Prop.
1994/95:161
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 12 april 1995
Mona Sahlin
Anders Sundström
(Arbetsmarknadsdepartementet)
I propositionen läggs fram förslag till delvis omformulerade mål för
regionalpolitiken samt förslag och bedömningar beträffande inriktning
och utformning av olika regionalpolitiska åtgärder.
En geografiskt i stort sett oförändrad regionalpolitisk problembild med
de grundläggande regionala skillnader som funnits sedan länge utgör
utgångspunkten för förslagen.
Förslagen är i korthet följande.
En kraftfull och aktiv regionalpolitik har stor betydelse för att skapa
sysselsättning och bidrar därför till den tillväxthöjning som är nödvändig
för att obalanserna i den svenska ekonomin skall kunna rättas till. Målen
för regionalpolitiken skall vara att skapa hållbar tillväxt, rättvisa och
valfrihet så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela
riket. Bärande tema i propositionen är att främja tillväxt, satsa på små-
företagen och att koncentrera de regionalpolitiska resurserna till de mest
utsatta regionerna.
Propositionen innehåller såväl reformåtgärder som vissa besparingar.
Sammantaget kommer regionalpolitiken - i och med medlemskapet i
Europeiska unionen - att få ett betydande nettotillskott av resurser.
Följande reformpunkter redovisas:
- Bidrag från EG:s strukturfonder, som innebär ett återflöde på ca
2 500 miljoner kronor per år. Av detta belopp är drygt 1 000 miljo-
ner kronor renodlad regionalpolitik.
- Bättre villkor för småföretag i stödområde 1. Den maximala bidrags-
nivån för investeringar föreslås höjd till 40 % för små- och medel-
stora företag.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 161
- Den tidigare beslutade indragningen av medel från Norrlandsfonden Prop. 1994/94
föreslås reduceras med 40 miljoner kronor.
- Expertgruppen för forskning om regional utveckling föreslås få sär-
skilda medel för att analysera regionala konsekvenser av EUmed-
lemskapet.
Dessa åtgärder leder sammantaget till en kraftig förstärkning av resur-
serna för regionalpolitik. Även regionalpolitiken måste dock bidra i arbe-
tet med sanering av statsfinanserna. Totalt föreslås en minskning av de
nationella anslagen med 244 miljoner kronor räknat på en
12-månadersperiod. Räknat på nästa budgetår, som omfattar 18 månader,
är besparingen 366 miljoner kronor. Besparingen omfattar följande hu-
vudpunkter:
- Transportstödet föreslås i enlighet med EG-kommissionens regler
upphöra utanför det s.k. gleshetsområdet.
- Den tidigare beslutade höjningen av sysselsättningsbidraget föreslås
inte genomföras.
- Anslaget för särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder föreslås
slopas.
I propositionen understryks vikten av att andra samhällssektorer skall
väga in de regionalpolitiska målen i sin verksamhet. Det är den s.k.
”stora regionalpolitiken” som avgör om målet om regional balans kan
nås. Mot bakgrund av de senaste årens förändringar inom den statliga
förvaltningen avser regeringen att göra en kartläggning. I detta arbete
skall regionalpolitiska konsekvenser av bl.a. bolagiseringar, privatise-
ringar och avregleringar kartläggas och analyseras.
En översyn av de regionalpolitiska företagsstöden skall göras och i
samband härmed skall försöksverksamhet drivas i några län.
Behovet av långsiktiga strategier i det regionala utvecklingsarbetet
understryks. Särskilt viktigt är att uppmärksamma och stödja verksamhet
som gynnar kvinnor.
Sammanlagt föreslås att drygt 4,2 miljarder kronor anvisas för regio-
nalpolitiska åtgärder budgetåret 1995/96.
Prop. 1994/95:161
1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 4
2 Lagtext ................................. 5
3 Ärendet och dess beredning .................... 9
4 Den regionala utvecklingen..................... 10
5 Mål och riktlinjer för regionalpolitiken m.m........... 13
5.1 Regionalpolitikens mål och riktlinjer för det regio-
nalpolitiska arbetet...................... 13
5.2 Nya möjligheter genom medlemskapet i Europeiska
unionen......................... 16
6 Utfall av de särskilda regionalpolitiska medlen......... 17
6.1 Länsstyrelsernas projektverksamhet............ 17
6.2 Företagsinriktade åtgärder ................. 19
7 Olika samhällssektorers betydelse för den regionala ut-
vecklingen ............................... 26
8 Regionalt utvecklingsarbete för tillväxt..............27
8.1 Strategi-, program- och projektarbete........... 27
8.2 Strukturfondsprogram....................29
9 Företagsinriktade åtgärder...................... 34
9.1 Utgångspunkter........................ 34
9.2 Tillväxtinriktade stödformer ................40
9.2.1 Lokaliseringsstöd...................40
9.2.2 Utvecklingsbidrag ..................42
9.2.3 Sysselsättningsbidrag ................43
9.3 Driftstöd ............................44
9.3.1 Nedsatta socialavgifter................44
9.3.2 Transportstöd.....................47
9.4 Stiftelsen Norrlandsfonden .................48
9.5 Fortsatt förändringsarbete..................50
10 Anslagsfrågor .............................51
11 Författningskommentar till förslaget till lag om ändring i
lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter....... 63
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 april
1995 ................................... 65
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om nedsättning
av socialavgifter (1990:912),
2. godkänner det som regeringen förordar om målen för regionalpoliti-
ken (avsnitt 5),
3. godkänner det som regeringen förordar om lokaliseringsstöd (avsnitt
9.2.1) ,
4. godkänner det som regeringen förordar om utvecklingsbidrag (avsnitt
9.2.2) ,
5. godkänner det som regeringen förordar om sysselsättningsbidrag
(avsnitt 9.2.3),
6. godkänner det som regeringen förordar om nedsatta socialavgifter
(avsnitt 9.3.1),
7. godkänner det som regeringen förordar om transportstöd (avsnitt
9.3.2) ,
8. godkänner det som regeringen förordar om Norrlandsfondens finans-
iering m.m. (avsnitt 9.4),
9. till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 450 000 000 kr,
10. till Regionala utvecklingsinsatser m.m. för budgetåret 1995/96 an-
visar ett reservationsanslag på 1 988 625 000 kr,
11. medger att statlig kreditgaranti för lån till företag på landsbygden
och för lån till kommersiell service får beviljas i sådan omfat-
ning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier som
beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst 290 000 000 kr,
12. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till foretag
på landsbygden m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags-
anslag på 1 000 kr,
13. till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 693 000 000 kr,
14. till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 300 000 000 kr,
15. till Transportstöd för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag
på 430 000 000 kr,
16. till Glesbygdsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 30 930 000 kr,
17. till Expertgruppen for forskning om regional utveckling (ERU) för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 12 075 000 kr,
18. till Lokaliseringslån för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservation-
sanslag på 1 000 kr,
19. till Europeiska regionala utvecklingsfonden för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 338 000 000 kr.
Prop. 1994/95:161
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1994/95:161
Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsätt-
ning av socialavgifter
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter1
dels att 9 och 10 §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 9 § skall utgå,
dels att 1, 3 och 6 §§ skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 11 § skall lyda ”Bestämmelser för om-
råden enligt 1 § tredje stycket-.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
I denna lag ges föreskrifter om
stöd till näringslivet m.m. ge-
nom nedsättning helt eller delvis
av socialavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter.
I denna lag ges föreskrifter om
stöd till näringslivet m.m. ge-
nom nedsättning av socialavgif-
ter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter.
Stödet ges i den omfattning som framgår av 6-8 §§ till näringslivet
m.m. i Aijeplogs, Arvidsjaurs, Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix,
Kiruna, Pajala, Överkalix och Övertomeå kommuner i Norrbottens län,
Dorotea, Malå, Sorsele, Storumans, Vilhelmina och Åsele kommuner
samt Björksele församling i Lycksele kommun i Västerbottens län,
Bergs, Häijedalens, Ragunda och Strömsunds kommuner, Håsjö och
Hällesjö församlingar i Bräcke kommun, Alsens, Föllinge, Hotagens,
Laxsjö och Offerdals församlingar i Krokoms kommun samt Kalls för-
samling i Åre kommun i Jämtlands län, Edsele, Junsele, Ramsele och
Ådals-Lidens församlingar i Sollefteå kommun samt f.d. Solbergs kyrko-
bokföringsdistrikt i Ömsköldsviks kommun i Västemorrlands län (stö-
dområde 1).
1 Lagen omtryckt 1994:548.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:1843.
Stödet ges också i den om-
fattning som framgår av
1. 9 och 10 §§ till näringsli-
vet i Bodens, Luleå, Piteå och
Älvsbyns kommuner i Norrbot-
tens län,
2. 11-13 §§ till näringslivet
m.m. i Bjurholms, Norsjö och
Vindelns kommuner och Lyck-
sele kommun, med undantag av
Björksele församling, samt Fäll-
fors, Jöms och Kalvträsks för-
samlingar i Skellefteå kommun i
Västerbottens län, Näs och Häg-
genås församlingar i Östersunds
kommun och Näskotts försam-
ling i Krokoms kommun,
Bräcke kommun, med undantag
av Håsjö och Hällesjö försam-
lingar, Åre kommun, med un-
dantag av Kalls församling, i
Jämtlands län, Sollefteå kom-
mun, med undantag av Edsele,
Junsele, Ramsele och Ädals-
Lidens församlingar, och Ånge
kommun samt Holms och Li-
dens församlingar i Sundsvalls
kommun och Anundsjö försam-
ling, med undantag av f.d.
Solbergs kyrkobokföringsdis-
trikt, och Bjöma, Skorpeds och
Trehömingsjö församlingar i
Ömsköldsviks kommun i Väs-
temorrlands län, Ljusdals kom-
mun i Gävleborgs län, Trans-
trands och Lima församlingar i
Malungs kommun samt Säma
och Idre församlingar i Älvda-
lens kommun i Kopparbergs län,
Norra Finnskoga, Södra Finn-
skoga och Dalby församlingar i
Torsby kommun i Värmlands
län.
Stödet ges också i den omfatt-
ning som framgår av
11-13 §§ till näringslivet m.m. i
Älvsbyns kommun, Edefors och
Gunnarsbyns församlingar i Bo-
dens kommun samt f.d. Mark-
bygdens kyrkobokföringsdistrikt i
Piteå kommun i Norrbottens län,
Bjurholms, Norsjö och Vindelns
kommuner och Lycksele kom-
mun, med undantag av Björkse-
le församling, samt Fällfors,
Jöms och Kalvträsks försam-
lingar i Skellefteå kommun i
Västerbottens län, Näs och
Häggenås församlingar i Öster-
sunds kommun och Näskotts
församling i Krokoms kommun,
Bräcke kommun, med undantag
av Håsjö och Hällesjö försam-
lingar, Åre kommun, med un-
dantag av Kalls församling, i
Jämtlands län, Sollefteå kom-
mun, med undantag av Edsele,
Junsele, Ramsele och Ådals-
Lidens församlingar, och Ånge
kommun samt Holms och Li-
dens församlingar i Sundsvalls
kommun och Anundsjö försam-
ling, med undantag av f.d. Sol-
bergs kyrkobokföringsdistrikt,
och Bjöma, Skorpeds och Tre-
hömingsjö församlingar i Öm-
sköldsviks kommun i Väster-
norrlands län, Ljusdals kommun
i Gävleborgs län, Transtrands
och Lima församlingar i Ma-
lungs kommun samt Säma och
Idre församlingar i Älvdalens
kommun i Kopparbergs län,
Norra Finnskoga, Södra Finn-
skoga och Dalby församlingar i
Torsby kommun i Värmlands
län.
Prop. 1994/95:161
Prop. 1994/95:161
Lagen tillämpas på socialavgifter
som är hänförliga till arbete in-
om sådan verksamhet som är
stödberättigad enligt 6, 9 eller
U §•
En arbetsgivare eller en för-
säkrad vars verksamhet huvud-
sakligen hänför sig till sådan
verksamhet som anges i de pa-
ragraferna, skall beviljas ned-
sättning av avgifter för hela sin
verksamhet om övriga förut-sätt-
ningar för detta är uppfyllda.
Om verksamheten bara i mindre
omfattning hänför sig till sådan
verksamhet, far nedsättning be-
viljas endast om
Lagen tillämpas på socialavgifter
som är hänförliga till arbete in-
om sådan verksamhet som är
stödberättigad enligt 6 eller 11
§■
Verksamhet inom stålindustri
som omfattas av Fördraget om
upprättandet av Europeiska kol-
och stålgemenskapen är inte
stödberättigad enligt denna lag.
En arbetsgivare eller en för-säk-
rad vars verksamhet huvud-sa-
kligen hänför sig till stöd-berät-
tigad verksamhet, skall be-viljas
nedsättning av avgifter för hela
sin verksamhet om övriga förut-
sättningar för detta är upp-fyllda.
Om verksamheten bara i mindre
omfattning hänför sig till sådan
verksamhet, far nedsätt-ning be-
viljas endast om
1. arbetsgivaren eller den försäkrade påverkas på grund av lagens
bestämmelser i mer betydande grad av konkurrens, och
2. den del av verksamheten som berättigar till nedsättning kan avgrän-
sas från den övriga.
I fall som avses i andra styck-
et andra meningen far nedsätt-
ning beviljas endast efter sär-
skild prövning av regeringen
eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer. Nedsättning
får beviljas bara för den del av
avgifterna som hänför sig till
den nedsättningsberättigade
verksamheten.
I fall som avses i tredje stycket
andra meningen får nedsättning
beviljas endast efter särskild
prövning av regeringen eller den
myndighet som regeringen be-
stämmer. Nedsättning får bevil-
jas bara för den del av avgifter-
na som hänför sig till den ned-
sättningsberättigade verksam-
heten.
Prop. 1994/95:161
Inom stödområdet är följande verksamheter stödberättigade:
1. gruvor och mineralbrott, med undantag för malmgruvor,
2. tillverkning, med undantag
av tillverkning inom massa- och
pappersindustri samt järn-, stål-
och ferrolegeringsverk,
2. tillverkning, med undantag
av tillverkning inom massa- och
pappersindustri samt järnverk,
stålverk och ferrolegeringsverk,
3. produktionsvaruinriktad partihandel,
4. uppdrags-, uthyrnings- och reparationsverksamhet,
5. hotell-, pensionats- och campingverksamhet eller
6. restaurang- och kaféverksamhet som bedrivs i kombination med
hotell-, pensionats- eller campingverksamhet,
7. renhållnings-, städnings- och tvätteriverksamhet,
8. rekreationsverksamhet och kulturell serviceverksamhet, med un-
dantag av biblioteksverksamhet,
9. jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske,
10. verksamhet som bedrivs av ideella, kulturella och religiösa organi-
sationer, samt intresseorganisationer,
11. annan personlig serviceverksamhet, med undantag av verksamhet
vid varmbadhus.
1. Denna lag träder ikraft den 1 januari 1996.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser
tid före ikraftträdandet.
Våren 1994 fattade riksdagen sitt senaste beslut om regionalpolitiken
(prop. 1993/94:140, bet. 1993/94:AU13, rskr. 1993/94:366).
Sedan dess har ett par väsentliga förändringar skett som påverkar för-
utsättningarna för regionalpolitiken.
Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen fr.o.m. den 1 januari
1995 innebär bl.a. att vi omfattas av gemenskapens struktur- och regio-
nalpolitik. Detta innebär att väsentliga resurser för bl.a. regionalpolitiska
åtgärder tillförs Sverige, samtidigt som delvis nya krav ställs på det
regionala utvecklingsarbetet.
Redan i anslutningsförhandlingarna avgränsades den mest prioriterade
regionen, den s.k. mål 6-regionen och beslutades preliminärt hur stort
belopp som den skulle tillföras från strukturfonderna m.m.. Regeringen
överlämnade i december 1994 ett förslag till EG-kommissionen om hur
strukturfondsmedlen bör fördelas mellan de övriga målen samt om av-
gränsning av regioner som bör omfattas av målen 2 och 5b. Den 22
mars 1995 fattade kommissionen sitt preliminära beslut härom. Därmed
är vissa förutsättningar för det regionalpolitiska utvecklingsarbetet klar-
lagda. Den 5 april 1995 beslutade kommissionen vidare om riktlinjer för
arbetet med de s.k. gemenskapsinitiativen, vilka bl.a. omfattar gränsre-
gionalt samarbete inom ramen för strukturfonderna.
Saneringen av den svenska statsbudgeten, som för närvarande är den
ena av regeringens två huvuduppgifter, måste med nödvändighet beröra
alla samhällssektorer. En stor statsskuld och ett fortsatt stort budgetun-
derskott med åtföljande högt ränteläge drabbar mycket hårt utvecklings-
möjligheterna i hela landet. Även inom regionalpolitiken behöver därför
vissa besparingar göras och verksamheten effektiviseras. För berednings-
arbetet i övrigt har följande rapporter utgjort underlag:
- Närings- och teknikutvecklings verkets (NUTEK), Expertgruppens
för forskning om regional utveckling (ERU), Glesbygdsverkets,
Riksförsäkringsverkets (RFV) samt länsstyrelsernas anslagsframställ-
ningar och årsredovisningar.
- Riksrevisionsverkets (RRV) revisionsrapporter.
- 1994 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige, NUTEK
(1994:59).
- Statsbudgetens regionala fördelning, NUTEK (B 1994:3).
- Informationsteknologi (IT). En översiktlig regional redovisning,
NUTEK (1994:50).
- Regionalt program- och strategiarbete, NUTEK (1994:65).
- Länsstyrelsernas projektverksamhet 1993/94, NUTEK (1994:63).
Dessutom har ett antal skrivelser och rapporter m.m. inkommit från
myndigheter, kommuner, företag, organisationer samt enskilda personer.
Prop. 1994/95:161
Lagrådet Prop. 1994/95:161
Det ämnesområde som behandlas i lagen om nedsatta socialavgifter
faller under Lagrådets granskningsområde. De föreslagna ändringarna är
emellertid av enkel beskaffenhet. Lagrådet behöver därför inte höras.
Långsiktiga tendenser
Det finns betydande regionala skillnader mellan olika delar av landet.
Norra Sverige har under lång tid drabbats av en betydande utflyttning,
främst som följd av en omfattande strukturomvandling inom jord- och
skogsbruket. Detta har i sin tur lett till en ogynnsam åldersstruktur med
en förhållandevis hög andel äldre. Norrlands kustområden har i dessa
avseenden klarat sig väsenligt bättre än inlandet. Norra Sverige, och då
främst inlandet, utmärks även av en förhållandevis låg andel sysselsatta
inom tillverkningsindustrin och den privata tjänstesektorn samt en hög
andel offentligt sysselsatta.
I Mellansverige har främst Bergslagen sedan länge haft betydande
arbetsmarknads- och regionalpolitiska problem som följd av en omfat-
tande strukturomvandling inom gruv-, järn- och stålindustrin. Dessa
branscher har tidigare betytt mycket för sysselsättningen, vilket gjort att
problemen blivit omfattande på många orter inom denna region. Även
Bergslagen har därför drabbats av en betydande utflyttning. Avstånds-
och gleshetsfaktom är i denna region något mindre framträdande än i
Norrland.
Även inom områden i den södra delen av landet har strukturföränd-
ringar inom främst industrin inneburit att regionalpolitiska problem upp-
stått under olika perioder. Exempel på detta är tekoindustrin i Sjuhärads-
bygden, varvsindustrin på främst Västkusten samt bilindustrin på vissa
orter. I södra Sverige är Blekinge ett län som under en längre period haft
särskilt stora sysselsättningsproblem och en mycket svag befolkningsut-
veckling. Det geografiska läget med bl.a. närhet till stora marknader
gynnar dock i allmänhet dessa områden i jämförelse med Norrland och
vissa delar av Bergslagen.
Aktuell utveckling
Beträffande befolkningsutvecklingen i Sverige konstateras i ”1994 års
rapport om den regionala utvecklingen i Sverige” (R 1994:59) NUTEK
bl.a. att utvecklingen i landet följt ett förhållandevis stabilt mönster se-
dan 1980-talet. Storstadsregionerna och andra stora arbetsmarknadsregio-
ner har haft årliga befolkningsökningar på en halv till en procent medan
de små och mellanstora regionerna haft minskningar på ungefar en tred-
jedels procent per år.
10
De inrikes flyttningarna varierar enligt NUTEK:s studie kraftigt mel- Prop. 1994/95:161
lan olika delar av landet. I de från regionalpolitisk synpunkt viktiga
yngre åldersgrupperna (15-24 år) går flyttströmmama mot storstäder
samt universitets- och högskoleregioner. Utflyttningen är störst från de
regionalpolitiska stödområdena. Generellt gäller också att kvinnorna
flyttar i större omfattning än männen i denna åldersgrupp.
NUTEKrs regionala jämförelser av sysselsättningsutvecklingen visar
att den kraftiga lågkonjunkturen med åtföljande sysselsättningsminskning
slagit hårt i hela landet. Under perioden 1991-1993 har minskningarna
legat på mellan 4,3 och 5,4 % per år i samtliga studerade regiontyper.
Denna utveckling har lett till att andelen förvärvsarbetande minskat på
ett dramatiskt sätt i hela landet. För män har den på riksnivå gått ned
från 83 % år 1988 till 74 % år 1992. Under samma tidsperiod var ned-
gången något mindre för kvinnor - från 80 % till 73 %. Relativt stora
geografiska variationer finns. Således var förvärvsfrekvensen för män
68 % i stödområde 1 år 1992 medan den för kvinnor låg på 71 %. Att
kvinnor i detta område har högre förvärvsfrekvens än män är en följd av
att kvinnodominerade yrken inom främst offentlig sektor minskat relativt
sett mindre än industriarbeten under lågkonjunkturen. Enligt Statistiska
centralbyråns (SCB) s.k. arbetskraftsundersökningar har sysselsättnings-
graderna fortsatt att falla dramatiskt bland båda könen mellan åren 1992
och 1994. Det handlar om en minskning med mellan fem och sex pro-
centenheter.
Arbetslösheten har utvecklats på följande sätt. Inklusive arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder har andelen personer utanför arbetsmarknaden
ökat med omkring 8 procentenheter mellan åren 1990 och 1994 såväl
inom stödområde 1 och 2 som i övriga landet. Är 1994 var andelen
15,0 % respektive 12,1 % i stödområde 1 och 2 och utanför dessa om-
råden 10,0 %. Riksgenomsnittet var samtidigt 10,2 % av befolkningen
inom åldersgruppen 16-64 år. Skillnaderna är väsentligt större mellan
enskilda kommuner. År 1994 varierade nivån, med de arbets-
marknadspolitiska åtgärderna inräknade, mellan 18,9 % (Övertomeå) och
3,8 % (Danderyd).
Länsarbetsnämndernas senaste prognoser uppvisar förhållandevis likar-
tade tendenser bland länen. Arbetslösheten inklusive åtgärder väntas
minska och antalet sysselsatta att öka och då främst inom industrin och
den del av den privata tjänstesektorn som främst är inriktad mot före-
tagssektorn. Inom flertalet län väntas en fortsatt minskning av sysselsätt-
ningen inom den offentliga sektorn. När det gäller byggnadsverksamhe-
ten är den regionala bilden något mer splittrad med en ökad sysselsätt-
ning i omkring hälften av länen, en stagnation i en fjärdedel och en
minskning inom den resterande fjärdedelen. Ovannämnda tendenser kan
komma att leda till ökade regionala obalanser på arbetsmarknaden. Detta
genom att regioner med en hög andel sysselsatta inom offentlig sektor
och inom den del av tjänstesektorn som främst är inriktad mot hushållen
kan komma att beröras mer negativt än andra regioner.
11
Den konjunkturuppgång som inträffat under de senaste åren har fram- Prop. 1994/95:161
förallt berört den exportinriktade delen av industrin, vilken gynnats av en
förhållandevis låg kronkurs. Denna utveckling har dock även medfört
positiva effekter för underleverantörer till den exportinriktade industrin
och för vissa delar av den privata tjänstesektorn. På sikt kan denna goda
utveckling även komma att beröra den mer hemmamarknadsinriktade
delen av industrin, vilket i sin tur kan väntas ge positiva spridnings-
effekter inom den privata tjänstesektorn.
Sverige har idag en tudelad ekonomi. Den mycket goda konjunkturen
inom exportsektorn och medlemskapet i den Europeiska unionen ger
förutsättningar för nyinvesteringar och nyanställningar inom främst ex-
portindustrin. Den hemmamarknadsinriktade industrins utveckling är mer
osäker beroende på den svaga inhemska efterfrågan.
Inom den offentliga sektorn kan fortsatta sysselsättningsminskningar
väntas som följd av redan beslutade besparingar. Inom den privata tjäns-
tesektorn kan vissa delar väntas få en mycket positiv utveckling, främst
som följd av en fortsatt positiv utveckling för den exportinriktade delen
av industrin. Å andra sidan kan en fortsatt svag inhemsk efterfrågan
bidra till en svag utveckling inom andra delar av den privata tjänstesek-
torn liksom inom handeln. De regionala mönstren kan här bedömas bli
mer splittrade än inom den offentliga sektorn.
Sverige är för närvarande mitt i en teknisk revolution vilket även har
regionala implikationer. Informationsteknikens utveckling förändrar pro-
duktionens inriktning och har varit en förutsättning för övergången från
massproduktion till mer flexibel sådan. Den innebär också att kunskap-
sinnehållet i vaije produkt måste öka i framtiden. Likaså ställs stora krav
på en kvalificerad och konkurrenskraftig tjänstesektor.
Den tekniska utveckling och utbyggnad som skett inom informations-
tekniken under de senaste åren har bl.a. möjliggjort lokalisering av nya
verksamheter till de regionalpolitiskt högst prioriterade delarna av landet.
Bara för något decennium sedan skulle dylika lokaliseringar knappast ha
varit möjliga att genomföra. Denna utveckling har även medfört ökade
krav på kompetens hos arbetskraften men samtidigt också möjliggjort för
åtskilliga individer, som skaffat sig den erforderliga kompetensen, att
kunna få arbete i den egna regionen. Denna utveckling har öppnat helt
nya möjligheter för den framtida utvecklingen på arbetsmarknaden inom
dessa delar av landet.
12
5.1 Regionalpolitikens mål och riktlinjer för det regionalpo-
litiska arbetet
Regeringens forslag: De övergripande målen för regionalpolitiken
skall vara uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga
levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket.
Skälen för regeringens förslag: En mycket viktig utgångspunkt för
regeringens politik är att bygga vidare på den tradition av solidaritet och
sammanhållning som präglar det svenska samhället. Sverige har sluppit
de skarpa regionala spänningar som inte är ovanliga i vår omvärld. Sam-
manhållningen och utjämningen mellan olika landsdelar har varit en
förutsättning för att tillvarata hela landets resurser. Ett litet land som
Sverige har inte råd att mista tillväxtpotentialen i någon del av landet.
Häri ligger också regionalpolitikens viktigaste uppgift - att bidra till
sammanhållning och till att alla regioner som ingår i nationalstaten Sve-
rige kan bidra till landets utveckling. Detta är dock självfallet inte en
uppgift som enbart regionalpolitiken kan bära. Regionalpolitiska hänsyn
ska genomsyra arbetet inom alla politikområden.
Regionalpolitiken ska främja uthållig ekonomisk tillväxt genom att ta
vara på befintliga resurser och bygga vidare på naturliga förutsättningar
för produktion. I detta avseende har regionalpolitiken samma mål som
näringspolitiken.
Dessutom ska regionalpolitiken medverka till en jämn fördelning av
välfärden. Det betyder att människor i olika delar av landet ska ha en
likvärdig standard.
Regionalpolitiken bör vidare leda till valfrihet genom att göra det möj-
ligt för människor att bo och arbeta i olika delar av landet; i storstäder,
större och mindre tätorter och i glesbygd.
De tre målen är alla av samma värde, men likväl finns det i nuvarande
situation skäl att särskilt lyfta fram det ekonomiska tillväxtmålet. En
balanserad regional utveckling är således ett mycket viktigt instrument
för att den starkare tillväxtorienterade politik som regeringen vill driva
ska bli framgångsrik. Hela landets resurser måste tas tillvara och alla
delar av landet ges möjligheter att utvecklas.
Från samhällsekonomisk synpunkt är det därför viktigt att de nya jobb
som nu skapas inte koncentreras till någon enstaka ort eller region samt
att alla regioner får en väl differentierad arbetsmarknad. Regional balans
främjar samhällsekonomisk tillväxt.
Utifrån de övergripande målen vill regeringen ange följande punkter
som riktlinjer för det regionalpolitiska arbetet:
13
Samordnad sektorspolitik Prop. 1994/95:161
En grundläggande förutsättning för att de regionalpolitiska målsättning-
arna ska kunna förverkligas är att regionalpolitiska hänsyn genomsyrar
hela regeringens arbete. Levnadsförhållandena och möjligheterna för
näringslivsutveckling i olika regioner påverkas av betydligt fler om-
ständigheter än arbetsmarknadsdepartementets regionalpolitiska anslag.
Det är många politikområden som måste samverka om vi ska nå
regional balans. Beslut om telekommunikationer, statsbidrag till kom-
munerna, forskning, högre utbildning, insatser inom kulturområdet,
energiförsötjning, vägar, järnvägar, riktlinjer för statliga verk och
myndigheter m.m. påverkar på olika sätt möjligheterna till regional
utveckling.
Det är därför av yttersta vikt att insatserna inom olika sektorer ut-
formas och samordnas på ett sådant sätt att de möjliggör en positiv
utveckling i hela Sverige. Sektorssamordning är en viktig ledstjärna i
regeringens regionalpolitik. Intet är vunnet i arbetet för regional balans
om staten ger med ena handen och tar tillbaka med den andra.
På lokal och regional nivå finns många exempel på hur en effektiv
nätverkssamverkan byggts upp. En sådan samverkan är viktig. De
formella strukturerna stat, kommun och landsting måste samverka för att
på bästa sätt tillvarata samhällets resurser.
Lokal mobilisering
Människors initiativkraft och engagemang för den egna närmiljön är en
annan grundläggande faktor för en positiv utveckling av sysselsättning
och företagande. Den lokala mobiliseringen är livsnödvändig för lands-
bygd och glesbygd. För regeringen är det därför angeläget att stödja och
underlätta denna verksamhet.
Därför måste det viktigaste perspektivet i regionalpolitiken vara det
lokala initiativet och engagemanget. Engagemang och aktivitet under-
ifrån måste uppmuntras och stödjas.
Detta synsätt ställer mycket höga krav på alla inblandade aktörer;
lokala föreningar, kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter m.fl..
Det krävs lyhördhet, respekt, delaktighet, samverkan och samordning på
vaije nivå. Därutöver krävs att man lokalt och regionalt noggrant
analyserar hur de lokala förutsättningarna ser ut, fastställer mål för
framtiden och bestämmer sig för vilka vägar man skall gå för att nå
dessa mål.
Vi tror att genomarbetade utvecklingsplaner kommer att ha ännu större
betydelse i framtiden. Det finns exempel på hur planer med ökad
integrering av fysisk, ekonomisk, lokal och regional planering resulterat
i ett effektivare sätt att hantera samhällets resurser. Dessa goda exempel
kan ligga till grund för en förnyad och utvecklad samhällsplanering. I
dessa planer måste statens resurser integreras på ett flexibelt sätt och i
enlighet med lokala och regionala önskemål.
14
Med detta synsätt som grund blir statens roll både viktigare och svå- Prop. 1994/95:161
rare än tidigare. För statens del innebär det att den måste bli bättre på att
ta tillvara förslag och idéer från medborgarna. Det leder till ökad
decentralisering av resurser, ansvar och befogenheter och ställer krav på
samordning, helhetssyn och samverkan mellan många olika aktörer.
Flera undersökningar visar att kvinnorna i stor utsträckning deltar i det
lokala utvecklingsarbetet. Kvinnokraften, som utgör en stor del av
utvecklingskraften i landsbygd och glesbygd, måste uppmärksammas och
stödjas. Insatser för kvinnors företagande kostar mindre per jobb än
andra åtgärder.
Det är viktigt att kvinnorna uppmärksammas i regionalpolitiken. Det är
alldeles för få åtgärder som är riktade till kvinnor och som gynnar
kvinnors verksamhet. I glesbygden råder det idag ett kvinnounderskott
och kvinnoflykten har inte kunnat stoppas. Exempel finns tyvärr på att
kvinnors engagemang, kvinnliga eldsjälar och kvinnliga insatser inte har
tagits tillvara.
Länsstyrelserna bör ha ett stort ansvar för att kvinnor och ungdom ska
kunna göra sig gällande i regionalpolitiken.
Koncentration av resurserna
Varje krona i de regionalpolitiska anslagen måste användas så effektivt
som möjligt för att bidra till regional balans. Det gäller i synnerhet i ett
kärvt statsfinansiellt läge.
Det innebär att resurserna måste koncentreras till de mest utsatta
regionerna.
I förhandlingarna mellan Sverige och EG-kommissionen har dessa
geografiska områden preciserats mycket noggrant.
Det handlar om målområde 2 (regioner med industrier på tillbaka-
gång), målområde 5b (landsbygdsområden med problem) och målområde
6 (glest befolkade områden).
Denna prioritering kommer att genomsyra även den nationella regio-
nalpolitiken. De regionalpolitiska stöden ska i första hand gå till de
regioner som har störst problem.
15
5.2 Nya möjligheter genom medlemskapet i Europeiska Prop. 1994/95:161
unionen
Regeringens bedömning: EU-medlemskapet innebär nya möjlig-
heter för regionalpolitiken.
Skälen för regeringens bedömning: Sveriges medlemskap i den Euro-
peiska unionen innebär att nya former for lokalt och regionalt inflytande
byggs upp. Nya och spännande samarbetsmönster kan utvecklas inom
ramen för strukturfondernas olika målområden. Det innebär att traditio-
nella läns- och kommungränser överskrids och att det blir nya kontakt-
vägar mellan regioner, regering och EG-kommissionen.
Vidare tillförs regional-, arbetsmarknads- och landsbygdspolitiken nya
resurser. Av de ca 2,5 miljarder kronor per år som det handlar om
kommer drygt en miljard att gå till programmen för målområdena 2, 5b
och 6 - dvs. de mest utsatta regionerna. Därutöver kommer betydande
delar av gemenskapsinitiativen, målen 3, 4 och 5a att beröra målom-
rådena 2 och 5. Det innebär att regionalpolitiskt prioriterade regioner
kommer att få en stor del av återflödet.
Trots ett kärvt statsfinansiellt läge, blir det en kraftig förstärkning av
regionalpolitiken. Medlen från EG:s strukturfonder uppväger mer än väl
besparingen på 244 miljoner kronor per år i den nationella regionalpoli-
tiken.
Regeringens uppfattning är att det ska finnas ett starkt regionalt och
lokalt inflytande vid fördelningen av medlen från EG:s strukturfonder.
Den princip som gäller i den nationella regionalpolitiken ska gälla även
i EU-sammanhang. Den modema regionalpolitiken bygger på att ge
hjälp till självhjälp - att stödja och uppmuntra lokala och regionala
initiativ.
Förutom EU-medlemskapet har även andra förutsättningar ändrats som
leder till att regionalpolitiken kräver öppenhet för omtänkande och nya
lösningar. Vi tänker bl.a. på de omvälvande förändringarna inom den
offentliga sektom och förskjutningen från varu- till tjänsteproduktion
inom den privata sektom.
Med utgångspunkt i de föreslagna målen och redovisade riktlinjerna
kommer regeringen, vilket redovisas i propositionen, att inom olika
områden fortsätta eller initiera ett förändringsarbete.
16
Budgetåret 1993/94 uppgick de regionalpolitiska anslagen på Arbets-
marknadsdepartementets huvudtitel till knappt 2,6 miljarder kronor. I det
följande redovisas utfallen av de olika verksamheter som fått stöd av
eller bedrivits med dessa medel.
6.1 Länsstyrelsernas projektverksamhet
Under anslaget C 2. Regionala utvecklingsinsatser m.m., det s.k. läns-
anslaget, anvisade riksdagen 1 112 miljoner kronor for budgetåret
1993/94. Av dessa använde länsstyrelserna sammanlagt 515 miljoner
kronor till projektverksamhet, vilket motsvarar 42 % av anslaget. Medlen
fördelades på totalt omkring 2 500 projekt. De sju skogslänen stod för
över 60 % av den totala projektverksamheten. Länsstyrelsen i Norr-
bottens län har beviljat mest medel till projektverksamhet, nästan 80
miljoner kronor. Därefter följer de övriga tre nordligaste länen, Väster-
botten, Jämtland och Västernorrland. Projektverksamheten minskade
kraftigast jämfört med budgetåret 1992/93 i Blekinge, Örebro, Gäv-
leborgs och Västemorrlands län. Dessa län använde istället ökade medel
till lokaliseringsbidrag och utvecklingsbidrag.
Sammantaget minskade projektverksamheten något under budgetåret
1993/94 i jämförelse med budgetåret 1992/93. Skillnaden är dock mar-
ginell. Diagram 1 visar att nio län minskat projektverksamheten mot
föregående budgetår. Sju av de nio länen har betydande delar inom
stödområdet.
Diagram 1: Medel anslagna for projektverksamhet fördelade på län
under budgetåren 1992/93 och 1993/94 (tkr)
80000
70000
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
moouju-Qi — id-i5zoQ-oc(ni-D>x>NOQ
< < m
■ 92/93 S 93/94
17
2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 161
NUTEK redovisar utfallet av verksamheten i en rapport: ”Länsstyrel-
sernas projektverksamhet 1993/94” (R 1994:63).
Av rapporten framgår bl.a. att medlen under budgetåret främst användes
till projekt inom industrisektorn, över 82 miljoner kronor, till forskning
och utveckling, 66 miljoner kronor, samt till utbildning, 65 miljoner
kronor. Jämställdhet och utbildning är de sakområden som ökat mest.
Sakområdet kommunikationer har minskat, medan antalet kun-
skapsspridande projekt ökat. Minst medel har beviljats för handels- och
energiprojekt, 9 respektive 10 miljoner kronor.
När det gäller det genomsnittliga beloppet som beviljats ett projekt
noteras en relativt jämn bild över sakområdena. Tre sakområden har ett
snitt på över 250 000 kronor, nämligen forskning och utveckling, tek-
nikspridning och kommunikationer. Beloppet är minst för kulturprojekt,
112 000 kronor.
Diagram 2 visar projektmedlens totala fördelning mellan olika sakom-
råden.
Diagram 2: Projektverksamheten fördelad på sakområden under bud-
getåret 1993/94 (tkr)
Prop. 1994/95:161
18
6.2 Företagsinriktade åtgärder
I det följande redovisas utfallet av de olika stödformerna under senare
år. De stödformer som kan användas i samband med investeringar,
lokaliseringsstöd och utvecklingsbidrag redovisas tillsammans.
Förutom de redovisade stödformerna bör nämnas att riksdagen har
anslagit 800 miljoner kronor som en temporär insats under innevarande
budgetår for särskilda regionala åtgärder for regional utveckling och
tillväxt. Dessa medel används till dels ett tillfälligt småföretagsstöd, dels
kompetenshöj ande och andra företagsinriktade åtgärder.
Lokaliseringsstöd och utvecklingsbidrag
Förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd omfattar
lokaliseringsstöd (lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån), utvecklings-
och sysselsättningsbidrag samt lån till regionala investmentbolag.
Av följande sammanställning framgår beviljat stöd (exkl. sysselsätt-
ningsbidrag och lån till regionala investmentbolag), antal arbetsställen,
beräknad sysselsättningsökning samt subvention per nytt arbetstillfälle
under de fem senaste budgetåren.
Prop. 1994/95:161
19
Prop. 1994/95:161
Budgetår 1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94
|
Antal arbetsställen |
732 |
654 |
589 |
538 |
769 |
|
Beviljat stöd (mkr) | |||||
|
Lokaliseringsbidrag |
921 |
774 |
645 |
430 |
667 |
|
m.m.') | |||||
|
Lokaliseringslån |
146 |
94 |
- |
43 |
125 |
|
Summa |
1067 |
868 |
645 |
473 |
792 |
|
Beräknad sysselsätt- |
4494 |
4239 |
3386 |
2473 |
3865 |
|
", varav kvinnor, antal |
1557 |
1284 |
1280 |
743 |
1242 |
|
", " ", % |
35 |
30 |
38 |
30 |
32 |
|
Subvention per nytt |
174 |
169 |
178 |
174 |
170 |
arbetstillfälle (tkr)2
u Inkl, utvecklingsbidrag och de äldre stödformerna investeringsbidrag, offertstöd
och regionalpolitiskt utvecklingskapital.
2* I beloppet ingår inte stöd till lokaler för uthyrning. Inte heller lokaliserings-
bidrag på sammanlagt 314 miljoner kronor som lämnats till Boliden Mineral AB
under budgetåren 1987/88-1989/90 i syfte främst att bevara sysselsättningen vid
vissa av bolagets gruvor.
Efterfrågan på regionalpolitiskt företagsstöd var under budgetåret
1993/94 högre än under de två föregående budgetåren. Totalt fick 769
foretag (arbetsställen) stöd i samband med investeringar på cirka 2,6
miljarder kronor som skall genomforas under de närmaste åren. Detta är
en kraftig uppgång i forhållande till de två föregående budgetåren.
Uppgången gäller såväl beräknade investeringskostnader som beviljat
stöd och beräknad sysselsättningsökning. Den sammanlagda summan av
beviljade lokaliseringsstöd och utvecklingsbidrag beror, som bl.a. fram-
går av sammanställningen, till stor del på den ekonomiska konjunkturens
utveckling. Subventionen per beräknat nytt arbetstillfälle har, trots
inflation och lågkonjunktur, legat på ungefär samma nominella nivå
under de senaste åren.
Cirka 3 900 nya arbetstillfällen beräknas bli effekten av de redovisade
besluten under budgetåret 1993/94. Till detta skall läggas den beräknade
nettoeffekten av sysselsättningsbidraget.
20
Enligt nämnda förordning skall minst 40 % av det antal arbetsplatser Prop. 1994/95:161
som tillkommer till följd av beviljat lokaliseringsstöd förbehållas vart-
dera könet. Om det finns särskilda skäl får undantag medges från denna
bestämmelse.
Såsom framgår av sammanställningen har andelen kvinnor inte under
något av de redovisade åren uppgått till kvoteringsregelns angivna 40 %.
Regeringen anser det otillfredsställande att villkoret om könskvotering
inte uppfylls. NUTEK har i uppgift att följa den regionalpolitiska
stödgivningen och utvärdera de regionalpolitiska stöden till företag.
NUTEK har enligt vad vi erfarit också på senare tid ökat sina ansträng-
ningar för att det uppställda målet skall uppnås av samtliga berörda
stödgivare.
Av följande sammanställning framgår länsvis beviljat stöd i miljoner
kronor budgetåret 1993/94 fördelat på antalet arbetsställen, investerings-
kostnad, stödform och beräknad sysselsättningsökning.
|
Län |
Antal |
Investe- |
Beviliat stöd |
Ber. syssel- |
|
arbets- |
rings- |
Bidrag1 Lok.- |
sättn.ökn. | |
|
ställen |
kostnad |
lån |
totalt kv. |
|
Östergötlands |
7 |
8,0 |
2,5 |
1,0 |
20 |
7 |
|
Kalmar |
25 |
132,8 |
24,1 |
2,3 |
192 |
59 |
|
Blekinge |
63 |
532,8 |
90,4 |
20,8 |
914 |
288 |
|
Älvsborgs |
27 |
208,9 |
27,4 |
3,4 |
94 |
32 |
|
Skaraborgs |
11 |
28,1 |
6,7 |
6,2 |
66 |
31 |
|
Värmlands |
63 |
307,6 |
82,5 |
7,2 |
281 |
68 |
|
Örebro |
38 |
63,6 |
19,0 |
5,0 |
169 |
35 |
|
Västmanlands |
14 |
43,1 |
9,2 |
0,3 |
49 |
12 |
|
Kopparbergs |
45 |
155,5 |
34,2 |
7,7 |
247 |
84 |
|
Gävleborgs |
68 |
94,6 |
28,3 |
6,6 |
286 |
95 |
|
Västemorrlands |
110 |
295,2 |
78,6 |
14,4 |
288 |
83 |
|
Jämtlands |
78 |
215,5 |
90,5 |
22,4 |
355 |
149 |
|
Västerbottens |
148 |
272,8 |
95,8 |
22,7 |
583 |
199 |
|
Norrbottens |
72 |
215,0 |
78,3 |
4,7 |
323 |
101 |
|
Summa |
769 |
2573,4 |
667,5 |
125,0 |
3865 |
1242 |
'^Lokaliserings- och utvecklingsbidrag
Totalt har under budgetåret 1993/94 beviljats 792 miljoner kronor i
form av bidrag och lån. Antalet företag som beviljats stöd är högst i
Västemorrlands och Västerbottens län. Företag i Blekinge, Jämtlands och
Västerbottens län har beviljats det mesta stödet, över 100 miljoner
kronor i vardera länet. Den beräknade sysselsättningsökningen är klart
21
störst i Blekinge län, närmare en fjärdedel av det totala antalet nya Prop. 1994/95:161
arbetstillfällen.
Av följande sammanställning framgår fördelningen av antalet arbets-
ställen, investeringskostnader och beviljat stöd i miljoner kronor, beräk-
nad sysselsättningsökning och subvention per nytt arbetstillfälle på olika
stödområden under budgetåret 1993/94.
|
Stöd- |
Antal |
Inv.- |
Beviliat stöd |
Ber. syssel- |
Subv./ | ||
|
Bidrag1’ |
Lok. | ||||||
|
tot. |
kv. | ||||||
|
1 |
158 |
425,0 |
186,5 |
34,7 |
790 |
296 |
236 |
|
2 |
249 |
916,4 |
226,2 |
33,1 |
1138 |
342 |
199 |
|
Tillfälligt |
358 |
1183,3 |
243,1 |
56,9 |
1638 |
566 |
148 |
|
Utanför |
4 |
48,7 |
11,6 |
0,0 |
299 |
38 |
39 |
|
Totalt |
769 |
2573,4 |
667,5 |
124,7 |
3865 |
1242 |
170 |
’’ Lokaliserings- och utvecklingsbidrag
2> I beloppet ingår inte stöd till lokaler för uthyrning
Under lågkonjunkturen har det tillfälliga stödområdet utökats väsent-
ligt. Det omfattar för närvarande 6,3 % av landets befolkning jämfört
med 2,3 respektive 5,0 för stödområdena 1 respektive 2.
Branschmässigt dominerar liksom tidigare verkstadsindustrin vad avser
såväl antalet företag, beviljat stöd som beräknad sysselsättningseffekt.
287 företag beviljades stöd på 266 miljoner kronor som beräknas skapa
närmare 740 nya jobb inom denna bransch. Tjänsteföretagen tillhör
också en bransch som fatt mycket stöd. Bidrag och lån har beviljats 116
företag som bedriver uppdragsverksamhet, vilket har skapat en
sysselsättningsökning på drygt 500 personer. Till detta kan läggas stöd
som beviljats till partihandel och turism som beräknas ge ytterligare
närmare 200 nya arbetstillfällen. Stödet till tjänsteföretag har till stor del
bestått av utvecklingsbidrag för utgifter i samband med lokalisering av
verksamhet till stödområdena.
Även trävaruindustrin har under 1993/94 beviljats jämförelsevis
mycket stöd.
Andelen nyetablerade företag låg under budgetåret 1993/94 på samma
nivå som under de tre tidigare budgetåren, 17 % av stödföretagen var
nyetablerade. Däremot har på senare tid aldrig ett så stort antal nye-
tablerade företag fatt stöd som under budgetåret 1993/94.
En fördelning av de företag som fått stöd under budgetåret 1993/94
efter antal anställda visar att 83 % av företagen hade färre än 20 an-
22
ställda. Andelen foretag i denna storleksklass har trendmässigt ökat Prop. 1994/95:161
under de senaste budgetåren.
Beslut om regionalpolitiskt stöd fattades under budgetåret 1993/94 av
länsstyrelser, NUTEK och regeringen. Länsstyrelserna svarade under
budgetåret for närmare 90 % av alla beslut. Deras andel av det totalt
beviljade stödbeloppet uppgick till 440 miljoner kronor eller ca 55 %.
Lokaliseringssamråd med tjänstesektorn
Arbetet med att genom samråd påverka tjänsteföretag att lokalisera till
stödområden har gett goda resultat för både företag och regioner.
Syftet med verksamheten är att bredda arbetsmarknaden i de regional-
politiskt prioriterade regionerna genom etablering av privata tjänsteföre-
tag som använder sig av modem tele- och datateknik. Detta skapar
dessutom nya arbetstillfällen för i första hand kvinnor. En grundläggande
förutsättning för verksamheten är en väl utbyggd informationsteknisk
infrastruktur.
Regeringskansliets aktiva uppsökande samrådsverksamhet böljade
1987. Sedan dess har beslut fattats av regeringen och SIND/NUTEK om
stöd till företag som beräknats leda till drygt 5 100 nya arbetstillfällen i
stödområden och stödjepunkter i anslutning till dessa. Av dessa beslut
har projekt omfattande ca 200 arbetstillfällen inte kommit till stånd och
stöden inte heller utbetalats, medan företag som initierat projekt rörande
ca 440 arbetstillfällen försatts i konkurs efter det att stöd beviljats. I de
fall företagen försatts i konkurs bevakar NUTEK regelmässigt statens
intressen i konkurserna.
Under budgetåret 1993/94 fattades beslut om stöd som beräknas leda
till sammanlagt 500 nya arbetstillfällen i tjänsteföretag.
Regeringen avser att uppdra åt NUTEK att också bedriva en upp-
sökande verksamhet gentemot tjänsteföretag.
Lån till privata regionala investmentbolag
Denna stödform har alltsedan den infördes 1982 haft en begränsad
omfattning. Sammanlagt har under åren 117 miljoner kronor beviljats i
lån vid etablering av 15 investmentbolag. Under budgetåret 1993/94
beviljades ytterligare ett lån på 10 miljoner kronor.
Glesbygdsstöd
Glesbygdsstöd lämnades under budgetåret 1993/94 dels i form av stöd
till företag (numera landsbygdsstöd), dels som stöd till kommersiell
service i glesbygd. Sammanlagt beslutade länsstyrelserna om stöd för
320 miljoner kronor, varav 42 miljoner kronor till kommersiell service.
23
Totalt sett innebar detta en ökning med 15 miljoner kronor jämfört med Prop. 1994/95:161
budgetåret före.
Stöd till företag lämnades med 278 miljoner kronor vilket innebar en
ökning med ca 10 miljoner kronor jämfört med föregående budgetår. Det
var drygt 2 000 småföretag som erhöll denna form av investeringsstöd
med en beräknad sysselsättningsökning på över 3 000 arbetstillfällen.
Dessutom tryggades sysselsättningen för de 3 800 personer som fanns i
företagen vid ansökningstillfället. En tredjedel av företagen fanns inom
de areella näringarna. En fjärdedel avsåg företag inom industri och
hantverk. Övriga företag fanns främst inom turism och servicenäringar.
Glesbygdsstöd i form av stöd till kommersiell service lämnades under
budgetåret 1993/94 med ca 45 miljoner kronor, vilket var 7 miljoner
kronor högre än under budgetåret före. Hela ökningen avsåg investe-
ringar. Enligt Konsumentverkets beräkningar bidrog stödinsatserna under
förra budgetåret till att mer än 100 000 hushåll i glesbygden fick sin
service säkrad eller förbättrad.
Sysselsättningsbidrag
Sysselsättningsbidrag lämnas enligt gällande regler per kalenderår för ett
år i sänder under högst fem år. För att få stöd måste företagen öka
sysselsättningen och bibehålla den nya sysselsättningsnivån under hela
perioden. Stöd lämnas endast i stödområdena 1 och 2.
Av följande sammanställning framgår beviljat sysselsättningsbidrag för
åren 1989-93 fördelat på antalet arbetsställen, årsarbetskrafter och
beviljat belopp.
|
År |
1989 |
1990 |
1991 |
1992 |
1993’ |
|
Antal arbetsställen |
1457 |
1375 |
1195 |
1301 |
1225 |
|
Antal årsarbetskrafter |
8887 |
8416 |
6957 |
6074 |
5099 |
|
Beviljat belopp (mkr) |
213 |
255 |
212 |
186 |
156 |
' Ytterligare beslut kommer att fattas för 1993.
Nedsatta socialavgifter
Systemet med nedsatta socialavgifter är för närvarande inte utformat så
att korrekta utfallsdata kan tas fram. Regeringen har givit Riksskattever-
ket (RSV) i uppdrag att utreda vilka åtgärder som krävs för att man med
hjälp av uppgifter från skattemyndigheterna regelbundet skall kunna följa
upp nedsättningen av socialavgifter med avseende på geografisk och
branschvis fördelning. Verket har nyligen redovisat uppdraget och därvid
bl.a. angett att en sådan uppföljning torde kunna genomföras till en
relativt låg kostnad fr.o.m. år 1998.
24
därvid bl.a. angett att en sådan uppföljning torde kunna genomföras till Prop. 1994/95:161
en relativt låg kostnad fr.o.m. år 1998.
Transportstöd
Under 1993 utbetalades drygt 293 miljoner kronor i transportstöd. Den
geografiska fördelningen på de verksamhetsställen som bedrev verksam-
het och som fick stöd år 1993 framgår av följande tabell.
|
Län |
Utbetalt belopp, milj. kr. |
|
Värmlands län |
8,4 8,9 11,1 35,3 36.6 117,2 75.7 |
|
Summa |
293,2 |
|
De näringsgrenar som år 1993 |
var de största stödmottagama framgår av |
|
Näringsgrenar |
Utbetalt belopp, milj. kr. |
|
Trävaruindustri |
108,8 93.1 43,9 28.2 19,2 |
|
Summa |
293,2 |
25
Sammanfattning Prop. 1994/95:161
Sammanfattningsvis har enligt regeringens bedömning de regionalpoli-
tiska företagsstöden varit av betydelse for näringslivet och medverkat till
att skapa nya arbetstillfällen i regionalpolitiskt utsatta orter och regioner.
Genom dessa olika åtgärder har också resurser i form av underutnyttjad
arbetskraft och samhällelig infrastruktur kunnat tas till vara på ett sätt
som bidragit till ekonomisk tillväxt i hela landet.
Regeringens bedömning: Utformningen och inriktningen av
politiken inom en rad samhällssektorer, ”den stora regionalpoliti-
ken”, har stor betydelse for utvecklingen i landets olika delar. De
förändringar som skett under senare år bör kartläggas och analy-
seras.
Skälen för regeringens bedömning: Den statliga politiken inom flera
sektorer har de senaste åren genomgått stora förändringar i fråga om
styrning, finansiering m.m. Ett flertal bolagiseringar, privatiseringar och
avregleringar har genomförts. Detta påverkar på flera sätt situationen i
olika delar av landet. I rapporten ”Statsbudgetens regionala fördelning”
(B 1994:3), NUTEK redovisas också bl.a. att den inkomstutjämning
mellan regioner som, via den ”stora regionalpolitiken”, skedde under
senare delen av 1980-talet har upphört under 1990-talet.
Regeringen avser därför att kartlägga och analysera de regionala
konsekvenserna av de senaste årens förändringar i den statliga sektom.
Arbetet ska ge underlag for en bedömning av i vad mån förutsättning-
arna förändrats för att nå de regionalpolitiska målen. Kartläggningen ska
bl.a. belysa hur verksamheten, servicen och tillgängligheten påverkats
inom några sektorer som utsatts för stora förändringar. Regionala
konsekvenser av bolagiseringar, privatiseringar och avregleringar skall
sammanställas och bedömas.
26
8.1 Strategi-, program- och projektarbete
Prop. 1994/95:161
Regeringens bedömning: Det regionala utvecklingsarbetet bör
utgå från en långsiktig strategi. Strategin för länens långsiktiga
utveckling skall syfta till ekonomisk tillväxt inom ramen för en
hållbar utveckling. Frågor som rör samordning av regional ut-
veckling och övrig samhällsplanering bör ges ökad vikt. För att det
regionala utvecklingsarbetet skall bli framgångsrikt krävs en god
samverkan mellan länsstyrelse, kommun och landsting samt andra
berörda regionala organ. Den regionala projektverksamhet som i
fortsättningen kan bedrivas i länen bör ha sin grund i en långsiktig
strategi och inriktas mot tillväxt och inomregional balans.
Underlagsrapporter: NUTEK, som bedriver ett långsiktigt arbete för att
stödja länen i deras strategiarbete, har hösten 1994 gjort en inventering,
”Regionalt program- och strategiarbete” (R 1994:65), av det pågående
regionala program- och strategiarbetet. Av rapporten framgår att många
län har hunnit långt med sitt arbete. Strategi- och programarbete är en
process som sker i samverkan mellan olika aktörer och som syftar till att
nå en samsyn kring länets problem och möjligheter. För att strategin för
länets utveckling skall kunna genomföras är det enligt NUTEK viktigt
att lägga fast en plan för genomförandet.
Skälen för regeringens bedömning: För att skapa en god ekonomisk
tillväxt i hela landet krävs fler företag och fler företagare. Nya arbets-
tillfällen bör i första hand tillkomma i näringslivet och i de små och
medelstora företagen. Arbetsmarknads- och regionalpolitiken måste
därför i högre utsträckning stimulera tillväxt och arbete. Ett effektivt och
långsiktigt regionalt strategi- och programarbete bör som sitt främsta
syfte ha att främja den ekonomiska tillväxten. I detta perspektiv blir
målet för regionalpolitiken detsamma som för hela näringspolitiken.
Regionalpolitikens specifika uppgift är att bidra till att skapa produktiva
miljöer för näringslivsutveckling i hela landet.
Det är utomordentligt viktigt att det bedrivs ett långsiktigt strategi-
arbete i länen. Den s.k. regionberedningen har i sitt slutbetänkande
(SOU 1995:27) bl.a. föreslagit att det regionala utvecklingsansvaret förs
över från länsstyrelserna till landstingen. Regeringen har inte tagit
ställning till de föreslagna ändringarna. De riktlinjer för regionalt ut-
vecklingsarbete som nu lämnas bygger på nuvarande ansvarsfördelning.
Det åligger således länsstyrelserna att ansvara för en samordnad strategi
och att så långt möjligt genomföra åtgärderna i programform. Regering-
en vill understryka vikten av en god förankring och samsyn i strategi-
arbetet. Arbetet kan bli framgångsrikt endast om länsstyrelser, kommu-
27
ner och landsting samverkar på ett bra sätt, dels sinsemellan, dels med Prop. 1994/95:161
andra berörda regionala organ.
Regeringen vill också betona behovet av en lokal mobilisering för att
frigöra så mycket utvecklingskraft som möjligt. Ett väl förankrat strate-
giarbete kan bidra till att bryta ned sektorsgränsema och därmed öka
effektiviteten i utvecklingsarbetet. Länsstrategin kan också ses som ett
viktigt instrument i dialogen mellan den regionala och nationella nivån
och för utformningen av den ”stora” regionalpolitiken. Ett effektivt och
samordnat arbete blir än viktigare när resurserna dras ned inom olika
områden. Det statsfinansiella läget accentuerar behovet av att anslagna
medel används på ett optimalt sätt.
Behovet av långsiktiga strategier blir vidare starkare genom Sveriges
medlemskap i EU bl.a. genom kravet på att utarbeta strukturfondspro-
gram. Vissa län omfattas till stora delar av ett eller flera struktur-
fondsområden. Andra län har inga strukturfondsområden och kan samti-
digt ha inomregionala obalansproblem. Detta ställer stora krav på avväg-
ningar mellan olika typer av insatser och prioriteringar.
Länsstrategiema bör innehålla tydliga prioriteringar för att främja
inomregional balans och sysselsättning. Strategierna kan därmed tjäna
som underlag för sådana regionalpolitiska insatser som finansieras med
hjälp av anslaget för regionala utvecklingsinsatser.
För att skapa en långsiktigt hållbar utveckling är det viktigt att det i
strategierna görs avvägningar mellan den ekonomiska och fysiska plane-
ringen. Regeringen anser det angeläget att insatserna inom detta område
på den regionala nivån nu intensifieras. I detta arbete har även de cen-
trala verken en viktig roll.
Som framgår av nästa avsnitt (8.2) och anslagsavsnittet (10) bedömer
regeringen att en stor del av de medel som hittills använts för projekt-
verksamhet i framtiden i stor utsträckning kommer att användas för
medfinansiering vid genomförandet av strukturfondsprogrammen. Därav
följer att de krav på strategier, uppföljning, utvärdering m.m. som gäller
för strukturfondsprogram kommer att gälla de projektmedel som används
som nationell medfinansiering. Det innebär att riktlinjerna för denna
användning av projektmedlen kan behöva omformuleras och preciseras.
Regeringen anser att den kvarvarande projektverksamheten fortsätt-
ningsvis bör bedrivas så att kunskap och engagemang kan tas till vara,
vilket leder till att en mångfald verksamheter skapas. Därför bör inte
riktlinjerna för projektmedlen ändras. Regeringen vill dock betona vikten
av att den regionala projektverksamheten grundas på tydliga
prioriteringar och inriktas mot tillväxt och inomregional balans.
28
8.2 Strukturfondsprogram
Prop. 1994/95:161
Regeringens bedömning: Medlen från den EG:s strukturfonder
kommer att innebära en avsevärd förstärkning av insatserna i
regionalpolitiskt utsatta regioner. Programarbetet kommer att
innebära en breddning av det regionala utvecklingsarbetet och en
ökad lokal och regional förankring.
Skälen för regeringens bedömning: I medlemskapsförhandlingama,
som avslutades våren 1994, beslöts att inrätta ett nytt mål för EG:s
strukturfonder, mål 6, som avser utveckling av glest befolkade regioner.
Samtidigt fastställdes den geografiska avgränsningen av en mål 6-region
i Sverige och att den skulle tillföras 230 miljoner ecu från strukturfon-
derna under perioden 1995-1999.
I avtalet om medlemskap bestämdes också att för målen 2-5b samt de
s.k. Gemenskapsinitiativen m.m. skulle EU tillföra 1 190 miljoner ecu.
Innebörden av dessa mål framgår av följande sammanställning:
Mål 2 Omstrukturering av regioner med industrier på tillbakagång
Mål 3 Bekämpning av långtids- och ungdomsarbetslöshet
Mål 4 Utbildning och kompetensutveckling av arbetskraft vid
nedläggningar och produktionsförändringar inom industrin
Mål 5a Omstrukturering av jordbruket
Mål 5b Utveckling av landsbygden
Sverige överlämnade i slutet av 1994 ett förslag till EG-kommissionen
om hur tilldelade medel borde fördelas på de olika målen tillsammans
med förslag till geografisk avgränsning av målen 2 och 5b. Samtidigt
begärdes att få överföra en viss del av medlen för målen 2-5b till den
högst prioriterade regionen dvs. mål 6-området.
EG-kommissionen fattade den 22 mars i år ett preliminärt beslut om
medelsfördelningen för samtliga mål samt om den geografiska avgräns-
ningen av mål 2- och 5b-områdena. Innebörden av detta beslut var bl.a.
att kommissionen tillmötesgick Sveriges begäran om att få överföra 50
29
miljoner ecu till mål 6-regionen. Fördelningen på samtliga mål för Prop. 1994/95:161
perioden 1995-1999 framgår av följande tabell.
Mål EU-medel (miljoner ecu)
2 160
3-4 520
5a 208
5b 138
6 (inkl, initiativ m.m.) 280
Initiativ m.m. (utanför 114
mål 6)
Vad gäller den geografiska avgränsningen av mål 2 blev den enda
avvikelsen i förhållande till det svenska förslaget att Karlskrona kommun
inte godtogs, medan Surahammars kommun tillkom. Beslutet om
5b-områden överensstämde i sin helhet med Sveriges förslag. Den
geografiska avgränsningen framgår av bifogad karta.
Regeringen kommer inom kort att överlämna sina förslag till program
för genomförande av åtgärder under 1995-1999 avseende målen 3, 4 och
6 till EG-kommissionen. Vad gäller målen 2 och 5b beslutade regeringen
den 23 mars i år om riktlinjer för programarbetet i de olika regionerna.
Mål 2- och 5b-områdena har delats upp i vardera fem regioner. Av
kartan framgår inte den särskilt avgränsade 5b-regionen Skärgården.
30
Prop. 1994/95:161
31
Regeringen har för avsikt att överlämna programförslag för de flesta av Prop. 1994/95:161
regionerna omkring månadsskiftet maj/juni i år. Programförslag kommer
också att lämnas, sannolikt något senare, för de gemenskapsinitiativ som
kommissionen utfärdat riktlinjer för. Av den totala strukturfondsramen
på 2,5 miljarder kronor per år avsattes 9 % till gemenskapsinitiativ. Den
största delen, ca 40 %, kommer att avse INTERREG, som innebär
gränsregionalt samarbete längs landgränserna mot Norge och Finland
samt över Öresund, Kvarken och Ålands hav.
Totalt sett för de geografiskt avgränsade målen 2, 5b och 6 kommer
genomförandet av program och projekt att få en omfattande volym under
femårsperioden. Strukturfondsmedlen tillsammans med den nationella
medfinansieringen kommer att uppgå till storleksordningen 14 miljarder
kronor. Därutöver tillkommer finansieringen från den privata sektorn.
Programmet for mål 6-området
Regeringen uppdrog den 8 december 1994 åt en särskild utredare att
leda arbetet med att utarbeta ett program för användningen av medel
från strukturfonderna i mål 6-området. Regeringen beslutade också om
vissa riktlinjer för arbetet.
Den 16 mars i år överlämnade utredaren ett förslag till utvecklingsplan
för mål 6-regionen till regeringen. Programförslaget har utarbetats under
bred medverkan från olika intressenter i regionen. Till arbetet har en
referensgrupp med främst företrädare för kommunerna och landstingen
varit knuten. Programarbetet har inneburit en vitalisering av samarbetet
över läns- och kommungränser och mellan företrädare för olika
samhällssektorer och andra intressen. Det är viktigt att detta samarbete
utvecklas ytterligare i genomförandet av programmet.
Utredaren föreslår att medlen används för insatser inom fem program-
områden enligt följande:
1. Utveckling av arbete och näringsliv
2. Förstärkning av infrastrukturen
3. Ta tillvara och utveckla mänskliga resurser
4. Varsamt utnyttjande av naturresurserna
5. Utveckling av samekulturen.
Tyngdpunkten i programmet föreslås ligga inom programområde 1.
När det gäller formerna för hur programmet skall genomföras föreslår
utredaren en långtgående decentralisering med en genomförandegrupp i
vart och ett av de berörda länen. I dessa grupper föreslås kommunerna
och landstingen ha en klar majoritet för att arbetet skall få en tydlig
lokal och regional förankring.
Efter att ha beretts i regeringen avses förslaget till mål 6-program
inom kort att överlämnas till EG-kommissionen för beslut.
32
Vissa finansieringsfrågor Prop. 1994/95:161
Medlen från strukturfonderna kommer att innebära ett betydande tillskott
för regionalpolitiska åtgärder. Strukturfondsprogrammen avses både
komplettera och förstärka de nationella insatserna. Åtgärder kommer att
kunna genomföras inom en rad såväl statliga som kommunala
verksamhetsområden. En betydande del av åtgärderna kommer dessutom
att vara inriktade på att stimulera tillväxt och utveckling inom den
privata sektom. Bl.a. som en följd av EG:s regler kommer miljöfrågorna
att integreras med de regionala utvecklingsfrågorna.
För att strukturfondsmedel skall kunna tillföras olika projekt krävs en
nationell medfinansiering. Det innebär att flera statliga myndigheter,
liksom berörda kommuner och landsting, kan förstärka sina insatser
genom att - inom ramen för de olika programmen - kombinera egna
medel med medel från strukturfonderna. Som tidigare nämnts kommer
t.ex. medlen för regionala utvecklingsinsatser att kunna utgöra en del av
den nationella medfinansieringen. Åtgärder som berör den privata sek-
tom förutsätter dessutom medfinansiering från berörda företag eller
motsvarande.
Regeringen ser för närvarande inte något behov av att göra några
omfördelningar inom statsbudgeten med anledning av de strukturfonds-
program avseende målen 6, 2 och 5b, liksom program för gemenskaps-
initiativ, som håller på att arbetas fram. En självklar utgångspunkt är
dock att återflödet från strukturfonderna skall kunna nyttiggöras fullt ut.
33
3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 161
9.1 Utgångspunkter
Prop. 1994/95:161
Regeringens bedömning: De regionalpolitiska företagsstöden
fungerar i huvudsak väl med hänsyn till de riktlinjer som nu gäller
för dem. Det är utomordentligt viktigt att olika former av
företagsstöd främjar den ekonomiska tillväxten i landet. Detta
behov, en kvarstående osäkerhet om hur vissa stödformer över-
ensstämmer med EG:s statsstödsregler liksom önskvärdheten av
förenklingar och det faktum att tillskotten från EG:s strukturfonder
innebär förändrade förutsättningar, medför att det finns anledning
att göra en översyn av olika företagsinriktade åtgärder.
Det statsfmansiella läget gör dock att vissa besparingar föreslås
ske på de regionalpolitiska företagsstöden. Vid utformningen av
besparingarna bör, förutom behovet av att främja den ekonomiska
tillväxten, särskilt beaktas utvecklingen i de högst prioriterade
stödområdena. Även inom ramen för totalt minskade anslag finns
dock utrymme för förbättrade stödåtgärder för särskilt angelägna
ändamål.
Underlagsrapporter: Som underlag till den föregående regeringens
proposition 1993/94:140 ”Bygder och regioner i utveckling” utvärderade
NUTEK de regionalpolitiska företagsstöd som funnits tillgängliga under
den senaste tjugoårsperioden. Utvärderingarna visade enligt verket att
stöden i huvudsak fungerat väl.
Det samlade stödsystemet, med insatser riktade till företagen från olika
politikområden, bedöms dock så omfattande att det är svåröverskådligt,
vilket leder till brister i samordning och samverkan såväl mellan olika
typer av medel som mellan olika aktörer.
Enligt NUTEK framstår både i ett regionalt och nationellt perspektiv
de selektiva investeringsstöden, dvs. lokaliserings- och utvecklingsbi-
drag, som mest effektiva för att skapa långsiktigt livskraftiga företag.
Även sysselsättningsbidraget bedöms stimulera företagens tillväxt. Drift-
stöd bör enligt verket endast förekomma i de långsiktiga stödområdena.
Företagsinriktade åtgärder
De regionalpolitiska åtgärder som är direkt riktade till företag består
främst av ett antal former av företagsstöd. Dessa kan grovt indelas i
tillväxtinriktade stöd och driftstöd.
De tillväxtinriktade stöden är för närvarande lokaliseringsstöd (lokali-
seringsbidrag och lokaliseringslån), utvecklingsbidrag, landsbygdsstöd,
34
lån till privata regionala investmentbolag samt sysselsättningsbidrag. Prop. 1994/95:161
Driftstöd lämnas i form av nedsatta socialavgifter och transportstöd.
Andra företagsinriktade åtgärder är Stiftelsen Norrlandsfondens fi-
nansieringsverksamhet och lokaliseringssamrådet med tjänsteföretag.
Som framgått av gjorda utvärderingar fungerar de regionalpolitiska
företagsstöden i huvudsak väl i förhållande till givna riktlinjer.
Vi har tidigare redogjort for utfallet av stödverksamheten for de olika
stödformerna under senare år (avsnitt 6.2).
Stödområden för företagsstöd
För de regionalpolitiska företagsstöden, exklusive transportstödet, finns
för närvarande tre olika stödområden. Dels två långsiktiga stödområden,
benämnda stödområde 1 respektive 2, som omfattar ett stort samman-
hängande geografiskt område i norra och västra Sverige. Dels är vissa
kommuner eller delar av kommuner inplacerade i tillfälligt stödområde.
Dessutom kan landsbygdsstöd lämnas, förutom i nämnda stödområden, i
glesbygds- och landsbygdsområden.
Omfattningen av stödområdena 1 och 2 har lagts fast genom beslut av
riksdagen, senast våren 1994 (prop. 1993/94:140, bet. 1993/94-.AU13,
rskr. 1993/94:366). I stödområde 1 och 2 bor för närvarande 2,3 %
respektive 5,0 % av Sveriges befolkning.
Regeringen beslutar om inplacering av områden i tillfälligt stödom-
råde. För närvarande är 27 kommuner eller delar av kommuner inplace-
rade i tillfälligt stödområde. I dessa områden bor 6,3 % av Sveriges
befolkning.
De nämnda stödområdenas nuvarande geografiska omfattning framgår
av bifogade karta.
EFTA:s övervakningsmyndighet ESA godkände den 30 december 1994
dessa stödområdens omfattning. Godkännandet omfattar beträffande
långsiktiga stödområden ett större område än stödområdena 1 och 2,
totalt 14 % av befolkningen. Eftersom det huvudsakliga kriteriet för
detta större område är att det har en befolkningstäthet på högst 12,5
invånare/km2 kallas det i detta sammanhang gleshetsområde. Inom detta
gleshetsområde ligger mål 6-området, som egentligen avser strukturfon-
dernas verksamhet. Det är prioriterat såtillvida att högre bidragsandelar
kan användas i mål 6-området.
Om det i en ort utanför stödområdena 1 och 2 eller tillfälligt stödom-
råde förutses eller har uppkommit avsevärda sysselsättningssvårigheter
till följd av industrinedläggning eller liknande orsak kan regeringen, eller
inom vissa områden NUTEK, lämna lokaliseringsstöd och utveck-
lingsbidrag inom orten. Om orten ligger utanför det ovan nämnda gles-
hetsområdet måste dock stödet numera godkännas av EG-kommissionen.
Som framgått av vår redogörelse för den regionala problembilden i
landet väntas denna inte undergå några större förändringar under den
35
närmaste framtiden (avsnitt 4). De nuvarande långsiktiga stödområdena Prop. 1994/95:161
1 och 2 bör därför tills vidare behållas i sin nuvarande omfattning.
Beträffande transportstödet kommer vi dock senare att föreslå att den
geografiska omfattningen skall minskas något (avsnitt 9.3.2).
36
Prop. 1994/95:161
37
Prop. 1994/95:161
Landsbygdsstöd m.m.
Den 1 juli 1994 infördes ett landsbygdsstöd som bl.a. ersatte det tidigare
glesbygdsstödet samt mindre lokaliserings- och utvecklingsbidrag.
Samtidigt infördes utöver glesbygdsområden även landsbygdsområden
som områden där stöd kan lämnas, om än med lägre maximal stödnivå
än i glesbygdsområdena. I de regionalpolitiska stödområdena innebar det
nya landsbygdsstödet att fler verksamheter i centralorterna blev
stödberättigade, t.ex. lokal service.
Landsbygdsstödet finansieras av länsstyrelsernas medel för regionala
utvecklingsinsatser. Vi föreslår inte några regeländringar vad gäller
landsbygdsstödet. Vi förutsätter dock att länsstyrelserna gör en noggrann
prioritering av stödansökningama. Som utgångspunkt för denna bör gälla
att tillväxtfrämjande investeringar med direkt sysselsättningsökning bör
prioriteras. Vidare bör de mest utsatta områdena i länet prioriteras, vilket
innebär att investeringar i glesbygdsområden bör prioriteras före
investeringar i landsbygdsområdena.
För de boende i glesbygden är det väsentligt att dagligvaruförsörj-
ningen kan tryggas. Stödet till kommersiell service utgör en viktig del
för att slå vakt om lanthandeln. Det är därför nödvändigt att länsstyrel-
serna även prioriterar detta stöd vid medels fördelningen.
EG:s statsstödsreglers inverkan på de företagsinriktade åtgärderna
I detta sammanhang är det viktigt att vara medveten om att de svenska
företagsstöden numera omfattas av statsstödsreglema inom den Europe-
iska gemenskapens konkurrenspolitik. Utförliga redogörelser för dessa
reglers inverkan på den nationella svenska regionalpolitiken har lämnats
till riksdagen i olika sammanhang under de senaste åren. Senast i rege-
ringens proposition om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen
(prop. 1994/95:19 del 1 s. 368-370, bet. 1994/95:KU17, rskr.
1994/95:64). Den övergripande bedömningen har härvid varit att vi
även i fortsättningen bör kunna bedriva en nationell regionalpolitik med
i stort sett samma inriktning och av minst samma omfattning som i dag.
Samtidigt har konstaterats att det i vissa avseenden kan bli nödvändigt
med modifieringar av företagsstöden.
Dessa statsstödsregler har i princip gällt sedan EES-avtalet trädde i
kraft den 1 januari 1994. EFTA:s övervakningsorgan ESA har därför
under 1994 granskat de svenska regionalpolitiska stödområdenas omfatt-
ning och företagsstödens utformning. Den 30 december 1994 beslöt ESA
att godkänna de nuvarande stödområdena, samt, med smärre modi-
fieringar, ett antal av företagsstöden. Det gäller lokaliseringsstöd, ut-
vecklingsbidrag och lån till privata regionala investmentbolag. Lands-
bygdsstödet behöver inte godkännas. Frågan om övriga stödformers
överensstämmelse med statsstödsreglema har ESA överlämnat till EG-
kommissionen för avgörande.
38
Efter särskilda överläggningar med kommissionen under medlem- Prop. 1994/95:161
skapsförhandlingama beslöt denna den 1 juni 1994 att göra vissa änd-
ringar i sina regler om regionalpolitiska stöd. Dessa ändringar innebär
bl.a. att transportstöd i princip kan godkännas som stödform i Sverige
inom det s.k. gleshetsområdet. De stödformer som ännu inte behandlats
är sysselsättningsbidrag och nedsatta socialavgifter samt Norrlandsfon-
dens finansieringsverksamhet.
Utgångspunkter for de förslag som läggs nu
Som framgått tidigare kommer Sverige att genom EG:s strukturfonder
tillföras avsevärda belopp for bl.a. utveckling av näringslivet i regional-
politiskt prioriterade regioner (avsnitt 8.2). Dessa medel är främst in-
riktade mot att förbättra de allmänna förutsättningarna for småföretagen.
För att regionalpolitiken även framdeles på ett effektivt sätt skall kunna
bidra till ekonomisk tillväxt och regional balans är det enligt regeringens
uppfattning nödvändigt att som komplement härtill även fortsättningsvis
lämna stöd direkt till enskilda företag.
Det statsfinansiella läget gör det dock nödvändigt att nu göra vissa
besparingar även på företagsstöden. Genom tillskotten från strukturfon-
derna kan dessa besparingar göras utan att de sammanlagda regionalpo-
litiska medlen riktade till näringslivet minskar. Besparingarna föreslås
utformas så att företagsstöden även i fortsättningen i största möjliga
utsträckning främjar den ekonomiska tillväxten i landet samt värnar om
näringslivet i de högst prioriterade stödområdena.
Nödvändigheten av besparingar utesluter dock inte att vissa angelägna
åtgärder, som innebär förbättrade möjligheter till stöd, kan genomföras.
Så bör t.ex. enligt vår mening de maximala andelarna lokaliserings- och
utvecklingsbidrag höjas för små och medelstora företag i stödområde 1.
De förslag beträffande ändringar av företagsinriktade åtgärder som vi
kommer att lägga i det följande är att:
- den maximala andelen lokaliserings- och utvecklingsbidrag skall
höjas till 40 % for små och medelstora företag i stödområde 1
(avsnitten 9.2.1 och 9.2.2),
- lokaliseringsbidrag till tjänsteföretag i fortsättningen skall kunna
lämnas med samma maximala bidragsandelar som till övriga verk-
samheter. För att detta skall vara möjligt bör ett nytt investeringsbe-
grepp införas i detta sammanhang (avsnitt 9.2.1),
- sysselsättningsbidragen inte skall höjas i enlighet med riksdagens
senaste beslut (avsnitt 9.2.3),
- nedsättningen av socialavgifterna skall från den 1 januari 1996 vara
tio procentenheter i Älvsbyns kommun samt i de delar av Bodens
och Piteå kommuner som ingår i stödområde 2, (avsnitt 9.3.1),
- transportstödet skall upphöra i vissa kommuner i Värmlands och
Kopparbergs län (avsnitt 9.3.2),
39
- Norrlandsfonden inte skall behöva återbetala en del av sitt stiftelse- Prop. 1994/95:161
kapital (avsnitt 9.4).
I detta sammanhang bör också nämnas att regeringen i propositionen
1994/95:218 ”En effektivare arbetsmarknadspolitik m.m.” föreslår att
ytterligare 400 miljoner kronor skall anslås till särskilda åtgärder for
regional utveckling och tillväxt. Dessa medel skall bl.a. användas till ett
förlängt tillfälligt småföretagsstöd särskilt inriktat på glesbygds- och
landsbygdsområden med låg sysselsättningsgrad.
Utgångspunkter för en översyn
Vi har tidigare redogjort for de delvis ändrade målsättningar som vi
föreslår skall gälla for regionalpolitiken (avsnitt 5). Dessa innebär bl.a.
en ökad betoning av behovet av att regionalpolitiken inriktas mot att
stödja den ekonomiska tillväxten i landet. Det krävs en expansion av
näringslivet genom modernisering och förnyelse av dess struktur. Detta
gäller i hela landet, men i synnerhet i de regionalpolitiskt prioriterade
områdena.
Väsentligt ändrade förutsättningar for regionalpolitiken skapas genom
Sveriges EU-medlemskap. Genom återflödet från strukturfonderna
kommer Sverige att tillföras avsevärda belopp för regionalpolitiska
åtgärder. Som tidigare framgått råder fortfarande också osäkerhet be-
träffande en del av företagsstödens överensstämmelse med EG:s stats-
stödsregler. Det finns även starka skäl for att förenkla företagsstöden,
liksom for en bättre samverkan mellan arbetsmarknads-, närings- och
regionalpolitiska företagsstöd.
Regeringen avser därför att se över de företagsinriktade åtgärderna. Vi
återkommer senare till detta (avsnitt 9.5).
9.2 Tillväxtinriktade stödformer
9.2.1 Lokaliseringsstöd
Regeringens förslag: Den maximala andelen lokaliseringsbidrag
skall för små och medelstora företag i stödområde 1 höjas till i
normalfallet högst 40 % av en investering.
Lokaliseringsbidrag till tjänsteföretag m.fl. skall fortsättningsvis
kunna lämnas med samma maximala bidragsandelar som till övri-
ga stödberättigade verksamheter.
Skälen för regeringens förslag: Lokaliseringsstöd (lokaliseringsbidrag
och lokaliseringslån) kan för närvarande lämnas i samband med investe-
ringar i byggnader, maskiner m.m. Stöd lämnas efter en individuell
prövning av varje enskilt ärende. Ett lokaliseringsstöd får inte lämnas
40
med högre belopp än vad som behövs för att investeringen skall komma Prop. 1994/95:161
till stånd.
Ett lokaliseringsbidrag får i normalfallet uppgå till högst 35 % av
investeringsutgiftema i stödområde 1 och högst 20 % i stödområde 2.
Vi har tidigare redogjort för utfallet av verksamheten med lokalise-
ringsstöd (avsnitt 6.2).
För att den svenska ekonomin skall växa och den nuvarande höga
arbetslösheten minska är det nödvändigt att de små och medelstora
företagen utvecklas positivt. Detta gäller särskilt i de regionalpolitiskt
högst prioriterade stödområdena. Med hänsyn bl.a. härtill och till de
besparingar som vi senare kommer att föreslå anser vi det motiverat att
höja den maximala andelen lokaliseringsbidrag i stödområde 1 för dessa
företag till i normalfallet högst 40 % av utgifterna i samband med en
investering.
Med små och medelstora företag avses i detta sammanhang företag
med högst 250 anställda och som antingen har en årsomsättning på högst
ca 180 miljoner kronor eller en balansomslutning på högst ca 90
miljoner kronor. Företagen far inte heller till mer än 25 % ägas av ett
företag som inte uppfyller nyss nämnda villkor. Denna definition på små
och medelstora företag ansluter sig till EG-kommissionens stats-
stödsregler.
Riksdagen beslutade förra året att lokaliseringsbidrag fortsättningsvis
skall lämnas även i samband med att tjänsteföretag m.fl. expanderar, och
i dessa fall utan direkt koppling till en investering (prop.1993/94:140,
bet. 1993/94:AU13, rskr. 1993/94:366). Storleken på ett
lokaliseringsbidrag skulle i dessa fall vara högst 250 000 kronor per
nytillkommande årsarbetskraft i stödområde 1 och högst 150 000 kronor
i stödområde 2 och i tillfälliga stödområden.
Detta beslut har därefter granskats av EFTA:s övervakningsmyndighet
ESA. För att stödformen skall rymmas inom EG:s statsstödsregler har
det därvid befunnits nödvändigt att, även när det gäller tjänsteföretag
m.fl., ange den maximala bidragsandelen som en andel av vissa typer av
investeringar.
Riksdagens beslut har inte trätt i kraft. Vi föreslår därför att i fort-
sättningen den maximala storleken på ett lokaliseringsbidrag till tjänste-
företag m.fl. i stället skall vara högst samma andel som för övriga
stödberättigade verksamheter. Bidragsgrundande utgifter skall i dessa
fall, förutom investeringar i byggnader och maskiner m.m., kunna vara
t.ex. utgifter för flyttning av maskiner och andra inventarier samt inve-
steringar i forskning och utveckling, rekrytering och utbildning. Det bör
vara en uppgift för regeringen att, inom ramen för EG:s statsstödsregler,
närmare bestämma vad som skall vara bidragsgrundande utgifter.
Riksdagen beslutade samtidigt att lokaliseringslån för tjänsteföretag
m.fl. i vissa fall skall kunna lämnas även till rörelsekapital. Inte heller
detta beslut har ännu trätt i kraft. Denna stödform har dock nyligen
godkänts av ESA och regeringens avsikt är att den skall träda i kraft den
1 juli 1995.
41
Sammanfattningsvis bedömer vi att stöd till tjänsteföretag m.fl. även Prop. 1994/95:161
efter dessa förändringar skall kunna lämnas på ett effektivt sätt.
9.2.2 Utvecklingsbidrag
Regeringens förslag: Den maximala andelen direkt utvecklings-
bidrag skall för små och medelstora företag i stödområde 1 höjas
till i normalfallet högst 40 % av en investering.
Skälen för regeringens förslag: Utvecklingsbidrag kan för närvarande
lämnas bl.a. till immateriella investeringar. Med immateriella, även
kallade mjuka investeringar, avses i detta sammanhang främst åtgärder
för produktutveckling, marknadsföring, utbildning eller liknande som
ligger utanför ett företags löpande drift.
Ett utvecklingsbidrag får inte vara större än vad som behövs för att en
investering skall komma till stånd och vidare, enligt nu gällande regler,
uppgå till högst 50 % av de totala utgifterna för investeringen. Förutom
i särskilda fall får utvecklingsbidraget heller inte överstiga 500 000
kronor.
Utvecklingsbidrag används i dag också som stödform vid lokalisering
av tjänsteföretag till stödområden.
Utfallet av verksamheten med utvecklingsbidrag har vi redovisat
tidigare (avsnitt 6.2).
Riksdagen beslutade förra året om delvis ändrade regler för utveck-
lingsbidrag (prop. 1993/94:140, bet. 1993/94:AU13, rskr. 1993/94:366).
Det gällde dels ändrade maximala stödandelar m.m. för immateriella
investeringar, dels att stöd till tjänsteföretag m.fl. i fortsättningen skall
lämnas som lokaliseringsbidrag.
Stöd till sistnämnda ändamål har vi behandlat tidigare (avsnitt 9.2.1).
Beträffande stöd till investeringar i produktutveckling, marknadsföring
m.m. innebar riksdagens senaste beslut att den maximala andelen ut-
vecklingsbidrag även fortsättningsvis skall vara 50 % av en investering,
men att av denna andel i normalfallet högst 35 % i stödområde 1 och
20 % i stödområde 2 skall kunna vara direkt bidrag. Vidare beslutades
att den andel av ett utvecklingsbidrag, som inte lämnas som ett direkt
bidrag, skall kunna lämnas antingen i form av ett lån, vars återbetalning
är beroende av investeringens framtida lönsamhet, eller i form av ett
bidrag kopplat till att staten förbehåller sig en del av investeringens
avkastning.
Riksdagens beslut har ännu inte verkställts. Detta beror på den osä-
kerhet som EFTA:s övervakningsmyndighet ESA:s granskning av
svenska stödformer inneburit under år 1994. Stödformen godkändes dock
av ESA den 30 december 1994 och de nya reglerna avses träda i kraft
den 1 juli 1995.
42
De immateriella investeringarna spelar en allt viktigare roll för nä- Prop. 1994/95:161
ringslivets utveckling. Vi har tidigare också framhållit nödvändigheten
av att de små och medelstora företagen utvecklas positivt, särskilt i de
regionalpolitiskt högst prioriterade stödområdena. Med hänsyn bl.a.
härtill och till de besparingar som vi senare kommer att föreslå, anser vi
det motiverat att höja den maximala andelen direkt utvecklingsbidrag i
stödområde 1 för dessa företag till i normalfallet högst 40 % av ut-
gifterna. Vad som i detta sammanhang avses med små och medelstora
företag har vi behandlat i föregående avsnitt.
Regeringen har riksdagens bemyndigande att i särskilda fall, främst vid
stöd till privata tjänsteföretag, bevilja utvecklingsbidrag i ett visst
ärende, dels med högre belopp än normalt, dels utan samband med
investeringar.
Att stöd till tjänsteföretag m.fl. i fortsättningen skall beviljas i form av
lokaliseringsstöd har vi redogjort för i föregående avsnitt. Efter det att
EG:s statsstödsregler nu gäller i Sverige måste regeringen, om den vill
bevilja utvecklingsbidrag med högre belopp än normalt eller utan
samband med investeringar, inhämta godkännande från EG-kommissio-
nen i vaije enskilt fall.
9.2.3 Sysselsättningsbidrag
Regeringens förslag: Sysselsättningsbidrag skall, liksom för
närvarande, lämnas med 200 000 kronor i stödområde 1 och med
120 000 kronor i stödområde 2 beräknat per ny årsarbetskraft.
Underlagsrapporter: NUTEK:s anslagsframställning, årsredovisning
och utvärdering.
Skälen för regeringens förslag: Sysselsättningsbidrag är avsett att täcka
en del av de initialkostnader som uppkommer när företag nyetableras
eller utökar sin personalstyrka. Bidrag lämnas för närvarande med
200 000 kr i stödområde 1 och med 120 000 kr i stödområde 2 och
utbetalas under en femårsperiod. Bidraget lämnas till företag som var-
aktigt ökar sin sysselsättning och beräknas per ökad årsarbetskraft.
Sysselsättningsbidrag gäller för all stödberättigad verksamhet med un-
dantag för lokaler för uthyrning och privata investmentbolag. Sysselsätt-
ningsbidrag kan dock inte beviljas för den som omfattas av riktat an-
ställningsstöd (RAS). Vi har tidigare redogjort för utfallet av verksam-
heter med sysselsättningsbidrag under de senaste åren (avsnitt 6.2).
Riksdagen beslutade våren 1994 att sysselsättningsbidraget skulle höjas
från 200 000 kr till 250 000 kr i stödområde 1 och från 120 000 kr till
150 000 kr i stödområde 2 (prop. 1993/94:140, bet. 1993/94:AU13, rskr.
1993/94:366).
43
EES-avtalet, som började gälla den 1 januari 1994, innebar bl.a. att Prop. 1994/95:161
nya eller höjda företagsstöd skulle underställas EFTA:s övervaknings-
organ ESA för godkännande. Överläggningarna med ESA om sysselsätt-
ningsbidragets framtida utformning hann inte bli slutförda under år 1994.
Riksdagens beslut om höjning har därför inte kunnat verkställas. Sedan
den 1 januari 1995 fortsätter överläggningarna med EG-kommissionen.
En höjning av bidraget ökar inte möjligheten att få det godkänt av
kommissionen.
Mot bakgrund härav bör höjningen inte genomföras. Sysselsättnings-
bidraget bör således även fortsättningsvis uppgå till 200 000 kr i stöd-
område 1 och till 120 000 kr i stödområde 2.
Utbetalning sker i fallande skala under en femårsperiod med följande
belopp.
|
Stödområde 1 |
Stödområde 2 | |
|
Förstaårsstöd |
60 000 kr |
40 000 kr |
|
Fortsatt stöd för | ||
|
andra året |
50 000 kr |
30 000 kr |
|
tredje året |
40 000 kr |
25 000 kr |
|
fjärde året |
30 000 kr |
15 000 kr |
|
femte året |
20 000 kr |
10 000 kr |
|
Sammanlagt |
200 000 kr |
120 000 kr |
9.3 Driftstöd
9.3.1 Nedsatta socialavgifter
Regeringens förslag: Systemet med nedsatta socialavgifter som
stöd till näringslivet behålls. En marginell utvidgning av systemet
föreslås genom att vissa verksamheter i Älvsbyns kommun samt i
de delar av Bodens och Piteå kommuner som ingår i stödområde 2
och i mål 6-området får nedsättning med tio procentenheter ff.o.m.
den 1 januari 1996.
Underlagsrapporter: RFV:s anslagsframställning och NUTEK:s ut-
värdering.
Skälen för regeringens förslag: Nedsatta socialavgifter är en regional-
politisk stödform vars syfte är att kompensera företag i Norrlands inland
för bestående konkurrensnackdelar i form av gleshet, kyla och långa
avstånd för att därigenom bidra till tillväxt i dessa regionalpolitiskt
prioriterade regioner.
44
Systemet med nedsatta socialavgifter utökades både branschmässigt Prop. 1994/95:161
och geografiskt år 1992 (prop. 1991/92:100, bet. 1991/92:AU13, rskr.
1991/92:175, 176). Nedsättningen är för närvarande tio procentenheter
t.o.m. år 2000 för vissa branscher i stödområde 1 och i större delen av
stödområde 2. I Bodens, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner är ned-
sättningen, enligt riksdagsbeslutet, fem procentenheter t.o.m. år 1995.
Edefors och Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun, Älvsbyns
kommun samt f.d. Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kom-
mun ingår i såväl mål 6-området som i nuvarande stödområde 2. I stort
sett samtliga kommuner inom mål 6-området omfattas av systemet med
nedsatta socialavgifter. För att jämställa den nyss nämnda kommunen
och församlingarna med övriga kommuner i Norrlands inland bör även
de omfettas av den nedsättning med tio procentenheter som gäller för
verksamheter i stödområde 2. I övriga delar av Bodens och Piteå kom-
muner samt i hela Luleå kommun upphör nedsättningen av socialav-
gifter fr.o.m. den 1 januari 1996.
I stödområde 1 skall följande verksamheter i fortsättningen omfettas
av nedsättning med tio procentenheter:
1. gruvor och mineralbrott, med undantag av malmgruvor,
2. tillverkning, med undantag av tillverkning inom massa- och pap-
persindustri samt järnverk, stålverk och ferrolegeringsverk,
3. produktionsvara inriktad partihandel,
4. uppdrags-, uthyrnings- och reparationsverksamhet,
5. hotell-, pensionats- och camping verksamhet eller
6. restaurang- och kaféverksamhet som bedrivs i kombination med
hotell-, pensionats- eller campingverksamhet,
7. renhållnings-, städnings- och tvätteriverksamhet,
8. rekreationsverksamhet och kulturell serviceverksamhet, med un-
dantag av biblioteksverksamhet,
9. jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske,
10. verksamhet som bedrivs av ideella, kulturella och religiösa organi-
sationer, samt intresseorganisationer,
11. annan personlig serviceverksamhet, med undantag av verksamhet
vid varmbadhus,
12. företagsledning, ekonomi- och löneadministration, bokföring, auto-
matisk databehandling, registreringsverksamhet, telefonförsäljning
samt ordermottagning som bedrivs i klart avgränsade avdelningar
eller enheter inom företag vars huvudverksamhet i sig inte är stöd-
berättigad.
Följande kommuner och delar av kommuner i stödområde 2 skall i
fortsättningen omfettas av systemet med nedsatta socialavgifter:
45
Prop. 1994/95:161
Boden (Edefors och Gunnarsbyns församlingar, fr.o.m. 1 januari 1996).
Älvsbyn (fr.o.m. 1 januari 1996).
Piteå (f.d. Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt, fr.o.m. 1 januari 1996).
Norsjö
Skellefteå (Fällfors, Jöms och Kalvträsks församlingar)
Lycksele (med undantag av Björksele församling)
Vindeln
Bjurholm
Krokom (Näskotts församling)
Åre (med undantag av Kalls församling)
Östersund (Näs och Häggenås församlingar)
Bräcke (med undantag av Håsjö och Hällesjö församlingar)
Örnsköldsvik (Anundsjö församling med undantag av f.d. Solbergs
kyrkobokföringsdistrikt, samt Bjöma, Skorpeds och Trehömingssjö
församlingar)
Sollefteå (med undantag av Edsele, Junsele, Ramsele och Ådals-Lidens
församlingar)
Sundsvall (Holms och Lidens församlingar)
Ånge
Ljusdal
Älvdalen (Säma och Idre församlingar)
Malung (Transtrand och Lima församlingar)
46
Värmlands län Prop. 1994/95:161
Torsby (Norra Finnskoga, Södra Finnskoga och Dalby församlingar)
Följande verksamheter, i de delar av stödområde 2 som berörs, skall i
fortsättningen omfattas av nedsättning med tio procentenheter:
1. uppdrags- och uthyrningsverksamhet,
2. hotell-, pensionats- och campingverksamhet eller
3. restaurang- och kaféverksamhet som bedrivs i kombination med
hotell-, pensionats- eller campingverksamhet,
4. skidliftsverksamhet som bedrivs fristående eller i kombination med
restaurang- eller kaféverksamhet,
5. jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske,
6. kanslifunktionerna hos ideella, kulturella och religiösa organisa-
tioners riks- och centralförbund samt kanslifunktionerna hos intres-
seorganisationers riks- och centralförbund,
7. företagsledning, ekonomi- och löneadministration, bokföring,
automatisk databehandling, registreringsverksamhet, telefonförsälj-
ning och ordermottagning som bedrivs i klart avgränsade avdel-
ningar eller enheter inom företag vars huvudverksamhet i sig inte är
stödberättigad.
9.3.2 Transportstöd
Regeringens förslag: Transportstödet skall upphöra i vissa kom-
muner i Värmlands och Kopparbergs län.
Det bör fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att besluta
om vilka varuslag och branscher som skall omfattas av transport-
stöd.
Skälen för regeringens förslag: Transportstöd infördes år 1971. Reg-
lerna har förändrats vid flera tillfällen men har i allt väsentligt varit
oförändrade sedan år 1988.
Transportstöd lämnas för godstransporter med tåg eller lastbil. Det
lämnas till den som erlagt kostnader för stödberättigade transporter till
och från företag i stödområdet, som består av fem transportstödzoner.
Stödnivån varierar mellan 10 och 50 % av fraktkostnaden beroende på
avstånd och var verksamheten är belägen. Transportavståndet måste vara
minst 251 km och sändningens vikt far inte understiga 100 kg.
Vi har tidigare redovisat utfallet av verksamheten med transportstöd
(avsnitt 6.2).
Den 1 juni 1994 beslutade EG-kommissionen om ändringar av till-
lämpningen av artikel 92(3)c i Romfördraget på regionalstöd. Beslutet
innebär bl.a. att transportstöd kan lämnas inom ett område med en
47
befolkningstäthet som understiger 12,5 invånare per kvadratkilometer Prop. 1994/95:161
(det s.k. gleshetsområdet) förutsatt att åtta specifika kriterier är upp-
fyllda. Det svenska transportstödet kommer enligt beslutet att granskas
av EG-kommissionen på grundval av dessa kriterier före utgången av år
1996.
Eftersom stödet avser att kompensera för högre transportkostnader till
eller från transportstödsområdet stimuleras företag inom vissa närings-
grenar till ekonomisk aktivitet i detta område. Vi anser att stödet, som
kompenserar för de högre transportkostnaderna på grund av långa av-
stånd, är ett värdefullt komplement till övriga regionalpolitiska stimu-
lanser. Därför föreslås endast en begränsad förändring genom en geo-
grafisk anpassning till de villkor som EG-kommissionen beslutat om.
Utanför det på grundval av EG:s villkor av regeringen fastställda
gleshetsområdet hamnar tre kommuner i Värmlands län och nio i Kop-
parbergs län. Dessa kommuner är f.n. inplacerade i transportstödzon 1
med en högsta bidragsnivå på 10 %. Det sammanlagda transportstödet
för transporter till och från företag i dessa kommuner uppgick 1993 till
drygt 10 miljoner kronor. Berörda kommuner är Munkfors, Filipstad och
Hagfors i Värmlands län samt Gagnef, Leksand, Rättvik, Mora, Falun,
Borlänge, Säter, Hedemora och Avesta i Kopparbergs län. I dessa
kommuner föreslås således transportstödet upphöra.
Under 1970-talet och första hälften av 1980-talet fattade riksdagen ett
antal beslut om vilka varuslag och branscher som skall få respektive inte
få transportstöd.
För att kunna anpassa stödet till den omvandling som ständigt sker
inom industrin och stimulera till ökad vidareförädling och ekonomisk
tillväxt, föreslås att det i fortsättningen skall vara en uppgift för rege-
ringen att besluta om stödets omfattning vad beträffar vilka varuslag och
branscher som skall vara berättigade till transportstöd.
9.4 Stiftelsen Norrlandsfonden
Regeringens förslag: Norrlandsfonden behöver inte återbetala 40
miljoner kronor av sitt stiftelsekapital avseende år 1995.
Skälen för regeringens förslag: Stiftelsen Norrlandsfonden spelar en
viktig roll för näringslivsutvecklingen i norra Sverige. Genom att fonden
kan medverka i hela utvecklingskedjan från idé till marknadsfardig
produkt har den en unik ställning som finansiär av större projekt i de
fyra nordligaste länen. Därigenom kompletterar fonden också övriga
aktörer på kapitalmarknaden. Fonden skall ägna särskild uppmärksamhet
åt små och medelstora företag i inlandet för att främja deras utveckling.
För företagen i inlandet är fonden en dominerande finansiär av riskvilligt
lånekapital.
48
Regeringen har, mot bakgrund av riksdagens beslut härom, tagit upp Prop. 1994/95:161
överläggningar med Norrlandsfondens styrelse om att 200 miljoner
kronor av stiftelsens kapital skall betalas in till staten under perioden
1993-1997 (prop. 1991/92:51, bet. 1991/92:NU14, rskr. 1991/92:93).
Efter forslag i 1993 års budgetproposition (bil. 11) beslutade riksdagen
att 80 miljoner kronor av beloppet inte behövde betalas in.
Med anledning av forslag i propositionen ”Bygder och regioner i
utveckling” har riksdagen därefter bl.a. beslutat att Stiftelsen Norrlands-
fonden skall fa ett tillskott till kapitalet med 200 miljoner kronor samt
tillföras Stiftelsen Industricentras tillgångar (prop. 1993/94:140, bet.
1993/94:AU13, rskr. 1993/94:366). Riksdagen beslutade samtidigt att
fondens verksamhetsområde i fortsättningen även skall omfatta Gäv-
leborgs län.
Under innevarande budgetår har ovannämnda kapitaltillskott om 200
miljoner kronor utbetalats till Norrlandsfonden och regeringen har vidare
i enlighet med EES-avtalet, anmält Stiftelsen Norrlandsfondens
verksamhet till EFTA:s övervakningsmyndighet ESA, som efter årsskif-
tet 1994/95 överlämnat ärendet till EG-kommissionen.
Vidare har Stiftelsen Industricentra den 16 mars 1995 överfort sina
tillgångar, sammanlagt ca 113 miljoner kronor, till Norrlandsfonden.
I proposition 1993/94:140 redovisade dåvarande regeringen även en
avsikt att reducera antalet ledamöter i styrelsen for Norrlandsfonden i
syfte att få en styrelse som kan arbeta aktivt. Vi gör emellertid den
bedömningen att styrelsen inte är for stor eller att sammansättningen i
övrigt behöver ändras.
Stiftelsen Norrlandsfonden har nyligen hos regeringen hemställt om att
resterande inbetalningar till staten om sammanlagt 120 miljoner kronor
inte skall behöva betalas in. Som skäl for detta anför fonden att det
kapitaltillskott som den nyligen erhållit mer än väl behövs för att svara
upp mot det behov av riskvilligt lånekapital som föreligger hos det
norrländska näringslivet. Fonden menar vidare att det inte heller kan ha
varit regeringens och riksdagens avsikt att omedelbart efter att ha
tilldelat fonden ett kapitaltillskott inleda en urholkning av fondens ut-
låningskapacitet.
Mot bakgrund av den begränsning som tillgången till riskkapital och
risklånekapital utgör for näringslivets utveckling i Norrlandslänen före-
slår regeringen att den återbetalning av 40 miljoner kronor avseende
1995 som riksdagen tidigare beslutat om inte skall behöva göras.
4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 161
9.5 Fortsatt forändringsarbete
Prop. 1994/95:161
Regeringens bedömning: En översyn av hur de regionalpolitiska
företagsstöden bör utformas i framtiden bör göras. Ett led i denna
översyn bör vara en försöksverksamhet med samordning av den
statliga stödgivningen i några regioner.
Skälen för regeringens bedömning: De regionalpolitiska åtgärderna
behöver ständigt anpassas till nya förutsättningar. Just nu sker många
förändringar i omvärlden som påverkar regionalpolitiken.
En grundläggande utgångspunkt för hur de regionalpolitiska företags-
stöden skall utformas i framtiden är naturligtvis hur det svenska nä-
ringslivet utvecklas. En viktig faktor i detta sammanhang är den om-
vandling av näringslivet som medför att sysselsättningen minskar inom
de varuproducerade näringsgrenarna medan olika tjänstenäringar ex-
panderar. Viktig är naturligtvis också t.ex. den ständiga tekniska ut-
vecklingen, där informationstekniken nu påverkar alla sektorer i samhäl-
let.
En annan avgörande förändring i de regionalpolitiska förutsättningarna
är Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen. Det återflöde av
medel som kommer Sverige till del genom dess olika strukturfonder
innebär, trots de besparingar som nu måste göras, en betydande för-
stärkning av regionalpolitiken. Av de cirka 2,5 miljarder kronor som det
årliga återflödet uppgår till kommer en betydande andel att komma
regionalpolitiskt prioriterade områden till del.
EU-medlemskapet innebär också ändrade förutsättningar genom att de
svenska företagsstöden i fortsättningen måste anpassas till statsstöds-
reglema inom EG:s konkurrenspolitik. Det är i detta avseende ännu inte
helt klart vilka förändringar som detta kommer att medföra.
Bland annat dessa viktiga faktorer gör det enligt regeringens mening
nödvändigt att göra en ny översyn av de regionalpolitiska företagsin-
riktade åtgärdernas framtida inriktning. Översynen innebär främst att
överväga i vilka former dessa åtgärder bör sättas in för att politiken på
ett så effektivt sätt som möjligt skall bidra till ekonomisk tillväxt och
regional balans. Fördelningen mellan olika former av företagsstöd bör
t.ex. avvägas, såväl mellan olika direkta tillväxtinriktade stöd och drift-
stöd, som mellan direkta stöd och andra företagsfrämjande åtgärder.
Sådana åtgärder är t.ex. att förbättra tillgången till olika former av
infrastrukturella förutsättningar; kommunikationer av olika slag, utbild-
ningsinsatser, tillgång till riskkapital m.m.
I detta sammanhang bör den modema informationsteknikens betydelse
för regionalpolitiskt prioriterade regioners utveckling belysas. Det är
således av stor vikt att kostnaderna för olika former av teletjänster kan
utjämnas över landet.
En översyn av de olika stödformerna och antalet inblandade aktörer i
hanteringen av dessa bör vidare ske. En effektivisering, samordning och
50
förenkling av stödgivningen är mycket angelägen. Utvärderingar av Prop. 1994/95:161
stödformerna samt en utveckling och teknisk samordning av dessa be-
dömer vi kommer att bli viktiga inslag i översynen. Regeringen avser
också att inleda en försöksverksamhet med ökad samverkan mellan olika
regionala organ vid stödgivningen. Lovande steg i denna riktning har
redan tagits på olika håll i landet.
I detta sammanhang är det också viktigt att belysa möjligheterna till en
bättre samverkan mellan de regionalpolitiska företagsinriktade åtgärderna
och liknande insatser som görs inom främst arbetsmarknads- och
näringspolitikens områden.
I årets budgetproposition (prop. 1994/95:100, bil. 11) har regeringen
föreslagit att, i avvaktan på förslag avseende regional utveckling i
kompletteringspropositionen, till Regional utveckling för budgetåret
1995/96 beräkna ett anslag på 3 519 383 000 kronor.
Som en följd av bl.a. de förslag som lämnas i denna proposition
förordar vi att 4 242 632 000 kronor ställs till regeringens förfogande till
regional utveckling för budgetåret 1995/96 över följande anslag och
huvudändamål. Förslaget innebär bl.a. att det tidigare anslaget C 6.
Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. utgår av stats-
finansiella skäl. Ett nytt anslag tillkommer med anledning av EU-med-
lemskapet, C 10. Europeiska regionala utvecklingsfonden
C 1. Lokaliseringsbidrag m.m.
C 2. Regionala utvecklings-
insatser m.m.
Lokaliserings- och utvecklings-
bidrag (centrala beslut)
Lån till privata regionala invest-
mentbolag
Lokaliserings- och utvecklings-
bidrag (regionala beslut)
Landsbygdsstöd
Stöd till kommersiell service
Regional projektverksamhet
Medfinansiering av strukturfonds-
program
Viss central utvecklingsverksamhet
51
C 3. Täckande av förluster på
grund av kreditgarantier
till företag på landsbygden
m.m.
Infriande av kreditgarantier
Prop. 1994/95:161
C 4. Ersättning för nedsättning
av socialavgifter
C 5. Sysselsättningsbidrag
C 6. Transportstöd
C 7. Glesbygdsverket
C 8. Expertgruppen för forskning
om regional utveckling
(ERU)
C 9. Lokaliseringslån
C 10. Europeiska regionala
utvecklingsfonden
Täckande av bortfall av social-
avgifter
Sysselsättningsbidrag
Godstransportstöd för norra
Sverige
Glesbygdsutvecklingsinsatser
på central nivå
Initiering och genomförande av
regionalpolitisk forskning
Lokaliseringslån
Utbetalningar från Europeiska
regionala utvecklingsfonden
C 1. Lokaliseringsbidrag m.m.
|
1993/94 |
Utgift |
- 59 315 668 |
|
1994/95 |
Anslag |
300 000 000 |
|
1995/96 |
Förslag |
450 000 000 |
|
varav |
300 000 000 |
Reservation 1 710 136 094°
beräknat för juli 1995-juni 1996
’’ De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom beslut uppgick
till 1 064 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att medel även fortsättningsvis anvisas till följan-
de ändamål över detta anslag:
- lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beviljas av NUTEK eller
regeringen,
- lån till privata regionala investmentbolag, samt
- viss administration, uppföljning och utvärdering av regionalpolitiskt
företagsstöd m.m.
Vi har tidigare (avsnitt 6.2) redogjort för utfallet av stödverksamheten
under de senaste budgetåren. Beslut om lokaliseringsbidrag har av
NUTEK och regeringen under budgetåret 1993/94 fattats för 191,9
52
miljoner kronor. Utvecklingsbidrag har beviljats med 109,0 miljoner Prop. 1994/95:161
kronor.
Ett lån till ett privat regionalt investmentbolag på 10 miljoner kronor
har beviljats under budgetåret. Tidigare beviljade utestående lån till detta
ändamål uppgår till 75,2 miljoner kronor.
För vissa garantiåtaganden gentemot banker har utbetalats 3,1 miljoner
kronor, för administration av det regionalpolitiska stödet har 3,9 miljoner
kronor utbetalats till Svenska Handelsbanken i Östersund och för
uppföljning och utvärdering har NUTEK använt 2,2 miljoner kronor.
Efter att staten återkrävt delar av tidigare utbetalade lokaliserings-
bidrag till Saab Automobil AB och Volvo Personvagnar Uddevallaver-
ken AB för investeringar i de nedlagda bilfabrikerna i Malmö respektive
Uddevalla har dessa bolag återbetalat sammanlagt 192,5 miljoner kronor.
Som del av finansieringen av kapitaltillskott till Norrlandsfonden har,
enligt riksdagens beslut, 80 miljoner kronor avförts från anslaget (prop.
1993/94:140, bet. 1993/94:AU13, rskr. 1993/94:366). Regeringen har
vidare beslutat att som besparing föra bort 700 miljoner kronor från
anslaget. Efter dessa transaktioner uppgick de medel som inte var ian-
språktagna genom beslut vid budgetårets ingång till 284 miljoner kronor.
NUTEK uppskattar att behovet av bidragsmedel för centrala beslut under
budgetåret 1995/96 kommer att uppgå till 525 miljoner kronor varav 350
miljoner kronor för juli 1995-juni 1996. Uppskattningen bygger på den
ökade investeringsaktivitet hos företagen som NUTEK noterat.
Till Lokaliseringsbidrag m.m. har för budgetåret 1994/95 anvisats ett
reservationsanslag på 300 miljoner kronor.
Efterfrågan på lokaliserings- och utvecklingsbidrag från detta anslag
var under tidigare år stor. Trots en successivt ökad delegering av be-
slutanderätten till länsstyrelserna uppstod därför ofta medelsbrist.
Riksdagen anslog därför tidigare regelmässigt ytterligare medel till
detta ändamål på tilläggsbudget till statsbudgeten.
De senaste årens lågkonjunktur innebar dock att efterfrågan på stöd i
samband med investeringar minskade. Stora besparingar har därför under
denna tid kunnat göras på anslaget. Vi har tidigare redogjort för
storleken på de medel som inte var ianspråktagna genom beslut vid
budgetårets början och de besparingar som hittills gjorts på anslaget.
Den ökade investeringsaktiviteten hos näringslivet måste klaras genom
en hård prioritering mellan olika projekt.
För beslut om lokaliserings- och utvecklingsbidrag m.m., som beviljas
av NUTEK och regeringen, beräknar vi mot bakgrund härav ett
5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 161
oförändrat medelsbehov av 450 000 000 kronor for budgetåret 1995/96, Prop. 1994/95:161
varav 300 000 000 kronor for juli 1995-juni 1996.
C 2. Regionala utvecklingsinsatser m.m.
1993/94
1994/95
1995/96
Utgift
Anslag
Förslag
varav
830 740 959
1 330 000 000
1 988 625 000
1 325 750 000
Reservation 1 511 355 491°
beräknat for juli 1995-juni 1996
De medel som vid det senaste budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom
beslut uppgick till ca 105 miljoner kronor, att jämföras med ca 146 miljoner
kronor ett år tidigare.
Genom riksdagens beslut om regionalpolitiken år 1994 (prop.
1993/94:140, bet. 1993/94:AU13, rskr. 1993/94:366) har länsstyrelserna
möjlighet att inom en given ram använda medlen under detta anslag till
lokaliserings- och utvecklingsbidrag, till landsbygdsstöd och stöd till
kommersiell service samt till regional projektverksamhet. Medlen får
även i begränsad utsträckning användas till uppföljning och utvärdering.
Under budgetåret 1993/94 fattade länsstyrelserna beslut om samman-
lagt 1 205 miljoner kronor med följande fördelning mellan ändamålen:
|
- lokaliserings- och utvecklingsbidrag - glesbygdsstöd - regional projektverksamhet |
357 mkr 322 mkr 515 mkr |
Därutöver användes ca 10 miljoner kronor för uppfoljningsverksam-
het.
En utförligare redovisning av utfallet har vi lämnat tidigare (avsnitten
6.1 och 6.2).
Länsstyrelserna beräknar i sina anslagsframställningar att medelsbehovet
för regionala utvecklingsinsatser kommer att öka med sammanlagt 222
miljoner kronor for budgetåret 1995/96 jämfört med innevarande bud-
getår uppräknat till 18 månader.
Medlemskapet i EU skapar nya förutsättningar for den regionala ut-
vecklingen och regionalpolitiken. Tillkomsten av EG:s strukturfonder
ändrar förutsättningarna for det regionala utvecklingsarbetet liksom
finansieringen av detta.
För att få del av medel från EG:s strukturfonder krävs nationell
medfinansiering av minst samma omfattning. Detta kommer att ställa
anspråk på medel från flera huvudtitlar på statsbudgeten. Under tionde
54
huvudtiteln bör i första hand detta anslag vara aktuellt. Skälet härtill är Prop. 1994/95:161
att de insatser som görs i form av projektverksamhet inom anslaget har
klara likheter med de åtgärder som väntas inom ramen för struktur-
fondspro grammen.
Huvuddelen av detta anslag bör, enligt vår bedömning, användas för
dels stödverksamhet, dels medfinansiering av strukturfondsprogram. I
begränsad omfattning bör även regional projektverksamhet kunna be-
drivas, i första hand i de län som i liten utsträckning berörs av struktur-
fonderna. Viss del av anslaget far användas för uppföljning och utvär-
dering av stödverksamheten.
Strukturfondsprogrammens innehåll är i nuläget inte kända, eftersom
arbetet med att utarbeta sådana pågår. Därigenom kan behovet av med-
finansiering från detta anslag inte preciseras nu, varken i volym eller vad
gäller geografisk fördelning. Vi gör dock den bedömningen att
medfinansieringen kommer att utgöra ett betydande ändamål under
anslaget.
Med de förändringar vi föreslagit kommer länsstyrelserna under detta
anslag att fr.o.m. budgetåret 1995/96 disponera medel för följande
ändamål:
- lokaliserings- och utvecklingsbidrag,
- landsbygdsstöd,
- stöd till kommersiell service,
- medfinansiering av strukturfondsprogram,
- regional projektverksamhet,
- uppföljning och utvärdering.
Det bör även fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att fördela
anslaget mellan länen och utfärda de föreskrifter som krävs. En mindre
del av anslaget bör i fortsättningen disponeras av regeringen och
NUTEK för viss central utvecklingsverksamhet, som tidigare belastat
anslaget C 6. Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.
Vid avgränsningen av målområdena för EG:s strukturfonder, 2, 5b
och 6 har de nationella regionalpolitiska prioriteringarna bildat utgångs-
punkt, dvs. områden med svårast regionala problem har inkluderats. Vid
fördelningen av medel mellan länen bör således även fortsättningsvis de
regionala problemens svårighet utgöra fördelningsnyckel, men med
särskilt beaktande av medfinansieringsbehovet.
55
C 3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till Prop. 1994/95:161
företag på landsbygden m.m.
|
1993/94 |
Utgift |
12 789 733 |
|
1994/95 |
Anslag |
1 000 |
|
1995/96 |
Förslag |
1 000 |
|
varav |
1 000 beräknat för juli 1995-juni 1996 |
Från anslaget betalas utgifterna för att infria statliga garantier för lån
till företag som fått stöd enligt förordningen (1994:577) om landsbygds-
stöd och stöd till kommersiell service.
Från anslaget betalas också utgifterna för att infria statliga garantier
för lån till företag i glesbygder och lån till kommersiell service enligt
förordningen (1990:643) om glesbygdsstöd (upphävd 1994:577). Vidare
betalas från anslaget utgifterna för att infria garantier för lån som har
lämnats enligt förordningen (1985:619) om glesbygdsstöd (upphävd
1990:643), enligt förordningen (1979:638) om statligt stöd till glesbygd
(upphävd 1985:619), enligt förordningen (1973:608) om statligt stöd till
kommersiell service i glesbygd (upphävd 1980:877) samt enligt för-
ordningen (1976:208) om statligt stöd till skärgårdsföretag och förord-
ningen (1978:465) om särskilt stöd till lantbruksföretag i vissa glesbyg-
der (upphävda 1979:638).
Den 1 juli 1985 skedde en övergång till engagemangsram för kredit-
garantier till företag i glesbygder m.m. (prop. 1984/85:115, bet.
1984/85:AU 13, rskr. 1984/85:354). Engagemangsramen kan successivt
byggas upp tills den uppgår till 290 miljoner kronor. Länsstyrelsernas
utrymme för ny kreditgivning skapas dels genom amorteringar av lån
med statliga kreditgarantier som beslutats efter den 1 juli 1985, dels
genom den successiva uppbyggnaden av en engagemangsram för respek-
tive län. Förluster till följd av infriade garantier ger inte utrymme för ny
garantigivning.
Samtliga länsstyrelser utom de i Kristianstads, Malmöhus och Hallands
län har inkommit med anslagsframställningar. Sammanlagt föreslår
länsstyrelserna en engagemangsram t.o.m. budgetåret 1995/96 på 353
miljoner kronor.
För budgetåret 1994/95 är engagemangsramen fastställd till 290 miljoner
kronor, vilket är den maximala nivå som beslutades 1985. Nivån höjdes
med 35 miljoner kronor till innevarande budgetår. Eftersom beslutsnivån
vad gäller nya garantier under förra budgetåret förblev låg, ca 20
miljoner kronor, och infriandena visar en sjunkande trend, bedömer vi
56
att nuvarande engagemangsram är tillräcklig även for budgetåret Prop. 1994/95:161
1995/96. Om utrymmet i något enskilt län ändå tenderar att bli knappt
förordar vi att garantier i första hand bör lämnas för tillväxtffämj ande
investeringar i glesbygdsområden samt till kommersiell ser-vice i
glesbygd. Ramen bör för tiden fram t.o.m. budgetåret 1995/96 tas upp
med oförändrat belopp 290 miljoner kronor.
Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat belopp, 1 000
kronor.
C 4. Ersättning för nedsättning av socialavgifter
1993/94 Utgift
1994/95 Anslag
1995/96 Förslag
471 144 174
500 000 000
693 000 000
462 000 000
beräknat för juli 1995 - juni 1996
varav
Från anslaget, som disponeras av Riksförsäkringsverket (RFV), täcks
fr.o.m. den 1 januari 1991 bortfall av avgiftsinkomster till följd av
tillämpning av lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter.
Enligt denna lag skall den procentsats, efter vilken arbetsgivaravgifter
respektive egenavgifter sammanlagt beräknas, sättas ned med tio pro-
centenheter t.o.m. utgiftsåret 2000 för verksamheter inom vissa närings-
grenar som bedrivs i stödområde 1. I de delar av Norrbottens län, som
inte ingår i stödområde 1, skall nedsättningen vara fem procentenheter
t.o.m. utgiftsåret 1995 och i de delar av stödområde 2 som omfattas av
nedsättningen skall nedsättningen vara tio procentenheter t.o.m. utgifts-
året 2000.
I sin anslagsframställning beräknar RFV, med utgångspunkt från gällan-
de regler, medelsbehovet till 635 miljoner kronor för budgetåret 1995/96,
varav 445 miljoner kronor för juli 1995 - juni 1996.
Vi har tidigare (avsnitt 9.3.1) föreslagit att systemet med nedsatta so-cia-
lavgifter som stöd till näringslivet skall behållas. En marginell utökning
i systemet föreslås genom att verksamheter i Älvsbyns kommun samt i
de delar av Bodens och Piteå kommuner som ingår i stödområde 2 och
i mål 6-området får, i likhet med övriga kommuner i Norrlands inland,
nedsättning med tio procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1996. I övriga
delar av Bodens och Piteå kommuner samt i hela Luleå kommun upphör
nedsättningen av socialavgifter fr.o.m. 1 januari 1996.
57
Medelsbehovet på anslaget beräknas därför till 693 miljoner kronor Prop. 1994/95:161
för budgetåret 1995/96 varav 462 miljoner kronor för juli 1995 - juni
1996.
C 5. Sysselsättningsbidrag
1993/94 Utgift
1994/95 Anslag
1995/96 Förslag
varav
173 066 468
250 000 000
300 000 000
200 000 000
beräknat för juli 1995 - juni 1996
Över anslaget, som disponeras av NUTEK, anvisas medel för syssel-
sättningsbidrag enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt
företagsstöd. Enligt denna förordning lämnas sysselsättningsbidrag med
200 000 kronor per ökad årsarbetskraft i stödområde 1 och med 120 000
kronor i stödområde 2 och utbetalas under en femårsperiod (se avsnitt
9.2.3).
Vi har tidigare redogjort för utfallet av verksamheten med sysselsätt-
ningsbidrag under de senaste budgetåren (avsnitt 6.2).
I sin anslagsframställning beräknar NUTEK, med utgångspunkt från
gällande regler, medelsbehovet till 375 miljoner kronor för budgetåret
1995/96, varav 250 miljoner kronor för juli 1995 - juni 1996.
Vi har tidigare föreslagit att den av riksdagen beslutade höjningen av
sysselsättningsbidraget inte skall genomföras och att bidrag fortsätt-
ningsvis skall lämnas med samma belopp som för närvarande (avsnitt
9.2.3).
Medelsbehovet på anslaget beräknas därför till 300 000 000 kronor för
budgetåret 1995/96 varav 200 000 000 kronor för juli 1995 - juni 1996.
58
Prop. 1994/95:161
C 6. Transportstöd
|
1993/94 |
Utgift |
292 379 306 |
|
1994/95 |
Anslag |
300 000 000 |
|
1995/96 |
Förslag |
430 000 000 |
|
varav |
286 667 000 |
beräknat for juli 1995 - juni 1996
Från anslaget lämnas bidrag till merkostnader för godstransporter enligt
förordningen (1980:803) om regionalpolitiskt transportstöd.
Vi har tidigare redogjort för utfallet av verksamheten med transport-
stöd (avsnitt 6.2).
NUTEK yrkar i sin anslagsframställning att 450 miljoner kronor anvisas
för transportstöd för budgetåret 1995/96.
Vi har tidigare föreslagit att det regionalpolitiska stödet till godstrans-
porter skall behållas oförändrat, men att en begränsad geografisk an-
passning till EG:s villkor skall ske (avsnitt 9.3.2).
Medelsbehovet på anslaget beräknas därför till 430 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96 varav 286 667 000 kronor för juli 1995 - juni 1996.
Reservation 4 883 615
C 7. Glesbygdsverket
|
1993/94 |
Utgift |
17 717 174 |
|
1994/95 |
Anslag |
20 000 000 |
|
1995/96 |
Förslag |
30 930 000 |
|
varav |
20 620 000 |
beräknat för juli 1995-juni 1996
Regeringen beslutade den 6 april i år att Glesbygdsmyndigheten fort-
sättningsvis skall heta Glesbygdsverket. Som en följd härav bör anslaget
fr.o.m. nästa budgetår benämnas C 7. Glesbygdsverket. Verket har till
uppgift att verka för förbättring av glesbygds- och landsbygdsbefolkning-
ens levnadsförhållanden i olika delar av landet med tyngdpunkt i skogslä-
nens inre delar samt i skärgårdsområdena.
Från anslaget betalas såväl förvaltnings- som projektkostnader.
59
Glesbygdsverket Prop. 1994/95:161
Glesbygdsverket lämnade hösten 1992 en fördjupad anslagsframställning
för budgetåren 1993/94-1995/96.1 sin förenklade anslagsframställning för
budgetåret 1995/96 begär verket oförändrad anslagsvolym men med pris-
och löneuppräkning.
Verket har i sin årsredovisning beskrivit hur det bedrivit utrednings-
verksamhet, sektorssamordning, informations- och rådgivningsverksamhet,
pilotprojekt samt uppföljning och utvärdering.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Verket skall enligt sin instruktion särskilt
1. bedriva utredningsverksamhet,
2. verka för central sektorssamordning,
3. lämna information och råd i glesbygdsfrågor,
4. initiera och medverka i projekt av pilotkaraktär av betydelse
för glesbygdens utveckling,
5. genomföra central uppföljning och utvärdering
av glesbygds insatser samt
6. samverka med andra organ i utvecklingen av glesbygden.
Med dessa direktiv har Glesbygdsverket i uppgift att utifrån ett hel-
hetsperspektiv arbeta med glesbygdsfrågor.
Verkets årsredovisning, som följer riktlinjerna i regleringsbrevet, visar
att arbetet efter en uppbyggnadsperiod nu funnit sina former.
Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i
revisionsberättelsen.
Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen innebär en rad nya
förutsättningar för den regionala utvecklingen och därmed också för
glesbygd och landsbygd. Inom EU:s strukturfondspolitik får Sverige del
av bl.a. mål 5b-stöd, som innebär främjande av landsbygdsutveckling.
För närvarande pågår programarbete i de fem svenska 5b-regionema.
Glesbygdsverket har tilldelats sekretariatsfunktionen för 5b-regionen
Skärgården samt vissa samordningsfunktioner för övriga 5b-regioner.
Regeringen beräknar vissa medel för detta under anslaget.
Av anslaget avser 3 miljoner kronor Glesbygdsverkets fortsatta med-
verkan i ett utvecklingsarbete kring marknadsföringsffågomas betydelse
för landsbygdsutvecklingen inom ALA-gruppen vid Sveriges Lantbruks-
universitet.
60
C 8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling
(ERU)
Prop. 1994/95:161
Reservation 1 306 170
|
1993/94 |
Utgift |
5 586 140 |
|
1994/95 |
Anslag |
6 500 000 |
|
1995/96 |
Förslag |
12 075 000 |
|
varav |
8 050 000 |
beräknat för juli 1995-juni 1996
Från anslaget betalas utgifterna för den verksamhet som Expertgruppen
för forskning om regional utveckling (ERU) bedriver.
ERU har till uppgift att initiera och samordna forskning på regionalpo-
litikens område samt se till att forskningsresultaten blir kända och till-
gängliga för olika intressenter.
ERU har i sin årsredovisning angivit att huvudmålet för verksamhets-
året har varit att anta samt påbörja genomförandet av ett nytt forsknings-
program. Vid verksamhetsårets slut pågick tretton projekt inom program-
met som omfattar perioden 1993-1996.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.
Av ERU:s årsredovisning framgår att de riktlinjer för verksamheten som
regeringen tidigare lagt fast väl återspeglas i det forskningsprogram som
antagits och vars genomförande påbörjats under verksamhetsåret.
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i sin
revisionsberättelse avseende ERU.
Sveriges medlemskap i EU innebär en rad nya förutsättningar för såväl
den regionala utvecklingen i stort som för regionalpolitiken. Regeringen
anser att det är en viktig uppgift att forskningsmässigt följa upp och
analysera konsekvenserna av EU-medlemskapet i ett regionalt/regional-
politiskt perspektiv. Det gäller t.ex. jämförelser av utvecklingen i olika
avseenden mellan olika regioner i Sverige samt mellan dessa och jämför-
bara regioner i andra länder. Det bör också vara av stort intresse att
studera hur olika aktörer lokalt och regionalt utnyttjar medlemskapet. I
arbetet bör även ingå studier av den demokratiska förankringen av struk-
turfonds arbetet.
Regeringen anser mot denna bakgrund att ERU:s forskningsprogram bör
kompletteras med forskning om konsekvenserna av ett EU-medlemskap i
ett regionalt/regionalpolitiskt perspektiv. Regeringen beräknar vissa
ytterligare medel för detta.
61
C 9. Lokaliseringslån
Prop. 1994/95:161
1993/94 Utgift -67 965 050
1994/95 Anslag 1 000
1995/96 Förslag 1 000
varav 1 000
Reservation 554 692 390°
beräknat för juli 1995-juni 1996
De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom beslut uppgick
till 437 miljoner kronor.
Över anslaget anvisas medel för lokaliseringslån som kan beviljas av
länsstyrelserna, NUTEK eller regeringen. Räntor, avbetalningar och andra
återbetalningar på lånen återförs till anslaget.
Vi har tidigare redogjort för utfallet av bl.a. lokaliseringslåneverksam-
heten under de senaste budgetåren (avsnitt 6.2).
Riksdagen beslutade våren 1992 att lokaliseringslån åter skall kunna
lämnas för finansiering av projekt inom ramen för det regionalpolitiska
företagsstödet (prop. 1991/92:100 bil. 11, bet. 1991/92:AU13, rskr.
1991/92:175).
Under budgetåret 1993/94 utbetalades 45,7 miljoner kronor i lokalise-
ringslån. I räntor och amorteringar inbetalades 32,2 respektive 80,6
miljoner kronor. Utestående belopp vid låntagares konkurs var 43,4
miljoner kronor och eftergivet belopp i samband med företagsrekonstruk-
tioner uppgick till 10,3 miljoner kronor. Utestående fordringar på lokali-
seringslån uppgick den 30 juni 1994 till 745,8 miljoner kronor.
NUTEK föreslår att anslaget förlängs med ett formellt belopp för nästa
budgetår.
Till lokaliseringslån har för budgetåret 1995/96 anvisats ett formellt
belopp på 1 000 kronor.
Vi har tidigare berört hur verksamheten med lokaliseringslån fortsätt-
ningsvis bör bedrivas (avsnitt 9.2.1). Bland annat skall lån fortsättningsvis
kunna lämnas även till rörelsekapital vid stöd till tjänsteföretag.
De förhållandevis stora förlusterna i verksamheten under de senaste
åren har kraftigt reducerat lokaliseringslånefondens storlek. Att fonden
ökat under budgetåret 1993/94 beror på att utbetalningarna var små under
detta budgetår på grund av att låneformen var avskaffad under ett par år.
Vi förväntar oss att en högre investeringsvilja i näringslivet skall med-
föra ökad efterfrågan på lokaliseringslån. Lokaliseringslån kan ofta vara
62
ett alternativ till lokaliseringsbidrag som innebär mindre utgifter for staten. Prop. 1994/95:161
Några ytterligare medel behöver dock inte anvisas för nästa budgetår
utan anslaget bör föras upp med endast ett formellt belopp.
C 10. Europeiska regionala utvecklingsfonden
Nytt anslag (förslag) 338 000 000
varav 225 333 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Över detta anslag kommer utbetalningarna från EG:s regionalfond att
redovisas. Programperioden för strukturfonderna löper för Sveriges del
mellan åren 1995 och 1999. Utbetalningarna från detta anslag kommer
successivt att öka från år 1996 för att trappas ned i slutet av perioden. De
sista utbetalningarna för programperioden beräknas ske under år 2001.
Utbetalningarna från EG:s övriga strukturfonder kommer att återfinnas
dels under Arbetsmarknadsdepartementets anslag A. 7 Europeiska social-
fonden dels under Jordbruksdepartementets huvudtitel avseende jordbruks-
och fiskefondema.
Under våren 1995 har regeringen tillsatt utredare som skall utarbeta
förslag till utvecklingsprogram för de s.k. målområdena. Regeringen
kommer därefter att överlämna förslag till program för de olika målom-
rådena till EG-kommissionen som väntas fatta beslut om dessa under
hösten. Innan kommissionen fattat sina beslut råder osäkerhet om tiden
för utbetalningarna. Från vilken av strukturfonderna utbetalningarna
kommer att ske beror på inriktningen av programmen och de konkreta
projekten. Från EG:s regionalfond kommer medel att utbetalas till vissa
projekt som ingår i strukturfondsprogrammen för målområdena 2, 5b, 6
och de s.k. gemenskapsinitiativen (se avsnitt 8.2).
I paragrafen har stödområdesindelningen ändrats. Den nuvarande ned-
sättningen av socialavgifter med fem procentenheter såvitt avser nä-
ringslivet i Bodens, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner i Norrbottens
län löper ut vid utgången av år 1995. När det gäller Älvsbyns kommun,
Edefors och Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun samt f.d.
Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun skall de från den
63
1 januari 1996 omfattas av nedsättningen med tio procentenheter enligt Prop. 1994/95:161
reglerna i 11-13 §§.
Första stycket har ändrats redaktionellt till följd av att stöd enligt 9 §
upphör vid utgången av år 1995.
Andra stycket innehåller en ny bestämmelse varav framgår att verk-
samhet inom stålindustri, som omfattas av Fördraget om upprättandet av
Europeiska kol- och stålgemenskapen, är inte berättigad till stöd enligt
denna lag.
Även de nuvarande andra och tredje styckena har ändrats redaktionellt.
Paragrafen har ändrats redaktionellt för att tydliggöra undantagen i punkt
2.
64
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 april 1995
Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Hjelm-Wal-
lén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson,
Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Uusmann,
Nygren, Ulvskog, Sundström, Johansson
Föredragande: statsrådet Sundström
Regeringen beslutar proposition 1994/95:161 Regionalpolitik.
65
gotab 48335, Stockholm 1995