C5
s
100
2 Underliggande budgetutveckling
1994/95:100
Bilaga 1
Den underliggande utvecklingen av statsbudgetens saldo erhålls när det
redovisade saldot korrigeras för effekter som är av tillfällig art eller
sammanhänger med förändringar i redovisningsprinciperna. Som bas
används de förhållanden som gäller för innevarande budgetår. Den
underliggande budgetutvecklingen i ett budgetförslag kan inte omedelbart
jämföras med de redovisningar som gjorts i tidigare års finansplaner och
reviderade finansplaner.
Det bör betonas att det ofta är en bedömningsfråga om en enskild post
skall betraktas som en reguljär inkomst eller utgift eller som en tillfällig
sådan. Trots att avgränsningarna i det enskilda fallet inte är helt
självklara anser regeringen det ändå angeläget att redovisa en beräkning
där tillfälliga inkomster eller utgifter uteslutits, så att statsbudgetens
underliggande utveckling inte undanskyms.
På inkomstsidan betraktas bl.a. följande effekter som tillfälliga vid
framräkning av det underliggande budgetsaldot:
— vissa engångsvisa höjningar eller sänkningar av skatter och avgifter
— tillfälliga extra inleveranser från affärsverk och myndigheter till
statsbudgeten
— vissa engångseffekter vid medlemsskap i EU vad gäller moms m.m.
— försäljning av statliga företag
På utgiftssidan betraktas bl.a. följande effekter som tillfälliga vid
framräkning av det underliggande budgetsaldot:
— valutaförluster eller valutavinster som uppstår vid amortering av
statens utlandslån
— engångsvisa besparingar
— periodiseringseffekter till följd av att Riksgäldskontoret emitterar
statsobligationer till under- respektive överkurser.
Tabell 13 visar statsbudgetens underliggande utveckling under perioden
1993/94-1995/96.
Tabell 13. Underliggande budgetsaldo för budgetåren 1993/94-1995/96
Miljarder kronor
|
1993/94 |
1994/95 |
1995/96 |
1995/96 | |
|
Underliggande budgetsaldo |
-170,0 |
-178,8 |
-146,4 |
-209,8 |
|
Som andel av BNP |
11,7% |
11,5% |
8,9% |
101
3 Lånebehov och statsskuld
1994/95:100
Bilaga 1
Statliga utgifter som beslutats av riksdagen och som inte täcks av
statsinkomster, finansieras genom upplåning av Riksgäldskontoret.
Budgetunderskottet utgör den viktigaste beståndsdelen i Riksgäldskonto-
rets lånebehov (tabell 14). Det är emellertid inte det redovisade budgetut-
fallet baserat på inkomst- och utgiftsmässiga principer som är relevant i
detta sammanhang, utan i stället dess kassamässiga motsvarighet, dvs.
utfallet på statsverkets checkräkning i Riksbanken. I tabellen är skillnaden
mellan redovisat budgetutfall och rörelserna på statsverkets checkräkning
angiven som kassamässiga korrigeringar. Dessa korrigeringar kan i
allmänhet endast göras i efterhand när utfallen är kända. I prognos-
perspektivet antas att de kassamässiga flödena är lika med budgetsaldot.
Det är viktigt att betona att detta antagande görs då den kassamässiga
korrigeringen de senaste åren gett upphov till relativt stora avvikelser
mellan det budgeterade lånebehovet och det faktiska utfallet.
Riksgäldskontoret har en omfattande utlåning till affärsverk och andra
myndigheter, bl.a. till Centrala studiestödsnämnden för studielån.
Statsskuldens förändring påverkas därutöver av olika typer av
skulddispositioner, dvs. transaktioner av dispositiv karaktär som Riks-
gäldskontoret gör. Av störst betydelse därvidlag är valutaomvärderingar
till följd av att valutaskulden löpande omvärderas till aktuella valutakurser
samtidigt som avräkningen mot statsbudgeten enbart avser de realiserade
valutadifferenserna. Prognosen för skulddispositionerna innehåller
beräknade realiseringar av valutadifferenser och omvärdering av
valutaskulden. De övriga skulddispositionerna kan inte prognosticeras.
102
Tabell 14. Lånebehov och statsskuld
Miljarder kronor
1994/95:100
Bilaga 1
|
1993/94 utfall |
1994/95 |
1995/96 (18 mån) | |
|
Budgetunderskott |
177,1 |
192,0 |
243,4 |
|
Kassamässiga korrigeringar |
27,8 | ||
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning: | |||
|
CSN, studielån m.m. |
7,3 |
8,3 |
11,4 |
|
Investeringslån till myndigheter |
-8,5 |
5,0 |
5,5 |
|
Tilläggspensionsavgift | |||
|
(inlåning) |
-3,8 |
-11,4 | |
|
Finansiering av underskott | |||
|
i Arbetsmarknadsfonden | |||
|
inkl, ränta1 |
36,7 |
30,3 | |
|
Finansiering av underskott | |||
|
i Lönegarantifonden inkl, ränta |
0,9 |
-0,2 |
-1,4 |
|
Vasakronan AB m.m. | |||
|
(Byggnadsstyrelsen) |
13,8 |
-0,6 |
-3,4 |
|
Lån till Sparbanksstiftelsen Första |
-3,8 | ||
|
Arlandabanan |
1,0 | ||
|
Infriat garantiåtagande | |||
|
i Securum |
-13,1 | ||
|
Bankstöd Retriva och Securum |
3,8 |
-4,8 | |
|
Övrigt, netto |
-0,1 |
-3,0 |
-0,8 |
|
Redovisningsteknisk korrigering |
-8,4 | ||
|
Lånebehov |
233,5 |
229,0 |
238,5 |
|
Skulddispositioner |
-15,5 |
-13,9 |
-21,4 |
|
Statsskuldförändring |
218,0 |
215,1 |
217,1 |
|
Statsskuld vid utgången | |||
|
av resp, budgetår |
1 178,6 |
1 393,7 |
1 610,7 |
|
Som andel av BNP |
81,3% |
90,0% |
Anm: Inbetalning markeras med minustecken.
1 Fr.o.m. 1995/96 tillämpas bruttoredovisning och således redovisas Arbetsmarknads-
fondens underskott inom statsbudgeten (se avsnitt 1.3).
103
4 Redovisning av verksamheten med statliga
garantier m.m. för budgetåret 1993/94
1994/95:100
Bilaga 1
Riksrevisionsverket (RRV) har lämnat preliminär redovisning av
verksamheten med statliga kreditgarantier inklusive grundfondsför-
bindelser. Uppgifterna bygger på myndigheternas rapportering till RRV:s
system för kreditgarantiredovisning (System KG) och vissa myndigheters
årsredovisningar. Den definitiva redovisningen kommer att återfinnas i
RRV:s publikation Årsredovisning för staten 1993/94.
Uppgifterna avser garantistockens ställning per den 30 juni 1994. De
redovisade utgifterna och inkomsterna för verksamheten avser budgetåret
1993/94. Garantier i utländska valutor redovisas till den kurs som gällde
den 30 juni 1994. Hänsyn till senare kursfluktuationer har alltså inte
tagits.
I det följande lämnas en sammanställning av och kommentarer till de
uppgifter som garantiförvaltande myndigheter lämnat. I redovisningen
ingår uppgifter om statens ansvarsförbindelser i form av kreditgarantier
och borgen samt grundfondsförbindelser. Kreditgarantierna är till skillnad
från grundfondsförbindelserna kopplade till en viss kredit. En kredit-
garanti är ett statligt borgensåtagande som oftast gäller såsom för egen
skuld. En grundfondsförbindelse är en förbindelse att betala ett bestämt
belopp för att undvika en likvidation eller se till att garantimottagarens
kapital hålls intakt.
Syftet med kreditgarantier
Kreditgarantierna används av staten som ett näringspolitiskt medel för att
stödja verksamheter av samhälleligt intresse. Kreditgarantier tjänar därvid
som ett komplement till finansieringsmöjligheter på den allmänna kredit-
marknaden. Kreditgarantier används, respektive har använts, för att
stödja exempelvis jordbruket, varvsindustrin, energiförsörjningen,
exporten och bostadsbyggandet. Under senare år har kreditgarantier
använts i samband med bankkrisen och för investeringar i infrastrukturen.
Gällande garantiramar
Gällande garantiramar per den 1 juli 1994 uppgår totalt till 279,5
miljarder kronor, vilket är 22,7 miljarder kronor mer än föregående år.
En stor beloppsökning har skett av Riksgäldskontorets (RGK) garantiram
med 43,8 miljarder kronor på grund av omfattande engagemang avseende
pensionsåtaganden till bolagiserade affärsverk och övertagande av en
garanti som tidigare administrerats av Televerket. Andra ändringar är en
utökning av Statens bostadskreditnämnds (BKN) garantiram med 6,8
miljarder kronor och en minskning av Bankstödsnämndens (BSN)
garantiram med 9,6 miljarder kronor. För de myndigheter som inte har
104
en specificerad garantiram räknas garanterad kapitalskuld som garanti- 1994/95:100
ram. Detta gäller BKN och BSN. Bilaga 1
Gjorda garantiutfästelser
Gjorda garantiutfästelser per den 30 juni 1994 uppgår till 208,6 miljarder
kronor, vilket innebär en ökning med 6,4 miljarder kronor jämfört med
föregående år. Denna nettoökning hänför sig till RGK 18,4, BKN 6,8
och Exportkreditnämnden (EKN) 2,5 miljarder kronor. BSN har minskat
sina utfästelser med 9,5 och Televerket med 11,4 miljarder kronor.
Televerkets garanti flyttades till RGK efter bolagiseringen. Gjorda
garantiutfästelser är summan av garanterad kapitalskuld samt gjorda
utfästelser som ej tagits i anspråk. För de flesta myndigheter är tiden
mellan utfästelse och ianspråktagande kort, vilket innebär att beloppen för
utfästelse och kapitalskuld är lika stora. EKN har dock ett arbetssätt som
innebär att de alltid har en stor mängd utfästelser som inte är tagna i
anspråk. Den 30 juni 1994 uppgick dessa utfästelser till 47,4 miljarder
kronor.
Garanterad kapitalskuld
Den garanterade kapitalskulden per den 30 juni 1994 var 161,2 miljarder
kronor, vilket är 7,3 miljarder kronor mer än året före. Ökningen hänför
sig till motsvarande förändringar som redovisats vad det gäller utfästelse
per myndighet. Dock har EKN:s kapitalskuld ökat med 3,3 samtidigt som
utfästelsen ökat med 2,5 miljarder kronor. De sex myndigheter som
garanterat störst kapitalskuld är RGK 65,9, EKN 40,0, BSN 20,3, BKN
19,8, Riksbanken 13,0 och SJV 1,9 miljarder kronor. Dessa myndigheter
står för drygt 99,8 procent av den totala garanterade kapitalskulden.
Antalet garantier
Cirka 42 000 garantier fanns den 30 juni 1994. Medelvärdet för
kapitalskulden per garanti är ungefär 4 miljoner kronor. Minsta enskilda
garanti uppgick till 500 kronor och största enskilda var 27 miljarder
kronor. De myndigheter som utfärdat det största antalet garantier är BKN
med 20 147 garantier, SJV 10 900 och EKN cirka 10 000. Dessa tre
myndigheter står för 98 procent av det totala antalet kreditgarantier.
Övriga myndigheter har utfärdat tillsammans drygt 1 000 garantier.
Utvecklingen under de senaste tio åren
Trenden för total garantiram, utfästelse och kapitalskuld var fram till och
med budgetåret 1991/92 svagt uppåtgående. Budgetåret 1992/93 visade
105
en stor ökning som nästan helt kan tillskrivas bankkrisen och om- 1994/95:100
läggningen av bostadsstödet. Dessa två händelser ledde till bildandet av Bilaga 1
de två myndigheterna BSN och BKN, som idag tillhör de största
garantigivarna. Av kapitalskuldens ökning på 42,2 miljarder kronor under
budgetåret 1992/93 stod BSN för 29,8 och BKN för 11,8 miljarder
kronor.
Garantiutfärdande myndigheter
Bankstödsnämnden
Beslutet att inrätta BSN fattades i december 1992. Vid utgången av
budgetåret 1993/94 redovisas tre ansvarsförbindelser som totalt uppgår
till 20 303 miljoner kronor. De tre var till Securum (10 miljarder
kronor), Sparbanksstiftelserna (6,8) och Retriva (3,5). Inkomsterna från
kreditgarantiavgifter uppgick under budgetåret 1993/94 till 294,8 (100,0)
miljoner kronor. Avgiftsnivån på BSN:s garantier är 1 procent. BSN
betalade under budgetåret 1993/94 ut 20 231 (23 399) miljoner kronor
som ersättning för infriade garantier. Av tidigare infriade garantier har
399,9 (0,0) miljoner kronor återvunnits. Det tidigare avtalet med
Sparbanken Sveriges ägare, Sparbanksstiftelserna, har omförhandlats till
marknadsmässiga villkor vad gäller ränta och garantiavgift. Gentemot
Föreningsbanken har BSN också ett åtagande, men något direkt stöd har
inte utbetalats. Rekonstruktionen av Gota Bank har däremot inneburit en
mycket stor belastning för staten. Bankkrisen har kostat skattebetalarna
stora belopp och totalt har 65 miljarder kronor betalats ut. Av detta har
43,6 miljarder kronor betalats ut vid infrianden av kreditgarantier.
Statens bostadskreditnämnd
BKN inrättades den 1 januari 1992 och har till uppgift att arbeta för en
effektivt fungerande garantigivning för finansiering av bostadsbyggande.
Budgetåret 1993/94 registrerades 4 824 nya garantier med ett sammanlagt
garanterat belopp på 7 051 miljoner kronor. Garantistocken uppgick
därmed vid budgetårets slut till 19 827 miljoner kronor och antalet
garantier var 20 147. Inkomsterna från kreditgarantiavgifter uppgick
under budgetåret 1993/94 till 101,2 (67,5) miljoner kronor. Avgiftsnivån
på BKN:s garantier är 0,5 procent. BKN betalade under budgetåret
1993/94 ut 126,7 (0,4) miljoner kronor som ersättning för infriade
garantier. Av detta belopp har 5,7 (0,2) miljoner kronor återvunnits från
kommuner med borgensåtaganden.
106
Exportkreditnämnden och Beredningen för internationellt
tekniskt-ekonomiskt samarbete
1994/95:100
Bilaga 1
Den totala garantiramen utökades till 73 miljarder kronor då EKN i april
1993 fick i uppdrag av regeringen att inom ramen av 1 miljard kronor
lämna garantier för affärer med Baltikum och Ryssland. EKN admini-
strerar så kallade biståndsgarantier på uppdrag av Beredningen för
internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS). Biståndsgarantierna
ingår i EKN:s redovisning. Utestående utfästelser och kapitalskuld den
30 juni 1994 var 87,5 (85,0) respektive 40,0 (36,7) miljarder kronor. Av
detta stod BITS för 9,9 respektive 8,9.
De totala garantiavgifterna under budgetåret 1993/94 uppgick till 370
miljoner kronor, vilket är en ökning med 104 miljoner kronor från
föregående år. Avgiftsnivån för EKN och BITS ligger på 1 respektive 0,5
procent, om utestående kapitalskuld jämförs med avgifterna under året.
Statens jordbruksverk och länsstyrelsernas lantbruksenheter
Verksamheten med lantbruksgarantier redovisas dels av SJV som
disponerar anslaget för täckande av kreditförluster och dels av länsstyrel-
sernas lantbruksenheter som administrerar de enskilda garantierna. Den
30 juni 1994 uppgick kapitalskulden för lantbruksgarantierna till 1,9 (2,0)
miljarder kronor, vilket är en halvering jämfört med början av åttiotalet,
då den uppgick till cirka 3,7 miljarder kronor. Antalet garantier har
minskat från cirka 25 000 för tio år sedan till dagens 10 900 (11 900).
Avgifterna för lantbruksgarantierna är 1 procent.
Riksbanken
Riksbanken har ett garantiåtagande på 1 696 miljoner USD i Världs-
banken. Den 30 juni 1994 motsvarade det 13 025 (13 120) miljoner
kronor. Enligt regeringsbeslut garanterar staten de förluster som kan
uppkomma på kapitalinsatsen i Världsbanken. Förändringarna de senaste
åren beror endast på förändringar i kursrelationen mellan USD och
svenska kronor. Någon avgift tas inte ut på denna garanti. Från och med
1 januari 1995 har denna garanti överförts från Riksbanken till Finans-
departementet.
Riksgäldskontoret
Enligt instruktionen för RGK skall målet för hanteringen av garantienga-
gemanget vara att kostnaderna för verksamheten skall täckas av dess
intäkter sett över en längre tidsperiod. Målet för verksamheten är vidare
att bidra till att andra myndigheters garantigivning bedrivs på ett effektivt
sätt. Vidare skall RGK meddela föreskrifter och allmänna råd för statliga
107
garantier till näringslivet samt följa kostnaderna för och omfattningen av 1994/95:100
detta. RGK har i sin redovisning fördelat sina garantier på olika Bilaga 1
näringsområden.
RGK:s garantiåtagande uppgick per den 30 juni 1994 till 65,9 miljarder
kronor. Detta innebär en ökning av åtagandet med 18,5 miljarder.
Ökningen beror till största delen på RGK:s alltmer omfattande engage-
mang för garantier avseende pensionsåtaganden till bolagiserade
affärsverk och andra myndigheter. Den största ökningen rör Telia AB,
pensionsåtaganden till Telia AB och övertagande av de garantier som
tidigare utfärdats av Televerket. De sex största garantimottagama är
Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa (27,0 miljarder kronor), Telia
AB (4,8), Forsmarks Kraftgrupp AB (4,5), Sveriges Allmänna Hypoteks-
bank (2,3), Nordiska Investeringsbanken (2,0) och Stockholmsleder AB
(2,0). Tillsammans med statliga pensionsåtaganden (15,8) utgör dessa
nästan 90 procent av RGK:s garantier. Avgifterna uppgår till 0,4 procent
av total kapitalskuld.
Övriga garantiutfärdande myndigheter
Ytterligare 28 myndigheter, Presstödsnämnden, Skogsstyrelsen, Närings-
och teknikutvecklingsverket, Överstyrelsen för civil beredskap, Luft-
fartsverket, Fiskeriverket, Utrikesdepartementet, Kammarkollegiet,
Centrala studiestödsnämnden, Statens vägverk och 18 länsstyrelser, har
utfärdat drygt 500 garantier på totalt 290 miljoner kronor. Detta belopp
utgör knappt 0,2 procent av statens totala garantiåtagande. Avgiftsnivån
för denna grupp av garantier ligger på knappt 1 procent.
Övriga ansvarsförbindelser
En typ av ansvarsförbindelser som inte tagits med tidigare i redovis-
ningen till riksdagen av den statliga garantiverksamheten är de skuld- och
garantiförbindelser som avser åtaganden gentemot internationella
utvecklingsbanker och utvecklingsfonder. I RGK:s årsredovisning är
dessa upptagna till 5,2 miljarder kronor som statliga ansvarsförbindelser.
Några avgifter tas inte ut för dessa ansvarsförbindelser.
Den 18 december 1992 beslutade riksdagen om en allmän statlig
garanti för det svenska betalningssystemet. Statens garanti omfattar,
förutom bankerna och deras dotterbolag, också vissa andra kreditinstitut
med statlig anknytning. Syftet med denna statliga garanti är att trygga
stabiliteten i betalningssystemet och säkra kreditförsörjningen. Det
statliga åtagandet är av temporär natur och skall avvecklas när för-
hållandena är sådana att det inte längre föreligger något hot mot
stabiliteten i det finansiella systemet. Denna statliga garanti är inte med
i siffersammanställningarna i föreliggande redovisning eftersom den inte
entydigt kan bestämmas beloppsmässigt. Någon avgift tas inte ut för
denna garanti.
108
Utgifter till följd av infriade garantier
Utgifterna till följd av infriade garantier under budgetåret 1993/94 uppgår
till 21,7 (24,5) miljarder kronor, vilket motsvarar 15 procent av total
kapitalskuld. De största infriandena redovisas av BSN med 20,2 (23,4)
miljarder kronor, EKN med 1,2 (1,1) och BKN med 0,1 (0,0). Exklusive
BSN uppgår infriandena till 1 procent av total kapitalskuld.
Inkomster från lämnade garantier
Inkomster från garantiavgifter under budgetåret 1993/94 uppgår till 1 007
miljoner kronor, jämfört med 606 under föregående budgetår. In-
komsterna genereras främst av EKN (328), BSN (295), RGK (262) och
BKN (101). Garantiavgifterna uppgår till 0,6 procent av total kapital-
skuld. Riksdagens beslut att avgiften på statliga garantier skall vara 1
procent uppnås inte under 1993/94. En lägre genomsnittlig avgiftsnivå
uttas av Riksbanken (0 procent), RGK (0,4 procent) och BKN (0,5
procent). Övriga myndigheters avgiftsnivå ligger på 1 procent.
Inkomster till följd av återbetalning av infriade garantier uppgår till
1526 miljoner kronor jämfört med 598 föregående budgetår. Dessa in-
komster härrör främst från exportkreditgarantiema (975) där stora återbe-
talningar har gjorts från Brasilien, Indien, Iran, Etiopien, Mexiko och
Argentina. Sparbanksstiftelserna har återbetalat 400 miljoner kronor till
BSN, avseende tidigare infriade garantier.
Det ekonomiska utfallet av verksamheten
Summan av inkomster från garantiavgifter och återbetalningar för tidigare
infriade garantier har i förhållande till utgifter för infriade garantier
resulterat i ett stort nettounderskott på 19 150 miljoner kronor. Utfallet
exklusive BSN visar ett mindre överskott på 386 miljoner kronor.
Föregående budgetår visade också ett stort nettounderskott på 23 317
miljoner kronor. Exklusive BSN blev utfallet föregående år ett litet
underskott på 19 miljoner kronor.
Sammanställning av statliga garantier
Tabellen nedan visar i sammandrag garantiramar, utfästelser och
kapitalskuld för samtliga statliga garantier per den 30 juni 1994, samt
inkomster och utgifter för statliga garantier under budgetåret 1993/94.
1994/95:100
Bilaga 1
109
Tabell 15. Statliga garantier per den 30 juni 1994 (garantiram per den 1 juli 1994/95:100
1994) Bilaga 1
Miljoner kronor
|
Garantier |
Gällande |
Gjorda |
Garanterad |
Under budgetåret 1993/94 per den 30 juni 1994 | ||
|
Utgifter till |
Inkomster |
Inkomster | ||||
|
Riksgäldskontoret |
148 930,2 |
65 852,0 |
65 852,0 |
78,2 |
261,7 |
129,2 |
|
Bankstödsnämnden |
20 303,0 |
20 303,0 |
20 303,0 |
20 231,0 |
294,8 |
399,9 |
|
Statens bostadskreditnämnd |
19 827,1 |
19 827,1 |
19 827,1 |
126,7 |
101,2 |
5,7 |
|
Riksbanken |
13 025,3 |
13 025,3 |
13 025,3 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
Statens jordbruksverk |
3 768,0 |
1 881,0 |
1 881,0 |
22,0 |
19,0 |
3,0 |
|
Delsumma |
205 853,6 |
120 888,4 |
120 888,4 |
20 435,9 |
676,7 |
537,8 |
|
Övriga |
617,3 |
292,5 |
292,5 |
7,0 |
2,6 |
13,1 |
|
Delsumma |
206 470,9 |
121 180,9 |
121 180,9 |
20 442,9 |
679,3 |
550,9 |
|
Exportkreditnämnden |
73 000,0 |
87 460,0 |
40 034,0 |
1 240,0 |
328,0 |
974,8 |
|
Totalsumma |
279 470,9 |
208 640,9 |
161 214,9 |
21 682,9 |
1 007,3 |
1 525,7 |
110
|
5 Budgetering av förvaltningskostnadsanslag för |
1994/95:100 Bilaga 1 |
5.1 Kompensation för prisutvecklingen
Som ett led i rambudgetprocessen har anslagen till myndigheterna för det
förlängda budgetåret 1995/96 avseende resurser för löner, lokaler och
övriga förvaltningskostnader genom s.k. pris- och löneomräkning
kompenserats för den faktiska prisutvecklingen under föregående budgetår
(1993/94) samt för perioden juli - december 1994 (schablonframskrivning
med oförändrad priskompensation). Särskilda indextal för lö-
nekostnadsutveckling, baserade på prisutvecklingen inom den konkurren-
sutsatta sektorn och de allmänna prisförändringarna för övriga för-
valtningskostnader har använts.
Budgeteringen av lokalkostnadsdelen i myndigheternas förvaltningsan-
slag var tidigare baserad på Byggnadsstyrelsens avisering av hyra till
resp, myndighet. Eftersom myndigheterna från den 1 juli 1993 ansvarar
för sin egen lokalförsörjning inom ramen för anvisat ramanslag har i
årets budgetproposition en ny beräkningsteknik använts. De övergripande
principerna för omläggningen presenterades i 1994 års kompletterings-
proposition (prop. 1993/94:150, bet. 1993/94:FiU20, rskr. 1993/94:453).
Den använda beräkningstekniken för lokalkostnader bygger på en
schablonmässig omräkning av den samlade resursnivån för lokalanskaff-
ning på statsbudgeten. Som bas för beräkningen ligger, i huvudsak,
Byggnadsstyrelsens tidigare hyresaviseringar till resp, myndighet. Den
utifrån dessa aviseringar fastställda resursnivån har justerats med
utgångspunkt i en övergripande bedömning av de förväntade nivåerna på,
av myndigheterna, under budgetåret ny- och omtecknade hyreskontrakt.
För de unika kultur- och s.k. ändamålsfastigheter som förvaltas av
Statens fastighetsverk, där myndighetens verksamhet är integrerad med
fastigheten, har i princip det tidigare budgeteringssystemet tillämpats.
Den använda beräkningstekniken leder till att incitamentet att spara på
lokalkostnader ligger kvar hos myndigheten. Detta genom att myndig-
heten ges möjlighet att tillgodogöra sig besparingar, dels om hyresnivån
på de av myndigheten ny- och omtecknade kontrakten ligger under den
hyresnivå som schablonmässigt beräknats för myndigheten, dels när
myndigheten minskar sin lokalyta i relation till den tidigare av Byggnads-
styrelsen anvisade lokalytan.
Den årliga omräkningen av anslagen för att kompensera för prisutveck-
lingen på lokaler kommer fortsättningsvis, på samma sätt som för löner
och övriga förvaltningskostnader, vara baserad på en övergripande
bedömning av den faktiska prisutvecklingen. När det gäller s.k.
ändamålsfastigheter kan särskilda analyser och beräkningar behöva göras.
Pris- och löneomräkningen avseende budgetåret 1995/96 grundar sig
således på en bedömning av prisutvecklingen under perioden 1 juli 1993
- 31 december 1994. En avstämning mot den verkliga prisutvecklingen
111
under denna period kommer att göras inom ramen för pris- och löneom-
räkningen i nästkommande budgetarbete.
Vidare har anslag som pris- och löneomräknats budgeterats med hänsyn
till ett produktivitetskrav om 0,99 % på 12-månadersbas, vilket motsvarar
den genomsnittliga årliga produktivitetsförbättringen inom näringslivets
tjänstesektor under de senaste tio åren. Motsvarande produktivitetskrav
gäller även för de myndigheter som driver avgiftsbelagd verksamhet där
myndigheter disponerar inkomsterna. Fjärde huvudtitelns anslag IV Al
Försvarsmakten är dock undantaget från detta produktivitetskrav.
Den på ovan redovisade sätt schablonmässigt framräknade totala
priskompensationen till myndigheterna har lagts till grund för en prövning
av statens totala utgifter för förvaltning. Den enskilda myndighetens
samlade behov av medel, anvisade via ramanslag, har därefter på
sedvanligt sätt prövats och vägts mot andra utgifter på statsbudgeten inom
ramen för de samlade resurserna.
1994/95:100
Bilaga 1
112
6 Lån i Riksgäldskontoret för myndigheters
investeringar i anläggningstillgångar för
förvaltningsändamål
1994/95:100
Bilaga 1
Regeringens förslag: Regeringen skall för budgetåret 1995/96 få
besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstill-
gångar för förvaltningsändamål intill ett sammanlagt belopp av
12 400 000 000 kronor.
Riksdagen har godkänt ett generellt införande av lån i Riksgäldskonto-
ret (RGK) för myndigheters investeringar i anläggningstillgångar för för-
valtningsändamål fr.o.m. budgetåret 1993/94 enligt de principer som
redovisades i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 1, bet.
1992/93 :FiU20, rskr. 1992/93:189).
6.1 Lånebemyndigande för budgetåret 1995/96
I följande tabell redovisas för varje departementsområde dels utfallet
avseende upptagna lån i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål
den 30 juni 1994, dels låneramar som regeringen lämnat till myndig-
heterna för innevarande budgetår med hänsyn tagen till regeringsbeslut
som fattats t.o.m. den 15 december 1994 och dels beräknat sammanlagt
lånebehov för budgetåret 1995/96.
I enlighet med vad som beslutats om principerna för lånemodellen
avser låneramsbeloppen den totala skuld som regeringen via myndig-
heterna högst får ha till RGK under det aktuella budgetåret.
Tabell 16. Lånebemyndigande för budgetåret 1995/96
Kronor
|
Up| |
itagr |
la lån |
Tilldel |
ade |
låne- |
Lånera |
imar | ||
|
Departementsområde |
1994-06 |
>-30 |
ramar |
1994/95 |
1995/96 | ||||
|
Justitiedep. |
566 |
501 |
700 |
1 841 |
340 |
000 |
2 603 |
900 |
000 |
|
Utrikesdep. |
53 |
254 |
600 |
83 |
630 |
000 |
237 |
550 |
000 |
|
Försvarsdep. |
57 |
199 |
100 |
680 |
260 |
000 |
1 592 |
518 |
000 |
|
Socialdep. |
325 |
697 |
700 |
758 |
600 |
000 |
942 |
300 |
000 |
|
Kommunikationsdep. |
42 |
453 |
600 |
133 |
350 |
000 |
177 |
050 |
000 |
|
Finansdep. |
470 |
809 |
600 |
1 020 |
500 |
000 |
1 005 |
390 |
000 |
|
Utbildningsdep. |
18 |
638 |
900 |
2 983 |
584 |
000 |
3 419 |
573 |
000 |
|
Jordbruksdep. |
247 |
072 |
500 |
452 |
950 |
000 |
470 |
900 |
000 |
|
Arbetsmarknadsdep. |
287 |
672 |
400 |
384 |
900 |
000 |
398 |
115 |
000 |
|
Kulturdep. |
37 |
437 |
100 |
95 |
212 |
000 |
137 |
289 |
000 |
|
Näringsdep. |
55 |
362 |
400 |
97 |
850 |
000 |
274 |
070 |
000 |
|
Civildep. |
47 |
123 |
200 |
110 |
600 |
000 |
180 |
400 |
000 |
|
Miljö- och naturresursdep. |
162 |
317 |
500 |
229 |
212 |
000 |
343 |
175 |
000 |
|
Till regeringens disposition |
928 |
012 |
000 |
617 |
770 |
000 | |||
|
Summa |
2 371 |
542 |
300 |
9 800 |
000 |
000 |
12 400 |
000 |
000 |
113
8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1
Budgetåret 1993/94 omfattades flertalet myndigheter av lånemodellen. 1994/95:100
Riksdagen bemyndigade regeringen att för dessa myndigheter ta upp lån Bilaga 1
i RKG intill ett sammanlagt belopp av 4 500 000 000 kronor (prop.
1992/93:100 bil. 1, bet. 1992/93:FiU20, rskr. 1992/93:189)
Av tabellen framgår att myndigheternas sammanlagda låneskuld vid
budgetårets utgång uppgick till 2 371 542 300 kronor. De främsta skälen
till skillnaden mellan den sammanlagda tilldelade låneramen och den
sammanlagda låneskulden torde vara följande.
Myndigheternas investeringsbeteende har förändrats till följd av att
myndigheterna belastas med hela kapitalkostnaden för investeringarna.
Myndigheterna har senarelagt planerade investeringar. Myndigheterna har
amorterat mer än planerat vad gäller den delen av myndigheternas
låneskuld till Riksgäldskontoret som tidigare var en kapitalskuld till Stats-
kontoret för ADB-utrustning. Anledningen till att myndigheterna
amorterar mer än planerat är att amorteringstiden, som Statskontoret
beslutade, för ADB-utrutsningen varit för lång i förhållande till den
ekonomiska livslängden. Den sammanlagda tilldelade låneramen för
budgetåret 1993/94 har beräknats från myndigheternas redovisning av
planerade investeringar, vilka sannolikt har innehållit ett visst mått av
överplanering. Myndigheterna har i vissa fall varit obenägna att ta upp
lån i Riksgäldskontoret i de fall myndigheterna har haft medel tillgängliga
i form av anslagssparande och överskott i avgiftsfinansierad verksamhet.
Det är emellertid ännu för tidigt att dra några långtgående slutsatser om
utvecklingen av myndigheternas investeringsverksamhet.
Regeringen beräknar för budgetåret 1995/96 det samlade lånebeloppet
till 12 400 000 000 kronor. Av beloppet beräknas 617 770 000 kronor
ställas till regeringens disposition för att möta oförutsedda behov, vilket
utgör 5 % av det sammanlagda lånebeloppet. Utökningen jämfört med
innevarande budgetårs låneramar beror dels på att budgetåret 1995/96
avser 18 månader, dels på att den totala upplåningsvolymen successivt
ökar de närmast följande budgetåren eftersom amorteringarna inte blir
lika stora som upplåningen förrän samtliga investeringar i anläggningstill-
gångar för förvaltningsändamål är finansierade med lån i RGK.
114
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1994/95:100
Bilaga 1
1. godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som
regeringen har förordat i det föregående,
2. godkänner de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som
regeringen har förordat i det föregående,
3. godkänner riktlinjerna för budgetering och redovisning av statens
verksamhet i enlighet med vad regeringen har förordat (Ekonomisk
styrning av statlig verksamhet, avsnitt 2.1),
4. för budgetåret 1995/96, i avvaktan på slutliga förslag i komplette-
ringspropositionen och i enlighet med vad regeringen har förordat i
det föregående,
a) beräknar statsbudgetens inkomster,
b) beräknar förändringar i anslagsbehållningarna,
c) beräknar Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.
5. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 besluta om lån i
Riksgäldskontoret till investeringar i myndigheters anläggningstill-
gångar för förvaltningsändamål intill ett sammanlagt belopp av
12 400 000 000 kronor (Budgetförslaget och statens ekonomiska
ställning, avsnitt 6.1).
115
Innehåll
1994/95:100
Bilaga 1
Finansplanen
|
1 |
Den ekonomiska politikens inriktning |
1 |
|
2 |
Det ekonomiska arvet |
13 |
|
2.1 1980-talet - budgetsanering och överhettning |
14 | |
|
2.2 1990-talet - nya budgetunderskott och efterfrågekris |
17 | |
|
3 |
Sverige och den Europeiska unionen |
21 |
|
3.1 Sätt Europa i arbete |
22 | |
|
3.2 Konvergensfrågorna |
24 | |
|
4 |
Den ekonomiska utvecklingen |
25 |
|
4.1 Den internationella ekonomin 1995 och 1996 |
25 | |
|
4.2 Den svenska ekonomin 1995 och 1996 |
26 | |
|
4.3 Kalkyler för perioden 1994-1998 |
30 | |
|
5 |
En politik för tillväxt, sysselsättning och välfärd |
34 |
|
5.1 En politik för tillväxt |
34 | |
|
5.2 Finans- och penningpolitiken |
38 | |
|
5.3 Arbetsmarknad och sysselsättning |
41 | |
|
5.4 Strukturpolitiken |
47 | |
|
5.5 Skattepolitiken |
48 | |
|
5.6 Fördelningseffekter av politiken |
50 | |
|
6 |
Budgetförslaget och förstärkningar av den offentliga |
56 |
|
6.1 Samlade förstärkningar av de offentliga finanserna |
56 | |
|
6.2 Budgetförslaget och jämförbarhet med tidigare år |
57 | |
|
6.3 Åtgärder för att förstärka budgeten |
58 | |
|
6.4 Finansiering av medlemskapet i EU |
64 | |
|
6.5 Handlingsprogram mot arbetslöshet |
66 | |
|
6.6 Kommunal ekonomi |
66 | |
|
Appendix: Budgetförstärkningar |
68 |
Omprövning och förnyelse av offentlig förvaltning 71
116
|
Ekonomisk styrning av statlig verksamhet |
1994/95:100 Bilaga 1 |
|
1 Budgetpolitisk strategi |
73 |
|
1.1 De offentliga åtagandena och statens roll |
73 |
|
1.2 Budgetprocessen |
74 |
|
2 Budgetering och redovisning av statens verksamhet |
76 |
|
2.1 Principer för budgetering och redovisning av statens | |
|
verksamhet |
76 |
|
2.2 Utredning om skillnaden mellan redovisningen av | |
|
statsbudgeten och utgifter och redovisningen i | |
|
nationalbudgeten av statens inkomster och utgifter |
77 |
|
2.3 Införande av årsredovisning för staten |
78 |
|
3 Resultatet av RRV:s granskning 1994 |
79 |
|
3.1 RRV:s iakttagelser |
79 |
|
4 Resultatstyrning |
83 |
|
5 Ökade krav för god intern kontroll i staten |
85 |
|
6 Konsekvenser för de statliga myndigheterna av | |
|
införandet av en allmän löneavgift m.m. |
88 |
Budgetförslaget och statens ekonomiska ställning
1 Beräkning av statsbudgetens inkomster och utgifter för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 89
1.1 Beräkningsförutsättningar 89
1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter under
budgetåret 1994/95 89
1.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter under
budgetåret 1995/96 93
1.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1994/95
och 1995/96 97
2 Underliggande budgetutveckling 101
3 Lånebehov och statsskuld 102
4 Redovisning av verksamheten med statliga garantier m.m.
för budgetåret 1993/94 104
5 Budgetering av förvaltningskostnadsanslag för
budgetåret 1995/96 111
5.1 Kompensation för prisutvecklingen 111
117
6 Lån i Riksgäldskontoret för myndigheters investeringar
i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål
6.1 Lånebemyndigande för budgetåret 1995/96
Förslag till riksdagsbeslut
1994/95:100
113 Bilaga 1
113
115
118
Bilaga 1.1
Preliminär nationalbudget
för 1995
Preliminär Nationalbudget
Förord
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Den preliminära nationalbudget som härmed läggs fram, beskriver den
internationella och den svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1996.
Nationalbudgeten bygger på material från fackdepartementen samt från
olika myndigheter och institutioner. För bedömningen av den internatio-
nella utvecklingen har material erhållits från bl.a. OECD. Beskrivningen
av den svenska ekonomin baseras främst på underlag från Statistiska
centralbyrån och på den prognos som Konjunkturinstitutet publicerade
den 13 december. Ansvaret för de redovisade bedömningarna åvilar dock
helt Finansdepartementets ekonomiska avdelning.
Nationalbudgeten innehåller dessutom kalkyler över ekonomins utveck-
ling i ett något längre perspektiv. Den traditionella prognosen för 1995
och 1996 har kompletterats med tre alternativa scenarier över utveck-
lingen t.o.m. 1998. Dessa beräkningar är gjorda med stöd av Kon-
junkturinstitutets modeller KOSMOS och FIMO.
Arbetet med den preliminära nationalbudgeten har letts av departe-
mentsrådet Håkan Frisén. Kalkylerna avslutades den 22 december 1994.
Inledning
1.1 Utvecklingen 1995-96
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Återhämtningen i den svenska ekonomin, från den djupaste krisen sedan
1930-talet, förstärktes successivt under 1994. Spridningseffekterna från
den gynnsamma exportutvecklingen till andra delar av ekonomin har
blivit allt påtagligare. Investeringsaktiviteten i näringslivet ökade betydligt
trots de höga realräntorna. Under hösten kunde också en tydligare för-
bättring av arbetsmarknadsläget skönjas. Efter tre år med kraftigt fällande
produktion ökade BNP med ca 2 % under 1994.
Diagram 1.1 Produktion i industrin och i den övriga ekonomin
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Under de närmaste åren förändras i viss mån tillväxtens drivkrafter.
Perioden med snabba marknadsandelsvinster för svensk export, som upp-
nåtts genom den dramatiska förbättringen av konkurrenskraften, bedöms
nu vara avslutad. Den förstärkta internationella efterfrågan möjliggör
dock en fortsatt god exporttillväxt. En tilltagande investeringsaktivitet
förutses utgöra den starkaste drivkraften till tillväxten under de närmaste
åren som en följd av stigande kapacitetsutnyttjande. Samtidigt dämpas
den privata konsumtionsutvecklingen av den nödvändiga budgetkonsolide-
ringen. Ur arbetsmarknadssynpunkt kännetecknades såväl nedgångsfäsen
som början av återhämtningen av en stark produktivitetsuppgång. Efter-
hand ökade sysselsättningen i antal arbetade timmar, vilket dock till-
godosågs genom en kraftigt stigande medelarbetstid. Dessa faktorer har
bidragit till att uppskjuta förbättringen i sysselsättningsläget. Under de
närmaste åren förutses dock antalet sysselsatta öka relativt kraftigt. En
normalisering av utvecklingen avseende såväl produktivitet som medel-
arbetstid är naturlig i takt med att konjunkturuppgången allt mer befästs.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Diagram 1.2 Marknadstillväxt och volymutveckling för svensk export
Källor: Konjunkturinstitutet, Statisktiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Totalt väntas BNP (till marknadspriser) öka med 2,6 % 1995 och med
2,9 % 1996. Samtidigt beräknas den sammanlagda sysselsättningsupp-
gången från 1994 till 1996 uppgå till ca 170 000 personer.
Jämfört med den bedömning som presenterades i den ekonomisk-poli-
tiska propositionen i november 1994 innebär detta en nedrevidering av
BNP-tillväxten för 1995 med 0,8 procentenheter. Denna förklaras dock
till övervägande del av tekniska faktorer. Nationalräkenskaperna har
sedan den senaste prognosen bytt s.k. basår för fastprisberäkningama.
Man har nu övergått till att göra beräkningarna i 1991 års priser istället
för i 1985 års. Detta påverkar viktförhållandena mellan olika efterfråge-
komponenter. Bostadsinvesteringar får t.ex. en betydlig större vikt i 1991
års priser eftersom prisuppgången i denna sektor var så kraftig mellan
1985 och 1991. Det kraftiga fallet för dessa under 1994 och 1995 ger
därför en betydligt större negativ effekt på tillväxten med det nya basåret.
Totalt beräknas effekten på tillväxten av basårsbytet uppgå till drygt en
halv procentenhet såväl för 1994 som 1995. Detta innebär att bytet av
basår mer än väl förklarar nedrevideringen av BNP-tillväxten för 1994.
Nedrevideringen av BNP-prognosen för 1995 beror till ca 3/4 på basårs-
bytet.
Tabell 1.1 Effekter av basårsbytet på tillväxtprognosen
|
1994 |
1995 | |
|
Nuvarande prognos: | ||
|
BNP 1991 års priser |
2,0 |
2,6 |
|
BNP 1985 års priser |
2,6 |
3,2 |
|
Novemberprognosen: | ||
|
BNP 1985 års priser |
2,5 |
3,4 |
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Ränte- och valutaförutsättningar
Under 1994 har de svenska räntorna stigit mycket kraftigt. Uppgången
kan dekomponeras i en internationell ränteuppgång och en ökad ränte-
skillnad gentemot omvärlden. Knappt hälften av den svenska ränteupp-
gången på femåriga statsobligationer motsvaras av högre tyska räntor.
Återstoden beror således på en högre ränteskillnad.
Tabell 1.2 Prognosförutsättningar
Årsgenomsnitt
|
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
BNP-tillväxt i OECD |
1,1 |
2,8 |
2,8 |
2,7 |
|
Konsumentprisökning i OECD |
2,8 |
2,3 |
2,7 |
3,0 |
|
Världsmarknadst ill växt1 |
-2,1 |
9,1 |
8,0 |
7,1 |
|
Dollarkurs (i kr) |
7,8 |
7,7 |
7,4 |
7,2 |
|
Ecu-index2 |
123,2 |
124,0 |
121,6 |
117,9 |
|
Tysk ränta 5-års statsobl. |
6,0 |
6,2 |
7,0 |
7,2 |
|
Svensk ränta 5-års statsobl. |
8,0 |
9,1 |
10,2 |
9,2 |
|
Svensk ränta 6-månaders ssvx. |
8,1 |
7,6 |
8,4 |
8,3 |
1 Avser bearbetade varor i 14 OECD-länder.
2 ECU-index antas vara 123,5 den 31 december 1994, 120 den 31 december 1995
samt 116 den 31 december 1996.
Källor: OECD och Finansdepartementet.
Orsaken till de höga svenska obligationsräntorna synes framfor allt vara
farhågor om hög inflation på medellång och lång sikt. De höga inflations-
förväntningarna har dels att göra med Sveriges inflationshistorik, dels
med den snabbt ökande offentliga skuldsättningen. Förtroendet för för-
mågan att vidmakthålla en låg inflation på längre sikt har hittills knappast
befästs på något avgörande sätt, trots låga inflationstal. Att inflationen
har varit låg under den djupa lågkonjunktur Sverige har genomgått är inte
förvånande och har därför ännu inte övertygat placerare om att inflatio-
nen kommer att förbli låg även under en kommande högkonjunktur.
Det är dock svårt att fullt ut förklara den svenska ränteuppgången
under 1994 med förändringar i ekonomiska faktorer såsom inhemska och
internationella realräntekrav, inflationsförväntningar och förväntade
växelkursrörelser.
I prognosen förutses fallande femåriga obligationsräntor. Räntefallet är
dock relativt måttligt. Skillnaden mellan den femåriga räntan och inflatio-
nen 1996 är fortfarande hög. Anledningen till de successivt lägre lång-
räntorna är ett ökande förtroende för en hållbar statsskuldsutveckling
samt för en långsiktig prisutveckling som är förenlig med inflationsmålet.
Utrymmet för en svensk räntenedgång begränsas emellertid av att en viss
uppgång av de internationella långräntoma förefaller sannolik. En sådan
utveckling kan ses som ett naturligt element i den internationella konjunk-
turuppgången.
Den svenska kronan antas appreciera gentemot de övriga EU-ländemas
valutor samt mot dollarn under 1995 och 1996. Kostnads- och prisjäm-
förelser med viktiga konkurrentländer och en stark prognostiserad bytes-
balansutveckling indikerar att det finns ett betydande utrymme för en real
appreciering av den svenska kronan. Med nuvarande inflationsutsikter
förutsätts detta utrymme omsättas i en nominell kronappreciering.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Den internationella ekonomin
Efter en årlig BNP-tillväxt på endast drygt 1 % under perioden 1991-93,
växte totalproduktionen i OECD med nära 3 % 1994. Tillväxten i USA
var fortsatt stark samtidigt som det skedde en markant förbättring av kon-
junkturen i Europa. Även i Japan har nu en återhämtning inletts. Inflatio-
nen i OECD fortsatte att falla i inledningen av 1994 och uppgick till
2,2 % under första halvåret. Under andra halvåret skedde dock en viss
uppgång. Arbetslösheten i OECD kulminerade i böljan av 1994 och en
långsam nedgång har nu inletts. Arbetslösheten i Europa ligger väsentligt
högre än i USA och Japan.
Under de närmaste två åren förutses ett harmoniskt konjunkturförlopp
med förhållandevis hög tillväxt och måttlig inflation. Däremot sjunker
arbetslösheten endast långsamt och budgetunderskotten fortsätter att vara
stora i många länder. BNP-tillväxten i OECD beräknas till nära 3 %
såväl 1995 som 1996. I USA sker en gradvis avmattning, medan aktivi-
teten i Europa och Japan tilltar. Arbetslösheten i OECD förutses minska
till drygt 7,5 % av arbetskraften 1996. Inflationen väntas stiga något i
OECD-området som helhet. Detta beror främst på tilltagande prisökning-
ar i USA. Den genomsnittliga inflationen i OECD dras dock ned kraftigt
av en mycket låg inflation i Japan.
Löner och inflation
Lönebildningen, och arbetsmarknadens flexibilitet i övrigt, kommer att
vara avgörande för Sveriges möjligheter att i framtiden kombinera en hög
tillväxt med låg inflation. Under prognosperioden bedöms de genomsnitt-
liga löneökningarna dämpas av den historiskt sett höga arbetslösheten.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 1.3 Löner och priser
Årlig procentuell förändring
|
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Timlön, kostnad |
3,3 |
2,8 |
3,5 |
4,0 |
|
KPI dec.-dec. |
4,1 |
2,8 |
2,9 |
3,7 |
|
NPI dec.-dec. |
3,9 |
1,9 |
2,0 |
1,7 |
|
KPI årsgenomsnitt |
4,7 |
2,2 |
2,9 |
3,7 |
|
NPI årsgenomsnitt |
4,3 |
1,4 |
1,8 |
1,8 |
Anm.: KPI = Konsumentprisindex, NPI = Nettoprisindex.
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Den genomsnittliga löneökningstakten under 1994 uppgick preliminärt
till 2,8 %, vilket var en halv procentenhet lägre än 1993. I samband med
stigande sysselsättning beräknas den genomsnittliga lönen öka med 3,5 %
respektive 4 % 1995 och 1996. Industrins löner väntas årligen stiga med
1,5-2 procentenheter mer än genomsnittet i ekonomin.
Inflationstrycket i den svenska ekonomin har under loppet av 1994 visat
vissa tecken på att stiga. Konsumentprisernas (KPI) ökningstakt tilltog
från ca 2 % under våren 1994 till knappt 3 % vid slutet av året. Det
stigande kapacitetsutnyttjandet inom industrin har bidragit till höjda
producentpriser, framför allt på insatsvaror. Det finns dock skäl att tro
att spridningseffekterna blir relativt begränsade framöver. Den goda till-
gången på arbetskraft i kombination med en förväntat svag utveckling av
den privata konsumtionen torde medföra att såväl lönekostnader som mar-
ginaler stiger relativt långsamt. Industrins investeringar ökar dessutom
starkt vilket minskar risken för ytterligare flaskhalsar i produktionen.
Under hela prognosperioden kommer emellertid höjda indirekta skatter
och minskade subventioner att medverka till att öka konsumentprisindex.
Av den prognostiserade KPI-ökningen på 2,9 respektive 3,7 % under
1995 och 1996 beräknas 0,7 respektive 1,5 procentenheter förklaras av
detta. Nettoprisindex, där dessa effekter exkluderas, beräknas därför stiga
med knappt 2 % varje år.
Utrikeshandel
Det mycket starka konkurrensläget för svensk export har medfört snabba
volymökningar under 1993 och 1994. Marknadsandelarna har ökat på de
traditionella marknaderna inom OECD. Samtidigt har påtagliga export-
ökningar skett till de snabbväxande marknaderna i Fjärran Östern. Under
1995 och 1996 stiger de svenska arbetskraftskostnaderna (i gemensam
valuta) något mer än konkurrenternas samtidigt som kapacitetsrestriktio-
ner alltmer börjar göra sig gällande. Ett fortsatt gynnsamt kostnadsläge
tillsammans med den internationella konjunkturuppgången innebär dock
att exporten fortsätter att stiga relativt kraftigt. Ökningen bedöms bli
knappt 10 % 1995 och ca 7 % 1996.
Importen ökade preliminärt med hela 11 % under 1994. Till en del
beror detta på en stark efterfrågan från exportsektorn samt på det kraftiga
lageromslaget. Den konkurrensfördel som importkonkurrerande hemma-
marknadsföretag erhållit genom deprecieringen av kronan har ännu inte
inneburit att man kunnat öka sina marknadsandelar. Under 1995 och
1996 dämpas ökningen i importefterfrågan något samtidigt som hemma-
marknadsföretagen förväntas kunna utnyttja det gynnsamma konkurrens-
läget i en större utsträckning. Därigenom dämpas importens ökningstakt.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Inhemsk efterfrågan
Det höga ränteläget har försvagat den begynnande uppgången av den
privata konsumtionen. En säsongrensad förstärkning noterades dock under
det 3:e kvartalet och enligt statistik över detaljhandeln från Handelns
Utredningsinstitut har denna uppgång fortsatt också under 4:e kvartalet.
Preliminärt bedöms den privata konsumtionen ha ökat med 0,6 % under
1994. Konsolideringen av statsfinanserna medför att hushållens inkomster
utvecklas mycket svagt de närmaste åren. Detta gäller speciellt år 1995
då de realt disponibla inkomsterna minskar med närmare 2,5 %, trots att
sysselsättningsuppgången ger upphov till en relativt kraftig ökning av
löneinkomsterna. De minskande inkomsterna under 1995 bedöms dock
komma att mötas med ett minskat sparande. Denna bedömning kan moti-
veras av flera skäl. Hushållens skuldanpassning har varit kraftig de
senaste åren och mycket tyder på att denna process nu går mot sitt slut.
Därtill kommer att förändringen i arbetsmarknadsläget nu blir allt tyd-
ligare genom den stigande sysselsättningen. Risken för att drabbas av
arbetslöshet torde därför uppfattas som betydligt lägre än för bara något
år sedan, vilket väntas leda till en ökad konsumtionsbenägenhet. Det är
också rimligt att anta att de föreslagna statsfinansiella besparingarna i stor
utsträckning var förutsedda av hushållen. I så fäll har hushållen redan
tidigare, åtminstone delvis, anpassat sin konsumtionsnivå varför effekten
när åtgärderna väl träder i kraft blir begränsad. Av dessa skäl bedöms
den privata konsumtionen 1995 förbli oförändrad jämfört med 1994 års
nivå, för att sedan öka med ca 1 % år 1996.
Tabell 1.4 Nyckeltal
Årlig procentuell förändring
|
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Disponibel inkomst |
-3,5 |
1,4 |
-2,4 |
-0,5 |
|
Sparkvot (nivå) |
7.9 |
8.5 |
6,3 |
4,9 |
|
Industriproduktion |
1,5 |
9,0 |
7,0 |
6,8 |
|
Relativ enhetsarbetskostnad |
-24,8 |
-1.0 |
5,5 |
3,2 |
|
Handelsbalans (mdr. kr) |
54,3 |
70,9 |
93,8 |
114,6 |
|
Bytesbalans (mdr. kr) |
-27,1 |
5,5 |
23,5 |
59,9 |
|
Bytesbalans (% av BNP) |
-1,9 |
0,4 |
1,5 |
3,6 |
|
Öppen arbetslöshet1 |
8,2 |
7,9 |
6,8 |
6,1 |
|
Arbetsmarknadspol itiska åtgärder1 |
4,2 |
5,1 |
4,8 |
4,7 |
1 1 % av arbetskraften
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Diagram 1.3 Privat konsumtion och disponibel inkomst
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Tabell 1.5 Försörjningsbalans
|
Miljarder |
Procentuell volymförändring | ||||
|
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | ||
|
BNP |
1 442,2 |
-2,6 |
2,0 |
2,6 |
2,9 |
|
Import |
420,5 |
-2,8 |
11,0 |
7,0 |
5,1 |
|
Tillgång |
1 862,7 |
-2,6 |
3,9 |
3,6 |
3,4 |
|
Privat konsumtion |
792,1 |
-3,7 |
0,6 |
0,0 |
1,0 |
|
Offentlig konsumtion |
403,5 |
-0,6 |
-0,2 |
0,0 |
-1,0 |
|
Stat |
127,7 |
4,4 |
0,5 |
2,0 |
-1,0 |
|
Kommuner |
275,8 |
-2,7 |
-0,5 |
-1,0 |
-1,0 |
|
Bruttoinvesteringar |
205,6 |
-17,6 |
-1,3 |
9,5 |
8,5 |
|
Näringsliv |
114,4 |
-14,3 |
16,6 |
20,1 |
10,1 |
|
Bostäder |
57,5 |
-31,0 |
-39,3 |
-28,4 |
9,2 |
|
Myndigheter |
33,7 |
4,3 |
6,5 |
9,2 |
1,7 |
|
Lagerinvesteringar1 |
-11,6 |
-0,3 |
1,0 |
0,0 |
0,1 |
|
Export |
473,1 |
7,6 |
12,2 |
9,5 |
7,3 |
|
Användning |
1 862,7 |
-2,6 |
3,9 |
3,6 |
3,4 |
|
Inhemsk användning |
1 389,6 |
-5,6 |
1,1 |
1,4 |
1,8 |
1 Förändring i procent av föregående års BNP.
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Bruttoinvesteringarna i näringslivet vände kraftigt uppåt under 1994,
dock från en mycket låg nivå. Ökningen uppgick preliminärt till 15 %.
Inom industrin var expansionen ca 20 %. Genom den extremt kraftiga
nedgången inom bostadssektorn minskade ändå de totala bruttoinveste-
ringarna något jämfört med 1993. Den snabba produktionstillväxten inom
industrin innebär att kapacitetsutnyttjandet nu ökar väsentligt, vilket i
kombination med den mycket goda lönsamheten gör att investerings- Prop. 1994/95:100
expansionen väntas överstiga 30 % 1995. Investeringarna inom övriga Bilaga 1.1
delar av näringslivet hämmas i viss mån fortfarande av den svaga hem-
mamarknaden samt ett betydande överskott på kommersiella lokaler. Allt-
fler tecken tyder dock på att utvecklingen är på väg att vända. Priserna
på kommersiella fastigheter har stabiliserats och flera tjänstesektorer
redovisar nu expansiva produktionsplaner. De investeringsstimulanser
som föreslogs i den ekonomisk-politiska propositionen i november bidrar
också till investeringsexpansionen. De totala bruttoinvesteringarna för-
utses stiga med ca 9 % under 1995 trots ett fortsatt kraftigt fall i bostads-
byggandet. Under 1996 förutses näringslivets investeringsexpansion däm-
pas något samtidigt som nedgången i bostadsbyggandet då bedöms ha
upphört. Totalt väntas därför investeringsuppgången 1996 bli nästan lika
betydande som under 1995.
Det höga ränteläget verkar dämpande på investeringsutvecklingen. Den
goda lönsamheten i kombination med en mycket snabb produktionstillväxt
inom stora delar av näringslivet innebär emellertid att investeringar i real-
kapital är attraktiva även vid förhållandevis höga realräntor. Det goda
vinstläget i många företag innebär också att en stor del av investeringarna
kan finansieras med egna medel.
Diagram 1.4 Bruttoinvesteringar
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Lagerinvesteringarna gav ett betydande positivt bidrag till tillväxten
1994, preliminärt ca en procentenhet. I takt med den stigande produktio-
nen växte industrins lager av insatsvaror och varor i arbete. Ett påtagligt
omslag skedde också i partihandelns lager, där en betydande lageravveck-
9 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1
ling 1993 förbyttes i en kraftig uppbyggnad 1994. I viss mån torde denna
lageruppbyggnad förklara den snabbt ökande importen under slutet av
1994.
Produktion och arbetsmarknad
Industriproduktionen ökade 1994 med ca 9 %. Kapacitetsutnyttjande! har
stigit snabbt och ligger nu förhållandevis högt. Enligt Konjunkturinstitu-
tets barometer planerar ändå industriföretagen för stora produktionsök-
ningar också under 1995. Mot bakgrund av expansiva investeringsplaner
samt en viss ytterligare potential till högre utnyttjandegrad av realkapital-
stocken förutses tämligen höga tillväxttal för industriproduktion såväl
1995 som 1996. Takten i produktionsuppgången förväntas dock avta
under prognosperioden. Uppgången i den privata tjänstesektorns produk-
tion var påfallande kraftig under 1994 och inträffade också tidigare än
beräknat. Tillväxttakten i den privata tjänsteproduktionen väntas tillta
något under prognosperioden, men hålls tillbaka av den svaga utveck-
lingen av den privata konsumtionen. Produktionen i byggnadssektorn fort-
satte 1994 att minska kraftigt för tredje året i rad. Ett tilltagande investe-
ringsbehov i näringlivet tillsammans med de föreslagna stimulansåtgärder
för byggande innebär dock att byggproduktionen väntas tillta fr.o.m.
1995. Sammantaget förutses en uppgång av näringlivets produktion med
ca 4,5 % såväl 1995 som 1996, vilket är historiskt sett mycket höga till-
växttal.
Det svåra läget på arbetsmarknaden förbättrades något under loppet av
1994. Sysselsättningen, mätt som antal arbetade timmar, ökade betydligt.
En ökad medelarbetstid innebar emellertid att antalet sysselsatta personer
fortsatte att minska 1994 jämfört med 1993. Under 1995 väntas dock
antalet sysselsatta öka med 2,7 %, vilket motsvarar ca 105 000 personer.
Sysselsättningsexpansionen fortsätter också 1996 om än i något lång-
sammare takt.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
10
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Diagram 1.5 Sysselsättning och arbetskraftsutbud
Tusental personer
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Den öppna arbetslösheten förväntas minska från 7,9 % av arbetskraften
1994 till 6,1 % 1996, mätt som årsgenomsnitt. Effekterna på arbetslös-
heten begränsas dock av att även utbudet av arbetskraft kan väntas öka
när situationen på arbetsmarknaden ljusnar. Andelen av befolkningen
mellan 16 och 64 år som utgör arbetskraften, dvs de som arbetar eller är
arbetslösa, har sjunkit från nästan 85 % 1990 till 77 % 1994. Många av
de personer som försvunnit ur arbetskraften förväntas återvända till
arbetsmarknaden när sysselsättningsutvecklingen förbättras.
Sparande
Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas för
1994 uppgå till ca 168 miljarder kr eller drygt 11 % av BNP. Det är en
förbättring med ca 25 miljarder kr sedan 1993. Därmed har de senaste
årens ökning av underskottet brutits. Under de närmaste två åren leder
uppgången i ekonomin, tillsammans med successiva genomslag av de
budgetförstärkande åtgärderna, till en relativt kraftig reducering av den
offentliga sektorns sparandeunderskott. För 1996 beräknas underskottet
till knappt 7 % av BNP. Statens finansiella sparande förbättras i än högre
grad, från ett underskott 1993 på ca 237 miljarder kr till ca 120 miljarder
kr 1996 eller ca 7 % av BNP. Statens finanser förbättras i begränsad
utsträckning 1995 medan förstärkningen 1996 är kraftig. Detta samman-
hänger till en del med periodiseringseffekter av skatteinkomsterna, t.ex.
till följd av ändrad momsuppbörd genom EU-medlemskapet. Därtill kom-
11
mer också effekter av tillväxtens sammansättning. År 1995 utvecklas Prop. 1994/95:100
t.ex. momsbasema mycket svagt av detta skäl. Sparandet i AP-fonden Bilaga 1.1
halveras och den kommunala sektorns sparandeöverskott vänds till under-
skott mellan 1993 och 1996. I och med att de årliga underskotten i staten
och den offentliga sektorn alltjämnt är betydande fortsätter statskulden
och den offentliga sektorns nettoskuld att öka. I slutet av 1996 uppskattas
statskulden uppgå till ca 95 % av BNP och den offentliga sektorns finan-
siella nettoskuld till 40 % av BNP.
Tabell 1.6 Öppen arbetslöshet, sysselsättning och arbetskraft samt korrigerat för
arbetsmarknadspolitiska åtgärders direkta inverkan
Tusental, genomsnitt per år
|
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Reguljär sysselsättning |
3 927 |
3 871 |
3 942 |
4 022 |
|
Åtgärder i arbetskraften1 |
36 |
59 |
93 |
86 |
|
SysseLsatta |
3 964 |
3 929 |
4 035 |
4 108 |
|
Arbetslösa |
356 |
338 |
296 |
279 |
|
Arbetslösa inkl, i åtgärder |
539 |
555 |
506 |
473 |
|
Underliggande arbetskraft |
4 466 |
4 426 |
4 449 |
4 494 |
|
Åtgärder utanför arbetskraften2 |
147 |
159 |
117 |
117 |
|
Arbetskraft |
4 320 |
4 267 |
4 332 |
4 377 |
Omfattar beredskapsarbete, rekryteringsstöd, ungdomsintroduktion, utbildnings-
vikariat och företagsutbildning.
2Omfattar arbetsmarknadsutbildning, ungdomspraktik/kommunalt uppföljningsansvar
och arbetslivsutveckling.
Anin.I begreppet arbetsmarknadspolitiska åtgärder ovan ingår ej utökningen av den
reguljära utbildningen som genomförts inom arbetsmarknadspolitikens och utbildnings-
politikens gemensamma ram. Omfattningen av denna uppgår under kommande
budgetår till ca 90 000 platser. Deltagande i dessa räknas som varande utanför
arbetskraften ovan. Inte heller ingår personer som beräknas få del av det nu föreslagna
särskilda sysselsättningsstödet eller de som erhållit arbete genom infrastruktursats-
ningar. Dessa beräknas till ca 110 000 resp 50 000 personer. Dessa ingår i reguljär
sysselsättning ovan. Viss hänsyn har tagits till personer som deltar i s.k. datortek samt
i det s.k. utvecklingsåret mm. Adderas samtliga ovanstående program till de ca
200 000 personerna (86 000 +117 000) i tabellen ovan kan en total uppskattning av
antalet som berörs av arbetsmarknadspolitiken beräknas till drygt 500 000 personer
för kommande budgetår.
Källa: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.
Bytesbalansen utgörs definitionsmässigt av summan av det privata och
offentliga finansiella sparandet. Det privata finansiella sparandet förutses
minska de närmaste åren. Denna minskning är dock inte lika kraftig som
förbättringen i den offentliga sektorn varför bytesbalansen förstärks under
prognosperioden. Det finansiella sparandet i företagssektorn kvarstår på
en onormalt hög nivå. Under 1995 ökar också det reala sparandet genom
den tilltagande investeringsaktiviteten. Sammantaget innebär detta en rela-
tiv kraftig ökning av det totala bruttosparandet i ekonomin, dvs reala
investeringar plus bytesbalans. Som andel av BNP ökar bruttosparandet
från 11,6 % bottenåret 1993 till ca 19 % 1996.
12
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 1.7 Sparande
Procent av BNP i löpande priser
|
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Bruttosparande |
11,6 |
14,0 |
16,0 |
18,9 |
|
Realt sparande |
13,5 |
13,7 |
14,5 |
15,4 |
|
Fasta investeringar |
14,3 |
13,4 |
14,2 |
15,0 |
|
Lagerinvesteringar |
-0,8 |
0,3 |
0,3 |
0,4 |
|
Finansiellt sparande |
-1.9 |
0.4 |
1.5 |
3,6 |
|
Offentlig sektor |
-13,4 |
-11,2 |
-10,2 |
-6,8 |
|
Hushåll |
6,0 |
6,5 |
5,0 |
4,0 |
|
Företag |
5,5 |
5,1 |
6,6 |
6,4 |
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Diagram 1.6 Finansiellt sparande i privat och offentlig sektor saint bytesbalans
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
1.2 Den svenska ekonomin i ett medelfristigt perspektiv
I den preliminära nationalbudgeten presenteras kalkyler avseende den
ekonomiska utvecklingen t.o.m. år 1998. I ett sådant tidsperspektiv är
införmationsunderlaget otillräckligt för att prognoser i vanlig mening skall
kunna utarbetas. Mot bakgrund av de stora förändringar som den svenska
ekonomin genomgår ter sig varje scenario över utvecklingen på medel-
lång sikt som särskilt osäkert. Samband och erfarenheter baserade på
historiska tidsserier med andra skatte- och regelsystem i ekonomin har
begränsat värde i en situation som i så många avseenden avviker från
tidigare perioder.
13
Behovet av längre framåtblickar än den traditionella tvåårshorisonten Prop. 1994/95:100
är emellertid stort. Den ekonomiska politiken och de grundläggande Bilaga 1.1
ekonomisk-politiska frågeställningarna har fått en allt större tyngdpunkt
mot det medelfristiga perspektivet. I synnerhet behöver utvecklingen för
de offentliga finanserna och på arbetsmarknaden belysas också i detta
tidsperspektiv. Det svenska medlemskapet i EU och ambitionen att delta
i det europeiska monetära samarbetet ställer också krav på utarbetandet
av ett konvergensprogram i ett medelfristigt perspektiv. Konvergenskri-
terierna enligt Maastrichtfördraget avser bl.a. maximigränser för den
offentliga sektorns finansiella underskott (3 % av BNP), samt för den
konsoliderade bruttoskulden (60 % av BNP). Även inflationstakt, långa
marknadsräntor samt växelkursutveckling ingår i kriterierna.
Tre olika scenarier för ekonomins utveckling under perioden 1996-1998
redovisas. Huvudsyftet med scenarierna är att illustrera hur ekonomin
utvecklas i olika avseenden vid skilda tillväxttakter. Obalanserna på
arbetsmarknaden och i de offentliga finanserna är mycket stora. I scena-
rierna illustreras tillväxtens betydelse för hur dessa frågor utvecklas i ett
längre tidsperspektiv. Syftet är alltså inte att ange vilka förutsättningar i
form av ekonomisk politik m.m. som krävs för att åstadkomma en viss
tillväxt.
Förutsättningar
Förutsättningarna för en hög och uthållig tillväxt måste i grunden betrak-
tas som gynnsamma. Ett antal strukturella reformer har genomförts de
senaste åren t.ex. skattereformen, utökad konkurrenslagstiftning, reformer
avseende sjuk- och arbetsskadeförsäkringar samt pensionssystemet m.m.
Genom dessa reformer har den långsiktiga tillväxtförmågan i ekonomin
stärkts. Därtill kommer att resursutnyttjandet i ekonomin i utgångsläget
är lågt, genom att en betydande del av arbetskraften saknar reguljär
sysselsättning.
I samtliga tre alternativ förutsätts fullföljande av den ekonomiska poli-
tik som föreslagits i höstens ekonomisk-politiska proposition, i EU-finan-
sieringspropositionen samt i föreliggande budgetproposition.
Även den internationella utvecklingen är gemensam för alternativen.
Liberaliseringen av världshandeln, den europeiska integrationen och en
successivt starkare internationell konjunktur förutsätts ge en tillväxt i
OECD-området på knaptt 3 % årligen under periden 1996-1999. Markna-
den för svensk export av bearbetade varor till dessa länder ökar därmed
med i genomsnitt 6,5 % per år under perioden. Därtill kommer att de
sydostasiatiska ländernas expansion väntas fortsätta. Inflationsbekämp-
ningen inom OECD-ländema förväntas ha fortsatt hög prioritet varför den
genomsnittliga prisutvecklingen på världsmarknaden väntas uppgå till
knappt 3 %.
De tre scenarierna skiljer sig åt med avseende på arbetsmarknadens
funktionssätt samt graden av trovärdighet för den ekonomiska politiken
avseende bl.a. inflationen och de offentliga finanserna. Arbetsmarknadens
14
anpassningsförmåga är av avgörande betydelse för möjligheterna att på-
tagligt kunna sänka arbetslösheten utan att löneökningarna tilltar på ett
inflationsdrivande sätt. Ekonomins varierande funktionsförmåga har också
tagit sig uttryck i något skilda ränteantaganden mellan alternativen. Den
femåriga statsskuldsräntan antas sjunka till 8 % som årsgenomsnitt i
alternativet med medelhög tillväxt. Räntan antas vara 1/2 procentenhet
högre respektive lägre i de två övriga alternativen 1998.
Alternativen är konstruerade så att pris- och löneökningstaktema i stora
drag är desamma i alla alternativ. Detta gäller också produktivitetsutveck-
lingen. Inflationstrycket kan naturligtvis antas vara högre vid ett högre
resursutnyttjande i ekonomin. Förutsättningarna är dock att ekonomins
funktionsätt varierar i de olika alternativen varför inflationstendenser upp-
står vid olika grad av resursutnyttjande.
Alternativen skiljer sig åt med början 1996. Samtliga alternativ utgår
från den prognos för 1995 som presenteras i nationalbudgeten. Alterna-
tivet med medelhög tillväxt sammanfaller detta år med nationalbudgetens
prognos.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Scenariernas realekonomiska utveckling
Den kraftfulla saneringen av de offentliga finanserna som genomförs
under perioden innebär att hushållens inkomster utvecklas svagt i samtliga
alternativ. Den privata konsumtionens bidrag till tillväxten blir därför
begränsad i samtliga scenarier. Den slutliga effekten av besparingarna
beror dock på i vilken grad ekonomins aktörer anser politiken långsiktigt
trovärdig och hållbar. Därigenom påverkas räntebildning, konsumtions-
och investeringsbeteende i hög grad.
Tabell 1.8 Försörjningsbalans 1996—1998
Genomsnittlig årlig procentuell förändring
|
medel |
hög |
låg | |
|
BNP |
2,7 |
3,4 |
2,0 |
|
Import av varor och tjänster |
6,9 |
8,5 |
5,7 |
|
Privat konsumtion |
1,9 |
2,5 |
1,2 |
|
Offentlig konsumtion |
-1,0 |
-0,8 |
-1,3 |
|
Bruttoinvesteringar |
8,5 |
11,0 |
6,4 |
|
Lagerinvesteringar' |
0,1 |
0,3 |
-0,2 |
|
Export av varor och tjänster |
7,1 |
7,4 |
6,7 |
|
Inhemsk användning |
2,3 |
3,4 |
1,2 |
Anm. 'Förändring i procent av föregående års BNP.
Källa: Finansdepartementet.
Den årliga genomsnittliga BNP-tillväxten uppgår i alternativet med
medelhög tillväxt till 2,7 %. Ett successivt större förtroende för den
svenska ekonomin samt en hög lönsamhet i näringslivet medför en fort-
satt utbyggnad av produktionskapaciteten samtidigt som hushållen min-
skar sitt sparande. Effekterna av budgetförstärkningarna på efterfrågan
15
blir därför begränsad. Utvecklingen av produktion och efterfrågan inne- Prop. 1994/95:100
bär att situationen på arbetsmarknaden gradvis förbättras. Under åren Bilaga 1.1
1996 till 1998 skapas knappt 200 000 nya jobb. Den totala arbetslösheten
uppgår i detta alternativ till ca 9,5 % av arbetskraften. De personer som
lämnade arbetskraften under den kraftiga nedgången i ekonomin kommer
i detta scenario i betydande utsträckning tillbaka till arbetskraften.
Diagram 1.7 Öppet arbetslösa samt personer i konjunkturberoende
arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
I alternativet med låg tillväxt uppvisar arbetsmarknaden en låg flexi-
bilitet, vilket innebär tendenser till inflationsdrivande löneökningar redan
vid en hög arbetslöshet. Osäkerheten om huruvida utvecklingen av de
offentliga finanserna är hållbar tilltar. Den bestående höga arbetslösheten
skapar osäkerhet om hur den ekonomiska politiken kommer att utformas.
Osäkerheten tar sig uttryck i något högre räntor än i de övriga alterna-
tiven samt en dämpad investerings- och konsumtionsbenägenhet hos före-
tag och hushåll. Den genomsnittliga BNP-tillväxten i detta alternativ upp-
går till 2,0 %. Arbetslöshetsnedgången avbryts i ett tidigt skede och
summan av de öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende åtgär-
der når inte under 11 % av arbetskraften. Graden av permanent utslag-
ning från arbetsmarknaden är också högre än i alternativet med medelhög
tillväxt.
16
Tabell 1.9 Nyckeltal 1996-1998
|
medel |
hög |
låg | |
|
Arlig förändring, genomsnitt 1996—1998 | |||
|
Timlön |
4,3 |
4,3 |
4,3 |
|
KPI, årsgenomsnitt |
3,1 |
3,1 |
3,2 |
|
NPI |
2,1 |
2,1 |
2,2 |
|
Real disponibel inkomst |
0,8 |
1,1 |
0,4 |
|
Sysselsättning, personer |
1,4 |
2,4 |
0,7 |
|
Produktion, näringsliv |
3,8 |
4,5 |
3,0 |
|
varav industri |
5,4 |
6,2 |
4,3 |
|
Nivå år 1998 | |||
|
Öppen arbetslöshet1 |
5,6 |
4,7 |
6,6 |
|
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder1 |
3,9 |
3,3 |
4,6 |
|
Hushållens sparkvot2 |
3,3 |
2,5 |
4,1 |
|
Finansiellt sparande i offentlig sektor Offentliga sektorns finansiella |
-2,4 |
-0,9 |
-4,5 |
|
41,0 |
36,8 |
45,8 | |
|
Bytesbalans3 |
2,7 |
1,0 |
3,1 |
|
Bruttosparande3 |
20,0 |
19,8 |
19,2 |
|
Exportnetto3 |
5,9 |
4,5 |
6,5 |
1 I % av arbetskraften.
2 I % av disponibel inkomst.
3 I % av BNP.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Källa: Finansdepartementet.
I scenariet med hög tillväxt ökar BNP med i genomsnitt 3,4 %. Arbets-
marknaden är i detta alternativ tillräckligt flexibel för att medge en
snabbare tillväxt utan att inflationsdrivande löneökningar uppstår. För-
troendet för hållbarheten i den ekonomiska utvecklingen ökar efterhand
som sysselsättningen ökar och de offentliga finanserna förbättras. Detta
leder till lägre realräntor och reducerad osäkerhet vilket bidrar till en
snabbare konsumtions- och investeringstillväxt. Antalet reguljärt syssel-
satta ökar i denna kalkyl med ca 330 000 under åren 1996 till 1998. Den
goda efterfrågan på arbetskraft innebär också att den andel av befolk-
ningen som tillhör arbetskraften ökar väsentligt. Den totala arbetslösheten
sjunker till 8 % år 1998.
Den finansiella utvecklingen
De kraftiga budgetförstärkande åtgärderna innebär en successiv minsk-
ning av det offentliga underskottet i samtliga alternativ. Den ekonomiska
tillväxten är också av stor betydelse för de offentliga finansernas utveck-
ling. En ökad sysselsättning och höjda reallöner leder till ökade skatte-
inkomster och minskar utgifterna för arbetslösheten. Även räntenivåerna
har betydelse för de offentliga finanserna. Den ökande skuldsättningen de
senaste åren har ökat statsfinansernas känslighet for ränteförändringar.
17
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Diagram 1.8 Offentliga sektorns inkomster och utgifter, medelhög tillväxt
Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Det privata finansiella sparandet minskar under kalkylperioden från
den mycket höga nivå som råder i dagsläget. Speciellt är företagens
finansiella sparande anmärkningsvärt högt. I takt med en ökande investe-
ringsaktivitet är det därför naturligt att företagen minskar sitt finansiella
sparande. I samtliga alternativ förblir bytesbalansen positiv under kalkyl-
perioden. Detta är tydligast i alternativet med låg tillväxt där den privata
sektorns konsumtions- och investeringsbeteende är som mest försiktigt,
vilket tar sig uttryck i en lägre import.
18
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Diagram 1.9 Finansiellt sparande i offentlig sektor 1980-1998
Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
I alternativet med medelhög tillväxt minskar den offentliga sektorns
finansiella underskott från ca 10 % 1995 till 2,4 % 1998, som andel av
BNP. Därmed uppfylls EU:s konvergenskriterium i detta avseende. Det
primära finansiella sparandet, dvs. exklusive ränteutgifter och kapital-
inkomster, visar ett svagt överskott 1998 uppgående till ca 0,5 % av
BNP. De offentliga utgifterna minskar, som andel av BNP, från ca 70 %
1995 till drygt 64 % 1998, till en betydande del beroende på lägre ut-
gifter för arbetsmarknadsstöd i olika former. Samtidigt ökar inkomsterna
från ca 60 % till ca 62 % under samma period. Såväl utgifts- som in-
komstandelar tenderar dock normalt att minska under en period med
stigande resursutnyttjande i ekonomin. Detta är delvis en avspegling av
de s.k. automatiska stabilisatorernas verkan. De budgetförstärkande åt-
gärderna som vidtagits har därför i högre grad än vad som antyds av
ovanstående siffror bidragit till att hålla uppe inkomstkvoten.
Statsskulden når sitt maximum, som andel av BNP, under åren 1996
och 1997 då den båda åren uppgår till drygt 95 %. Såväl statsskulden
som den konsoliderade offentliga bruttoskulden enligt Maastrichtdefini-
tionen minskar 1998. Skulden enligt Maastrichtdefinitionen uppgår dock
till ca 90 % av BNP, vilket avsevärt överstiger konvergenskriteriet. Den
offentliga sektorns finansiella nettoskuld, som andel av BNP, beräknas
i stort sett vara oförändrad mellan 1997 och 1998.
19
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Diagram 1.10 Statsskuld 1980-1998
Källor: Konjunkturinstitutet och Riksgäldskontoret.
I alternativet med låg tillväxt förbättras de offentliga finanserna i en
långsammare takt. Detta beror bl.a. på högre utgifter för arbetslöshet
samt lägre skatteintäkter jämfört med alternativet med medelhög tillväxt.
Därtill kommer också att räntenivån antas vara högre vilket ökar belast-
ningen på statens ränteutgifter. Underskottet i det finansiella sparandet år
1998 uppgår till ca 4,5 %, såväl för hela den offentliga sektorn som för
staten. Därmed ökar statsskulden, som andel av BNP, något även år
1998. Denna ökningen från 1997 är dock mycket begränsad.
I alternativet med hög tillväxt blir förbättringen av de offentliga finan-
serna så kraftig att såväl statsskuldkvoten som skuldkvoten enligt
Maastrichtkriteriet, som andel av BNP, når sitt maximum redan år 1996.
Sammantaget indikerar dessa kalkyler att de föreslagna budgetförstärk-
ningarna innebär en markant förbättring av den offentliga sektorns finan-
siella situation i samtliga alternativ. Tillväxten och arbetslöshetens bety-
delse illustreras av att statsskuldskvoten minskar år 1998 vid såväl hög
som medelhög tillväxt, medan en viss ökning sker 1998 i fallet med låg
tillväxt. EU:s konvergenskriterium avseende den offentliga skuldsättning-
ens nivå (maximalt 60 % av BNP) är långt ifrån att uppfyllas i något
alternativ. Däremot uppfylls konvergenskriteriet avseende den offentliga
sektorns finansiella sparande såväl i alternativet med hög som med
medelhög tillväxt genom att underskottet understiger 3 % av BNP.
20
Diagram 1.11 Den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld
(enligt Maastrichtdefinition)
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Källor: Konjunkturinstitutet och Riksgäldskontoret.
21
2 Internationell utveckling
2.1 Sammanfattande översikt
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Under perioden 1991-93 uppgick den årliga tillväxten i OECD till endast
drygt 1 %. Återhämtningen, som inleddes i USA, började sprida sig till
allt fler länder under loppet av 1993 och 1994 översteg tillväxten den
trendmässiga takten. I USA har uppgången nu kulminerat och en viss
dämpning kan förväntas den närmaste tiden. I Europa har vändningen va-
rit påfallande snabb. Fortfarande finns dock betydande outnyttjade pro-
duktionsreserver i flertalet europeiska länder, varför tillväxten väntas till-
ta ytterligare. Den japanska ekonomin ligger efter övriga huvudregioner
i konjunkturcykeln, men det förefaller som om en återhämtning har
etablerats.
BNP-tillväxten beräknas till 2,8 % i OECD 1994 respektive 2,3 % i
OECD-Europa. Under 1995 och 1996 beräknas tillväxten bli knappt 3 %
i OECD som helhet, medan den i Europa väntas överstiga 3 % 1996. I
USA kommer den inhemska efterfrågan gradvis att dämpas under prog-
nosperioden. Däremot väntas den inhemska efterfrågan i Europa och Ja-
pan tillta. I Europa beror detta främst på en ökad investeringsaktivitet och
i Japan på en uppgång i privat konsumtion.
Tabell 2.1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-liinder
Årlig procentuell förändring
|
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
USA |
3,1 |
3,8 |
2,9 |
2,2 |
|
Japan |
0,1 |
1,0 |
2,4 |
2,9 |
|
Västra Tyskland |
-1,7 |
2,0 |
2,4 |
3,2 |
|
Frankrike |
-1,0 |
2,1 |
3,0 |
3,3 |
|
Storbritannien |
2,0 |
3,7 |
3,3 |
2,8 |
|
Danmark |
1,4 |
4,6 |
3,3 |
2,8 |
|
Finland |
-2,4 |
3,7 |
4,8 |
4,1 |
|
Norge |
2,2 |
4,8 |
2,9 |
2,6 |
|
OECD-Europa |
-0,6 |
2,3 |
2,8 |
3,1 |
|
OECD-totalt |
1.1 |
2.8 |
2,8 |
2.7 |
Källor: OECD och Finansdepartementet.
Inflationen i OECD dämpades till ca 2,2 % under det första halvåret
1994, den lägsta nivån sedan 1963. Inflationen ser dock ut att ha nått sin
botten. En viss uppgång i prisökningstakten kan förutses när produk-
tionsgapet i framför allt USA elimineras och efter hand minskar i Euro-
pa. I OECD beräknas prisökningstakten till 2,7 % 1995 och 3 % 1996.
I Europa väntas inflationen något överstiga 3 % 1996. Det innebär att
den genomsnittliga inflationen i EU hotar att överstiga nivån 2-3 %, vil-
ken angivits som riktvärde i EUs riktlinjer för den ekonomiska politiken
som antagits av Europeiska Rådet.
Arbetslösheten i OECD ser ut att ha kulminerat nära 8,5 % under det
första halvåret 1994 och väntas gradvis sjunka under prognosperioden till
22
7,7 %. I USA förutses arbetslösheten ligga strax under den nivå som an-
ses förenlig med stabil inflation. I Europa antas arbetslösheten sjunka en-
dast långsamt. I takt med att de ekonomiska utsikterna förbättras kommer
även arbetskraftsutbudet att öka, vilket begränsar nedgången i arbetslös-
heten.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 2.2 Konsumentpriser och arbetslöshet i vissa OECD-länder
Årlig procentuell förändring
|
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
KPI | ||||
|
USA |
3,0 |
2,7 |
3,5 |
3,8 |
|
Japan |
1,3 |
0,5 |
0,4 |
0,6 |
|
Västra Tyskland |
4,1 |
3,0 |
2,3 |
2,5 |
|
Frankrike |
2,1 |
1,8 |
2,0 |
2,5 |
|
Storbritannien |
1,5 |
2,4 |
3,0 |
3,4 |
|
Danmark |
1,2 |
2,0 |
2,5 |
3,0 |
|
Finland |
2-r2 |
1,2 |
2,3 |
2,7 |
|
Norge |
2,3 |
1,5 |
2,3 |
2,7 |
|
OECD-Europa |
3,2 |
2,8 |
2,9 |
3,3 |
|
OECD-totalt |
2,8 |
2.3 |
2,7 |
3,0 |
|
Arbetslöshet1 | ||||
|
OECD-Europa |
10,7 |
11,6 |
11,3 |
10,9 |
|
OECD-totalt |
8,0 |
8,3 |
7,9 |
7,7 |
1 Procent av arbetskraften.
Källor: OECD oclt Finansdepartementet.
De offentliga finanserna har förbättrats i många länder. Underskottet
i den offentliga sektorns finansiella sparande i OECD som helhet sjönk
från 4,2 % av BNP 1993 till ca 3,7 % av BNP 1994. Förbättringen är
såväl cyklisk som strukturell. Under prognosperioden väntas inga ytter-
ligare förbättringar i USA, medan underskottet i Europa minskar. I Japan
stärks de offentliga finanserna när finanspolitiken skiftar över till att bli
mer restriktiv.
Medlemstatema i EU strävar efter att uppnå en högre grad av konver-
gens i sina ekonomier. Maastrichtfördraget har flera mekanismer för att
koordinera medlemstatemas ekonomiska politik. Det mest centrala är de
konvergenskriterier som länderna ska uppfylla innan växelkurserna slut-
ligen låses i tredje etappen av EMU. Dessa kriterier sätter bl.a. maximi-
gränser för den offentliga sektorns budgetunderskott (3 av BNP) och
konsoliderade bruttoskuld (60 % av BNP). Även inflationstakt, långa
marknadsräntor samt växelkursutveckling ingår i kriterierna. Inflation och
långa räntor i genomsnitt under en tidsperiod får inte överstiga nivån i en
referensgrupp länder med mer än 1,5 respektive 2 procentenheter. Denna
referensgrupp består av de tre länder som uppvisar störst prisstabilitet.
Europeiska rådet utformar dessutom ett antal övergripande ekonomiska
riktlinjer vilka medlemstatema rekommenderas att följa. Dessa syftar
bl.a. till att uppnå ökad ekonomisk konvergens. Vidare presenterar
medlemmar vilka inte uppfyller kraven, ekonomiska program för att nå
de uppsatta målen, s.k. konvergensprogram.
23
I tabell 2.3 visas situationen vad gäller konvergenskriterierna under
1994 för nuvarande och blivande medlemsstater. I nuläget är det endast
ett fåtal länder som uppfyller samtliga villkor, nämligen Luxemburg,
Tyskland och Irland. Irland gör detta i kraft av att ha uppvisat en
trendmässigt fallande skuldkvot. Allmänt sett är det kriterierna som gäller
de offentliga finanserna som vållar de största problemen. Sverige
uppfyller för närvarande endast kriterierna för inflation och den långa
räntan. Spanien, Grekland, Italien och Portugal, har problem även med
dessa variabler. En första prövning av konvergensvillkorens efterlevnad
kommer att tas vid utgången av 1996. Om en majoritet av medlemslän-
derna uppfyller de nödvändiga kraven, kan beslut fattas om att inleda
EMUs tredje etapp. Att så skulle ske ter sig emellertid tämligen
osannolikt.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 2.3 Uppfyllandet av konvergenskriterierna 1994
|
Underskott1 |
Skuld1 |
KPI2 |
Ränta1 | |
|
Belgien |
5,5 |
140 |
2,6 |
7,7 |
|
Danmark |
4,3 |
78 |
2,0 |
7,7 |
|
Tyskland |
2,9 |
51 |
3,0 |
6,7 |
|
Grekland |
14,1 |
121 |
10,8 |
- |
|
Spanien |
7,0 |
63 |
4,8 |
9,9 |
|
Frankrike |
5,8 |
50 |
1,8 |
7,1 |
|
Irland |
2,4 |
89 |
2,8 |
7,8 |
|
Italien |
9,6 |
124 |
3,8 |
10,1 |
|
Luxemburg |
-1,3 |
9 |
2,3 |
7,0 |
|
Nederländerna |
3,8 |
79 |
2,7 |
6,8 |
|
Portugal |
6,2 |
70 |
5,5 |
10,1 |
|
Storbritannien |
6,3 |
50 |
2,4 |
7,9 |
|
Sverige |
11,2 |
82 |
2,2 |
9,1 |
|
Österrike |
4,4 |
65 |
3,5 |
6,5 |
|
Finland |
4,7 |
72 |
1,2 |
8,0 |
|
Konvergenskriterium |
3 % |
60 % |
3,2 % |
9,6 % |
^Källor: EU-kommissionen och Finansdepartementet.
^Källor: EU-kommissionen, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. För
Grekland, Irland, Luxemburg och Portugal har privatkonsumtionsdeflator använts.
OBS: Underskott och skuld är uttryckta som andel av BNP. KPI visar årlig
procentuell förändring. Räntan avser ca 10-åriga löptider och visar genomsnittet fram
till oktober 1994. Kriterierna för KPI och räntan är uträknade genom ett aritmetiskt
genomsnitt av de tre länder som ingår i referensgruppen. Dessa länder markeras med
stjärna (*).
Utvecklingen på de internationella finansiella marknaderna har stått
mycket i fokus de senaste åren. Diskussionen har bl.a. gällt i vilken grad
de höjda realräntorna hindrar återhämtningen. Det är dock inte självklart
att den nuvarande internationella realräntenivån ska uppfattas som onor-
malt hög. De långa realräntorna i OECD uppgick nämligen till omkring
5 % i genomsnitt under 1980-talet. Om jämförelsen i stället görs med
realräntorna på 1960- och 1970-talet, framstår dock dagens räntor som
mycket höga.
I vissa länder, inklusive Sverige, är realräntorna mycket höga även
jämfört med 1980-talets nivåer. Detta gäller framför allt efter den ränte-
uppgång som skett sedan början av året. Dessa länder kännetecknas ofta
24
av att de har en ofördelaktig inflationshistoria. Detta förefaller vara den
viktigaste anledningen till varför räntorna stigit olika mycket i olika län-
der. Även situationen för de offentliga finanserna förefaller till viss del
förklara räntedifferensema.
Världshandeln utvecklades starkt under 1994. Marknadstillväxten för
svensk export beräknas ha varit ca 9 %. Det kan jämföras med 1993 då
marknaden minskade med 2 %. Den snabba vändningen i Europa är en
viktig förklaring till förbättringen. Importen ökade särskilt mycket i de
nordiska länderna. Världshandelns utveckling på medellång sikt förstärks
av det nya GATT-avtalet som träder i kraft 1 januari 1995.
Osäkerhetsmomenten under prognosperioden förefaller vara måttliga.
Tillväxten kommer att bli förhållandevis hög och något omedelbart infla-
tionshot föreligger inte i flertalet länder. På nedåtsidan är den främsta ris-
ken att ränteuppgången har en större negativ effekt på investeringsaktivi-
teten än vad som nu förutses. Det förefaller dock som om vinstnivåer och
kapacitetsutnyttjande på kort sikt är viktigare bestämningsfaktorer för in-
vesteringarna än ränteläget. På uppåtsidan finns en risk att dynamiken i
konjunkturförstärkningen underskattas. De problem som den ekonomiska
politiken ställs inför de närmaste åren är hur den höga arbetslösheten kan
reduceras och hur en långsiktigt hållbar position i de offentliga finanserna
ska kunna uppnås.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
2.2 Länderöversikter
USAs ekonomi växte 1994 för andra året i rad snabbare än den potentiella
tillväxten. Investeringarna fortsatte att öka snabbt, medan den privata
konsumtionen utvecklats i påfallande jämn takt sedan återhämtningen in-
leddes 1991. Det skedde också en lageruppbyggnad under 1994. Även
exporten har ökat kraftigt. Tillväxten det första halvåret 1994 var den
högsta hittills under högkonjunkturen. Det finns tecken på att uppgången
nu har kulminerat. Bl.a. har inköpen av nya bilar dämpats. Dessutom har
bostadsbyggandet utvecklats svagt under en tid, även om den senaste no-
teringen visar på en ökning igen. Finanspolitiken har varit något åtstra-
mande under 1994 genom bl.a. nedskärningar av försvarsutgiftema. Till-
sammans med en konjunkturell förstärkning beräknas underskottet i den
offentliga sektorn ha sjunkit till ca 2 % av BNP 1994. Penningpolitiken
har gradvis stramats åt. Efter höjningen i november 1994 ligger den
viktigaste styrräntan på 5,5 %. Trots att kapacitetsutnyttjandet är rekord-
högt och arbetslösheten ligger under den nivå som tidigare genererat sti-
gande löneökningar, har inflationen ännu inte stigit påtagligt. Löneök-
ningarna har fortsatt att vara måttliga. BNP-tillväxten beräknas avta till
2,9 % 1995 och 2,2 % 1996. Investeringarna och den privata konsumtio-
nen dämpas. De räntehöjningar som genomförts och som förväntas
genomföras, kommer att ha en dämpande effekt på hushållens inkomster
och företagens investeringar. Inflationen beräknas tillta något och uppgå
25
10 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1
till nära 4 % 1996. Arbetslösheten beräknas ligga kvar kring 5,5 % av Prop. 1994/95:100
arbetskraften såväl 1995 som 1996. Bilaga 1.1
Tabell 2.4 Försörjningsbalans USA
Procentuell volymförändring
|
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Privat konsumtion |
3,4 |
2,7 |
2,0 |
|
Offentlig konsumtion |
-1,0 |
0,4 |
0,3 |
|
Bruttoinvesteringar |
11,8 |
6,1 |
3,7 |
|
Bidrag frän nettoexport |
-0,6 |
0,2 |
0,3 |
|
BNP |
3,8 |
2,9 |
2,2 |
Källor: OECD och Finansdepartementet.
Den japanska ekonomin tycks nu ha passerat botten efter ett par års
stagnation. Tillväxten i BNP uppgick till ca 1 % 1994 men bedöms öka
till 2,4 % respektive 2,9 % under 1995 och 1996. Det är den inhemska
efterfrågan som leder uppgången. Den expansiva finanspolitiken och de
genomförda stimulanspaketen har givit positiva effekter på den privata
konsumtionen. Apprecieringen av yenen har ökat konkurrenstrycket i
ekonomin och industrin har genomfört produktivitetsförbättringar och
kostnadsnedragningar. Detta har bl.a. skett genom innehållande av
bonuslöner, ökat inslag av importerade insatsvaror samt utflyttning av
produktionsverksamhet till omkringliggande låglöneländer. En generellt
sett god tillgång av ledig kapacitet har hållit tillbaka industriinvesteringar-
na. Nu börjar dock kapacitetsutnyttjandet öka i vissa sektorer samt
vinstutsiktema överlag förbättras. Detta leder till att de privata in-
vesteringarna, främst i maskiner och utrustning, kommer att växa under
de kommande åren. Finanspolitiken väntas nu bli återhållsam varför den
offentliga konsumtionen och de offentliga investeringarna bedöms växa
i långsammare takt under 1995 och 1996. Ökad importefterfrågan och
svag exporttillväxt gör att nettoexporten fortsatt kommer att lämna ett ne-
gativt bidrag till BNP-tillväxten. Inflationstakten väntas förbli låg varför
den låga nominella räntenivån torde bestå. Konsumentpriserna bedöms
stiga med mindre än 1 % de närmaste åren.
Tabell 2.5 Försörjningsbalans Japan
Procentuell volymförändring
|
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Privat konsumtion |
2,5 |
3,5 |
3,8 |
|
Offentlig konsumtion |
2,5 |
2,0 |
1,5 |
|
Bruttoinvesteringar |
-0,1 |
2,1 |
2,7 |
|
Bidrag från nettoexport |
-0,7 |
-0,7 |
-0,5 |
|
BNP |
1,0 |
2,4 |
2,9 |
Källor: OECD och Finansdepartementet.
26
Uppgången i västra Tyskland inleddes under det andra kvartalet 1993.
Återhämtningen har varit exportledd, men har efter hand som konjunk-
turuppgången mognat spridit sig till övriga delar av ekonomin. De lägre
räntorna under 1993 och i inledningen av 1994 är en delförklaring till
uppgången i ekonomin. Industrin har dessutom genomfört omfattande ra-
tionaliseringar, vilket stärkt konkurrenskraften betydligt. Arbetslösheten
förefaller ha nått sin högsta nivå under sommaren 1994 varefter en ned-
gång har skett. Inflationen dämpades något under loppet av 1994 och
uppgick till 2,7 % på årsbasis i november. Penningpolitiken lättades un-
der förra våren men Bundesbank har låtit reporäntan vara oförändrad se-
dan i maj 1994. Samtidigt har penningmängdsökningen modererat. Finans-
politiken under 1994 var stram. Förbättringen i de offentliga finanserna
har uppnåtts bl.a. genom en strikt kontroll av de offentliga utgifterna.
Offentliga sektorns finansiella underskott sjönk 1994 till under 3 % av
BNP. BNP-tillväxten väntas gradvis tillta under prognosperioden och når
drygt 3 % 1996. Under 1995 hålls den privata konsumtionen tillbaka av
en svag utveckling i de disponibla inkomsterna, bl.a. beroende på åter-
införandet av den s.k. solidaritetsavgiften. Hushållen väntas inte minska
sitt sparande ytterligare från dagens nivå som är historiskt sett mycket
låg. Inflationen väntas nå sin botten under 1995 och en viss begränsad
uppgång förutses 1996. Som en reaktion på detta väntas Bundesbank
inleda en uppdragning av styrräntorna.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 2.6 Försörjningsbalans västra Tyskland
Procentuell volymförändring
|
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Privat konsumtion |
0,8 |
0,8 |
9 9 |
|
Offentlig konsumtion |
-0,3 |
1,0 |
0,5 |
|
Bruttoinvesteringar |
1,8 |
4,3 |
6,0 |
|
Bidrag från nettoexport |
0,8 |
0,6 |
0,5 |
|
BNP |
2,0 |
2,4 |
3,2 |
Källor: OECD och Finansdepartementet.
Tillväxttakten i Storbritannien tilltog ytterligare under andra halvåret
1994 och uppgick då till ca 4 % i årstakt. Den privata konsumtionen var
drivande bakom återhämtningen 1992 och 1993. Under 1994 gav netto-
exporten ett starkt positivt bidrag till BNP-tillväxten samtidigt som inves-
teringsaktiviteten tilltog betydligt. Inflationstakten har slutat att dämpas,
men inflationen har hållit sig på en oväntat låg nivå trots stark tillväxt
och stigande importpriser. Löneökningarna har varit måttliga samtidigt
som produktiviteten ökat. Arbetslösheten har sjunkit gradvis sedan början
av 1993 och understiger nu 9 % av arbetskraften. Det finns dock ett stort
inslag av deltidsarbete bland de som nu blivit sysselsatta. Penningpoliti-
ken stramades åt under hösten då basräntan höjdes med sammanlagt en
procentenhet till 6,25 %. Det föreligger dock en betydande marginal gen-
temot Tyskland i de långa räntorna, vilket tyder på att trovärdighet för
inflationsbekämpningen ännu inte etablerats. Finanspolitiken var stram
27
under 1994 och budgetunderskottet reducerades både strukturellt och cyk-
liskt. Enligt det budgetförslag som lades fram i slutet av november beräk-
nas underskottet i den offentliga sektorn minska till 3 % av BNP 1995.
BNP-tillväxten beräknas uppgå till 3,7 % 1994 och 3,3 % 1995. Under
1996 sker en viss dämpning. Okade investeringar, stark exporttillväxt och
stigande sysselsättning driver ekonomin. Ytterligare förväntade åtstram-
ningar av finans- och penningpolitiken bidrar till dämpningen. Inflationen
väntas öka något till ca 3,5 % 1996. Därmed riskeras inflationsmålet på
1-4 % att överskridas. I slutet av regeringens innevarande mandatperiod,
dvs. 1996-97 ska nämligen inflationen vara i den nedre delen av inter-
vallet.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 2.7 Försörjningsbalans Storbritannien
Procentuell volymförändring
|
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Privat konsumtion |
2,4 |
2,4 |
2,7 |
|
Offentlig konsumtion |
1,5 |
1,0 |
1,0 |
|
Bruttoinvesteringar |
5,0 |
7,0 |
6,0 |
|
Bidrag från nettoexport |
0,6 |
0,2 |
-0,2 |
|
BNP |
3,7 |
3,3 |
2,8 |
Källor: OECD och Finansdepartementet.
Återhämtningen i Frankrike har stärkts i linje med övriga kontinental-
europeiska länder. Den inhemska efterfrågan var svag fram till det första
kvartalet 1994, men har därefter tagit fart. Hushållens sparande har mins-
kat som en följd av de bättre ekonomiska utsikterna. Nedragningen av
lagren dämpades kraftigt under 1994, vilket gav ett betydande bidrag till
BNP-tillväxten. Inflationen har stabiliserats under 2 % och är sedan en
tid tillbaka bland de lägsta inom EU. Den tilltagande tillväxten har ännu
inte haft någon positiv effekt på arbetslösheten, vilken har uppgått till ca
12,5 % av arbetskraften sedan början av 1994. Penningpolitiken fortsatte
att lättas under inledningen av 1994, men styrräntorna har varit oföränd-
rade sedan i juli. De långa räntorna har stigit med ca 2 procentenheter
sedan början av 1994 och räntemarginalen gentemot Tyskland har ökat.
Även budgetunderskottet ökade något förra året. Tillväxten förutses upp-
gå till ca 3 % 1995 för att sedan accelerera något ytterligare 1996. Höga
vinster och stigande kapacitetsutnyttjande leder till en god utveckling av
investeringarna. Okad sysselsättning bör medverka till att sparkvoten dras
ned ytterligare. Inflationen förväntas stiga något men bedöms fortfarande
att vara bland de lägsta i EU. Budgetunderskottet beräknas minska under
prognosperioden. Under 1995 höjs vissa indirekta skatter och de
offentliga utgifterna hålls realt oförändrade.
28
Prop. 1994/95:100
Tabell 2.8 Försörjningsbalans Frankrike
Procentuell volymförändring
|
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Privat konsumtion |
1,5 |
2,4 |
2,5 |
|
Offentlig konsumtion |
1,2 |
1,0 |
1,0 |
|
Bruttoinvesteringar |
0,3 |
4,6 |
6,0 |
|
Bidrag från nettoexport |
-0,1 |
-0,1 |
0,1 |
|
BNP |
2,1 |
3,0 |
3,3 |
Källor: OECD och Finansdepartementet.
Danmark är inne i en stark tillväxtfas. BNP-tillväxten uppgick
preliminärt till 4,6 % under 1994 men dämpas gradvis till 2,8 % 1996.
Motorn i den danska uppgången har varit privat konsumtion. Detta
kommer dock att skifta något i och med att uppgången breddas med hjälp
av förbättrad nettoexport samt investeringsaktivitet. Hushållens disponibla
inkomster ökar bl.a. genom den inkomstskattesänkning som genomfördes
i böljan av 1994. Även sparkvoten sjunker, vilket bidrar till att hålla
konsumtionen uppe. Investeringarna väntas under prognosperioden stiga
kraftigt när kapacitetsutnyttjandet nu närmat sig historiskt höga nivåer.
Inflationstakten är på låga 2 % men väntas stiga till ca 3 % 1996.
Avgörande för inflationsutvecklingen blir, förutom ökade priser på
insatsvaror, huruvida den ökade ekonomiska aktiviteten mynnar ut i höjda
löneanspråk. Finanspolitiken kommer att stramas åt, vilket leder till att
budgetunderskottet 1996 kommer att understiga de 3 % som stipuleras i
konvergenskriterierna för EMU. Arbetsmarknadsläget, med en hög
strukturell arbetslöshet, är fortfarande det främsta problemet i den danska
ekonomin. Arbetslösheten uppgår till 12 % av arbetskraften. Den
förbättrade konjunkturen och införda arbetsmarknadsåtgärder väntas ge
en minskning i arbetslösheten med ett par procentenheter fram till 1996.
Tabell 2.9 Försörjningsbalans Danmark
Procentuell volymförändring
|
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Privat konsumtion |
5,6 |
4,2 |
3,0 |
|
Offentlig konsumtion |
1,2 |
0,7 |
0,6 |
|
Bruttoinvesteringar |
6,5 |
6,0 |
5,6 |
|
Bidrag från nettoexport |
-1,5 |
-0,2 |
0,1 |
|
BNP |
4,6 |
3,3 |
2,8 |
Källor: OECD och Finansdepartementet.
I Finland slog konjunkturomsvängningen definitivt igenom under andra
hälften av 1994. BNP ökade preliminärt med 3,7 % 1994 och under 1995
och 1996 väntas en tillväxt på 4,8 % respektive 4,1 %. Tudelningen i
ekonomin är påtaglig. Det är fortfarande exporten som är motorn i eko-
nomin, men dess bidrag till tillväxten kommer att dämpas de närmsta två
åren beroende på den finska markens appreciering under 1994 samt en
29
ökad importefterfrågan. Den privata konsumtionen väntas öka kraftigt un- Prop. 1994/95:100
der 1995 och 1996 beroende på ökad optimism bland hushållen och en Bilaga 1.1
neddragning av sparandet efter de senaste årens skuldsanering. De ljusare
framtidsutsikterna visar sig också i en kraftig tillväxt i bruttoinvestering-
arna, speciellt inom tillverkningsindustrin, då vinster och kapacitetsut-
nyttjande stiger till mer normala nivåer. Inflationstrycket är fortfarande
lågt i ekonomin och förväntas så förbli. En viss uppgång i inflationstakten
kan dock ej uteslutas, mycket beroende på löneutvecklingen. Penning-
politiken är relativt expansiv men de långa realräntorna ligger på ca 8 %.
Dessa kan dock pressas nedåt i takt med att förtroendet för inflationsbe-
kämpningen ökar och saneringen av statsfinanserna fortgår. Den offent-
liga konsumtionen kommer fortsätta att minska de närmsta åren. Det
främsta problemet i den finska ekonomin är arbetslösheten som i slutet
av 1994 låg kring 18 % av arbetskraften. Under prognosperioden bedöms
arbetslösheten minska till följd av den ökade ekonomiska aktiviteten.
Tabell 2.10 Försörjningsbalans Finland
Procentuell volymförändring
|
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Privat konsumtion |
0,0 |
4,7 |
4,5 |
|
Offentlig konsumtion |
-3,2 |
-1,5 |
-0,3 |
|
Bruttoinvesteringar |
6,8 |
13,0 |
10,0 |
|
Bidrag från nettoexport |
2,3 |
0,0 |
-0,3 |
|
BNP |
3,7 |
4,8 |
4,1 |
Källor: OECD och Finansdepartementet.
Norge uppvisar en stark återhämtning. Under 1994 ökade BNP med
4,8 %. Under 1995 och 1996 sker en viss dämpning till 2,9 % respektive
2,6 %. Norska folkets nej i folkomröstningen om medlemskap i EU vän-
tas inte få några substantiella effekter på norsk ekonomi inom prognos-
perioden, men på längre sikt påverkas den norska tillverkningsindustrin.
Fastlandsekonomin växte något långsammare under 1994 än den samlade
ekonomin, men bedöms utvecklas i linje med denna under 1995 och
1996. Ett relativt lågt ränteläge stimulerar den privata konsumtionen, vil-
ken hållits tillbaka av en längre period av skuldsanering. Ett högt kapaci-
tetsutnyttjande och det gynnsamma ränteläget bidrar till att investeringar-
na ökar. Nettoexporten ger ett positivt bidrag till tillväxten i takt med att
konjunkturen i omvärlden förbättras. Inflationen var fortsatt låg 1994 och
uppgick till 1,5 %. Denna bedöms öka gradvis till 2,7 % 1996. Ett osä-
kerhetsmoment är de kommande löneförhandlingarna och dess effekter
på inflationstakten och penningpolitiken. Arbetslösheten uppgick till
5,5 % i slutet av 1994, vilket är lågt i ett europeiskt perspektiv men högt
efter norska förhållanden. Arbetslösheten beräknas sjunka ner mot 4,5 %
fram till 1996. De redan starka offentliga finanserna kommer att förbätt-
ras i takt med den stärkta konjunkturen.
30
Tabell 2.11 Försörjningsbalans Norge
Procentuell volymförändring
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
|
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Privat konsumtion |
4,1 |
3,2 |
2,6 |
|
Offentlig konsumtion |
3,2 |
1,4 |
1,2 |
|
Bruttoinvesteringar |
4,0 |
3,2 |
3,3 |
|
Bidrag från nettoexport |
1,8 |
0,8 |
1,1 |
|
BNP |
4,8 |
2,9 |
2,6 |
Källor: OECD och Finansdepartementet.
31
3 Utrikeshandel
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
En internationell konjunkturuppgång samt en god konkurrenskraft med-
förde att varuexporten ökade med hela 14 % under 1994. Det är det
högsta ökningstal som noterats sedan 1973. Marknadstillväxten för bear-
betade varor uppgick till ca 9 % 1994. Under prognosperioden beräknas
marknadstillväxten till ca 8 % per år, samtidigt som svensk exportindustri
väntas ta ytterligare marknadsandelar. Detta medför en fortsatt stark ex-
portutveckling. Även varuimporten ökade mycket kraftigt under 1994,
trots en betydande konkurrenskraftsförstärkning för importkonkurrerande
inhemsk produktion. Under 1995 och 1996 avtar dock importökningen.
Överskottet i både handelsbalansen och bytesbalansen stiger under 1995
och 1996. Överskottet i bytesbalansen 1996 väntas uppgå till 59,9 mil-
jarder kr, vilket motsvarar 3,6 % av BNP.
3.1 Export och import
En fortsatt stark internationell konjunktur ökar efterfrågan på svenska ex-
portvaror under prognosperioden. Inom hela OECD-området stiger den
ekonomiska aktiviteten. Bland enskilda länder är det främst de nordiska
grannländerna som väntas nå de högsta tillväxttalen. Under det senaste
året är det emellertid på marknaderna i Fjärran Östern samt i Central och
Östeuropa som de svenska företagen noterat de största exportframgång-
ama. Exporten till dessa regioner steg med 30 respektive 50 % i löpande
priser och tillsammans svarar de nu för ca 13 % av Sveriges varuexport.
Under prognosperioden fortsätter exporten att stiga till dessa områden.
Den totala marknadstillväxten för bearbetade varor uppgår under 1995
och 1996 till ca 8 % såväl 1995 som 1996.
Industrins konkurrenskraft har kraftigt förbättrats under de senaste
åren. Detta beror dels på deprecieringen av den svenska kronan, dels på
en snabb produktivitetstillväxt. Den relativa enhetsarbetskostnaden har
fallit betydligt mer än efter devalveringarna 1981 och 1982. Ökad kon-
kurrenskraft ledde till att exportindustrin gjorde stora marknadsandels-
vinster under 1993. Effekten av en relativprissänkning slår dock igenom
med viss fördröjning vilket innebär att marknadsandelsvinsten bedöms bli
störst 1994. Under 1995 och 1996 förutsätts en viss appreciering av kro-
nan vilket bidrar till en relativprishöjning och därmed en försämrad kon-
kurrenskraft. Försämringen är dock liten mot bakgrund av den gynnsam-
ma konkurrenssituation som exportindustrin befinner sig i. Därför antas
vissa marknadsandelsvinster göras även under 1995 och 1996.
32
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 3.1 Exportinarknadstillväxt, relativa priser, marknadsandelar och export
av bearbetade varor
Procentuell förändring
|
1992 |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Exportinarknadstillväxt 14 OECD-länder |
2,8 |
-3,1 |
9,1 |
8,0 |
7,1 |
|
Totalt |
3,9 |
-1,0 |
8,6 |
8,3 |
7,7 |
|
Priser 14 OECD-länders |
-1,4 |
23,9 |
2,2 |
0,7 |
0,1 |
|
Svenska exportpriser |
-2,1 |
8,4 |
3,0 |
2,0 |
0,8 |
|
Relativpris |
-0,7 |
-12,5 |
0,8 |
1,3 |
0,7 |
|
Marknadsandelar, volym 14 OECD-länder |
7,9 |
6,7 |
3,4 |
0,7 | |
|
Totalt |
-4,2 |
9,7 |
7,6 |
3,3 |
0,6 |
|
Exportvolym 14 OECD-länder |
0,5 |
4,6 |
16,4 |
11,7 |
7,8 |
|
Totalt |
-0,4 |
8,6 |
16,9 |
11,9 |
8,4 |
Anm.: Exportmarknadstillväxt avser en sammanvägning av importökningen av bear-
betade varor i olika länder. Som vikter har använts ländernas andelar som mottagare
av svensk export av bearbetade varor. OECD-ländernas importpriser vägs samman på
motsvarande sätt.
Källor: Konjunkturinstitutet, OECD och Finansdepartementet.
Den kraftiga exportökningen under 1993 och 1994 har lett till att kapa-
citetsutnyttjandet stigit snabbt. Under 1995 kan kapacitetsutnyttjandet
innebära en restriktion för exportökningen inom vissa sektorer, främst
inom basindustrin. Investeringarna antas dock öka kraftigt under
prognosperioden, vilket betyder att det inte bör uppkomma några
generella kapacitetsbrister.
Deprecieringen av den svenska kronan innebar att företagen kunde höja
exportpriser och vinstmarginaler kraftigt under 1993 samtidigt som rela-
tivpriset sjönk. År 1994 stannade exportprisökningen på ca 3 %, vilket
innebar en svag relativprishöjning. Under 1995 och 1996 stiger företa-
gens rörliga kostnad till följd av snabba prisökningar på vissa basindustri-
varor samt relativt höga löneökningar i förhållande till produktivitetstill-
växten. Apprecieringen av kronan antas dock medföra en viss press nedåt
på företagens prissättning. Mot bakgrund av företagens nuvarande höga
vinstnivåer förefaller det rimligt att företagen värnar om sitt konkur-
rensläge genom att hålla tillbaka kostnadsövervältringen på priserna ge-
nom sänkta vinstmarginaler. Den förutsedda utbyggnaden av produktions-
kapacitet under 1995 och 1996 bör också medföra att företagen håller
nere prisökningarna för att kunna ta ytterligare marknadsandelar.
33
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Diagram 3.1 Marknadsandelar och relativpris för exporten av bearbetade
varor
Källor: Konjunkturinstitutet, OECD, Statistiska Centralbyrån och Finansdepartementet
Sammantaget innebär den allt starkare internationella efterfrågan i kom-
bination med en fortsatt gynnsam konkurrenssituation att varuexporten
ökar kraftigt resten av prognosperioden, med 10,2 % 1995 och 7,6 %
1996.
Importen av varor ökade under de tre första kvartalen 1994 med knappt
13 % jämfört med motsvarande period 1993. Den största ökningen note-
rades för importen av insatsvaror, som ökade med 22 %.
Förändringen av svensk efterfrågan riktad mot import beräknas med
hjälp av den s.k. importvägda efterfrågan. Detta mått visar utvecklingen
av de olika efterfrågekomponentema, sammanvägda med avseende på ge-
nomsnittligt importinnehåll av bearbetade varor. Den importvägda efter-
frågan sjönk under perioden 1990 till 1993 med mellan 3 och 5 % årli-
gen. Nedgången förklaras till största delen av ett kraftigt fall i maskin-
investeringar och privat varukonsumtion. Importen av bearbetade varor
sjönk med drygt 7 % 1991, men därefter har importen varit klart starkare
än vad den importvägda efterfrågan motiverar. Det är naturligt att im-
porten växer något snabbare än den importvägda efterfrågan. Detta speg-
lar den trendmässiga ökningen av världshandeln. I synnerhet 1993 var
emellertid ökningen av importen oförklarligt stor. Till följd av den kraf-
tiga exportexpansionen och en betydande uppgång för maskin- och lager-
investeringarna beräknas den importvägda efterfrågan ha ökat med 11 %
1994. Importen av bearbetade varor bedöms samtidigt ha stigit med nära
14 %.
34
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 3.2 Importvägd efterfrågan på bearbetade varor
Bidrag till förändringen av importvägd efterfrågan, procentenheter
|
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Offentlig varukonsumtion |
0,2 |
-0,1 |
0,3 |
-0,1 |
|
Privat varukonsumtion |
-2,4 |
-0,1 |
-0,1 |
0,6 |
|
Byggnadsinvesteringar |
-1,8 |
-1,1 |
0,1 |
0,3 |
|
Maskininvesteringar |
-2,0 |
3,9 |
3,9 |
2,7 |
|
Export av bearbetade varor |
2,7 |
6,0 |
4,4 |
3,1 |
|
Lagerförändringar |
-0,4 |
2,5 |
-0,8 |
0,2 |
|
Iinportvägd efterfrågan |
-3,7 |
11,1 |
7,8 |
6,8 |
|
Import av bearbetade varor |
3,2 |
13,8 |
7,5 |
5,7 |
Anm.: Beräkningarna av importvägd efterfrågan utgår från konstant importinnehåll.
Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Importens relativa avvikelse från efterfrågeutvecklingen var mindre
1994 än året dessförinnan, men skillnaden är ändå svårförklarligt stor.
Deprecieringen av den svenska kronan och lägre relativa enhetsarbets-
kostnader har medfört en betydande förstärkning av konkurrenskraften för
svenska producenter gentemot utländska. Hemmamarknadsprisema för
bearbetade varor har i relation till importpriset sjunkit med mer än 10 %
sedan 1992. Utifrån det historiska mönstret skulle importen därmed för-
väntas utvecklas svagare än vad som indikeras av efterfrågeutvecklingen.
Orsaken till underskattningen torde delvis ligga i att importbenägenheten
i den kraftigt expanderande exportindustrin är högre än genomsnittligt
och att importandelen i maskininvesteringama ökat. Den djupa lågkon-
junkturen har också ha slagit ut inhemska underleverantörer, vilket kan
ha givit upphov till vissa utbudsproblem. Vidare är ett leverantörsbyte
förenat med vissa kostnader, vilket medför att prisförändringar sannolikt
slår igenom med betydande tidsfördröjning.
Under prognosperioden bedöms effekten av den kraftiga relativprisför-
bättringen för den inhemska produktionen göra sig alltmer gällande. Ök-
ningstakten för den importvägda efterfrågan väntas minska betydligt
1995, bl.a. på grund av att lagerinvesteringama växlar från ett positivt
till ett negativt bidrag. Importen av bearbetade varor väntas i princip sti-
ga i takt med efterfrågan, vilket innebär att den inhemska produktionen
inte längre tappar marknadsandelar.
Under 1996 väntas den inhemska industrin vinna marknadsandelar,
trots att relativpriset mellan hemmaproduktion och import beräknas stiga
till följd av den antagna apprecieringen. Förklaringen är att produktions-
kapaciteten byggs ut relativt kraftig samtidigt som relativpriset fortfarande
gör inhemsk produktion mycket konkurrenskraftig.
35
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 3.3 Export och import av varor
|
Miljarder |
Procentuell volymutveckling |
Procentuell prisutveckling | |||||
|
1994 |
1995 |
1996 |
1994 |
1995 |
1996 | ||
|
Varuexport Bearbetade varor |
323,7 |
16,9 |
11,9 |
8,4 |
3,0 |
2,0 |
0,8 |
|
Fartyg |
7,7 |
-24,3 |
-41,6 |
2,6 |
4,1 |
4,3 |
1,3 |
|
Petroleumprodukter |
12,2 |
-5,0 |
2,7 |
2,3 |
-6,1 |
3,0 |
0,8 |
|
Övriga råvaror |
44,6 |
5,7 |
5,1 |
3,2 |
13,2 |
12,2 |
3,9 |
|
Suiiuna Varuexport |
388,3 |
14,0 |
10,2 |
7,6 |
3.9 |
3.2 |
1,1 |
|
Varuimport Bearbetade varor |
262,5 |
13,8 |
7,5 |
5,7 |
4,0 |
2,3 |
0,4 |
|
Fartyg |
1,5 |
119,9 |
5,9 |
-21,7 |
3,6 |
2,8 |
1,1 |
|
Råolja |
17,1 |
-4,6 |
2,7 |
2,6 |
-6,5 |
3,1 |
1,1 |
|
Petroleumprodukter |
12,0 |
13,0 |
4,0 |
1,1 |
-5,1 |
0,2 |
1,1 |
|
Övriga råvaror |
40,2 |
4,2 |
5,7 |
4,4 |
10,2 |
9,4 |
3,6 |
|
Sununa Varuimport |
333,3 |
12,2 |
6.9 |
5,0 |
3,9 |
3.1 |
0,9 |
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
De totala nivåerna på export- och importvolymen påverkas troligen ej
i större utsträckning av det svenska medlemskapet i EU. Vissa samman-
sättningseffekter, med avseende på såväl länder som varor, är ändå att
vänta. Medlemskapet innebär att alla handelsrestriktioner vad gäller jord-
bruks- och livsmedelsprodukter slopas gentemot EU-ländema. Därmed
ökar troligen handeln med dessa produkter. Som medlemmar i EU kom-
mer Sverige att bl.a. tillämpa EU:s antidumpningstullar samt kvoterings-
system för import av vissa varor, främst tekovaror, från länder utanför
unionen. Detta torde medföra att det sker en omfördelning mot ökad
handel med EU-ländema.
3.2 Bytesbalansen
Överskottet i handelsbalansen stiger till följd av den starka exporten. Ar
1996 beräknas överskottet uppgå till ca 115 miljarder kr, vilket motsvarar
6,8 % av BNP.
Nettot av handeln med tjänster förbättrades avsevärt under 1993,
främst till följd av en uppgång i resevalutanettot. Det svenska utlands-
resandet föll drastiskt till följd av minskade disponibla inkomster för hus-
hållen samt på grund av deprecieringen av kronan. Samtidigt ökade ut-
ländsk turism i Sverige. Under 1994 ökade utlandsresandet åter och nettot
försämrades. Ar 1995 bedöms den svaga inkomstutvecklingen ha en till-
fälligt återhållsam effekt på resandet, trots att apprecieringen av kronan
innebär att det blir något billigare att resa utomlands. Aret därpå växer
underskottet i resevalutanettot på nytt. Försämringen i resevalutanettot
motverkas av ökade intäkter från sjöfart och övriga tjänster som genere-
ras av ökad varuexport. Därmed förbättras det totala tjänstenettot.
36
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 3.4 Bytesbalans
Miljarder kr
|
1992 |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Varuexport |
326,0 |
388,3 |
460,0 |
522,8 |
569,0 |
|
Varuimport |
290,9 |
333,3 |
388,3 |
428,3 |
453,7 |
|
Korrigeringspost |
-0,8 |
-0,7 |
-0,7 |
-0,7 |
-0,7 |
|
Handelsbalans |
34,3 |
54,3 |
70,9 |
93,8 |
114,6 |
|
Sjöfartsnetto |
8,4 |
9,5 |
9,4 |
10,2 |
11,0 |
|
Övriga transporter |
1,4 |
1,7 |
1,2 |
1,2 |
1,3 |
|
Resevaluta |
-22,8 |
-14,2 |
-16,7 |
-15,3 |
-17,1 |
|
Övriga tjänster |
-0,4 |
1,4 |
1,8 |
2,0 |
3,1 |
|
Tjänstebalans |
-13,4 |
-1.6 |
-4.3 |
-1.9 |
-1,8 |
|
Löner |
0,6 |
0,7 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
|
Avkastning på kapital |
-54,0 |
-67,0 |
-47,6 |
-40,5 |
-31,8 |
|
räntenetto |
-62,9 |
-66,6 |
-62,9 |
-60,6 |
-56,6 |
|
d i rekt investe r i ngar |
9,7 |
0,0 |
16,0 |
22,0 |
27,0 |
|
portföljaktier |
-0,8 |
-0,4 |
-0,7 |
-1,9 |
-2,2 |
|
Övriga transfereringar |
-15,2 |
-13,6 |
-14,1 |
-28,4 |
-21,7 |
|
Bytesbalans |
-47.6 |
-27,1 |
5,5 |
23,5 |
59,9 |
|
Andel av BNP |
-3,3 |
-1,9 |
0,4 |
1,5 |
3,6 |
Anm.: På grund av avrundning summerar inte alltid delarna till totalen.
Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Finansdepartementet.
Posten avkastning på kapital består av räntebetalningar till och från ut-
landet samt av avkastningen från direktinvesteringar och portföljaktier.
Efter en lång period av successivt stigande underskott vände utvecklingen
under 1994. Denna förbättring väntas fortsätta under prognosperioden.
Räntenettot beror på storleken på den räntebärande nettoskulden mot
utlandet samt av det svenska och internationella ränteläget. Underskottet
i räntenettot steg snabbt under 1992 och 1993 beroende på att den ränte-
bärande utlandsskulden ökade. Stora bytesbalansunderskott ledde under
dessa år till en kraftig skulduppbyggnad i utländsk valuta. Dessutom hade
deprecieringen av kronan stor inverkan på nettoskuldens storlek. Stigande
överskott i bytesbalansen 1995 och 1996 resulterar i en minskning av den
räntebärande nettoskulden. Till detta bidrar också den antagna apprecie-
ringen av kronan. Därmed förbättras räntenettot successivt.
Under slutet av 1980-talet byggde svenska företag upp ansenliga till-
gångar i utlandet genom direktinvesteringar. Dessa är betydligt större än
utländska företags tillgångar i Sverige och därmed har den samlade av-
kastningen också varit betydligt högre. Den kraftiga lönsamhetsförbätt-
ringen inom svensk exportindustri under 1993 har dock lett till att avkast-
ningen på utlandets direktinvesteringstillgångar i Sverige ökat kraftigt.
Denna omsvängning har medfört en revidering av bytesbalansen med ca
13 miljarder kr 1993. 1 takt med att den internationella konjunkturen
vänder uppåt ökar dock avkastningen på de svenska utlandstillgångama
vilket innebär att nettot stiger igen fram till 1996.
Under 1995 och 1996 påverkas också bytesbalansen av medlemskapet
i EU. Nettobelastningen på bytesbalansen av avgiften till EU och åter-
37
flödet till Sverige beräknas uppgå till ca 13,6 miljarder kr 1995 och Prop. 1994/95:100
8,6 miljarder kr 1996. Bilaga 1.1
Sammantaget visade bytesbalansen 1994 ett överskott för första gången
sedan 1986. Överskottet väntas stiga till 59,9 miljarder kr 1996, vilket
motsvarar 3,6 % av BNP. Det främsta bidraget till förbättringen kommer
från handelsbalansen, men därutöver bidrar också minskningen i under-
skottet av avkastning på kapital.
38
4 Näringslivets produktion
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Näringslivets produktion steg 1994 med närmare 4 % efter att ha fallit
tre år i rad. Uppgången var i betydande grad industriledd. Det mycket
gynnsamma konkurrensläget har medfört en snabb exportuppgång. Indust-
riproduktionen ökade med hela 9 % under 1994. Spridningseffekter med-
förde att produktionen steg också i de industrirelaterade tjänstesektorerna,
medan byggproduktionen minskade med ytterligare 5 % till följd av fort-
satt fallande bostadsinvesteringar.
Tabell 4.1 Näringslivets produktion
Procentuell volymförändring
|
1992 |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Jordbruk, fiske och skogsbruk |
-2,9 |
7,4 |
4,9 |
3,9 |
1,9 |
|
Industri |
-3,3 |
1,5 |
9,0 |
7,0 |
6,8 |
|
El-, gas-, värme- och vattenverk Byggnadsindustri |
-1,9 |
-1,2 |
0,0 |
2,0 |
0,5 |
|
-4,5 |
-6,6 |
-5,5 |
4,2 |
3,0 | |
|
Näringslivets tjänster |
1,0 |
-3,6 |
2,9 |
3,3 |
3,7 |
|
Summa näringslivet |
-1.0 |
-2,1 |
3.6 |
4,4 |
4,4 |
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Under prognosperioden förväntas den investeringsledda uppgången i
den inhemska efterfrågan samt en tilltagande europeisk tillväxt resultera
i att industriproduktion fortsätter att stiga snabbt, vilket leder till ett högt
genomsnittligt kapacitetsutnyttjande. Några generella flaskhalsproblen
torde dock inte uppkomma. Produktionen i den privata tjänstesektorn be-
räknas öka med över 3 % såväl 1995 som 1996. År 1995 är det främst
tjänstebranscher som är beroende av industrins utveckling som växer. År
1996 beräknas dock den privata konsumtionen ge ett större positivt bidrag
till tjänsteproduktionen. Byggverksamheten stiger till följd av kon-
junkturuppgången samt det stimulanspaket som är inriktat på bygginves-
teringar. Under 1996 förväntas också bostadsproduktionen återigen öka.
4.1 Industri
Den svenska industrins mycket gynnsamma konkurrensläge väntas bestå
under de närmaste två åren, trots en viss appreciering av den svenska
kronan. Den goda internationella konjukturen samt en tilltagande inhemsk
efterfrågan förväntas medföra en snabb industriell expansion. En fortsatt
god produktivitetsutveckling samt måttliga lönekostnadsökningar innebär
att lönsamheten beräknas ligga kvar på en hög nivå. Genom att realräntan
väntas falla ökar den relativa avkastningen på industriell verksamhet.
Sammantaget förväntas det medföra en betydande investeringsuppgång
och därmed utökad produktionskapacitet.
39
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 4.2 Nyckeltal för industrin
Procentuell förändring
|
1992 |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Industriproduktion |
-3,3 |
1,5 |
9,0 |
7,0 |
6,8 |
|
varav | |||||
|
basindustri |
4,0 |
6,5 |
4,0 |
4,4 |
3,4 |
|
verkstadsindustri exkl. varv |
-4,2 |
0,2 |
14,7 |
9,3 |
8,7 |
|
övrig industri |
-4,4 |
1,1 |
5,3 |
5,5 |
5,8 |
|
Konkurrenskraft | |||||
|
Lönekostnad per timme |
3,7 |
0,7 |
3,6 |
6,6 |
5,5 |
|
Produktivitet |
5,4 |
6,5 |
3,8 |
1,9 |
2,8 |
|
Enhetsarbetskostnad, (ULC) |
-1,6 |
-5,5 |
-0,2 |
4,6 |
2,6 |
|
14 OECD-länders ULC, SEK |
0,9 |
25,8 |
0,8 |
-0,8 |
-0,6 |
|
14 OECD-länders ULC |
2,0 |
1,6 |
-0,9 |
0,6 |
1,8 |
|
Relativ ULC, SEK |
-2,5 |
-24,8 |
-1,0 |
5,5 |
3,2 |
Anm.: Konkurrentländernas ULC (Unit Labour Cost, dvs. arbetskostnad per prod-
ucerad enhet) och växelkurser är viktade med OECD:s konkurrentvikter, som tar
hänsyn till konkurrensen med både export och hemmaproduktion på exportmarknaden.
Konkurrensen gentemot länder utanför OECD-området är inte inkluderad.
Källor: Konjunkturinstitutet, OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Industriproduktionen steg med 9,0 % under 1994. Produktionsnivån be-
räknas vid årsskiftet 1994/1995 ha passerat den tidigare toppnivån note-
rad i början av 1990. Konjunkturuppgången berör nu praktiskt taget hela
industrin även om efterfrågeökningen är betydligt större inom de export-
inriktade sektorerna än inom de hemmamarknadsorienterade. Under pe-
rioden juli-september 1994 var orderingången från hemmamarknaden
11 % högre än under motsvarande period 1993. Ökningen från export-
marknaden uppgick till 23 %.
Enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer planerar industriföre-
tagen för en markant höjning av produktionen åtminstone till och med
första halvåret 1995. En viss förstärkning av konjunkturläget i Europa
samt en ökad inhemsk efterfrågan på framför allt investeringsvaror väntas
medföra att industriproduktionen växer stabilt även under resten av prog-
nosperioden. Under perioden förväntas också en viss importsubstitution
ske till förmån för svenska leverantörer. På grund av bl.a. långa kon-
traktstider har många av de svenska storföretagen, trots det gynnsamma
kostnadsläget, ännu inte gått över till inköp från svenska underleverantör-
er i den utsträckning som de ändrade relativpriserna motiverar. Industri-
produktionen beräknas öka med ca 7 % vardera åren 1995 och 1996.
40
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Diagram 4.1 Industriproduktion och kapacitetsutnyttjande
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Det höga kapacitetetsutnyttjandet har ökat oron för att produktionsök-
ningen skall avstanna och priserna stiga snabbt på grund av kapacitets-
brist. Inom exempelvis järn- och stålindustrin uppgick det faktiska kapa-
citetsutnyttjandet till över 96 % tredje kvartalet 1994. Andelen företag
som uppger ökade leveranstider för insatsvaror har också ökat. För in-
dustrin som helhet är dock fortfarande utnyttjandegraden lägre än vid slu-
tet av 1980-talet. Under tredje kvartalet 1994 var det faktiska kapacitets-
utnyttjandet 88,6 % vilket kan jämföras med 90,2 % då det nådde sin
förra topp. Det möjliga kapacitetsnyttjandet med befintlig arbetsstyrka har
dock fortsatt att stiga i takt med personalrekryteringama och uppgick till
93,8 %. Produktionspotentialen var således vid denna tidpunkt ca 5 %.
De tre senaste åren (1992-1994) har nettokapitalstocken minskat med
knappt 5 %. Beräkningarna av denna baseras dock på historiska avskriv-
ningstakter. Med utgångspunkt i produktion och kapacitetsutnyttjandet
kan den möjliga produktionskapaciteten beräknas, vilket ger en något
annorlunda bild. Den steg nämligen med ca 3 % mellan 1992 och 1994.
Under perioden har sannolikt det inledningvis svaga vinstläget och där-
efter den mycket kraftiga konjunkturuppgången medfört att maskiner och
anläggningar behållits längre tid i produktion än normalt. Samtidigt har
utnyttjandetiden ökat genom införande av extra skift m.m. Sannolikt
kvarstår en viss potential till utökad produktionskapacitet genom bl.a.
ökad utnyttjandetid. Investeringsprognosen innebär att kapitalstocken
växer med 2,5 % 1995 och med närmare 5 % 1996. Därmed torde inte
några generella s.k. flaskhalsproblem uppstå under prognosperioden trots
den snabba produktionsökningen. Denna bild bekräftas också av Konjunk-
41
11 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1
turinstitutets industribarometer där företagen planerar för en fortsatt hög Prop. 1994/95:100
produktionsökning och en kraftig utbyggnad av produktionskapaciteten Bilaga 1.1
första halvåret 1995. Även den sannolikt goda tillgången på kvalificerad
arbetskraft begränsar risken för flaskhalsproblem. Inom vissa branscher
inom basindustrin begränsas produktionsökningarna av ett i dagsläget
mycket högt resursutnyttjande. De investeringsplaner som föreligger inne-
bär dock att produktionskapaciteten byggs ut avsevärt under året vilket
minskar risken för flaskhalsproblem även inom detta område.
Konkurrenskraft
Lågkonjunkturen i början av 1990-talet innebar att ett omfattande ratio-
naliseringsarbete inleddes. Tillsammans med vändningen i industrikon-
junkturen har detta medfört en hög produktivitetstillväxt i svensk industri.
Enligt de reviderade nationalräkenskaperna steg arbetsproduktiviteten med
12 % mellan 1991 och 1993. År 1994 steg produktiviteten preliminärt
med ytterligare ca 4 %.
Produktivitetsförbättringen tillsammans med försvagningen av kronan
och sänkningen av arbetsgivaravgifterna den 1 januari 1993 har medfört
en starkt förbättrad konkurrenskraft. Den relativa enhetsarbetskostnaden
minskade med 26 % jämfört med Sveriges 14 viktigaste konkurrentländer
mellan 1992 och 1994. Den rationaliseringspotential som fanns efter före-
gående högkonjunktur bedöms nu i stort vara uttömd. Därigenom avtar
produktivitetstillväxten.
Industrin väntas genomföra stora investeringar såväl 1995 som 1996,
samtidigt som sysselsättningen ökar. Från och med 1996 förväntas pro-
duktivitetstillväxten tillta. Tillgången på kvalificerad arbetskraft bedöms
förbli god. Sysselsättningsökningen och det höga vinstläget förväntas
ändå innebära att lönerna ökar med 5,5 % vardera prognosåren. Höj-
ningen av arbetsgivaravgifterna med 1,5 procentenheter innebär då att
industrins lönekostnad per timme stiger med 6,6 % år 1995. Samman-
taget beräknas därmed industrins enhetsarbetskostnad öka i en takt som
överstiger våra konkurrentländers. Frånsett de högre lönekostnadsök-
ningama i Sverige kan det förklaras av att industrin utomlands ligger
senare i konjunkturfäsen än den svenska. Därigenom ökar produktiviteten
snabbare (3,0 %) 1995 utomlands än i Sverige. Under 1996 utvecklas
däremot kostnaden per producerad enhet i Sverige i en takt som är unge-
fär lika hög som i omvärlden.
Den antagna apprecieringen av kronan innebär att industrins relativa
enhetsarbetskostnad, räknat i gemensam valuta, beräknas öka med ca 8 %
jämfört med Sveriges 14 viktigaste konkurrentländer under prognosperio-
den 1995-1996. Trots detta är konkurrenskraften 1996 starkare än efter
devalveringen 1982. Således består i hög grad svensk industris gynnsam-
ma konkurrenssituation.
42
Diagram 4.2 Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige relativt Prop. 1994/95:100
14 OECD-länder 1980-1996 Bilaga 1.1
Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Industrins lönsamhet
Lågkonjunkturen i början av 1990-talet medförde en kraftig lönsamhets-
försämring. Industrins soliditet urholkades därmed. Ar 1993 steg indust-
rins bruttomarginal, mätt som bruttoöverskottet i procent av bruttopro-
duktionsvärdet, till ca 11 % vilket är en nivå som är högre än efter de-
valveringarna i början av 1980-talet. Det var framförallt de exportoriente-
rade företagen som kunde höja sina marginaler medan de hemmamark -
nadsinriktade företagen till följd av höjda importpriser och en låg efter-
frågan sänkte sina marginaler.
Ar 1994 steg lönsamheten ytterligare trots höga importprishöjningar
och stigande råvarupriser. Vinstökningen kan förklaras av produktivitets-
höjningen och de måttliga lönekostnadsökningama. Den förväntade app-
recieringen under 1995 begränsar importprishöjningama. Insatsvarukost-
naden beräknas ändå öka relativt kraftigt. Det kan förklaras dels av den
internationella prisuppgången på basindustriprodukter, dels av höjningen
av arbetsgivaravgiften på 1,5 % som leder till högre hemmamarknadspri-
ser på bearbetade varor. Produktpriserna väntas stiga med knappt 5 %,
vilket innebär att vinstandelen stiger något. Det är framförallt basin-
dustrin som genomför mer betydande prishöjningar medan exportföre-
tagen i andra branscher förväntas sänka marginalerna. Den kraftiga kapa-
citetsutbyggnaden bedöms leda till att exportföretagen är relativt återhåll-
samma vad avser prishöjningar. Hemmamarknadsföretagen kan däremot
43
i begränsad omfattning höja sina marginaler i det rådande konjunktur- Prop. 1994/95:100
läget. Bilaga 1.1
Tabell 4.3 Industrins rörliga kostnader, produktpriser, marginaler per
producerad enhet samt bruttoöverskottsandel
|
1992 |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Procentuell förändring Förbrukningskostnad |
-2,3 |
4,4 |
4,9 |
4,5 |
3,2 |
|
Lönekostnad1 |
0,1 |
-7,2 |
-0,2 |
3,6 |
2,7 |
|
Lönekostnad per timme |
4,5 |
-1,7 |
3,6 |
6,6 |
5,5 |
|
Produktivitet |
4,4 |
5,8 |
3,8 |
1,8 |
2,7 |
|
Summa rörlig kostnad |
-1,8 |
1,0 |
3,5 |
4,3 |
3,1 |
|
Produktpris |
-1,1 |
4,4 |
4,4 |
4,8 |
2,7 |
|
Bruttomarginai, nivå |
8,1 |
11,1 |
11,8 |
12,2 |
11,8 |
|
Marginal förändring |
0,7 |
3,1 |
0,6 |
0,5 |
-0,4 |
|
Bruttoöverskottsandel" |
23,1 |
31,3 |
33,4 |
34,7 |
34,1 |
1 Lönekostnad per timme avser löner inkl, kollektiva avgifter och icke varuanknutna
indirekta skatter per arbetad timme. Produktivitet avser bruttoproduktion i fasta priser
per arbetad timme.
* Som andel av förädlingsvärdet till faktorpris.
Anm.; Uppgifterna avser industri exkl. petroleumraffinaderier och varv.
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Stigande produktivitetstillväxt men också en lugnare prisutveckling på
basindustriprodukter medför att insatskostnaden ökar betydligt långsam-
mare 1996. Införandet av en skatt på industrifastigheter drar dock upp
kostnaderna något. Exportföretagen förväntas höja priserna i takt med
konkurrenterna, vilket innebär sänkta marginaler efttersom den svenska
kronan väntas apprecieras. Detta bidrar 1996 också till att ökningstakten
av de rörliga kostnaderna avtar genom att importprisökningama minskar.
Hemmamarknadsföretagen väntas utnyttja de låga kostnadsökningarna till
nödvändiga marginalförstärkningar. Sammantaget sjunker dock lönsam-
heten något under 1996.
De mått som används i framställningen är grova lönsamhetsmått. De
beaktar exempelvis inte företagens kapitalkostnader. Den genomsnittliga
lönsamheten i OECD-ländema, mätt som vinstandelen (dvs. driftsöver-
skottet brutto som andel av förädlingsvärdet) har stabilt legat över 30 %
samtidigt som räntenivån i många av länderna ligger betydligt under den
svenska. I det perspektivet framstår den svenska lönsamheten inte som
anmärkningvärt hög.
44
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Diagram 4.3 Industrins bruttomarginal 1980-1996
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
4.2 Byggnadsverksamhet
Byggsektorn expanderade snabbt i slutet av 1980-talet. Tillväxten inom
den privata tjänstesektorn innebar ett behov av fler arbetsplatser. Av-
regleringen av kreditmarknaden samt höga inflationsförväntningar bidrog
till snabbt stigande fastighetspriser och därmed ökade investeringarna i
bl.a. kommersiella fastigheter. Bostadsproduktionen stimulerades därtill
av statliga subventioner.
Tabell 4.4 Byggnadsverksamhet
|
Miljarder |
Årlig procentuell volymförändring | |||||
|
1992 |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | ||
|
Byggnadsinvesteringar |
123,6 |
-7,2 |
-19,2 |
-13,9 |
2,6 |
5,4 |
|
näringslivet |
41,4 |
-11,8 |
-13,3 |
9,4 |
20,5 |
5,6 |
|
myndigheter |
24,6 |
0,7 |
12,4 |
5,8 |
12,5 |
2,0 |
|
bostäder |
57,5 |
-7,3 |
-31,0 |
-39,3 |
-28,4 |
9,2 |
|
Reparationer och | ||||||
|
underhåll |
74,7 |
-8,4 |
13,6 |
7,0 |
6,9 |
0,0 |
|
Totalt |
198,3 |
-7,9 |
-9,8 |
-6,3 |
4.2 |
3,1 |
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Konjunkturnedgången i början av 1990-talet samt stigande realräntor
ledde till prisfall på bostäder och kommersiella fastigheter, vilket i sin tur
45
ledde till låga byggnadsinvesteringar åren därefter. Mellan 1991 och 1994
sjönk byggproduktionen med mer än 20 %. En vändpunkt kunde dock
noteras under loppet av 1994. Vakansgraden på kommersiella fastigheter
stabiliserades samtidigt som priserna i genomsnitt steg med ca 3 % mel-
lan 1993 och första halvåret 1994. Detta tillsammans med konjunkturupp-
gången medförde en ökning av näringslivets bygginvesteringar med
10 %. Den totala byggproduktionen föll dock ytterligare under 1994 på
grund av kraftigt fällande bostadsinvesteringar. I oktober 1994 uppgick
arbetslösheten inom Byggnadsarbetarförbundet till 22 % vilket var en
nedgång med två procentenheter jämfört med året innan.
För att undvika en permanent utslagning av byggarbetskraft och
maskinkapacitet och därmed förhindra framtida flaskhalsar i byggpro-
duktionen har regeringen lagt fram ett stimulanspaket för byggandet. Det
innehåller bl.a. direktavdrag till 50 % för byggnadsinvesteringar i nä-
ringslivet, ökade reparationer av vägar och järnvägar samt ROT-medel
till kommunala byggnader och till bostäder. Den totala kostnadsramen är
på 4,7 miljarder kronor. Direktavdraget torde främst leda till tidigare-
läggningar av byggnadsinvesteringar i branscher med en tydlig efter-
frågetill växt. Det kan exempelvis gälla investeringar i parti- och detalj-
handel.
Sammantaget innebär stimulanspaketet, den fortsatta satsningen på in-
frastrukturinvesteringar samt konjunkturuppgången att byggnadsverksam-
het väntas öka med 4 % 1995. En stor del av den ökade byggproduktio-
nen utgörs av reparationer. Ar 1996 beräknas också bostadsinvestering-
ama öka något, vilket bidrar till att byggproduktionen stiger med ytter-
ligare 3 %.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Diagram 4.4 Byggnadsinvesteringar per sektor 1970-1996
46
4.3 Privat tjänstesektor
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Nedgången i tjänsteproduktionen inföll senare än för industriproduktio-
nen. Den svaga utvecklingen av den privata konsumtionen 1992 och 1993
fick betydande återverkningar på stora delar av tjänstesektorn. Över hälf-
ten av den svenska tjänsteproduktionen går till privat slutkonsumtion,
antingen direkt eller via andra branscher. Tjänstesektorns direkta export
är begränsad och utgör omkring 8 % av sektorns produktion. Det är
framför allt transportsektorn som exporterar tjänster. Tjänstesektorns ex-
port blir dock långt större när hänsyn tas också till den indirekta använd-
ningen, dvs. den del som levereras till industrin. Räknas både den direkta
och indirekta användningen in går ungefär en fjärdedel av tjänsteproduk-
tionen på export.
Eftersom tjänsteproduktion i huvudsak är hemmamarknadsorienterad
var de direkta effekterna av deprecieringen små. Det dröjde till tredje
kvartalet 1993 innan mer påtagliga effekter av exportuppgången kunde
skönjas. Tidigast i uppgångtäsen var partihandel riktad mot industriföre-
tag samt delar av uppdragsverksamheten.
Den kraftiga exporttillväxten samt den svaga ökningen av privat kon-
sumtion innebar att tjänsteproduktionen steg med knappt 3 % under 1994.
Det var framförallt inom de industrirelaterade delarna av handeln och i
transportsektorn som uppgången var märkbar. Också inom delar av upp-
dragsverksamheten samt inom bank och försäkring steg produktionen till
följd av den ökade aktiviteten inom industrin. Däremot var utvecklingen
svagare i de delar som vänder sig till privata slutanvändare. Under 1994
steg dock produktionen i detaljhandeln. En del av den uppmätta upp-
gången i tjänstesektorn kan förklaras av att statliga och kommunala verk-
samheter som bolagiserades definitionsmässigt förts över till tjänstesek-
torn.
Under prognosperioden 1995-1996 beräknas tjänsteproduktionen öka
med över 3 % per år. Enligt Konjunkturinstitutets tjänstebarometer kom-
mer produktionen att stiga i de flesta delbranscher under inledningen av
1995. De höga investeringsökningama medför att uppdragsverksamheten
expanderar kraftigt under året. Uppgången väntas också fortsätta inom
partihandeln. Konjunkturvändningen i byggsektorn innebär att partihandel
inriktad på byggmaterial förväntas öka efter en lång nedgångsperiod.
Däremot fortsätter de delar av tjänstesektorn som i huvudsak leverar till
privata slutanvändare att utvecklas svagt. Det gäller bl.a. detaljhandel och
hotell och restaurang. Ar 1996 beräknas dock produktionen utvecklas
fördelaktigt även i de sektorer som är beroende av den privata konsum-
tionen medan de industrirelaterade verksamheterna går in i en lugnare
tillväxtfas.
47
5 Arbetsmarknad
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Sysselsättningen passerade under 1994 sitt bottenläge och tecknen på en
återhämtning blev allt tydligare under hösten. Mätt som årsmedeltal öka-
de dock den totala arbetslösheten (öppen arbetslöshet plus personer i ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder) jämfört med 1993. Efterfrågan på arbets-
kraft har stigit, vilket återspeglats i ett ökat antal lediga platser samt färre
varsel och konkurser. Uppgången av antalet lediga platser sker dock från
en mycket låg nivå. Antalet är fortfarande mindre än hälften av vad som
registrerades i slutet av 1980-talet. Varslen om uppsägningar är däremot
i stort sett tillbaka till de låga nivåer som rådde under andra hälften av
1980-talet. Sysselsättningen har börjat stiga främst inom den privata
tjänstesektorn och i industrin. Den öppna arbetslösheten började minska,
jämfört med läget 12 månader tidigare, i april månad 1994. För den to-
tala arbetslösheten noterades motsvarande nedgång först under de sista
månaderna av 1994.
Diagram 5.1 Antal varsel och antal nyanmälda lediga platser
Anm.: Det är endast serien över antal nyanmälda lediga platser som är säsongrensad.
Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.
År 1995 beräknas antalet sysselsatta öka med 2,7 %, vilket är den
första uppgången på fyra år. I vilken mån arbetslösheten påverkas av
sysselsättningsuppgången är avhängigt av hur känsligt utbudet av arbets-
kraft är för förändringar i efterfrågan på arbetskraft. 1 prognosen beräk-
nas utbudet öka med 1,5 % 1995 till följd av att fler personer aktivt sö-
ker arbete när arbetsmarknadsläget ljusnar. Den öppna arbetslösheten
beräknas uppgå till knappt 7 % av arbetskraften 1995. År 1996 förutses
48
sysselsättningen fortsätta att stiga, men i avtagande takt, med 1,8 %. Den Prop. 1994/95:100
öppna och totala arbetslösheten fäller därmed till 6,1 % respektive Bilaga 1.1
10,8 %.
5.1 Sysselsättning och arbetskraftsutbud
Sysselsättningen började säsongrensat att stiga i böljan av 1994. Den
branta nedgången under loppet av 1993 innebär dock att den genomsnitt-
liga nivån under helåret var närmare en procent lägre än under 1993.
Ökningen av antalet sysselsatta hölls första halvåret 1994 tillbaka av en
markant uppgång av medelarbetstiden. Uppgången var en följd av det
lägre antalet semesterdagar, sjunkande frånvaro och ett ökat övertidsut-
tag. En viss säsongrensad uppgång av sjukfrånvaron kan nu registreras
vilket bidrar till att bromsa ökningen i medelarbetstiden. Mellan helåren
1993 och 1994 ökade medelarbetstiden med ca 2 %.
Industrin svarade till viss del för sysselsättningsökningen 1994. Mer-
parten av uppgången noterades dock inom näringslivets tjänstesektorer.
En bidragande orsak var en ökande efterfrågan på tjänster från industrins
sida. Under lågkonjunkturen har man inom industrin sannolikt skurit ned
på funktioner som ej är direkt produktionsanknutna. Det är tänkbart att
man vid nuvarande uppgång i högre utsträckning väljer att köpa sådana
tjänster. Inom byggnadsverksamheten skedde en klar uppbromsning av
det tidigare kraftiga fallet. För den offentliga sektorn fortsatte däremot
nedgången med en i stort sett oförminskad takt. Bakom minskningen lig-
ger besparingar och rationaliseringar men också bolagisering av offentlig
verksamhet. Den sistnämnda faktorn skulle också delvis kunna förklara
den starka utvecklingen inom näringslivets tjänstesektorer.
Sysselsättningsökningen under 1994 föregicks av en liten uppgång i
antalet lediga platser under 1993. Under loppet av 1994 steg vakanserna
ytterligare. Ökningen var störst inom industrin men även övriga
branscher berördes. Uppgifterna om arbetskraftsbrist i Konjunkturinstitu-
tets konjunkturbarometer bekräftar denna bild. Företagen planerar också
för att nyanställa personal, särskilt på arbetarsidan. Även länsarbetsnämn-
dernas bedömningar under hösten tyder på en positiv sysselsättningsut-
veckling framöver. Denna bild sammanfaller i stor utsträckning med före-
liggande prognos.
Sysselsättningen väntas stiga med 2,7 % 1995 och med ytterligare
1,8 % 1996 i samband med att den ekonomiska tillväxten stärks. Detta
är den kraftigaste sysselsättningsökningen sedan mitten av 1970-talet. En
normalisering av produktivitetstillväxt och medelarbetstid, tillsammans
med sysselsättningsstimulerande åtgärder, bidrar till utvecklingen. I antal
motsvaras uppgången av ca 180 000 fler sysselsatta 1996 jämfört med
1994. Återhämtningen sker dock från en mycket låg nivå. Under lågkon-
junkturen föll antalet sysselsatta med över 500 000 personer.
49
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Diagram 5.2 Sysselsättning och arbetskraftsutbud
Anm.: Underliggande arbetskraftsutbud inkluderar deltagarna i åtgärderna arbets-
marknadsutbildning, UP och ALU i arbetskraften.
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
I industrin väntas antalet sysselsatta öka med drygt 80 000 personer,
eller med ca 11 %, från 1994 till 1996. Ökningen skall dock ses mot
bakgrund av den minskning med närmare 25 % som skedde mellan 1989
och 1993. Även inom byggnadsverksamheten förutses en viss expansion
under prognosperioden, bl.a. som en följd av ekonomisk-politiska åt-
gärder inom investerings- och ROT-sektorema. År 1996 beräknas ca
20 000 fler vara sysselsatta inom byggnadsverksamheten. Uppgången
väntas emellertid bli störst inom den privata tjänstesektorn. Antalet
sysselsatta i denna bransch förutses vara ca 100 000 fler 1996 än 1994.
Nedgången med 7 % från 1990 till 1993 är då återhämtad. Det är främst
uppdragsverksamheten, men också varuhandel och samfärdsel, som ex-
panderar. Inom den offentliga verksamheten väntas sysselsättningen fort-
sätta att falla, om än i avtagande takt. Under prognosperioden förutses en
minskning med sammanlagt ca 30 000 personer.
50
Tabell 5.1 Arbetsmarknad
Tusental personer (i åldrarna 16—64 år)
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Nivå Förändring från föregående år
|
1993 |
1992 |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Sysselsättning Jord- och skogsbruk |
137 |
-6 |
-4 |
_2 |
2 |
0 |
|
Industri |
772 |
-81 |
-69 |
5 |
45 |
38 |
|
Byggnadsverksamhet |
236 |
-39 |
-36 |
-18 |
15 |
6 |
|
Privata tjänster |
1 507 |
-39 |
-54 |
22 |
61 |
43 |
|
Kommunal verksamhet |
1 113 |
-27 |
-48 |
-25 |
-13 |
-11 |
|
Statlig verksamhet |
194 |
_2 |
-8 |
-11 |
-4 |
-3 |
|
Totalt |
3 964 |
-193 |
-221 |
-35 |
106 |
73 |
|
Arbetskraft, totalt |
4 320 |
-102 |
-103 |
-53 |
65 |
45 |
|
Arbetslösa |
356 |
102 |
120 |
-18 |
-41 |
-28 |
|
% av arbetskraften |
8.2 |
5.3 |
8,2 |
7.9 |
6.8 |
6.1 |
|
Personer i arbetsmarknads- | ||||||
|
politiska åtgärder |
183 |
166 |
183 |
217 |
210 |
204 |
|
% av arbetskraften, nivå |
4,2 |
3,8 |
4,2 |
5,1 |
4,8 |
4,7 |
Antn.I begreppet arbetsmarknadspolitiska åtgärder ovan ingår ej utökningen av den
reguljära utbildningen som genomförts inom arbetsmarknadspolitikens och utbildnings-
politikens gemensamma ram. Omfattningen av denna uppgår under kommande
budgetår till ca 90 000 platser. Deltagande i dessa räknas som varande utanför
arbetskraften ovan. Inte heller ingår personer som beräknas få del av det nu föreslagna
särskilda sysselsättningsstödet eller de som erhållit arbete genom infrastruktursats-
ningar. Dessa beräknas till ca 110 000 resp 50 000 personer. Dessa ingår i reguljär
sysselsättning ovan. Viss hänsyn har tagits till personer som deltar i s.k. datortek samt
i det s.k. utvecklingsåret mm. Adderas samtliga ovanstående program till de ca 200
000 personerna (86 000 + 117 000) i tabellen ovan kan en total uppskattning av
antalet berörs av arbetsmarknadspolitiken beräknas till drygt 500 000 personer för
kommande budgetår.
Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet.
Den höga produktivitetstillväxten i näringslivet under ekonomins ned-
gångsfas i början av 1990-talet, som var särskilt markant inom industri-
och byggsektor, var en följd av omfattande rationaliseringar och neddrag-
ningar av antalet anställda. Produktivitetstillväxten under 1995 och 1996
väntas begränsas till knappt 1,0-1,5 % per år. Den lägre ökningstakten
förklaras till viss del av ROT-satsningama som är både arbetsintensiva
och som till viss del, enligt nationalräkenskapernas definitioner, inte höjer
det samlade förädlingsvärdet i näringslivet men väl ökar sysselsättningen.
Den registrerade produktivitetsökningingen under tidigare år kan delvis
vara en överskattning till följd av den starka expansionen av arbets-
marknadspolitiska åtgärder i form av ungdomspraktik och arbetsliv-
sutveckling. Personer i sådana åtgärder har rimligtvis bidragit med ett
visst produktionsvärde samtidigt som personerna ej räknas som syssel-
satta. Effekten kan nu bli den motsatta i och med att en neddragning av
dessa åtgärder kommer att ske under 1995 och 1996. Även de särskilda
sysselsättningsstimulerande åtgärderna tenderar att minska produktivitets-
ökningen.
Både 1995 och 1996 förutses medelarbetstiden sjunka något. I takt med
att konjunkturen stärks väntas företagen dra ned på övertidsarbete och i
större utsträckning nyanställa personal. Dessutom ökar normalt frånvaron
i samband med konjunkturuppgångar.
51
Hur arbetslösheten påverkas av sysselsättningsuppgången under prog-
nosperioden är avhängigt av hur utbudet av arbetskraft kommer att ut-
vecklas. Antalet personer i arbetskraften minskade med ca 280 000 per-
soner mellan 1990 och 1994. Hela nedgången orsakades av ett sjunkande
arbetskraftsdeltagande, eftersom befolkningen i arbetsför ålder steg. År
1990 deltog över 84 % av befolkningen i åldern 16-64 år i arbetskraften.
År
1994 beräknas andelen ha fallit till under 78 %.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 5.2 Produktion och sysselsättning i timmar
Årlig procentuell förändring
|
1990 |
1991 |
1992 |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Näringslivet Produktion |
1,6 |
-1,7 |
-0,6 |
-2,0 |
3,6 |
4,3 |
4,4 |
|
Sysselsättning |
0,5 |
-3,4 |
-3,6 |
-4,6 |
2,1 |
3,6 |
2,7 |
|
Produktivitet |
1,0 |
1,8 |
3,1 |
2,7 |
1,4 |
0,7 |
1,6 |
|
Industri Produktion |
-0,9 |
-6,4 |
-3,3 |
1,5 |
9,0 |
7,0 |
6,8 |
|
Sysselsättning |
.9 9 |
-6,3 |
-8,2 |
-4,7 |
5,0 |
5,0 |
3,9 |
|
Produktivitet |
1,3 |
-0,0 |
5,4 |
6,5 |
3,8 |
1,9 |
2,8 |
|
Byggnadsverksamhet Produktion |
0,3 |
-0,2 |
-4,5 |
-6,6 |
-5,5 |
4,2 |
3,0 |
|
Sysselsättning |
0,0 |
-2,3 |
-9,5 |
-10,2 |
-5,5 |
4,0 |
1,7 |
|
Produktivitet |
0,3 |
2,1 |
5,5 |
4,1 |
0,0 |
0,2 |
1,3 |
|
Privata tjänster |
2,5 |
0,5 |
1,0 |
-3,6 |
2,9 |
3,2 |
3,7 |
|
Sysselsättning |
2,1 |
-1,7 |
-1,6 |
-2,9 |
2,3 |
3,4 |
2,9 |
|
Produktivitet |
0,4 |
2,2 |
2,7 |
-0,8 |
0,6 |
-0,2 |
0,8 |
|
Offentliga tjänster Produktion |
1,9 |
0,2 |
-2,5 |
-2,9 |
-0,9 |
-1,2 |
-1,3 |
|
Totalt Produktion |
1,7 |
-1,1 |
-1,0 |
2,5 |
3,0 |
3,1 | |
|
Sysselsättning |
0,8 |
-2,3 |
-3,5 |
-4,2 |
1,2 |
2^2 |
1,6 |
|
Produktivitet |
0,9 |
1,2 |
2,5 |
2,1 |
1,3 |
0,8 |
1,5 |
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Effekten på arbetslösheten av stigande efterfrågan på arbetskraft under
loppet av 1994 bromsades av att utbudet också ökade. Tydligast var upp-
gången bland ungdomar. Utbudsökningen väntas fortsätta under prognos-
åren. I samband med konjunkturuppgången och en stigande efterfrågan
på arbetskraft kommer många nya arbetssökande ut på arbetsmarknaden.
Det finns ett stort outnyttjat arbetskraftsutbud i ekonomin. Under tredje
kvartalet i år var ca 170 000 personer latent arbetssökande, dvs. de ville
och kunde arbeta men hade inte aktivt sökt arbete. Samtidigt ville över
350 000 personer arbeta mer än de normalt gör om inte arbetsmarknads-
skäl hade hindrat dem. Ett antal faktorer bromsar dock utbudsökningen.
Av de som försvunnit från arbetskraften under konjunkturnedgången åter-
vänder en del med viss fördröjning medan andra mer permanent har för-
svunnit ut ur arbetskraften. Orsakerna kan bl.a. vara påbörjande av lång-
varig utbildning, arbete utomlands eller förtidspensionering. Sammantaget
bedöms antalet personer i arbetskraften stiga med 1,5 % resp. 1,0 % år
52
1995 och 1996. Det relativa arbetskraftstalet beräknas öka med drygt Prop. 1994/95:100
1 procentenhet i genomsnitt mellan 1994 och 1996, till knappt 79 %. Bilaga 1.1
5.2 Öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Arbetslösheten steg dramatiskt under lågkonjunkturen i början av 1990-
talet. Från en nivå på ca 1,5 % 1990 ökade den öppna arbetslösheten till
över 8 % 1993. Samtidigt steg andelen deltagande i olika arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder med 3 procentenheter till drygt 4 %.
Tabell 5.3 Relativ arbetslöshet i olika åldrar
Procentandel av arbetskraften i respektive åldersgrupp
|
1986 |
1987 |
1988 |
1989 |
1990 |
1991 |
1992 |
1993 |
1994 | |
|
16-19 år |
4,1 |
4,0 |
3,5 |
3,4 |
5,1 |
7,5 |
11,6 |
19,2 |
16,0 |
|
20-24 år |
6,2 |
4,6 |
3,6 |
3,1 |
3,1 |
6,1 |
11,5 |
18,1 |
16,7 |
|
25-54 år |
1,9 |
1,5 |
1,3 |
1,1 |
1,2 |
2,3 |
4,5 |
7,1 |
6,9 |
|
55-64 år |
3,4 |
2,1 |
1,7 |
1,3 |
1,5 |
2,1 |
3,2 |
5,5 |
6,5 |
|
Totalt |
2,7 |
2,1 |
1.8 |
1,5 |
1,7 |
2.9 |
5,3 |
8.2 |
7.9 |
Anm.: Siffrorna för år 1986 är inte helt jämförbara med värden för åren därefter på
grund av omläggning av mätmetod i AKU från år 1987. Ännu en omläggning genom-
fördes i januari 1993. För att skapa jämförbarhet är därför nivån preliminärt justerad
fr.o.m. 1987.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Under loppet av 1994 skedde en tydlig vändning av arbetsmarknads-
situationen. Den öppna arbetslösheten var lägre än under motsvarande
period 1993 varje månad från och med april 1994. De senaste månaderna
har även den totala arbetslösheten minskat jämfört med läget 12 månader
tidigare. Antalet öppet arbetslösa uppgick till ca 310 000 personer mot
slutet av 1994, vilket är drygt 50 000 färre än under motsvarande period
1993. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder uppgick sam-
tidigt till ca 230 000 personer, en ökning med ca 10 000 på ett år.
Den tidigare uppgången av arbetslösheten var mer markant bland män-
nen än bland kvinnorna. Nu när arbetslösheten fäller är det bland männen
som nedgången är starkast. En förklaring är sannolikt att sysselsättningen
i nedgångsfasen föll starkast inom de mansdominerade industri- och
byggsektorerna. Återhämtningen är nu också i hög utsträckning koncent-
rerad till mansdominerade delar av näringslivet.
Antalet långtidsarbetslösa minskar men deras andel av det totala antalet
öppet arbetslösa stiger. Detta ökar risken för att lönerna skall accelerera
redan vid en hög arbetslöshetsnivå. I genomsnitt uppgick andelen lång-
tidsarbetslösa till närmare 40 % mot slutet av 1994, vilket motsvarar ca
120 000 personer. Under föregående lågkonjunktur uppgick andelen lång-
tidsarbetslösa som mest till ca 30 %. Fortfarande är dock andelen betyd-
ligt lägre än vad som registreras i de flesta EU-länder, där en andel på
60-75 % är vanlig. En orsak till Sveriges låga andel är att personer som
deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd klassificeras som långtidsar-
betslösa först efter en därpå följande arbetslöshetsperiod på sex månader.
53
Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna utökades i takt Prop. 1994/95:100
med arbetsmarknadens försvagning. Andelen i åtgärder beräknas ha nått Bilaga 1.1
en toppnivå på 5 % av arbetskraften 1994. Till skillnad från tidigare låg-
konjunkturer förskjöts tyngdpunkten vid denna recession mot en större
andel s.k. utbildningsinsatser, där ersättningsnivån understiger den som
gäller vid beredskapsarbeten. Av de personer som deltog i någon arbets-
marknadspolitisk åtgärd (exkl. företagsutbildning) i slutet av 1994 ut-
gjordes ca 75 % av arbetsmarknadsutbildning, arbetslivsutveckling eller
ungdomspraktik. Därtill utökades den ordinarie utbildningen av arbets-
marknadsskäl.
Tabell 5.4 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Tusental, genomsnitt per år
|
1989 |
1990 |
1991 |
1992 |
1993 |
1994 | |
|
Utanför arbetskraften | ||||||
|
Arbetsmarknads- | ||||||
|
utbildning |
42 |
39 |
59 |
86 |
53 |
61 |
|
Ungdomspraktik |
22 |
58 |
54 | |||
|
Arbctsl ivsutveckl ing |
35 |
44 | ||||
|
1 arbetskraften | ||||||
|
Beredskapsarbete |
10 |
8 |
11 |
16 |
14 |
17 |
|
Ungdomslag1 |
5 |
3 |
10 |
9 |
- |
- |
|
Avtalad inskolningsplats |
1 |
2 |
3 |
4 |
1 |
0 |
|
Rekryteringsstöd |
3 |
2 |
5 |
14 |
9 |
23 |
|
Utbildningsvikariat |
1 |
8 |
10 |
14 | ||
|
Fö retagsutb il dn ing" |
4 |
3 |
4 |
6 |
3 |
3 |
|
Totalt |
65 |
57 |
93 |
165 |
183 |
216 |
|
Andel av arbetskraften4 |
1,4 |
1,2 |
2,0 |
3,7 |
4,3 |
5,1 |
|
Åtgärder för arbets- | ||||||
|
handikappade3 |
85 |
88 |
86 |
85 |
84 |
77 |
1 T.o.m 30 juni 1989 ungdomslag. Den 1 juli 1989 — juni 1992 särskild inskolnings-
plats.
2 Utbildning vid permitteringshot, flaskhalsutbildning m.m. Omräknat till heltidsutbil-
dade.
3 Samhall, lönebidrag, Arbetsmarknadsinstitutet och offentligt skyddat arbete.
4 Samtliga åtgärder exkl. arbetshandikappade. Arbetskraften omräknad till 1993 års
AKU-definition.
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
Trots att produktionen väntas öka de närmaste åren bedöms arbetslös-
heten kvarstå på en relativt hög nivå. Andelen i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder beräknas minska i samband med att sysselsättningen stiger. Det
nu framlagda programmet mot arbetslösheten innebär en reducering av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder till förmån för mer direkta sysselsätt-
ningsstimulanser och en expansion av platserna inom det reguljära utbild-
ningsväsendet. Ett exempel på detta är det nu föreslagna sysselsättnings-
stödet, som är inriktat mot arbetslösa. I den utökade ordinarie utbild-
ningen beräknas ca 75 000 personer delta innevarande budgetår. Det är
ca 8 000 fler än under budgetåret innan. Nästa budgetår beräknas antalet
stiga med ytterligare ca 14 000 personer. Av tabell 5.5 framgår antalet
deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder grupperat efter om de defi-
nitionsmässigt ökar sysselsättningen eller minskar utbudet av arbetskraft.
54
Tabell 5.5 Öppen arbetslöshet, sysselsättning och arbetskraft samt korrigerat för
arbetsmarknadspolitiska Åtgärders direkta inverkan
Tusental, genomsnitt per år
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
|
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Reguljär sysselsättning |
3 927 |
3 871 |
3 942 |
4 022 |
|
Åtgärder i arbetskraften' |
36 |
59 |
93 |
86 |
|
Sysselsatta |
3 964 |
3 929 |
4 035 |
4 108 |
|
Arbetslösa |
356 |
338 |
297 |
269 |
|
Arbetslösa inkl, i åtgärder |
539 |
555 |
506 |
473 |
|
Underliggande arbetskraft |
4 466 |
4 426 |
4 449 |
4 494 |
|
Åtgärder utanför arbetskraften2 |
147 |
159 |
117 |
117 |
|
Arbetskraft |
4 320 |
4 267 |
4 332 |
4 385 |
'Omfattar beredskapsarbete, rekryteringsstöd, ungdomsintroduktion, utbildnings-
vikariat och företagsutbildning.
^Omfattar arbetsmarknadsutbildning, ungdomspraktik, kommunalt uppföljningsansvar
och arbctslivsutveckling.
Källa: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.
Den öppna arbetslösheten beräknas sammantaget minska med ca 60 000
personer från 1994, till 285 000 personer som genomsnitt 1996. Det
motsvarar en nedgång från 7,9 % 1994 till 6,1 % av arbetskraften 1996.
Samtidigt beräknas antalet personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder (exkl. arbetshandikappade) successivt reduceras från 5,1 % till
4,7 % av arbetskraften. Det innebär att den totala arbetslösheten faller
från 13,0 % 1994 till 10,8 % 1996.
Diagram 5.3 Öppet arbetslösa samt personer i konjunkturberoende
arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Tusental personer
600 n-----------
500 -
400 7
300-
200 -
100 i
Öppet arbetslösa+personer i åtgärder
T
’rr
| Oppet arbetslösa
T---------1---------T
0
1980 1982 1984
/Inni.; Arbetslösheten är omräknad till 1993 års definition enligt AKU.
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
55
6 Löner
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Den svenska lönebildningen står inför nya förutsättningar i en rad olika
avseenden. Erfarenheterna i Sverige är begränsade av hur bl.a. lönebild-
ningen fungerar i en situation med hög arbetslöshet. Flexibiliteten på ar-
betsmarknaden, inte minst vad gäller arbetskraftens rörlighet och löne-
bildningen, kommer att vara avgörande för möjligheten att reducera ar-
betslösheten på ett kraftfullt och varaktigt sätt. Historiskt har de genom-
snittliga reallönerna i Sverige varit förhållandevis flexibla men anpass-
ningen har till stor del skett via nedjustering av växelkursen. I framtiden
måste en större del av reallöneanpassningen ske genom flexibla nominella
löner.
Det finns ett antal faktorer som pekar mot en svagare löneutveckling
under prognosperioden än under 1980-talet. Den viktigaste faktorn är den
avsevärt lägre inflationen. Även reallönen kan emellertid väntas öka för-
hållandevis långsamt på grund av den höga arbetslösheten. Vidare verkar
strukturella åtgärder, t.ex. sänkta ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäk-
ringssystemet, i samma riktning. Trots att den strukturella arbetslösheten
har stigit i förhållande till de låga nivåer som rådde under 1980-talet för-
utses den faktiska arbetslösheten överstiga den strukturella, och därmed
hålla tillbaka löneutvecklingen, under hela prognosperioden. Den genom-
snittliga lönen beräknas öka med 3,5 % respektive 4 % 1995 och 1996.
Industrins löner väntas årligen stiga med 1,5-2 procentenheter mer än
genomsnittet.
6.1 Historisk utveckling
Den svenska arbetsmarknaden har i ett internationellt perspektiv varit
flexibel i den meningen att den beräknade strukturella arbetslösheten,
dvs. den arbetslöshetsnivå som är förenlig med icke accelererande löner
och priser, har varit låg. Den strukturella arbetslösheten har skattats till
drygt 2,5 % under 1980-talet. Vidare kännetecknades svensk lönebildning
historiskt av nominallönestelheter nedåt, små löneskillnader och hög ge-
nomsnittlig reallöneflexibilitet, dvs. att de genomsnittliga reallönerna har
anpassat sig till arbetsmarknadsläget.
Under 1980-talet steg lönerna inom industrin med i genomsnitt ca
8,5 %. Det var ca två procentenheter mer än genomsnittet för OECD-
ländema. Produktiviteten steg inte snabbare än i andra länder varför in-
dustrins konkurrenskraft urholkades. Även inom övriga delar av ekono-
min steg lönerna i nästan samma takt som i industrin till följd av det
överhettade arbetsmarknadsläget.
I början av 1990-talet skedde en markant nedväxling av löneutveck-
lingen, bl.a. till följd av den snabbt försämrade arbetsmarknadssituatio-
nen. Den öppna arbetslösheten steg från ca 1,5 % i slutet av 1980-talet
till över 8 % 1993. Löneökningstakten, som började dämpas betydligt
redan 1991, föll från närmare 10 % 1990 till 3,3 % 1993.
56
Löneökningen 1993 kan emellertid synas vara hög med tanke på det Prop. 1994/95:100
mycket svaga arbetsmarknadsläget, något som också ekonometriska skatt- Bilaga 1.1
ningar indikerar. En del av den registrerade löneökningen 1993 kan dock
förklaras av sammansättningseffekter som uppstår då sysselsättningen
minskar. Som exempel kan nämnas att den genomsnittliga lönen stiger
när de sist anställda, som vanligen har en lägre lön än genomsnittet, av-
skedas först. En stigande övertid bidrar också till att öka den genomsnitt-
liga timlönen. Vidare höjer avgångsvederlag vid uppsägningar tillfälligt
lönekostnaden i förhållande till antalet arbetade timmar. Efter korrigering
för dessa faktorer uppgick löneökningen 1993 till ca 2,5 %.
6.2 Utvecklingen under prognosperioden
Att i dagsläget bedöma löneutvecklingen är förenat med osedvanligt stor
osäkerhet. Erfarenheterna av hur den svenska lönebildningen fungerar vid
hög arbetslöshet är mycket begränsade. Detsamma gäller effekterna på
löneutvecklingen av en rörlig växelkurs samt av den avsevärt lägre infla-
tionstakten.
Löneutfallet under 1994 pekar mot en fortsatt uppbromsning i den re-
gistrerade löneökningstakten. Sett till löneutvecklingen schablonmässigt
justerad för ovan diskuterade sammansättningseffekter skedde dock en
mindre uppgång. Den registrerade timförtjänstökningen uppgick till
knappt 3 %. Därav består ungefär hälften av avtalsmässiga höjningar och
resten av löneglidning. Hänsyn har tagits till att två färre semesterdagar
höjer antalet arbetstimmar och därmed sänker timförtjänsten. Ökningen
av den genomsnittliga månadslönen är således närmare en procentenhet
högre.
Det s.k. Rehnbergavtalet reglerade löneökningarna under 1991 och
1992. Under 1993 slöts nya tvååriga löneavtal för nästan hela arbets-
marknaden. Dessa avtal löper i stor utsträckning ut under första halvåret
1995.
En avgörande fråga för den framtida löneutvecklingen är hur känslig
lönebildningen är för arbetsmarknadsläget. Enligt teorier om jämvikts-
arbetslöshet borde löneökningstakten falla så länge arbetslösheten över-
stiger den strukturella arbetslöshetsnivån. Det finns ett antal olika sätt att
beräkna den strukturella arbetslösheten. Alla kalkyler bör dock tolkas
med stor försiktighet eftersom det är svårt att göra ekonometriska skatt-
ningar när det finns få observationer med så hög arbetslöshet. Enligt
olika svenska ekonometriska skattningar uppgick den strukturella öppna
arbetslöshetsnivån ca 2,5-3 % 1992, beroende på vilket beräkningssätt
som använts (Holmlund 1993). Det finns också andra studier, bl.a. från
OECD, som indikerar att nivån kan vara betydligt högre. Erfarenheten
från andra länder visar att arbetslöshet som är hög av konjunkturskäl
under en längre tid tenderar att permanentas och därmed övergå till att
bli strukturell. Den strukturella arbetslösheten under prognosperioden kan
därför väntas vara högre än under 1992 och 1993.
57
12 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1
En faktor som riskerar att höja den strukturella arbetslösheten är en ut-
dragen period med hög arbetslöshet eftersom detta innebär en hög lång-
tidsarbetslöshet. Löneökningar dämpas enligt internationella studier i
mindre grad av lång- än av korttidsarbetslöshet. Mot slutet av 1994 var
andelen långtidsarbetslösa 39 % av den öppna arbetslösheten. Det är
högre än under 1980-talets början då andelen som högst uppgick till
30 % som årsgenomsnitt.
Mot denna bakgrund är det troligt att den strukturella öppna arbetslös-
heten framöver är betydligt högre än 2,5-3 % men ändå lägre än den nivå
på 6,1 % arbetslöshet som prognostiseras för 1996. På samma sätt är det
troligt att den strukturella totala arbetslösheten väsentligt överstiger tidi-
gare normalnivåer på ca 5 % men ändå understiger den för 1996 prog-
nostiserade nivån på 10,8 %. En framgångsrik arbetsmarknadspolitik, lik-
som en allmänt flexibel arbetsmarknad, bör kunna reducera dessa nivåer.
Även vid en pessimistisk bedömning av den strukturella arbetslösheten
torde denna således understiga den prognostiserade arbetslösheten. Där-
med borde, enligt detta synsätt, löneökningarna bli successivt lägre. Vissa
internationella erfarenheter indikerar dock att lönebildningen är mer käns-
lig för förändringen av än nivån på arbetslösheten. En sjunkande arbets-
löshet kan därför leda till successivt högre löneökningar redan vid en för-
hållandevis hög arbetslöshet. Avgörande är sannolikt hur de arbetslösas
kompetens kan upprätthållas samt i vilken mån arbetsmarknaden är flexi-
bel så att olika typer av vakanser kan uppkomma och fyllas utan att löner
och priser utvecklas på ett ohållbart sätt.
En ytterligare fråga är hur lönebildningen fungerar vid en låg infla-
tionstakt i en ekonomi som har nominallönestelheter nedåt, dvs. att nomi-
nella lönesänkningar inte uppkommer. Som tidigare nämnts bidrog inte
den kraftiga uppgången av arbetslösheten 1992 och 1993 till en tillräcklig
sänkning av de nominella lönerna, vilket kan indikera en bristande flexi-
bilitet. Ä andra sidan medverkade sannolikt, som tidigare nämnts, bl.a.
sammansättningseffekter bland de sysselsatta till att den uppmätta ök-
ningen av genomsnittslönen överskattade den underliggande löneutveck-
lingen.
Av stor relevans för lönebildningen är också frågan huruvida de rela-
tiva lönerna kommer att anpassas till efterfrågan och utbud på olika del-
arbetsmarknader eller om löneföljsamheten kommer att vara fortsatt stor
mellan sektorer, branscher och individer. Nominallönestelheter nedåt för-
svårar relativlöneförändringar, i synnerhet om den genomsnittliga nomi-
nallöneökningen är låg. Om nominallönestelheter nedåt existerar innebär
det ett golv för löneökningstakten som gör att marknadsmässiga relativ-
löneförskjutningar kan resultera i en tilltagande löneökningstakt i en
strukturomvandlingfas.
Den i förhållande till 1980-talet återhållsamma tillväxten i övriga eko-
nomin torde dock innebära att lönerna inom industrin kan utvecklas star-
kare utan att påtagliga spridningseffekter uppstår. Till skillnad mot tidi-
gare lågkonjunktur väntas inte aktiviteten i byggsektorn öka markant.
Samtidigt fortsätter sannolikt sysselsättningen att fålla inom den offentliga
sektorn. Utbildningsinsatser och en aktiv arbetsmarknadspolitik väntas
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
58
underlätta överföringen av arbetslösa från branscher med låg tillväxt-
potential till branscher som expanderar och därmed minska trycket på
relativlöneändringar som allokeringsinstrument.
Sammantaget pekar såväl den höga arbetslösheten som ett antal andra
faktorer mot en långsam utveckling av lönerna de närmaste åren. 1 sam-
band med ökad sysselsättning och fortsatt höga vinster nästa år förutses
dock löneökningstakten tillta något. Lönerna inom industrin beräknas sti-
ga mer samtidigt som lönerna i byggnadssektorn ökar mindre än genom-
snittet. Ökningen av genomsnittslönen kan i någon mån dämpas av för-
ändringar i arbetskraftens sammansättning, t.ex. att andelen yngre stiger
när sysselsättningen ökar. A andra sidan motverkas denna effekt delvis
av att sysselsättningen stiger i branscher med relativt sett högre lönenivå.
Sammantaget beräknas lönerna för hela ekonomin i genomsnitt öka med
3,5 % 1995 och 4 % 1996.
Osäkerhet i löneprognosen finns både på uppåt- och nedåtsidan. Löne-
ökningen kan bli högre om löntagarna i högre utsträckning erhåller kom-
pensation för höjda priser, skatter och avgifter. En annan riskfaktor här-
rör från ekonomins tudelning med en stark exportsektor och en svagare
hemmamarknad. Löneökningarna i och spridningseffekterna från den ex-
pansiva delen av ekonomin kan bli större än beräknat och därmed leda
till en högre genomsnittlig löneökningstakt i ekonomin som helhet. A
andra sidan finns faktorer som pekar mot en svagare löneökningstakt. Ut-
vecklingen under 1994 bekräftar bilden av en måttlig löneutveckling, vil-
ket talar för viss reallöneflexibilitet. Vidare indikerade en tidigare publi-
cerad intlationsenkät, som SCB gjort på Riksbankens uppdrag, att såväl
arbetsgivar- som arbetstagarorganisationer väntar sig en svagare löneut-
veckling den närmaste tiden än vad som beräknas enligt denna prognos.
Inom OECD-området beräknas lönerna inom tillverkningsindustrin öka
med ca 4 % 1995 och 1996. Den svenska industrins löner väntas således
stiga med ca 1,5 procentenheter mer per år trots att en större del av
arbetslösheten förhoppningsvis är cyklisk i Sverige än i andra länder.
Tillsammans med effekter av deprecieringen av den svenska kronan, en
stark produktivitetsutveckling och sänkta arbetsgivaravgifter medför
löneutvecklingen att den relativa enhetsarbetskostnaden ändå kan sjunka
med ca 17 % mellan 1992 och 1996. Utvecklingen 1995 och 1996
innebär dock en viss försvagning av konkurrenskraften trots fortsatt hög
arbetslöshet.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
59
Diagram 6.1 Nominell timlön inom industrin
Ärlig procentuell förändring
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Anm.: OECD-liinderna är samtnanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent
till Sverige pä världsmarknaden.
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
60
7 Inflation
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Inflationstrycket varierar för närvarande starkt mellan olika sektorer i den
svenska ekonomin. Inom vissa delar av industrin är kapacitetsutnyttjandet
högt, vilket bidragit till avsevärda prishöjningar, framför allt på insats-
varor. Samtidigt är efterfrågan från hushållen fortfarande svag. Detta
minskar möjligheterna för företagen att höja sina marginaler på hemma-
marknaden. Genom att tillgången på arbetskraft är god är också infla-
tionsimpulsema från lönebildningen måttliga.
Den svenska inflationstakten, mätt som KPI:s ökningstakt på årsbasis,
ökade under 1994 och uppgick i november till 2,4 %. Till följd av att
KPI sjönk kraftigt av tekniska orsaker i december 1993 beräknas infla-
tionstakten vid slutet av året öka till 2,8 %. Prisökningen under 1994 för-
klaras till stor del av höjda importpriser. Till en del är detta ett resultat
av den kraftiga deprecieringen av kronan under 1992 och 1993. Dess-
utom steg de internationella råvarupriserna kraftigt. Enbart prisuppgången
på kaffe förklarar 0,3 procentenheter av konsumentprisindex ökning un-
der 1994. Boendekostnaderna ökade också förhållandevis mycket. Detta
orsakades framför allt av hyresutvecklingen. Egenhemsposten i KPI
ökade långsammare till följd av att räntekostnaderna var ungefär oför-
ändrade.
Under 1994 bidrog höjda indirekta skatter och minskade subventioner
till konsumentprisindexökning. Utvecklingen av konsumentpriserna exklu-
sive indirekta skatter och subventioner visas av nettoprisindex. Under
1994 beräknas nettoprisindex ökning ha uppgått till 1,9 %.
Den exportinriktade industrin möter för närvarande en mycket stark
efterfrågan. Detta har fört med sig en kraftig ökning av industriproduktio-
nen, i synnerhet inom delar av basindustrin. I dessa branscher är kapaci-
tetsutnyttjandet uppskattningsvis på samma nivå som år 1989. I kombina-
tion med den internationella råvaruprisuppgången har detta medfört att
industrins hemmamarknadspriser stigit i allt snabbare takt under det se-
naste året. Det finns en risk för att dessa prisstegringar fortplantas till
övriga delar av ekonomin. Ännu så länge förefaller emellertid dessa
spridningseffekter ha varit begränsade. Under perioden oktober 1993 till
oktober 1994 steg t.ex. hemmamarknadspriserna totalt med 6,2 %.
Hemmamarknadens insatsvarupriser ökade emellertid med 9,3 % medan
konsumentvaruprisema steg med endast 4,0 %.
Jämfört med tidigare perioder med högt kapacitetsutnyttjande inom in-
dustrin är sannolikt kopplingen till inflationen svagare nu. Under tidigare
högkonjunkturer har arbetsmarknaden snabbt utgjort en tillväxtrestriktion.
Detta har resulterat i snabbt stigande lönekostnader, vilket givit högre
inflation. Under prognosperioden beräknas arbetsmarknaden inte ge upp-
hov till några allvarligare flaskhalsar i produktionen. Den totala öppna
arbetslösheten väntas sjunka, men trots det ligga över den arbetslöshets-
nivå vid vilken inflationen tenderar att öka. Företagen väntas nu ha större
incitament att hålla nere priserna för att vinna marknadsandelar än då
arbetsmarknaden utgjorde ett hinder för vidare expansion. En brist på
realkapital är sannolikt lättare att åtgärda än brist på arbetskraft.
61
Inflationsförväntningarna är mycket betydelsefulla för den faktiska in-
flationsutvecklingen. Olika undersökningar pekar relativt entydigt på att
inflationsförväntningarna höjts under det senaste året. Detta gäller såväl
hushållen som penningmarknadens aktörer och industrin. Inflationsför-
väntningarna på ett års sikt varierar mellan 2,5 och 4 %. Förväntningarna
är högst inom industrin och bland penningmarknadens aktörer. Bland hus-
hållen och detaljhandeln är förväntningarna lägre. Undersökningarna indi-
kerar att inflationsförväntningarna är högre på längre sikt.
Den kraftiga deprecieringen av kronan sedan november 1992 har med-
fört ett avsevärt tryck uppåt på den svenska prisnivån. Hur stor effekten
blir av denna valutakursförsvagning är av avgörande betydelse för den
framtida inflationen. Konjunkturinstitutet har på uppdrag av regeringen
beräknat effekten på konsumentprisindex av den initiala deprecieringen
som skedde vid övergången till rörlig växelkurs. Beräkningen tyder på
att effekten på konsumentprisindex ökning uppgick till 1,90 procenten-
heter från oktober 1992 till oktober 1993 och 0,18 procentenheter under
nästföljande 12-månadersperiod. Redan under det andra året efter depre-
cieringen har sålunda effekten minskat avsevärt. Efter en kraftig försvag-
ning under slutet av 1992 och det första halvåret 1993 har kronan varit
förhållandevis stabil. Den importvägda växelkursen var i december 1994
jämförbar med nivån i augusti 1993. Om mönstret skulle vara detsamma
som för den initiala deprecieringen skulle detta innebära att inflations-
trycket under prognosperioden till följd av den tidigare försvagningen av
kronan skulle vara relativt begränsat. För detta talar också den relativt
svaga utvecklingen av hushållens efterfrågan. Den antagna apprecieringen
av kronan möjliggör emellertid en förstärkning av marginalerna hos ut-
ländska exportörer och inhemska importörer, utan att importen därmed
stiger i pris i relation till inhemsk produktion. Det är därför sannolikt att
en relativt stor del av den antagna apprecieringen av kronan kommer att
resultera i återställda marginaler hos de utländska exportörerna respektive
de svenska importörerna, snarare än att komma de svenska konsumenter-
na tillgodo i form av lägre priser.
Tillgångsprisutvecklingen inkluderas normalt inte i inflationsbegreppet.
Prisutvecklingen på fastigheter kan emllertid säga något om hur efter-
frågan utvecklas, genom effekter på investeringar och privat konsumtion.
Efter en betydande höjning av priserna på småhus under den andra halvan
av 1980-talet föll småhusprisema från 1991 till 1993 med drygt 15 %.
Under samma period sjönk den privata konsumtionen med 5 %. Under
1994 återhämtade sig priserna på småhus något. I november låg prisnivån
i riket som helhet 5 % över nivån vid början av året, vilket dock innebar
en nedgång med 1 % jämfört med läget i juli.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
62
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 7.1 Konsumentpriser
Årlig procentuell förändring
|
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
KPI dec.-dec. |
4,1 |
2,8 |
2,9 |
3,7 |
|
Nettoprisindex dec.-dec. |
3,9 |
1,9 |
2,0 |
1,7 |
|
Importpriser, totalt |
16,1 |
5,0 |
2,4 |
1,4 |
|
Bostäder, totalt |
2,9 |
2,8 |
2,8 |
3,3 |
|
Indirekta skatter, bidrag i procentenheter |
0,3 |
0,5 |
0,7 |
1,5 |
|
Diverse taxor |
7,4 |
4,1 |
4,4 |
4,1 |
|
Konkurrensutsatt svensk produktion |
1,9 |
2,9 |
4,6 |
4,2 |
|
Arbetskraftskostnad i näringslivet |
-0,1 |
1,1 |
2,0 |
2,9 |
|
Vinstmarginal, bidrag i procentenheter |
-1,0 |
-0,4 |
-0,2 |
-0,3 |
|
KPI årsgenomsnitt |
4,7 |
2,2 |
2.9 |
3,7 |
|
Nettoprisindex årsgenomsnitt |
4.3 |
1.4 |
1.8 |
1.8 |
|
Prisindex för inhemsk användning |
3,9 |
2,5 |
2,8 |
2,9 |
|
OECD (16) KPI |
2.8 |
2.3 |
2.7 |
3,0 |
|
Implicitprisindex |
5,8 |
3,0 |
2,9 |
3,0 |
|
Basbelopp |
34 400 |
35 200 |
35 700 |
36 300 |
Anm.: Diverse taxor består av läkemedel, läkarvård, tandläkararvode, lotter m.m.,
TV-licens, post och tele samt resor och transporter. Nettoprisindex är KPI exkl.
indirekta skatter och subventioner. Vid beräkningen av 1994 och 1995 års basbelopp
har en avräkning gjorts med 1,9 resp. 0,2 procentenheter för deprecieringens direkta
effekter. För 1995 och 1996 har därefter gjorts en avräkning med 40 % av den åter-
stående uppräkningsfaktorn i enlighet med regeringens förslag avseende indexering av
basbeloppet. OECD-länderna är sammanvägda enligt BNP-viktcr.
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Under loppet av 1994 beräknas KPI ha ökat med 2,8 %. Det är betyd-
ligt högre än bedömningen i den reviderade nationalbudgeten i april. För-
ändringen av prognosen beror främst på högre importpriser och ränte-
kostnader. Båda dessa faktorer har att göra med den ränte- och valutaoro
som rådde under sommaren. Dessutom har de internationella priserna
ökat mer än väntat. Däremot har inte den inhemskt genererade inflationen
överträffat prognosen.
Under 1995 och 1996 beräknas importpriserna ge ett mindre bidrag till
konsumentprisindex än under 1994. Dels beror detta på att importprisema
steg kraftigt 1994 som ett resultat av vissa tillfälliga faktorer, t.ex. dålig
kaffeskörd i Brasilien, dels antas kronan apprecieras under prognosperio-
den. En viss prishöjning bedöms bli resultatet av att importen i samband
med EU-medlemskapet styrs över till länder med något högre prisnivå än
tidigare leverantörsländer.
Arbetskraftskostnaden per producerad enhet beräknas ge ett växande
bidrag till inflationen under de kommande två åren. Det beror på att ar-
betskraftskostnaden ökar något snabbare, samtidigt som produktiviteten
växer långsammare än tidigare.
Under både 1995 och 1996 påverkas konsumentprisindex kraftigt av
höjda indirekta skatter och sänkta subventioner. Ar 1995 omfattar åtgär-
derna bl.a. höjd arbetsgivaravgift, höjd moms på restaurangtjänster och
porto, höjda tullar samt indexering av vissa punktskatter. Dessutom för-
svinner det s.k. ROT-avdraget, men samtidigt införs ett ROT-bidrag.
Netto ger dessa två förändringar ett bidrag på 0,1 % till KPI. Näst-
63
följande år påverkas fastighetsskatterna via en rad olika åtgärder. Bland Prop. 1994/95:100
dessa kan nämnas höjd fastighetsskatt med 0,2 procentenheter samt Bilaga 1.1
breddning av fastighetsskatten till att gälla även jordbruk-, industri-,
skogsfästigheter samt kommersiella lokaler. Dessutom sker en ordinarie
omtaxering av småhus. I övrigt sker bl.a. en indexering av punktskatter
samtidigt som ovan nämnda ROT-bidrag upphör. Den sammantagna
effekten uppskattas till 0,7 procentenheter 1995 och 1,5 procentenheter
1996. En stor del av skattehöjningarna, i synnerhet 1996, kommer att på-
verka bostadssektorn. Den svaga privata efterfrågan som prognostiseras
torde emellertid innebära att såväl hyresvärdar som handel kommer att
ha svårt att fullt ut övervältra de indirekta skatterna på hyresgäster och
kunder. Detta innebär att KPI inte väntas stiga med hela den beräknade
effekten av höjda indirekta skatter. Sammantaget väntas konsumentpris-
index öka med 2,9 % 1995 och 3,7 % 1996.
Diagram 7.1 Konsumentprisutvecklingen
Procentuell förändring över 12 månader
Anm.: Vid beräkningen av 12-månadcrstalen liar en avräkning gjorts för skillnaden
mellan december månads långtidsindex och korttidsindex.
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Konsumentprisindex är det vanligaste måttet på inflation, men vid en
mer fullständig analys av inflationsutvecklingen bör man också studera
andra mått. Prisindex för inhemsk användning speglar t.ex. prisutveck-
lingen i hela ekonomin medan KPI endast beaktar prisutvecklingen för
privat konsumtion. Som framgår av tabell 7.1 förutses detta prismått stiga
med knappt 3 % per år 1995 och 1996. Det kan också vara önskvärt att
kunna beskriva konsumentprisutvecklingen rensat för effekter av olika
64
finanspolitiska åtgärder. KPI påverkas av prishöjningar oberoende av om
dessa beror på underliggande faktorer eller höjda indirekta skatter och
sänkta subventioner. Dessa effekter räknas bort i det s.k. nettoprisindex.
Som framgår av diagram 7.1 växer skillnaden mellan utvecklingstalen för
KPI och NPI under prognosperioden. Skillnaden i ökningstakt förklaras
dels av de föreslagna ändringarna i indirekta skatter och subventioner,
vilka ger ett bidrag till KPI på 1,5 procentenheter 1996, dels av en ordi-
narie nedtrappning av räntebidragen. Denna nedtrappning beräknas ge ett
bidrag till KPI på ca 0,5 procentenheter. Tillväxttakten i nettoprisindex
skall dock inte tolkas som den inflation som skulle ha etablerats om skat-
ter och subventioner skulle ha varit oförändrade. I nettoprisindex har
nämligen konsumentprisindex rensats mekaniskt med den fulla effekten
av en förändrad indirekt skatt eller subvention. Effekten räknas bort sam-
tidigt som förändringen träder i kraft. På kort sikt är det inte troligt att
denna typ av förändringar får ett omedelbart genomslag i KPI, annat än
för vissa åtgärder som exempelvis en fastighetsskatteförändring avseende
egnahem. Under perioder med kraftiga förändringar av indirekta skatter
och subventioner kan därför NPI underskatta den underliggande inflatio-
nen.
Genom att KPI påverkas så pass mycket av förändrade indirekta skatter
och subventioner under 1996 är det troligt att den registrerade 12-måna-
derstakten kommer att falla under början av 1997 när dessa effekter
klingar av. Redan i januari 1997 försvinner effekten av de åtgärder som
rent tekniskt påverkar KPI i januari 1996. Dessa åtgärder uppgår upp-
skattningsvis till ca 0,7 procentenheter. De åtgärder som förväntas slå
igenom i KPI med större tidsfördröjning, exempelvis höjningen av arbets-
givaravgiften, ger ett bidrag till 12-månaderstakten som successivt för-
svinner under 1997. Samtidigt är det troligt att marginalerna pressats ned
under 1996 till följd av de höjda indirekta skatterna och subventionerna.
När skattehöjningarna minskar är det därför sannolikt att marginalerna
höjs. I de medelfristiga kalkylerna bedöms KPI öka med knappt 3 % i
genomsnitt under 1997.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
65
8 Hushållens ekonomi och privat konsumtion
Prop. 1995/94:100
Bilaga 1.1
År 1994 steg hushållens realt disponibla inkomster med ca 1,5 % enligt
preliminära beräkningar. Även den privata konsumtionen ökade efter de
senaste årens nedgång. Uppgången i sparandet fortsatte emellertid och
därmed har sparkvoten stigit med 13,5 procentenheter sedan 1989. Bud-
getförstärkningarna i den offentliga sektorn bidrar till att hushållens realt
disponibla inkomster fäller med ca 2,5 % 1995. En ytterligare minskning
med 0,5 % förutses för 1996. Den privata konsumtionen väntas hållas
uppe genom att hushållen drar ned sitt sparande. Därigenom kan konsum-
tionen vara oförändrad 1995 och öka med 1 % 1996, se tabell 8.1.
Tabell 8.1 Ilushållssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande
|
Löpande priser |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 |
|
Miljarder kronor | ||||
|
Löner |
628,8 |
650,9 |
687,9 |
726,1 |
|
Företagarinkoinster |
55,0 |
58,8 |
62,9 |
65,2 |
|
Räntor och utdelningar, netto |
-31,7 |
-25,1 |
-19,8 |
-15,7 |
|
Inkomstöverföringar från | ||||
|
offentlig sektor |
374,4 |
387,4 |
386,0 |
386,2 |
|
Övriga inkomster, netto |
121,8 |
129,0 |
133,0 |
130,7 |
|
Direkta skatter, avgifter m.m |
288,5 |
303,6 |
348,5 |
368,3 |
|
Disponibel inkomst |
859,7 |
897,5 |
901,6 |
924,2 |
|
Privat konsumtion |
792,1 |
820.7 |
844,4 |
878,6 |
|
Sparkvot, nivå i % |
7.9 |
8,5 |
6.3 |
4.9 |
|
Procentuell utveckling | ||||
|
1991 års priser | ||||
|
Disponibel inkomst |
-3,5 |
1.4 |
-2.4 |
-0,5 |
|
Privat konsumtion |
-3.8 |
0,6 |
0.0 |
1,0 |
Källor-, Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
8.1 Hushållens inkomster
Hushållens realt disponibla inkomster sjönk med 3,5 % 1993, efter att ha
ökat kraftigt under de första åren av 1990-talet. År 1994 skedde en viss
återhämtning av realinkomstema, som steg med ca 1,5 %. Ökningen ba-
serades på en positiv utveckling av löneinkomsterna, både genom ökad
sysselsättning i timmar och ökad reallön före skatt. Även pensionsin-
komstema steg realt, delvis till följd av att inflationen var lägre 1994 än
1993. De senaste årens höga finansiella sparande har medfört en succes-
siv förbättring av hushållens nettoinkomster av räntor och utdelningar.
För 1994 gav förändringen av räntenettot ett bidrag med nära 1 procent-
enhet till inkomstökningen. Skatte- och avgiftshöjningar bidrog till att dra
ned inkomstutvecklingen med knappt 1 procentenhet, se tabell 8.2.
66
Prop. 1995/94:100
Bilaga 1.1
Tabell 8.2 Hushållens inkomster
Miljarder kr Procentuell utveckling Procentuellt bidrag till
Löpande 1991 års priser realinkomstutvecklingen
priser
|
1993 |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Lönesununa exkl. sjuklön |
628,8 |
-6.5 |
1.3 |
2,7 |
1.8 |
-4.9 |
1.0 |
2.0 |
1.4 |
|
därav timlön före skatt |
-1,5 |
0,5 |
0,6 |
0,3 |
-1,1 |
0,4 |
0,4 |
0,2 | |
|
sysselsättning |
-5,1 |
0,8 |
2,1 |
1,5 |
-3,8 |
0,6 |
1,6 |
1,2 | |
|
Transfereringar från |
374,4 |
2,4 |
1.2 |
-3,1 |
-3,6 |
1.0 |
0,5 |
-1,4 |
-1,6 |
|
Pensioner |
195,8 |
0,0 |
2,7 |
0,5 |
-1,4 |
0,0 |
0,6 |
0,1 |
-0,3 |
|
Sjukförsäkring m.m. |
47,1 |
-10,0 |
-3,3 |
-3,0 |
0,0 |
-0,6 |
-0,2 |
-0,2 |
0,0 |
|
Arbetslöshetsbidrag m.m. |
58,6 |
31,9 |
-7,4 |
-17,0 |
-10,5 |
1,6 |
-0,5 |
-1,1 |
-0,6 |
|
Övriga transfereringar |
72,8 |
-0,1 |
7,3 |
-3,0 |
-7,2 |
0,0 |
0,6 |
-0,3 |
-0,6 |
|
Räntor och utdelningar, netto |
-31,7 |
0,3 |
0.8 |
0.7 |
0,5 | ||||
|
Övriga inkomster, netto |
176.8 |
-5,2 |
0,0 |
1.7 |
-0.5 |
-1,1 |
0.0 |
0.3 |
-0,1 |
|
Direkta skatter och avgifter |
288,5 |
-3.4 |
3,0 |
11,6 |
1.9 |
1.1 |
-1,0 |
-4.0 |
-0,7 |
|
Disponibel inkomst |
859,7 |
-3,5 |
1.4 |
-2.4 |
-0,5 |
-3,5 |
1.4 |
-2,4 |
-0,5 |
Anm.: Lönesumma, inkomstöverföringar, räntenetto och skatter är deflaterade med
konsumentprisindex (KPI). Disponibel inkomst och tillfälligt sparande är deflaterade
med implicit prisindex för privat konsumtion (IPI). Skillnaden mellan KPI och IPI
påverkar posten ”övriga inkomster, netto".
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Uppgången i sysselsättningen förstärks under 1995 och arbetslösheten
väntas minska. Den genomsnittliga reala timlönen före skatt stiger något
och den reala lönesumman beräknas öka med drygt 2,5 %. Arbetsin-
komsterna och fortsatt förbättring av räntenettot ger tillsammans med öv-
riga privata inkomster ett positivt bidrag på 3 procentenheter till in-
komstutvecklingen 1995. Direkta skatter och transfereringar från den of-
fentliga sektorn drar ned den realt disponibla inkomstutvecklingen med
ca 5,5 procentenheter, delvis som en följd av minskade bidrag när läget
på arbetsmarknaden förbättras. Den ändrade inriktningen av arbetsmark-
nadspolitiken, med ökat stöd till reguljär sysselsättning och minskning av
sysselsättningsskapande åtgärder, leder också till att löneinkomsterna ökar
och bidragen minskar. Regelförändringar beträffande skatter och
transfereringar beräknas minska hushållens inkomster med ca 30 miljar-
der kr, vilket motsvarar knappt 3,5 % av disponibel inkomst. De statliga
höjningarna av de direkta skatterna och avgifterna för hushållen beräknas
till ca 20 miljarder kr, jämfört med 1994 års regelsystem. Därtill kommer
kommunala skattehöjningar med i genomsnitt 0,42 procentenheter, vilket
motsvarar ca 3,5 miljarder kr. Slopandet av vårdnadsbidraget, re-
duceringen av uppräkningen av pensionerna och andra besparingar mins-
kar transfereringarna till hushållen med ca 8,5 miljarder kr före skatt.
Sammantaget beräknas de realt disponibla inkomsterna minska med
2,4 % 1995. Därav ger privata inkomster ett positivt bidrag med 3 pro-
67
centenheter, medan direkta skatter och transfereringar från den offentliga
sektorn ger ett negativt bidrag på ca 5,5 procentenheter.
Inkomstutvecklingen för 1996 karakteriseras av samma faktorer som
1995. Arbets- och kapitalinkomsterna stiger medan ytterligare budgetför-
stärkande åtgärder drar ned inkomsterna. De direkta skatterna ökar ge-
nom ytterligare 1 procentenhets höjning av egenavgiftema. Uppräkningen
av pensioner och andra basbeloppsanknutna transfereringar reduceras
även 1996. Därtill kommer bl.a. minskningar av barnbidragen, bostads-
bidragen och den skärpning av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen som
föreslås från den 1 juli 1995. De realt disponibla inkomsterna väntas
minska med 0,5 %. Till minskningen bidrar skatter och transfereringar
från offentliga sektorn med knappt 2,5 procentenheter.
Sammanfattningsvis bryts, under prognosperioden, de senaste årens
trend med ökade transfereringar från den offentliga sektorn. Det beror
huvudsakligen på ändringar i regelsystemen, men också på att situationen
på arbetsmarknaden förbättras. Inkomstökningar till följd av stigande
sysselsättning motverkas delvis av att bidrag faller bort. Socialförsäkring-
arna och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som under nedgången i
sysselsättningen till stor del ersatt bortfallande löneinkomster, får motsatt
effekt nu när sysselsättningen ökar. De s.k. automatiska stabilisatorerna
verkar således i båda riktningarna.
8.2 Privat konsumtion och sparande
Efter en säsongrensad uppgång under loppet av 1993 föll den privata
konsumtionen tillbaka något under andra kvartalet 1994. Konsumtions-
dämpningen sammanföll med en period med betydande oro på de finan-
siella marknaderna. Valutakursen försvagades och räntorna steg. Hushål-
lens framtidsförväntningar försköts samtidigt i negativ riktning.
Under det tredje kvartalet stärktes åter konsumtionen säsongrensat. Un-
der perioden januari till och med september 1994 ökade den privata kon-
sumtionen med ca 0,7 % jämfört med motsvarande period 1993. Hushål-
lens framtidsförväntningar avseende den framtida arbetslösheten förbätt-
rades samtidigt. Förväntningarna om den egna ekonomin och Sveriges
ekonomi blev emellertid något mer negativa under loppet av 1994, men
andelen hushåll med positiva förväntningar överväger fortfarande. Indika-
tioner från bl.a. Handelns utredningsinstitut pekar mot att även det fjärde
kvartalet 1994 var relativt starkt, i synnerhet gäller detta hushållens inköp
av sällanköpsvaror. För helåret 1994 beräknas konsumtionen ha ökat med
0,6 %. Det skulle innebära att sparkvoten steg från 7,9 % till 8,5 %.
Prop. 1995/94:100
Bilaga 1.1
68
Diagram 8.1 Privat konsumtion
Säsongrensad nivå, 1991 års priser, kvartalsdata
Prop. 1995/94:100
Bilaga 1.1
Miljarder kronor
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Ar 1995 väntas den realt disponibla inkomsten sjunka med ca 2,5 %.
Detta bedöms dock inte leda till en motsvarande minskning av den priva-
ta konsumtionen. Enligt den mest väletablerade konsumtionsteorin be-
stäms hushållens konsumtion inte främst av den faktiska kortsiktiga in-
komstutvecklingen, utan av den förväntade långsiktiga inkomstutveck-
lingen. En jämförelse av den privata konsumtionen och den realt dispo-
nibla inkomsten visar också att samvariationen mellan dessa båda variab-
ler varit relativt låg, i synnerhet från mitten av 1980-talet och framåt.
Sparkvoten har därmed varierat kraftigt.
I vilken mån den sjunkande disponibelinkomsten kominer att föranleda
en minskad privat konsumtion beror sålunda i hög grad på om hushållen
förutsett de skattehöjningar och transtereringsminskningar som drar ned
den disponibla inkomsten 1995. 1 den mån dessa förändringar förutsetts
har konsumtionen sannolikt anpassats redan tidigare. Minskningen av den
disponibla inkomsten kan då balanseras av en sänkt sparkvot. Det är
emellertid inte troligt att hushållen redan gjort en fullständig anpassning
av sin konsumtion. Informationen om inkomstminskningen har t.ex. inte
nått ut till alla, vilket gör att vissa hushåll reagerar först när inkomsterna
påverkas. Empiriska studier tyder dessutom på att mellan 25 och 35 %
av hushållen agerar på ett sätt som innebär att man inte kan eller vill
utjämna konsumtionen över tiden, utan istället konsumerar hela sin in-
komst. Dessa hushåll justerar sin konsumtion först när de disponibla in-
komsterna faller. Den isolerade effekten av besparingarna bör således
69
vara att konsumtionen faller, dock inte i samma grad som inkomsten.
Hushållen har sannolikt förutsett att inkomsterna kommer att falla till
följd av de svaga offentliga finanserna och därför till en del justerat ned
sin konsumtion redan tidigare. Det finns emellertid en risk för att de
föreslagna åtgärderna är mer långtgående än hushållen förväntat. I sådana
fall blir den kontraktiva effekten på konsumtionen större än prognostise-
rat.
Det finns också ett antal faktorer som väntas påverka konsumtionen i
positiv riktning under prognosperioden. Den mest betydelsefulla faktorn
är att sysselsättningen inte längre fäller. Internationella data visar en på-
taglig korrelation mellan sysselsättningsförändringen och den privata kon-
sumtionen. När en person blir arbetslös påverkas i hög grad den förvän-
tade framtida inkomsten vilket resulterar i en lägre konsumtion. I en si-
tuation med fällande sysselsättning påverkas emellertid konsumtionen inte
bara av att de arbetslösa konsumerar mindre, utan även av att de som
fortfarande har sysselsättning upplever en ökad risk för arbetslöshet och
därmed lägre framtida inkomster. En ökad sannolikhet för en försämring
av framtida inkomster resulterar i en anpassning av konsumtionen. Den
svenska sysselsättningen föll med mer än 10 % från 1990 till 1994. Detta
har sannolikt varit en starkt bidragande orsak till att konsumtionen föll
med 5 % samtidigt som sparkvoten ökade med nära 9 procentenheter.
Under 1995 och 1996 väntas sysselsättningen öka med 2,7 resp. 1,8 %
per år och den öppna arbetslösheten sjunka från 7,9 till 6,1 %. Detta om-
slag skulle kunna utgöra en mycket stark stimulans till den privata kon-
sumtionen.
Prop. 1995/94:100
Bilaga 1.1
Diagram 8.2 Sysselsättningen 1980-1996
Tusental personer
4500
4400
4300
4200
4100
4000
3900
3800
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996
Kiillor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån oeli Finansdepartementet.
70
En annan faktor som enligt olika studier starkt påverkat den privata
konsumtionen under senare år är utvecklingen av tillgångspriserna. Av-
regleringen av kreditmarknaderna vid mitten av 8O-talet, i kombination
med stigande fastighetspriser möjliggorde en lånefinansierad konsumtions-
ökning. När skattelättnaden för utgiftsräntor begränsades i samband med
skattereformen började hushållen sträva efter att reducera sina skulder.
Resultatet blev en minskad efterfrågan på småhus och ett prisfall mellan
1991 och 1993 på drygt 15 %. Som en följd av att fastighetspriserna föll
försämrades hushållens balansräkningar, vilket ökade amorteringsbehoven
ytterligare.
Sedan årsskiftet 1993/1994 har priserna på småhus emellertid ökat med
5 %. En viss nedgång registrerades under perioden juli-september, men
enligt den senaste mätningen stiger priserna åter. Eftersom hushållens
finansiella sparande ökat kraftigt under de senaste åren och hushållens
aktieinnehav stigit i värde har därmed hushållens förmögenhet, ställt i
relation till den disponibla inkomsten, ökat under 1993 och 1994. Den
amortering av hushållens skulder som skett från fjärde kvartalet 1991 har
dessutom visat tecken på att avta. Under fjärde kvartalet 1993 och första
kvartalet 1994 ökade skulderna något. Under de nästföljande två kvar-
talen amorterades skulderna åter ned, men i en betydligt långsammare
takt än tidigare.
Diagram 8.3 Hushållens formögenhetskvot
Förmögenhet i relation till disponibel inkomst
Prop. 1995/94:100
Bilaga 1.1
ztnni.: Småhus värderade med hjälp av taxeringsvärden och köpeskiUingskoefficienter.
Kiillor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
71
Från nivån år 1991 har hushållens inköp av sällanköpsvaror fallit med Prop. 1995/94:100
ca 15 %. Under samma period har den totala privata konsumtionen, en- Bilaga 1.1
ligt nationalräkenskaperna, minskat med ca 5 %. Inköp av sällanköps-
varor är dock i ekonomisk mening att betrakta som investeringar snarare
än konsumtion. Den kraftiga minskningen av inköpen har därför kunnat
genomföras utan att den egentliga konsumtionen sjunkit i samma grad.
Den låga nivån på nyinköpen innebär emellertid att det successivt byggs
upp ett behov av fömyelseinköp. Detta torde under prognosperioden leda
till att hushållen ökar sina inköp av kapitalvaror, om inte annat så för att
undvika en fortsatt konsumtionsminskning. Ökningen av dessa inköp kan
då bli betydande.
Sammanfattningsvis finns det i dagsläget krafter som verkar i såväl
uppdragande som neddragande riktning vad gäller utvecklingen av den
privata konsumtionen. Trots en minskning av de disponibla inkomsterna
bedöms konsumtionen bli oförändrad 1995. Därefter väntas en uppgång
med 1 % under 1996. Det innebär att sparkvoten sjunker med drygt 3
procentenheter från 1994 till 1996. Det finns en risk för att denna spar-
kvotsnedgång inte kommer till stånd. Denna risk består främst i svårig-
heten att bedöma i vilken mån de föreslagna budgetförstärkningarna är
i linje med hushållens förväntningar. Det är inte heller otroligt att det pri-
vata sparandet, till följd av en önskan att stärka den egna ekonomiska
tryggheten, kommer att ligga på en historiskt sett hög nivå i framtiden.
Samtidigt finns det en möjlighet att den positiva dynamiken, i första hand
till följd av det förändrade arbetsmarknadsläget, är underskattad.
Diagram 8.4 Hushållens sparkvot
Nettosparande i relation till disponibel inkomst
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
72
9 Investeringar
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Uppgången i de totala bruttoinvesteringarna beräknas bli kraftig de när-
maste åren. En snabbt växande produktion och en hög lönsamhet lägger
grunden till investeringsökningen i näringslivet under såväl 1995 som
1996. Därtill ger möjligheten till direktavdrag för byggnader i närings-
livet ytterligare stimulanseffekt. Vidare bör EU-medlemskapet ha minskat
osäkerheten om näringslivets framtidsförutsättningar.
Tabell 9.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren
Miljarder Årlig procentuell volymförändring
kr 1993 -------------------------------------------
|
Löpande |
1992 |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Näringsliv |
114,4 |
-15,5 |
-14,3 |
16,6 |
20,1 |
10,1 |
|
Offentliga myndigheter |
33,7 |
0,6 |
4,3 |
6,5 |
9,2 |
1,7 |
|
Bostäder |
57,5 |
-7,3 |
-31,0 |
-39,3 |
-28,4 |
9,2 |
|
Totalt |
205,6 |
-10,8 |
-17,6 |
-1.3 |
9.5 |
8.5 |
|
därav maskiner |
81,3 |
-16,0 |
-14,7 |
20,0 |
17,9 |
11,7 |
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Bruttoinvesteringarna sjönk preliminärt med ca 1 % år 1994. Från en
låg utgångsnivå vände näringslivets investeringar kraftigt uppåt under
loppet av året. Ett stort antal outhyrda lägenheter samt en hög realränta
innebar en fortsatt kraftig tillbakagång i bostadsproduktionen.
Den exportledda konjunkturuppgången väntas medföra en betydande in-
vesteringsökning inom de exportberoende näringarna under hela prog-
nosperioden 1995-1996. Ett växande behov av ersättningsinvesteringar
samt mot slutet av perioden ett stigande resursutnyttjande bidrar till en
volymökning också i de hemmamarknadsberoende delarna av närings-
livet. En förbättring av arbetsmarknadsläget samt svagt stigande bostads-
priser väntas medföra en viss återhämtning av bostadsinvesteringama mot
slutet av perioden. Tilltagande infrastrukturinvesteringar samt ett stimu-
lanspaket inriktat på bygginvesteringar bidrar också till den snabbt sti-
gande investeringsaktiviteten under perioden.
Sammantaget beräknas investeringarna öka med ca 9 % årligen 1995
och 1996. Investeringskvoten, dvs bruttoinvesteringarnas andel av BNP,
uppgår trots detta endast till 15 % 1996, vilket fortfarande är en kraftig
minskning sedan 1989 då kvoten uppgick till 22 %. Frånräknat bostadsin-
vesteringama närmar sig dock kvoten den långsiktiga trendnivån.
73
13 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1
Diagram 9.1 Bruttoinvesteringar samt bruttoinvesteringar exklusive bostäder Prop. 1994/95:100
som andelar av BNP Bilaga 1 1
Källor: Statistiska centralbyrån oclt Finansdepartementet.
9.1 Näringslivets investeringar
Efter ett kraftigt fall i näringslivets investeringar under åren 1989-1993
(-40 %) ägde en markant vändning rum under loppet av 1994. Mätt som
årsgenomsnitt steg näringslivets investeringar med knappt 17 % mellan
1993 och 1994. Uppgången berodde framför allt på ett snabbt ökande re-
sursutnyttjande inom exportindustrin och inom de exportrelaterade tjänste-
sektorerna, samtidigt som näringslivets lönsamhet förbättrades ytterligare.
Under prognosperioden kominer den höga lönsamheten och det fortsatt
höga kapacitetsutnyttjandet inom de exportberoende delarna av närings-
livet att utgöra en kraftig investeringsstimulans. Investeringarna inom de
hemmamarknadsorienterade delarna av näringslivet dämpas dock av den
svaga utvecklingen av privat konsumtion och det låga bostadsbyggandet.
Ett successivt växande behov av ersättningsinvesteringar samt förväntade
lägre räntor medför dock att investeringarna förutses öka också inom de
hemmamarknadsorienterade delama av näringslivet. Under perioden no-
vember 1994-maj 1996 medges dessutom direktavdrag för byggnadsin-
vesteringar. Genom möjligheten till direktavdrag sjunker de reala för-
räntningskraven på investeringen. Effekten på byggnadsinvesteringarna
beräknas till ca 4 miljarder kr under perioden. Till största delen är detta
en effekt av tidigareläggning, vilket medför färre byggnadsprojekt efter
stimulansperiodens utgång.
74
Tabell 9.2 Bruttoinvesteringar i näringslivet
|
Miljarder |
Ärlig procentuell volymförändring | |||||
|
1992 |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | ||
|
Industri |
32,6 |
-20,1 |
-4,2 |
20,0 |
33,1 |
19,3 |
|
Basindustri |
7,0 |
-37,0 |
-21,7 |
37,5 |
54,0 |
19,0 |
|
Verkstadsindustri |
12,9 |
-22 7 |
-18,3 |
12,8 |
37,0 |
22,0 |
|
Övrig industri |
12,7 |
-6,3 |
-9,2 |
18,0 |
16,1 |
16,3 |
|
Statliga affärsverk |
18,4 |
-10,1 |
3,0 |
6,2 |
14,8 |
-2,9 |
|
Övrigt näringsliv |
63,4 |
-14,8 |
-22,1 |
18,4 |
15,4 |
8,4 |
|
Totalt |
114,4 |
-15,5 |
-14,3 |
16.6 |
20,1 |
10,1 |
|
därav byggnader |
41,4 |
-11,8 |
-13,3 |
9,4 |
20,5 |
5,6 |
|
maskiner |
73,0 |
-17,9 |
-14,9 |
21,6 |
20,1 |
12,9 |
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Industrins investeringar ökade med 20 % 1994 efter att ha fallit med
drygt 40 % mellan 1989 och 1993. Uppgången var mest markerad inom
den exportinriktade delen av industrin, men även inom den mer hemma-
marknadsberoende s.k. övriga industrin noterades ökade volymer.
Kapacitetsutnyttjandet steg under loppet av 1994 och uppgick under
tredje kvartalet till 88,6 %, vilket är en uppgång med 6 procentenheter
jämfört med samma period föregående år. Mot bakgrund av den prog-
nostiserade produktionsuppgången är därmed behovet av kapacitetsut-
byggnad stor. Statistiska centralbyråns investeringsenkät från oktober
1994 indikerar också en mycket kraftig investeringsökning under 1995.
Enkäten besvarades dessutom före EU-omröstningen och den ekonomisk-
politiska propositionen, vilket innebär att en del av industriföretagen san-
nolikt kommer att upprevidera investeringsplanerna för 1995 och 1996.
De ekonomiska förutsättningarna för en kraftig industriell expansion är
mycket gynnsamma under prognosperioden. Industrins höga lönsamhet
har inneburit att soliditeten stärkts vilket höjer kreditvärdigheten. Möjlig-
heten till egenfmansiering har också ökat i takt med allt större vinster.
Bara under 1995 beräknas industrins driftsöverskott brutto uppgå till 118
miljarder kr, vilket kan jämföras med de totala investeringarna på
54 miljarder kr.
Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer bekräftar bilden av en
betydande kapacitetsutbyggnad inom industrin. Realräntorna är visserli-
gen fortfarande höga men väntas sjunka något under prognosperioden. En
lägre räntenivå är central för att investeringsvolymerna skall kunna stiga
också inom de hemmamarknadsorienterade företagen i takt med att den
inhemska efterfrågan växer. Mot bakgrund av de goda investeringsförut-
sättningama beräknas därför industrins investeringar öka med drygt 30 %
1995 för att stiga med ytterligare knappt 20 % 1996. Det medför att
kapitalstocken växer med 2,5 resp 4,5 % respektive år. Ett osäker-
hetsmoment i bedömningen är dock utvecklingen av utländska företags
expansion i Sverige. Blir den stor kan eventuellt investeringsuppgången
ha underskattats något. Sveriges fördelaktiga kostnadsläge, låg företags-
beskattning, hög kompetensnivå hos arbetskraften samt en väl utvecklad
75
industriell tradition, bör under de närmaste åren utgöra starka incitament Prop. 1994/95:100
för etablering i Sverige. Bilaga 1.1
Basindustrins investeringar ökade kraftigt redan 1994. Utgångsnivån
var dock mycket låg. Lönsamheten har snabbt förbättrats efter deprecie-
ringan av kronan och prishöjningar på världsmarknaden. Den överkapaci-
tet som tidigare ansågs råda i Europa har minskat i takt med den oväntat
starka produktionsuppgången. Inom verkstadsindustrin bedöms investe-
ringarna öka med 37 resp 22 % 1995 och 1996. Under perioden är det
framförallt maskin- och transportmedelsindustrin som genomför kapaci-
tetshöjande investeringar. En betydligt lägre investeringsuppgång kan för-
väntas inom s.k. övrig industri. Det låga kapacitetsutnyttjandet och den
fortsatt svaga hemmamarknadsefterfrågan begränsar uppgången.
Investeringarna inom övrigt näringsliv dämpas fortfarande av en svag
hemmamarknad och ett överskott på kommersiella lokaler inom stora de-
lar av landet. Den låga investeringsnivån under perioden 1990-1993 har
dock inneburit att kapitalstockarna anpassats till en mer långsiktig nivå.
Alltfler tecken tyder också på att utvecklingen är på väg att vända. Pri-
serna på kommersiella fastigheter har under loppet av 1994 stigit svagt
(3 %) samtidigt som vakansgraden, dvs andelen lediga lokaler i förhål-
lande till stocken, har stabiliserats. I ett internationellt perspektiv är inte
vakansgraden anmärkningsvärt hög. Från en mycket låg utgångsnivå steg
också investeringarna i kommersiella lokaler under 1994. Denna utveck-
ling väntas fortsätta.
Många av tjänstesektorerna, bl.a. den exportrelaterade uppdragsverk-
samheten, redovisar mycket expansiva produktionsplaner, vilket förväntas
medföra en kraftig investeringsexpansion. En del av den beräknade upp-
gången inom övrigt näringsliv beror på infrastrukturinvesteringama inom
samfärdselområdet som t.ex. Arlandabanan och Oresundsbron. Lönsam-
heten har också stärkts inom övrigt näringsliv vilket ger utrymme för
större investeringar i takt med att aktiviteten i ekonomin stiger. Den sva-
ga utvecklingen av den privata konsumtionen medför dock att nivån på
investeringarna inom varuhandel samt inom restaurang- och hotell-
branschen förblir låga under hela prognosperioden. Trots det blir den
procentuella ökningen stor också i dessa sektorer. Direktavdraget för
byggnader medför dessutom att en del investeringar tidigareläggs.
Sammantaget innebär detta att investeringarna inom övrigt näringsliv sti-
ger med ca 15 % 1995 och med ca 8 % 1996.
76
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
9.2 Offentliga investeringar
Tabell 9.3 Offentliga investeringar
|
Miljarder |
Ärlig procentuell volymförändring | |||||
|
1992 |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | ||
|
Statliga myndigheter |
13,8 |
-19,6 |
26,0 |
7,6 |
18,0 |
1,4 |
|
Statliga affärsverk |
18,4 |
-10,1 |
3,0 |
6,2 |
14,8 |
-2,9 |
|
Staten |
32,2 |
-0.1 |
12.3 |
6.8 |
16,2 |
-0,9 |
|
Kommunala myndigheter |
19,9 |
-7,6 |
-7,9 |
5,7 |
2,4 |
1,9 |
|
Kommunala affärsverk |
3,9 |
-2,8 |
-23,1 |
-5,6 |
15,5 |
-3,6 |
|
Kommunerna |
23,8 |
-6,7 |
-10,7 |
3,9 |
4,3 |
1,0 |
|
Totalt |
56,0 |
-3.3 |
1.5 |
5.6 |
11.4 |
-0,2 |
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Under 1994 steg de offentliga investeringarna med drygt 5 % på grund
av ökade statliga infrastruktursatsningar. Våren 1993 beslutade Riksdagen
om ekonomiska ramar på totalt 98 miljarder kr för väg- och jämvägsin-
vesteringar för perioden 1994-2003. Utöver planeringsramen har för bud-
getåret 1994/95 anvisats 1,6 miljarder kr, vilka är avsedda för länsvägar.
Besluten innebär att infrastrukturinvesteringama väntas kulminera under
1995-1996 for att sedan ligga kvar på en hög nivå de närmaste åren. I
vilken takt som infrastrukturplanema kan genomföras efter 1996 beror
dock av hur statens finanser utvecklar sig. I jämförelse med tidigare pla-
ner sänks anslagen något för prognosperioden 1995-1996.
De statliga myndigheternas investeringar steg med över 60 % mellan
1991 och 1994 främst som en följd av Vägverkets expansion. Vasakro-
nans (f.d Byggnadsstyrelsen) investeringar registreras efter den 1 oktober
1993 under näringslivet. Frånräknat Vasakronan ökade därför de statliga
myndigheternas volymer med över 70 % under samma period. Mellan
1994 och 1996 beräknas investeringarna i gator och vägar öka ytterligare.
Därmed stiger de statliga myndigheternas investeringsvolymer med
knappt 20 % under prognosperioden.
Investeringsökningen för de statliga affärsverken beräknas till knappt
12 % mellan 1994 och 1996. Detta beror främst på ökade infrastrukturin-
vesteringar inom SJ och Banverket samt volymökningar av Telia. Övriga
statliga affärsverk beräknas öka volymerna i begränsad omfattning.
De kommunala investeringarna ökar i långsam takt under prognosperio-
den. Kommunernas finansiella situation utgör en restriktion för fortsatt
utbyggnad av verksamheten. Den låga bostadsproduktionen i år samt de
begränsade investeringarna i kommersiella lokaler minskar också behovet
av kommunal infrastrukturutbyggnad. Uppdragande på investeringarna är
dock de ROT-medel som tillförs under 1995 för eftersatta kommunala be-
hov om sammanlagt ca 800 miljoner kr. Det gäller bl.a. medel för upp-
rustning av lokaler, bullerdämpande åtgärder samt utbyggnad av fjärr-
värmeverk.
77
9.3 Bostadsinvesteringar
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Bostadsinvesteringarna föll mycket kraftigt under 1994. Antalet påbörjade
lägenheter gick ned till ca 9000 vilket kan jämföras med 70 000 påbörja-
de lägenheter som noterades år 1990. De successivt minskade bostads-
subventionerna, högre realräntor efter skatt samt ett stort antal outhyrda
lägenheter (54 000 i september) har medfört att prisnivån på andrahands-
marknaden i allmänhet understiger nyproduktionspriset vilket gör det
olönsamt att bygga.
Diagram 9.2 Antal outhyrda lägenheter respektive antal påbörjade lägenheter
Anm: Antalet outhyrda lägenheter avser den 1 mars respektive år t.o.m. 1993, samt
antalet outhyrda lägenheter i september 1994. Antalet påbörjade lägenheter omfattar
både flerfamiljshus och småhus.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Enligt Statens Institut för Byggnadsforskning skulle priserna på andra-
handsmarknaden behöva stiga med åtminstone 15 % innan bostadspro-
duktion generellt sett åter blir lönsam. Redan idag är priserna på exis-
terande bostadsfastigheter i vissa centralt belägna områden dock tillräck-
ligt höga för att göra nyproduktion lönsam. Förutsättningarna för en ökad
nybyggnation under prognosperioden förbättras gradvis. Priserna på både
egnahem och hyreshus har under det första halvåret 1994 stigit med ca
5 % samtidigt som produktionskostnaden legat stilla. Under både 1995
och 1996 förväntas räntorna falla något samtidigt som antalet outhyrda
lägenheter väntas sjunka avsevärt. Det sistnämnda är en följd av det för-
bättrade arbetsmarknadsläget och det låga antalet påbörjade lägenheter
under 1993-1994. Därigenom kan produktionen av lägenheter i attraktiva
områden och på orter med en begynnande bostadsbrist komma att öka.
78
Höjningen av fastighetsskatten från 1,5 % till 1,7 % den 1 januari 1996 Prop. 1994/95:100
bedöms bara i mindre omfattning dämpa bostadsbyggandet. Ett osäker- Bilaga 1.1
hetsmoment är dock de allmännyttiga bostadsbolagens låga självfinans-
ieringsgrad vilket kan fördröja uppgången när staten drar ned sitt risk-
tagande genom minskade subventioner. Antalet påbörjade lägenheter vän-
tas stiga till 14 000 respektive 18 000 lägenheter 1995 och 1996. Utveck-
lingen av den faktiska byggvolymen följer dock inte detta antal. Till följd
av den låga igångsättningen under 1994 faller nybyggnadsvolymen även
under 1995. Nyinvesteringsvolymen beräknas falla med ca 22 % under
1995 för att sedan stiga med ca 21 % 1996. Enligt Boverkets långsiktiga
bedömning som till en del baseras på demografiska faktorer kan bostads-
produktionen efter 1996 stiga till mellan 30 000 och 35 000 bostäder årli-
gen.
Tabell 9.4 Bostadsinvesteringar
Miljarder Årlig procentuell volymförändring
kr 1993 ---------------------------------
|
Löpande |
1992 |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Nybyggnad |
33,6 |
-19,1 |
-34,5 |
-51,9 |
-22,0 |
21,4 |
|
Flerbostadshus |
24,0 |
-35,1 |
0,9 |
-57,5 |
-25,1 |
20,9 |
|
Småhus |
9,6 |
2,5 |
-64,8 |
-37,9 |
-16,8 |
22,2 |
|
Ombyggnad |
23,9 |
23,6 |
-25,1 |
-20,5 |
-34,2 |
-4,0 |
|
Flerbostadshus |
19,0 |
44,9 |
-17,8 |
-99 9 |
-45,8 |
-10,0 |
|
Småhus |
5,0 |
-10,6 |
-44,1 |
-13,9 |
5,9 |
6,6 |
|
Totalt |
57,5 |
-7,3 |
-31,0 |
-39,3 |
-28,4 |
9,2 |
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Det förhållandevis höga påbörjandet av ombyggnader under 1994 beror
delvis på att viss ombyggnation fortfarande utfördes till 1992 års mer för-
delaktiga subventionsregler. Nedtrappningen av bostadssubventionerna
samt den svaga utvecklingen av hushållens disponibla inkomster har dock
medfört att omfattningen av varje ombyggnad i genomsnitt blivit mindre.
Den svaga fastighetsprisutvecklingen har sannolikt också bidragit till
detta. Under 1990 uppgick den genomsnittliga ombyggnadskostnaden till
ca 600 000 kr. År 1994 hade kostnaden per lägenhet minskat till
230 000 kr. Vid dessa mindre omfattande ombyggnader är kreditrestrik-
tionema mindre än vid nyproduktion av bostäder vilket innebär att antalet
påbörjade ombyggnader beräknas bli relativt högt under hela pro-
gnosperioden. Dessutom verkar de särskilda bidrag som kan erhållas
under 1995 uppdragande. Det gäller bl.a. bidrag för förbättring av
inomhusklimat samt ombyggnadsmedel för äldre- och handikappbostäder.
Trots det fortsätter volymerna att falla under hela prognosperioden. De
fallande ombyggnadsinvesteringama är en anpassning till en mer
långsiktig nivå. Boverket räknar med att ca 30 000 lägenheter per år
behöver byggas om under 1990-talet. Enligt prognosen kommer ca
29 000 ombyggnationer att påbörjas under 1996.
79
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Diagram 9.3 Bostadsinvesteringar
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
9.4 Lagerinvesteringar
De totala lagerstockama beräknas under 1994 ha ökat med drygt 3 miljar-
der kr. Industrins totala lager var i stort sett oförändrade, efter att ha
minskat med drygt 5 miljarder kr året innan. Lagren av färdigvaror
minskade ungefär i samma takt som under 1993, medan en betydande ök-
ning registrerades för insatsvarulagren och varor i arbete. Inom partihan-
deln skedde en betydande lageruppbyggnad samtidigt som detaljhandels-
lagren var relativt oförändrade.
Tabell 9.5 Lagervolymförändringar
Miljarder kr, 1991 års priser
|
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Jord- och skogsbruk |
-0,3 |
0,2 |
0,6 |
0,4 |
|
Industri |
-5,2 |
0,0 |
3,4 |
4,4 |
|
El- och vattenverk |
-0,5 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
Partihandel |
-2,8 |
3,2 |
-0,6 |
-0,5 |
|
Detaljhandel |
-1,3 |
0,0 |
-0,2 |
-0,5 |
|
Totalt |
-10,1 |
3,3 |
3,1 |
3,8 |
|
BNP-bidrag |
-0,3 |
1,0 |
0,0 |
0,1 |
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Industrins lager av färdigvaror befinner sig i nuläget på en historiskt
låg nivå. Det förefaller därför troligt att man skulle önska en viss ökning
80
av dessa under prognosperioden. En fortsatt hög efterfrågan, i synnerhet Prop. 1994/95:100
ifrån utlandet, väntas dock innebära att färd igvaru lag ren förblir oföränd- Bilaga 1.1
rade under 1995 för att sedan öka något under 1996. I takt med att pro-
duktionen stiger bedöms dock lagren av insatsvaror och varor i arbete
öka successivt under hela perioden.
Konjunkturinstitutets tjänstebarometer tyder på att lageruppbyggnaden
inom partihandeln till viss del var ofrivillig och att man avser att minska
lagren i framtiden. Även detaljhandelslagren uppges vara större än öns-
kat. Under prognosperioden väntas därför såväl detalj- som partihandel
minska sina lager ytterligare.
Diagram 9.4 BNP-utveckling och lagerbidrag
Procent resp, procentenheter
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Lagerinvesteringamas bidrag till tillväxten uppgick preliminärt till en
procentenhet 1994. Jämfört med Finansdepartementets prognos i novem-
ber är det en upprevidering med knappt en halv procentenhet. Bakom det
större bidraget ligger dels ökade lagerinvesteringar under 1994, men ock-
så en betydande nedrevidering av investeringarna under 1993. Under
1995 och 1996 förutses de totala lagerinvesteringarna bli av samma stor-
lek som 1994, vilket innebär att tillväxtbidraget blir obetydligt. Under
1994 bedöms omslaget i lagerinvesteringama i hög grad ha bidragit till
den snabba ökningen av importen. Den prognostiserade lagerutvecklingen
väntas leda till att importens ökningstakt dämpas, i synnerhet 1995.
81
10 Den offentliga sektorn
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Den offentliga sektorns finanser försämrades kraftigt mellan 1991 och
1993, huvudsakligen till följd av den långa och djupa lågkonjunkturen.
För 1994 beräknas underskottet i den offentliga sektorns finansiella
sparande till motsvarande drygt 11 % av BNP. Underskottet minskar
successivt under de närmaste två åren och beräknas 1996 motsvara
knappt 7 % av BNP. Förbättringen av det finansiella sparandet sker inom
den statliga sektorn, medan AP-fondens och kommunsektorns sparande
minskar.
10.1 Den konsoliderade offentliga sektorn
Under första hälften av 1970-talet hade den offentliga sektorn finansiella
sparandeöverskott motsvarande 3-5 % av BNP. Den svaga ekonomiska
utvecklingen i slutet av decenniet och under de första åren av 1980-talet
medförde en kraftig försämring av de offentliga finanserna. När konjunk-
turen bottnade 1982 uppgick underskottet i det finansiella sparandet till
motsvarande ca 7 % av BNP. Konjunkturuppgången bidrog till att under-
skottet minskade till 3,8 % av BNP år 1985. Sparandet förbättrades sedan
ytterligare under den långa högkonjunkturen och 1990 uppnåddes ett
finansiellt överskott motsvarande ca 4 % av BNP, se diagram 10.1.
Diagram 10.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 1970-1996
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
82
Mellan 1982 och 1985 minskade underskottet huvudsakligen genom att
utgifterna exklusive räntor föll med 3 procentenheter som andel av BNP.
Hälften av denna nedgång berodde på en relativt långsam real utveckling
av den offentliga konsumtionen. Den fortsatt starka förbättringen i de
offentliga finanserna under 1980-talets andra hälft förklaras i huvudsak
av att skattekvoten (skatterna som andel av BNP) steg från 50 % 1985 till
nära 56 % 1990, samt av att ränteutgiftena minskade när den finansiella
ställningen förbättrades. Bakom ökningen av skattekvoten låg flera
faktorer. De under perioden tilltagande löne- och prisökningarna, i
kombination med de icke inflationsskyddade starkt progressiva skatte-
skalorna, medförde att skatteuttaget ökade. Skatteinkomsterna ökade
också genom att tillväxten leddes av den högt beskattade privata
konsumtionen, som under några år t.o.m. översteg hushållens disponibla
inkomster. Löneandelen ökade och vinstandelen i näringslivet sjönk.
Eftersom löner är avsevärt högre beskattade än vinster, särskilt på kort
sikt, bidrog detta också till den ökade skattekvoten.
Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande 1990 förbyttes
på endast tre år till ett underskott 1993 på ca 13,5 % av BNP. Denna
mycket kraftiga försämring är huvudsakligen en följd av övergången från
en högkonjunktur till en djup lågkonjunktur. Från 1990 till 1993 sjönk
antalet sysselsatta med sammanlagt ca 490 000 eller 11 %. Därigenom
minskade skatteinkomsterna samtidigt som kostnaderna för arbetsmark-
nadspolitiken och ersättning till arbetslösa steg. Därtill kommer utgifterna
för bankstödet 1993.
För 1994 beräknas underskottet i det finansiella sparandet ha minskat
till 11,2 % av BNP. Förbättringen fortsätter under prognosperioden och
1996 beräknas sparandeunderskottet uppgå till knappt 7 % av BNP. Det
innebär att underskottet halveras mellan 1993 och 1996. Det primära
sparandet (sparandet exklusive kapitalinkomster och ränteutgifter)
förbättras ännu starkare, från -14 % 1993 till ca -4 % 1996, se tabell
10.1.
Förbättringen i det offentliga sparandet sker både genom ökade
skatteinkomster och minskade utgifter. Skattekvoten stiger med 1,5
procentenheter mellan 1994 och 1996. Det kan jämföras med att
beslutade och föreslagna skattehöjningar beräknas ge en varaktig
budgeteffekt 1996 på 2,8 % av BNP jämfört med 1994 års regler. Den
begränsade ökningen av skattekvoten beror på att de högt beskattade
delarna av BNP utvecklas förhållandevis svagt. Även betalningsrutiner
och redovisningsprinciper påverkar skattekvoten. Som framgår av tabell
10.2 beror den relativt svaga utvecklingen av skattekvoten, relativt
storleken på skattehöjningarna, främst på att inkomsterna av mervärdes-
skatten sjunker med ca 1 procentenhet som andel av BNP mellan 1994
och 1996. Det är en följd av att skattebaserna för mervärdesskatten, den
privata konsumtionen och bostadsbyggandet utvecklas svagt. Företagens
skatteinbetalningar reduceras 1995 genom att avskattningen av reser-
verade vinstmedel upphör och 1996 genom direktavdrag för byggnads-
investeringar. Inkomsterna av arbetsgivaravgifter dras ned under 1995
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
83
och 1996 av att kostnaderna for det aviserade anställningstödet belastar
arbetsgivaravgifterna.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 10.1 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter
|
Löpande priser |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 |
|
Miljarder kronor | ||||
|
Inkomster |
878,6 |
895,7 |
957,7 |
1 020.3 |
|
Skatter |
728,2 |
750,7 |
799,5 |
863,7 |
|
Kapital inkomster |
100,1 |
91,1 |
96,1 |
87,3 |
|
Övriga inkomster |
50,3 |
53,8 |
62,1 |
69,3 |
|
Utgifter |
1 071,6 |
1 063,9 |
1 119,1 |
1 135,2 |
|
Transfereringar till hushåll |
374,4 |
387,4 |
386,2 |
386,2 |
|
Övriga transfereringar |
161,5 |
107,7 |
131,4 |
126,3 |
|
Ränteutgifter |
91,6 |
110,3 |
122,2 |
133,8 |
|
Konsumtion |
403,5 |
414,1 |
427,6 |
436,7 |
|
Investeringar |
40,6 |
44,4 |
51,7 |
52,3 |
|
Finansiellt sparande |
-193,0 |
-168,2 |
-161,4 |
-114,9 |
|
Primärt finansiellt sparande |
-201,4 |
-149,2 |
-135,3 |
-68,5 |
|
Procent av BNP | ||||
|
Inkomster |
60,9 |
59,4 |
60,3 |
60,6 |
|
Skatter och avgifter |
50,5 |
49,8 |
50,3 |
51,3 |
|
Utgifter |
74,3 |
70,6 |
70,4 |
67,4 |
|
Finansiellt sparande |
-13,4 |
-11,2 |
-10,2 |
-6,8 |
|
Primärt finansiellt sparande |
-14,0 |
-9,9 |
-8,5 |
-4,1 |
Anm.: I investeringar ingår investeringar i personalbostäder, lagerinvesteringar samt
köp och försäljning av fastigheter och mark.
Källor: Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och Finans-
departementet.
Den totala marginaleffekten på en arbetsinkomstökning av skatter,
avgifter och inkomstrelaterade bidrag beräknas uppgå till 61,3 % 1994.
Marginaleffekten stiger till 64,8 % år 1996, vilket i stort sett innebär en
återgång till 1991 års nivå på 64 %.
Tabell 10.2 Skatter och avgifter
|
Andel av BNP i procent |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 |
|
Hushållens direkta skatter och avgifter |
19,6 |
19,8 |
21,0 |
20,9 |
|
Företagens direkta skatter |
2,3 |
2,2 |
1,7 |
1,8 |
|
Arbetsgivaravgifter |
13,7 |
13,3 |
14,4 |
14,4 |
|
Mervärdesskatt |
8,5 |
8,1 |
6,8 |
7,2 |
|
Övriga indirekta skatter |
6,5 |
6,3 |
6,4 |
6,9 |
|
Skatter och avgifter |
50,5 |
49,8 |
50,3 |
51,3 |
Källor: Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och Finans-
departementet.
Den offentliga sektorns utgifter har ökat kraftigt under konjunktur-
nedgången och översteg år 1993 74 % som andel av BNP. År 1994 sjönk
utgiftskvoten till ca 70,5 %. Nedgången var huvudsakligen en följd av att
utgifterna för bankstödet föll bort. Övriga utgiftsminskningar förtogs av
höjda ränteutgifter, se tabell 10.3.
Mellan 1994 och 1996 beräknas utgiftskvoten fälla med drygt 3
procentenheter. Det förbättrade läget på arbetsmarknaden gör att
84
utgifterna for arbetslösheten går ned. Besparingar i transfererings-
systemen till hushållen beräknas brutto före skatt till ca 18 miljarder kr
1996, jämfört med 1994 års regler. Det låga bostadsbyggandet bidrar till
att räntebidragen till bostäder fortsätter att minska. Besparingar i stat och
kommun väntas medföra att den offentliga konsumtionen sjunker i volym
mellan 1994 och 1996. Ränteutgifterna ökar emellertid och beräknas 1996
motsvara ca 8 % av BNP. Utgiftskvoten dras upp fr.o.m. 1995 av den
svenska avgiften till EU samt av ökade subventioner till jordbruket. EU-
avgiften bokförs brutto och uppgår till ca 20 miljarder kr per år under
prognosperioden. Rabatten på avgiften om ca 4 miljarder kr per år under
1995 och 1996 samt återflödet från EU bokförs bland den offentliga
sektorns inkomster. Sammantaget beräknas utgiftskvoten till ca 67,5 %
år 1996.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 10.3 Offentliga sektorns utgifter
|
Andel av BNP i procent |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 |
|
Totala utgifter |
74,3 |
70,6 |
70,4 |
67,4 |
|
Transfereringar till hushåll |
26,0 |
25,7 |
24,3 |
22,9 |
|
Pensioner |
13,6 |
13,6 |
13,4 |
12,9 |
|
Sjukförsäkring m.m. |
3,3 |
3,1 |
2,9 |
2,9 |
|
Arbetslöshetsbidrag m.m. |
4,1 |
3,7 |
3,0 |
2,6 |
|
Övriga transfereringar |
5,0 |
5,3 |
5,0 |
4,6 |
|
Övriga transfereringar |
11.2 |
7,1 |
8,3 |
7,5 |
|
därav räntebidrag till | ||||
|
bostäder |
2,5 |
2,1 |
2,0 |
1,6 |
|
bankstöd |
3,5 | |||
|
transfereringar till utlandet | ||||
|
inkl. EU-avgift |
0,8 |
0,9 |
2,0 |
1,9 |
|
Räntor |
6.4 |
7,3 |
7,9 |
7,9 |
|
Konsumtion |
28.0 |
27,5 |
26,9 |
25,9 |
|
Investeringar m.m |
2,8 |
2,9 |
3,3 |
3,1 |
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
I tabell 10.4 redovisas beräkningar för några viktiga faktorers bidrag
till förändringen av den offentliga sektorns finansiella sparande mellan
åren.
Efter den mycket kraftiga försämringen av det offentliga sparandet
mellan 1992 och 1993 förbättras sparandet successivt under perioden
1994-1996. En stark positiv effekt på sparandet var att utgifterna för
bankstödet 1993, på ca 50 miljarder kr, föll bort 1994. I övrigt beräknas
det förbättrade konjunkturläget ge ett relativt svagt bidrag till
förbättringen av sparandet. Detta beror på att kostnaderna för arbets-
lösheten och och arbetsmarknadspolitiska åtgärder förväntas ligga kvar
på en hög nivå under prognosperioden.
Som nämnts ovan har tillväxtens sammansättning stor betydelse för
skatteinkomsterna. Dessa effekter beaktas under rubriken "skattebasför-
skjutningar och periodiseringar". Under 1995 är sammansättningen av
tillväxten oförmånlig för det offentliga sparandet genom den svaga
utvecklingen av den privata konsumtionen. Därtill kommer ett tillfälligt
85
skattebortfall på ca 6 miljarder kr 1995, på grund av förändringar i Prop. 1994/95:100
uppbörden av mervärdesskatt i samband med inträdet i EU. Bilaga 1.1
Förskjutningar mellan skattebaserna och periodiseringar får motsatt effekt
på det offentliga sparandet 1996.
Regeländringarna i skatte- och transfereringssystemen har sedan 1993
haft en budgetförstärkande inriktning. Beslutade och föreslagna skatte-
höjningar och reducerade transfereringar beräknas, efter avdrag för
nettoavgiften till EU, ge en budgetförstärkning på ca 28 miljarder kr
1995 och ytterligare ca 25 miljarder kr 1996. Effekten av regeländ-
ringarna är här beräknade jämfört med föregående års regler. Detta
innebär vissa avvikelser från redovisningar som avser beslutade
regeländringar jämfört med ett läge utan nya beslut.
Tabell 10.4 Förändring av den offentliga sektorns finansiella sparande
|
Löpande priser 1993 |
1994 |
1995 |
1996 |
|
Miljarder kronor Faktiskt finansiellt sparande -193 |
-168 |
-161 |
-115 |
|
Förändring |
25 |
7 |
46 |
|
Förklarande faktor till förändringen | |||
|
Räntor och kapitalinkomster, |
-28 |
-7 |
-20 |
|
Konjunkturläget inkl, bankstöd |
51 |
12 |
9 |
|
Skattebasförskjutningar och |
-2 |
-29 |
8 |
|
Regeländringar avseende skatter |
14 |
28 |
25 |
|
Volymförändringar avseende |
-3 |
-7 |
5 |
|
Övrigt |
-8 |
10 |
19 |
Källa: Finansdepartementet.
Utgifterna för den offentliga konsumtionen och investeringarna bestäms
i huvudsak genom anslag till verksamheten. Utgiftsutvecklingen på
utgifterna avgörs av såväl besparingar som ökade ambitioner, t.ex.
beträffande arbetsmarknadspolitik och utbildning. För 1995 ger den
sammantagna effekten av volymförändringar i offentlig konsumtion och
investeringar en budgetförsvagning på ca 7 miljarder kr. Det beror på en
relativt kraftig uppgång i investeringarna medan den offentliga
konsumtionen beräknas vara oförändrad mellan 1994 och 1995.
Besparingar i den offentliga konsumtionen och avtrappning av
investeringarna väntas leda till volymminskningar motsvarande ca
5 miljarder kr 1996.
86
Den i tabell 10.4 oförklarade restposten avspeglar både icke medtagna
faktorer och osäkerheten i beräkningarna. Ett positivt bidrag till sparandet
ges av att utgifterna för räntebidragen minskat sedan 1994 (även bortsett
från regeländringar), till följd av den kraftiga nedgången i bostads-
byggandet. I motsatt riktning går den underliggande försvagningen i
ATP-systemet. Omslaget från negativ till positiv restpost mellan 1994 och
1995 kan tyda på att konjunkturförbättringen ger en kraftigare budget-
förstärkning än vad som ligger i beräkningsmodellen för konjunktur-
faktorn. Erfarenheten av uppgången mellan 1982 och 1985, då den
offentliga sektorns sparande förbättrades snabbt, talar för en sådan
tolkning. Den positiva restposten 1995 och 1996 kan också vara ett
tecken på att tidigare genomförda regeländringar får genomslag på
sparandet med en viss eftersläpning. Av förändringen av det finansiella
sparandet från 1993 till 1996 på sammanlagt 78 miljarder kr kan 56
miljarder kr förklaras av de faktorer som identifieras i tabell 10.4.
De stora sparandeunderskotten har lett till en försämring av den
offentliga sektorns finansiella förmögenhet. År 1990 hade den offentliga
sektorn en finansiell nettofordran motsvarande 8 % av BNP. De sedan
1991 snabbt försämrade statsfinanserna har medfört att den offentliga
sektorn fått en nettoskuld, som vid utgången av 1994 beräknas till
motsvarande ca 25 % av BNP. Vid samma tidpunkt beräknas brutto-
skulden (statskulden + den kommunala sektorns skulder) till ca 93 % av
BNP. Om man från bruttoskulden drar den offentliga sektorns innehav av
egna skuldförbindelser erhålls den konsoliderade bruttoskulden. Det är
detta skuldbegrepp som avses i EMU:s konvergensvillkor. Den konsoli-
derade bruttoskulden uppgick i slutet av 1994 till ca 81 % av BNP.
Konsolideringen av bruttoskulden består för svensk del i huvudsak av att
bruttoskulden minskas med AP-fondens innehav av statspapper.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Diagrain 10.2 Den offentliga sektorns skuldutveckling 1980-1996
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
87
Eftersom den offentliga sektorn kommer att ha fortsatt stora underskott
i det finansiella sparandet de närmaste två åren, växer den offentliga
skulden, dock i avtagande takt, se diagram 10.2.
10.2 Staten inklusive sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna
Staten inklusive sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna omfattar, förutom
den del av statens verksamhet som ingår i statsbudgeten, även fonder
m.m. utom budgeten, bl.a. arbetsmarknadsfonden. Statliga affärsverk och
bolag ingår däremot inte.
Försämringen av den offentliga sektorns finansiella sparande från 1990
avspeglas i en ännu större nedgång av statens finansiella sparande. Det
minskade från ett överskott på 19 miljarder kr 1990 till ett underskott
1993 på 237 miljarder kr. Underskottet minskade under 1994 till 195
miljarder kr.
Mellan 1994 och 1996 beräknas det finansiella sparandet förbättras med
75 miljarder kr, vilket kan jämföras med 53 miljarder kr för hela den
offentliga sektorn. Den större förbättringen för staten beror på att 18 %
av ATP-avgiftema går till staten och att bidragen till den kommunala
sektorn sjunker under prognosperioden. (Se nedan i avsnitten om AP-
fonden och kommunsektorn).
Underskottet i det statliga sparandet beräknas uppgå till ca 173
miljarder kr 1995 och ca 120 miljarder kr 1996. Exkluderas statens
kapitalinkomster och ränteutgifter erhålls det primära sparandet, som
1996 beräknas visa ett underskott på ca 20 miljarder kr eller drygt 1 %
av BNP, se tabell 10.5.
Det primära sparandet förstärks med över 100 miljarder kr mellan 1994
och 1996. Den stora statskulden och ett relativt högt ränteläge medför att
ränteutgifterna under samma period stiger med ca 22 miljarder kr.
Samtidigt minskar kapitalinkomsterna med ca 6 miljarder kr, delvis till
följd av att inlevererade överskott från Riksbanken sjunker.
Statens lånebehov är vanligtvis större än underskottet i det finansiella
sparandet på grund av statlig utlåning. T.ex. studielån ökar lånebehovet
men påverkar inte finansiellt sparande. För 1994 var emellertid
lånebehovet lägre än sparandeunderskottet, till stor del beroende på att
lånebehovet reducerades genom försäljningar av aktier. Försäljning av
finansiella tillgångar minskar lånebehovet och statskulden, men påverkar
liksom utlåningen inte det finansiella sparandet. Det finns även andra
faktorer som medför differenser mellan finansiellt sparande och låne-
behov. Bland dessa kan nämnas skillnaden i periodisering av inkomster
och utgifter, där lånebehovet är mer kassamässigt definierat. Lånebehovet
beräknas sjunka från ca 190 till 140 miljarder kr mellan 1994 och 1996.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
88
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 10.5 Staten inkl, .sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna
Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag
|
Löpande priser |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 |
|
Miljarder kronor | ||||
|
Inkomster |
451,4 |
466,0 |
522,7 |
571,8 |
|
Skatter och avgifter |
392,0 |
411,3 |
461,6 |
513,5 |
|
Kapitalinkomster |
34,1 |
28,2 |
31,4 |
22,6 |
|
Övriga inkomster |
25,2 |
26,5 |
29,7 |
35,8 |
|
Utgifter |
688,6 |
661,4 |
695,8 |
692,1 |
|
Transfereringar till hushåll |
233,4 |
242,3 |
234,8 |
229,4 |
|
Bidrag till kommuner |
86,0 |
76,1 |
70,4 |
64,1 |
|
Övriga transfereringar |
140,8 |
87,0 |
110,4 |
105,0 |
|
Ränteutgifter |
81,1 |
101,3 |
113,1 |
123,1 |
|
Konsumtion |
127,5 |
132,1 |
139,2 |
142,8 |
|
Investeringar |
19,0 |
22,6 |
27,9 |
27,7 |
|
Finansiellt sparande |
-237,2 |
-195,4 |
-173,1 |
-120,2 |
|
Procent av BNP |
-16,4 |
-13,0 |
-10,9 |
-7,1 |
|
Primärt finansiellt sparande |
-189,5 |
-122,3 |
-91,4 |
-19,7 |
|
Procent av BNP |
-13,1 |
-8,1 |
-5,7 |
-1,2 |
|
Lånebehov |
242 |
189 |
181 |
140 |
|
Statsskuld |
1 132 |
1 296 |
1 466 |
1 610 |
|
Procent av BNP |
78,5 |
86,0 |
92,2 |
95,7 |
Anm.: I investeringar ingår även lagerinvesteringar samt nettot av köp och försäljning
av fastigheter och mark.
Källor: Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och Finans-
departementet.
Statskulden uppgick i slutet av 1994 till 86 % av BNP. Den växer till
ca 95 % i slutet av 1996. Statsskuldens förändring avviker från låne-
behovet på grund av omvärderingar och andra skulddispositioner.
Den statliga konsumtionen har ökat kraftigt i volym sedan slutet av
1980-talet. Uppgången beror huvudsakligen på ökade inköp av varor och
tjänster, särskilt för försvarets räkning, medan den statliga syssel-
sättningen minskat något. År 1994 steg den statliga konsumtionen med
0,5 % i volym, vilket är lägre än tidigare under 1990-talet. De föreslagna
extra satsningarna på underhåll av infrastruktur och utbildning bidrar till
att den statliga konsumtionen beräknas öka med 2 % i volym 1995. För
1996 väntas konsumtionsvolymen minska med 1 % till följd av bespa-
ringar och nedtrappning av de särskilda åtgärderna inom infrastrukturen.
10.3 Allmänna pensionsfonden
Den allmänna tilläggspensioneringen (ATP) finansieras till övervägande
del genom avgifter till den Allmänna pensionsfonden (AP-fonden). AP-
fonden har dessutom inkomster på avkastningen av fondens tillgångar,
som i slutet av 1994 uppgick till ca 600 miljarder kr. Inte sedan 1990 har
avgiftsinkomsterna täckt pensionsutbetalningama. En ökande andel av
pensionerna finansieras med avkastningen på AP-fondens kapital. Det
beror delvis på den svaga utvecklingen av lönesumman under de senaste
åren, vilket dragit ned avgiftsinkomsterna. Men det finns också en
89
14 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1
trendmässig försvagning i AP-systemet, eftersom antalet pensionärer med Prop. 1994/95:100
full ATP ökat och fortsätter att öka starkt. Bilaga 1.1
Tabell 10.6 Allmänna pensionsfonden
|
Löpande priser |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 |
|
Miljarder kronor | ||||
|
Inkomster |
134,5 |
136,0 |
132,7 |
136,5 |
|
Avgifter |
81,0 |
83,2 |
79,4 |
83,5 |
|
Övriga inkomster |
53,4 |
52,7 |
53,4 |
52,9 |
|
Utgifter |
102,3 |
109,4 |
115,6 |
121,8 |
|
ATP |
101,4 |
108,4 |
114,5 |
120,6 |
|
Övriga utgifter |
0,9 |
1,0 |
1,1 |
1,1 |
|
Finansiellt sparande |
32,1 |
26,5 |
17,1 |
14,7 |
Källor: Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och Finans-
departementet.
Av de skäl som diskuterats ovan har AP-fondens finansiella sparande
minskat successivt från ca 47 miljarder kr 1990 till 26,5 miljarder kr
1994. Förslaget till ett reformerat pensionssystem påverkar AP-fondens
sparande redan under 1995 och 1996. Den definiva utformningen av det
nya pensionssystemet kommer emellertid inte att föreligga förrän senare
under 1995. Ar 1995 införs en allmän egenavgift på 1 % på avgiftsunder-
laget som en del av finansieringen till det nya reformerade pensions-
systemet. Därigenom ökar avgiftsinkomsterna till AP-fonden med 7,5
miljarder kr per år. I motsatt riktning går att skattedelen på 7 % av ATP-
avgiftema förs till statsbudgeten och 11 % av ATP-avgiftema ska
förvaltas av riksgäldskontoret under en övergångstid. Dessa sistnämnda
medel utgör en preliminär avsättning till premiereserven i det nya
pensionssystemet. Ar 1997 kommer 1995 års avsättning till premie-
reserven att fördelas på individuella konton grundat på 1995 års taxering.
Hushållen kommer då att själva kunna välja var medlen ska placeras. Då
kommer sparandet också att övergå till hushållssektom i redovisningen.
Under 1995 och 1996 förs dock uppbyggnaden av premiereserven till
staten, vilket ger ett positiv bidrag till statens finansiella sparande och
även reducerar lånebehov och statskuld. AP-fondens avgiftsinkomster
reduceras emellertid med 18 % eller ca 16 miljarder kr per år till följd
av förändringarna exklusive avgiftshöjningen. Det bidrar till att AP-
fondens finansiella sparande nästan halveras mellan 1994 och 1996, se
tabell 10.6.
10.4 Den kommunala sektorn
Den kommunala sektorn består av kommuner, landsting samt kyrko-
kommuner och kommunalförbund. Efter en lång följd av år med under-
skott i det finansiella sparandet, uppvisade sektorn relativt stora överskott
under åren 1992 och 1993.
90
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 10.7 Den kommunala sektorns inkomster och utgifter
Löpande priser. Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser
|
Miljarder kr. | ||||
|
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
Inkomster |
390,9 |
382,0 |
381,6 |
384,9 |
|
Skatter |
255,8 |
255,7 |
259,4 |
267,5 |
|
Bidrag från staten | ||||
|
och socialförsäkringssektorn |
86,0 |
76,1 |
70,4 |
64,1 |
|
Övriga inkomster |
49,1 |
50,3 |
51,9 |
53,3 |
|
Utgifter |
378,7 |
381,2 |
386,9 |
394,0 |
|
Transfereringar till hushåll |
39,5 |
36,7 |
36,9 |
36,1 |
|
Övriga transfereringar |
41,9 |
41,0 |
38,2 |
39,6 |
|
Konsumtion |
275,8 |
281,9 |
288,2 |
293,7 |
|
Investeringar |
21,4 |
21,7 |
23,7 |
24,5 |
|
Finansiellt sparande |
12,2 |
0,8 |
-5,3 |
-9,0 |
|
- kommuner |
4,5 |
-3,3 |
-7,1 |
-11,0 |
|
- landsting |
7,2 |
3,8 |
3,2 |
3,5 |
|
- kyrkor, församlingar, m.m. |
0,5 |
0,3 |
-1,4 |
-1,5 |
|
Som andel av BNP, procent: | ||||
|
Skatter och statsbidrag |
23,7 |
22,0 |
20,7 |
19,7 |
|
Konsumtion |
19,1 |
18,7 |
18,1 |
17,5 |
|
Finansiellt sparande |
0,8 |
0,1 |
-0,3 |
-0,5 |
Källor: Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och
Finansdepartementet.
År 1994 försämrades det finansiella sparandet i kommuner och lands-
ting. Den låga nominella löneökningstakten mellan åren 1991 och 1992
och den lägre tillväxten i ekonomin som helhet innebär att slutavräk-
ningslikviden, enligt det gamla systemet för utbetalning av kommunal-
skattemedel, och därmed även de totala skatteinkomsterna minskade år
1994. Det finansiella sparandet år 1994 beräknas ha uppgått till ca 1 mil-
jard kr. Detta sparande härrörde främst från landstingssektorn, medan
kommunerna hade ett underskott på drygt 3 miljarder kr. Konsumtions-
volymen sjönk med 0,5 % och sysselsättningen inom hela den
kommunala sektorn drogs ned med motsvarande ca 23 000 personer. Att
antalet sysselsatta minskade så starkt beror också på att arbetstiden per
sysselsatt ökade. Såväl konsumtionsvolym som sysselsättning föll relativt
sett mer inom landstingssektorn än inom kommunerna.
År 1995 sjunker det finansiella sparandet ytterligare, till ett underskott
om drygt 5 miljarder kr. De kommunala skatteintäkterna ökar med ca
3,5 miljarder kr, huvudsakligen till följd av en skattehöjning med
preliminärt 42 öre. Efter att beräkningarna avslutats har kommunerna
lämnat preliminära uppgifter, som sammantaget pekar på en höjning av
den genomsnittliga skattesatsen med 45 öre. Att skatteinkomsterna, trots
skattehöjningen, inte ökar mer år 1995 beror på att det gamla
utbetalningssystemet for kommunal skattemedel inte längre ger någon
eftersläpande avräkningseffekt samt att de avdragsgilla egenavgifter som
höjs fr.o.m. år 1995 minskar kommunernas skatteinkomster. Bidragen
från stat och socialförsäkring minskar med 6 miljarder kr till följd av
91
minskad flyktingmottagning samt bortfall av vissa engångsvisa ersätt- Prop. 1994/95:100
ningar. Av utgifterna inom den kommunala sektorn väntas övriga transfe- Bilaga 1.1
reringsutgifter falla som en följd av det förbättrade konjunkturläget.
Konsumtionsvolymen sjunker med ytterligare 1 %, vilket medför en
sysselsättningsminskning på ca 14 000 personer. Den höjda arbets-
givaravgiften i samband med EU-finansieringen ökar kommunsektorns
konsumtionsutgifter. Under 1995 väntas landstingen ha fortsatta
överskott, medan det kommunala sparandet fäller till ett underskott om
7 miljarder kr. Även övrigsektom väntas uppvisa ett underskott. År 1995
tar kommunerna i fyra län över ansvaret för omsorgen av psykiskt sjuka,
vilket medför en skatteväxling mellan kommuner och landsting.
Under år 1996 sjunker det finansiella sparandet i kommunsektorn
ytterligare till 9 miljarder kr. Konsumtionsvolymen bedöms fälla med
1 % och övriga utgifter beräknas öka endast i liten utsträckning.
Utbetalningarna av socialbidrag minskar dels som en följd av den
allmänna förstärkningen av ekonomin, dels till följd av minskad
flyktingmottagning i kommunerna. Den senare utvecklingen innebär
emellertid att statsbidragen till kommunerna faller även 1996.
Landstingen väntas uppvisa fortsatta överskott, medan sparandet i
kommunerna försämras ytterligare. År 1996 antas underskottet i
kommunerna uppgå till 11 miljarder kr. Detta får som följd en ökad
skuldsättning och därmed högre ränteutgifter.
Att kommunernas finansiella sparande försämras mer än landstingens
under hela perioden beror bl.a. på att statsbidragen svarar för en relativt
sett större andel av inkomsterna i kommunerna än i landstingen. Därför
blir under de närmaste åren effekten av nominellt oförändrade statsbidrag
större för kommunerna än landstingen.
De skattefmansierade intäkterna, dvs. skatter och statsbidrag, fäller
under perioden till knappt 20 % av BNP. Samtidigt drar kommunsektorn
ned sina utgifter. Anpassningen av utgifterna sker dock inte i takt med
inkomstutvecklingen, vilket leder till att sparandet försämras under
prognosperioden.
Regeringen avser att i vårens kompletteringsproposition återkomma
med en bedömning av och förslag beträffande det finansiella utrymmet
för kommunsektorn år 1996.
92
11 Kapitalmarknad
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Under 1994 har omsvängningen i världskonjunkturen blivit allt tydligare.
Inflationsförväntningarna har stigit i takt med konjunkturuppgången och
därigenom bidragit till den internationella ränteuppgången. Den nominella
räntan har vidare påverkats av att realräntan steg kraftigt under 1994. I
länder där realränteobligationer noteras steg den reala räntan med mellan
0,8 och 2,1 procentenheter under perioden januari till november. I slutet
av november låg de noterade realräntorna på 3,9 % i Storbritannien,
4,9 % i Canada och 5,4 % i Australien. Delvis är uppgången en åteigång
till de högre realräntor som rådde för ett par år sedan men någon
förklaring till varför den skett under detta år är svår att ge. Det tycks
dock som om hushållssparandet är relativt okänsligt för kortsiktiga
förändringar i realräntan. Sparkvoten fortsätter att falla i de flesta OECD-
länder.
11.1 Den internationella ränte- och valutautvecklingen
Efter en längre tids nedgång nådde de internationella obligationsräntorna
en bottennivå runt årsskiftet 1993/1994. Den amerikanska centralbankens
(Federal Reserve Bank) höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter
till 3,25 % i böljan av februari 1994 anses ha varit den utlösande fak-
torn. En månad efter den initiala räntehöjningen publicerades en mycket
stark utfallssiffra for den amerikanska ekonomins tillväxttakt. Denna upp-
gick till 7,5 % i årstakt under fjärde kvartalet 1993 vilket fick amerikans-
ka placerare att omvärdera inflationsförväntningarna. När Federal Reser-
ve minskade penningpolitikens expansiva inriktning genomfördes bety-
dande omplaceringar i investerarnas värdepappersportföljer.
Den amerikanska 30-åriga räntan steg förhållandevis kraftigt under
1994, från nivåer på 6,2 % i slutet av januari till ca 8 % i slutet av no-
vember. Penningpolitiken har stramats åt i sex steg. Styrräntan (federal
funds rate) har därigenom höjts från 3,0 % till 5,5 % fram till den 15
november. Åtstramningen har fört den reala korträntan till ca 2 %, vilket
ungefär motsvarar den genomsnittliga nivån for de senaste tre decennier-
na. Den kombinerade effekten av valuta- och penningpolitiken är fort-
farande svagt expansiv då effekterna av räntehöjningarna i viss utsträck-
ning motverkats av deprecieringen av dollarn på 8 % (mätt mot ett han-
delsvägt index).
Tidigare har inte dollarkursens utveckling haft så stor vikt vid utform-
ningen av penningpolitiken. Med en utrikeshandel på bara ca 10 % av
BNP har importprisema en begränsad inverkan på den totala inflationen.
Nya bottenoteringar mot yen och D-mark har dock lett till att synsättet
förändrats vilket har utlöst centralbanksinterventioner på valutamarkna-
den.
Samvariationen har ökat mellan de större industriländernas långa räntor
under senare år. Trots att USA och Tyskland befann sig i olika konjunk-
93
turfaser uppvisade deras långa räntor en mycket hög korrelation (0,93)
för perioden 1990-94. En uppgång i långa räntor i USA kan därför leda
till självuppfyllande förväntningar om stigande långa räntor i Tyskland.
På så sätt har den amerikanska ränteuppgången bidragit till att de tyska
räntorna stigit. De tyska räntorna har i sin tur haft stor påverkan på de
övriga europeiska räntorna genom D-markens stora betydelse för andra
valutor i Europa.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Diagram 11.1 10-åriga obligationsräntor 1991-1994
Räntorna har stigit markant i såväl Tyskland som i övriga europeiska
länder. Den tyska tioårsräntan steg ca 1,7 procentenheter till 7,3 % från
januari till november 1994. I bötjan av 1994 uppvisade några länder läg-
re långa räntor än i Tyskland. I nuläget har dock ränteläget i samtliga
dessa länder stigit över det tyska. Det tycks som om räntorna stigit mind-
re, relativt sett, på större marknader med bättre likviditet. Under året har
förutsättningarna för en "decoupling" av räntorna, dvs. att europeiska
räntor skulle utvecklas i en egen riktning, skild från den amerikanska,
diskuterats. Detta har emellertid inte inträffat trots att den tyska
centralbanken fortsatte att försiktigt öka den penningpolitiska stimulansen
under det första halvåret 1994. De tyska räntesänkningarna fortsatte även
efter Federal Reserves omläggning av penningpolitiken. Bundesbank ute-
slöt ännu i böljan av december inte ytterligare räntesänkningar men i takt
med att konjunkturen växer sig allt starkare minskar förutsättningarna för
en mer expansiv penningpolitik. Den tyska inflationen sjönk dock under
året och förväntas sjunka ytterligare. Dessutom har tillväxten i penning-
mängden avtagit för att per november månad enligt preliminära siffror
vara 6,8 % (på årsbasis). Denna nivå ligger vid den övre gränsen på
målintervallet om 4-6 % efter att ha legat kring 15 % under första
halvåret.
94
Efter sommaren har takten i sänkningarna av de penningpolitiska styr- Prop. 1994/95:100
räntorna runtom i Europa avstannat. Vissa länder har istället lagt om pen- Bilaga 1.1
ningpolitiken i en mer åtstramande riktning. Sverige var först med att
höja styrräntan i mitten av augusti. Italien och Storbritannien följde strax
efter.
11.2 Den svenska ränte- och valutautvecklingen
Den internationella ränteuppgången under 1994 drabbade vissa länder
hårdare än andra. Finland, Italien, Spanien och framför allt Sverige till-
hör de länder där räntan stigit kraftigast. Utmärkande för dessa länder är
att de alla har en ogynnsam inflationshistoria och svaga statsfinanser.
Under 1993 sjönk räntorna i dessa länder relativt sett mer än i andra vil-
ket fick räntemarginalerna mot låginflationsländer, såsom Tyskland och
Nederländerna, att minska. Uppgången under 1994 kan delvis vara en
anpassning till de tidigare räntemarginalerna mot låginflationsländema.
Diagram 11.2 Ränte- och valutautvecklingen 1993-1994
Index
Beslut om marginalräntesänkningar/reporänta
Procent
Den svenska 10-årsräntan har, sedan bottennoteringen i slutet av janua-
ri på drygt 6,5 %, stigit med ca 4 procentenheter till nivåer runt 10,7 %
i slutet av november. Under denna period har differensen mellan tioåriga
räntor i Sverige och Tyskland ökat från den historiskt sett låga differen-
sen på drygt 1 procentenhet till 3,4 procentenheter.
När oron var som störst under augusti, i samband med att det rådde
osäkerhet inför riksdagsvalet samt att Riksbanken genomförde en oväntad
räntehöjning, steg den långa räntan till nivåer strax över 12 %. Den upp-
åtgående trenden i de långa räntorna bröts i augusti och därefter har rän-
torna sjunkit, om än oregelbundet, till nivåer runt 10,7 % i slutet av no-
95
vember. Dagens höga nominella räntenivåer ger i kombination med en
begränsad inflation en mycket hög realränta. En del av förklaringen till
de höga nominella räntorna ligger i stigande inflationsförväntningar.
Enligt undersökningar från Aragon fondkommission har inflationsför-
väntningarna stigit under 1994. Enligt den senaste undersökningen i
november förväntade sig placerarna i genomsnitt en inflation under de
närmaste två åren på 3,8 %, att jämföra med 2,8 % i februari. Även
undersökningar gjorda på uppdrag av Riksbanken visar att inflationsför-
väntningarna överskrider inflationsmålet på 2 % ( + /- 1 procentenhet) för
1995. Med hänsyn till dessa inflationsförväntningar är den realränta som
investerarna förväntar sig hög.
Riksbanken fortsatte den tidigare inslagna vägen med försiktiga ränte-
sänkningar under våren och försommaren. Under denna period sänktes
räntan i fem steg med totalt 83 räntepunkter till 6,92 %. Under somma-
ren lades räntestymingssystemet om till ett system som mer liknar de som
används av de flesta europeiska centralbanker. I stället för marginalränta
styrs nu de korta räntorna normalt av en 14-dagars reporänta. Det nya
systemet ger möjlighet att sänka räntan i mindre steg och med större
flexibilitet än tidigare.
Den 11 augusti beslutade Riksbanken att minska graden av penning-
politisk stimulans genom att höja reporäntan med 28 punkter till 7,20 %.
Den tidiga räntehöjningen kom som en stor överraskning för flertalet
marknadsaktörer och skapade initialt en viss osäkerhet.
Under året har variabiliteten i räntenivån ökat kraftigt på den svenska
marknaden. Kraftiga prissvängningar utgör i sig en risk för placerarna
vilket leder till lägre likviditet och en mindre effektiv marknad. Detta har
sannolikt bidragit till att utländska placerare i så hög grad har lämnat den
svenska marknaden. Under 1994 minskade deras innehav av räntebärande
värdepapper i svenska kronor från 217 miljarder kr till 179 miljarder kr
i slutet av oktober enligt Riksbankens depåstatistik. Dessutom avvecklade
de repapositioner till ett beräknat värde av knappt 100 miljarder kr. Des-
sa utförsäljningar har bidragit till de stigande långa räntoma. I slutet av
oktober var repapostitionen nära noll och för 1995 förväntas inte samma
säljtryck från utländska placerare som under 1994.
En stor del av den monetära stimulansen är i dagsläget en effekt av den
svaga kronkursen. Kronan försvagades kraftigt under senvåren och som-
maren för att åter stärkas efter riksdagsvalet. Nedgången sedan den fasta
växelkursen övergavs var dock fortfarande drygt 18 % mot ecu-index i
början på december 1994. Det finns dock tecken som talar för en starkare
utveckling av kronkursen framöver. Under de senaste två åren har
företagen amorterat på sina utlandslån vilket har skapat stora valutaflöden
ut ur landet. Under 1995 väntas dessa amorteringar minska. Dessutom
har bytesbalansen förstärkts och visade under 1994 ett överskott.
Överskottet i bytesbalansen förväntas växa betydligt under innevarande
år vilket ger ett apprecieringstryck på kronan. Finansdepartementet
beräknar att kronan kommer att apprecieras med ca 1,4 % under 1995
och 2,4 % under 1996, relativt en konkurrensvägd valutakorg.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
96
11.3 Börsutvecklingen i Sverige och internationellt
I takt med stigande förväntningar om en konjunkturuppgång steg världens
större börser relativt kraftigt under 1993. Undantaget utgjordes av den ja-
panska börsen där den ekonomiska återhämtningen inte framstod som lika
förestående. Under de första 11 månaderna 1994 var utvecklingen inte
lika optimistisk som under 1993. Under perioden var världsindex i stort
sett oförändrat. Uppgången i de internationella räntorna höjer avkast-
ningskravet vilket hämmat utvecklingen. Börserna är överhuvud taget
räntekänsliga vilket tydligt syns i kursrörelserna i samband med föränd-
ringar i penningpolitiken.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Diagram 11.3 Internationell börsutveckling 1993-1994
Index uhimo 1989-100. Nationell valuta
På Stockholmsbörsen steg index med 7 % under de 11 första månader-
na 1994, medan uppgången under 1993 uppgick till drygt 50 %. Ränte-
uppgången tryckte speciellt ned kurserna för de räntekänsliga bolagen
inom bank och försäkring. Dessa bolag har stora portföljer med obliga-
tioner som sjunker i värde vid ränteuppgångar och dessutom försämras
låntagares betalningsförmåga vid högre ränta. Den svaga kronan har
däremot givit ett väsentligt bidrag till en gynnsam utveckling i många ex-
portbolag och deras underleverantörer.
Börsomsättningen har fortsatt att öka även under 1994 och uppgick till
2,6 miljarder kr per dag i snitt under de första 11 månaderna 1994. Det
är en fördubbling jämfört med samma period förra året. Utlänningarnas
intresse för svenska aktier var fortsatt stort under 1994 och under perio-
den januari till oktober köpte utländska placerare svenska aktier för 34
miljarder kr netto. Dessa stora nettoköp under hösten balanserade stora
utförsäljningar från allemansfonderna. Under augusti, september och ok-
97
tober sålde allemansfonderna aktier for ca 6,4 miljarder kr, vilket mot- Prop. 1994/95:100
svarade 9,4 % av förmögenheten. Bilaga 1.1
11.4 Statens upplåning
Den svenska statsskulden har ökat markant under de inledande åren av
1990-talet. Vid slutet av budgetåret 1989/90 var statsskulden brutto 582
miljarder kr men ökade i löpande priser till 1 179 miljarder kr vid ut-
gången av budgetåret 1993/94. Mätt som andel av BNP ökade statsskul-
den från 45 % vid halvårsskiftet 1990 till 80 % vid halvårsskiftet 1994.
Finansieringen av statsskulden har förändrats de senaste åren. En vä-
sentlig förändring är den ökade valutaupplåningen som inleddes i sam-
band med att den fästa växelkursen övergavs i november 1992. Fram till
hösten 1992 fanns en valutalånenorm med innebörden att svenska staten
inte skulle nettolåna i utländsk valuta. I samband med försvaret av den
fästa kronkursen genomförde Riksgäldskontoret betydande upplåning i
utländsk valuta. Denna upplåning utnyttjades för att finansiera bud-
getunderskottet efter det att valutalånenormen avskafläts. De nu gällande
riktlinjerna för statens valutaupplåning innebär att staten får låna i
utländsk valuta men att huvuddelen av finansieringen skall ske i svenska
kronor. Statsskulden i utländsk valuta uppgick vid slutet av budgetåret
1991/92 till 57 miljarder kr och ökade t.o.m. budgetåret 1993/94 till 376
miljarder kr.
Tabell 11.1 Statsskuldens placering
Miljarder kronor
|
Utestående skuld |
Förändring under | |
|
Riksbanken |
77 |
144 |
|
Banker |
90 |
16 |
|
Försäkringsbolag |
333 |
61 |
|
Hushåll |
126 |
-1 |
|
Förelag m.fl. |
132 |
-39 |
|
Övrigt |
-17 |
-19 |
|
Utlandet i svenska kronor |
124 |
-1 |
|
Summa lån svenska kronor |
864 |
182 |
|
Lån i utländsk valuta |
368 |
36 |
|
Summa |
1 232 |
218 |
Källa: Riksbanken.
Den del av statsskulden som är denominerad i svenska kronor är till
största delen finansierad via penning- och obligationsmarknaden och är
främst placerad hos försäkringsbolag, banker och Riksbanken. Återsto-
den, ca 11 % vid halvårsskiftet 1993/94, upplånas genom premieobliga-
tioner, Allemansspar, sparobligationer och Riksgäldskonto. Dessa låne-
former vänder sig framförallt till privatpersoner och betecknas därför till-
sammans som privatmarknaden. Den genomsnittliga kvarvarande löptiden
98
för den del av statsskulden som finansierats via obligations- och penning- Prop. 1994/95:100
marknaden är 4,3 år. Bilaga 1.1
Tabell 11.2 Förändringen i statsskulden och dess finansiering de senaste
budgetåren
Miljarder kronor
|
1992/93 |
1993/94 |
1994/951 | |
|
Finansieringsbehov | |||
|
Primärsaldo |
93 |
109 |
71 |
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
42 |
29 |
37 |
|
Räntor på statsskulden* |
73 |
96 |
117 |
|
Statens lånebehov |
208 |
234 |
225 |
|
Skulddispositioner |
41 |
-16 |
-14 |
|
varav värderegleringskonto för valutor |
39 |
-7 |
-14 |
|
Statsskuldens förändring |
250 |
218 |
211 |
|
Finansiering | |||
|
Penning- och obligationsmarknad |
-28 |
192 | |
|
Privatmarknaden |
2 |
-1 | |
|
Inlåning |
-7 |
-8 | |
|
Utlandsupplåning |
283 |
36 | |
|
Nettoupplåning |
250 |
218 |
'Prognos
2Kassamässigt, överensstämmer ej med kostnadsredovisningen.
Källor-, Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.
När Riksgäldskontoret för Riksbankens räkning genomförde en omfet-
tande valutaupplåning i samband med försvaret av den festa växelkursen
innebar detta att Riksgälden fick en tillgång i form av en kontokredit hos
Riksbanken. Nettoupplåningsbehovetförbudgetåret 1993/94finansierades
till stor del genom att Riksgäldskontoret löpande utnyttjat kontokrediten.
Därigenom avslutades Riksgäldskontorets kontokredit i Riksbanken under
budgetåret 1993/94. Därutöver finansierades nettoupplåningsbehovet ge-
nom att försäkringsbolagen och bankerna var nettoköpare av statspapper
medan hushåll och gruppen företag m.fl. nettosålde. Ökningen av valuta-
skulden var måttlig.
De utländska placerarna har under såväl det senaste budgetåret som ka-
lenderåret nettosålt statspapper enligt den gängse statistiken. Dessa siffror
ger dock en något missvisande bild av utländska placerares agerande på
den svenska marknaden. Utländska placerare har till stor del finansierat
sina innehav av svenska statspapper genom kortfristig upplåning med det
köpta värdepapperet som säkerhet. Vid en sådan transaktion registreras
långivaren, ofta en svensk bank, som ägare av värdepapperet. Fördelen
för den utländske placeraren med en sådan transaktion är att valutarisken
separeras från placeringen i svenska värdepapper. Enligt Riksbankens
undersökningar var inslaget av på detta sätt finansierade innehav av
svenska statspapper betydande i böljan av 1994. I dagsläget bedöms dock
volymen som ringa.
Under innevarande budgetår förväntas lånebehovet minska till 225 mil-
jarder kr. Detta kommer i huvudsak att finansieras via upplåning i sven-
ska kronor. Nära nog hela denna volym kommer att finansieras via den
99
svenska penning- och obligationsmarknaden då privatmarknaden endast
i ringa omfattning kan väntas bidra till att täcka nettoupplåningsbehovet.
Det är svårt att ge en rättvis bild av räntekostnaden för statsskulden.
Detta beror till stor del på att upplåningen sker genom så kallade bench-
marklån. Tanken bakom benchmarklånen är att bygga upp stora volymer
av vissa obligationslån och på så sätt skapa god likviditet på obligations-
marknaden. Denna upplåningsstrategi innebär dock att de obligationer
som emitteras normalt har en kupongränta som avviker från marknads-
räntan vid emissionstillfället. Skillnaden mellan kupongräntan och mark-
nadsräntan ger upphov till s.k. över- eller underkurser på obligationerna.
En emission till överkurs innebär att köparen av obligationen betalar mer
än obligationens nominella belopp, samtidigt som Riksgäldskontoret i
framtiden får betala ut en högre ränta än det vid lånetillfället rådande av-
kastningskravet. Skulle räntekostnaden det år obligationen emitterades re-
duceras med överkursen samtidigt som räntekostnaden kommande år får
vara högre än emissionsräntan kan det ge en något missvisande bild av
räntekostnaden över tiden. För att få en god bild av räntekostnaden över
tiden kan det därför i vissa sammanhang vara lämpligt att periodisera
över- och underkurserna. Ytterligare en komplicerande faktor vid be-
räkning av lånekostnaden är huruvida man skall ta hänsyn till realiserade
och orealiserade valutakursförluster/vinster.
Riksgäldskontorets årsredovisning är från och med verksamhetsåret
1992/93 kostnadsbaserad. Därmed periodiseras över- och underkurser och
redovisningen ger en uppfattning om hur hög räntekostnaden för stats-
skulden är. Under verksamhetsåret 1993/94 var Riksgäldskontorets netto-
räntekostnad ca 7 % av statsskulden exklusive valutakursvinster och -för-
luster. Inräknas realiserade samt orealiserade valutakursvinster och
—förluster blir lånekostnaden som andel av statsskulden ca 8 %. I dessa
beräkningar är statsskulden inte marknadsvärderad i ett ränteperspektiv,
men väl ur ett valutaperspektiv.
Under våren introducerade Riksgäldskontoret 20-åriga realränteobliga-
tioner som är kopplade till KPI. Introduktionen fick ett svalare mottagan-
de än väntat och även om Riksgäldskontoret fick in bud motsvarande
emissionsprogrammets storlek ansågs de realräntor som erbjöds vara för
höga. Därför valde Riksgäldskontoret att endast emittera realränteobliga-
tioner för ungefär 3 miljarder kr av planerade 10 miljarder kr till en real
ränta på ca 4 %.
Genom att använda realränteobligationer kan staten bidra till att minska
de riskpremier som beror på osäkerhet om den framtida inflationsutveck-
lingen. Realränteobligationer bör också locka till sig de placerarkategorier
som har de högsta inflationsförväntningarna varför den genomsnittliga in-
flationsförväntan, och därmed den nominella räntan, på marknaden för
nominellt denominerade obligationer tenderar att minska. Användandet
av realränteobligationer ökar sannolikt också trovärdigheten i inflationsbe-
kämpningen genom att minska statens möjligheter att urholka statsskul-
dens reala värde genom inflation. Denna möjlighet är dock redan ringa
eftersom närmare 30 % av statsskulden är placerad i utländsk valuta. Det
innebär att den offentliga sektorn som helhet, inklusive socialförsäkrings-
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
100
systemet har nästan lika stora finansiella tillgångar som skulder denomi-
nerade i svenska kronor. Dessutom minskas möjligheterna att urholka
statsskulden genom inflation av att ungefär en femtedel av statsskulden
är placerad i värdepapper med en löptid som är kortare än ett år.
11.5 Kreditmarknaden
Under 1994 utvecklades den totala utlåningen till allmänheten svagt fram
till och med oktober. Jämfört med ett år tidigare hade utlåningen från
bankerna till allmänheten i svensk och utländsk valuta minskat med 13 %
samtidigt som bostadsinstitutens kreditgivning i stort sett var oförändrad.
Nedgången i bankernas utlåning avsåg framförallt svenska företags lån i
utländsk valuta. Bankernas utlåning i svenska kronor har ökat sedan i
april 1994. Det förefaller sannolikt att den fortsätter att stiga under det
kommande året i takt med att företagens investeringar ökar, samtidigt
som amorteringarna av lån i utländsk valuta torde minska. Det har också
skett en viss ökning av bankernas kreditgivning till hushållen.
Det låga bostadsbyggandet har inneburit att bostadsinstitutens finansie-
ringsbehov varit och väntas förbli måttligt. Den utestående stocken av
bostadsobligationer har under de tre första kvartalen minskat med ungefär
30 miljarder kr.
Inlåningen i svenska banker minskade med 13 miljarder kr under de
första tio månaderna av 1994. Inlåningen från hushållen är dock i stort
sett oförändrad. Den svaga utlåningen tillsammans med en tämligen stabil
inlåning har inneburit att bankerna fortsatt att placera ökade belopp i sina
obligationsportföljer. Bankernas innehav av räntebärande värdepapper har
under årets tio första månader ökat med i storleksordningen 60 miljarder
kr och var, per den sista oktober, ca 380 miljarder kr. Ökningen beror
endast till en liten del på ökade innehav av svenska statspapper.
Värdepappersinnehaven har kortsiktigt haft negativ inverkan på banker-
nas resultat genom att värdet av portföljerna minskat i samband med
vårens och sommarens ränteuppgång. Trots detta har bankernas resultat
fortsatt att förbättras. För det tredje kvartalet 1994 var samtliga större
bankers resultat, med undantag för Föreningsbankens, positivt. Det
samlade rörelseresultatet för de fem största bankkoncemema var t.o.m.
det tredje kvartalet 1994 drygt 12 miljarder kr. Resultatförbättringen
beror framför allt på att kreditförlusterna minskat med 54 % jämfört med
motsvarande period föregående år, till 22 miljarder kr. Återhämtningen
i banksektorn har tidigare till viss del berott på förbättrad intjäningsför-
måga. Under 1994 tycks denna utveckling ha bromsats upp och upp-
gången i resultat före kreditförluster har avstannat. Marginalen mellan
bankernas genomsnittliga in- och utlåningsräntor har under de tre första
kvartalen 1994 minskat med 0,4 procentenheter till 5,9 %. Det innebär
att utvecklingen mot lägre räntemarginaler fortsatt under 1994 om än i en
långsammare takt än tidigare.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
101
Bostadsinstitutens resultat har återhämtat sig senare än vad som varit
fallet för bankerna samtidigt som problemen tidigare inte varit lika stora.
Delårsrapportema under 1994 tyder på att en återhämtning nu pågår och
att kreditförlusterna minskar.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
102
12 Medelfristiga scenarier
12.1 Inledning och förutsättningar
Det medellånga tidsperspektivet röner allt större uppmärksamhet i såväl
den inhemska som den internationella ekonomisk-politiska debatten. Detta
är bl.a. en konsekvens av att den ekonomiska politiken är inriktad på
problem och frågeställningar som kräver analys på lite längre sikt. Det
gäller framför allt de offentliga finanserna och arbetsmarknaden. Det
svenska medlemskapet i EU ställer också krav på utarbetandet av ett s.k.
konvergensprogram (se vidare kap. 2).
En analys på medellång sikt är självfallet förknippad med stora osäker-
heter. Av detta skäl presenteras tre olika utvecklingsscenarier med varie-
rande BNP-tillväxt.
Kalkylerna i det följande baseras på den ekonomiska politik som pre-
senterades i dels den ekonomisk-politiska proposition (1994/95:25) som
lades fram i november 1994, dels de förslag som lämnades till riksdagen
angående finansieringen av avgiften till EU samt de förslag som presen-
teras i budgetpropositionen. Ramen för de arbetsmarknadspolitiska åtgär-
derna bestäms av riksdagen. Det finns inga beslut som rör perioden 1997-
1998. I de olika scenarierna antas att åtgärdsvolymens omfattning föränd-
ras något snabbare än förändringen i den öppna arbetslösheten.
Den makroekonomiska utvecklingen har bestämts med hjälp av den
ekonometriska modellen KOSMOS. De finansiella flödena i ekonomin,
med sparbalanser för offentlig och privat sektor, har bestämts med hjälp
av modellen FIMO. Modellerna, som är simultana och per definition
konsistenta, har utvecklats av Konjunkturinstitutet. De finns beskrivna
bl.a. i bilaga 1, Metoder, modeller och beräkningar, till Långtidsutred-
ningen 1992.
I alternativet med låg tillväxt — BNP stiger med i genomsnitt ca 2,0 %
per år under 1996-1998 — illustreras ett scenario där efterfrågan i ekono-
min är påtagligt dämpad. Tillväxten hålls tillbaka bl.a. av att arbets-
marknaden inte uppvisar nödvändig flexibilitet, vilket innebär att det upp-
kommer inflationsdrivande löneökningar redan vid en hög arbetslöshet.
Den svaga efterfrågan beror även på ett fortsatt lågt förtroende för och
en fortsatt hög grad av osäkerhet avseende utvecklingen av den svenska
ekonomin, arbetslösheten och statsfinanserna. Detta leder till ett fortsatt
högt privat finansiellt sparande och låga investeringar, vilket dämpar
efterfrågan och tillväxt.
I alternativet med medelhög tillväxt — BNP växer med i genomsnitt ca
2,7 % per år under perioden 1996-1998 — åskådliggörs en utveckling där
förtroendet för den svenska ekonomin gradvis förbättras, samtidigt som
bl.a. den aktiva arbetsmarknadspolitiken bidrar till att sysselsättningen
kan öka utan att inflationen stiger. Produktionskapaciteten byggs ut sam-
tidigt som hushållen minskar sitt sparande, vilket innebär att konsumtio-
nen ökar trots att de realt disponibla inkomsterna utvecklas svagt som en
följd av höjda skatter och långsamt ökande transfereringar.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
103
I det sista scenariet, hög tillväxt, stiger BNP med ca 3,4 % i genom-
snitt per år 1996-1998. Ett kraftigt stärkt förtroende för den svenska eko-
nomin tillsammans med en väl fungerade arbetsmarknad utlöser en stark
nedgång i hushållens finansiella sparande samt höga investeringar.
Arbetslösheten reduceras snabbt utan att inflationen ökar och därmed för-
hindras också en ökad utslagning av arbetskraften.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Den internationella utvecklingen
Den internationella utvecklingen under perioden 1996-1998, som är
samma i de tre scenarierna, präglas av att de stora industriländerna be-
finner sig i olika konjunkturfäser. Därmed ger de aggregerade tillväxt-
talen ett förhållandevis jämnt konjunkturförlopp för världsekonomin.
Tillväxten i den amerikanska ekonomin beräknas fortsätta att mattas något
under åren efter 1995, för att sedan börja stiga år 1998. Samtidigt antas
den japanska och de europeiska ekonomierna uppvisa ett stigande
kapacitetsutnyttjande. I dagsläget är produktionsgapet (och därmed också
tillgången på ledig kapacitet) i dessa länder betydande efter den lång-
dragna lågkonjunkturen. Tillsammans bör detta medföra en relativt hög
tillväxt under andra hälften av 1990-talet, utan att inflationen stiger
nämnvärt. Den årliga BNP-tillväxten i OECD väntas uppgå till knappt
3 % 1996-1998, se tabell 12.1.
Tabell 12.1 Förutsättningar
Procentuell förändring
|
1994 |
1995 |
1996 |
1997 |
1998 | |
|
BNP OECD (16)’ KPI OECD (16)’ |
2,8 |
2,9 |
2,7 |
2,6 |
2,8 |
|
2,3 |
2,7 |
3,0 |
3,2 |
3,1 | |
|
Marknadstillväxt OECD (14)1 |
9,1 |
8,0 |
7,1 |
6,7 |
6,4 |
|
Tysk ränta, 5-års statsobl. |
6,2 |
7.0 |
7.3 |
7,0 |
7,0 |
|
Hög tillväxt Svensk ränta, 5-års statsobl. |
9,1 |
10,0 |
9,3 |
8,0 |
7,5 |
|
ECU-index årssnitt |
124,0 |
121,6 |
117,9 |
115,0 |
112,1 |
|
Medelhög tillväxt Svensk ränta, 5-års statsobl. |
9,1 |
10,0 |
9,3 |
8,5 |
8,0 |
|
ECU-index årssnitt |
124,0 |
121,6 |
117,9 |
115,9 |
113,9 |
|
Låg tillväxt Svensk ränta, 5-års statsobl. |
9,1 |
10,0 |
9,3 |
9,0 |
8,5 |
|
ECU-index årssnitt |
124,0 |
121,6 |
119,3 |
117,9 |
116,5 |
'Årlig procentuell förändring.
Källor: OECD och Finansdepartementet.
Valuta- och ränteförutsättningar
Den svenska kronan förutses att appreciera med ca 4 % fram t.o.m.
1996, se kapitel 1. Men även efter denna förstärkning bedöms kronan
vara undervärderad. Studier av den s.k. reala växelkursen (mätt på olika
104
sätt, t.ex. relativ enhetsarbetskostnad i gemensam valuta) som är förenlig
med jämvikt i ekonomin indikerar en fortsatt real appreciering efter 1996.
Denna kan komma till stånd genom dels en nominell appreciering av den
svenska kronan och dels högre nominella löneökningar och snabbare
inflation än i omvärlden. I scenarierna nedan har detta skett genom såväl
en nominell appreciering av valutakursen som en snabbare lönekostnads-
ökning relativt omvärlden. Inflationen hålls emellertid tillbaka av succes-
sivt lägre vinstmarginaler i näringslivet. Växelkursskillnadema mellan
alternativen, se tabell 12.1, är motiverade genom att investerarnas grad
av osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen skiljer sig i de olika scena-
rierna. Vidare antas denna osäkerhet överväga det faktum att bytes-
balansöverskotten är högre i alternativen med lägre tillväxt.
I alternativet med medelhög tillväxt växer förtroendet för den svenska
ekonomins utveckling och trovärdigheten i den ekonomiska politiken
under perioden. Detta medför i sin tur en gradvis appreciering av kronan
och en successiv nedgång i det reala ränteläget. Då förtroendet,
trovärdigheten och växelkursutvecklingen varierar i de olika scenarierna,
varierar även nivåerna på de nominella räntorna mellan alternativen, se
tabell 12.1.
Arbetskraftskostnaderna och prispåslaget på de rörliga kostnaderna
antas utvecklas på ett likartat sätt i de tre olika alternativen. Detta medför
att skillnaderna i prisutvecklingen är begränsade. Konsumentprisindex
(KPI) stiger med i genomsnitt drygt 3 % per år i samtliga alternativ.
Saneringen av de offentliga finanserna sker till en del genom höjda indi-
rekta skatter och sänkta subventioner. Dessa åtgärder beräknas höja kon-
sumentpriserna med i genomsnitt ca en procent per år. Ar 1996 beräknas
den ekonomiska politiken leda till att KPI höjs med hela 1,5 %. För
perioden 1997-1998 bedöms bidraget till konsumentprisökningen minska
betydligt och uppgå till drygt en halv procentenhet. Denna nedväxling
leder till ett fall i inflationstakten från 3,7 % 1996 till knappt 3 % 1997-
1998. Detta återspeglas också i att den underliggande prisutvecklingen
ligger kring 2 % under perioden 1995-1998. I kalkylerna förväntas
finanspolitiska åtstramningar som höjer prisnivån inte föranleda vare sig
höjda inflationsförväntningar eller reaktioner på penningmarknaden.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
12.2 Utvecklingen fram t.o.m. 1998
Små skillnader i exportutvecklingen
Sveriges exportmarknad för bearbetade varor väntas inom OECD-området
växa med drygt 6,5 % i genomsnitt per år under perioden 1996-1998.
Efterfrågan från Fjärran Östern väntas öka ännu snabbare. Den svenska
konkurrenskraften försämras successivt. Detta beror på att lönekostnaden
per producerad enhet stiger snabbare i Sverige än utomlands samt på att
kronan förutses appreciera. Konkurrenskraftsförsvagningen sker emeller-
tid från ett mycket gynnsamt utgångsläge. Sammantaget medför detta att
105
15 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1
den samlade exporten växer snabbt i alla alternativ. De skillnader som
emellertid finns, förklaras i huvudsak av att produktionskapaciteten i
scenariet med låg tillväxt i någon mån verkar hämmande på exportleve-
ransema jämfört med utvecklingen vid medelhög tillväxt. I alternativet
med hög tillväxt är å andra sidan investeringsaktiviteten hög, vilket bör
underlätta en något mer expansiv produktion av exportvaror.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Produktionskapaciteten byggs ut
De fasta investeringarna föll kraftigt i början av 1990-talet. Utvecklingen
är en följd av den realräntechock som i stor utsträckning bidrog till den
senaste lågkonjukturen. Under de närmaste åren förutses emellertid gynn-
samma förutsättningar för en återtagning och utbyggnad av produktions-
kapaciteten.
Investeringsutvecklingen framöver bestäms främst av förväntad lönsam-
het, efterfrågeläge, realränta och därmed investerarnas förtroende för den
ekonomiska utvecklingen och politiken. De tre scenarierna skiljer sig
betydligt på flera av dessa punkter. Trots skillnaderna är tillväxten i
samtliga alternativ i hög grad investeringsledd. Detta sammanhänger med
att resursutnyttjandet stiger snabbt samt att lönsamheten är relativt hög
i ett historiskt perspektiv. Vidare är det finansiella sparandet i den privata
sektorn starkt, vilket medför en hög andel av eget kapital och minskad
känslighet för marknadsrealräntor vid finansiering av olika investerings-
projekt.
I alternativet med medelhög tillväxt bedöms de gynnsamma investe-
ringsförutsättningama bestå, trots att lönsamheten, mätt som bruttoöver-
skott i förhållande till förädlingsvärdet, gradvis förväntas minska under
perioden fram t.o.m. 1998. Utvecklingen skall dock ses i ljuset av att
lönsamheten ökade kraftigt i den nuvarande konjunkturuppgångens inled-
ningsskede. Trots nedgången bedöms lönsamhetsnivån under slutåret bli
förhållandevis hög. Den samlade efterfrågan i ekonomin stiger relativt
snabbt, bl.a. till följd av lägre realräntor och ett tilltagande förtroende för
den ekonomiska utvecklingen. För att kunna möta efterfrågan med in-
hemsk produktion krävs att produktionskapaciteten byggs ut. De totala
bruttoinvesteringarna beräknas öka med ca 8,5 % årligen och därmed
vara den del av ekonomins efterfrågesida som växer snabbast. I scenariet
med låg tillväxt är efterfrågan betydligt lägre. Vidare bedöms lönsam-
heten i förhållande till alternativa placeringar, dvs. räntebärande tillgång-
ar, vara något lägre än i alternativet med medelhög tillväxt. De totala
bruttoinvesteringarna bedöms stiga med knappt 6,5 % per år under
perioden 1996-1998. 1 kalkylen med hög tillväxt är förtroendet för ekono-
min och den förda politiken hög. Den samlade efterfrågan stiger snabbt.
Lönsamheten i produktionen är förhållandevis god tack vare lägre ränte-
nivåer. Bruttoinvesteringarna stiger med ca 11 % per år. Därmed undviks
flaskhalsar i produktionen och medföljande risk för stigande inflation.
106
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 12.2 Produktion och produktivitet, årsgenomsnitt 1996—1998
Procentuell förändring i 1991 års priser
|
medel |
hög |
låg | |
|
Produktion | |||
|
Näringslivet |
3,8 |
4,5 |
3,0 |
|
Industri |
5,4 |
6,2 |
4,3 |
|
Övrigt näringsliv |
3,0 |
3,8 |
2,4 |
|
Produktivitet | |||
|
Näringslivet |
1,7 |
1,5 |
1,7 |
|
Industri |
2,2 |
2,3 |
2,2 |
|
Övrigt näringsliv |
1,3 |
1,1 |
1,4 |
Källa: Finansdepartementet.
Kapitalstockarna växer, men med olika hastighet, i samtliga alternativ.
Detta medför att efterfrågan i stor utsträckning kan mötas av inhemsk
produktion i stället för av import. Kapacitetsutnyttjandet fortsätter initialt
att stiga, dock utan att mer generella flaskhalsar med påföljande pris-
ökningar gör sig gällande. Mot slutet av perioden sjunker resursut-
nyttjandegraden något. Industrin växer snabbast, men en allt starkare
efterfrågan av tjänster medför att också produktionen inom det övriga
näringslivet stiger relativt snabbt. Den offentliga produktionen förutsätts
emellertid minska.
Hushållens sparande och konsumtion
Hushållens sparande har förändrats kraftigt sedan 1989. Utvecklingen bör
ses i ljuset dels av det skuldanpassningsbehov som uppstod i samband
med höjda realräntor och fallande tillgångsvärden, dels av den osäkerhet
som skapats av stigande arbetslöshet och växande offentliga finansiella
underskott och därmed osäkerhet kring bl.a. de framtida ersättningsnivå-
erna i socialförsäkringarna. Utvecklingen av de offentliga finanserna
bedöms få stor betydelse för nivån på hushållens sparande under de när-
maste åren.
Det historiskt sett höga hushållssparandet under de senaste åren anses
ha medfört att hushållen anpassat sina skuldstockar till en långsiktigt mer
lämplig nivå. Skuldernas storlek i förhållande till den disponibla in-
komsten är nu betydligt lägre än före kreditmarknadens avreglering i
mitten av 1980-talet. Även ränteutgifterna i förhållande till inkomsterna
har kraftigt nedbringats.
Hushållens disponibla inkomster beräknas öka i tämligen begränsad takt
mellan 1995 och 1998, se tabell 12.3. I scenariet med medelhög tillväxt
ökar hushållens reala inkomster med i genomsnitt knappt en procent år-
ligen, medan den vid hög tillväxt ökar något mer. Vid låg tillväxt är den
reala disponibelinkomsten år 1998 ca 10 miljarder kr högre än år 1995
i fasta priser. Det motsvarar en årlig ökning om 0,4 %.
107
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 12.3 Hushållens ekonomi, årsgenomsnitt 1996-1998
Procentuell förändring i 1991 års priser
|
medel |
hög |
låg | |
|
Löner |
2,6 |
3,5 |
1,9 |
|
Transfereringar från offentliga sektorn |
-1,6 |
-2,4 |
-1,1 |
|
Övrigt |
4,6 |
5,1 |
3,2 |
|
Skatter och avgifter |
3,8 |
4,0 |
3,0 |
|
Disponibel inkomst |
0,8 |
1,1 |
0,4 |
|
Nettosparande nivå1 |
3,3 |
2,5 |
4,1 |
|
Konsumtion |
1,9 |
2,5 |
1,2 |
'Andel av disponibel inkomst 1998, löpande priser.
Anm. Deflatering med implicitprisindex för privat konsumtion.
Källa: Finansdepartementet.
Att hushållens inkomster växer så pass långsamt relativt BNP beror
delvis på de budgetkonsoliderande åtgärder som vidtas under perioden.
De sammantagna regeländringarna beräknas reducera hushållens dispo-
nibla inkomster med 45 miljarder kr, i 1994 års priser, mellan 1994 och
1998. Detta motsvarar en nedgång med 5 %.
Av hushållens inkomster ger lönerna vatje år ett positivt bidrag till den
reala förändringen. Transfereringarna från den offentliga sektorn minskar
som en följd av dels de regeländringar som genomfors under perioden,
dels av den lägre arbetslösheten. En sysselsättningsuppgång som får till
följd att arbetslösheten reduceras medför att löneinkomsterna ökar sam-
tidigt som transfereringarna från offentlig sektor minskar i omfattning.
Nettoeffekten for hushållens del blir med en sådan utveckling mer be-
gränsad än om produktionsuppgången enbart skulle baseras på ökad pro-
duktivitet och höjda reallöner. Förekomsten av sådana s.k. automatiska
stabilisatorer är alltså en faktor som bidrar till att såväl dämpa hushållens
inkomstutveckling under perioden som att förklara varför skillnaderna i
hushållens inkomstutveckling är relativt små mellan de tre scenarierna.
I samtliga scenarier förutses hushållens sparkvot, dvs. hushållens netto-
sparande i förhållande till disponibel inkomst, reduceras från 1995 års
nivå, se diagram 12.1. Trots att en stigande andel av hushållsinkomsterna
konsumeras, medför den svaga inkomstutvecklingen att den privata kon-
sumtionen utvecklas förhållandevis dämpat i de alternativa utvecklings-
banoma.
I alternativet med medelhög tillväxt beräknas den privata konsumtionen
öka med i genomsnitt knappt 2 % per år under perioden 1996-1998. Den
fördelaktiga utvecklingen av arbetsmarknad och räntor tillsammans med
ett successivt ökat förtroende för den ekonomiska utvecklingen medför
en sänkning av hushållens sparkvot från 6,3 % 1995 till 3,3 % 1998.
108
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Diagram 12.1 Hushållens sparkvot 1980-1998
Nettosparande som andel av disponibelinkomsten
Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
I scenariet med läg tillväxt är hushållens förväntningar om framtiden
inte lika optimistiska, vilket leder till att sparkvoten endast sjunker till
4,1 % 1998. I detta alternativ växer privat konsumtion med 1,2 % per
år mellan 1995 och 1998.
I alternativet med hög tillväxt råder det omvända förhållande mot låg-
till växtscenariet. Förtroendet för den framtida utvecklingen är starkt och
behovet att spara upplevs inte av hushållen som lika angeläget. Den pri-
vata konsumtionen växer i genomsnitt med 2,5 % och hushållens
sparkvot uppgår 1998 till 2,5 %.
Offentlig konsumtion faller
Den offentliga konsumtionen antas minska under hela perioden fram
t.o.m. 1998 i samtliga alternativ. Besparingar inom den statliga konsum-
tionen medför en volymneddragning på ca 2 % per år. Den ansträngda
finansiella situationen inom kommunerna och behovet av reserveringar
inför framtida pensionsåtaganden motiverar även här en återhållsam kon-
sumtionsutveckling. Den kommunala konsumtionen sjunker med mellan
0,5-1,0 % per år i de olika alternativen.
109
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Diagram 12.2 BNP-tillväxten och dess användning 1996-1998
Förändring i procent av BNP föregående år, 1991 års priser
BNP llllllll Konsumtion 11 Investeringar I I Nettoexport
Källa: Finansdepartementet.
Importen och exportnettot utvecklas olika
Efterfrågan på importerade varor och tjänster är till stor del avhängig den
totala efterfrågan i ekonomin. Andra viktiga faktorer som påverkar
importvolymen är dels varupriserna på den inhemska produktionen i för-
hållande till importprisema, dels om det föreligger kapacitetsrestriktioner
i produktionen.
Den importvägda efterfrågan, dvs. en sammanvägning av de olika
efterfrågekomponentema med avseende på deras genomsnittliga import-
innehåll, skiljer sig påtagligt i de olika scenarierna. I alternativet med
medelhög tillväxt stiger den importvägda efterfrågan med ca 5,5 % per
år. Importen av bearbetade varor bedöms växa snabbare, med i genom-
snitt knappt 8 % per år. Detta beror på dels stigande relativpriser och
resursutnyttjande, dels en tilltagande specialisering i världshandeln.
Exportnettots, dvs. export minus import, bidrag till BNP-tillväxten avtar
snabbt och är i det närmaste noll år 1998. I alternativet med låg tillväxt
stiger importen av bearbetade varor betydligt långsammare, med i genom-
snitt 6,5 % per år 1996-1998. Skillnaden mot scenariet med medelhög
tillväxt förklaras huvudsakligen av en lägre importvägd efterfrågan som
växer med drygt 4 % i genomsnitt per år. Exportnettot är positivt och
håller uppe BNP-tillväxten under hela perioden; som andel av BNP stabi-
liseras exportnettot på ca 6,5 %. I scenariet med hög tillväxt stiger den
importvägda efterfrågan och importen av bearbetade varor med i genom-
snitt ca 7 resp. 10 % per år under 1996-1998. Nettoexportens positiva
110
bidrag till BNP-tillväxten upphör 1997 och är negativt under periodens Prop. 1994/95:100
sista år. Nettot i utrikeshandeln fal ler som andel av BNP de två sista åren Bilaga 1.1
och uppgår 1998 till ca 4,5 %.
Tabell 12.4 Försörjningsbalans med vissa nyckeltal, årsgenomsnitt 1996-1998
Procentuell förändring i 1991 års priser
|
medel |
hög |
låg | |
|
BNP |
2,7 |
3,4 |
2,0 |
|
Import |
6,9 |
8,5 |
5,7 |
|
Privat konsumtion |
1,9 |
2,5 |
1,2 |
|
Offentlig konsumtion |
-1,0 |
-0,8 |
-1,3 |
|
Bruttoinvesteringar |
8,5 |
11,0 |
6,4 |
|
Lagerinvesteringar1 |
0,1 |
0,3 |
-0,2 |
|
Export |
7,1 |
7,4 |
6,7 |
|
Inhemsk användning |
2,3 |
3,4 |
1,2 |
|
Nyckeltal | |||
|
Timlön |
4,3 |
4,3 |
4,3 |
|
KPI |
3,1 |
3,1 |
3,2 |
|
NPI |
2,1 |
2,1 |
2,2 |
|
Öppen arbetslöshet, nivå 19982 |
5,6 |
4,7 |
6,6 |
|
Total arbetslöshet, nivå 19982 |
9,5 |
8,0 |
11,2 |
'Förändring i procent av föregående års BNP.
2I procent av arbetskraften.
Källa: Finansdepartementet.
Den totala arbetslösheten förblir hög
Utvecklingen på arbetsmarknaden skiljer sig mycket märkbart mellan de
olika scenarierna. Det finns emellertid vissa gemensamma drag. För det
första når den totala arbetslösheten inte i något alternativ ned till de
nivåer som rådde under 1980-talet. För det andra absorberas ungefär
hälften av tillväxtdifferensen mellan alternativen i ett stigande utbud av
arbetskraft. Den resterande delen av skillnaderna i tillväxt resulterar i
lägre total arbetslöshet. Trots ett stigande arbetsutbud uppnås inte de
förvärvsfrekvenser som gällde under senare delen av 1980-talet. Detta är
delvis en konsekvens av att en större andel av befolkningen befinner sig
i reguljär utbildning.
I alternativet med medelhög tillväxt beräknas den reguljära sysselsätt-
ningen öka med 194 000 personer under perioden 1996-1998. Samtidigt
stiger det s.k. underliggande arbetsutbudet, dvs. summan av sysselsatta,
öppet arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder utanför
arbetskraften, med 113 000 personer, se tabell 12.5. Den totala arbets-
lösheten faller från knappt 12 % 1995 till 9,5 % av arbetskraften 1998.
111
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Tabell 12.5 Arbetsmarknad
1000-tals personer
|
1995 |
Förändring till 1998 | |||
|
medel |
hög |
låg | ||
|
Reguljärt sysselsatta |
3 942 |
194 |
332 |
89 |
|
Arbetslösa |
296 |
-45 |
-84 |
-4 |
|
Konjunkturberoende åtgärder |
208 |
-34 |
-57 |
-7 |
|
Utbud |
4 331 |
127 |
215 |
77 |
|
Underliggande utbud |
4 449 |
113 |
190 |
76 |
Källa: Finansdepartementet.
I scenariet med låg tillväxt antas att såväl efterfrågan i ekonomin som
arbetsmarknadens funktionssätt begränsar tillväxten. Den reguljära syssel-
sättningen ökar med endast 89 000 personer under perioden 1996-1998.
Det underliggande utbudet stiger samtidigt med 76 000 personer och den
totala arbetslösheten stabiliseras på drygt 11 % år 1997-1998. I förhåll-
ande till befolkningen i åldrarna 16-64 år stiger det underliggande utbudet
obetydligt från bottennivån 1994. Detta innebär en ökad utslagning av
personer från arbetslivet, samtidigt som den strukturella totala arbetslös-
heten år 1998 når nivåer kring hela 11 % av arbetskraften.
I alternativet med hög tillväxt antas att förtroendet för ekonomin stiger
snabbt, vilket bidrar till en hög efterfrågan, samtidigt som arbetsmark-
naden fungerar väl. Den reguljära sysselsättningen växer med drygt
330 000 personer. Det underliggande utbudet ökar med ca 190 000 perso-
ner och den totala arbetslösheten fäller till 8 % år 1998. Den snabba
sysselsättningstillväxten bidrar således till att förhindra att arbetslösheten
permanentas på höga nivåer.
112
Diagram 12.3 Underliggande utbud och reguljär sysselsättning i förhållande till Prop. 1994/95:100
befolkningen 16-64 år enligt alternativet med medelhög tillväxt Bilaga 1.1
Anm.: Det skuggade området utgörs av summan av öppet arbetslösa och personer i
konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder i förhållande till befolkningen
16-64 år.
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Konjunkturinstitutet och
Finansdepartementet.
Den offentliga sektorns sparande förstärks gradvis
De senaste årens ekonomiska tillbakagång har i hög grad försvagat den
offentliga sektorns finanser. Vikande sysselsättning och produktion har
resulterat i minskade inkomster samtidigt som utgifterna ökat till följd av
växande arbetslöshet. Krisen på finansmarknaden medförde också stora
kapitaltransfereringar till banksektorn i böljan av 1990-talet. Ar 1990
uppvisade den offentliga sektorn ett finansiellt överskott på 57 miljarder
kr. På fyra år har detta överskott vänts till ett underskott på 168 miljarder
kr, motsvarande 11 % av BNP.
År 1995 väntas den offentliga sektorns inkomster uppgå till 60,3 % av
BNP. Utgiftskvoten, dvs. utgifterna i förhållande till BNP, beräknas
samma år till 70,4 %, vilket medför ett finansiellt sparandeunderskott om
ca 10 % av BNP. Förbättringen av det finansiella sparandet mellan 1994
och 1995 kan till största delen återföras på de beslutade och föreslagna
budgetförstärkningarna.
113
Tabell 12.6 Den offentliga sektorns finanser 1995-1998 Prop. 1994/95:100
^Pande priser Bilaga 1.1
|
Miljarder |
Procent av BNP, löpande priser |
Låg tillväxt | ||||||||
|
Medelhög tillväxt |
Hög tillväxt | |||||||||
|
1995 |
1996 |
1997 |
1998 |
1996 |
1997 |
1998 |
1996 |
1997 |
1998 | |
|
Inkomster |
958 |
60,6 |
61,6 |
62,0 |
60,8 |
61,5 |
61,6 |
60,8 |
61,9 |
62,3 |
|
Skatter och avgifter |
800 |
51,3 |
52,1 |
52,8 |
51,7 |
52,1 |
52,7 |
51,3 |
52,0 |
52,7 |
|
Kapitalinkomster |
96 |
5,2 |
5,7 |
5,4 |
5,0 |
5,5 |
5,1 |
5,4 |
6,0 |
5,8 |
|
Övriga inkomster |
62 |
4,1 |
3,8 |
3,8 |
4,1 |
3,9 |
3,8 |
4,1 |
3,9 |
3,9 |
|
Utgifter |
1 119 |
67,4 |
66,4 |
64,4 |
66,5 |
64,9 |
62,5 |
68,2 |
68,2 |
66,8 |
|
Transfereringar till |
386 |
22,9 |
22,1 |
21,5 |
22,6 |
21,5 |
20,7 |
23,4 |
22,8 |
22,4 |
|
Övriga transfereringar |
131 |
7,5 |
7,3 |
6,8 |
7,4 |
7,1 |
6,5 |
7,5 |
7,5 |
7,0 |
|
Ränteutgifter |
122 |
7,9 |
8,7 |
8,5 |
7,6 |
8,3 |
7,8 |
8,1 |
9,2 |
9,2 |
|
Konsumtion, investeringar |
479 |
29,1 |
28,3 |
27,6 |
28,9 |
28,0 |
27,5 |
29,3 |
28,7 |
28,1 |
|
Finansiellt sparande |
-161 |
-6,8 |
-4,8 |
-2,4 |
-5,7 |
-3,5 |
-0,9 |
-7,4 |
-6,3 |
-4,5 |
|
- stat |
-172 |
-7,1 |
-5,4 |
-3,2 |
-6,2 |
-4,3 |
-1,8 |
-7,6 |
-6,8 |
-5,1 |
|
- socialförsäkring |
17 |
0,9 |
0,9 |
0,8 |
0,9 |
0,9 |
0,8 |
0,9 |
1,0 |
0,9 |
|
- kommuner |
-5 |
-0,5 |
-0,3 |
0,0 |
-0,4 |
-0,1 |
0,1 |
-0,7 |
-0,5 |
-0,3 |
|
Primärt sparande1 |
-135 |
-4,1 |
-1,8 |
0,6 |
-3,1 |
-0,6 |
1,9 |
-4,7 |
-3,1 |
-1,1 |
|
Nettoskuld |
542 |
39,2 |
41,3 |
41,0 |
39,7 |
38,6 |
36,8 |
40,1 |
44,0 |
45,8 |
|
BNP, nivå |
1 589 |
1 683 |
1 771 |
1 858 |
1 693 |
1 790 |
1 885 |
1 666 |
1 739 |
1 814 |
'Finansiellt sparande exkl. kapitalinkomster och ränteutgifter.
Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
För att sparandeunderskotten skall nedbringas varaktigt krävs vid sidan
av budgetförstärkningar också ekonomisk tillväxt. Ökad sysselsättning
och höjda reallöner i näringslivet leder till ökade skatteinkomster. En
positiv ekonomisk utveckling möjliggör också en nedgång i arbetslösheten
och därmed minskade offentliga utgifter för arbetslöshetsunderstöd och
arbetsmarknadsåtgärder, se tabell 12.6.
En annan faktor av stor betydelse för de offentliga finanserna är ränte-
utvecklingen. Så länge underskotten består växer den offentliga skulden
och därmed räntekostnaderna. Ju större skuldsättning desto större bety-
delse får en förändring i ränteläget. Den offentliga sektorns räntebärande
skulder översteg i slutet av 1994 de räntebärande tillgångarna med när-
mare 500 miljarder kr. En förändring av den implicita räntenivån med en
procentenhet innebär att den årliga kostnaden för nettoskulden förändras
med fem miljarder kr eller 0,3 % av BNP. Eftersom nettoskulden ökar
åtminstone inledningsvis i samtliga tre alternativ, växer räntekänsligheten
under perioden fram till 1998.
114
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Diagram 12.4 Offentliga sektorns brutto- och nettoskuld
Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.
Tabell 12.7 Olika skuldmått i offentlig sektor 1995-1998
Löpande priser
|
Miljarder |
Procent av BNP Medelhög tillväxt |
Hög tillväxt |
Låg tillväxt | |||||||
|
1995 |
1996 |
1997 |
1998 |
1996 |
1997 |
1998 |
1996 |
1997 |
1998 | |
|
Offentlig sektor: |
1 574 |
102,7 |
103,1 |
101,3 |
101,1 |
99,8 |
96,3 |
104,2 |
106,9 |
107,6 |
|
Nettoskuld |
542 |
39,2 |
41,3 |
41,0 |
39,7 |
38,6 |
36,8 |
40,1 |
44,0 |
45,8 |
|
Konsoliderad bruttoskuld |
1 397 |
90,9 |
92,0 |
90,4 |
89,9 |
88,8 |
85,5 |
92,8 |
95,6 |
96,4 |
|
Staten: |
1 466 |
95,7 |
96,1 |
94,4 |
94,3 |
93,1 |
89,9 |
97,0 |
99,4 |
100,1 |
|
Nettoskuld |
1 162 |
76,7 |
78,0 |
77,2 |
75,4 |
75,3 |
73,0 |
77,9 |
81,1 |
82,5 |
Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.
I tabell 12.7 och diagram 12.4 och 12.5 redovisas några av de skuld-
mått som brukar användas i diskussionerna kring den offentliga sektorns
finanser. Där redovisas bl.a. det mått som används som ett av kriterierna
för deltagande i den monetära unionen inom EU, den offentliga sektorns
konsoliderade bruttoskuld. Med detta mått avses den offentliga sektorns
bruttoskuld minskat med skulder och fordringar inom sektorn, i huvudsak
AP-fondens innehav av stats- och kommunpapper.
Beräkningen av statsskulden och dess utveckling diskuteras mer
utförligt i appendix till detta kapitel.
115
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Diagram 12.S Den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld
Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.
I alternativet med medelhög tillväxt förbättras de offentliga finanserna
påtagligt. Sparandeunderskottet beräknas år 1998 ha reducerats till
45 miljarder kr, vilket motsvarar 2,4 % av BNP. Särskilt att märka är
utvecklingen på utgiftssidan. Utgiftskvoten, dvs. utgifterna i förhållande
till BNP, sjunker mellan 1995 och 1998 med sex procentenheter, från
70,4 till 64,4 %, se diagram 12.6. Skattekvoten, dvs. de totala skatte-
intäkterna i förhållande till BNP, ökar samtidigt från 50,4 till 52,8 %.
Förbättringen av de offentliga finanserna kan helt återföras till staten.
Underskottet i statens finansiella sparande reduceras mellan 1995 och
1998 från 170 miljarder kr till 60 miljarder kr. I kommunsektorn sker
också en viss förbättring medan sparandet i ATP-systemet däremot
försvagas gradvis.
Utvecklingen i alternativet med medelhög tillväxt innebär att såväl den
offentliga sektorns nettoskuld som statsskulden minskar relativt BNP i
slutet av perioden, se tabell 12.7.
116
Tabell 12.8 Statens finanser 1995-1998 Prop. 1994/95:100
Löpande priser Bilaga 1.1
|
Miljarder |
Procent av BNP Medelhög tillväxt |
Hög tillväxt |
Låg tillväxt | |||||||
|
1995 |
1996 |
1997 |
1998 |
1996 |
1997 |
1998 |
1996 |
1997 |
1998 | |
|
Inkomster |
431 |
27,7 |
28,3 |
28,4 |
27,9 |
28,1 |
28,2 |
27,6 |
28,1 |
28,2 |
|
Skatter och avgifter |
370 |
24,3 |
24,5 |
24,7 |
24,5 |
24,5 |
24,6 |
24,1 |
24,2 |
24,4 |
|
Kapitalinkomster |
31 |
1,3 |
1,8 |
1,7 |
1,3 |
1,7 |
1,6 |
1,4 |
1,9 |
1,8 |
|
Övriga inkomster |
29 |
2,1 |
1,9 |
1,9 |
2,1 |
2,0 |
2,0 |
2,1 |
2,0 |
2,0 |
|
Utgifter |
603 |
34.9 |
33,7 |
31,6 |
34,1 |
32,5 |
30,0 |
35,2 |
34,9 |
33,3 |
|
Transfereringar till |
163 |
9,5 |
9,0 |
8,6 |
9,3 |
8,8 |
8,3 |
9,6 |
9,2 |
8,9 |
|
Övriga transfereringar |
165 |
8,3 |
7,1 |
5,9 |
8,0 |
6,5 |
5,2 |
8,4 |
7,6 |
6,5 |
|
Ränteutgifter |
113 |
7,3 |
8,1 |
7,9 |
7,1 |
7,9 |
7,5 |
7,3 |
8,4 |
8,3 |
|
Konsumtion, investeringar |
162 |
9,8 |
9,5 |
9,2 |
9,7 |
9,3 |
9,1 |
9,8 |
9,6 |
9,4 |
|
Finansiellt sparande |
-172 |
-7,1 |
-5,4 |
-3,2 |
-6,2 |
-4,3 |
-1,8 |
-7,6 |
-6,8 |
-5,1 |
|
Primärt sparande1 |
-91 |
-1,2 |
0,9 |
3,0 |
-0,4 |
1,8 |
3,9 |
-1,6 |
-0,2 |
1,6 |
|
Statsskuld |
1 466 |
95,7 |
96,1 |
94,4 |
94,3 |
93,1 |
89,9 |
97,0 |
99,4 |
100,1 |
|
Tillgångar |
305 |
18,9 |
18,0 |
17,2 |
18,8 |
17,8 |
16,9 |
19,1 |
18,3 |
17,6 |
'Finansiellt sparande exkl. kapitalinkomster och ränteutgifter.
Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.
I scenariet med låg tillväxt minskar emellertid inte statsskuldkvoten
under perioden. År 1998 motsvarar den 100 % av BNP. Underskottet i
den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas uppgå till 4,5 % av
BNP år 1998. Den svagare ekonomiska utvecklingen medför att skatte-
inkomsterna utvecklas betydligt långsammare än i scenariet med medel-
hög tillväxt. Fortsatt hög arbetslöshet bidrar också till att nedgången i
utgiftskvoten inte blir lika påtaglig.
Liksom i alternativet med medelhög tillväxt är det framför allt statens
finanser som förbättras. Kommunsektorn fortsätter att uppvisa ett negativt
finansiellt sparande under hela perioden. I kalkylerna har antagits att det
lägre arbetskraftsutbudet i detta alternativ medför ett större tryck på ut-
betalning av socialbidrag från den kommunala sektorn. Försvagningen i
ATP-systemet är av ungefär samma omfattning som i alternativet med
medelhög tillväxt. Lönesumman utvecklas svagare i detta lågtillväxts-
scenario, vilket medför lägre inkomster av arbetsgivaravgifter till fonden,
men ränteläget är däremot något högre. De stora finansiella tillgångarna
ger då en relativt sett högre avkastning.
117
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Diagram 12.6 Offentliga sektorns inkomster och utgifter 1970-1998
Medelhög tillväxt
Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
I scenariet med hög tillväxt förbättras den offentliga sektorns finanser
i snabbare takt. Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande
år 1998 motsvarar 0,9 % av BNP. Detta leder till att nettoskuldkvoten
sjunker med närmare två procentenheter mellan 1997 och 1998.
Diagram 12.7 Finansiellt sparande offentlig sektor 1980-1998
Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
118
De tre scenarierna skiljer sig också åt vad gäller utvecklingen av före- Prop. 1994/95:100
tagens finansiella sparande. Den kraftiga investeringsuppgången i alter- Bilaga 1.1
nativet med hög tillväxt leder till en påtaglig nedgång från 1995 års
mycket stora sparandeöverskott. I alternativen med låg och medelhög
tillväxt blir nedgången mer begränsad, se tabell 12.9.1 samtliga alternativ
har antagits att såväl utdelningar som inbetalningar av direkt skatt till
staten ökar som andel av företagens driftsöverskott. Dessa andelar ligger
dock betydligt under de nivåer som rådde i slutet av 1980- och böljan av
1990-talen.
Tabell 12.9 Totalt sparande 1995-1998
Löpande priser
|
Miljarder |
Procent av BNP Medelhög tillväxt |
Hög tillväxt |
Låg tillväxt | |||||||
|
1995 |
1996 |
1997 |
1998 |
1996 |
1997 |
1998 |
1996 |
1997 |
1998 | |
|
Offentlig sektor |
-161 |
-6,8 |
-4,8 |
-2,4 |
-5,7 |
-3,5 |
-0,9 |
-7,4 |
-6,3 |
-4,5 |
|
Privat sektor: |
184 |
10,4 |
7,7 |
5,1 |
8,9 |
5,4 |
1,9 |
10,7 |
9,2 |
7,5 |
|
- hushållen |
79 |
4,0 |
3,9 |
3,3 |
3,6 |
3,4 |
2,6 |
4,0 |
4,2 |
3,8 |
|
- företagen |
105 |
6,3 |
3,8 |
1,9 |
5,3 |
2,0 |
-0,7 |
6,7 |
5,0 |
3,7 |
|
Bytesbalans |
24 |
3,6 |
2,9 |
2,7 |
3,2 |
1,9 |
1,1 |
3,4 |
2,9 |
3,1 |
|
Bruttosparande |
254 |
18,9 |
19,2 |
20,0 |
19,0 |
19,2 |
19,8 |
18,3 |
18,3 |
19,1 |
|
Bruttoinvesteringar |
230 |
15,3 |
16,3 |
17,3 |
15,8 |
17,4 |
18,8 |
14,9 |
15,4 |
16,1 |
Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Fortsatta bytesbalansöverskott
Det samlade finansiella sparandet — bytesbalansen — har under senare år
förstärkts, se diagram 12.8. Ar 1995 väntas bytesbalansen uppvisa
överskott motsvarande 1,5 % av BNP. Även under perioden framöver
kommer bytesbalansen att uppvisa överskott. Detta är bl.a. en konsekvens
av ett lågt bostadsbyggande. Under åren 1996-1998 minskar bytes-
balansen något i alternativet med medelhög tillväxt, beroende på ett
tämligen stabilt exportnetto. Vid en lägre tillväxt består det höga
överskottet, vilket är ett uttryck för en jämförelsevis svag investerings-
utveckling. I alternativet med hög tillväxt minskar emellertid bytes-
balansöverskottet, se tabell 12.9. Skillnaden mot alternativen med lägre
tillväxt är i huvudsak ett sämre exportnetto. I termer av sparande, är det
den privata sektorns finansiella sparande som är lägre. Det gäller framför
allt företagen men i viss mån också hushållen.
119
Diagram 12.8 Totalt sparande 1980-1998
Medelhög tillväxt
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
120
Appendix till kapitel 12
Beräkning av statsskuldutvecklingen
Syftet med detta appendix är att kortfattat redogöra for metodologin
bakom Finansdepartementets statsskuldberäkningar och att visa hur dessa
kan översättas till en enkel skuldekvation.
Finansdepartementets metod att beräkna statsskuldutvecklingen kan
grovt beskrivas på följande sätt: Den s.k. FIMO-modellen beräknar ut-
vecklingen av statens primärsaldo. Primärsaldot tillsammans med de
ränte- och växelkursförutsättningar som ligger till grund för de medel-
fristiga scenarierna är ingångsdata i Riksgäldskontorets kalkyler för
bestämning av statens ränteutgifter och ränteinkomster. Dessa kalkyler
beaktar att statsskulden är sammansatt av en mängd olika finansiella
instrument med varierande löptider och att endast en mindre del årligen
omsätts till gällande marknadsräntor. Riksgäldskontoret omvärderar också
utlandsskulden i enlighet med antagna valutakurser.
Utöver räntenettot har staten också kapitalinkomster som inte motsvaras
av underliggande räntebärande tillgångar. Dessa kapitalinkomster utgörs
bland annat av driftsöverskott, inleveranser från de affärsdrivande verken
och Riksbanken samt aktieutdelningar. Kapitalutgiftsnettot är således
summan av statens ränteinkomster, ränteutgifter och övriga kapitalin-
komster.
Skuldutvecklingen påverkas också av värdeförändringar i statens finan-
siella tillgångar och i utlandsskulden. En ökning i statsskulden kan exem-
pelvis bero på att Centrala Studiestödsnämnden ökar sin utlåning, vilket
i sin tur också ökar statens fordringar. Utförsäljning av statliga företag
minskar å andra sidan såväl tillgångssidan som statsskulden.
Med kunskap om den ingående skulden, primärsaldot, marknadsräntor
och valutakurser, allt för ett givet år, ger Riksgäldskontorets kalkyler
ränteinkomster, ränteutgifter och värdeförändringar i utlandsskulden.
Storleken på de övriga kapitalinkomsterna och skulddispositioner bestäms
utanför Riksgäldskontorets kalkylram. Den utgående skulden kan nu räk-
nas ut. På detta sätt kan således statsskulden tas fram för varje år. En
sammanfattning av resultaten från skuldberäkningama i alternativet med
medelhög tillväxt ges av tabell A 12.1.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
121
16 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1
Tabell A12.1 Statsskuld och bidrag till dess utveckling vid medelhög tillväxt Prop. 1994/95:100
Miljarder kronor, löpande priser p-, , ,
|
År |
Ingående |
Primärt |
Ränte- |
Ränte- |
Kapital- |
Värde- |
Utgående |
BNP |
|
skuld |
underskott |
utgifter |
inkomster |
inkomster |
ökning |
skuld | ||
|
1993 |
881 |
189 |
82 |
17 |
17 |
14 |
1 132 |
1 442 |
|
1994 |
1 132 |
122 |
101 |
16 |
12 |
-31 |
1 296 |
1 506 |
|
1995 |
1 296 |
91 |
113 |
15 |
16 |
-2 |
1 467 |
1 589 |
|
1996 |
1 467 |
19 |
123 |
13 |
9 |
24 |
1 610 |
1 683 |
|
1997 |
1 601 |
-16 |
144 |
22 |
10 |
-6 |
1 701 |
1 771 |
|
1998 |
1 701 |
-55 |
147 |
21 |
11 |
-7 |
1 754 |
1 858 |
Källor: Riksgäldskontoret, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
I tabellen kan det exempelvis utläsas att den ingående statsskulden 1994
var 1132 miljarder kr. Skulden ökar under 1994 med primärunderskottet
(122 miljarder kr) och ränteutgifter (101 miljarder kr). Kapital- och
ränteinkomster minskar dock skuldökningen med 28 miljarder kr. Dess-
utom ledde förändringar i statens finansiella tillgångar och i utlands-
skulden till en värdeminskning (-31 miljarder kr) i den utgående skulden.
Skuldekvationen
Den s.k. skuldekvationen visar att utvecklingen av skuldkvoten bestäms
av primärunderskottet som andel av BNP, tillväxten och den implicita
räntan på statsskulden. Skuldekvationen kan skrivas på följande sätt:
b(t) = p(l+r/2) + (1+r)b(t-l)/[Y(t)/Y(t-l)J.
Här är b(t) lika med skuldkvoten i slutet av året och p är primärunder-
skottskvoten1. Skuldkvoten växer långsammare desto snabbare (den nomi-
nella) tillväxten är [Y(t)/Y(t-1)]. En stor primärunderskottskvot eller en
hög implicitränta (r) gör att skuldkvoten växer snabbare. I tabell A 12.2
beskrivs utvecklingen av statsskuldkvoten av primärunderskottskvoten,
impliciträntan, den initiala skuldkvoten och den nominella tillväxtfaktorn.
Exempelvis så var den ingående skuldkvoten 1994 lika med 0,785. För
att erhålla den utgående skuldkvoten 1994 måste den ingående skuldkvo-
ten multipliceras med 1 plus impliciträntan (1 +0,035) och divideras med
den nominella tillväxtfaktorn (1,044). Därtill skall också primärunder-
skottskvoten (0,082) adderas.
122
Tabell A12.2 Skuldkvotens utveckling vid medelhög tillväxt
|
År |
Utgående |
Primär |
Implicit |
Nominell |
Ingående |
|
1993 |
0,611 |
0,135 |
0,064 |
1 |
0,785 |
|
1994 |
0,785 |
0,082 |
0,035 |
1,044 |
0,861 |
|
1995 |
0,861 |
0,059 |
0,060 |
1,055 |
0,923 |
|
1996 |
0,923 |
0,012 |
0,084 |
1,059 |
0,957 |
|
1997 |
0,957 |
-0,009 |
0,067 |
1,052 |
0,960 |
|
1998 |
0,960 |
-0,031 |
0,066 |
1,049 |
0,944 |
'Beräknat som [p + (l/r)]
2Beräknat som y(t)/y(t-1)
Källor: Riksgäldskontoret, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
Det är viktigt att notera att impliciträntan inte endast påverkas av
statens räntutgifter utan också av ränte- och kapitalinkomster, värdeför-
ändringar i utlandsskulden samt utvecklingen av tillgångssidan i statens
balansräkning. Kopplingen mellan de aktuella svenska marknadsräntorna
och statsskuldens implicitränta kan därför vara svag.
Exempelvis beräknas utgiftsräntoma för 1994 till 101 miljarder kr,
vilket ger en (ränteutgifts)implicitränta på ca 8,5 %2. Denna implicitränta
beror i sin tur såväl på räntevillkoren på den del av den ingående skuld-
stocken som inte har omsatts under året som på räntevillkoren för nyupp-
låningen under 1994. Eftersom ungefär en tredjedel av statsskulden är
finansierad i utlandet bestäms ränteutgifterna i ganska stor utsträckning
av utländska räntesatser och de aktuella valutakurserna.
Om utvecklingen av statsskuldkvoten räknas ut med hjälp av skuldekva-
tionen blir impliciträntan 1994 endast 3,5 %, vilket är betydligt lägre än
8,5 %. Detta beror på att de övriga skuldpåverkande komponenterna i
tabell A12.1 år 1994 verkar neddragande på impliciträntan. Det bör dock
påpekas att impliciträntan inte är ett meningsfullt mått på statsskuldens
kostnad. Impliciträntans enda tolkning är att den beskriver den ingående
statsskuldens tillväxt under året (exklusive primärunderskott).
'Eftersom ränteflödena uppkommer under loppet av ett år är det naturligt att relatera
det totala räntenettot (inklusive värde- och tillgångsförändringar) till den ingående
skulden plus halva primärunderskottet. Av detta skäl tillkommer termen (pr/2) i skuld-
ekvationen.
2Det vill säga, 101/(1131 + (122/2)].
123
Innehåll
Prop. 1994/95:100
|
Bilaga 1.1 | |
|
Inledning |
2 |
|
Utvecklingen 1995-96 |
2 |
|
Den svenska ekonomin i ett medelfristigt perspektiv |
13 |
|
Internationell utveckling |
22 |
|
2.1 Sammanfattande översikt |
22 |
|
2.2 Länderöversikter |
25 |
|
Utrikeshandel |
32 |
|
3.1 Export och import |
32 |
|
3.2 Bytesbalansen |
36 |
|
Näringslivets produktion |
39 |
|
4.1 Industri |
39 |
|
4.2 Byggnadsverksamhet |
45 |
|
4.3 Privat tjänstesektor |
47 |
|
Arbetsmarknad |
48 |
|
5.1 Sysselsättning och arbetskraftsutbud |
49 |
|
5.2 Öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska | |
|
åtgärder |
53 |
|
Löner |
56 |
|
6.1 Historisk utveckling |
56 |
|
6.2 Utvecklingen under prognosperioden |
57 |
|
Inflation | |
|
Hushållens ekonomi och privat konsumtion |
66 |
|
8.1 Hushållens inkomster |
66 |
|
8.2 Privat konsumtion och sparande |
68 |
|
Investeringar |
73 |
|
9.1 Näringslivets investeringar |
74 |
|
9.2 Offentliga investeringar |
77 |
|
9.3 Bostadsinvesteringar |
78 |
|
9.4 Lagerinvesteringar |
80 |
|
Offentliga sektorn |
82 |
|
10.1 Den konsoliderade offentliga sektorn |
82 |
|
10.2 Staten inklusive sjuk- och arbetslöshets- | |
|
försäkringarna |
88 |
|
10.3 Allmänna pensionsfonden |
89 |
|
10.4 Den kommunala sektorn |
90 |
Kapitalmarknad 93
11.1 Den internationella ränte-och valutautvecklingen 93
11.2 Den svenska ränte-och valutautvecklingen 95
11.3 Börsutvecklingen i Sverige och internationellt 97
11.4 Statens upplåning 99
11.5 Kreditmarknaden 101
124
12 Medelfristiga scenarier
12.1 Inledning och förutsättningar
12.2 Utvecklingen fram t.o.m. 1998
Appendix
103 Prop. 1994/95:100
103 Bilaga 1.1
105
122
125
Tabeller
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.1
1.1 Effekter av basårsbytet på tillväxtprognosen 4
1.2 Prognosförutsättningar 4
1.3 Löner och priser 6
1.4 Nyckeltal 7
1.5 Försöijningsbalans 8
1.6 Öppen arbetslöshet, sysselsättning och arbetskraft samt
korrigerat för arbetsmarknadspolitiska åtgärders direkta
inverkan 12
1.7 Sparande 13
1.8 Försöijningsbalans 1996-1998 15
1.9 Nyckeltal 1996-1998 17
2.1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder 22
2.2 Konsumentpriser och arbetslöshet i vissa OECD-länder 23
2.3 Uppfyllandet av konveigenskriteriema 1994 24
2.4 Försöijningsbalans USA 26
2.5 Försöijningsbalans Japan 26
2.6 Försöijningsbalans västra Tyskland 27
2.7 Försöijningsbalans Storbritannien 28
2.8 Försöijningsbalans Frankrike 29
2.9 Försöijningsbalans Danmark 29
2.10 Försöijningsbalans Finland 30
2.11 Försöijningsbalans Noige 31
3.1 Exportmarknadstillväxt, relativa priser, marknadsandelar
och export av bearbetade varor 33
3.2 Importvägd efterfrågan på bearbetade varor 35
3.3 Export och import av varor 36
3.4 Bytesbalans 37
4.1 Näringslivets produktion 39
4.2 Nyckeltal för industrin 40
4.3 Industrins rörliga kostnader, produktpriser, marginaler
per producerad enhet samt bruttoöverskottsandel 44
4.4 Byggnadsverksamhet 45
5.1 Arbetsmarknad 51
5.2 Produktion och sysselsättning i timmar 52
5.3 Relativ arbetslöshet i olika åldrar 54
5.4 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder
5.5 Öppen arbetslöshet, sysselsättning och arbetskraft samt
korrigerat för arbetsmarknadspolitiska åtgärders direkta
inverkan 55
7.1 Konsumentpriser 63
8.1 Hushållssektoms disponibla inkomster, konsumtion och
sparande 66
8.2 Hushållens inkomster 67
9.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren 73
9.2 Bruttoinvesteringar i näringslivet 75
9.3 Offentliga investeringar 77
126
|
9.4 |
Bostadsinves teringar |
79 Prop. 1994/95:100 |
|
9.5 |
Lagervolymförändringar |
80 Bilaga 1.1 |
|
10.1 |
Den offentliga sektorns inkomster och utgifter |
84 |
|
10.2 |
Skatter och avgifter |
84 |
|
10.3 |
Offentliga sektorns utgifter |
85 |
|
10.4 |
Förändring av den offentliga sektorns finansiella |
86 |
|
10.5 |
Staten inklusive sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna |
89 |
|
10.6 |
Allmänna pensionsfonden |
90 |
|
10.7 |
Den kommunala sektorns inkomster och utgifter |
91 |
|
11.1 |
Statsskuldens placering |
98 |
|
11.2 |
Förändring i statsskulden och dess finansiering de senaste |
99 |
|
12.1 |
Förutsättningar |
104 |
|
12.2 |
Produktion och produktivitet, årsgenomsnitt 1996-1998 |
107 |
|
12.3 |
Hushållens ekonomi, årsgenomsnitt 1996-1998 |
108 |
|
12.4 |
Försöijningsbalans med vissa nyckeltal, årsgenomsnitt 1996-1998 |
111 |
|
12.5 |
Arbetsmarknad |
112 |
|
12.6 |
Den offentliga sektorns finanser 1995-1998 |
114 |
|
12.7 |
Olika skuldmått i offentlig sektor 1995-1998 |
115 |
|
12.8 |
Statens finanser 1995-1998 |
117 |
|
12.9 |
Totalt sparande 1995-1998 |
119 |
|
A12.1 |
Statsskuld och bidrag till dess utveckling |
122 |
|
A 12.2 Skuldkvotens utveckling vid medelhög tillväxt |
123 | |
127
|
Diagram |
Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 | |
|
1.1 |
Produktion i industrin och i övriga ekonomin |
2 |
|
1.2 |
Marknadstillväxt och volymutveckling för svensk export |
3 |
|
1.3 |
Privat konsumtion och disponibel inkomst |
8 |
|
1.4 |
Bruttoinvesteringar |
9 |
|
1.5 |
Sysselsättning och arbetskrafitsutbud |
11 |
|
1.6 |
Finansiellt sparande i privat och offentlig sektor samt |
13 |
|
1.7 |
Öppet arbetslösa samt personer i konjunkturberoende |
16 |
|
1.8 |
Offentliga sektorns inkomster och utgifter, medelhög |
18 |
|
1.9 |
Finansiellt sparande i offentlig sektor 1980-1998 |
19 |
|
1.10 |
Statsskuld 1980-1998 |
20 |
|
1.11 |
Den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld |
21 |
|
3.1 |
Marknadsandelar och relativpris för Sveriges export av |
34 |
|
4.1 |
Industriproduktion och kapacitetsutnyttjande |
41 |
|
4.2 |
Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige |
43 |
|
4.3 |
Industrins bruttomaiginal 1980-1996 |
45 |
|
4.4 |
Byggnadsinvesteringar per sektor 1970-1996 |
46 |
|
5.1 |
Antal varsel samt antal nyanmälda lediga platser |
48 |
|
5.2 |
Sysselsättning och arbetskraftsutbud |
50 |
|
5.3 |
Öppet arbetslösa samt personer i konjunkturberoende |
55 |
|
6.1 |
Nominell timlön inom industrin |
60 |
|
7.1 |
Konsumentprisutvecklingen |
64 |
|
8.1 |
Privat konsumtion |
69 |
|
8.2 |
Sysselsättningen 1980-1996 |
70 |
|
8.3 |
Hushållens förmögenhetskvot |
71 |
|
8.4 |
Hushållens sparkvot |
72 |
|
9.1 |
Bruttoinvesteringar samt bruttoinvesteringar exklusive |
74 |
|
9.2 |
Antal outhyrda lägenheter respektive antal påbörjade |
78 |
|
9.3 |
Bostadsinves teringar |
80 |
|
9.4 |
BNP-utveckling och lagerbidrag |
81 |
|
10.1 |
Den offentliga sektorns finansiella sparande 1970-1996 |
82 |
|
10.2 |
Den offentliga sektorns skuldutveckling 1980-1996 |
87 |
|
11.1 |
10-åriga obligationsräntor 1991-1994 |
94 |
|
11.2 |
Ränte- och valutautvecklingen 1993-1994 |
95 |
|
11.3 |
Internationell börsutveckling 1993-1994 |
97 |
|
12.1 |
Hushållens sparkvot 1980-1998 |
109 |
|
12.2 |
BNP-tillväxten och dess användning 1996-1998 |
110 |
128
|
12.3 |
Underliggande utbud och reguljär sysselsättning i |
Prop. 1994/95:100 |
|
förhållande till befolkningen 16-64 år enligt alternativet |
Bilaga 1.1 | |
|
med medelhög tillväxt |
113 | |
|
12.4 |
Offentliga sektorns brutto- och nettoskuld |
115 |
|
12.5 |
Den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld |
116 |
|
12.6 |
Offentliga sektorns inkomster och utgifter, medelhög |
118 |
|
12.7 |
Finansiellt sparande i offentlig sektor 1980-1998 |
118 |
|
12.8 |
Totalt sparande 1980-1998, medelhög tillväxt |
120 |
129
Bilaga 1.2
Utdrag ur Riksrevisionsverkets
inkomstberäkningar
REGERINGEN
FINANSDEPARTEMENTET
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.2
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1995/96
Enligt Riksrevisionsverkets (RRV) instruktion skall RRV vaije år till rege-
ringen lämna en beräkning av statsbudgetens inkomster för det kommande
budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkning i budgetpropositio-
nen.
RRV redovisar i denna skrivelse förslag till beräkning av statsbudgetens
inkomster för budgetåret 1995/96. Beräkningarna har gjorts för varje inkomst-
titel för sig. I anslutning till beräkningarna har bedömningar gjorts även av
det väntade utfallet för budgetåret 1994/95. Underlag för beräkningarna har
bl.a. hämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna av inkomstskat-
terna har dessutom uppgifter från RRV:s taxeringsstatistiska undersökning
och aktiebolagsenkät utnyttjats.
Här presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. I den av RRV
utgivna publikationen RRVs inkomstberäkning hösten 1994 redovisas förut-
sättningar, antaganden och beräkningsresultat för de olika inkomsttitlarna.
För att underlätta en jämförelse med prognoserna i den preliminära national-
budgeten presenteras i bilaga beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren
1994, 1995 och 1996.
Den av RRV utgivna Inkomstliggaren för budgetåret 1994/95 kan användas
som komplement till RRV:s inkomstberäkning. Inkomstliggaren innehåller
utförliga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka be-
stämmelser som gäller för dem.
Generaldirektör Inga-Britt Ahlenius har beslutat i detta ärende i närvaro av
direktör Anette Wik, revisionsdirektör Per Östling, avdelningsdirektör Bir-
gitta Hallstener, avdelningsdirektör Jörgen Hansson, förste revisor Peter Hå-
kansson, förste revisor Urban Karlström, byråassistent Catarina Frank-Lund-
kvist och föredragande, förste revisor Johan Fall.
Stockholm den 19 december 1994
Inga-Britt Ahlenius
Johan Fall
Sammanfattning
Förutsättningar
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.2
RRV:s förslag till beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret
1995/96 och den nu gjorda prognosen av inkomsterna under budgetåret
1994/95 har utförts under sedvanligt antagande om en ekonomisk politik i
enlighet med framlagda propositioner enligt nedanstående:
- 1994/95:4
- 1994/95:11
- 1994/95:18
- 1994/95:19
- 1994/95:25
- 1994/95:28
- 1994/95:30
- 1994/95:34
- 1994/95:40
- 1994/95:41
- 1994/95:42
- 1994/95:43
- 1994/95:53
- 1994/95:54
- 1994/95:55
- 1994/95:56
- 1994/95:57
- 1994/95:61
- 1994/95:67
- 1994/95:75
- 1994/95:88
- 1994/95:92
- 1994/95:99
- 1994/95:108
- 1994/95:122
Miljöklasser för bensin m.m.
Differentierad skatt på blyfri bensin
Finansiering av myndighetstillsynen för den avreglerade el-
marknaden m.m.
Sveriges medlemskap i EU
Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m.
Höjning av vattenföroreningsavgiften
Återkallelse av vissa propositioner
Den svenska tullagstiftningen vid ett EU medlemskap
Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i EU m.m.
Förändringar i finansieringen av det allmänna pensions-
systemet m.m.
Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.
Lagringsavgift på socker och ris
Omräkningsförfarande vid fastighetstaxering m.m.
Ny lag om skatt på energi m.m.
Försäljningsskatten på motorfordon
Nya lagar om tobaksskatt och alkoholskatt m.m.
Mervärdesskatten och EG
Vårdnadsbidraget. Garantidagama. Enskild barnomsorg.
Försenade årsredovisningar m.m.
Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i EU
Ersättning från sjukförsäkringen för vissa vårdförmåner till
landsting och kommuner i internationella förhållanden m.m.
Nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och
avgifter m.m.
Förändringar i arbetslöshetsersättningen
Återkallelse av propositionen 1994/95:18 Finansiering av
myndighetstillsynen för den avreglerade elmarknaden m.m.
Finansiering av medlemskap i EU
Förutom dessa förutsättningar är bedömningen av konjunkturutvecklingen
betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens inkomster. Den bedömning
av det ekonomiska läget som presenterades i Konjunkturinstitutets höstrap-
port 1994 har utgjort det huvudsakliga underlaget för antagandena om den
samhällsekonomiska utvecklingen. RRV har också löpande haft kontakter
med Finansdepartementet, främst då med arbetet där med den preliminära na-
tionalbudgeten för år 1995. Detta har sammantaget lett till att föreliggande
inkomstberäkning baseras på följande antaganden:
|
Antaganden |
1994 |
1995 |
1996 |
|
BNP, volym |
2,2 |
2,5 |
2,7 |
|
Utbetald lönesumma inkl, sjuklön |
3,5 |
5,5 |
5,5 |
|
Konsumentprisindex, årsmedeltal |
2,2 |
3,2 |
3,6 |
|
Privat konsumtion, volym |
0,7 |
-0,5 |
1,0 |
|
Privat konsumtion, pris |
3,8 |
2,7 |
4,0 |
|
Basbelopp, kr |
35 200 |
35 700 |
36 300 |
|
Bostadsiåneränta, procent |
8,6 |
9,35 |
10,25 |
|
Arbetslöshet, procent |
7,9 |
7,2 |
6,7 |
|
Siffrorna avser procentuell förändring från föregående år, där annat ej anges. | |||
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.2
Budgetåren 1995/96 och 1995/96-96
Riksdagen har beslutat att statsbudgeten skall löpa per kalenderår (januari -
december) fr.o.m. kalenderåret 1997.1 övergångsperioden från det nuvarande
brutna räkenskapsåret (juli - juni) kommer budgetåret att omfatta 18 månader.
I vissa fall blir det intressant att särskilt studera den första 12 månaders perio-
den inom detta budgetår, bl.a. för att underlätta jämförelser över tiden. I
RRV:s inkomstberäkning används genomgående följande begrepp för de olika
budgetårsperiodema.
1995/96 Avser 12 månaders perioden fr.o.m. juli 1995 t.o.m. juni
1996.
1995/96-96 Avser 18 månaders perioden fr.o.m. juli 1995 t.o.m. decem-
ber 1996.
Statsbudgetens totala inkomster budgetåren 1994/95 och 1995/96
I den av riksdagen fastställda statsbudgeten beräknades inkomsterna för bud-
getåret 1994/95 till 368 191 mkr. Enligt de nu redovisade beräkningarna kom-
mer statsbudgetens inkomster för budgetåret 1994/95 att uppgå till 396735
mkr, vilket innebär en ökning med 28 545 mkr. I jämförelse med utfallet för
budgetåret 1993/94 är det en ökning med 19 811 mkr. Enligt de nu redovisade
beräkningarna för budgetåret 1995/96 beräknas statsbudgetens inkomster till
434 948 mkr. Ökningen i förhållande till vad som nu beräknas för budgetåret
1994/95 blir 38 212 mkr. För budgetåret 1995/96-96 beräknas inkomsterna
till 618 230 mkr. Diagrammet nedan visar inkomsternas inbördes storleks-
mässiga fördelning för detta budgetår.
Budgetåret 1995/96-96
Totala inkomster 618 mdkr
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.2
Övriga Fysiska
EU-anknutna inkomster, 6% personers skatt. 8%
Utvecklingen per inkomsttitel
En fullständig specifikation per inkomsttitel av RRV:s beräkningar av stats-
budgetens inkomster för beräkningsperioden framgår av tabell A i tabellbila-
gan. I följande tabell presenteras några av de större förändringarna. Därefter
redogörs närmare för dessa förändringar mellan budgetåren 1993/94 och
1994/95 respektive 1994/95 och 1995/96.
Förändringar mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95 samt mellan 1994/95 och
1995/96 (mkr)
|
Inkomsttyp/ |
1993/94 till |
1994/95 till | |
|
Inkomsttitel |
1994/95 |
1995/96 | |
|
1111 |
Fysiska personers inkomstskatt |
+ 30 901 |
+ 10012 |
|
1121 |
Juridiska personers inkomstskatt |
+ 5 578 |
+ 2 947 |
|
1211 |
Folkpensionsavgift |
+ 2 190 |
+ 2 738 |
|
1221 |
Sjukförsäkringsavgift, netto |
- 2 583 |
-7 864 |
|
1222 |
Allmän sjukförsäkringsavgift |
+ 3 570 |
+ 12 293 |
|
1251 |
Övriga socialavgifter, netto |
+ 5 064 |
+ 4 524 |
|
1281 |
Allmän löneavgift |
+ 4 097 |
+ 6 080 |
|
1312 |
Fastighetsskatt |
-2 497 |
+ 306 |
|
1411 |
Mervärdesskatt |
- 14 423 |
+ 8 265 |
|
1428 |
Energiskatt |
+ 2 953 |
+ 2 105 |
|
1000 övr. |
Övrigt under Skatter m.m., netto |
- 110 |
+ 3 503 |
|
2000 |
Inkomster av statens verksamhet |
- 2 782 |
-3 541 |
|
3000 |
Inkomster av försåld egendom |
-2 595 |
- 8 756 |
|
4000 |
Återbetalning av lån |
- 2 328 |
-520 |
|
5000 |
Kalkylmässiga inkomster |
-9 949 |
- 2 447 |
|
6000 |
Bidrag från EU m.m. |
+ 525 |
+ 6617 |
|
7000 |
Extraordinära medel från EU |
+ 2 200 |
+ 1 950 |
|
Summa förändringar | |||
|
+ 19 811 |
+ 38 212 | ||
Fysiska personers inkomstskatt
Inkomsterna på titeln uppgick till - 4 104 mkr för budgetåret 1993/94.
Inkomsterna beräknas till 26797 mkr för budgetåret 1994/95 och till
36 809 mkr för budgetåret 1995/96. Detta innebär ökningar med 30,9 mdkr
mellan 1993/94 och 1994/95 och med 10,0 mdkr mellan 1994/95 och
1995/96.
Den huvudsakliga förklaringen till den kraftiga ökningen mellan budget-
åren 1993/94 och 1994/95 är att utfallet för inkomsttitelns netto för budgetåret
1993/94 drogs ner av flera orsaker. Systemen för kommunalskatteutbetal-
ningar lades om fr.o.m. 1993. Något förenklat fick det gamla systemet till
följd att utbetalningarna under övergångsåren 1993 och 1994 varit särskilt
stora. Vidare skedde under våren 1994 särskilda omföringar av allmänna
egenavgifter från inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt. Därutöver
förklaras det högre nettot på titeln för 1994/95 bl.a. av antaganden om en
bättre ekonomisk utveckling samt av de åtgärder som föreslagits i regeringens
ekonomisk-politiska proposition. Dessa åtgärder beskrivs närmare nedan.
Den beloppsmässigt mest betydelsefulla förklaringen till ökningen mellan
budgetåren 1994/95 och 1995/96 är åtgärderna som föreslås i regeringens
ekonomisk-politiska proposition. Ökningen av inkomsttitelns netto förklaras
också av att kommunalskatteutbetalningama slutavräknas enligt det gamla
systemet sista gången 1994, vilket innebär att vissa utbetalningar upphör
fr.o.m. 1995. Detta innebär minskade utgifter och medför därmed en förbätt-
ring av inkomsttitelns netto. Vidare bidrar antagandena om bl.a. en ökande
lönesumma till inkomsttitelns nettoökning.
Juridiska personers inkomstskatt
Inkomsterna på titeln uppgick till 27 610 mkr för budgetåret 1993/94. Inkoms-
terna beräknas till 33 188 mkr för budgetåret 1994/95 och till 36 135 mkr för
budgetåret 1995/96. Detta innebär ökningar med 5,6 mdkr mellan 1993/94
och 1994/95 och med 2,9 mdkr mellan 1994/95 och 1995/96.
Mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95 förbättras nettot på titeln med ca
1,9 mdkr av den ekonomiska utvecklingen och med ca 3,7 mdkr beroende
på vidtagna och föreslagna regeländringar. I regeländringarna ligger bl.a. de
förändringar i företagsbeskattningen som gäller för inkomståret 1994 samt de
åtgärder inom företagsbeskattningen som föreslagits i regeringens ekono-
misk-politiska proposition. Dessa åtgärder beskrivs närmare nedan. Slopan-
det av fastighetsskatt på vissa lokaler bidrar också till ökningen mellan dessa
budgetår, vilket beskrivs närmare nedan (skatt på egendom).
Jämfört med statsbudgeten har nettot på titeln reviderats upp med ca 8,1
mdkr, varav ca 6,4 mdkr beror på den ekonomiska utvecklingen. Resterande
del beror på de föreslagna åtgärderna i den ekonomisk-politiska propositionen
respektive propositionen om finansiering av EU-avgiften.
Mellan budgetåren 1994/95 och 1995/96 förbättras nettot på titeln med ca
0,8 mdkr av den ekonomiska utvecklingen och med ca 2,1 mdkr beroende på
vidtagna och föreslagna regeländringar. Bland regeländringarna finns försla-
gen till åtgärder inom företagsbeskattningen i regeringens ekonomisk-poli-
tiska proposition samt propositionen om finansiering av EU-avgiften.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.2
17 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1
Lagstadgade socialavgifter
Nettoinkomsterna under denna huvudgrupp uppgick till 64 677 mkr för bud-
getåret 1993/94. Nettoinkomsterna beräknas till 75 395 mkr för budgetåret
1994/95 och till 93 781 mkr för budgetåret 1995/96. Detta innebär ökningar
med 10,7 mdkr mellan 1993/94 och 1994/95 och med 18,4 mdkr mellan
1994/95 och 1995/96.
Den största delen av ökningen (5,1 mdkr) mellan budgetåren 1993/94 och
1994/95 hänför sig till inkomsttiteln 1251 Övriga socialavgifter, netto. Ök-
ningen beror bl.a. på regeringens förslag om att 7 procent av tilläggspensions-
avgiften skall tillföras statsbudgeten. Förslaget om en allmän löneavgift för
finansiering av medlemskap i EU beräknas medföra en inkomstökning under
budgetåret 1994/95 på 4,1 mdkr. Avgiften skall enligt förslaget införas den 1
januari 1995.
Ökningen mellan budgetåren 1994/95 och 1995/96 hänför sig till den
största delen (12,3 mdkr) till den allmänna sjukförsäkringsavgiften, som rege-
ringen i sin ekonomisk-politiska proposition föreslår skall höjas till 3,95 pro-
cent för år 1996. Vidare beräknas den allmänna löneavgiften öka med 6,1
mdkr.
Skatt på egendom
Inkomsterna under huvudgruppen Skatt på egendom uppgick till 25 520 mkr
för budgetåret 1993/94. Inkomsterna beräknas till 23 574 mkr för budgetåret
1994/95 och till 22 961 mkr för budgetåret 1995/96. Detta innebär minsk-
ningar med 1,9 mdkr mellan 1993/94 och 1994/95 och med 0,6 mdkr mellan
1994/95 och 1995/96.
Minskningen mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95 beror framför allt
på att fastighetsskatten på vissa lokaler slopades 1993. Denna skatt uppbärs
tillsammans med inkomstskatterna och omförs med två års eftersläpning till
huvudgruppen Skatt på egendom. Minskningseffekten av slopandet uppstår
alltså för egendomsskatterna budgetåret 1994/95. Eftersom omföringama från
inkomstskatterna samtidigt upphör, innebär slopandet en indirekt ökning av
dessa skatter mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95.
Skatt på varor och tjänster
Inkomsten av mervärdesskatt, som netto är den största inkomsttiteln på stats-
budgeten, uppgick till 123 258 mkr budgetåret 1993/94. Inkomsterna beräk-
nas till 108 835 mkr för budgetåren 1994/95 och till 117 100 mkr för budget-
året 1995/96. Detta innebär en minskning med 14,4 mdkr mellan 1993/94 och
1994/95 respektive en ökning med 8,3 mdkr mellan 1994/95 och 1995/96.
Förändringarna mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95 förklaras bl.a. av
att regeringen i proposition 1994/95:57 föreslår en EG-anpassad beskatt-
ningsordning. Förslagen innebär en engångsminskning om 6,2 mdkr för bud-
getåret 1994/95. Detta beskrivs närmare under särskild rubrik nedan. Vidare
beräknas antagandena om den ekonomiska utvecklingen minska mervärdes-
skatten med 2,6 mdkr.
Av ökningen mellan budgetåren 1994/95 och 1995/96 hänför sig 6,2 mdkr
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.2
till engångseffekter till följd av EU-medlemskapet, enligt ovan. Därutöver be- Prop. 1994/95:100
räknas den ekonomiska utvecklingen öka mervärdesskatten med ca 2,0 mdkr. Bilaga 1.2
Inkomsterna på energiskatt beräknas öka med 3,0 mdkr mellan budgetåren
1993/94 och 1994/95 och med 2,1 mdkr mellan budgetåren 1994/95 och
1995/96. Förändringen hänför sig till den största delen till de årliga indexupp-
räknade skattesatserna per den 1 januari fr.o.m. 1994.
Övriga inkomster
Inkomsterna av statens verksamhet beräknas minska med 2,8 mdkr mellan
budgetåren 1993/94 och 1994/95 och med 3,5 mdkr mellan budgetåren
1994/95 och 1995/96. Den största förklaringen till minskningen mellan
1993/94 och 1994/95 är att Riksbankens inlevererade överskott beräknas
minska till följd av det högre ränteläget. Minskningen mellan 1994/95 och
1995/96 har som främsta förklaring att Byggnadsstyrelsen bolagiserats och att
statens fastighetsförvaltning därmed inte beräknas generera några överskott
fr.o.m. budgetåret 1995/96.
Inkomsterna av försåld egendom beräknas minska med 2,6 mdkr mellan
budgetåren 1993/94 och 1994/95 och med 8,8 mdkr mellan budgetåren
1994/95 och 1995/96. Minskningarna förklaras av variationer i inkomster från
utförsäljningar av statliga bolag. I beräkningen för budgetåret 1995/96 har
RRV inte räknat med några utförsäljningar.
Kalkylmässiga inkomster beräknas minska med 9,9 mdkr mellan budget-
åren 1993/94 och 1994/95 och med 2,4 mdkr mellan budgetåren 1994/95 och
1995/96. Minskningen mellan 1993/94 och 1994/95 förklaras av att Bygg-
nadsstyrelsen återbetalade investeringslån under budgetåret 1993/94. Under
1994/95 sker vissa andra återbetalningar, som upphör fr.o.m. 1995/96.
Känslighetskalkyl
Antaganden om den ekonomiska utvecklingen har avgörande betydelse för
beräkningsresultaten. RRV har därför haft kontakter med Konjunkturinstitutet
och gjort en grov känslighetskalkyl med utgångspunkt från ett alternativt eko-
nomiskt scenario. Detta scenario utgår från en procentenhets högre BNP-till-
växt för kalenderåren 1995 och 1996.
Det bör framhållas att detta inte är någon alternativ prognos utan endast en
jämförelsekalkyl för att illustrera effekten på statsbudgetens inkomster av en
förändring i den ekonomiska utvecklingen. En motsvarande minskning av
BNP-tillväxten skulle i grova drag ge samma effekter som de som presenteras
i det följande, men med omvänt tecken.
Den snabbare tillväxten genereras av en starkare privat efterfrågan och för
kalenderåret 1996 är BNP-nivån två procent högre än i huvudkalkylen. Detta
innebär en högre tillväxttakt för de viktigaste ekonomiska antaganden som är
utgångspunkt för RRV:s beräkning, däribland lönesumman, privat konsum-
tion, driftsöverskott, konsumentprisindex, m.m. Som exempel kan nämnas att
lönesummans förändringstakt i känslighetskalkylen är 1,4 respektive 1,5 pro-
centenheter högre än i huvudkalkylen och den privata konsumtionens (i lö-
pande priser) förändringstakt är 1,5 procentenheter högre båda kalenderåren.
Den högre tillväxten medför en ökad sysselsättning, vilket påverkar arbets- Prop. 1994/95:100
kraftsutbudet och ger en viss minskning av arbetslöshetsnivån (-0,3 respek- Bilaga 1.2
tive -0,7 procentenheter).
I tabellen nedan redovisas skillnader mellan RRV:s beräkning och jämförelse-
kalkylen.
Jämförelse mellan RRV:s beräkning (benämnd huvudkalkyl) och en
jämförelsekalkyl
|
1994/95 |
Huvud- |
Jämförelse- |
Förändring | |
|
Totala inkomster |
396 735 |
397 936 |
+ 1 201 | |
|
1111 |
Fysiska personers inkomstskatt |
26 797 |
27 023 |
+ 226 |
|
1121 |
Juridiska personers inkomstskatt |
33 188 |
33 275 |
+ 87 |
|
1200 |
Socialavgifter |
75 395 |
75 923 |
+ 528 |
|
1411 |
Mervärdesskatt |
108 835 |
109 195 |
+ 360 |
|
1995/96 |
Huvud- |
Jämförelse- Förändring | ||
|
Totala inkomster |
434 948 |
440 462 + |
5514 | |
|
1111 |
Fysiska personers inkomstskatt |
36 809 |
38 539 + |
1 730 |
|
1121 |
Juridiska personers inkomstskatt |
36 135 |
36 542 |
+ 407 |
|
1200 |
Socialavgifter |
93 781 |
95 708 + |
1 927 |
|
1411 |
Mervärdesskatt |
117 100 |
118 550 + |
1 450 |
Enligt ovanstående känslighetskalkyl skulle en procentenhets högre BNP-till-
växt kalenderåren 1995 och 1996 resultera i 1,2 mdkr högre inkomster bud-
getåret 1994/95 och 5,5 mdkr högre inkomster budgetåret 1995/96.
I sammanhanget kan påpekas att skatte- och avgiftsökningar på bl.a. kom-
munalskatte- och vissa delar av socialförsäkringsområdet inte påverkar stats-
budgetens inkomstsida. Dessa skatter och avgifter nettoredovisas, vilket inne-
bär att inkomstsökningar motsvaras av lika stora utgiftsökningar för inkomst-
sidan. I jämförelsekalkylen beräknas skatte- och avgiftsuttaget brutto öka nå-
got mer än dubbelt så mycket som framgår av förändringarna på statsbudge-
tens inkomster.
Vissa extraordinära inkomster
På statsbudgetens inkomstsida redovisas även olika typer av extraordinära in-
komster, såsom försäljningsinkomster eller engångsvisa fondöverföringar.
Vid studier av inkomsternas utveckling över tiden kan det vara intressant att
justera inkomstnivån för sådana extraordinära inkomster. I sammanhanget är
det av stor vikt att påpeka att det för närvarande inte finns några generella
principer för vilka inkomster, som bör betraktas som extraordinära. Från vissa
utgångspunkter skulle exempelvis även förändringar i regelverk kunna vara
en komponent, som bör justeras för vid jämförelser av inkomsterna över tiden.
Presentationen i det följande bör således i första hand betraktas som exempel
på justeringar, som kan vara av intresse att göra för att underlätta en jämfö-
relse över tiden. Presentationen skall däremot inte uppfattas som en fullstän-
dig justering av inkomstsidans olika former av extra ordinära inkomster.
|
(mdkr) |
1992/93 |
1993/94 |
1994/95 |
1995/96 |
|
Inkomster, ojusterat |
377,7 |
376,9 |
396,7 |
434,9 |
|
Procentuell förändr. fr. föreg. budgetår |
- 0,2 % |
5.3 % |
9,6 % | |
|
Justeringar |
- 10,8 |
-22,4 |
- 11,0 |
-5,4 |
|
Inkomster, justerat |
366,9 |
354,5 |
385,7 |
429,5 |
|
Procentuell förändr. fr. föreg. budgetår |
- 3,4 % |
8,8 % |
11,3% |
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.2
För budgetåret 1992/93 har justerats för engångsvisa överföringar från Ar-
betslivsfonden till statsbudgeten, likvidation av Fortia AB och inleveranser i
samband med bolagiseringen av Vattenfall. För budgetåret 1993/94 har juste-
rats för aktieförsäljningsinkomster avseende AssiDomän, OK Petrolium och
SSAB, inleveranser i samband med bolagiseringen av Byggnadsstyrelsen
samt vissa kalkylmässiga inkomster vid övergång till ny räntekontomodell.
För 1994/95 har justerats för aktieförsäljningsinkomster avseende Pharmacia
samt infasningsmedel från EU. För budgetåret 1995/96 har justerats för infas-
ningsmedel samt återbetalning av lån i samband med förändringar i jord-
bruksstödet till följd av EUmedlemskapet.
Som framgår av presentationen visar de justerade inkomsterna en snabbare
ökningstakt för båda prognosåren. En av förklaringarna till ökningen är de
ytterligare skatteinkomster som beräknas bli följden av regeringens ekono-
misk-politiska proposition.
Effekter av EU-medlemskap
Sveriges kommande medlemskap i EU innebär bl.a. vissa effekter för stats-
budgetens inkomster. Detta har bl.a. behandlats i 1994/95 års propositioner
nr 19, 34, 40, 55, 57, 75 och 122.1 det följande ges en sammanfattning av de
delar i årets inkomstberäkning, som påverkats av EU-medlemskapet.
Sveriges kommande medlemskap i EU innebär bl.a. att Sverige kommer
att motta vissa stöd och bidrag från EG:s budget. I denna inkomstberäkning
föreslår RRV att dessa s.k. återflödesmedel redovisas på inkomsttitlar under
en ny inkomsttyp, 6000 Bidrag från EU m.m. Dessa inkomster beräknas sam-
mantaget till 0,5 mdkr för budgetåret 1994/95, till 7,1 mdkr för budgetåret
1995/96 och till 8,7 mdkr för budgetåret 1995/96-96. Vidare resulterade Sve-
riges medlemsförhandlingar bl.a. i att ett s.k. infasningsbelopp avseende Sve-
riges medlemsavgift kommer att återbetalas under åren 1995-1998.1 denna
inkomstberäkning föreslår RRV att infasningmedlen redovisas på inkomsttitel
under en ny inkomsttyp, 7000 Extraordinära medel från EU. Inkomsterna på
denna inkomsttitel beräknas till 2,2 mdkr för budgetåret 1994/95, till 4,15
mdkr för budgetåret 1995/96 och till 6,1 mdkr för budgetåret 1995/96-96.
För att finansiera Sveriges medlemskap i EU har regeringen bl.a. föreslagit
att en allmän löneavgift införs. Avgiftssatsen är 1,5 procent. Som en direkt
följd härav höjs den särskilda löneskatten och premieskatten på livförsäk-
ringar i motsvarande mån. I denna inkomstberäkning föreslår RRV att den
allmänna löneavgiften redovisas på inkomsttitel 1281. Näringsidkare skall
också betala allmän löneavgift och särskild löneskatt. Näringsidkares avgifter
och skatter redovisas under inkomsthuvudgruppen 1100 Skatt på inkomst och
omförs med två års eftersläpning till inkomsthuvudgruppen 1200 Socialavgif-
ter och allmänna egenavgifter. Inkomsterna av dessa skatter och avgifter be-
räknas för inkomsthuvudgruppema 1100 och 1200 tillsammans till 4,4 mdkr
för budgetåret 1994/95, till 10,9 mdkr budgetåret 1995/96 och till 16,5 mdkr
budgetåret 1995/96-96.
Det bör särskilt framhållas att RRV:s beräkningar på området socialavgifter
avser inkomster brutto, före motverkande effekter bl.a. enligt följande. Av-
gifts- och skattehöjningarna kan förväntas vältras över på driftsöverskott och
löner. RRV har inte utfört särskilda beräkningar av dessa effekter. I proposi-
tion 1994/95:122 beräknar regeringen att avgifts- och skattehöjningarna ger
en nettoförstärkning för offentlig sektor om 5,4 mdkr (11,0 mdkr brutto). För
1998 bedöms övervältringen inte ha skett fullt ut, vilket enligt regeringens
beräkningar skulle innebära att inkomstförstärkningen för detta år blir 6,3
mdkr.
Vidare har regeringen i proposition 1994/95:40 angett att den sociala sek-
torn ej bör drabbas. I proposition 1994/95:122 anges att hela den merkostnad,
som avgifts- och skattehöjningarna innebär för kommunsektorn bör återföras
till kommunsektorn. Regeringen har ännu inte konkretiserat de tekniska lös-
ningarna för dessa kompensationer, varför RRV inte heller beräknat några så-
dana effekter.
EU-medlemskapet innebär effekter av engångskaraktär för statens mom-
sintäkter. I prop. 1994/95:57 föreslås en EG-anpassad beskattningsordning
som medför att mervärdesskatt inte tas ut vid införsel av varor från EG-länder.
I stället skall beskattning ske i den ordinarie mervärdesskatteredovisningen.
Detta innebär en förskjutning av uppbörden så att en engångseffekt uppstår
på budgeten för budgetåret 1994/95 med en minskning på 8,2 mdkr. I proposi-
tionen föreslås också att de skattskyldiga som bedriver handel med EG-länder
skall redovisa mervärdesskatt en gång per månad. Detta innebär en positiv
engångseffekt på 2,0 mdkr. Dessa förändringar beräknas således sammantaget
innebära en engångsminskning om 6,2 mdkr för budgetåret 1994/95.
Sveriges medlemskap i EU innebär bl.a. att EG:s olika stödprogram inom
jordbruksområdet träder i kraft. Jordbrukare, som övergår från det svenska
arealbidragsprogrammet till EU:s motsvarighet, skall återbetala vissa delar av
tidigare omställningsbidrag. Återbetalningarna förväntas ge en engångsin-
komst för statsbudgeten om 1,3 mdkr för budgetåret 1995/96.
Övriga effekter beräknas tillsammans till -0,2 mdkr för budgetåret
1994/95, ti 11 + 0,2 mdkr för budgetåret 1995/96 och ti 11 + 0,3 mdkr för budget-
året 1995/96-96. Dessa effekter består av minskade intäkter för tullen, höjd
mervärdesskatt på porto och serveringsavgifter samt förskjutning av uppbör-
den för försäljningsskatt på motorfordon.
Effekter av proposition 1994/95:25,
Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m.
För att angripa de ökande oblansema i ekonomin föreslog regeringen ett s.k.
saneringsprogram i proposition 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgär-
der m.m. Nedan följer först en grov beskrivning av programmet som helhet
och därefter en sammanfattning av de förslag till åtgärder, som påverkat
RRV:s beräkningar.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.2
10
Åtgärdernas effekter beräknas av regeringen till 113,4 mdkr vid år 1998. Prop. 1994/95:100
Dessa fördelar sig enligt följande (beräkningarna har redovisats i 1995 års Bilaga 1.2
priser):
Tidigare beslutade åtgärder
Minskade ränteutgifter
Kommande åtgärder i budgetprop
Åtgärder föreslagna i prop 1994/95:25
Summa
18,3 mdkr
18,0 mdkr
20,0 mdkr
57,1 mdkr
113,4 mdkr
De åtgärder som föreslagits i prop. 1994/95:25 (57,1 mdkr) utgörs av såväl
förslag som konkretiserats i förslag till lagförändringar som mer principiella
förslag där regeringen avser återkomma. Drygt hälften (36,3 mdkr) av för-
stärkningarna består av skatte- och avgiftsförändringar.
De beloppsmässigt största skatteförändringarna föreslås på inkomstskatte-
området. För fysiska personers skatter föreslås bl.a. en höjning med fem pro-
centenheter av den statliga inkomstskatten (den s.k. värnskatten), s.k. avin-
dexering av brytpunkten för statlig skatt samt basbeloppet (vilket påverkar
grundavdraget) och en höjning av gränsen för reseavdrag från 4 000 kr till
6000 kr. För juridiska personers skatter föreslås bl.a. att vissa tidigare beslut
upphävs. Detta gäller de nu avskaffade skatteutjämningsreserverna (SURV),
som endast till hälften skulle tas upp till beskattning. I stället föreslås att nio
tiondelar av SURVama skall tas upp till beskattning. Ett tidsbegränsat direk-
tavdrag för byggnadsinvesteringar föreslås införas. Avkastningsskatten på
pensionsförsäkringar och pensionskonton föreslås höjas från 9 till 15 procent
och avkastningsskatten på kapitalförsäkringar föreslås höjas från 20 till 30
procent. Den särskilda premieskatten på tjänstegrupplivförsäkring föreslås
höjas med två procentenheter. För såväl fysiska som juridiska personer före-
slås en höjning om två procentenheter av den särskilda löneskatten. Föränd-
ringar föreslås också på kapitalskatteområdet. Den s.k. dubbelbeskattningen
på utdelningsinkomster föreslås återinföras och halverad reavinstskatt på ak-
tier föreslås avskaffas. Skattesatsen för värdepappersfonder föreslås höjas
från 25 till 30 procent och det tidigare beslutet att sänka skattesatsen på kapi-
talinkomster från 30 procent till 25 procent fr.o.m. 1995 föreslås upphävas.
Beträffande skatt på egendom föreslås att det tidigare beslutet om avskaffad
förmögenhetsskatt upphävs. Vidare föreslås fastighetsskatten för små- och
hyreshus höjas från 1,5 till 1,7 procent fr.o.m. den 1 januari 1996. Dessa skat-
ter uppbärs tillsammans med inkomstskatterna och omförs med två års efter-
släpning till inkomsthuvudgruppen 1300 Skatt på egendom. De sammantagna
effekterna på inkomstskatteområdet beräknas öka inkomsterna med 4,4 mdkr
för budgetåret 1994/95, med 17,2 mdkr för budgetåret 1995/96 och med
27,5 mdkr för budgetåret 1995/96-96.
Den allmänna egenavgiften till arbetslöshetsförsäkring föreslås avskaffas
och samtidigt föreslås en motsvarande höjning av den allmänna sjukförsäk-
ringsavgiften. Vidare föreslås en successiv upptrappning av den allmänna
sjukförsäkringsavgiften med en procentenhet per år under inkomståren
1996-1998. De allmänna avgifterna är avdragsgilla. Detta innebär att nettoef-
fekten för statens inkomster blir skillnaden mellan avgiftsintäkten brutto och
11
minskningen av inkomstskatt till följd av avdragseffekten. De successiva höj-
ningarna under perioden 1996-1998 beräknas netto öka statens inkomster
med budgetåret med 2,0 mdkr budgetåret 1995/96 och med 4,3 mdkr budget-
året 1995/96-96.
De allmänna avgifterna uppbärs tillsammans med Fysiska personers in-
komstskatter och omförs direkt vidare till egna inkomsttitlar under inkomst-
huvudgruppen 1200 Socialavgifter och allmänna egenavgifter. Den allmänna
arbetslöshetsförsäkringsavgiften överförs därifrån direkt vidare från statsbud-
geten till den s.k. Arbetsmarknadsfonden. Den allmänna sjukförsäkringsav-
giften stannar kvar på statsbudgetens inkomstsida. Växlingen mellan avgif-
terna innebär därmed en förstärkning för statsbudgeten, men har inte någon
betydelse för statens lånebehov. Förstärkningen för statsbudgeten till följd av
avgiftsväxlingen beräknas netto till 3,7 mdkr för budgetåret 1994/95, till 9,1
mdkr för budgetåret 1995/96, och till 13,8 mdkr för budgetåret 1995/96-96.
Det är viktigt att observera att dessa förstärkningar inte påverkar statens låne-
behov.
Även bland socialavgifterna uppstår en motsvarande effekt till följd av den
växling som föreslagits mellan arbetsmarknadsavgift och sjukförsäkringsav-
gift. I detta fall försämras statsbudgetens inkomstsida, men inte heller här har
växlingen någon betydelse för statens lånebehov. Effekten för statsbudgetens
inkomstsida beräknas till - 6,0 mdkr för budgetåret 1994/95, - 14,8 mdkr för
budgetåret 1995/96 och till - 22,5 mdkr för budgetåret 1995/96-96. Vissa
andra förändringar föreslås också inom socialavgifternas område. Effekterna
av dessa beräknas till +260 mkr för budgetåret 1994/95, till +640 mkr för
budgetåret 1995/96 och till + 810 mkr för budgetåret 1995/96-96.
Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster
På de flesta inkomsttitlar på statsbudgeten redovisas endast inkomster. På ett
mindre antal titlar, men med betydande belopp, redovisas även utgifter. För
dessa titlar sker en nettoredovisning över budgeten, dvs. nettot av inkomster
och utgifter tas upp på statsbudgetens inkomstsida. För att tydliggöra detta
förhållande presenterar RRV i denna inkomstberäkning även vissa bruttoin-
komster och -utgifter i anslutning till nettobeloppen i tabell A i tabellbilagan.
Utöver detta presenteras i tabell C i tabellbilagan en mer utförlig samman-
ställning av bruttobeloppen budgetåren 1993/94, 1994/95, 1995/96 och
1995/96-96.1 RRV:s prognosarbete ingår att bedöma utvecklingen av brutto-
beloppen för såväl inkomster som utgifter. En närmare redovisning av dessa
belopp finns i beskrivningen av respektive inkomsttitel.
Av tabell C i tabellbilagan framgår att bruttoinkomsterna för budgetåret
1995/96-96 beräknas uppgå till 1 675 mdkr vilket är nära tredubbelt så mycket
som inkomsterna netto på statsbudgeten. Utgifterna på inkomsttitlarna beräk-
nas till 1 057 mdkr för samma budgetår.
Den största differensen mellan brutto- och nettoredovisningen finns på in-
komsttypen 1000 Skatter. Inkomsterna på huvudgruppen 1100 består till
största delen av preliminärskatter (statlig och kommunal inkomstskatt m.m.).
Utgifterna utgörs bl.a. av utbetalningar av kommunalskattemedel och över-
skjutande skatt.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.2
12
Inkomsterna på huvudgruppen 1200 består i huvudsak av arbetsgivaravgifter. Prop. 1994/95:100
I bruttosammanställningen ingår såväl ATP-avgifter som de övriga arbetsgi- Bilaga 1.2
varavgifter som överförs till fonder utanför statsbudgeten. Utgifterna utgörs
alltså av utbetalningar till ATP-systemet och olika fonderingar utanför stats-
budgeten. Vidare utbetalas sjukförsäkringsavgifternas andel av sjukförsäk-
ringens kostnader. Bruttoströmmama under huvudgruppen 5200 utgörs också
bl.a. av olika fondöverföringar.
Bruttoutgiftema på huvudgruppen 1400 utgörs av återbetalningar av mer-
värdesskatt och den offentliga sektorns kompensation för i princip all ingå-
ende mervärdesskatt.
Periodiserad redovisning av skatter och socialavgifter
I det föregående avsnittet behandlades brutto- och nettoredovisning på in-
komsttitlarna. När det gäller 1111 Fysiska personers inkomstskatt och 1121
Juridiska personers inkomstskatt kvarstår ett flertal problem då inkomsterna
skall analyseras utifrån förändringar i den ekonomiska miljön. Problemen
hänger bl.a. ihop med de redovisningsprinciper som gäller för statsbudgeten.
Tre problemområden kan konstateras:
1. budgetårsredovisningen
2. kassamässigheten
3. den samordnade uppbörden.
Budgetårsredovisningen innebär svårigheter då skatten skall analyseras ut-
ifrån förändringar i lönesumman, tillväxten i ekonomin eller förändringar av
skatteregler. Samtliga dessa variabler anges normalt per kalenderår.
Kassamässigheten medför att skattemedel, som avser ett visst inkomstår,
kassamässigt finns utspritt över tre olika budgetår i form av inbetalningar av
preliminärskatt, kvarskatt och fyllnadsinbetalningar samt utbetalningar av
överskjutande skatt. Likaså hänför sig de skatter som flyter in under ett visst
budgetår till tre olika inkomstår. Då skatten skall analyseras utifrån föränd-
ringar i den ekonomiska miljön bör man studera skatteintäkten, dvs. den skatt
som har eller kommer att debiteras som slutlig skatt för respektive inkomstår.
Den samordnade uppbörden innebär att ett flertal skatter betalas in på in-
komsttitlarna för fysiska och juridiska personers inkomstskatt genom prelimi-
närskatteinbetalningar m.m. för att sedan omföras med två års eftersläpning
till andra inkomsttitlar. Detta gäller exempelvis för fastighetsskatt och förmö-
genhetsskatt, samt egenföretagamas egenavgifter och den särskilda löneskatt
som betalas av juridiska personer.
Således behövs ett alternativt angreppssätt då inkomstskatterna skall analy-
seras. Ett sådant angreppssätt kan vara en periodiserad redovisning av in-
komsttitlarna. Denna redovisning renodlar den statliga inkomstskatt som de-
biteras under respektive inkomstår. I tabell D i tabellbilagan presenteras en
periodiserad redovisning som omfattar hela statsbudgetens inkomstsida åren
1991-1996. Dock är det endast inkomstskatter, egendomsskatter och social-
avgifter som periodiserats. Beträffande inkomsthuvudgruppen Skatt på varor
13
och tjänster samt inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster
av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster, Bidrag
från EU samt Extraordinära medel från EU antas antingen att inbetalningar
och intäktsbegreppen sammanfaller eller att detta är extraordinära intäkter.
I tabellen nedan presenteras totala perodiserade skatter och socialavgifter.
Det bör observeras att även de kommunala inkomstskatterna periodiserats,
vilket får till följd att skatteintäkterna redovisas på det år de beslutats gälla
och inte när de slutligen utbetalas till kommunen.
Tabellen visar att de totala skatterna (brutto) har sjunkit från 1991 till 1993.
De största förklaringarna till det är sänkningen av socialavgifterna från 37,29
procent (1991) till 31,00 procent (1993), vilket även framgår av tabell C i
tabellbilagan. En del av denna sänkning är dock en chimär, eftersom den del-
vis beror på att arbetsgivaren övertog ansvaret för de första fjorton dagarna
av sjuklöneperioden. Denna del av sänkningen motsvaras alltså av en sänk-
ning av statens utgifter för sjukförsäkring.
En annan förklaring bakom sänkningen av de totala skatterna är de statliga
myndigheternas möjlighet att avräkna mervärdesskatt fr.o.m. den 1 juli 1991.
Sålunda motsvarades även denna inkomstsänkning av en utgiftssänkning.
En del av nedgången har trots allt även varit ”riktiga” skattesänkningar.
Bl.a. sänktes socialavgifterna i samband med den s.k. krisuppgörelsen mellan
regeringen och Socialdemokraterna 1992.
Som en följd av minskningen av de totala skatterna mellan 1991 och 1993
sjunker även skattekvoten. Denna skattekvot beräknas utifrån de periodise-
rade skatterna och BNP till löpande pris.
Både skattekvoten och de totala skatterna ökar mellan 1994 och 1996. Ta-
bellen visar att den stora ökningen sker inom socialavgifterna. Detta beror till
stor del på de nya allmänna egenavgifter som införts under perioden.
|
1991 |
1992 |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
|
BNP, löpande priser (mdkr) |
1 447,3 |
1 441,7 |
1 442,2 |
1 508,3 |
1 594,4 |
1 684,3 |
|
Totala skatter, brutto |
757.1 |
734,2 |
716.4 |
752,1 |
834,2 |
903,9 |
|
(mdkr) | ||||||
|
Total skattekvot |
0,5231 |
0,5092 |
0,4968 |
0,4986 |
0,5232 |
0,5367 |
|
därav |
0,1653 |
0.1701 |
0,1731 |
0,1700 |
0,1686 |
0,1663 |
|
kommunalskattekvot | ||||||
|
därav socialavgiftskvot |
0,1737 |
0,1607 |
0,1521 |
0,1485 |
0,1807 |
0,1874 |
|
(inkl. allm. egenavgifter) |
Tabell D i tabellbilagan visar att fysiska personers statliga inkomstskatt mins-
kade mellan 1991 och 1992. Detta beror på att brytpunkten för statlig in-
komstskatt justerades upp med en historisk inflationstakt som var högre än
vad inflationen kom att bli under 1992. Vidare lades ett reallöneskydd om två
procent till inflationsuppräkningen.
Efter 1993 beräknas skatten öka perioden ut. Detta beror bland annat på de
åtgärder som föreslagits i regeringens ekonomisk-politiska proposition.
Dessa har beskrivits närmare ovan.
Sedan våren 1992 tillämpas s.k. regleringar mellan staten och kommunsek-
torn. Regleringarna kan i princip vara både positiva och negativa. De beslut
(bl.a. slopat schablonavdrag och sänkt grundavdrag) som statsmakterna hit-
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.2
14
tills fattat har i praktiken ökat kommunernas skatteunderlag. De beslutade re-
gleringarna har inneburit att medel återförts från kommunsektorn till staten.
Tekniskt redovisas regleringarna som en minskning av kommunalskatteutbe-
talningama och påverkar således inkomsttiteln 1111 Fysiska personers in-
komstskatt positivt, dvs. nettot på titeln ökar. Eftersom dessa regleringar del-
vis skiljer sig från den ordinarie inkomstskatten har de brutits ut ur den perio-
diserade redovisningen och redovisas separat under en egen inkomsthuvud-
grupp, här kallad 1900 Kommunregleringar. Inkomsthuvudgruppen finns
alltså inte i statsbudgeten utan används här endast som en analysvariabel.
Juridiska personers inkomster beräknas öka kraftigt mellan 1992 och 1993.
Detta beror framför allt på den förbättrade konjunkturen.
Fr.o.m. 1992 särskiljs inte 1122 Avskattning av företagens reserver, då
denna särredovisning inte har visat sig möjlig att göra. I stället ingår avskatt-
ningen i 1121 Juridiska personers inkomstskatt.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.2
15
TABELLBILAGA
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.2
TABELL A
TABELL B
TABELL C
TABELL D
RRVs inkomstberäkning hösten 1994, per budgetår
RRVs inkomstberäkning hösten 1994, per kalenderår
Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster
Periodiserad kalenderårsredovisning
17
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.2
FÖRÄNDRINGAR
TABELL A 1994/95 - 1994/95
RRVs INKOMSTBERÄKNING 1993/94 1994/95 1994/95 1995/96 1995/96-96 - 1995/96 Statsbudget -
HÖSTEN 1994, PER BUDGETÅR___________Definitivt utfall_____Statsbudget________Prognos________Prognos________Prognos_____________________- prognos
O O O O O
o o o o
o o o
ic, rc
00 O I >
o o
o
ö
o
C4
r-1
o
SO
00
SO
sO
00
oc
OS
T.
|
i |
^222 |
o o O o |
O o |
C O O | |
|
o o |
Q O | ||||
|
IT) |
O r, |
tx oo |
Os |
so so |
>✓') W) |
|
© |
P*1 t? so |
Os oo |
O |
Os Os |
C- |
|
00 |
Z rt |
rC — |
ri |
O o |
‘CS Tt |
|
S© |
so so Tt — |
> cc |
—< |
0-1 Cl | |
|
SO |
C4 |
rC c*', | |||
o
o
o
-r
o
cc
'O
C~l
oo
so
rc
O
O
18
xO
Ox
wo
Ox
Ox
1/5
O
C
O
Q
O
CO
■^r
CO
xO
xO
r~
04
O Tf
OX OO
ro
Ox
co
CO
Ox
CO
O
O
o
co
OO
O
04
xo
O
00
XO
O
O
O
Ox
04
1/5
O
O
O
Ox
04
CO
1/5
o-,
V5
o-
1/5
rO
r-
1/5
ro
CO
CO
CO
CO
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1.2
22 O O O O O O
|
o o o |
o |
Ox |
O O Ox |
22 22 25 |
|
xo co |
,—4 |
XO |
xO |
00 |
|
— OX OO |
04 |
O| |
04 |
Ox |
|
O 04 |
05 |
04 |
04 |
X£5 |
|
Tf |
■ |
1 |
O O O
o o o
o o o
04 O CO
04 oc Ox
o vo
xO
o o o
o o o
o o o
OO OO co
co xo ox
Ox Tt Tt
i/5 Ox
1/5
OX
'T
Ox
Ox
O
O
o
lo,
XO
LO,
04
Ox
*T
O-
XO
OO
■'t
00
Tt
00
04
CO
co
r-
co
04
c<~,
CO
o
O
O
xO
LO,
CO
oo
O
O
O
O
O
04
LO,
xO
04
O
CO
1/5
O
04
Ox
Ox
04
Ox
Ox
04
O
LO,
ro
1/5
CO
25
o-,
r"
o
CO
CO
o-
O
ro
ro
o-
O
ro
ro
o-
O
ro
|
r* |
25 O O |
22 | |
|
22 1*0 |
O | ||
|
04 |
XO |
xo | |
|
25 |
O |
05 | |
|
'f |
*O |
CO | |
ro I‘n O co
04 04 04
r~ tx r-
1/5 04 r~ tx in oj- 04 ---. 1/5 04 22 Q) xo oc LO, -t Ox »o, Tt 00 tT ■rf O CO Tf O O O O o~ IO, 04 OO OO o O Ox O O O co O s LO, 1/5 CO 22 co ro co co O-, o, O O O O CO O O O 04 O O O rr io, r- io, rt ox ox r- t" io, O of •/) Ot O- rO 04 ro O CO 04 04 2 M- ^r Ox Ox •o ‘O > ot 00 > of 04 —■ —- 000 fO ro O CO 20 0 O ro ro co 22 0 O ro ro CO 22 Ox 04 ro xo xO tx r- Ox 1/5 -t ‘o LO, —“ 04 <5 XO 04 "t of OJ 04 — O 04 O- ■'t r- Ox Ox LO, oo O o i/o co O- V5 O 04 C*", Ox 04 Ox Ox co co O >/> i/5 O 1/5 1/5 04 04 xO xo O O xo o 04 04 00 00 04 rO 04 00 00 04 CO 04 co oo o- OX 1 04 00 1/, 22 Q O 22 © x-O LO, 22 ro ro O ro 22 © XO O xO ”SJ- 04 O) tx 1/5 25 — Ox -- 1/5 (X xO 04 04 — 19 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 IX < 2 wc -fr O DO o cx wc 'fr Os SD O. wc so Os O SO DD Os O ■— wc X SO cz Os o c WC DD Os o Os £ wc Os fr Os Os c/i O DD CL Cl O 8 sO Q) O O O o o 88 88 00 oo © -fr r- 'V sp I tx I o t— 8 Os WC 7 oo CC I O r- 8 O C' 7 'fr oo so O O Q O CM CM \O s© tx fr fr rc OS CM O O O o I OO WC O Q O CM o $ Q) O S Q> ■fr oo fr oo O 8 CM O O O wc ci o O O O Q> O O Q o O s 88 Os — fr ©s rc Os c Q O fr SO O Q 88 Q> O fr fr Q> s Q) O O WC O o fr sO se CC WC 00 o £> O O sO O C) Cm CM fr WC Os O OO Wc wc O O fr O o o se Q Q wc o o 00 so fr 00 8 wc wc WC 00 oo o o O $5 oo rx c- 00 so so © — W Wc wc ©s — QjOOOOOOOOOOOO 0)0 oooooooooo 00 O CMOOsowcOwcOOO sC sf N X O OO X oo O so IT, O — — fr oo oo rc fr SO fr wc co Ci (N > — os Os (fr — > sD C C — ooooooooooooo SO CM so oo fr fr Os Cl oo Os fr so — wc oo rc fr fr fr cm wc °Owc WC SO O CM O wc —os fr cm — fr so rc rc os SO Cl — Q) Q) fr cc O tx 00 Os fr o o o O o Q Q) O O 7 5 o O o 00 oo O Os Os o Q CM fr wc tx fr o O rx fr Os oo oo CM Cl O Os Os Os fr rc Q) Cm O 8 O O O O Q> O O O o o O wc wc — Qs o 88° fr fr 88 fr fr 1 8 O fr — Cl CM Cl 00 OC O CM O OO CC rc SO CM fr O OS rc sO oo g oo oc rc rt — Oc OO O CM — rc O fr O so O C- Cl WC fr wc so oo — C~ Oc OS oo CM wc sO sO fr oo oo Cl fr -— OS SO Cl C" CM ri o sO rc Os OS wc tx fr tx fr — fr — CM oo o Os sO sO rc sO 'fr Cl CM Os SO ■'t — —« sO o OO O CM Cl fr wc WC CM sO — fr CM WC wc rc Cl O O sO tx r~ Os o C- —" Oc Cl sO — Os oo fr rc © CM Cl Os fr — fr 00 O fr — o — Os o —' CM WC wc WC fr cc O — fr wc Cl rc sO — wc 'fr — ©s CM CM SO CM — 20 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 lc, Os Os 00 3 X c3 oo sO io, 'C, "t
O C 00 Q. 72 sO CM 1/2 Os o- c/J O LC, Os Os 72 8 04 sO 05 O O O O 72 O oo Os Cm sO 04 LC, o Os M- 04 04 fO 1 04 72 o O O 72 o o o o 72 o rf 00 o tx o »■H o- O\ Os ■^r IT) 04 —- (X Tt CO I 72 Tt Q '■f 72 O 04 m 72 O O O O SO OO co 5 2 o Os o CM Cl O Os 72 O C<4 o Oc s© Os OS c*2 >o SO s© O- C4 Os O O tT Ch IO, 'o CC rf M- 04 04 oo ”t O\ rO M- —■ *o LO Os S© 04 72 O O 72 o o —■ 04 co O 72 O 88 *o lc, O 72 o o co Os ir, O\ I O Q 7 04 72 O cc 72 O o- o o 2 §8 1 °?°? M — 1 S8 72 o SO Os oo £ Os IC, >O LO, TT LO TT Tf TT "-■< — T-H 04 CM 04 1 O O O C4 ■'t -T O 5 72 O O O O 70 O 72 O 72 O CT) so c- ■'4- Oc t-> 72 O "t — 04 72 OO 04 70 O oc — r> 72 04 O cm c4 so O sO SO sO — in 8 O IO, 04 Tf Os 72 O O O O O O 72 O QC 00 Q> o o O 72 O l-H O\ so o o sO — o oo CO •O, O 72 04 72 Os OO c-, tx O 04 04 ro 04 so 04 ro ©s 04 O 72 O Os Os O © 72 o SO r*2 O 72 O oo OO o s> o •n —i O 72 o O) Cl o O 72 o 04 SO oo 72 o Os o Os «n *O IO, so oo sO 72 o "O C LO, > -r oc ■M" > 00 04 sO o 72 o — 04 O) 04 TT — 72 — 04 CO Tf sO O| 04 04 04 04 04 OO 04 CM 04 io, 04 18 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1 21 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 so Os s6 in Os O OO •n O SO •n •n O •n O •n O O O O Os Os O O *F Tt so o •n o O O O '"t •-* •n ^r tt Ch O OS Q •n n O > O o oc OO so •n o m OO —* co 04 o o O so — •n 't ot o o Os OS CM r- Os r- r> CO CM cm Os co *F ■^r so sO so sO cm 04 •n Os •n oo CM SO sO ^r Ot tx O — CM •n •n so n cz> O O sO oo cn OS ■'t •no *n o •n NO o~ — — cm o f\ r- •n co »n o O O O SO sO O o- Q O O o Q) O £) o O SO — »n •n •n o CM O •n •n so sO co co O O CM O O O Q O •n c*-. — °O r» oj 04 O) CO CO Cm o 04 n Os C 04 CO — Os O oo 04 O O Os •n o 00 O Q> Os O O O Os O O CO CO O O Os Os --< o o O •n 04 O O > M- "'t CM 04 — CO Os r- 04 — oc OO O sO O O > r-~ m co oo oo co CO CM 04 SO co CO — xr CM co co m Os Os v -O 04 co — os oo C3 O sO 04 O O cn — •n O O £ § •n o O §8 CM 04 O — o CO •n 04 oc oo 04 o o cn O) CM Q) o 00 oo oc O O oc OO O •n m tx •n — o Os Os O '> or so sO Os Os SO co co — •n >n CM o oo O o o Tt O Os c- os •n 22 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 O o CM — I ir, O O cn CM OO un oo o un cm — MD un O oo O O un — ©cM-oor- o CM cn un I MD OO CM | C- O CM r- oo 5 o o Os I O O > £ U-, CM un cn r> un nt un —• —< c- l Os — MD sO I cn oo I I un un I nt O nt o O CD MD CM CD O MD — un — I I CD CM nt 8oc r- nr CM CD CD un md CM o un cd O un o O CD un so CD nr o —i r- — cm CD r- so un un O nr so O CM un oo cn cn c- 00 oo O O O O O CD un — MD CD CD — CD CD OO CD un Os O O nr r- o —■ so un so un cd un nr o o un — CM CM CM c- CM nT nr MD un Os Os C/2 O C W) X CM O O CD UD CM CD CD ''n cn o nr n cm un m O o O un O o o Os Os un — o o O un O o nt sO O nt o CD un O — o 00 © nt nt o MD un nt o o cn O O cn o CM CM sO CM MD SO ©©cn©©©© — CDOsOr- O O Os un sO un nT sO nT Os O O O nt cn r-~ nf CM oo sC un cn r- os oo o so cm nt — — — CM un co O C Ö£) CD X MD O o CD O Os CD O S© so MD Os Os Os nr > nt cn rn cn nr cn oo © un nr o o o un o CD CD O CM O CD oo un — O CD OO un nt © — nt CM O O so un o cn os o nt so cn cn sO O C- O nt CD SO nt O CD cn — CD CD nt cn oo os — nt cn cn un un nr OS Os oo O — o Q© oo oo cn °n cn CM CM CM UD sn un © CD O r- tx r- T-H — Q© Os © — Os Os nt nr o r- o CD o o O CM O o os r- un os Os o O nt — OO — o un cd o > C nf nt O — O © © — cn nf CD O CD Os cn — o un O un cn — os oo cn oo os so Os so o 23 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 CZ 2 oo o m o Ox ©X — nf nt X x r) C1C -h I I — oo cm © CM CM 00 ' © © oo f oo o © CM OO © © cm © o i 7 f f OX Ox © cn IT) f 00 I o o © o oo I © © © © Ox Ox •z. O 00 o fi o un © un cn CM cn o cm o o ox cn CM nr nT o nf O 5 F © © o o o o o Ox Ox © 00 © Ox un 7 Ox CZ O F o CM O un © cn nr © © © o o OX Ox © © 00 oo o o o © © o © 00 oo < a x < © Ox Ox Ox nt ox cn Ox 1) Q ox O © O nT cn o — o cm © © © o © enoontox — cn — cn © 00 OO Fl — F © O © © Ox nt © © O Fl © nr Cl F Fl cn © © — o CM — nr© Ox Ox O *r n n o o CM © O F O ox © © o o nf © h © © Ox O © o > © Fl Cl — © f- O cn © © Tt f © © 00 o o © o z cz H c/3 O cz H Q cz nt — nt © — Fl Fl © Fl © o © © nr © © © — Fl © © o > a — c CM F Fl f Fl cn nr F F F4 Fl oo oo O © nt © © © © — O 24 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 O O cn O O O x© Un o OO — r- O •d- O O cn o O o ox XO cz Ox O C xÖ ÖJJ ox o un Ox i Ox Oo OO O O Ox xo O oo M- 0- un 00 cn oo O oo 09 ID X© © X© o Q O O ■cf O o © 09 xO O O O 09 O O — o o cn o Q O O 04 O t— o o o o un oo Ox 09 O O 09 o xo O cn un Ox Ox O\ Ox 'C x© C9 un 09 O OO O — xo xo O © o O in O — cn o xO T o So cn cn o o © un o oo cn o © rr o o o 0-1 09 XO 09 O o r- oo o o o o o XO 09 o Ox O r- o -t un Ox cz O C XO xO Ox xo Ox Ox O xo xo cn 09 oo un O O O O xO id un un o un © cn cn o o o cn — o o cn o O un n- r- ni cn O O 0O Ox O — O O O n- cn un Ox Ox Ox Ox Ox XO xO o CN O un O CN OX O un 09 ID cn o un o O O O — o o — o o 09 oo CN ©O 00 O ©O 00 oo ©o cn — ©o x© id un id 09 04 — O C O O xo cn un o c oo o o 19 Riksdagen 1994/95. 1 sand. Nr 100. Bilaga 1 25 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 FÖRÄNDRINGAR RRVs INKOMSTBERÄKNING 1993/94 1994/95 1994/95 1995/96 1995/96-96 - 1995/96 Statsbudget - HÖSTEN 1994, PER BUDGETÅR Definitivt utfall Statsbudget Prognos Prognos Prognos -prognos § oo oo G cn I G O t- r- I I 77 G i G G G IT) G CN cn IT) O G CN CN cn G G G cn G G §§§ oo oo G O O G O O O O O G O G O fn Os G O G O O Os □0 to G G G G G Q) G G G G G Q> G G O G G CN O O O O F- > ir, O N ir, ri »n m v, n — 7- > G G cn — G G G O G 00 00 G © o o o G O G O G G © G G © o O G G O © O m cn G w, oc OO G G © G © © Os Os G G G G — CN b- > -t T n- CN G G G G CN CM CN cn CN CN 7 1 r- G •'t cn CN oo CN © 26 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 c* < 2 Q un '-t Os o "O 3 40 cz 03 % cz O c 00 ©o o o un Os Os O un Ox S© cz Os O C s© M) Os o un (X OS Os cz O s© Os 00 o r- r> o 2 r*> Ös o ° eq vH ÖS _ rq 00 un ■rf Os cz W) O 00 r- r- r> 27 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 TABELL B RRVs INKOMSTBERÄKNING HÖSTEN 1994, PER KALENDERÅR 1994 1995 1996 1000 Skatter m.m.: 334 544 493 367 121 033 409 898 895 1100 Skatt på inkomst: 45 094 401 72 017 000 86 079 000 1110 Fysiska personers inkomstskatt: 9 333 000 32 495 000 41 470 000 1111 Fysiska personers inkomstskatt 9 333 000 32 495 000 41 470 000 varav Inkomster 323 137 000 355 968 000 385 081 000 varav Utgifter 313 800 000 323 474 000 343 612 000 1120 Juridiska personers inkomstskatt: 30 008 600 33 470 000 38 827000 1121 Juridiska personers inkomstskatt 29 694 000 32 221 000 37 486 000 1122 Avskattning av företagens reserver 0 0 0 1123 Beskattning av tjänstegruppliv 1 312 000 1 249 000 1 341 000 1130 Ofördelbara inkomstskatter: 2 186 543 2 387 000 2 227 000 1131 Ofördelbara inkomstskatter 2 186 543 2 387 000 2 227 000 1140 Övriga inkomstskatter: 3 566 258 3 665 000 3 555 000 1141 Kupongskatt 456 TI4 575 000 600 000 1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 237 0 0 1143 Bevillningsavgift 0 0 0 1144 Lotteriskatt 3 109 247 3 090 000 2 955 000 1200 Socialavgifter och allm. egenavgifter: 70 024 649 86 527 000 98 119 000 varav Inkomster 231 264 904 259 295 000 280 809 000 varav Utgifter 161 240 255 172 768 000 182 690 000 1211 Folkpensionsavgift 36 386 269 39 678 000 41 815 000 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto 7 826 230 -3 785 000 -3 904 000 varav Inkomster 53 886 821 43 891 000 44 741 000 varav Utgifter 46 060 591 47 676 000 48 645 000 1222 Allmän sjukförsäkringsavgift 12 720 000 Namnändr. (1261) 1231 Barnomsorgsavgift 382 774 0 0 1241 Utbildningsavgift I 743 0 0 1251 Övriga socialavgifter, netto 3 179 931 Namnändr. (1250) varav Inkomster 118 359 595 varav Utgifter 115 179 664 1250 Övriga socialavgifter, netto 0 12 721 000 11 391 000 varav Inkomster 0 131 052 000 137 800 000 varav Utgifter 0 118331 000 126 409 000 1251 Tilläggspensionsavgift, netto 0 5 678 000 6 515 000 varav Inkomster 82 912 257 88 440 000 93 072 000 varav Utgifter 82 912 257 82 762 000 86 557 000 1252 Delpensionsavgift, netto 0 0 0 varav Inkomster 1 305 322 1 359 000 1 430 000 varav Utgifter 1 305 322 1 359 000 1 430 000 1253 Arbetsskadeavgift, netto -2 019 669 1 824 000 2 257 000 varav Inkomster 9 645 210 8 624 000 9 148 000 varav Utgifter 11 664 879 6 800 000 6 891 000 1254 Arbetsmarknadsavgift, netto 5 199 600 5 219 000 2 619 000 varav Inkomster 23 220 893 31 273 000 32 723 000 varav Utgifter 18 021 293 26 054 000 30 104 000 1255 Arbetarskyddsavgift, netto 0 0 0 varav Inkomster 1 101 653 1 127 000 1 185 000 varav Utgifter 1 101 653 1 127 000 1 185 000 1256 Lönegarantiavgift, netto 0 0 0 varav Inkomster 1 247 025 1 325 000 1 394 000 varav Utgifter 1 247 025 1 325 000 1 394 000 1257 Sjömanspensionsavgift, netto 0 0 0 varav Inkomster 28 888 31 000 33 000 varav Utgifter 28 888 31 000 33 000 28 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 TABELL B RRVs INKOMSTBERÄKNING HÖSTEN 1994, PER KALENDERÅR 1994 1995 1996 1260 Allmänna egenavgifter 0 20 409 000 29 519 000 varav Inkomster 0 27 170 000 37 155 000 varav Utgifter 0 6 761 000 7 636 000 1261 Allmän sjukförsäkringsavgift 0 20 409 000 29 519 000 1262 Allmän pensionsavgift, netto 0 0 0 varav Inkomster 0 6 761 000 7 636 000 varav Utgifter 0 6 761 000 7 636 000 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till ASV:s och AMI:s verksamhet 846 143 602 000 634 000 1281 Allmän löneavgift -308 9 113 000 10 452 000 1291 Särskild löneskatt 8 681 867 7 789 000 8 212 000 1300 Skatt på egendom: 25 878 105 22 999 423 23 086 723 1310 Skatt på fast egendom: 17026 350 14 419423 14 725 723 1311 Skogsvårdsavgifter 110 000 0 0 1312 Fastighetsskatt 16 916 350 14419423 14 725 723 1320 Förmögenhetsskatt: 2 1 74 000 2 855 000 2 886 000 1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt 2 112 000 2 785 000 2 814 000 1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt 62 000 70 000 72 000 1330 Arvsskatt och gåvoskatt: / 028 743 / 000 000 1 000 000 1331 Arvsskatt 924 351 900 000 900 000 1332 Gåvoskatt 104 392 100 000 100 000 1340 Övrig skatt på egendom: 5 649 012 4 725 000 4 475 000 1341 Stämpelskatt 5 649 012 4 725 000 4 475 000 1400 Skatt på varor och tjänster: 193 547 338 185 577 610 202 614 172 1410 Allmänna försäljningsskatter: 121 558 780 107 048 000 119 700 000 1411 Mervärdesskatt 121 558 780 107 048 000 119 700 000 1420,1430 Skatt på specifika varor: 61 581 022 66 497 600 70 628 300 1421 Bensinskatt 21 842 710 23 184 000 24 130 000 1422 Särskilda varuskatter 10 538 0 0 1423 Försäljningsskatt på motorfordon 1 620 503 1 454 100 1 804 300 1424 Tobaksskatt 7 189 073 7 668 000 7 962 000 1425 Skatt på spritdrycker 5 852 106 6 375 000 6 665 000 1426 Skatt på vin 3 166 962 3 306 000 3 392 600 1427 Skatt på maltdrycker 3 083 204 2 893 000 3 336 900 1428 Energiskatt 17 691 740 20 483 000 22 188 000 1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle 29 500 500 1431 Särsk. skatt på el.kraft fr. kärnkraftverk 131 753 138 000 138 000 1434 Skatt på viss elektrisk kraft 922 746 930 000 945 000 1435 Särskild skatt mot försurning 69 658 66 000 66 000 1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol: 76 908 200 000 200 000 1442 Systembolaget AB :s inlevererade överskott 76 908 200 000 200 000 1450 Skatt på tjänster: / 081 268 1 073 800 1 114 000 1451 Reseskatt -6 617 0 0 1452 Skatt på annonser och reklam 999 014 981 800 1 056 000 1454 Skatt på spel 88 871 92 000 58 000 1460 Skatt pä vägtrafik: 4 072 528 3 987 800 3 987 800 1461 Fordonsskatt 4 062 608 3 987 800 3 987 800 1462 Kilometerskatt 9 920 0 0 1470 Skatt på import m.m.: 4 769 622 6 329 410 6533 372 1471 Tullmedel 4 769 622 5 922 500 5 831 372 1472 Övriga skatter m.m. på import 0 61 910 62 000 29 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 TABELL B RRVs INKOMSTBERÄKNING HÖSTEN 1994, PER KALENDERÅR 1994 1995 1996 1473 Jordbruks- och sockeravgifter 0 345 000 640 000 1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 407 210 441 000 450 700 1481 Övriga skatter på varor och tjänster 407 210 441 000 450 700 2000 Inkomster av statens verksamhet: 32 105 658 23 804 778 23 064 869 2100 Rörelseöverskott: 12 114 152 9 363 161 8 737 033 2110 Affärsverkens inlevererade överskott: 553 789 404 290 521 600 2111 Postverkets inlevererade överskott 185 079 0 0 2112 Televerkets inlevererade överskott 11 809 0 0 2113 SJ:s inlevererade överskott 0 0 0 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 68 900 75 000 162 000 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till 2118 statlig skatt Sjöfartsverkets inlevererade överskott 277 600 10401 285 000 44 290 296 000 63 600 2120 Övriga mynd:s inlevererade överskott: 352 219 1 008 000 988 268 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskon- 352 219 281 000 277 000 2125 Inlevererat överskott av åtgärder för att stärka det finansiella systemet 0 727 000 711 268 2130 Riksbankens inlevererade överskott: 9 500 000 6 200 000 5 400 000 2131 Riksbankens inlevererade överskott 9 500 000 6 200 000 5 400 000 2150 Överskott frän spel verksamhet: 1 708 144 / 750 871 7 827 165 2151 Tipsmedel 1 039 440 1 071 951 1 138 500 2152 Lotterimedel 668 704 678 920 688 665 2200 Ö:skott av statens fastighetsförvaltn.: 4 192 796 0 0 2210 Överskott av fastighetsförvaltning: 4 192 796 0 0 2214 Ö:skott av Byggn.styr:s verksamhet 4 192 796 0 0 2300 Ränteinkomster: 5 278 976 4 252 216 4 128 075 2310,2320 Räntor på näringslån: 118 244 62 275 59 768 2314 Ränteink. på lån till fiskerinäringen 7 144 11 571 12 321 2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån 75 84 74 2318 Ränteinkomster på statens lån till den 952 75 25 2321 Ränteinkomster på skogsväglån 10 8 6 2322 Räntor på övriga näringslån, 99 815 48 637 45 677 2323 Räntor på övriga näringslån, 2 153 1 900 1 665 2325 Räntor på Postverkets statslån 8 095 0 0 2330 Räntor på bostadslån: 4 074 967 3 3 70 280 3 376 770 2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande 4 071 847 3 368 800 3 374 700 2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning 80 70 2334 Räntor på övriga bostadslån, Boverket 3017 1 400 2 000 2340 Räntor på studielån: 36 603 31 090 29 100 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitets- 90 100 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån 36 513 31 000 29 000 2350 Räntor på energisparlån: 752 656 722 158 708 292 2351 Räntor på energisparlån 152 656 122 158 108 292 30 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 TABELL B RRVs INKOMSTBERÄKNING HÖSTEN 1994, PER KALENDERÅR 1994 1995 1996 2360 Räntor på medel avsatta till pensioner: 6 115 6000 6 000 2361 Räntor på medel avsatta till folkpensionering 6 115 6 000 6 000 2370 Räntor på beredskapslagring: 540 831 394 688 322 463 2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar 540 831 394 688 322 463 2380,2390 Övriga ränteinkomster: 349 560 265 725 225 682 2383 Ränteink. på statens bosättningslån 173 0 0 2385 Ränteink. på lån för studentkårslokaler 36 35 30 2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler 8 678 7 000 6 750 2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder 24 25 20 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering 819 500 700 2392 Räntor på intressemedel 6 555 5 570 5 450 2394 Övriga ränteinkomster 172 884 172 595 172 732 2395 R:tor på särsk. räkningar i Riksbanken 160 391 80 000 40 000 2400 Aktieutdelning: 2 218 684 3 496 900 3 205 000 2410 Inkomster av statens aktier: 2 218 684 3 496 900 3 205 000 2411 Inkomster av statens aktier 2 218 684 3 496 900 3 205 000 2500 Offentligrättsliga avgifter: 3 928 015 3 759 268 3 215 770 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter 556 463 537 181 539 055 2521 Avgifter till granskningsnämnden 4618 4 770 4 928 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram 10 243 10 000 10 000 2524 Bidrag för ungdomspraktik 479 161 564 800 0 2527 Avgifter för statskontroll av krigs- materieltill verkningen 5 576 5 500 5 600 2528 Avgifter vid bergsstaten 5 180 4 125 3 055 2529 Avg. vid patent- & registreringsväsendet 9 400 20 000 10 100 2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register 13 689 5 150 0 2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna 740 697 600 000 600 000 2534 Avgifter för körkort och motorfordon 706 234 629 404 613 925 2535 Avgifter för statliga garantier 151 832 20 185 19 438 2536 Lotteriavgifter 1 620 23 065 20 355 2537 Miljöskyddsavgift 63 663 63 593 63 344 2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel 228 234 421 905 450 000 2539 Täktavgift 38 373 30 000 30 000 2541 Avgifter vid Tullverket 139 689 65 864 71 963 2542 Patientavg. vid tandläkarutbildningen 6 384 4 500 4 500 2543 Skatteutjämningsavgift 0 0 0 2545 Närradioavgifter 3 862 3 600 3 600 2546 Lokalradioavgifter 95 853 97 000 98 000 2547 Avg. för Post- & Telestyr:s verksamhet 183 963 176 384 163 521 2548 Avgifter för Finansinsp:s verksamhet 99 274 100 700 104 400 2549 Avgifter för provning vid riksprovplats 7 673 0 0 2551 Avgifter från kärnkraftverken 174 607 166 105 171 385 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 201 727 205 437 228 601 2600 Försäljningsinkomster: 1 303 209 1 659 934 1 104 080 2611 Inkomster vid kriminalvården 245 608 175 000 180 000 2624 Ink. av uppbörd av felparkeringsavgifter 70 041 52 552 52 552 2625 Utförsäljning av beredskapslager 342 131 773 000 190 000 2626 Inkomster vid Banverket 645 429 659 382 681 528 31 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 TABELL B RRVs INKOMSTBERÄKNING 1994 1995 1996 2700 Böter m.m.: 1 191 341 949 297 950 911 2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter 765 244 522 692 523 668 2712 Bötesmedel 416 852 414 557 415 134 2713 Vattenföroreningsavgift m.m. 3 245 48 109 2714 Sanktionsavgifter m.m. 6000 12000 12000 2800 Övr. inkomster av statens verksamhet: 1 878 485 324 002 1 724 000 2811 Övr. inkomster av statens verksamhet 1 878 485 324 002 1 724 000 3000 Inkomster av försåld egendom: 19 836 466 31 640 30 700 3100 Ink. av försålda byggnader & maskiner: 0 0 0 3110 Affärsverkens inkomster av försålda 0 0 0 3120 Statliga myndigheters inkomster av 0 0 0 3124 Statskontorets inkomster av försålda 0 0 0 3125 Fortifikationsverkets förs, av fastigheter 0 0 0 3200 Övriga inkomster av markförsäljning: 833 1 000 1 000 3211 Övriga inkomster av markförsäljning 833 1 000 1 000 3300 Övriga inkomster av försåld egendom: 19 835 633 30 640 29 700 3311 Inkomster av statens gruvegendom 40 260 30 640 29 700 3312 Övriga inkomster av försåld egendom 19 795 373 0 0 4000 Återbetalning av lån: 8 311 000 6 533 004 6 179 420 4100 Återbetalning av näringslån: 779 264 108 832 107 693 4110 Återbetalning av industrilån: 0 0 0 4120 Återbetalning a v jordbrukslån: 21 155 27 154 27 138 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen 21 155 27 154 27 138 4130 Återbetalning av övriga näringslån: 758 109 81 678 80 555 4131 Återbetalning av vattenkraftslån 214 248 169 4133 Återbetalning av statens lån till den 4 752 400 200 4135 Återbetalning av skogsväglån 24 21 18 4136 Återbetalning av övriga näringslån. 734 411 73 716 72 803 4137 Återbetalning av övriga näringslån. 2 816 1 593 1 265 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga 15 892 5 700 6 100 4200 Återbetalning av bostadslån m.m.: 4 291 580 3 318 870 3 004 345 4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande 4 286 235 3 314 000 3 000 000 4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjning 516 .370 345 4214 Återbet. av övr. bostadslån. Boverket 4 829 4 500 4 000 4300 Återbetalning av studielån: 2 688 205 2 588 575 2 580 080 4311 Återbetalning av statens lån för 71 75 80 4312 Återbetalning av allmänna studielån 2 889 2 500 2 000 4313 Återbetalning av studiemedel 2 685 245 2 586 000 2 578 000 32 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 TABELL B RRVs INKOMSTBERÄKNING HÖSTEN 1994, PER KALENDERÅR 1994 1995 1996 4400 Återbetalning av energisparlån: 277 618 250 000 235 000 4411 Återbetalning av energisparlån 277 618 250 000 235 000 4500 Återbetalning av övriga lån: 274 333 266 727 252 302 4514 Återbet. av lån för studentkårslokaler 181 180 170 4515 Återbetalning av lån för all männa samlingslokaler 8 824 6 725 6 275 4516 Återbet. av utgivna startlån & bidrag 2 758 2 200 1 700 4517 Återbetalning från Portugal fonden 0 13 463 0 4519 Återbetalning av statens bosättningslån 270 0 0 4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder 71 90 90 4525 Återbet. av lån för svenska FN-styrkor 221 039 200 000 200 000 4526 Återbetalning av övriga lån 41 190 44 069 44 067 5000 Kalkylmässiga inkomster: 14 441 043 -1 910 000 -1 547 000 5100 Avskrivningar och amorteringar: 15 448 050 510 000 1 410 000 5110 Affärsverkens avskrivningar och amorteringar: 0 0 0 5113 Statens järnvägars avskrivningar 0 0 0 5120 Avskrivningar på fastigheter: 13 061 741 500 000 500 000 5121 Avskrivningar på fastigheter 13 061 741 500 000 500 000 5130 Uppdragsmyndts komplementkostn. 2 280 091 0 900 000 5131 Uppdragsmyndighetersm.fi. komplement kostnader 2 280 091 0 900 000 5140 Övriga avskrivningar: 106 218 10 000 10 000 5143 Avskrivningar på ADB-utrustning 94 675 0 0 5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för civilt totalförsvar 11 543 10 000 10 000 5200 Statliga pensionsavgifter, netto: -1 007 007 -2 420 000 -2 957 000 5211 Statliga pensionsavgifter, netto -1 007 007 -2 420 000 -2 957 000 Bruttoinkomster och -utgifter anges ej per kalenderår. 6000 Bidrag från EU m m 0 1 760 000 7 417 000 6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond 0 1 094 000 6 003 000 6110 Bidrag från EG:s Jordbruksfonds garantisektion 0 / 050 000 5 720 000 6111 Arealbidrag och trädesersättning 0 0 3 550 000 6112 Miljöstöd 0 0 400 000 6113 Intervention 0 750 000 750 000 6114 Exportbidrag 0 300 000 300 000 6115 Djurbidrag 0 0 720 000 6120 Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion 0 44 000 283 000 6121 EG-finansierade strukturstöd inom livsmedelssektornO 44 000 88 000 6122 EG-finansierade regionala stöd till jordbruket 0 0 195 000 6200 Bidrag från EG:s fiskefond 0 0 80 000 6211 Bidrag från EG:s fiskefond 0 0 80 000 6300 Bidrag från EG:s regionalfond 0 233 000 467 000 6311 Bidrag från EG:s regionalfond 0 233 000 467 000 6400 Bidrag från EG:s socialfond 0 433 000 867 000 6411 Bidrag från EG:s socialfond 0 433 000 867 000 20 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1 33 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 TABELL B RRVs INKOMSTBERÄKNING HÖSTEN 1994, PER KALENDERÅR 1994 1995 1996 7000 Extraordinära medel från EU 7111 Återbetalning avseende avgiften till 0 4 275 000 4 025 000 gemenskapsbudgeten 0 4 275 000 4 025 000 SUMMA INKOMSTER 409 238 660 401 615 455 449 068 884 34 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 TABELL C. Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster budgetåren 1993/94 - 1995/96 (mkr) Inkomsttyp och ______________Inkomster______________ _______________Utgifter_________________ ________Inkomst på statsbudgeten________ Inkomsthuvudgrupp 1993/94 1994/95 1995/961995/96-96 1993/94 1994/95 1995/96 1995/96-96 1993/94 1994/95 1995/96 1995/96-96 ©s 04 ro rr oo © O Q\ — OO Os oi 04 © © co — © in O- oo 00 o m © vH CO © CO 04 oo W-, Os 04 tx © Os t"- o 04 © CO © 'O, 04 co »o, © © O © 04 © © oo -"t r- r* o Os 04 ir, 00 00 04 —— 04 04 04 IT) © ''t to, © co © IO, 04 © -r Tf co o © 'O TT vr, rf Os T r* Os Cl 04 04 CO r- n o- 'O 04 04 © ot 04 co ’T r- oo IO, ot t" © oo to, oo O- O ir, r- «o, •O) to, O 00 © o r~ O-, © r- Os 04 04 © r-, 04 CO 35 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 TABELL D PERIODISERAD KALENDERÅRSREDOVISNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER Samtliga belopp angivna i milj kr 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1000 Skatter netto 350 913 326 021 325 890 336 915 371 730 411 824 1100 Skatt på inkomst 43 013 35 711 43 727 46 270 60 216 65 591 1111 Fysiska 15 441 8 058 8 634 8 877 18 684 22 001 statlig inkomstskatt 19 864 17 234 17 879 19 819 23 531 25 386 kapital 672 -6 549 -6 150 -7 244 -2 073 -624 varav skatt 20 732 15 329 14710 11 704 15 915 16 822 varav reduktion -20 060 -21 878 -20 860 -18 948 -17 988 -17 446 övriga reduktioner -1 175 0 -423 -1 080 0 0 restfört -4 321 -3 138 -3 348 -3 260 -3 487 -3 466 övriga skatter & avgifter 401 512 676 641 713 706 1121 Juridiska 19 665 19 317 30 651 30 329 34 231 36 467 debiterat 21 777 20 833 31 950 31 641 35 579 37 822 restfört -2 112 -1 516 -1 299 -1 313 -1 348 -1 355 1122 Avskattning 5 000 0 0 0 0 0 Övrigt 1100 2 908 8 336 4 441 7 065 7 301 7 123 1200 Socialavgifter, netto 72 868 64 628 65 768 60 692 89 902 101 776 72 868 64 628 65 768 60 692 89 902 101 776 varav intäkter 251 434 231 632 219 363 224 034 288 187 315 696 varav arbetsgivaravg 232 505 220 568 193 757 199 852 225 743 238 173 varav allmänna egenavg 6 558 13 420 43 308 60 466 varav egenavg 7 043 6 494 5 748 5 561 13 917 14 438 varav fonder 11 886 4 570 13 300 5 200 5 219 2 619 varav utgifter 178 778 167 510 154 147 163 914 198 888 214 556 varav till fonder 102 381 100 172 97 290 105 628 144 307 158 751 varav utgifter 76 397 67 338 56 858 58 285 54 581 55 805 1300 Skatt på egendom 31 317 26 021 22 983 24 327 23 819 29 877 1312 Fastighetsskatt 16 112 16 916 14 646 14 726 15 261 21 560 1321 Förmögenhet, fys. 2 447 2 112 2 785 2 814 2 833 2 842 1322 Förmögenhet, jur. 62 62 0 0 0 0 Övrigt 1300 12 696 6 931 5 552 6 788 5 725 5 475 1400 Skatt på varor & tjänst 197 254 184 129 183 609 193 547 185 478 202 204 1411 Moms 127 144 114 775 113 195 121 559 107 048 119 700 Övrigt 1400 70 110 69 354 70414 71 989 78 430 82 504 1500 Avräkningsskatt 6 461 15 532 43 1900 Kommunregleringar 9 760 12 078 12 316 12 376 2000 Inkomster av statens verks. 38 632 52 748 35 119 32 106 23 805 23 064 3000 Inkomster av försåld egendom 561 447 5 853 19 836 32 31 4000 Återbetalning av lån 12 488 7 578 7 418 8 311 6 533 6 179 5000 Kalkylmässiga inkomster 854 -1 050 -245 14 441 -1 910 -1 547 6000 Bidrag från EU m m 1 760 7 437 7000 Extraordinära medel från EU 4 275 4 025 Al Summa intäkter under 1000 350 913 326 021 325 890 336 915 371 730 411 824 Kommunalskatt 239 283 245 216 249 694 256 468 268 766 280 178 Utgifter sociala avgifter 178 778 167 510 154 147 163 914 198 888 214 556 socialförs.fonder 11 886 4 570 13 300 5 200 5 219 2 619 Totala skatter (brutto) 757 089 734 177 716 432 752 097 834 165 903 940 A2 Summa intäkter under 1000 & 2000 389 545 378 769 361 009 369 021 395 535 434 888 A3 Summa intäkter under 1000 till 7000 403 448 385 744 374 035 411 610 406 225 451 014 36 Bilaga 1.3 Vissa tabeller 'Jt i—( U~) O\ oo oo ^r CM 00 00 i o rq FH _< O\ w o\ cn O r- w eq r~> O\ fH rq + in w m r~> rq fH fH —< i Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.3 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.3 Ossot^-TtOsCMOOssOmmQsO so—•mcMunoo-rt—-sooooc'-' un r~ os os m — o mm os oo oo m SO CM un un o | moomoomomo — cm I unoounr~Osunm — oso — o so so oo — un os so cm Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.3 Tabell 3. Statsskulden vid slutet av budgetåren 1981/82 — 1993/94 m.m. (Milj.kr.) 00 un o r> un so un m o r- Os17"1. SO so m oo Os o Os CM un un 00 C" o un O m Os ■Tt 00 m m r- m m 1 r~ un Tt O 00 00 m 00 OS un oo CM CM r- Tt r- so CM CM xr Tt so sO 00 I so oo Tt so OO SO CM OO oo rf Tt 00 1 r- o r- oo so un o o 00 ^r m o oo Tt so _« un ^r Os CM Tf o un 1 CM CM m m m m CM CM m m oo oo o o o O O so SO so so so m CM CM CM CM m m CM CM m m m m m m un un o so o 888888 so »— Os OS 00 ■'3’ msoTfsounmcMoooooor^cMoo r- r~- cm oo 88 m so oo os so xt m tt un SO r* ooooununsor" — un so os CM —< m so + + o o r- oo + + Innehållsförteckning Finansplanen 1994/95:100 Bilaga 1 1 Den ekonomiska politikens inriktning 1 2 Det ekonomiska arvet 13 3 Sverige och den Europeiska unionen 21 4 Den ekonomiska utvecklingen 25 5 En politik för tillväxt, sysselsättning och välfärd 34 6 Budgetförslaget och förstärkningar av den offentliga sektorns finanser 56 Omprövning och förnyelse av offentlig förvaltning 71 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 1 Budgetpolitisk strategi 73 2 Budgetering och redovisning av statens verksamhet 76 3 Resultatet av RRV:s granskning 1994 79 4 Resultatstyrning 83 5 Ökade krav för god intern kontroll i staten 85 6 Konsekvenser för de statliga myndigheterna av införandet av en allmän löneavgift m.m. 88 Budgetförslaget och statens ekonomiska ställning 1 Beräkning av statsbudgetens inkomster och utgifter för budgetåren 1994/95 och 1995/96 89 2 Underliggande budgetutveckling 101 3 Lånebehov och statsskuld 102 4 Redovisning av verksamheten med statliga garantier m.m. för budgetåret 1993/94 104 5 Budgetering av förvaltningskostnadsanslag för budgetåret 1995/96 111 6 Lån i Riksgäldskontoret för myndigheters investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål 113 Förslag till riksdagsbeslut 115 Bilagor Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget Bilaga 1.2 Utdrag ur Riksrevisionsverkets inkomstberäkningar Bilaga 1.3 Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen Bilaga 2 till budgetpropositionen 1995 Prop. 1994/95:100 Bil. 2 A 1. Kungliga hov- och slottsstaten Nytt anslag (förslag) 107 465 000 varav 71 210 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Tidigare år har medel för ifrågavarande ändamål anvisats under tre olika Från anslaget Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets Från anslaget De kungliga slotten: Driftkostnader betalas driftkost- Från anslaget Kungliga husgerådskammaren finansieras underhåll och Riksmarskalksämbetet har i sin anslagsframställning redovisat en översyn 1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2 har varit att effektivisera arbetet och på sikt minska de administrativa Riksrevisionsverket, som reviderat Kungliga slottsstaten, har inte haft Prop. 1994/95:100 Bil. 2 Med anledning av den av Riksmarskalksämbetet redovisade omorganisa- I prop. 1994/95:25 har redovisats att besparingar kommer att göras i Innevarande års anslag har räknats upp inför nästa budgetår med pris- Regeringen föreslår att riksdagen till Kungliga hov- och slottsstaten för budgetåret 1995/96 anvisar ett B 1. Regeringskansliet m.m. 1994/95 Anslag 1 687 419 000 varav 1 802 730 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Den institutionella ramen för regeringens arbete anges i 7 kap. 1 § Riksdagen har för innevarande budgetår anvisat medel till departemen- För innevarande budgetår står ca 1 712,3 miljoner kronor till rege- Prop. 1994/95:100 Bil. 2 Statsrådsberedningen Justitiedepartementet Försvarsdepartementet Socialdepartementet Kommunikationsdepartementet Finansdepartementet Utbildningsdepartementet Jordbruksdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet 44 261 000 98 464 000 73 403 000 141 638 000 56 202 000 192 640 000 67 237 000 *’ 48 428 000 64 154 000 Kulturdepartementet Näringsdepartementet Civildepartementet Miljö- och naturresursdepartementet 50 518 000 65 606 000 60 044 000 83 248 000 130 000 000 511 576 000 Prop. 1994/95:100 Bil. 2 ”Till detta kommer på tilläggsbudget anvisade medel om 24 925 000 kronor Till följd av omfördelningen av ärenden mellan vissa departement den Som en följd av regeringsskiftet i oktober 1994 har det uppkommit Den 1 januari 1995 inträder Sverige som medlem i Europeiska unionen. Samtidigt pågår - inte minst mot bakgrund av det statsfinansiella läget - Mot denna bakgrund är det uppenbart att möjligheterna att fortlöpande den modema informationstekniken erbjuder, även om detta mitialt kräver Prop. 1994/95:100 Som redan nämnts utgör kostnaderna för utredningsväsendet en Sammantaget bör detta anslag föras upp i statsbudgeten för nästa Under föregående riksmöte gav riksdagen regeringen till känna vad Regeringen föreslår att riksdagen till Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram anslag på 2 704 095 000 kr. Fråga om ändring i ordenskungörelsen (1974:768) Prop 1994/95100 Det svenska ordensväsendet omstrukturerades i samband med den nu Enligt ordenskungörelsen kan utmärkelser inom Serafimerorden bara Det tillkommer i och för sig regeringen att besluta om en sådan Register Prop. 1994/95:100 Bil. 2 1 A. Statschefen 107 465 000 1 1 Kungliga hov- och slottsstaten 107 465 000 3 B. Regeringen 2 704 095 000 3 1 Regeringskansliet m.m. 2 704 095 000 6 Fråga om ändring i ordenskungörelsen Totalt för Statschefen och Regeringen 2 811 560 000 gotab 47527, Stockholm 1994 Prop. 1994/95:100 Bilaga 3 Till Justitiedepartementets ansvarsområde hör bl.a. polisen, åklagar- Ett väl fungerande rättsväsende är en av de viktigaste grundpelarna i Att minska brottsligheten och öka människors trygghet mot att utsättas De aviserade utgiftsnedskämingama i den statliga verksamheten, som Rationaliserings- och effektiviseringsåtgärdema kommer att beröra alla 1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 3 finansieringsformer. Målsättningen är att ytterligare förbättra använd- Prop. 1994/95:100 Detta reformarbete kräver inte bara initiativförmåga, utan också om- Justitiedepartementet ansvarar inte bara för rättsväsendets institutioner För att stärka de offentliga finanserna kommer, som nyss nämnts, Emellertid kommer inte dessa åtgärder att räcka utan strävandena mot De nu nämnda besparingarna ställer krav på att reformarbetet inom förenklas avsevärt vilket kan ge stora besparingar. Utrymme finns också Prop. 1994/95:100 Bilaga 3 Sammanfattning av besparingarna (miljoner kr) 1995/96 (12 mån) T.o.m. 1998 Polisväsendet 235 235 Domstolsväsendet 89 89 Kriminalvården 50 50 Rättshjälpen 14 14 Övrigt 12 12 Ytterligare åtgärder - 600” 400 1 000 ” Justitiedepartementets besparingar på sammanlagt 600 miljoner kr för budgetåren Sverige kommer inom kort att bli medlem i Europeiska unionen. De Våra svenska domstolar och andra myndigheter är allmänt sett väl På ett liknande sätt som EU-medlemsskapet kan den inkorporering av Prop. 1994/95:100 Bilaga 3 De centrala delar av rättsväsendet som utgörs av domstolar och åklagar- Genom beslutet år 1989 att tillkalla Domstolsutredningen togs ett Det fortsatta reformarbetet syftar till att renodla domstolarnas arbets- Principen om att den grundläggande domstolsprövningen skall ligga i Som ett led i strävandena att effektivisera hovrättsforfärandet så att införs generella regler om prövningstillstånd i hovrätt. I detta hänseende När det gäller Regeringsrätten har regeringen nyligen föreslagit änd- Även förfarandereglema kommer att ändras och moderniseras. Rege- Till de områden inom processrätten som behöver ses över hör rätts- Även vad gäller arbetsmetoderna vidtas åtgärder för att rationalisera De ändringar i Domstolsverkets organisation och den omfördelning av I det här sammanhanget skall också kort beröras det regeringsförslag Prop. 1994/95:100 Bilaga 3 av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Fackliga representanter prop. 1994/95:100 Det är viktigt att modernisering och rationalisering inom åklagar- Straffsystemet är av stor betydelse for samhällets förmåga att upprätthålla
r-
OX
Ox
Ox
04
04
00
CO
Ox
04
oo
■o,
LO
o-
o-
04
co
o-
04
CO
o-
o
r-
o
o
o
r-
oo
CO
O
O
o
o
Ox
04
O
xO xO
O O
Tf O XC
— CO OX
Tf CO
1/5 O-
O
z
Q
Z
o>
os
Os
C
os
o
Os
Os
C
Os
Os
C
o
Os
SO
wc o wc
©s
©
rc
rc
O
O
rc
o
I
Q) O
tx r~
l l
Cl
wc
Os
sO
CM
r-
OO
fr
fr
O wc wc
wc c*c —
G
Q)
O O O
Q) Os —
Q)
Q)
o
Os
io
fr
sO
sO
wc wc
fr rc
fr
Q) O
o o
88
Wc wc
fr fr
©
©s
fr
©s
o
fr
ö
o
ö
co
fr cc
oo oo
o
sO CM Cl
o o oooooooooo
wc O OOOOOOWCOOO
O
O
C'!
oo
os
Q)
O
o
C'!
o> o
fr WC os
fr
CM
tx
oo
fr
o
Os
CM O CM
WC Os sO
cm fr
sO
CZ S
< Os
O
z
2
Q
Z
:< .
Cd •/">
O
u-
Os
•o
os
Os
Os
Os
Os
Os
o
SO —
cm o-
CM Os
Os Cl
»O OO
Os to,
Os
r->
Os O
Os
©s
o o o
o o o
rn co
Lo LC,
O
sO
o-
M-
co
> Tf
oo
C4
O
•*) so r-
CM —' O
so co co
CM — —
O Os
o
o
oo co
r>
”T
•ct
Cl
Os
e
txj
o
i
o>
Os
Os
•n o
•n
os
Os
oo
•n
co
O
O- T+
O O
O O
co
^F
CO
o
m,
o o
Os sO
SO
Os
bo
-o
Tt
F"
o
r-
oc
oo O
>
*n
CM
o
o
o o
un CM
un
Os CM O
nt —' oo
un — Os
O
un
O
CM
CM
cn cm oc —
Os
os
MD OO
r- oo nt o o cm
cm t"- oo un o oo
o
OO
nf CM
CM nf
r-
nt
r-
l
o
Os
o
un oo
CM CM
md un
O O
un cd
o un cd
so un —
O O so O
o o un un
cn nt os
so
o
cn
Os
o
CD CD
cn o
nr
O
Q) O
CD O
un un
CD O
CM CM
O cn V;
CM © —
nr cn
nr un
CD O OO CD O O CM O nf CM
os
*-?
Os
O
r-
un
o
o
OO
©
CD O
Os OS
w so Os
nr OO MD
un cm os
un nt
un o oo nt un oo
un o os cm so nt
O nr CD — so
sO sO —
nt O MD O
cn CD cm un
un cn oo
cn
CD CM nt O O sO
MD Os oo O O r-
— O O MD
un
cn
o
CM
Os
Os O
CM O
sO nt
m —• r-
© MD
un un
o
un
o
o
O
oo
cn O
un o os cn cm >
un un — O oo nt
cn r- ri md
os so
oo O un O
r- o nt un
© cn —
cn
oo
<
O
z
Q
z
•<
CM O © O
© © o o
oo
f nt o cn
w cn oo
CM Fl © oc
nt Tt
© Ox
5^ ©
rf O'
ox
Ox —
't nt
©
F
cn
©
o ©
o ©
O un
o nt
F © Ox
f o un
oo oo un oo f
cm — cn ©
ox un
o
o
CM
CM
F
o
CM
f
©
F
m
o
o
o
f
CM 04
©
Ox
Ox
e
© O © O —
Ox O un O nr
fM o CM — OO
© f © © nt
nt — un ©
© cn —
Ox © nr
© Ox O
—i © cn
o
o
CM
cn
o
00 oo
CM Fl
nf
©
o
o
-t
©
oo cn ©
f f
U
nt
Ox
© Ox OO F nf
nr nr
o
o
©
Fl
nf
©
© nr O
©
©
m
©
oo
z
1Z
UJ
CO
iZ
a
o
X
C0
Ox
Ox
© © ©
Fl Fl Fl
F4
©
© © F
F — ©
00 nt ©
© ©
© ©
qj
cz
X
Fl
8 =
CM Fl
F,
Fl
Fl
© —
CM Fl
© ©
o
©
i
ID.
O O 'O
un un Tt
cn cn
cn cn
> ^r
Ox xO
tx cn
O —
un
O
O
oi
o
xO
O) O
un o
cn cn
oo
oo
xo
cn
cn xo
© 0'1
r-
cn
o o
n- O cn
— o cn
o
cn
un oo
cn cn
X©
id
OO O O
o o
un
O
o
un
09
cn
oo
o o
un o
O xo
o o
o
cn
Ox
Ox
xO
Ox
n-
0-1
oo
OX
un
oo
r-
cn
r-
cn
in un
o
o
O'
©
0-0 0
o o
oo
un
O O xo
o
ri
XO xO
Ox Ox
om 09
Ö
O
m
©
o
o
o
o
un
cn
r-
cn
o
o
un
o o o
un un xo
cn o
— o
r-
O Tt
TABELL A 1994/95- 1994/95
s
G
O
r-
cn —
O
O
I
G
G
Os ir,
G G G
r- cn
cn — r-
OC oo
O G O
O G G
N Öl T,
cn cn os
cn — —
o
G
I
G
O
©
CN
O
z
z
:<
QÉ
Os
os
00
O
cL
Os
Os
Os
o>
un
Os
u-
0-
S© S©
00 OO
o 2
o o
r
m
os
Os
O
C
fH
\©
s© s©
TT Tf
S© ©
00 oo
torets garantiverksamhet
mindre skeppsfarten
Kammarkollegiet
Statens jordbruksverk
för mindre bemedlade bamrika familjer 103
studier och garantilån för studerande 90
HÖSTEN 1994, PER KALENDERÅR
fastigheter och maskiner:
försålda byggnader och maskiner:
datorer m.m.
mindre skeppsfarten
Kammarkollegiet
Statens jordbruksverk
garantier
för mindre bemedlade bamrika familjer
universitetsstudier
co
Överföringar från
rörande den statsfinansiella
utvecklingen, m.m.
'■O Tt O
SO <*)
ITI
•—'
r-
\©
r*^
iT) oo ri o — — r' <*1
rrooounsommmm — omrr
cMTtsor-sosoununsososor^os
cm—'eMosoooo^mmr^osun
r-
m
oo so
C" oo tj-
m
so
m cm tt
mununsOTtmunoooor-
^r^mTfsoununsososo
cm cm
cm o
un tt os o
O CM OS SO
cMCMmmununununTj-TTTtunun
m m so r~-
oo
tj- —■
r- —
m
+
oooo-^-ununor-
oor-mm—•—
+ + +
m Tt
4- +
CM Os
Statschefen och regeringen
(första huvudtiteln)
A. Statschefen
anslag under anslagsgruppema A. Kungliga hovstaten och B Kungliga
slottsstaten. För budgetåret 1994/95 har sammanlagt 70 559 000 kr
anvisats under anslagen.
hovhållning finansieras statschefens officiella funktioner inklusive
kostnader för den kungliga familjens officiella resor.
naderna för de kungliga slotten utom rent fastighetsunderhåll. Stockholms
slott används av kungen och inrymmer representationslokaler och kontor.
Vissa delar av slottet visas för allmänheten. En del av Drottningholms
slott används av kungen och hans familj som bostad och en annan del
visas för allmänheten. I Ulriksdals slott har lokaler upplåtits för Världsna-
turfonden. Slottet har även öppnats för allmänheten och används delvis
för utställningar. I anslutning till slottet finns en utställningslokal och det
s.k. Orangeriet Haga slott används som bostad för prominenta gäster från
utlandet. Gripsholms slott utnyttjas som museum och för utställning av
en del av svenska statens porträttsamling. Strömsholms slott och
Tullgams slott visas för allmänheten. Rosersbergs slott disponeras till
större delen av Statens räddningsverk. De två övervåningarna i slottet har
dock fatt behålla sin ursprungliga karaktär och visas för allmänheten.
vård av de konstverk, möbler och andra inventarier i de kungliga slotten
som tillhör staten men disponeras av kungen. Husgerådskammaren
förvaltar även de Bemadotteska familjestiftelsernas bestånd av möbler,
konst och konsthantverk samt administrerar Bemadottebiblioteket.Riksm arskalksäm betet
av organisationen vid de kungliga hovstaterna. Avsikten med översynen
kostnadernas andel av den totala budgeten. Ämbetet har framhållit att de
för verksamheten gemensamma arbetsuppgifterna kommer att samlas i
avdelningar under riksmarskalken, bl.a. kommer hovstaternas ekonomi-
och datafrågor att hållas samman. Riksmarskalksämbetet yrkar ca 4
miljoner kronor för kostnader som har samband med förändringsarbetet.
några invändningar med anledning av revisionen.Regeringens överväganden
tionen av de kungliga hov- och slottsstatema bör alla medel anvisas under
ett nytt anslag på statsbudgeten. Anslaget bör benämnas Kungliga hov-
och slottsstaten och anvisas som ramanslag.
den statliga verksamheten. Utgifterna för den statliga konsumtionen måste
minska. Hov- och slottsförvaltningama bör liksom den statliga för-
valtningen i övrigt få vidkännas ett besparingskrav under mandatperioden.
Vid utgången av budgetåret 1998 bör anslaget ha reducerats med
sammanlagt 5,4 miljoner kronor, fördelat på budgetåren 1995/96 med
3 miljoner kronor, 1997 med 1,7 miljoner kronor och 1998 med 1,7
miljoner kronor. Eftersom den redovisade omorganisationen initialt
medför vissa kostnader och först på sikt förväntas medföra minskade
administrativa kostnader bör besparingskravet för budgetåret 1995/96
minskas med 1 miljon kronor för att istället tas ut budgetåret 1998.
och löneomräkning (3,4 miljoner kronor) Regeringen beräknar anslaget
för nästa budgetår till 107 465 000 kronor.Förslag till riksdagsbeslut
ramanslag på 107 465 000 kr.B. Regeringen
1995/96 Förslag 2 704 095 000
regeringsformen. Där föreskrivs att det för beredning av regeringsärenden
skall finnas ett regeringskansli i vilket ingår departement för skilda
verksamhetsgrenar samt att regeringen fördelar ärenden mellan departe-
menten. Regeringen beslutar själv om indelningen i departement.
Regeringskansliet består för närvarande av Statsrådsberedningen, vars
uppgift är att biträda statsministern och övriga statsråd om dessa inte
biträds av något departement, tretton departement med uppgift att bereda
regeringsärenden samt det gemensamma förvaltnings- och arbetsgivar-
organet Regeringskansliets förvaltningskontor. Den närmare organisa-
tionen av regeringskansliet framgår av departementsförordningen
(1982:1177; omtryckt 1994:1672) och förordningen (1982:1282; omtryckt
1992:248, ändrad senast 1994:898) med instruktion för Utrikesdeparte-
mentet samt förordningen (1988:1147, ändrad senast 1994:1196) med
instruktion för Regeringskansliets förvaltningskontor.
ten - utom Utrikesdepartementet - samt Statsrådsberedningen, Regerings-
kansliets förvaltningskontor och kommittéväsendet över ett samlat anslag
på statsbudgetens första huvudtitel (prop. 1993/94:100 bil. 2, bet.
1993/94:KU29, rskr 1993/94:233). Detta anslag ersatte 31 tidigare anslag
som fanns uppförda under tolv huvudtitlar på statsbudgeten. För
Utrikesdepartementets vidkommande bekostas verksamheten fortfarande
av ett anslag som är gemensamt för Utrikesdepartementet och den
svenska utrikesrepresentationen. Kostnaderna för sådana specialattachéer
vid utlandsmyndigheterna som har ett annat departement än Utrikes-
departementet som huvudman betalas dock från regeringskanslianslaget.
ringens förfogande för de ändamål som tillgodoses från detta anslag. Av
detta belopp har ca 278 miljoner kronor, dvs. ungefär en sjättedel, avsatts
för utredningsverksamhet, huvudsakligen inom kommittéväsendet.
Anslaget har fördelats på olika ändamål på följande sätt:
Regeringskansliets förvaltningskontor
Gemensamma ändamål
(prop. 1994/95:95, bet. 1994/95:KU24, rskr. 1994/95:129)
1 januari 1995 kan ändringar av denna fördelning av anslagsmedlen bli
aktuella.
kostnader för Statsrådsberedningen och departementen för sådana
avgångsvederlag m.m. som följer av det gällande avtalet för informations-
sekreterare och politiskt sakkunniga inom regeringskansliet och av
flerpartiöverenskommelsen från den 17 december 1985 om förmåner för
statssekreterare i samband med regeringsskiften m.m. (skr. 1985/86:177).
Sådana kostnader, som beräknas uppgå till ca 40 miljoner kronor under
innevarande budgetår, har av naturliga skäl inte budgeterats i förväg och
ryms inte under det anvisade anslaget. Regeringen avser därför att för
ändamålet besluta om merutgift på anslaget i den utsträckning det behövs.Anslagsberäkning for budgetåret 1995/96
Sveriges EU-medlemskap far vittgående konsekvenser för arbetet i hela
den svenska statsförvaltningen, men framför allt i regeringskansliet. Det
kommer att ställas ökade krav på kunskaper och arbetsinsatser när
verksamheten vidgas till ett mer omfattande internationellt samarbete än
någonsin tidigare. Stora resurser måste avdelas för att nära följa
verksamheten inom de internationella organen och för att åstadkomma ett
effektivt svenskt deltagande i dessa organ så att Sveriges intressen med
framgång skall kunna hävdas och tas till vara på alla nivåer i beslutspro-
cessen.
stora omställningar inom hela den offentliga sektorn. Avregleringar,
delegering av beslutanderätt samt fortsatt utveckling av mål- och
resultatstyrningen förutsätter att rollfördelningen och samverkansformema
mellan regeringen och förvaltningsmyndigheterna omprövas och förnyas.
Bolagiseringar och utsättandet av viss statlig verksamhet för konkurrens
ändrar också förutsättningarna för regeringskansliets ledning av den
statliga förvaltningen.
anpassa regeringskansliets organisation och arbetsformer till de krav som
ställs på den högsta ledningen av statsförvaltningen måste vara stora. Det
är viktigt att i denna utvecklingsprocess ta till vara de möjligheter som
att betydande investeringar görs i anläggningstillgångar för förvaltnings- Bil. 2
ändamål. Vidare måste utvecklingen av personalens kompetens - inte
minst för att den skall kunna framgångsrikt delta i internationell
verksamhet - ha hög prioritet. Trots de mycket stora krav som kommer
att ställas på alla delar av regeringskansliet under nästa budgetår har
anslaget - med undantag av vissa delar av det - beräknats med ut-
gångspunkt i det effektivitetskrav på statsförvaltningen om 5 procent
som kommer till uttryck i årets budgetförslag när det gäller utgifter för
statlig konsumtion. Besparingen på detta anslag uppgår till ca 35 miljoner
kronor. Vidare avser regeringen att i kommande budgetpropositioner
lämna riksdagen sådana förslag till anslagsanvisningar att anslagsnivån
till budgetåret 1998 skall ytterligare sänkas.
betydande del av detta anslag. Omfattningen av utredningsverksamheten
under nästa budgetår, dvs. perioden juli 1995 - december 1996, har
således stor betydelse för medelsbehovet. Kommittéberättelsen (skr.
1994/95:103), som överlämnas samtidigt med denna proposition,
innehåller en redovisning av kostnaderna för pågående och under år 1994
avslutade kommittéer och för utvecklingen av kostnaderna för kommitté-
väsendet totalt sett under de senaste budgetåren.
budgetår med 2 704 095 000 kronor.
bostadsutskottet anfört i betänkandet 1993/94:BoU15 om organisationen
av de bostadpolitiska frågorna i regeringens kansli (rskr. 1993/94:258).
Riksdagens tillkännagivande innebär att det - även om det ankommer på
regeringen själv att avgöra hur den vill organisera sitt arbete - enligt
riksdagens mening borde inrättas ett bostadsdepartement eller att de
ärenden som handlades inom det tidigare Bostadsdepartementet anför-
troddes åt ett särskilt statsråd. Redan vid den nuvarande regeringens
tillträde förordnade statsministern statsrådet Jörgen Andersson att vara
föredragande i regeringen i ärenden om såväl bostadsväsendet som
byggnadsväsendet. Efter den 1 januari 1995 handläggs dessutom båda
dessa ärendegrupper inom samma departement (Näringsdepartementet).
Därigenom är en viktig del av syftet med riksdagens tillkännagivande
tillgodosett. I det nämnda betänkandet uttalade bostadsutskottet vidare att
det tillkommande behovet av belastning på anslaget Regeringskansliet
m.m., som kunde bli en följd av ett genomförande av utskottets förslag,
kunde tillgodoses genom anslagsöverskridande. Regeringen räknar dock
med att de här nämnda förändringarna inte skall behöva leda till ett ökat
medelsbehov.Förslag till riksdagsbeslut
Bil. 2
gällande regeringsformens ikraftträdande den 1 januari 1975. Riksdagen
yttrade sig dessförinnan över de riktlinjer som låg till grund för detta
(prop. 1973:91, bet. 1973:KU27, rskr. 1973.266). Antalet ordnar
inskränktes till två, Serafimerorden och Nordstjämeorden, och ordensut-
märkelser tilldelas numera enbart utländska medborgare och statslösa som
bor utanför Sverige Beslut om utmärkelser meddelas av Kungl. Maj:ts
Orden, på förord av regeringen. För verksamheten gäller ordenskungörel-
sen (1974:768) och de av Kungl. Maj:ts Orden den 17 december 1974
fastställda stadgarna för Kungl. Serafimer- och Nordstjämeordnama.
tilldelas utländska statschefer eller därmed jämställda. Av detta följer att
en svensk statschef eller blivande sådan inte kan tilldelas den orden som
kan tilldelas statschefer och därmed jämställda i andra länder. En
ytterligare konsekvens blir att en blivande svensk statschef - som kommer
att vara ordens stormästare - inte själv kan bära de insignier som hör till
den orden vilkens stormästare han eller hon är. Ett sådant förhållande far
anses inkonsekvent och torde vara främmande för internationell praxis.
Regeringen anser därför att bestämmelsen i ordenskungörelsen bör ändras
så att Serafimerorden kan tilldelas inte bara utländska statschefer och
därmed jämställda utan även deras svenska motsvarigheter.
ändring. Konstitutionsutskottet uttalade vid sin behandling år 1973 av den
ovan nämnda propositionen om ett ändrat belöningssystem för stats-
anställda m.fl. att Kungl. Maj:ts Orden borde upphöra att utdela
utmärkelser till svenska medborgare, men utskottet ansåg vidare att det
inte ankommer på riksdagen att uttala sig om formerna för Kungl. Maj:ts
Ordens fortsatta verksamhet. Mot bakgrund av att riksdagen yttrade sig
över riktlinjerna för det statliga belöningssystemets omvandling - i vilket
omstruktureringen av ordensväsendet utgjorde en betydande del - vill
regeringen nu informera riksdagen om den avsedda ändringen av
ordenskungörelsen, som bör träda i kraft den 1 juli 1995.
(1974:768)Bilaga 3 till budgetpropositionen
1994/95:100Justitiedepartementet
(andra huvudtiteln)
I INLEDNING
1 Sammanfattning av reformarbetet
väsendet, domstolsväsendet och kriminalvården, alltså de kämfönktioner
i samhället som utgör huvudparten av rättsväsendet. Verksamheten inom
rättsväsendet är grundläggande för den enskildes rättssäkerhet och rätts-
trygghet. Rättssäkerheten ställer höga krav på bl.a. likformighet och
förutsebarhet i normgivning och rättstillämpning. Rättstryggheten, dvs.
den enskildes självklara krav på trygghet for liv, hälsa, integritet och
egendom, uppnås genom ett metodiskt brottsförebyggande arbete, rele-
vanta rättsregler och effektivitet i brottsbekämpningen.
ett demokratiskt samhälle. Allmän enighet råder om att det i allt väsent-
ligt är en exklusiv uppgift för statsmakterna att ansvara för nödvändiga
uppgifter inom rättsväsendet. Tillståndet i rättsväsendet kan sägas utgöra
ett mått på statsmakternas förmåga att leva upp till de krav som måste
ställas på en rättsstat.
för brott är en central uppgift för rättsväsendet. Ett aktivt och offensivt
brottsförebyggande arbete är en avgörande förutsättning för möjligheterna
att minska brottsligheten. Kampen mot våld, narkotika och ekonomisk
brottslighet måste prioriteras och intensifieras. Brottsoffrens ställning
skall stärkas. Regeringens ambition är att Sverige åter skall bli ett före-
gångsland när det gäller att förebygga och bekämpa brott.
är en del i regeringens strategi för att stärka de offentliga finanserna,
berör också rättsväsendet. Det är därför angeläget att alla möjligheter tas
till vara att rationalisera och effektivisera verksamheten inom rätts-
väsendet. Målen för detta reformarbete är, trots minskade resurser, att
rättssäkerheten och rättstryggheten skall stärkas, brottsligheten bekämpas
med kraft och rättsväsendet utnyttjas ännu effektivare.
nivåer inom rättsväsendet. Arbets- och organisationsformer måste om-
prövas och moderniseras, samordningen och samarbetet mellan myndig-
heterna förbättras och stärkas, användningen av informationsteknik
byggas ut och utvecklas, informationsförsöijningen effektiviseras m.m.
Även strukturellt inriktade åtgärder måste övervägas för att minska
arbets- och anslagsbelastningen inom rättsväsendet, t.ex. avkriminali-
sering, renodling av rättsväsendets uppgifter och utveckling av alternativa
ningen av rättsväsendets begränsade resurser och därigenom öka Bilaga 3
effektiviteten i verksamheten.
döme, skicklighet och handlingskraft hos dem som skall ansvara för
genomförandet. Regeringens uppfattning är att rättsväsendet har klarat
sina uppgifter väl. Regeringen har därför stor tilltro till rättsväsendets
förmåga att också lösa dessa stora och komplicerade frågor på ett
rationellt sätt.
och regelsystem. Till departementets ansvarsområde hör också lagstift-
ning som har stor betydelse for medborgarna och samhällets utveckling,
t.ex. grundlagarna, familjerätten och den övriga civilrätten. På dessa om-
råden drivs reformarbetet vidare. Sveriges medlemskap i Europeiska
unionen (EU) medför att lagstiftningsarbetet på vissa områden kommer
att ske på nya villkor och delvis i nya former. En närmare redogörelse
för lagstiftningsarbetet inom Justitiedepartementets område lämnas i
bilaga 3.1.2 Rättsväsendets besparingar perioden
1995 - 1998
utgifterna på alla samhällsområden att minska med böljan redan
budgetåret 1995/96. De sammanlagda besparingarna för rättsväsendet
kommer under budgetåret att uppgå till cirka 400 miljoner kronor. En
närmare beskrivning av vilka besparingar och rationaliseringsåtgärder
som kommer att genomföras finns under respektive anslagsavsnitt. Som
exempel på sådana åtgärder kan här nämnas ytterligare rationaliseringar
och åtgärder för att underlätta frivilliga avgångar inom polisväsendet, en
ändrad instansordning inom de allmänna förvaltningsdomstolarnas område
samt ett fortsatt rationaliseringsarbete inom kriminalvården i form av
bl.a. organisationsförändringar och en begränsning av utbyggnaden av
anstalts- och häktesorganisationen.
ett rationellare, effektivare och billigare rättsväsende måste fortsätta även
i framtiden. Därför kommer inriktningen att vara att utgifterna inom
rättsväsendet skall skäras ned med ytterligare 600 miljoner kronor t.o.m.
budgetåret 1998 så att den sammanlagda besparingen under mandat-
perioden uppgår till en miljard kronor.
rättsväsendet fortsätter, när det gäller såväl rättsreglerna som strukturen
och organisationen. Som exempel kan nämnas ett ökat användande av
prövningstillstånd i främst hovrätterna och ett ökat användande av
alternativ till fängelse vilket minskar belastningen på kriminalvården.
Inom området för samhällets rättshjälp i olika former kommer sådana för-
ändringar att genomföras som minskar statens utgifter. Under förutsätt-
ning att en arvsskattereform genomförs kan vidare verksamheten med
bouppteckningsregistering vid tingsrätterna avskaffas eller åtminstone
för mer allmänna rationaliseringar på andra delar av rättsväsendets olika
verksamhetsområden. Regeringen återkommer senare med de förslag till
lagstiftning och de direktiv som är nödvändiga for att genomfora den nu
skisserade nedskärningen av utgifterna inom rättsväsendet.
1997 och 1998 är inte fördelade på verksamhetsområden.3 EU-medlemskapet m.m.
grundlagsändringar som krävs för detta har nyligen trätt i kraft. Medlem-
skapet innebär att de europeiska gemenskapernas regelverk blir gällande
i Sverige, antingen direkt eller efter särskilda svenska lagstiftnings-
åtgärder. Det innebär också att principerna om EG-rättens företräde
framfor nationell lagstiftning och om dess direkta tillämpning och effekt
vinner insteg i det svenska rättslivet. Vi träder in i en delvis ny rättslig
miljö med gemensamt beslutad lagstiftning på många områden och med
gemensamma institutioner.
förberedda för den nya situationen, inte minst genom den gradvisa an-
passning som ägt rum till följd av EES-avtalet och genom de informa-
tions- och utbildningsinsatser som i olika sammanhang vidtagits av
statsmakterna. Det är ändå ofrånkomligt att de rättstillämpande organen
kommer att behöva ägna mycken tid och stora resurser åt den omställ-
ningsprocess som pågår. Det bör i sammanhanget understrykas att
tillämpningen av EG-rätten är en angelägenhet som i vaije medlemsstat
ankommer på de nationella domstolarna och myndigheterna. Dessa har
alltså det yttersta ansvaret för att EG:s rättsregler tillämpas på ett korrekt
sätt i det egna landet. Någon överprövning av svenska domar och
myndighetsbeslut varken kan eller får ske av de gemensamma EG-
institutionema. Ytterligare konsekvenser av ett EU-medlemsskap, t.ex.
för polisens arbete på det internationella planet, kommer att beröras i det
följande.
Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och grundläggande fri-
heter som riksdagen beslutat om - med ikraftträdande den 1 januari 1995
- leda till att internationella rättskällor får ökad betydelse för svensk
rättskipning.4 Domstolarna och åklagarväsendet
myndigheter skall utvecklas så att de kan svara mot de krav som ställs
inför 2000-talet.
viktigt steg mot ett rationellare och effektivare domstolsväsende. Sedan
utredningen lämnade sitt slutbetänkande Domstolarna infor 2000-talet
(SOU 1991:106) har arbete pågått för att förverkliga huvuddelen av
utredningens förslag. Detta har lett till att ett flertal viktiga reformer har
kunnat genomföras, medan andra har påbörjats. Den huvudsakliga vins-
ten ligger i att man genom förändringar på såväl det processrättsliga som
det organisatoriska och administrativa planet skapar ett effektivare och
bättre fungerande domstolsväsende. En annan fördel som är viktig i dags-
läget är att verksamheten kan bedrivas med mindre resurser.
uppgifter så långt som möjligt. Domstolarna bör i princip ha endast
rättskipande uppgifter. Detta gäller både allmänna domstolar och all-
männa förvaltningsdomstolar. Även mellan instanserna i de båda dom-
stolsorganisationema bör renodlingsprincipen få genomslag. Ett effektivt
och rationellt domstolsväsende förutsätter att varje instans bara ägnar sig
åt det som den är avsedd för. Instansordningen bygger därför på en
funktionsfördelning mellan de olika nivåerna. I linje härmed skall tyngd-
punkten i rättskipningen ligga i första instans. Hovrätternas och kammar-
rätternas uppgift skall i första hand vara att kontrollera riktigheten av
överklagade underrättsavgöranden och att korrigera de avgöranden som
är materiellt eller formellt oriktiga. Detta kräver i många fall inte en full-
ständig omprövning av det överklagade avgörandet, utan prövningen kan
ske i enklare former. Högsta domstolen och Regeringsrätten skall främst
ägna sig åt prejudikatbildning.
första instans kan numera sägas vara genomförd i de allmänna dom-
stolarna. I fråga om de allmänna förvaltningsdomstolarna pågår sedan en
tid ett omfattande arbete med att etappvis flytta ner ett stort antal mål-
grupper i instansordningen så att den första domstolsprövningen sker i
länsrätt i stället för som hittills i kammarrätt. Arbetet med detta går
vidare och närmar sig sin slutfas.
målen kan avgöras på ett snabbare och mer ändamålsenligt sätt och
resurserna kan koncentreras på de mer svårbedömda och kvalificerade
målen har kravet på prövningstillstånd i hovrätt utvidgats. En särskild
utredare arbetar vidare på detta område. Regeringen har stora förvänt-
ningar på resultatet av denna utredning som bör kunna leda till att det
har reformarbetet när det gäller de allmänna förvaltningsdomstolarna
kommit längre. Regler av generell karaktär som gör det möjligt att ställa
krav på prövningstillstånd i kammarrätt har nyligen införts i förvaltnings-
processlagen, och frågan om vilka målgrupper som skall omfattas av ett
sådant krav har därefter tagits upp parallellt med att olika måltyper har
flyttats ner i instanskedjan.
ringar som innebär att Regeringsrätten avlastas vissa ärenden om resning
och återställande av försutten tid liksom en del rättsprövningsärenden,
vilka skall handläggas av kammarrätterna. Det innebär att Regerings-
rätten mer kan koncentrera sig på de mål och ärenden som har betydelse
for prejudikatbildningen. Andra förslag som innebär en renodling av
Regeringsrättens roll förbereds.
ringen kommer att presentera ett förslag till en ny ärendelag som bl.a.
är anpassad till de nya måltyper som efterhand läggs på tingsrätterna,
t.ex. konkurrensmål och mål enligt skuldsaneringslagen. Frågan om att
införa regler som innebär att en större grupp människor får möjlighet att
i domstol driva anspråk, s.k. grupptalan, är aktuell. En sådan möjlighet
kan förväntas få betydelse särskilt på konsument- och miljöområdet men
också på jämställdhetsområdet. Även förvaltningsprocesslagen behöver
ändras mot bakgrund av de genomgripande förändringar som görs
beträffande instansordningen. Så krävs t.ex. en mer generell reglering av
myndigheternas talerätt i förvaltningsprocessen. Förvaltningsförfarandet
och förvaltningsprocessen måste också anpassas till Europakonventionens
krav på domstolsprövning av vissa förvaltningsbeslut.
hjälpen. Lagstiftningen på detta område är också for närvarande föremål
för en genomgripande översyn som rör bl.a. villkoren för och omfatt-
ningen av rättshjälpen, regleringen av ersättning till biträden, den all-
männa rättshjälpens förhållande till rättsskyddsförsäkringar samt vissa
frågor som rör organisationen. Översynen bör kunna leda till betydande
besparingar inom rättshjälpen.
verksamheten inom domstolsväsendet. Som exempel kan nämnas databas-
erade målhanteringssystem for domstolarna, något som på sikt bör kunna
leda till rationellare arbetsmetoder. Domstolsväsendets organisation i
stort rymmer också i sig möjligheter till rationaliserings- och effektivise-
ringsåtgärder av olika slag. Förutom att domstolarnas arbetsuppgifter
renodlas så långt som möjligt bör också bl.a. skilda former av samverkan
mellan olika domstolar och myndigheter kunna skapa bättre organisa-
toriska förutsättningar för ett rationellt rättsväsende. Den informations-
tekniska utvecklingen ger nya möjligheter som måste tas till vara.
administrativa uppgifter mellan verket och domstolarna som för när-
varande pågår är värdefulla inslag och denna omställningsprocess bör
därför slutföras som planerat.
om förvaltningen inom domstolsväsendet som efter riksdagsbeslut år 1993
bl.a. ledde till en ändrad sammansättning av Domstolsverkets styrelse och
skulle inte längre ingå i dessa organ och de politiskt förtroendevalda Bilaga 3
skulle utgå ur styrelsen som i stället sattes samman av personer huvud-
sakligen hämtade från domstolarna. Regeringen avser att återinföra den
ordning som gällde tidigare.
väsendet drivs lika långt som inom andra delar av statsförvaltningen. Ett
förändringsarbete pågår också på flera plan i syfte att skapa en åklagar-
organisation som på bästa sätt kan anpassa verksamheten till vad som
behövs på den lokala och regionala nivån. Bland annat bereds frågor
rörande den lokala och regionala organisationen, och vidare avser Riks-
åklagaren att på eget initiativ se över beslutsstrukturen inom åklagar-
väsendet under våren 1995. Även här bör den nya informationsteknikens
möjligheter utnyttjas på bästa sätt för att göra verksamheten så effektiv
som möjligt.5 Kriminalpolitiken
5.1 Inriktningen
respekten för givna normer och regler. Men för att uppnå målet för det
kriminalpolitiska arbetet - att minska brottsligheten - måste den allmänna
politiken ha en inriktning som leder till social trygghet, en rättvis för-
delning och ett människovänligt samhälle, dvs. till ett samhälle som vilar
på solidaritet människor emellan. En ekonomisk politik och en familje-
politik som syftar till att minska klyftorna i samhället och andra åtgärder
som motverkar segregation och utslagning är därför av största betydelse.
Eftersom brottsligt beteende ofta grundläggs tidigt, är det särskilt viktigt
att det på alla områden skapas förutsättningar för barn och unga att växa
upp och utvecklas till mogna, trygga och ansvarskännande individer. Att
på detta sätt skapa bättre levnadsvillkor, inte minst för barn och ung-
domar, är naturligtvis i första hand en allmän välfärds- och rättvisefråga,
och där