Prop.
1994/95:158
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 16 februari 1995
Ingvar Carlsson
Anders Sundström
(Arbetsmarknadsdepartementet)
I propositionen läggs förslag till en ny organisation för forskning och
utveckling inom arbetslivsområdet, som framför allt syftar till en bättre
samordning och en klar uppdelning mellan utförande verksamhet och
medelsbeviljning. Förslagen innebär att de verksamhetsutförande delarna
i Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmil-
jöfonden samorganiseras i en ny Forsknings- och Uvecklingsmyndighet
samt att Arbetsmiljöfondens medelsbeviljande funktion överförs till ett
Råd för Forskning och Utveckling inom arbetslivsområdet. Den nya
organisationen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.
Dessutom lämnas förslag om anslagsmedel till Arbetarskyddsverket
för budgetåret 1995/96.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. 158
Prop. 1994/95:158
1 Förslag till riksdagsbeslut......................... 3
2 Lagtext...................................... 4
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter............................. 4
2.2 Förslag till lag om tillfällig avvikelse från lagen
(1989:484) om arbetsmiljöavgift ............... 5
3 Ärendet och dess beredning........................ 6
4 En samordnad arbetslivspolitik ..................... 6
5 Kunskapsbildning och kompetensfrågor i arbetslivet ...... 8
6 Arbetslivsfonden ............................... 9
7 Nuvarande FoU-myndigheter inom arbetslivsområdet .... 10
8 Förslag till ny myndighetsorganisation inom arbetslivsom-
rådet ....................................... 12
9 Institutet för FoU.............................. 14
10 Rådet för FoU ............................... 18
11 Vissa övergångsfrågor........................... 19
12 Finansiering.................................. 20
13 Anslagsfrågor for budgetåret 1995/96 ................ 21
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari
1995 ........................................... 30
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:691)
om socialavgifter (avsnitt 2.1),
2. antar regeringens förslag till lag om tillfällig avvikelse från lagen
(1989:484) om arbetsmiljöavgift (avsnitt 2.2),
3. godkänner vad regeringen i övrigt anför om Arbetslivsfonden
(avsnitt 6),
4. godkänner vad regeringen föreslår om inrättande av två nya myn-
digheter inom arbetslivsområdet (avsnitt 8),
5. godkänner vad regeringen anför om fördelning av medel som lö-
per över en längre period (avsnitt 10),
6. godkänner vad regeringen föreslår om att Arbetsmiljöinstitutet,
Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden skall läg-
gas ned (avsnitt 11),
7. godkänner vad regeringen föreslår om finansiering av de två nya
myndigheterna (avsnitt 12),
8. godkänner vad regeringen anför om överföringen av medel från
fonden för arbetsmiljöförbättringar (avsnitt 13),
9. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder som avser Arbe-
tarskyddsverket för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen
förordar (avsnitt 13),
10. till Arbetarskyddsverket för budgetåret 1995/96 under tionde hu-
vudtiteln anvisar ett ramanslag på 558 096 000 kr (avsnitt 13),
11. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder som avser de
båda nya myndigheterna för budgetåren 1997 och 1998 som rege-
ringen förordar (avsnitt 13),
12. till Myndigheter inom arbetslivsområdet för budgetåret 1995/96
under tionde huvudtiteln anvisar ett nytt ramanslag på
1 214 483 000 kr (avsnitt 13),
13. godkänner vad regeringen anför om att anslagssparande eller an-
slagskredit budgetåret 1994/95 från ramanslagen Arbets-
miljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning överförs till
anslaget Myndigheter inom Arbetslivsområdet (avsnitt 13).
2 Lagtext Prop 1994/95:158
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om soci-
alavgifter
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 § lagen (1981:691) om socialavgifter1
skall ha följande lydelse.
4 kap.
8 §2
Nuvarande lydelse
Av influtna arbetarskyddsavgifter
enligt 2 kap. 1 § förs 53,5 procent
till staten för finansiering av Arbe-
tarskyddsverkets, Arbetsmiljö-
institutets och Arbetslivscentrums
verksamhet.
Återstoden av arbetarskyddsav-
giftema förs till Arbetsmiljö-
fonden.
Föreslagen lydelse
Arbetarskyddsavgifter enligt 2
kap. 1 § förs till staten för finans-
iering av Arbetarskyddsverkets
och övriga arbetslivsmyndigheters
verksamhet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
1 Lagen omtryckt 1989:633.
2 Senaste lydelse 1994:198.
2.2 Förslag till lag om tillfällig avvikelse från lagen
(1989:484) om arbetsmiljöavgift
Prop. 1994/95:158
Härigenom föreskrivs följande.
Med avvikelse från 2 § lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift bemyn-
digas regeringen att för budgetåret 1995/96 disponera 600 miljoner kro-
nor från arbetslivsfonden till sysselsättningsskapande åtgärder.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och gäller till utgången av
december 1996.
Genom beslut den 20 oktober 1994 bemyndigade regeringen en särskild
utredare att göra en översyn av strukturer och resurser inom arbetsliv-
sområdet. Utredaren lämnade sitt förslag till regeringen den 20 decem-
ber 1994. Förslaget innebär att de verksamhetsutförande delarna i myn-
digheterna Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning samt
Arbetsmiljöfonden sammanförs i en myndighet. Vidare föreslås att Ar-
betsmiljöfondens nuvarande medelsbeviljande uppgifter överförs till ett
forsknings- och ett utvecklingsråd inom den nya myndigheten.
I avsikt att närmare analysera förslaget bemyndigade regeringen den
22 december 1994 chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla
en arbetsgrupp med uppgift att närmare föreslå hur en konsoliderad
myndighet inom arbetslivsområdet skulle kunna skapas.
Denna arbetsgrupp med chefen för Arbetsmiljöinstitutet och Institutet
för arbetslivsforskning och cheferna för Arbetsmiljöfonden och Arbetar-
skyddsstyrelsen samt representanter för Arbetsmiljöinstitutet, Institutet
för arbetslivsforskning och Arbetsmarknadsdepartementet har analyserat
förutsättningarna för att konsolidera ifrågavarande myndigheter till en
sammanhållen organisation för att samordna och utveckla arbetslivspoli-
tiken. Arbetsgruppen redovisade den 6 februari 1995 sin rapport.
Arbetsgruppen har koncentrerat sin analys till organisatoriska frågor
och föreslagit att FoU-myndighetema inom arbetslivsområdet delas upp
i två: en som är verksamhetsutförande och en som är medelsbeviljande.
Detta menar arbetsgruppen skapar bättre förutsättningar för en effektiv
och tydlig organisationsstruktur inom arbetslivsområdet. Arbetsgruppen
har hållit arbetsmarknadens parter underrättade om arbetet.
Prop. 1994/95:158
Arbetslivspolitiken rör förhållandet på arbetsplatsen ur främst två aspek-
ter: arbetets villkor såsom framför allt arbetsmiljö, arbetsorganisation,
arbetstider och förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, dvs.
arbetsrätten. Inom arbetsrätten behandlas framför allt frågor om arbets-
tagarinflytande, förhandlingsregler m.m. och frågor om anställnings-
skydd. Begreppet arbetsmiljö innefattar inte bara frågor om säkerhet och
skydd mot fysiska och psykosociala risker, utan även möjligheten till
inflytande, delaktighet och utveckling.
Arbetslivspolitikens grundläggande uppgift är att förebygga arbets-
skador och ohälsa och härigenom förhindra utslagning samt hjälpa män-
niskor som drabbats av ohälsa tillbaka till arbetslivet. Syftet med arbets-
livspolitiken är också att arbetslivet ska förändras så att människors
arbetsuppgifter blir mer stimulerande och utvecklande. Arbetslivspoliti-
ken ska vidare medverka till att ansvar och befogenheter sprids i organi- Prop. 1994/95:158
sationen så att fler får lösa sina arbetsuppgifter i samverkan med andra.
Kunskap och kompetens får en allt större betydelse i dagens arbetsliv.
En annan viktig uppgift är att fora erfarenheter och kunskaper vidare så
att positiva förändringar som skett i arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet
förmedlas och används.
En god arbetsmiljö och ett bra arbetsliv i övrigt hänger intimt samman
med möjligheterna att öka produktiviteten och stärka konkurrenskraften.
Goda arbetslivsbetingelser är med andra ord en förutsättning och ett
medel for produktivitet, effektivitet och kvalitet i verksamheten. Likaså
minskar det samhällets kostnader for ohälsa och utslagning. Det omvän-
da förhållandet, dvs att hög produktivitet medför goda arbetsförhållan-
den, gäller långt ifrån alltid. Det är därför viktigt att slå fast, att arbetet
med att öka tillväxten och skapa nya jobb alltid måste gå hand i hand
med ett aktivt arbetsmiljöarbete och fortsatt förnyelse av arbetslivet.
En viktig uppgift inom arbetslivspolitiken är att föra erfarenheter och
kunskaper från bl.a. Arbetslivsfondens verksamhet vidare och att vid-
makthålla de positiva förändringar i arbetslivet som bl.a. denna verk-
samhet har bidragit till.
Utveckling av arbetslivet förutsätter samverkan mellan arbetsgivare
och anställda. I takt med att arbetslivet förändras växer nya samarbets-
relationer fram. Detta får betydelse för utvecklingen av de arbetsrätts liga
reglerna, som måste bygga på dels de anställdas behov av trygghet och
rättssäkerhet, dels verksamheternas behov av flexibilitet. Hänsyn behö-
ver också tas till den ökande internationalisering som sker.
Det är en viktig uppgift att inom ramen för arbetslivspolitiken under-
stödja goda relationer mellan arbetsgivare och de anställda. En viktig
del i förnyelsen av arbetslivet är därför att modernisera arbetsrätten.
Regeringen kommer inom kort att tillkalla en kommission för att söka
lösningar på de problem som arbetsmarknadens parter anser föreligger
på arbetsrättens område. Syftet är att under medverkan från parterna
finna former som medför att arbetsmarknadens parter själva i så stor
utsträckning som möjligt genom kollektivavtal kan ge de arbetsrättsliga
reglerna en sådan utformning att de fungerar väl i praktiken och blir så
enkla och effektiva som möjligt.
Inom arbetstidsområdet har regeringen genom beslut den 26 januari
1995 tillsatt en parlamentarisk kommitté (dir. 1995:6) Effekter av olika
arbetstidsförändringar m.m. som har till uppgift att dels behandla de
långsiktiga konsekvenserna av alternativa arbetstidsförkortningar, dels
undersöka på vilket sätt flexibla arbetstidsregler kan införas i svensk
lagstiftning samt dels utreda konsekvenserna av EU:s arbetstidsdirektiv
för det svenska regelsystemet på arbetstidsområdet. Kommitténs arbete
skall vara avslutat före utgången av år 1995.
De arbetslivspolitiska frågoma bör emellertid också ses i ett större
tillväxtpolitiskt sammanhang och då i samverkan med andra politikom-
råden. Särskilt gäller detta insatser och resurser lokalt och regionalt,
nära arbetsplatserna. Som ett led i detta arbete avser regeringen senare
återkomma till riksdagen med förslag om hur dessa frågor och framför
allt kompetensfrågorna i arbetslivet bör lösas. I det sammanhanget avser
regeringen också återkomma till de förslag som utredningen (Dir
1993:15) om kunskapsspridning m.m. inom arbetslivsområdet (SOU
1994:48) presenterat.
Regeringen kommer i det följande att som ett första steg föreslå en ny
myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet. Arbetslivsfondens verk-
samhet kommer också att i korthet beröras i det följande men regeringen
avser att sedan de pågående utvärderingarna av fondens verksamhet
slutförts återkomma till riksdagen med en redovisning härom. Det fort-
satta arbetet med kunskapsbildning i arbetslivet kommer också att redo-
visas i följande. Slutligen behandlas anslag för budgetåret 1995/96 för
Arbetarskyddsverket och de två nya myndigheterna inom arbetslivsom-
rådet.
Prop. 1994/95:158
På regional nivå har flera aktörer med stor kompetens och fungerande
nätverk för arbetslivs- och verksamhetsutveckling vuxit fram. I exempel-
vis Västerbottens län finns A-forum Norr, som är ett regionalt kontakt-
och kunskapscentrum för förändrings- och utvecklingsarbete på arbets-
platserna. I Skaraborgs län pågår ett arbete med att bygga upp en lik-
nande verksamhet.
Det är viktigt att de särskilda förutsättningar som finns inom vaije
region tas till vara och inte söka forma ett enhetligt system för vare sig
lokal eller regional kunskapsförmedling. I stället bör lokala och regiona-
la initiativ tas till att utveckla olika former av kunskapsbildning i före-
tagen. Däremot kan det finnas anledning att inom arbetslivsområdet på
olika sätt stimulera denna utveckling. En uppgift för de i det följande
föreslagna nya myndigheterna inom arbetslivsområdet, bör vara att på
olika sätt utveckla och stödja lokal och regional kunskapsförmedling
inom arbetslivsområdet, varvid en mångfald i ansatser bör eftersträvas.
De vittförgrenade nätverk som byggts upp av Arbetslivsfonden och
Arbetsmiljöfonden bör tas tillvara. Samordning bör vidare ske med and-
ra myndigheter och organisationer som har till uppgift att stimulera
utveckling av framför allt små företag. Exempel på aktörer inom detta
område är förutom högskolor och de regionala utvecklingsbolagen även
myndigheter som länsarbetsnämnder och länsstyrelser. I sammanhanget
bör uppmärksammas att regeringen i sitt budgetförslag under närings-
departementet föreslagit att 100 milj. kr. avsätts för att stärka kun- Prop. 1994/95:158
skapsförsöijningen till små och medelstora företag.
Till detta kan läggas att genom Sveriges medlemskap i EU kommer
medel att kunna användas för projekt inom ramen för bl.a. mål 4 i Euro-
peiska socialfonden. Mål 4 syftar till att genom kompetensutveckling av
anställda, främst i små och medelstora företag, underlätta omställningar
vid strukturförändringar och förändring av produktionssystem. Åtgärder-
na skall vara förebyggande och bör bl.a. inriktas på att främja utveck-
lingen av företags och individers förmåga att efterfråga och använda ny
kompetens och främja stödjande strukturer bl.a. i form av nätverk. Pro-
grammet avser tidsperioden 1995-1999 och en särskild utredare (dir.
1994:139) har genom beslut den 22 december 1994 fått i uppdrag att till
den 15 mars 1995 utarbeta ett program för användningen av dessa me-
del.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen under våren med för-
slag till inriktning av projekten samt den anslagstekniska lösningen för
Sveriges medfinansiering. Även de förslag som regeringen presenterar i
det följande kan behöva kompletteras eller förändras med hänsyn till de
förslag som utredaren för Mål 4 kommer att lägga fram. Som nämnts i
det föregående avser regeringen senare också återkomma till riksdagen
med förslag hur framför allt kompetensfrågorna i arbetslivet kan lösas i
samverkan mellan flera politikområden.
Regeringens förslag: 600 miljoner kronor från arbetslivsfonden
förs över till statsbudgetens inkomsttitel som delfinansiering av
vissa arbetsmarknadspolitiska satsningar.
Arbetslivsfondens verksamhet upphör den 1 juli 1995 (prop.
1992/93:100 bil. 11, bet. AU12, rskr 203). Enligt uppgift från Arbets-
livsfonden beräknas minst 600 miljoner kronor återstå av fondens medel
vid utgången av juni 1995. Som delfinansiering av de arbetsmark-
nadspolitiska satsningarna som föreslagits i höstens ekonomisk-politiska
proposition föreslår regeringen att 600 miljoner kronor från arbetslivs-
fonden förs över till statsbudgetens inkomsttitel (2811) övriga inkomster
av statens verksamhet. För att möjliggöra en sådan överföring föreslår
regeringen en särskild tidsbegränsad lag om avvikelse från 2 § lagen
(1989:484) om arbetsmiljöavgift. I enlighet härmed har inom Arbets-
marknadsdepartementet upprättats förslag till lag om tillfällig avvikelse
från lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift. Det bör ankomma på rege-
1 * Riksdagen 1994/95. 1 saml. 158
ringen att med stöd av lagen besluta om överföringen av medlen under Prop. 1994/95:158
budgetåret 1995/96.
Sedan den Centrala arbetslivsfonden kommit in till regeringen med sin
slutredovisning och de olika utvärderingar om fondens verksamhet slut-
förts avser regeringen återkomma till riksdagen med en närmare redo-
visning av de resultat och effekter som den Centrala och de Regionala
arbetslivsfondemas insatser har givit upphov till. Regeringen avser
vidare att senare ge Kammarkollegiet i uppdrag att efter samråd med det
nya FoU-institutet på arbetslivsområdet som regeringen kommer att
föreslå i det följande ansvara för den ekonomiska redovisning som av
praktiska och administrativa skäl kvarstår efter den 30 juni 1995.
Ett viktigt område inom arbetslivspolitiken är de FoU-verksamheter som
bedrivs inom sektom. Dessa är av stor betydelse inte bara för den en-
skildes arbetsförhållanden utan även för näringslivet i stort.
En stor del av statens resurser inom arbetslivsområdet används till
FoU-verksamhet vid särskilda institut och vid universitet och högskolor.
I dag finns tre myndigheter inom området: Arbetsmiljöinstitutet (AI),
Institutet för arbetslivsforskning (ALFI) och Arbetsmiljöfonden
(AMFO).
Arbetsmiljöinstitutet
Arbetsmiljöinstitutet inrättades som ett självständigt forskningsorgan
genom att forskningsavdelningen vid Arbetarskyddsstyrelsen bröts ur
styrelsen år 1987. Forskningsavdelningen hade i sin tur sitt ursprung i
det arbetsmedicinska institutet som fördes till Arbetarskyddsstyrelsen år
1972.
Institutets uppgifter är enligt förordningen (1988:732) med instruktion
för Arbetsmiljöinstitutet att bedriva och främja forskning, utbildning och
dokumentation samt sprida information i syfte att förbättra arbetsmiljön.
Vid institutet arbetar ca 380 personer varav ca 310 i Solna och ca 70 i
Umeå.
Forskning bedrivs inom ämnesområdena fysiologi, kemi, medicin,
psykologi, teknik och toxikologi. Vid institutet bedrivs både tillämpad
forskning och riktad grundforskning. Verksamheten bedrivs i samarbete
med högskolor, företagshälsovård och yrkesmedicinska kliniker, både
inom och utom Norden.
10
Institutet arbetar tvärvetenskapligt inom vissa prioriterade områden. Prop. 1994/95:158
Under budgetåret 1992/93 prioriteras följande tvärvetenskapliga områ-
den: belastningsskador, lungsjukdomar, cancer och genetiska skador,
hudsjukdomar, olycksfall, datom som hjälpmedel samt elektromagnetis-
ka fält. Vidare arbetar institutet inom fyra s.k. programområden: god
arbetsmiljö för ungdomar, god arbetsmiljö för äldre, god arbetsmiljö i
vården samt yrkesföramas arbetsmiljö.
Institutet svarar också för utbildningen av personal inom företagshäl-
sovården och andra målgrupper. Vid institutet finns ett nationellt
ansvars- och expertbibliotek för arbetsmiljöområdet. Institutet har också
ett omfattande internationellt samarbete.
Institutet för arbetslivsforskning
Institutet för arbetslivsforskning, tidigare benämnt Arbetslivscentrum,
tillkom år 1976 för att bedriva och främja tvärvetenskapligt forsknings-
och utvecklingsarbete inom arbetslivsområdet. Efter beslut i riksdagen
våren 1991 har institutet genomgått en omfattande omstrukturering.
Institutet är numera ett renodlat forskningsinstitut. Institutets uppgift är
enligt förordningen (1988:1138) med instruktion för Institutet för arbets-
livsforskning att bedriva arbetsmarknads- och arbetslivsforskning som
rör relationerna på arbetsmarknaden och i arbetslivet samt produktivi-
tets- och inflytandefrågor och arbetsorganisation.
Vid institutet arbetar ca 60 personer, varav 35 är fasta anställningar.
Institutet har en mångvetenskaplig och interdisciplinär forskningsmiljö
och bedriver framför allt problemorienterad forskning. För närvarande
koncentreras forskningsinsatserna till fyra program: internationalisering
och europapolitik samt kompetens, produktivitet och arbetsplatsutveck-
ling, arbetsmarknadspolitik och partsintressenas omvandling samt kvin-
noforskning. Institutet samarbetar med högskolor och universitet, be-
driver doktorandutbildning och samarbetar med ett stort antal utländska
forskare.
Arbetsmiljöfonden
Arbetsmijöfonden är i dag landets största finansiär av forsknings- och
utvecklingsarbete inom arbetslivsområdet. Fondens intäkter från arbetar-
skyddsavgiften uppgår f.n. till ca 550 milj.kr.
Arbetsmiljöfondens uppgifter är enligt förordningen (1991:1158) med
instruktion för Arbetsmiljöfonden att initiera och stödja sådan forskning
och utveckling samt utbildning, information och kunskapsförmedling
som kan motverka uppkomsten av arbetsskador eller i övrigt bidra till
en förbättrad arbetsmiljö samt om arbetslivsfrågor i övrigt.
11
En stor del av fondens FoU-stöd går till universitet och högskolor. Prop. 1994/95:158
Stödet sker i ökad utsträckning i form av samlade och långsiktiga sats-
ningar inom prioriterade områden. Utöver enskilda projekt finansierar
fonden ramprogram och tidsbegränsade anställningar som forskare. Däri-
genom stimuleras en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom högskolan.
Fondens satsning på samhällsvetenskaplig forskning har efter hand
ökat men fortfarande dominerar den medicinska, naturvetenskapliga och
tekniska forskningen. Inom de samhällsvetenskapliga och medicinska
områdena är fonden en av de största offentliga finansiärerna.
Utöver stöd till arbetslivsforskningen ger fonden stöd till utveckling
av produkter, system och tjänster samt till försöksverksamhet på arbets-
platser. Det senare sker inom ramen för samlade utvecklingsprogram
med givna teman. Fonden ger också ett omfattande stöd till kunskaps-
förmedling och utveckling av nya former för denna. Stor vikt läggs vid
att skapa nätverk mellan olika aktörer och främja kontakter mellan for-
skare och arbetslivet liksom också vid att främja det internationella
utbytet inom området.
Fonden ger även omfattande bidrag till utbildning och information
riktade till olika målgrupper, bl.a. till skyddsombud, arbetsledande per-
sonal m.fl. Dessutom ger fonden bidrag till verksamheten med regionala
skyddsombud.
Regeringens förslag: Regeringen föreslår att en ny FoU-myndig-
het samt ett medelsbeviljande råd för forskning och utveckling
bildas inom arbetslivsområdet. Myndigheterna inrättas den 1 juli
1995.
Skälen för regeringens förslag: En av landets viktigaste politiska
frågor är sysselsättningen. Den omfattande arbetslösheten riskerar inte
bara att skapa allvarliga marginaliseringsproblem och en uppdelning av
arbetsmarknaden utan den försvårar också arbetslivspolitikens mål att
skapa hälsosamma arbetsmiljöer och utvecklande arbeten.
Arbetslöshetens många negativa effekter ställer såväl arbetsmarknads-
som arbetslivspolitiken inför nya utmaningar och problem. Dessutom
utvecklas arbetslivet och arbetsmarknadens förhållanden i en allt snab-
bare takt: ny teknik och flexibla produktionssystem skapar nya hälsop-
roblem och nya krav på kompetensutveckling. Löne- och anställnings-
villkoren har förändrats för många yrkesgrupper, arbetsmarknadens och
12
arbetslivets institutionella förhållanden och samarbetsformema mellan Prop. 1994/95:158
parterna har förändrats. Till den snabba utvecklingstakten kommer också
att förändringsmönstret är komplext och svårtolkat. Olika delområden
såsom arbetsmarknads- och sysselsättningsförhållanden påverkar och
påverkas av arbetslivspolitikens utformning inom områdena arbetsmiljö,
arbetsrätt och arbetsorganisation.
Med utvecklingen följer att den arbetslivsforskning som utförs inom
området, måste organiseras och bedrivas på ett sådant sätt att den kan
bidra till kunskapsutveckling kring komplexa och sammansatta utveck-
lingsmönster. Detta förutsätter inte bara bättre överblick, nya priorite-
ringsmöjligheter inom forskningsfältet som helhet och bättre integration,
utan också att den forskning som bedrivs formas och utvecklas i takt
och samklang med de utvecklingsmönster och problem som präglar
arbetsliv och arbetsmarknad.
För den sektorforskning som bedrivs vid Arbetsmiljöinstitutet och
Institutet för arbetslivsforskning är en sådan praktiknära och relevansori-
enterad forskningsinriktning särskilt viktig. Genom en samorganisation
och samverkan mellan olika verksamhetsgrenar som forskning, utbild-
ning, kompetensutveckling, kunskapsförmedling och praktisk arbetslivs-
utveckling stärks möjligheterna att upprätthålla en sådan forskningspro-
fil.
Regeringen föreslår i enlighet med arbetsgruppens förslag att de verk-
samhetsutförande delarna i de tre berörda myndigheterna samorganiseras
i en ny FoU-myndighet. Regeringen anser att det är principiellt viktigt
att de huvudverksamheter som skall ingå i den nya myndigheten organi-
seras och bedrivs på sådant sätt att de bidrar till att upprätthålla och
stärka forskningens kvalitet och relevans, å ena sidan och till att, i vid
betydelse föra ut och tillämpa forskningens resultat å den andra. Utbild-
ningsinsatser, forskarstödda utvecklingsprojekt och informationsverk-
samheter är exempel på sådana verksamhetsåtaganden.
Den nya FoU-myndighetens huvudsakliga verksamhet består i att
bedriva forskning och utveckling. Eftersom forskningsutförande och
medelstilldelning till forskningen av principiella skäl bör särskiljas före-
slår regeringen i likhet med arbetsgruppens förslag att Arbetsmiljö-
fondens nuvarande medelsbeviljande funktion överförs till ett Råd för
forskning och utveckling. Med ett fristående forsknings- och utveck-
lingsråd ges alla forskare lika möjligheter att konkurrera om medel,
vilket bidrar till att upprätthålla och höja den vetenskapliga kvaliteten på
forskningen.
Det är viktigt att arbetsmarknadens parter och andra intressenter inom
arbetslivsområdet på lämpligt sätt ges goda möjligheter att delta och
utöva inflytande i såväl FoU-myndighetens verksamhetsområden som i
forsknings- och utvecklingsrådets verksamhet. Det är angeläget att verk-
samheterna organiseras och bedrivs på sådant sätt att det skapas goda
13
möjligheter för arbetslivets företrädare att såväl ta ansvar för som att Prop. 1994/95:158
kanalisera sina krav och förväntningar på verksamheterna.
Regeringens förslag innebär att två nya myndigheter inrättas den 1 juli
1995 och ersätter de nuvarande myndigheterna Arbetsmiljöinstitutet,
Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden. Vissa över-
gångsfrågor behandlas i avsnitt 11.
I det följande berörs först den föreslagna FoU-myndigheten nedan
benämnd institutet för FoU, därefter den föreslagna medelsbeviljnings-
myndigheten, nedan benämnd rådet för FoU.
Regeringens förslag: En ny myndighet med uppgift att bl.a. be-
driva forskning, utbildning, kompetens- och arbetslivsutveckling
inom arbetslivsområdet inrättas.
Skälen för regeringens förslag: I likhet med arbetsgruppens förslag
anser regeringen att utgångspunkten för den nya myndighetens verksam-
het är det som inryms i begreppet Forskning och Utveckling. Den hu-
vudsakliga verksamheten består i att bedriva forskning. I princip kan
forskningsverksamhetens nuvarande inriktning beskrivas som proble-
mområden.
Arbetsmiljöforskningen som består av flera delområden och som sam-
mantagna utgör det största forskningsfältet.
Forskning rörande arbetsorganisation, lokala samarbetsformer och i
övrigt förhållandena i arbetet och på arbetsplatsen.
Forskning om arbetsmarknadsrelationer och arbetsrättsligt inriktad
forskning samt kvinno- och jämställdhetsforskning.
Till forskningen kommer den nya myndighetens övriga delverksam-
heter, varav de viktigaste är: utbildning, kompetens- och arbetslivs-
utveckling, internationellt utbyte och samarbete samt information och
dokumentation.
De olika verksamhetsområdena berörs kortfattat i det följande.
Mångvetenskaplig forskning
Den arbetslivsforskning som bedrivs vid Arbetsmiljöinstitutet och In-
stitutet för arbetslivsforskning har till uppgift att ta ansvar för ett flertal
åtaganden och forskningspolitiska perspektiv som kompletterar den
forskning och de forskningstraditioner som finns inom högskoleväsen-
det.
14
Den sektorsbedrivna arbetslivsforskningen vilar på speciella premisser Prop. 1994/95:158
i förhållande till forskningen vid universitet och högskolor. De kunskap-
straditioner som präglar universitet och högskola är huvudsakligen teore-
tiska. Med ett teoretiskt synsätt betraktas praktiken ofta som tillämpad
teori. Annorlunda blir utgångspunkten om forskningen - såsom fallet är
med en stor del av arbetslivsforskningen - utgår från problem i arbets-
livet. Då bildar praktiken grunden för själva kunskapssökandet och teo-
retiska kunskaper kan bidra med att öka förståelsen för de problem for-
skare och praktiskt verksamma möter.
Därför bygger mycket av arbetslivsforskningen på ett nära samarbete
mellan praktiker och forskare och därför finns inga skarpa gränser mel-
lan forskningen, arbetslivets utveckling, utbildning och kunskapsförmed-
ling, utan alla skall uppfattas som viktiga delar i arbetslivsforskningens
kunskapsutveckling. Den nya myndighetens olika verksamhetsgrenar
skall således ses i ett sammanhang som syftar till att främja kunskaps-
flöde mellan dem.
Ett viktigt kriterium för arbetslivsforskningen är dess relevans för
arbetslivets problem. Ett annat, som hänger nära samman med detta, är
kravet på breda forskningsinsatser med en mångfald av discipliner och
forskningsperspektiv. Utgångspunkten i komplexa arbetslivsproblem
leder ofta till ett överskridande av disciplinära gränser och tvingar till
vetenskaplig nyorientering.
Gränsöverskridande forskning kräver noggrann kvalitetsbedömning.
Den i sin tur måste utföras av företrädare från forskarsamhället som har
djup förtrogenhet med de olika forskningsperspektiv som aktualiseras.
Till sektorsforskningens uppgifter hör att ansvara för en kontinuerlig
och långsiktig kunskapsutveckling inom respektive sektor. Denna ut-
veckling skall präglas av en relevans- och problemorienterad forsknings-
ansats. Den sektorsbedrivna arbetslivsforskningen har ett långsiktigt
ansvar för en kunskapsutveckling som kan bidra till att beskriva, för-
klara och i förlängningen utveckla förhållandena på arbetsmarknaden
och i arbetslivet.
I och med att arbetslivet har blivit alltmer sammansatt ställer detta
stora krav på arbetslivsforskningens långsiktiga förmåga att utveckla
problemorienterade och mångvetenskapliga angreppssätt.
Den föreslagna samorganiseringen av den forskning och utbildning,
som bedrivs vid Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforsk-
ning, sammantaget med fortsatta och förnyade insatser rörande lokal och
regional arbetslivsutveckling främjar inte bara långsiktiga förutsättningar
för en mångvetenskaplig forskning om arbetsmarknad, arbetsliv, arbets-
miljö och arbetsrätt. Den ger också de organisatioriska förutsättningarna
för att långsiktigt stödja en praktiknära och relevansorienterad utveck-
ling av arbetslivsforskningen.
Med samorganiseringen motverkas rådande barriärer mellan forskning
och teori å ena sidan och arbetslivets utveckling å den andra. Med en
15
gemensam FoU-myndighet för forskning, utbildning, insatser för arbets- Prop. 1994/95:158
livets utveckling och kompetensfömyelse stärks möjligheterna till nära
kontakt, samverkan och ömsesidig påverkan mellan forskningen och
arbetslivets utveckling.
Samorganiseringen i en större FoU-myndighet ställer stora krav på
såväl forskningsintegritet som bevarad forskningsidentitet. Organisa-
tionen skall därför utformas på ett sådant sätt att det inom skilda forsk-
ningsinriktningar ges bästa förutsättningar för att åstadkomma forskning
av god kvalitet och god relevans inom arbetslivsområdet.
Forskningsorganisationen bör utformas på sådant sätt att förekomman-
de och nya forskningsinriktningar ges institutionella och därmed fortsatt
goda möjligheter till en identitetsskapande utveckling.
Utbildning
Förmedling av forskningsresultat sker mest effektivt genom utbildnings-
insatser av olika slag. Den nya myndighetens utbildningsverksamhet
skall omfatta forskarutbildning, medverkan i utbildning vid högskolor
och universitet och vid andra extema utbildnings- och kursverksamheter
som rör myndighetens verksamhetsfält.
Myndigheten skall ansvara för att på uppdragsbasis och genom samar-
bete med andra utbildningsarrangörer, arbetsmarknadens parter och kun-
skapsmiljöer på lokal och regional nivå arrangera och stödja utbildnings-
insatser av olika slag. Exempel på sådana utbildningsverksamheter som
myndigheten bör stödja är olika utbildningar inom arbetslivsområdet och
utbildning för företagshälsovård. Även verksamheten med regionala
skyddsombud bör stödjas av denna nya myndighet.
Den nya FoU-myndigheten bör eftersträva en utökad medverkan i
sådana kurser och utbildningsinsatser som anordnas av arbetsmarkna-
dens parter. Där så bedöms lämpligt bör exempelvis myndighetens lärar-
kompetens tillvaratas vid sådana kurser och sådan utbildning som parter-
na var för sig och tillsammans bedriver i egen regi. Myndigheten bör i
sin utbildningsverksamhet eftersträva samarbete och samverkan även
med andra aktörer som bedriver olika former av arbetsmarknads- och
arbetslivsorienterad fort- och vidareutbildning.
Kompetens och arbetslivsutveckling
I den nya myndighetens åtaganden bör ingå att i lämpliga sammanhang
stimulera olika former av forskarmedverkan i utvecklingsprojekt. Dialog
och samarbete mellan myndighetens forskare och företrädare för lokalt
och regionalt arbetsliv, utgör en viktig grund både för att föra ut forsk-
ningsresultat och för att lägga grunden för en praktiknära och problem-
orienterad forskning vid myndigheten.
16
Både Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning har Prop. 1994/95:158
erfarenhet av medverkan i utvecklingsprojekt på arbetsplatsnivå. Denna
typ av verksamhet bör understödjas också i den nya myndigheten. Det
kan ske genom att stimulera den egna myndighetens forskare till att
initiera och aktivt medverka i lokala utvecklingsprojekt. Det kan också
ske genom att myndigheten på uppdragsbasis ekonomiskt och kompe-
tensmässigt stöder också andra intressenter att initiera och i samverkan
med myndigheten genomföra olika typer av utvecklingsprojekt.
Viktiga samarbetspartners för detta verksamhetsområde är näringsliv
och offentlig sektor, arbetsmarknadens parter, små- och medelstora hög-
skolor, universitet och andra FoU-inriktade kompetensmiljöer på lokal
och regional nivå.
Den nya myndigheten skall också ha ett ansvar för att utveckla kun-
skapsförmedling på lokal och regional nivå genom att bl.a. förmedla
resultat och erfarenheter från forskning och utbildningsverksamhet, ut-
veckla metoder och former för kunskapsspridning, samverka med andra
centrala myndigheter för att underlätta erforderlig samverkan på regional
nivå. Erfarenheterna från Arbetslivsfondens verksamhet bör ligga till
grund för denna verksamhet där främjande av kunskapsbildning skall
ske utifrån företagens och de anställdas villkor och behov.
Information och dokumentation
Insatserna inom detta område skall syfta till att sprida och förmedla
resultaten från myndighetens verksamhet till olika målgrupper. Genom
att göra myndigheten känd inom och utom landet, skapas förutsättningar
för dialog och erfarenhetsutbyte mellan myndigheten och externa aktörer
på berörda verksamhetsområden. Informationsinsatser och utåtriktade
aktiviteter kan på så sätt bidra till att skapa ett efterfrågetryck från om-
världen på myndighetens verksamheter. Sådana efterfrågesignaler bidrar
i sin tur till att identifiera och följa upp viktiga utvecklingsdrag på ar-
betsmarknad och i arbetsliv. Inom myndigheten kommer att finnas ett
ansvarsbibliotek för arbetslivsfrågor.
Internationellt utbyte och samarbete
Verksamheten vid den nya myndigheten kommer att påverka och på-
verkas av internationaliseringen och motsvarande forskning inom EU.
Ett omfattande samarbete och ett rikt kontaktnät finns idag mellan de
befintliga myndigheterna och institutioner och organisationer i en mång-
fald länder, däribland de nordiska, EU-ländema och USA. EU-medlem-
skapet kommer att innebära att det europeiska samarbetet inom FoU-
området kommer att intensifieras. Genom den gemensamma FoU-myn-
17
digheten ges bättre förutsättningar för att medverka i och aktivt påverka Prop. 1994/95:158
en arbetslivspolitisk FoU-verksamhet på EU-nivå.
Organisation
Institutet för FoU bör organiseras som ett enrådighetsverk med en gene-
raldirektör som chef. Generaldirektören bör anställas genom beslut av
regeringen. Det bör ankomma på myndigheten att forma sin inre organi-
sation. Regeringen anser vidare att ett särskilt råd bör inrättas vid in-
stitutet med representanter för bl.a. arbetsmarknadens parter och som får
till uppgift att säkerställa en fortlöpande insyn i verksamheten. Ledamö-
terna i rådet bör utses av regeringen.
Regeringens förslag: Ett råd med uppgift att bevilja medel till
forsknings- och utveckling inom arbetslivsområdet inrättas.
Skälen för regeringens förslag: I likhet med arbetsgruppens förslag
övertas Arbetsmiljöfondens medelsbeviljning av ett Råd för forskning
och utveckling inom arbetslivsområdet.
Rådet skall ha till uppgift att bevilja medel till sådan forskning och
utveckling som är av stor betydelse för arbetslivets utveckling i vid
mening. Stödet skall i stor utsträckning ske inom ramen för långsiktiga
och programinriktade satsningar av stor samhällsrelevans. En viktig
uppgift bör också vara att efter ansökningsförfarande finansiera forsk-
nings- och avhandlingsprojekt vid högskolor och universitet samt ut-
vecklingsprojekt på arbetsplatser i företag och offentlig verksamhet.
Rådet kan på så sätt bidra till att utveckla den nationella kompetensen
på arbetslivsområdet och då inte minst i fråga om att utbilda forskare
med arbetsvetenskaplig inriktning.
Utöver högskolan finns ett flertal organ som bedriver forskning och
utvecklingsprojekt av stor betydelse för arbetslivets utveckling. Som
exempel kan nämnas Institutet för Verkstadsteknisk Forskning (IVF),
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP) och Institutet för
Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL). Det är angeläget att forsknings-
och utvecklingsrådet kan stödja olika projekt vid dessa och andra in-
stitutioner som arbetar med utveckling av teknik, metoder m.m.
Rådet skall se till att resultaten från det forsknings- och utvecklings-
arbete som finansieras av rådet kommer till nytta och praktisk använd-
18
ning. Rådet skall vidare i sin egenskap av finansiär främja internationellt Prop. 1994/95:158
samarbete och erfarenhetsutbyte.
Rådets relevansorientering och inriktning mot inte bara forsknings-
finansiering utan också mot finansiering av olika typer av utveckling bör
återspeglas i rådets beslutsstruktur.
Det är enligt regeringens mening naturligt att rådet har en styrelse som
utses av regeringen och som får en sammansättning som representerar
arbetsmarknadens parter och forskarsamhället. Det är betydelsefullt att
arbetsmarknadens parter ges inflytande och möjligheter att ta ansvar for
rådets verksamhet. Ett samarbete mellan parter och forskare ger förut-
sättningar för att tillvarata vetenskapliga krav och relevansorienterade
bedömningar.
Under styrelsen bör rådet ledas av en chef som anställs av regeringen.
Det bör ankomma på rådet att forma sin inre organisation.
Rådet skall lägga stor vikt vid att återkommande låta expertis och
oberoende bedömare följa upp och utvärdera den forskning och utveck-
ling som finansieras. Det är vidare angeläget att rådet kan besluta om
fördelning av medel för projekt som löper över en längre period. Rege-
ringen anser att det bör vara möjligt för rådet att fatta sådana beslut för
en sexårsperiod. Det bör ankomma på regeringen att närmare precisera
en högsta ram för sådana åtaganden.
Regeringens förslag: När de båda nya myndigheterna inrättas
den 1 juli 1995 skall Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivs-
forskning och Arbetsmiljöfonden läggas ned.
Skälen för regeringens förslag: För att de föreslagna förändringarna i
myndighetsorganisationen skall kunna genomföras den 1 juli 1995 är det
angeläget att förberedelsearbetet påbörjas och bedrivs skyndsamt. Rege-
ringen kommer därför inom kort att tillkalla en organisationskommitté
med uppdrag att förbereda och genomföra den nya myndighetsorganisa-
tionen inom arbetslivsområdet. Detta bör ske i samverkan med arbets-
marknadens parter. Kommittén kommer naturligtvis att arbeta med för-
behåll för riksdagens beslut med anledning av denna proposition.
I kommitténs uppdrag kommer det bl.a. att ingå att lämna förslag till
budget för de båda myndigheterna inför regeringens beslut om regle-
ringsbrev för budgetåret 1995/96 (se avsnitt 13). Den personal som
arbetar i de nuvarande myndigheterna övergår den 1 juli 1995 till de
nya myndigheterna.
19
De föreslagna förändringarna i myndighetsstrukturen är att betrakta Prop. 1994/95:158
som en ren omorganisation av en etablerad verksamhet. Den nuvarande
lokaliseringen av verksamheten bör därmed behållas så att huvuddelen
av verksamheten finns i Solna och Stockholm och att den nuvarande
forskningsverksamheten i Umeå behålls. En förutsättning för att kunna
genomföra den nya myndighetsorganisationen den 1 juli 1995 är att
nuvarande myndigheters lokaler kan utnyttjas.
Regeringens förslag: De båda myndigheterna finansieras helt över
statsbudgeten. Den medelsfond som idag finns knuten till Arbets-
miljöfonden avvecklas.
Skälen för regeringens förslag: De nuvarande tre myndigheterna fi-
nansieras på olika sätt. Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivs-
forskning finansieras idag genom anslag över statsbudgeten. Arbetsmil-
jöfonden finansieras däremot genom arbetsgivaravgiften enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter. Till Arbetsmiljöfonden finns knuten en
särskild medelsfond.
Regeringen föreslår att de nya myndigheterna helt finansieras via
statsbudgeten. Detta förslag innebär ändring i lagen (1981:691) om soci-
alavgifter. Ändringen innebär att Arbetarskyddsverket och de båda nya
myndigheterna kommer att finansieras av arbetarskyddsavgiften men att
myndigheterna kommer att erhålla medel för sin verksamhet över stats-
budgeten. I enlighet härmed har inom Arbetsmarknadsdepartementet
upprättats ett förslag till ändring i nämnda lag. Lagändringen bör träda i
kraft den 1 juli 1995. Vidare föreslår regeringen att den medelsfond som
finns knuten till Arbetsmiljöfonden om ca 780 milj, kr avvecklas. På
detta sätt kan den samlade medelstilldelningen för de nya myndigheterna
disponeras under ett ramanslag (se nästa avsnitt). Regeringen har där-
med också i sin medelsberäkning tagit hänsyn till de långsiktiga avtal
som Arbetsmiljöfonden beslutat om och som förutsätter finansiering via
nämnda medelsfond. Det bör ankomma på regeringen att besluta hur
medelsfonden skall avvecklas under budgetåret 1995/96. Härmed till-
godoses också riksdagens generella önskemål om bruttoredovisning av
den statliga verksamheten på statsbudgeten
20
I prop 1994/95:100 (bil.11) har regeringen föreslagit att riksdagen i
avvaktan på denna proposition beräknar medelstilldelning för Arbetar-
skyddsverket, Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och
Arbetsmiljöfonden.
Omfattningen av myndigheternas verksamhet framgår av nedanstående
tabell.
Milj. kr.
|
Utfall 1993/94 |
Anslag 1994/95 | |
|
Arbetarskydds- |
362 415 |
385 710 |
|
Arbetsmiljö- |
161 044 |
172 744 |
|
Institutet för ar- |
28 908 |
34 512 |
Milj. kr.
|
Intäkter* 1993/94 |
Utgifter 1993/94 |
Medels- | |
|
Arbetsmiljö |
587 783 |
625 029 |
785 433 | |
* inkl, finansiellt netto
Regeringen återkommer nu till dessa frågor med utgångspunkt från att
två nya myndigheter inrättas den 1 juli 1995 och då ersätter Arbetsmil-
jöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och Arbetsmiljöfonden.
Någon organisationsförändring vad avser Arbetarskyddsverket föreslås
inte.
21
Budgetförslaget innebär att den medelsanvisning som föreslås för de Prop. 1994/95:158
nya myndigheterna görs under det gemensamma ramanslaget B 2 Myn-
digheter inom arbetslivsområdet.
TIONDE HUVUDTITELN
B1. Arbetarskyddsverket
1993/94 Utgift
1994/95 Anslag
1995/96 Förslag
varav
362 415 000
385 710 000
558 096 000
372 064 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996
Anslaget avser Arbetarskyddsverkets verksamhet. Arbetarskyddsverket
(AV) består av Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) och Yrkesinspektionen
(Yl).
ASS är central förvaltningsmyndighet för arbetsmiljö- och arbetstids-
frågor, utom i fråga om fartygsarbete, samt chefsmyndighet för Yl.
Yl är regional tillsynsmyndighet på arbetsmiljö- och arbetstidsområ-
det.
AV har enligt sin instruktion till uppgift att se till att arbetsmiljö- och
arbetstidslagstiftningen samt, inom arbetsmiljöområdet, lagstiftningen
om kemikaliekontroll och om tobak efterlevs. Vidare skall verket bl.a.
utarbeta och sprida information i syfte att förbättra arbetsmiljön .
I regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 formulerades ett antal över-
gripande mål och verksamhetsmål för AV:s verksamhet. De övergripan-
de målen är:
- riskerna för ohälsa och olycksfall skall minska och
- arbetsmiljön skall förbättras sedd ur ett helhetsperspektiv, dvs. från
såväl fysisk, psykisk som social och arbetsorganisatorisk synpunkt.
AV:s inkomster i den avgiftsfinansierade verksamheten beräknas för
budgetåret 1995/96 uppgå till ca 75 900 000 kr varav 50 600 000 kr
beräknas för perioden juli 1995 till juni 1996. Verkets avgiftsinkomster
härrör till största delen från informationsverksamheten. En mindre del
kommer från ersättning för uttag ur Informationssystemet om arbetsska-
dor (ISA) samt ersättning för provnings- och granskningsverksamhet.
En sammanfattande redogörelse för de verksamhetsmål som gällt för
AV under perioden 1992/93 - 1994/95 samt för resultatredovisnings-
delen i ASS:s första årsredovisning, som avsåg budgetåret 1992/93,
22
lämnades i 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 11, s. Prop. 1994/95:158
70-72).
Arbetarskyddsstyrelsen
Årsredovisningen
Antalet arbetsskador har fortsatt att minska. ASS anser att AV genom
sin verksamhet i stor utsträckning har bidragit till den utvecklingen.
Verksamheten delas in i tre verksamhetsgrenar nämligen Central myn-
dighetsutövning (tidigare Central tillsyn), Regional tillsyn och Särskild
informationsverksamhet. Resultatredovisningsdelen i årsredovisningen
för budgetåret 1993/94 har gjorts mer lättillgänglig, ökad tonvikt har
lagts på att redovisa verksamhetens resultat samt olika metoder och
insatser som bidrar till att öka kvaliteten i verksamheten. Vidare har
arbetet med att utveckla olika modeller för och hjälpmedel i tillsyns-
arbetet redovisats.
De i årsredovisningen angivna metoderna för styrning av verksam-
heten och redovisning av verksamhetens resultat är i allt väsentligt jäm-
förbara med den information som lämnades förra året. Det grundläggan-
de resultatmåttet för AV:s verksamhet utgörs av ett antal väsentliga
prestationer. För uppföljning av resursernas användning används bl.a.
tidsredovisning. Utvecklingen av kostnadseffektiviteten inom verksam-
hetgrenama Central myndighetutövning och Regional tillsyn har belysts
i produktivitetstermer och inte med uppgifter om styckkostnader. ASS
anger därvid att produktionen av antalet prestationer har ökat samtidigt
som kostnaderna har minskat. För den del av verksamhetsgrenen Sär-
skild informationsverksamhet som finansieras med avgifter har informa-
tion om intäkter och kostnader per produktområde lämnats. Samman-
taget ges en positiv bild av AV:s insatser.
De totala kostnaderna för AV för budgetåret 1993/94 uppgick enligt
bokslutet till ca 427 000 000 kr. Anslagskrediten uppgår till 19 285 500
kr.
RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. RRV har
bedömt att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande.
Anslagsframställning
ASS har för det utsträckta budgetåret 1995/96 lämnat en förenklad
anslagsframställning. ASS lyfter fram vissa områden som kommer att
ställa ökade krav på AV:s verksamhet under perioden, bl.a marknads-
kontroll av produkter på arbetsmiljöområdet, möjligheten att ålägga
arbetsgivare som bryter mot vissa föreskrifter beträffande bl.a. provning
och kontroll av tekniska anordningar en sanktionsavgift samt sektorsan-
svaret för officiell statistik över arbetsskador och arbetsmiljö.
23
Regeringens överväganden
Sammanfattning
Prop. 1994/95:158
Övergripande mål
De övergripande mål som gäller för perioden 1992/93 - 1994/95
bör ligga fast. Regeringen har den 23 september 1993 beslutat att
de övergripande mål och verksamhetsmål som gällt for perioden
1992/93 - 1994/95 utsträcks till att omfatta även budgetåret
1995/96.
Resurser 1995/96
Ramanslag 558 096 000 kr
Beräknade avgiftsinkomster 75 900 000 kr
Resultatbedömning
Årsredovisningen ger uttryck for en hög måluppfyllelse. För verksam-
hetgrenen Regional tillsyn redovisas att den kontrollerande rollen har
stärkts ytterligare. Antalet arbetsställebesök har ökat avsevärt jämfört
med föregående år. Vidare leder en ökande andel av inspektionerna till
skriftliga krav, vilket är en indikator på att även precisionen när det
gäller att nå de sämsta arbetsmiljöerna har fortsatt att öka. Inriktningen
mot intemkontroll har varit betydande. ASS anger att arbetet med att
åstadkomma en fungerande integrering av arbetsmiljöarbetet med före-
tagens och förvaltningarnas verksamhet i övrigt rymmer många problem
och svårigheter och måste ses som en process på lång sikt.
För verksamhetsgrenen Central myndighetutövning anges att genomfö-
randet av harmoniseringen av svenska arbetsmiljöregler till EG-direktiv
med anledning av EES-avtalet har medfört att antalet utfärdade författ-
ningar har ökat markant under perioden. Handläggningstiden for ärenden
har kortats ytterligare. ASS strävar efter att ha ett modernt, lättöverskåd-
ligt och väl fungerande regelverk. En kritisk utvärdering skall göras av
hela den nuvarande regelmassan. Det viktiga deltagandet i det europeis-
ka standardiseringsarbetet, i vilket ASS samverkar med de övriga nor-
diska centrala arbetarskyddsmyndighetema, har varit mycket framgångs-
rikt. AV har under perioden genomfört ett centralt tillsynsprojekt i syfte
att bättre kunna integrera frågor om kvinnors arbetsförhållanden i det
löpande tillsynsarbetet. Frågor om våld och hot, som är ett ökande ar-
betsmiljöproblem, har ägnats stor uppmärksamhet. S.k. temadagar har
anordnats kring frågor om bl.a. intemkontroll och kränkande särbehand-
ling. Samarbetet med Arbetslivsfonden, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riks-
24
försäkringsverket och Socialstyrelsen i frågor rörande arbetsanpassning
och rehabilitering har varit omfattande. Ett antal uppföljningsbesök vid
Yrkesinspektionsdistrikten har genomförts. Vid besöken har tagits upp
frågor om bl.a. verksamhetens effektivitet, kvalitet och utveckling. In-
temutbildning är ett prioriterat område inom verket. ASS har målmedve-
tet satsat på att höja kompetensen hos Yrkesinspektionens personal, bl.a.
när det gäller belastningsergonomiska och arbetsorganisatoriska aspek-
ter.
Skillnaden i resultat mellan olika produktområden som ingår i den
avgiftsfmansierade verksamhetsgrenen Särskild informationsverksamhet
har varit betydande även under den nu aktuella perioden. Liksom före-
gående år visar några av produktområdena underskott, men för den
samlade avgiftsbelagda informationsverksamheten kan ett mindre över-
skott noteras.
Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i
revisionsberättelsen avseende AV.
Prop. 1994/95:158
Slutsatser
AV:s insatser för att förebygga och minska riskerna för ohälsa och
olycksfall och förbättra arbetsmiljön utifrån ett helhetsperspektiv har
varit omfattande. Effektiviteten i verksamheten har ökat, inte minst när
det gäller Yrkesinspektionens insatser. Redovisningen avseende verk-
samhetens kostnadseffektivitet får anses tillfredsställande.
Regeringen konstaterar med tillfredsställelse att AV utvecklar interna
metoder för att öka kvaliteten i verksamheten och låter utomstående
bedömare komma med synpunkter Det är angeläget att detta utveck-
lingsarbete och en löpande uppföljning fortsätter och att bedömningarna
redovisas i verkets årsredovisningar.
En fortsatt positiv utveckling kräver även framdeles insatser säväl i
form av olika kompetenshöj ande åtgärder, utveckling av metoder och
tekniker i tillsynsarbetet som ytterligare koncentration kring frågor om
utveckling av metoder och system för uppföljning av mål och resultat i
verksamheten. Vidare är en fortsatt fruktbar dialog och samverkan mel-
lan verksamhetsgrenarna inom den egna organisationen men också mel-
lan verket och de två föreslagna myndigheterna inom arbetslivsområdet
av stor betydelse, bl.a. för att inspirera till kreativitet och problemlös-
ning inom de områden där behovet av insatser bedöms vara störst.
Regeringen anser det angeläget att AV i anslutning till årsredovisning-
en för budgetåret 1994/95 närmare avrapporterar dittills vunna erfaren-
heter av arbetet med att åstadkomma en fungerande integrering av ar-
betsmiljöarbetet med företagens och förvaltningarnas verksamhet i öv-
rigt.
25
Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast vid
den fördjupade prövningen och som redovisades i 1992 års budgetpro-
position bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Villkoren för myndigheterna under regeringen har succesivt förändrats.
Utvecklingen har vidare gått i riktning mot att inom flera förvaltnings-
områden göra rationaliseringar, omstruktureringar eller sammanslagning-
ar, allt i syfte att effektivisera och modernisera dem. I vissa fall kan det
tex. vara rationellt att ett mindre antal, men större myndigheter genom-
för tillsyn. Arbetsmiljölagen är, med vissa undantag som inte är aktuella
i sammanhanget, övergripande i förhållande till annan lagstiftning när
det gäller förebyggande av och skydd mot ohälsa och olycksfall. När det
gäller personers säkerhet och hälsa finns det flera myndigheter som har
möjlighet att utfärda regler eller allmänna råd. Några av dessa myndig-
heter har också till uppgift att, var och en inom sitt verksamhetsområde
och med egna centrala, regionala eller lokala resurser, bedriva tillsyn
och utföra kontroll av bestämmelsernas efterlevnad på arbetsplatserna.
Regeringen avser att ta initiativ till en översyn av organisationen för den
offentliga tillsynen inom det aktuella förvaltningsområdet.
Prop. 1994/95:158
Medelsberäkning
Vid beräkning av anslaget för AV har hänsyn tagits till pris- och
löneutvecklingen. AV omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för
statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med
28 929 000 kr (18 mån.). Vid årets utgång motsvarar besparingen en
nivåsänkning med fem procent. Är 1998 beräknas anslagsnivån ha
sänkts med 42 428 000 kr (12 mån) vilket motsvarar 11 procent. Med
anledning av de tekniska justeringar som gjordes inför budgetåret
1992/93 till följd av bl.a. övergången till lån i Riksgäldskontoret har vid
beräkningen av anslaget återförts 1 920 000 kr.
De besparingskrav som i och med detta kommer att gälla för AV
ställer krav på ett omfattande förändringsarbete. Enligt vad regeringen
har inhämtat har AV startat ett sådant arbete som bl.a. innebär att orga-
nisationen och dess struktur ses över.
ASS tillfördes under budgetåret 1991/92 visst belopp från fonden för
arbetsmiljöförbättringar till speciella arbetsmiljöinsatser för Östeuropa
(prop. 1991/92:100 bil. 11, bet. 1991/92:AU12, rskr. 251). Hittills ge-
nomförda insatser visar att arbetet har varit framgångsrikt men att stort
behov av stödåtgärder kvarstår. Arbetet bör därför utvidgas och fördju-
pas. Regeringen föreslår därför att ASS tillförs vissa ytterligare medel
för fortsatta speciella arbetsmiljöinsatser för de Baltiska staterna. Me-
delstilldelningen bör finansieras genom överföring av återstående medel
från fonden för arbetsmiljöförbättringar, ca 3 miljoner kronor, direkt till
ASS. Sedan denna överföring har genomförts kommer fonden för arbets-
miljöförbättringar att vara helt avvecklad.
26
Prop. 1994/95:158
B2. Myndigheter inom arbetslivsområdet
Nytt anslag (förslag) 1 214 483 000
varav 809 655 000 är beräknat för juli 1995 - juni
1996
Från anslaget finansieras verksamheten vid det nya institutet och det nya
rådet för forskning- och utveckling inom arbetslivsområdet.
Två av de nuvarande tre myndigheterna har lämnat anslagsframställ-
ning för budgetåret 1995/96. Arbetsmiljöfonden som hittills har erhållit
medel via arbetarskyddsavgiften enligt lagen (1981:691) om socialav-
gifter har inte lämnat någon anslagsframställning. Fonden har enligt sin
instruktion lämnat en verksamhetsplan.
Regeringens överväganden
Redovisningen av forskningsmyndigheternas, Arbetsmiljöinstitutet (AI)
och Institutet för arbetslivsforskning (ALFI), verksamhet under föregå-
ende och innevarande budgetår sker samlat med hänsyn till den föränd-
ring i myndighetsstruktur som regeringen föreslår.
Resultatbedömning
Arbetsmiljöinstitutet redovisar verksamheten i fyra verksamhetsgrenar:
Forskning, information, utbildning och bibliotek. För vaije verksamhets-
gren redovisas resultat avseende kostnader, finansiering och prestationer.
Som prestationer redovisas t.ex. antal vetenskapliga artiklar, forsknings-
rapporter, disputationer, handledda doktorander, konferenser, utbild-
ningstimmar. Dessutom redovisas hur resurser fördelas på prioriterade
forskningsområden och program. Inom vaije forskningsområde redovisas
resultat av verksamheten, effekter samt spridning av resultat. Verksam-
hetsmålen är satta utifrån de övergripande målen uttalade av regering
och riksdag.
En omorganisation genomfördes under 1993 som innebar att antalet
forskningsenheter reducerades. Samtidigt genomfördes neddragninar i
verksamheten som innebar en besparing motsvarande 10,5 milj.kr. Dessa
neddragningar har till stor del skett genom personalminskningar. Ytterli-
gare översyner av verksamheten har gjorts.
Arbetsmiljöinstitutet tillämpar ett system för bedömning av forsknings-
enheternas prestationer i syfte att höja forskningens kvalitet och produk-
tivitet. Systemet innebär att forskningsenheternas tilldelning av omkost-
nadsmedel står i direkt relation till deras prestationer avseende bl.a.
27
publikationer, undervisningstimmar, antal handledda doktorander och Prop. 1994/95:158
antal disputationer. Prestationerna tillmäts olika vikter i ett intemt po-
ängsystem. För de senaste fem åren finns nyckeltal som visar enheternas
samlade poäng i förhållande till resurser och antalet årsarbetskrafter.
Den samlade forskningsverksamheten har under budgetåret bl a. resul-
terat i vetenskapliga rapporter och artiklar. Dessa har successivt ökat
under den senaste tioårsperioden.
I samverkan med universitet och högskolor ansvarar institutet för att
nya forskare kommer fram inom arbetsmiljöområdet. Av årsredovisning-
en framgår bl.a. att antalet doktorander, i linje med riksdagens intentio-
ner, har ökat kraftigt under de senaste åren. Vid institutet handleds 80
doktorander, av vilka 15 disputerade under budgetåret.
För att säkerställa vetenskaplig kvalitet och relevans inom forskningen
har institutet under den senaste tioårsperioden låtit utföra två breda ut-
värderingar. Utvärderingarna har utförts av från institutet fristående
expertis från Sverige och övriga Norden. De båda utvärderingarna visar
att Arbetsmiljöinstitutets forskning har hög produktivitet, relevans och
kvalitet. De rekommendationer som den senaste (1992) utvärderingen
utmynnade i har följts upp av institutet.
Institutet för arbetslivsforskning har avgivit sin första årsredovisning
enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisningar och
anslagsframställningar avseende budgetåret 1993/94.
ALFI redovisar sin verksamhet, projekt för projekt, inom institutets
fyra programområden. Ett antal kvantitativa nyckeltal redovisas med
utgångspunkt från verksamhetsmålen, t.ex. pågående, påböljade och
avslutade projekt, antal doktorander, disputationer, genomförda dokto-
randkurser, gästforskare, publikationer och genomförda konferenser.
Slutsatser
Båda myndigheterna redovisar en indelning i verksamhetsgrenar som
är relevant i förhållande till regeringens krav.
För att årsredovisningarna skall ha såväl ett informativt värde som
kunna tjäna som utgångspunkt för framtida styrning måste resultaten
kunna relateras till mål. Även om en viss koppling till målen gjorts bör
denna förbättras.
AI har kommit långt i sin interna styrning. Ett resultatmåttssystem har
tagits fram som ger en bra grund för utvecklingen av den externa redo-
visningen.
Medelsberäkning
Som framgått ovan avser regeringen att ge den organisationskommitté
som skall förbereda och genomföra den nya myndighetsorganisationen i
uppdrag att lämna förslag till budget för var och en av de nya myndig- Prop. 1994/95:158
hetema inför regeringens beslut om regleringsbrev för budgetåret
1995/96. Uppdraget innebär också att kommittén skall föreslå en för-
delning av anslaget för myndigheterna i fyra olika anslagsposter för
förvaltningskostnader och en för verksamheten för vardera myndigheter-
na.
Den föreslagna förändringen av myndighetsstrukturen ger enligt rege-
ringens bedömning utrymme för rationaliseringar i verksamheten. De
båda myndigheterna bör också så långt möjligt samordna lokaler och
administration.
De nya myndigheterna omfattas av regeringens sparkrav. För budgetå-
ret 1995/96 har anslaget minskats med 12,8 milj, kr (12 mån) för statlig
konsumtion och 30 milj, kr (12 mån) för verksamheten i övrigt. För år
1998 gäller ett besparingskrav om 28,6 milj, kr för statlig konsumtion
vilket motsvarar 11 % och för verksamheten i övrigt en besparing på
130 milj. kr.
För de båda myndigheterna föreslås ett ramsanslag av 1 214 483 000
kr varav 358 518 000 kr beräknas för förvaltningskostnader.
Regeringen anser vidare att de nya myndigheterna bör få tillgodogöra
sig de nuvarande myndigheternas anslagssparande eller anslagskredit.
29
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1995
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Thalén, Freivalds, Tham, Schori, Blomberg,
Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren,
Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Sundström
Regeringen beslutar proposition 1994/95:158 Ny myndighetsorganisa-
tion inom arbetslivsområdet m.m.
30
gotab 48038, Stockholm 1995