Regeringens skrivelse
1994/95:13

Redovisning av Allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1993

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 29 september 1994

Carl Bildt

Bo Lundgren

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av Allmänna pensions-
fondens verksamhet under år 1993. Skrivelsen innehåller flera nya inslag.

I redovisningen ingår bl.a. en sammanfattning av fondstyrelsernas
utvärdering av den egna medelsförvaltningen, regeringens samman-
ställning av fondstyrelsernas årsredovisningar samt regeringens ut-
värdering av fondstyrelsernas förvaltning av fondkapitalet.

I redovisningen ingår även en redogörelse för Fond 92-94 :s verksamhet
under år 1993.

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 13

Innehållsförteckning

Skr. 1994/95:13

1 Inledning ................................3

2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m..........3

2.1 Historik..............................3

2.2 Regeländringar under år 1993 .................4

2.3 Pensionsreformen ........................7

3 Sammanställning av årsredovisningarna..............7

3.1 Bakgrund och grundläggande termer.............7

3.2 AP-fondens samlade resultat................. 10

3.3 Årets resultat första-tredje fondstyrelserna......... 12

3.4 Årets resultat fjärde och femte fondstyrelserna...... 14

3.4.1 Inledning ........................ 14

3.4.2 Fjärde fondstyrelsens resultat ............ 15

3.4.3 Femte fondstyrelsens resultat............. 17

4 Sammanställning av resultatuppföljningarna........... 18

4.1 Utvärdering av den egna förvaltningen........... 18

4.2 Första-tredje fondstyrelsernas resultatuppföljning .... 18

4.3 Fjärde fondstyrelsens resultatuppföljning .........21

4.4 Femte fondstyrelsens resultatuppföljning ......... 22

5 Regeringens utvärdering ...................... 22

5.1 Allmänt om utvärderingen.................. 22

5.2 Utvärdering av första-tredje fondstyrelserna ....... 24

5.3 Utvärdering av fjärde och femte fondstyrelserna..... 25

6 Fond 92-94 .............................. 28

7 Fastställande av balansräkning................... 29

Bilaga 1 Årsredovisning första-tredje fondstyrelserna....... 31

Bilaga 2 Årsredovisning fjärde fondstyrelsen ........... 69

Bilaga 3 Årsredovisning femte fondstyrelsen............ 93

Bilaga 4 Årsredovisning Fond 92-92 ................ 111

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde...........125

1 Inledning

Skr. 1994/95:13

Enligt 45 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensions-
fonden skall regeringen årligen göra en sammanställning av de fem
fondstyrelsernas årsredovisningar och en utvärdering av styrelsernas
förvaltning av fondkapitalet. Sammanställningen, fondstyrelsernas
årsredovisningar och regeringens utvärdering skall därefter överlämnas
till riksdagen.

En nyhet i förra årets skrivelse (1993/94:13) var att avvecklingsstyrel-
sens (Fond 92-94 :s) verksamhet granskades av regeringen och överläm-
nades till riksdagen trots att det inte finns någon formell skyldighet för
regeringen att överlämna verksamhetsberättelsen för Fond 92-94 till
riksdagen. Även i år finner regeringen det lämpligt att redovisa och
kommentera Fond 92-94 :s verksamhet i detta sammanhang.

De fem fondstyrelserna och Fond 92-94 har överlämnat sina
årsredovisningar för år 1993 till regeringen, se bilagorna 1-4. Vidare har
varje fondstyrelse — vilket är en nyhet för året — överlämnat en egen
utvärdering av sin förvaltning av fondmedlen (resultatuppföljning) med
utgångspunkt i de närmare mål för placeringsverksamheten som styrelsen
har fastställt. Ytterligare en nyhet är att första-tredje fondstyrelserna inte
längre har ett åliggande att göra en sammanställning av delfondemas
medelsförvaltning. Denna sammanställning ankommer nu i stället på
regeringen att göra (se vidare avsnitt 2.2).

I denna skrivelse lämnar regeringen i avsnitt 2 en redogörelse för
Allmänna pensionsfondens (AP-fondens) verksamhet och organisation och
i avsnitt 3 en sammanställning av årsredovisningarna. Därefter kommer

1 avsnitt 4 en sammanställning av resultatuppföljningarna. I avsnitt 5
presenteras regeringens utvärdering av fondstyrelsernas medelsför-
valtning. Fond 92-94 redovisas och kommenteras separat under avsnitt
6. Redovisningen av AP-fondens verksamhet har således i år fått ett
väsentligen annat innehåll och ändrad disposition jämfört med tidigare års
skrivelser.

Den presentation av delfondemas resultat som återfinns i avsnitt 3 är
relativt översiktlig. En mer detaljerad information kan erhållas genom de
årsredovisningar som finns bilagda skrivelsen.

2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m.

2.1 Historik

AP-fondens förvaltning handhas av fem fondstyrelser. Fondstyrelsernas
verksamhet regleras i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden (APR). Första-tredje fondstyrelserna har ett gemensamt
kansli som sköter förvaltningen, medan fjärde och femte fondstyrelserna
har varsin förvaltning.

AP-fonden tillkom år 1960 som en följd av införandet av en allmän
tilläggspension. Trots att pensionsreformen formades som ett rent

fördelningssystem fann man motiverat att en betydande fondbildning kom
till stånd. Skälen härför var dels ett samhällsekonomiskt intresse av att
hålla uppe sparandet i ekonomin, dels ett behov att bygga upp en buffert
för att klara kortsiktiga skillnader mellan avgiftsinkomster och pensions-
utbetalningar.

Är 1960 inleddes avgiftsuppbörden till ATP i form av arbetsgivarav-
gifter. Förvaltningen delades inledningsvis mellan första, andra och tredje
fondstyrelserna, som redan från början fick ett gemensamt kansli.
Förutom förvaltningen fick styrelserna i uppgift att tillhandahålla de
medel som behövs för utbetalning av ATP-pensionema inkl, kostnaderna
för administrationen av ATP-systemet. Enligt reglementet skulle första-
tredje fondstyrelserna huvudsakligen placera medlen i svenska räntebäran-
de värdepapper.

För att ge möjlighet för fonden att bredda placeringsmöjlighetema till
att omfatta även aktier och andra värdepapper på riskkapitalmarknaden
inrättades en fjärde fondstyrelse under år 1974. År 1988 tillskapades en
femte fondstyrelse som gavs samma placeringsmöjligheter som den fjärde
fondstyrelsen.

2.2 Regeländringar under år 1993

Under året har relativt omfattande ändringar gjorts i reglementet för AP-
fonden(prop. 1992/93:206, bet. 1992/93:NU31, rskr. 1992/93:383, SFS
1993:542). För det första har placeringsbestämmelsema för första-tredje
fondstyrelserna förenklats. För samtliga fondstyrelser har de rambe-
stämmelser som anger målen för förvaltningen ändrats. Vidare har
fondstyrelserna ålagts en skyldighet att fastställa närmare mål för sin
placeringsverksamhet och att själva utvärdera förvaltningen med
utgångspunkt i de mål som ställts upp. Vidare har den granskning av
fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning som tidigare gjordes av
Riksrevisionsverket och Riksförsäkringsverket tagits bort. Även
principerna för fondstyrelsernas årsredovisningar har ändrats under året.
Den skyldighet som ålåg första-tredje fondstyrelserna att göra en
sammanställning över de olika delfondema har upphävts. De angivna
ändringarna trädde i kraft den 1 juli 1993.

Placeringsbestämmelser m.m.

De tidigare placeringsbestämmelsema för första-tredje fondstyrelserna
föreskrev i detalj i vilka tillgångar fondstyrelserna fick placera sina
medel. Till exempel angavs att styrelserna fick placera medel i obligatio-
ner och andra för den allmänna omsättningen avsedda skuldförbindelser
utfärdade av vissa uppräknade emittenter. Dessa bestämmelser hade
tillkommit under en tid då kapitalmarknaden var starkt reglerad. Tiden
ansågs nu mogen att i stället för en detaljerad uppräkning införa enklare
och mer generella placeringsregler. Som skäl härför anfördes följande i

Skr. 1994/95:13

prop. 1992/93:206 (s. 42). "Den snabba utvecklingen på den svenska
kapitalmarknaden och den ökande internationaliseringen samt tillkomsten
av nya finansiella instrument medför att alltför detaljerade placeringsbe-
stämmelser, särskilt i lagform, kan vara till nackdel för en kapitalförval-
tare. Sådana bestämmelser riskerar också att snabbt bli föråldrade."
Enligt 12 § APR gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 att första-tredje fondsty-
relserna får fritt placera medel i skuldförbindelser med låg kreditrisk.
Placeringar i utländsk valuta är dock fortfarande begränsade till 10 % av
marknadsvärdet av de tillgångar som resp, styrelse förvaltar. Vidare får
första-tredje fondstyrelserna placera högst 5 % av de totala tillgångarna
i andra skuldförbindelser som är utfärdade av svenska aktiebolag eller
ekonomiska föreningar. Någon förändring har däremot inte skett
beträffande fondstyrelsernas möjligheter att placera medel i fastigheter,
aktier i fastighetsbolag och derivatinstrument (t.ex. optioner och
terminer).

De placeringsbestämmelser som gäller för fondstyrelserna skall
tillämpas mot bakgrund av den rambestämmelse som anger målen för
resp, fondstyrelses förvaltning. Även rambestämmelserna för samtliga
fondstyrelser ändrades vid halvårsskiftet 1993 (11 och 34 §§ APR).
Genom ändringen togs föreskriften att förvaltningen skulle vara förenlig
med den allmänna ekonomiska politiken och beakta kreditmarknadens
funktionssätt bort. Denna föreskrift ansågs sakna praktisk betydelse. 1
målangivelsen för fjärde och femte fondstyrelserna togs även den
rekommendation om placeringarnas inriktning som angav att placeringar-
na skall syfta till att förbättra riskkapitalförsöijningen till gagn för svensk
produktion och sysselsättning bort. Som skäl härför angavs i pro-
positionen bl.a. följande (prop. 1992/93:206 s. 40). "Svensk produktion
och sysselsättning gynnas på lång sikt av en kapitalmarknad utan
detaljerade regler som styr kapitalplaceringar. Enligt min mening kommer
därför inte svensk produktion och sysselsättning att missgynnas av att de
särskilda rambestämmelserna för fjärde och femte fondstyrelserna tas
bort." Vidare betonades för första-tredje fondstyrelsernas vidkommande
kravet på en effektiv förvaltning. Detta har kommit till uttryck genom ett
krav på att fondmedlen skall förvaltas så att det på lång sikt uppnås hög
avkastning.

Utvärdering och redovisning av förvaltningen m.m.

I samband med att rambestämmelserna ändrades infördes för fondstyrel-
serna en skyldighet att faställa närmare mål för sin placeringsverksamhet
(11 och 43 §§ APR). Lagstiftarens utgångspunkt är att detaljerade regler
för hur en effektiv förvaltning skall bedrivas inte är möjliga att formulera
i lag. En effektiv förvaltning kräver nämligen en flexibel beslutsprocess
som kan anpassa placeringarna med hänsyn till ändrade förhållanden och
ny information om risker och avkastningsmöjligheter. Inte heller de
närmare målen för förvaltningen bör anges av statsmakterna eftersom det
vore att inskränka fondstyrelsernas oberoende och frihet att, inom

Skr. 1994/95:13

placeringsreglementets ram, besluta om placeringarna i AP-fonden. Det
bör därför ankomma på resp, fondstyrelse att fastställa närmare mål för
placeringsverksamheten för att tillförsäkra en förvaltning i enlighet med
de övergripande målen för förvaltningen (prop. 1992/93:206 s. 40).
Enligt motiven bör denna målformulering även ange hur avkastning och
risk skall mätas, vilka metoder som skall användas för att utvärdera
verksamhetens resultat samt inom vilka gränser (limiter) placeringsverk-
samheten skall bedrivas (prop. s. 55). Vidare anges att fondstyrelserna
bör fastställa bl.a. ränte-, kredit- och valutarisker.

Enligt en ny bestämmelse (16 a § APR) skall varje fondstyrelse
samtidigt med att bl.a. årsredovisningen överlämnas till regeringen även
överlämna en egen utvärdering av styrelsens förvaltning av fondmedlen
(resultatuppföljning). Enligt motiven bör ett inslag i resultatuppföljningen,
som skall göras med utgångspunkt i av styrelsen uppställda mål för
placeringsverksamheten, vara att den avkastning som uppnåtts jämförs
med avkastningen för ett lämpligt jämförelseobjekt. Någon skyldighet för
fondstyrelserna att överlämna en fullständig målbeskrivning föreligger
inte utan enligt motiven är det tillfyllest att regeringen får en samman-
fattning där huvuddragen kan utläsas. Som närmare kommer att
behandlas i nästa avsnitt bör enligt motiven tillgångar och kontrakt
värderas till marknadsvärde vid resultatuppföljningen.

Fondstyrelsernas årsredovisningar

Enligt 16 § APR, i dess lydelse fram till den 1 juli 1993, skulle resultat-
och balansräkningarna vara uppställda efter reala principer. I balans-
räkningen skulle tillgångarna tas upp till anskaffningskostnaden. Genom
lagändringen togs skyldigheten att redovisa efter reala principer bort. I
stället infördes en uttrycklig bestämmelse om att årsredovisningarna skall
upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

Av motiven till ändringen framgår att tillgångar och kontrakt bör
värderas till marknadsvärde vid resultatuppföljningen (prop. 1992/93:206
s. 41). På så sätt erhålls en så rättvisande bild som möjligt av det resultat
som fondförvaltningen uppnått under resultatperioden. Därför ansågs det
inte heller finnas skäl att fortsättningsvis avkräva fondstyrelserna en
redovisning efter reala principer.

Sammanställning och granskning av årsredovisningarna

Tidigare förelåg en skyldighet för första-tredje fondstyrelserna att göra
en sammanställning av samtliga fondstyrelsers verksamhetsberättelser.
Vidare skulle Riksförsäkringsverket och Riksrevisionsverket årligen avge
utlåtande över fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning. Dessa inslag
i den årliga sammanställningen och granskningen togs bort vid halv-
årsskiftet 1993. Efter löntagarfondernas avskaffande förelåg nämligen inte
längre samma behov av första-tredje fondstyrelsernas sammanställning

Skr. 1994/95:13

eller Riksförsäkringsverkets och Riksrevisionsverkets utvärderingar. I
stället förenklades granskning och utvärdering så att det nu åligger
regeringen att sammanställa fondstyrelsernas årsredovisningar. Regering-
en skall också analysera materialet innan den med en egen utvärdering
överlämnar ärendet till riksdagen.

2.3 Pensionsreformen

Pensionsarbetsgruppen lämnade i början av år 1994 sitt slutbetänkande
(SOU 1994:20). Regeringen har under våren — i en riktlinjeproposition

— lagt fram ett förslag till ett reformerat pensionssystem (prop.
1993/94:250). Riksdagen har antagit dessa riktlinjer (bet. 1993/94:SfU24,
rskr. 1993/94:439). Enligt propositionen uppfyller dagens pensionssystem
inte de krav som måste ställas på ett pensionssystem. Systemets
möjligheter att infria gjorda åtaganden är därmed hotade (prop.
1993/94:250 s. 46). I propositionen utstakas en genomgripande reform
av det allmänna pensionssystemet. Reformen syftar till att göra systemet
mer följsamt mot den samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen
samt att stärka sambandet för den enskilde mellan avgift och förmån.
Systemet skall därmed bli mer robust än dagens system.

Det nya pensionssystemet bygger på den s.k. livsinkomstprincipen där
ålderspensionen skall utgå från hela inkomsten. Den sammanlagda
ålderspensionsavgiften skall uppgå till 18,5 % av pensionsgrundande
inkomster upp till ett förmånstak. Av inbetalda avgifter skall huvuddelen

— 16,5 procentenheter — användas till att finansiera utgående pensioner
inom ramen för ett fördelningssystem. Resterande del — 2 procentenheter

— skall avsättas till en individuell premiereserv. Om det uppkommer
överskott i fördelningssystemet skall detta fonderas i AP-fonden. På
motsvarande sätt skall underskott finansieras ur fonden. AP-fonden
kommer således även i fortsättningen att utgöra en buffert inom
fördelningssystemet.

3 Sammanställning av årsredovisningarna

3.1 Bakgrund och grundläggande termer

AP-fonden har till uppgift att förvalta de medel som bidrar till finan-
sieringen av de allmänna tilläggspensionerna. Målet för fondförvaltningen
är att i ett långsiktigt perspektiv maximera avkastningen på tillgångarna.
För första-tredje fondstyrelserna gäller att medlen skall förvaltas så att de
ger en långsiktigt hög avkastning samtidigt som kraven på tillfredsställan-
de betalningsberedskap, god riskspridning och betryggande säkerhet
tillgodoses. Fjärde och femte fondstyrelserna skall placera medlen så att
kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses.

Skr. 1994/95:13

AP-fondens utveckling kan bedömas ur i huvudsak två synvinklar.
Tidigare nämndes att AP-fonden tillkom dels för att kompensera en
nedgång i det privata sparandet, dels för att bygga upp en buffert för att
klara kortsiktiga skillnader i in- och utbetalningar i pensionssystemet. För
att klara buffertfunktionen är det viktigt att fondens medel investeras så
att det reala värdet av inbetalda medel bevaras. Ett skäl härtill är att
pensionsutbetalningama i nuvarande pensionssystem är realsäkrade, vilket
medför att fondens kapital bör växa minst motsvarande inflationens
utveckling för att kunna uppfylla sin funktion som buffert i pensionssyste-
met. Det bör påpekas — jfr. avsnitt 2.3 — att AP-fonden inom ramen för
nuvarande ordning har begränsade möjligheter att svara för pensionssyste-
mets stabilitet i ett långsiktigt perspektiv.

Ur en annan synvinkel kan fondstyrelserna utvärderas utifrån hur väl
de förvaltar anförtrodda medel. Här kan avkastningen på kapitalet
jämföras med avkastningen på de marknader de olika fondstyrelserna
agerar eller också kan resultatet av förvaltningen jämföras med de resultat
som andra liknande förvaltare presterat. Vidare skall fondstyrelserna sätta
upp mål för sin förvaltning. En avstämning av hur väl dessa mål har
uppfyllts är en ytterligare metod för att utvärdera verksamheten.

Givetvis måste vid en utvärdering hänsyn tas till de omvärldsfaktorer
och restriktioner som påverkar fondstyrelsernas avkastning. Således kan
förvaltningen av kapitalet vara lyckosam även om dess värde minskar
realt beroende på att marknadens reala avkastning varit negativ. Å andra
sidan kan avkastningen visa på en betryggande real värdesäkring av
kapitalet utan att förvaltningen har varit lyckosam vid en jämförelse med
utvecklingen för relevanta index.

I årsredovisningarna görs åtskillnad mellan nominell och real
redovisning. I den senare tas tillgångarna upp till marknadsvärden och de
tillskjutna pensionsavgifterna räknas om för att bevara real köpkraft. I
den nominella redovisningen värderas tillgångarna enligt lägsta värdets
princip. Det innebär att tillgångarna värderas till det lägsta av an-
skaffningsvärdet och marknadsvärdet vid tidpunkten för bokslutet. Till
skillnad från en real redovisning indexeras inte de tillskjutna pensionsav-
gifterna.

Den reala redovisningen är värdefull för att se hur väl fondstyrelserna
lyckas skydda kapitalet från inflationens urholkning av penningvärdet.
Det ger således ett mått på om fonden klarar sin uppgift att fungera som
buffert i pensionssystemet. Vidare är den reala redovisningen intressant
eftersom tillgångarna värderas till marknadsvärde. Härigenom kan
avkastningen på kapitalet mätas genom att resultatet ställs i relation till
tillgångarnas verkliga värde.

De skilda metoderna att redovisa verksamheten får effekter för
resultat- och balansräkningarna. I resultaträkningen återfinns först årets
resultat vilket i huvudsak är skillnaden mellan nettointäkterna i place-
ringsverksamheten och administrationskostnaderna. Därefter erhålls det
reala resultatet genom att hänsyn tas till ej realiserade vinster och
förluster vid en marknadsvärdering av tillgångarna, med avdrag för
bevarandet av kapitalets köpkraft.

Skr. 1994/95:13

Resultaträkning:

Skr. 1994/95:13

Nettointäkter i placeringsverksamheten

Avdrag för administrationskostnader

Årets resultat

Ej realiserade vinster/ förluster vid marknadsvärdering
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft

Årets reala resultat

När avkastningen på kapitalet mäts i utvärderingen redovisas ett
resultat innehållande icke realiserade vinster och förluster vid en
marknadsvärdering, men utan avdrag för bevarande av grundkapitalets
köpkraft. Ett resultat innehållande icke realiserade vinster eller förluster
har både för- och nackdelar. En nackdel är att tidpunkten för avläsande
av resultatet kan få en avgörande betydelse för resultatet eftersom
marknaderna kan svänga relativt kraftigt under en kort period. En fördel
är att ett sådant resultat ger den bästa informationen om hur väl
portföljen har utvecklats eftersom resultatet i förhållande till tillgångarnas
ingångsvärde kan jämföras med utvecklingen för relevanta index avseende
samma period.

I balansräkningen värderas tillgångarna, som nämnts, till antingen
marknadsvärde eller enligt lägsta värdets princip. Det som i andra
sammanhang brukar betecknas som eget kapital benämns här fondkapital.
Fondkapitalet består till att börja med av nettot av inbetalda pensionsav-
gifter och pensionsutbetalningar, med avdrag för administrationskost-
nader. Summan av dessa nettoavgifter benämns grundkapital. Om de
ackumulerade överskotten/underskotten i placeringsverksamheten
summeras med grundkapitalet erhålls slutligen det totala fondkapitalet.
Storleken på det redovisade fondkapitalet blir beroende av om man i
redovisningen tillämpar reala värden eller redovisar enligt lägsta värdets
princip. I den senare redovisningsmetoden görs inga avsättningar på
grund av inflationens urholkning av kapitalet. I den reala redovisningen
uppindexeras däremot varje år grundkapitalet (nettopensionsavgiftema)
med konsumentprisindex för att bevara dess ursprungliga köpkraft.
Likaså består de ackumulerade resultaten av reala resultat, dvs. inkl, icke
realiserade vinster och förluster med avdrag för inflationens utveckling
under året. I utvärderingen används fondkapitalet enligt real redovisning.

Skr. 1994/95:13

Balansräkning:

Nominell Real

	redovisning	redovisning
Summa tillgängar	lägsta värdets princip	marknadsvärdering
Tillskjutet grundkapital	ej indexerat	indexerat
Ackumulerat resultat	årets resultat	realt resultat

Summa fondkapital

nominellt

realt

Eftersom målen enligt APR är att fondstyrelserna skall långsiktigt
uppnå en hög avkastning bör utvärderingens utgångspunkt vara att särskilt
studera avkastningen på de medel som fondstyrelserna fått i uppdrag att
förvalta snarare än att fokusera på den reala utvecklingen av kapitalet.

3.2 AP-fondens samlade resultat

AP-fonden hade under år 1993 en god utveckling. En allmän räntened-
gång på ca 3 procentenheter bidrog till det goda resultatet, eftersom
merparten av fondens tillgångar är placerade i räntebärande papper.
Under år 1993 var resultatet 95 miljarder kronor inkl, orealiserade
vinster i portföljen. Det är en ökning från föregående år med 35 miljar-
der kronor.

Tabell 1 Resultatsammanställning hela AP-fonden, mkr, marknadsvärden

	1-3		4:e
	1993	1992	1993	1992
Årets resultat	57 637	49 346	1 376	1 706
Ej realiserade kursvinster/ förluster	24 949	6 126	9 563	1 235
Resultat inkl, ej realiserade kursvinster	82 586	55 472	10 939	2 941
Fondkapital	545 635	483 753	35 940	25 256

	5:e		Summa 1-5
	1993	1992	1993	1992
Årets resultat	154	101	59 167	51 153
Ej realiserade kursvinster/ förluster	1 119	165	35 631	7 526
Resultat inkl, ej realiserade kursvinster	1 273	266	94 798	58 679
Fondkapital	4 469	3 307	586 044	512 316

Fondkapitalet ökade under året med 74 miljarder kronor till 586
miljarder kronor. Resultatet i förhållande till fondkapitalet vid årets
början visar en avkastning på kapitalet med 18,5 %.

Tillgångarnas marknadsvärde uppgick i slutet av året till 588 (514)
miljarder kronor, varav 41 (29) miljarder kronor i huvudsak var investe-
rade i aktier av gärde och femte fondstyrelserna. (Inom parentes anges
här och i det följande 1992 års siffror.) Tillgångarna i första-tredje
fondstyrelserna utgjorde således 93 (94) % av AP-fondens sammanlagda
tillgångsmassa.

Fondkapitalet, beräknat enligt marknadsvärdet, är en bra värdemätare
på fondens utveckling. Under såväl år 1992 som år 1993 ökade fond-
kapitalet trots att utgifterna för pensionerna var större än de inbetalda
avgifterna, eftersom avkastningen på fondkapitalet var större än
avgifisunderskottet.

Skr. 1994/95:13

Tabell 2 Fondkapitalets utveckling 1960-1993

Marknadsvärde, mdkr Första-tredje fondstyrelserna 1	960	1970	1980	1990	1992	1993
Avkastning	0,0	2,0	10,4	45,5	55,5	82,6
Tillskjutet kapital
Avgifter	0,5	6,1	22,2	77,7	83,8	81,0
Pensionsutbetalningar		-1,2	-19,0	-77,4	-96,4	-101,4
Överföring netto
från delfonder				1,1	-0,3	0,4
Administrationskostnader		-0,1	-0,2	-0,5	-0,6	-0,6
Summa tillskjutet kapital	0,5	4,8	3,0	0,9	-13,5	-20,6
Tillväxt i fondkapital	0,5	6,8	13,4	46,3	42,0	62,0
Fondkapital	0,5	35,9	145,3	386,8	483,8	545,8
Övriga fondstyrelser
Realt fondkapital
4:e fondstyrelsen			1,4”	19,2	25,2	35,9
5:e fondstyrelsen				1,6	3,3	4,5
Summa samtliga fondstyrelser			146,7	407,6	512,3	586,2

”Bokfört värde

AP-fondens placeringar

Vid utgången av år 1993 var drygt 91 % av AP-fondens tillgångar
placerade i räntebärande fordringar. Av dem utgjorde 87 % obligationer
och penningmarknadsinstrument. Drygt 6 % av tillgångarna var
investerade i aktier och aktieliknande värdepapper.

Skr. 1994/95:13

Tabell 3 Placeringar, samtliga fondstyrelser
Marknadsvärde mkr

1993-12-31	1-3	4	5	Summa 1-5	1992-12-31
Penningmarknads
placeringar	25 208	3 102	336	28 646	5,1 %	5,8 %
Obligationer m.m.	462 969			462 969	82,2 %	82,4 %
Reverslån m.m.	22 838			22 838	4,1 %	4,8 %
Aktier, konvertibla
skuldebrev m.m.		33 040	4 225	37 265	6,6 %	5,1 %
Fastigheter, aktier
i fastighetsbolag	11 567			11 567	2,1 %	1,9 %
Summa
placeringar	522 582	36 142	4 561	563 285	100,0 %	100,0 %
Fondkapital	545 635	35 940	4 469	586 044

*1 4:e och 5:e fondstyrelserna är penningmarknadsplaceringar inkl, bankmedel och obligationer

Beräknat utifrån marknadsvärdet var ca 2 % av fondkapitalet placerat
i fastigheter. Enligt APR får första-tredje fondstyrelserna placera upp till
5 % av tillgångarnas marknadsvärde i fastigheter.

3.3 Årets resultat första-tredje fondstyrelserna

Resultatet för första-tredje fondstyrelserna år 1993 var — inkl, oreali-
serade vinster — 82 miljarder kronor, vilket innebär en ökning från
föregående år med 27 miljarder kronor. Resultatökningen beror i
huvudsak på värdetillväxten i obligationsportföljen. Avkastningen på
fondkapitalet var 17,1 % (12,5 %). Den reala avkastningen uppgick till
12,6 % (10,9 %). Den reala avkastningen erhålls genom att avkastningen
justeras i förhållande till utvecklingen av konsumentprisindex.

Tabell 4 Resultatsammanställning första-tredje fondstyrelserna

	1993	1992
Årets resultat	57 637	49 346
Ej realiserade kursvinster/förluster vid marknadsvärdering	24 949	6 126
Resultat inkl, ej realiserade kursvinster	82 586	55 472
Fondkapital	545 635	483 753
Avkastning	17,1 %	12,5 %
Konsumentprisindex förändring	4,0 %	1,4 %
Real avkastning	12,6 %	10,9 %

Avgiftsnettot, dvs. skillnaden mellan inbetalda och utbetalda pensions-
avgifter, uppvisade under året ett underskott på 20,4 miljarder kronor.
Detta innebar en ökning i förhållande till fjolårets underskott med 7,8
miljarder kronor. Genom det negativa avgiftsnettot urholkas fondstyrel-
sernas grundkapital men tack vare den goda avkastningen under året har
fondkapitalet trots detta ökat. Årets ökning av fondkapitalet kompenserar

såväl avgiftsunderskottet som urholkningen av penningvärdet till följd av
inflation.

Det från fondstyrelsernas tillkomst ackumulerade reala resultatet
(justerat med hänsyn till förändringarna i konsumentprisindex) uppgick
vid slutet av år 1993 till 208,7 (139,7) miljarder kronor.

Första-tredje fondstyrelsernas placeringar

Portföljens sammansättning framgår av följande tabell.

Skr. 1994/95:13

Tabell 5 Första-tredje fondstyrelsernas placeringar

	1993		1992
Penningmarknadsplaceringar	25 208	4,8 %	26 256	5,7 %
Obligationer m.m.	462 969	88,3 %	402 231	86,8 %
Reverslån m.m.	25 722	4,9 %	25 560	5,7 %
Fastigheter, aktier i fastighets-
bolag	8 683	1,7 %	9 397	1,4 %
Summa placeringar	522 582	100 %	461 560	100 %

Obligationer utgör den största delen av placeringarna. Inga större
förändringar i portfölj sammansättningen har skett under året. Fonden
hade vid årsskiftet något lägre andel penningmarknadsplaceringar och
räntebärande reverslån. Obligationsportföljen har ökat med 1,5 procenten-
heter, medan innehaven i värdepapper med en löptid upp till ett år (pen-
ningmarknadsplaceringar) har minskat något.

Utvecklingen inom de olika placeringsformema under året presenteras
närmare i det följande.

Penning- och obligationsplaceringama

Av de totala placeringarna på 525 miljarder kronor (marknadsvärde)
utgjorde 93 % placeringar på penning- och obligationsmarknaden. Av de
nominella placeringarna var ca 54 % placerade i bostadssektorn och
32 % i statsobligationer. Den relativt höga andelen bostadsobligationer
visade sig vara lönsam under år 1993 eftersom ränteskillnaden mellan
statsobligationer och bostadsobligationer minskade under året. Utrymmet
för kursvinster var således större för innehaven i bostadsobligationer.
Övriga obligationsinnehav har emitterats av näringslivet och kommuner.
Första-tredje fondstyrelserna har inte utnyttjat möjligheten att placera i
tillgångar i utländsk valuta.

Reala räntebärande placeringar

Skr. 1994/95:13

Första-tredje fondstyrelserna ger ut lån till investeringar mot en i förhand
bestämd real avkastning på kapitalet som uppnås genom att räntan
kopplas till utvecklingen av konsumentprisindex (KPI). Detta sker
tillsammans med andra investerare, s.k. partnerfmansiering. Sådana
placeringar uppgår till nominellt 11,1 miljarder kronor men genom att
den del av avkastningen som är KPI-relaterad ackumuleras till skulden
var värdet på placeringarna vid utgången av år 1993 12,8 miljarder
kronor. Denna typ av reala placeringar är jämförbara med de real-
ränteobligationer som Riksgäldskontoret nyligen böljat ge ut.

Fastigheter

Fondens fastighetsportfölj är uppbyggd av direktägda fastigheter och
andelar i fastighetsbolag, t.ex. 18,75 % i fastighetsbolaget Pleiad. Vid
årets slut uppgick fastighetsinnehavet till 8,7 miljarder kronor. Hyresin-
täkterna för hela beståndet uppgick till ca 0,5 miljarder kronor. Merpar-
ten av fastigheterna är direktägda i Sverige men en icke obetydlig andel
återfinns utomlands. Affärer gjordes under året med bland andra Skandia
och Skanska.

Totalavkastningen för fastigheterna uppgick till -1,7 %. Fastigheterna
värderades ned med 0,5 miljarder kronor, vilket motsvarar -7,6 % av
fastigheternas totala marknadsvärde. Direktavkastningen var under året
5,9 %.

3.4 Årets resultat fjärde och femte fondstyrelserna

3.4.1 Inledning

Fjärde och femte fondstyrelserna har till uppgift att placera pensionsme-
del, som de rekvirerar från första-tredje fondstyrelserna, på aktiemarkna-
den. De tilldelade medlen motsvarar ett belopp som maximalt får uppgå
till 1 % av det sammanlagda anskaffningsvärdet för de medel som första-
tredje fondstyrelserna förvaltar.

Fjärde och femte fondstyrelserna har separata kanslier och bedriver
sina verksamheter helt skilda från varandra. Båda fondstyrelserna är
underkastade samma regelsystem och har samma inriktning och uppgifter.
De har ett avkastningskrav som innebär att de varje år skall överföra 3 %
reell avkastning till första-tredje fondstyrelserna.

Under år 1993 var utvecklingen på aktiemarknaderna i Sverige och
utomlands mycket gynnsam. I Sverige steg fondbörsens generalindex med
52 %. Kursuppgången bland Europas ledande börser var störst i Ziirich
(51 %) och Frankfurt (47 %) följt av Paris (22 %) och London (20 %).
Utvecklingen var sämre vid de stora börserna utanför Europa. I New
York steg index med 7 % och i Tokyo med 3 %.

Skr. 1994/95:13

3.4.2 Fjärde fondstyrelsens resultat

Fjärde fondstyrelsen har tilldelats sammanlagt 4 miljarder kronor sedan
den startade år 1974. Med en uppräkning av kapitalet med konsument-
prisindex var vid utgången av år 1993 nuvärdet av tilldelade medel 8,5
miljarder kronor, vilket således utgör grundkapitalet. Den ålagda
avkastningen på 3 % som skall överföras till första-tredje fondstyrelserna
skall beräknas med utgångspunkt i grundkapitalet.

Tabell 6 Resultatsammanställning fjärde fondstyrelsen

	1993	1992
Årets resultat	1 376	1 706
Ej realiserade kursvinster/förluster vid marknadsvärdering	9 563	1 235
Resultat inkl, ej realiserade kursvinster	10 939	2 941
Fondkapital	35 940	25 256
Avkastning	43,3 %	13,3 %

År 1993 var resultatet inkl, orealiserade vinster i aktieportföljen 10,9
miljarder kronor. Det ger en avkastning med 43,3 % på fondkapitalets
värde vid årets början.

Portföljen är förhållandevis koncentrerad. En aktieportfölj som
innehåller relativt få aktier med stora enskilda innehav kan sägas
inrymma en större risk än en portfölj innehållande ett genomsnitt av en
aktiemarknads sammansättning. Denna strategi, som ingår i fjärde
fondstyrelsens placeringspolicy, medför å andra sidan att portföljen kan
generera en högre avkastning än en portfölj som motsvarar index
sammansättning. Innehav större än 500 miljoner kronor utgör 88 % av
portfölj värdet. De fem största innehaven i portföljen utgjorde knappt
halva marknadsvärdet av den totala aktieportföljen. Marknadsvärdet av
den svenska portföljen utgjorde vid årsskiftet 3,6 % av det totala
börsvärdet.

Tabell 7 Fjärde fondstyrelsens fem största innehav

1993-12-31 Marknadsvärden

1	(1)	Astra	5 452 mkr
2	(2)	Ericsson	3 215 mkr
3	(3)	ASEA	2 933 mkr
4	(5)	Sandvik	2 005 mkr
5	(8)	Volvo	1 672 mkr
			15 277 mkr

Sammansättningen av fjärde fondstyrelsens portfölj förändrades under
året genom att branscherna verkstäder och skogsindustri ökade sin andel
av portföljen medan kemisk industri minskade. Jämfört med börsens

sammansättning som helhet låg fjärde fondstyrelsen i slutet av år 1993
överviktad i de tre nämnda branscherna. Det största enskilda innehavet
vid slutet av året var Astra. Bland de utländska innehaven dominerar
amerikanska aktier vilka utgjorde nästan hälften av den utländska
portföljen.

Skr. 1994/95:13

Tabell 8 Fjärde fondstyrelsens branschfördelning

Bransch	Branschfördelning i procent					1991
	Fondens portfölj		1991	Marknaden
	1993	1992	1991	1993	1992
Verkstäder	44	40	33	36	34	28
Kemisk Industri	28	35	29	21	30	16
Skogsindustri Fastighets-	10	10	8	7	9	8
och byggföretag	5	3	6	5	4	7
Handelsföretag	2	2	1	2	1	1
Rederier	0	0	1	1	1	1
Utvecklingsbolag	0	0	0	1	1	1
Förvaltningsbolag	0	0	0	10	10	12
Banker	0	0	2	7	2	7
Övriga företag	10	9	20	10	9	19
	100	100	100	100	100	100

Tabell 9 Fjärde fondstyrelsens utländska portfölj fördelad pä länder

Land	Fördelning till marknadsvärden, procent	Antal bolag
USA	45	22
England	17	14
Schweiz	13	7
Tyskland	10	7
Frankrike	8	7
Japan	8	15
	100	72

Fjärde fondstyrelsen förvaltade vid årsskiftet 1993/94 onoterade aktier
till ett värde av 657 miljoner kronor. Under år 1993 bestämde styrelsen
att investeringar i onoterade bolag under de tre närmaste åren endast skall
ske inom investerarkonsortier med särskild kompetens för onoterade
företag och i s.k. privatiseringar där möjligheten att utträda ur in-
vesteringen är god.

De likvida medlen, vilka utgör 8,5 % av portföljens marknadsvärde,
var huvudsakligen investerade i statsskuldväxlar och till viss del i före-
tagscertifikat.

3.4.3 Femte fondstyrelsens resultat

Skr. 1994/95:13

Resultatet inkl, icke realiserade vinster var för femte fondstyrelsen 1,3
miljarder kronor för år 1993. Det motsvarar en avkastning på fond-
kapitalet på 38,4 %. Aktieportföljen ökade med 45,2 % i värde.

Tabell 10 Resultatsammanställning femte fondstyrelsen

	1993	1992
Årets resultat	154	101
Ej realiserade kursvinster/förluster vid marknadsvärdering	1 119	165
Resultat inkl, ej realiserade kursvinster	1 273	266
Fondkapital	4 469	3 307
Avkastning	38,4 %	10,0 %

I likhet med fjärde fondstyrelsen utgör de fem största engagemangen
knappt hälften av portföljens värde. De utländska innehaven till mark-
nadsvärde utgjorde tillsammans 18 % av den totala portföljens mark-
nadsvärde.

Tabell 11 Femte fondstyrelsens fem största innehav

1993-12-31 Marknadsvärden

Roche

Aga
Sandvik
Sydkraft
Volvo
Övriga

12 %

9 %

8 %

6 %

53 %

Kemisk industri och verkstäder är de branscher som femte fondstyrel-
sen har de största aktieinnehaven i. Portfölj sammansättningen skiljer sig
således något från fjärde fondstyrelsen som har större innehav i främst
verkstadsaktier och skogsaktier. Det största enskilda innehavet är i den
schweiziska kemikoncernen Roche Holding där innehavet uppgår till
12 % av portföljvärdet vid årsskiftet.

Tabell 12 Femte fondstyrelsens branschfördelning

1993-12-31

Verkstäder	25,8 %
Kemisk industri	38,7 %
Skogsindustri	4,6 %
Förvaltningsbolag	14,9 %
Fastighets- och byggföretag	3,6 %
Övriga företag	12,3 %

De likvida medlen var vid utgången av året 337 miljoner kronor vilket
motsvarar 7,5 % av portföljens värde.

2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 13

4 Sammanställning av resultatuppföljningarna

4.1 Utvärdering av den egna förvaltningen

Nytt för i år är att fondstyrelserna skall göra en utvärdering av den egna
förvaltningen genom att exempelvis jämföra sina resultat med dem som
kan erhållas med alternativa förvaltningsstrategier eller genom att göra
jämförelser med andra förvaltare som är underkastade liknande restriktio-
ner och mål för förvaltningen. Denna utvärdering avses ligga till grund
för regeringens granskning och rapportering till riksdagen.

Samtliga fondstyrelser har till regeringen inkommit med utvärdering-
ar. Fondstyrelsernas utvärderingar varierar i fråga om utförlighet. En väl
analyserad portfölj underlättar allmänhetens insyn i fondstyrelsernas
förvaltning av AP-fondsmedlen och ger samtidigt en kontroll av att
fondstyrelserna själva aktivt utvärderar sin egen verksamhet.

Det bör uppmärksammas att fondstyrelserna ålades skyldigheten att
göra en utvärdering av den egna förvaltningen i mitten av pågående
verksamhetsår vilket naturligtvis påverkar de krav som kan ställas på
utvärderingen.

4.2 Första-tredje fondstyrelsernas resultatuppföljning

Portföljens avkastning

Första-tredje fondstyrelsernas portfölj gav under år 1993 en totalavkast-
ning på 17,3 (12,7) % där 11,0 (11,4) % utgjorde direktavkastning och

6.3 (1,4) % således bestod av värdeförändring. Den reala avkastningen,
dvs. efter reduktion med hänsyn till konsumentprisindex förändring under
året på 4,0 (1,8) %, uppgick till 12,8 (10,7) %.

Även i ett långsiktigt perspektiv har den urholkning av tillgångarnas
värde som inflationen medfört kompenserats av avkastningen på
fondmedlen. Avkastningen beräknat som ett aritmetiskt medeltal under
perioden 1989-1993 var 13,1 %. Konsumentprisindex förändring under
samma period var 7,0 %. Den reala avkastningen under perioden var
således i medeltal 5,7 %.

För de nominella räntebärande placeringarna har fondförvaltningen
gett en meravkastning om 0,1 procentenheter under perioden 1987-1993
i förhållande till ett av första-tredje fondstyrelserna skapat marknadsin-
dex. Detta index innefattar i stort sett alla emitterade räntepapper på den
svenska penning- och obligationsmarknaden. För år 1993 var meravkast-
ningen högre, ca 0,15 procentenheter. Avkastningen för de reala
räntebärande placeringarna (partnerfinansieringar i projekt med lång
mognadsgrad där avkastningen är kopplad till KPI) har hittills motsvarat
marknadsmässiga realräntekrav. Detta innebär att om de ingångna avtalen
skulle ha skrivits om vid tidpunkten för utvärderingen skulle villkoren
(real avkastning) i stort sett blivit desamma.

Skr. 1994/95:13

Den genomsnittliga avkastningen på fastighetsplaceringama var under
perioden 1990-1993 negativ, -15 %. Detta får dock ett relativt litet utslag
på fondens totalavkastning eftersom andelen fastigheter är liten. Den
valda tidpunkten för fastighetsinvesteringar har, som styrelserna själva
konstaterar, inte varit särskilt lyckosam. Skälet är det exceptionella fallet
av tillgångsvärden under perioden 1990-1993, samtidigt som fond-
styrelserna först i slutet av 1980-talet gavs möjlighet att investera i
fastigheter.

Riskprofil

För första-tredje fondstyrelserna är olika risker förknippade med
fondförvaltningen. De har själva identifierat dessa risker som kreditris-
ker, ränterisker, likviditetsrisker, valutarisker, fastigheters prisrisk och
administrativa risker.

Statens åtagande att garantera betalningssystemet (prop. 1992/93:135,
bet. 1992/93:NU16, rskr. 1992/93:155) tillsammans med andra fullgoda
säkerheter medför att fondens medel i praktiken till 98 % är placerade i
tillgångar där staten har ett ansvar för att fordringarna infrias. Detta
medför att kreditrisken för närvarande är mycket låg. Den statliga
garantin är dock en temporär åtgärd varför det är viktigt att fondstyrelser-
na behåller en god kontroll av kreditriskerna i portföljen. Fondmedlen är
till 33 % placerade i tillgångar där den offentliga förvaltningen är motpart
och till 63 % inom den finansiella sektorn där utlåning till bostadsfinans-
iering utgör huvudparten. Resterande utlåning sker främst till branscherna
energi, skog och fastigheter.

Ränterisken uttrycks som duration, vilket är en genomsnittlig, vägd
löptid för placeringarna. Durationen kan även approximativt sägas vara
förändringen av värdet på en tillgång vid en procentenhets förändring i
ränteläget. Således innebär längre duration (längre löptid) en större
ränterisk då portföljvärdet påverkas mer av ränteförändringar. Eftersom
merparten av medlen är placerade i räntebärande värdepapper är ränte-
risken dominerande. Fondens storlek gör emellertid att det i princip är
omöjligt att avvika i någon större utsträckning från marknadens totala
ränterisk. Det marknadsindex första-tredje fondstyrelserna konstruerat
visar marknadens ränterisk. Första-tredje fondstyrelserna har beslutat att
följa detta med små variationer. Eftersom hela marknadens duration
ökade under år 1993 ökade även ränterisken i AP-fondens portfölj.

AP-fonden har till uppgift att fungera som en likviditetsbuffert i ATP-
systemet. Det innebär att fonden skall kunna utjämna variationer i
avgiftsinbetalningar och pensionsutbetalningar inom systemet. Under år
1993 uppgick avgiftsunderskottet till 20,4 miljarder kronor. Med den
räntebindningstid som för närvarande råder kommer AP-fonden att under
den resterande delen av 1990-talet att kunna möta de förväntade avgifts-
underskotten med hjälp av medel från tillgångar som förfaller till betal-
ning varje år. Eftersom merparten av tillgångarna dessutom är om-

Skr. 1994/95:13

sättningsbara på penning- och obligationsmarknaden, bör därför inte
någon likviditetsrisk kunna uppstå på denna sida sekelskiftet.

Fondstyrelserna får placera 10 % av tillgångarnas marknadsvärde i
utländska värdepapper. De kan även få en valutarisk genom att investera
i fastigheter utomlands. Vid utgången av år 1993 hade första-tredje
fondstyrelserna inga tillgångar i utländska värdepapper. Däremot hade
fondstyrelserna två fastigheter i London. Den investeringen är emellertid
finansierad med lån i brittiska pund vilket medför att någon valuta-
exponering inte föreligger.

Fastigheternas prisrisk är främst beroende av geografisk belägenhet,
lokalernas användningsområde, direktavkastning, hyresgästers betalnings-
förmåga och den allmänna efterfrågan på lokaler. Fondstyrelserna
bedömer att fastigheterna ligger inom områden med en väl fungerande
fastighetsmarknad. Fastighetsbeståndet består till övervägande del av
kontor men även bostäder samt lager- och produktionslokaler. Vakans-
graden är 7 % och direktavkastningen är 8 % av fastigheternas mark-
nadsvärde.

Den största risken bland de administrativa riskerna är att ADB-
systemet inte skulle fungera tillfredsställande. Första-tredje fondstyrelser-
na har lagt ner stora resurser på att utveckla ADB-systemet. Styrelserna
har därvid genom olika åtgärder sökt förebygga risker förknippade med
systemet.

Jämförelser med andra fondförvaltare och alternativa strategier

Det finns ingen annan fond i Sverige som direkt går att jämföra med AP-
fonden. Dels är fonden underkastad relativt stränga placeringsregler, dels
är dess storlek exceptionell vilket begränsar handlingsutrymmet i
jämförelse med mindre aktörer.

Första-tredje fondstyrelserna har gjort en jämförelse med livför-
säkringsbolag vars verksamhet mest liknar AP-fondens. Bolagens innehav
av aktier och fastigheter i förhållande till den totala portföljen skiljer sig
dock från AP-fonden vilket påverkar såväl riskexponeringen som
avkastningen. Av bl.a. dessa skäl är det svårt att göra en adekvat
jämförelse.

Skr. 1994/95:13

Tabell 13 Genomsnittlig avkastning i ett antal livförsäkringsbolag
och AP-fonden 1-3

Totalavkastning %	Folksam	Skandia	Trygg	WASA	AP-fonden
1988 - 1992	Liv	Liv	Hansa Liv	Liv	1 - 3
Obligationer och
korta placeringar	14,0 %	13,6 %	13,0 %	13,4 %	13,1 %
Lån	12,0 %	11,7 %	11,3 %	10,0 %	13,4 %
Aktier	11,9 %	12,7 %	11,7 %	13,0 %	—
Fastigheter	7,1 %	4,9 %	5,4 %	2,6 %	-19,5 %
Totalavkastning	10,7 %	10,8 %	10,2 %	9,8 %	12,5 %

I tabellen ovan framgår det att totalavkastningen i första-tredje
fondstyrelserna har varit god i en jämförelse med några av livförsäkrings-
bolagen. Däremot har avkastningen på obligationsportföljen, vilken utgör
huvudparten av tillgångarna, varit något sämre än för flertalet jämförda
livbolag.

En annan möjlighet till utvärdering är att tänka sig alternativa
strategier inom ramen för de regler AP-fonden har att hålla sig till. I en
sådan utvärdering har första-tredje fondstyrelserna jämfört två hypotetiska
placeringsstrategier med den faktiska. I den ena hypotetiska strategin är
hela portföljen investerad i räntebärande placeringar och möjligheten till
placeringar i valuta har utnyttjats fullt ut (10 % av portfölj värdet). Denna
strategi skulle, sett över en fyraårsperiod, ha gett en meravkastning på ca
50 miljarder kronor i förhållande till en andra hypotetisk strategi där
portföljen har nuvarande sammansättning med undantag av att fastig-
hetskvoten (5 % av portfölj värdet) utnyttjats fullt ut. Främsta orsaken till
denna effekt är den svenska kronans kraftiga depreciering.

I förhållande till det faktiska utfallet hade det varit bättre att utnyttja
möjligheterna till att placera i valuta fullt ut men sämre att utnyttja hela
fastighetskvoten.

4.3 Fjärde fondstyrelsens resultatuppföljning

Fjärde fondstyrelsen har fullgjort sin resultatuppföljning dels i en separat
utvärdering, dels genom att avge kommentarer i årsredovisningen. Fond-
styrelsen har anfört att den i ett arbetsutskott för närvarande utarbetar nya
instruktioner, riktlinjer samt mål och medel för styrelsens verksamhet. De
mål som gäller för verksamheten vid årets utvärdering härstammar från
år 1987 och har angetts till att den långsiktiga totalavkastningen för den
svenska aktieportföljen något skall överstiga den vägda totalavkastningen
för börsnoterade aktier.

Under år 1993 var avkastningen på portföljen 43,7 % vilket kan jäm-
förs med Veckans Affärers totalindex som steg 53,8 %. Under den
senaste femårsperioden 1989-1993 var den genomsnittliga avkastningen
på fondkapitalet drygt 15 % mot 7 % för Veckans Affärers totalindex
(inkl, direktavkastning).

Den enda möjligheten för fjärde fondstyrelsen att uppnå en högre
totalavkastning än börsens generalindex är att ha en mer koncentrerad
portfölj. För fjärde fondstyrelsen har innehavet i Astra varit den enskilda
aktie som under en längre period bidragit till en bättre avkastning för
portföljen än generalindex. En förklaring till att fjärde fondstyrelsen
under år 1993 nått en något lägre avkastning än index är att den haft ett
obetydligt innehav av bankaktier. Styrelsen bedömde att dessa aktier var
alltför riskfyllda.

Fondstyrelsen har inte funnit det meningsfullt att jämföra sig med
andra institutionella placerare, eftersom legala förutsättningar och storlek
kraftigt skiljer sig åt.

En aktieportfölj av fjärde fondstyrelsens storlek medför svårigheter att
fritt agera på marknaden dels för att styrelsens agerande i sig kan vara
kursdrivande, dels för att styrelsen inte får förvärva mer än 10 % av
aktierna i noterade bolag.

4.4 Femte fondstyrelsens resultatuppföljning

Femte fondstyrelsen har formulerat sina mål för förvaltningen så att
styrelsen under en fyraårsperiod skall uppnå en bättre avkastning än
Veckans Affärers index, och att likvida medel varje år skall ge samma
avkastning som sexmånaders statsskuldväxlar. Vidare har styrelsen
fastslagit att portföljen skall präglas av långsiktighet och stabilitet samt
att avkastningen skall maximeras inom denna ram.

Vad avser resultatuppföljningen har femte fondstyrelsen redovisat en
tabell med avkastningsjämförelser i förhållande till Veckans Affärers
index och en jämförelse med avkastningen på likvida medel. Avkast-
ningen under år 1993 var 8,61 procentenheter lägre än Veckans Affärers
index. Sett under en femårsperiod har emellertid den årliga avkastningen
varit i genomsnitt 1,07 procentenheter bättre än Veckans Affärers index.

Avkastningen på likvida medel var under år 1993 10,4 % vilket kan
jämföras med sexmånaders statsskuldväxlar som gav en avkastning på
8,06 %.

5 Regeringens utvärdering

5.1 Allmänt om utvärderingen

Som har anförts i avsnitt 2.2 åligger det regeringen att fr.o.m. verksam-
hetsåret 1993 göra en analys av det material som fondstyrelserna
överlämnar till regeringen (årsredovisningar, utvärderingar m.m.).
Regeringen skall därefter, med en egen utvärdering, överlämna ärendet
till riksdagen.

I föregående avsnitt har fondstyrelsernas resultatuppföljningar
sammanställts. I detta avsnitt avser regeringen att något kommentera

Skr. 1994/95:13

formerna för fondstyrelsernas utvärderingar samt hur väl de uppnått
målsättningen för förvaltningen.

Vid en utvärdering är det mindre lämpligt att se till resultatet under
endast ett år. Kortsiktiga fluktuationer på marknaderna är ofta svåra att
förutse och de kan få en avgörande inverkan på resultatet om tidpunkten
för att avläsa värdet på tillgångarna sammanfaller med en tillfällig svacka
eller topp på marknaden. Sett över en längre period minskar dock denna
inverkan på resultatet av förvaltningen. Vidare utgör AP-fondens
reglemente tillsammans med fondstyrelsernas relativa storlek på
marknaden en faktisk begränsning i förvaltningen av portföljen. Det
senare gäller främst för första-tredje fondstyrelserna. Resultaten måste
därför ses i ett tidsperspektiv av några år och jämföras med utvecklingen
av relevanta index på marknaderna för att en tillförlitlig och rättvis
utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning skall kunna göras.

För resultatuppföljningen är valet av utvärderingsperiodens längd av
central betydelse. Det är, som nämnts tidigare, olämpligt att endast se till
ett års resultat vid en utvärdering eftersom en kort period kan påverkas
av faktorer som ligger utanför fondstyrelsernas kontroll eller är mycket
svåra att förutse. Över en längre period är förutsättningarna för att
bedöma skickligheten i förvaltningen bättre. Vad som utgör en lämplig
tidsperiod för utvärderingarna har bedömts olika av fondstyrelserna.
Första-tredje fondstyrelserna finner att en period om sju år är lämplig för
att göra en korrekt utvärdering av portföljen. Fjärde och femte fondsty-
relserna föredrar fem resp, fyra år.

Enligt regeringens mening bör perioden inte vara alltför lång eftersom
det då går mycket lång tid innan gjorda erfarenheter påkallar att slutsatser
dras av utvärderingen. En alltför kort utvärderingsperiod kan å andra
sidan leda till att slumpmässiga faktorer får alltför stor betydelse.
Portfölj förvaltaren skall ha möjlighet att göra långsiktiga värderingar
vilket torde främja placeringsverksamheten som då i mindre utsträckning
påverkas av kortsiktiga fluktuationer. En lämplig period för utvärdering
torde vara omkring fem år. I den mån fondstyrelserna själva finner att
utvärderingsperioden bör vara en annan än fem år bör de enligt regering-
ens mening redovisa vilka överväganden de gjort i denna fråga.

Gemensamt för de fem fondstyrelserna är att utvecklingen av fond-
kapitalet är intressant ur utvärderingssynpunkt. Utöver belysning av
portföljen, som kan skilja sig åt mellan å ena sidan första-tredje
fondstyrelserna och å andra sidan fjärde och femte fondstyrelserna, är det
av värde att fondkapitalets utveckling kan analyseras särskilt. Det
underlättar jämförelser mellan styrelserna och dess avkastning kan också
jämföras med utvecklingen på de marknader de placerar sina tillgångar.

Nedan följer en utvärdering av styrelserna. Den är något utförligare
för fjärde och femte fondstyrelserna eftersom deras egna utvärderingar
var något knapphändiga.

Skr. 1994/95:13

5.2 Utvärdering av första-tredje fondstyrelserna

Skr. 1994/95:13

Under år 1993 var det mycket gynnsamma förutsättningar för en god
avkastning på första-tredje fondstyrelsernas placeringar tack vare de
fallande räntorna. AP-fonden har dock i kraft av sin storlek — den
innehar nästan 1/3 av de totala placeringarna på den svenska penning-
och obligationsmarknaden — begränsat handlingsutrymme på marknaden.
Fondens eget agerande kan vara kursdrivande i sig och dess dominans
medför att den inte alltid kan realisera eller omdisponera tillgångar i den
omfattning som annars skulle vara önskvärt. Andra tillräckligt stora
aktörer som kan möta AP-fondens agerande finns inte.

Regeringen finner att den utvärdering av portföljen första-tredje
fondstyrelserna har gjort är genomgripande och belysande.

Ökningen av det reala fondkapitalet med 62 miljarder kronor eller
13 % är ett gott resultat med tanke på att avgiftsunderskottet under året
var 20 miljarder kronor. I jämförelse med det marknadsindex som är
skapat av fondstyrelserna har portföljen också gett en viss meravkastning.
De icke realiserade vinsterna svarade för drygt en tredjedel av det reala
resultatet. Fondkapitalets utveckling under en längre period har också
varit tillfredsställande. Kompensation för inflationens urholkning av
kapitalet har erhållits sedan mitten av 1980-talet.

Fastighetsinvesteringama har hittills inte gett några vinster. Direktav-
kastningen på innehavet var 5,9 % medan värdet på tillgångarna skrevs
ned med 7,6 %. Fondstyrelserna uppger dock att vakansgraden om 7 %
är relativt låg och att fastigheterna har goda geografiska lägen. Enligt
fondstyrelserna finns det goda förutsättningar för att detta reala inslag i
portföljen skall ge bättre avkastning på sikt.

Fondstyrelserna har inte investerat i utländska värdepapper. Det har
visats i fondstyrelsernas egen utvärdering att en bättre avkastning hade
uppnåtts för hela portföljen om fonden hade utnyttjat möjligheten att
investera 10 % av kapitalet i valuta. Förklaringen är kronans sjunkande
värde.

Förvaltningen av portföljen har inte konkurrensutsatts. Att låta en
extern förvaltare ta hand om en del av portföljen kan vara belysande för
hur verksamheten går. Självklart får viss hänsyn tas till att det kan vara
enklare att förvalta en mindre portfölj än en portfölj av första-tredje
fondstyrelsernas storlek. För det fall fondstyrelserna väljer att inte anlita
externa förvaltare kan det vara lämpligt att de redovisar något om vilka
överväganden de gjort i frågan.

Regeringen konstaterar att avkastningen på fondkapitalet väl översteg
de uppsatta målen för verksamheten. Avkastningen på fondkapitalet var
17 % vilket innebär en real avkastning på 13 %. Över perioden 1987-
1993 har fondförvaltningen i genomsnitt gett en meravkastning jämfört
med det egna konstruerade marknadsindexet om 0,1 procentenheter eller
ca 500 miljoner kronor per år.

5.3 Utvärdering av fjärde och femte fondstyrelserna

Skr. 1994/95:13

De utvärderingar som fjärde och femte fondstyrelserna har gjort kunde
som tidigare nämnts ha varit mer utförliga. Vissa kommentarer ges av
fjärde fondstyrelsen beträffande portfölj innehavet och dess utveckling.
Det saknas dock bl.a. en närmare belysning av portfölj sammansättningen
och en beskrivning av utfallet om styrelserna hade valt en annorlunda
strategi. Några förslag på hur en sådan utvärdering kan se ut ges i det
följande.

De jämförelseindex som det oftast brukar refereras till på marknaden
är Veckans Affärers, Affärsvärldens och Stockholm Fondbörs generalin-
dex. De beräknas på olika sätt och kan därmed uppvisa skillnader på
några tiondels procentenheter i avkastning. I tidigare utvärderingar som
Riksrevisionsverket har gjort har portföljernas avkastning jämförts med
Findatas avkastningsindex vilket inkluderar reinvesterade utdelningar.
Eftersom utdelningarna tillfaller fondema och återinvesteras torde detta
index kunna utgöra en lämplig måttstock. Findatas index kan avvika med
ett par procentenheter från de tidigare nämnda generalindexen. Utveck-
lingen på Findatas index var under år 1993 53,4 %.

Fondkapitalet i fjärde fondstyrelsen ökade under året med 42,3 %. Ett
eget konstruerat index över den svenska portföljen ökade med 43,7%. I
den femte fondstyrelsen ökade fondkapitalet med 35,1 % vilket kan
jämföras med en indexökning av den totala portföljen på 45,2 %.
Portföljens sammansättning i branscher kan jämföras med utvecklingen
av index i resp, bransch. Därmed kan eventuella alternativa strategier
(portföljviktningar) få sin belysning.

Vid en närmare uppdelning av aktieportföljerna på branscher framgår
att båda styrelserna hade sina största innehav i verkstadsindustrin. Den
var också den värdemässigt största branschen på börsen vid årsskiftet. I
förhållande till marknadsindex låg fjärde fondstyrelsen överviktad i främst
verkstads-, kemi- och skogsaktier. De hade inga innehav i tjänstesektorn
eller bank och försäkringsbolag. Den femte fondstyrelsen låg däremot
underviktad i verkstadsaktier och skogsaktier men hade relativt stora
innehav i förvaltningsbolag och övriga företag.

Skr. 1994/95:13

Tabell 14 Branschfordelning i % av svenska portföljen

	4:e fondstyr, i % av portföljen	5:e fondstyr, i % av portföljen	% av börsvärde	Index
Verkstäder	44	31	36	56 %
Kemisk industri	28	25	22	30 %
Skogsindustri	10	6	8	26 %
Fastighets och
byggföretag	5	4	4	89 %
Handelsföretag	2	0	2	101 %
Förvaltningsbolag	0	18	7	43 %
Övriga företag	10	15	8	27 %
Tjänste	0	0	3	44 %
Bank och Försäkr.	0	0	10	250 %

Bland branschindex utvecklade sig bank- och försäkringsindex bäst
följt av handelsföretagen samt fastighets- och byggbranschen. Den
positiva utvecklingen för bank- och försäkringsindexet är en följd av att
finanskrisen ebbade ut under första halvåret 1993 och att förtroendet för
den finansiella sektorn återkom. Verkstadsindex hade den bästa ut-
vecklingen bland tillverkande industrier.

Genom att koncentrera portföljen på få innehav kan fondstyrelserna
uppnå en högre avkastning. Detta sker dock till priset av högre risktagan-
de men kan vara befogat om en ordentlig fundamental analys, vilket även
nämns av fjärde fondstyrelsen, ligger bakom ett visst innehav. Ett
tillvägagångssätt att mäta koncentrationen av portföljen är att jämföra
andelen av de 10 största innehaven i portföljen med de 10 största
börsbolagens andel av det totala börsvärdet.

En avvägning som en aktieplacerare har att göra är hur stor andel av
portföljen som skall bestå av likvida medel. I en utvärdering är det därför
lämpligt att likviditeten under året redovisas. Det kan göras t.ex. genom
att likviditeten ställs i relation till fondkapitalet.

Tabell 15 Likviditeten i förhållande till fondkapitalet

Marknadsvärden, mkr	92-12-31	93-12-31
Fjärde fondstyrelsen	8,6 %	12,4 %
Femte fondstyrelsen	32,0 %	7,5 %

Femte fondstyrelsen hade i jämförelse med fjärde fondstyrelsen en
relativt stor andel likvida medel i sin portfölj vid årets början. Det kan
förklara den lägre avkastningen på fondkapitalet eftersom utvecklingen
på aktiemarknaderna under året var betydligt bättre än räntebärande
placeringar. Fjärde fondstyrelsen ökade andelen likvida medel i portföljen
något under året.

Skr. 1994/95:13

Tabell 16 Avkastningen för allemansfonderna under 1993

Humanfonden	64,3 %	S:t Eriksfonden	47,4	%
CF Ideella	63,7 %	SHB Chans/Risk	47,4	%
Cancerfonden	61,0 %	S-E-Banken 4	47,0	%
Sparbankerna 5	60,0 %	Nordbanken Olympia	46,7	%
Sparbankerna 6	59,7 %	Nordbanken Omega	46,2	%
Sparbankerna 3	59,6 %	Hagströmer 3	45,6	%
Sparbankerna 2	59,3 %	Trygg	45,5	%
Sparbankerna 1	59,1 %	Gota Trust	45,4	%
Sparbankerna 4	58,1 %	Nordbanken Alfa	44,9	%
Skandia	57,9 %	Nordbanken Beta	43,4	%
Sparbankerna 7	57,9 %	Nordbanken Gamma	43,4	%
Världsnaturfonden	57,1 %	Fjärde fondstyrelsen	43,3 %
Banco	56,4 %	Föreningsbanken 1	41,4 %
SHB Index	54,5 %	S-E-Banken 1	41,3	%
WASA	53,7 %	S-E-Banken 2	41,1	%
Findatas index	53,4 %	S-E-Banken 3	41,1	%
Gota Trade	51,6 %	Femte fondstyrelsen	38,5 %
Hagströmer 2	50,9 %	Föreningsbanken 2	35,0 %
Hagströmer	50,2 %

Vid en jämförelse med värdestegringen för allemansfonderna ligger
fjärde och femte fondstyrelserna i den understa kvartilen av ovanstående
tabell. Den främsta orsaken till det är antagligen att fondema inte
innehade aktier i bank- och försäkringssektorn.

I stället för jämförelser enligt ovan beskrivna metoder kan också delar
av portföljen lämnas till externa förvaltare för att därigenom konkurrens-
utsätta förvaltningen. En sådan möjlighet bör kunna övervägas eftersom
det kan stimulera förvaltaren till bättre avkastning och ge ett bra underlag
för jämförelse. Denna måste dock ske under samma villkor och med
garantier för att placeringsreglema följs.

Ett sätt att se om fondstyrelserna placerar i aktier med relativt liten
risk är att studera enskilda aktiers betavärden. Betavärdet i tabellen anger
hur mycket mer eller mindre en aktie rör sig i förhållande till för-
ändringar i index. Om betavärdet är högre än 1 rör sig aktien mer än
index vid både upp- och nedgång (högriskaktie). Följaktligen rör sig
aktier med betavärden under 1 mindre än förändringen i index (lågrisk-
aktie). Perioden avser förändringar i aktien under de senaste 48
månaderna.

Tabell 17 Betavärden för de fem största innehaven i
fjärde och femte fondstyrelserna

Fjärde Aktie	Betavärde	Femte Aktie	Betavärde
Astra	0,8	Roche	0,97
Ericsson	1.51	Aga	0,65
ASEA	0,9	Sandvik	0,92
Sandvik	0,92	Sydkraft	0,18
Volvo	1,23	Volvo	1,23
Genomsnitt	1,07	Genomsnitt	0,79

Bland de fem största innehaven i den fjärde fondstyrelsen har två Skr. 1994/95:13
aktier högre betavärde än ett. Den femte fondstyrelsen har ett bolag med
högre värde. Aktierna Ericsson och Volvo är s.k. cykliska bolag vilka
rör sig relativt kraftigt över en konjunkturfas eftersom försäljningen av
deras produkter i hög grad är beroende av konjunkturutvecklingen. Det
är därför naturligt att deras betavärden är relativt höga. Sammantaget
framgår av de största innehaven att femte fondstyrelsen, enligt denna
mätmetod, har en relativt låg riskprofil eftersom det genomsnittliga
betavärdet för de största innehaven ligger betydligt under ett.

Regeringen konstaterar att fjärde fondstyrelsen har väl uppnått sitt mål
med medelsförvaltningen. Fondkapitalets genomsnittliga totalavkastning
under den senaste femårsperioden uppgår till 15 % jämfört med 9 % för
den svenska aktiemarknaden.

Femte fondstyrelsens avkastning på fondkapitalet under året var
relativt låg, 35 %, i jämförelse med Findatas index som ökade med

53,4 %. Eftersom huvudparten av styrelsens tillgångar är investerade i
aktier eller aktieliknande tillgångar är det rimligt att fondkapitalet över
en längre period följer utvecklingen av ett aktiemarknadsindex. Den
genomsnittliga avkastningen över fem år har varit 1,07 procentenheter
bättre än Veckans Affärers index.

Totala andelen utländska aktier för femte fondstyrelsen uppgick till
18 % av marknadsvärdet på portföljen varav ett enskilt innehav utgjorde
12 % av marknadsvärdet. Enligt reglementet får fjärde och femte
fondstyrelsen förvärva utländska aktier till ett värde som uppgår till 10 %
av anskaffningsvärdet av de medel som styrelsen förvaltar.

För både fjärde och femte fondstyrelserna är det önskvärt med en
bättre egen utvärdering av portföljen. En sådan kommer att te sig naturlig
efter de riktlinjer som följer av de under år 1993 genomförda ändringarna
i reglementet. Det gagnar allmänhetens insyn i förvaltningen samtidigt
som det ger en kontroll av den egna verksamheten.

En fråga som är värd att nämna i detta sammanhang är hur fjärde och
femte fondstyrelserna ser på det ägarinflytande de kan komma att utöva
i skilda sammanhang. I fjärde fondstyrelsens årsredovisning omnämns
detta något i verkställande direktörens kommentar. Mot bakgrund av att
fondstyrelserna kan få en icke obetydlig ägarroll i ett enskilt bolag finner
regeringen det vara av värde att fondstyrelserna redovisar vilka över-
väganden de har gjort avseende denna roll.

6 Fond 92-94

I december 1983 beslutade riksdagen att inrätta fem löntagarfondsstyrel-
ser inom AP-fondssystemet. Dessa självständiga delfonder fick place-
ringsramar som i stort sammanföll med fjärde — och senare även femte
— fondstyrelsens, dvs. placeringar på riskkapitalmarknaden. Efter
riksdagsbeslut avvecklades löntagarfondsstyrelsema den 1 januari 1992.
De tillgångar som då förvaltades av dessa styrelser överfördes till
förvaltning av Fond 92-94. Fondens uppgift har varit att temporärt

förvalta medlen och förbereda en total utskiftning av dessa. Vid
förvaltningen skulle fonden sträva efter att placera medlen så att större
utförsäljningar av värdepapper undveks när tillgångarna fördes över till
sina slutliga mottagare, samtidigt som värdepappersportföljen gavs en
sådan sammansättning att kravet på en effektiv kapitalförvaltning
beaktades (prop. 1991/92:36 s. 19).

När Fond 92-94 började sin verksamhet den 1 januari 1992 uppgick
den marknadsvärderade kapitalbehållningen till 20,1 miljarder kronor.
Behållningen har efter hand ökat till följd av kraftiga kursstegringar på
den svenska börsen. Under år 1992 utskiftades 6,5 miljarder kronor av
fondens medel till den av riksdagen beslutade riskkapitalverksamheten
som innefattar två portfölj förvaltningsbolag, Atle och Bure, samt sex
riskkapitalbolag. Vidare utskiftades 0,6 miljarder kronor till Småföretags-
fonden.

Verksamheten inom Fond 92-94 har under år 1993 varit inriktad på
att dels ytterligare koncentrera portföljen till färre antal aktieinnehav, dels
skifta ut aktieinnehav till forskningsstiftelser. Sålunda har under året
antalet innehav i noterade bolag minskat från 108 till 34 bolag. I juni
månad beslöt riksdagen att Fond 92-94 skulle utskifta totalt 10 miljarder
kronor till tre forskningsstiftelser. Denna utskiftning verkställdes i början
av januari 1994. Vidare har beslutats att 1,7 miljarder kronor skall
finansiera en övergång till stiftelseform för Chalmers och Jönköpings
högskolor. Dessutom skall medel för sparpremien i det premiegrundande
allemanssparandet, ca 300 miljoner kronor, tas ur fondens tillgångar.

Vid utgången av år 1992 uppgick det bokförda värdet på fondens
tillgångar till 14,3 miljarder och marknadsvärdet till 13,9 miljarder
kronor. Vid utgången av år 1993 uppgick marknadsvärdet av fondens
tillgångar till 20 miljarder kronor, varav 4,9 miljarder var likvida
tillgångar. Portfölj värdet ökade under året med 57 % vilket kan jämföras
med Veckans Affärers index på 54 %. Fondkapitalet minskade under år
1993 med 13,8 miljarder kronor till 2,0 miljarder kronor. Minskningen
beror på att 12 miljarder var reserverade för utskiftningar till forsknings-
stiftelser och det premiegrundande allemanssparandet. Under året
skiftades 0,1 miljarder ut som ersättning till de fondbolag som medverkat
i det premiegrundande allemanssparandet.

7 Fastställande av balansräkning

Regeringen har denna dag fastställt balansräkningarna för första-femte
fondstyrelserna och Fond 92-94.

Skr. 1994/95:13

ÅRSREDOVISNING

Första-tredje fondstyrelserna

Innehåll

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

1993 i sammandrag..........................................................

Verkställande direktörens översikt..............................

AP-fonden och det svenska ATP-systemet.................

Ekonomisk översikt.........................................................

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Fondkapitalets utveckling..............................................

AP-fondens placeringsverksamhet..............................

Portfölj avkastning...........................................................

Redovisat resultat, personal mm.................................

Resultat- och balansräkningar (1-3)............................

Redovisningsprinciper mm...........................................

Noter...................................................................................

Resultat- och balansräkningar 1,2 resp 3
fondstyrelserna.................................................................

Styrelser och revisorer...................................................

Revisionsberättelser........................................................

Organisationsschema......................................................

Statistik..............................................................................

Kortfattade fakta om ATP.............................................

1993 i sammandrag

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

•AP-fondens direktavkastning under 1993 uppgick till 52,4 mdkr, motsvarande
11,0%. Inklusive realiserade och orealiserade värdeförändringar uppgick
resultatet till 82,6 mdkr, svarande mot 17,3% i totalavkastning.

• Avgiftsunderskottet - skillnaden mellan influtna avgifter och utbetalda
ATP-pensioner - ökade till 20,4 mdkr. Avgiftsinkomsterna var 81,0 mdkr och
pensionsutbetalningarna 101,4 mdkr.

• Fondkapitalet ökade, trots avgiftsunderskottet, under 1993 med 13% till

546 mdkr per den 31 december 1993.

•Av fondens förvaltade tillgångar utgjorde nominella räntebärande placeringar
96,1%, reallån 2,3% och fastigheter 1,6%.

• Direktavkastningen på obligationsportföljen var 1993 11,1%.

Räntenedgången under året medförde att portföljen ökade i värde med 6,8%.
Obligationsportföljens totalavkastning uppgick därmed till 17,9%.

•Direktavkastningen på placeringar i fastigheter var 5,9%. Avkastningssiffran
dras ned till följd av att en stor andel av placeringarna är projekt.

Fastighetsinnehavet har värderats ned med 7,6%. Totalavkastningen för 1993
blev därmed -1,7%.

• Det reala resultatet var 69,0 mdkr vilket motsvarar en realavkastning på 12,8%.

3 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 13

Verkställande direktörens översikt

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Allmänna Pensionsfondens resultat har under 1993
varit utomordentligt gott. Avkastningen inklusive
värdestegringar på portföljen har uppgått till 83 mil-
jurder, vilket motsvarar 17 procent på kapitalet.
Reult sett har avkastningen uppgått till 13 procent.
Både absolut och relativt sett är 1993 det bästa året i
fondens drygt 30-åriga historia.

Bakom detta resultat Egger en gynnsam utveckling i
de för fondens avkastning styrande faktorerna - då i
första hand räntan och inflationen. Till följd av att
fonden till sin absoluta huvuddel är placerad i nomi-
nella tillgångar - deras andel av portföljen uppgår till
96 procent - så har fonden kunnat dra betydande för-
del av att under tidigare år ha placerat till ett högt
ränteläge. Den allmänna räntesänkning på ca 3 pro-
centenheter som inträffat under loppet av året har
därutöver skapat en betydande värdestegring i port-
följen.

Situationen är något paradoxal mot bakgrund av
att denna höga avkastning på AP-fonden uppnåtts
under ett år då enligt nu tillgängEg statistik den sven-
ska ekonomin realt sett har gått kraftigare tillbaka än
någon gång tidigare under perioden sedan andra
världskriget. För ATP-syslemet i sin helhet har
denna tillbakagång fått ett kraftigt genomslag i form
av att ATP-avgifterna inte kunnat hålla jämna steg
med pensionsutbetalningarna. Avgiftsunderskottet
har mellan 1992 och 1993 ökat från 12.6 till 20.4 mil-
jarder. Den svaga inkomstutvecklingen och den ökan-
de arbetslösheten har fått en klart negativ återverkan

på avgiftsinkomsterna - samtidigt som pensionsutbe-
talningarna fortsatt att växa.

Med nuvarande placeringsinriktning har däremot
fondens avkastning inte nämnvärt påverkats av den
reala tillbakagången i ekonomin utan fonden har
kunnat dra stor fördel av ränteutveckhngen och den
successivt dämpade inflationen.

Några svårigheter att finansiera avgiftsunderskot-
tet under 1993 har därför inte förelegat. Inte nog med
det. utan fonden har trots avgiftsunderskottet kunnat
fortsätta att växa och uppgår nu vid utgången av året
till 546 miljarder kronor. Fonden har alltså under
detta verksamhetsår fullgjort båda sina ursprungliga
funktioner - nämligen att dels fungera som en buffert
mellan inkomster och utgifter i ATP-systemet. dels
bidra till det totala sparandet i ekonomin.

■Men på längre sikt är situationen emellertid på
flera sätt instabil. A ven om den svenska ekonomin
återhämtar sig under 1994 kommer sannolikt avgifts-
underskottet i nuvarande ATP-svstem att fortsätta
att öka. Den fortsatt höga arbetslösheten och en san-
nolikt fortsatt relativt långsam ökning av inkomstun-
derlagct gör att intäktssidan i detta pensionssystem
inte kommer att hålla jämna steg med pensionsbetal-
ningarna. Dessa bestäms av pensionsnivåerna på de
nya pensionärerna och av inflationens utveckling.
Den senare faktorn slår igenom på hela stocken av
utgående pensioner. Trots att inflationsutsikterna för
1994 är låga blir dock kostnadseffekterna betydande.
De nya pensionärer som tillkommer har dessutom i

34

genomsnitt en högre intjänad pension än de som
redan tidigare är pensionerade.

Att åstadkomma ett lika gott resultat under 1994
som under 1993 framstår dessutom inte som sanno-
likt. Även om ränteutvecklingen är mycket svår att
förutsäga måste man räkna med att fonden får en
lägre avkastning under 1994. Man kan ingalunda ute-
sluta att avgiftsunderskottet under detta år kommer
att ta en betydande del av avkastningen i anspråk,
vilket skulle innebära att fonden totalt sett stannar
på ungefär den nivå den nu har kommit upp till.

På ännu längre sikt kan nuvarande system med
därtill hörande avgifts- och ersättningsnivåer innebä-
ra växande påfrestningar. Systemets inneboende
svagheter - som i första hand sammanhänger med en
svagare ekonomisk tillväxt än den som många tog för
given när systemet grundlädes - har uppmärksam-
mats sedan en längre tid tillbaka. Under en stor del
av 1980-talet försökte den då sittande pensionsbered-
ningen konstruera lösningar som skulle kunna stabi-
lisera systemet. Problemen kartlades med betydande
tydlighet, men beredningen lyckades inte finna en lös-
ning som på ett varaktigt sätt skulle kunna lösa pro-
blemen.

Nu föreligger ett förslag från den pensionsarbets-
grupp som arbetat med frågan sedan 1991. Ett för-
slag som stöds av en bred politisk majoritet presente-
rades i februari 1994. När detta skrivs är förslaget
föremål för remissbehandling. Avsikten är att seder-
mera under våren presentera ett principförslag för
riksdagen.

Från allmänna utgångspunkter sett är det mycket
tillfredsställande att en bred enighet kunnat uppnås
kring denna viktiga fråga. Det ligger i sakens natur
att ett lands pensionssystem till följd av den långsikti-
ga åtagandestruktur som ligger i pensionslöftena
måste vara stabilt över tiden och därför ha en bred
politisk förankring. Det vore olyckligt ur såväl eko-
nomisk som välfärdssynpunkt om detta system förän-
drades i takt med de politiska majoritetsförhållande-
na.

Det är därför positivt att det förslag som nu presen-
terats har ett brett politiskt stöd samtidigt som det
ökar systemets långsiktiga hållfasthet. En ökad följ-
samhet till den underliggande ekonomiska utveck-
lingen och ett bättre samband mellan inkomstutveck-
ling och pensionsförmåner är viktiga faktorer i detta
sammanhang.

Arbetsgruppen har även valt att föreslå att AP-fon-
den i stort sett i nuvarande form skall bestå som en
buffertfond inom fördelningssystemet. Med tanke på
fondens viktiga roll på den svenska kapitalmarkna-
den är detta tydliggörande av stort värde. Även om
den demografiska utvecklingen kan leda till att fon-
den över längre perioder både minskar och ökar i
storlek är det ändå av betydelse för fondens möjlighe-
ter att agera på marknaden att ha detta klara ställ-
ningstagande som grund för verksamheten.

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Stockholm i mars 1994

Verkställande direktör

35

AP-fonden och det svenska ATP-systemet

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Det svenska ATP-systemet bygger i grunden på att
varje års pensioner finansieras genom avgifter på den
aktiva befolkningens inkomster under samma år. De
aktiva generationerna bär genom dessa avgifter
ansvaret för de pensionerades försörjning.

ATP-systemet är idag i allt väsentligt ett så kallat
fördelningssystem. Alternativet till ett sådant system
är ett premiereservsystem där varje person under sin
livstid avsätter medel till en pensionsfond vars stor-
lek och avkastning sedan bestämmer pensionens stor-
lek.

Trots att det svenska ATP-systemet i grunden är ett
fördelningssystem valde statsmakterna 1959 att ändå
komplettera detta med en fond. Motiven var två.
Uppbyggandet av en fond skulle motverka det min-
skade sparandet inom hushållssektorn som antogs bli
följden av ATP-systemets införande. Fonden skulle
också utgöra en buffert mellan de löpande inkomster-
na från ATP-avgiften och de utgående pensionerna.

AP-fonden består förutom av de tre ursprungliga
fondstyrelserna även av en fjärde och femte fondsty-
relse. Dessa inrättades under åren 1974 resp. 1988
och får placera i aktier och andra värdepapper på
riskkapitalmarknaden.

AP -FONDENS UPPDRAG
Uppdraget från statsmakterna till AP-fonden och
dess förvaltning är att förvalta fonden så att dess
bidrag till finansieringen av de allmänna tilläggspen-
sionerna blir så stort som möjligt. Under våren 1993
fattade riksdagen beslut om en revidering av regle-
mentet. Det övergripande målet för fondförvaltning-
en koncentrerades till kravet att maximera tillgångar-
nas totalavkastning på lång sikt. I reglementet för
AP-fonden fastlägger statsmakterna ett antal riktlin-
jer för verksamheten vid fondförvaltningen. Medlen
skall förvaltas så:

• att de ger en långsiktigt hög avkastning,

• att de uppfyller en tillfredsställande
betalningsberedskap,

• att placeringarnas risker sprids och

• att en betryggande säkerhet tillgodoses.

Kombinationen av dessa krav har lett till att fondens
placeringar i allt väsentligt begränsas till obligationer
och andra räntebärande papper. Härigenom tillgodo-
ses i stor utsträckning kraven på såväl betalningsbe-
redskap som säkerhet.

Ramarna för fondens placeringsmöjligheter är
angivna i lagen med reglemente för allmänna pen-
sionsfonden (1983:1092).

Fonden får enligt reglementet placera fritt i ränte-
bärande papper dock med den begränsningen att pla-
ceringar i utländsk valuta får uppgå till högst 10% av
marknadsvärdet på fondens totala tillgångar. En
ytterligare begränsning är att placeringar i skuldför-
bindelser som inte klassas som låg kreditrisk får
uppgå till högst 5% av de totala tillgångarnas mark-
nadsvärde.

Begränsningen 5% gäller även för fondens möjlig-
het att placera i fastigheter, i och utanför landet.
Fondens möjligheter att placera i aktier begränsas till
aktier i fastighetsbolag, i den utsträckning detta ryms
i kvoten för fastighetsinvesteringar.

FRÅGAN OM REFORMERING
AV ATP-SYSTEMET

Efter valet 1991 tillsatte den nya regeringen en poli-
tiskt sammansatt grupp för att ta fram ett förslag till
reformering av ATP-systemet. Till grund för detta
arbete låg pensionsberedningens slutbetänkande och
dess remissbehandling. Pensionsarbetsgruppen har
nu avgett sitt slutbetänkande (SOU 1994:20) med för-
slag om det framtida ålderspensionssvstemets utform-
ning. Avsikten är att regeringen efter remissbehand-
ling skall lägga fram ett förslag till riksdagen i vår.

Pensionsarbetsgruppens förslug bygger på den s k
livsinkomstprincipen där ålderspensionen skall utgå
från hela inkomsten. Pensionssystemet anpassas där-
igenom bättre än nuvarande system till den ekono-
miska utvecklingen.

Den sammanlagda ålderspensionsavgiften föreslås
bli 18,5 %. Hälften erläggs som egenavgift och hälften
som arbetsgivaravgift. Av avgiften går två procenten-
heter till en ny premiereserv, resten till fördelnings-
systemet. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 janua-
ri 1995 men införs successivt och först efter år 2000
kommer pensioner att utbetalas enligt de nya regler-
na.

36

Ekonomisk översikt

Under 1993 kom konjunkturbilden att successivt bli
allt mer spbttrad. I USA och Storbritannien befästes
den redan under 1992 inledda återhämtningen, men i
de länder - främst i centrala Europa - som behöll en
stram penningpolitik fortsatte lågkonjunkturen.
Japan fick också, i likhet med de länder inom EU som
förde en stram penningpolitik, vidkännas en drama-
tisk nedgång i aktiviteten under 1993. Trots åter-
kommande stimulanspaket och en lätt penningpolitik
kunde inte de pessimistiska förväntningarna brytas.
Sammanfattningsvis kom utsikterna för tillväxt på
kort sikt inom OECD att ställas ned. Därmed sänktes
också inflationsförväntningarna inom hela OECD-
området, vilket resulterade i att de långa räntorna
sjönk.

I Sverige kom däremot konjunkturbilden att ljusna
under 1993. Till följd av att växelkursen släpptes fri i
november 1992 kom allt starkare tillväxtbidrag från
exporten. Från och med andra kvartalet 1993 upp-
hörde BNP att falla, trots att investeringarna fort-
satte att sjunka och den inhemska efterfrågan var
fortsatt svag.

Den konkurrensutsatta sektorn i svensk ekonomi
har gynnats kraftfullt av i första hand kronförsvag-
ningen men även av arbetsgivaravgiftsänkningen och
av en starkt ökad produktivitet. För arbetsmarkna-
den innebar detta dock ingen ljusning och fallet i sys-
selsättningen fortsatte under året. Den svaga inhem-
ska efterfrågan har i sin tur resulterat i ett mycket
svagt inflationstryck - inte ens hälften av växelkurs-
försvagningen har slagit igenom i konsumtionsledet.
Företagen har i stället tvingats rationalisera och
sänka sina marginaler.

På grund av den svaga inhemska ekonomin har en
mer omfattande sanering av statens finanser tvingats
skjutas framåt i tiden. Finanspolitikens långsiktighet
manifesterades i kompletteringspropositionen med en
saneringsplan på 80 mdkr för de kommande åren.
Riksdagen har fattat beslut om vissa delar av planen -
med implementering i huvudsak från och med års-
skiftet 1994-95 - men fortfarande återstår många
åtgärder att enas om.

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Diagram 1.

37

SVENSK KREDITMARKNAD

1993 var året då de utländska aktörerna på bred
front gick in på den svenska penning- och obligations-
marknaden. Till följd av detta ökade omsättningen
markant, vilket också belyses av ökningen i mark-
nadsandelar för utländska aktörer.

Diagram 2. Källa:Riksbanken

Den svenska räntemarknaden kom således att kraf-
tigt påverkas av hur utländska aktörer uppfattade de
svenska ekonomiska förhållandena. Fokuseringen på
de realekonomiska betingelserna föranledde i synner-
het utländska placerare att diskontera snabba sänk-
ningar av dagslåneräntan från riksbankens sida vil-
ket även förmodades bidra till att skapa utrymme för
en kraftfull nedgång av de långa räntorna. Nedgång-
en i de långa räntorna kom också till stånd, vilket
framgår av avkastningskurvan på sid 10 .

Utlandets innehav av kronpapper ändrade karak-
tär under året. De stora innehav av korta statspap-
per som köptes i samband med valutakrisen 1992 gick
till inlösen och ersattes i stället till största delen med
statsobligationer för motsvarande 64 mdkr. Totalt
sett ökade utlandets innehav av krondenominerade
statspapper netto med endast 5 mdkr. Exponeringen i
lång svensk ränterisk ökade således högst avsevärt
och torde därmed starkt ha bidragit till nedgången i
den svenska räntenivån.

Utländska placerares intresse för bostadsobligatio-
ner ökade under 1993 om man framförallt ser till
omsättningen som fördubblades jämfört med 1992.

Under 1993 minskade ränteskillnaden mellan stats-
obligationer och bostadsobligationer. Minskningen
kan bl a förklaras av det ökade utländska intresset
för bostadsobligationer som i sin tur kan förklaras äv-
en ökad klarhet i innebörden av statsgarantin för det
finansiella systemet.

Utländska placerares ökade köp av statsobligatio-
ner. medförde dock inte en förstärkning av kronan.
Skälet var helt enkelt att placerarna ansåg sig i första

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

hand se förutsättningar för en nedgång i räntorna
och inte nödvändigtvis en förstärkt kronkurs. Där-
med kom efterfrågan på kronpapper att bli större än
efterfrågan på kronor. Den privata sektorn amorte-
rade sin utlandsskuld med totalt 76 mdkr. Detta möt-
tes till stor del av riksbankens interventioner på 53
mdkr. Interventionerna genomfördes huvudsakligen
under första halvåret 1993. Under andra halvåret möt-
tes således inte amorteringarna i samma utsträckning
av ingripanden från riksbankens sida vilket bidrog till
en successiv försvagning av den svenska kronan.

USD

ECU

DEM

STATENS UPPLÅNING

Statens stora lånebehov fick knappast några negativa
effekter på ränteutvecklingen. En stor del av statens
lånebehov tillgodosågs genom en neddragning av riks-
gäldens kontokredit i riksbanken. Staten ökade
också sin utlandsskuld under 1993 med 120 mdkr
varav ca en tredjedel ökade valutareserven.

38

Målet att hålla en tredjedel av statsskulden i utländsk
valuta uppfylldes under året.

Den finansiering som genomfördes via kontokredi-
ten och utlandsupplåning kan ses som en stockan-
passning av engångskaraktär. Emissionerna på den
svenska marknaden kunde därför begränsas till netto
50 mdkr, vilket skall jämföras med det totala finansi-
eringsbehovet på 252 mdkr.

Tabell 1. Källa: Riksgäldskontoret

FASTIGHETSMARKNAD

Nedgången i de svenska räntorna under 1993 gav en
klart positiv påverkan på fastighetsmarknaden.
Hyresnivåerna för attraktivt belägna kommersiella
fastigheter stabiliserades samtidigt som direktavkast-
ningskraven sänktes för i första hand bostadsfastig-
heter.

Likviditeten på fastighetsmarknaden var fortsatt
låg framför allt för kommersiella fastigheter, genom
att utbudet av fastigheter var relativt begränsat. En
av förklaringarna till detta är att bankerna valde att
inte bjuda ut sina fastighetsinnehav till försäljning.

Höga räntenivåer och svag ekonomisk utveckling
har också drabbat utländska fastighetsmarknader
med ökade vakansgrader och höjda direktavkast-
ningskrav som följd. Mot slutet av 1993 kunde dock
en viss återhämtning skönjas i bl a London och Berlin.

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Diagram 5. Källa: Riksgäldskontoret

39

Förvaltningsberättelse

Allmänna Pensionsfondens Första, Andra och Tredje
fondstyrelser och verkställande direktör avger här-
med årsredovisning för 1993, fondens 34:e verksam-
hetsår.

Fondkapitalets utveckling
Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick till 545.6
mdkr vid årets utgång, vilket är en ökning med 61,8
(42.1) mdkr.

Förändringen av fondkapitalet består dels av-
avkastningen på fondens tillgångar, dels av en rad av-
fondförvaltningen ej påverkbara faktorer - som net-
tot av inbetalda ATP-avgifter och utbetalda pensio-
ner. nettot av rekvirerade medel till och avkastning
från fjärde och femte fondstyrelserna, samt kostna-
der för administrationen av hela ATP-systemet. I
tabell 1 redovisas fondkapitalets ökning från 1960
t.o.m. 1993.

Enligt resultaträkningen var årets resultat av fond-
förvaltningen 57,6(49,3) mdkr. Fondkapitalets
marknadsvärde påverkas också av förändringen i ej
realiserade vinster och förluster. För 1993 var denna
förändring 24.9 (6.1) mdkr. Den totala avkastningen
var således 82,6 (55,5) mdkr.

FONDENS GODA AVKASTNING
TÄCKER AVGIFTSUNDERSKOTT
För åren 1990-1994 är ATP-avgiften fastställd till
13%. Avgiftsinkomsterna sjönk med 2,8 mdkr och
uppgick till 81,0 mdkr för 1993. Den ökande arbets-
lösheten är orsaken till att avgiftsunderlaget, löne-
summan, sjönk mellan 1992 och 1993. Pensionsutgif-
terna i ATP-systemet fortsatte att öka och uppgick till

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1


	1993	1992
Tillförd. medel
Arets resadtat 5763"		49 346
Förluster och värdeförändring	501	1873
Förändring av finanriclla pwsler	192	-504
Summa tillförda medel	58X30	50 714
Använda medel
Oknuur ar placeringstillgångar:
Ökning av räntefördringsr och
\| räntebärande placeringar	-34 955	-36211
Fa<tighcLMnveÄterinsar	-2 671	-1 072
	-37 626	3" 283
Föriwniriag av grundkapital:
Erhållna pensionsavgifter	81014	33 802
Utbetalda pensionsmedel	-101488	-96381
Administrationsbidrag	-646	-562
Överföringar från/till defcfönder	365	-290 \|
	-20 701	-13431 \|
	-58 330	-50 714 I

Tabell 3.

totalt 101.4 mdkr. Avgiftsunderskottet kom därmed
att öka från 12,6 mdkr för år 1992 till 20,4 mdkr för
år 1993. Orsaken till de ökade pensionsutbetalning-
arna är framförallt att basbeloppet, som reglerar
värdesäkringen, höjdes från 33 700 kr till 34 400 kr.
För 1994 är basbeloppet fastställt till 35 200 kr.

Utbetalningarna av ATP-pensioner kommer, enligt
nu gällande regler och nuvarande avgiftsnivå, att
fortsätta att växa i snabbare takt än avgiftsinkom-
sterna. vilket leder till ökade anspråk på fonden.

ÖVRIGA MEDEL

Från fjärde och femte fondstyrelserna erhåller AP-
fonden en treprocentig avkastning beräknad på
nuvärdet av de medel som dessa styrelser sammanlagt
har rekvirerat. Denna avkastning uppgick totalt till
0.4 mdkr för år 1993. Fjärde och femte fondstyrel-
serna rekvirerade inga ytterligare medel under 1993.

För administrationen av ATP-systemet, förutom
fondstyrelsernas interna verksamhet, är ett flertal
myndigheter och institutioner involverade. Bland
annat erhåller riksförsäkringsverket och försäkrings-
kassorna ersättning för att handlägga och betala ut
pensioner. Andra myndigheter som berörs är läns-
skattemyndigheten och lokal skattemyndighet, kro-
nofogdemyndigheten. statens löne- och pensionsverk
samt Kommunernas pensionsanstalt. Sammanlagt
uppgick fondens utbetalningar till dessa myndigheter
till 0,6 mdkr.

40

AP-fondens placeringsverksamhet

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

De tre fondstyrelsernas tillgångar förvaltas i en för de
tre styrelserna gemensam organisation. Vid fondens
tillkomst år 1960 förutsattes att de tre styrelserna
skulle ha var sin förvaltningsorganisation. Eftersom
ATP konstruerades som en enhetlig försäkring, vars
utgifter ska bestridas av de sammanlagda inkomster-
na. fattades 1960 beslut om att inledningsvis inrätta
ett gemensamt kansli. Avsikten var att senare, när
fondverksamheten vuxit, dela upp verksamheten i tre
separata förvaltningar. Denna uppdelning förverkli-
gades inte och av denna anledning bedrivs idag för-
valtningen som en enhet med en gemensam organisa-
tion och en gemensam placeringspolitik för de tre sty-
relserna.

TRE FONDER.

EN PLACERINCSPOLITIK

Den gemensamma placeringspolitiken diskuteras i det
av de tre styrelserna valda Placeringsutskottet. som
är styrelsernas rådgivande organ för VT). Visserligen
görs separata årsbokslut för de tre fondstyrelserna,
med skilda resultat- och balansräkningar, men detta
kan ses som en i efterhand gjord fördelning av total-
resultatet för de tre styrelserna.

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och supple-
anter, som förtecknas separat, är efter förslag av
arbetsmarknadens parter och andra organisationer
förordnade av regeringen till dess fondstyrelsernas
balansräkningar har fastställts för räkenskapsåret
1995.

FÖRDELNING
PÅ TILLGÅNGSSLAG
Marknadsvärdet på de totala tillgångarna uppgick
vid utgången av 1993 till 547 mdkr. Motsvarande siff-
ra för 1992 var 485 mdkr. I diagram 6 redovisas pla-
ceringarnas fördelning på tillgångsslag. Den helt
övergripande delen utgjordes av räntebärande place-
ringar som uppgick till 538 mdkr eller 98% av de
totala tillgångarna. Av de räntebärande tillgångarna
var ca 13 mdkr placerade i s.k. partnerfinansieringar
med KPI-relaterad avkastning. Dessa placeringar
tillsammans med fondens placeringar i fastigheter på
ca 9 mdkr utgör fondens reala tillgångar. De reala
tillgångarna utgjorde således 4% av den totala port-
följen. Vid utgången av 1993 var 0,5 (0,4) mdkr pla-
cerade i utländska fastigheter.

Fondens bruttoplaceringar uppgick för 1993 till
344 mdkr (275 mdkr). I detta belopp ingår amorte-
ringar, förfall och inlösen samt omplaceringar i port-
följsammansättningen.

NOMINELLA
RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR
Fondens placeringar görs i huvudsak på den organi-
serade penning- och obligationsmarknaden. Därutö-
ver sker en direkt utlåning till företag och kommuner.
I diagram 7 redovisas de nominellt räntebärande pla-
ceringarnas fördelning på låntagarkategorier ultimo
1993. Fonden har placerat mer än hälften. 54% i
bostadssektorn och 32% i statsobligationer.

Reala räntebärande Fastigheter Reala räntebärande Fastigheter
placeringar 2,3% 1,6% placeringar 23% 1.3%

————J

Diagram 6.

41

Diagram 9.

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

92-12-31

93-06-31

93-12-31

A ett oökningen i portföljen utgjordes i huvudsak av
placeringar i statsobligationer. Detta reflekterar den
ökning av statsobligationernas andel av den totala
svenska obligationsmarknaden som fortsatt under
1993 (se diagram 8). Dominerande tillgång var dock
fortfarande obligationer emitterade av de bostadsfi-
nansicrande instituten.

Värdet av fondens portfölj påverkades positivt av
såväl fallande räntenivå som av fallande ränteskillna-
der mellan stats- och bostadsobligationer. Den av fon-
den valda strategin med en relativt hög portföljandel
bostadsobligationer gav m a o en meravkastning
under 1993.

Den svenska penning- och obligationsmarknaden
hade periodvis en hög omsättning under året. En
starkt bidragande orsak till detta var den ökande
närvaron av utländska aktörer. Fondens möjligheter
att agera i marknaden utan att nämnvärt påverka
prisbilden förbättrades därmed.

Fonden valde att under året endast placera på den
svenska marknaden, varför hela portföljen fortsatt
är denominerad i svenska kronor.

Direktutlåning i form av reverslån uppgick vid års-
skiftet till 14,6 mdkr vilket var en nedgång under året
med 0,7 mdkr. Äldre s k "kapitalmarknadsreverser"
amorterades/förföll till ett belopp av 3 mdkr. I takt
med dessa förfall utnyttjade instituten den standardi-
serade obligationsmarknaden för att anskaffa nytt
kapital.

Utlåningen till kommuner och landsting ökade
något under 1993 och uppgick vid årets slut till 2.7
mdkr. I första hand var det dock nyutlåningen gent-
emot företagssfären som ökade. Utlåningen gentemot
företagssektorn ökade och uppgick per årsskiftet till
11.1 mdkr. Det är främst den kommunala företags-
sfären, företrädesvis energibolag, som svarade för
denna tillväxt.

Förlagslånen uppgick vid årsskiftet till 8.8 mdkr
vilket är en nedgång med 0.1 mdkr. Merparten av
dessa placeringar ligger gentemot bankerna med en
total volym av 5,7 mdkr och består enbart av tids-
bundna förlagslån.

Refinansieringslånens avveckling fortsätter och
uppgår till 59 mkr (158 mkr). Dessa förekommer nu
enbart som äldre lån under avveckling.

I det med Nordisk Renting AB gemensamt ägda
Svenskt Fastighetskapital .AB genomförs fastighets-
förvärv i kombination med långsiktig uthyrning inom
den offentliga sektorn. Fonden, som är huvudfinansi-
är. har ett utlånat kapital på 3.3 mdkr. Under 1993
ingicks nya avtal till ett belopp av 0,2 mdkr.

42

Bilden visar högskolan på Lugnet i Falun. Anläggningen,
med Svenskt Fastighetskapital som ägare, disponeras ar
vårdhögskolan och landstinget i Falun t samarbete med
Falu kommun.

REALA
RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR
De reala räntebärande placeringarna utgörs av part-
nerfinansieringar som genomfördes under 1990.
Nominellt uppgick dessa till 11.1 mdkr. Genom att
den del av avkastningen som är kpi-relaterad acku-
muleras till skulden uppgick värdet av dessa place-
ringar till 12.8 mdkr vid utgången av 1993.

Under 1993 ökade intresset för att ta upp nya lån
med avkastningen kopplad till kpi. Intressenterna
har funnits inom såväl privat som offentlig sektor där
finansieringen avser projekt med lång mognadsgrad,
ofta inom det infrastrukturella fältet. Riksgäldskon-
torets avsikt att under våren 1994 emittera kpi-lån
skapar förutsättningar för en bredare marknad för
denna typ av lån.

FASTIGHETER

Fondstyrelserna har möjlighet att investera i fastighe-
ter i Sverige och utomlands till högst 5% av fondens
tillgångar.

Strategin i Sverige är att koncentrera sig på ett
fåtal expansiva orter och ha ett blandat bestånd av
bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter.
På utlandssidan är inriktningen att göra direktinves-
teringar i England och indirekta investeringar i övri-
ga länder.

Fondens fastighetsportfölj är uppbyggd av direkt-
ägda fastigheter och andelar i fastighetsbolag såsom
tex 18.75% i Pleiad.

Fondens fastighetsinnehav var värderat till 8,7
mdkr ultimo 1993.

Tabell 4.

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Fonden förvärvade under året fastigheter för sam-
manlagt 2.4 mdkr och sålde fastigheter för 0.3 mdkr.

I två fall träffades avtal under 1992 men köpen
verkställdes 1993. I mars 1993 byttes fondens tomt-
rätt Godsvagnen i Hammarby hamnen mot VAG:s
tomträtt Gångaren vid Lindhagensplan. i september
gick fonden in som hälftenägare i första etappen av
Telias fastighet i Nacka Strand.

Diagram 10.

AP-fondens kansli ligger sedan den 5 april 1994 i den av
fonden ägda fastigheten Skeppsbron 2 vid Slottsbacken.

43

Bilden visar den magnifika utsikten från Nacka Strand
mot Blockhusudden. Nacka Strand omfattar totalt
ca 165.000 kvm kontor, 220 bostadslägenheter samt
service- och rekreationsanläggningar.

I juni månad köptes fastigheten Skravelberget 9 på
Norrmalmstorg av Skandia.

På årets sista dag genomfördes en större fastighets-
affär med Skanska. Fonden köpte sex kontorsfastig-
heter, varav en centralt i Stockholm, två i Solna och
tre i Sundbyberg. Vidare köptes två kombinerade
kontors- och bostadsfastigheter i Stockholm samt 12
bostadsfastigheter eller grupper av bostadsfastigheter
i Stockholm, Danderyd, Lidingö och Nacka. Totalt
omfattade Skanska-förvärvet 130 000 kvm kontor
och drygt 2 000 lägenheter till en sammanlagd yta på
130 000 kvm. Samtidigt såldes fem kontors- och
industrifastigheter i Storstockholm samt fondens hela
fastighetsinnehav i Malmö.

Utöver dessa affärer fullföljer fonden fyra projekt i
Storstockholm, nämligen Norstedtshuset på Riddar-
holmen, Skotten på Gamla Brogatan, Gångaren vid
Lindhagensplan samt Nacka Strand. Under 1993
investerades 0,5 mdkr i dessa projekt.

Hyresintäkterna för fondens fastigheter uppgick
till 0,5 mdkr för 1993. Vakansgraden var vid utgång-
en av 1993 7,2%.

Pleiads fastighet Quai Ouest i Boulogne Billancourt i Paris.

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Bilderna visar två av de bostadsfastigheter som fonden
förvärvade genom Skanska-affaren. Den övre bilden visar
fastigheten (hörnhuset) vid Bergsunds strand på Söder-
malm och den undre bilden fastigheten Torsviggen på
Lidingö.

44

Portfölj avkastning

Försäkringsbranschens Redovisningsnämnd har i en
rekommendation om kapitalavkastningsmått för liv-
och sakförsäkringsbolag beskrivit en metod för
beräkning av kapitalavkastning. I nedanstående
tabell har fondstyrelsernas kapitalavkastning beräk-
nats med tillämpning av denna metod.

DIREKTAVKASTNING
OCH VÄRDEFÖRÄNDRING
Direktavkastningen består av räntenetto på finansiel-
la placeringar och driftsnetto för fastighetsplacering-
ar. Driftsnettot består av hyresintäkter med avdrag
för drifts- och underhållskostnader samt fastighets-
skatt. Fastighetslån och räntekostnader härpå beak-
tas ej i beräkningen som därför är opåverkad av fas-
tighetsplaceringarnas skuldsättningsgrad.

Värdeförändringen består av realiserade och orea-
liserade vinster och förluster på placeringstillgångar.
För finansiella placeringar bestäms den orealiserade
värdeförändringen med utgångspunkt i officiella
marknadsnoteringar. Under 1993 har fondstyrelser-
nas marknadsvärdering av reverser förändrats.
Endast den till året hänförliga resultateffekten av
den ändrade värderingsmetoden ingår i avkastnings-
beräkningen. För fastighetsplaceringar bestäms den
orealiserade värdeförändringen genom en särskild
fastighetsvärdering. Värderingarna bygger på två
analysmetoder, dels en tioårig nuvärdeberäkning av
förväntade betalningsflöden, dels en evighetskapitali-
sering av ett marknadsmässigt driftsnetto.

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

BERÄKNINGSMETOD

Direktavkastning och värdeförändring relateras till
det ingående marknadsvärdet och räntefordringar-
nas ingående värde med tillägg för tillskott under
året. Tillskotten består av nettoplaceringar med
avdrag för direktavkastning. Rekommendationen om
kapitalavkastningsmått har förändrats med tillämp-
ning på årsredovisningar från 1993. Från 1993 med-
räknas räntefordringar samt viktas tillskotten
månadsvis, varigenom en exaktare beräkning av det
placerade kapitalet möjliggörs. Jämförelsevärden för

1992 har räknats om enligt den förändrade beräk-
ningsmetoden. Förändringarna ger upphov till en
sänkning av totalavkastning för 1992 med 0,7 procent-
enheter räknat på den totala portföljen. Avkastning-
en för perioden 1989-1993 har beräknats som ett arit-
metiskt medeltal.

ÅRETS AVKASTNING
Totalavkastningen för samtliga placeringar uppgick

1993 till 17,3 (12,7) %, bestående av en direktavkast-
ning om 11,0 (11,4) % och en värdeförändring om 6,2
(1,4) %. Efter reduktion för konsumentprisindex för-
ändring under året 4.0 (1.8) % uppgick den reala
avkastningen till 12,8(10,7) %. Värdestegringarna
kompenserar mer än väl för den under året ökade
inflationstakten varför årets reala avkastning översti-
ger föregående års avkastning.

TabellS.

45

Tabell 6.

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Vid utgången av 1993 var de långa marknadsräntor-
na ca 3 procentenheter lägre än vid motsvarande tid-
punkt 1992. Värdestegringen i den räntebärande
portföljen och för direktlån om 30.5 (7.5) mdkr upp-
kom främst till följd av fallande marknadsräntor.
Samtidigt föll direktavkastningen i takt med att pla-
ceringarna omsattes till allt lägre marknadsränta.
Totalav kastningen för partnerfinansiering ökade till
följd av en högre inflationstakt.

Totalavkastningen för fastigheter uppgick till -1.7%.

Fastigheterna har värderats ned med 0.5 mdkr vilket
motsvarar -7.6%. För svenska fastigheter, exkl.
.\acka Strands-projektet och fastigheter förvärvade
vid utgången av året, uppgick direktavkastningen
beräknad på marknadsvärdet vid utgången av året
till 8,3%. Avkastningen på reala lån och fastighets-
placeringar påverkar endast i begränsad utsträck-
ning totalavkastningen för samtliga placeringar, till
följd av den stora andelen räntebärande placeringar.

46

Redovisat resultat

Årets resultat uppgick till 57.6 (49,3) mdkr. Med
tillägg för ej realiserade vinster och förluster vid en
marknadsvärdering samt avdrag för den avsättning
som krävs för att bevara grundkapitalets köpkraft
uppgick det reala resultatet för 1993 till 69.0 (49.4)
mdkr. I en jämförelse med föregående år kan förändring-
en av det reala resultatet beskrivas på följande sätt.

Ökat räntenetto vid ökande
plaeerinpvvolym och fallande marknadsräntor	1.5
Ökade vinster (netto) på piaceringsti&tångar	5.5
Ökade oreakserade vinster till följd
av sänkts marknadsräntor	20J
Av«&ttni»g till följd av en ökad »rrihvifönsitakt	-7,5
Förändring av årets reala resultat	1M ■

Tabell 7.

Med hänsyn till den betydelse för finansieringen av
ATP-systemet som AP-fondens avkastning har samt
att det enskilda årets resultat i så stor utsträckning är
beroende av en föränderlig utveckling av marknads-
räntorna. är det ackumulerade reala resultatet av
större betydelse än det redovisade resultatet för ett
enskilt år. Det ackumulerade reala resultatet uppgick
vid utgången av 1993 till 208.7 (139,7) mdkr. Av dia-
gram 11 framgår att kompensation för inflationens
urholkning av grundkapitalets köpkraft har erhållits
via avkastningen sedan mitten av 80-talet.

PERSONAL OCH LÖNER

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Personal

1993(1992)

Medelantal anställda Män Kvinnor Totalt

Fondkansiiet	54	(52)	27	(23)	81	(75)
Bolag i Sverige	11	(6)	9	(6)	20	(12)
Bolag i Storbritannien	4	(4)	3	(4)	7	(8)
Totalt	69	(62)	39	(33)	108	(95)

Vid utgången av 1993 var 55 personer verksamma
inom fastighetsförvaltningen. 11 inom finansförvalt-
ningen samt 37 inom lednings-, stabs- och administra-
tiva funktioner.

Löner och ersättningar tkr	1993	1992
Fondstyrelserna:
Styrelse och verkställande ledning	3 022	2 945
Övriga anställda	25 517	21 150
Av fondstyrelserna ägda bolag:
Stvrelse och verkställande ledning	695
Övriga anställda	6 708	5 738
Summa	35 942	29 833

Styrelsernas och verkställande ledningens anställ-
ningsvillkor ligger inom de riktlinjer som angivits av
finansdepartementet.

Reala överskott

Fondkapital

Reala underskott

Diagram 11.

47

Resultaträkning Första,, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING Tkr_____________

Nettointäkter i placeringsverksamheten
Ränteintäkter

Penningmarknadslån...........................

Obligationslån.......................................................

Förlagslån...............................................................

Reverslån.................... .....................

Refinansieringslån .. .

Partnerfinansieringslån.......................................

Övriga ränteintäkter..........................................

Summa ränteintäkter..........................................

1993

1992

2 653 117

45 660 839

915 356

1 535 063
11808

1 167 895

196 036
52 140114

3 718 991

42 035 042

1 210 858

2 175 607

24 566

1857 840

308 877

51 331 781

Räntekostnader .......		-197 331	-831 821
Räntenetto ..............................		51 942 783	50 499 960
Fastigheternas driftsnetto................................		390 680	384 352
Övriga intäkter....................................................		5 275	14 845
Kursvinster och kursförluster................................	Notl	5 769 953	361 341
Förluster på lånefordringar............................	Not 1	-	-200 000
Förluster på fastigheter .....................	Not 1	-420 689	- 358 696
Summa ...................		57 688 002	50 701 802
Förvaltningskostnader Administrationskostnader......................................		- 94 086	-79 608
Övriga kostnader....................................................		-9415	- 15 485
Summa.......		- 103 501	- 95 093
Värdeförändring enligt lägsta värdets princip..... ................	Not 2	52 975	-1 260 998
Årets resultat		57 637 476	49 345 711
Ej realiserade vinster och förluster vid marknadsvärdering........................................	Not 3	24 948 907	6 125 825
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft......... . ...		-13 615 717	- 6 080 064
Arets reala resultat		68 970 666	49 391472

48

Balansräkning Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNING Tkr	1993 12 31 Bokfört värde		1993 12 31 Marknadsvärde	1992 12 31 Bokfört värde	1992 12 31 Marknadsvärde
Tillgångar Finansiella tillgångar Banktillgodohavanden...................		63 231	63 231	130 286	130 286
Fordran på delfond		365 305	365 305	326 975	326 975
Övriga tillgångar................................		109 881	109 881	156 789	156 789
Summa finansiella tillgångar.....................		538 417	538 417	614 050	614 050
Placeringstillgångar................................. Käntefordringar.......................	!\ot 4 Afot 5	24 112 562	24 112 562	23 058 720	23 058 720
Penningmarknadslån		25 384 812	25 208 241	26 256 720	26 256 720
Obligationslån......................................		420 308 762	454 165 824	383 507 207	393 313 180
Förlagslån ...................................		8 275 987	8 802 844	8 951 435	8 918 345
Reverslån ........................................		13 877 772	14 601 345	15 131 303	15 340 434
Refinansieringslån...............		58 772	58 772	158 002	158 002
Partnerfinansieringslån............		8 177 888	8 177 888	8 177 888	8 177 888
Aktier i partnerfinansieringsbolag........	A^?ot 6	2884 110	2 884110	2 884 110	2 884 110
Aktier i fastighetsbolag............................	Aot 7	460 884	460 884	480 813	480 813
Fastigheter....................	Afot 8	8 221 594	8 221 594	6 031 628	6 031 628
Summa placeringstillgångar		511 763 143	546 694 064	474 637 826	484 619 840
Summa tillgångar		512 301 560	547 232 481	475 251 876	485 233 890
Skulder och fondkapital Finansiella skulder Fastighetslån.....................................		1 149 462	1 149 462	1 286 219	1286 219
Övriga skulder		447 631	447 631	194 392	194 392
Summa finansiella skulder		1 597 093	1 597 093	1 480 611	1480 611
Fondkapital........................................... Tillskjutet grundkapital.......................	Aot 9	23 405 607	344 046 486	36 836 539	351 397 355
Årets förändring av grundkapitalet		-21069 579	- 7 453 862	-13 757 908	-7 677 844
Ackumulerat resultat..............................		450 365 658	139 706 793	401019 947	90 315 320
Överföring från dclfond.............................		365 305	365 305	326 976	326 976
Arets resultat?Arets reala resultat...........		57 637 476	68 970 666	49 345 711	49 391 472
Summa fondkapital		510 704 467	545 635 388	473 771 265	483 753 279
Summa skulder och fondkapital		512 301 560	547 232 481	475 251 876	485 233 890

4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 13

Redovisningsprinciper

Nominal och real redovisning

Enligt riksdagens beslut om ett nytt reglemente för
Allmänna Pensionsfonden skall Årsredovisning upp-
rättas i enlighet med god redovisningssed.

I tidigare års redovisning upptogs tillgångarna till
anskaffningsvärde. Den väsentligaste förändringen
är att lägsta värdets princip skall tillämpas. I den
nominala redovisningen skall tillgångarna upptas
enligt lägsta värdets princip.Tillgångar värderas till
det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde
på balansdagen. Beräkning av det lägsta av anskaff-
nings- och marknadsvärde sker med tillämpning av
en portföljsyn. varvid fyra grupper identifierats -
nominella räntebärande placeringar, direktlån.
reala räntebärande placeringar och fastigheter. Vär-
deförändring enligt lägsta värdets princip fördelas på
fondstyrelserna. Jämförelsevärden för 1992 har i
enlighet med Redovisningsrådets rekommendation
om byte av redovisningsprincip ändrats så. att den
till året hänförliga delen av värdeförändringen enligt
lägsta värdets princip påverkat 1992 års resultat med
-1.3 mdkr. medan resterande värdeförändring om
-4.3 mdkr påverkat det ingående ackumulerade
resultatet för jämförelseåret.

I den reala redovisningen upptas tillgångarna oför-
ändrat till marknadsvärde på balansdagen och
grundkapitalet omräknas med hänsyn till konsu-
mentprisindex förändring. Förändringen av mark-
nadsvärden påverkar det reala resultatet. Balans-
och resultaträkningar enligt reala principer presente-
ras endast för de tre fondstyrelserna sammantagna.

Hel- och delägda bolag samt andelar i fastigheter
I fondstyrelsernas bokslut intas bolag, i vilka fond-
styrelserna innehar mer än 50 % av röstetalet enligt
förvärvsmetoden. Dessutom ingår fastighetsförval-
tande bolag, i vilka fondstyrelserna innehar 20-50 %
av röstetalet, med den andel av balans- och resultat-
poster som motsvarar ägarintresset.

Samtliga fastigheter och aktier/andelar i fastighets-
bolag är samägda av de tre fondstyrelserna. Fastighe-
ter och bolag ingår i delfondernas balans- och resul-
taträkningar med den andel av balans- och resultat-
poster som motsvarar ägarintresset. Andelarna
beräknas med utgångspunkt i fondkapitalets storlek.

Fondstyrelsernas redovisning har upprättats i
enlighet med Redovisningsrådets rekommendation
om koncernredovisning, vad gäller redovisning av
bokslutsdispositioner och obeskattade reserver.

Värdering av placeringar
Nettopositioner i off balance-instrument marknads-
värderas på balansdagen. Fordringar och skulder i
utländsk valuta har upptagits till balansdagens kurs.
Såväl orealiserade valutakursförluster som orealise-
rade valutakursvinster ingår i sin helhet i både det
nominala och reala resultatet.

Finansiella placeringar

I den nominala redovisningen värderas samtliga vär-
depapper enligt lägsta värdets princip. I den reala
redovisningen upptas värdepapper till noterade eller
bedömda marknadsvärden. Från 1993 marknadsvär-
deras reverser i den reala redovisningen med
utgångspunkt i noterade marknadsräntor för värde-
papper med jämförbar löptid och risk. I jämförelseå-
rets redovisning har reverser värderats till uteståen-
de kapitalbelopp med tillägg för upplupen ränta.

De partneriinansieringsavtal som fondstyrelserna
träffat är av realräntetvp. Motparten erlägger årligen
en real ränta samt äger med stöd av utställd option
förvärva fondstyrelsernas aktier i partnerbolagen
och fondstyrelsernas lånefordringar. Optionspriset
uppräknas årligen med inflationen. Värderingsprin-
cipen ändrades 1992 så att inflationsuppräkningen
därefter redovisas som ränteintäkt och räntefordran
i både den nominala och reala redovisningen. I 1992
års ränteintäkter uppgår effekten av den ändrade
redovisningsprincipen till 1,2 mdkr. de orealiserade
vinsterna har reducerats med motsvarande belopp.
Fondstyrelserna har. utöver ränta, ej någon del i
resultatet i partnerbolagen.

Fastighetsplaceringar

I den nominala redovisningen värderas fastighetspla-
ceringar enligt lägsta värdets princip. 1 den reala
redovisningen upptas fastigheter till bedömda mark-
nadsvärden baserade på nuvärdeberäkning av för-
väntade betalningsflöden. Beräkningen baseras på
villkor i befintliga hyresavtal, bedömd marknadsliv ra
och hyresutveckling, förväntade vakansgrader och
driftskostnader samt marknadsmässiga avkastnings-
krav. Ca 25 % av fastighetsbeståndet värderas årli-
gen av externa värderingsinstitut. Aktier i fastighets-
bolag värderas enligt lägsta värdets princip.

Fondstyrelserna redovisar fastighetsplaceringar i
överensstämmelse med praxis bland svenska försäk-

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

50

ringsbolag. Några avskrivningar på fastigheter har
därför ej belastat resultaträkningarna, istället sker
nedskrivning till bedömt marknadsvärde. I resultat-
räkningarna redovisas fastigheternas driftsnetto, vil-
ket utgör hyresintäkter med avdrag för drifts- och
underhållskostnader samt fastighetsskatt.

Skatter

Fondstyrelserna har. genom särskilt riksdagsbeslut,
erhållit befrielse från att erlägga inkomstskatt i Sveri-
ge. De skattekostnader som belastar resultatet avser
de av fondstyrelserna hel- och dclägda bolagen, och
redovisas under övriga kostnader.

Fondkapital

Fondstyrelserna förvaltar de avgifter som inbetalas
för den allmänna tilläggspensioneringen. Det förval-
tade kapitalet har följande sammansättning.

Grundkapital

Summan av inbetalda pensionsavgifter och överfö-
ringar från eller till Fjärde och Femte fondstyrelser-
na minskad med utbetalningar avseende pensioner
och adininistrationsbidrag. I den reala redovisningen
är grundkapitalet uppindexerat med konsumentpris-
index förändring under räkenskapsåret.

Överföringar

Fjärde och Femte fondstyrelserna ska varje år över-
föra en avkastning för närmast föregående räken-
skapsår. beräknad till tre procent av nuvärdet av för-
valtade medel. Nuvärdet av förvaltade medel är sum-
man av de medel som erhållits omräknad med förän-
dringar i konsumentprisindex. De medel som över-
förs till Fjärde och Femte fondstyrelserna får varde-
ra uppgå till högst en procent av Första, Andra och
Tredje fondstyrelsernas fondkapital vid utgången av
närmast föregående räkenskapsår.

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

51

Noter: Första, Andra och Tredje fondstyrelserna Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Not 1	Vinster och iorluster på placeringstillgångar Tkr		1993	1992
	Kursvinster och kursförluster:
	Penningmarknadslån........		-8 063	-1 024
	Obligationslån...................			359 859
	Förlagslån..........		1 108	31827
	Reverslån...........................		17 923	7 194
	Valutakursdifferenser		0	-36 515
	Summa		5 769 953	361 341
	Förluster:
	Nedskrivningar av förlagslån till Gota AB		0	- 200 000
	Nedskrivning avseende Globen City KB		0	- 358 696
	Förluster på fastigheter.		- 420 689	0
	Summa		-420 689	- 558 696
Not 2	Värdeförändringar enligt lägsta värdets princip Tkr		1993	1992
	Reverslån..................		0	38 764
	Aktier i fastighetsbolag		- 19 849	-154 058
	Fastigheter.........................		-60 358	-1 198 574
	Valutakursdifferens på uti. fastigheter ................		133 182	52 870
	Summa		52 975	-1 260 998
Not 3	Ej realiserade vinster och förluster vid marknadsvärdering Tkr		1993	1992
	Räntefordringar		0	-961 573
	Penningmarknadslån........		- 176 571	0
	Obligationslån.................		24 051 089	6 933 144
	Förlagslån.................		559 947	- 54 877
	Reverslån		514 442	209 131
	Summa		24 948 907	6 125 825
N ot 4	Kontrakterade ej likviderade fondaflarer Tkr		1993 12 31	1992 12 31
	Första fondstyrelsen	Köp.............................	283 449	777 066
	Första fondstyrelsen	Försäljning .............	279 479	807 960
	Andra fondstvrelsen	Köp.................................	4 201 238	2 047 253
		Försäljning....................	1 672 240	1 602 168
	Tredje fondstyrelsen	Köp	117 183	511 296
	Tredje fondstyrelsen	Försäljning...................	117 948	491 333
	Summa	Köp.................................	4 601 870	3 335 615
		Försäljning..................	2 069 667	2 901 461
Not 5	Räntefordringar Tkr		1993 12 31	1992 12 31
	Obligationslån...............		21 740 394	20 947 155
	Förlagslån..........................		238 025	332 284
	Reverslån.......................		350 280	517 845
	Partnerfinansieringslån		1 783 863	1 261 436
	Summa..............................		24 112 562	23 058 720

52

Not 6	Aktier i partnerfinansieringsbolag Tkr
		Kapitalandel ^c/r	Nominellt	1993 12 31	1992 12 31
	Innehav per 1993 12 31:	i Röstvärde %	värde
	Iggesunds Kraft AB...........................................	48/43	5 600	112 000	112 000
	Nikab Energi AB...........................................	91/49	87 500	1 750 000	1 750 000
	Nybrovikens Kraft AB.............................................	90/47	89 000	890 000	890 000
	Svarthållsforsens Intressenter AB..........................	60/13	12 010	132 110	132 110
	Summa.....................................................................			2 884 110	2 884 110
Not 7	Aktier i fastighetsbolag Tkr
		Kapitalandel %	Nominellt	1993 12 31	1992 12 31
	Innehav per 1993 12 31:	/ Röstvärde %	värde
	Pleiad Real Estate AB.............................................	19/19	300 000	624 750	624 750
	Svenskt Fastighetskapital AB.................................	50/50	8 000	10 000	10 000
	Div. aktier och andelar............................................			41	121
	Nedskrivning enligt lägsta värdets princip.............			-173 907	-154 058
	Summa.....................................................................			460 884	480 813
Not 8	Fastigheter Tkr
			1993 12 31		1992 12 31
	Anskaffningsvärde..................................................	13 723 508			11473 184
	Nedskrivning enligt lägsta värdets princip.............		5 501 914		- 5 441 556
	Bokfört värde..........................................................		8 221 594		6 031 628
Not 9	Fondkapital Tkr
	Nominal redovisning Tkr	Grundkapital		Ack. resultat	Summa
	Utgående värde 1991..............................................	36 836 539	405 301 693		442 138 232
	Förändrad redovisningsprincip.............................			4 281 746	- 4 281 746
	Ingående värde 1992...............................................	36 836 539	401019 947		437 856 486
	Förändring av grundkapitalet 1992.......................	-13 757 908			- 13 757 908
	Avkastning från 4-5:e fondstyrelserna 1992 .........	326976			326 976
	Årets resultat..........................................................		49 345 711		49 345 711
	Utgående värde 1992..........................................	23 405 607	450 365 658		473 771 265

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Förändring av grundkapitalet 1993:

Erhållna pensionsavgifter

Utbetalda pensionsmedel

Administrationsbidrag

Summa

Avkastning från 4-5:e fondstyrelserna 1993.............

Årets resultat.............................................................

Utgående värde 1993..............................................

Real redovisning Tkr

Utgående värde 1991.................................................

Förändring av grundkapitalet 1992..........................

Indexuppräknat grundkapital 1992.......................

Avkastning från 4-5:e fondstyrelserna 1992 ............

Årets reala resultat....................................................

Utgående värde 1992..............................................

Förändring av grundkapitalet 1993.........................

Indexuppräknat grundkapital 1993.........................

Avkastning från 4-5:e fondstyrelserna 1993 ............

Årets reala resultat....................................................

Utgående värde 1993...........................................

Fjärde och femte fondstvrelsernas-
sammanlagda rekvisionsrätt.....................................

81 013 740 - 101437 519 -645 800	81013 740 -101 437 519 - 645 800
- 21 069 579		-21069 579
365 305		365 305
	57 637 476	57 637 476
2 701 333	508 003 134	510 704 467
Grundkapital	Ack.resultat	Summa
351 397 354	90 315 321	441 712 675
-13 757 908		-13 757 908
6 080 064		6 080 064
326 976		326 976
	49 391 472	49 391 472
344 046 486	139 706 793	483 753 279
-21069 579		-21 069 579
13 615 717		13 615 717
365 305		365 305
	68 970 666	68 970 666
336 957 929	208 677 459	545 635 388

2 304 376

53

Resultaträkning Första fondstyrelsen

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING Tkr	1993	1992
Nettointäkter i placeringsverksamheten
Ränteintäkter
Penningmarknadslån.................................................	869 912	1 250 179
Obligationslån..............................................................	14 222 589	13 317 242
Förlagslån....................................................................	311 279	386 181
Reverslån..............	619 172	790 412
Refinansieringslån......................................................	782	1 490
Partnerfinansieringslån..............................................	350 368
Övriga ränteintäkter...................................................	50 317	90 168
Summa ränteintäkter..................................................	16 424 419	16 393 023
Räntekostnader........................................................	-69 845	-257 147
Räntenetto..................................................................		16135 876
Fastigheternas driftsnetto...........................................	117 204	115 306
Övriga intäkter............................................................	1 593	4 453
Kursvinster och kursförluster....................................	1 868 882	126 925
Förluster på lånefordringar........................................		-60 000
Förluster på fastigheter...............................................	-126 207	- 107 609
Summa ........................................................................	18 216 046	16 214 951
Förvaltningskostnader
Administrationskostnader..........................................	-35 401	-29 277
Övriga kostnader.......................................................	-2446	- 4 665
Summa ........................................................................	-37 847	- 33 942
Värdeförändring enligt lägsta värdets princip...........	15 893	-379 951
Arets resultat..............................................................	18 194 092	15 801 058

54

Balansräkning Första fondstyrelsen

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNING Tkr	1993 12 31	1992 12 31
Tillgångar
Finansiella tillgångar
Banktillgodohavanden................................................	19 237	39 378
Fordran på delfond.....................................................	115 768	103 611
Övriga tillgångar..........................................................	33 114	47 111
Summa finansiella tillgångar.......................................	168119	190 100
Placeringstillgångar
Räntefordringar..........................................................	7 143 528	6 967 828
Penningmarknadslån..................................................	7 400 310	9 931 332
Obligationslån..............................................................	129 933 649	120 041 852
Förlagslån....................................................................	2 793 368	2 992 416
Reverslån....................................................................	5 042 879	5 862 361
Refinansieringslån.......................................................	5 511	11037
Partnerfinansieringslån..............................................	2 453 366	2 453 366
Aktier i partnerfinansieringsbolag..............................	865 233	865 233
Aktier i fastighetsbolag...........................................	138 266	144 244
F astigheter................................................................	2 466 478	1 809 488
Summa placeringstillgångar........................................	158 242 588	151079157
Summa tillgångar...................................................	158 410 707	151 269 257
Skulder och fondkapital
Finansiella skulder
Skuld till delfond.........................................................	60 260	60 000
F astighetslån................................................................	344 839	385 866
Övriga skulder.......................................................	135 801	55 668
Summa finansiella skulder	540 900	501 534
Fondkapital
Tillskjutet grundkapital..............................................	4 979 535	9 166 302
Årets förändring av grundkapitalet............................	-11207 776	-4 290 377
Ackumulerat resultat..................................................	145 788 188	129 987 129
Överföring från delfond............................................	115 768	103 611
Arets resultat...............................................................	18 194 092	15 801 058
Summa fondkapital ....................................................	157 869 807	150 767 723
Summa skulder och fondkapital	158 410 707	151 269 257

Stockholm den 24 mars 1994

Lisbeth Eklund
Johan Mvhrman

Lars Walberg

Gösta Gunnarsson
ordförande
Lilian Hindersson
Curt Persson
Lars-Gerhard Westberg

Bemth Johnson
Karl Gustaf Scherman
Carl Johan Åberg
verkställande direktör

Resultaträkning Andra fondstyrelsen

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING Tkr	1993	1992
Nettointäkter i placeringsverksamheten
Ränteintäkter
Penningmarknadslån..................................................	1 516 034	1 931 340
Obligationslån..............................................................	23 235 983	21 139 193
Förlagslån....................................................................	369 260	539 175
Reverslån....................................................................	632 383	1 008 193
Refinansieringslån.......................................................	10 376	21 930
Partnerfinansieringslån..............................................	583 948	928 920
Övriga ränteintäkter...................................................	81 631	124 127
Summa ränteintäkter	26 429 615	25 692 878
Räntekostnader..........................................................	-90 344	-443 379
Räntenetto..........................................	26 339 271	25 249 299
Fastigheternas driftsnetto...........................................	195 340	192 176
Övriga intäkter............................................................	2638	7 422
Kursvinster och kursförluster ....	2 823 864	94 538
Förluster på lånefordringar........................................		- 100 000
Förluster på fastigheter............................................	-210 345	- 179 348
Summa ........................................................................	29 150 768	25 264 087
Förvaltningskostnader
Administrationskostnader..........................................	-35 260	-30 314
Övriga kostnader.........................................................	-5009	-7 717
Summa ......................................................... ■	-40 269	-38 031
Värdeförändring enligt lägsta värdets princip...........	26 488	- 628 006
Arets resultat......................................................	29 136 987	24 598 050

56

Balansräkning Andra fondstyrelsen

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNING Tkr	1993 12 31	1992 12 31
Tillgångar
Finansiella tillgångar
Banktillgodohavanden................................................	31236	64 923
Fordran på delfond.....................................................	283 739	263 528
Övriga tillgångar..........................................................	54 934	78 327
Summa finansiella tillgångar.......................................	369 909	406 778
Placeringstillgångar
Räntefordringar....................................................	12 714 160	11910 672
Penningmarknadslån..................................................	15 235 343	13 132 791
Obligationslån............................................................	216 982 754	194 003 494
Förlagslån....................................................................	3 461 189	3 763 451
Reverslån.....................................................................	5 394 508	6611517
Refinansieringslån.......................................................	50 460	138 925
Partnerfinansieringslån..............................................	4 088 944	4 088 944
Aktier i partnerfinansieringsbolag..............................	1 442 055	1 442 055
Aktier i fastighetsbolag................................................	230 441	240 406
Fastigheter...................................................................	4 110 797	3 015 814
Summa placeringstillgångar	263 710 651	238 348 069
Summa tillgångar......................................................	264 080 560	238 754 847
Skulder och fondkapital
Finansiella skulder
Fastighetslån................................................................	574 731	643 110
Övriga skulder............................................................	233 679	94 805
	808 410	737 915
Fondkapital
Tillskjutet grundkapital	15 970 113	21831 596
Arets förändring av grundkapitalet............................	-4 064 454	-6 025 010
Ackumulerat resultat..................................................	222 046 818	197 448 768
Överföring från delfond..............................................	182 686	163 528
Årets resultat...............................................................	29 136 987	24 598 050
Summa fondkapital ....................................................	263 272 150	238 016 932
Summa skulder och fondkapital	264 080 560	238 754 847

Stockholm den 22 mars 1994

Per-Olof Edin
Jan Källsson
Bo Rvdin

Hans Alsén
ordförande
Inge Granqvist
Ulf Laurin
Roland Svensson

Arne Johansson
Wanja Lundby-Wedin

Carl Johan .Åberg
verkställande direktör

57

Resultaträkning Tredje fondstyrelsen

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING Tkr	1993	1992
Nettointäkter i placeringsverksamheten Ränteintäkter Penningmarknadslån..................................................	267 171	537 472
Obligationslån..............................................................	8 202 267	7 578 607
Förlagslån....................................................................	234 817	285 502
Reverslån.....................................................................	283 508	377 002
Refinansieringslån.......................................................	650	1 146
Partnerfinansieringslån..............................................	233 579	371569
Övriga ränteintäkter...............................................	64 088	94 583
Summa ränteintäkter..................................................	9 286 080	9 245 881
Räntekostnader...........................................................	- 37 143	-131095
Räntenetto...................................................................	9 248 937	9 114 786
Fastigheternas driftsnetto...........................................	78 136	76870
Övriga intäkter............................................................	1 044	2 969
Kursvinster och kursförluster....................................	1 077 207	139 878
Förluster på lånefordrin^ar		-40 000
Förluster på fastigheter..............................................	-84 138	-71739
Summa	10 321 186	9 222 764
F örvaltningskostnadcr Administrationskostnader..........................................	- 23 425	-20 017
Övriga kostnader.........................................................	-1959	-3103
Summa .............................................................	-25 384	- 23 120
Värdeförändring enligt lägsta värdets princip........... Arets resultat............................................................	10 594	-253 041
	10 306 396	8 946 603

58

Balansräkning Tredje fondstyrelsen

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNING Tkr	1993 12 31	1992 12 31
Tillgångar
Finansiella tillgångar
Banktillgodohavanden...............................;................	12 758	25 986
Fordran på delfond.....................................................	66 851	59 837
Övriga tillgångar..........................................................	21 833	31350
Summa finansiella tillgångar.......................................	101442	117 173
Placeringstillgångar
Räntefordringar..........................................................	4 254 874	4 180 517
Penningmarknadslån..................................................	2 749 159	3 192 300
Obligationslån	73 392 359	69 461 861
Förlagslån	2 021430	2 195 568
Reverslån	3 440 385	2 657 425
Refinansieringslån	2 801	8 041
Partnerfinansieringslån ......	1 635 578	1 635 577
Aktier i partnerfinansieringsbolag..............................	576 822	576 822
Aktier i fastighetsbolag................................................	92 177	96163
Fastigheter...................................................................	1644 318	1 206 326
Summa placeringstillgångar........................................	89 809 903	85 210 600
Summa tillgångar........................................................	89 911345	85 327 773
Skulder och fondkapital
Finansiella skulder
Skuld till delfond.........................................................	40 793	40 000
Fastighetslån................................................................	229 892	257 244
Övriga skulder.............................................................	78150	43 917
Summa finansiella skulder..........................................	348 835	341 161
Fondkapital
Tillskjutet grundkapital..............................................	2 455 957	5 838 641
Årets förändring av grundkapitalet...........................	-5 797 347	-3 442 520
Ackumulerat resultat..................................................	82 530 653	73 584 051
Överföring från delfond..............................................	66 851	59 837
Arets resultat...............................................................	10 306 396	8 946 603
Summa fondkapital ....................................................	89 562 510	84 986 612
Summa skulder och fondkapital	89 911345	85 327 773

Stockholm den 23 mars 1994

RolfH. Gard

Åke Petersson

Seine Svensk

Rolf Wirtén
ordförande
Börje Johansson
Kenth Pettersson
Leif Zetterberg

Sture Nordh
Sven Steen
Carl Johan .Åberg
verkställande direktör

59

Styrelse och revisorer Första fondstyrelsen

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Gösta Gunnarsson, ordförande.

LEDAMÖTER

Gösta Gunnarsson.

Landshövding i Jönköpings län (ordförande)

Lisbeth Eklund.

Förbundsordförande. Statstjänstemannaförbundet
Lilian Hindersson.

Förbundssekreterare.

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Bernth Johnson. Kommunalråd

Johan Myhrman,

Professor. Handelshögskolan

Curt Persson,

Förbundsordförande. Statsanställdas Förbund

Karl Gustaf Scherman.

Generaldirektör. Riksförsäkringsverket

Lars Walberg. F.d. landstingsråd

Lars-Gerhard Westberg. Kommunalråd

SUPPLEANTER

Jörgen Holmquist,

Budgetchef. Finansdepartementet

Birgit Hansson.

Förste vice ordförande.

Sveriges Akademikers Centralorganisation

Margareta Svensson,

Sekreterare, Landsorganisationen i Sverige

Ulla Petterson Carvalho. F.d. kommunalråd

Peder Törnvall, Generaldirektör. Statskontoret

Alf Karlsson,

Förhandlingschef. Statsanställdas Förbund

Inga-Britt Ahlenius.

Generaldirektör. Riksrevisionsverkct

Monica Sundström,

Verkställande direktör. Landstingsförbundet

Inger Hossmark,

Kommunfullmäktiges ordförande. Staffanstorp

VERKSTÄLLANDE, DIREKTÖR
Carl Johan Aberg

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

60

Styrelse och revisorer Andra fondstyrelsen

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Hans Alsén. ordförande

LEDAMÖTER

Hans Alsén,

F.d. landshövding (ordförande)

Per-Olof Ed in.

Enhetschef. Landsorganisationen i Sverige

Inge Granqvist.

F.d. Förbundsordförande.

Svenska Industritjänstemannaförbundet

Arne Johansson.

Förbundsordförande.

Svenska Skogsarbetareförbundet

Jan Källsson,

Direktör. Erik Thun AR

Ulf Laurin.

Styrelseordförande.

Svenska Arbetsgivareföreningen

Wanja Lund by -Wedin

Andra ordförande. Landsorganisationen i Sverige

Bo Rydin.

Styrelseordförande. Svenska Cellulosa AB

Roland Svensson.

Direktör. Kooperativa Förbundet

SUPPLEANTER

Birgit Erngren,

Generaldirektör. NUTEK

Barbro Palmerlund,

Förbundsordförande,

Fastighetsanställdas Förbund

Lars Hellman,

Förbundsordförande.

Handelstjänstemannaförbundet

Ove Bengtsberg

Förbundsordförande,

Svenska Byggnadsarbetareförbundet

Gunnar Högberg,

Direktör. Handelns och

Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation

Rune Sirvell,

Direktör, Svenska Tidningsutgivareföreningen

Göran Wiström,

Arbetsmarknadssekreterare.

Svenska Metallindustriarbetareförbundet

Erik Menckel,

Direktör. Svenska Arbetsgivareföreningen

Rolf Trodin.

Verkställande direktör. HSB:s Riksförbund

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
Carl Johan Åberg

REVISORER

Bengt Holmström. Auktoriserad revisor Pål Wingren. Auktoriserad revisor

61

Styrelse och revisorer Tredje Fondstyrelsen

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

RolfWirtén, ordförande

LEDAMÖTER

Rolf Wirtén,

Landshövding i Östergötlands län (ordförande)

RolfH. Gard,

Förbundsordförande. Sveriges Köpmannaförbund

Börje Johansson,

Förbundsordförande.

Försäkringsanställdas Förbund

Sture Nordh,

Förbundsordförande.

Ake Petersson,

Direktör. Ilestra Inredningar AB

Kenth Pettersson,

Förbundsordförande. Handelsanställdas Förbund

Sven Steen,

Direktör. F.O. Peterson & Söner Byggnads AB

Seine Svensk,
Förbundsordförande.

Hotell- och Restauranganställdas Förbund

Leif Zetterberg,

Direktör. Lantbrukarnas Riksförbund

SUPPLEANTER

Gustav Jönsson,

Överdirektör. Riksförsäkringsverket

E.O. Holm.

Verkställande direktör.

Sveriges Köpmannaförbund

Sune Ekbåge.

Förbundsordförande.

Svenska Pappersindustriarbetareförbundet

Ake Lindström,

Förbundsordförande, Dikförbundet

Ake Lundqvist.

Styrelseordförande. Kooperativa Förbundet

Hans Wahlström.

Förbundsordförande.

Svenska Transportarbetareförbundet

Arne Johansson,

Ordförande. Företagarnas Riksorganisation

Kjell Johansson.

Förbundsordförande. Svenska Målareförbundet

Hans Jonsson,

Förste vice ordförande.

Lantbrukarnas Riksförbund

VERKSTÄLLANDEDIREKTÖR

Carl Johan Aberg

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

62

Revisionsberättelser

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att
såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens
Första fondstyrelses förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för år 1993.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-
skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar
upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de
övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av KPMG Bohlins AB.
Revisionen har icke givit anledning till anmärkning
beträffande årsredovisningen, de i densamma upp-
tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen
eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrel-
sens förvaltning.

Stockholm den 30 mars 1994

Bengt Holmström
Auktoriserad revisor

Pål Wingren
Auktoriserad revisor

ANDRA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att
såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens
.Andra fondstyrelses förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för år 1993.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-
skaper. protokoll och andra handlingar, som lämnar
upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de
övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Stockholm den 30 mars 1994

Bengt Holmström
Auktoriserad revisor

Pål Wingren
Auktoriserad revisor

TREDJE FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att
såsom revisorer granska .Allmänna pensionsfondens
Tredje fondstyrelses förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för år 1993.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räken-
skuper. protokoll och andra handlingar, som lämnar
upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat

de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de
övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av KPMG Bohlins .AB.
Revisionen har icke givit anledning till anmärkning
beträffande årsredovisningen, de i densamma upp-
tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen
eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrel-
sens förvaltning.

Stockholm den 30 mars 1994

Bengt Holmström
Auktoriserad revisor

Pål ingren
Auktoriserad revisor

63

Organisation

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Jämförande balans- och resultaträkningar 1960-1993

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNINGAR PER 31.12 Mkr	1960	1970	1980	1990	1992	1993
Penningmarknadsplaceringar..........	0,1	0,7	2,4	10 225.1	26,256,7	25,384.8
Obligationer............................................	396.0	28 319.9	114 637,0	308 454,2	383 507,2	420 308,8
Förlagsbevis............................................	15,2	1 145,8	1 989.8	10 224,3	8 951.4	8 275.9
Reverser...................................................	59,4	6 355,1	30 561,2	31 553,7	15131,3	13 877,8
Refinansieringslån.................................		2438.6	11267,4	549.1	158,0	58,8
Partnerfinansieringslån.......................				8177,9	8177,9	8177,9
Aktier i partnerfinansieringsbolag.....				2 884.1	2 884.1	2 884,1
Fastigheter..............................................				8 869.3	6 031,6	8 221,6
Aktier i fastighetsbolag.........................					480.8	460,9
Räntefordringar.....................................	9.1	738,3	5100.7	17 374.1	23 058,7	24 112.6
Övriga tillgångar.............................			18,1	932,1	614.1	538,4
Summa tillgångar.......	479.8	38 998,4	163 576,6	399 594.4	475 251.8	512 301,6
F astighetslån...........................................				2 242,4	1 286,2	1 149,5
Övriga skulder........................................	] -	580.5	23,5	376,3	194,3	447,6
Fondkapital............................................	478,3	38 417.9	163 553,1	396 975.7	473 771,3	510 704,5
Summa skulder.......	479.8	38 998,4	163 576,6	399 594,4	475 251.8	512 301,6

RESULTATRÄKNINGAR Mkr	1960	1970	1980	1990	1992	1993
Intäkter än tor:
Obligationer............................................	10.8	1 625,2	9 481.4	32 855.7	42 035,0	45 660,8
Förlagsbevis............................................	0,6	73,0	190,6	807.1	1 210,9	915,4
	1,0	372.6	2 789.7	4 260.3	2175,6	1 535,1
Refinansieringslån.................................	1,0	178.8	1 199,7	74.6	24,6	11.8
Partnerfinansiering............................				237,6	1 857,8	1 167,9
Övriga intäktsräntor............................	0.8	9.7	67.4	2158,2	4 027,9	2 849,1
				201,5	384,3	390.7
Övriga intäkter, kursskillnader m m	-			425.3	376,2	5 354,5
Summa intäkter.............................	13.2	2 259.3	13 728.8	41 020.3	52 092.3	57 885.3
Kostnadsräntor, inköpsräntor och
kursskillnader, övriga kostnader	1,3	44.7	56,1	2 575,3	2 667,0	153.7
Fondstyrelsernas administrations-
kostnader.................................................	0,5	1.3	6.2	60.1	79,6	94.1
Summa kostnader.....	1.8	46,0	62.3	2 635,4	2 746,6	247,8
Resultat..................................................	11.4	2 213,3	13 666.5	38 384,9	49 345,7	57 637.5

5 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 13

Placeringarnas fördelning

PLACERINGARNAS FÖRDELNING EFTER
PLACERINGSOBJEKT

PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ
LÅNTAGARGRUPPER

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Under Ar 1993		Per 31.12.1993 Totalt	Und< Anskaffningsvärden, mkr	>r Ar 1993 Totalt	Per 31.12.1993 Totalt
Anskaffningsvärden, mkr	Totalt	Per 31.12.1993 Totalt	Und< Anskaffningsvärden, mkr	>r Ar 1993 Totalt	Per 31.12.1993 Totalt
Obligationslån..............................	36 801	420 308	Staten ............................................	36 813	143 384
StntAn	36 813	143 384	Kommuner....................................	-121	3 109
Landsting och kommuner.............	-224	553	Bostäder........................................	- 4 575	255 124
	3 497	252 103	Näringsliv......................................	2 690	40 896
Företag..........................................	-727	6017	därav industri mm.......................	2 298	28 964
Företagsfinansierande institut.....	4 470	18 244	energi.............................................	-377	5 010
Utländska låntagare.....................	-34	7	övrigt.........................................	769	6922
			Utländska låntagare.....................	-34	7
Förlagslån.....................................		8 277	Penningmarknadsplaceringar.....	-872	25 385
Bostadsfinansierande institut......	475	2 200	Partnerfinansieringsplaceringar .	0	11062
Företag..........................................	-28	333	Fastighetsinvesteringar mm........	2 174	14 896
Företagsfinansierande institut.....	-2	161	Summa	36075	493 863
Banker...........................................	-1 119	5 583
Reverslån......................................	-1254	13 878
Landsting och kommuner............	104	2 556
Bostadsfinansierande institut......	-1553	821
Företag ..........................................	1687	5 910
Företagsfinansierande institut.....	-1492	4 590
Refinansieringslån	-100	58
Penningmarknadsplaceringar	-872	25 385
Partnerfinansierings placeringar	0	11062
Fas tighet sin vesle ringar mm	2 174	14 896
Summa	36 075	493 863

PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ LÅNTAGARGRUPPER
PER 31.12 RESPEKTIVE ÅR

Anskaffningsvärden, mkr	1960 Mkr	%	1970 Mkr	%	1980 Mkr	%	1990 Mkr		1992 Mkr	%	1993 Mkr	%
Staten .......................................	135	29	3 320	9	34 940	22	78 966	21	106 571	23	143 384	29
Kommuner...............................	61	13	3 987	10	11036	7	10 314	3	3 230	1	3 109	1
Bostäder...................................	173	37	18 420	48	58 280	37	217216	57	259 699	57	255 124	52
Näringsliv	102	21	12 405	33	54 036	34	44 223	11	38 206	8	40 896	8
därav industn m m	62	13	9 352	25	41344	26	28 244	7	26 666	6	28 964	6
energi	25	5	1695	4	8 212	5	8 741	2	5 387	1	5 010	1
	15	3	1 358	4	4 480	3	7 238	2	6 153	1	6 922	1
Utländska låntagare			136		163		62		41		7
Penningmarknadsplaceringar			-1		3		10 225	3	26 257	6	25 385	5
Partnerfinansicringsplaceringar		-	-				11062	3	11062	2	11062	2
Fastighetsinvesteringar mm.				-			9 220	2	12 722	3	14 896	3
Summa	471	100	38 260	100	158 458	100	381288	100	457 789	100	493 863	100

66

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Försäkrade

Anställda och egna företagare i åldern 16-64 år (för
personer födda 1911-1927 räknas även det 65:e året).

Basbelopp

Basbeloppet uttrycker den värdesäkring som ATP
liksom flertalet sociala förmåner är uppbyggt på.
Basbeloppet fastställs numera för ett helt år i taget
och visar förändringen i konsumentpriserna från
oktober till oktober året innan. Basbeloppet
respektive år reglerar utbetalningen av ATP.

Basbeloppets storlek några år

1965	5000	1990	29 700
1970	6000	1991	32 200
1975	9000	1992	33 700
1980	13 900	1993	34 400
1985	21800	1994	35 200

ATP-poäng

Den pensionsgrundande inkomsten (PGI) redovisas
på slulskattesedeln varje år. Den utgörs i princip av
förvärvsinkomsten under året minskad med basbe-
loppet i januari. Inkomster över 7.5 basbelopp räk-
nas inte med i den pensionsgrundande inkomsten (■
taket i ATP).

PGI
basbelopp

ATP-poäng =

Maximal ATP-poäng uppgår således till 6,5 för varje
år. ATP-poängen registreras och sparas för varje
individ varje år.

ATP-bcräkning

ATP-pensionens storlek för år beräknas enligt
följande:

Basbeloppet x 60% x med el-ATP-poäng*

_x antal** år med ATP _x q yy***

* Genomsnittet av de 15 högsta ATP-poängen.
** Ilögst 30 år.

*** Fr o m den 1 januari 1993 reduceras
ATP-pensionen med 2%.

ATP-ålders pension

Utgår normalt från den månad man fyller 65 år. För
att få full ATP skall man arbetat 30 år (för de som är
födda 1923 och tidigare gäller särskilda regler).
Reduktion med 1/30 för varje felande år.

Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomståren

(- inkomst mellan 1 basbelopp och 7,5 basbelopp).
Maximalt för år 1993:

(0,6 x 6,5 x 34.400) x 0,98 - 131.470 kronor.

Förtida uttag av ålderspensionen kan göras tidigast
från 60 års ålder. Reduktion med 0,5% per “förtida”
månad (livsvaraktig).

Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske längst
intill 70 år.

Förhöjning med 0,7% per uppskjuten månad.

Försäkringskassan har hand om uträkning och utbe-
talning av ATP.

Sjukbidrag/Förtidspension

Utgår vid varaktig arbetsoförmåga motsvarande
minst 25%.

Förtidspensionens storlek beräknas på samma sätt
som för ålderspensionen (med några undantag).

Vid fullständig arbetsförmåga är förtidspensionen
samma som ålderspensionen.

Efterlevandepension

Omställningspension och hel särskild efterlevnads-
pension utgör 40% av den avlidnes egenpension eller,
om barn med barnpension finns, 20%.

Barnpension

För barn under 18 år: 30% av den avlidnes beräkna-
de eller verkliga ålders-eller förtidspension. Detta
gäller för första barnet. För varje ytterligare barn
ökar procenttalet med 20.

67

ÅRSREDOVISNING

Fjärde fondstyrelsen

Allmänna Pensionsfonden

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden.

Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslutet att införa en allmän tilläggs-
pensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter.

Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för
förvärv av aktier och liknande värdepapper.

Fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr.

Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala medelstilldelningen ett belopp,
som motsvarar 1% av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första,
andra och tredje AP-fondema förvaltar.

Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fondema överföra en
avkastning beräknad till 3% på nuvärdet av förvaltade medel.

Fjärde AP-fondens ägarandel i vaije enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst
10% eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 10% av det totala
rösttalet

1993 i sammandrag

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

• Fondens grundkapital får fr o m 1988-07-01 uppgå till högst 1% av första-tredje fond-
styrelsernas tillgångar eller omkring 4,8 mdr vid årsskiftet 1993/1994.

• Fondens grundkapital uppgår till 4,0 mdr.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet till 36,2 mdr
mot 25,9 mdr vid ingången av året.

'■ ,, ■ > • -

• Fonden köpte under 1993 värdepapper for 2,8 mdr och sålde värdepapper för 2,1 mdr.

• I nyemissioner placerades 459 mkr.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, Ericsson,
ASEA, Sandvik och Volvo, som med ett sammanlagt marknadsvärde på 153 mdr
svarade för knappt 50% av den svenska aktieportföljen.

• Det investerade beloppet i onoterade företag uppgick vid utgången av året till 657 mkr
(861 mkr), exklusive under tidigare år lämnade aktieägartillskott.

• Resultatkravet uppfylldes. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden överträffat

resultatkravet - att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en årlig utdelning på
detta med 3% - med drygt 27 mdr. : >1

• Aktiekurserna steg under 1993 med 54%. Index för fondens portfölj steg med 44%.
Avkastningen på fondkapitalet blev 43%.

• Thomas Halvorsen efterträdde Bertil Danielsson som fondens verkställande direktör

1993-04-01.

VD-kommentar

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Fjärde AP-fondens totalresultat på nära 11 mdr är det
högsta i fondens nu tjugoåriga historia. I resultatet har då
inräknats de orealiserade kursvinster, som uppkommit
genom den starka kursuppgången på aktiemarknaden.
Fondkapitalets marknadsvärde ökade under året från 25,3
mdr till 35,9 mdr.

Det exceptionellt höga resultatet i absoluta tal är dock
mindre tillfredsställande om man mäter utfallet i relativa
termer. Fondkapitalets totalavkastning blev 43%, att jäm-
föras med en ökning av ett avkastningsindex för den
svenska aktiemarknaden på 56%. För första gången på
mer än tio år blev således det ekonomiska utfallet under
året klart sämre än en genomsnittsportfölj på den svenska
aktiemarknaden.

Den ekonomiska utvärderingen för en portfölj av fjärde
AP-fondens storlek måste också göras i ett längre per-
spektiv, vilket inte minst lagstiftarens krav på långsiktig-
het understryker. Därför har i årsredovisningen inarbetats
ekonomiska jämförelser for den senaste femårsperioden.
Fem år motsvarar ju längden av en normal konjunkturcy-
kel och bör därför också väl motsvara en period under
vilken strategiska beslut kan utvärderas för en stor aktie-
portfölj.

Fondkapitalets genomsnittliga årliga totalavkastning
uppgår under den senaste femårsperioden till 15%. Mot-
svarande genomsnitt för den svenska aktiemarknaden är
9%. Skillnaden kan verka liten, men med ränta på ränta
motsvarar detta en överavkastning på mer än åtta mdr för
fonden de senaste fem åren.

Avregleringarna och internationaliseringen av kapital-
marknaderna har nu gått så långt att man något provoka-
tivt skulle kunna påstå att den svenska riskkapitalmark-
naden inte längre existerar. Den svenska marknadsplat-
sen är bara en delmarknad av den internationella riskka-
pitalmarknaden, som ständigt konkurrerar med andra del-
marknader om kapitalet.

Påståendet kan styrkas med statistik. Gränshandeln
(svenska och utländska aktier sammantaget) översteg
400 mdr under 1993. De utländska nettoköpen av sven-
ska aktier mer än fördubblades och uppgick till över 30
mdr under året. Det utländska ägandet uppgår idag till en
fjärdedel av aktiekapitalet eller mer i flera av de största
svenska börsbolagen.

Utvecklingen försvårar inte bara en autonom ekonomisk
politik utan får även konsekvenser för företagens riskka-
pitalförsörjning och placerarnas beteende. Viktiga hän-
delser på de största kapitalmarknaderna får genomslag
också på de mindre marknadsplatserna. Förväntningsbil-
den för det internationella kapitalet förändras. Eftersom
informationsspridningen sker momentant kan kursrörel-
serna bli häftiga. Ericssonaktiens kursutveckling visar
hur snabbt förändringar i förväntningarna kan få genom-
slag för ett stort och välanalyserat svenskt börsföretag.
I grunden bör ändå internationaliseringen vara positiv ur
fjärde AP-fondens synvinkel. Likviditeten på Stock-
holms Fondbörs har avsevärt förbättrats, vilket innebär

att större portföljförändringar underlättas. Men samtidigt
ställs ökade krav på bevakning av de utländska marknad-
erna för att förutse konsekvenserna av det internationella
beteendet för vår lokala marknad. Häri ligger en stor ut-
maning för fonden under de närmaste åren.

Mest uppmärksammat under det gångna året blev fon-
dens agerande i samband med det föreslagna samgåendet
mellan Volvos fordonsrörelse och Renault. Det ger mig
anledning att erinra om fondens ägarpolicy samt därtill
foga några personliga reflektioner.

Redan i mitten av åttiotalet diskuterade styrelsen fondens
ägarroll mot bakgrund av sin förvaltningsuppdrag och
fondens position på kapitalmarknaden. Sammanfatt-
ningsvis fastslog styrelsen att fonden skall utöva sin
ägarinflytande i företagen så att den inom ramen för fon-
dens långsiktiga avkastningsintresse - som är det primära
målet för fondens verksamhet - gagnar dels det berörda
företaget, dels en väl fungerande aktiemarknad och där-
med också samhällsintresset.

I fallet Volvo är ett icke ringa mått av ödmjukhet passan-
de när man bedömer händelseutvecklingen ur ett ägarper-
spektiv. När samspelet mellan ägare och styrelse funge-
rar mindre väl har också ägarna ett ansvar härför. Som
institutionella aktieägare har vi inte tillräckligt bevakat
vår ägarroll. Därför är min kanske viktigaste lärdom att
ägarinflytandet ständigt måste bevakas i syfte att före-
komma händelser av det slag som Volvo/Renaultaffären
representerar.

Samarbetet mellan Volvos största aktieägare i syfte att
forma en ny styrelse var hittills unikt. Man måste komma
ihåg att de institutionella aktieägarna sinsemellan är
mycket olika vad avser bakgrund, organisationsform, hu-
vudmän mm. Jag tror att den speciella Volvokänslan för-
de oss samman för att beslutsamt ta detta initiativ. 1 den
speciella situationen förenade oss ägandet i Volvo och
vårt mål att väma om Volvos bästa på lång sikt. Detta
samarbete får säkert konsekvenser för synen på ägarrol-
len och samarbetet mellan finansiella institutioner, även
för andra institutioner än fjärde AP-fonden och i andra
bolag än Volvo.

För fjärde AP-fonden finns redan ett grunddokument
som fastslår mål och medel för ägarinflytandet. Även om
det kan finnas anledning att se över detta, så tror jag att
det mesta står sig väl i dag. Svårigheten ligger i att leva
upp till föresatserna, att ständigt bevaka ägarinflytandet,
att välja rätt metod vid rätt tidpunkt, att utforma samar-
beten i de enskilda fallen. I detta ligger en annan stor ut-
maning för fondens styrelse och ledning framöver.

Stockholm i februari 1994

72

Riskkapitalmarknaden 1993

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

1993 blev i mångt och mycket ett rekordår för den sven-
ska riskkapitalmarknaden. Totalindex steg under året
med 54% (-0,3%). Beräknas börsuppgången från den 18
november 1992 - dagen innan den svenska kronan bölja-
de flyta - till slutet av 1993 handlar det nästan om en för-

DIAGRAM 1

dubbling. Denna utveckling innebar bl a att stockholms-
börsens gamla all time high notering från 1989 passera-
des under hösten - ett rekord som i sin tur överträffades
redan i januari 1994.

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1991-1993

VERKSTÄDER SKOGSINDUSTRI KEMISK INDUSTRI ÖVRIGA

Flera faktorer förklarar den stora kursuppgången. Så t ex
förbättrade frisläppandet av kronan i ett slag konkurrens-
läget för den svenska industrin, vilket betydde att vinst-
förväntningama på exportföretagen kunde justeras upp
högst påtagligt. Eftersom kronan fortsatte att försvagas
har vinstprognosema höjts ytterligare under 1993. En an-
nan mycket viktig förklaringsfaktor var de snabbt sjun-
kande räntorna, som dels ledde till en iögonenfallande
återhämtning inom krisbranscher som banker, fastighets-
och byggbolag, dels ledde till att aktiemarknaden succes-
sivt justerade ned avkastningskravet. En tredje förklaring
till 1993 års mycket gynnsamma kursutveckling var ett
rekordstort utlandsintresse för svenska aktier.

Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans Affärers total-
index under 1989 till och med 1992 samt den månadsvi-
sa utvecklingen under 1993 för totalindex och index för
några av de viktigaste branscherna. Vinnarbransch i fjol
blev Banker, där index ökade med inte mindre än 477%,
följt av Handelsföretag med 98% samt Fastighets- och
byggföretag med 90%. Bankaktiemas spektakulära upp-
gång skall ses mot bakgrund av att detta delindex visat
mycket stora minus de tre föregående åren. Kemisk in-
dustri, som däremot är vinnare i ett femårsperspektiv -
och som är överrepresenterad i fondens portfölj - uppvi-
sade den svagaste kursutvecklingen under fjolåret, +28%
jämfört med +54% för totalindex. Verkstäder, som också
väger tungt i fondens portfölj, utvecklades marginellt
bättre än totalindex, medan uppgången för Skogsindustri
stannade på 35%.

I hela tio noterade företag (inkl bolagen på OTC- och O-
listan) blev det i fjol kursökningar på 400 procent eller
mer. Än mera anmärkningsvärt är att stora, välanalysera-
de aktier som S-E-Banken och Handelsbanken återfinns
bland de absoluta vinnarna med kursuppgångar på 748%

respektive 373%. Bortåt en tredjedel av det totala antalet
noterade aktier på A-listan fördubblade sitt börsvärde un-
der året. Endast en aktie - JM Bygg - av dem som fanns
på A-listan under hela året drabbades av kursfall, och då
ett marginellt sådant eller -4%.

Omsättningen är ett annat mått på 1993 års rekordbörs.
Den registrerade aktieomsättningen på Stockholms Fond-
börs (A-listan) steg från 165 mdr till 321 mdr, vilket allt-
så i det närmaste innebar en fördubbling av 1992 års
toppsiffra. Eftersom omsättningen innehåller såväl en
pris- som en volymkomponent, är omsättningshastighet-
en ett mer relevant mått på affarsaktiviteten. Under fjol-
året registrerades omsättningshastigheten till 46% jäm-
fört med 32% för 1992. Affarsaktiviteten - mätt på detta
sätt - översteg därmed alla tidigare noterade nivåer. Det
kan dock noteras att av de 112 företagen stod 20 bolag
för mer än 80% av den totala börsomsättningen. Redan
de fem mest omsatta svarade för närmare hälften av börs-
omsättningen.

Även handeln i standardiserade optioner var betydligt
högre än föregående år. Hela ökningen ligger på aktieop-
tioner, där omsättningen steg från 3,1 mdr till 8,3 mdr.
Handeln i indexoptioner var däremot något lägre än året
innan, 4,5 mdr mot 6,2 mdr.

Också utlandets intresse för stockholmsbörsen var re-
kordartat under fjolåret. Den sammanlagda exporten och
importen av svenska aktier nära nog trefaldigades enligt
riksbankens statistik, från 64 mdr till 187 mdr. Om man
jämför genomsnittet av dessa köp och försäljningar med
den i Sverige registrerade omsättningen, så har de utländ-
ska aktörernas andel av handeln på stockholmsbörsen sti-
git från 19% till hela 29%. För fjärde året i rad nettoköp-
te utlandet svenska aktier och nettoexporten mer än för-
dubblades, från 13 mdr till 31 mdr. Här kan särskilt note-

73

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

ras att Ericssonaktien ensam svarade for nära en tredjedel
av nettoexporten.

Vid en jämförelse av genomsnittet av importen och ex-
porten av utländska aktier med den i Sverige registrerade
omsättningen, har denna relation minskat något, 39%
mot 40%. De sammanlagda köpen och försäljningarna av
utländska aktier uppgick till 248 mdr jämfört med 132
mdr året innan. Härav nettoköptes utländska aktier för
0,8 mdr (3,1 mdr).

Fjolårets starkt uppåtriktade aktiemarknad medförde ock-
så att företagen kunde genomföra rekonstruktioner och
nyemissioner av en ny storleksordning för stockholms-
börsen. Emissions- och introduktionsvolymen för de no-
terade bolagen (inkl OTC- och O-listan) uppgick till 21,7
mdr mot 1,9 mdr året innan och 9,5 mdr för 1991. Fjol-
årets nyemissioner summerade till 17,5 mdr (1,5 mdr),
varav S-E-Banken och Handelsbanken tillsammans sva-
rade för 7,9 mdr. Konvertibla förlagslån utgavs till ett be-
lopp av 2,2 mdr (0,2 mdr).

Under 1993 tillfördes A-, OTC- och O-listoma samman-
taget 21 (6) bolag, medan 21 (31) aktier avfördes från
notering. Under den senaste treårsperioden har antalet
noterade bolag minskat från 258 till 205.

Marknadsvärdet på de A-listenoterade bolagen uppgick
vid årsskiftet (enligt Stockholms Fondbörs beräkning) till
nära 840 mdr, vilket motsvarar en genomsnittlig värde-
ring på drygt 150% av justerat eget kapital. Detta innebär
en markant uppvärdering av det egna kapitalet till en his-
toriskt hög nivå, låt vara att genomsnittet påverkas av
stora, högvärderade bolag som Astra och Ericsson. Im-
plicit i börsens värdering ligger förväntningar om snabbt
stigande vinster i bolagen, men också i hög grad effekten
av sänkta avkastningskrav till följd av fallande räntor.
Såväl den femåriga obligationsräntan som sexmånaders-
räntan föll med ca tre procentenheter under 1993.
Börsåret inleddes dock tvekande efter den mycket starka
avslutningen på 1992, då kronans frisläppande fick kraf-
tigt genomslag på aktiekurserna. De branscher som steg
markant mer än genomsnittet under första halvåret 1993
var Banker samt Fastighets- och byggbolag. I båda fallen
var sjunkande räntor den främsta orsaken till denna ut-
veckling.

Under sommaren blev den allmänna kursuppgången bre-
dare, stimulerad av fortsatt fallande räntor men även av
uppjusterade förväntningar på vinstutvecklingen, framfor
allt inom den exportorienterade verkstadsindustrin. För-
bättrad produktivitet och mycket god konkurrenskraft
p g a den svaga kronan böljade visa sig i exportstatistiken.
I omvärlden bidrog en stadig om än långsam tillväxt i
USA till att optimismen höll i sig. Fallande räntor var
dessutom inte bara ett svenskt fenomen utan gällde i stör-
re eller mindre utsträckning i hela Europa. I USA hade
räntorna redan tidigare sjunkit till mycket låga nivåer.
Detta medförde ett allt större intresse från amerikanska
investerare för de europeiska börserna. Intresset grunda-
des på att utrymmet för fortsatta räntesänkningar i Euro-
pa bedömdes vara betydligt större än på hemmamarkna-
den. Resultatet av denna utveckling kan bl a avläsas i att
en fjärdedel av kapitalet i de svenska börsföretagen nu-
mera ägs av utlänningar.

Den starka trenden på stockholmsbörsen höll i sig under
hösten trots att de oväntat stora nyemissionerna tog en
del av likviditetsflödet i anspråk. I böljan av november
noterades årshögsta som också innebar ny all time high.
Regeringens förslag till ny kapitalbeskattning, som gyn-

nar aktier framför räntebärande tillgångar, medverkade
till det goda börsklimatet.

En rekyl utlöstes genom Ericssons niomånadersrapport,
då främst utländska investerare bidrog till att kursen föll
dramatiskt. Detta ledde under en tid till farhågor för att
det utländska kapitalflödet till stockholmsbörsen hade
vänt. Oron förstärktes av tendenser till stigande ameri-
kanska räntor. Osäkerhet kring vad detta kunde innebära,
inte bara för börsen i New York, utan också för de euro-
peiska börserna, kom att prägla stämningarna.

Den europeiska konjunkturen, där den tyska utveckling-
en var fortsatt svag, utgjorde en annan dämpande faktor
för börsutvecklingen under senhösten, varför kursema
foll tillbaka. Den svaga konjunkturutvecklingen förstärk-
te emellertid förväntningarna om ytterligare räntesänk-
ningar, vilket verkade stimulerande. När sedan oron för
bestående amerikanska ränteuppgångar hade dämpats
återinfann sig det optimistiska börsklimatet. Optimismen
späddes på ytterligare när konjunkturindikatorema bölja-
de signalera att den djupa svenska lågkonjunkturen vänt
uppåt, varför 1993 avslutades med starkt stigande kurser
på stockholmsbörsen.

Diagram 2 visar kursutvecklingen 1992 och 1993 för ett
urval utländska börser, mätt i lokal valuta. Som synes
uppvisade dessa stora utländska börser en positiv kursut-
veckling under 1993 och kursrekorden var många. För
New York och Tokyo begränsade sig dock uppgången
till 7% (S&P 500) respektive 3%, medan London ökade
med 20% och Paris med 22%. Frankfurtbörsen steg med
47% och Ziirichbörsen med 51%. I diagrammet återges
även den dollarbaserade världsindexutvecklingen under
1993, enligt publikationen Morgan Stanley Capital Inter-
national.

DIAGRAM 2

KURSUTVECKLING UTLANDET

74

Förvaltningsberättelse

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Fjärde AP-fonden, som ingår i allmänna pensionsfonden,
har som uppgift att förvalta från riksförsäkringsverket
rekvirerade medel genom placering på riskkapitalmark-
naden. Enligt fondens under 1993 reviderade reglemente
skall förvaltningen ske så att kravet på god avkastning,
långsiktighet och riskspridning tillgodoses. Maximalt
10% av fondförmögenheten får placeras i utländska till-
gångar.

De nu gällande reglerna för medelsöverföring till fon-
dens grundkapital infördes den 1 juli 1988. Enligt dessa
får till fondens förvaltning överföras medel som ”får
uppgå till högst en procent av det sammanlagda anskaff-
ningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalen-
derår på de medel som första-tredje fondstyrelserna för-
valtar”. Medelsramen har härigenom under 1993 ökats
med ca 400 mkr till ca 4.800 mkr. Fonden har sedan
verksamheten inleddes tillförts 4.000 mkr.

Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de successi-
va tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex fram
t o m december 1993) uppgår till 8.487 mkr. Det upp-
indexerade grundkapitalet utgör basen för reglementets
krav på tre procents direktavkastning till första-tredje
AP-fondema.

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande
har således främst investerats i svenska noterade värde-
papper. Engagemangen i onoterade företag kommer i
fortsättningen - förutom vad avser s k privatiseringar -
att till övervägande del ske i form av saminvesteringar
via aktörer som är specialiserade på detta segment av
riskkapitalmarknaden. Den utländska aktieportföljen är
fortfarande under uppbyggnad och utgör vid utgången av
1993 mindre än fem procent av de totala tillgångarna.

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under
1993 har sammanfattats i följande tabell med jämförelse-
tal för 1992 (belopp i mkr):

depapper för 666 mkr (702 mkr).

Det totala antalet svenska aktieaffärer minskade från ca
1.300 till 550. Det svenska courtaget minskade från ca 19
mkr till knappt 7 mkr. Fonden har gjort affärer med 20
svenska och 16 utländska mäklare.

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda
svenska företagen (aktier och andra riskkapitalinstrument
sammantagna; noterade värdepapper till marknadsvärde,
onoterade till anskaffningsvärden) fördelade sig värde-
pappersportföljen vid utgången av 1993 på följande sätt:


Engagemang	Antal	Totalt
mkr	företag	belopp	Procent
1000 <	10	21.487	673
500<1000	9	6.719	21,0
250< 500	3	1.097	3,4
100< 250	11	1.699	53
50< 100	9	629	2,0
10 < 50	13	307	1,0
< 10	■? :	53	03
	63	31.991	100,0

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till
större enskilda engagemang. Innehav av 500 mkr och
däröver finns i 19 foretag och svarar för drygt 88% av
portföljvärdet. Inom gruppen 16 mest omsatta aktier på
börsens A-lista återfinns 9 av fondens investeringar över
500 mkr med ett samlat värde av drygt 19,8 miljarder el-
ler 62% av fondens portföljvärde.

Fördelningen på branscher av fondens svenska värdepap-
persportfolj framgår av tabellen på följande sida.

KÖP

FÖRSÄLJNINGAR

NETTO-

1993 1992

(marknadsvärden)
1993 1992

PLACERINGAR

(likviditetseffekt)

1993 1992

SVENSKA VÄRDEPAPPER noterade i nyemissioner	410	24	0	0	<<n. . 410	24
i andrahandsmarknaden	1.545	3.760	1.346	3.273	199	487
onoterade
i nyemissioner	49	31 ¹	0	0	49	31
övrigt	8	0	199	10	-191	-10
	2.012	3.816	1.545	3.283	467	532
UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPER	770	466	571	297	199	169
TOTALT	2.783	4381	2.117	3.580	666	702

(I ovanstående tabell liksom i några tabeller i det följande förekommer det att en summa på grund av avrundningar inte överensstämmer med summan
av delposterna)

Fondens köp av värdepapper 1993 uppgick till 2.783 mkr
och var således lägre än 1992 (4.281 mkr). Även försälj-
ningssumman var lägre 1993 än föregående år och upp-
gick till 2.117 mkr (3.580 mkr). Fonden nettoköpte vär-

Placeringsinriktningen har under året varit i stort sett
oförändrad. De största förändringarna i portföljens sam-
mansättning har skett för branscherna Kemisk Industri,
Verkstäder samt Fastighets- och byggföretag.

75

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Den minskade andelen i Kemisk Industri förklaras främst
av branschens svaga relativa kursutveckling, men även
av fondens nettoförsäljning av Astra. Ökningen av ande-
len Verkstäder beror dels på nettoköp av ASEA dels på
något bättre utveckling för branschen än för börsindex.
Fastighets- och byggföretag har genom en god kursut-
veckling ökat sin andel av fondens portfölj.

Branschen Skogsindustri har en oförändrad andel av
fondens portfölj. Nettoköpen av MoDo, SCA och STORA
har motverkats av att branschens andel av det totala börs-
värdet har minskat.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några
avseenden från aktiemarknadens fördelning på bran-
scher. Fonden har totalt sett högre andelar aktier i bran-
scher som representerar tillverkningsföretag (Verkstäder,
Kemisk Industri och Skogsindustri) med tillsammans
82% av portfölj värdet jämfört med 65% för marknaden.
Däremot är andelen Förvaltningsbolag i portföljen myc-
ket låg jämfört med branschens marknadsandel. Även
andelen aktier i Banker är obetydlig jämfört med mark-
nadens.

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avse-
enden (branschmässigt och antal företag) förhållandevis
koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksordning
(t ex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar som re-
gel en större spridning. Koncentrationen är en medveten
strategi hos fonden. Om man valt rätt aktier ger en sådan
portfölj ett bättre utfall i genomsnitt över ett antal år än
en mer ”indexneutral” portfölj, men koncentrationen in-
nebär samtidigt ett högre risktagande. Under 1993 har
koncentrationen på företag i relativa termer givit ett be-
tydligt sämre utfall än under föregående år.

Bransch	BranchfÖrdelning i procent¹
	Fondens portfölj			Marknaden
	1993	1992	1991	1993	1992	1991
Verkstäder	44	40	33	36	34	28
Kemisk Industri	28	35	29	21	30	16
Skogsindustri	10	10	8	7	9	8
Fastighets- och		7.1*: i j
byggföretag	5	3	6	5	4	7
Handelsföretag	2	2	1	2	1	1
Rederier	0	0	1	1	1	1
Utvecklingsbolag	0	0	0	1	1	1
Förvaltningsbolag	0	0	0	10	10	12
Banker	0	0	2	7	2	7
Övriga företag	10	9	20	10	9	19
	100	100	100	100	100	100

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska aktier halvera-
des under 1993, vilket kan jämföras med en fördubbling
av omsättningen på börsen under samma period. Affars-
volymens andel av den officiella börsomsättningen min-
skade därför till drygt en halv procent (2,1%). Marknads-
värdet av fondens portfölj utgjorde drygt 3,6% (3,8%) av
det totala börsvärdet. Omsättningshastigheten låg således
på en avsevärt lägre nivå än genomsnittet för marknaden.
Arbitrageaffärer, främst bytesaffärer mellan olika aktie-

¹ Veckans Affärers branschindelning

serier, minskade under 1993 till 42% av affarsvolymen,
jämfört med föregående års höga andel på 58%. Ned-
gången i fondens affärsvolym förklaras till en del av att
arbitragemöjlighetema mellan bundna och fria aktier nu-
mera upphört.

I nyemissioner i noterade företag har fonden 1993 inves-
terat 410 mkr (24 mkr), varav merparten i SCA, MoDo
och Ericsson.

De fem största engagemangen svarade sammantaget för
knappt halva marknadsvärdet av den totala svenska
aktieportföljen, vilket är oförändrat från föregående år.
Nytt engagemang bland de fem största är Volvo. Aktie-
kursen för Volvo har utvecklats bättre än marknaden.

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt ef-
ter marknadsvärdet, utgjorde:

1	(1)	Astra	5.452 mkr
2	(2)	Ericsson	3.215 mkr
3	(3)	ASEA	2.933 mkr
4	(5)	Sandvik	2.005 mkr
5	(8)	Volvo	1.672 mkr

15.277 mkr

Följande viktiga förändringar har under året skett i fon-
dens portfölj av noterade svenska värdepapper:

• Nya innehav i fondens portfölj är det på O-listan note-
rade BCP (via uppdelning av Procordia) samt OTC-no-
terade OEM International.

• Avyttrade innehav är NK (uppköpserbjudande) samt
S-E-Banken.

• Större nettoköp av aktier har gjorts i ASEA, STORA
och MoDo.

• Större nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Astra.

I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningen på sid
16-21. Här redovisas också uppgifterna om fondens kapi-
tal- och rösträttsandelar i de enskilda företagen.

Fonden har liksom föregående år i mycket begränsad
skala agerat på marknaden för aktieoptioner och då
främst genom handel i köpoptioner.

Vid årsskiftet utställda köpoptioner redovisas i följande
tabell:

Företag

Optioner
motsvarande
antal aktier

Marknadsvärde

93-12-31
tkr

Lösenvärde
tkr

Electrolux

50.000

15500

Ericsson

120.000

462

45200

Fonden får placera högst 10% av fondkapitalets värde i
aktier i utländska bolag eller konvertibla skuldebrev ut-
färdade av utländska aktiebolag eller andelar i utländska
aktiefonder.

Portföljvärdet på fondens utländska aktieportfölj ökade
under året med 544 mkr och uppgick vid årets utgång till
drygt 1.295 mkr. Anskaffningsvärdet var vid samma tid-
punkt 908 mkr. De sammanlagda köpen av utländska
värdepapper ökade från 466 mkr till 770 mkr och försälj-
ningarna steg från 297 mkr till 571 mkr.

76

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Fondens investeringar utanför Sverige är inriktade mot
främst större bolag i länder med betydande ekonomier
och fungerande kapitalmarknader. Genom investeringar
på börsema i New York, Tokyo, London, Frankfurt, Pa-
ris och Zurich finns i fondens portfölj placeringar på to-
talt sex av de sju största börsema. Den utländska portföl-
jen har givit ett positivt tillskott till fondens totalavkast-
ning.

Följande tabell visar fördelningen på respektive land vid
utgången av 1993:

Land	Fördelning till marknads- värden, procent	Antal bolag
USA	45	22
England	17	14
Schweiz	13	7
Tyskland	10	7
Frankrike	8	7
Japan	8	15
	100	72

Likvida medel

De likvida medlen (banktillgodohavanden, statsskuld-
växlar, företagscertifikat och obligationer m m) uppgick
vid årets slut till 3.102 mkr, vilket innebär en minskning
under året med 44 mkr. Likviditetsandelen dvs likvida
medel i förhållande till fondens totala tillgångar upptagna
till marknadsvärden, minskade under året från 12,1% till
8,5%.

Medelbeloppet av likvida medel i svenska kronor uppgick
till ca 2.650 mkr. Medellöptiden har varierat mellan ca 4.5
månader och drygt 2 år (1992: ca 6 månader till ca 1,5 år).
Placeringarnas fördelning vid årets slut framgår av föl-
jande tabell:

	Procent
	1993	1992
Specialkonto, dagslån	2	2
Företagscertifikat	7	24
Statsskuldväxlar	91	54
Obligationer	0	20
	100	100

Onoterade värdepapper

Fonden har sedan 1980 investerat i onoterade företag.
Det investerade beloppet vid utgången av 1993 var 657
mkr (861 mkr) exklusive till NLK och Plinius tidigare
lämnade aktieägartillskott, som direkt belastat fondens
resultat.

Under året fattade fondstyrelsen ett rambeslut, som hu-
vudsakligen innebär att fondens nyinvesteringar i icke
noterade företag under de tre närmaste åren begränsas
dels till investeringar genom investerarkonsortier med
särskild kompetens för onoterade företag, dels till inves-
teringar i s k privatiseringar där exitmöjlighetema är
klarlagda. Sålunda har fonden i samarbetsavtal med an-
dra investerare förbundit sig att investera 150 mkr under
managementansvar av Nordic Capital.

En första saminvestering har skett i Skrivab.

I januari 1993 såldes samtliga aktier i Liber, vilket resul-
terade i en realisationsvinst överstigande 100 mkr. Sena-
re under året avyttrades engagemangen i Robustus och
SGI. Båda innehaven avyttrades med betydande förlust i
förhållande till ursprungliga ingångsvärden. I båda fallen
kunde dock viss del av den tidigare individuella avsätt-
ningen för förlustrisk återvinnas.

I årets bokslut har en nettoredovisning skett avseende i
huvudsak bedömda förlustrisker i onoterade företag. Den
sammanlagda nedskrivningen härför - 247 mkr - fram-
går av sammanfattningen av värdepappersförteckningen
på sid 21. Under året har ingen ytterligare avsättning för
förlustrisker skett. Den största delen av den totala ned-
skrivningen härrör från fastighetsrelaterade värdepap-
persinnehav.

Kortfattade uppgifter om de onoterade företagen i fon-
dens värdepappersportfölj återfinns på sidan 22 i denna
årsredovisning.

Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel var
under året 11,5% (15,1%). I reala termer innebar detta en
avkastning på 7,4% (13,2%).

En kvarvarande fordran, ursprungligen till följd av ett in-
nehav av ett marknadsbevis på 50 mkr i Finansor AB,
uppgick vid slutet av 1993 till drygt 6 mkr. Samtidigt
uppgick återstående kapitalskuld till knappt 5 mkr. Då
kvarvarande fordran beräknas inbetalas successivt under
de närmaste 18 månaderna har den tidigare reserveringen
för uteblivna räntor upplösts i årets bokslut.
Minskningen av likvida medel, 44 mkr, uppstod på föl-
jande sätt (med jämförelsetal för föregående år):

Tillförda medel	1993	1992
Aktieutdelningar	445	526
Konvertibelräntor	7	8
Räntor på likvida medel	304	409
Minskning av fordringar resp
ökning av skulder	42	-
Ökning av grundkapitalet	-	500
Kursdifferenser	29	28
Övrigt	49	-
Summa tillförda medel	876	1.471
Använda medel
Nettoköp av värdepapper	666	702
Aktieägartillskott	-	158
Överföring till 1-3 AP-fondema	231	226
Förvaltningskostnader	23	17
Ökning av fordringar resp
minskning av skulder	-	30
Summa använda medel	920	1.133
Förändring av likvida medel	-44	+338

77

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Årets resultat

För en aktieförvaltande institution uppkommer resultatet
genom avkastning i form av räntor och utdelningar re-
spektive värdeförändring av tillgångarna, realiserade så-
väl som orealiserade. De realiserade vinstema respektive
förlusterna är inte ”planerade”, utan uppkommer succes-
sivt som ett resultat av affärsmässigt motiverade ompla-
ceringar i den löpande verksamheten. Ett resultatbegrepp
som inte inbegriper de orealiserade värdeförändringarna
kan därför inte sägas vara fullständigt.

Aktieutdelningarna minskade med 15% till 445 mkr (526
mkr). Aktieutdelningarna motsvarar 1,9% (2,6%) av
marknadsvärdet på portföljen av noterade aktier 1993-
04-30. De minskade aktieutdelningarna är en följd av att
många bolag sänkte eller helt slopade utdelningen för
1992 p g a otillfredställande lönsamhet.

Ränteintäkterna. 311 mkr (varav 304 mkr på likvida me-
del), minskade jämfört med föregående år (417 mkr).

Förvaltningskostnaderna ökade med 6,0 mkr till 23,5
mkr (17,6 mkr). En uppdelning av förvaltningskostnader-
na på viktigare kostnadsslag återfinns under avsnittet
”Administration” på denna sida. Förvaltningskostnaderna
motsvarade 1,4 promille (1,2 promille) av det genom-
snittliga bokförda fondkapitalet under året och 0,8 pro-
mille om tillgångarna värderas till marknadsvärden.

Årets verksamhet har således givit ett rörelseresultat (ak-
tieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvalt-
ningskostnader) på 733 mkr (926 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1993 medförde re-
alisationsvinster på 930 mkr (1.524 mkr) och realisa-
tionsförluster på 302 mkr (459 mkr).

Det boltföringsmässiga resultatet före överföring till 1-3
AP-fondema blev därmed 1.376 mkr (1.706 mkr).

Under rubriken Förändring av nedskrivningsbehov har
upplösningen av ingående riskreserv och årets nedskriv-
ningsbehov nettoredovisats. Sålunda har fondens resultat
positivt påverkats med 14 mkr. Föregående års nedskriv-
ningar uppgick till 284 mkr.

Under året har det icke realiserade övervärdet i portföl-
jen ökat med 9.563 mkr. Motsvarande tal 1992 innebar
en ökning av övervärdet med 1.235 mkr. Det totala nomi-
nella resultatet 1993 blev därmed ett överskott på 10.939
mkr (2.942 mkr). Utfallet illustrerar de stora variationer
detta senare resultatmått är utsatt för genom att aktiekur-
serna och därmed portföljvärdet kan ändras snabbt. Man
bör därför inte fästa allt för stort avseende vid resultatet
under ett enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet
med långsiktiga mål. Utfallet måste därför ses i ett längre
perspektiv.

Resultatkrav

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning
till första-tredje AP-fondema överföra ett belopp mot-
svarande 3% av realvärdet av grundkapitalet. Denna
överföring uppgår för 1993 till 255 mkr (232 mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresul-
tatet för året 1.121 mkr (1.475 mkr). Detta belopp tillfö-
res fondkapitalet.

Mot bakgrund av det reala avkastningskravet redovisar
fonden också ett realt resultatmått. Grundkapitalet upp-
räknas årligen med konsumentprisindex för bevarande av
dess köpkraft. Denna årliga avsättning belastar det bok-

föringsmässiga resultatet inklusive icke realiserade för-
ändringar i värdepappersportföljen. Resultatet efter den
ovan nämnda direktavkastningen utgör överskott eller
underskott i förhållande till det reala resultatkravet.

Efter överföring redovisas således ett överskott iförhäl-
lande till resultatkravet för året om 10.358 mkr (2.574
mkr).

Av diagram 3 framgår att det ackumulerade överskottet i
förhållande till det reala avkastningskravet sedan 1981
ökat kontinuerligt med undantag för enstaka år. Vid det
senaste årsskiftet översteg det samlade resultatet motsva-
rande resultatkrav med drygt 27 mdr.

Avkastning

Förvaltningen av svenska aktier utgör fondens huvudsak-
liga verksamhetsområde. Fondstyrelsen har som opera-
tivt mål för förvaltningen av noterade svenska aktier fast-
slagit att fonden långsiktigt eftersträvar en totalavkast-
ning, som något överstiger den vägda totalavkastningen
för börsnoterade svenska aktier. Det är därför av intresse
att närmare redovisa fondens ekonomiska utfall på såväl
kort som lång sikt i förhållande till kursutvecklingen på
den svenska aktiemarknaden.

Veckans Affärers totalindex steg under året med 53,8%.
Ett index för fondens svenska aktieportfölj visade en
uppgång med 43,7%. Avkastningen på fondkapitalet till
marknadsvärde, som dessutom bl a inkluderar utdel-
nings- och ränteintäkter, uppgick till 43,3%. Kortsiktigt
kunde således fondstyrelsens mål inte uppfyllas.

På längre sikt, under den senaste femårsperioden, uppgår
den genomsnittliga avkastningen på fondkapitalet till
drygt 15%. Motsvarande genomsnitt för Veckans Affä-
rers totalindex är knappt 7%. Även justerat för en direkt-
avkastning på 2-3% per år överstiger fondens avkastning
signifikant avkastningen på den svenska aktiemarknaden.
Långsiktigt har således fondstyrelsens mål väl infriats.
Förklaringen till den negativa avvikelsen 1993 ligger i
förhållandet att fonden, som framgår av tabellen på sid 8,
inte har samma branschfördelning som börsen. Fondens
obetydliga exponering mot banker, som varit ett medve-
tet ställningstagande mot bakgrund av de bedömda ris-
kerna för branschen, förklarar större delen av underav-
kastningen.

Enda möjligheten att långsiktigt uppnå en viss överav-
kastning för fonden jämfört med börsen som helhet är att
koncentrera aktieportföljen. Baserat på fundamental ana-
lys är fondens filosofi att acceptera ett i denna bemärkel-
se ökat men begränsat risktagande. Över en längre period
har denna strategi visat sig framgångsrik, vilket framgår
av femårsöversikten på sid 23. Aktieinnehavet i Astra är
det enskilda värdepapper i fondens portfölj som mest bi-
dragit till fondens överavkastning under den senaste fem-
årsperioden.

De ändringar i fondens reglemente som trädde i kraft
1993-07-01 innebär bl a att styrelsen för fonden i sam-
band med att årsredovisningen överlämnas till regering-
en, också skall överlämna en utvärdering av styrelsens
förvaltning av fondmedlen med utgångspunkt i de när-
mare mål för placeringsverksamheten som styrelsen fast-
ställt. I det ovanstående redogöres för en kortfattad sådan
utvärdering. I detta sammanhang kan påpekas att fond-
styrelsens arbetsutskott påbörjat en fullständig genom-
gång av instruktioner, riktlinjer samt mål och medel för
fondstyrelsens verksamhet.

78

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

DIAGRAM 3

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1975-1993

Vänsterskala, staplar

Årligt resultat i förhållande
till resultatkrav

Högerskala, linje

Ackumulerat resultatöverskott
utöver resultatkrav sedan
starten

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är
förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens
balansräkning för år 1993 fastställts. Av de fjorton leda-
möterna (med lika många personliga suppleanter) utses
ordförande och vice ordförande utan särskilt förslag, två
efter förslag av sammanslutningar som företräder kom-
munerna. tre efter förslag av rikssammanslutningar av ar-
betsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av
arbetstagare och två efter förslag av sammanslutningar
inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli var vid årets utgång
nio (nio). Verkställande direktören Bertil Danielsson
lämnade vid utgången av första kvartalet 1993 sin tjänst
och efterträddes av Thomas Halvorsen. Till ny vice verk-
ställande direktör utsåg fondstyrelsen Bjöm Franzon.
De totala förvaltningskostnaderna 23.544 tkr, fördelade
sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1992):

Arvodena för styrelsens ledamöter fastställes av rege-
ringen, några så kallade avgångsvederlag förekommer ej.
Verkställande direktörens anställningsavtal innehåller
särskilda bestämmelser om pensionsförmåner och av-
gångsvederlag i huvudsak innebärande pensionsrätt vid
fyllda 60 år samt rätt till så kallat avgångsvederlag i 24
månader.

Även i övrigt följer fonden i allt väsentligt normala av-
talsmässiga pensioner och uppsägningstider.

Den kraftiga ökningen av administrationskostnaderna
förklaras i huvudsak av kostnader för ett moderniserat
ADB-system, som beräknas tas i full drift under första
halvåret 1994.

	1993	1992
Löner och ersättningar
Styrelse och
verkställande direktör	1.436	1.384
Övriga anställda	2.311	2.789
Övriga personalkostnader	2.229	2.349
Lokalkostnader	1.427	1.535
Informationskostnader	11.169	5.480
Övriga förvaltningskostnader
inkl inventarieanskaffningar	4.972	4.050
Summa	23.544	17.587

79

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Resultaträkning, tkr
Bokföringsmässigt resultat	1993	1992
Aktieutdelningar	444.875	525.902
Ränteintäkter	311.594	417.365
Förvaltningskostnader	-23.544	- 17587
Rörelseresultat	732.925	925.680
Realisationsvinster	930.376	1.524.010
Realisationsförluster	- 301.993	-459.240
Förändring av nedskrivningsbehov	+14.467	-284.220
Resultat före överföring till 1-3 AP-fonderna	1.375.775	1.706.230
Överföring till 1-3 AP-fondema, not 1	-254.610	-231.513
Bokföringsmässigt resultat	1.121J65	1.474.717
Realt resultat
Resultat före överföring till 1 -3 AP-fondema enl ovan	1.375.775	1.706.230
Förändring av ej realiserade vinster/förluster	9.563521	1.235.473
Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster	10.939.296	2.941.703
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft, not 1	- 326557	-135597
Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster	10.612.739	2.806.106
Överföring till 1-3 AP-fondema	-254.610	-231513
Överskott/underskott i förhållande till resultatkrav	10358.129	2374.593

80

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Balansräkning, tkr

	1993-12-31		1992-12-31
	Bokförda värden	Marknads- värden	Bokförda värden	Marknads- värden
Tillgångar
Banktillgodohavanden, statsskuldväxlar,
företagscertifikat och obligationer m m	3.101.862	3.101.862	3.145.886	3.145.886
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	64.629	64.629	91.119	91.119
Aktier, not 2	13.948.363	32.465.543	13.119.347	22.156.654
Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter, not 3	422.977	573.728	464.453	531.556
Summa tillgångar	17.537.831	36.205.762	16.820.805	25.925.215
Skulder och fondkapital
Skulder
Skuld till 1-3 AP-fondema, not 1	254.610	254.610	231.513	231.513
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	10.328	10.328	7.647	7.647
Övriga skulder	449	449	366	366
Riskreserv	-	-	430.000	430.000
	265.387	265.387	669.526	669.526
Fondkapital
Tillskjutet grundkapital	4.000.000		4.000.000
Uppindexerat grundkapital, not 1		8.487.013		8.160.456
Ackumulerat överskott från föregående år	12.151.279		10.676.562
Ackumulerat överskott i förhållande till resultatkrav		17.095.233		14.520.640
Årets resultat	1.121.165		1.474.717
Årets resultat i förhållande till resultatkrav		10.358.129		2.574.593
	17.272.444	35.940.375	16.151.279	25.255.689
Summa skulder och fondkapital	17.537.831	36.205.762	16.820.805	25.925.215

6 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 13

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Boksluiskommentarer

Redovisnings- och värderingsprinciper
I årets bokslut har vissa förändringar genomförts för att
redovisningen skall överensstämma med god redovis-
ningssed. Den största förändringen avser redovisningen
avseende förlustrisker i onoterade företag. Sådana avsätt-
ningar har tidigare bruttoredovisats mot en riskreserv. I
årets bokslut har en nettoredovisning skett, vilket innebär
att den ingående riskreserven har upplösts mot bokfört
värde på onoterade värdepapper.

För noterade värdepapper används portföljmetoden, dvs
bokförda värden för enskilda poster justeras inte, även

om marknadsvärdet understiger anskaffningsvärdet.
Övervärden på andra poster inom portföljen motiverar ett
sådant synsätt.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper in-
kluderar courtage och värdepappersskatt.

Vid beräkning av realisationsvinster och förluster har ge-
nomsnittsmetoden använts.

Utländska värdepapper och likvida medel redovisas till
balansdagens valutakurs.

Noter till resultat- och balansräkningar

Not 1 Överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema och uppindexerat grundkapital.

Fjärde AP-fonden skall varje år överföra en direktavkastning på 3% av rekvirerat ingående kapitals nuvärde.
Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring.

Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsumentprisindex för december 1993 uppgår till 244,3.
Avsättningen skall göras i den reala redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

	Index	Nuvärde	Tillgängligt antal dagar	Direktavkastning
Ingående	234,9	8.160.456	360	254.610
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	2443	326.557
Utgående		8.487.013	Överföring	254.610

Not 2 Förteckning över aktier återfinns på sid 16-18 och 20-21.

Not 3 Förteckning över konvertibla skuldebrev återfinns på sid 19 och 21.

Stockholm 1994-02-10

Sören Mannheimer
Christer Spångberg
Bo Dockered
Peter Nygårds

Birgitta Johansson-Hedberg
Carl Wilhelm Ros

Bertil Jonsson

Bjöm Rosengren

Ingegerd Karlsson
Ingemar Essén
Dan Andersson
Thomas Halvorsen

Sonja Weidland
Lennart Hjalmarsson
Lage Andréasson

Vår revisionsberättelse har avgivits
Stockholm 1994-12-11

Bengt Holmström Pål Wingren

82

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen forordnats att såsom
revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde
fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsbe-
rättelse för år 1993.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenska-
per, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplys-
ning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de till-
gångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga
granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Öhrlings Reveko AB.
Revisionen har icke givit anledning till anmärkning be-
träffande årsredovisningen, de i densamma upptagna re-
sultat- och balansräkningarna, bokföringen eller invente-
ringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 11 februari 1994

Bengt Holmström
Auktoriserad revisor

Pål Wingren
Auktoriserad revisor

83

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Värdepappersinnehav per den 31 december 1993

Svenska värdepapper aktier, noterade

Företag		Antal	Förändringar under 1993 ¹	Marknadsvärde tkr	% av
Företag		Antal	Förändringar under 1993 ¹	Marknadsvärde tkr	Aktie- kapital	Röster
AGA		3.473.324		1.397.759	73	9,2
A	2.480250
B	993.074
Alma B		221.400	+73.800	14.391	6.1	2,6
Andersons B		847.872		5.257	122	7,5
Arcona A		570.000		14.250	6,3	7,3
Argonaut		2.748.000		68.391	42	2,5
A	617.500
B	2.130.500
ASEA		5.038.025	+877.695	2.932.504	53	7,0
A	4.851.375
B	186.650
ASGB		638.300	+250.000	65.107	6,4	23
Astra A		28.695.550	+22.755.440	5.452.155	4,7	5,6
Atlas Copco A		825.790	+35.066	342.703	2,3	33
BCP		7.951.786	+7.951.786	623225	3,1	13
A	1.980.324
B	5.971.462
Bergman & Beving B		767.100	+255.700	107.394	6,7	4,3
BPA B		440.400		8.368	3,5	03
Electrolux B		3.924.354		1.114.517	5,4	02
Ericsson		9.068.126	-323.600	3.094.733	4,4	0,4
A	64.166
B	9.003.960
ESAB		809.352		159.200	9,1	62
A	172.020
B	637.332
Esselte		1.503.938		154.876	4,4	6,7
A	1.473.938
B	30.000
Euroc A		1.975.644		227.199	4,2	52
Gambro B		2.123.719	+245.233	798.518	73	3,8
Gaiphyttan		365.000	+35.000	63.875	7,9	7,9
Gullspång B		5.998.475	+625.010	599.848	8,6	5,0
Handelsbanken		647.328	-384.224	72.272	0,3	0,3
A	590.228
B	57.100
Hennes & Mauritz B		2.094.875	+173.000	527.908	5,6	2,6
Hexagon B		750.000	+375.000	28.875	5,4	33
Incentive		3.707.140		963.157	5,4	63
A	3.357.340
B	349.800
J M Bygg B		504.300		26.224	2,4	12
Linjebuss A		449.228		92.990	7,0	7,0
Lundbergföretagen B		1.290.145		92.890	1,7	0,4
Mo och Domsjö		1.683.126	+1.022.875	421.577	5,6	43
A	397.834
B	1.285.292
NCC		1.938.420		123.962	4,3	53
A	1.800.020
B	138.400

84

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Svenska värdepapper aktier, noterade

Företag		Antal	Förändringar under 1993 ¹	Marknadsvärde tkr	% av
Företag		Antal	Förändringar under 1993 ¹	Marknadsvärde tkr	Aktie- kapital	Röster
NCC Teckningsrätter		3.876.840	+3.876.840
A	3.600.040
B	276.800
OEM B		35.000	+35.000	8.400	53	2,0
Perstorp B		2.035.800		582.239	83	4,1
Pharmacia		7.951.786		1.051.616	3,1	13
A	1.980.324
B	5.971.462
Sandblom & Stohne B		315.000		7.875	5,7	3,0
Sandvik		17.292.105	+13.828.684	2.005.432	64	7,8
A	16.839.815
B	452.290
SCA		10.652.284	+1.787.728	1.433.381	53	4,9
A	2.987.666
B	7.664.618
Scribona		1.603.938	+100.000	49.392	4,7	6,0
A	1.274.132
B	329.806
Seco Tools B		1.127.665		146396	4.0	1,1
Siab		422.200		29.799	2,5	1,6
A	177.600
B	244.600
SifabB		388.524		11.656	3,7	1,3
Sila		1.800.000		63.000	2,6	2,1
A	716200
B	1.083.800
Skanska		6.857.120	+7.920	1.213.710	5,4	3,6
A	80.220
B	6.776.900
SKF A		2.846.800	+687.476	384.318	2,5	5,8
SSAB		1.380.933	-9300	370.090	54	6,1
A	1.265.100
B	115.333
Stora A		2.439.950	+525.100	961.340	4,1	5,0
S trålfors B		300.000		45.000	5,6	3.4
Svedala		1.060.134	+280.000	144.178	43	4,5
Sydkraft A		6.409.200	+125.000	826.787	4,8	7,8
Trelleborg		2.099.204	•......'-sjivrr,^:	170.892	1,8	0,9
B	1.209.048
C	890.156
Westergyllen B		40.000		4.600	3,1	0,8
Volvo		3.066501		1.671.818	4,0	73
A	2.204.068
B	862.433
Ångpanneförening	en B	304.200		24.640	7,9	1,6
Totalt marknadsvärde				30.800.884
Totalt anskaffningsvärde				12.670.239

¹ Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året,
t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med köp och försäljning.

85

Aktier, onoterade

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Förändringar

Företag

/-i!

WK!

pfri’-■ -r^;

83.166.

96.000

iii

<■

+196.000

'.ni

499.999

iliiiiih-

610.865

jM’ •

iiiiii¹rnir

Anskaffningsvärde

under 1993' 8.184	8.500 122.750	16,1 33,8	5,8 28,4
410.000

	5.188	95	22,2
41500	54.400	45,5	23.7
.544.000. '

15.007
10852
100.231

209.099

2.000

50.000

¹ Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året,
t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med köp och försäljning.

86

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Övriga värdepapper, noterade (konvertibla skuldebrev med optionsrätter)

Företag	Nominellt tkr	Förändringar under 1993 tkr	Marknadsvärde tkr
Ericsson I	91.481	+91.481	119.840
Mo och Domsjö KVB B	275.728	+4.161	359.898
Sydkraft C	51.225		54.555
Totalt marknadsvärde			534.293
Totalt anskaffningsvärde			383.936

Övriga värdepapper, onoterade (konvertibla skuldebrev)

Företag	Nominellt tkr	Förändringar under 1993 tkr	Anskaffningsvärde tkr
Four Seasons VCM	26.000		26.000
Gruvkraft	6.670		6-670
Holmen Kraft	6.000		6.000
Plinius	7.000		7-000.........,
Totalt anskaffningsvärde			. ...... 45.670

87

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Utländska värdepapper, aktier

Företag		Antal	Marknadsvärde tkr
CHF	Alusuisse-Lonza	2.000	7.319
	SBC	3.000	8.015
	Ciba-Geigy	7.280	36.883
	Nesdé	5.980	43.064
	Sandoz	900	21.090
	UBS	5.000	37.999
	Winterthur	2.500	11.520
DEM	Allianz	650	9.198
	Bayer	8.000	14.208
	Deutsche Bank	8.500	36.169
	Linde	3.000	13.651
	Siemens	5.500	21.054
	Veba	9.000	22.550
	VIAG	3.000	7344
FRF	AirLiquide	20.100	24.800
	Alcatel Alsthom	24.000	28.527
	BSN	8.000	10.559
	Crédit Local de France	15.140	10.468
	Générale des Eaux	4.330	17.867
	Saint Gobain	5.000	4.150
	Société Générale	9.000	9.732
GBP	B.A.T Industries	100.000	6.826
	Bridsh Telecom	350.000	9.258
	BTR	416.666	19.245
	GEC	500.000	21.057
	Grand Metropolitan	100.000	5.858
	Hanson	350.000	11.589
	HSBC	185.000	22321
	National Westminster Bank	150.000	11.469
	SheU	100.000	8.965
	SIEBE	335.000	23.527
	Sun Alliance	260.000	12.409
	Unilever	125.000	18544
	Wellcome	190.000	15.418
	Williams	600.000	27.673
jpy	Aoyama Trading	10.000	4.757
	Bridgestone	43.000	4.111
	Canon	78.000	8.971
	Fanuc	23.000	6.321
	Honda Motor	50.000	5.676
	Kansai Electric Power	43.000	8.992
	Manii	61.000	6.515
	Matsushita Electric	77.000	8.569
	Mitsubishi Heavy Ind	135.000	6.201
	Nomura Securities	38.000	5.080
	Sankyo	37.000	6.107
	Sega Enterprises	11.500	7.446
	Sekisui House	80.000	7.708
	Sumitomo Bank	65.000	9.466
	Toa Steel	77.000	3.916

88

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Utländska värdepapper, aktier

Företag Antal Marknadsvärde tkr

USD Bankers Trust	35.500	23.413
Boatmens Bancshares	80.000	19.921
Brunswick	35.000	5.251
Caterpillar	40.000	29.674
Corning	110.000	25.673
Dow Chemical	50.000	23.651
Eaton	60.000	25.256
Flour	90.000	30.382
General Electric	60.000	52.450
General Motors	75.000	34.305
Gillette	50.000	24.850
Goodyear	90.000	34.320
Intel	20.000	10.336
International Paper	40.000	22.589
Irvine Apartment	50.000	7.450
McDonalds Corp	40.000	19.004
Microsoft	30.000	20.161
Morgan Stanley Group	35.000	20.640
Motorola	90.000	69.203
Pfizer	50.000	28.757
Wal-Mart	110.000	22.922
Weyerhaeuser	90.000	33.476
Totalt marknadsvärde		1.293.746
Totalt anskaffningsvärde		907.210
Konvertibler
Företag	Nominellt	Marknadsvärde tkr
DEM Deutsche Bank	83.000	765
Totalt marknadsvärde		765

Totalt anskaffningsvärde 370

Sammanfattning av värdepappersförteckningarna

	Anskaffningsvärden mkr	Marknadsvärden mkr
Svenska aktier, noterade	12.670	30.801
Svenska aktier, onoterade	611	611
Utländska aktier	907	1.294
Nedskrivning befarade förluster
svenska aktier, onoterade	-240	-240
Summa aktier	13.948	32.466
Övriga svenska värdepapper, noterade	384	534
Övriga svenska värdepapper, onoterade	46	46
Övriga utländska värdepapper	0	1
Nedskrivning befarade förluster
övriga svenska värdepapper, onoterade	-7	-7
Summa övriga värdepapper	423	574
Summa värdepapper	14.371	33.040

89

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade Joretag

Bolag	Engage- Ägarandel/ mang, rösträtts- mkr andel, %	Övriga större delägare	VD/Fondens styrelse repr.	Kommentar
A) Four Seasons Venture Capital med saminvesteringar
Four Seasons 148,8 33,8/28,4 Venture Capital (inkl FSVC Management AB)		Alfa-Laval, AMF-P, SPP, FSVC Management AB	Gösta Oscarsson Thomas Halvorsen	Ett venture capitalföretag med en blandad företagsportfölj.
European Furniture 83 16,1/5,8 Group (EFG)		Ebbe Krook med familj Four Seasons V C	Ebbe Krook Gösta Oscarsson	Holdingbolag för möbelföretaget NKR International AB med inriktning på in- redningar för kontor och offentlig miljö
Uwdast	2,0 30,0/30,0	Four Seasons VC, företagets grundare	Martin Holm Lars-Olof Gustafsson	Uwelast tillverkar formgjutna poly- Uretaner för industriändamål.

B) Nordic Capital (saminvesteringar)

Skrivab	7,8	123/10,0	Wolters Kluwer, Atle, Bure, Handelsbanken Liv, Skandia	RolfNordell	Företaget är en betydande leverantör av kontors- och förbrukningsmateriel till skola och industri.
C) övriga bolag
LjuugbergGnippen	10,9	23/0,4	Familjen Ljungberg, Försäkrings AB Sirius, WASA, SPP	UlfHolmlund	Bygg- och fastighetsbolag. '. ■' ^:! • - -' ;
Näringslivskredit NLK	100,2*	33,3/47,4	Volvo och WASA	Christer Jörneskog Thomas Halvorsen	Kreditaktiebolag.
Plinius	216,1*	20,0/24,6	AMF-P, Apoteksbolagets pensionsstiftelse. Handels- banken, SPP, Svea Tornet	Kenneth Andersson Lennart Bengtsson** Thomas Halvorsen	Fastighetsbolag
Spira In vest	25,0	5,0/5,1	Lantbrukskooperationen och närstående, Volvo,	Ulf Hjabnarsson Bertil Danielsson	Förvaltningsbolag med industriell inriktning, främst livsmedel och skog

BCP

D) Partnerfinansieringar

Gruvkraft	11,9	93/223	Graningeverken	1	Per-Arne Nilsson	Dessa bolag har övertagit vattenkraft-
				Och kon- sortier av för- säkrings- bolag, pensions- stiftelser	Gunnar Larsson**	tillgångar från industriföretag. Bolags-
					UlfFahlgren	konstruktion och kraftleveransavtal
Holmen Kraft	60,4	453/23,7	Holmen		Erik Olsson	med de nämnda industriföretagen är så
/'T			(M0D0)		UlfFahlgren	konstruerade, art fonden på sina pref- erensaktie- och konvertibelinnehav får
Junkaravan	15,0	5,4/10,4	M0D0		Lennart Svensson Thomas Halvorsen	en real avkastning på 33-53 % per år.
Älvkraft	50,0	15,9/283	Uddeholm KD AB	mfL 1	Gillis Broman
			(Gullspång)	J	UlfFahlgren

* exkl. aktieägartillskott
** from 940101

90

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Fem år i siffror

(Mkr där ej annat anges)

	1989	1990	1991	1992	1993
Grundkapital vid årets slut	3.000	3500	3500	4.000	4.000
Do, uppindexerat med konsumentprisindex	5.836	6.974	7.525	8.160	8.487
Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden	9.728	12.218	14.177	16.151	17372
Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden	23.409	19.260	22.045	25.256	35.940
Värdepappersportfölj vid ånets slut, anskaffningsvärden	8.630	10.499	11.901	13584	14.371
Värdepappersportfölj vid årets slut, marknadsvärden	22.311	17541	19.770	22.688	33.039
Nettoplaceringar under året	1.425	400	-316	702	666
Realt resultat	5.160	-5.287	2.234	2575	10358
Avkastning på fondkapital, %	+32	-19	+16	+13	+43
Index för fondens portfölj, förändring, %	+32	-23	+12	+9	+44
Förändring av totalindex (Veckans Affärer), %	+24	-30	+6	±0	+54
Fem års genomsnitt
Avkastning på fondkapital, %	+30	+18	+12	+16	+15
Totalindex (Veckans Affärer), %	+27	+13	+5	+7	+7

Definitioner

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i ett ak-
tiebolag).

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapitalet varje år upp med förändringen i
konsumentprisindex till ett nuvärde.

Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital + balanserade vinst-
medel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då tagits upp till anskaffningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den ”dolda reserven” i värdepappersport-
följen.

Nettoplaceringama utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av värdepapper. Försäljningarna har här
räknats till marknadsvärden. Nettoplaceringama anger då hur mycket kapital som netto disponerats för köp resp frigjorts
genom försäljningar.

Realt resultat- jfr resultaträkningen. Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det ingående fondkapitalet räknats
upp med konsumentprisindex.

Avkastning på fondkapital utgör nominellt resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster men exklusive överföring till
1-3 AP-fondema i förhållande till fondkapitalet till marknadsvärde vid årets ingång.

Index för fondens portfölj mäter den årliga avkastningen (exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska värdepapper,
justerat för köp och försäljningar.

91

Fjärde AP-fonden

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Styrelse
Ledamöter	Suppleanter
Sören Mannheimer, direktör, ordförande	Nils Dexe, expeditions- och rättschef
Birgitta Johansson-Hedberg, direktör, v ordförande	Monica Andersson, borgarråd
Ingegerd Karlsson, kommunalråd	Jörgen Andersson, kommunalråd
Sonja Weidland, kommunalråd	Kennart Erlandsson, kommunalråd
Christer Spångberg, tandläkare*	Erik Menckel, direktör
Carl Wilhelm Ros, direktör*	Magnus Lemmel, direktör
Ingemar Essén, direktör	Christopher Friis, direktör
Lennart Hjalmarsson, direktör	Kjell Olof Olsson, finansdirektör
Bo Dockered, förbundsordförande	Hans Wallensteen, direktör
Bertil Jonsson, LOs ordförande	Valter Carlsson, förbundsordförande
Dan Andersson, ekonom	Gunnar A Karlsson, förbundsordförande
Lage Andréasson, f förbundsordförande	Göran Johnsson, förbundsordförande
Peter Nygårds, kanslichef	Anna-Greta Johansson, andre vice ordförande
Björn Rosengren, TCOs ordförande	Sven Magnusson, förbundsdirektör
•Ersätter fr o m 94-02-03 Marcus Storch och
Gunnar L Johansson, vilka anhållit om entledigande från uppdraget.
Revisorer
Bengt Holmström, aukt revisor	Pål Wingren, aukt revisor,
Vid revisionen medverkar Öhrlings Reveko AB
Kansli
Thomas Halvorsen, verkställande direktör	Lillemor Evertsson
Bjöm Franzon, vice verkställande direktör	AmeLööw
Gunnel Johansson, kamrer	Stefan Malmström
Margareta Passad	UlfFahlgren Pia Westerlund
Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen
Besöksadress: Drottninggatan 82III Postadress: Box 3069, 103 61 Stockholm Telefon: 08-787 75 00, Telefax: 08-24 42 40

92

ÅRSREDOVISNING

Femte fondstyrelsen

Innehåll

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

VDs kommentar

Värdepappersportföljen 1993

Förvaltningsberättelse

Resultaträkningar

Balansräkningar

Bokslutskommentarer

Värdepappersinnehav

Revisionsberättelse

Styrelse, revisorer och personal

Allmänna pensionsfonderna

94

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden) l-^^4795113

Femte AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden. Fondens uppgift är att
förvalta medel, som används för att huvudsakligen förvärva aktier. Femte
AP-fonden har samma inriktning och uppgifter som fjärde AP-fonden och
är underkastad samma regelsystem.

Femte AP-fonden har möjlighet att erhålla högst 1 % av det sammanlagda
anskaffningsvärdet för de medel som första—tredje fondstyrelserna
förvaltar.

Den femte fondstyrelsen inrättades år 1988. Kansliet upprättades i augusti
1989 och fonden har tilldelats 3.200 Mkr tom 1993. Femte AP-fonden
skall till första—tredje fondstyrelserna varje år överföra en reell avkastning
på 3 %. Hänsyn tas till hur länge kapitalet har disponerats.

95

VDs kommentar

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

Börsen utvecklades mycket starkt under 1993.
Värdet ökade med ungefär 54% bl a under på-
verkan av fallande räntor. Framförallt var för-
väntningarna stora på de företag som har en
stor exportandel. Dessa har fått en starkare kon-
kurrenssituation sedan kronkursen började fly-
ta. Totalt sett har dock den ekonomiska aktivite-
ten i landet och i viktiga utländska marknader
varit svag vilket bl a har inneburit att arbetslös-
heten varit ovanligt hög och den inhemska ef-
terfrågan svag.

Fonden har under 1993 behållit sin strategi att
inneha aktier i ett begränsat antal större företag.
Vidare har fonden bytt till röststarka aktier när
detta prismässigt har varit fördelaktigt. De ut-
ländska innehaven har nästan varit oförändra-
de.

Portföljens värde har ökat med 45,2 % vilket är
8,6 % sämre än Veckans Affärers totalindex.

Fondens fem största innehav utgörs av Roche
Holding, Aga, Sandvik, Sydkraft och Volvo.

Fonden har under 1993 inte tagit ytterligare me-
del i anspråk av AP-fondsmedlen. Grundkapi-
talet är således fortfarande 3,2 miljarder kronor.
De likvida medlen har avsevärt minskat och är
placerade i statsskuld växlar eller sta tsgaran tera-
de certifikat.

Det bokföringsmässiga resultatet har gett en
vinst på 43 miljoner kronor. Det reala resultatet,
där icke realiserade vinster/förluster och avsätt-
ning för bevarande av grundkapitalets köpkraft
har beaktats, gav en vinst på 1.020 miljoner
kronor, vilket är en förbättring med 904 miljo-
ner kronor jämfört med föregående år. Till 1—3
AP-fonstyrelsema skall inbetalas 111 miljoner
kronor, vilket är avkastningskravet.

96

V ärdepappersportföljen 1993

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

Under 1993 har ökningstakten i aktieportföljen
varit-högre än 1992. 1993 nettoköptes aktier för
775 Mkr jämfört med 212 Mkr 1992.

Nya aktier i fondens aktieportfölj är Celsius,
Esselte, Gullspäng och Nobel. Vidare har större
köp gjorts i Aga, Export-Invest, Sydkraft och
Volvo. Under året har alla aktier sålts i BBC,
Custos och Stora Kopparberg. Därtill har stora
försäljningar skett i Lundberg. Vidare har köp
och försäljningar gjorts i samband med bytesaf-
färer inom olika aktieserier.

Aktieportföljens branschfördelning framgår av
fig 1.

Fondens fem största engagemang i portföljen
framgår av fig 2.

Vorvo6%

I fjorton företag har fonden uppnått röstandelar
över 1 %. Nedanstående tabell visar andel kapi-
tal och röster.

4-0 _T

bygg- botag

Figur 1 ^,öfeta9

Foretag	% andel av
Foretag	aktiekapital	roster
Latour	9,10	7,79
Export-Invest	7,01	6,01
Cardo	4,28	4,28
AGA	2,60	4,22
Sydkraft	2,00	3,17
Perstorp	4,18	1,99
SKF	0,76	1,81
Spectra	1,80	1,80
SCA	0,84	1,73
Sandvik	1,24	1,60
Volvo	0,64	1,54
Esselte	0,78	1,26
Hafslund	0,80	1,12
Nobel	0,42	1,03

7 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 13

Värdepappersportfölj en 1993

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

Utländska värdepapper

Fonden kan investera 10% av de medel, som
styrelsen förvaltar, i utländska värdepapper. Tre
utländska företag är representerade i fondens
portfölj, Roche Holding, Hafslund Nycomed
och Novo Nordisk. Fonden har funnit dessa
företag intressanta som komplettering till den
svenska portföljen.

Roche Holding är en schweizisk kemikoncern
med en omsättning under 1993 på ca 14,3 Mdr
CHF. Drygt hälften av försäljningen utgörs av
läkemedel, resterande är fördelat mellan vita-
miner, finkemi och diagnostika samt doft- och
smakämnen.

Hafslund Nycomed är ett norskt bolag, som har
sin största verksamhet inom läkemedel, kon-
trastmedelstillverkning och energi.

Läkemedelsverksamheten består av försäljning
av läkemedel i Norden. Inom tillverkningen av
röntgenkontrastmedel är produktionen av Om-
nipaque den dominerande, både omsättnings-
mässigt och vinstmässigt. Utveckling av nya
kontrastmedel inom befintliga och nya använd-
ningsområden utgör potentialen för fortsatt till-
växt.

Hafslund Nycomed är Norges största privata
energileverantör.

Omsättningen i Hafslund Nycomed blev 1993
6,6 Mdr NOK.

Novo Nordisk är ett danskt bolag, som har sin
största verksamhet inom läkemedel (ca 68 % av
oms) och bioindustri (ca 27 % av oms).

Läkemedelsgruppen består av tre huvudområ-
den: tillverkning av insulin för diabetiker, till-
växthormonet Norditropin samt forskning och
utveckling av produkter inom centrala nervsys-
temet.

Insulintillverkningen är den dominerande verk-
samheten. Här är man den största tillverkaren i
världen.

Inom området centrala nervsystemet har Serox-
at, ett medel mot depression, under våren intro-
ducerats i Skandinavien. På övriga marknader
är produkten utlicensierad till Smithkline Bee-
cham.

Bioindustrigruppen Novo Nordisk är världens
största tillverkare av industriella enzymer. Av-
nämare är bl a tvättmedels-, textil- och stärkel-
seindustrin.

Omsättningen i Novo Nordisk väntas bli 11,9
Mdr DKK 1993.

98

Förvaltningsberättelse

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har pla-
cerats på sätt som framgår av balansräkningen
och särskilda specifikationer över fondens vär-
depappersinnehav vid årsskiftet.

Bokföringsmässigt resultat för år 1993 före över-
föring till första—tredje AP-fondstyrelsema vi-
sar ett överskott på 154 miljoner kronor. Det
reala resultatet före överföring till första—tredje
AP-fondstyrelsema visar ett överskott på 1.131
miljoner kronor, vilket är en ökning med 919
miljoner kronor från föregående år. Värdeök-
ningen på fondens tillgångar beror till stor del
på börsens starka uppgång under 1993.

Likvida medel har under året minskat med 717
miljoner kronor, medel som investerats i aktier.
Den genomsnittliga räntan under året på likvida
medel har varit 10,4 %.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens till-
gångar och skulder 1993-12-31 i övrigt framgår
av efterföljande resultat- och balansräkningar.

Antalet anställda vid fondens kansli har varit tre
personer tom 1993-04-13, därefter har antalet
anställda varit fyra personer. I löner och ersätt-
ningar till styrelse och verkställande direktör
har utgått sammanlagt 1,43 miljoner kronor och
till övriga anställda 0,89 miljoner kronor.

99

Resultaträkningar

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

Tkr	1993	1992
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
Rörelsen
Aktieutdelningar	59.303	50.408
Ränteintäkter	90.736	119.608
Räntekostnader	-7	0
Förvaltningskostnader (Not 1)	-6.324	-6.140
Avskrivningar (Not 2)	-216	-277
Rörelseresultat	143.492	163.599
Realisationsvinster	43.812	12.946
Realisationsförluster	-33.436	-75.906
Resultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema	153.868	100.639
Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema (Not 3)	-110.695	-95.463
Bokföringsmässigt resultat	43.173	5.176
REALT RESULTAT
Resultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema	153.868	100.639
Förändring av ej realiserade vinster/förluster	1.119.035	164.932
Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster	1.272.903	265.571
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft (Not 3)	-141.974	-53.826
Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster före
överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema	1.130.929	211.745
Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema	-110.695	-95.463
Överskott i förhållande till realt resultatkrav	1.020.234	116.282

100

Balansräkningar

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

93-12-31 92-12-31

Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-
Tkr värden värden värden värden

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Likvida medel och penningmarknads-

instrument	336.972	336.972	1.054.244	1.054.244
Förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter	14 364	14.364	18.049	18.049
Övriga fordringar	8.961	8.961	2.940	2.940
	360.297	360.297	1.075.233	1.075.233
Anläggningstillgångar
Aktier (Not 4)	3.055.806	4.225.483	2.280.525	2.331.167
Inventarier (Not 5)	162	162	337	337
	3.055.968	4.225.645	2.280.862	2.331.504
Summa tillgångar	3.416.265	4.585.942	3.356.095	3.406.737

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder	49	49	82	82
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	224	224	270	270
Skuld till 1—3 AP-fondstyrelsema	110.695	110.695	95.463	95.463
Övriga kortfristiga skulder	5.584	5.584	3.740	3.740
	116.552	116.552	99.555	99.555
Fondkapital
Tillskjutet grundkapital	3.200.000		3.200.000
Uppindexerat grundkapital		3.689.823		3.547.849
Ackumulerat överskott från föregående år	56.540		51.364
Ackumulerat underskott i förhållande till
resultatkrav		-240.667		-356.949
Årets resultat	43.173		5.176
Årets överskott i förhållande
till resultatkrav		1.020.234		116.282
	3.299.713	4.469.390	3.256.540	3.307.182

Summa skulder och fondkapital	3.416.265 4.585.942	3.356.095
Ställda panter	INGA	INGA
Ansvarsförbindelser	INGA	INGA

101

Bokslutskommentarer

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Fonden följer de regler som återfinns i lag med reglemente för Allmänna Pensionsfonden (SFS
1983:1092). I § 16 stadgas att årsredovisningen skall upprättas enligt god redovisningssed.

Penningmarknadsinstrument bokförs till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde per
1993-12-31. Ränta periodiseras. Jämförelse har gjorts med marknadsvärdet per 1993-12-31 varvid
lägsta värdet redovisats.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage. Fordringar och aktier i
utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Vid beräkning av realisationsvinster och
-förluster vid försäljning av värdepapper har genomsnittsmetoden använts.

Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 20% per år beräknat på
ursprungliga anskaffningsvärden.

Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,33 % per år beräknat på ursprungliga anskaff-
ningsvärden.

Av årets resultat överföres 3% av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till första—tredje AP-
fondstyrelserna.

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR

Tkr

Not 1 Förvaltningskostnader	1993	1992
Personal- och styrelsekostnader	3.659	3.838
Lokalkostnader	930	988
Administra tionskostnader	257	289
Informationskostnader	969	692
Arvoden	496	323
Övriga kostnader	13	___10
Övriga kostnader	6.324	6.140

Not 2 Avskrivningar

Kontorsinventarier

194

192

Datautrustning

___22

216

___85

277

102

Bokslutskommentarer

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

Not 3 Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema

Fondstyrelserna skall varje år överföra en avkastning på 3 % av rekvirerat grundkapitals nuvärde.
Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring. Hänsyn tas till den tid kapitalet dispone-
rats. Konsumentsprisindex för december 1993 uppgår till 244,3. Avsättning skall göras i den reala
redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Rekv
datum

Belopp

Index

Nuvärde

931231

Antal
dagar

Avkast
krav

Avsättn

93-01-01’

3.547.849

234,9

244,3

3.689.823

—3.547.849

141.974

360

110 695

110.695

141 ?74

141.974

* Ingående nuvärde

Not 4 Aktier

återfinns på sid 10

Not 5 Inventarier	1993	1992
Anskaffningsvärde	1.418	1.426
Ackumulerade avskrivningar	—1.256	-1.089
Bokfört restvärde	162	337

103

Värdepappersinnehav 1993-12-31

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

Not 4 Aktier (Tkr)

%-andel av %-andel av

		Antal	Förändr.	Markn.värde	aktiekap	röster
Verkstäder
Asea	A fr	64.000	13.000	37.248	0,07	0,09
Asea	Bfr	0	—13.000	0
Atlas Copco	A fr	103.200	28.500	42.828	0,29	0,35
Atlas Copco	Bfr	0	-28.500	0
BBC*	Reg	0	-20.000	0
Celsius	Bfr	45.000	45.000	8.640	0,16	0,08
Ericsson	Bfr	546.500	40.000	186.357	0,27	0,00
Sandvik*	A fr	3.369.300	2.782.300	390.839	1,24	1,60
SKF	A fr	894.320	382.900	120.733	0,76	1,81
SKF	Bfr	0	-382.900	0
Spectra	A fr	308.140	10.300	31.430	1,80	1,80
Volvo	A fr	466.366	98.000	255.569	0,64	1,54
Volvo	Bfr	34.150	34.150	18.373
Totalt verkstäder				1.092.017
Kemisk industri
AGA	A fr	1.183.750	400.500	479.419	2,60	4,22
AGA	Bfr	49.250	-120.450	19.503
Hafslund	A fr	659.375	15.000	93.559	0,80	1,12
Hafslund	Bfr	148.593	0	20.754
Nobel**	A fr	4.212.000	4.212.000	115.830	0,42	1.03
Novo Nordisk	B	186.800	0	153.335	0,51	0,22
Perstorp	Bfr	883.005	92.500	252.539	4,18	1,99
Roche Holding Bon Jce	Opt	6.200	0	6.046
Roche Holding Bon Jce		13.800	0	493.732
Totalt Kemisk Industri				1.634.717
Skogsindustri
SCA***	A fr	1.179.658	903.158	160.433	0,84	1,73
SCA***	Bfr	260.192	-386.008	34.866
SCA	Opt	0	-8.000	0
Stora	A fr	0	-120.800	0
Totalt skogsindustri				195.299

* split

•• erhållit 4.212.000 inköpsrätter i Nobelpharma
erhållit 4.212.000 inköpsrätter i Spectra
nyemission

104

Värdepappersinnehav 1993-12-31

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

%-andel av %-andel av

	Antal		Forandr.	Markn. värde	aktiekap	röster
Övriga företag
Esselte	A fr	278.900	278.900	28.726	0,78	1,26
Gullspång	Bfr	689.600	689.600	68.960	0,99	0,00
Securitas	Bfr	342.900	151.700	79.553	1,55	0,98
Sydkraft	A fr	2.649.325	750.800	341.763	2,00	3,17

Totalt övriga företag 519.002

Fastighets- och byggbolag

Lundberg	Bfr	12.400	-155.000	893	0,02	0,00
Skanska	Bfr	865.000	25.000	153.105	0,69	0,42
Totalt fastighets- och byggbolag				153.998
Förval tningsbolag
Cardo	A fr	599.850	167.350	230.942	4,28	4,28
Custos	A fr	0	-203.100	0	0,00	0,00
Custos	Bfr	0	-106.500	0
Export-Invest	A fr	458.165	361.265	58.645	7,01	6,01
Export-Invest	Bfr	943.522	653.122	118.884
Latour	A fr	262.500	52.500	44.363	9,10	7,79
Latour	Bfr	1.044.800	4.800	177.616
Totalt förvaltningsbolag				630.450
TOTALT PORTFÖLJEN				4.225.483

Av ovanstående värdepapper är följande:

Teckningsoptioner

Roche Holding Bon Jce

Totalt

Opt

6.200

6.046

105

Värdepappersinnehav 1993-12-31

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

		Antal	Markn.värde
Utländska aktier och teckningsoptioner
Hafslund	A fr	659.375	93.559
Hafslund	Bfr	148.593	20.754
Novo Nordisk	B	186.800	153.335
Roche Holding Bon Jce	Opt	6.200	6.046
Roche Holding Bon Jce		13.800	493.732
Totalt			767.426
Svenska aktier			3.458.057
Totalt marknadsvärde			4.225.483
Totalt anskaffningsvärde			3.055.806

Under 1993 har cirka 4,3 Mkr erlagts i courtage.

Stockholm 1994-02-17

Johan Björkman ' Klas Eklund Rolf Andersson Tore Andersson

Ordförande Vice ordf

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits 1993-02-18

Aukt revisor Aukt revisor

106

Revisionsberättelse

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

Undertecknade, som av regeringen förordnats
att såsom revisorer granska Allmänna Pen-
sionsfondens femte fondstyrelses förvaltning,
får härmed avge revisionsberättelse för år
1993.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av
räkenskaper, protokoll och andra handlingar,
som lämnar upplysning om fondstyrelsens för-
valtning, inventerat de tillgångar fondstyrel-
sen förvaltar samt vidtagit de övriga gransk-
ningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Öhrlings
Reveko AB.

Revisionen har icke givit anledning till an-
märkning beträffande årsredovisningen, de i
densamma upptagna resultat- och balansräk-
ningarna, bokföringen eller inventeringen eller
eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm 1994-02-18

Bengt Holmström

Auktoriserad revisor

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

107

Styrelse, revisorer och personal

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

STYRELSE, ordinarie

Johan Björkman, Upplands Bro, f 1944
Direktör, BBT AB

Ordförande

Klas Eklund, Stockholm, f 1952

Chefekonom, Posten

Vice ordförande

Rolf Andersson, Stockholm, f 1944

Utredn chef, Sv Kommunal arb förb

Tore Andersson, Stockholm, f 1943
Avtalssekreterare, LO

Uno Ekberg, Sigtuna, f 1936
Förbundsordf, Industrifacket

Bill Fransson, Järfälla, f 1945

Direktör

Perolof Holst, Nässjö, f 1934
Överförmyndare, Nässjö kommun

Egon Jacobsson, Stockholm, f 1940

Direktör, Vin- & Sprit AB

Ingemar Josefsson, Stockholm, f 1939

Vice kommunstyr ordf

Jaan Kolk, Stockholm, f 1950
Sekretariatschef, TCO

Carl Langenskiöld, Danderyd, f 1924
Direktör, Camegie

Anders Milton, Uppsala, f 1947

Direktör, Sveriges Läkarförb

Ingemar Nordengren, Nacka, f 1934

Direktör, Konsumentföreningen Stockholm

Karl-Erik Svensson, Stockholm, f 1941
Ombudsman, Svenska Bankmannaförb

STYRELSE, suppleanter

Birgitta Böhlin, Solna, f 1948

Direktör, Huddinge sjukhus

Birgitta Carlmark, Huddinge, f 1930
l:e vice ordf, SKTF

Sune Davidsson, Stockholm, f 1940
Planeringschef, Finansdepartementet

Carl Fredriksson, Stockholm, f 1947
Ekon dr, Euro Futures AB

Roger Gerdin, Upplands Bro, f 1946
Ekonom, Sv Träind arb förb

Åke Hillman, Västerås, f 1942,
Oppositionsråd

Anne-Marie Hugoson, Örkelljunga, f 1937
Kommunalråd, Örkelljunga kommun

Lisa Keisu-Lennerlöf, Stockholm, f 1937
Direktör

Anders Lindström, Styrsö, f 1945
Förbundsordf, Sv Sjöfolksförb

Arne Lökken, Stockholm, f 1939

Bitr förbundsordf, Industrifacket

Kurt Malmgren, Stockholm, f 1928
Ambassadör

Gunnar Skareil, Täby, f 1944
Departementsråd, Finansdepartementet

John Äström, Ekerö, f 1942

Direktör, Kooperativa Förbundet

108

Styrelse, revisorer och personal

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor
Bohlins Revisionsbyrå AB, from 93-10-01

Pål Wingren, Auktoriserad revisor

Öhrlings Reveko AB

Sten Lundvall, Auktoriserad revisor

Bohlins Revisionsbyrå AB, tom 93-09-30

Karl-Evert Oskarsson, Förbundskassör
Sv Kommunalarb förb, tom 93-09-30

Håkan Vestlund, Kommunalråd

Gävle kommun, tom 93-09-30

PERSONAL

Bert Ekström, VD

Ann-Mari Werin

Erland Juhlin

Anne-Charlotte Hormgard, from 93-04-14

109

Allmänna pensionsfonden

Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

Första, andra och tredje fondstyrelserna

Box 16292

103 25 Stockholm
Tel 08-7878800

Första fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Gösta Gunnarsson

Andra fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Hans Alsén

Tredje fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Rolf Wirthén
VD Carl Johan Åberg

Fjärde fondstyrelsen

Box 3069
10361 Stockholm

Tel 08-78775 00

Ordf VD Sören Mannheimer
VD Thomas Halvorsen from 93-04-01

VD Bertil Danielsson tom 93-03-31

Femte fondstyrelsen

Box 5577

11485 Stockholm

Tel 08-661 10 70

Ordf Direktör Johan Björkman
VD Bert Ekström

Ny adress from 94-04-10

Box 1639

111 86 Stockholm

Tel 08-678 3700

Fond 92-94

Box 3222

103 64 Stockholm

Tel 08-14 4945

Ordf Direktör Stig Ramel

VD Hans Mertzig

110

ÅRSREDOVISNING

Fond 92—94

SAMMANFATTANDE KOMMENTARER

Skr. 1994/95:13

Bilaga 4

Den 18 december 1991 beslöt riksdagen att de fem löntagarfonderna skulle upphöra vid årsskiftet.
Uppdraget att genomföra avvecklingen och övertaga förvaltningen av den samlade fondförmögen-
heten lämnades till en avvecklingsstyrelse, som för den nya organisationen tog namnet FOND
92-94.

Den totala förmögenheten hade vid årsskiftet 1991/1992 ett bokfört värde om 22,5 miljarder
kronor och ett marknadsvärde om 20,1 miljarder kronor, dvs. ett undervärde på 2,4 miljarder
kronor.

Under 1992 utskiftades 6,5 miljarder kronor till ätta riskkapitalbolag och 0,6 miljarder kronor till
Småföretagsfonden.

Den noterade portföljen har under 1993 utvecklats mycket tillfredsställande. Portföljvärdet har
stigit med 57 % mot index 54 %.

Aktier har under året köpts för 1,3 miljarder kronor och försäljningarna uppgår till 2,4 miljarder
kronor. De största köpen är Volvo, Sandvik och SCA och största försäljningarna Ericsson, Nobel
Industrier och Stora.

Detta innebär att de noterade aktiernas och konvertiblernas marknadsvärde per den 31 december

1993 uppgår till 14,9 miljarder kronor vilket ger en dold reserv på närmare 5 miljarder kronor.

Aktieportföljen har koncentrerats genom att antalet noterade bolag nu är 34 mot 108 vid årsskiftet
1991/1992.

Den kvarstående onoterade portföljen avvecklades huvudsakligen under året då ett av riskkapital-
bolaget Atle ägt bolag, Samse Förvaltnings AB, förvärvade aktierna. Återstående onoterade
innehav kommer att avvecklas under första halvåret 1994.

Fondens totala förmögenhetsvärde uppgick den 31 december 1993 till 20 miljarder kronor, varav
4,9 miljarder kronor utgör likvida medel.

I juni månad 1993 beslöt riksdagen att FOND 92-94 skulle utskifta totalt 10 miljarder kronor till
tre forskningsstiftelser. Utskiftningen genomfördes i början av januari 1994 och fördelades enligt
följande:

Stiftelsen för strategisk forskning 6,0 miljarder kronor

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning 2,5 miljarder kronor

Riksbankens Jubileumsfond 1,5 miljarder kronor

Därutöver har beslutats att 1,7 miljarder kronor skall finansiera en övergång till stiftelseform för
Chalmers och Jönköpings högskolor. Sparpremien i det premiegrundande allemanssparandet, som
nu beräknas till ca 300 Mkr, skall också tagas ur fondens tillgångar.

Då den slutliga utskiftningen av fondens medel enligt riksdagens beslut 1991 skall ske den 1 juli

1994 avser riksdagen att under våren besluta till vilka ändamål återstående tillgångar skall
utskiftas.

Den 15 mars 1994 uppgick den resterande fondförmögenheten till ca 10,7 miljarder kronor
inklusive en dold reserv av ca 3,1 miljarder kronor.

112

FÖRVAL TN/NGSBERÄ TTELSE

Skr. 1994/95:13

Bilaga 4

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats pä sätt som framgär av balansräkningen och
särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav vid ärsskiftet. Fondens reglemente
föreskriver att ärsredovisningen skall upprättas enligt god redovisningssed.

Resultatet för är 1993 visar ett överskott pä 963,6 Mkr.

Resultatet av ärets förvaltning samt fondens tillgängar och skulder framgär av resultaträkningen
och balansräkningen.

Antalet anställda vid fondens kansli uppgär till 6 personer.

8 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 13

113

RESUL TA TRÄKNING			Belopp i Mkr	Skr. 1994/95:13 Bilaga 4
	Not	1993	1992
Aktieutdelningar.............................		206,8	520,9
Ränteintäkter...............................		433.0	657,8
Räntekostnader .............................		-	■ 0,7
Förvaltningskostnader.........................	1	- 9,9	- 10,6
Avskrivningar...............................	2	- 0.2	- 0,3
Rörhseresultat ............................		629,7	1.167,1
Realisationsvinster ...........................		731,3	245,7
Realisationsförluster ..........................		- 531,3	- 1.522,2
Upplösning/avsättning riskreserv .................	3	176,9	- 160,8
Awecklingskostnader löntagarfonderna.............		-	- 13,5
Kostnader vid konkurser m.m....................	3	- 43,0	-313,9
Skillnad mellan anskaffningsvärde och marknadsvärde
vid utskiftning ..............................		•	- 1.124,5
Resultat ..................................		963,6	- 1.722,1

114

TILLGÅNGAR

BALANSRÄKNING

Skr. 1994/95:13

Bilaga 4

Belopp i Mkr

	Not	1993^31	Bokförda värden 1992-12-31
Likvida medel och penningmarknadsinstrument ....		4.937,8	2.980,4
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter .....		70,5	81,3
Aktier - noterade .........................	..... 4	9.594,0	10.373,4
Aktier - onoterade ........................	..... 6	14,8	388,7
Konvertibler - noterade .....................	..... 5	331,4	328,4
Konvertibler - onoterade.....................	..... 7	39,0	138,6
Aktier i dotterbolag .......................	..... 8	0,1	0,1
övriga fordringar .........................		23,8	34,4
Inventarier..............................	..... 2	0,4	0,6
Bostadsrätt .............................		-	1,8
Summa tillgångar bokfört värde .............		15.011,8	14.327,7
Summa tillgångar marknadsvärde.............		19.987,0	13.946,0

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Skulder

Upplupna kostnader och förutbet. intäkter............. 6,5

övriga kortfristiga skulder........................ 1,4

Skuld dotterbolag.............................. 8 0,1

Reserv avvecklingskostnader löntagarfonderna.......... 9 1,1

Riskreserv................................... 3 33,1

Avsättning - beslutade utskiftningar ................. 10 12.000,0

Summa skulder ............................... 12.042,2

5,1

1,0

0,1

13,6
210,0

229,8

Fondkapital

Fondkapital ..................................

Årets resultat.................................

Summa fondkapital.............................

Summa skulder och fondkapital ...................

10 2.006,0

963,6

2.969,6

15.820,0
-1.722,1
14.097,9

15.011,8

14.327,7

Ställda panter ...............................

Ansvarsförbindelser ...........................

Inga Inga

1,0 Inga

Redovisningen år upprättad i enlighet med ‘Lag med reglemente för allmänna pensionsfonden ’,
varvid god redovisningssed har följts.

115

BOKSL UTSKOMMENTARER

Skr. 1994/95:13

Bilaga 4

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Fonden följer de regler eom återfinns i lag med reglemente för Allmänna Pensionsfonden (SFS
1991:1857). Värderingsregler återfinns i S 16.

Penningmarknadsinstnjment bokförs till det lägsta av marknadsvärde och anskaffningsvärde. Ränta
period iseras.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage. Vid beräkning av
realisationsvinster och -förluster vid försäljning av värdepapper har genomsnittsmetoden använts.

Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 20% per år beräknat pä
ursprungliga anskaffningsvärden.

Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,33% per år beräknat på ursprungliga
anskaffningsvärden.

NOT 1 - FÖRVALTNNCSKOSTNAPeR tkr

Förvaltningskostnaderna uppdelas enligt följande ieea 1092

Löner och ersättningar till styrelsen och VD............ 1.383,3 1.376,5

Övriga anställda ............................... 1.450,9 1.429,9

Lönebikostnader............................... 1.505,5 1.152,6

Lokalkostnader................................ 1.517,8 1.699,8

Administrationskostnader......................... 716,1 856,0

Arvoden .................................... 2.836,3 3.546,0

övriga förvaltningskostnader ...................... 453.5 513.2

9.883,4 10.574,0

NOT 2 - HVEXTAR1ER OCH AVSKRIVMNG AR

	Anskoffn. kostnad	Ack. •vskrivn.	Årsts •vskrivn.	Bokfört värda
Kontorsmaskiner	1.009.2	800.3
Utrangerat/försäljn.	-22.4	-18.0
	986.8	782.3	100.9	103.6
Inventarier	1.494.3	1.093.4
Utrangerat/försäljn.	•143.0
	1.351.3	1.022.4	80.8	248.1
Summa	2.338.1	1.804.7	181.7	351.7

Bostadsrätten har sålts under året.

116

NOT 3 - RISKRESERV

Skr. 1994/95:13

Bilaga 4

Denna reserv avser onoterade värdepapper.

Ingäende balans.................................. 210.000,0

Försäljning onoterade bolag..........................• 133.829,7

Kostnader vid konkurser m.m......................... - 43.041,3

33.129,0

NOT 4 - NOTERADE AKTER

Aktieportföljens branschfördelning:

Wkr i procont

	Börsfi	Fond 92-34
Verkstäder	36,3	47,7
Kemisk Industri	21.0	18,0
Skogsindustri	7,5	13,9
Fastighets- & byggföretag	5,0	4,7
Förva Itningsbolag	9,7	8,7
Övriga	20,5	7,1
Totalt	100,0	100,0

Tio största innehaven:	Mkr	Andni %
Astra	1.615	11,5
Ericsson	1.441	10,2
Asea	1.350	9,6
Volvo	1.319	9,4
SCA	906	6,4
MoDo	547	3,9
Stora	500	3,6
Skanska	489	3,5
SKF	486	3,5
Sandvik	481	3,4
Summa 10 största	9.135	64,9

Största avvikelse relativt index
(PROCENTENHETERS ÖVER/UNDERVIKT):

Volvo	4,3
S-E-Banken	-3,5
SCA	3,3
Asea	3,2
MoDo	2,6
Pharmacia	-2,4
Astra	-2,3

117

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

Skr. 1994/95:13

Bilaga 4

Noterade aktier - Not 4		Antal 93-12-31	Förändring 1/1-31/12 1993	Marknads värde tkr 93-12-31
Fastighet & Bygg:
JM Bygg	B	400.000	-54.092	20.800
Lundbergs	B	1.050.000	-	75.600
Siab	A	1.005.678	-	70.398
Skanska	B	2.765.000	-	489.405
Förvattningsboiag:
Cardo		750.000	346.000	288.750
Industrivärden	A	1.380.000	280.000	292.560
Investor	B	1.635.000	-	259.965
Invik & Co	A	69.427	-	10.622
Invik & Co	B	225.793	-	34.546
Skandia		2.000.000	700.000	336.000
Kemi & Läkemedel:
AGA	B	1.180.000	40.000	467.280
Astra	A	8.500.000	6.725.000	1.615.000
Perstorp	B	820.000	-	234.520
Pharmacia	A	1.150.000	1.150.000	152.950
Pharmacia	B	535.000	535.000	70.620
Skog:
MoDo	B	1.217.500	732.500	304.375
MoDo KVB 1	B	980.000	-	243.040
SCA	A	698.500	63.500	94.996
SCA	B	6.050.000	1.230.000	810.700
Stora	A	1.270.000	-480.000	500.380
Verkstad:
Asea	A	1.402.000	2.000	815.964
Asea	B	915.000	125.000	534.360
Atlas Copco	B	900.000	-	370.800
Avesta Sheffield	B	2.000.000	200.000	85.000
Electrolux	B	1.000.000	-400.000	284.000
Ericsson	B	4.225.000	-2.075.000	1.440.725
Esab	B	600.000	600.000	117.000
Incentive	A	570.000	-	148.200
Incentive	B	1.120.000	-	288.960
Sandvik	A	1.175.000	940.000	136.300
Sandvik	B	3.000.000	2.750.000	345.000
SKF	A	2.200.000	-72.852	297.000
SKF	B	1.400.000	-	189.000
SSAB	A	600.000	-120.000	160.800
SSAB	B	700.000	-35.000	187.600
Volvo	A	600.000	46.719	328.800
Volvo	B	1.840.000	525.000	989.920

118

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

Skr. 1994/95:13

Bilaga 4

Noterade aktier - Not 4		Antal 93-12-31	FörindrinQ 1/1-31/12 1993	Marknads vårda tkr 93-12-31
övriga:
BCP	A	1.150.000	1.150.000	89.700
BCP	B	535.000	535.000	41.998
Bergman & Baving	B	825.000	425.000	115.500
Bilspedition	A	3.000.000	1.500.000	70.500
Bilspedition	B	2.300.000	1.150.000	54.050
Euroc	A	1.000.000	210.000	115.000
Frorrtline		6.778.667	-	135.573
Gullspäng	B	1.000.000	-55.000	100.000
Sydkraft	A	900.000	-15.000	116.100
Sydkraft	C	1.250.000	-	155.000
Totalt marknadsvärde				14.085.357
Totalt anskaffningsvärde				9.435.370

KÖPOPTIONER UTSTÄLLDA PÅ HELA HHB1AVET

SHB
SHB

A 2.123.790 523.790

B 211.260 51.260

192.415

19.246

Totalt marknadsvärde
Totalt anskaffningsvärde

211.661

158.615

Noterade KONvemBLBt - Not 5 Nomin.ni b.lopp				Marknads- värde tkr 93-12-31
Frorrtline	KV	67.786.670		69.142
Kinnevik	KV3 B	320.000.000	320.000.000	531.200
Midway	KV	3.780.744	-	3.214

Totalt marknadsvärde
Totalt anskaffningsvärde

603.556

331.354

Föröndringar i portföljen under perioden beror pé köp/försMjning, emissioner,
spit, byte bu/fr samt konkurser

119

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

Skr. 1994/95:13

Bilaga 4

Följande notbulde värdepapper har under Aret
UTGÅTT UR PORTFÖLJEN:

ANTAL

92-12-31

Aritmos	fr		975.000
Bilspedition	KV3		12.245.790
Bylock & Nordsjöfrakt	Bfr		1.936.400
Borås Wäfveri	Bfr		90.000
Catena	Afr		1.990.000
Eken	Bfr		79.566
Eländers	Bfr		40.220
Garphyttan	fr		200.000
Geveko	Bfr		136.750
Industrivärden	KVB	Cfr	54.367
Investor	KV1	Bfr	129.000.000
Kinnevik	Bfr		1.478.480
Korsnäs	Afr		1.839.484
Korsnäs	Bfr		1.074.278
Midway	Afr		72.398
NCC	KV1	Bfr	7.250.704
Nobel	Afr		9.750.000
Nordström & Thulin	Bfr		800.000
Sea-Link	Afr		32.176
Sea-Link	Bfr		209.148
Siab	Bfr		221.536
Stora	Bfr		265.000
Strälfors	Bfr		120.984
Sydkraft	KV1	Cfr	85.995.180
Sydostinvest	Bfr		100.552
Wallenstam	Bfr		342.680
Ångpanneföreningen	Bfr		215.342

120

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

Skr. 1994/95:13

Bilaga 4

Onoterape aktier - Not 6	Antai •3-12-31	Förändring 1/1-31/12 1993	Anskaffnings- värde tkr 93-12-31
Ideon	300		440
Norden Pac	371.250	-	14.341
Totalt anskaffningsvärde			14.781

ONOTERADE KONVERTIBLER - Not 7 Nominellt belopp		Anskaffnings- värde tkr 93-12-31
Emissionsteknik	12.000.000		12.000
Hyrmaskiner	2.000.040	-	2.000
Kolmärden	20.000.000	-	20.000
Pusslet Fastigheter	5.000.000	-	5.000
Totalt anskaffmngsvärde			39.000

Sammanfattning:

- Noterade värdepapper - Onoterade värdepapper Totalt marknadsvärde	14.900.574 5i2fil	14.954.355
- Noterade värdepapper	9.925.339
- Onoterade värdepapper	53.751
Totalt anskaffningsvärde		9979.120
Dold reserv		4.975.235

121

NOT 8 - AKTIER I DOTTERBOLAG

Bolag

Trefond Invest AB..............................

________ Skr. 1994/95:13

Bokiort^ni. Bilaga 4
50.0

NOT a - AWECKUNGSKOSTN AOCR LÖHTAGARFONOeWA

Avvecklingskostnader för löntagarfonderna

Ingående reserv ...............................

Kostnader - personal............................

- lokaler..............................

- övriga kostnader ......................

Utgående reserv...............................

13.616,7
-10.522,6

-1.785,8

-189,9 -12.498,3

1.118,4

NOT 10 - FONDKAPITAL

Ingående fondkapital..........................

Under 1993 utbetald ersättning för premiegrundande
allemanssparande............................

Beslutade utskiftningar:

- Stiftelsen för strategisk forskning................

- Stiftelsen för miljöstrategisk forskning.............

- Riksbankens Jubileumsfond....................

- Högskolorna...............................

- Premiegrundande allemanssparande ..............

Utgående fondkapital .........................

14.097.975,6

-91.945,9

Stockholm den 23 mars 1994

-6.000.000,0

-2.500.000,0

-1.500.000,0

-1.700.000,0

-300.000,0

-12.000.000,0

2.006.029,7

122

REVISIONSBERÄ TTELSE

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Fond 92-94's
förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1993.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar,
som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar fondstyrelsen
förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsätgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av öhrlings Reveko AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande årsredovisningen, de i den-
samma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest
beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Skr. 1994/95:13

Bilaga 4

Stoi

lolm den 23 mars 1994

Bertil Edlund

Aukt. revisor

123

STYRELSE

Skr. 1994/95:13

Bilaga 4

Ordförande	Stig Ramel Direktör
Övriga Ledamöter	Marianne Lundius Gernandt Advokat Gunnar L Johansson Direktör Sven Ohlsson Direktör Sten Wikander Direktör
Suppleant	Arne Sjöberg Direktör
Revisorer	Bertil Edlund Auktoriserad revisor, ordförande Ulf Spång Auktoriserad revisor
Anstålida	Hans Mertzig Verkställande direktör Birgit» Andersson itjSn»ti«dig> Kristina Christersson Anita Franzén Britt-Marie Granholm Michael Idevall Jane Klingner ivikariatl

124

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 september 1994

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden

B. Westerberg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Svensson, af Ugglas,

Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,
Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Lundgren

Skr. 1994/95:13

Regeringen beslutar att till riksdagen överlämna skrivelse 1994/95:13
Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1993.

125

Regeringens skrivelse1994/95:13

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Verkställande direktörens översikt

34

35

AP-fonden och det svenska ATP-systemet

36

Ekonomisk översikt

37

38

39

40

AP-fondens placeringsverksamhet

41

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

42

43

44

Portfölj avkastning

45

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

46

Redovisat resultat

47

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

48

Redovisningsprinciper

50

51

Noter: Första, Andra och Tredje fondstyrelserna Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

52

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

53

Resultaträkning Första fondstyrelsen

54

Balansräkning Första fondstyrelsen

Resultaträkning Andra fondstyrelsen

56

Balansräkning Andra fondstyrelsen

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

57

Resultaträkning Tredje fondstyrelsen

58

Balansräkning Tredje fondstyrelsen

59

Styrelse och revisorer Första fondstyrelsen

60

Styrelse och revisorer Andra fondstyrelsen

61

Styrelse och revisorer Tredje Fondstyrelsen

62

Revisionsberättelser

Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

63

Organisation

Jämförande balans- och resultaträkningar 1960-1993

Placeringarnas fördelning

66

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension

67

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

72

DIAGRAM 1

73

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

DIAGRAM 2

74

Skr. 1994/95:13

Regeringens skrivelse
1994/95:13

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden) l-^^4795113