utredningen om organisation av lantmäteri- och fastighets- dataverksamheten
Bilaga 5	Organisationsutredningens ställningstagande i den komplet- terande redovisningen Bolagsbildning fastighetsdataverk- samhet

Prop. 1994/95:166

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1995

Prop. 1994/95:166

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att genomföra ombildning av delar av
lantmäteriorganisationens verksamhet med fastighetsekonomi till
aktiebolag enligt de riktlinjer som regeringen förordar och att
sälja aktier i det nya bolaget (avsnitt 6.3),

2. godkänner de finansieringsprinciper för lantmäteri- och fastighets-
dataverksamhet som regeringen förordar (avsnitt 7),

3. till Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m. förbudgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 732 356 000 kronor,

4. till Uppdragsverksamhet vid Lantmäteriverket m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kronor,

5. till Bidrag enligt lantmäte rit axan för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 10 350 000 kronor,

6. bemyndigar regeringen att medge Lantmäteriverket en anslagskredit
på 10 procent av ramanslaget C 1. Förvaltningskostnader for Lant-
mäteriverket m.m.

2 Ärendet och dess beredning

Riksdagen beslutade den 1 juni 1994 (prop. 1993/94:214, bet.
1993/94:BoU19, rskr. 1993/94:375) om en ny organisation för lant-
mäteri- och fastighetsdataverksamheten m.m. Förslagen i propositionen
grundade sig på Lantmäteri- och inskrivningsutredningens princip-
betänkande Kart- och fastighetsverksamhet i myndighet och bolag (SOU
1993:99) och remissbehandlingen av detta (se Ds 1994:68). I proposi-
tionen förutsattes att regeringen skulle återkomma till riksdagen med den
närmare utformningen av bl.a. finansierings- och författningsfrågor,
återstående frågor om fastighetsbildningen samt närmare förslag om
bolagsbildning.

Lantmäteri- och inskrivningsutredningen har lämnat slutbetänkandet
Kart- och fastighetsverksamhet - finansiering, samordning och författ-
ningsreglering (SOU 1994:90). Utredningens sammanfattning av
betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En
förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning
av remissyttrandena finns tillgänglig i Miljödepartementet.

Regeringen beslutade i september 1994 att en särskild utredare (dir.
1994:100) med uppgift att förbereda genomförandet av den nya organi-
sationen skulle tillkallas (organisationsutredningen). Genom tilläggs-
direktiv i november 1994 (dir. 1994:145) har organisationsutredningen
fått en ny tidsplan för arbetet m.m. Tidpunkten då den nya organisa-
tionen skall bötja sin verksamhet har därmed flyttats fram till den
1 januari 1996.

Organisationsutredningen har den 15 januari 1995 lämnat förslag i de Prop. 1994/95:166
delar som avser anslag och övriga ekonomiska frågor m.m. som kräver
ytterligare beslut av riksdagen. Organisationsutredningens samman-
fattning av denna redovisning finns i bilaga 3. Redovisningen har
remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4.

En sammanfattning av remissyttrandema finns tillgänglig i Miljödepar-
tementet. Organisationsutredningen har den 6 februari 1995 lämnat en
kompletterande redovisning om bolagsbildning av fastighetsdataverk-
samheten. Organisationsutredningens ställningstagande i denna redovis-
ning finns i bilaga 5. I övriga delar skall utredningen lämna förslag
senast den 1 maj 1995.

Regeringen beslutade i januari 1995 att en särskild utredare (dir.
1995:9) skulle tillkallas för att bereda frågan om huvudmannaskapet för
fastighetsbildningen vilket har ett nära samband med den förestående
organisationsförändringen. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast
den 1 maj 1995.

Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen med förslag i
fråga om författningsändringar m.m. med anledning av omorganisa-
tionen.

3 Nuvarande verksamhet och organisation

Den nuvarande lantmäteriorganisationen grundar sig bl.a. på ett riks-
dagsbeslut år 1970 (prop. 1970:188, bet. 1970:SU208, rskr. 1970:423).

Det statliga lantmäteriet omfattar Statens lantmäteriverk, en överlant-
mätarmyndighet i varje län, de statliga fastighetsbildningsmyndighetema
och en statlig fastighetsregistermyndighet i varje län.

Statens lantmäteriverk är central förvaltningsmyndighet för frågor om
fastighetsbildning, fastighetsbestämning, fastighetsvärdering, fastighets-
samverkan, fastighetsregistrering, mätningsverksamhet och allmän kart-
läggning. Statens lantmäteriverk har också samordnande uppgifter
beträffande ortnamnsfrågor, geografiska databaser och inom totalförsva-
ret.

För att ge Statens lantmäteriverk råd i frågor om de allmänna kartorna
finns ett kartråd. Vidare finns ett ortnamnsråd som har till uppgift att
stödja verket i arbetet med att främja ett ändamålsenligt och vårdat
ortnamnsskick samt ett mark- och fastighetsråd.

Verksamheten vid Statens lantmäteriverk är i huvudsak förlagd till
Gävle. En del av verksamheten är dock lokaliserad till andra orter.

Överlantmätarmyndigheten har som uppgift att inom länet leda den
verksamhet som skall skötas av de statliga fastighetsbildningsmyndig-
hetema, utöva tillsyn över mätningsverksamheten samt verka för sam-
ordning av grundläggande mätning och kartläggning. Överlantmätarmyn-
digheten tillhandahåller också lantmäteritjänster inom länsstyrelsen.

Fastighetsbildningsmyndigheten svarar för fastighetsbildningsför-
rättningar m.m. Lantmäteridistriktet är fastighetsbildningsmyndighetens
verksamhetsområde. Landet är indelat i 69 lantmäteridistrikt. För

särskilda fastighetsbildningsuppgifter finns ytterligare 12 statliga fastig- Prop. 1994/95:166
hetsbildningsmyndigheter, s.k. specialenheter, vilka arbetar främst med
frågor med anknytning till jord- och skogsbruk och infrastruktur.

Fastighetsregistermyndigheten registrerar förändringar i fastighetsför-
hållandena. Det finns en statlig fastighetsregistermyndighet i varje län.

Vid det statliga lantmäteriet arbetar cirka 2 900 personer, varav cirka
900 vid Statens lantmäteriverk. Verksamheten omsatte budgetåret
1993/94 cirka 1 210 miljoner kronor varav uppdragsverksamheten
svarade för cirka 370 miljoner kronor.

Utanför den nu beskrivna statliga lantmäteriorganisationen, men under-
ordnad denna i tillsynshänseende, finns 41 kommunala fastighets-
bildningsmyndigheter och 29 kommunala fastighetsregistermyndigheter.

Genom den pågående fastighetsdatareformen införs ett nytt ADB-
baserat fastighetsdatasystem för handläggning av fastighetsregistrering
och inskrivning samt for att enklare ge offentlighet åt de uppgifter som
registreras. Riksdagen beslutade om reformen år 1968 och 1970 (prop.
1968:1 bil. 4, bet. 1968:SU2, bet. 1968:3 LU5, rskr. 1968:80 och prop.
1970:1 bil. 4, bet. 1970:SU2, bet. 1970:3 LU8, rskr. 1970:96). Systemet
ersätter flera tidigare manuellt förda register nämligen, jord- och stads-
registren hos fastighetsregistermyndighetema samt fastighets- och tomt-
rättsböckema hos inskrivningsmyndigheterna. Fastighetsdatasystemet kom-
mer att omfatta hela landet år 1995.

Centralnämnden for fastighetsdata har huvudansvaret för genomfö-
randet av fastighetsdatareformen. Med stöd av riksdagens beslut år 1971
(prop. 1971:1 bil. 4, bet. 1971:LU5, rskr. 1971:49) fick Centralnämnden
för fastighetsdata sin nuvarande organisationsform. Reformarbetet bedrivs
i samverkan med främst Domstolsverket och Statens lantmäteriverk.
Därutöver medverkar bl.a. ett antal kommuner med registrering av
adresser och planbeslut. Centralnämnden för fastighetsdata skall, förutom
att genomföra reformen, också svara för driften av fastighetsdatasyste-
met. Verksamheten vid Centralnämnden for fastighetsdata är i huvudsak
lokaliserad till Gävle och sysselsätter cirka 200 personer. Verksamheten
omsatte budgetåret 1993/94 cirka 150 miljoner kronor varav upp-
dragsverksamheten svarade för cirka 50 miljoner kronor.

Till Centralnämnden för fastighetsdata är ett marknadsråd och ett ut-
vecklingsråd knutna.

Under innevarande år kommer fastighetsdatasystemet att kompletteras
med identiteter som är unika för alla byggnader i landet av betydelse och
en koordinatbestämning av dessa (prop. 1992/93:100 bil. 15, bet.
1992/93:BoU14, rskr. 1992/93:217). Systemet får därmed successivt
också karaktären av ett basregister över byggnader där kommunerna
medverkar i uppbyggnaden och ajourhållningen. Sedan den 1 juli 1994
för Centralnämnden för fastighetsdata ett pantbrevsregister enligt lagen
(1994:448) om pantbrevsregister.

4 Riksdagens beslut om omorganisation

Riksdagens beslut om en ny organisation för lantmäteri- och fastighets-
dataverksamheten m.m. innebär i huvudsak följande.

En ny central myndighet, benämnd Lantmäteriverket, bildas bestående
av Centralnämnden for fastighetsdata och delar av nuvarande Statens
lantmäteriverk. En ny lokal organisation införs som hålls ihop länsvis. I
den nya lokala organisationen förs nuvarande överlantmätar-, fastighets-
bildnings- och fastighetsregistermyndigheter samman till en lantmäteri-
myndighet i länet. Handläggningen av fastighetsbildning och fastighets-
registrering kommer därmed att samordnas inom den nya myndigheten.
Uppgifter om planer, bestämmelser och andra uppgifter i fastighets-
registret skall i princip registreras av den beslutande myndigheten. Den
nya organisationen kommer att omfatta både myndighets- och upp-
dragsverksamhet. Dessa olika uppgifter skall dock hållas väl isär.

Uppdrag som kan skada förtroendet för myndighetsutövningen eller
som av andra skäl bör bolagiseras skall skiljas från det statliga lant-
mäteriet. Sålunda förutsätts en bolagisering genomföras av den fastighets-
ekonomiska uppdragsverksamheten, den kartografiska uppdragsverksam-
heten och den fristående förlagsverksamheten.

Prop. 1994/95:166

5 Allmänna utgångspunkter

För att sätta in de nu aktuella besluten i ett vidare sammanhang redovisar
regeringen sin grundläggande syn på de berörda verksamheterna. I det
följande presenteras översiktligt bakgrund och utgångsläge samt
regeringens allmänna överväganden, riktlinjer och prioriteringar m.m.
när det gäller den fortsatta verksamheten inom området.

5.1 Grundläggande infrastruktur

Redan i de utredningsdirektiv (dir. 1993:11) som inledde den nu aktuella
förändringsprocessen framhölls att fastighetsbildning, fastighetsregistre-
ring, fastighetsdataverksamhet samt produktion av kartor och annan
landskapsinformation utgör en viktig del av samhällets grundläggande
infrastruktur. Att dessa verksamheter bedrivs på ett rationellt sätt och
- vad avser de delar av verksamheten som är myndighetsutövning - med
iakttagande av höga krav på rättssäkerhet konstaterades vara en grund-
läggande förutsättning för bl.a. en fungerande marknadsekonomi. Denna
grundsyn har bekräftats och befästs i det följande utredningsarbetet och
erhållit ett starkt stöd i de genomförda remissomgångarna.

Regeringen delar denna grunduppfattning. Den offentliga basverksam-
heten inom de aktuella områdena är av avgörande betydelse för många
samhällssektorer, t.ex. kommunikationer och utbyggnad av fysisk infra-
struktur, skatte- och taxeringsverksamhet, försvar, Statistik osv. Det-
samma gäller kommunernas verksamhet inte minst i fråga om planering

och bebyggelseutveckling. Olika delar av näringslivet, t.ex. areella Prop. 1994/95:166
näringar, turism samt bank- och kreditväsende, är i ökande grad bero-
ende av aktuella offentliga register av hög kvalitet och av ADB-baserad
geografisk information. För företags- och sysselsättningsutveckling inom
nya verksamheter grundade på geografisk informationsteknologi m.m. är
den aktuella infrastrukturen en förutsättning. För allmänheten är såväl
smidig tillgång till fastighetsinformation som en god försörjning med
kartor till rimliga priser av stor betydelse.

Genom övergången till ADB-baserade register och digitalt lagrad fastig-
hets- och landskapsinformation ökar möjligheterna att integrera geografis-
ka grunduppgifter med annan information i myndighets- eller företags-
specifika tillämpningar. Detta ställer krav på ökad flexibilitet i utbud och
strukturering av informationen men också på aktualitet, enhetlighet,
standardisering och samordning. Säkerhets- och integritetsfrågoma är
också viktiga i detta sammanhang.

Denna infrastrukturella grundsyn på det aktuella verksamhetsområdet
får betydelse för de frågor om organisation och finansiering som be-
handlas närmare i det följande. Av vad som nu har sagts följer att ett
samhällsekonomiskt synsätt är en viktig utgångspunkt för ställnings-
tagandena gällande den framtida lantmäteri- och fastighetsdataverksam-
heten.

5.2 Bakgrund och utgångsläge

Fastighetsdatasystemet - dvs. fastighetsregister och inskrivningsregister
överförda till ADB - blir klart hösten 1995. Ett av de större projekten på
informationsteknikens område i Sverige har därmed framgångsrikt full-
följts. Genom en koncentrerad insats i samverkan mellan Centralnämnden
för fastighetsdata och kommunerna kommer fastighetsdatasystemet från
nämnda tidpunkt också att innehålla identiteter som är unika för alla
byggnader av betydelse. Systemet får därmed också karaktären av ett
basregister över byggnader. Detta kan i sin tur utgöra grund för t.ex.
basregister över adresser och lägenheter m.m. Genom att såväl fastig-
heter som byggnader är koordinatbestämda utgör systemet också ett
grundläggande underlag för geografisk redovisning av data och för rums-
liga analyser.

Ett pantbrevsregister har skapats i enlighet med lagen (1994:448) om
pantbrevsregister. Härigenom har fåstighetsdatasysfemet kunnat tillgodose
ytterligare ett behov när det gäller att rationalisera hanteringen av fåstig-
hetskrediter inom bank- och kreditväsende.

Fastighetsdatasystemet har lett till att samhällets försörjning med grund-
läggande fastighetsbaserad information har förbättrats. Detta har skett ge-
nom samverkan mellan olika intressenter inom främst stat och kommun.
Inom inskrivningsverksamheten har systemet medfört en minskning av
personalbehovet på upp till 50 procent. Det har också lett till betydligt
kortare handläggningstider och snabbare expediering av beslut.

Fastighetsdatasystemet har inneburit förenklingar och besparingar inom
bank- och kreditväsende. Även framgent föreligger stora förändrings- och ®

utvecklingsmöjligheter i riktning mot en successiv övergång till allt mer Prop. 1994/95:166
papperslösa system.

Basregistret över byggnader har redan visat sig vara ett hjälpmedel för
rationalisering och samordning i samhället. Nya tillämpningar har visat
sig möjliga inom olika samhällsområden t.ex. registerbaserad fastighets-
taxering, skyddsrumsplanering, vård av kulturhistoriska byggnader och
räddningstjänst. Praktiskt taget alla kommuner har anslutit sig till upp-
byggnaden av registret. Dessa positiva erfarenheter kan konstateras trots
att registrets utvecklingspotential ännu knappast har kunnat bedömas fullt
ut, bl.a. på grund av de restriktioner som tills vidare gäller för dess ut-
nyttjande. Användningen av basregistret över byggnader befinner sig
ännu i början av ett utvecklingsskede.

När det gäller lantmäteriets verksamhet med fastighetsbildning och
fastighetsregistrering har tillkomsten av fastighetsdatasystemet också lett
till vissa förenklingar, bl.a. vid upprättande av fastighetsförteckningar.
Ett nytt fastighetsprissystem, dvs. en databas som innehåller information
om fastighetspriser m.m., har utvecklats gemensamt av Statens lantmäteri-
verk och Centralnämnden for fastighetsdata. Systemet utnyttjas i myndig-
hetsverksamhet samt av banker och kreditinstitut.

Någon egentlig integration mellan fastighetsbildning och fastighets-
registrering har emellertid inte kommit till stånd. Arbetet med att ut-
veckla ADB-stödda handläggningssystem har varit problemfyllt.
Fastighetsbildningsverksamheten kännetecknas av problem med höga
kostnader och risker for köpmotstånd mot förrättningar som är av sam-
hällsekonomisk betydelse.

Ett skäl till dessa problem kan vara att det funnits olika huvudmän för
fastighetsbildning och fastighetsregistrering respektive fastighetsdataverk-
samhet. Det finns också ekonomiska och tekniska skäl. Kartdelen inom
festighetsregistreringen har inte kunnat föras över i ADB-form parallellt
med den skrivna dokumentationen. Det finns inte heller någon direkt
ADB-anknytning mellan fastighetsdatasystemet och lantmäteriets tekniska
system.

Inom landskapsinformationsområdet har genomförandet av 1985 års
kartplan under en tioårsperiod inneburit en förnyelse främst genom en
höjning - grundad på ortofototeknik - av den geometriska kvaliteten i de
allmänna kartorna. Fullföljandet av planen har kommit att bedrivas
parallellt med en forcerad övergång från analoga till digitala system. Det
innebär en övergång från produktion av traditionella kartor till databaser
för kartproduktion och därefter till flexibelt användbara grundläggande
geografiska databaser anpassade för geografiska informationssystem.
Knapphet på resurser för att tillgodose alla behov har lett till bl.a. be-
gränsningar i det kartinnehåll som nu förs över i databasform samt till
förskjutningar i tidsplanerna för utgivning av tryckta allmänna kartor.

Den geodetiska verksamheten, dvs. arbetet med att exakt bestämma
punkter i plan och höjd m.m., har snabbt anpassats till satellittekniken
(Global Positioning System, GPS). Detta gäller både den interna verk-
samheten och det statliga lantmäteriets stödfunktioner - i form av bl.a.
så kallade festa referensstationer - åt utnyttjandet i samhället i övrigt av 9

denna teknik for mätning, positionsbestämning och navigering. Insatserna

har i stor utsträckning gjorts som ett led i en fortlöpande utvecklingsverk- Prop. 1994/95:166
samhet och kräver i flera fall uppföljning genom investeringar och andra
åtgärder.

5.3 Förestående huvuduppgifter

5.3.1 Fastighetsområdet

Mot bakgrund av ovan angivna problem och brister blir det en huvud-
uppgift under de närmaste åren att integrera fastighetsbildning och fastig-
hetsregistrering. Genom en sådan integration kan dessa verksamheter
rationaliseras, förenklas och göras mera kostnadseffektiva. Rationalise-
ringseffekten av att fastighetsbildning och fastighetsregistrering integreras
har av Lantmäteri- och inskrivningsutredningen beräknats till 45 miljoner
kronor per år. Ett viktigt led i denna utveckling är en teknisk samordning
mellan fastighetsdatasystemet å ena sidan samt handläggningsrutinema för
fastighetsbildning och fastighetsregistrering å den andra.

Förrättningsförfarandet kan bl.a. genom dessa åtgärder förstärkas och
utvecklas som ett effektivt och samhällsekonomiskt gynnsamt sätt att lösa
frågor om markåtkomst och ersättning. Genom renodling av myndighets-
uppgifterna kan rättssäkerheten stärkas.

En annan huvuduppgift är att verka för en bred tillämpning av prin-
cipen om registrering vid källan inte bara när det gäller registreringen av
fastighetsbildningsåtgärder utan också beträffande planer, bestämmelser,
adresser osv. Även en tillämpning av detta arbetssätt beräknas ge be-
tydande besparingar på sikt.

Dessa uppgifter förutsätter bl.a. en fastighetsregisterkarta i digital
form. En sådan bör utformas enligt den av Statens lantmäteriverk och
Svenska kommunförbundet gemensamt föreslagna formen för nationell
geografisk fastighetsinformation (GFI). Detta skulle göra informationen
anpassad för många tillämpningar bl.a. i geografiska informationssystem.
En digital registerkarta i GFI-form skulle tillsammans med en fullföljd
utbyggnad av databaser med landskapsinformation (geografiska Sverige-
data, GSD) komplettera det grundmaterial som fastighetsdatasystemet
redan erbjuder i form av information om fastigheter, byggnader och ko-
ordinater samt ge ett underlag för verksamhet med geografiska informa-
tionssystem inom kommuner, myndigheter, företag, organisationer osv.
En digital registerkarta i GFI-form kan sägas vara något av en felande
länk i den geografiska dimensionen av det svenska IT-samhället.

Den forcerade uppbyggnaden av den ekonomiska kartans databaser,
vilken kommer att vara helt genomförd mot slutet av år 1997, innebär en
viktig grund for genomförandet av en digital registerkarta i GFI-form. I
detta arbete ingår också att skapa effektiv samverkan med storskaliga
kommunala databaser över tätorter.

Regeringen fäster, som framgått ovan, stor vikt vid att särskilda pro-
blemområden angrips och att obalanser i utvecklingen mellan skilda del-
områden så långt som möjligt arbetas bort. En kraftsamling på sådana
områden får dock inte innebära att den försatta utvecklingen hämmas av
fastighetsdatasystemet och basregistret över byggnader med inriktning

mot inskrivningsverksamhet, bank- och kreditväsende, fastighetstaxering, Prop. 1994/95:166
statistik, kommunal verksamhet osv. Redan skisserade utvecklingslinjer
inom dessa områden måste fullföljas och nya utvecklingsmöjligheter bear-
betas med hög prioritet. Detta är ett gemensamt intresse för stat, kom-
muner, kreditväsende och andra delar av samhället. Det är t.ex. av vikt
att utvecklingen av fastighetsprissystemet fortsätts så att det kan användas
som beslutsstöd vid kreditprövning för fastighetsbelåning. Den stora
potentialen till förnyelse och rationalisering inom berörda samhällssekto-
rer får inte ställas i skuggan av den delvis myndighetsintema verksam-
heten med att rationalisera fastighetsbildning och fastighetsregistrering.

5.3.2 Landskapsinformationsområdet

En huvuduppgift inom landskapsinformationsområdet är att så snabbt som
möjligt fullfölja uppbyggnaden av grundläggande geografiska databaser
samt att åstadkomma en effektiv ajourhållning och förvaltning, hög till-
gänglighet och effektiv användning av innehållet i dessa. Vidare skall
samhället med utgångspunkt i dessa databaser förses med tryckta all-
männa kartor.

En annan viktig uppgift - också av mycket grundläggande karaktär -
är att konsolidera och vidareutveckla satellittekniken för positionsbestäm-
ning. Mycket av hittills gjorda insatser inom GPS-området har varit ett
led i en snabb utvecklingsprocess som ännu inte anpassats till en rutin-
betonad drift. En tillräckligt kraftfull geodetisk verksamhet är på lång
sikt avgörande för noggrannhet och säkerhet såväl i register- och kart-
arbete som i tillämpningar inom navigation m.m. Häri innefattas, som
framgått av årets budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 15), också
insatser för att förtäta riksnäten och att skapa samband mellan geodetiska
referenssystem från internationell till regional och lokal nivå.

Mot bakgrund också av vad som sagts ovan om sambandet med
informationen i fastighetsdatasystemet blir ett tredje stort insatsområde
att lägga bästa möjliga grund för en bred användning av geografiska in-
formationssystem i samhället. Detta kräver samverkan med kommuner,
länsstyrelser och många sektorer inom samhället. Ett angeläget exempel
är behovet av en ajourhållen grundläggande vägdatabank av hög kvalitet
som tillsammans med GPS-teknik kan utnyttjas för fordonsnavigering och
annan transportinformatik. Om inte en sådan rikstäckande högkvalitativ
bas finns tillgänglig kommer andra lösningar av osäker kvalitet och med
bristande samordning att utvecklas.

5.4 Mot ett ajourhållningsskede

Fullföljandet och vidareutvecklingen av fastighetsdatasystemet och upp-
byggnaden av databaser med landskapsinformation (geografiska Sverige-
data, GSD) samt en digital registerkarta i GFI-form leder successivt till
att ajourhållningen blir en allt viktigare och mera omfattande uppgift.
Principen om registrering vid källan blir grundläggande för denna verk- 11

samhet. Gränserna mellan register och kartor suddas ut.

Samverkan med kommunerna blir en nyckelfråga i detta sammanhang. Prop. 1994/95:166
Väl fungerande former finns redan för kommunernas medverkan i upp-
byggnad och ajourhållning av basregistret över byggnader. Detta gäller
även for andra delar av fastighetsdatasystemet och inom landskapsin-
formationsområdet. För en mer utvecklad samverkan i syfte att undvika
dubbelarbete och effektivisera verksamheten krävs insatser för att skapa
en helhetslösning för samarbetet mellan den nya lantmäteriorganisationen
och kommunerna.

Vid sidan av de berörda samverkansfrågoma är det angeläget att också
standardiseringsfrågor och nödvändig teknisk utveckling prioriteras samt
att ekonomiska och rättsliga problem får lämpliga lösningar. Forsknings-
insatser är också av betydelse i sammanhanget.

På motsvarande sätt krävs en ökad samverkan med övriga lokala och
regionala myndigheter och andra intressenter. I dessa hänseenden får de
nya lantmäterimyndigheterna i länen en viktig roll för att förmedla och
samordna fastighets- och landskapsinformation.

5.5 Central samordning

Samverkansbehoven även på central nivå är stora och kommer att
accentueras med utvecklingen mot geografiska informationssystem och
samarbete om ajourhållning av databaser. Samordningen kan, utöver
fackmyndigheterna inom respektive sektorer, gälla producenter av kartor
och databaser, som det nya lantmäteriverket, Sveriges geologiska under-
sökning, Sjöfartsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti-
tut och Satellitbild AB. Den berör också Statistiska centralbyrån och
andra statistikproducenter när det gäller geografisk redovisning av stati-
stik. Samordningsbehoven berör också skatteförvaltningens handlägg-
ningssystem, Försvarsmakten, Riksantikvarieämbetet, Posten AB samt
Telia AB och andra ledningsägare m.fl.

För att nå ett brett utnyttjande av geografiska informationssystem
behövs en gemensam bas av fastighets- och landskapsinformation i digi-
talt lagrad form samt att denna är tillgänglig enligt enkla regelsystem och
finansieringsprinciper som stimulerar en bred användning. Tillräcklig
produktion av aktuella data, dataåtkomst och kostnaderna för nyttjande
av data är grundläggande faktorer för en bred användning i samhället.
Produktion och tillhandahållande av landskapsinformation i digitalt lagrad
form är en av det nya lantmäteriverkets primära och i detta sammanhang
mest angelägna uppgifter. De finansieringsförslag som nu läggs fram har
utformats i syfte att stimulera till ökad användning av grundläggande
digital geografisk information. Efter hand som de nu angivna grundförut-
sättningarna blir uppfyllda bör frågor om datadistribution m.m. kunna ses
som generella IT-frågor.

Det nya lantmäteriverket kommer att ha centrala samordningsuppgifter
inom fastighets- och landskapsinformationsområdena men bör inte till-
delas funktioner som är överordnade andra myndigheter utan stöd av rikt-
linjer från regeringen. De övergripande samordningsfrågorna behöver
därför under de närmaste åren ägnas särskild uppmärksamhet från rege-

ringens sida. Sambanden med motsvarande verksamhet inom EU bör där- Prop. 1994/95:166
vid uppmärksammas. I de överväganden som aktualiseras bör naturligtvis
såväl det nya lantmäteriverket som övriga berörda myndigheter på lämp-
ligt sätt innefattas. Lämpliga kontakter bör hållas med företrädare för
kommuner och länsstyrelser samt med organisationer som Utvecklings-
rådet för landskapsinformation och de s.k. SamGIS-gruppema, dvs. an-
vändare- och samverkansgrupper kring verksamhet med geografiska in-
formationssystem, som är verksamma centralt, regionalt och lokalt.

Utvecklingen inom detta område är en viktig del av den snabbt växande
IT-verksamheten i samhället. De aktuella frågorna bör vara en integrerad
del av regeringskansliets arbete med IT-frågoma i stort. Regeringen av-
ser att ta erforderliga initiativ i de nu redovisade samordningsfrågorna.

5.6 Samhällsekonomisk betydelse

I avsnitt 5.2 har beskrivits vissa budgetmässiga och samhällsekonomiska
vinster av fastighetsdatasystemet och ett utvecklat basregister över bygg-
nader. Konsekvent genomförda åtgärder inom övrig fastighetsverksamhet
samt när det gäller digital registerkarta i GFI-form och övergång till data-
baser med landskapsinformation anpassade för geografiska informations-
system bör kunna ge motsvarande ekonomiska fördelar. Dessa kan till
och med bli större med tanke på de synergieffekter som kan uppnås med
den redan digitalt tillgängliga informationen inom eller i anslutning till
fastighetsdatasystemet. Den snabba utvecklingen av den geografiska
informationstekniken talar också för ökad användning och växande
samhällsekonomiska vinster.

I dag förekommer ett omfattande dubbelarbete med redovisning av
information om fastighetsindelningen på olika kartverk m.m. Det gäller
främst parallella insatser för ajourhållning som skulle kunna undvikas.
Svenska kommunförbundet har bedömt att rationaliseringspotentialen vad
gäller dubbel- och parallellarbetet är minst 50 miljoner kronor per år. Ett
sätt att komma till rätta med detta är en digital registerkarta i GFI-form
(se avsnitt 5.3). Statens lantmäteriverk och Svenska kommunförbundet
har gemensamt bedömt att nyttan av en digital registerkarta i GFI-form
uppgår till i storleksordningen 70 - 100 miljoner kronor per år.

Den i avsnitt 5.2 - 5.4 lämnade redovisningen visar att den här berörda
verksamheten som helhet befinner sig i ett skede av långvarig och
omfattande investeringsverksamhet. De grundläggande investeringarna
har i stor utsträckning genomförts men investeringarna behöver ligga på
en fortsatt hög nivå under ännu några år. För ett genomförande av digital
registerkarta i GFI-form krävs 5 - 10 år med tyngdpunkten successivt
förskjuten mot tätortsområdena. Investeringsbehoven kan emellertid be-
räknas minska successivt efter hand som databaserna färdigställs. Sam-
tidigt bör ökade samhällsekonomiska vinster - med åtföljande in-
täktsmöjligheter och budgetbesparingar - kunna tillgodogöras. Fördelar
med en väl utbyggd infrastruktur på detta område kan också i ökad
utsträckning komma näringsliv och företag - och därmed sysselsättningen
i privat sektor - tillgodo.

Regeringen har, som framgår av avsnitt 8.3, så långt möjligt beaktat Prop. 1994/95:166
dessa aspekter vid den nödvändiga avvägningen mot det generella be-
hovet att begränsa statens utgifter.

5.7 Uppföljning

Den aktuella omorganisationen innebär stora förändringar. Den sker
vidare under en period med betydande budgetrestriktioner, vilket innebär
en balansgång mellan besparingskrav och ambitionen att fullfölja sam-
hällsekonomiskt lönsamma investeringar. Det är därför särskilt angeläget
att alla de samordnings- och rationaliseringsmöjligheter tas till vara som
omorganisationen och övergången till digital teknik innebär.

Den nya myndigheten bör få i uppdrag att i sin första anslagsframställ-
ning - våren 1996 - göra en ingående analys av hur den inriktning i stort
som angetts i det föregående kan fullföljas. En precisering bör därvid
ske av verksamhetsområdena och av tidsplanerna för genomförandet av
olika delverksamheter. Regeringen återkommer till detta i särskilda direk-
tiv till myndigheten.

6 Organisationsfrågor

6.1 Omfattningen av bolagiseringen

Regeringens bedömning: Riksdagens beslut om bolagisering av
fastighetsekonomisk uppdragsverksamhet fullföljs. Regeringen an-
ser däremot inte att någon bolagisering av förlagsverksamhet och
kartografisk uppdragsverksamhet bör genomföras nu. Bolagisering
av verksamhet inom fastighetsdataområdet bör inte genomföras.

Utredningens bedömning: Förslaget från organisationsutredningen
innebär att ett bolag bör bildas för fastig hetsekonomisk uppdragsverksam-
het och att ett bolag bör bildas för förlagsverksamhet och kartografisk
uppdragsverksamhet. Utredningen har i sin redovisning även gjort vissa
överväganden om ett fastighetsdatabolag innebärande två alternativ med
ett mindre respektive större bolag. Utredningen har därefter redovisat att
det inte nu bör ske någon bolagisering av fastighetsdataverksamheten utan
att verksamheten bör föras över till den nya myndighetsorganisationen.

Remissinstanserna: Statskontoret och Konkurrensverket finner det
lämpligt att bolagisera både den fastighetsekonomiska uppdragsverksam-
heten och den kartografiska uppdragsverksamheten med kartförlagsverk-
samheten. Riksrevisionsverket framför att det, vad gäller den föreslagna
konstruktionen kring bolaget för kartografisk verksamhet, finns risk för
konkurrens mellan myndighet och bolag samt for korssubventionering av
utvecklings- och distributionskostnader. Av de alternativ som utredningen
har presenterat för fastighetsdataverksamheten förordar Riksrevisionsver-

ket och Konkurrensverket den större bolagiseringen eftersom det skulle Prop. 1994/95:166
skapa en klarare rollfördelning mellan bolaget och myndigheten. Riks-
revisionsverket anser dock att förslaget inte är tillräckligt genomarbetat.

Skälen för regeringens bedömning: En utgångspunkt för riksdagens
beslut var att uppdrag som kan skada förtroendet för myndighetsutöv-
ningen skulle skiljas från denna verksamhet. Som konsekvens av detta
beslutade riksdagen, i enlighet med propositionen, att en bolagisering av
den fåstighetsekonomiska uppdragsverksamheten skulle genomföras.
Riksdagens beslut innebar också att den kartografiska uppdragsverksam-
heten och den fristående förlagsverksamheten skulle bolagiseras. Motivet
för denna bolagisering var att skapa bättre konkurrensförutsättningar.
Organisationsutredningen har därutöver efter tilläggsdirektiv haft möjlig-
het att överväga bolagisering av verksamhet även inom Centralnämnden
för fastighetsdata.

Vad gäller bolagiseringen av den fastighetsekonomiska uppdragsverk-
samheten har ingenting framkommit som bör föranleda en ändring av det
tidigare ställningstagandet. Huvudskälen for en bolagisering är att nuva-
rande förhållanden kan vara förtroendeskadliga för myndighetsverksam-
heten samt att verksamheten har en sådan karaktär att den är lämpad för
en utveckling i bolagsform. Regeringen återkommer till denna bolagise-
ring i avsnitt 6.3.

Förlagsverksamheten omfattar ett stort sortiment av kartor, bl.a. de all-
männa kartorna, vilket gör att kostnaderna för marknadsföring, försälj-
ning, lager och distribution kan hållas på en låg nivå. Den kartografiska
uppdragsverksamheten och användaranpassade tillämpningar baserade på
geografiska databaser kompletterar förlagsverksamheten. Ett bolag för de
nu berörda verksamheterna skulle få en stabil omsättning. Dessa för-
hållanden - liksom önskemålet att underlätta en jämställd konkurrens
inom kartproduktionen - talar för en bolagisering.

Verksamhetens karaktär av infrastruktur och dess stora betydelse för
många viktiga samhällssektorer är dock omständigheter som talar emot
en bolagisering. Huvudskälet för integrationen mellan basproduktion av
allmänna kartor och en därpå grundad följdproduktion är de synergieffek-
ter som därmed tas till vara. När statsmaktema för ett tiotal år sedan
upphävde det monopol som Liber AB hade till följdprodukter från det all-
männa kartmaterialet blev det möjligt för Statens lantmäteriverk att ta till
vara dessa synergieffekter. Ett annat skäl var att skapa möjligheter för en
över hela landet väl förgrenad verksamhet. Dessa skäl är fortfarande gil-
tiga och det förstnämnda kan få ökad vikt om basproduktionens finan-
siering blir mera beroende av försäljningsintäkter m.m. Om inte samma
situation skall uppkomma som gällde innan Statens lantmäteriverk fick
rätt att arbeta med följdproduktion måste speciella relationer upprätthållas
mellan myndigheten och ett bolag t.ex. genom avtal. Hur dessa relationer
skall regleras kräver ytterligare beredning.

De problem med avgränsningen mellan en kvarstående uppdragsverk-
samhet i det nya lantmäteriverket och ett bolag som visar sig i organisa-
tionsutredningens förslag pekar också på att en tydlig uppdelning är svår
att åstadkomma. Detta förhållande har också framhållits av Riksrevi- 15

sionsverket.

Utvecklingen inom IT-området gör att nya former för produktion och
distribution av geografisk^ data måste utvecklas. Dessa frågor kan också
påverka hur en lämplig uppgiftsfördelning mellan myndighetsverksamhet
och ett bolag bör se ut. Ett ställningstagande till bolagisering bör utgå
från hur en långsiktig strategi för ADB och informationsförmedling för
den nya myndigheten kommer att se ut.

Tillgängliga resurser måste nu prioriteras så att omorganisationen kan
genomföras och en ny myndighetsorganisation kan byggas upp så effek-
tivt som möjligt. Frågan om en bolagisering av förlagsverksamheten
m.m. bör därför anstå till dess att den nya myndigheten stabiliserat sina
verksamhetsformer och övergången till digitala databaser har kommit
längre. Regeringen anser således att någon bolagisering av förlagsverk-
samhet och kartografisk uppdragsverksamhet inte bör ske nu. Vid ett
uppskov med ställningstagande till denna bolagisering är det angeläget att
särskild uppmärksamhet ägnas åt förutsättningarna for andra aktörer att
driva kartografisk följdproduktion på ett konkurrensneutralt sätt.

Någon bolagisering av verksamhet som nu utförs av Centralnämnden
för fastighetsdata bör, mot bakgrund av bl.a. organisationsutredningens
ställningstagande, inte genomföras.

Prop. 1994/95:166

6.2 Den nya myndighetsorganisationen

I enlighet med riksdagens beslut skall en ny central myndighet, Lant-
mäteriverket, bildas genom en sammanslagning av Centralnämnden för
fastighetsdata och merparten ay Statens lantmäteriverk. Den nya myndig-
heten kommer att svara för både myndighetsutövning och uppdragsverk-
samhet. Dessa verksamheter skall dock hållas väl isär.

Vid uppbyggnaden av den nya organisatiorten är det som framgått av
avsnitt 5.3.1 angeläget att den verksamhet som Centralnämnden för
fastighetsdata nu svarar för kan bedrivas på ett fortsatt effektivt sätt och
ges möjligheter att utvecklas i myndighetsform. En fortsatt utveckling av
fastighetsdatasystemet kan bl.a. ytterligare effektivisera offentlig verk-
samhet som adressystem, taxering, statistik m.m. samt verksamhet med
fåstighetskrediter. Det är också angeläget att den nya organisationen tar
till vara vinsterna av sammanslagningen i form av bl.a. effektivare
administration och samordning av utvecklingsverksamheten. Härigenom
bör resurser kunna frigöras för att ytterligare tillgodose användarnas
behov och förväntningar på den fortsatta utvecklingen av de olika delarna
av myndighetens verksamhet.

Nya lantmäterimyndigheter bildas med länen som verksamhetsområden
genom att nuvarande överlantmätar-, fastighetsbildnings- och fastighets-
registermyndigheter förs samman. Lantmäterimyndigheten i länet får som
huvudsaklig uppgift att ombesörja fastighetsbildning och fastighetsregi-
strering. I arbetsuppgifterna kommer också att ingå regional samordning
och rådgivning inom såväl fastighetsområdet som mätnings- och kartom-
rådet.

Som tidigare nämnts har tidpunkten då den nya myndighetsorganisatio-
nen skall påbörja sin verksamhet flyttats fram till den 1 januari 1996.

Olika frågor som rör den närmare organisationen såväl på central som Prop. 1994/95:166
regional och lokal nivå utreds nu vidare av organisationsutredningen.

Regeringen avser att senare ta ställning till frågor om ledningsformer
m.m. för den nya myndighetsorganisationen. Flertalet organisationsfrågor
ankommer det emellertid på de nya myndigheterna att själva besluta om.

Från fackligt håll har framförts att all personal skall föras över till den
nya myndigheten. Enligt direktiven till organisationsutredningen bör
huvudprincipen vara att den personal som har anställning i nuvarande
organisationer erbjuds anställning i den nya myndigheten eller eventuellt
i bolag. Genom ändringar i 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
gäller från den 1 januari 1995 att övergång av verksamhet i sig inte skall
utgöra grund for att säga upp arbetstagare. I det fortsatta arbetet med om-
organisationen måste bl.a. en analys göras av de verksamheter som över-
fors till det nya lantmäteriverket och de förändringar som genomförs av
ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl. Från personalsynpunkt
är det angeläget att detta analysarbete utförs snarast möjligt.

Den förändrade organisationen på länsnivå aktualiserar också frågor om
överlantmätarens roll i länsstyrelsen. Därvid kan bl.a. samarbetsformer
mellan länsstyrelsen och den nya lantmäterimyndigheten behöva över-
vägas liksom frågan huruvida vissa ärenden kan överföras till lant-
mäterimyndigheten eller på annat sätt avlastas länsstyrelsen. Dessa frågor
behöver också prövas i det fortsatta arbetet.

Förfettningsfrågor som sammanhänger med omorganisationen samt
övriga frågor som kräver riksdagsbeslut avses redovisas i en proposition
senare under riksmötet 1994/95.

6.3 Ett fastighetsekonomiskt bolag

Regeringens förslag: Den fastighetsekonomiska uppdragsverksam-
heten inom det statliga lantmäteriet ombildas till ett aktiebolag.
Regeringen bemyndigas att genomföra ombildningen och att sälja
aktier i det nya bolaget.

Utredningens förslag: Organisationsutredningens förslag överensstäm-
mer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Statskontoret och Konkurrensverket finner det
lämpligt att bolagisera den inom lantmäteriet bedrivna fastighetsekono-
miska uppdragsverksamheten. Riksrevisionsverket framför att den före-
slagna bolagsbildningen är ekonomiskt svag och konstaterar brister i ut-
redningens underlag. Riksrevisionsverket, Konkurrensverket och Riks-
skatteverket framför kritik mot det föreslagna avtalet mellan myndigheten
och det tilltänkta bolaget beträffande visst förberedelsearbete för fastig-
hetstaxering.

Skälen till regeringens förslag: Det statliga lantmäteriet bedriver för
närvarande bl.a. en omfettande festighetsekonomisk uppdragsverksamhet.
Verksamheten omfettar fastighetsvärdering, förberedelsearbeten inom den
allmänna fastighetstaxeringen, festighetsekonomiska moment i festighets-

2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 166

bildningen och övrig verksamhet rörande markåtkomst och ersättning Prop. 1994/95:166
samt kursverksamhet m.m. Verksamheten omsatte budgetåret 1993/94
cirka 70 miljoner kronor och sysselsatte cirka 130 årsarbetskrafter för-
delade på ett 30-tal lokala kontor.

Regeringen har i avsnitt 6.1 angett de grundläggande skälen för en bo-
lagisering. Regeringen anser vidare att de bedömningar och beräkningar
som lagts fram utgör en tillräcklig grund för ett beslut nu om en bolagi-
sering av denna verksamhet. Den fastighetsekonomiska uppdrags-
verksamheten bör därför överföras till aktiebolagsform.

Organisationsutredningens bedömning är att cirka 100 årsarbetare bör
kunna anställas i bolaget. Kapitaliseringsbehovet för bolaget uppgår enligt
organisationsutredningen till 10 miljoner kronor varav 5 miljoner kronor
föreslås utgöras av aktiekapital och 5 miljoner kronor av reservfond.
Soliditeten uppgår därmed till cirka 30 procent.

Regeringen bör bemyndigas att genomföra en bolagisering av den fastig-
hetsekonomiska uppdragsverksamheten och att överföra delar av Statens
lantmäteriverks verksamhet med tillgångar och skulder till det nybildade
bolaget. Det av Statens lantmäteriverk disponerade avkastningspliktiga
kapitalet for finansiering av omsättningstillgångar i uppdragsverksam-
heten bör få användas vid kapitaliseringen av bolaget. Den affärsmässiga
utvecklingen gynnas av om bolaget kan inleda sin verksamhet redan den
1 juli 1995.

Regeringen bör även bemyndigas att i en nära framtid sälja aktier i det
nya bolaget. En kommande försäljning av aktier i bolaget bör ske under
förutsättningar som är gynnsamma för staten.

7 Finansieringsprinciper

7.1 U tgångspunkter

Regeringens förslag: Användarna av fastighets- och landskapsin-
formation skall i ökande utsträckning bidra till finansiering av
kostnaderna för drift och utveckling av informationssystemen.

Utredningens förslag: Lantmäteri- och inskrivningsutredningens för-
slag innebär att ett nytt finansieringssystem infors for den infrastrukturel-
la verksamheten som skall bedrivas inom det nya lantmäteriverket.
Finansieringssystemet bygger på en modifierad marginalkostnadsprincip.

Remissinstanserna: Ett stort antal instanser framför att det är angelä-
get att åstadkomma ett system for finansiering av fastighets- och
landskapsinformation som medger en bred användning. Flera instanser,
bl.a. Konkurrensverket, Sveriges geologiska undersökning, Statens lant-
mäteriverk och Sveriges lantmätareförening, ansluter sig till utredningens
förslag om en modifierad marginalkostnadsprincip för infrastrukturell
verksamhet definierad som uttagskostnad och ett bidrag till den grund-
läggande produktionen. Några instanser, bl.a. Boverket, Skogsstyrelsen,

Glesbygdsmyndigheten och Statens naturvårdsverk, anser att data som Prop. 1994/95:166
skapats med offentliga medel bör göras tillgängliga enligt en ren margi-
nalkostnadsprincip. Statskontoret anger att en övergång till avgifter base-
rade på marginalkostnadsprincipen ställer ökade krav på redovisning av
kostnader/intäkter och föreslår att riktlinjer tas fram för hur det nya lant-
mäteriverket och andra myndigheter skall utforma sin kostnadsredovis-
ning.

Skälen för regeringens förslag: De myndighetsuppgifter inom det
nuvarande statliga lantmäteriet och vid Centralnämnden för fastighetsdata
som kommer att överföras till den nya myndigheten är i huvudsak
anslagsfinansierade. Fastighetsbildningen finansieras dock med avgifter
enligt särskild taxa. Vidare förekommer vissa intäkter från försäljning
m.m. inom myndighetsverksamheten. Den renodlade uppdragsverksam-
heten finansiseras helt med uppdragsintäkter.

Beträffande fastighetsområdet gäller enligt tidigare riksdagsbeslut
(prop. 1983/84:100 bil. 13, bet. 1983/84:BoU18, rskr. 1983/84:192) att
statens kostnader för anslaget till Centralnämnden för fastighetsdata,
fastighetsregistermyndighetema och inskrivningsmyndigheterna samt vissa
kostnader hos Statens lantmäteriverk och Domstolsverket skall täckas
genom expeditionsavgifter som tas ut vid inskrivningsmyndigheterna. Av-
gifterna har dock inte täckt statens kostnader. Regeringen anser det ange-
läget att eliminera underskottet i statens finansiering av den angivna
verksamheten. Om expeditionsavgifterna skall täcka samtliga kostnader
behövs en höjning med cirka 60 procent. Det finns dock skäl för att ex-
peditionsavgifterna i första hand bör finansiera inskrivningsväsendets
kostnader. Statens kostnader för anslag till det nya lantmäteriverkets
fastighetsverksamhet, cirka 200 miljoner kronor, behöver då finansieras
på annat sätt. Regeringen avser att återkomma med ett förslag till sådan
finansiering under våren 1995.

Utgångspunkten för finansieringen av de statliga myndigheternas verk-
samhet inom fastighetsområdet bör således fortfarande vara att kostna-
derna skall betalas av dem som har nytta av verksamheten. I ökad ut-
sträckning bör som närmare berörs i det följande finansieringen ske
genom att användarna betalar direkt till myndigheten för utförda pro-
dukter och tjänster.

Uppbyggnaden av fastighetsdatasystemet har skett genom anslag.
Systemet kommer under innevarande år att vara utbyggt över hela landet.
Som tidigare berörts (avsnitt 5.2) har systemets uppbyggnad och
successiva utnyttjande inneburit stora rationaliseringsvinster för olika an-
vändare av den information som finns i de register som ingår i systemet.
Enligt regeringens bedömning bör användarna nu i ökad utsträckning be-
tala för den information som tillhandahålls.

Inom landskapsinformationsområdet fortsätter fortfarande uppbyggna-
den av de ADB-baserade system som successivt kommer att ersätta de
hittillsvarande underlagen till kartproduktema m.m. De effektivitets-
vinster som övergången till digital teknik bör kunna ge inom detta om-
råde kräver ytterligare investeringar. Även vad gäller landskapsin-
formationen bör utgångspunkten vara att de användare som kan göra 19

rationaliseringsvinster genom den nya tekniken bör bidra till kostnaderna

för systemets drift och utveckling. Prop. 1994/95:166

Både inom fastighetsområdet och när det gäller landskapsinformationen
bör avgiftssättningen av myndighetens tjänster ske enligt principer som
innebär att användarna utöver att betala för de rena uttags- eller expedi-
tionskostnaderna också skall lämna vissa bidrag till drift och utveckling
av informationssystemen. Vid avgiftssättningen måste emellertid beaktas
att avgiften inte får bli så hög att den leder till minskad användning av
informationen. Det finns exempelvis en risk för att höga avgifter för
uttag ur den ekonomiska kartans digitala baser, som är under upp-
byggnad, hindrar ett samhällsekonomiskt riktigt utnyttjande av materialet.

Regeringens förslag i det följande innebär att nu angivna allmänna prin-
ciper för finansieringen skall tillämpas såväl inom fastighets- som land-
skapsinformationsområdet. Det bör ankomma på regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, det nya lantmäteriverket att med utgångs-
punkt i nu redovisade principer besluta om de avgifter som skall tas ut
för myndighetens olika tjänster. Regeringen avser att ge berörda myn-
digheter i uppdrag att redovisa ett förslag till hur nya avgifter närmare
skall utformas för fastighets- och landskapsinformationsområdena.

De möjligheter som kan finnas till intressentfinansiering i syfte att
tidigarelägga produktion av fastighets- och landskapsinformation bör tas
till vara. Intressentfinansiering får dock inte minska innehållet i eller till-
gängligheten till de produkter som finansieras helt eller delvis med an-
slagsmedel.

Det nu anförda aktualiserar en översyn av författningsregleringen av av-
gifter for nyttjanderätt till den aktuella informationen. Bestämmelser om
upphovsrätt och vissa andra rättigheter med avseende på kartmaterial
finns i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk. I förordningen (1980:754) om upplåtande av det allmänna kart-
materialet för följdproduktion m.m. finns bestämmelser som skall till-
lämpas när staten upplåter material till vilket staten har upphovsrätt for
följdproduktion. Statens lantmäteriverk har rätt att använda allmänna
kartor för framställning av följdprodukter och även medge att andra an-
vänder materialet för samma ändamål mot i förordningen angivna av-
gifter. Avgifterna för de allmänna kartorna, tryckta eller lagrade i digital
form, bör anpassas till de principer som redovisats i det föregående.
Översynen bör omfatta både fastighets- och landskapsinformationsom-
rådena.

7.2 Fastighetsområdet

7.2.1 Fastighetsbildning

Regeringens förslag: Kostnaderna för fastighetsbildningen skall
liksom hittills betalas av berörda sakägare. Den nya lantmäteri taxan
skall baseras på tidsersättning med möjlighet för sakägare att
begära en fast avgift i det enskilda ärendet.

Utredningens förslag: Lantmäteri- och inskrivningsutredningens för-
slag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredningen
har dock föreslagit att en tidstaxa kombineras med ett system med
centralt fastställda takpriser för de vanligast förekommande förrättningsåt-
gärdema.

Remissinstanserna: Det finns ett brett stöd bland remissinstanserna för
en enkel taxa som kan komma till rätta med köpmotståndet mot vissa
typer av förrättningar. Några instanser ser positivt på en ökad grad av
tidstaxa och överenskommelser, medan ett par instanser anser att nu-
varande taxa är bättre än förslaget. Några instanser ser positivt på att
införa taktaxa. Några instanser avstyrker denna konstruktion, däribland
Statens lantmäteriverk och Sveriges lantmätareförening. De framför att
förslaget kräver en betydande central administration och ger svaga inci-
tament till rationaliseringar. Flera instanser påtalar vikten av att resekost-
naderna utjämnas i taxan så att förrättningar i glesbygd inte drabbas
onödigt hårt.

Flera instanser ser positivt på att avveckla systemet med återbäring till
kommunerna. En del kommuner och kommunala intresseföreningar fram-
för att kommunerna själva bör få fatta beslut om konstruktion och nivån
på lantmäteritaxan.

De kommunala remissinstanserna och Svenska kommunförbundet
framför att staten skall finansiera även kommunal fastighetsregistrering.
Dessa instanser framför också att kommunerna skall ha rätt att själva
bestämma avgifterna för den fastighetsbildning som utförs av kommunala
organ.

Centralnämnden för fastighetsdata framför att kostnaderna för fåstighets-
registrering bör ingå som en del i underlaget för lantmäteritaxan.

Skälen för regeringens förslag: Avgifterna för fastighetsbildning m.m.
regleras i lantmäteritaxan (1971:1101). Principerna för den nuvarande
lantmäteritaxan behandlades av riksdagen år 1971 i samband med då
aktuella organisationsförändringar avseende lantmäteriet (prop. 1971:170,
bet' 1971:CU32, rskr.-1971:322).

Principerna för nuvarande lantmäteritaxa är att avgifterna skall täcka
kostnaderna för fastighetsbildningsverksamheten inklusive vissa kostnader
för regional och central stödverksamhet. Huvuddelen av ersättningarna
enligt lantmäteritaxan baseras redan i dag på tidsersättning. Sakersätt-
ning, dvs. avgifter med särskilt angivna belopp för vissa förrättningsåt-
gärder främst avstyckningar, tas ut i cirka 40 procent av förrättnings-
ärendena. Lantmäteritaxan gäller också för de förrättningar som utförs

Prop. 1994/95:166

av kommunal fastighetsbildningsmyndighet. Avgifterna betalas därvid till
Statens lantmäteriverk men kommunen ersätts i efterhand enligt en sär-
skild s.k. återbäringstaxa.

Registreringen av förrättningsbeslut m.m. i festighetsregistret utförs i
dag av särskilda länsvisa fastighetsregistermyndigheter. Flertalet av de
kommuner som har egna festighetsbildningsmyndigheter svarar också for
festighetsregistreringen. Kostnaderna för de statliga festighetsregistermyn-
dighetema finansieras genom anslag. På motsvarande sätt svarar kommu-
nerna för kostnaderna för de kommunala festighetsregistermyndighetemas
verksamhet.

Regeringen beslutade i januari 1995 att en särskild utredare (dir.
1995:9) skulle tillkallas for att bereda frågan om huvudmannaskapet för
fastighetsbildningen. Utredaren skall lämna förslag till en på rättssäkerhet
grundad, ändamålsenlig och väl fungerande organisation för fastighetsbild-
ning och fastighetsregistrering. Sambandet mellan fastighetsbildning och
angränsande statlig och kommunal verksamhet skall härvid beaktas och
sakägarnas behov av och tillgång till lokal service m.m. uppmärksam-
mas.

En ny lantmäteritaxa

Regeringen delar utredningens och flertalet remissinstansers bedömning
att en ny lantmäteritaxa bör ha tidsersättning som huvudprincip. Det inne-
bär att sakägarna betalar för det faktiskt utförda arbetet i det enskilda
ärendet. Sakägarna har därigenom en direkt ekonomisk vinst av att bidra
till en rationell handläggning av ärendet. Tidstaxa är även lätt att kalky-
lera och tillämpa för myndigheten. En renodlad tidstaxa kan emellertid
ibland innebära osäkerhet för en sakägare. Den sakägare som så önskar
bör därför ha möjlighet att i förväg få ett bindande besked om avgiften
för en sökt förrättning. Tidstaxan ersätts i sådana fall av en överens-
kommelse om en fest avgift i det enskilda ärendet. Som underlag för så-
dana överenskommelser kan det vara lämpligt att uppgifter finns till-
gängliga länsvis om normalkostnaden for enklare forrättningsåtgärder och
vissa förrättningsmoment. Ett sådant system bör kunna fungera smidigare
än den av utredningen förordade taktaxan.

En renodlad tidstaxa kan också leda bl.a. till regionala skillnader i av-
giftsuttag. För att förhindra vissa av dessa effekter bör möjligheter finnas
till utjämning. Därvid bör ftämst kostnaden för restid kunna utjämnas.

För att festighetsregistret skall kunna fylla sin funktion är det viktigt att
uppgifterna i registret så långt som möjligt återspeglar den fektiska mark-
användningen. Med hänsyn till kostnaderna för fastighetsbildning avstår
emellertid vissa festighetsägare från att avveckla fastigheter som är över-
flödiga eller onyttiga. För att underlätta åtgärder som medverkar till att
hålla registret aktuellt kan enligt nuvarande lantmäteritaxa avgiften för en
förrättning sättas ned med ett visst belopp om ett förrättningsbeslut med-
för att en festighet eller samfällighet kan avföras från festighetsregistret,
det s.k. nedsättningsbeloppet. För att ytterligare stimulera sakägare att
begära sådana förrättningar föreslår utredningen att nedsättningsbeloppet

Prop. 1994/95:166

höjs från nuvarande 550 kronor till 1 500 kronor. Regeringen bedömer Prop. 1994/95:166
dock att det av statsfinansiella skäl inte är möjligt att nu höja detta
belopp.

Finansiering av kommunal fastighetsbildning

Kommunala festighetsbildningsmyndigheter tillämpar som tidigare nämnts
samma lantmäteritaxa som de statliga myndigheterna. Det statliga lant-
mäteriet svarar dock for uppbörden av avgifterna. Hur mycket som skall
återbetalas till kommunen regleras i den s.k. återbäringstaxan.

Det nuvarande återbäringssystemet bör avvecklas. Kommuner med upp-
gifter inom fastighetsbildningen bör i fortsättningen själva svara för upp-
börd av avgifter för de förrättningar som utförs av kommunala myndig-
heter. En enhetlig lantmäteritaxa skall även i fortsättningen gälla för så-
väl statlig som kommunal fastighetsbildning. Det bör dock vara möjligt
för en kommun att tillämpa en lägre avgiftsnivå än den som anges i den
statliga lantmäteritaxan.

Finansiering av fastighetsregistrering

Genom den nu aktuella omorganisationen kommer huvuddelen av festig-
hetsregistreringen att samordnas med fastighetsbildningen. De särskilda
fastighetsregistermyndighetema skall avvecklas och registrering av festig-
hetsbildningsbeslut utföras av lantmäterimyndigheterna. Det kan därför,
som Centralnämnden för fastighetsdata framhållit, övervägas att låta ock-
så kostnaden för festighetsregistreringen ingå i underlaget för beräkning
av de förrättningsavgifter som regleras i lantmäteritaxan. Mot bakgrund
bl.a. av vad utredningen redovisat om det köpmotstånd som finns mot
vissa förrättningar bedömer regeringen emellertid att det för närvarande
inte är möjligt att låta också kostnaderna för festighetsregistreringen ingå
i kostnadsunderlaget för lantmäteritaxan. Principerna för finansieringen
av festighetsregistreringen bör därför inte ändras nu. När organisa-
tionsförändringarna hunnit utvärderas och samordningsvinsterna av sam-
manföringen av fastighetsbildning och fastighetsregistrering bättre kan be-
dömas kan det finnas anledning att på nytt ta upp frågan om kostnads-
underlaget för forrättningsavgiftema.

Av de 41 kommuner som har festighetsbildningsmyndighet svarar 29
även för festighetsregisterverksamheten. Dessa kommuner svarar därmed
också för kostnaderna för festighetsregistreringen. Någon förändring av
det nuvarande kostnadsansvaret i denna del bör inte ske. Genom att fastig-
hetsbildnings- och festighetsregisterverksamheten samordnas bör möjlig-
heter finnas också för kommuner med uppgifter inom fastighetsbildning
att successivt kunna minska sina kostnader för festighetsregistrering.

T detta sammanhang bör framhållas att det är angeläget med ett fortsatt
och utvecklat samarbete mellan den statliga organisationen och kommu-
nerna när det gäller registrering av annan information än av festighets-
bildningsbeslut, t.ex. adresser och planbeslut. Det bör vara en uppgift för

den nya myndigheten att ta upp överläggningar om formerna för sam- Prop. 1994/95:166
verkan i dessa hänseenden med kommunerna med inriktning mot en så-

dan helhetslösning som avses i avsnitt 5.4.

7.2.2 Fastighetsinformation

Regeringens förslag: Användarna av fastighetsdatasystemet skall
bidra till finansieringen av systemets drift och utveckling.

Utredningens förslag: Lantmäteri- och inskrivningsutredningens för-
slag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredningen
har dock föreslagit att avgiftshöjningen skall avse all den uppdragsverk-
samhet som bedrivs vid Centralnämnden för fastighetsdata.

Remissinstanser: Många instanser är negativa till höjning av avgifter
på information från fastighetsdatasystemet. Centralnämnden för fastig-
hetsdata framför att det borde vara möjligt att behålla nuvarande kost-
nadsnivå om förutsättningarna för utveckling av system tillsammans med
användare får fortgå som hittills.

Skälen för regeringens förslag: Centralnämnden för fastighetsdata
skall enligt sin instruktion (1988:278) tillhandahålla den information som
finns i fastighetsdatasystemet. Kostnaderna för denna informationsförmed-
ling täcks genom avgifter på frågor till systemet. Avgifterna täcker i dag
endast kostnaderna för förmedling av informationen och verksamhetens
andelar av de fasta kostnaderna.

Regeringen anser, som framgått av avsnitt 7.1, att användarna av
fastighetsdatasystemet också bör bidra till finansieringen av kostnaderna
for drift och utveckling. De avgifter som tas ut för frågor till systemet
och som tillförs myndighetens anslag bör därför höjas. Avgifterna bör
självfallet inte vara så höga att systemet och dess information inte
utnyttjas på ett rationellt sätt i samhället. Vid anslagsberäkningen (se
avsnitt 8) har förutsatts en genomsnittlig höjning av avgiften från 5
kronor till 10 kronor för en enkel fråga till systemet. Formerna för uttag
av bidrag vid särskilda sökningar i fastighetsdatasystemet bör övervägas
inom ramen för det aviserade uppdraget i avsnitt 7.1.

Användarna av information från fastighetsdatasystemet gör betydande
besparingar genom att snabbt få tillgång till aktuella uppgifter om fastig-
heter, ägare, inteckningar m.m. Det traditionella sättet att få del av upp-
gifterna är att beställa fastighets- och gravationsbevis hos inskrivnings-
myndigheterna. Expeditionsavgiften för dessa bevis är för närvarande 230
kronor. Även efter en höjning av avgifterna för frågor är därför kost-
naderna for användarna fortfarande låga i förhållande till systemet med
bevis. Utredningen nämner också som jämförelse att i Norge kostar
motsvarigheten till den information som Centralnämnden för fastighets-
data förmedlar cirka 100 kronor.

7.3 Landskapsinformationsområdet

Prop. 1994/95:166

Regeringens förslag: Avgifterna vid uttag av digitalt lagrad in-
formation sänks for att främja en ökad användning. Däremot höjs
avgifterna för de tryckta kartorna.

Utredningens förslag: Lantmäteri- och inskrivningsutredningens för-
slag sammanfaller i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: En mängd instanser framför att det är angeläget
att åstadkomma ett system för finansiering av landskapsinformation som
medger bred användning.

Den föreslagna höjningen av kart- och nyttjanderättsavgifter tillstyrks
av Statistiska centralbyrån, Statens lantmäteriverk och Sveriges lant-
mätareförening men avstyrks av bl.a. Statens räddningsverk och
länsstyrelsen i Västmanlands län.

En mängd instanser är positiva till den föreslagna sänkningen av av-
gifter och licenser för digitalt lagrad information. Många av dessa in-
stanser framför att det finns behov av ytterligare prissänkning för att in-
formationen skall komma till bred användning i samhället.

Skälen för regeringens förslag: Verksamheten med landskapsinforma-
tion omfattar framställning av allmänna kartor, databaser, flygbilder,
ortofoto, geodesi inklusive den nya satellittekniken, Sveriges nationalat-
las, fÖrsvarsbe redskap, riksgränsarbeten m.m. Sedan slutet av 1980-talet
har inriktningen förändrats mot digitala produktionslinjer för fram-
ställning av de allmänna kartorna.

Intäkterna från försäljning av allmänna kartor täcker för närvarande
kostnaderna för tryckning, lagerhållning, distribution och försäljning samt
ett bidrag till produktionskostnaden, den s.k. kartavgiften. Vid fram-
ställning av följdprodukter från det allmänna kartmaterialet tas det ut en
nyttjanderättsavgift. Dessa avgifter inbetalas i dag till staten som ett
bidrag till statens utgifter för den allmänna kartläggningen. Om intäkterna
från kartavgifter och nyttjanderättsavgifter tillsammans överstigit ett visst
belopp har överskottet fått behållas av myndigheten. Bidraget från kart-
och nyttjanderättsavgifter bör i fortsättningen i sin helhet tillföras
myndighetens anslag.

Utredningen anser att nuvarande prissättning på digitalt lagrad in-
formation leder till att produkterna inte kommer till den användning som
från samhällsekonomisk synpunkt är önskvärd. Höga avgifter kan
medföra att potentiella användare i stället framställer kartor och databaser
i egen regi av sämre kvalitet och med oklara rutiner för ajourföring m.m.
Regeringen delar utredningens bedömning att en önskvärd fortsatt snabb
övergång till digitala geografiska informationssystem bör stimuleras
genom lägre avgifter på digitalt lagrad information medan en viss
prisökning bör kunna ske vad gäller tryckta allmänna kartor.

8 Anslagsfrågor

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bil. 15 under littera C. Lant-
mäteri- och fastighetsdataverksamheten föreslagit att riksdagen i avvaktan
på denna proposition

1. till Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata för
budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på 138 698 000 kronor,

2. till Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata för
budgetåret 1995/96 beräknar ett anslag på 1 000 kronor,

3. till Lantmäteriet för budgetåret 1995/96 beräknar ett anslag på

1 000 kronor,

4. till Förvaltningskostnader for lantmäteriet för budgetåret 1995/96
beräknar ett ramanslag på 601 158 000 kronor och

5. till Bidrag enligt lantmäteritaxan for budgetåret 1995/96 beräknar ett
förslagsanslag på 10 350 000 kronor.

Förslagen i budgetpropositionen innebär att regeringen mot bakgrund
av det statsfinansiella läget har minskat ramanslagen jämfört med inne-
varande budgetår med 5 procent motsvarande cirka 30 miljoner kronor
för en tolvmånadersperiod. För budgetåret 1998 beräknas en ytterligare
besparing med 75 miljoner kronor för detta område.

8.1 U nderlagsmaterial

8.1.1 Anslagsframställningar

Statens lantmäteriverk

Statens lantmäteriverk har kommit in med en förenklad anslagsframställ-
ning för det förlängda budgetåret 1995/96 för yerksamheten i lantmäteri-
myndigheterna enligt den nuvarande organisationen. Verkets 0-altemativ
innebär en oförändrad anslagsnivå jämfört med anvisade medel under
innevarande budgetår. I denna anslagsnivå ingår medel motsvarande de
anslagsförstärkningar for innevarande budgetår som verket disponerar till
uppbyggnad och komplettering av databaserna i skalområdet
1:10 000-1:20 000. Dessa databaser kan därmed snabbare kompletteras
till fullständiga databaser och därmed möjliggöra att tryckningen av den
ekonomiska kartan i skala 1:20 000 (Gula kartan) kan återupptas tidigare.

Verkets tilläggsaltemativ innebär en anslagsförstärkning med totalt
128 350 000 kronor. Detta alternativ ansluter huvudsakligen till frågor
behandlade i förra årets fördjupade prövning av verksamheten (prop.
1993/94:100 bil. 15, bet. 1993/94:BoU10, rskr. 1993/94:185). Här kan
nämnas 30 000 000 kronor till ett första år (12 månader) av fem för att
komplettera fastighetsdatasystemet med ett system för redovisning av
nationell geografisk fastighetsindelning (GFI).

Statens lantmäteriverk föreslår vidare bl.a. att verket erhåller ett uttalat
myndighetsansvar för den grundläggande nationella verksamheten kring
fasta referensstationer för lägesbestämning med satellitbaserad teknik
(Global Positioning System, GPS) samt ytterligare medel till Sveriges
nationalatlas.

Prop. 1994/95:166

Centralnämnden för fastighetsdata

Prop. 1994/95:166

Centralnämnden för fastighetsdata har kommit in med en förenklad an-
slagsframställning för budgetåret 1995/96 för fastighetsdataverksamheten
i den nuvarande organisationen. Av framställningen framgår att arbetet
med att komplettera fastighetsdatasystemet med byggnadsidentiteter kom-
mer att avslutas under budgetåret 1995/96. Centralnämnden för fastighets-
data bedömer att finansieringen skall kunna klaras genom omprioritering-
ar inom den ordinarie verksamhetens ram. Genom avgiftsfinansiering
svarar nämnden sedan den 1 juli 1994 for ett pantbrevsregister enligt
lagen (1994:448) om pantbrevsregister.

Nämnden anger beträffande införandet av fastighetsdatasystemet att
detta arbete avslutas under budgetåret 1995/96. Därmed kan anslaget av-
lastas de medel som budgeteras för reformverksamhet under budgetåret
1994/95.

Organisationsutredningen

Organisationsutredningen har utformat en anslagsframställning för den
nya myndighetsorganisationen. Anslagsframställningarna från Statens
lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata har utgjort underlag
för beräkning av kostnaderna för verksamheten. Utredaren föreslår att
kostnaderna för omorganisationen, beräknad till totalt cirka 70 miljoner
kronor, skall finansieras bl.a. genom att anslagskrediten höjs till ett
belopp motsvarande 10 procent av ramanslaget för förvaltningskostnader.

Utredningen föreslår vidare att myndigheternas balanserade överskott
inom den avgiftsfinansierade verksamheten samt anslagssparande far
överföras till den nya myndighetsorganisationen bl.a. för att bidra till att
täcka kostnaderna för omorganisationen. Vidare förutsätter förslaget att
användarna av fastighetsdatasystemet betalar ett bidrag till ajourhållnings-
och utvecklingsinsatser.

8.1.2 Årsredovisningar

Statens lantmäteriverk

Statens lantmäteriverk har kommit in med en fullständig årsredovisning.
Resultatredovisningen är gjord i överensstämmelse med den under
budgetåret 1993/94 gällande verksamhetsindelningen och mot bakgrund
av regeringens fastställda mål.

Resultatet av verksamheten ligger enligt verket väl i linje med fast-
ställda mål. Kravet på minskade handläggningstider för fastighets-
bildningen och fastighetsregistreringen med minst 15 procent under tre-
årsperioden har uppnåtts.

Verket redovisar följande resultat och budgetförslag för de avgifts-
finansierade uppdrags- och fastighetsbildningsverksamhetema under

budgetåren 1993/94-1995/96 (se tabell 1 och 2).

Tabell 1 Resultat av uppdragsverksamheten (1 OOO-tal kronor)

Prop. 1994/95:166

	1993/94 Utfall	1994/95 Budget	1995/96 Budget²
Intäkter¹	368 671	403 065	335 000
Kostnader¹	-399 259	-416 888	-335 000
Resultat	-30 588	-13 823	0
varav inrikes uppdrag	-28 067	-13 495	0
varav fastighetstaxering	-2 521	-328	0
Balanserat resultat	21 811	7 988	7 988

¹ Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inte
fakturerade uppdrag. I kostnaderna ingår beräknat behov av avsättningar för osäkra
fordringar, för realiserade prisförändringar i anläggningstillgångar och för att till-
godose avkastningskravet på statskapitalet. I intäkter och kostnader ingår inte trans-
aktioner som görs vid köp och försäljning av tjänster m.m. internt inom lantmäteriet.

² Avser 12 månader (exklusive fastighetsekonomiskt bolag).

Prop. 1994/95:166

Tabell 2 Resultat av fåstighetsbildningsverksamheten (1 OOO-tal kronor)

	1993/94 Utfall	1994/95 Beräknat	1995/96 Beräknat²
Intäkter*	360 932	365 700	360 000
varav anslag	21 533	6 900	6 900
Kostnader*	-383 300	-377 811	-360 000
Resultat	-22 368	-12 111	0
Balanserat resultat	13 625	1 514	1 514

¹ Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inte
fakturerade ärenden. I kostnaderna ingår beräknade avsättningar for osäkra fordring-
ar, för realiserade prisförähdringar i anläggningstillgångar och för att tillgodose
avkastningskravet på statskapitalet.

² Avser 12 månader.

Verket redovisar även följande sammandrag ur balansräkningarna per den
30 juni 1994 och den 30 juni 1993 (se tabell 3) samt resultaträkningen och
finansieringsanalysen för budgetåren 1993/94 och 1992/93 (se tabell 4 och
5).

Tabell 3 Balansräkning (1000-tal kronor)

Prop. 1994/95:166

Tillgångar	1994-06-30	1993-06-30
Omsättningstillgångar	435 729	459 698
Periodavgränsningsposter	24 737	21 255
Avräkning med statsverket	-9 417	-34 262
Anläggningstillgångar	104 984	106 948
Summa	556 033	553 639

Skulder och kapital	1994-06-30	1993-06-30
Kortfristiga skulder	182 916	140 251
Periodavgränsningsposter	71 392	741
Långfristiga skulder	80 224	62 447
Verkskapital	221 501	350 200
Summa	556 033	553 639

Tabell 4 Resultaträkning (1000-tal kronor)

	1993/94	1992/93
Intäkter av avgifter Intäkter av bidrag Intäkter av anslag Summa intäkter	767 562 30 230 413 586 1 211 378	865 480 0 405 583 1 271 063
Driftskostnader Semesterlöneskuld Avskrivningar Summa kostnader	1 149 372 70 498 48 202 1 268 072	1 186 006 0 49 435 1 235 441
Finansnetto	1 055	11 155
Årets resultat	-55 639	46 777
Realiserade prisför- ändringar Avsättning statskapital	0 -20 982	-6 866 -20 411
RESULTAT EFTER	-76 621	19 500

KAPITALDISPOSITION

Tabell 5 Finansieringsanalys (1000-tal kronor)

	1993/94	1992/93
Drift
Kostnader exkl. av-	-1 229 961	-1 194 505
skrivningar
Finansiering genom
avgifter och bidrag	808 938	885 135
Finansiering från statsbudget	413 586	405 582
överskott av medel från drift	-7437	96 212
Förändring av lager	15 651	-17 379
Förändring av kortfristiga
fordringar	-561	-21 092
Förändring av kortfristiga
skulder	68 066	59 870
Summa	83 156	21 399
Kassaflöde från drift	75 719	117 611
Investeringar	-46 313	-32 680
Finansieringar av investeringar
Lån Riksgäldskontoret	63 027	8 453
Minskning av statskapital	-73 060	-18 563
Medel som tillförts för
investeringar	-10 033	-10 110
Kassaflöde från investeringar	-56 346	-42 790
SUMMA KASSAFLÖDEN	19 373	74 821
Förändring av likvida medel
Kassa, bank m.m.	-1 579	3 591
Tillgodo hos Riksgäldskontoret	-3 893	71 230
Skuld statsverkets checkräkning	24 845	0
Summa	19 373	74 821

Lantmäteriets omsättning budgetåret 1993/94 minskade med 4,7 procent.
Den avgiftsfinansierade verksamheten, som utgör 63 procent av den totala
omsättningen, minskade med cirka 11 procent. Efterfrågan på fåstighets-
bildningsåtgärder ökade något. Konjunkturläget har även under detta

Prop. 1994/95:166

budgetår tvingat lantmäteriet till personalreduceringar. Under budgetåret Prop. 1994/95:166
har personalen reducerats med 187 personer, varav 53 genom uppsägning.

Utfallet för budgetåret 1993/94 har inneburit att lantmäteriets anslagskre-
dit inte har behövt utnyttjats. Verket har tillgång till räntekonto med kredit
på 50 miljoner kronor i Riksgäldskontoret. Verket har vidare utestående
långfristiga lån i Riksgäldskontoret den 30 juni 1994 till ett sammanlagt
belopp av 80 224 000 kronor samt kortfristiga lån om 45 250 000 kronor.

Resultatet från budgetåret 1993/94, ett underskott på 55 639 000 kronor,
förklaras av en för året engångsvis uppbokning av semester- och övertids-
skuld till personalen på cirka 70 miljoner kronor.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

Centralnämnden för fastighetsdata

Även Centralnämnden för fastighetsdata har kommit in med en fullständig
årsredovisning i vilken resultatredovisningen är gjord i överensstämmelse
med den för budgetåret 1993/94 gällande verksamhetsindelningen och mot
bakgrund av regeringens fastställda mål. Centralnämnden för fastighetsdata
anger att verksamhetsåret 1993/94 bl.a. inneburit att användningen av
fåstighetdatasystemet har fortsatt att öka. Antalet avgiftsbelagda frågor mot
systemet har ökat med cirka 25 procent. Resultatredovisningen visar att
formulerade mål kan uppnås för vaije enskilt verksamhetsmål. För fastig-
hetsdatareformen har verksamhetsmålet för året uppnåtts innebärande att re-
formarbetet kan avslutas under hösten 1995. Även verksamhetsmålet för
arbetet med att komplettera fastighetsdatasystemet med unika byggnadsiden-
titeter har uppnåtts. Basregister för byggnader kan användas för 1996 års
allmänna fastighetstaxering. Vidare visar nämnden att kostnaderna för drift
och underhåll av fastighetsdatasystemet har minskat med 1,3 miljoner
kronor eller motsvarande nära 10 procent.

Nämnden visar följande resultat och budgetförslag för den avgifts-
finansierade uppdragsverksamheten under budgetåren 1993/94-1994/95 (se
tabell 6).

Tabell 6 Resultat av uppdragsverksamheten (1000-tal kronor)

1993/94 1994/95

Utfall Budget

Intäkter	53 982	59 000
Kostnader	46 669	49 000
Resultat	7 313	10 00Ö
varav inrikes uppdrag	7 486	10 000
varav utrikes uppdrag	- 173	0
Balanserat resultat	12 865	23 865

Nämnden redovisar följande sammandrag ur balansräkningarna per den Prop. 1994/95:166
30 juni 1993 och den 30 juni 1994 (se tabell 7) och resultaträkningen för
budgetåren 1993/94 och 1992/93 (se tabell 8) samt finansieringsanalys för
budgetåret 1993/94.

Tabell 7 Balansräkning (1000-tal kronor)

Tillgångar	1994-06-30	1993-06-30
Omsättningstillgångar	39 741	20 875
Anläggningstillgångar	16 612	17 964
Summa	56 353	38 839

Skulder och kapital	1994 06-30	1993-06-30
Kortfristiga skulder	33 444	14 030
Långfristiga skulder	7 863	12 644
Balanserat kapital	15 046	12 165
Summa	56 353	38 839

Tabell 8 Resultaträkning (1000-tal kronor)

	1993/94	1992/93
Intäkter från anslag	86 743	85 336
Övriga intäkter	62 651	46 565
Verksamhetens kostnader	141 482	121 775
Avskrivningar	6 670	7 517
Finansiellt netto	1 640	-1 579
\érksamhetsresultai	2 882	1 030
krets kapitalförändring	2 882	1 030

3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 166

Tabell 9 Finansieringsanalys (1000-tal kronor)

Prop. 1994/95:166

1993/94

Driftnetto

Investeringsnetto

Uppbördsnetto

Summa förändring av likvida
medel

9 503
-1 750

- 43 376

-35 623

Centralnämnden för fastighetsdata ökade sin omsättning under budgetåret
1993/94 med 13 procent. Den avgiftsfinansierade verksamheten, som
utgör 37 procent av den totala omsättningen, ökade med 18 procent. Cen-
tralnämnden för fastighetsdata nyanställde under budgetåret 21 personer.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

8.2 Regeringens överväganden

8.2.1 Sammanfattning

Prop. 1994/95:166

övergripande mål

För Centralnämnden for fastighetsdata och Statens lantmäteriverk
under perioden 1 juli - 31 december 1995

Det har inte funnits skäl att förändra de under innevarande
budgetår gällande övergripande mål för Centralnämnden för fastig-
hetsdata som gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96.

Det finns heller inte skäl att förändra de övergripande mål som
lagts fast för dels fastighetsområdet vid Statens lantmäteriverk för
treårsperioden 1991/92-1993/94 och förlängts att gälla under
1994/95, dels landskapsinformationsområdet under nioårsperioden
1994/95-2002/03.

För Lantmäteriverket år 1996

Det finns inte skäl att ändra gällande övergripande mål inom lant-
mäteri- och fastighetsdataverksamheten.

Övergripande mål inom fastighetsområdet skall vara att verka för
en ändamålsenlig fastighetsindelning samt att medverka till att ra-
tionalisera och minska kostnaderna för hanteringen och använd-
ningen av fastighetsdata.

Övergripande mål inom landskapsinformationsområdet skall vara
att tillhandahålla grundläggande geografisk information i den form
och den standard och aktualitet som tillgodoser angelägna samhälls-
behov.

Anslag

C 1. Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m., ramanslag
1995/96 732 356 000 kronor.

C 2. Uppdragsverksamhet vid Lantmäteriverket m.m., anslag
1995/96 1 000 kronor,

C 3. Bidrag enligt lantmäteritaxan, förslagsanslag 1995/96
10 350 000 kronor.

8.2.2 Resultatbedömning

Statens lantmäteriverk

Verkets årsredovisning visar att verksamheten i allt väsentligt svarar mot
av statsmakterna formulerade mål. Redovisningen bör dock, särskilt inom
landskapsinformationsområdet, utvecklas för att ge ett förbättrat underlag
för bedömning av resultatet i verksamheten.

Lantmäteriet har varit särskilt framgångsrikt när det gäller att förbättra
handläggningstiden per ärende inom fastighetsbildningen.

Centralnämnden för fastighetsdata

Nämndens årsredovisning utgör ett bra underlag vid bedömningen av re-
sultatet av verksamheten. Redovisningen kan dock utvecklas när det
gäller uppföljningen av kvaliteten i verksamheten. Sammanfattningsvis
bedömer regeringen att nämnden uppnått ett resultat som i allt väsentligt
svarar mot uppsatta mål.

8.2.3 Slutsatser

Sammantaget gör regeringen följande bedömning för dels den nuvarande
organisationen, dels den nya organisationen.

Mål för Centralnämnden förfastighetsdata och Statens lantmäteriverk för
perioden den 1 juli - den 31 december 1995

Regeringen bedömer beträffande Centralnämnden för fastighetsdata att
det inte finns skäl att förändra de övergripande mål som gäller under tre-
årsperioden 1993/94-1995/96. Inte heller för verksamheten inom Statens
lantmäteriverk finner regeringen skäl att ändra under budgetåret 1994/95
gällande mål för fastighetsområdet och landskapsinformationsområdet.

Mål för Lantmäteriverket under år 1996

Det statsfinansiella läget m.m. nödvändiggör betydande besparingar också
inom lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten. Regeringen har i årets
budgetproposition, som tidigare nämnts, redovisat en besparing inom
detta område på 5 procent, dvs. cirka 30 miljoner kronor för år 1996.
För år 1998 planeras en ytterligare besparing på 75 miljoner kronor.
Regeringen har i detta sammanhang beaktat de samordningsvinster som
omorganisationen beräknas innebära samt de ökade avgiftsintäkter som
de i avsnitt 7 redovisade finansieringsprinciperna skall kunna medföra.
Regeringen avser som tidigare berörts att ge ledningen för den nya
myndigheten i uppdrag att föreslå nya mål för verksamheten. Vid
utformningen av dessa mål måste beaktas såväl de riktlinjer för verksam-

Prop. 1994/95:166

heten som angetts i avsnitt 5 som de nya finansiella förutsättningarna. Prop. 1994/95:166
Regeringen föreslår därför nu ingen förändring av gällande inriktning av
verksamheten i den nya organisationen för år 1996. För fastighetsområdet
bör därför ett nytt ettårsbeslut fettas. Övergripande mål bör således vara
att den nya myndigheten skall verka for en ändamålsenlig fastighetsindel-
ning samt medverka till att rationalisera och minska kostnaderna för
hanteringen och användningen av fastighetsdata inom olika verksamhets-
områden. För landskapsinformationsområdet gäller den fastslagna inrikt-
ningen.

8.3 Anslag for budgetåret 1995/96

Fjortonde huvudtiteln

C 1. Förvaltningskostnader for Lantmäteriverket m.m.

1993/94 Utgift¹ 500 329 000

1994/95 Anslag² 521 737 000
1995/96 Förslag 732 356 000

¹ Anslag XTV D 1. Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata och

XIV E 2. Förvaltningskostnader för lantmäteriet

² Anslag XIV C 1. Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata och

XIV D 2. Förvaltningskostnader för lantmäteriet

Under detta nya anslag redovisas kostnaderna för de anslagsfinansierade
verksamheterna under perioden den 1 juli - 31 december 1995 inom
Centralnämnden för fastighetsdata och för lantmäteriet. Under år 1996
redovisas kostnaderna för fastighets- och landskapsinformationsområdet
i den nya myndigheten till de delar dessa verksamheter finansieras över
statsbudgeten.

Regeringens överväganden

Regeringen beräknar, med hänvisning till vad som anförts i de före-
gående avsnitten, anslaget för nästa budgetår till 732 356 000 kronor.

Lantmäteri- och festighetsdataverksamheten omfettas av regeringens
sparkrav på statliga utgifter. Anslaget har med anledning av detta räknats
ned med 45 miljoner kronor avseende en period om 18 månader.

Förutom en sedvanlig pris- och löneomräkning, en justering till följd
av festighetsdatareformens slutförande och vissa lokalkostnadsjusteringar
bör anslaget engångsvis tillföras 2 070 000 kronor som bidrag till pro-
jektet Sveriges nationalatlas. I anslagsberäkningen har också beaktats det
bidrag till den grundläggande produktionen som användarna bör svara för
enligt de riktlinjer som har redovisats i avsnitt 7.

Det anslagssparande eller den anslagskredit som vid utgången av inne-
varande budgetår finns under ramanslagen Förvaltningskostnader för
Centralnämnden för fastighetsdata och Förvaltningskostnader för lant-

mäteriet bör överföras till detta nya ramanslag. Regeringen har beräknat Prop. 1994/95:166
att samordningen av Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för
fastighetsdata medför samordningsvinster beträffande administration och
utveckling på cirka 20 miljoner kronor som utfaller under de närmaste
åren.

Beskrivningarna i avsnitt 5 ger en bild av en verksamhet i ett intensivt
investeringsskede som efter några år bör kunna följas av minskade
medelsbehov och ökade intäktsmöjligheter. Regeringens förslag innebär
att en relativt omfettande anslagsnedskäming görs redan nu. Riksdagen
föreslås därför bemyndiga regeringen att medge Lantmäteriverket en an-
slagskredit med ett belopp motsvarande 10 procent av verkets ramanslag
under åren 1996 och 1997. Denna kredit bör tillsammans med vissa
intäkter göra det möjligt att genomföra omorganisationen och bibehålla
en nödvändig investeringsnivå.

Genom denna konstruktion ökar pressen på myndigheten att så långt
möjligt sänka kostnaderna och att sträva efter ökade intäkter genom bi-
drag från användare till drift och utveckling samt genom intressentfinans-
iering. Detta förutsätter, som redovisats i avsnitt 7, en direkt återföring
till anslaget av sådana intäktsmedel.

Regeringen bedömer att nu angivna förutsättningar skall ge möjligheter
till fortsatt uppbyggnad av en digital registerkarta i GFI-form samt vissa
insatser inom det geodetiska området bl.a. för att konsolidera och ut-
veckla verksamheten inom den satellitbaserade tekniken för lägesbestäm-
ning (GPS). Vad gäller den senare verksamheten bedömer regeringen att
förutsättningarna är goda för stöd för investeringar och drift från andra
samhällsområden som är beroende av en fortsatt utveckling. Regeringen
avser därför att ge Statens lantmäteriverk i uppdrag att i samråd med
trafikverken och övriga berörda myndigheter m.m. utforma förslag till
hur investeringar och drift av det föreslagna systemet skall betalas.

C 2. Uppdragsverksamhet vid Lantmäteriverket m.m.

1993/94 Utgift¹ 0

1994/95 Anslag² 1 000

1995/96 Förslag 1 000

¹ Anslag XTV D 2. Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata och
anslag XIV El. Lantmäteriet

² Anslag XIV C 2. Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata och
anslag XIV D 1. Lantmäteriet

Under detta anslag bör samtliga in- och utbetalningar för Centralnämn-
dens för fastighetsdata, lantmäteriets och den nya organisationens avgifts-
finansierade verksamheter redovisas. Anslaget tas upp med ett formellt
belopp och får normalt inte belastas. Balanserade överskott får överföras
till den nya myndigheten.

C 3. Bidrag enligt lantmäteritaxan

Prop. 1994/95:166

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Anslag

21 532 000

6 900 000

10 350 000

Från anslaget betalas utgifter för de s.k. nedsättningsbeloppen enligt lant-
mäteritaxan. Avgiften för en förrättning skall sättas ned i sådana fall då
beslut i ett festighetsbildningsärende medför att fastigheter m.m. av min-
dre betydelse inte längre behöver redovisas i festighetsregistret. Taxebe-
loppen skall också sättas ned för sådana äganderättsutredningar som läns-
styrelsen förordnar om.

Regeringen beräknar med hänvisning till vad som sägs i avsnitt 7.2.1
anslaget till 10 350 000 kronor vilket innebär en oförändrad anslagsnivå.

Lantmäteri- och inskrivningsutredningens sammanfattning av
slutbetänkandet Kart- och fastighetsverksamhet - finansie-
ring, samordning och författningsreglering (SOU 1994:90)

Enligt utredningens direktiv har jag att lämna förslag om en ny organisa-
tion för fastighetsbildning, fastighetsregistrering, fastighetsdataverksamhet
samt produktion av kartor och annan landskapsinformation samt att över-
väga om inskrivningsverksamheten bör integreras med denna organisa-
tion.

Mitt arbete skall enligt direktiven vara uppdelat i två steg varvid det
första skall behandla principöverväganden och en huvudstruktur samt en
genomförandeplan m.m. Jag har redovisat förslag i dessa avseenden i
principbetänkandet Kart- och fastighetsverksamhet i myndighet och bolag
(SOU 1993:99). I ett andra steg har jag att behandla frågor om bl.a.
finansieringslösningar, förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan
land- och sjökarteverksamhetema samt författningsändringar. Detta andra
steg redovisas i föreliggande slutbetänkande Kart- och fastighetsverksam-
het - finansiering, samordning och författningsreglering.

• • *

Redan i principbetänkandet angavs att de berörda verksamheterna utgör
en viktig del av samhällets grundläggande infrastruktur för vilken staten
har ett övergripande ansvar. Verksamheterna bidrar till att effektiviteten
höjs i grundläggande register- och informationssystem samt till snabbare
och bättre funktioner i många verksamheter. En väl fungerande och
samlad organisation för denna infrastruktur utgör en förutsättning för ett
samhällsekonomiskt utnyttjande av denna resurs. De förslag som jag
lämnade i principbetänkandet utgick från en helhetssyn över hela verk-
samhetsområdet. Även om regeringens och riksdagens ställningstagande
till frågan om en ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverk-
samheten m.m. inte på alla punkter överensstämmer med mina förslag
kan jag konstatera att arbetet med att förändra organisationen nu inleds
och att de inledande stegen ligger i linje med min ovan angivna ut-
gångspunkt.

Mina förslag till finansieringslösningar bygger på ett infrastrukturelit
synsätt samt på en strävan att ta ett helhetsgrepp också när det gäller de
finansiella frågorna. Detta synsätt tillämpar jag även när jag behandlar
frågan om ökat samarbete mellan land- och sjökarteverksamhetema.
Denna senare fråga har utvecklats till att avse dels möjligheterna till ett
ökat samarbete mellan de myndigheter som ansvarar för nämnda verk-
samheter samt med vissa andra verksamhetsmässigt näraliggande myn-
digheter och bolag, dels en vidare samordning för att åstadkomma ett
ökat utbyte av geografiska data.

»»»

Prop. 1994/95:166

Bilaga 1

Jag föreslår att ett nytt finansieringssystem för den infrastrukturella
verksamhet som skall bedrivas inom det nya lantmäteriverket skall bygga

på marginalkostnadsprincipen. Den avgränsning som jag föreslår skall
gälla för denna verksamhet medför att hela statsuppdragets produktion
inom landskapsinformationsområdet - bildinformation, uppbyggnad av
databaser och det allmänna kartmaterialet i övrigt - samt tillhandahållan-
det av information från fastighetsdatasystemet i form av terminalanslut-
ningar, urval- och bearbetningar m.m. faller inom det område där mar-
ginalkostnaden skall vara grunden för avgiftsuttaget. Fastighetsdataverk-
samheten föreslås härvid omfatta i huvudsak all den verksamhet som
bedrivs inom Centralnämnden för fastighetsdata, fastighetsregistermyn-
dighetemas ajourhållning av information i systemet samt nedsättningen
enligt lantmäteritaxan. Till verksamhetsområdet bör också expeditionsav-
gifter för fastighets- och gravationsbevis föras.

***

Det finns emellertid flera skäl som talar för att den egentliga marginal-
kostnaden skall korrigeras.

Ett sådant skäl är att den är svår att beräkna. Jag föreslår av denna
anledning att marginalkostnaden skall definieras som en uttagskostnad.
Den kommer härvid i huvudsak att inrymma kostnader för försäljning,
överföring, distribution och överföringsmedia samt - för de tryckta
allmänna kartorna - alla kostnader från och med tryckningen.

Ett annat skäl är det finansiella underskott som uppstår. Med utgångs-
punkt i bl.a. det statsfinansiella läget finns det skäl som talar för att
användarna av den information som samhället tillhandahåller betalar ett
bidrag till de grundläggande produktionskostnaderna (uppbyggnad,
ajourhållning och annan förvaltning). Detta bidrags totala storlek bör
årligen fastställas av statsmakterna. Bidraget bör fördelas på olika tjänster
med utgångspunkt i bl.a. erfarenheter om olika tjänsters priselasticitet
(priskänslighet).

***

Med den kunskap som jag inhämtat under utredningens gång och som
delvis är dokumenterad i detta betänkande föreslår jag att kartavgiften
och nyttjanderättsavgiften for följdproduktion från det tryckta allmänna
kartmaterialet höjs så att intäkterna från avgifterna ökar med 50 procent.
Detta bör exempelvis kunna ske genom att kartavgiften höjs för delar av
sortimentet för tryckta kartor. Jag föreslår också att det av Försvars-
makten inköpta kartmaterialet i finansiellt hänseende jämställs med det
material som försäljs till den civila marknaden och att samtliga avgifter
som inflyter direkt tillfaller det nya lantmäteriverket som ett bidrag till
den grundläggande produktionen. Nuvarande konstruktion med ett s.k.
ribbanbelopp bör avvecklas.

Priskänsligheten för digitalt lagrad landskapsinformation är stor och det
nuvarande bidraget till den grundläggande produktionen högt. Många
intressenter avstår av prisskäl från att använda av samhället insamlad
information i form av GSD-baser och bygger i stället upp egna baser
eller använder äldre bakgrundsmaterial med lägre kvalitet. Dessa för-

Prop. 1994/95:166

Bilaga 1

4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 166

hållanden har med stor tydlighet påvisats i en av utredningen genomförd Prop. 1994/95:166
enkätundersökning. Framför allt inom natur- och miljövårdsområdena är Bilaga 1
det angeläget att ha tillgång till detaljerad och aktuell information och det
är bl.a. dessa sektorer som blir lidande om informationen inte är
tillgänglig till rimliga priser. Jag föreslår en kraftig sänkning av den
nuvarande prisnivån för denna information. Sänkningen vid tillhandahål-
lande av GSD-baser bör uppgå till i storleksordningen 65 procent. Ge-
nom en sådan sänkning ökar förutsättningarna för införandet av ny teknik
och nya moderna analysmetoder - bl.a. i s.k. geografiska informa-
tionssystem. Jag bedömer att GIS-utvecklingen härigenom påskyndas med
två till tre år.

Användningen av information från fastighetsdatasystemet har ökat kraf-
tigt. En bidragande orsak till detta har varit att tillhandahållandet har
skett till låga avgifter. Användarna har inte påförts någon kostnad som
bidrag till de grundläggande produktionskostnaderna. Användningen
bedöms öka också i framtiden till följd av att systemet blir rikstäckande,
att systemet tillförs ny information samt att nya användare ansluter sig till
systemet. Uttagsavgiften sänktes vid halvårsskiftet 1993. Jag anser att
också användarna av sådan fastighetsinformation som samhället samlat
in skall bidra till de grundläggande produktionskostnaderna. Jag föreslår
att avgiften för en s.k. VISA-fråga höjs till i genomsnitt 10 kr per fråga,
dvs. fördubblas, och att motsvarande höjning sker vad avser de festa
avgifterna.

***

Ett avgiftssystem som bygger på ovan redovisade principer och tillämp-
ningsområde måste förankras i av statsmakterna fettade beslut och regle-
ras författningsmässigt.

Genom det förslagna systemet skapas förutsättningar för att samhället
skall kunna tillhandahålla en god infrastruktur till låga kostnader. Detta
skall givetvis ske på konkurrensneutrala villkor och gälla samtliga in-
tressenter - inklusive det nya lantmäteriverkets affarsdivision.

»»*

Intressentfinansiering bör kunna spela en viktig roll också i framtiden.
Detta gäller inte minst vid ajourhållningen. Principen om registrering vid
källan bör tillämpas. Jag lämnar i detta betänkande vissa förslag vad
avser formerna för intressentfinansiering. Jag föreslår vidare dels att
statsuppdragets omfattning, innehåll och utformning m.m. skall förtyd-
ligas, dels att Statskontoret får i uppdrag att utföra en framåtsyftande
samhällsekonomisk studie av statsmakternas satsningar inom det aktuella
området.

Målet för det nya lantmäteriverket bör vara att tillhandahålla grund-
läggande festighets- och landskapsinformation i den form, standard och
aktualitet som tillgodoser angelägna samhällsbehov samt att medverka till
att rationalisera och minska kostnaderna för hanteringen och använd- 42

ningen av fastighetsdata och landskapsinformation inom olika verksam-

hetsområden.

Prop. 1994/95:166

Bilaga 1

»♦»

Fastighetsverksamheten omspänner ett stort område. De övergripande
finansieringssystemen utgörs, förutom av de ovan nämnda verksam-
heterna, av expeditionsavgifter vid inskrivningsåtgärd, fastighets-
bildningsavgifter enligt lantmäteritaxan och skattefinansiering av bl.a.
viss utvecklingsverksamhet, tillsyn och stöd m.m. Jag redovisar nedan
mina forslag i dessa avseenden.

***

Utnyttjandet av de tjänster som inskrivningsmyndigheterna tillhandahåller
varierar med konjunkturen. Redan före krisen på fastighetsmarknaden
uppvisade systemet betydande årliga underskott med en genomsnittlig
kostnadstäckningsgrad på 75 procent. Under budgetåret 1992/93 ökade
underskottet och uppgick till 185 mkr motsvarande en kostnadstäcknings-
grad på 55 procent. Genom statsmakternas ställningstagande till en ny
organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet har inskriv-
ningsväsendet lämnats utanför den nya organisationen. Jag föreslår av
dessa skäl att inskrivningsväsendet också i finansiellt avseende skall
frikopplas från övrig fastighetsverksamhet.

Gränsen mellan verksamhetsområdena bör dras på ett sådant sätt att det
nya lantmäteriverket har att tillhandahålla fastighets- och gravationsbevis
och uppbära avgifter for dessa bevis. Övriga expeditionsavgifter avseende
lagfart och andra inskrivningsåtgärder är direkt hänförliga till inskriv-
ningsväsendet och bör i framtiden beräknas med utgångspunkt i kost-
naderna för verksamheten vid inskrivningsmyndigheter och Dom-
stolsverket. Härigenom uppkommer en i det närmaste direkt koppling
mellan utförd prestation och avgift. Jag föreslår emellertid inte någon
sänkning av den nuvarande avgiftsnivån utan en tillfällig "frysning" av
nuvarande avgifter. Den merintäkt som härigenom uppkommer kan ses
som en utjämning av det underskott som systemet dragits med under en
lång följd av år. Merintäkten bör indirekt slussas över till att finansiera
sådan övrig verksamhet inom fastighetsområdet som det först på sikt
finns förutsättningar för att finansiera på annat sätt.

***

Det köpmotstånd som föreligger mot vissa lantmäteriförrättningar och
som Fastighetsbildningskostnadsutredningen fäst uppmärksamhet på
kvarstår. De risker och den hotbild som utredningen redovisade har
emellertid inte bekräftats. Utredningens förslag att subventionera for-
rättningsverksamheten med 90 mkr per år utöver den ordinarie nedsätt-
ningen enligt lantmäteritaxan har inte genomförts bl.a. beroende på att
den föreslagna finansieringen - en årlig fastighetsregisteravgift - har
betraktats utgöra en skatt och inte en avgift. Med denna utgångspunkt har
jag sökt alternativa vägar för att komma till rätta med köpmotståndet. Jag

förelår att detta sker genom

- att fastighetsbildningen inte påförs ett större kostnadsunderlag än vad
som för närvarande är fallet. Trots att integreringen av fastighets-
registeringen i fastighetsbildningen samt introduktion av ett nytt ADB-
baserat handläggningsstöd medför att gränserna mellan de båda funk-
tionerna alltmer kommer att tonas ner bör kostnadsunderlaget förbli
oförändrat,

- att nedsättningen enligt lantmäteritaxan förändras framför allt genom
att nedsättningsbeloppet höjs till 1 500 kr,

- ianspråktagande av ny kostnadsbesparande teknik,

- förenklingar av förrättning sförfarandet, förändring av ambitionsnivå-
erna, anpassning av standarden efter förhållandena i det enskilda fallet
m.m.,

- ökad delegering av uppgifter inom den egna organisationen,

- ökade möjligheter till sakägarmedverkan i förrättningens olika faser
och

- en ny konstruktion på lantmäteritaxan.

Beträffande den sistnämnda punkten föreslår jag att, med det nuvarande
kostnadsunderlaget som grund och med ett bibehållande av kravet på full
kostnadstäckning, en ny taxa byggs upp och att i denna taxa restiden
jämnas ut på motsvarande sätt som i den nuvarande taxan. läxan bör
vara enhetligt utformad och tillämpas likartat i hela landet. Transfere-
ringarna mellan olika forrättningstyper skall upphöra. Avgiftsuttaget bör
så långt möjligt syfta till att åstadkomma en direkt koppling mellan utförd
prestation och avgift. Detta bör ske genom att avgifterna knyts till
tidsåtgången för varje individuell förrättning. De nya lantmäterimyn-
digheterna skall emellertid så långt detta är möjligt alltid upplysa sak-
ägare om den slutliga förrättningsavgiftens storlek genom angivande av
ett takpris. Detta takpris får, om de faktiska kostnaderna för förrättningen
visar sig bli högre, överskridas med maximalt 15 procent. Om de
faktiska kostnaderna däremot blir lägre skall fakturering ske av detta
lägre belopp.

Jag har studerat olika former av taxekonstruktioner som skapar incita-
ment för att förenkla och rationalisera förrättningsförfarandet ytterligare.
Jag finner det angeläget att taxekonstruktionen utvecklas vidare i denna
riktning. Jag anser att det är möjligt att komma till rätta med det köp-
motstånd som for närvarande föreligger mot vissa lantmäteriförrättningar
med det angreppssätt som jag nu redovisat.

»»»

De kostnader och det kostnadsunderlag som skall påföras fastighetsbild-
ningen bör således inte öka. Det innebär bl.a. att Åownunerruj inte heller
framgent erhåller ersättning från fastighetsbildningen för verksamhetens
utnyttjande av kommunala stomnät och primärkarteverk. De motiv som
tidigare talat för den nuvarande lösningen gäller också i dag. Ett ytterli-
gare skäl är införandet av nya principer for prissättning på den av det nya
lantmäteriverket tillhandahållna informationen inom fastighets- och land-
skapsinformationsområdena. De positiva effekterna av tillämpningen av

Prop. 1994/95:166

Bilaga 1

dessa principer kommer bl.a. kommunerna till del.

Den s.k. återbäringstaxan bör avvecklas. Detta bör ske oavsett om
fastighetsbildning också framgent kommer att bedrivas i kommunal regi
eller inte. Om det i framtiden kommer att finnas kommuner som hand-
lägger fastighetsbildning bör den kommunala lantmäterimyndigheten kom-
penseras för de kostnader som fastighetsregisteringen medför. Kost-
naderna för denna verksamhet kommer att minska till följd av integre-
ringen av fastighetsregistreringen i fastighetsbildningen och till föjd av
införandet av ny teknik.

***

Viss verksamhet inom fastighetsområdet bör också fortsättningsvis fi-
nansieras med skattemedel. Det gäller bl.a. viss utvecklingsverksamhet
samt tillsyns- och stödverksamhet. Jag föreslår att en utvärdering kommer
till stånd av den nu bedrivna tillsyns- och stödverksamheten och att det
framtida behovet av sådan verksamhet analyseras.

Registrering på kartmaterial - av förrättningar eller av andra uppgifter -
sker fortfarande i huvudsak med traditionella manuella rutiner. Dessa
rutiner förhindrar i stor utsträckning införandet av den numera fastlagda
principen om registrering vid källan. De möjligheter som den tekniska
utvecklingen ger kan tas i anspråk genom en utökad satsning på digitalt
lagrad grafisk fastighetsinformation. Viss verksamhet i denna riktning
pågår genom den forcerade databasuppbyggnaden för den ekonomiska
kartan och genom ett anslag till registerkarteupprustning. Regeringen har
ännu inte tagit ställning till det förslag om en nationell samverkan mellan
system med geografisk fastighetsinformation som redovisats i den s.k.
GFI-rapporten. I denna rapport anges bl.a. att GFI har en infrastrukturell
karaktär och att de initiala kostnaderna bör finansieras med anslagsmedel.
I rapporten anges också att en satsning på GFI är en samhällsekonomiskt
lönsam investering.

Jag finner att fastighetsbildningen och den med denna integrerade
fastighetsregistreringen skulle gagnas av en ökad satsning inom detta
område.

***

Jag förslår vidare bl.a. att det inte heller i framtiden bör utgå ersättning
för ombudskostnader vid lantmäteriförrättningar. Jag redovisar även min
syn på eventuell stämpelskatteläggning av vissa fastighetsnegleringsåt-
gärder samt på en eventuell avdragsrättför lantmäterikostnader vid vissa
lantmäteriförrättningar.

Mitt uppdrag att undersöka förutsättningarna för ett ökat samarbete
mellan land- och sjökarteverksamhetema har resulterat i att jag kan
konstatera att sådana förutsättningar föreligger samt att ett avtal som
reglerar formerna för detta samarbete numera träffats mellan Lantmäte-

Prop. 1994/95:166

Bilaga 1

riverket och Sjöfartsverket. Jag föreslår att de båda verken före den 1
januari 1995 till regeringen avlämnar en rapport om erfarenheterna av
samarbetet, det fortsatta arbetets bedrivande och de effekter det nu in-
itierade samarbetet kommer att få i framtiden.

Jag redovisar i detta sammanhang också formerna för det nuvarande
samarbetet mellan Lantmäteriverket och Sveriges geologiska undersök-
ning respektive Rymdbolaget/Satellitbild AB samt redovisar min syn på
hur samarbetet inom tjänsteexportverksamheten kan fördjupas och bred-
das.

Frågan om ökat samarbete har emellertid vidgats till att avse en ökad
samordning på det nationella planet mellan olika intressenter inom
landskapsinformationsområdet. Jag konstaterar härvid att det nu finns
behov av en målmedveten satsning för att åstadkomma en nationellt
fungerande dataväxel som ger möjlighet till ett ökat utbyte av data mellan
olika producenter och användare av geografisk information. Det innebär
också ett ökat utnyttjande av ny teknik inom det informationsteknologiska
området. Detta utvecklingsarbete innefattar att lägga fast ansvarsför-
delningen vid produktion och förvaltning av geografiska databaser och att
finna de tekniska lösningarna för att kunna söka, beställa och få data
levererade. Arbetet innefattar också att fullfölja dels nödvändig teknisk
och innehållsmässig standardisering, dels arbetet med en databaskatalog.
Viktiga frågor är vidare att utarbeta enhetliga riktlinjer för prissättning
och avtal samt att lösa integritets- och säkerhetsfrågorna. Ansvaret för
samordningen av detta utvecklingsarbete kan antingen förläggas till det
nya lantmäteriverkets myndighetsdivision eller till en ny, fristående
myndighet eller delegation.

»»»

I principbetänkandet har jag tagit ställning för att festighetsregistreringen
skall integreras i fastighetsbildningen och att fastighetsregistermyndig-
hetema avvecklas. Detta utgör en grundförutsättning för att det skall gå
att tillämpa principen om registrering vid källan. Med nuvarande hand-
läggningssystem anser jag att det bör vara en intern organisationsfråga
för lantmäterimyndigheterna att avgöra om de vill genomföra principen
omedelbart och använda ett integrerat arbetssätt eller genomföra den
stegvis.

Jag utgår från att flera aktörer kan komma att handlägga förrättningar
i ett och samma geografiska område. Jag anser inte att det hindrar att var
och en för in uppgifter i festighetsregistret enligt principen om registre-
ring vid källan. Det kräver dock ökad samordning. När det gäller föran-
det av registerkartan kan principen om registrering vid källan tillämpas
först när registerkartan finns tillgänglig i digital form eller GFI införs.
Jag föreslår att en lantmäterimyndighet skall vara huvudansvarig för varje
geografiskt område (områdesansvarig). Den områdesansvariga lant-
mäterimyndigheten svarar bl.a. för samordningen av förrättningar och
har ett särskilt ansvar för att föra analoga registerkartor.

Jag föreslår att kommuner skall ha rätt att själv föra adress- och kvar-
tersregister samt planregistret i den del som det ankommer på kommunen

Prop. 1994/95:166

Bilaga 1

att fetta beslut om. Även statliga myndigheter som fettar beslut eller
vidtar åtgärd som medför att uppgifter skall föras in i planregistret skall
ha rätt att själv föra planregistret. I övrigt konstaterar jag att de flesta
uppgifter som festighetsregistermyndighetema nu har kan föras över till
de områdesansvariga lantmäterimyndigheterna.

Jag bedömer att festighetsregistrets kvalitet inte behöver äventyras av
att det blir flera aktörer som kan registrera förrättningar i ett och samma
geografiska område. I det nya lantmäteriverkets tillsynsroll ingår att ha
ett övergripande ansvar för festighetsregistret. Jag föreslår att ett system
för löpande utvärdering och uppföljning av festighetsregistrets kvalitet
införs.

Utredningsarbetet har visat att det av olika skäl finns ett behov av in-
formation om pågående förrättningar. Jag föreslår att en anteckning
införs i festighetsregistret så snart lantmäterimyndigheten bedömer att en
festighet berörs av en förrättning. Av anteckningen skall särskilt framgå
om förrättningen avser fastighetsreglering eller klyvning och åtgärden
kan komma att innebära risk för väsentlig värdeförändring för fastig-
heten. Anteckningen förses i dessa fell med en särskild rättsverkan.

Mina förslag kräver författningsändringar av olika karaktär.

•»»

Jag har haft i uppdrag att undersöka om en viss samordning av in-
stansordningen skulle kunna innebära några fördelar vid prövning av
överklagande av de beslut som de nya lantmäterimyndigheterna kommer
att fetta. Redan i principbetänkandet uttalade jag att det är önskvärt med
en sådan samordning och att jag även hade för avsikt att överväga om det
bör finnas möjlighet att överklaga i fler än två instanser.

Jag anser att organisationsförändringen inte gör det lämpligt eller ens
möjligt på sikt att behålla skilda instansordningar för förrättningsbeslut
och registreringbeslut. Dels skall festighetsregistreringen ses som en del
av och ett led i fastighetsbildningen, dels är det en och samma myndighet
som fettar besluten. Jag föreslår att även registreringsbesluten överklagas
till fastighetsdomstolen och att en gemensam instansordning införs.

Jag har ägnat särskild uppmärksamhet åt frågan hur prövningen av
lantmäteriräkningar skall ske. Det finns skäl som talar för att ta bort den
bestämmelse som gör räkningen direkt verkställbar. Därigenom kan
räkningen komma under domstolsprövning som ett vanligt tvistemål. Jag
anser dock att det finns starkare skäl som talar for att fastighetsdomstolen
skall pröva frågan.

Mina förslag innebär att i princip samtliga beslut överklagas till festig-
hetsdomstolen som första instans.

Det har visat sig att nackdelarna med att begränsa överklagandemöjlig-
hetema till två instanser överväger fördelarna och jag föreslår därför att
antalet överprövande instanser kvarstår oförändrat till tre, dvs. fastig-
hetsdomstolen, hovrätten och högsta domstolen. Det finns skäl som talar
för att införa prövningstillstånd i hovrätten. Frågan bör emellertid prövas
i ett vidare sammanhang av Hovrättsprocessutredningen.

Prop. 1994/95:166

Bilaga 1

Prop. 1994/95:166

Bilaga 1

Mina förslag i detta betänkande syftar bl.a. till att komma till rätta med
de problem som de nuvarande finansieringssystemen lider av. Flera
utredningar har tidigare företagits inom det nu studerade området. I ljuset
av dessa utredningar kan jag konstatera att såväl den beskrivna problem-
bilden som de flesta av mina förslag stämmer väl överens med andra för-
slagsställares. Dessa förslag har emellertid inte genomförts.

Mina förslag medför behov av mindre anslagsmedel till lantmäteri- och
festighetsdataverksamheten. Detta förklaras av rationaliseringseffekter,
kostnadsminskningar genom besparingar och fastighetsdatareformens
genomförande samt genom ökade intäkter från fastighetsdataverksam-
heten. Min bedömning är att anslagsbehovet år fem efter den nya orga-
nisationens ikraftträdande kommer att vara i storleksordningen 180 mkr
lägre än för närvarande.

Principen om registrering vid källan skall ses som ett medel att uppnå
olika verksamhetsmål för registreringsarbetet, såsom korta handlägg-
ningstider, hög registeraktualitet och registertillförlitlighet, men inte
minst kostnadseffektivitet. Mina förslag avseende registrering i festighets-
registret gör det möjligt att ta hänsyn till att förutsättningarna för att
tillämpa principen om registrering vid källan är olika och att de för-
ändras.

Förslagen leder också mot målet för den nya lantmäteriorganisationen
att tillhandahålla grundläggande festighets- och landskapsinformation i
den form, standard och aktualitet som tillgodoser angelägna samhällsbe-
hov samt att medverka till rationaliseringar och minskade kostnader för
hanteringen och användningen av fastighetsdata och landskapsinformation
inom olika verksamhetsområden. En annan angelägen effekt är att
kostnaderna för sakägarna vid lantmäteriförrättningar kan minska till
följd av bl.a. förenklingar i förrättningsförferandet, ökad sakägarmed-
verkan, högre nedsättningsbelopp och en ny kostnadsdämpande lantmäte-
ritaxa.

Förslaget att skapa en gemensam instansordning för förrättningsbeslut,
registreringsbeslut och prövning av lantmäteriräkningar innebär förenk-
lingar både för sakägarna och lantmäterimyndigheterna.

Mina förslag till finansieringslösningar m.m. bör om möjligt böija
tillämpas när den nya organisationen för lantmäteri- och festighetsdata-
verksamhet träder i kraft.

Förteckning över remissinstanser till slutbetänkandet från
Lantmäteri- och inskrivningsutredningen

Efter remiss har yttranden kommit in från Domstolsverket, Svea hovrätt,
Göteborgs tingsrätt, Mariestads tingsrätt, Härnösands tingsrätt, Kammar-
rätten i Sundsvall, Datainspektionen, Styrelsen för internationell ut-
veckling, Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete,
Försvarsmaktens organisationsmyndighet, Fortifikationsverket, Översty-
relsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Postverket, Banverket,
Vägverket, Sjöfartsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska in-
stitut, Luftfartsverket, Statskontoret, Statens fastighetsverk, Statistiska
centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Boverket, Statens
bostadskreditnämnd, Tekniska högskolan i Stockholm, Universitetet i
Lund, Högskolan i Luleå, Statens jordbruksverk, Skogsstyrelsen, Fiske-
riverket, Glesbygdsmyndigheten, Riksarkivet, Språk- och folkminnesin-
stitutet, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska muséer, Konkur-
rensverket, Statens råd för byggnadsforskning, Sveriges geologiska under-
sökning, Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länssty-
relsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i
Kopparbergs län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Norr-
bottens län, Regionberedningen (C 1992:06), Statens naturvårdsverk,
Statens lantmäteriverk, Centralnämnden för fastighetsdata, Utredningen
om översyn av plan- och bygglagen m.m. (M 1992:03), Botkyrka kom-
mun, Stockholms kommun, Linköpings kommun, Nybro kommun, Osby
kommun, Malmö kommun, Göteborgs kommun, Strömstads kommun,
Västerås kommun, Gävle kommun, Ljusdals kommun, Kiruna kommun,
Domän AB, Rymdbolaget, Swedesurvey AB, Telia AB, Byggentrepre-
nörerna, Fastighetsmäklarförbundet, Finansbolagens förening, Karttek-
nikernas intresseförening, Lantbrukarnas riksförbund, Landsorganisa-
tionen i Sverige, Skogsindustrierna, Svenska bankföreningen, Svenska
kommunaltekniska föreningen, Svenska kommunförbundet, Sveriges
advokatsamfund, Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges
domareförbund, Sveriges försäkringsförbund, Sveriges kart- och mät-
ningstekniska förening, Sveriges lantmätareförening, Tjänstemännens
centralorganisation, Utvecklingsrådet för landskapsinformation och Villa-
ägarnas riksförbund.

Yttrande har dessutom kommit in från Kristianstads kommun, Kris-
tinehamns kommun, Sandvikens kommun, GIS - Samverkan Dalarna,
Kommunförbundet Värmland, ST-lantmäteri, ST-Fastighetsdata och
SACO-föreningen vid Centralnämnden för fastighetsdata, Lantmäteriets
civilingenjörsforening, Mjölby kommun, Karlstads kommun, Swedmap
AB, Länsarkitektföreningen och Helsingborgs kommun.

Prop. 1994/95:166

Bilaga 2

Utredningens om organisation av lantmäteri- och fastighets-
dataverksamhet (organisationsutredningen) sammanfattning
av redovisningen Bolagsbildning, anslag, organisationsskiss
för verksamheten inom lantmäteri- och fastighetsdataområdet

Utredningen om genomförande av en ny organisation for lantmäteri- och
fastighetsdataverksamheten m.m. (OLoF) har till uppgift att förbereda
genomförandet av den av riksdagen i juni 1994 beslutade organisationen
för verksamheten (dir. 1994:100, dir. 1994:145). Den nuvarande myn-
dighetsorganisationen skall ersättas av en ny central myndighet och en ny
myndighet i varje län. Delar av den nuvarande verksamheten skall
bolagiseras.

I denna delrapport redovisas i kapitel 2 en skiss till organisa-
tionsstruktur, som kommer att övervägas närmare i det fortsatta arbetet.
Det konstateras att de verksamheter som Centralnämnden för fastighets-
data och Lantmäteriet ansvarar för till väsentlig del är en grundläggande
infrastruktur i samhället av stor betydelse för kvaliteten och effektiviteten
inom många samhällssektorer.

Den nya myndighetsorganisationen, med ledning i Gävle, bör ha två
divisioner. En Förvaltningsdivision skall ha ansvar för av statsmakterna
ålagda samhällsuppgifter. Till divisionen skall höra 24 länsenheter med
förrättningsgrupper på olika platser som utnyttjas flexibelt i hela länet.
En Uppdragsdivision som tänks ha verksamhet också på andra platser än
Gävle organiserade i ett antal regionala enheter med verksamhetskontor
på olika platser i regionen. De bägge divisionernas lokalkontor på olika
platser i regionen. De bägge divisionernas lokalkontor kan samlokaliseras
under förutsättning att det görs tydlig ekonomisk och organisatorisk
åtskillnad. Om man ser flexibelt på organiseringen av förrättnings- och
uppdragsverksamheten bör organisationsstrukturen ge möjlighet att bibe-
hålla de flesta av de lokala kontor som nu finns inom Lantmäteriet.

OLoF skall ange de närmare riktlinjer som bör ligga till grund för
bemanningen av den nya organisationen. OLoF bedömer att organisa-
tionsförändringen innebär rationaliseringar som bl.a. medför ett minskat
personalbehov. OLoF pekar i detta sammanhang på den oklarhet som
finns om tolkningen av riksdagens beslut med anledning av propositionen
(prop. 1994/95:102) om övergång av verksamheter och kollektiva upp-
sägningar vad gäller ansvaret för hanteringen av eventuell övertalig
personal.

OLoF föreslår att det bildas ett bolag för fastighetsekonomisk verk-
samhet (kapitel 3) och ett bolag för kartografisk verksamhet (kapitel 4).
Vidare redovisas i kapitel 5 vissa överväganden om ett fastighetsdatabo-
lag, men detta måste övervägas ytterligare en kort tid innan ett slutligt
ställningstagande från OLoF.

Det fästighetsekonomiska bolaget föreslås inledningsvis vara helägt av
staten. Frågan om privatisering, helt eller delvis, bör prövas sedan
erfarenheter vunnits efter några år. Bolaget beräknas inledningsvis om-
sätta cirka 65 miljoner kronor och ha en personalstyrka på cirka 100
årsarbetare. Efter två år uppskattas volymen till cirka 100 miljoner
kronor och personalstyrkan till cirka 140 årsarbetare. Bolaget bör kunna

Prop. 1994/95:166

Bilaga 3

börja sin verksamhet den 1 juli 1995.

Det kartografiska bolaget föreslås få staten som huvudägare. Bolaget
beräknas inledningsvis omsätta cirka 90 miljoner kronor och ha en per-
sonalstyrka på cirka 55 årsarbetare. Efter två år uppskattas volymen till
105 miljoner kronor och personalstyrkan till cirka 60 årsarbetare. Bolaget
bör kunna börja sin verksamhet senast den 1 januari 1996.

I det sista kapitlet (kapitel 6) behandlas övergripande anslags- och
finansieringsfrågor. I budgetpropositionen föreslås för den anslagsfi-
nansierade verksamheten en ram om cirka 750 miljoner för perioden
fr.o.m. andra halvåret 1995 t.o.m. år 1996. Det skall svara mot ett
besparingskrav om 30 miljoner kronor på årsbasis. Det tillförs inga
särskilda medel för att finansiera kostnaderna för omorganisationen, vilka
OLoF har uppskattat till storleksordningen 70 miljoner kronor. Minskade
resurser för verksamheten och rationaliseringseffekterna av omorganisa-
tionen måste väsentligen tas ut genom minskad personal.

Enligt OLoF bör besparingskravet tillgodoses genom att de nödvändiga
nedskärningarna i första hand koncentreras till vissa verksamhets-
områden, som det lämnas förslag till. För kostnader för omorganisationen
bör hos Lantmäteriet och Centralnämnden för fastighetsdata reserverade
överskottsmedel och vid behov lånade medel får användas.

För att de beräknade samordningsvinsterna av omorganisationen skall
få fullt genomslag förutsätts investeringar för att tekniskt samordna
fastighetsbildning och fastighetsregistrering. Kostnaderna härför bör
kunna täckas dels genom reserverade överskottsmedel, dels genom lån.

Prop. 1994/95:166

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanser till redovisningen från ut-
redningen om organisation av lantmäteri- och fastighets-
dataverksamheten

Efter remiss har yttranden kommit in från Statskontoret, Riksrevi-
sionsverket, Riksskatteverket och Konkurrensverket.

Yttrande har dessutom kommit in från Lantmäteriets civilingenjörs-
förening, Tvärfeckliga gruppen, Riksarkivet, ST-lantmäteri, Svenska
kommunförbundet, Svenska bankföreningen och ST-fastighetsdata,
SACO/CFD.

Prop. 1994/95:166

Bilaga 4

Organisationsutredningens ställningstagande i den komplette- Prop. 1994/95:166
rande redovisningen Bolagsbildning fastighetsdataverksamhet Bilaga 5

I tilläggsdirektiven sägs att farhågor uttryckts för att den föreslagna
organisationsförändringen skulle kunna fä negativ inverkan på in-
riktningen och effektiviteten hos den framtida fastighetsdataverksamheten
och att det för regeringen är en given utgångspunkt att den eftersträvade
integrationen mellan de två myndigheternas verksamhetsområden skall
genomföras så att funktionen och utvecklingsmöjligheter inom FDS:s
olika tillämpningsområden förbättras.

I direktiven sägs vidare att utredaren skall beakta att nuvarande an-
vändare av FDS inom kommuner, kreditsektom osv. får tillfredsställande
tillgång till information och service och att förutsättningarna för en
fortsatt utveckling inom olika användningsområden främjas. Inskrivnings-
väsendets behov av stöd och utveckling måste också garanteras i den nya
organisationen.

Mot denna bakgrund har olika organisationslösningar för fastighets-
dataverksamheten övervägts. Framför allt har två bolagsaltemativ stude-
rats. Vid bedömning av bolagiseringsfrågan har främst faktorer enligt
bilaga 4 i redovisningen beaktats.

Helt naturligt kommer det att finnas viktiga samverkanslinjer mellan ett
bolag och registeransvariga myndigheter. Inte minst utvecklingsverksam-
het med syfte att utveckla användningen av FDS och påskynda integre-
ringen mellan olika informationsdatabaser ställer krav på projektsam-
verkan med deltagare från såväl myndigheter, användare och bolaget.

Organisationsstrukturen for den nya myndigheten vad gäller bl.a.
verksamhets- och ansvarsområden och andra gränsdragningsfrågor har
ännu inte behandlats av OLoF. Till detta skall läggas den relativt
komplexa verksamheten som här avses bolagiseras där avgränsnings-
respektive samordningsfrågorna kräver mer ingående analyser.

Efter en mer noggrann analys och efter diskussioner med ett antal
användare bedöms dock inte det mindre bolaget vara realistiskt.

Det är dock min bestämda uppfattning att en bolagisering inom detta
verksamhetsområde har stora förtjänster och sannolikt är att föredra
framför ett alternativ utan bolagsbildning. Det framgår dock av min
behandling av frågan och av yttranden från flera intressenter att en bättre
helhetsbild erfordras och att flera viktiga omgivningsfaktorer t.ex.
utredning om inskrivningsmyndigheternas framtid bör klarna innan
definitiv ställning tas till en bolagsbildning. Som ovan nämnts bör även
avgränsnings- och samordningsfrågor mellan den nya myndigheten och
ett tänkt bolag belysas ytterligare.

Jag anser alltså att frågan behöver beredas vidare i syfte att vid en
senare tidpunkt genomföra en bolagsbildning och i så fall sannolikt av det
skisserade större slaget.

Mot denna bakgrund föreslår jag att CFD.s hela verksamhet nu förs till
den nya myndighetsorganisationen, men att frågan bereds vidare i syfte
att vid en lämplig senare tidpunkt genomföra en bolagsbildning. Jag
avser, av detta skäl, att i det fortsatta arbetet överväga ett lämpligt sätt

att inplacera CFD.s verksamhet i myndighetsstrukturen på ett sådant sätt Prop. 1994/95:166

att en eventuell framtida bolagsbildning inte försvåras. Bilaga 5

Miljödepartementet

Prop. 1994/95:166

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1995

Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden
Peterson, Hellström, Thalén, Wallström, Tham, Blomberg, Heckscher,
Andersson, Winberg, Uusman, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,
Johansson

Föredragande: statsrådet Lindh

Regeringen beslutar proposition 1994/95:166 Finansiering m.m. av lant-
mäteri- och fastighetsdataverksamhet.

gotab 48076, Stockholm 1995

Regeringens proposition1994/95:166

Finansiering m.m. av lantmäteri- ochfastighetsdataverksamhet

Propositionens huvudsakliga innehåll

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut

2 Ärendet och dess beredning

3 Nuvarande verksamhet och organisation

4 Riksdagens beslut om omorganisation

5 Allmänna utgångspunkter

5.1 Grundläggande infrastruktur

5.2 Bakgrund och utgångsläge

5.3 Förestående huvuduppgifter

5.4 Mot ett ajourhållningsskede

5.5 Central samordning

5.6 Samhällsekonomisk betydelse

5.7 Uppföljning

6 Organisationsfrågor

6.1 Omfattningen av bolagiseringen

6.2 Den nya myndighetsorganisationen

6.3 Ett fastighetsekonomiskt bolag

7 Finansieringsprinciper

7.1 U tgångspunkter

7.2 Fastighetsområdet

7.3 Landskapsinformationsområdet

8 Anslagsfrågor

8.1 U nderlagsmaterial

8.2 Regeringens överväganden

8.3 Anslag for budgetåret 1995/96

Lantmäteri- och inskrivningsutredningens sammanfattning avslutbetänkandet Kart- och fastighetsverksamhet - finansie-ring, samordning och författningsreglering (SOU 1994:90)

Förteckning över remissinstanser till slutbetänkandet frånLantmäteri- och inskrivningsutredningen

Förteckning över remissinstanser till redovisningen från ut-redningen om organisation av lantmäteri- och fastighets-dataverksamheten

Organisationsutredningens ställningstagande i den komplette- Prop. 1994/95:166rande redovisningen Bolagsbildning fastighetsdataverksamhet Bilaga 5

Miljödepartementet

Regeringens proposition
1994/95:166

Finansiering m.m. av lantmäteri- och
fastighetsdataverksamhet

Lantmäteri- och inskrivningsutredningens sammanfattning av
slutbetänkandet Kart- och fastighetsverksamhet - finansie-
ring, samordning och författningsreglering (SOU 1994:90)

Förteckning över remissinstanser till slutbetänkandet från
Lantmäteri- och inskrivningsutredningen

Förteckning över remissinstanser till redovisningen från ut-
redningen om organisation av lantmäteri- och fastighets-
dataverksamheten

Organisationsutredningens ställningstagande i den komplette- Prop. 1994/95:166
rande redovisningen Bolagsbildning fastighetsdataverksamhet Bilaga 5