Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 19 januari 1995
Skr.
1994/95:127
Ingvar Carlsson
Marita Ulvskog
(Civildepartementet)
I skrivelsen lämnar regeringen en samlad redogörelse för förslag och
åtgärder i årets budgetproposition som särskilt rör ungdomar.
Av redogörelsen framgår att ungdomspolitiken skall inriktas på arbete
och utbildning, på att minska skillnaderna i levnadsvillkor mellan
ungdomar från olika uppväxtmiljöer samt på att stärka ungdomars
inflytande över sina liv och samhällsutvecklingen Av särskild betydelse
är också ungdomars möjligheter att delta i olika former av internationellt
samarbete
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 127
Skr 1994/95:127
1. Inledning .................................... 3
2. Arbete ...................................... 4
3. Skolan ...................................... 8
4. Universitet och högskolor ........................11
5. Uppväxtvillkor ................................14
6. Ungdomarna och världen.........................16
7. Fritid, kultur och eget skapande ....................19
8. Bostad......................................21
9. Ekonomi ....................................22
10. Hälsa och livsstil ..............................24
11. Ungdomar med funktionshinder ....................26
12. Vård och omsorg...............................28
13. Ungdomar och brott ............................29
14. Demokratin, ungdomarna och framtiden ..............31
Skr. 1994/95:127
Sverige har över en miljon ungdomar i åldern 15-24 år De är en rikedom
för landet och de har alla, oavsett klass, kön och etnisk bakgrund, rätt att
kräva en politik som ger dem möjlighet att skapa sig en framtid på sina
egna villkor. Vägen mot det målet är dock inte enkel.
Flera undersökningar som gjorts under senare år visar att
ungdomsgenerationen alltmer kommit att släpa efter den äldre
generationen vad gäller välfärdsnivå1. Orsakerna till detta är flera. Bl.a.
har utbildningstiden förlängts. Det har medfört en höjd utbildningsnivå
men också att ungdomars etablering i vuxenlivet fördröjts. Det har också
blivit allt svårare för dem som kommer direkt från skolan att etablera sig
på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland de unga är mer än dubbelt så
hög jämfört med arbetslösheten bland övriga medborgare. Ungdomars
boendekostnad är högre än för andra grupper, bl a. därför att de oftare bor
i dyra nyproducerade bostäder.
Konsekvensen av detta har blivit ökade klassklyftor inom
ungdomsgruppen Skillnaderna har förstärkts mellan unga män och unga
kvinnor, mellan ungdomar i glesbygd och storstäder. Svårast är det för
ungdomar med invandrarbakgrund.
Det är regeringens ambition att vända denna utveckling, men det måste
ske stegvis. För att vi skall klara välfärden på sikt, måste vi satsa både
på en ökad sysselsättning och på en sanering av statsfinanserna. När
staten minskar sina utgifter kommer det att bli ekonomiskt kännbart för
många ungdomar. Men ett fortsatt högt budgetunderskott ökar vår
statsskuld och intecknar framtiden. Inte minst med tanke på barnen och
de unga måste vi hejda den utvecklingen.
Det är inte ungdomarna som är problemet. De är vår rikedom, som vi
måste lära oss att förvalta bättre. Hur detta skall gå till på sikt är inte bara
en fråga om ekonomi, utan också en fråga om demokrati. De unga har för
litet inflytande över politiken och samhällsutvecklingen i dag. Deras
kunskaper, erfarenheter och resurser måste på ett helt annat sätt tas till-
vara.
Civildepartementet har ett övergripande ansvar och en samordnande roll
i regeringskansliet för ungdomspolitiken. Barn- och ungdomsdelegationen
(Ju 1983:01) fungerar som rådgivare till regeringen
Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som bl.a. har till uppgift att
följa utvecklingen av ungdomars villkor. Ungdomsstyrelsen skall också
granska samhällsutvecklingen ur ett ungdomsperspektiv.
Joachim Vogel: "Ungdomar - 90-talets förlorare" i Uppväxtvillkor 5/92 (Statens ungdomsråd) samt
Social Rapport 1994 (Socialstyrelsen)
1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 127
Skr. 1994/95:127
Arbetslösheten bland ungdomar är stor över hela Europa. Men andelen
ungdomar bland de arbetslösa i Sverige är större än i de flesta andra
europeiska länder. När ungdomar far ett arbete är det ofta en
tidsbegränsad anställning. Dessutom är ungdomar överrepresenterade i
den grupp som sysselsätts med arbetsmarknadsåtgärder
Ungdomsarbetslösheten för 20-24-åringar var 15,4 procent i november
1994. Motsvarande siffra för åldersgruppen 25-64 år var 6,3 procent.
Av alla ungdomar i åldrarna 18-24 år (ca 795 000) tillhörde 59 procent
arbetsmarknaden. Av dessa var 20,3 procent av männen och 12,6 procent
av kvinnorna arbetslösa. Samtidigt var 10,3 procent av alla ungdomar i
åldern 18-24 år i någon form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Nedanstående sammanställning visar fördelningen av arbetsmarknads-
politiska åtgärder i november 1994 jämfört med november 1993.
|
Arbetsmarknadspolitisk |
Antal |
Antal |
Ändring |
|
åtgärd |
november |
november |
i % |
|
1993 |
1994 |
|
Ungdomspraktik |
73 757 |
62 680 |
-15 |
|
Utbildningsvikariat |
4 405 |
5 402 |
+23 |
|
Arbetsmarknads- |
9 191 |
10 190 |
+ 11 |
|
utbildning | |||
|
Arbetslivsutveckling |
6 830 |
5 119 |
-25 |
|
Beredskapsarbete |
240 |
698 |
+ 191 |
|
(20-24 år) | |||
|
Ami (20-24 år) |
1 132 |
1 326 |
+ 17 |
|
Rekryteringsstöd |
4 189 |
9 575 |
+ 129 |
|
oktober (20-24 år) | |||
|
Lönebidrag oktober |
1 300 |
1 542 |
+ 19 |
|
(20-24 år) | |||
|
Avtalade inskolnings- |
184 |
128 |
-30 |
platser + Offentligt
skyddat arbete oktober
(20-24 år)
101 228 96 660 -5
Ungdomspraktiken infördes den 1 juli 1992 som en tillfällig åtgärd. Den
kommer att upprätthållas för ungdomar mellan 18-19 år fram till och med
30 juni 1995. Detta sker i avvaktan på överläggningar mellan regeringen
och kommunerna. Målet med överläggningarna är att föra över ansvaret
till kommunerna för arbetsmarknadspolitiska insatser riktade till ung-
domar under 20 år.
För ungdomar i åldern 20-24 år ersätts ungdomspraktiken fr.o.m. den
1 januari 1995 med en ny åtgärd - ungdomsintroduktion.
Ungdomsintroduktionen är avsedd för ungdomar som inte lyckats fa ett
arbete. Introduktionen består av högst fyra månaders praktik, följt av
minst sex månaders anställning hos samma arbetsgivare. Under
praktiktiden lämnas utbildningsbidrag. Arbetsgivaren kan vid anställ-
ningen få rekryteringsstöd.
För arbetshandikappade och utomnordiska ungdomar bortfaller kravet
på sex månaders anställning. Arbetshandikappade ungdomar far i stället
möjlighet till längre praktiktid än fyra månader.
Antalet ungdomar i ungdomsintroduktion beräknas till ca 24 000 per
månad under budgetåret 1995/96.
Ungdomar mellan 25-29 år, med 120 poäng från en högskola, har kunnat
fa akademikerpraktik. Praktiken gällde först i tre månader men förlängdes
den 1 januari 1994 till sex månader. Praktikanordnaren skulle betala ett
finansieringsbidrag på 1 000 kronor i månaden.
Under budgetåret 1993/94 hade i genomsnitt 600 personer per månad
haft denna form av ungdomspraktik. Av dessa fick nästan 44 procent ett
arbete. Akademikerpraktiken upphör den 30 juni 1995.
Regeringen har istället föreslagit en ettårig aspirantutbildning för
arbetslösa akademiker. Aspirantutbildningen beskrivs under avsnitt 4.
Universitet och högskolor.
Ungdomar som inte inom hundra dagar far ett arbete eller sysselsättning
genom någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd skall ha tillgång till ett
särskilt utvecklingsprogram. Alla arbetsförmedlingar bör avdela särskild
personal för att arbeta bara med detta.
Arbetsförmedlingen bör erbjuda olika aktiviteter - söka-jobb-kurser,
kortare praktikperioder, starta-eget-kurser och liknande. Utgångspunkten
är att arbetslösa ungdomar alltid skall vara aktiverade på heltid. Om de
inte är i arbete eller utbildning, skall de delta i gruppaktiviteter i
arbetsförmedlingens regi.
Denna åtgärd kan betraktas som den sista länken i ett skyddsnät. Alla
ungdomar skall ha ett arbete eller gå i utbildning. Ingen skall behöva gå
sysslolös. Ungdomar som är berättigade till arbetslöshetsersättning far
sådan under tiden, på samma sätt som inom arbetslivsutveckling (ALU).
Antalet ungdomar i dessa aktiviteter beräknas till i genomsnitt ca 53 000
per månad.
Näringslivet behöver arbetskraft med goda språkkunskaper och
internationella erfarenheter. Få ungdomar har i dag möjlighet att via
utlandsarbete stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Regeringen anser
därför att det är angeläget att nya grupper av ungdomar stimuleras att 5
arbeta och studera i andra länder.
Vi har föreslagit att det skapas utlandsstipendier för arbetslösa Skr. 1994/95:127
ungdomar, företrädesvis för dem som har en yrkesutbildning. En ny form
av praktikplatser bör prövas, genom s.k. Europastipendier för arbetslösa
ungdomar Det bör ske i samarbete med svenska exportföretag.
Regeringens förslag innebär att 10 000 platser inrättas för arbetslösa
ungdomar. Praktiktiden skulle vara på sex månader. Kostnaden för denna
satsning blir då 110 miljoner kronor.
Vi vill utveckla Sverige till ett ledande land inom informationsteknologin.
Som ett led i den ambitionen har regeringen föreslagit en satsning på s.k.
datortek.
Arbetslösa ungdomar mellan 20-24 år far under tre månader lära sig
arbeta med moderna program inom ordbehandling, kalkylenng,
datahantering m m. Detta kan också vara ett sätt att locka ungdomar att
använda sina kunskaper inom industrin. Kursen avslutas med ett
specialarbete inom ett tillämpningsområde. Som lärare fungerar arbetslösa
i beredskapsarbete
Datortek har prövats i Malmö Erfarenheterna därifrån är mycket goda.
Kommunerna bör vara huvudmän och betala för lokalkostnader m m Sta-
ten betalar för investeringar i persondatorer, programvaror m m
Totalt beräknas verksamheten omfatta 30 000 ungdomar per månad
under nästa budgetår. Verksamheten bör omfatta halvtid. Den andra halv-
tiden skall användas till olika jobb-sökar-aktiviteter.
Sedan tidigare gäller 20 år som åldersgräns för kontant
arbetsmarknadsstöd. Regeringen har nu också föreslagit en 20-årsgräns
för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Detta görs bl.a. för att
tydliggöra att kontantstöd inte är ett alternativ till utbildning och arbete.
Regeringen anser att samhället bör erbjuda arbetslösa ungdomar under 20
år något annat än enbart ekonomisk ersättning. Ungdomar under 20 år
kan däremot fortfarande gå med i en arbetslöshetskassa. Medlems- och
arbetstid som ligger före 20-årsdagen far tillgodoräknas i ersättning efter
det att den unge fyllt 20 år.
Inom ramen för regeringens småföretagspolitik görs insatser för att
underlätta etablering av nya företag. Det går att fa s.k. nyföretagarlån,
dels via Industri- och nyföretagarfonden, dels via de regionala
utvecklingsbolagen (ALMI). De regionala utvecklingsbolagen bistår också
med råd och information, både till etablerade och blivande företagare.
Stiftelsen Ung Företagsamhet arbetar med att stödja unga människor
som vill starta eget företag. Stiftelsen vänder sig huvudsakligen till elever
i gymnasieskolan. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har
under senare år givit bidrag till stiftelsens verksamhet.
Till nystartande unga jordbrukare lämnas för närvarande startstöd under
högst fem år. Syftet är att underlätta för unga jordbrukare att etablera sig Skr. 1994/95:127
som självständiga företagare.
Ett nytt startstöd har införts med anledning av att Sverige blivit
medlem i EU. För att fa detta stöd gäller fyra huvudvillkor:
* det skall vara en förstagångsetablering
* det skall vara heltidsföretag
* det ställs krav på yrkeskunskaper
* den övre åldersgränsen för att få detta startstöd är 35 år.
Inom utbildningsområdet har riksdagen de senaste tre åren anvisat
särskilda medel för att bekämpa arbetslösheten. Det har visat sig fungera
bra. Regeringen har därför föreslagit en fortsatt satsning inför nästa
budgetår:
* Det tredje gymnasieåret, 16 000 nya platser.
* Utbildning inom kommunal vuxenutbildning (komvux), motsvarande
det tredje gymnasieåret, 17 000 nya platser.
* Anordnande av s.k. basår i komvux, 1 500 nya platser De studerande
som under 1995/96 fullföljer basåret med godkänt resultat bör ges ett
stipendium på 10 000 kronor
* Övrig komvux-utbildning, 24 000 nya platser.
* Folkhögskolor, 10 000 nya platser.
De arbetsmarknadspolitiska utbildningsinsatser som görs inom den högre
utbildningen - fler basårsplatser, ett ökat utbildningsutbud under
sommaren och fler platser vid universitet och högskolor - beskrivs under
avsnitt 4. Universitet och högskolor, då de utgör delar av regeringens
satsning på högre utbildning.
De traditionella utbildningssystemen passar inte alla ungdomar. Då är det
viktigt att det finns andra former av utbildning som utvecklas utifrån
dessa ungdomars behov.
En av EU:s strukturfonder, socialfonden, har som ett av sina mål att
särskilt främja ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Många av de
projekt som fatt stöd från socialfonden ligger i gränslandet mellan
arbetsmarknadspolitik, socialpolitik och utbildningspolitik Dessa projekt
syftar både till att stärka ungdomars kompetens yrkesmässigt och att
stärka dem socialt och kulturellt. Det är naturligtvis av intresse för
Sverige att få medel ur socialfonden för liknande projekt. Ett nationellt
handlingsprogram utarbetas för närvarande.
Socialfonden förfogar årligen över 2,1 miljarder ecu - ca 19 miljarder
svenska kronor. Av dessa beräknas att knappt 1 miljard svenska kronor
kommer att ges till projekt inom Sverige. Hur mycket pengar Sverige
kommer att fa bestäms vid förhandlingar i början av år 1995.
Skr. 1994/95:127
Den svenska skolan är en sammanhållen skola som skall ge likvärdig
utbildning till alla barn och ungdomar. Barn börjar skolan med skilda
sociala och kulturella förutsättningar. Det är skolans uppgift att anpassa
sin organisation och sin undervisning så att alla barns förutsättningar tas
till vara. En skola för alla betyder en skola där alla elever blir sedda och
bemötta, där alla elevers erfarenheter far utrymme och där alla elever far
en undervisning som tillgodoser deras behov och krav. I en skola för alla
undervisas elever med olika bakgrund tillsammans. Integration är ett
viktigt värde i den sammanhållna skolan.
Det går inte att överskatta betydelsen av att barn och ungdomar med
olika erfarenheter, kulturer och sociala tillhörigheter tillbringar tid
tillsammans med varandra under skoltiden. I ett öppet demokratiskt
samhälle är empati, inlevelse i andra, förmåga att se med andras ögon
m m. avgörande värden. Sådana värden utvecklas bäst om de kan
grundläggas tidigt i en ömsesidig kommunikation mellan skolkamrater.
Den gemensamma skolan - skolan för alla - måste ständigt försvaras.
Bostadssegregation leder till skolsegregation på många håll i landet.
Situationen har förvärrats på grund av besparingar och sådana
resursfördelningssystem som inte tar tillräcklig hänsyn till elevers och
skolors skilda behov. Skillnaderna ökar i levnadsvillkoren för barn och
ungdomar från olika bostadsområden och sociala grupper. Antalet elever
som slås ut ur skolgemenskapen tenderar också att öka; det gäller inte
minst utsatta grupper bland invandrareleverna. Det är viktigt att skolan
aktivt arbetar för att motverka detta, både när det gäller planering,
resursfördelning och i det dagliga arbetet.
Skolan är en förberedelse för livet, säger man ofta. Men den är inte bara
det, skolan är också livet självt för de barn och ungdomar som tillbringar
sin tid där, under långa skoldagar, dag efter dag, år efter år. Och för
eleverna är skollivet en helhet.
Regeringen kommer att tillsätta en kommitté som skall följa och
stimulera skolans arbete. Skolan bör därvid ses ur elervemas perspektiv
som en sammanhängande helhet.
Regeringen kommer också att stödja det inre arbetet i skolan genom att
verka för att intressanta exempel från olika håll lyfts fram och sprids i ett
nätverk för skolorna. Dessa exempel kan gälla undervisningen i en viss
klass, men också projekt och utvecklingsidéer som omfattar hela
skolmiljön i en skola. Särskilt intressanta är nätverk och exempel från
klassers och skolors arbete med kultur, jämställdhet, integrering av olika
ämnen, miljöfrågor och mobbning.
Flickor och pojkar bedöms och bemöts olika i skolan. Flickor och pojkar
far inte heller lika mycket utrymme och uppmärksamhet i undervisningen.
Generellt är det flickor som missgynnas. Detta bidrar också till att
påverka ungdomars syn på vad som är kvinnligt och vad som är manligt. Skr. 1994/95:127
I sin förlängning är detta en makt- och demokrati fråga. Arbetsgruppen
"Kvinnligt och manligt i skolan" har i rapporten Vi är alla olika (Ds
1994:98) lämnat synpunkter på vad som kan och bör göras för att
förbättra jämställdheten i skolan.
Regeringen avser inom kort att lägga fram en proposition om
jämställdheten i hela utbildningsväsendet.
Det finns oroande tecken på att kommunernas ekonomiska åtstramningar
drabbar svaga elever. Detta gäller på alla nivåer i skolsystemet.
Regeringen tänker därför ge Skolverket uppdraget att i utvärderingar
särskilt titta på hur skolans resurser fördelas.
Dessutom tänker regeringen genom Skolverket och den parlamentariska
kommitté som följer gymnasieskolans utveckling (U 1994:02) noga följa
situationen för barn och ungdomar med behov av särskilt stöd. Vi vill
framför allt veta vad som händer med invandrareleverna och de elever
som har läs- och skrivsvårigheter.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen slog fast föräldrars rätt att
välja skola för sina barn. Den rätten kommer den nuvarande regeringen
självklart att slå vakt om. De fristående skolorna är en naturlig del i
denna inriktning mot alternativ och ökade valmöjligheter.
Regeringen vill dock ändra det nuvarande regelsystemet för fristående
skolor och söker ett brett politiskt stöd för detta. Därför avser vi att
tillsätta en parlamentarisk beredning. Beredningen skall bl.a. behandla de
fristående skolornas bidrag och avgifter. Den skall också ta upp frågan
om godkännande av fristående skolor och hur tillsynen skall gå till.
Föregående socialdemokratiska regering beslutade om en reform för
gymnasieskolan. Reformen innebar att alla ungdomar i dag har rätt att fa
en treårig gymnasieutbildning. Alla ansvariga inom skolan har en
skyldighet att medverka till att ungdomarna kan fullfölja sin utbildning.
Gymnasiereformen fullföljs under år 1995. Under hösten erbjuds alla
ungdomar som har rätt till det plats i den nya gymnasieskolan.
En parlamentarisk kommitté följer utvecklingen i den nya
gymnasieskolan. Kommitténs direktiv lägger särskild tyngd vid ambi-
tionen att alla ungdomar skall fullfölja en treårig utbildning (dir. 1994:29
och 1994:128). Likaså är det viktigt att utbildningen blir bred med
betydande inslag av allmänna ämnen.
Den minsta garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan är för de
yrkesförberedande programmen 2 400 timmar och för de studieförbere-
dande programmen 2 180 timmar. På grund av det statsfinansiella läget
har regeringen föreslagit att den minsta garanterade undervisningstiden
minskas med 30 timmar. Minskningen genomförs i lokalt tillägg/ämnes-
anknuten praktik med 20 timmar och i specialarbete med 10 timmar.
Betygssystemet Skr. 1994/95:127
Gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen fick ett nytt
betygssystem fr.o.m. hösten 1994. Det finns nu övergångsvis tre olika
betygssystem i gymnasieskolan. Vi inser att detta kan skapa problem.
Inom Utbildningsdepartementet har det därför tillsatts en arbetsgrupp vars
uppgift är att överväga behovet av åtgärder för att bl.a. minska vissa
övergångsproblem. Vidare bör behovet av mindre justeringar och
förty dl iganden i betygssystemet övervägas
Industriprogrammet
Vissa utbildningsområden förmår inte fånga elevernas intresse Av de
yrkesförberedande gymnasieutbildningarna gäller det framför allt
industriprogrammet. Få elever väljer industriprogrammet som
förstahandsval. Andelen flickor i denna utbildning har hittills varit mycket
låg. Det finns all anledning att ta ungdomars vikande intresse för denna
utbildning på allvar.
En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet kommer inom kort att
tillsättas. Arbetsgruppens uppgift blir att analysera varför eleverna inte
visar intresse för industriprogrammet. Arbetsgruppen skall också lämna
förslag till eventuella förändringar i programmets innehåll, organisation
och konstruktion.
Representanter för arbetsmarknadens parter kommer att inbjudas till
arbetsgruppen.
Riksidrottsgymnasiema
Regeringen har föreslagit en ändrad finansiering av riksidrotts-
gymnasiema. Förslaget innebär att Riksidrottsförbundet får större
inflytande över vilka idrotter som far riksidrottsstatus samt hur många
platser som skall finnas. Antalet platser kommer dock att minskas. Det
finns redan nu möjlighet för kommunerna att komma överens om
regionala idrottsgymnasier.
10
En höjd kunskapsnivå hos medborgarna är till glädje både för den
enskilde individen, för arbetslivet och för samhället i sin helhet. Det är
viktigt att utbildningen är tillgänglig för så många ungdomar som möjligt.
Vi måste utnyttja de resurser som finns inom utbildningsväsendet på ett
bättre sätt. Det kan ske med hjälp av modem informationsteknik och i
etermedia. Det är viktigt att så många som möjligt som vill skaffa sig en
högre utbildning far möjlighet till det.
Regeringen har därför föreslagit att det totala antalet platser i högskolan
skall ökas kraftigt under den närmaste femårsperioden. Då skapas
möjligheter både för ungdomsstudenter och för redan yrkesverksamma
människor att fa tillgång till olika utbildningar.
Stimulans för teknik- och naturvetenskaplig utbildning
Studenter med samhällsvetenskaplig och ekonomisk gymnasieutbildning
skall kunna komplettera denna med ett s.k. basår, så att de blir behöriga
att söka tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningar. Den som
genomfört ett basår och blivit godkänd skall vara garanterad en högsko-
leplats.
Totalt 3 000 studerande skall fa möjlighet att gå ett basår, varav 1 500
inom högskolan och 1 500 inom komvux.
För att ge möjlighet för redan yrkesverksamma att påbörja
naturvetenskapliga och tekniska studier vid högskolan föreslår regeringen
att ytterligare 9 000 platser inrättas inom dessa områden. Orsaken är att
det finns en brist på naturvetare och tekniker i näringslivet. Ett krav för
att kunna söka dessa platser är minst fem års arbetslivserfarenhet. För att
intressera redan yrkesverksamma för detta alternativ föreslås att ett
särskilt arvode om 12 000 kronor per månad skall kunna utgå för de
första två åren.
I det sammanhanget vill regeringen betona det s.k. NOT-projektet
(Naturvetenskap och Teknik) som är ett samverkanprojekt mellan Verket
för högskoleservice och Skolverket. Inom NOT-projektet tas ytterligare
stimulansåtgärder fram för att rekrytera studerande till teknisk och
naturvetenskaplig utbildning. Avsikten är bl.a. att börja intressera barnen
för dessa ämnen redan i förskolan.
Ny högskola
I Stockholmsområdet bor många ungdomar som ännu inte har kommit in
på högskolan. Det beror på att Stockholm, jämfört med landet i övrigt,
har en betydligt lägre andel högskoleplatser i förhållande till sin
folkmängd. Dessutom är det stora skillnader i utbildningsbakgrund mellan
befolkningen i olika delar av regionen. I den norra delen av länet är det
mycket vanligare att gå vidare till högre utbildning än vad det är i
söderkommunema.
Skr. 1994/95:127
11
1** Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 127
Regeringen har därför föreslagit att en ny högskola - Södertörns Skr. 1994/95:127
högskola - inrättas i södra Storstockholm.
Övriga nya studieplatser
Riksdagen har nyligen, med anledning av den ekonomisk-politiska
propositionen (prop. 1994/95:25), beslutat att anslå medel till 4 000 nya
helårsstudieplatser under våren 1995 De nya studieplatserna skall
huvudsakligen läggas vid de juridiska, samhällsvetenskapliga och
humanistiska utbildningarna Förhållandevis många av dessa studieplatser
har tillförts de mindre och medelstora högskolorna. Regeringen har nu
föreslagit att motsvarande antal studenter bereds studieplats även under
höstterminen 1995, samt att resurser för ytterligare 3 500 helårsstudenter
tillkommer under budgetåret 1995/96 inom dessa utbildningar. Dessutom
föreslås resurser för 1 000 heltidsstudenter i språkutbildning varje år i två
år.
Universitet och högskolor bör erbjuda utbildning under en större del av
året. Under budgetåret 1995/96 har regeringen därför föreslagit att totalt
25 000 studenter bereds plats att läsa 5-10 poäng vid sommaruniversitet.
Regeringen har också föreslagit resurser för att inrätta en
aspirantutbildning för arbetslösa akademiker. Utbildningen skall vara ett-
årig och varva utbildning med praktik i näringsliv eller i gemensam
sektor Den skall i första hand vända sig till arbetslösa invandrare med
akademisk utbildning. Medel föreslås för 1 500 heltidsstudenter under
budgetåret 1995/96
Ungdomar från olika sociala miljöer är inte lika väl representerade inom
den högre utbildningen Detta vill regeringen förändra.
Den parlamentariska studiestödkommittén har i uppdrag att utveckla ett
studiestödsystem som skapar möjligheter för alla att studera vidare.
Dessutom har den utredare som utvärderar 1993 års högskolereform fatt
i uppdrag att komma med förslag till ett antagningssystem som är
överblickbart och garanterar rättssäkerhet i antagningsprocessen Den
enskilde eleven skall lätt kunna ta reda på hur kopplingen ser ut mellan
gymnasieskolan, vuxenutbildningen och högskolan.
Det är viktigt för grundutbildningens kvalitet att forskningsanknytningen
i grundutbildningen säkras även vid de högskolor som i dag saknar egen
fakultetsorganisation Detta bör enligt regeringen ske genom att dessa ges
möjlighet att inrätta professurer. På detta sätt ökar möjligheten att gå
vidare till forskarutbildning för studenter vid dessa högskolor. Ytterligare
särskilda medel anvisas dessutom för finansiering av forskarutbildning
Kvinnors kompetens måste på ett helt annat sätt än i dag tas tillvara på
högskolor och universitet. Fler kvinnor måste uppmuntras att gå vidare
till forskarutbildning och fortsatt forskarkarriär.
Det tidigare nämnda NOT-projektet och basåret är ett led i att motivera
12
fler kvinnor att söka naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, där Skr. 1994/95:127
kvinnor fortfarande utgör en låg andel. Jämställdhetsarbetet måste dock
ses som en del i hela förändringsarbetet inom den högre utbildningen.
Regeringen har, som förut nämnts, för avsikt att inom kort lämna en
proposition till riksdagen om jämställdhet i utbildningsväsendet.
13
Skr. 1994/95 127
En trygg uppväxt är grunden för en människas framtid. I det
sammanhanget är också boendemiljön mycket viktig Den ekonomiska
krisen och arbetslösheten har inte drabbat alla familjer lika. Det är i
allmänhet de som redan tidigare levde på marginalen som nu har det
svårast.
De flesta invandrade familjer har en uttalad målsättning att vara en del
av det svenska samhället, samtidigt som man försöker behålla sina egna
traditioner så mycket som möjligt. Ändå har det visat sig att alltför
många ungdomar från dessa familjer möter stora svårigheter i Sverige De
far sämre utbildning, har sämre hälsa och högre arbetslöshet än andra
ungdomar. Det finns också tecken som tyder på att ungdomar från
invandrade familjer löper större risk att hamna i social utslagmng och
kriminalitet
Vi saknar tillräckligt med kunskap om hur dessa problem ser ut och
hur de uppstår. Regeringen har den 29 november 1994 beslutat om en
invandrarpolitisk utredning (dir. 1994:130). Utredningen har bl.a till
uppgift att undersöka hur villkoren ser ut för de invandrade ungdomarna
i det svenska samhället.
Arbetet i utredningen skall vara avslutat den 31 december 1995.
Det krävs också omedelbara insatser för de invandrade ungdomarna och
deras föräldrar. Det gäller både i frågor som rör utbildning och arbete.
Kommunerna och arbetsmarknadsmyndigheterna har det yttersta ansvaret
Frågorna måste ges hög prioritet och kräver djupgående samarbete mellan
olika myndigheter. Det finns många projektidéer som kan vara svåra att
förverkliga inom ramen för ordinarie verksamheter, samtidigt som det kan
vara svårt att finna nya ekonomiska resurser.
Regeringen har därför föreslagit att 125 miljoner kronor avsätts under
budgetåret 1995/96. Det här är ett nytt anslag på statsbudgeten för
särskilda insatser i storstadsområden där det finns en hög koncentration
av invandrade familjer.
Sverige håller på att fa en grupp ungdomar som är födda i landet och har
gått i skola här men som inte behärskar svenska språket. Det är väsentligt
att kraftfulla insatser i svenskundervisningen sätts in på ett tidigt stadium
så att språkfärdighetsnivån höjs och fortsatta studier underlättas.
Elever som har ett annat hemspråk än svenska kan läsa svenska som
andraspråk. Föregående regering bedömde att undervisningen i svenska
som andraspråk inte bör ha en egen kursplan. Vi anser emellertid att det
är av stor betydelse att svenska som andraspråk ses som ett eget ämne
Skolverket kommer att fa i uppdrag att utarbeta och fastställa sådana
kursplaner för de olika skolformerna.
14
Skr. 1994/95:127
Storstadskommitté
Regeringen har beslutat tillsätta en utredning, den s.k.
Storstadsutredningen (dir. 1994:68), med uppgift att analysera den sociala
utvecklingen i ett antal bostadsområden i storstadsregionerna.
Utgångspunkten skall vara barns och ungdomars villkor. Kommittén skall
också analysera hur boendesegregationen har utvecklats under senare år.
Dessutom skall den undersöka hur offentlig och kommersiell service
fungerar i dessa områden.
Kommittén skall vara färdig med sitt arbete senast den 30 juni 1996.
PLUS-projektet (Projektet för lokal utveckling genom samverkan) har
pågått i tre år. Offentliga myndigheter och föreningsliv har samverkat i
ambitionen att arbeta med utsatta ungdomar. Tolv storstadsförorter har
deltagit i det här pilotprojektet. Verksamheten har varit både allmänt
förebyggande och individuellt riktad. Erfarenheterna från PLUS-projektet
kommer att presenteras i april 1995.
Barnombudsmannen uppmärksammar ungdomars uppväxtvillkor i sin
första årsrapport till regeringen Rapporten behandlar bl.a.
barnperspektivet i socialtjänstlagen, barnhälsovården, flyktingbarnen,
medinflytande, sexuella övergrepp samt unga i fängelse. De omfattande
förslagen från Barnombudsmannen bereds för närvarande inom
regeringskansliet.
I maj 1996 skall Ungdomsstyrelsen lämna en omfattande rapport om
ungdomars uppväxtvillkor och lämna förslag till åtgärder.
I Sverige lever en miljon människor som har invandrarbakgrund. Möten
mellan människor från olika kulturer skapar lätt konflikter. Men denna
mångfald av erfarenheter är också en källa till glädje för människorna och
nytta för samhället.
Vid Europarådets stats- och regeringschefsmöte i oktober 1993
beslutades att medlemsländerna skulle bedriva en ungdomskampanj mot
främlingsfientlighet och rasism under perioden 1994-1996. Inte för att
ungdomar är särskilt främlingsfientliga, utan därför att ungdomarna har
de största erfarenheterna av mångkulturella möten.
I december 1994 inleddes den svenska kampanjen. Den är inriktad på
dels rikstäckande opinionsbildning, dels på att uppmuntra och stödja
lokala ungdomsinitiativ mot främlingsfientlighet och rasism. Aktiviteterna
kommer att pågå under hela år 1995. Kampanjen leds av en särskild
kommitté med bl.a. representanter från olika ungdomsrörelser.
15
Skr. 1994/95:127
Världen runt omkring oss har alltid funnits där. Men aldrig har vi varit
mer medvetna än nu om hur beroende vi är av vad som händer i andra
länder. Det senaste decenniets politik och utveckling har förändrat
villkoren för människors liv. Den moderna teknologin har gjort att det
finansiella kapitalet kan röra sig över praktiskt taget alla gränser.
Miljöförstöringen har blivit mer och mer påtaglig och den känner inga
gränser. Kommunismens fall i öststaterna har skapat möjligheter och
problem som påverkar allas vår framtid. I många utvecklingsländer är
problemen mycket svåra. Men överallt i världen finns det också positiva
krafter.
Regeringen vill understryka hur viktigt det är att ungdomars globala
engagemang stimuleras. Svenska ungdomsorganisationer kan och vill ofta
medverka i olika biståndsprojekt, t.ex. genom samarbete med
ungdomsorganisationer i u-ländema. För att en organisation skall fa
ekonomiskt stöd för ett biståndsprojekt, krävs det att organisationen själv
bidrar med 20 procent. Det är sällan ungdomsorganisationer har sådana
ekonomiska resurser. Regeringen anser att kravet på egeninsatser från
ungdomsorganisationer bör kunna minskas, naturligtvis utan att göra
avkall på kvaliteten i biståndsarbetet.
World Youth of Sweden är ett svenskt ungdomsutbytesprogram, som
administreras av Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte. Programmet
har drivits på försök under två år. Sammanlagt har 70 svenska ungdomar
och lika många ungdomar från olika u-länder deltagit i programmet.
Verksamheten utvärderades under hösten 1994. Det visade sig att den
fungerat mycket bra. Därför anser regeringen att verksamheten från
budgetåret 1995/96 bör permanentas. Medel för detta har avsatts inom
regeringens biståndsbudget.
Vid konferensen i Rio de Janeiro år 1992 antogs en handlingsplan för
hållbar utveckling som kallas Agenda 21.
Det står i agendan att varje land och varje kommun skall gå vidare med
sin egen Agenda 21 Runt om i Sveriges kommuner pågår just nu det
arbetet. På många håll är det ungdomar som är de pådrivande krafterna.
Regeringen har beräknat 10,5 miljoner kronor för stöd till arbetet med
lokala Agenda 21.
I år är det tio år sedan det var FN:s världsungdomsår. I år fyller också
FN femtio år. Det firas på temat "Toleransens år".
Inom ramen för firandet av detta i Sverige kommer särskilda insatser
att riktas till ungdomar. Vi vill föra ut kunskap till ungdomar om FN:s
arbete och skapa debatt om globala frågor.
Det är regeringens uppfattning, att ungdomar bör ingå i den svenska
16
delegationen till FN:s generalförsamling då ungdomsfrågorna står på Skr 1994/95:127
dagordningen.
Ungdomar måste ges ökade möjligheter att påverka och framföra sina
synpunkter på det praktiska arbetet inom EU. Sverige anser därför att EU
bör ha en fortlöpande dialog med bl.a. EU:s ungdomsforum, som består
av en rad europeiska ungdomsorganisationer.
Sverige deltar sedan den 1 januari 1994 i Europeiska unionens
utbytesprogram Ungdom för Europa. Under det första året har ca 1 500
ungdomar från Sverige varit engagerade. Under år 1995 inleds den tredje
fasen, som innebär en utvidgning av aktiviteterna inom programmet.
Programmet sköts i Sverige av Stiftelsen för internationellt
ungdomsutbyte
Under våren 1995 startar EU:s nya utbildningsprogram Sokrates och
Leonardo I Sverige är det nu en angelägen uppgift att sjösätta det
svenska deltagandet i dessa program.
Sokrates är ett utbildningsprogram för skolan och den högre
utbildningen. Ett delprogram inom Sokrates heter Erasmus. Där har
Sverige medverkat sedan läsåret 1992/93
Ett nytt delprogram inom Sokrates heter Comenius. Det gäller för
grund- och gymnasieskolan. Comenius ger stöd till samarbete mellan
skolor kring bl.a. utvecklingsprojekt och elevutbyten. Det ger också stöd
till utveckling av undervisningen för invandrar- och zigenarbarn samt till
samarbete mellan olika institutioner för lärarutbildning.
Nytt för Sverige är också språkprogrammet Lingua. Från den 1 januari
1995 är svenskan ett av målspråken inom Lingua, eftersom vårt språk
numera är ett officiellt EU-språk.
Leonardo är ett program för yrkesutbildningar. Programmet ger stöd till
nationella pilotprojekt (goda exempel). Det ger också stöd till praktik och
utbyten för bl.a. ungdomar i grundläggande yrkesutbildning,
yrkesutbildare och studenter i högre utbildning.
Leonardo-programmet kommer att samverka med de yrkesinriktade
program som finns inom EU:s olika strukturfonder. Ett exempel på ett
sådant program är Youthstart, som har till syfte att förhindra
ungdomsarbetslöshet.
Regeringen anser att det är viktigt att ungdomar från alla delar av det
svenska samhället får möjlighet att utnyttja programmen inom EU
Såväl Sokrates som Leonardo kommer att öppnas för associationslän-
dema i Öst- och Centraleuropa.
Det finns ett ungdomssamarbete inom ramen för Europarådet. Det
samarbetet innehåller många bra och viktiga verksamheter, som
regeringen också i fortsättningen vill värna om. Europarådet har en
17
ungdomsfond och två ungdomscenter, i Strasbourg och Budapest. Både Skr. 1994/95:127
fonden och centren ger ungdomar ett starkt inflytande över
verksamheterna. Styrelserna, som består av hälften ungdomar och hälften
regeringsrepresentanter, är ett bra exempel på hur ungdomars inflytande
kan organiseras.
Inom ramen för Nordiska rådet finns ett väl utbyggt ungdomssamarbete.
Där finns stöd till samnordiska ungdomsprojekt inom kulturområdet. Där
finns också ett samarbete inom Ungdomens Nordiska Råd, Nordisk
ungdomskommitté och Nordisk kontaktkommitté.
I det nordiska ungdomssamarbetet finns en tradition som bygger på att
ungdomar själva organiserar sina aktiviteter och också deltar aktivt i
besluten.
Regeringen anser att det nordiska samarbetet har en fortsatt viktig roll
i det internationella ungdomsarbetet.
Flera svenska ungdomsorganisationer har ett stort intresse av utbyte med
Östeuropa och att arbeta med bistånd där. Regeringen ser det som ett
mycket angeläget engagemang. Vi vill ta vara på det inom ramen för
Sveriges ordinarie biståndsverksamhet. Dessutom finns fr o m. våren 1995
också möjligheter till ungdomsutbyte med Östeuropa inom programmet
Ungdom för Europa.
18
Det är i första hand kommunerna och det lokala föreningslivet som skall
skapa möjligheter för ungdomar att ha en meningsfull fritid. Vi vet att de
kommunala nedskärningarna har drabbat föreningslivet och den
kommunala fritidssektorn Regeringen följer därför noga utvecklingen i
kommunerna.
De traditionella ungdomsorganisationerna har haft allt svårare att fånga
upp ungdomar i sin verksamhet. Men runt om i landet pågår spännande
ungdomsprojekt som söker nya former. Gamla organisationer förnyar sig
och nya grupperingar växer fram.
Statens bidrag till ungdomsorganisationerna fördelas av
Ungdomsstyrelsen. Ett av målen för bidragen är att främja jämlikheten
mellan olika ungdomsgrupper och jämställdheten mellan könen. Just nu
samarbetar Ungdomsstyrelsen med ett antal organisationer. Tillsammans
försöker de t.ex. hitta metoder som skapar större utrymme för flickorna
i föreningslivet.
Statens bidrag till ungdomsorganisationerna uppgår till ca 100 miljoner
kronor per år. En allt större del av det bidraget går till förnyelse och
utveckling av ungdomsverksamheten. Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att
t o m. år 1997 genomföra en fördjupad bidragsprövning av samtliga
organisationer som söker bidrag.
Den svenska idrottsrörelsen har nästan tre miljoner medlemmar runt om
i landet. Där tränas många ungdomar i olika fysiska aktiviteter men också
i föreningslivets demokratiska beslutsordning. Varje år genomförs över
7 miljoner lokala ungdomsaktiviteter med över 55 miljoner deltagare.
Svensk idrottsrörelse är organiserad i ca 27 000 idrottsföreningar och
17 000 korpklubbar. Idrotten är en vital ungdomsrörelse. Bland
högstadieungdomen är 60 procent av pojkarna och 40 procent av
flickorna med i en eller flera idrottsföreningar.
Samarbete, ledarskap och demokratiska spelregler är viktigt inom
idrottsrörelsen. Men jämställdhetsarbetet måste förbättras väsentligt.
Regeringen följer noggrant idrottsrörelsens egna insatser på det området.
Statens bidrag till den lokala ungdomsverksamheten är beräknat till
300 miljoner för nästa budgetår.
Att lyssna på musik och se på video och film är en viktig del av
ungdomars fritid. Många ungdomar spelar också själva musik. Andra är
aktiva i videoverkstäder och lokal-TV-verksamhet. Att starta olika
mediaprojekt eller att spela teater är också populärt.
Kulturen är en viktig motkraft till destruktiva livsformer Projekt för
arbetslösa ungdomar som arbetar med eget skapande har ofta lyckats
engagera och vitalisera skoltrötta ungdomar.
Skr. 1994/95:127
19
Men kultur och skapande verksamhet är inte lätt att nå fram till. Skr. 1994/95:127
Ungdomar är oftast beroende av att skola och föreningsliv tar initiativ.
Skolbiblioteken är en viktig resurs i skolan Genom skolans nya timplaner
far eleverna ökade valmöjligheter. Då kan den som vill använda den extra
tiden till bl.a. estetiska ämnen. Skolorna har också möjlighet att profilera
sig t.ex. som kulturskola.
Det ökade våldet i film, på TV och video har debatterats en längre tid.
Ett sätt att motverka skadliga effekter av våldsskildringar är att aktivera
ungdomar att själva arbeta med bildmedierna, bl.a. i skolan. På nationell
nivå är det viktigt att stödja kvalitetsfilm och seriös TV-
programverksamhet.
En viktig utgångspunkt för statens stöd till institutioner och
organisationer inom kulturområdet har länge varit att verksamheten för
barn och ungdom skall ingå som en naturlig del i deras arbete. Detta
ligger fast också i framtiden. Regeringen kommer noga att följa upp
detta, bl a. vid granskningen av årsredovisningarna.
Regeringen kommer under mandatperioden att prioritera kulturinsatser
för barn och ungdom. Under budgetåret 1995/96 görs en särskild sats-
ning. 10 miljoner kronor har beräknats för att stimulera till
utvecklingsarbete inom barn- och ungdomskulturen. Vi ökar också
bidragen till Folkparkerna, Folkets Hus, Bygdegårdama och Våra Gårdar,
med sammanlagt 4 miljoner kronor, för att de skall kunna öka sin bam-
och ungdomsverksamhet inom kulturområdet.
Regeringen har nyligen beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om
kulturpolitikens inriktning (dir. 1994:146). I direktiven betonas att den
unga generationen är den viktigaste målgruppen i kulturpolitiken.
Utredningens förslag kommer att presenteras på försommaren 1995.
Under våren 1994 godkände riksdagen bildandet av stiftelsen
Framtidens kultur. Stiftelsen beräknas disponera ca 75 miljoner kronor
varje år under en tioårsperiod Stiftelsen skall stödja nyskapande projekt,
stimulera det regionala kulturlivet samt stärka tillväxt och utveckling.
Regeringen förutsätter att stiftelsen också kommer att stödja projekt som
kan locka ungdomar, särskilt ungdomar i storstadsmiljöer.
20
Skr. 1994/95:127
Boendekostnaderna har ökat kraftigt de senaste åren. Från år 1989 fram
tiil 1993 ökade boendekostnaderna realt med 26 procent för ett
genomsnittligt hushåll.
I dag är ungdomars boendekostnader högre per kvadratmeter än för
andra grupper. Det beror bl.a. på att ungdomar oftare bor i nybyggda
lägenheter, där hyrorna är högst. Ungdomar bor också ofta i små
lägenheter och där kostar varje kvadratmeter mer än i de större.
Generationsutredningen beskriver i betänkandet Tillvarons trösklar
(SOU 1994:77) ett antal ungdomsbostadsprojekt som har prövats för att
fa fram billigare bostäder till ungdomar:
* Att aktivt söka upp bostäder till unga, i kombination med att inrätta en
särskild ungdomsbostadskö. De uppsökta bostäderna skulle sedan
anmälas till kön och fördelas bland ungdomar.
* Nyproduktion med mindre kök och badrum.
* Att använda studentlägenheterna som modell för alla ungdomar. Det
innebär eget rum och wc, men med gemensamt kök.
Generationsutredningens förslag bereds för närvarande i
regeringskansliet.
Bostadspolitikens mål är en god bostad åt alla till en rimlig kostnad och
i en trygg närmiljö. Statens ansvar för bostadspolitiken är bl a. att se tiil
att kostnaderna kan fördelas rättvist. Staten skall också se till att
finansiering och byggande sker så billigt som möjligt. Samtidigt skall det
finnas valfrihet i boendet för medborgarna.
Regeringen vill säkra välfärden i boendet. Om vi skall kunna uppnå
detta måste bostadspolitiken förnyas. Vi strävar efter en så bred enighet
som möjligt om detta i riksdagen
Regeringen kommer inom kort att besluta om direktiv för en
bostadspolitisk utredning. Representanter för de politiska partierna kom-
mer att inbjudas att delta i detta arbete.
21
Skr. 1994/95:127
Många unga har svårt att klara sin ekonomi. 30 procent av dem mellan
16-24 år utan barn uppgav år 1991 att de hade svårigheter att klara sina
löpande utgifter. Motsvarande siffra för ensamstående medelålders var 13
procent och 3 procent av de sammanboende medelålders.
Hälften av alla socialbidragstagare i landet är under 25 år. De yngre
hushållen är också överrepresenterade bland dem som har svårigheter att
klara räntor och amorteringar på sina lån.
Det ekonomiska läget i landet tvingar fram besparingar även på
ungdomsgrupperna. Neddragningar på kontant stöd uppvägs dock av
betydande satsningar på framför allt utbildning och arbete, d.v.s. på
åtgärder som drar undan grunden för merparten av socialhjälpsbehovet
bland unga människor.
Studiebidrag lämnas när en elev i gymnasieskolan har fyllt 16 år och
betalas ut t o m. vårterminen det år då eleven fyller 20 år. Eleven kan
också söka ett extra behovsprövat tillägg. I vissa fall kan eleven fa ett
inackorderingstillägg. Ett gemensamt begrepp för dessa bidrag är
studiehjälp.
Studiebidraget har tidigare betalats ut tio månader per år. Läsåret i
gymnasieskolan är normalt bara drygt nio månader per år. Regeringen har
därför föreslagit att dessa bidrag betalas ut nio månader per år.
Studiebidraget är lika stort som barnbidraget. En sänkning av
barnbidraget har föreslagits från 750 kronor per månad till 625 kronor.
En motsvarande sänkning har därför också föreslagits när det gäller
studiebidraget.
Studiemedel kan utgå till studerande över 20 år. Regeringen har
tillkallat en parlamentariskt sammansatt kommitté som har i uppdrag att
dra upp riktlinjer för att reformera studiestödssystemet. Studiehjälpen
ingår dock inte i kommitténs uppdrag.
Regeringen har också föreslagit att staten inte längre skall lämna bidrag
för det s.k. CSN-kortet, som innebär att studerande beviljas rabatterade
priser på resor. Centrala studiestödsnämnden kan dock pröva
möjligheterna att via avgift av CSN-kortet förhandla fram likartade
förmåner för de studerande.
En stor andel av de bostadsbidrag som lämnas till ungdomar går till
hushåll med mycket låga eller inga inkomster alls. I maj år 1994
redovisade ca 27 procent av bidragstagama att de saknade inkomster av
lön eller studiemedel. 53 procent hade så låga inkomster att de var be-
rättigade till maximalt bostadsbidrag.
Bostadsbidraget prövas utifrån inkomst och boendekostnad. Infor
bidragsåret 1996 har regeringen föreslagit en begränsad justering av
bidragssystemet Det maximala bostadsbidraget för ungdomar mellan 18-
29 år blir då 1 100 kronor per månad. Det gäller både ensamboende och
22
samboende/makar. Justeringen innebär en minskning i förhållande till Skr. 1994/95:127
föregående bidragsår med 75 kronor per månad.
Regeringen föreslår att rätten till fria hemresor utökas De
total försvarspliktiga får en fri resa varje tjänstgöringsfritt veckoslut till
hemorten eller till nära anhörig i stället för en fri resa var fjortonde dag.
Dagersättningen för de totalförsvarspliktiga uppgår till 40 kronor per
dag. Utryckningsbidraget är 4 000 kronor.
Av alla unga i åldern 20-29 år hade år 1990 åtta av tio lån. Lånesumman
var i genomsnitt 185 000 kronor. De flesta lånen avser bostad eller
studier.
Bosparutredmngen (dir. 1993:116) har i sitt betänkande Bosparande
(SOU 1994:121) lämnat förslag om att införa ett generellt, statligt
premierat, bosparande Där tas också ungdomars bosparande upp Frågan
bereds för närvarande i Finansdepartementet
Unga människor är en attraktiv målgrupp för alla som vill sälja. Det är
svårt att värja sig mot all reklam och att välja kritiskt. Därför är det också
viktigt att nå den unga generationen med kunskap som ger dem en chans
att vara kritiskt tänkande konsumenter
Konsumentverkets insatser för ungdomar bygger på information och
opinionsbildning. Det sker i samarbete med Skolverket, Barn- och
ungdomsdelegationen och de kommunala konsumentvägledama. Skolan
betyder i det här sammanhanget mycket. Konsumentverket försöker stödja
en god konsumentutbildning i undervisningen, bl a. genom särskilda
insatser vid lärarhögskolan, genom att producera studiematerial och
genom olika skolprojekt.
Under perioden 1991-1994 avsatte regeringen medel ur Allmänna
arvsfonden till projekt som skulle stärka de unga som konsumenter Cirka
50 projekt fick ekonomiskt stöd. Exempel på sådana projekt är
teaterföreställningar om ungdomars ekonomi, videofilmtävlingar,
tidningsframställning, konsumentkontor för ungdomar och utställning om
den första bostaden.
Konsumentverket kommer att utnyttja erfarenheterna från de olika
projekten i sin fortsatta ungdomssatsning.
Regeringen har under hösten 1994 lagt fram en proposition om en ny
marknadsföringslag (prop. 1994/95:123). Förslaget till en ny lag stärker
konsumenterna genom tydliga förbud och förebyggande sanktionsavgifter.
Regeringen ser med allvar på den könsdiskriminerande reklamen och
följer noga utvecklingen på det området.
23
Skr. 1994/95 127
De flesta svenska ungdomar säger sig vara friska och nöjda med livet. I
jämförelse med ungdomar i högstadieåldem ute i Europa mår svenska
ungdomar bättre De har också oftare en bättre livsmiljö. Men det gäller
inte alla. Föräldrarnas levnadsvillkor och skolmiljön sätter sina spår också
på barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa. Det finns tydliga
hälsoskillnader mellan arbetare och tjänstemän, redan innan de fyller 30
år. De unga arbetarna mår sämre psykiskt, röker mer, motionerar mindre
och har sämre kostvanor. Samma sak gäller många unga ensamföräldrar,
arbetslösa ungdomar och invandrarungdomar.
Det har gjorts undersökningar som visar att skolelevers rökning minskade
kraftigt under 1970-talet. Nu ökar rökningen igen sedan slutet av 1980-
talet. Rökningen ökar mest bland flickor med arbetarbakgrund som gått
en praktisk yrkesutbildning och tidigt börjat arbeta.
Det finns också undersökningar som visar att rökare är mer öppna för
att pröva olika droger än icke-rökare. Dessutom finns det studier som
visar att barn och ungdomar påverkas mer av tobaksreklam än vuxna.
Regeringen har nyligen beslutat tillsätta en utredning som bl.a. skall
undersöka möjligheterna att förbjuda indirekt tobaksreklam (dir. 1994:88)
Ungdomars alkoholkonsumtion ökar Det är oroande. Framför allt är det
i dag fler ungdomar som dricker sig berusade och fler berusar sig på
främst folköl och hembränt.
Men det dricks inte lika mycket i alla ungdomsgrupper De som dricker
mest är unga män som bor i en storstad, har låg utbildning och en svag
ställning på arbetsmarknaden. Nästan 40 procent av dessa unga män säger
att de berusar sig minst en gång i veckan Motsvarande siffra för andra
grupper är nio procent.
Det har också gjorts undersökningar om ungdomars användande av
droger. De visar på samma sak, nämligen att experimenterande med
droger har ökat något. Sverige har ändå fortfarande en i jämförelse med
övriga länder låg nivå.
De sociala myndigheterna är enligt socialtjänstlagen skyldiga att ta itu
med problem i ungdomars uppväxtmiljö. Hjälpen och stödet skall ges i
samarbete med familjen.
Regeringen anser att det är extra viktigt just nu att vuxenvärlden -
myndigheter, organisationer och allmänhet - mobiliserar mot alkohol,
droger och våld. En sådan mobilisering går bara att göra tillsammans med
ungdomarna. Därför stödjer Folkhälsoinstitutet en mängd olika
ungdomsprojekt, som har just detta syfte.
Totalt avsätts 75 miljoner kronor i arbetet att minska medborgarnas
alkoholkonsumtion. Förebyggande arbete bland barn och ungdomar har
första prioritet. Det är värdefullt om kommunerna utvecklar lokala
alkoholpolitiska program Dessa program bör innehålla både allmänt
24
inriktad alkoholpolitisk verksamhet och insatser som direkt förhindrar Skr 1994/95:127
alkoholmissbruk bland ungdom. Den bästa resursen i ett sådant arbete är
ungdomarna själva.
Bruket av olika dopningspreparat, främst anabola steroider, har blivit allt
vanligare. År 1991 förbjöds vissa preparat i Sverige.
Regeringen har tillsatt en utredning om dopning (dir. 1994:78).
Utredningen skall bl.a. titta på de fall som tagits upp i domstol. Den skall
också försöka ta reda på om det finns någon koppling mellan dopning
och våldsbrott.
De allergiska besvären bland barn och ungdomar ökar. En stor del av
denna ökning beror troligen på slarvigt byggda hus med dålig ventilation
och fukt Passiv rökning spelar också en viss roll i sammanhanget
Projektet Hälsoskolor startade år 1991. Det är ett samarbete mellan olika
skolor i Europa Meningen med projektet är att stärka skolornas
hälsoarbete Elva skolor från Sverige deltar. Hälsoskoloma har lovat att
utveckla en hälsoplan för hela skoltiden De arbetar med att förbättra
skolans fysiska miljö och att engagera sig i skolpersonalens hälsa.
Skolmåltiderna används som en del i hälsoarbetet. Projekten sker i
samarbete med den lokala sjukvården. Folkhälsoinstitutet ansvarar för
projektet
Anorexi och bulimi är ätstömingar som uppmärksammats allt mer under
senare år Främst är det flickor som drabbas. I Sverige har ca 1 procent
av flickorna mellan 15-24 år anorexi Internationella studier visar att 1-3
procent av flickorna i samma ålder har bulimi.
Självmordsnivån bland ungdomar i Sverige är hög. Så har det varit i
många år Bland unga människor som dör i åldrama 20-24 år beräknas
vart fjärde dödsfall vara självmord. Många unga människor försöker
också ta sitt liv, utan att lyckas.
Folkhälsoinstitutet har i uppdrag att särskilt följa vad som händer med
ungdomars psykiska hälsa.
25
Målet med svensk handikappolitik är att alla skall vara delaktiga i
samhället på lika villkor. Ungdomar med funktionshinder är först och
främst ungdomar, med krav på utbildning, fritid, bostad och arbete precis
som alla andra ungdomar. Regeringens politik på de områden som
redovisas i den här skrivelsen gäller även ungdomar med funktionshinder.
Men det är också samhällets skyldighet att ge personer med
funktionshinder stöd, så att de kan leva ett så normalt liv som möjligt. Vi
vill därför redovisa de särskilda insatser som görs för unga med
funktionshinder.
Majoriteten ungdomar med funktionshinder går i den vanliga skolan, med
extra stöd om det behövs. Men det finns ett fatal elever som inte kan
följa undervisningen i den vanliga skolan. Barn som inte kan gå i
grundskolan därför att de är utvecklingsstörda, synskadade, döva, hörsel-
eller talskadade kan gå i särskolan eller specialskolan. På gymnasienivå
finns gymnasiesärskolan, särskild gymnasieutbildning för döva och
hörselskadade i Örebro kommun samt riksgymnasier för svårt
rörelsehindrade.
Ungdomar med funktionshinder har svårare än många andra ungdomar att
få ett arbete När arbetslösheten är hög drabbas de ännu hårdare.
De särskilda insatser som görs för unga funktionshindrade på
arbetsmarknaden började som ett projekt hos Arbetsmarknadsstyrelsen
mellan åren 1986-1990. Sedan budgetåret 1990/91 är de en del av den
ordinarie verksamheten vid arbetsförmedlingarna och vid
Arbetsmarknadsinstitutet (AMI).
Insatserna handlar om att både arbetsförmedlingen och AMI skall
hjälpa funktionshindrade skolungdomar att få kontakt med arbetslivet.
Efter avslutad skolgång skall de få aktiv hjälp till ett arbete i stället för
förtidspension
Många ungdomar med funktionshinder är dessutom mycket aktiva
användare av ny teknik. De använder nätverk och moderna kommunika-
tionssystem både i skolan och på sin fritid. I dag finns det många arbets-
platser där den nya tekniken har en central roll. Där är inte längre ett
funktionshinder ett handikapp. Många funktionshindrade ungdomar borde
alltså kunna få ett arbete just på sådana arbetsplatser.
Ungdomar med funktionshinder bor ofta kvar i föräldrahemmet längre än
andra ungdomar För ungdomar med stora funktionshinder har
handikappreformen, som bland annat innefattar lagen (1993:387) om stöd
och service till vissa funktionshindrade och lagen (1993:389) om
assistansersättning, inneburit att de ändå kan leva ett självständigt liv,
utan att alltid vara beroende av sina föräldrar.
Funktionshindrade ungdomar som flyttar hemifrån har rätt till en bostad
Skr. 1994/95:127
26
med särskild service, där de kan få det stöd som behövs. För svårt Skr. 1994/95:127
funktionshindrade kan personlig assistans göra det möjligt att bo i en
egen bostad.
Ungdomar med funktionshinder skall ha samma möjligheter som alla
andra att träffa jämnåriga. Miljöer där ungdomar träffas skall vara till-
gängliga för alla. Det kräver ombyggnad av många lokaler.
Regeringen har föreslagit ett stöd på 360 miljoner kronor för reparation
och ombyggnad av sådana lokaler.
27
Skr. 1994/95:127
Socialtjänstkommittén, som hade i uppdrag att utreda hur socialtjänstlagen
från 1982 fungerade, lämnade nyligen över betänkandet Ny socialtjänstlag
(SOU 1994:139). Där föreslås bl.a. att hjälp till barn och barnens
rättigheter skall stärkas inom socialtjänsten.
Kommitténs förslag skall remissbehandlas under våren 1995.
Samhällets ansvar för de unga är enligt svensk lagstiftning mycket
omfattande. De sociala myndigheterna är skyldiga att hjälpa ungdomar
som har problem i sin uppväxtmiljö. Hjälpen skall ske i samarbete med
familjen.
Det krävs hela tiden nytänkande och utveckling av arbetsmetoderna
inom individ- och familjeomsorgen. Socialstyrelsen och länsstyrelserna
har under föregående budgetperiod haft pengar till sådant
utvecklingsarbete.
Regeringen har föreslagit att sådana pengar avsätts även under
budgetåret 1995/96.
Lagen om vård av unga (LVU) är en tvångslag. Enligt denna lag kan
ungdomar upp till 20 år, som riskerar att skada sin egen utveckling och
hälsa, omhändertas av samhället för vård.
De omhändertagna ungdomarna placeras oftast i familjehem, men de
som behöver särskild tillsyn kommer till särskilda ungdomshem. Staten
övertog huvudmannaskapet för de särskilda ungdomshemmen den 1 april
1994 och en ny myndighet inrättades, Statens institutionsstyrelse (SIS).
Antalet akuta tvångsomhändertaganden av ungdomar har ökat under år
1993. Det är oroande. SIS uppger att nästan hälften av kommunernas
ansökningar om plats avser akuta placeringar. 45 procent av de
tvångsomhändertagna ungdomarna kommer från storstäderna.
Avsikten med statens övertagande av de särskilda ungdomshemmen är
att vården nu skall bli bättre och mer inriktad på individen. Stökiga
ungdomar har ofta var och en sina problem som de måste få hjälp att
lösa. Vi hoppas också att de olika ungdomshemmen skall fa olika
inriktning i sitt arbete. Det måste finnas olika vårdformer att välja mellan.
Att samla alla ungdomshem under ett tak ger också möjlighet att följa
upp och utvärdera vården. Målet med vården är ju att ungdomarna skall
fa hjälp att komma på fötter och skapa sig en framtid.
Regeringen har avsatt 30 miljoner kronor för forskning,
verksamhetsutveckling och personalutveckling inom ramen för SIS
verksamhet.
28
Skr. 1994/95:127
Det självklara målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten.
Därför är det en central uppgift för samhället att försöka förebygga brott.
Det bästa sättet är att försöka förhindra att unga människor kommer in i
ett kriminellt livsmönster. Det är därför viktigt att kommunerna utarbetar
lokala brottsförebyggande program.
I framtiden kommer den lokala polisen att arbeta mer med
närpolisverksamhet. Då blir det lättare för polisen att samarbeta med
kommunen, med enskilda och organisationer i ett brottsförebyggande
arbete.
Men det behövs också en nationell strategi för det brottsförebyggande
arbetet. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) kommer i april 1995 att redovisa
ett underlag till ett nationellt brottsförebyggande program. En central
fråga i programmet bör vara hur vi förhindrar barn och ungdomar att dras
in i missbruk och kriminalitet.
Skollagen har kompletterats med en föreskrift som handlar om bl.a.
mobbning. Där står det att de som verkar inom skolan särskilt skall
bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för
kränkande behandling. Rektorn i varje skola har också, enligt de nya
läroplanerna, ett särskilt ansvar för att motverka alla former av
trakasserier och mobbning bland elever och anställda.
Vad finns det för olika metoder och arbetsmodeller för att stoppa
mobbningen i skolan? Inom Skolverket finns ett projekt som arbetar med
den frågan. Nitton kommuner deltar i projektet.
Mobbning är inte bara en fråga för skolan. Barn- och
ungdomsdelegationen har, i samverkan med flera andra myndigheter och
organisationer, startat en kampanj mot mobbning Under år 1995 kommer
den att drivas vidare med Barnombudsmannen som huvudansvarig
myndighet.
Den anmälda brottsligheten i landet har minskat de senaste åren. Men
särskilt bland unga män har antalet grova våldsbrott ökat på senare tid.
Forskningsrapporter visar att 70-80 procent av våldsbrotten sker under
alkoholpåverkan.
Kampen mot våldet måste föras på alla nivåer i samhället - bland
enskilda och organisationer, i skolan och på arbetsplatserna, i politiken
och i vardagslivet.
En av statsmakternas främsta uppgifter i detta sammanhang är att stödja
insatser inom folkrörelserna, skolan, fritidsverksamheten och liknande
aktiviteter. I det arbetet kan rättsväsendet, särskilt polisen, spela en viktig
roll.
Särskilda insatser krävs när det gäller våldsbrott riktade mot barn,
ungdomar och kvinnor.
29
Riksdagen har nyligen skärpt lagstiftningen när det gäller sexualbrott Skr 1994/95:127
mot barn. En utredning har tillsatts om samlade åtgärder mot
barnpornografi. Regeringen kommer också att ta initiativ till en fortsatt
översyn av bestämmelserna om sexualbrott i brottsbalken.
Är 1996 kommer Sverige att vara värd för den första världskongressen
om kommersiell sexuell exploatering av barn.
Det skall vara svårt att begå brott utan att bli upptäckt. När ett brott
upptäcks skall rättsmaskineriet fungera effektivt och snabbt. De unga
skall möta tydliga reaktioner på sitt agerande.
Ungdomsbrottskommittén överlämnade i juni 1993 sitt betänkande
Reaktion mot ungdomsbrott (SOU 1993:35). Kommittén har lämnat
förslag på hur samhället bör ingripa när unga begår brott.
Kommittén menar bl.a. att domstolarna skall arbeta på ett sådant sätt
när ungdomsmål behandlas, att den unge far tydliga signaler. Samhället
accepterar inte brott. Handläggningen av ungdomsmål har behandlats i
propositionen 1994/95:12 Där finns en rad nya regler som skall påskynda
ungdomsmålen i rättsprocessens alla led. Riksdagen har nyligen antagit
förslagen.
Inom Justitiedepartementet arbetar man vidare med de andra förslagen
från Ungdomsbrottskommittén.
Enligt FN:s barnkonvention skall varje frihetsberövat barn hållas avskilt
från vuxna fångar. Undantag kan endast göras då det bedöms vara till
barnets bästa. Konventionen gäller alla barn och ungdomar upp till 18 år.
Fängelseutredningen har behandlat frågan om ungdomar i anstalt i
betänkandet Verkställighet av fängelsestraff (SOU 1993:76). Utredningens
förslag bereds nu inom Justitiedepartementet.
30
Skr. 1994/95:127
Regeringens ekonomiska insatser i ungdomspolitiken under budgetåret
1995/96 har nu redovisats. Vi har också redovisat de utredningar som
under den närmaste tiden skall arbeta med olika ungdomsfrågor Av vår
redovisning framgår att det finns mycket som bekymrar oss när det gäller
den unga generationens framtid Framför allt gäller det arbetslösheten, de
ökade sociala skillnaderna, de ökade skillnaderna mellan generationerna,
bostadssegregationen och boendekostnaderna.
I en klok och omtänksam familj handlar man utifrån insikten att det är
barnen och de unga som är framtiden. I en sådan familj kan inte de
vuxna ta för sig på barnens och ungdomarnas bekostnad. I en sådan
familj gör man inte heller skillnad mellan olika bam och ungdomar. Det
är regeringens avsikt att under mandatperioden arbeta med ung-
domspolitiken utifrån de insikterna.
Detta är av flera skäl inte en lätt uppgift Det ena skälet är naturligtvis
att det finns begränsade ekonomiska resurser. Det andra skälet handlar
om demokrati och inflytande.
Den unga generationen far i dag bära en stor börda i den ekonomiska
krisen Samtidigt har de alltför små möjligheter att ta till vara sina
intressen i politiken, inom utbildningsväsendet, i arbetslivet, i före-
ningslivet och i sin närmiljö.
I folkomröstningen om EU:medlemskap hade ungdomar en mer kritisk
inställning än den äldre generationen. Många ungdomar har också
uttryckt en oro inför medlemskapets effekter, bl.a. när det gäller
demokrati och delaktighet.
När tiderna är svåra och man inte känner att man kan vara med och
påverka till det bättre, varken för sig själv eller andra, grips man lätt av
vanmakt Vi vet att denna känsla av vanmakt finns inom delar av den
unga generationen. Men en tro på politikens möjligheter är själva livsner-
ven i ett demokratiskt samhälle Därför är det regeringens ambition att
stärka ungdomars inflytande över sina egna liv och samhällsutvecklingen
i stort.
Pågående arbeten om ungdom och demokrati
FN:s konvention om barnets rättigheter tillförsäkrar bam och ungdomar
upp till arton år vissa grundläggande rättigheter. Sverige har ratificerat
konventionen och därmed gjort ett internationellt åtagande att följa den.
Artikel 12 i konventionen ger ett starkt stöd för barns och ungdomars
inflytande i samhällets beslutsprocesser.
Elevinflytande
När ungdomar far beskriva var i samhället de helst vill ha inflytande
svarar de skolan. Det konstaterar Maktutredningen i sitt betänkande
Demokrati och makt i Sverige (SOU 1990:44). Samma utredning visar att
skolan hamnar långt ner på listan när ungdomar tillfrågas om i vilka in-
stitutioner de anser sig ha inflytande. 3
En utvärdering av skolan visar att eleverna har störst inflytande i de Skr 1994/95:127
lägre klasserna. Ju äldre de blir, desto mindre anser de sig ha att säga till
om.
I det nya styrsystemet för skolan och inom ramen för de nya
läroplanerna finns ett vidgat utrymme för elev- och föräldrainflytande i
skolan. I Läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo 94), står det klart
uttryckt att de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och
vara delaktig skall omfatta alla elever. Eleverna ges också ökade
möjligheter att själva välja sin studieinriktning.
Samtidigt finns det fortfarande hinder för ett formellt inflytande för
föräldrar och elever i skolan. Hindren finns i de regler som styr
ansvarsfördelningen inom skolan och kommunerna.
En särskild utredare tillkallades därför hösten 1994 (dir 1994:128).
Utredaren har gjort en översyn av elev- och föräldrainflytandet i skolan.
Regeringen kommer att redovisa sina ställningstaganden i dessa frågor
inför riksdagen.
Studentinflytande
Studenternas inflytande genom representation i beslutande församlingar
bör stärkas. Ett led i detta är att riksdagen har beslutat behålla
kårobligatoriet. Det faktum att en student måste tillhöra en studentkår
säkrar alla studenters möjlighet att vara med och påverka sin utbildning.
1993 års universitets- och högskolereform har, bl.a. enligt Sveriges
Förenade Studentkårer (SFS), hittills inneburit ett försämrat formellt stu-
dentinflytande. Det beror på att antalet beslutande församlingar har
minskat och att antalet platser för studentrepresentanter i de församlingar
som finns kvar också har minskat.
Just nu pågår en uppföljning av reformen (RUT 93). Utredaren har fatt
direktiv att särskilt belysa vad som har hänt med studentinflytandet i de
beslutande församlingarna (dir. 1994:126). Men regeringen avser redan
nu att förändra högskoleförordningen. Minst två studentrepresentanter
skall ha rätt att ingå i varje beslutande församling som behandlar
utbildningsfrågor.
Jämställdhet
Unga kvinnors inflytande i beslutande församlingar måste öka.
Regeringen har avsatt 5 miljoner kronor för projektverksamhet när det
gäller kvinnors deltagande och inflytande. Projekt som arbetar med
inriktning på unga kvinnor kommer att prioriteras.
Förenings- och kulturlivet
Många svenska ungdomar är med i en eller flera föreningar. Statens
bidrag till ungdomsorganisationerna är ett konkret sätt att stödja
ungdomars eget engagemang. När ungdomar själva får ta ansvar för en
omfattande verksamhet är det ett led i en demokratisk fostran.
Regeringen vill betona att ungdomarna själva skall ha inflytande över
sina organisationer De skall ha rätt att själva styra verksamheterna
Den svenska idrottsrörelsen aktiverar fler ungdomar än någon annan 32
föreningsverksamhet. Staten stödjer idrotten för att den är viktig när det
gäller de fysiska aktiviteterna. Men också för att föreningslivet ger en Skr. 1994/95:127
möjlighet till demokratisk fostran.
Regeringen vill betona vikten av att fler ungdomar rekryteras till
idrottens beslutande församlingar. Riksidrottsförbundets initiativ "Den
unga kraften" är ett steg i rätt riktning.
Samhällets kulturliv är en väsentlig del av ungdomars fritid. Det pågår
just nu en utredning om kulturpolitikens inriktning (Ku 1993:03).
Regeringen har nyligen beslutat om tilläggsdirektiv till den utredningen
(dir. 1994:146). Där anges speciellt bam och ungdomar som angelägna
att stödja. Det är särskilt viktigt att lyfta fram den kulturverksamhet som
bedrivs av ungdomar själva.
Översyn av åldersgränserna
Vid vilken ålder far man övningsköra? När far man ta körkort? När har
man rösträtt? När far man gifta sig? När far man köpa sprit? När blir man
insläppt på krogen? När far man starta eget? När far ungdomar helt
självständigt ta ansvar för sin ekonomi? Åldersgränserna i samhället är
viktiga signaler till de unga. När anses de mogna att ta ansvar i olika
sammanhang och därmed också ha rätt att utöva inflytande?
Regeringen avser att inom kort ta initiativ till en samlad översyn av
dagens åldersgränser.
Ungdomskommittén presenterade år 1991 sitt betänkande Ungdom och
makt (SOU 1991:12). Statens ungdomsråd (ombildat till Ungdomssty-
relsen) fick då uppdraget att utveckla metoder som ökar ungdomars
delaktighet och inflytande. Två projektsatsningar har genomförts:
* Försöksverksamhet i tretton kommuner som syftar till ett ökat
inflytande för ungdomar
* Initiativ för att skapa nya träffpunkter för ungdomar.
Under år 1994 övergick dessa projekt i en bredare satsning på att
utveckla ungdomars inflytande i lokalsamhället.
Erfarenheterna från de lokala projekten är mycket viktiga. De visar bl.a.
att formerna för inflytande måste utvecklas underifrån, ur ungdomarnas
eget engagemang och på deras villkor.
Erfarenheterna visar också att de vuxnas attityder är ett reellt hinder i
ambitionen att stärka ungdomars inflytande. Den äldre generationen är
ovillig att släppa ifrån sig makt. De vill hellre styra än stödja.
På många håll i landet utvecklas just nu olika former av lokala
ungdomsråd och ungdomsfora. De har startats för att skapa en dialog
mellan ungdomar och beslutsfattare. I flera kommuner har man gjort
kommunala handlingsprogram för ungdomsfrågorna. Programmen har på
några håll utarbetats tillsammans med ungdomar. Att så också sker bör
vara ett självklart inslag i själva dialogen.
Regeringen följer med intresse den utvecklingen.
33
Framtiden Skr. 1994/95 127
Visst händer det en hel del, också inom demokratiområdet, runt om i
landet. Men faktum kvarstår: ungdomar har för litet inflytande över sina
liv och över samhällsutvecklingen. Att ha formellt inflytande är en sak.
Hur det sedan skall gå till i praktiken är en helt annan sak. Erfarenheterna
från de lokala projekten visar att vuxenvärlden ogärna släpper ifrån sig
makt.
Regeringen kan förvisso inte starta en ungdomsproteströrelse. Däremot
kan vi ta reda på var hindren finns för ungdomars delaktighet - både de
formella och de informella hindren.
Vi kan lägga fram förslag till lagstiftning där så behövs. Vi kan söka
nya vägar och lyfta fram goda exempel Vi kan lyssna på ungdomar från
olika delar av landet, ungdomar med olika erfarenheter från olika sociala
miljöer. Hur vill de utforma förnyelsen av demokratin i Sverige och hur
vill de vara med och påverka Europeiska unionens politik?
Civildepartementet förbereder just nu olika insatser för att stärka arbetet
med demokrati- och inflytandefrågoma. Viktiga områden för ungdomar
är ungdomspolitiken, konsumentpolitiken och politiken om den tredje
sektorn (folkrörelser m.m.).
Regeringen avser att lägga fram en ungdomspolitisk proposition under
mandatperioden. Den skall bl.a. innehålla förslag till nya mål för den
nationella ungdomspolitiken.
34
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 januari 1995
Skr 1994/95:127
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,
Persson, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: Ulvskog
Regeringen beslutar skrivelse 1994/95:127 Ungdomsfrågor.
35
gotab 47578, Stockholm 1995