Prop.
1994/95:100
Enligt 9 kap. 6 § regeringsformen avger regeringen härmed sitt förslag
till statsbudget för budgetåret 1995/96 och föreslår att riksdagen beräknar
inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifika-
tioner som fogats till förslaget.
Stockholm den 22 december 1994
Ingvar Carlsson
Göran Persson
(Finansdepartementet)
Förslaget till statsbudget för budgetåret 1995/96 avser en 18-månaders
period och visar en omslutning av 968 379 miljoner kronor. Budgetför-
slaget utvisar ett underskott på 243 431 miljoner kronor.
Statens lånebehov under budgetåret 1995/96 beräknas uppgå till 238 531
miljoner kronor.
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100
Förslagen rörande de inkomst- och utgiftsposter som ingår i statsbudgeten Prop. 1994/95:100
redovisas närmare och motiveras i bilagor till propositionen enligt
följande förteckning. Bilagan 1 behandlar den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken och innehåller en preliminär nationalbudget för år 1995.
Bilaga 1 Finansplanen
Bilaga 2 Statschefen och regeringen (första huvudtiteln)
Bilaga 3 Justitiedepartementet (andra huvudtiteln)
Bilaga 4 Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln)
Bilaga 5 Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln)
Bilaga 6 Socialdepartementet (femte huvudtiteln)
Bilaga 7 Kommunikationsdepartementet (sjätte huvudtiteln)
Bilaga 8 Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln)
Bilaga 9 Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln)
Bilaga 10 Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln)
Bilaga 11 Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln)
Bilaga 12 Kulturdepartementet (elfte huvudtiteln)
Bilaga 13 Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln)
Bilaga 14 Civildepartementet (trettonde huvudtiteln)
Bilaga 15 Miljödepartementet (fjortonde huvudtiteln)
Bilaga 16 Riksdagen och dess myndigheter m.m.
(femtonde huvudtiteln)
Bilaga 17 Räntor på statsskulden, m.m. (sextonde huvudtiteln)
Bilaga 18 Oförutsedda utgifter (sjuttonde huvudtiteln)
Bilaga 19 Beredskapsbudget för totalförsvarets civila del
När det gäller anslag till riksdagen och myndigheter under riksdagen har
Riksdagens förvaltningsstyrelse den 7 december 1994 beslutat om förslag
till anslag för nästa budgetår under femtonde huvudtiteln. Förslagen har
överlämnats till Finansdepartementet och återfinns i bilaga 16.
Prop. 1994/95:100
REGERINGENS FÖRSLAG TILL
FÖR BUDGETÅRET
1995/96
Prop. 1994/95:100
Statsbudget för budgetåret 1995/96
Inkomster
Skatter m.m.
Inkomster av statens verksamhet
Inkomster av försåld egendom
Återbetalning av lån
Kalkylmässiga inkomster
Bidrag m.m. från EU
Extraordinära medel från EU
Summa kr.
674 862 345 000
28 763 530 000
30 700 000
9 424 809 000
- 2 886 000 000
8 652 000 000
6 100 000 000
724 947 384 000
Underskott
Summa kr.
243 431 273 000
968 378 657 000
Utgiftsanslag:
Statschefen och regeringen |
2 |
811 |
560 |
000 |
Justitiedepartementet |
29 |
157 |
687 |
000 |
Utrikesdepartementet |
23 |
944 |
183 |
000 |
Försvarsdepartementet |
64 |
071 |
737 |
000 |
Socialdepartementet |
271 |
653 |
103 |
000 |
Kommunikationsdepartementet |
36 |
365 |
377 |
000 |
Finansdepartementet |
118 |
467 |
710 |
000 |
Utbildningsdepartementet |
58 |
915 |
917 |
000 |
Jordbruksdepartementet |
17 |
281 |
526 |
000 |
Arbetsmarknadsdepartementet |
132 |
124 |
301 |
000 |
Kulturdepartementet |
6 |
916 |
644 |
000 |
Näringsdepartementet |
50 |
575 |
177 |
000 |
Civildepartementet |
4 |
168 |
001 |
000 |
M ilj ödepartementet |
2 |
735 |
511 |
000 |
Riksdagen och dess myndigheter |
1 |
189 |
223 |
000 |
Räntor på statsskulden, m.m. |
129 |
000 |
000 |
000 |
Oförutsedda utgifter |
1 |
000 |
000 |
Minskning av anslagsbehållningar
Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto
Prop. 1994/95:100
949 378 657 000
3 000 000 000
16 000 000 000
1995/96 Tusental kronor
1000 Skatter m.m. |
674 862 345 | |
1100 Skatt på inkomst |
104 394 000 | |
1110 Fysiska personers inkomstskatt, netto utgifter1 |
555 306 000 506 480 000 |
48 826 000 48 826 000 |
1120 Juridiska personers inkomstskatt, netto |
46 645 000 44 700 000 1 945 000 | |
1130 Ofördelbara inkomstskatter 1131 Ofördelbara inkomstskatter |
3 318 000 3 318 000 | |
1140 Övriga inkomstskatter 1141 Kupongskatt 1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 1143 Bevillningsavgift 1144 Lotteriskatt |
5 605 000 1 050 000 0 0 4 555 000 |
1200 Socialavgifter och allmän egenavgifter
varav: inkomster
utgifter2
1211 Folkpensionsavgift
1221 Sjukförsäkringsavgift
1231 Bamomsorgsavgift
1241 Utbildningsavgift
405 718 000
155 514 000
61 409 000
65 573 000
0
0
1250 Övriga sociala avgifter, netto
1251 Tilläggspensionsavgift
varav: inkomster
utgifter
1252 Delpensionsavgift
varav: inkomster
utgifter
1253 Arbetsskadeavgift
varav: inkomster
utgifter
1254 Arbetsmarknadsavgift
137 547 000
127 919 000
2 099 000
2 099 000
13 412 000
10 312 000
9 628 000
0
3 100 000
44 249 000
1 Huvudsakligen utbetalningar till kommuner
2 Huvudsakligen överföringar till fonder
1995/96
Prop. 1994/95:100
Tusental kronor
1255 Arbetarskyddsavgift
varav: inkomster
utgifter
1256 Lönegarantiavgift
varav: inkomster
utgifter
1257 Sjöfolkspensionsavgift
varav: inkomster
utgifter
1 753 000
1 753 000
2 063 000
2 063 000
44 000
44 000
7260 Allmänna egenavgifter
1261 Allmän sjukförsäkringsavgift
1262 Allmän pensionsavgift
varav: inkomster
utgifter
1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till
40 346 000
40 346 000
0
11 324 000
11 324 000
arbetarskyddsverk och arbetsmiljöinstitutets verksamhet
1281 Allmän löneavgift
1291 Särskild löneskatt
938 000
15 468 000
9 493 000
1300 Skatt på egendom |
25 751 723 |
1310 Skatt på fast egendom 1311 Skogsvårdsavgifter 1312 Fastighetsskatt |
14 725 723 0 14 725 723 |
1320 Förmögenhetsskatt 1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt 1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt |
2 886 000 2 814 000 72 000 |
1330 Arvsskatt och gåvoskatt 1331 Arvsskatt 1332 Gåvoskatt |
7 500 000 1 350 000 150 000 |
1340 Övrig skatt på egendom 1341 Stämpelskatt |
6 640 000 6 640 000 |
1410 Allmänna försäljningsskatter
1411 Mervärdesskatt
176 650 000
176 650 000
1420, 1430 Skatt på specifika varor
1421 Bensinskatt
1423 Försäljningsskatt på motorfordon
1424 Tobaksskatt
100 258 100
35 909 000
2 656 100
11 654 000
1995/96
Prop. 1994/95:100
Tusental kronor
1425 Skatt på spritdrycker
1426 Skatt på vin
1427 Skatt på maltdrycker
1428 Energiskatt
1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle
1431 Särskild avgift för oljeprodukter m.m.
1434 Skatt på viss elektrisk kraft
1435 Särskild skatt mot försurning
1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol
1442 Systembolaget AB:s inlevererade överskott
1450 Skatt på tjänster
1452 Skatt på annonser och reklam
1454 Skatt på spel
1460 Skatt på vägtrafik
1461 Fordonsskatt
1470 Skatt på import
1471 Tullmedel
1472 Övriga skatter m.m. på import
1473 Jordbruks- och sockeravgifter
1480 Övriga skatter på varor och tjänster
1481 Övriga skatter på varor och tjänster
2110 Affärsverkens inlevererade överskott
2113 Statens järnvägars inlevererade överskott
2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott
2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och
inleverans av motsvarighet till statlig skatt
2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott
2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott
2124 Inlevererat överskott av riksgäldskontorets
garantiverksamhet
2125 Inlevererat överskott av åtgärder för att stärka det
finansiella systemet
10 203 000
4 887 600
4 930 900
28 324 000
500
194 000
1 405 000
94 000
200 000
200 000
1 592 000
1 507 000
85 000
5 620 600
5 620 600
9 582 822
8 633 888
93 000
855 934
609 100
609 100
28 763 530
9 496 846
527 600
0
162 000
296 000
63 600
988 268
277 000
711 268
1995/96
Prop. 1994/95:100
Tusental kronor
2130 Riksbankens inlevererade överskott
2131 Riksbankens inlevererade överskott
2750 Överskott från spelverksamhet
2151 Tipsmedel
2152 Lotterimedel
2210 Överskott av fastighetsförvaltning
2214 Överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet
2310 , 2320 Räntor på näringslån
2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen
2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån
2318 Ränteinkomster på statens lån till den mindre skeppsfarten
2321 Ränteinkomster på skogsväglån
2322 Räntor på övriga näringslån, kammarkollegiet
2323 Räntor på övriga näringslån, statens jordbruksverk
2330 Räntor på bostadslån
2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande
2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade bamrika familjer
2334 Räntor på övriga bostadslån, boverket
2340 Räntor på studielån
2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och
garantilån för studera
2342 Ränteinkomster på allmänna studielån
2350 Räntor på energisparlån
2351 Räntor på energisparlån
2360 Räntor på medel avsatta till pensioner
2361 Räntor på medel avsatta till folkpensionering
2366 Ränteinkomster på medel avsatta till pension för vissa av
riksdagens verk
5 400 000
5 400 000
2 586 978
1 583 600
1 003 378
6 061 053
103 609
17 848
115
50
6
83 345
2 245
5 022 095
5 019 000
95
3 000
44 650
150
44 500
166 449
166 449
6 000
6 000
0
1995/96
Prop. 1994/95:100
Tusental kronor
2370 Räntor på beredskapslagring
2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar
2380 , 2390 Övriga ränteinkomster
2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån
2385 Ränteinkomster på lån för studentkårs- lokaler
2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler
2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa
specialbostäder
2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets
rationalisering
2392 Räntor på intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster
2395 Räntor på särskilda räkningar i riksbanken
2410 Inkomster av statens aktier
2411 Inkomster av statens aktier
442 984
442 984
275 266
0
45
9 750
40
900
5 750
218 781
40 000
3 205 000
3 205 000
3 205 000
2511 Expeditions- och ansökningsavgifter
2517 Trafiksäkerhetsavgift
2521 Avgifter till granskningsnämnden
2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram
2524 Bidrag för ungdomspraktik
2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning
2528 Avgifter vid bergsstaten
2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet
2531 Avgifter för registrering i förenings m.fl. register
2532 Utsökningsavgifter
2534 Avgifter för körkort och motorfordon
2535 Avgifter för statliga garantier
2536 Lotteriavgifter
2537 Miljöskyddsavgift
2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel
2539 Täktavgift
2541 Avgifter vid tullverket
2542 Patientavgifter vid tandläkar- utbildningen
2544 Avgifter för alkoholinspektionens verksamhet
2545 Närradioavgifter
2546 Lokalradioavgifter
4 843 052
767 238
0
9 698
15 500
216 000
10 600
5 555
10 100
0
850 000
884 715
36 676
30 510
72 524
630 000
45 000
91 560
6 500
43 500
5 400
146 750
10
1995/96
Prop. 1994/95:100
Tusental kronor
2547 Avgifter för statens telenämnds verksamhet 2548 Avgifter för finansinspektionens verksamhet 2549 Avgifter för provning vid riksprovplatse 2551 Avgifter från kärnkraftverk 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter |
205 091 200 100 0 255 608 304 427 |
2600 Försäljningsinkomster |
1 836 470 |
2611 Inkomster vid kriminalvården 2622 Inkomster vid statens livsmedelsverk 2624 Inkomster av uppbörd av felparkerings avgifter 2625 Utförsäljning av beredskapslager 2626 Inkomster vid banverket |
270 000 0 81 751 471 000 1 013 719 |
2700 Böter m.m. |
1 447 109 |
2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter 2712 Bötesmedel 2713 Vattenföroreningsavgifter m.m. 2714 Sanktionsavgifter m.m. |
788 009 640 963 137 18 000 |
2800 Övriga inkomster av statens verksamhet |
1 874 000 |
2811 Övriga inkomster av statens verksamhet |
1 874 000 |
3000 Inkomster av försåld egendom |
30 700 |
3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner |
0 |
3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner |
0 0 |
3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader 3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m. |
0 0 |
3200 Övriga inkomster av markförsäljning |
1 000 |
3211 Övriga inkomster av markförsäljning |
1 000 |
11
Prop. 1994/95:100
Tusental kronor
1995/96
3300 Övriga inkomster av försåld egendom |
29 700 |
3311 Inkomster av statens gruvegendom 3312 Övriga inkomster av försåld egendom |
29 700 0 |
4110 Återbetalning av industrilån 0
4120 Återbetalning av jordbrukslån 40 338
4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen 40 338
4130 Återbetalning av övriga näringslån 154 799
4131 Återbetalning av vattenkraftslån 366
4133 Återbetalning av statens lån till den mindre skeppsfarten 400
4135 Återbetalning av skogsväglån 18
4136 Återbetalning av övriga näringslån kammarkollegiet 143 857
4137 Återbetalning av övriga näringslån, statens jordbruksverk 1 958
4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier 8 200
4200 Återbetalning av bostadslån m m |
4 606 520 |
4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande 4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjnför mindre 4214 Återbetalning av övriga bostadslån, boverket |
4 600 000 520 6 000 |
4300 Återbetalning av studielån |
3 886 120 |
4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier 4312 Återbetalning av allmänna studielån 4313 Återbetalning av studiemedel |
120 3 000 3 883 000 |
4400 Återbetalning av energisparlån |
360 000 |
4411 Återbetalning av energisparlån
360 000
12
1995/96
Prop. 1994/95:100
Tusental kronor
4500 Återbetalning av övriga lån
377 032
4514 Återbetalning av lån för studentskårlokaler 260
4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler 9 500
4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag 2 800
4517 Återbetalning från portugalfonden 0
4519 Återbetalning av statens bosättningslån 0
4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder 140
4525 Återbetalning av lån för svenska fn-styrkor 300 000
4526 Återbetalning av övriga lån 64 332
5000 Kalkylmässiga inkomster -2 886 000
5100 Avskrivningar och amorteringar 1 410 000
5110 Affärsverkens avskrivningar och amorteringar 0
5120 Avskrivningar på fastigheter 500 000
5121 Avskrivningar på fastigheter 500 000
5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader 900 000
5131 Uppdragsmyndigheters m. fl. komplementkostnader 900 000
5140 Övriga avskrivningar 10 000
5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar förcivilt
totalförsvar 10 000
5200 Statliga pensionsavgifter
-4 296 000
5211 Statliga pensionsavgifter, netto
varav: inkomster
utgifter
-4 296 000
31 275 000
35 571 000
6000 Bidrag m.m. från EU |
8 652 000 |
6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond |
6 572 000 |
6110 Bidrag från EGs jordbruksfonds garantisektion |
6 245 000 |
6111 Arealbidrag och trädesersättning |
3 550 000 |
6112 Miljöstöd |
400 000 |
6113 Interventioner |
1 125 000 |
6114 Exportbidrag |
450 000 |
6115 Djurbidrag |
720 000 |
13
Prop. 1994/95:100 | |
1995/96 |
Tusental kronor |
6120 Bidrag från EGs jordbruksfonds utvecklingssektion 6121 EG-finansierade strukturstöd inom livsmedelssektorn 6122 EG-finansierade regional stöd till jordbrukare |
327 000 132 000 195 000 |
6200 Bidrag från EG:s fiskefond |
80 000 |
6211 Bidrag från EG:s fiskefond |
80 000 |
6300 Bidrag från EG:s regionalfond |
700 000 |
6311 Bidrag från EG:s regionalfond |
700 000 |
6400 Bidrag från EG:s socialfond |
1 300 000 |
6411 Bidrag från EG:s socialfond |
1 300 000 |
7000 Extraordinära medel från EU |
6 100 000 |
7111 Återbetalning avseeende avgiften till |
6 100 000 |
STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER |
724 947 384 |
14
A Kungliga hov- och slottstaten
1 Kungliga hov- och slottstaten, ramanslag
B Regeringen
1 Regeringskansliet m.m., ramanslag
Prop. 1994/95:100
2 811 560 000
107 465 000
107 465 000
2 704 095 000
2 704 095 000
15
Prop. 1994/95:100
II |
. Justitiedepartementet |
29 157 687 000 |
A |
Allmänna val m.m. |
393 198 000 |
1 |
Allmänna val, förslagsanslag |
146 600 000 |
2 |
Stöd till politiska partier, förslagsanslag |
230 400 000 |
3 |
Svensk författningssamling, förslagsanslag |
1 518 000 |
4 |
Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m., |
3 879 000 |
5 |
Information om ekonomisk brottslighet, reservationsanslag |
1 000 |
6 |
Bidrag till brottsförebyggande arbete, reservationsanslag |
10 800 000 |
1 Rikspolisstyrelsen, ramanslag
2 Säkerhetspolisen, förslagsanslag
3 Polishögskolan
4 Statens kriminaltekniska laboratorium, ramanslag
5 Lokala polisorganisationen, ramanslag
6 Utlänningsärenden, förslagsanslag
760 179 000
714 432 000
1 000
72 840 000
14 400 792 000
133 500 000
1 Riksåklagaren, ramanslag
2 Åklagarmyndigheterna, ramanslag
42 962 000
862 111 000
1 Domstolsverket, ramanslag
2 Domstolarna m.m., ramanslag
85 268 000
3 822 817 000
1 Kriminalvårdsstyrelsen, ramanslag
2 Kriminalvården, ramanslag
3 Utlandstransporter, förslagsanslag
161 999 000
5 750 982 000
238 672 000
16
1 Rättshjälpskostnader, förslagsanslag
2 Rättshjälps myndigheten, ramanslag
3 Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag
4 Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag, förslagsanslag
5 Vissa domstolskostnader m.m., förslagsanslag
6 Diverse kostnader för rättsväsendet, förslagsanslag
1 Justitiekanslern, ramanslag
2 Datainspektionen, ramanslag
3 Brottsoffermyndigheten: Förvaltningskostnader, ramanslag
4 Brottsoffermyndigheten: Ersättning för skador på grund av brott,
förslagsanslag
5 Brottsförebyggande rådet, ramanslag
6 Gentekniknämnden, ramanslag
2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100
Prop. 1994/95:100
1 178 300 000
18 911 000
1 000
16 995 000
249 475 000
53 202 000
11 481 000
33 994 000
12 281 000
102 500 000
37 708 000
3 086 000
17
Prop. 1994/95:100
1 Utrikesförvaltningen, ramanslag
2 Kursdifferenser, förslagsanslag
3 Honorärkonsuler, förslagsanslag
4 Nordiskt samarbete, förslagsanslag
5 Utredningar m.m., reservationsanslag
6 Officiella besök m.m., förslagsanslag
7 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.,
förslagsanslag
1 Förenta nationerna, förslagsanslag
2 Nordiska ministerrådet, förslagsanslag
3 Europarådet, förslagsanslag
4 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD),
förslagsanslag
5 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag
6 Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete. m.m.
förslagsanslag
7 Internationell råvarulagring, förslagsanslag
8 Övriga internationella organisationer m.m., förslagsanslag
9 Fredsbevarande verksamhet, reservationsanslag
10 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE),
förslagsanslag
11 Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU,
förslagsanslag
1 Bidrag till internationella biståndsprogram, reservationsanslag
2 Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten,
reservationsanslag
3 Den nya myndigheten och Styrelsen för u-landsutbildning
i Sandö (Sandö U-centrum), ramanslag
4 Bidrag till EG:s gemensamma bistånd, reservationsanslag
5 Swedfund International AB, förslagsanslag
6 Nordiska afrikainstitutet, ramanslag
7 Övrigt, reservationsanslag
23 944 183 000
2 731 767 000
2 666 663 000
1 000
26 999 000
2 115 000
15 809 000
13 770 000
6 410 000
2 300 237 000
351 353 000
472 500 000
36 339 000
46 460 000
1 000
17 515 000
2 625 000
5 040 000
1 341 948 000
13 823 000
12 633 000
17 141 431 000
4 762 500 000
11 586 600 000
619 916 000
90 000 000
1 000
9 083 000
73 331 000
18
Prop. 1994/95:100
1 Svenska institutet, reservationsanslag
2 Övrig information om Sverige i utlandet, reservationsanslag
1 Kommerskollegium, ramanslag
2 Exportfrämjande verksamhet, reservationsanslag
3 Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för
skadeersättningar, förslagsanslag
4 Krigsmaterielinspektionen, ramanslag
5 Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet
6 Europainformation m.m., reservationsanslag
1 Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk
Exportkredit, förslagsanslag
8 Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av
fartyg m.m., förslagsanslag
9 Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning
till u-länder, förslagsanslag
1 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området,
reservationsanslag
2 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling, reservationsanslag
3 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI), reservationsanslag
4 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet
5 Utrikespolitiska Institutet
6 Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk
betydelse, reservationsanslag
1 Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa,
reservationsanslag
2 Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga
garantier till länder i Central- och Östeuropa, förslagsanslag
3 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt
stöd och exportkreditgarantier, reservationsanslag
105 170 000
88 784 000
16 386 000
357 039 000
61 275 000
231 439 000
1 000
8 204 000
5 118 000
9 000 000
1 000
1 000
42 000 000
92 539 000
3 641 000
17 000 000
32 360 000
18 711 000
15 579 000
5 248 000
1 216 000 000
* 855 999 000
* 1 000
* 360 000 000
Beräknat belopp
19
Prop. 1994/95:100
IV. Försvarsdepartementet |
64 071 737 000 |
A Försvarsmakten m.m. |
59 371 831 000 |
1 Försvarsmakten, ramanslag |
59 260 534 000 |
2 Ersättningar för kroppsskador, förslagsanslag |
111 297 000 |
B Vissa Försvarsmakten närstående myndigheter |
617 749 000 |
1 Fortifikationsverket |
1 000 |
2 Försvarets materielverk |
1 000 |
3 Militärhögskolan, ramanslag |
12 857 000 |
4 Försvarets radioanstalt, ramanslag |
604 890 000 |
Överstyrelsen för civil beredskap:
1 Civil ledning och samordning, ramanslag
2 Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m., reservationsanslag
3 Civilbefälhavarna, ramanslag
Överstyrelsen för civil beredskap:
4 Kompetensutveckling och stöd till länsstyrelserna, ramanslag
5 Ersättning till kommunerna för beredskapsförberedelser,
förslagsanslag
119 960 000
107 710 000
53 940 000
4 500 000
243 121 000
1 Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag
2 Skyddsrum m.m., förslagsanslag
3 Förebyggande åtgärder mot jordsked och andra naturolyckor
4 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m., förslagsanslag
984 795 000
681 509 000
37 500 000
1 000
1 Styrelsen för psykologiskt försvar, ramanslag
21 814 000
20
Prop. 1994/95:100
Överstyrelsen för civil beredning:
1 Försörjning med industrivaror, ramanslag
2 Industriella åtgärder, reservationsanslag
3 Kapitalkostnader, förslagsanslag
4 Täckande av förluster till följd av statliga
beredskapsgarantier m.m., förslagsanslag
1 Statens försvarshistoriska museer, ramanslag
2 Kustbevakningen, ramanslag
3 Försvarets forskningsanstalt
4 Försvarsforskning: Hänsynstagande till A-, B- och
C-stridsmedel, m.m., ramanslag
5 Försvarshögskolan, ramanslag
6 Flygtekniska försöksanstalten, ramanslag
7 Flygtekniska försöksanstalten: Avgiftsfinansierad verksamhet
8 Totalförsvarets pliktverk, ramanslag
9 Myndigheten för avveckling av vissa verksamheter inom
totalförsvaret
10 Vissa mindre nämnder, förslagsanslag
11 Överklagandenämnden för totalförsvaret, ramanslag
12 Totalförsvarets chefsnämnd, förslagsanslag
13 Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet,
förslagsanslag
14 Utredning av allvarliga olyckor, förslagsanslag
15 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret
16 Utbildning av civilpliktiga, förslagsanslag
357 502 000
102 027 000
3 549 000
251 925 000
1 000
1 469 805 000
68 201 000
512 707 000
1 000
166 175 000
13 396 000
30 244 000
1 000
314 371 000
1 000
743 000
8 441 000
1 107 000
308 000
1 378 000
148 157 000
204 574 000
21
Prop. 1994/95:100
271 653 103 000
A Familjer och barn
71 885 690 000
1 |
Allmänna barnbidrag, förslagsanslag |
23 493 000 000 |
2 |
Bostadsbidrag, förslagsanslag |
12 230 000 000 |
3 |
Föräldraförsäkring, förslagsanslag |
28 463 000 000 |
4 |
Bidragsförskott, förslagsanslag |
5 022 000 000 |
5 |
Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn, förslagsanslag |
12 670 000 |
6 |
Bidrag till kostnader för internationella adoptioner, förslagsanslag |
35 520 000 |
7 |
Barnpensioner, förslagsanslag |
449 000 000 |
8 |
Vårdbidrag för handikappade barn, förslagsanslag |
2 180 500 000 |
B |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och |
178 409 575 000 |
1 |
Sjukpenning och rehabilitering, förslagsanslag |
34 663 000 000 |
2 |
Sjukvårdsförmåner m.m., förslagsanslag |
23 145 000 000 |
3 |
Närståendepenning, förslagsanslag |
41 400 000 |
4 |
Handikappersättningar, förslagsanslag |
1 416 800 000 |
5 |
Förtidspensioner, förslagsanslag |
21 080 000 000 |
6 |
Vissa yrkesskadeersättningar m.m., förslagsanslag |
9 150 000 |
7 |
Ålderspensioner, förslagsanslag |
80 125 000 000 |
8 |
Efterlevandepensioner till vuxna, förslagsanslag |
2 429 000 000 |
9 |
Särskilt pensionstillägg, förslagsanslag |
18 200 000 |
10 Bostadstillägg till pensionärer, förslagsanslag |
15 200 000 000 | |
11 |
Ersättning till Posten AB m.m., förslagsanslag |
282 025 000 |
1 Bidrag till hälso- och sjukvård, förslagsanslag
2 Insatser mot aids, reservationsanslag
3 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. i krig, ramanslag
4 Bidrag till Spri, förslagsanslag
5 Bidrag till WHO, förslagsanslag
6 Bidrag till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar
7 Bidrag till vissa utbildningsinsatser, reservationsanslag
8 Bidrag till psykiatriområdet, reservationsanslag
9 Allmänt bidrag till hälso- och sjukvården, reservationsanslag
2 735 567 000
1 313 025 000
272 830 000
245 465 000
40 800 000
65 560 000
3 887 000
5 000 000
594 000 000
195 000 000
22
Prop. 1994/95:100
Stimulansbidrag till särskilda boendeformer och rehabilitering,
reservationsanslag
Vissa statsbidrag inom handikappområdet, reservationsanslag
Bostadsanpassningsbidrag m.m., förslagsanslag
Statsbidrag till vårdartjänst m.m., förslagsanslag
Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder,
reservationsanslag
Bidrag till handikapporganisationer
Bidrag till pensionärsorganisationer
Ersättning för texttelefoner, förslagsanslag
Bilstöd till handikappade, förslagsanslag
Kostnader för statlig assistansersättning, förslagsanslag
Sveriges Hundcenter AB-Statens Hundskola, förslagsanslag
Bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård, reservationsanslag
Bidrag till organisationer, reservationsanslag
Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
Alkohol- och drogpolitiska åtgärder, reservationsanslag
Bidrag till vissa nykterhetsorganisationer m.fl., reservationsanslag
Riksförsäkringsverket, ramanslag
Allmänna försäkringskassor, ramanslag
Socialstyrelsen, ramanslag
Folkhälsoinstitutet, ramanslag
Smittskyddsinstitutet, ramanslag
Läkemedelsverket
Rättsmedicinal verket, ramanslag
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, ramanslag
Statens institut för psykosocial miljömedicin, ramanslag
Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, ramanslag
Barnombudsmannen, ramanslag
Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, ramanslag
Nämnden för vårdartjänst, ramanslag
Handikappombudsman, ramanslag
Statens institutionsstyrelse: Central förvaltning, ramanslag
Statens institutionsstyrelse: Vårdverksamhet, ramanslag
Alkoholinspektionen, ramanslag
Alkoholsortimentsnämnden, ramanslag
8 294 512 000
200 000 000
1 035 000 000
1 000 000
235 435 000
118 183 000
193 872 000
3 669 000
156 352 000
610 000 000
5 741 000 000
1 000
880 761 000
720 000 000
47 445 000
11 946 000
74 000 000
27 370 000
9 412 950 000
819 626 000
6 452 907 000
527 629 000
195 244 000
132 118 000
1 000
248 173 000
31 574 000
15 099 000
29 135 000
11 604 000
8 961 000
12 642 000
11 551 000
34 245 000
719 973 000
21 000 000
1 000 000
23
Prop. 1994/95:100
19 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag
20 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel,
reservationsanslag
1 Jämställdhetsombudsmannen m.m., ramanslag
2 Särskilda jämställdhetsåtgärder, reservationsanslag
8 550 000
131 918 000
34 048 000
13 489 000
20 559 000
24
Prop. 1994/95:100
1 Vägverket: Administrationskostnader, ramanslag
2 Drift och underhåll av statliga vägar, ramanslag
3 Byggande av vägar, ramanslag
4 Byggande av länstrafikanläggningar, ramanslag
5 Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar, reservationsanslag
6 Vägverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag
7 Vägverket: Kostnader för registerverksamhet, ramanslag
8 Vägverket: Uppdragverksamhet m.m.
9 Banverket: Administrationskostnader, ramanslag
10 Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar, ramanslag
11 Nyinvesteringar i stomjärnvägar, ramanslag
12 Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader, förslagsanslag
13 Jämvägsinspektionen, ramanslag
14 Banverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag
1 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., förslagsanslag
2 Transportstöd för Gotland, förslagsanslag
3 Handelsflottans kultur- och fritidsråd
4 Ersättning till viss kanaltrafik m.m., förslagsanslag
5 Bidrag till svenska rederier, förslagsanslag
6 Åtgärder mot vattenförorening från fartyg, förslagsanslag
1 Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag
2 Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen,
reservationsanslag
1 Post- och telestyrelsen, ramanslag
2 Upphandling av särskilda samhällsåtaganden, reservationsanslag
3 Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings-och
kassaservice, reservationsanslag
4 Kostnader förenade med statens ägande i SOS Alarmering AB,
reservationsanslag
5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m., reservationsanslag
36 365 377 000
32 258 374 000
463 631 000
5 867 250 000
7 592 656 000
2 374 000 000
329 449 000
43 826 000
598 513 000
1 000
445 992 000
4 396 175 000
9 408 060 000
648 000 000
27 335 000
63 486 000
922 634 000
68 624 000
250 000 000
1 000
94 008 000
510 000 000
1 000
121 500 000
106 300 000
15 200 000
1 336 069 000
248 981 000
539 588 000
300 000 000
210 000 000
37 500 000
25
Prop. 1994/95:100
Kollektivtrafik och samhällsköpta tjänster m.m. |
1 108 828 000 |
Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier, förslagsanslag Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m., reservationsanslag Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik, Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila |
1 000 795 900 000 309 471 000 3 456 000 |
Kommunikationsforskning |
345 902 000 |
Statens väg- och transportforskningsinstitut Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag Bidrag till forskning om el- och hybridfordon, reservationsanslag Transportinformatik, reservationsanslag |
1 000 49 356 000 197 735 000 61 000 000 34 810 000 3 000 000 |
Meteorologi, geoteknik m.m |
258 702 000 |
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, EUMETSAT, reservationsanslag Statens geotekniska institut Bidrag till statens geotekniska institut, ramanslag Statens haverikommission |
1 000 182 802 000 53 000 000 1 000 22 897 000 1 000 |
Övriga ändamål |
13 368 000 |
Viss internationell verksamhet, ramanslag Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m., |
13 083 000 285 000 |
26
Prop. 1994/95:100
1 Riksskatteverket, ramanslag
2 Skattemyndigheterna, ramanslag
3 Kronofogdemyndigheterna, ramanslag
4 Förrättningskostnader m.m., förslagsanslag
5 Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m.,
förslagsanslag
1 Statens lokalförsörjningsverk, ramanslag
2 Täckning av merkostnader för lokaler m.m., förslagsanslag
3 Statens fastighetsverk
4 Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar,
reservationsanslag
Riksgäldskontoret:
1 Förvaltningskostnader, ramanslag
2 Kostnader för upplåning och låneförvaltning, förslagsanslag
3 Garantiverksamhet, förslagsanslag
4 In- och utlånings verksamhet
1 Tullverket, ramanslag
2 Konjunkturinstitutet, ramanslag
3 Finansinspektionen, ramanslag
4 Riksrevisionsverket, ramanslag
5 Utvecklingsarbete, reservationsanslag
6 Statskontoret, ramanslag
Statistiska centralbyrå:
7 Statistik, register och prognoser, ramanslag
8 Uppdragsverksamhet
9 Nämnden för offentlig upphandling, ramanslag
118 467 710 000
486 917 000
6 532 463 000
1 880 579 000
123 972 000
15 000 000
31 176 000
35 000 000
1 000
75 000 000
114 844 000
1 720 442 000
1 000
1 000
1 667 380 000
41 899 000
150 463 000
257 157 000
56 355 000
86 010 000
494 557 000
1 000
9 285 000
27
Prop. 1994/95:100
1 Arbetsgivarverket
2 Till regeringens disposition för vissa stabsuppgifter, ramanslag
3 Statens löne- och pensionsverk
4 Vissa avtalsstyrda anslag, förslagsanslag
5 Tjänstepensioner för skolledare och lärare
1 Bankstödsnämnden, ramanslag
2 Åtgärder för att stärka det finansiella systemet, förslagsanslag
1 Statligt utjämningsbidrag till kommuner, förslagsanslag
3 Skatteutjämningsbidrag till landsting, förslagsanslag
1 Tullavgift, förslagsanslag
2 Jordbruks- och sockeravgifter, förslagsanslag
3 Mervärdeskattebaserad avgift, förslagsanslag
4 Avgift baserad på bruttonationalinkomsten, förslagsanslag
1 Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, förslagsanslag
2 Exportkreditbidrag, förslagsanslag
3 Kostnader för vissa nämnder m.m., förslagsanslag
4 Bokföringsnämnden, förslagsanslag
5 Bidrag till Stiftelsen för utveckling av god redovisningssed,
förslagsanslag
6 Statliga ägarinsatser m.m. i Nordbanken, förslagsanslag
7 Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken,
förslagsanslag
8 Ekonomiska rådet, reservationsanslag
9 Bonusränta för ungdomsbosparande, förslagsanslag
10 Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån, förslagsanslag
1 000
5 745 000
1 000
21 751 000
3 666 738 000
16 500 000
1 000
57 109 500 000
11 304 000 000
6 700 000 000
1 100 000 000
12 000 000 000
9 900 000 000
1 000
1 000
2 015 000
6 551 000
900 000
1 000
2 850 000 000
2 500 000
3 000 000
1 000
28
Prop. 1994/95:100
58 915 917 000
Statens skolverk, ramanslag
Statens institut för handikappfrågor i skolan, ramanslag
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp,
reservationsanslag
Stöd för utveckling av skolväsendet, reservationsanslag
Forskning inom skolväsendet, reservationsanslag
Fortbildning m.m., reservationsanslag
Genomförande av skolreformer, reservationsanslag
Särskilda insatser på skolområdet, förslagsanslag
Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet m.m., förslagsanslag
Sameskolor, ramanslag
Specialskolor m.m., ramanslag
Statens skola för vuxna i Härnösand, ramanslag
Statens skola för vuxna i Norrköping, ramanslag
Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m., förslagsanslag
Bidrag till driften av fristående skolor, förslagsanslag
364 409 000
167 407 000
30 405 000
106 235 000
40 430 000
126 571 000
156 277 000
358 003 000
1 644 605 000
48 768 000
594 515 000
30 380 000
27 718 000
125 916 000
274 625 000
Folkbildning |
3 585 303 000 |
Bidrag till folkbildningen Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen Bidrag till kontakttolkutbildning, reservationsanslag |
3 472 357 000 102 140 000 10 806 000 |
Universitet och högskolor m.m. |
27 |
349 |
573 |
000 |
Uppsala universitet: Grundutbildning, reservationsanslag |
1 |
092 |
632 |
000 |
Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning, | ||||
reservationsanslag |
1 |
349 |
219 |
000 |
Lunds universitet: Grundutbildning, reservationsanslag |
1 |
810 |
729 |
000 |
Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag |
1 |
394 |
255 |
000 |
Göteborgs universitet: Grundutbildning, reservationsanslag |
1 |
315 |
255 |
000 |
Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning, | ||||
reservationsanslag |
1 |
078 |
541 |
000 |
Stockholms universitet: Grundutbildning, reservationsanslag |
903 |
440 |
000 | |
Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning, | ||||
reservationsanslag |
1 |
096 |
034 |
000 |
Umeå universitet: Grundutbildning, reservationsanslag |
913 |
782 |
000 | |
Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning, reservationsanslag |
742 |
419 |
000 |
Prop. 1994/95:100
Linköpings universitet: Grundutbildning, reservationsanslag
Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning,
reservationsanslag
Karolinska institutet: Grundutbildning, reservationsanslag
Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning,
reservationsanslag
Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Grundutbildning,
reservationsanslag
Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och
forskarutbildning, reservationsanslag
Högskolan i Luleå: Grundutbildning, reservationsanslag
Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning,
reservationsanslag
Danshögskolan: Grundutbildning, reservationsanslag
Dramatiska institutet: Grundutbildning, reservationsanslag
Högskolan i Borås: Grundutbildning, reservationsanslag
Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning, reservationsanslag
Högskolan Gävle/Sandviken: Grundutbildning, reservationsanslag
Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, reservationsanslag
Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, reservationsanslag
Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning,
reservationsanslag
Högskolan i Karlstad: Grundutbildning, reservationsanslag
Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning, reservationsanslag
Högskolan i Skövde: Grundutbildning, reservationsanslag
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning,
reservationsanslag
Högskolan i Växjö: Grundutbildning, reservationsanslag
Högskolan i Örebro: Grundutbildning, reservationsanslag
Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning, reservationsanslag
Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag
Konstfack: Grundutbildning, reservationsanslag
Konsthögskolan: Grundutbildning, reservationsanslag
Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag
Mitthögskolan: Grundutbildning, reservationsanslag
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning,
reservationsanslag
Mälardalens högskola: Grundutbildning, reservationsanslag
Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag
Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning, reservationsanslag
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.,
reservationsanslag
Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan,
reservationsanslag
Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.,
reservationsanslag
793 665 000
487 320 000
475 139 000
759 359 000
865 903 000
732 139 000
447 371 000
245 733 000
28 772 000
69 030 000
149 867 000
195 708 000
184 156 000
101 473 000
213 480 000
91 239 000
316 277 000
146 903 000
99 470 000
79 887 000
239 515 000
292 925 000
26 042 000
50 534 000
139 021 000
67 054 000
405 816 000
365 090 000
116 559 000
219 484 000
19 890 000
32 854 000
1 939 114 000
90 390 000
735 340 000
30
Prop. 1994/95:100
46 Övriga utgifter inom grundutbildning, reservationsanslag
47 Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning,
reservationsanslag
48 Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, reservationsanslag
49 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor, reservationsanslag
50 Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning, ramanslag
51 Kanslersämbetet, reservationsanslag
52 Verket för högskoleservice, ramanslag
53 Överklagandenämnden för högskolan, ramanslag
54 Rådet för grundläggande högskoleutbildning, reservationsanslag
55 Kostnader för Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation,
förslagsanslag
56 Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation,
förslagsanslag
1 Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation,
reservationsanslag
2 Forskningsrådsnämnden: Förvaltning, ramanslag
3 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning,
reservationsanslag
4 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning,
ramanslag
5 Medicinska forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag
6 Medicinska forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag
7 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag
8 Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag
9 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, reservationsanslag
10 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag
11 Rymdforskning, reservationsanslag
12 Rådet för forskning om universitet och högskolor,
reservationsanslag
13 Kungl. biblioteket, ramanslag
14 Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, ramanslag
15 Arkivet för ljud och bild, ramanslag
16 Institutet för rymdfysik, ramanslag
17 Polarforskning, ramanslag
18 Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan
Sverige och EU, ramanslag
19 Europeisk forskningssamverkan, ramanslag
20 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, reservationsanslag
21 Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reservationsanslag
22 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, reservationsanslag
1 449 053 000
212 067 000
18 802 000
232 700 000
2 296 979 000
* 40 212 000
* 111 247 000
* 4 956 000
* 64 730 000
1 000
1 000
3 909 650 000
131 465 000
14 159 000
341 100 000
15 351 000
552 004 000
20 302 000
900 017 000
27 644 000
463 978 000
13 533 000
65 125 000
* 12 149 000
263 754 000
11 971 000
34 611 000
57 600 000
31 710 000
11 901 000
642 533 000
61 554 000
78 799 000
158 390 000
* Beräknat belopp
31
Prop. 1994/95:100
Studiestöd m.m. |
19 914 300 000 |
Centrala studiestödsnämnden m.m., ramanslag Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet Studiehjälp m.m., förslagsanslag Studiemedel m.m., förslagsanslag Vuxenstudiestöd m.m., reservationsanslag Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, förslagsanslag Studiearvode, förslagsanslag |
265 622 000 1 000 2 752 293 000 11 053 125 000 3 932 700 000 186 249 000 18 730 000 85 580 000 1 620 000 000 |
Övriga ändamål |
60 827 000 |
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m., förslagsanslag |
35 596 000 25 231 000 |
32
Prop. 1994/95:100
1 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.,
förslagsanslag
1 Statens jordbruksverk, ramanslag
2 Stöd till jordbrukets rationalisering, m.m., förslagsanslag
3 Stöd till jordbrukets företagshälsovård, förslagsanslag
4 Rådgivning och utbildning, reservationsanslag
5 Omställningsåtgärder i jordbruket m.m., förslagsanslag
6 Stöd till sockerbruket på Gotland m.m., förslagsanslag
7 Strukturstöd inom livsmedelssektorn, förslagsanslag
8 Från EG-budgeten finansierat strukturstöd, förslagsanslag
9 Regionala stöd till jordbruket, förslagsanslag
10 Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till
jordbruket, förslagsanslag
11 Miljöersättningar inom jordbruket, förslagsanslag
12 Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar, förslagsanslag
13 Arealersättning och djurbidrag m.m., förslagsanslag
14 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter,
förslagsanslag
15 Köp och försäljning av mjölkkvoter, förslagsanslag
16 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar, m.m.,
förslagsanslag
1 Fiskeriverket, ramanslag
2 Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag
3 Strukturstöd till fisket m.m., förslagsanslag
4 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.,
förslagsanslag
5 Bidrag till fiskevård, reservationsanslag
6 Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m., förslagsanslag
1 Sametinget, ramanslag
2 Främjande av rennäringen, reservationsanslag
17 281 526 000
40 000 000
244 500 000
67 500 000
37 500 000
28 296 000
72 502 000
12 500 000
58 500 000
103 500 000
1 452 000 000
284 000 000
800 000 000
800 000 000
8 540 000 000
1 575 000 000
1 000
179 000 000
93 459 000
5 684 000
53 837 000
120 000 000
* 5 418 000
* 1 500 000
15 082 000
18 025 000
* Beräknat belopp
3 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100
33
Prop. 1994/95:100
Prisstöd till rennäringen, förslagsanslag
Ersättningar för viltskador m.m., förslagsanslag
Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall, förslagsanslag
Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., reservationsanslag
Statens veterinärmedicinska anstalt, ramanslag
Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet
Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, ramanslag
Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård, förslagsanslag
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, reservationsanslag
Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, förslagsanslag
Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet
Bidrag till Statens utsädeskontroll, förslagsanslag
Statens växtsortnämnd, ramanslag
Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet
Bidrag till Statens maskinprovningar, förslagsanslag
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, reservationsanslag
Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag
57 000 000
38 300 000
1 000
2 307 000
363 622 000
102 |
697 |
000 |
1 |
000 | |
101 |
289 |
000 |
7 |
500 |
000 |
39 |
151 |
000 |
10 |
110 |
000 |
102 |
874 |
000 |
1 000
691 000
1 002 000
* 1 000
* 8 106 000
36 634 000
3 943 000
Livsmedel
425 836 000
Statens livsmedelsverk, ramanslag |
136 |
294 |
000 |
Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m. |
1 |
000 | |
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, ramanslag |
5 |
647 |
000 |
Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m., förslagsanslag |
189 |
589 |
000 |
Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m., förslagsanslag |
1 |
000 | |
Livsmedelsstatistik, förslagsanslag |
55 |
304 |
000 |
Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten, | |||
förslagsanslag |
9 |
000 |
000 |
Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet, | |||
reservationsanslag |
30 |
000 |
000 |
Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning, reservationsanslag
1 420 657 000
229 935 000
Beräknat belopp
34
Prop. 1994/95:100
3 Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader,
ramanslag
4 Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag
5 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag
15 399 000
69 000 000
1 287 000
35
Prop. 1994/95:100
132 124 301 000
1
2
3
4
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, reservationsanslag
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, reservationsanslag
4 328 452 000
33 956 746 000
6 000 000
Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet m.m.,
förslagsanslag
5 Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m., förslagsanslag
1 000
59 765 000 000
1 Arbetarskyddsverket, ramanslag
2 Arbetsmiljöinstitutet, ramanslag
3 Yrkesinriktad rehabilitering, ramanslag
4 Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag
5 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, reservationsanslag
6 Bidrag till Samhall Aktiebolag, reservationsanslag
7 Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m., förslagsanslag
8 Institutet för arbetslivscentrum, ramanslag
9 Arbetsdomstolen, ramanslag
10 Statens förlikningsmannaexpedition, förslagsanslag
11 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanslag
12 Internationella avgifter, förslagsanslag
13 Arbetsmiljöfonden, ramanslag
* 567 739 000
* 251 759 000
1 159 484 000
1 000
10 808 081 000
7 074 628 000
1 000
* 51 760 000
22 399 000
2 561 000
83 000
24 195 000
* 791 145 000
C Regional utveckling
* 3 519 383 000
D Invandringen m.m.
9 794 883 000
1 |
Statens invandrarverk, ramanslag |
589 200 000 |
2 |
Förläggningskostnader mm, förslagsanslag |
1 756 000 000 |
3 |
Åtgärder för invandrare, reservationsanslag |
38 420 000 |
4 |
Överföringar av och andra åtgärder för flyktingar m.m., |
396 420 000 |
5 |
Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m., |
6 647 700 000 |
6 |
Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen |
23 033 000 |
7 |
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m., ramanslag |
7 160 000 |
8 |
Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl., förslagsanslag |
97 000 000 |
Beräknat belopp
36
Prop. 1994/95:100
9 Utlänningsnämnden, ramanslag
10 Internationell samverkan inom ramen för flykting- och
migrationspolitiken m.m., reservationsanslag
11 Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism, reservationsanslag
12 Särskilda insatser i invandrartäta områden, reservationsanslag
82 450 000
5 500 000
27 000 000
125 000 000
4 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100
37
Prop. 1994/95:100
6 916 644 000
1 Utveckling, internationellt samarbete m.m., ramanslag
9 459 000
B Arkiv, museer och kulturmiljövård
2 466 968 000
Arkiv m.m. | |
1 Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet, ramanslag |
328 926 000 |
2 Språk- och folkminnesinstitutet, ramanslag |
43 682 000 |
3 Svenskt biografiskt lexikon, ramanslag |
6 981 000 |
Museer m.m. | |
4 Centrala museer: Myndigheter, ramanslag |
655 818 000 |
5 Centrala museer: Stiftelser |
180 068 000 |
6 Bidrag till vissa museer m.m. |
151 528 000 |
7 Bidrag till regionala museer, förslagsanslag |
121 970 000 |
8 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, förslagsanslag |
50 000 000 |
9 Riksutställningar |
51 500 000 |
10 Nämnden för hemslöjdsfrågor, ramanslag |
3 800 000 |
11 Främjande av hemslöjden, förslagsanslag |
21 149 000 |
12 Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag |
120 000 |
13 Sysselsättningsinsatser på kulturområdet, reservationsanslag |
235 000 000 |
Kulturmiljövård
14 Riksantikvarieämbetet, ramanslag
15 Kulturmiljövård, förslagsanslag
16 Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag
17 Kulturstöd vid ombyggnad m.m., förslagsanslag
193 919 000
112 406 000
1 000
255 000 000
Forskning
18 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, ramanslag
55 100 000
Allmän kulturverksamhet m.m.
1 Statens kulturråd, ramanslag
2 Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.,
reservationsanslag
3 Bidrag till samisk kultur, reservationsanslag
41 428 000
213 762 000
15 773 000
38
Prop. 1994/95:100
Ersättningar och bidrag till konstnärer
4 Konstnärsnämnden, ramanslag
5 Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer, reservationsanslag
6 Bidrag till konstnärer, reservationsanslag
7 Inkomstgarantier för konstnärer m.m., förslagsanslag
8 Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m.m., förslagsanslag
9 Ersättning till rättighetshavare på musikområdet
Teater, dans och musik
10 Bidrag till Svenska riksteatern, Operan och Dramatiska teatern
11 Bidrag till Svenska rikskonserter
12 Bidrag till regional musikverksamhet, förslagsanslag
13 Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner, förslagsanslag
14 Bidrag till fria teater- dans- och musikgrupper m.m.,
reservationsanslag
15 Bidrag till Musikaliska akademien
Bibliotek, litteratur och tidskrifter
16 Bidrag till regional biblioteksverksamhet, förslagsanslag
17 Litteraturstöd, reservationsanslag
18 Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag
19 Stöd till bokhandel, reservationsanslag
20 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur,
reservationsanslag
21 Talboks- och punktskriftsbiblioteket, ramanslag
22 Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av
videogram på teckenspråk, reservationsanslag
23 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska
språknämnden, förslagsanslag
Bildkonst, konsthantverk m.m.
24 Statens konstråd, ramanslag
25 Förvärv av konst för statens byggnader m.m., reservationsanslag
26 Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden, förslagsanslag
27 Utställningar av nutida svensk konst i utlandet, reservationsanslag
28 Bidrag till Akademien för de fria konsterna
Film m.m.
29 Stöd till svensk filmproduktion m.m., reservationsanslag
30 Stöd till filmkulturell verksamhet, reservationsanslag
31 Stöd till fonogram och musikalier, reservationsanslag
9 708 000
81 299 000
45 569 000
33 653 000
158 699 000
5 063 000
921 010 000
105 646 000
359 655 000
573 393 000
88 884 000
5 183 000
53 916 000
65 180 000
29 250 000
12 152 000
19 500 000
78 496 000
26 250 000
5 113 000
7 562 000
42 057 000
22 500 000
2 337 000
2 370 000
91 020 000
90 780 000
19 107 000
39
Prop. 1994/95:100
Dagspress och taltidningar Presstödsnämnden och taltidningsnämnden, ramanslag Distributionsstöd till dagspressen, förslagsanslag |
7 922 000 827 000 000 1 000 1 000 109 500 000 191 700 000 |
Radio och television |
77 778 000 |
Radio- och TV-verket, ramanslag Granskningsnämnden för Radio och TV, ramanslag Avveckling av Radionämnden, Kabelnämnden, Närrad ionämnden Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, förslagsanslag Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m., |
11 130 000 10 196 000 297 000 43 666 000 11 589 000 900 000 |
40
Prop. 1994/95:100
50 575 177 000
1 Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader,
ramanslag
2 Småföretagsutveckling, reservationsanslag
3 Främjande av kvinnors företagande, reservationsanslag
4 Bidrag till tekniköverföring, reservationsanslag
5 Investeringsfrämjande, ramanslag
6 Turistfrämjande, reservationsanslag
295 967 000
241 550 000
200 000 000
100 000 000
97 500 000
99 000 000
7 Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverigebilden, förslagsanslag 1 000
8 Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m., förslagsanslag 4 000 000
9 Räntestöd m.m. till varvsindustrin, förslagsanslag 40 000 000
10 Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens
vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m, förslagsanslag 1 000
11 Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen,
reservationsanslag 15 000 000
12 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.
förslagsanslag 1 000
13 Avgift till europeiska kol- och stålgemenskapen, förslagsanslag 150 000 000
14 Avgifter till vissa internationella organisationer, ramanslag 11 200 000
1 Skogsvårdsorganisationen, förslagsanslag
2 Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter, ramanslag
3 Bidrag till skogsvård m.m., förslagsanslag
4 Stöd till byggande av skogsvägar, förslagsanslag
5 Insatser för skogsbruket, reservationsanslag
6 Bidrag till skogsfröplantager, reservationsanslag
1 000
424 200 000
60 000 000
1 000
147 000 000
6 021 000
C |
Teknologisk infrastruktur m.m. |
457 597 000 |
1 |
Patent- och registreringsverket |
1 000 |
2 |
Patentbesvärsrätten, ramanslag |
15 920 000 |
3 |
Bidrag till SIS - Standariseringen i Sverige Styrelsen för teknisk ackreditering: |
54 045 000 |
4 |
Myndighetsverksamhet, ramanslag |
20 800 000 |
5 |
U ppdragsverksamhet |
1 000 |
6 |
Bidrag till riksmätplatsverksamhet, reservationsanslag |
10 800 000 |
7 |
Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m., reservationsanslag |
72 900 000 |
8 |
Elsäkerhetsverket, ramanslag |
61 400 000 |
41
Prop. 1994/95:100
Sprängämnesinspektionen, ramanslag Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersöknings- Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning, |
23 000 000 191 400 000 7 330 000 |
Marknads- och konkurrensfrågor |
106 770 000 |
Marknadsdomstolen, ramanslag Konkurrensverket, ramanslag Konkurrensforskning, reservationsanslag |
8 570 000 90 600 000 7 600 000 |
Energi |
1 400 230 000 |
Handlingsberedskap, reservationsanslag Åtgärder inom elförsörjningen, reservationsanslag Statens oljelager: Förvaltningskostnader, ramanslag Statens oljelager: Kapitalkostnader, förslagsanslag Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom Vissa åtgärder för effektivare användning av energi, Insatser för ny energiteknik, reservationsanslag Bidrag till Energiteknikfonden, förslagsanslag Energiforskning, reservationsanslag Bioenergiforskning, reservationsanslag Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och |
41 466 000 66 372 000 110 900 000 235 490 000 1 000 130 000 000 345 000 000 72 000 000 310 100 000 88 900 000 1 000 |
Teknisk forskning och utveckling |
2 426 535 000 |
Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet, Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, ramanslag Rymdverksamhet, ramanslag Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien |
1 066 465 000 536 500 000 48 800 000 8 670 000 757 900 000 8 200 000 |
42
Prop. 1994/95:100
Boverket: Förvaltningskostnader, ramanslag
Boverket: Uppdragsverksamhet,
Räntebidrag m.m., förslagsanslag
Investeringsbidrag för bostadsbyggande, förslagsanslag
Tilläggslån för vissa reparations- och ombyggnadsåtgärder i
hyres- och bostadsrättshus, förslagsanslag
Vissa lån till bostadsbyggande, förslagsanslag
Statens bostadskreditnämnd:Förvaltningskostnader, ramanslag
Statens Bostadskreditnämnd:Garantiverksamhet, förslagsanslag
Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader, ramanslag
Byggforskning, reservationsanslag
Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador, förslagsanslag
Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, förslagsanslag
Bidrag till förbättring av inomhusklimatet, reservationsanslag
44 292 602 000
207 900 000
1 000
43 300 000 000
200 000 000
25 000 000
1 000 000
22 100 000
1 000
34 500 000
247 100 000
105 000 000
25 000 000
125 000 000
43
Prop. 1994/95:100
1 Länsstyrelserna m.m., ramanslag
2 Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter, ramanslag
3 Kammarkollegiet: Uppdragsverksamhet
1 Stöd till trossamfund m.m., reservationsanslag
1 Konsumentverket, ramanslag
2 Allmänna reklamationsnämnden, ramanslag
3 Stöd till konsumentorganisationer, reservationsanslag
4 Konsumentforskning, reservationsanslag
5 Bidrag till miljömärkning av produkter
1 Ungdomsstyrelsen, ramanslag
2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.,
reservationsanslag
3 EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa, förslagsanslag
1 Lotteriinspektionen, ramanslag
2 Stöd till kooperativ utveckling, reservationsanslag
3 Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m., förslagsanslag
4 Utveckling av ideell verksamhet, reservationsanslag
5 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet,
reservationsanslag
6 Stöd till idrotten, reservationsanslag
4 168 001 000
2 686 773 000
34 414 000
1 000
94 500 000
101 687 000
20 518 000
6 150 000
3 000 000
6 900 000
12 498 000
174 303 000
7 841 000
26 124 000
9 750 000
60 000 000
23 700 000
5 148 000
894 694 000
44
Prop. 1994/95:100
1 Statens naturvårdsverk, ramanslag
2 Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag
3 Bidrag till kalkningsverksamhet till sjöar och vattendrag,
reservationsanslag
4 Investeringar inom miljöområdet, reservationsanslag
5 Miljöforskning, reservationsanslag
6 Sanering och återställning av miljöskadade områden,
reservationsanslag
7 Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling,
reservationsanslag
8 Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt
hållbar riktning, reservationsanslag
9 Koncessionsnämnden för miljöskydd, ramanslag
10 Kemikalieinspektionen
11 Särskilda projekt, reservationsanslag
12 Bidrag enligt internationella miljökonventioner och avtal m.m.,
förslagsanslag
13 Visst internationellt miljösamarbete, reservationsanslag
14 Stockholms internationella miljöinstitut, reservationsanslag
2 735 511 000
559 885 000
76 653 000
240 000 000
285 668 000
213 031 000
19 880 000
35 324 000
100 000 000
27 011 000
1 000
11 965 000
11 925 000
54 168 000
18 000 000
1 Statens strålskyddsinstitut, ramanslag
2 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader, ramanslag
3 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ramanslag
4 Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.,
förslagsanslag
116 379 000
91 583 000
95 939 000
20 240 000
1 Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata,
ramanslag
2 Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata
3 Lantmäteriet
4 Förvaltningskostnader för lantmäteriet, ramanslag
5 Bidrag enligt lantmäteritaxan, förslagsanslag
6 Statens va-nämnd, ramanslag
* 138 698 000
* 1 000
* 1 000
* 601 158 000
* 10 350 000
7 651 000
Beräknat belopp
45
1 Riksdagens ledamöter och partier m.m., förslagsanslag
2 Riksdagsutskottens resor utom Sverige, reservationsanslag
3 Riksdagens förvaltningskostnader, ramanslag
4 Riksdagens byggnader m.m., reservationsanslag
Prop. 1994/95:100
1 189 223 000
1 113 440 000
610 610 000
3 800 000
441 800 000
57 230 000
1 Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, ramanslag
2 Riksdagens revisorer och deras kansli, ramanslag
75 783 000
50 437 000
25 346 000
46
Prop. 1994/95:100
A Räntor på statsskulden m.m.
1 Räntor på statsskulden mm, förslagsanslag
129 000 000 000
129 000 000 000
129 000 000 000
47
Prop. 1994/95:100
1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag
1 000 000
1 000 000
1 000 000
48
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1994 Prop. 1994/95:100
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Freivalds, Wallström, Persson,
Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Uusmann,
Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: samtliga
Regeringen beslutar proposition 1994/95:100 Förslag till statsbudget för
budgetåret 1995/96.
49
Regeringens ekonomiska politik lägger grunden för en ny period av eko-
nomisk tillväxt, ökad sysselsättning och sunda statsfinanser.
Med de förslag som presenteras i årets budgetproposition förbättras på
ett avgörande sätt möjligheterna att komma till rätta med de två stora pro-
blemen i den svenska ekonomin: den höga arbetslösheten och den stats-
finansiella krisen. Dessa båda obalanser är intimt förknippade med
varandra och måste därför angripas samtidigt. Kan inte arbetslösheten
nedbringas och sysselsättningen öka, kan inte heller statsfinanserna
saneras och obalanserna i de offentliga finanserna hävas. Kan inte
budgetunderskottet tas ned och statsskulden stabiliseras, kan inte heller
arbetslösheten minska i den omfattning som krävs för att upprätthålla
välfärdssamhället.
Det är mot den här bakgrunden som regeringen presenterar ett om-
fattande program för att sanera statsfinanserna. Aldrig någonsin tidigare
har en så kraftig neddragning av statens utgifter förelagts riksdagen.
Tillsammans med tidigare beslutade och föreslagna budgetförstärkningar,
som inkluderar betydande skatte- och avgiftshöjningar, uppgår detta
program till ca 113 miljarder kronor i förstärkning av de offentliga
finanserna år 1998.
Parallellt med detta introducerar regeringen det hittills största och mest
ambitiösa åtgärdsprogrammet för att öka sysselsättningen och minska
arbetslösheten. Syftet med denna omläggning av närings-, arbetsmark-
nads- och utbildningspolitiken är att främja sysselsättningen i näringslivet
och att höja den allmänna utbildningsnivån i samhället. Därutöver vidtas
en rad insatser för de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden: ung-
domar och långtidsarbetslösa.
Genom dessa båda program sker under den närmaste åren en radikal
förbättring av Sveriges finansiella balans. De offentliga finanserna stärks
tack vare åtgärderna för att minska statens utgifter och öka dess in-
1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1
komster. Därtill kommer de gynnsamma effekterna av att sysselsättningen
ökar. Mellan 1994 och 1996 halveras nästan underskottet i statsfinan-
serna. Bytesbalansen visar ett växande överskott. Sverige kommer som
nation att vara ett kapitalexporterande land och kommer inte att vara
beroende av att låna utomlands. Vårt land har samtidigt en prisstabilitet
på god europeisk nivå. Den underliggande inflationen stannar på
2 procent.
Även den reala ekonomin förbättras. Tillväxten väntas uppgå till 2,5-
3 procent per år de närmaste två åren. Den bakomliggande tillväxten är
dock starkare; en del av tillväxten måste på kort sikt tas i anspråk för att
sanera statsfinanserna. Investeringarna fortsätter att öka. Raset i syssel-
sättningen hejdas och vänds till en stark ökning 1995 och 1996. För
första gången sedan 1989 minskar den totala arbetslösheten under nästa
år.
De långsiktiga tillväxtförutsättningama i Sverige är goda. Vårt land kan
erbjuda gynnsamma betingelser för en avancerad produktion tack vare en
välutbildad arbetskraft, en hög kvalitet på infrastruktur och offentliga
tjänster samt en stor flexibilitet i det svenska samhället. Utöver dessa
styrkefaktorer innebär det svenska medlemskapet i den Europeiska unio-
nen (EU) att klarhet har skapats för en viktig del av det svenska närings-
livets villkor. Medlemskapet bidrar till att göra Sverige mer attraktivt
som investeringsland och till att stärka växtkraften i den svenska eko-
nomin.
Sammantaget innebär detta att förutsättningarna är goda för att klara
statsfinanser och sysselsättning, och därmed välfärden. För den skull
skall problemen inte underskattas. Återhämtningen sker från en mycket
låg nivå. Dessutom måste en svår avvägning göras mellan olika typer av
åtgärder i den ekonomiska politiken.
I det allmänna valet i höstas gav det svenska folket ett entydigt mandat
till riksdag och regering: få i gång tillväxten, minska arbetslösheten,
skapa sunda statsfinanser och stabilisera statsskulden samt klara väl-
färden. Det är det uppdraget som regeringen nu fullföljer.
I den preliminära nationalbudgeten redovisas tre olika teoretiska till-
växtscenarier för den svenska ekonomin fram till år 1998. I medelalter-
nativet, med en årlig tillväxt på ca 2,5 procent, stabiliseras statsskulden
som andel av BNP år 1997 och faller något år 1998. Den öppna arbets-
lösheten minskar betydligt, men beräknas trots detta ligga på närmare
6 procent år 1998.
Förutsättningarna för en högre tillväxtbana än den i medelaltemativet
redovisade, och därmed en lägre arbetslöshet 1998, är emellertid goda.
Det är också regeringens ambition att arbetslösheten skall vara lägre. Av-
görande härvidlag är bl.a. riksdagens behandling av de nu föreslagna åt-
gärderna, utfallet i årets avtalsrörelse och ytterligare politiska initiativ
under mandatperioden.
Regeringen kommer att följa utvecklingen noga och är beredd att vidta
åtgärder för att saneringen av statsfinanserna skall lyckas och att förut-
sättningarna för ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet upprätthålls.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Vägen ur den ekonomiska krisen är lång och kommer att ta tid, inte
minst tar det tid att nedbringa arbetslösheten till rimliga nivåer. Men
Sverige är ett bra land med goda förutsättningar. Vårt land har byggts
upp med ansvar, solidaritet och framtidstro. Det är på den värderings-
mässiga grunden som regeringens ekonomiska politik vilar.
Den ekonomiska politikens uppgift
Det moderna svenska samhället har aldrig någonsin tidigare stått inför
svårare ekonomiska utmaningar än i dag:
• Arbetslösheten är rekordhög. Var åttonde person i arbetskraften står
utanför den ordinarie arbetsmarknaden. De ekonomiska och sociala
konsekvenserna av arbetslösheten hotar att underminera välfärdssam-
hället.
• Den ekonomiska utvecklingen hämmas av en betydande obalans
mellan sparande och investeringar i den privata sektorn; en obalans
som hänger samman med det stora offentliga underskottet. Det finan-
siella sparandet är för högt och investeringarna är för låga. Bostads-
byggandet är rekordlågt.
• Statsfinanserna har försämrats drastiskt. Aldrig tidigare i modem
svensk historia har de offentliga finanserna försämrats så kraftigt som
under de senaste tre åren. De offentliga inkomsterna har fallit sam-
tidigt som de offentliga utgifterna har skjutit i höjden. Statsskulden
är rekordhög.
• Den ekonomiska tillbakagången och de senaste tre årens felaktiga
ekonomiska politik har lett till ökade fördelningspolitiska spänningar
i samhället. Klyftorna och motsättningarna i Sverige har ökat.
Detta är utgångsläget för den ekonomiska politiken. Obalanserna i
ekonomin måste motverkas samtidigt genom en sammanhållen och väl av-
vägd ekonomisk politik.
Arbetslösheten och den därav följande statsfinansiella krisen är inte
bara ett resultat av en internationell lågkonjunktur och av strukturella
problem. Den är också resultatet av en politisk oförmåga att hantera de
problem som Sverige som nation har ställts inför under de gångna åren
och av en inhemsk politik som förstärkt lågkonjunkturen i stället för att
motverka den. Det är skälet till att krisen i vårt land har blivit djupare
och varaktigare än i andra länder.
Vad som nu står på spel är ytterst det svenska välfärdssamhällets fram-
tid. Så länge obalanserna på arbetsmarknaden och i statsfinanserna kvar-
står fördjupas misstron mot den svenska ekonomin och den svenska
kronan. Bryts inte denna utveckling riskerar Sverige att gå in i nästa
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
konjunkturnedgång i förtid, och utan att ha återfått kontrollen över vare Prop. 1994/95:100
sig arbetslösheten eller statsfinanserna. Bilaga 1
Den snabbt växande statsskulden - som till stor del sammanhänger
med arbetslösheten - är ohållbar också från demokratisk synpunkt. De
stora upplåningsbehoven begränsar den politiska handlingsfriheten och de
demokratiska institutionernas kraft. Därför är en balans mellan privat
sysselsättning och offentliga åtaganden och en över tiden bättre balanse-
rad statsbudget förutsättningar för ett starkt folkstyre och nationell
suveränitet.
Arbetslösheten urholkar statens finanser genom att skatteinkomsterna
minskar och kostnaderna för stöd och bidrag ökar. Budgetunderskottet
beror till stor del på arbetslösheten. Men ett budgetunderskott blockerar
också möjligheterna att öka sysselsättningen. Därför går det inte att
enbart spara sig ur krisen. Det går inte heller att varaktigt få ned
arbetslösheten genom en offentligt finansierad sysselsättning. De nya
jobben måste komma i den privata sektorn.
Vägen ur den ekonomiska krisen ställer stora krav på sammmanhållning
och solidaritet. Att ta Sverige ur den ekonomiska krisen är en uppgift
som inte kan klaras utan uppoffringar och brett folkligt stöd. Därför
måste alla vara med och bära de bördor som krispolitiken innebär. Det
finns i dag en stark vilja i hela det svenska samhället att bidra till att lösa
krisen. Det är regeringens starka ambition att ta till vara denna vilja till
insatser i kampen mot arbetslöshet och statsskuld.
Den centrala uppgiften är att få till stånd en stabil och uthållig tillväxt,
och att komma tillbaka till full sysselsättning. Det är bara genom att sätta
hela folket i arbete som vi kan begränsa bidragsberoendet, stärka stats-
finanserna och återskapa en stabil ekonomisk grund för välfärdssamhället.
Den ekonomiska politikens tre hörnstenar
Sveriges starka internationella konkurrensförmåga erbjuder under några
år framöver ett unikt tillfälle att få till stånd en starkare tillväxt och en
ökad sysselsättning, och samtidigt att komma till rätta med statsfinans-
erna. Det är av utomordentlig vikt att denna återhämtning i ekonomin ut-
nyttjas för att främja sysselsättningen och sanera statsfinanserna. Den
ekonomiska politiken måste vara inriktad på att mobilisera nationens sam-
lade förmåga, att förbättra produktiviteten och att ta till vara allas vilja
att arbeta och skapa nya resurser.
Regeringens ekonomiska politik bygger på tre hörnstenar; saneringen
av statsfinanserna, bekämpningen av arbetslösheten och en rättvis fördel-
ningspolitik.
Balansen mellan de två första uppgifterna är svår och känslig. Om de
budgetförstärkande åtgärderna är för begränsade ökar risken för fortsatt
höga räntor, minskat förtroende för den svenska kronan och bestående
hög arbetslöshet. Budgetförstärkande åtgärder medför emellertid att den
inhemska efterfrågan försvagas, oavsett om de utformas som inkomst-
förstärkningar eller som utgiftsminskningar. Försvagningen motverkas
dock av att räntenivån kommer att vara lägre, osäkerheten mindre och
framtidstron större än om inga åtgärder vidtas. Om åtgärderna är för
omfattande kan uppgången komma av sig och arbetslösheten av det skälet
bli kvar på en för hög nivå.
Samtidigt går det inte att klara budgetunderskottet och statsskulden om
inte sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker. Skall det vara
möjligt att få ned räntan krävs också en kraftfull tillväxt- och sysselsätt-
ningspolitik för att få ned arbetslösheten.
En stark och uthållig tillväxt och en kraftigt ökad sysselsättning förut-
sätter att uppgången inte bryts i förtid på grund av bristsituationer, flask-
halsar och överhettningseffekter. Den omfattande utslagningen av företag
och arbetstillfällen under 1990-talets första år har ökat riskerna för en
sådan utveckling. Därför inriktas nu politiken på att stödja och underlätta
expansion och förnyelse. Åtgärder föreslås för att förbättra främst de små
och medelstora företagens finansiering och stimulera investeringar och
nyanställningar. Samtidigt läggs arbetsmarknads- och utbildningspolitiken
om så att åtgärderna stärker och förbättrar utbudet av arbetskraft.
Åtgärderna ges en tydlig inriktning på att via utbildning, kompetenshöj-
ning och ökad rörlighet uppnå flexibilitet på arbetsmarknaden så att
inflationsdrivande flaskhalsar inte skall behöva uppstå.
Prisstabilitet är en viktig förutsättning för den ekonomiska politiken.
Hög inflation är inte förenlig med vare sig goda produktionsförutsättning-
ar, bibehållen konkurrenskraft, ökad sysselsättning eller fortsatt god
välfärd. En hög inflation är också förödande för alla fördelningspolitiska
ambitioner. Med en prisstabilitet på god europeisk nivå läggs i stället en
fast grund för en stabil och varaktig uppgång i investeringar, tillväxt och
sysselsättning.
Den tredje hörnstenen i regeringens ekonomiska politik är en rättvis
fördelningspolitik. Saneringen av statsfinanserna kommer att kräva upp-
offringar, och alla måste ta sin del av dessa för att politiken skall kunna
få den folkliga förankring som är en förutsättning för framgång. Bara om
krispolitiken är rättvis kommer alla att ta ansvar för uppgiften att föra
Sverige ur krisen. Därför har regeringen som en del av saneringspro-
grammet föreslagit betydande inkomstförstärkningar, som i särskilt stor
utsträckning bärs av höginkomsttagare och kapitalägare. Regeringen avser
vidare att så långt möjligt värna kommunernas förutsättningar att till-
handahålla vård, omsorg och utbildning. Det går dock inte att undvika
betydande utgiftsminskningar i transfereringssystemen. De viktigaste
fördelningspolitiska insatserna är emellertid i dagens läge inte att värna
alla delar av utgiftsprogrammen. Det viktiga är i stället att skapa
förutsättningar för en varaktigt hög sysselsättning och att därmed
förhindra att stora grupper för lång tid ställs utan möjlighet till egen
försörjning.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Det ekonomisk-politiska programmet
I höstens ekonomisk-politiska proposition tog regeringen det första steget
mot en ny ekonomisk politik. Det innefattade dels åtgärder för att stärka
statsfinanserna, dels vissa åtgärder för att stimulera investeringar i
näringslivet, förbättra de arbetssökandes yrkeskunnande och kompetens
samt främja geografisk rörlighet. Sammantaget lade regeringen fram för-
slag till inkomstökningar och utgiftsminskningar som förbättrar de
offentliga finanserna 1998 med 56,4 miljarder kronor.
Riksdagen har i december beslutat om svenskt medlemskap i EU i
enlighet med folkomröstningsresultatet. För att undvika en försvagning
av statsfinanserna föreslog regeringen (prop. 1994/95:122) att med-
lemsavgiften till EU skulle finansieras genom ökade skatter och avgifter
samt minskade utgifter. Medlemsavgiften beräknas uppgå till ca
20 miljarder kronor år 1998.
Budgetpropositionen utgör ett nytt viktigt steg i arbetet på att sanera
statsfinanserna och att stimulera sysselsättningen i näringslivet och
bekämpa arbetslösheten. Budgetpolitiken är utformad för att stärka för-
troendet för statsmakternas förmåga att komma till rätta med statens
lånebehov samtidigt som den skapar utrymme i den reala ekonomin för
ökad produktion, investeringar och tillväxt. Det är avgörande för till-
växten att få till stånd en utveckling som leder till att det finansiella
sparandet i den privata sektorn - över 170 miljarder kronor år 1994 -
investeras och skapar nya arbetstillfällen. En sådan utveckling är be-
roende av räntorna och dessa är i sin tur beroende av det statliga låne-
behovet. Den ekonomiska politiken måste således arbeta från två håll sam-
tidigt: å ena sidan kraftfulla åtgärder för att öka sysselsättning, å andra
sidan kraftfulla åtgärder för att sänka utgifterna och förstärka inkomster-
na.
Regeringen fullföljer med budgetpropositionen sitt arbete med att lägga
fram ett konkret och kraftfullt program för sanering av statsfinanserna
och stabilisering av statsskulden. Medan över hälften av åtgärderna i
novemberpropositionen avsåg inkomstförstärkningar, redovisar regeringen
nu förslag på ytterligare utgiftsminskningar på sammanlagt närmare
25 miljarder kronor, vilka förbättrar de offentliga finanserna 1998 med
21,7 miljarder kronor. Konkreta förslag läggs även fram om utgiftsminsk-
ningar som skall finansiera en del av EU-avgiften.
Under det senaste året har konjunkturen vänt och en ekonomisk upp-
gång inletts. Konjunkturuppgången skapar förutsättningar för en stramare
finanspolitik än under den föregående lågkonjunkturen. De budgetför-
stärkande åtgärder som nu läggs fram kan därför vara omfattande utan att
uppgången i ekonomisk aktivitet och sysselsättning hotas. I stället bidrar
de till en stabilare utveckling och en mer varaktig uppgång i sysselsätt-
ningen.
De budgetförstärkningar som beslutats av eller förelagts riksdagen upp-
går till 113,2 miljarder kronor. Till detta kommer att den lägre stats-
skulden även vid en oförändrad räntenivå ger ränteutgifter som är ca
18 miljarder kronor lägre. Å andra sidan ökar utgifterna med medlems-
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
avgiften till EU med ca 20 miljarder kronor. Sammantaget minskar Prop. 1994/95:100
därmed underskottet i de offentliga finanserna med 111,2 miljarder Bilaga 1
kronor år 1998.
Av de budgetförstärkande åtgärderna på sammanlagt drygt 7 procent
av BNP får över 3 procentenheter genomslag 1995, ca 1,5 procentenheter
1996 och ca 1 procentenhet vardera åren 1997 och 1998. I ett interna-
tionellt perspektiv är detta ett mycket omfattande program för att sanera
statsfinanserna. Dessa beslutade och föreslagna åtgärder på budgetens
utgifts- respektive inkomstsida är en viktig del av saneringen av stats-
finanserna. Hur stor denna förstärkning blir är beroende av hur snabb
tillväxten blir. Såvitt nu kan bedömas kommer underskottet i statens
finansiella sparande att nära nog halveras från ca 13 procent av BNP år
1994 till ca 7 procent år 1996 och statsskulden att statsskulden att
stabiliseras som andel av BNP år 1997 för att därefter falla något år
1998.
Tabell 1.1 Förstärkning av de offentliga finanserna
Saldoeffekt 1998 i 1994/95 års penningvärde. Miljarder kronor
Effekt av beslut under föregående mandatperiod |
18,3 | |
Prop. 1994/95:25 | ||
Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. | ||
Inkomstförstärkningar |
36,6 | |
Avgår därav orsakade utgiftsökningar |
-0,3 | |
Utgiftsminskningar |
24,8 | |
Avgår därav orsakade inkomstminskningar |
-4,7 | |
Sammanlagd förstärkning |
56,4 | |
Förslag i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100) | ||
exkl. tidigare aviserade förstärkningar | ||
Utgiftsminskningar |
24,6 | |
Avgår därav orsakade inkomstminskningar |
-2,1 | |
Avgår övriga reformer |
-0.8 | |
Sammanlagd förstärkning |
21,7 | |
Finansiering av medlemsavgiften till EU | ||
Inkomstförstärkningar |
12,4 | |
Avgår därav orsakade utgiftsökningar |
-0,2 | |
Utgiftsminskningar |
4,6 | |
Sammanlagd förstärkning |
16,8 | |
Summa föreslagna och beslutade åtgärder |
113,2 | |
Minskad räntebetalning pga lägre statsskuld |
ca 18 | |
Medlemsavgift till EU |
ca -20 | |
Summa förstärkningar av de offentliga finanserna |
111,2 | |
Återstår att finansiera av EU-avgifterna |
ca 3 | |
Total förstärkning av de offentliga finanserna |
114,2 |
Det handlingsprogram mot arbetslösheten som redovisas i ett senare
avsnitt omfattar sammanlagt ca 42 miljarder kronor. Huvuddelen av
kostnaderna täcks genom omfördelningar av befintliga anslag. Program-
met innebär tillfälligt ökade utgifter för 1995/96 på ca 2,2 miljarder
kronor och minskade intäkter till statsbudgeten på högst 7 miljarder Prop. 1994/95:100
kronor; allt räknat efter de besparingar som redovisas inom arbets- Bilaga 1
marknadspolitiken. Regeringen avser att finansiera denna merbelastning
med engångsvisa åtgärder.
Tillväxtförutsättningarna
Strukturen på den svenska ekonomin är sådan att balansen i de offentliga
finanserna är starkt beroende av en hög sysselsättning i näringslivet. När
sysselsättningen sjunker i näringslivet uppstår snabbt stora underskott i
de offentliga finanserna, såsom fallet var 1991-1994. När sysselsättningen
ökar i näringslivet förbättras de offentliga finanserna.
Tabell 1.2 Finansiellt sparande
Miljarder kronor
1991 |
1992 |
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
Offentlig sektor |
-16 |
-112 |
-193 |
-168 |
-161 |
-115 |
Privat sektor |
-13 |
64 |
166 |
174 |
185 |
175 |
Totalt inhemskt sparande |
-29 |
-48 |
-27 |
6 |
24 |
60 |
Källa: Finansdepartementet.
Under de närmaste två åren kommer de offentliga finanserna att för-
bättras och Sverige kommer att få ett växande överskott i bytesbalansen.
Sverige är redan 1994 en nettoexportör av kapital. Sverige som land är
inte beroende av att låna utomlands. I den mån som svenska staten eller
svenska företag tar upp lån utomlands är det enbart för att man där-
igenom kan erhålla bättre lånevillkor än vad som erbjuds på den svenska
marknaden. Staten kommer för sin del att öka upplåningen i utländsk
valuta.
Sparandebalansen visar samtidigt att det finns ett stort finansiellt
sparande i den privata sektorn och att detta ger utrymme för kraftigt
ökade investeringar och sysselsättning. Ju snabbare produktionskapacite-
ten byggs ut i den privata sektorn, desto snabbare kan underskottet i den
offentliga sektorn reduceras.
De ekonomiska förutsättningarna för en kraftig industriell expansion är
mycket gynnsamma under de kommande åren. Enbart under 1995
beräknas industrins driftsöverskott brutto uppgå till 118 miljarder kronor,
vilket kan jämföras med industrins totala investeringar som 1995 väntas
uppgå till 54 miljarder kronor. Industrins höga lönsamhet innebär att en
stor del av investeringarna kan självfinansieras samtidigt som soliditeten
stärks och företagens kreditmöjligheter avsevärt förbättras.
Den ekonomiska politiken är därför inriktad på att åstadkomma en
snabb och varaktig ökning av sysselsättningen och att säkerställa att
denna ökning i första hand sker i näringslivet. En grundläggande förut-
sättning är att det svenska näringslivet kan behålla en god internationell
konkurrenskraft. Den position som de svenska företagen har i dag är be-
roende av flera faktorer. En faktor är de omfattande insatserna för att
förbättra produktiviteten i företagen. En annan faktor är parternas med-
verkan till avtal som inte är inflationsdrivande. En tredje faktor är den
låga kronkursen. Den ekonomiska politiken kan emellertid inte ensidigt
baseras på denna konkurrensfördel. Det är regeringens ambition att
genom en förtroendeskapande politik och ekonomisk tillväxt stärka den
svenska kronan och därmed skapa en bättre balans mellan exportverksam-
het och hemmamarknad. Det betyder att fortsatta förbättringar av produk-
tiviteten kommer att bli allt viktigare för att hävda konkurrenskraften och
åstadkomma ekonomiska framsteg. En förnyelse av arbetslivet med en
modernisering av arbetets organisation och en bred höjning av de an-
ställdas kompetens är den avgörande faktorn. Dessa frågor måste i fort-
sättningen ägnas ökad uppmärksamhet, i första hand av arbetsmarknadens
parter.
En stark och uthållig tillväxt och en kraftig ökning av sysselsättningen
förutsätter att den nu pågående konjunkturuppgången inte bryts i förtid
på grund av bristsituationer - flaskhalsar - på arbetsmarknaden, på
varumarknaderna eller när det gäller kapitalmarknaden. Därför läggs
närings-, arbetsmarknads- och utbildningspolitiken om för att kraftfullt
understödja den ekonomiska politikens grundläggande uppgift att skapa
goda förutsättningar för arbete och utveckling och en icke-inflatorisk
tillväxt. Parallellt med dessa initiativ behövs en rad initiativ för att ta
vara på de möjligheter som EU-medlemskapet ger Sverige.
I den preliminära nationalbudgeten redovisas tre olika scenarier för den
svenska ekonomins utveckling t.o.m. år 1998. I medelaltemativet beräk-
nas sysselsättningen öka med närmare 300 000 personer under mandat-
perioden, under förutsättning att arbetsmarknaden fungerar väl och under
förutsättning av en lönebildning som är förenlig med samhällsekonomisk
balans. Den öppna arbetslösheten skulle emellertid fortfarande vara alltför
hög 1998, närmare 6 procent. Den ekonomiska politiken kommer därför
fortlöpande att utformas så att möjligheter till starkare tillväxt tas till
vara. Regeringens ambition är att ytterligare nedbringa arbetslösheten
under mandatperioden. Det är också av största vikt att det blir en bred
uppslutning både inom riksdagen och hos arbetsmarknadens parter som
stärker förtroendet för den ekonomiska politiken och för den svenska
ekonomin. Då skulle tillväxten och sysselsättningen kunna öka mer och
arbetslösheten reduceras ytterligare.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Näringspolitiken
Uppgiften för näringspolitiken är att medverka till en snabb förnyelse och
utveckling inom företagssektorn. Investeringsnivån måste höjas markant
för att bygga upp en ny produktionskapacitet i stället för den som har gått
förlorad under de senaste årens ekonomiska stagnation och tillbakagång.
En ny grundläggande förutsättning för näringspolitiken är att Sverige
sedan årsskiftet fullt ut deltar i det ekonomiska och politiska samarbetet
på alla områden inom EU. Medlemskapet innebär att klarhet har skapats Prop. 1994/95:100
för en viktig del av det svenska näringslivets villkor. De svenska före- Bilaga 1
tagen kommer nu att arbeta på samma villkor som alla andra företag på
den inre marknaden. Beslutet bidrar till att göra Sverige mer attraktivt
som investeringsland, både för svenska och utländska företag som
planerar etableringar. Detta bör bidra till att stärka växtkraften i den
svenska ekonomin.
En annan grundläggande förutsättning är ett väl fungerande samspel
mellan de stora exportföretagen och de små och medelstora företagen i
tillväxtprocessen. Exportföretagens framgångar innebär ökade möjligheter
för de mindre företag som i många fall fungerar som underleverantörer.
Men det är samtidigt viktigt att konstatera att villkoren för de mindre och
medelstora företagen på flera områden är annorlunda än för de stora
företagen och kräver särskild uppmärksamhet och särskilda åtgärder.
Många av de mindre företagen arbetar på den svenska marknaden, där
efterfrågan för närvarande är mycket svagare än på exportmarknaden.
Det innebär att den kraftiga förbättringen av lönsamheten är mycket
ojämnt fördelad. Det finns därför behov av insatser för att lösa problem
kring de mindre företagens finansiering. I denna proposition föreslås
därför åtgärder för att bättre tillgodose företagens behov av riskkapital
och underlätta småföretagens expansion.
Arbetsrätten är ett annat område där det behövs särskilda lösningar för
de mindre företagen. Denna fråga kan i många fall lösas direkt av parter-
na inom ramen för nu gällande arbetsrätt. Därtill kommer att regeringen
gett den nya arbetsrättsutredningen i uppdrag att särskilt uppmärksamma
dessa frågor.
Regeringen planerar vidare att förstärka resurserna till de särskilda
lånen till kvinnliga företagare, genomföra särskilda satsningar för kun-
skapsöverföring till de små och medelstora företagen samt vidta åtgärder
för att främja utländska företags etableringar i Sverige.
Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken
Arbetsmarknadspolitiken har en central roll i den ekonomiska politiken.
Den skall främja ekonomisk tillväxt, stabilitet och en rättvis fördelning.
Den traditionella arbetsmarknadspolitiken har de senaste åren fått bära en
tung börda. En stor del av insatserna har inriktats på att få till stånd
särskilt anordnade arbetstillfällen i form av ungdomspraktik och ALU-
verksamhet. Det är nu hög tid för nya grepp och för en ny inriktning.
Sysselsättningen på den reguljära arbetsmarknaden måste nu stå i
centrum för politiken. Åtgärder som syftar till att skapa arbetstillfällen
vid sidan av den ordinarie arbetsmarknaden måste begränsas till att avse
insatser för dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. De
ekonomiska resurserna måste omdisponeras från långvariga kontantstöd
till tillfälliga stimulanser för expansion och nyanställning i näringslivet
och till en allmän kompetenshöjning. Välfärden, den ekonomiska till-
växten och näringslivets internationella konkurrensförmåga är helt be-
10
roende av arbetskraftens kunskap och kompetens. Sveriges redan goda Prop. 1994/95:100
system för återkommande utbildning bör förbättras ytterligare. Den Bilaga 1
yrkesmässiga och geografiska rörligheten måste främjas.
Det räcker inte med utbildad arbetskraft för att uppnå god ekonomisk
tillväxt. Det fordras också att företaget på ett flexibelt sätt kan använda
den kompetens som står till förfogande. Samspelet mellan utbildning och
arbetsliv behöver förbättras. Ambitionerna när det gäller insatser mot
ungdomsarbetslösheten måste höjas kraftigt. Arbetslinjen skall betonas
långt starkare än vad som skett under de gångna åren.
Som ett led i en sådan ny inriktning införs en temporär stimulans till
nyanställningar i näringslivet i form av en reduktion av arbetsgivarav-
gifterna med upp till 6 000 kronor per månad. Denna åtgärd har till syfte
att motverka både arbetslöshet och inflation genom att sänka kostnaderna
för expansion och produktionsökning. Vidare föreslås att villkoren för
utbildningsvikariat förbättras för att både stimulera till utbildning av
redan anställda och till rekrytering av vikarier.
Utöver dessa direkt anställningsfrämjande insatser läggs ett omfattande
förslag om utbildnings- och kompetenshöjning fram för att möta de
ständigt ökade kraven på kompetens i arbetslivet. Sammanlagt tillkommer
ca 90 000 extra platser inom det reguljära utbildningsväsendet under
1995. Särskilda insatser förslås när det gäller utbildning i teknik och
språk.
Särskilt utsatta på arbetsmarknaden är de unga. Därför förstärks de
arbetsmarknadspolitiska insatserna både i form av kommunalt uppfölj-
ningsansvar, ungdomsintroduktion, ett ökat antal utbildningsplatser samt
en ny form av praktik, s.k. Europa-stipendier. En ny form av utbildning
i datorhantering (Datortek) införs i alla kommuner i syfte att ge arbets-
lösa ungdomar utbildning i modem teknik. Syftet med alla dessa insatser
är att ungdomarna så snabbt som möjligt skall komma i arbete eller ut-
bildning. Alla ungdomar under 25 år skall ha fått ett lämpligt erbjudande
inom 100 dagar.
Insatserna för dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa
förstärks genom att rekryteringsstödet reserveras för dessa sökande och
att stödet kan användas i förening med det allmänna nyanställningsstödet.
ALU-arbeten skall i fortsättningen användas i första hand för att bryta
eller förhindra uppkomst av långtidsarbetslöshet. Utomnordiska invand-
rare som har särskilt stora svårigheter att få arbete skall få ökade möj-
ligheter till arbetspraktik.
Arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring måste
hävdas. Kontraktet mellan den enskilde och samhället måste göras tydligt.
Skattepolitiken
Skattepolitikens utformning är av grundläggande betydelse både för till-
växten och för den ekonomiska fördelningen. Genom skattereformen
1990-1991 fick Sverige ett modernt skattesystem. Riksdagen har under
hösten fattat beslut om att återupprätta de principer som låg till grund för
11
skattereformen. Riksdagen har också beslutat om åtgärder för att för-
stärka budgetens inkomstsida. Utrymmet för ytterligare skattehöjningar
är nu starkt begränsat. Även kommunerna bör vara ytterst återhållsamma
med skattehöjningar. Regeringen kommer att följa utvecklingen av kom-
munalskatterna och väga in den vid bedömningen av kommunernas finan-
siella utrymme.
Inom ramen för ett i huvudsak oförändrat skatteuttag kan förskjutningar
mellan olika skatter aktualiseras i framtiden. Med tanke på behovet av
stabila spelregler bör emellertid varje förändring övervägas noga. Inom
EU pågår en diskussion om växling mellan skatt på arbete och miljö-
relaterade skatter. För Sveriges del kommer denna fråga att prövas av en
parlamentarisk utredning.
När det gäller företagsbeskattningen har regeringen avsatt 2 miljarder
kronor till en reform som i första hand skall användas för att reducera
skatteuttaget för de mindre och medelstora företagen. Inriktningen på
denna reform skall bestämmas efter samråd med näringslivet.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Åtgärder för att hävda prisstabiliteten
En viktig uppgift för den ekonomiska politiken är att hävda en prisstabili-
tet på god europeisk nivå. De tidigare två decenniernas inflationsperiod
bröts vid ingången till 1990-talet. Genom stabiliseringsavtalet 1991
växlade löneutvecklingen över till en mera sund och uthållig nivå. Denna
nya inriktning fullföljdes i avtalsrörelsen 1993. Konsumentprisökningama
stannade 1994 under 3 procent och förväntas fortsätta i ungefär samma
takt framöver. Den underliggande inflationen torde stanna på ca 2 pro-
cent. En uppvärdering av kronan, som följd av det minskade budget-
underskottet, det växande överskottet i bytesbalansen och den starkare
tillväxten förväntas bidra till att hålla tillbaka höjningarna av import-
priserna.
För att hävda denna prisstabilitet måste den ekonomiska politikens olika
medel medverka aktivt. Ju fler insatser som görs för att undanröja hinder
på arbetsmarknaden och på olika varumarknader, desto mindre krav ställs
på penningpolitiken att genom räntehöjningar motverka inflationstenden-
ser i ekonomin. Det är bl.a. av dessa skäl som arbetsmarknads- och ut-
bildningspolitiken nu läggs om med stark betoning på sådana åtgärder -
yrkesmässig och geografisk rörlighet - som skall underlätta företagens
expansion och förhindra uppkomsten av flaskhalsar.
Det fortsatta arbetet
Sammanfattningsvis innebär den ekonomiska politik som presenteras i
budgetpropositionen, och den utveckling som nu kan överblickas, att en
fast grund läggs för att:
• Statsfinanserna kan saneras och statsskulden stabiliseras senast 1998.
12
• Sverige under de närmaste åren kan ha ett betydande överskott i
bytesbalansen. Sverige kommer därmed att vara nettoexportör av
kapital.
• En prisstabilitet på god europeisk nivå kan hävdas. Sverige kan
därmed inleda en period av icke-inflatorisk tillväxt och ökad
sysselsättning.
Den ekonomiska politiken syftar till att Sverige vid övergången till
2000-talet åter skall stå ekonomiskt starkt med sunda statsfinanser, arbete
åt alla och en väl utbyggd välfärd. Från en sådan styrkeposition kan
Sverige spela en aktiv och pådrivande roll i det ekonomiska och politiska
samarbetet, i Europa och globalt.
En sådan gynnsam ekonomisk utveckling är beroende av en bred sam-
verkan i hela samhället. De politiska partierna har ett särskilt ansvar att
medverka till stabila majoriteter och en handlingskraftig riksdag. Rege-
ringen har som ambition att söka uppnå så breda majoriteter som möjligt
i riksdagen. På samma sätt har regeringen ambitionen att få till stånd ett
väl fungerande samspel med näringslivet, både med de stora företagen
och med de mindre och medelstora. Nya former för sådan samverkan
håller på att utvecklas.
Arbetsmarknadens parter har också en nyckelroll. Statsmakterna kan
besluta om en ny inriktning och nya inslag i arbetsmarknadspolitiken,
men effekterna av dessa åtgärder är i stor utsträckning beroende av en
aktiv medverkan från parterna i arbetslivet. Av ännu större betydelse är
de villkor som skapas direkt av arbetsmarknadens parter genom avtal
eller praxis i arbetslivet. Därför måste förnyelsen av villkoren på arbets-
marknaden bedrivas parallellt av staten och parterna.
Det finns därför starka skäl att understryka vikten av det arbete som nu
börjar komma i gång mellan parterna när det gäller såväl praktisk sam-
verkan kring rekryterings- och utbildningsbehov liksom förhandlingar om
förnyelse av de arbetsrättsliga villkoren. Detta arbete bör bedrivas över
hela fältet med det uttalade syftet att parterna tar ett ökat ansvar för att
arbetsmarknaden skall fungera väl och för att de arbetslösa snabbt skall
komma in i arbete, utbildning eller annan arbetsförberedande verksamhet.
Regeringen strävar således efter att få till stånd en ekonomisk utveck-
ling med hög tillväxt och sysselsättning, låg arbetslöshet och starka
offentliga finanser. Den närmaste tiden blir avgörande för om en sådan
gynnsam utveckling skall kunna uppnås. Två omständigheter är särskilt
viktiga, dels möjligheten att i riksdagen få uppslutning kring den fram-
lagda ekonomiska politiken, dels behovet att i den kommande avtals-
rörelsen få till stånd avtal och en löneutveckling som gör det möjligt att
behålla en prisstabilitet på god europeisk nivå och därmed hävda närings-
livets konkurrenskraft. Detta ställer stora krav på arbetsmarknadens
parter att finna lösningar som förenar löntagarnas krav på en rimlig och
rättvis andel av produktionsresultatet med företagens krav på en kostnads-
och produktivitetsutveckling som ger utrymme för den nödvändiga ut-
byggnaden av produktionskapaciteten.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
13
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Den svenska ekonomin befinner sig nu i en återhämtning efter tre år av
nedgång. Dessa tre år har präglats av den svagaste produktionsutveckling
som Sverige har upplevt sedan 1930-talet. På bara tre år har arbets-
lösheten tredubblats, den offentliga sektorns underskott tiodubblats och
statsskulden fördubblats. Den samlade produktionen har minskat under
tre år i rad.
Nedgångens djup är resultatet av flera samverkande faktorer. Världs-
ekonomin utvecklades svagt under början av 1990-talet, efter 1980-talets
långa högkonjunktur. Överhettningen i den svenska ekonomin mot slutet
av 1980-talet skapade problem för industrins internationella konkurrens-
kraft. Åtgärderna i slutet av 1980- och början av 1990-talet för att lösa
den svenska ekonomins strukturella problem hade ännu inte burit frukt.
En kraftig uppgång av realräntan och en dramatisk omsvängning i hus-
hållssparandet medförde ett kraftigt fall i den inhemska efterfrågan.
Dessa faktorer kan emellertid inte ensamma förklara den starka upp-
gången i arbetslöshet och den fleråriga negativa tillväxten. Andra länder
drabbades av liknande problem, men förmådde att vända en nedgång till
en ny period av tillväxt. Sverige var ett av de få länder som under lång
tid drabbades av en kraftig produktionsnedgång. En viktig förklaring till
detta är att den ekonomiska politik som fördes under den gångna mandat-
perioden fördjupade och förlängde konjunkturnedgången. De åtgärder
som genomfördes bidrog till en kraftig dämpning av efterfrågan, bl.a.
genom sin fördelningspolitiska profil, vilket fick starkt negativ effekt på
sysselsättningen och därigenom på de offentliga finansernas utveckling.
Den svaga och delvis motsägelsefulla finanspolitiken ökade konsumen-
ternas osäkerhet och omvärldens tvivel, och bidrog därmed på ett av-
görande sätt till den ekonomiska krisen.
Fram till mitten av 1970-talet var Sveriges offentliga finanser balansera-
de. Under åren 1976-1982 var den ekonomiska tillväxten svag och stats-
finanserna försämrades kraftigt. I början av 1980-talet var därmed arbets-
lösheten och budgetunderskottet den ekonomiska politikens dominerande
problem. Efter regeringsskiftet 1982 lades den ekonomiska politiken om.
Bland annat genomfördes en devalvering för att stärka den svenska kon-
kurrenskraften. En sanering av de offentliga finanserna inleddes, bl.a.
genom att merparten av de riktade industrisubventionema slopades.
Omläggningen inledde en stark och lång återhämtning av den svenska
ekonomin. Den inhemska efterfrågan ökade och arbetslösheten sjönk
stadigt. Finanspolitiken, tillväxten och den ökade sysselsättningen innebar
14
att budgetunderskottet, som 1982 motsvarade 13 procent av BNP, kunde Prop. 1994/95:100
pressas tillbaka och vändas till ett överskott i slutet av 1980-talet. Bilaga 1
Diagram 2.1 Statens budgetsaldo 1960/61-1993/94
Procent av BNP
Källa: Riksrevisionsverket och Finansdepartementet.
Efter Bretton Woods-systemets upplösning i början av 1970-talet ökade
integrationen av de internationella finansmarknaderna. Eurovalutamark-
nademas framväxt, koncernernas globalisering och informationsteknolo-
gins genombrott innebar under 1980-talet att penningpolitikens villkor
förändrades. I Sverige växte en grå kreditmarknad fram vid sidan av den
officiella och reglerade. Regleringarna på kreditmarknaden urholkades,
men hotade ändå att snedvrida kapitalets användning och hämma den
svenska ekonomins tillväxt.
Den svenska kreditmarknaden avreglerades i mitten av 1980-talet. Där-
med skapades förutsättningar för en mer rationell resursallokering i
näringslivet, samtidigt som hushållen inte längre var lika utlämnade åt
kreditinstitutens godtycke t.ex. vid köp av bostäder. Ett syfte med
avregleringen var att undanröja den grå utlåningsmarknaden och öka den
mer ordnade banksektorns andel av kreditmarknaden. Bankerna förmådde
emellertid inte hantera den avreglerade marknadens krav och risker, och
såg inte vådan av den starka uppgången i värderingen av aktier och
fastigheter. Kreditgivningen ökade dramatiskt, gynnad av hög inflation
och skattesystemets möjligheter till stora ränteavdrag.
I förening med avregleringen frigjordes stora mängder institutionellt
kapital. Den kvarvarande valutaregleringen gjorde att de finansiella
placeringarna måste ske inom landet. Därmed drevs priset på realkapital
och andra tillgångar i höjden. Detta stärkte hushållens lånemöjligheter
och framtidsförväntningar, vilket drev upp konsumtionen. Hushållens
15
sparkvot sjönk dramatiskt och deras konsumtion var under 1988-1989 Prop. 1994/95:100
5 procent högre än de disponibla inkomsterna. Bilaga 1
Diagram 2.2 Konsumtionskvoten och sysselsättning i privat sektor 1980-1994
Anm.: Konsumtionskvoten är hushållens konsumtion som andel av deras disponibla
inkomst, dvs. en spegelbild av den mer konventionellt använda sparkvoten.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Den ökade konsumtionen och det omfattande byggandet drev upp
sysselsättningen till mycket höga nivåer. Arbetslösheten var under slutet
av 1980-talet under 2 procent och förvärvsfrekvensen ökade till 84 pro-
cent. Inom expansiva sektorer uppkom påtagliga flaskhalsproblem, vilket
drev upp löneglidningen och via följsamhetskrav ledde till problem på
hela arbetsmarknaden. Bristen på arbetskraft hämmade de konkurrensut-
satta sektorernas möjlighet att tillgodogöra sig omvärldens efterfrågan.
Inflationen pressades upp och konkurrenskraften urholkades.
I detta skede blev en reformering av skattesystemet, en åtstramning av
finanspolitiken och en helhetslösning på arbetsmarknaden en viktig upp-
gift för den ekonomiska politiken. Skatteretörmen genomfördes åren 1990
och 1991. Parallellt med denna reform inledde regeringen överläggningar
med arbetsmarknadens parter om ett stabiliseringsavtal för att bryta kost-
nadsinflationen. Sådana avtal träffades på våren 1991 över hela arbets-
marknaden. Dessa åtgärder tillsammans med insatser för att öka kon-
kurrensen i näringslivet bidrog effektivt till att få ner prisstegringarna och
inflationsförväntningarna och att lägga grunden för en varaktigt lägre
inflationstakt. Samtidigt togs en rad initiativ för att motverka den
arbetslöshet som följde med den internationella konjunkturnedgången och
den försvagade efterfrågan på exportmarknaderna. De arbetsmarknads-
politiska insatserna för att höja kompetensen i arbetskraften fördubblades,
investeringsfonderna frisläpptes i hela landet och beslut fattades om ett
omfattande program för investeringar i infrastruktur.
16
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Efter regeringsskiftet i oktober 1991 fick den ekonomiska politiken en ny
inriktning. Den fick som överordnad uppgift att bekämpa en överhettning,
som vid det laget redan hade försvunnit. Nya fördelningspolitiska prin-
ciper etablerades. Genom stora skattesänkningar fick vissa grupper sär-
skilda stimulanser, medan andra fick se sina ekonomiska villkor för-
sämras. Samtidigt utmålades överhettningen fortfarande som det stora
problemet och fick motivera åtstramningar, trots att arbetslösheten växte
och förvärrades av indragningarna. Detta ledde till ökat bidragsberoende
och underskott i de offentliga finanserna. De strukturella förändringar
som aviserades förblev i många stycken oprecisa, vilket ökade osäker-
heten hos många av aktörerna i ekonomin.
De åtstramande åtgärderna riktades mot bostadsinvesteringama, den
privata konsumtionen och kommunerna, vilka tillsammans svarade för ca
70 procent av den samlade inhemska efterfrågan. Den privata konsum-
tionen fortsatte att sjunka och sparkvoten steg till närmare 8 procent av
den disponibla inkomsten. Därmed hade sparkvoten stigit med samman-
lagt ca 12,5 procentenheter sedan 1989. Denna kraftiga förändring från
konsumtion till sparande fick stora effekter på hela ekonomin. Den
åtstramande politiken i en svag konjunktur fick en depressiv verkan på
ekonomin under 1992. Bruttonationalprodukten minskade med 1,4 pro-
cent och sysselsättningen i den privata sektorn sjönk under 1992 med
165 000 personer.
Nedgången i ekonomin var resultatet av en rad faktorer såväl inom
landet som utomlands. Effekterna av den tyska återföreningen kom att få
särskilt stor betydelse. Samtidigt som den ekonomiska tillväxten för-
svagades i Europa, kom en svag finanspolitik i Tyskland att tvinga fram
höjda räntor där och därmed också i övriga länder. Detta skapade stora
spänningar i det europeiska valutasamarbetet under hösten 1992.
Den europeiska valutaoron ledde till en kraftig stegring av den svenska
räntenivån och Riksbanken tvingades till en rad höjningar av marginal-
räntan för att stabilisera situationen. De stigande räntorna förvärrade den
finanskris som utlösts av fastighetsprisernas snabba nedgång. Den borger-
liga regeringens bräckliga parlamentariska underlag och oförmåga att
hantera en svår ekonomisk-politisk situation ledde snabbt fram till en akut
förtroendekris, som tog sig uttryck i att Riksbanken höjde marginal räntan
till 500 procent.
På initiativ av den socialdemokratiska oppositionen träffades under
september och oktober tre uppgörelser om ekonomisk-politiska åtgärder.
Den första innebar ytterligare åtgärder för att komma till rätta med
arbetslösheten och det växande budgetunderskottet. Den andra innebar en
garanti som skulle skydda insättamas pengar i bankerna och därmed
stabilisera situationen för det finansiella systemet. Den tredje uppgörelsen
17
2 Riksdagen 1994/95. 1 sanil. Nr 100. Bilaga I
innebar en förstärkning av näringslivets konkurrenskraft genom en s.k. Prop. 1994/95:100
intern devalvering. Bilaga 1
Under hösten kom land efter land att överge samarbetet kring fasta
växelkurser. Sverige övergav den fasta växelkursen i november och
kronan föll kraftigt gentemot andra valutor.
Diagram 2.3 Kronkurs och ränta 1992-1994
Anm.: Veckogenomsnitt, sista observationen avser den 14 december 1994.
Källa: Finansdepartementet.
Deprecieringen av kronan innebar stora konkurrensfördelar för den kon-
kurrensutsatta sektorn under 1993. Det dröjde dock innan de positiva
effekterna blev märkbara. Samtidigt pressades den hemmamarknadsinrik-
tade delen av den svenska ekonomin tillbaka av ytterligare åtstramningar.
Antalet konkurser fortsatte att vara mycket högt och sysselsättningen
fortsatte att sjunka. Sammantaget förlorade Sverige vart tionde arbetstill-
fälle under 1992 och 1993; sysselsättningen minskade med 414 000 per-
soner. I och med det urholkades skattebaserna och den offentliga sektorns
inkomster sjönk snabbt.
18
Diagram 2.4 Sysselsättning och offentliga inkomster 1980-1994
Källa: Finansdepartementet.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Fallet i sysselsättningen tredubblade den öppna arbetslösheten till
8 procent 1993. Den totala arbetslösheten nådde ca 12,5 procent. Kost-
naderna för arbetslösheten bidrog till att den offentliga utgiftskvoten steg
kraftigt från 63,0 procent av BNP 1991 till 74,3 procent 1993.
Diagram 2.5 Öppen arbetslöshet och offentliga utgifter 1980-1994
Källa: Finansdepartementet.
Den kraftigt åtstramande politiken under en lågkonjunktur fick mot-
svarande effekt på svensk ekonomi under åren 1992 och 1993 som den
fick på europeisk ekonomi tio år tidigare; antalet arbeten minskade med
ca en halv miljon, investeringarna sjönk med en fjärdedel och BNP
minskade tre år i rad, sammanlagt med 4 procent. Genom de minskningar
i inkomsterna och ökningar av utgifterna som detta innebar för staten steg
statsskulden från knappt 45 procent av BNP i juni 1991 till ca 80 procent
i juni 1994.
19
Den ekonomiska nedgången har varit kraftigare i Sverige än i något
annat land, med undantag av Finland. Den internationella konjunkturen
förklarar således bara en mindre del av fallet. I jämförelse med den
svenska ekonomins långsiktiga trend hade Sverige förlorat ca 12 procent
av sin möjliga produktion mellan 1989 och 1993. Det motsvarar en ute-
bliven produktion och uteblivna inkomster på ca 170 miljarder kronor.
Ar 1991 hörde Sveriges offentliga finanser till de starkaste i OECD-
kretsen. Tre år senare hade endast Grekland ett större budgetunderskott.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Diagram 2.6 BNP per capita Sverige och EU 1980-1994
Index 1980 = 100
Källor: OECD, EUROSTAT, SCB och Finansdepartementet.
Under sommaren 1993 började de första tecknen på återhämtning kunna
skönjas. Den låga kronkursen gav en exportökning med ca 7,5 procent
och en svag uppgång i industriproduktionen. Industriinvesteringarnas
nedgång begränsades till ca 4 procent för helåret 1993. Finanspolitiken
förmådde dock inte stilla hushållens oro för underskott och arbetslöshet,
och realräntans nedgång bröts i början av 1994. Den privata konsumtio-
nen sjönk med 3,7 procent och investeringarna med ca 18 procent, vilket
innebär att BNP sammantaget sjönk under 1993. Den öppna arbetslös-
heten steg till 8,2 procent.
Valårets passiva ekonomiska politik undergrävde förtroendet för svensk
ekonomi, vilket - tillsammans med osäkerheten inför EU-omröstningen
och riksdagsvalet - fick räntan att stiga kraftigt under hela våren och
sommaren 1994, efter ett drygt år av nedgång. Vinsterna i exportsektorn
ökade kraftigt och industriinvesteringarna steg med ca 20 procent, men
hemmamarknaden har först de senaste månaderna börjat hämta sig. In-
vesteringsfältet under perioden 1991-1993 har bidragit till att delar av
industrin redan nu närmar sig sitt produktionstak, trots den höga arbets-
lösheten. Otakten mellan export- och hemmamarknadssektorema har ock-
så fördröjt de offentliga finansernas återhämtning.
20
Återhämtningen i svensk ekonomi har utan tvekan inletts, men den sker
från en mycket låg nivå.
Nedgången i ekonomin har lämnat stora problem efter sig som nu måste
lösas: massarbetslöshet, ett budgetunderskott på över 10 procent av BNP,
en snabbt ökande statsskuld och höga realräntor. På fyra områden har
den ekonomiska politiken varit otillräcklig:
• Arbetsmarknadspolitiken har varit för svag. De åtgärder som satts in
har i alltför stor grad varit verkningslösa eller bidragit till utträngning
på arbetsmarknaden. Arbetskraftsdeltagandet har sjunkit från 83,2 till
77,7 procent mellan 1991 och 1994. Antalet långtidsarbetslösa har
stigit från 24 000 i september 1991 till 121 000 i september 1994.
Ungdomsarbetslösheten har nått rekordnivåer på långt över 100 000
personer i åldern 16-24.
• Skattepolitiken har inneburit sänkningar av kapital- och förmögen-
hetsskatter omfattande 25 miljarder kronor och höjningar av skatten
på arbete med 29 miljarder kronor. Detta har omfördelat inkomster
från konsumtionsbenägna till sparbenägna grupper i samhället, vilket
bidragit till att hämma den inhemska efterfrågan, samtidigt som det
minskat förståelsen för de åtgärder som behöver vidtas för att stärka
de offentliga finanserna.
• Bristen på budgetdisciplin är den tredje negativa faktorn. Under ned-
gångsåren misslyckades regeringen med att hålla igen den statliga
konsumtionen. Förtroendet för budgetarbetet undergrävdes och
stärkte misstron mot den ekonomiska politiken och analysunderlaget.
Misstron och underskotten möttes med planer och strategier snarare
än med konkreta åtgärder.
• Politiken mot kommunerna är den fjärde faktorn. Den borgerliga rege-
ringen fullföljde den tidigare initierade omläggningen till generella
statsbidrag, vilket skapade förutsättningar för ökad ekonomisk effek-
tivitet i kommunerna, men misslyckades med uppgiften att skapa ett
bra system för kostnadsutjämning.
Sverige är sedan den 1 januari 1995 medlem i den Europeiska Unionen
(EU). Genom medlemskapet får regering och riksdag möjligheter att på
europeisk nivå verka för politiska beslut och åtgärder som kan bidra till
gynnsammare förutsättningar för svensk ekonomi och svensk välfärd.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
21
Samarbetet och det gemensamma beslutsfattandet inom EU kommer att
ha stor betydelse för den ekonomiska politiken, men omfattar också andra
frågor och områden såsom miljöpolitiken.
Medlemskapet innebär att Sverige blir en del av en gemensam marknad
utan gränser och hinder för människor, tjänster, varor och kapital. De
svenska företagens hemmamarknad blev redan med EES-avtalet mång-
dubbelt större. Samtidigt som möjligheterna vidgades så skärptes också
konkurrensen för de företag som hittills haft en skyddad hemmamarknad.
För dessa företag skärptes också kraven på kontinuerlig omvandling och
förnyelse, liksom kraven på företagens och de anställdas internationella
kompetens och orientering.
Arbetsmarknads-, närings- och utbildningspolitiken kommer att ut-
formas med hänsyn till detta och i syfte att stärka och stödja de berörda
företagens och medborgarnas verksamhet på den inre europeiska markna-
den.
Medlemskapet skapar också nya förutsättningar för skattepolitiken. De
gemensamma besluten har hittills inriktats på gemensamma miniminivåer
för mervärdesskatt och andra indirekta skatter. Sverige kommer att inom
EU aktivt stödja ansträngningarna att också få till stånd godtagbara mini-
minivåer för kapitalskatter, bolagsskatter och miljöskatter liksom det
gemensamma arbetet för att åstadkomma bättre skattekontroll och effek-
tivare bekämpning av skattefusk och ekonomisk brottslighet.
EU-ländema bedriver ett gemensamt arbete med inriktning på en euro-
peisk ekonomisk och monetär union (EMU). Sverige har i medlemskaps-
förhandlingama gjort klart att Sverige inte kommer att förhindra detta
arbete. Sverige deklarerade dock samtidigt att den svenska riksdagen
skall avgöra om och när Sverige kan ansluta sig till en den tredje fasen
i EMU, som innefattar en gemensam valuta. Sveriges Riksbank har för
Sveriges del undertecknat avtalet om det europeiska monetära systemet
(EMS). Däremot deltar inte Sverige i växelkurssamarbetet ERM. Riks-
banken har uttalat att kronan kommer att flyta under avsevärd tid.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
EU har gjort kampen mot arbetslösheten och arbetet för jämställdhet till
en överordnad uppgift och antagit en handlingsplan för tillväxt, konkur-
renskraft och sysselsättning. Handlingsplanen bygger på EU-kommissio-
nens vitbok och omfattar åtgärder både på gemenskapsnivå och på natio-
nell nivå. Vid EU:s toppmöte i Essen enades det Europeiska rådet, dvs.
stats- och regeringscheferna, om åtgärder på fem nyckelområden:
1. Investeringar i yrkesutbildning skall främjas för att förbättra arbets-
tagarnas möjligheter till sysselsättning.
2. Den ekonomiska tillväxten skall göras mera arbetsintensiv genom
mera flexibla former för att organisera arbetet, genom en lönepolitik
som främjar investeringar och genom lokala och regionala initiativ
22
för att skapa arbetstillfällen bl.a. på det sociala områden och inom Prop. 1994/95:100
miljövården. Bilaga 1
3. Sociala avgifter skall reduceras i sådan omfattning att det blir en
märkbar effekt på rekryteringen av arbetskraft.
4. Arbetsmarknadspolitiken skall läggas om från en passiv till en aktiv
politik och effektiviseras, bl.a. genom att åtgärder som motverkar
arbetsviljan undviks.
5. Särskilda insatser skall göras för dem som är hårdast drabbade av
arbetslösheten, särskilt ungdomar och långtidsarbetslösa.
Det Europeiska rådet uppmanade medlemmarna att översätta dessa re-
kommendationer till politiska åtgärder som skall sträcka sig över flera år
och anpassas efter den ekonomiska och sociala situationen i respektive
land. Toppmötet beslutade också om att utvecklingen på arbetsmarknaden
nu skall följas upp på samma sätt som man följer den finansiella utveck-
lingen. Den första rapporten skall avlämnas inför toppmötet i december
1995.
De europeiska socialdemokraterna har utarbetat ett program - Sätt
Europa i arbete - för tillväxt och sysselsättning. Det innehåller en
konkretisering och vidareutveckling av tankegångar från EU:s vitbok om
sysselsättning. Den svenska regeringen kommer i samverkan med andra
regeringar att ta initiativ inom EU på grundval av detta program. Det
innebär att regeringen kommer att arbeta för att EU skall ha samma höga
ambitioner för tillväxt och sysselsättning som för det monetära sam-
arbetet. Regeringen kommer vidare att inom EU verka för ökade investe-
ringar i nya jobb, i kunskaper och kvalifikationer och i en utbyggd och
väl fungerande infrastruktur.
Västeuropa har en i hög grad integrerad ekonomi. 93 procent av alla
varor och tjänster som förbrukas inom Västeuropa produceras här; endast
7 procent går i global handel. Det ekonomisk-politiska samarbetet inom
EU ger nu möjligheter till en ökad samordning av den ekonomiska politi-
ken. För att denna skall kunna vara tillräckligt ambitiös krävs att med-
lemsländerna för en aktiv arbetsmarknadspolitik för att förhindra struk-
turella obalanser mellan utbud och efterfrågan, för att stärka arbets-
tagarnas kvalifikationer och underlätta strukturomvandling, och därmed
skapa en ökad flexibilitet och lägre inflation. Sverige har en lång tradition
av aktiv arbetsmarknadspolitik. Denna politik har haft gynnsamma effek-
ter. Många av EU:s medlemsländer har fört en mer passiv politik, men
ett omtänkande tycks nu vara på väg. Sverige kommer inom EU med
kraft att driva frågan om en mer aktiv arbetsmarknadspolitik.
Sveriges medlemskap i den Europeiska Unionen bör ge nya möjligheter
att stärka infrastrukturen. För att understödja den ekonomiska tillväxten
i Europa har EU beslutat stödja ett antal transeuropeiska nätverk genom
finansiering och på andra sätt. Särskilt intressanta ur svensk synvinkel
bland de 14 projekt som finns med i första omgången är Öresundsbron
23
och den s.k. Nordiska Triangeln, vilken skall förbättra förbindelserna
mellan Köpenhamn, Oslo och Stockholm. Vidare blir Sverige medlem i
den Europeiska Investeringsbanken (EIB) som på relativt goda villkor
finansierar bl.a. infrastrukturprojekt, gärna med inriktning på att förbättra
miljön och den regionala balansen. Ett större antal svenska projekt disku-
teras nu inom banken.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Det europeiska rådet fastställer årligen övergripande rekommendationer
för den ekonomiska politiken. De nu gällande rekommendationerna an-
togs i juli 1994 och en utvärdering av i vilken utsträckning medlems-
länderna bedriver en politik som är förenlig med dessa genomfördes
under hösten.
Ett övergripande mål för EU är att bidra till ekonomisk tillväxt. En
förutsättning för bestående ekonomiska framsteg är att det råder hög grad
av finansiell stabilitet. EU har därför även beslutat om riktlinjer för att
främja sunda offentliga finanser och stabila priser. De s.k. konvergens-
kriterierna syftar till att skapa de förutsättningar som krävs för att man
skall kunna uppnå en sådan finansiell stabilitet. Dessa kriterier innebär
bl.a. att underskottet i de offentliga finanserna bör vara högst 3 procent
av BNP och att den offentliga skulden bör uppgå till högst 60 procent av
BNP.
Maastrichtfördraget innehåller också ett särskilt förfarande vid alltför
stora underskott. Om ett land har - eller riskerar att få - ett alltför stort
budgetunderskott kan finansministerrådet (Ekofin) rekommendera vilka
åtgärder som landet bör vidta. Tio av tolv medlemsländer befanns ha allt-
för stora underskott när denna procedur tillämpades första gången hösten
1994.
Som medlem i EU bör Sverige utarbeta ett konvergensprogram. Det ut-
arbetas inte i första hand för EU:s skull utan för att det ligger i Sveriges
eget intresse att ha sunda offentliga finanser, låg inflation, låga räntor och
stabil växelkurs. Konvergensprogrammet bör innehålla:
1. en redovisning av målen för den ekonomiska politiken,
2. en redovisning av den ekonomiska politik som avses föras för att
nå dessa mål och
3. bedömningar av den ekonomiska utvecklingen.
Programmet förväntas visa hur konvergensvillkoren kan uppfyllas.
Såvitt nu kan bedömas kommer Sverige att kunna uppfylla de flesta kon-
vergensvillkoren år 1998. Det gäller för underskottet i de offentliga
finanserna, inflationen och räntenivån. Det stora underskottet i statsbud-
geten och den stora och snabbt växande statsskulden gör emellertid att det
24
kommer att ta flera år innan villkoret att statsskulden inte får överstiga
60 procent av BNP kan uppfyllas. Detta problem delas av flera EU-
länder. Viss oklarhet råder också rörande tolkningen av kravet avseende
en stabil växelkurs.
Regeringen avser att på basis av föreliggande finansplan och dess be-
handling i riksdagen överlämna ett konvergensprogram till rådet under
våren 1995. Finansplanen innehåller en utförlig genomgång av alla de
delar som behövs för ett svenskt konvergensprogram.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Efter en svag BNP-tillväxt under perioden 1991-1993 utvecklas OECD-
ländemas ekonomi nu i en mycket mer gynnsam takt. Återhämtningen
som inleddes i USA har efter hand spridit sig först till Europa och nu
också till Japan. BNP-tillväxten i OECD-området som helhet uppgick till
nära 3 procent 1994 och väntas fortsätta i samma takt under 1995 och
1996. De sydostasiatiska ekonomierna har under hela 1990-talet uppvisat
en stabilt hög tillväxt, vilket visar att de i allt mindre utsträckning är
beroende av utvecklingen i OECD-ländema. Den höga tillväxten i regio-
nen väntas fortsätta också under de kommande åren.
Tabell 4.1 Internationella förutsättningar
Årlig procentuell förändring
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
BNP | ||||
EU |
-0,6 |
2,3 |
2,8 |
3,1 |
OECD |
1,1 |
2,8 |
2,8 |
2,7 |
Konsumentpriser EU |
3,2 |
2,8 |
2,9 |
3,3 |
OECD |
2,8 |
2,3 |
2,7 |
3,0 |
Arbetslöshet (% av arbetskraften) |
10,7 |
11,6 |
11,3 |
10,9 |
OECD |
8,0 |
8,3 |
7,9 |
7,7 |
Källor: OECD och Finansdepartementet.
Den starkare ekonomiska aktiviteten väntas leda till att inflationen i
OECD ökar något. Detta beror främst på en tilltagande prisstegringstakt
i USA, men även i Europa förväntas en något högre inflation.
Arbetslösheten i OECD nådde en topp under första halvåret 1994. Där-
efter har en viss nedgång påbörjats. Trots en förhållandevis hög tillväxt
1995 och 1996 beräknas emellertid arbetslösheten endast minska med ca
0,5 procentenhet till drygt 7,5 procent av arbetskraften. Arbetslösheten
i Europa ligger väsentligt över genomsnittet i OECD och väntas göra så
även de närmaste åren.
25
Underskotten i de offentliga finanserna i OECD-ländema väntas sjunka Prop. 1994/95:100
något 1995 och 1996 av såväl strukturella som konjunkturella orsaker. Bilaga 1
Nedgången är dock förhållandevis måttlig och den offentliga sektorns
skuldsättning i genomsnitt i OECD förutses fortsätta att öka något, till
drygt 70 procent av BNP.
Som följd av den mer gynnsamma internationella utvecklingen har av-
sättningsmarknaderna för svensk export vuxit betydligt 1994, jämfört med
de närmast föregående åren. Eftersom den internationella konjunkturen
nu stärks väntas en gynnsam marknadstillväxt för svensk export också
1995 och 1996.
För den svenska ekonomin förändras tillväxtens drivkrafter under de
närmaste åren. De snabba marknadsandelsvinstema för svensk export,
som uppnåtts genom den dramatiska förstärkningen av konkurrenskraften,
väntas nu avta. Den förstärkta internationella efterfrågan möjliggör dock
en fortsatt stark exporttillväxt. En tilltagande investeringsaktivitet förutses
emellertid utgöra den starkaste drivkraften för tillväxten under de
närmaste åren, i takt med att kapacitetsutnyttjandet stiger i främst indu-
strin och i de exportrelaterade tjänstesektorerna. Medlemskapet i EU för-
väntas förstärka investeringsuppgången. Samtidigt dämpas konsumtions-
utvecklingen av den nödvändiga budgetkonsolideringen. Totalt väntas
BNP-tillväxten uppgå till ca 2,6 procent under 1995 och sedan tillta något
under 1996.
Den bakomliggande tillväxten är betydligt starkare. De budgetför-
stärkningar som föreslagits i denna och tidigare propositioner innebär
dock att eri del av tillväxten på kort sikt tas i anspråk för saneringen av
statsfinanserna. Internationella studier av liknande budgetsaneringar visar
att tillväxten i gengäld blir starkare räknat på medellång sikt.
Jämfört med den bedömning som presenterades i den ekonomisk-poli-
tiska propositionen i höstas (prop. 1994/95:25) innebär föreliggande
prognos en till synes kraftig nedrevidering av den beräknade tillväxten
för 1994 och 1995. Denna förklaras dock till övervägande del av tekniska
faktorer. Nationalräkenskaperna har sedan den senaste prognosen bytt
s.k. basår för fastprisberäkningama. Detta innebär att beräkningarna nu
övergått till att göras i 1991 års priser i stället för 1985 års. Detta på-
verkar viktförhållandena mellan olika efterfrågekomponenter. Så får t.ex.
bostadsinvesteringar en betydlig högre vikt i 1991 års priser eftersom
byggkostnaderna steg så kraftig under perioden mellan 1985 och 1991.
Fallet i bostadsinvesteringar under 1994 och 1995 ger därför ett betydligt
större negativt bidrag till tillväxten med det nya basåret. Totalt beräknas
effekten av basårsbytet ha dragit ner den beräknade tillväxten med
0,6 procentenheter för både 1994 och 1995.
26
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Tabell 4.2 Försörjningsbalans
Procentuell volymförändring, 1991 års priser
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
Privat konsumtion |
-3,7 |
0,6 |
0,0 |
1,0 |
Offentlig konsumtion |
-0,6 |
-0,2 |
0,0 |
-1,0 |
Stat |
4,4 |
0,5 |
2,0 |
-1,0 |
Kommuner |
-2,7 |
-0,5 |
-1,0 |
-1,0 |
Bruttoinvesteringar |
-17,6 |
-1,3 |
9,5 |
8,5 |
Näringsliv |
-14,3 |
16,6 |
20,1 |
10,1 |
Bostäder |
-31,0 |
-39,3 |
-28,4 |
9.2 |
Myndigheter |
4,3 |
6,5 |
9,2 |
1,7 |
Lagerinvesteringar1 |
-0,3 |
1,0 |
0,0 |
0,1 |
Export |
7,6 |
12,2 |
9.5 |
7,3 |
Import |
-2,8 |
11,0 |
7,0 |
5,1 |
BNP |
-2,6 |
2,0 |
2,6 |
2,9 |
1 Förändring i procent av föregående års BNP.
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Det höga ränteläget har försvagat den begynnande uppgången av den
privata konsumtionen. Preliminärt bedöms den privata konsumtionen ha
ökat 0,6 procent under 1994. Den nödvändiga konsolideringen av stats-
finanserna medför att hushållens inkomster utvecklas mycket svagt de
närmaste två åren. Detta gäller speciellt år 1995 då de realt disponibla
inkomsterna minskar med ca 2,4 procent, trots en ökning av löneinkom-
sterna genom att sysselsättningen ökar.
De minskande inkomsterna under 1995 och 1996 bedöms dock komma
att mötas med ett minskat sparande. Hushållens skuldanpassning har varit
kraftig de senaste åren samtidigt som tillgångspriserna stabiliserats eller
stigit. Utvecklingen har medfört att hushållens finansiella förmögenhet
åter ökat. Sammantaget förmodas behovet av ytterligare skuldanpassning
ha avtagit, vilket styrks av att utlåningen till hushållen stabiliserades
under 1994 efter att ha minskat i över två år. Därtill förutses räntorna
fortsätta att sjunka de närmaste två åren från närmare 10,5 procent i
december 1994, som en följd av omläggningen av den ekonomiska poli-
tiken, inte minst som följd av minskande underskott i statsbudgeten.
Vidare kommer arbetsmarknadsläget nu successivt att förbättras genom
den stigande sysselsättningen. Risken för att drabbas av arbetslöshet torde
därför uppfattas som allt lägre vilket bör leda till en ökad konsumtions-
benägenhet. Sammantaget förväntas den privata konsumtionen förbli oför-
ändrad 1995 och öka med 1 procent 1996.
Bruttoinvesteringarna i näringslivet vände kraftigt uppåt under 1994,
dock från en mycket låg nivå. Ökningen uppgick preliminärt till drygt
16 procent. Inom industrin var expansionen ca 20 procent. Den snabba
produktionstillväxten innebär att industrins kapacitetsutnyttjande stiger
ytterligare, vilket i kombination med den mycket goda lönsamheten gör
att investeringsexpansionen inom industrin väntas överstiga 30 procent
1995. Investeringarna inom övriga delar av näringslivet dämpas i viss
mån fortfarande av den svaga hemmamarknaden samt av ett betydande
överskott på kommersiella lokaler. Allt fler tecken tyder dock på att
27
utvecklingen är på väg att vända. Priserna på kommersiella fastigheter
har stabiliserats och flera tjänstesektorer redovisar nu expansiva pro-
duktionsplaner. De investeringsstimulanser som lades fram i den eko-
nomisk-politiska propositionen i november väntas också bidra till investe-
ringsuppgången. De totala bruttoinvesteringarna förutses stiga med ca
9 procent under 1995 trots ett fortsatt kraftigt fall i bostadsbyggandet.
Under 1996 förutses näringslivets investeringsexpansion dämpas något
samtidigt som bostadsbyggandet åter väntas öka, om än svagt. Totalt be-
räknas därför investeringsuppgången bli nästan lika betydande 1996 som
under 1995. Det höga ränteläget innebär dock en särskilt stor osäkerhet
vad avser investeringsutvecklingen.
Ett fortsatt gynnsamt kostnadsläge tillsammans med den internationella
konjunkturuppgången innebär att exporten fortsätter att stiga relativt
kraftigt. Ökningen bedöms bli knappt 10 procent 1995 och ca 7 procent
1996. Importens ökningstakt beräknas dämpas genom att hemmamark-
nadsföretagen utnyttjar det gynnsamma konkurrensläget för att i någon
mån vinna marknadsandelar. Utvecklingen leder till att såväl handels- -
som bytesbalansen förbättras de kommande åren, trots att kronan
förväntas appreciera.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Tabell 4.3 Nyckeltal
Procentuell förändring
1993 |
1994 |
1995 |
1996 | |
Timlön, kostnad |
3,3 |
2,8 |
3,5 |
4,0 |
KPI, dec-dec |
4,1 |
2,8 |
2,9 |
3,7 |
NPI, dec-dec |
3,6 |
1,9 |
2,0 |
1,7 |
Disponibel inkomst |
-3,5 |
1,4 |
-2,4 |
-0,5 |
Sparkvot (nivå) |
7,9 |
8,5 |
6,3 |
4,9 |
Industriproduktion |
1,5 |
9,0 |
7.0 |
6,8 |
Sysselsättning |
-5,3 |
-0,9 |
2,7 |
1,8 |
Total arbetslöshet (nivå) |
12,5 |
13,0 |
11,6 |
10,8 |
Öppen arbetslöshet (nivå) |
8,2 |
7,9 |
6,8 |
6,1 |
Bytesbalans (% av BNP) |
-1,9 |
0,4 |
1,5 |
3,6 |
Privata sektorns finansiella | ||||
sparande (% av BNP) |
11,5 |
11,6 |
11,6 |
10,4 |
Öffentliga sektorns finansiella | ||||
sparande (% av BNP) |
-13,4 |
-11,2 |
-10,2 |
-6,8 |
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Det svåra läget på arbetsmarknaden förbättrades något under loppet av
1994. Under 1995 väntas återhämtningen i ekonomin tillsammans med
det nu framlagda handlingsprogrammet mot arbetslöshet få mer genom-
gripande effekter för sysselsättningen, som beräknas öka med 100 000
personer. Sysselsättningsexpansionen fortsätter också 1996 om än i något
långsammare takt. Effekterna på arbetslösheten begränsas dock av att
även utbudet av arbetskraft kan väntas öka när situationen på arbets-
marknaden ljusnar. Den öppna arbetslösheten förväntas minska från
7,9 procent 1994 till 6,5 procent 1996.
28
Diagram 4.1 Sysselsättning och arbetskraftseffekter
Källa: Finansdepartementet.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Den ekonomiska återhämtningen väntas till följd av den höga arbets-
lösheten och ökat arbetskraftsutbud leda till en begränsad uppgång i löne-
öknings takten. I första hand beräknas den ökade efterfrågan på arbetskraft
leda till ökad sysselsättning och endast i mindre utsträckning till en högre
lönenivå. För att detta skall förverkligas ställs dock stora krav på rörlig-
het på arbetsmarknaden. Kravet på flexibilitet skärps av att uppgången är
ojämnt fördelad mellan sektorer och regioner. Det finns en risk att en
högre löneökningstakt inom de expansiva och lönsamma delarna av
näringslivet sprids till andra delar av ekonomin.
Inflationen - mätt med konsumentprisindex - i den svenska ekonomin
har under loppet av 1994 visat vissa tecken på att stiga. Under hela prog-
nosperioden kommer emellertid höjda indirekta skatter och minskade sub-
ventioner att utgöra en press uppåt på konsumentprisindex. Av den prog-
nosticerade KPI-ökningen med 2,9 procent respektive 3,7 procent under
1995 och 1996 beräknas 0,7 respektive 1,5 procentenheter förklaras av
detta. Nettoprisindex väntas således öka med ca 2 procent om året under
prognosperioden, vilket indikerar ett lågt underliggande inflationstryck.
Det allt högre resursutnyttjandet inom industrin har bidragit till höjda
producentpriser, framför allt på insatsvaror. Den förväntat svaga utveck-
lingen av den privata konsumtionen i kombination med fortsatt god till-
gång på arbetskraft medför dock att såväl lönekostnader som marginaler
beräknas stiga långsamt. Industrins investeringar ökar dessutom starkt
vilket minskar risken för ytterligare flaskhalsar i produktionen. De
inflationistiska spridningseffekterna torde därmed bli relativt begränsade.
29
Diagram 4.2 Konsumentprisindex och nettoprisindex
Källa: Finansdepartementet.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas för
1994 uppgå till ca 168 miljarder kronor eller drygt 11 procent av BNP.
Det är en förbättring med 25 miljarder kronor sedan 1993, vilket helt
beror på att stödet till bankerna faller bort från utgifterna. Under de
närmaste två åren leder uppgången i ekonomin tillsammans med ett suc-
cessivt allt starkare genomslag av redan vidtagna och nu föreslagna bud-
getförstärkande åtgärder till en mycket kraftig reducering av den offent-
liga sektorns sparandeunderskott. För 1996 beräknas underskottet till ca
115 miljarder kronor eller knappt 7 procent av BNP. Då de årliga sparan-
deunderskotten i staten och den offentliga sektorn alltjämt är betydande
fortsätter statsskulden och den offentliga sektorns nettoskuld att öka. I
slutet av 1996 uppskattas statsskulden uppgå till ca 95 procent av BNP
och den offentliga sektorns finansiella nettoskuld till ca 39 procent av
BNP.
Obalanserna i den svenska ekonomin är så kraftiga att de inte kan elimi-
neras på kort sikt. Underskottet i de offentliga finanserna var 1994 ca
11 procent av BNP och den totala arbetslösheten, inkl, personer i arbets-
marknadspolitiska åtgärder, uppgick till ca 13 procent. De förslag som
regeringen redovisar i denna budgetproposition lägger emellertid grunden
för en stabilisering av ekonomin under mandatperioden.
Det är inte möjligt att i dag med säkerhet överblicka effekterna av
denna politik på tre-fyra års sikt. Däremot är det möjligt att göra kalkyler
av den ekonomiska utvecklingen de närmaste åren med utgångspunkt från
vissa antaganden. Sådana kalkyler redovisas i den preliminära national -
budgeten. Av de tre scenarier som där presenteras återges här medel-
30
alternativet, vilket innebär att BNP växer med drygt 2,5 procent per år
under perioden 1994-1998, inflationen stannar vid ca 3 procent per år
och bytesbalansen uppvisar betydande överskott. Därvid förutsätts att för-
troendet för den svenska ekonomin gradvis förstärks. Detta tar sig uttryck
i successivt fallande räntemarginal gentemot Tyskland, ett minskat hus-
hållssparande och att näringslivet fortsätter att bygga ut sin produktions-
kapacitet i sådan omfattning att inflationsdrivande flaskhalsar kan und-
vikas.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Tabell 4.4 Försörjningsbalans och nyckeltal 1994-1998
Procentuell förändring i 1991 års priser
1994 |
1995 |
1996 |
1997 |
1998 | |
BNP |
2,0 |
2,6 |
2,9 |
2,8 |
2,5 |
Import |
11,0 |
7,0 |
5,1 |
7,7 |
7,8 |
Privat konsumtion |
0.6 |
0,0 |
1,0 |
2,4 |
2,2 |
Offentlig konsumtion |
-0,2 |
0,0 |
-1,0 |
-1,1 |
-1,0 |
Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar1 |
-1,3 |
9,5 |
8,5 |
8,8 |
8,1 |
1,0 |
0,0 |
0,1 |
0.1 |
0.1 | |
Export |
12,2 |
9,5 |
7,3 |
7,2 |
6,7 |
Inhemsk efterfrågan |
1,1 |
1,4 |
1,8 |
2,6 |
2,5 |
Nyckeltal | |||||
Timlön |
2,8 |
3,5 |
4,0 |
4,3 |
4,6 |
KPI, årsgenomsnitt |
2,2 |
2,9 |
3,7 |
2,8 |
2,9 |
Disponibel inkomst |
1,4 |
-2,4 |
-0,5 |
1,4 |
1,3 |
Sparkvot, nivå |
8.5 |
6,3 |
4,9 |
4,1 |
3,3 |
Bytesbalans2 |
0.4 |
1,5 |
3,6 |
2,9 |
2.8 |
Sysselsättning |
-0,9 |
2,7 |
1,8 |
1,4 |
1,0 |
Öppen arbetslöshet3 Total arbetslöshet3 |
7,9 |
6,8 |
6,1 |
5,8 |
5,6 |
13,0 |
11,6 |
10,8 |
10.1 |
9,5 | |
Ränta, femåriga statsobligationer |
9,1 |
10,0 |
9,3 |
8,5 |
8,0 |
1 Förändring i procent av föregående års BNP.
2 I procent av BNP.
3 I procent av arbetskraften.
Källa: Finansdepartementet.
Sysselsättningen beräknas i denna kalkyl öka med närmare 300 000
personer mellan 1994 och 1998. Trots det faller den öppna arbetslösheten
bara från knappt 8 procent 1994 till närmare 6 procent 1998. Den totala
arbetslösheten, dvs. inkl, personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder,
faller till 9,5 procent 1998. Att nedgången i arbetslösheten inte blir större
är en följd av att arbetskraftsutbudet ökar när arbetsmarknaden förbättras.
Den långsamma nedgången i arbetslösheten understryker behovet av en
stark tillväxt och en flexibel arbetsmarknad. Med en högre tillväxt, drygt
3 procent per år under perioden 1994-1998, förväntas antalet sysselsatta
öka med ca 400 000 personer och den totala arbetslösheten falla till
8 procent. För att denna utveckling skall bli möjlig krävs att förtroendet
för ekonomin förstärks markant så att räntorna faller och den privata kon-
sumtionen och investeringarna stiger. Det krävs också en väl fungerande
arbetsmarknad där lediga jobb snabbt kan finna kvalificerade arbets-
sökande och där lönebildningen inte driver upp inflationen.
31
Som tidigare redovisats inriktas budgetpolitiken på att stabilisera Prop. 1994/95:100
statsskulden som andel av BNP senast år 1998. Med de mycket om- Bilaga 1
fattande åtgärder som regeringen föreslår kommer statsskulden i medel-
alternativet att stabiliseras redan 1997 och falla något 1998. Även med
något lägre tillväxt och högre ränta stabiliseras statsskulden 1998.
Källa: Finansdepartementet.
Nivån på statsskulden kommer emellertid att vara mycket hög i slutet
av perioden, över 90 procent av BNP. Det gör under alla omständigheter
den svenska ekonomin mycket sårbar. Räntehöjningar slår hårt på stats-
finanserna. Därför bör en stabilisering av statsskulden ses som ett
etappmål. När det är uppnått bör skuldkvoten reduceras. Det kan noteras
att tidigare saneringsprogram inte varit tillräckligt konkreta och om-
fattande för att uppnå målet att stabilisera statsskulden. Såvitt nu kan
bedömas kommer det saneringsprogram på totalt över 7 procent av BNP
som nu konkretiserats att vara tillräckligt för att uppnå det uppsatta
målet.
Tabell 4.5 Den offentliga sektorns finanser 1994-1998
Procent av BNP, löpande priser
1994 |
1995 |
1996 |
1997 |
1998 | |
Inkomster |
59,4 |
60,3 |
60,6 |
61,6 |
62,0 |
Utgifter |
70,6 |
70,4 |
67,4 |
66,4 |
64,4 |
Finansiellt sparande1 |
-11,2 |
-10,2 |
-6,8 |
-4,8 |
-2,4 |
Primärt finansiellt sparande |
-9,9 |
-8,5 |
-4,1 |
-1,8 |
0,6 |
Olika skuldbegrepp Statsskuld |
86,0 |
92,2 |
95,7 |
96,1 |
94,4 |
Offentlig nettoskuld |
25,3 |
34,1 |
39,2 |
41,3 |
41,0 |
Konsoliderad offentlig brutto- |
81,0 |
87,3 |
90,9 |
92,0 |
91,0 |
1 Finansiellt sparande exkl. kapitalinkomster och ränteutgifter.
Källa: Finansdepartementet.
Balansen i de offentliga finanserna bör även ses i ett vidare perspektiv Prop. 1994/95:100
än enbart stabilisering av statsskulden. Andra väsentliga mått är statens Bilaga 1
budgetunderskott, den offentliga sektorns finansiella sparande och den
offentliga sektorns primära finansiella sparande (dvs. inkomster och ut-
gifter exkl. räntor). Även i dessa avseenden kommer balansen att för-
bättras. Statens budgetunderskott reduceras betydligt till år 1998, under-
skottet i den offentliga sektorns finansiella sparande minskar till drygt
2 procent av BNP och den offentliga sektorns primära sparande uppvisar
ett mindre överskott.
Tabell 4.6 Den offentliga sektorns utgifter 1994-1998
Miljarder Årlig procentuell volymförändring
kr 1994 ----------------------------------------
1991 års |
1994 |
1995 |
1996 |
1997 |
1998 | |
Transfereringar till hushåll |
348 |
0,5 |
-3,1 |
-2,9 |
-1.4 |
-0,5 |
Övriga transfereringar |
101 |
-6,0 |
19,4 |
-7,1 |
-6,7 |
-5,9 |
Konsumtion |
391 |
-0,2 |
-0,1 |
-1,0 |
-1,1 |
-1,0 |
Investeringar |
45 |
10,0 |
13,9 |
-1,5 |
2,6 |
2,6 |
Summa exkl. räntor |
885 |
-0,2 |
1,7 |
-2,5 |
-1,7 |
-1,2 |
Räntor |
104 |
17,6 |
7,7 |
6,2 |
12,6 |
-0,7 |
Summa inkl, räntor |
988 |
1,4 |
2,3 |
-1,6 |
0,1 |
-1,1 |
Anm.: Exkl. kapitaltransfereringar.
Källa: Finansdepartementet.
Nivån på de offentliga utgifterna är i längden avgörande. Utgifterna
måste minska i reala termer de närmaste åren. Det måste ske genom både
besparingar och genom att den ekonomiska tillväxten reducerar behovet
av offentliga insatser. Med de åtgärder regeringen föreslår beräknas de
offentliga utgifterna (exkl. räntor) minska i reala termer över perioden
1994-1998 och utgiftskvoten sjunka med ca 6 procentenheter.
De budgetförstärkningar regeringen föreslår kommer i sig att ha en
dämpande inverkan på inhemsk efterfrågan. Dessa återhållande effekter
kommer emellertid att motverkas av den minskade osäkerhet om fram-
tiden för både konsumenter och investerare, som följer med en utveckling
mot sunda statsfinanser. De kommer också att motverkas genom att de
långa räntorna sjunker och genom att penningmarknadsräntoma kan bli
lägre än annars skulle vara fallet.
Om inga budgetförstärkningar genomförs skulle de offentliga finanserna
i stället genomgå en katastrofal utveckling. Även om tillväxten skulle
vara densamma som i medelaltemativet och räntorna sjunka successivt,
vilket i sig är osannolikt, skulle statsskulden som andel av BNP stiga till
ca 110 procent i slutet av 1998, se diagram 4.3. Mer sannolikt är att till-
växten skulle bli svag eller utebli, och att räntenivån skulle bli hög och
variera kraftigt till följd av återupprepade finansiella kriser. Det är också
troligt att budgetförstärkningar ändå skulle tvingas fram, men då som
resultat av finansiella kriser och vid ett mer olämpligt tillfälle. Att avstå
från budgetförstärkningar är därför inget alternativ.
33
3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Diagram 4.4 Offentliga sektorns finansiella sparande 1980-1998
Procentuell andel av BNP
Betydelsen av tillväxt och sysselsättning för de offentliga finanserna
framgår tydligt av de olika alternativ som redovisas i den preliminära
nationalbudgeten. I högaltemativet är den offentliga sektorns finansiella
sparande ca 1,5 procent av BNP bättre än i medelaltemativet, vilket mot-
svarar knappt 30 miljarder kronor.
En stabil och ekologiskt hållbar tillväxt under lång tid förutsätter att
samhället ständigt omvandlas för att möta förändringar i omvärlden, nya
tekniska möjligheter och de krav som dessa förändringar ställer på med-
borgarna. Grunden för en sådan omvandling är att var och en i samhället
upplever det som meningsfullt och stimulerande att delta i utvecklingen
och se de nya möjligheterna. En central uppgift för tillväxtpolitiken är att
stödja och underlätta detta omdanande av samhället. De mer akuta in-
satserna för att stabilisera statsfinanserna och vända arbetslösheten till en
hög och stabil sysselsättning får inte skymma detta mål.
En hög ökning av produktiviteten är också en nödvändig förutsättning
för god tillväxt, hög reallöneutveckling och utvecklad välfärd. En sådan
utveckling ställer stora krav på kontinuerliga och omfattande investeringar
i ny teknik. De kraftigt minskade investeringarna under början av 1990-
talet är ur detta perspektiv allvarliga, och den nuvarande höga realräntan
utgör ett påtagligt hot mot en bred ökning av investeringarna.
Sett i ett mer långsiktigt perspektiv har förhållandet mellan kostnaden
för arbetskraft respektive för kapital visat sig vara en betydande faktor.
Om lönerna sänks för att skapa fler arbeten, är det mer lönsamt för före-
34
tagen att anställa billig arbetskraft än att investera i ny teknik, vilket
successivt hotar att minska produktivitetstillväxten. Ett exempel på en
sådan utveckling är USA, där lönespridningen har ökat markant de
senaste 20 åren. En mycket låg arbetslöshetsersättning och minimilöner
som tangerar existensminimum har visserligen skapat en lägre öppen
arbetslöshet än i Europa, men samtidigt har produktiviteten utvecklats
betydligt sämre.
Att öka löneskillnaderna som ett sätt att angripa arbetslösheten är en
mycket kortsiktig strategi, och hotar både den rättvisa fördelningen och
samhällets långsiktiga förmåga till tillväxt. Detsamma gäller för an-
ställningstryggheten. Den skall skydda mot godtyckliga och diskrimine-
rande uppsägningar, men får inte skapa onödiga och svårhanterliga hinder
för den ständigt nödvändiga omvandlingen av produktionsorganisationen.
Ett alltför dåligt anställningsskydd försämrar hushållningen med arbets-
kraft, genom att det ger incitament för kortsiktiga och lågproduktiva an-
ställningsformer. Det riskerar också att leda till att arbetslösheten kon-
centreras till svaga grupper, och att långtidsarbetslösheten och utslag-
ningen av arbetslivet ökar.
Omfattningen och kvaliteten på utbildningen är av avgörande betydelse
för samhällets möjligheter. Utbildning är en samhällelig investering i
mänsklig kunskap och kompetens som genererar en avkastning som
visserligen är svår att mäta, men som icke desto mindre är väsentlig för
den långsiktiga tillväxten. Därför har regeringens program för sanering
av statsfinanserna utformats i syfte att så långt möjligt undvika be-
sparingar i den kommunala sektorn, där grundskola och gymnasieskola
är viktiga verksamheter. Vidare innebär regeringens program mot arbets-
lösheten att antalet utbildningsplatser i kommunal vuxenutbildning,
folkhögskola och på högskolan utökas. Dessutom skall möjligheterna att
öka intresset för tekniska och naturvetenskapliga studier tas till vara.
Sverige har inom många områden världsledande forskning och ett gott
samarbete mellan universitet och näringsliv samt många marknadsledande
företag inom högteknologiska områden som kommunikation, kraft och
läkemedel. För att möjliggöra en fortsatt internationellt konkurrenskraftig
spjutspetsverksamhet måste näringspolitiken syfta till att hitta långsiktiga
och övergripande lösningar som förmår att ge såväl bredd i utvecklings-
arbetet som en kapitalisering av dess konkurrenskraftiga resultat.
En annan grundläggande förutsättning för tillväxt är ett väl fungerande
samspel mellan de stora exportföretagen och de små och medelstora före-
tagen. Teknik som utvecklas i stora företag bör så långt möjligt spridas
och nyttiggöras på andra håll. Exportföretagens framgångar innebär
ökade möjligheter för de mindre företag som i många fall fungerar som
underleverantörer. Men det är samtidigt viktigt att konstatera att villkoren
för de mindre och medelstora företagen på flera områden är annorlunda
än för de stora företagen, och att detta kräver särskild uppmärksamhet
och särskilda åtgärder. Många av de mindre företagen arbetar på den
svenska marknaden, där efterfrågan för närvarande är mycket svagare än
på exportmarknaden. Det innebär att den kraftiga förbättringen av lön-
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
35
samheten är mycket ojämnt fördelad. Det finns därför behov av insatser Prop. 1994/95:100
för att lösa problemen kring de mindre företagens finansiering. Bilaga 1
Stabilitet, långsiktighet och öppenhet är nödvändiga förutsättningar för
en stark tillväxt och för att samhället skall förmå att på ett konstruktivt
sätt möta de ökade krav som den snabba tekniska utvecklingen ställer.
Regeringen strävar därför efter en bred och bestående politisk över-
enskommelse om företagandets villkor.
Åtgärder för att främja en bred användning av informationsteknologi
De grundläggande förutsättningarna för att få till stånd en ökad och bred
användning av informationsteknologi i landet får sammantaget anses som
mycket goda. Sverige har goda förutsättningar att ligga i täten av den
internationella utvecklingen när det gäller användning av informations-
teknologi och teknikutveckling.
Regeringen har ett särskilt ansvar för att utvecklingen inom informa-
tionsteknologins område tas till vara som en positiv kraft i samhälls-
utvecklingen. Regeringen avser att ge åtgärder som främjar en bred an-
vändning av informationsteknologi hög prioritet.
Regeringen avser att initiera utredningsarbete och åtgärder inom ett
antal områden i syfte att öka användningen av informationsteknologi. Det
gäller bl.a. användningen av informationsteknologi i små och medelstora
företag, i arbetslivet, inom utbildningsområdet och i offentlig sektor.
Det är angeläget att den nya tekniken görs tillgänglig för alla på lik-
värdiga villkor. Könsskillnader när det gäller användning av informations-
teknologi måste motverkas. Funktionshindrades tillgång till tekniken bör
uppmärksammas.
Inom regeringskansliet pågår ett antal projekt som rör främjande av an-
vändning av informationsteknologi, bl.a. när det gäller konsekvenser för
rättsordningen samt inom ramen för ett s.k. Toppledarforum med före-
trädare för statliga myndigheter samt för kommun- och landstingsför-
bunden. Detta arbete kommer senare att redovisas för riksdagen.
En politik för ekologiskt hållbar tillväxt
Regeringen kommer att föra en aktiv politik för att åstadkomma en lång-
siktigt hållbar tillväxt och en god hushållning med gemensamma resurser.
Ett miljöanpassat näringsliv kan också stärka konkurrenskraften. Pro-
ducenterna bör ta ett ökat miljöansvar för varor och produkter under hela
deras livscykler. Ekonomiska styrmedel för att reducera avfallsmängderna
övervägs. Kemikaliekontrollens substitionsprincip skall hävdas i EU:s
arbete. Transportsystemet skall miljöanpassas och EU:s arbete med
skärpta avgaskrav drivas på. Miljöns roll i den kommunala översikts-
planeringen stärks. Möjligheterna att införa naturvårdsavgift på skogs-
bruket analyseras. Ett samlat program för skyddet av fjällområden läggs
fram.
36
Ekonomiska styrmedel bör användas i större utsträckning inom miljö-
politiken. En parlamentarisk utredning kommer att genomföras om möj-
ligheterna till en ökad miljörelatering av skattesystemet. Ett nytt förslag
till miljöbalk kommer att föreläggas riksdagen.
Hotet mot miljön känner inga nationsgränser. Därför behövs en gemen-
sam och ambitiös miljöpolitik i det europeiska samarbetet. Samarbetet
kring Östersjön är särskilt viktigt. Det första avtalet om svenskt stöd för
avloppsrening i Baltikum har just undertecknats för den lettiska staden
Liepaja. Projektet är ett samarbete mellan bl.a. Liepaja och Norrköping
samt de lettiska, svenska och finska regeringarna och Världsbanken. Av-
talen för Klaipeda i Litauen och Hapsalu i Estland står nu i tur. Vän-
ortssamarbetet mellan städer och tätorter runt Östersjön har en allt större
betydelse också för att skydda den gemensamma miljön. Det svenska
stödet till utbyggnad av avloppsreningsverk i Östersjöområdet ges ytter-
ligare resurser.
En politik för jämställdhet
En viktig förutsättning för jämställdhet är möjligheten för både kvinnor
och män att vara ekonomiskt oberoende och kunna försörja sig själva
genom eget arbete. De svenska kvinnorna förvärvsarbetar i dag i nästan
lika hög utsträckning som männen - 72 respektive 74 procent. Antalet
arbetslösa kvinnor är i dag något mindre än antalet arbetslösa män. I takt
med att sysselsättningen inom de exportorienterade verksamheterna ökar
kan emellertid männens andel av de arbetslösa förväntas minska.
Detta är en följd av den könsuppdelade arbetsmarknaden. En fortsatt
återhållsam utveckling inom den offentliga sektorn innebär risker för att
fler kvinnor blir långtidsarbetslösa. Särskilt gäller detta äldre kvinnor som
redan i dag har stora svårigheter att få en ny anställning. I budgetpropo-
sitionen redovisas därför förslag för att stärka kvinnors möjligheter till
sysselsättning, utbildning och kompetensutveckling och motverka utslag-
ning från arbetsmarknaden.
Flera utredningar visar på omfattande löneskillnader mellan kvinnor
och män. Detta bidrar till att ett stort antal lågavlönade och lågutbildade
kvinnor blir beroende av bidrag från det allmänna, trots eget förvärvs-
arbete. Ca 235 000 kvinnor har också ofrivilligt deltidsarbete. Jämställd-
hetsministem avser att bjuda in arbetsmarknadens parter till överlägg-
ningar för att höra deras uppfattning om vad som kan göras för att
komma till rätta med löneskillnaderna.
En stark offentlig sektor har bidragit till att öka jämställdheten mellan
kvinnor och män. Den har omvandlat oavlönat arbete till avlönat och sam-
tidigt gjort kvinnors tjänstearbete möjligt. Att försvara den gemensamma
finansierade omsorgen om barn och gamla är därför en av de viktigaste
uppgifterna för jämställdhetsarbetet, men också en förutsättning för
ekonomisk tillväxt. Regeringen avser att så långt möjligt värna sådana
viktiga kommunala och landstingskommunala verksamheter som vård,
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
37
omsorg och skola. Det förutsätter dock att det är möjligt att i stället lägga Prop. 1994/95:100
ut de nödvändiga utgiftsminskningarna på andra utgiftsprogram. Bilaga 1
Efter tre år med en mycket negativ utveckling beräknas BNP åter öka
med 2 procent 1994 och 2,5-3 procent per år under åren 1995 och 1996.
Återhämtningen sker emellertid från en låg nivå och är inte tillräckligt
stark för att ensam åstadkomma den nödvändiga saneringen av stats-
finanserna. Betydande inkomstförstärkningar och utgiftsminskningar
kommer därför att krävas under de kommande åren om statsskulden skall
kunna stabiliseras.
Sveriges statsskuld och budgetunderskott är bland de största inom
OECD-området. Statsskulden vid slutet av 1994 beräknas till ca
I 300 miljarder kronor eller 86 procent av BNP. Underskottet i de
offentliga finanserna beräknas uppgå till ca 170 miljarder kronor eller ca
II procent av BNP 1994. Räntebetalningarna på statsskulden beräknas
uppgå till 100 miljarder kronor.
Underskotten bidrar i hög grad till att räntenivån i Sverige är hög.
Budgetunderskotten, försvagning av valutakursen och tidigare inflation
kan förklara det mesta av ränteskillnaderna mellan olika länder. Den höga
räntan håller i sin tur tillbaka både investeringar och konsumtion och
bromsar därmed efterfrågan och tillväxten i ekonomin.
Fortsatta underskott blir dessutom ett välfärdsproblem när en allt större
del av statens skatteinkomster går till att betala räntorna på statsskulden
och därmed tränger ut andra angelägna utgifter. Att stärka de offentliga
finanserna är därför ett sätt att på sikt stärka välfärdssamhället.
Den ökande statsskulden leder även långsiktigt till fördelningsproblem
mellan generationer, men också mellan befolkningsgrupper. Om dagens
generation ökar statsskulden lämnar den över betalningsbördan till
kommande generationer.
Det allvarligaste är emellertid den begränsning av det ekonomisk-
politiska handlingsutrymmet som en kraftig skulduppbyggnad för med
sig. Om Sverige möter nästa internationella lågkonjunktur utan att ha
stabiliserat de offentliga finanserna blir det mycket svårt att parera ett
efterfrågebortfall och en ökad arbetslöshet.
Även i början av 1980-talet var de offentliga underskotten mycket
stora. Återhämtningen av de offentliga finanserna under 1980-talets långa
och starka högkonjunktur gick relativt snabbt och 1988 uppvisade budge-
ten ett litet överskott. Det finns dock flera skäl som talar för att återhämt-
ningen nu kommer att gå betydligt långsammare.
• Arbetslösheten var mycket låg under 1980-talets högkonjunktur.
Under 1990-talets lågkonjunktur steg arbetslösheten till nivåer som
inte setts sedan 1930-talet. Dagens konjunkturuppgång bidrar till att
minska arbetslösheten, men inte ens mycket optimistiska bedömare
tror att arbetslösheten kommer att gå ner till 1980-talets nivåer.
• I hägnet av kreditmarknadens avreglering ökade den privata konsum-
tionen och minskade hushållens sparande kraftigt under andra hälften
av 1980-talet. Som lägst uppgick sparkvoten till minus 5 procent år
1989. Den höga privata konsumtionen medförde att statens inkomster
ökade markant. I längden kunde emellertid inte hushållen spendera
mer än sin disponibla inkomst. Hushållen kan förväntas vara
betydligt mer återhållsamma i sina konsumtionsbeslut under komman-
de år än vad som var fallet under slutet av 1980-talet.
• Statsskulden är betydligt större nu än den var på 1980-talet. Många
års ackumulerade underskott har skapat en mycket stor statsskuld.
Därutöver är realräntan hög. Räntebetalningarna på statsskulden tar
därigenom en allt större del av budgetens utgifter i anspråk.
Mot denna bakgrund är ett kraftfullt och trovärdigt budgetförstärk-
ningsprogram nödvändigt. En utgångspunkt för detta program är att bud-
getförstärkningarna i kombination med ökad sysselsättning och tillväxt
skall leda till att statsskulden stabiliseras som andel av BNP senast 1998.
I höstens ekonomisk-politiska proposition föreslogs budgetförstärk-
ningar på ca 57 miljarder kronor netto. Dessa överensstämde i huvudsak
med de åtgärder som tidigare hade presenterats i socialdemokraternas val-
manifest. Riksdagen har med små justeringar beslutat i enlighet med
dessa förslag.
Regeringen har vidare i en särskild proposition föreslagit hur medlems-
avgiften till EU skall finansieras. Avgiften uppgår till ca 20 miljarder
kronor 1998 och föreslogs finansieras med både utgiftsminskningar och
skattehöjningar. Propositionen har antagits av riksdagen och innebär bl.a.
att en betydande del av finansieringen sker redan från årsskiftet i form av
en höjning av arbetsgivaravgifterna med 1,5 procentenheter.
I valrörelsen begärde socialdemokraterna ett öppet mandat av väljarna
för att vidta ytterligare åtgärder om det skulle visa sig vara nödvändigt.
Som konstaterades i den ekonomisk-politiska propositionen medför det
försämrade statsfinansiella utgångsläget, som bl.a. beror på högre räntor,
att det krävs ytterligare budgetförstärkningar för att stabilisera stats-
skulden under innevarande mandatperiod. Regeringen aviserade därför
redan i höstens ekonomisk-politiska proposition att budgetpropositionen
1995 skulle inkludera ytterligare förslag till budgetförstärkande åtgärder
om sammanlagt 20 miljarder kronor, huvudsakligen i form av utgiftsned-
dragningar. Detta fullföljs i föreliggande proposition med förslag om
minskade utgifter av denna storleksordning.
Genom dessa mycket omfattande budgetförstärkningar läggs den ekono-
miska politiken om på ett sätt som lägger grunden till en hållbar ut-
veckling av de offentliga finanserna. Därmed skapas förutsättningar för
en stark och uthållig återhämtning av produktion, sysselsättning och
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
39
välfärd. Den fördelningsmässigt viktigaste effekten är att en sådan ut-
veckling förbättrar sysselsättningsmöjligheterna även för utsatta grupper.
Budgetförstärkningarna är utformade så att de får ett särskilt stort
genomslag på de offentliga finanserna redan 1995 och 1996 för att ge så
snabba effekter som möjligt på skuldutveckling, ränta och växelkurs.
För att minska sårbarheten och skapa ekonomisk-politiskt handlings-
utrymme i framtiden vore det önskvärt att inte bara stabilisera utan även
minska skuldkvoten. Om de offentliga finanserna skulle förbättras
snabbare än vad som nu kan förutses bör den därvid uppkomna budget-
förstärkningen användas för att uppnå en minskning av skuldbördan.
För att återupprätta förtroendet för de offentliga finanserna och däri-
genom skapa förutsättningar för lägre räntor måste budgetdisciplinen
stärkas. Under de senaste åren har budgetpolitiken varit alltför svag
genom att skatter har sänkts och utgifter ökats utan adekvat finansiering.
I fortsättningen måste således utgiftsökningar och inkomstminskningar
vara fullt finansierade genom samtidigt beslutade utgiftssänkningar eller
inkomstökningar. De offentliga finanserna är så svaga att varje ofinansie-
rad utgiftsökning eller inkomstminskning riskerar att ge ofördelaktiga
effekter på ekonomin via räntan och växelkursen, även om åtgärden i
övrigt är väl motiverad.
Som ett stöd för att stärka budgetdisciplinen pågår ett utredningsarbete
avseende statsbudgeten som bl.a. syftar till en fullständigare och tydligare
redovisning av statens utgifter och inkomster. Ett första steg i denna
riktning tas redan i budgetförslaget för 1995/96.
Regeringen har beslutat öka statens skuld i utländsk valuta och sam-
tidigt införa en flexibilitet för Riksgäldskontoret vid valutaupplåningen.
Riksgäldskontoret skall under 1995 låna minst 30 miljarder kronor netto
i utländsk valuta. Detta motsvarar en bruttoupplåning om ca 90 miljarder
kronor då valutalån om ca 60 miljarder kronor beräknas förfalla under
1995. Under vissa perioder har upplåning i utländsk valuta kunnat ske till
lägre kostnader än upplåning i svenska kronor. Genom att regeringens
beslut om statens upplåning i utländsk valuta har varit beloppsmässigt
precisa under de senaste åren, har det saknats flexibilitet för Riks-
gäldskontoret att löpande välja att finansiera budgetunderskottet på den
marknad som erbjuder de mest fördelaktiga villkoren. Regeringen inför
nu en sådan flexibilitet. Riksgäldskontoret ges möjlighet att i viss
utsträckning öka upplåningen i utländsk valuta utöver de nyss nämnda
nivåerna. Denna möjlighet bör utnyttjas i den mån goda finansieringsvill-
kor kan erhållas på den internationella kapitalmarknaden.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Penningpolitiken
Prisstabilitet är en viktig förutsättning för en framgångsrik ekonomisk
politik. Erfarenheterna visar att hög inflation försämrar förutsättningarna
för en balanserad och uthållig tillväxt. Länder med varaktigt låg infla-
tionstakt är betydligt mindre sårbara när det inträffar ekonomiska stör-
ningar eller kriser av olika slag. Detta har varit mycket påtagligt i sam-
40
band med den turbulens som vid olika tillfällen rått på de finansiella Prop. 1994/95:100
marknaderna under de senaste åren. Det är därför av yttersta vikt att Bilaga 1
inflationsproblemen inte tillåts återkomma i den svenska ekonomin.
Penningpolitikens huvuduppgift är att säkerställa en låg inflation. Riks-
banksfullmäktige har definierat inflationsmålet som att inflationen enligt
konsumentprisindex skall uppgå till 2 procent med en marginal uppåt och
nedåt på 1 procentenhet. Detta är i linje med inflationsmålen i andra
europeiska länder. Omläggningen av finanspolitiken ger ett ökat för-
troende för den ekonomiska politiken samt förutsättningar för en starkare
växelkurs och lägre marknadsräntor. Därmed minskar bördan på penning-
politiken.
En bieffekt av saneringen av statsfinanserna är att nedtrappningen av
subventioner och höjningen av vissa indirekta skatter leder till att
konsumentpriserna stiger. Därmed finns en risk att ökningstakten i kon-
sumentprisindex åtminstone under en period överstiger 3 procent. Den
stramare finanspolitiken bidrar dock till att det underliggande inflations-
trycket minskar.
Sedan 1990 har antalet sysselsatta minskat med 525 000 personer. Den
totala arbetslösheten (inkl, personer i åtgärder) har ökat med 425 000
personer, och den öppna arbetslösheten med 260 000 personer. Den
minskade sysselsättningen har således lett till att arbetskrfaten minskat
med ca 100 000 personer. Under den nu inledda återhämtningen kommer
på motsvarande sätt den ökade sysselsättningen att bidra till ett ökat
arbetsutbud.
Mot den här bakgrunden finns en betydande risk att Sverige drabbas av
samma höga och permanenta arbetslöshet som i många andra länder. För
att minska risken för en permanent hög arbetslöshet krävs resoluta och
snabba insatser för att underlätta och stödja en varaktig ökning av syssel-
sättningen. Även statsfinansiella skäl talar för kraftigt höjda ambitioner
vad gäller ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.
Det finns ingen möjlighet att snabbt nå tillbaka till 1990 års sysselsätt-
ningsnivå. Då var ekonomin överhettad och bristen på arbetskraft om-
fattande. Utslagningen av företag och arbetstillfällen under början av
1990-talet gör det nödvändigt med omfattande insatser för att ersätta den
produktionskapacitet som har gått förlorad. De yrkes- och kompetens-
mässiga obalanserna på arbetsmarknaden har samtidigt sannolikt ökat.
Politiken kan därför inte ensidigt inriktas på en snabb ökning av efter-
frågan på arbetskraft. Den måste i stället lägga stor vikt vid åtgärder för
att anpassa utbudet av arbetskraft till strukturen på efterfrågan, vid att
förebygga och förhindra brist på kompetent arbetskraft inom olika del-
arbetsmarknader och vid att allmänt förbättra arbetsmarknadens funk-
tionssätt. Åtgärder för att stärka arbetskraftens kompetens och underlätta
företagens nyanställningar samt inriktningen av arbetsförmedlingens
41
arbete har därvid stor betydelse, liksom åtgärder för att bryta den köns-
uppdelade arbetsmarknaden.
Regeringen lägger fram ett omfattande handlingsprogram för att stimu-
lera tillväxt och sysselsättning och för att minska arbetslösheten. Hand-
lingsprogrammet har följande inriktning.
1. Uthållig tillväxt
Det skall ta till vara det utrymme som nu finns på arbets- och kapi-
talmarknaderna och bidra till en uthållig ekonomisk tillväxt. Syftet är
att skapa sådana villkor att Sverige får fler företag och fler före-
tagare.
2. Nya jobb i näringslivet
Det skall bidra till fler arbetstillfällen och säkerställa att de nya
arbetstillfällena i första hand kommer till stånd i näringslivet.
3. Jämställdhet i arbetslivet
Det skall bidra till att resurstillväxten och den ökade sysselsättningen
fördelas så att kvinnornas möjligheter på arbetsmarknaden stärks.
4. Bättre kompetens för jobben
Det skall bidra till en höjd utbildningsnivå och till höjd kompetens i
arbetslivet för att säkerställa en fortsatt förbättring av produktivitet
och en fortsatt god konkurrenskraft.
5. En väg tillbaka från arbetslöshet
Det skall ge de arbetslösa möjlighet till arbete eller arbetsförbe-
redande åtgärder och på så sätt minska behovet av passivt kontant-
stöd.
6. Kamp mot ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet
Det skall bidra till att höja ambitionerna när det gäller att bekämpa
ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet. Målet är att ungdomar
skall ha utbildning, arbete eller arbetsförberedande åtgärd senast
inom 100 dagar.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Näringspolitiken
Uppgiften för näringspolitiken är att medverka till en snabb förnyelse och
utveckling inom företagssektorn. Svenskt näringsliv skall kännetecknas
av ny teknologi, nya produkter, hög kompetens och hög förädlingsgrad.
Det är regeringens uppfattning att investeringsnivån måste höjas markant
och att ny produktionskapacitet nu måste byggas upp i stället för den som
har gått förlorad under de senaste årens ekonomiska stagnation och
tillbakagång.
Det finns goda förutsättningar att få till stånd en ökning av investering-
arna, i första hand inom industrin. Lönsamheten är mycket god i närings-
42
livet och det finns ett stort finansiellt sparande i den privata sektorn, som Prop. 1994/95:100
ger utrymme för kraftigt ökade investeringar och sysselsättning. Under Bilaga 1
1995 beräknas industrins driftsöverskott brutto uppgå till 118 miljarder
kronor, vilket kan jämföras med industrins totala investeringar, vilka
väntas uppgå till 54 miljarder kronor. Industrins höga lönsamhet innebär
att en stor del av investeringarna kan självfinansieras samtidigt som
soliditeten stärks och företagens kreditmöjligheter avsevärt förbättras.
En ny grundläggande förutsättning för näringspolitiken är att Sverige
sedan årsskiftet är medlem i EU och fullt ut deltar i det ekonomiska och
politiska samarbetet. Medlemskapet innebär att klarhet har skapats för en
viktig del av det svenska näringslivets villkor. De svenska företagen
kommer nu att arbeta på samma villkor som alla andra företag på den
inre marknaden. Beslutet bidrar till att göra Sverige mer attraktivt som
investeringsland. Detta bör bidra till att stärka växtkraften i den svenska
ekonomin. För att stimulera företag att etablera sig i Sverige föreslår
regeringen att en självständig organisation bildas för kontakt med de
utländska företagen och med särskilda resurser för marknadsföring av
Sverige.
En annan grundläggande förutsättning är ett väl fungerande samspel
mellan de stora exportföretagen och de små och medelstora företagen i
tillväxtprocessen. Exportföretagens framgångar innebär ökade möjligheter
för de mindre företag som i många fall fungerar som underleverantörer.
Men det är samtidigt viktigt att konstatera att villkoren för de mindre och
medelstora företagen på flera områden är annorlunda än för de stora före-
tagen och kräver särskild uppmärksamhet och särskilda åtgärder.
Arbetsrätten är ett område där det behövs särskilda lösningar för de
mindre företagen. Denna fråga kan i många fall lösas direkt av parterna
inom ramen för nu gällande arbetsrätt. Därtill kommer att regeringen gett
den nya arbetsrättsutredningen i uppdrag att särskilt uppmärksamma dessa
frågor.
Många av de mindre företagen arbetar på den svenska marknaden, där
efterfrågan för närvarande är mycket svagare än på exportmarknaden.
Det innebär att den kraftiga förbättringen av lönsamheten är mycket
ojämnt fördelad. Det finns därför behov av insatser för att lösa pro-
blemen kring de mindre företagens finansiering.
Som ett led i detta bör statens engagemang i Atle och Bure nu om-
prövas. Målet är att erbjuda företag i tidigt utvecklingsskede en finan-
siering som stärker soliditeten. Vidare bör AP-fonden få ökade möjlig-
heter att tillföra riskkapital till de små och medelstora företagen.
Regeringen kommer också att överväga ett s.k. riskkapitalavdrag, som
innebär en möjlighet för privatpersoner att göra avdrag för förvärv av
nyemitterade aktier i onoterade bolag. Regeringen planerar vidare att för-
stärka resurserna till de särskilda lånen till kvinnliga företagare.
Teknikspridningen är avgörande för näringslivets möjligheter till ut-
veckling. Regeringen föreslår särskilda insatser för att skapa en infra-
struktur för kunskapsförmedling till de mindre och medelstora företagen.
Sverige ligger sedan länge bland de främsta länderna när det gäller
informationsteknologi och teknikanvändning. Den tekniska utvecklingen
43
går mycket snabbt och därför behövs det insatser för att främja en fortsatt Prop. 1994/95:100
utveckling och användning av informationsteknologin. Regeringen avser Bilaga 1
att ta initiativ till utredningar och åtgärder inom ett antal områden i syfte
att öka användningen av informationsteknologi. Det gäller bl.a. använd-
ningen av teknologin i små och medelstora företag, i arbetslivet, inom
utbildningsområdet och inom den offentliga sektorn.
Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken
Arbetsmarknadspolitiken har en central roll i den ekonomiska politiken.
Den skall främja ekonomisk tillväxt, stabilitet och en rättvis fördelning.
Arbetsmarknadspolitiken har de senaste åren med snabbt växande
arbetslöshet fått bära en alltför tung börda. En stor del av insatserna har
inriktats på att få till stånd särskilt anordnade arbetstillfällen vid sidan av
den ordinarie arbetsmarknaden i form av ungdomspraktik och ALU-
verksamhet. Det är nu hög tid för nya grepp och för en ny inriktning.
Det är sysselsättningen på den reguljära arbetsmarknaden som nu måste
stå i centrum för verksamheten. Åtgärder som syftar till att skapa arbets-
tillfällen vid sidan av den ordinarie arbetsmarknaden måste begränsas till
att avse insatser för dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa.
De ekonomiska resurserna måste omdisponeras från långvariga kontant-
stöd till tillfälliga stimulanser för expansion och nyanställning i näringsli-
vet. Den yrkesmässiga och geografiska rörligheten måste främjas.
Samspelet mellan utbildning och arbetsliv måste förbättras. Ambitionerna
när det gäller insatser mot ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet
måste höjas kraftigt. Arbets- och utbildningslinjen måste betonas långt
starkare än vad som skett under de gångna åren.
Som ett led i en sådan ny inriktning införs en temporär stimulans till
nyanställningar i näringslivet i form av en reduktion av arbetsgivarav-
gifterna med upp till 6 000 kronor per månad i 12 månader. Denna
åtgärd har till syfte att motverka både arbetslöshet och inflation genom
att sänka kostnaderna för expansion och produktionsökning. Åtgärden
innebär en stimulans till företagen att tidigarelägga rekryteringen och den
ger samtidigt ett incitament att rekrytera bland de arbetslösa i stället för
att rekrytera personal från andra företag. Reduktionen av avgiften avser
tillsvidareanställning av personer som är registrerade som arbetslösa.
Stödet beräknas omfatta ca 110 000 personer under 1995 och innebär att
näringslivets avgifter sänks med upp till 7 miljarder kronor. Genom
denna åtgärd skall behovet av andra åtgärder och av kontantstöd vid
arbetslöshet kunna reduceras kraftigt. Förslaget om det nya anställnings-
stödet kommer att föreläggas riksdagen i en särskild proposition. Den nya
stimulansen skall gälla för nyanställning av arbetslösa som sker fr.o.m.
den 10 januari t.o.m. den 30 juni 1995. Särskilda medel har avsatts för
information om anställningsrabatten.
Vidare föreslås villkoren för utbildningsvikariat förbättras och medel
avsätts för i genomsnitt 20 000 vikariat per månad. Denna åtgärd har en
dubbel effekt i form av höjd kompetens hos dem som har arbete och nya
44
arbetstillfällen för de arbetslösa. Avdraget för kostnader för vikarie höjs
till 500 kronor per dag och det maximala avdraget för utbildnings-
kostnader höjs till 40 000 kronor per utbildad.
För att motverka arbetslösheten i byggbranchen har beslut redan fattats
om stimulanser till bygginvesteringar. Dessa stimulanser bör nu komplet-
teras med ett 30-procentigt bidrag till förbättringar av inomhusklimatet
i skolor och på daghem.
Utöver dessa direkta anställningsfrämjande insatser läggs ett omfattande
förslag om utbildnings- och kompetenshöjning för att möta de ständigt
ökade kraven på kompetens i arbetslivet. Sammanlagt kommer 90 000
extra utbildningsplatser att skapas under 1995 och 1996. Totalt innebär
denna satsning en utökning av utbildningen med ca 16 000 platser.
Inom denna ram föreslås särskilda insatser när det gäller utbildning i
teknik och språk för att möta behoven hos exportindustrin. 9 000 platser
tillkommer på högskolans naturvetenskapliga och tekniska utbildning och
särskilt gynnsamma villkor, ett s.k. N/T-arvode på 12 000 kronor per
månad, tillskapas. 3 500 platser inrättas på högskolan för språkutbildning.
På gymnasieskolans yrkesinriktade linjer införs ett nytt tredje år för att
ge fördjupning och breddning av yrkesutbildningen. Detta innebär 16 000
platser. Ett tredje gymnasieår inrättas på Komvux. Ytterligare 10 000
platser för arbetslösa inrättas inom folkhögskolan.
På regeringens förslag beslutade riksdagen i höstas att höja ambitio-
nerna när det gäller Komvux och arbetsmarknadsutbildningen. Medel av-
sätts för sammanlagt 136 500 platser i arbetsmarknadsutbildningen, ut-
bildning i företag samt Komvux.
En ny form av praktik för arbetslösa akademiker införs i form av en
ettårig aspirantutbildning. En ny form av praktikplatser, Europa-
stipendier för arbetslösa ungdomar, bör prövas i samarbete med svenska
exportföretag.
Regeringen vill vidare åstadkomma en nyform av flexibilitet mellan ut-
bildning och arbetsliv, som gör att en ledig plats skall ha förtur framför
fortsatta studier. Studier som på så sätt avbryts skall kunna återupptas
efter avslutat arbete eller på lämpligt sätt kombineras med ett arbete.
Regeringen kommer att tillkalla en särskild utredare för att i samråd med
parterna och utbildningsanordnare utforma ett förslag.
När det gäller ungdomar är den föreslagna stimulansen till nyanställ-
ningar särskilt betydelsefull. Därtill kommer den ökade tillgången på
yrkesinriktad utbildning i form av det tredje gymnasieåret och tillkomsten
av fler platser i högskolan. Vidare förstärks de arbetsmarknadspolitiska
insatserna både i form av kommunalt uppföljningsansvar, den nya ung-
domsintroduktionen, ett ökat antal utbildningsplatser samt en ny form av
praktik, s.k. Europa-stipendier. Datortek införs i alla kommuner i syfte
att ge arbetslösa ungdomar utbildning i modem teknik. Målet med alla
dessa insatser är att ungdomarna så snabbt som möjligt skall komma i
arbete eller utbildning och att alla skall ha fått ett lämpligt erbjudande
inom 100 dagar.
Insatserna för de långtidsarbetslösa förstärks genom att rekryterings-
stödet reserveras för dessa sökande och att stödet kan användas i förening
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
45
med det allmänna nyanställningsstödet. Därmed bör de långtidsarbetslösas
möjligheter att få nytt fotfäste på arbetsmarknaden öka markant. Stödet
beräknas omfatta i genomsnitt 26 000 långtidsarbetslösa. Beredskaps-
arbeten och ALU-arbeten skall i fortsättningen användas i första hand för
att bryta eller förhindra uppkomst av långtidsarbetslöshet. Medel avsätts
för i genomsnitt 8 000 respektive 10 000 sådana arbetstillfällen. Utom-
nordiska invandrare som har särskilt stora svårigheter att få arbete, skall
få ökade möjligheter till arbetspraktik. Medel avsätts för i genomsnitt
5 000 platser per månad.
Arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring måste
hävdas. Nya initiativ behövs för att göra kontraktet mellan den enskilde
och samhället tydligare. Regeringen har tillsatt två utredningar; dels om
återkommande arbetsplatskontakter, dels om nya organisatoriska former
för att förstärka arbetssökandet, s.k. arbetsföretag. Regeringen vill redan
nu föreslå att de arbetslösas kontakt med arbetslivet förbättras genom ett
system med återkommande arbetsplatskontakter. Medel har avsatts för
20 000 platser i genomsnitt per månad.
Parternas medverkan
Arbetsmarknadens parter har en nyckelroll när det gäller att åstadkomma
ekonomiska och sociala framsteg. Statsmakterna kan utforma och besluta
om en ny inriktning och nya grepp i arbetsmarknadspolitiken, men
effekterna av dessa åtgärder är i stor utsträckning beroende av en aktiv
medverkan från parterna i arbetslivet. Av ännu större betydelse är de
villkor som skapas direkt av arbetsmarknadens parter genom avtal eller
praxis i arbetslivet. Därför måste förnyelsen av villkoren på arbets-
marknaden bedrivas parallellt av staten och parterna.
Regeringen vill därför understryka vikten av det arbete som nu börjar
komma i gång mellan parterna när det gäller såväl praktisk medverkan
kring rekryterings- och utbildningsbehov som förhandlingar om förnyelse
av de arbetsrättsliga villkoren. Detta arbete bör nu bedrivas över hela
fältet med det uttalade syftet att parterna tar ett ökat ansvar för att
arbetsmarknaden fungerar väl och att de arbetslösa snabbt kommer in i
arbete eller utbildning eller annan arbetsförberedande verksamhet.
Lönebildningen kommer att vara av avgörande betydelse för förutsätt-
ningarna att nå framgång i den ekonomiska politiken. Tudelningen av
ekonomin i en expansiv exportorienterad del och en trög hemmamark-
nadsorienterad del, liksom de stora skillnaderna mellan efterfrågans och
utbudets struktur, medför betydande risker. Den svaga kronkursen har
gett betydande konkurrensfördelar och kraftiga vinstförbättringar för den
exportorienterade sektorn. Dessa måste nu kanaliseras till investeringar
i både utbyggd kapacitet och förbättrade produktionsmetoder för att
sysselsättningsökningen skall bli stabil och varaktig. Om vinstökningarna
i stället leder till kraftiga lönekostnadsökningar riskerar dessa att snabbt
spridas till andra delar av den privata sektorn och den offentliga sektorn,
som i det nuvarande konjunkturläget inte har förmåga att bära sådana
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
46
lönekostnadsökningar. En sådan utveckling skulle allvarligt försvåra möj-
ligheterna att lösa sysselsättningsuppgiften.
Arbetsmarknadens parter har således ett stort ansvar för möjligheterna
att nå framgång. I deras händer ligger det huvudsakliga ansvaret för
lönebildningen. Under 1995 löper en stor del av avtalen ut. Det är en
kritisk punkt. Då avgörs om svenskt näringsliv skall bibehålla sin goda
konkurrenskraft och därmed kraftfullt kunna bidra till nödvändig tillväxt,
fler arbeten och därmed goda möjligheter att sanera statsfinanserna.
Statens ansvar är att klart ange de politiska förutsättningarna. Om lönerna
genom parternas försorg länkas in i en strategi för tillväxt innebär detta
minskad inflationsrisk och förbättrade offentliga finanser, vilket ökar
utrymmet för en appreciering av kronan, låga räntor och därmed högre
investeringar och en större uthållig sysselsättningsökning.
För att uppnå en uthållig ökning av sysselsättning och välfärd krävs en
strukturpolitik som stärker Sveriges produktionsförmåga och där männi-
skors vilja till arbete och skapande tas till vara.
Utbyte av varor och tjänster mellan olika länder befrämjar en stark och
uthållig tillväxt. De upphandiingsregler som tillämpas inom EU innebär
i princip att producenter i olika länder skall kunna konkurrera på lika
villkor om den offentliga sektorns upphandling. Sådana konkurrensregler
är särskilt viktiga för att undvika diskriminering av producenter från ett
litet land som Sverige. Sverige bör både inom EU och i andra fora verka
för fortsatta sänkningar av tullar och andra handelshinder.
Den svenska konkurrenslagstiftningen har skärpts och blivit mer lik den
som gäller i många andra EU-länder. Regeringen avser att vara restriktiv
med att bevilja undantag från den nya lagstiftningen. Sverige bör såväl
nationellt som internationellt verka för en strikt konkurrenspolitik som
främjar konsumenternas intresse.
Principerna för reformeringen av det allmänna ålderspensionssystemet
har antagits av riksdagen. Sambandet mellan livsinkomst och pension för-
stärks och pensionsutgiftemas följsamhet till den samhällsekonomiska ut-
vecklingen förbättras. Pensionsreformen skall nu fullföljas genom konkret
lagstiftning, där värdet av pensionsförmånerna kopplas till både pris-
utvecklingen och den realekonomiska utvecklingen. Reformeringen inne-
bär att vid en svag ekonomisk utveckling kommer pensionsutgiftema att
bli lägre än med dagens system.
Även i övrigt bör socialförsäkringarna utformas så att de befrämjar
arbete och motverkar passivitet. Den reformering av sjukförsäkringen
som inleddes 1990 och som sedan under bred parlamentarisk enighet
följdes upp genom införande av en sjuklöneperiod har bidragit till lägre
sjukfrånvaro. Genom sjuklöneperioden har arbetsgivarna fått starkare
incitament att utforma arbetsmiljön i vid mening på ett sätt som reducerar
risken för ohälsa.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
47
Antalet förtidspensionärer har ökat under en lång tid. Fler människor
utestängs permanent från arbetsmarknaden och kostnaderna stiger. Av
såväl sociala som samhällsekonomiska skäl är det nödvändigt att den nu-
varande trenden inom förtidspensioneringen bryts. Förtidspension bör
utges först när alla möjligheter att återge den försäkrade arbetsförmågan
har prövats. Förtidspensionen bör renodlas så att den endast utgör er-
sättning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska orsaker.
Arbetsmarknadsskäl bör inte ge rätt till förtidspension.
Under våren 1995 kommer regeringen att presentera en proposition
med förslag om förbättrad beredning av beslut om sjukpenning och för-
tidspension. Sjuk- och arbetsskadeberedningen kommer att få i uppdrag
att pröva grunderna för och beräkningen av förtidspension och sjukersätt-
ning. Bl.a. bör ändrade kvalifikationsvillkor och förändrad beräkning av
s.k. antagen inkomst övervägas. I samband med beredningen av dessa
förslag under hösten 1995 kommer regeringen att förslå regeländringar
som tillsammans med tidigare i år beslutade regeländringar ger den be-
sparing om 3 miljarder kronor netto som ingick i det socialdemokratiska
valmanifestet.
Inom familjestödet kommer utredningsarbetet att inriktas mot att ut-
forma enklare och effektivare stödformer som inte motverkar jämställdhet
och intresset att arbeta.
Skattepolitiken syftar till en samhällsekonomiskt effektiv beskattning som
också tillgodoser fördelningspolitiska mål. Genom 1990-1991 års skatte-
reform lades en god grund för det svenska skattesystemet. Reformen var
fördelningspolitiskt balanserad genom att de sänkta skattesatserna kom-
binerades med en breddning av olika skattebaser som i första hand
minskade avdragsmöjligheterna för personer med höga inkomster.
Balansen bröts genom den förra regeringens politik, som bl.a. innebar
långtgående sänkningar av skatteuttaget på kapitalinkomster. Reglerna
blev också mer komplicerade samt skapade ökade möjligheter till skatte-
planering. Genom höstens ekonomisk-politiska proposition (prop.
1994/95:25) återupprättades den avvägning mellan effektivitets- och för-
delningsmål som gjordes i skattereformen. Därutöver föreslogs och
beslutades ett antal åtgärder för att stärka budgeten i syfte att stabilisera
statsskulden senast år 1998.
De förslag till ökade skatter och avgifter som redovisades i den eko-
nomisk-politiska propositionen och i propositionen om finansiering av den
svenska medlemsavgiften till EU kommer att ge en total, nettoberäknad,
inkomstförstärkning för offentlig sektor som uppgår till drygt 3 procent
av BNP. Regeringen kommer att under 1995 förelägga riksdagen proposi-
tioner rörande de delar som det ännu inte fattats beslut om. Utrymmet för
ytterligare skattehöjningar är därefter begränsat. Ytterligare höjningar av
skatterna riskerar att försämra ekonomins funktionssätt bl.a. genom att
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
48
de ger försämrade förutsättningar för en icke-inflationsdrivande löne- Prop. 1994/95:100
utveckling. Vidare skulle lönsamheten för skatteplanering och skattefusk Bilaga 1
öka. Riskerna med fortsatta skattehöjningar är också knutna till effekterna
av enskilda skatter på bl.a. investeringar, tillväxt och sysselsättning även
om det inte finns några klara och enkla samband mellan det totala skatte-
trycket och den ekonomiska tillväxten.
Även kommunerna bör vara ytterst återhållsamma med skattehöjningar.
Höjda kommunalskatter skärper den samlade beskattningen av arbete, vil-
ket sänker hushållens köpkraft och försvårar saneringen av statsfinan-
serna. Regeringen kommer att följa utvecklingen av kommunalskatterna
och väga in denna vid bedömningen av kommunernas finansiella ut-
rymme.
Inom ramen för ett i huvudsak oförändrat totalt skatteuttag kan i
framtiden förskjutningar mellan olika skatter aktualiseras för att
skattesystemet i dess helhet skall uppfylla kraven på en samhällsekono-
miskt effektiv beskattning. Med tanke på behovet av stabila skatteregler,
där dessa tillåts verka under en följd av år, bör emellertid varje
förändring övervägas noga.
Genom medlemskapet i EU får Sverige möjlighet att påverka de gemen-
samma besluten på skatteområdet. I EU:s vitbok om tillväxt, konkur-
renskraft och sysselsättning uppmärksammas flera skattepolitiska frågor.
De höga skatterna på arbete ses som ett särskilt problem vad gäller
tillskapandet av det stora antalet jobb som krävs för att arbetslösheten
skall kunna reduceras. Höjda miljöskatter och höjda skatter på kapital
pekas ut som alternativ finansiering av offentliga utgifter. Ett annat
område i vitboken gäller bl.a. de skattemässiga villkoren för små och
medelstora företag.
Vid sidan av de två huvudsyftena i skattepolitiken, att uppnå en effektiv
beskattning som även tillgodoser fördelningspolitiska mål, bör skatte-
systemet utformas med hänsyn till konsekvenserna för miljön. En even-
tuell växling mellan skatter på arbete och miljöskatter aktualiserar andra
effektivitetsproblem än de som handlar om önskemålet att begränsa sned-
vridningar. Här betonas skatternas roll som ekonomiskt styrmedel, där
påverkan på resursanvändningen blir ett positivt värde. Om skatterna för-
ändras så att kostnaderna för negativ miljöpåverkan beaktas av enskilda
konsumenter och producenter kan välfärden i vid mening gynnas. En
effektiv påverkan medför å andra sidan ett skattebortfall som minskar
utrymmet för en skatteväxling. Ansvaret för statsfinanserna kräver att
man är uppmärksam på detta dilemma.
Frågan om en växling mellan skatter på arbete och miljörelaterade
skatter kommer att prövas av den parlamentariska utredning som om-
nämnts. Utredningen kommer att pröva vilken avvägning som bör göras
mellan effekterna på sysselsättning, miljö och internationell konkurrens-
kraft. Här ansluter kommitténs arbete till den europeiska diskussionen
och den framtida utvecklingen inom EU blir av stor betydelse för
Sverige.
Den svenska skattepolitiken har sedan lång tid tillbaka haft en in-
riktning som skapar goda villkor för investeringar i Sverige. 1990-1991
49
4 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1
års skattereform innebar att den goda internationella konkurrenskraften
1 företagsskattereglema bibehölls och att skattereglerna gavs en ut-
formning som gagnar tillväxt och omvandling i näringslivet. Sedan dess
har uttaget av bolagsskatt höjts. I den ekonomisk-politiska propositionen
har regeringen avsatt ett utrymme för en reduktion av skatteuttaget med
2 miljarder kronor. Inriktningen på denna reform skall fastläggas efter
pågående samråd med näringslivet. I den europeiska diskussionen tilldelas
de små och medelstora företagen en central roll när det gäller skapandet
av ny sysselsättning. Bland annat mot denna bakgrund kan övervägas en
inriktning av den fortsatta reformeringen av den svenska företagsbeskatt-
ningen där skatteuttaget reduceras för i första hand de mindre och
medelstora företagen samtidigt som man så långt möjligt bibehåller enkla
och neutrala regler.
Från såväl fördelningspolitiska som statsfinansiella och samhällsekono-
miska utgångspunkter är det av avgörande betydelse att skattebrott och
olika former av skatteflykt motverkas. Ytterligare uppmärksamhet be-
höver därför riktas mot förutsättningarna för en effektiv skattekontroll.
Enklare - och härigenom mera svårmanipulerade - skatteregler bör
eftersträvas.
De grundläggande fördelningspolitiska målen är en rättvis fördelning av
ekonomiska resurser, ett effektivt skydd för utsatta grupper och en lika
tillgång till offentlig service av hög kvalitet. I kärva tider ökar kraven på
fördelningspolitiken. Det finns en hög beredskap att acceptera åtgärder
i välfärdssystemen för att sanera statsfinanserna, men den förutsätter att
bördorna delas av alla. Även de som har arbete och som inte regelbundet
behöver stöd från den offentliga sociala välfärden måste göra uppoff-
ringar. Insikten har också ökat att fördelningen måste vara rättvis i ett
längre perspektiv och mellan olika generationer.
Regeringens insatser för att åstadkomma en uthållig ekonomisk tillväxt,
skapa arbete och förbättra statens finanser är av grundläggande betydelse
också för barnens välfärd. Regeringen vill så långt möjligt värna för barn
viktiga verksamheter. Men det gäller inte bara att slå vakt om resurserna
utan i lika hög grad att se till att de används på bästa sätt.
Att barnomsorg, skola, fritidshem, barnkultur, bamsjukvård m.m.
håller en jämn och hög kvalitet är avgörande för barns trygghet och ut-
veckling. Det går att i efterhand kompensera några år med lägre materiell
standard. En otrygg omsorg de första levnadsåren, eller en förlorad skol-
tid, är däremot nästan omöjliga att ersätta. De utgiftsminskningar som nu
krävs för att sanera statsfinanserna har därför i stället lagts på bidrag och
subventioner. Samtidigt har stor vikt lagts vid att transfereringssystemens
generella karaktär inte rubbas.
Sverige har i jämförelse med andra europeiska länder både en hög
kvinnlig förvärvsfrekvens och ett högt födelsetal. Vår föräldraförsäkring
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
50
och barnomsorg har bidragit till att ingen i vårt land behöver ställas inför
valet att arbeta eller skaffa barn. Att föräldrar som saknar arbete erbjuds
barnomsorg är därtill en förutsättning för att de skall kunna vara enga-
gerade i att söka arbete eller utbilda sig.
Under senare år har en rad rapporter visat att barn och ungdomar med
invandrarbakgrund i större utsträckning än andra har flera problem sam-
tidigt. För invandrarbarn, liksom för andra unga, är generella insatser
som bidrar till att minska orättvisorna och skapa en mer rättvis fördelning
i samhället avgörande för att deras villkor skall kunna förbättras.
Under de senaste årens lågkonjunktur har ungdomarna varit en av de
grupper som drabbats särskilt hårt. Den allt längre utbildningstiden och
den ökade arbetslösheten innebär att ungdomars inkomster, och därmed
möjligheter till en självständig ekonomi, har kommit senare i livet.
Ur ett framtidsperspektiv är dagens höga arbetslöshet bland ungdomar
särskilt oroande. Ett väl fungerande och demokratiskt samhälle förutsätter
att vi ger alla ungdomar, inte bara några, rätten att vara med i arbets-
livets gemenskap, rätten att bli tagna i anspråk. Kampen mot arbetslös-
heten handlar därför i sin förlängning om en kamp för grundläggande
demokratiska värden. Särskilt vikt har lagts vid åtgärder för ungdomar.
Den viktigaste fördelningspolitiska insatsen är att föra en ekonomisk
politik som åter gör det möjligt för alla medborgare som kan arbeta att
försörja sig genom eget arbete. Det är dock oundvikligt att denna politik
på kort sikt kommer att medföra fördelningspolitiska påfrestningar. Till
följd av framför allt den sänkta kronkursen ökar vinsterna snabbt i det
svenska näringslivet, vilket är nödvändigt för att investeringarna skall öka
och därmed bidra till en god tillväxt och ökad sysselsättning. Den höga
realräntan och utvecklingen på kapitalmarknaden ger allt bättre utdelning
för hushåll med förmögenheter. Å andra sidan utvecklas den inhemska
och den offentliga sektorn svagt - och arbetslösheten är hög. Denna tu-
delning av ekonomin är ett hot mot en rättvis fördelning. Alla parter
måste ta ett ökat ansvar för att förhindra en upprepning av 1980-talets
spiral med stora lönehöjningar, kompensationskrav och accelererande in-
flation.
Samtidigt är det nödvändigt att minska de offentliga utgifterna för att
sanera statsfinanserna. För att värna tillgången till och kvaliteten i
barnomsorg, utbildning, hälso- och sjukvård och äldreomsorg måste en
stor del av minskningen avse olika transfereringar till hushållen. Trans-
fereringarna har störst betydelse för hushåll med låga eller genomsnittliga
inkomster och svarar ofta för en viktig del av försörjningen just för de
grupper som bör värnas. Det är därför knappast möjligt att minska de
offentliga utgifterna för transfereringar utan att det får vissa negativa
fördelningspolitiska effekter på kort sikt.
En ekonomisk politik med mindre utgiftsminskningar och en passiv håll-
ning till arbetslösheten skulle få betydligt allvarligare följder. De stora
underskotten skulle fortsätta att växa, vilket skulle ge en kraftig press
uppåt på räntan. Hushållen skulle drabbas direkt genom ökade utgifter för
bl.a. boende och indirekt genom lägre investeringar och en svagare ut-
veckling av sysselsättningen. De ökande kostnaderna för räntan på stats-
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
51
skulden skulle dessutom snabbt tränga ut även de mest angelägna sociala
utgifterna och därmed öka välfardsklyftorna. De kommande generationer-
na skulle tvingas ta över en stor skuld och därmed få lägre disponibla
inkomster och sämre offentlig service. En hög och bestående arbetslöshet
är det största hotet mot välfården och en rättvis fördelning.
Det bästa sättet att minska utgifterna för de offentliga transfereringarna
är att på olika sätt minska antalet arbetslösa. Det handlingsprogram för
minskad arbetslöshet som presenteras i denna proposition innebär att
arbetslinjen sätts framför bidragslinjen. Allt fler människor kommer att
åter kunna försörja sig själva. Rehabiliteringsinsatser och andra åtgärder
kommer på liknande sätt att minska utgifterna för långtidssjukskrivning
och förtidspension.
Vid bedömningen av olika alternativ att direkt minska ersättningarna
inom familjepolitiken och socialförsäkringen, har fördelningspolitiska
hänsyn vägts mot andra viktiga mål. Åtgärder som medför ökad använd-
ning av inkomstprövning eller sänkta ersättningstak i socialförsäkringen
kan visserligen kortsiktigt ge mindre negativa fördelningseffekter, men
de riskerar att underminera stödet för den generella välfärdspolitiken.
Dessutom medför de högre marginaleffekter, vilket motverkar arbetslin-
jen. Minskat utbyte av arbete kan dessutom skapa risker för fattigdoms-
fällor, som indirekt kan öka utgifterna för transfereringar. Inkomst-
prövning eller sänkta ersättningstak bör därför användas restriktivt.
När resurserna är begränsade, måste de emellertid utnyttjas effektivare.
Åtgärderna i familjepolitiken och socialförsäkringen är utformade så att
välfärdspolitiken behåller sin generella karaktär och ger ett försvarligt
stöd till alla dem som måste kunna lita på den offentliga sociala trygg-
heten.
De sammanlagda fördelningseffekterna av åtgärdsprogrammen i den
ekonomisk-politiska propositionen och i denna proposition redovisas i
diagrammen 5.1-5.4. Kalkylen baseras på 1992 års SCB-undersökning av
hushållens inkomster, framskriven till 1994 års ekonomiska och
demografiska förhållanden. Diagrammen visar de kombinerade direkta
(statiska) effekterna av i stort sett alla åtgärder inom skatte- och
transfereringssystemen då alla åtgärder trätt i kraft 1998. Det är viktigt
att framhålla att någon hänsyn inte har tagits till de förväntade effekterna
på räntor och sysselsättning.
Av de föreslagna budgetförstärkningarna bidrar hushåll i decilgrupp 10
(de 10 procent med högst ekonomisk standard) med 28 procent. Hushåll
i decilgrupp 9 bidrar med ytterligare ca 12 procent. Hushållen i decil-
gruppema 1 och 2 (med lägst ekonomisk standard) bidrar tillsammans
med ca 11 procent, se diagram 5.1.
Analyserna visar också en något större procentuell minskning av den
disponibla inkomsten för hushåll i lägre decilgrupper än för dem med
genomsnittliga inkomster. De 10 procent av hushållen med högst
ekonomisk standard beräknas emellertid få den största minskningen, se
diagram 5.2.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
52
Diagram 5.1 Andel av den totala budgetförstärkningen som respektive decilgrupp Prop. 1994/95:100
Anm.: Samtliga hushåll decilindelade efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet.
Källa: Finansdepartementet.
Diagram 5.2 Decilgrupper. Förändring av disponibel inkomst 1998 genom
skatte- och transfereringsåtgärderna
Anm.: Samtliga hushåll decilindelade efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet.
Källa: Finansdepartementet.
53
Sammantaget medför regeländringarna en oförändrad inkomstpridning Prop. 1994/95:100
(mätt med den s.k. Gini-koefficienten). Åtgärderna har visserligen en Bilaga 1
svagt regressiv fördelningsprofil över decilgruppema 2 till 8. Det beror
på att minskningarna av transfereringarna för hushåll med lägre ekono-
misk standard inte fullt ut uppvägs av de ökade skatter som får betalas
av hushåll med högre inkomster. Många hushåll med låga och genomsnitt-
liga inkomster har dock i dag ekonomiska bekymmer till följd av arbets-
lösheten och de gynnas vid en ökad sysselsättning. Även efter dessa
mycket omfattande åtgärdsprogram har Sverige förutsättningar att bevara
en jämn fördelning av de ekonomiska resurserna jämfört med andra
länder.
Indelningen i familjetyper visar att de föreslagna nedskärningarna i
främst barnbidragen, flerbarnstilläggen och bostadsbidragen medför att
familjer med tre eller fler barn får den största minskningen av den
disponibla inkomsten. Detta uppvägs inte av effekterna av inkomstför-
stärkningarna. Den totala effekten av ändrade skatte- och transfererings-
regler beräknas bli ca 3 procentenheter större för familjer med tre eller
fler barn jämfört med övriga familjetyper. Barnfamiljer gynnas dock sär-
skilt av att den kommunala verksamheten prioriteras, genom t.ex. rimliga
avgifter och god kvalitet i barnomsorgen, bra utbildning och sjukvård
osv, se diagram 5.3.
Diagram 5.3 Familjetyper. Förändring av disponibel inkomst 1998 genom
skatte- och transfereringsåtgärderna
Källa: Finansdepartementet.
54
En uppdelning på s.k. socio-ekonomiska grupper visar att effekten av Prop. 1994/95:100
åtgärderna blir störst för hushåll med högre tjänstemän och lägst för Bilaga 1
arbetarhushåll, se diagram 5.4. Även med denna indelning skiljer sig
genomsnittseffekten för olika grupper med högst ca 2 procentenheter.
Beräkningarna har vidare visat att nettoeffekterna av åtgärderna i
genomsnitt är lika för kvinnor och män. Män berörs i högre grad av
skatteåtgärderna, kvinnor av de ändrade transfereringarna. Gruppen
ålderspensionärer beräknas få ungefär samma förändring av den
ekonomiska standarden som genomsnittshushållen. Hushåll i åldem 45-64
år utan barn berörs i något mindre utsträckning av åtgärderna.
Diagram 5.4 Socio-ekonomiska grupper. Förändring av disponibel inkomst 1998
genom skatte- och transfereringsåtgärderna
Källa: Finansdepartementet.
Sammantaget ger den fördelningspolitiska analysen vid handen att åt-
gärderna slår relativt jämnt för olika grupper av hushåll; inga undantas
från de krav som ställs för att sanera de offentliga finanserna. De grupper
som berörs något mer än andra har antingen gynnats av de senaste årens
skattepolitik, eller kommer att dra störst fördel av handlingsprogrammet
mot arbetslöshet och av politiken för att värna kvaliteten i barnomsorg,
utbildning, vård och andra offentliga verksamheter. Med en starkare eko-
nomisk återhämtning - med bl.a. ökad sysselsättning och sänkt ränta -
blir fördelningseffekterna mer gynnsamma än vad som framgår av den
här redovisade statiska beräkningen av regeländringar. Det sammanhän-
ger med de positiva effekterna av lägre arbetslöshet och utgiftsräntor,
särskilt för barnfamiljer och ungdomar.
55
Åtgärdernas fördelningsprofil och den antagna ekonomiska utvecklingen 1994/95:100
skulle bli betydligt mer ogynnsam med antagande om en mer passiv eko- Bilaga 1
nomisk politik och sysselsättningspolitik. Följderna av en sådan politik
skulle ännu kraftigare drabba just barnfamiljer, handikappade, pensionä-
rer och andra svaga grupper - genom ökad arbetslöshet, kraftigt sänkt
ekonomisk trygghet och nedskärningar i utbildningen, sjukvården, barn-
omsorgen, äldreomsorgen osv.
I propositionen om Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop.
1994/95:25) föreslogs förstärkningar av de offentliga finanserna på
sammanlagt 56,4 miljarder kronor år 1998. Dessutom aviserades att för-
slag om budgetförstärkningar med ytterligare 20 miljarder kronor skulle
föreläggas riksdagen i budgetpropositionen.
Sammantaget innebär förslagen i budgetpropositionen, EU-finansiering
exkluderad, förslag till utgiftsminskningar med 22,5 miljarder kronor år
1998, varav 10,5 miljarder kronor infaller under tolvmånadersåret
1995/96. De samlade budgetförstärkningarna som förelagts riksdagen i
den ekonomisk-politiska propositionen och i budgetpropositionen uppgår
därmed till 78,1 miljarder kronor 1998, varav 39,4 miljarder kronor
beräknas få effekt 1995/96 (12 månader), exkl. konsekvenser av EU och
regeringens handlingsprogram mot arbetslösheten.
Tabell 6.1 Samlade förstärkningar för den offentliga sektorn 1995/96 och 19981
Miljarder kronor, 1994/95 års priser och volymer
1995/96 (12 månader) |
1998 | |
Vissa ekonomisk-politiska åtgärder | ||
Inkomstförstärkningar |
19,7 |
36,6 |
Avgår utgiftsökningar |
-0,3 | |
Summa |
19,7 |
36,3 |
Utgiftsminskningar |
12.1 |
24,8 |
Avgår inkomstbortfall |
-2,0 |
-4,7 |
Summa |
10,1 |
20,1 |
Summa Vissa ekonomisk-politiska åtgärder |
29,8 |
56,4 |
Budgetpropositionen | ||
Utgiftsminskningar exkl. EU-ftnansering |
12,1 |
24,6 |
Avgår inkomstbortfall |
-1,6 |
-2,1 |
Övriga reformer |
-0,9 |
-0,8 |
Summa budgetpropositionen |
9,6 |
21,7 |
Förstärkning av den offentliga | ||
sektorns finanser |
39,4 |
78,1 |
1 I tabellen särredovisas ej EU-avgiften och dess finansiering (se avsnitt 6.4) och ej
heller regeringens handlingsprogram mot arbetslöshet.
56
I budgetförslaget lägger regeringen fram ett omfattande handlingspro- Prop. 1994/95:100
gram mot arbetslöshet. Programmet innebär en genomgripande omlägg- Bilaga 1
ning av den hittillsvarande arbetsmarknadspolitiken - innebärande att
merparten av åtgärderna kan finansieras inom hittillsvarande budget-
ramar. En tillfällig merbelastning uppstår på statsbudgeten med 9,2 mil-
jarder kronor 1995/96 (12 månader). Regeringen avser att finansiera
denna merbelastning med engångsvisa åtgärder. Dessutom föreslås en rad
smärre reformer inom diverse departementsområden.
Vid sidan av arbetet med att återställa balansen i de offentliga finan-
serna krävs andra insatser för att öka kontrollen över inkomst- och ut-
giftsutvecklingen. Regeringen redovisar under avsnittet Ekonomisk styr-
ning av statlig verksamhet strategin för dessa insatser. Ett väsentligt
inslag i detta arbete är att göra budgetdokumenten mer heltäckande och
lättöverskådliga.
Budgetförslaget för 1995/96 kan vara svårt att jämföra med tidigare år av
två anledningar.
För det första omfattar det kommande budgetåret en 18-månaders-
period (den 1 juli 1995 t.o.m. den 31 december 1996). Detta som en
övergångslösning till det system med kalenderbudgetår vilket börjar gälla
fr.o.m. år 1997.
För det andra görs en övergång till ökad bruttoredovisning på stats-
budgeten. Motivet för detta är att ge en tydligare bild av statens åtagan-
den och underlätta förståelsen av statsbudgeten samt att skapa större
likhet mellan det redovisade budgetsaldot och statens lånebehov. Det är
av olika skäl inte möjligt att redan fr.o.m. föreliggande budgetförslag
genomföra en fullständig övergång till bruttoredovisning.
Utgifterna för sjuk- och föräldraförsäkringen redovisas i dag till 85 pro-
cent på inkomstsidan, dvs. dessa utgifter redovisas som minskade in-
komster. Fr.o.m. budgetåret 1995/96 kommer samtliga utgifter för sjuk-
och föräldraförsäkringen att budgeteras och redovisas på statsbudgetens
utgiftssida. Denna förändring innebär att inkomsterna och utgifterna ökar
med samma belopp. Budgetsaldot påverkas följaktligen inte.
Vidare föreslås de inkomster och utgifter som tillhör arbetsmarknads-
fonden fortsättningsvis redovisas över statsbudgeten. Denna förändring
innebär att budgetens redovisade omslutning ökar samt att det redovisade
budgetsaldot försämras till följd av att arbetsmarknadsfonden för när-
varande uppvisar ett negativt finansiellt sparande. Försämringen av bud-
getsaldot motverkas av att Riksgäldskontorets nettoupplåning minskar
med samma belopp. Förändringarna är således endast redovisnings-
mässiga vilket framgår av att statens lånebehov inte påverkas.
Med övergången till bruttoredovisning på statsbudgeten ges en mer
korrekt bild av statens samlade åtaganden i ekonomiska termer än med
den redovisning som hittills tillämpats. Denna förändring innebär därmed
57
att underlaget för diskussionen om budgetpolitiken görs mer lättillgäng-
ligt, vilket är angeläget också av demokratiska skäl.
De två förändringar som nu föreslås är de volymmässigt dominerande.
Det återstår dock ett antal mindre förändringar för att uppnå fullständig
bruttoredovisning. Regeringen avser återkomma med förslag om sådana
förändringar.
I nedanstående tabell görs en jämförelse mellan hur budgetsaldo och
lånebehov m.m. skulle sett ut med de gamla redovisningsprinciperna och
hur de nu presenteras.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Tabell 6.2 Statsbudgeten och statens lånebehov budgetåren 1993/94-1995/96
Miljarder kronor
1993/94 Utfall |
1994/95 Rege- |
1995/96 12 mån |
1995/96 12 mån Brutto2 |
1995/96 18 mån |
1995/96 | |
Inkomster |
376,9 |
394,4 |
433,9 |
505,2 |
615,2 |
724,9 |
Utgifter |
554,0 |
586,3 |
587,3 |
675,7 |
833,7 |
968,4 |
Budgetsaldo |
-177,1 |
-192,0 |
-153,4 |
-170,5 |
-218,5 |
-243,4 |
Primärt budget- | ||||||
saldo |
-82,4 |
-75,0 |
-36,4 |
-53,5 |
-89,5 |
-114,4 |
Lånebehov |
233,5 |
229,0 |
163,8 |
163,8 |
238,5 |
238,5 |
Primärt lånebehov |
138,8 |
112,0 |
46,8 |
46,8 |
109,5 |
109,5 |
1 Enligt nuvarande redovisningsprinciper.
2 Enligt föreslagna redovisningsprinciper.
Regeringens budgetförslag innebär utöver de förslag som beslutats i
anledning av propositionen 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åt-
gärder, m.m. budgetförstärkningar på totalt 27,1 miljarder kronor för år
1998 och 15,1 miljarder kronor för tolvmånadersåret 1995/96. Av de
föreslagna budgetförstärkningarna exkl. EU-finansiering för 1998 utgör
22,5 miljarder kronor utgiftsminskningar. I det följande redogörs för be-
sparingarna i på den statliga konsumtionen samt därefter förslagen
område för område.
Besparingar i statlig konsumtion
Regeringen aviserade i propositionen 1994/95:25 om Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. sin avsikt att återkomma till riksdagen med
förslag till konkreta förslag till besparingar på den statliga konsumtionen.
Regeringen presenterar nu konkreta förslag till besparingar på samman-
taget 2,4 miljarder kronor budgetåret 1995/96 och 5,6 miljarder kronor
år 1998.
58
Utgångspunkten för regeringens förslag har varit att samtliga myndig- Prop. 1994/95:100
heters anslag fram till budgetåret 1998 skall reduceras med 11 procent Bilaga 1
jämfört med redan fattade beslut. Besparingarna skall inledas redan den
1 juli 1995. Vid utgången av 1996 skall besparingen motsvara en nivå-
sänkning på 5 procent.
Vissa avsteg från det generella sparkravet har emellertid gjorts. Det
gäller t.ex. vissa myndigheter som får nya omfattande uppgifter vid ett
EU-medlemskap, myndigheter som nyligen har genomgått en större om-
strukturering och myndigheter som är relativt nybildade. Även myndig-
heter vars verksamhet är utsatt för ett omfattande efterfrågetryck eller får
nya arbetsuppgifter, åläggs ett mindre omfattande sparkrav. Det gäller
t.ex. kriminalvården, arbetsförmedlingarna och skattemyndigheterna.
Åtgärder inom Justitiedepartementets område
Inom Justitiedepartementets område föreslås att utgifterna reduceras med
0,4 miljarder kronor för budgetåret 1995/96 (12 månader). Därefter före-
slås utgifterna inom rättsväsendet minskas med ytterligare 0,6 miljarder
kronor så att den sammanlagda besparingen uppgår till 1 miljard kronor
år 1998. Åtgärderna innebär bl.a. att stödet till politiska partier reduceras
och att polisväsendet sparar 235 miljoner kronor. Domstolarna sparar
vidare 89 miljoner kronor och kriminalvården 50 miljoner kronor.
Rättshjälpsutredningens arbete kan förväntas leda till ökade möjligheter
att begränsa kostnader för allmän rättshjälp. För 1995/96 föreslås därför
att en besparing motsvarande 14 miljoner kronor tas ut på rättshjälps-
anslaget.
Åtgärder inom Utrikesdepartementets område
Inom Utrikesdepartementets verksamhetsområde föreslår regeringen ut-
giftsbegränsningar om totalt 1,6 miljarder kronor för budgetåret 1995/96
(12 månader) och år 1998 uppnås drygt 1,9 miljarder kronor. Ca 1,2 mil-
jarder kronor av dessa är minskade utgifter för bistånd, östeuropa-sam-
arbete, EFTA m.m. som vidtas som en följd av medlemskapet i EU. Ut-
över förslagen i den ekonomisk-politiska propositionen om biståndsramen
föreslås nu ytterligare besparingar, främst inom utrikesförvaltningen.
Åtgärder inom Försvarsdepartementets område
Besparingarna inom Försvarsdepartementets område föreslås uppgå till
1,3 miljarder kronor tolvmånadersåret 1995/96. År 1998 beräknas be-
sparingen uppgå till 2 miljarder kronor. Förslagen aviserades i den
ekonomisk-politiska propositionen.
59
Regeringen har vidare aviserat ytterligare utgiftsbegränsningar i
samband med nästa försvarsbeslut om det säkerhetspolitiska läget så
tillåter, vilka motsvarar minst 2 miljarder kronor.
För budgetåret 1995/96 (12 månader) föreslås en generell besparing på
statlig konsumtion om drygt 0,7 miljarder kronor. Vissa strukturella åt-
gärder föreslås, som t.ex. avveckling av nämnden för strategisk försvars-
forskning.
Regeringen avser vidare att medge att Försvarsmakten senarelägger
materielbeställningar m.m. om ca 500 miljoner kronor.
Åtgärder inom Socialdepartementets område
Inom Socialdepartementets område föreslås nettobesparingar för 1995/96
(12 månader) uppgående till 4,7 miljarder kronor. År 1998 föreslås be-
sparingar på 7,8 miljarder kronor utöver de förslag som redovisades i
den ekonomisk-politiska propositionen (se Appendix). Huvuddelen av be-
sparingarna faller på regelförändringar i transfereringssystemen.
Besparingarna 1995/96 (12 månader) fördelas mellan förmånerna för
sjukvård, pensioner och familjepolitik. Fr.o.m. år 1997 föreslås be-
sparingar även i sjukförsäkringen. Nedan ges kortfattade kommentar till
besparingarna de första tolv månaderna 1995/96 inom respektive område.
Den största besparingen inom det familjepolitiska området utgörs av att
barnbidraget sänks med 125 kronor per månad. Detta gäller dock ej en-
samstående med barn. Därutöver minskas bostadsbidragen (och avskaffas
helt för äldre hushåll utan barn). En förskjutning av utbetalningstid-
punktema genomförs. Åtgärderna innebär att den utredning, som avise-
rades i propositionen om Vissa ekonomisk politiska åtgärder, m.m.,
preciseras och delvis tidigareläggs.
Folkpensionsförmånen för gift pensionär förändras på så sätt att för-
månen alltid skall uppgå till 78,5 procent av basbeloppet oavsett om den
andra maken arbetar eller inte.
Folkpensionsförmånen för förtidspensionärer föreslås sänkas med
6 procentenheter samtidigt som pensionstillskottet höjs i motsvarande
grad. Nuvarande grundnivå inom förtidspensioneringen ligger därmed fast
och besparingen uppstår genom att pensioner utöver grundnivå reduceras.
Vidare föreslås förändringar i beräkningen av bostadstillägg till pen-
sionärer samt förändringar i beräkningen av det särskilda grundavdraget
för pensionärer. Liksom inom det familjepolitiska området förskjuts ut-
betalningstidpunktema.
Sjukvårdsförmånerna reduceras genom höjda egenavgifter i läkemedels-
och tandvårdsförsäkringarna. Vidare höjs patientavgiften vid sjukhusvård
för pensionärer.
Fr.o.m. den 1 januari 1997 föreslås enhetliga ersättningsnivåer på
75 procent inom sjuk- och föräldraförsäkringen. Därigenom avskaffas
karensdagen i sjukförsäkringen och ersättning för långtidssjuka höjs.
Förhöjd ersättning med 10 procentenheter utgår vid rehabilitering liksom
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
60
i den tillfälliga föräldrapenningen och under de månader i föräldraförsäk- Prop. 1994/95:100
ringen som inte kan överlåtas på den andra föräldern. Bilaga 1
Åtgärder inom Kommunikationsdepartementets område
Inom Kommunikationsdepartementet föreslås besparingar om samman-
taget 2,9 miljarder kronor år 1998. Av dessa kommer 1,15 miljarder
kronor att få genomslag budgetåret 1995/96 (12 månader). Dessutom
återbetalar Luftfartsverket en skuld på 50 miljoner budgetåret 1995/96
(12 månader).
Besparingsförslagen avser bl.a. minskningar i investeringsanslagen för
vägar och järnvägar. Detta innebär att det investeringsprogram som be-
slutades år 1993 senareläggs. Vidare minskas anslaget Ersättning till
Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice. Dessutom
minskas bidragen till enskilda vägar och kommunala flygplatser.
Åtgärder inom Finansdepartementets område
På Finansdepartementets område föreslås besparingar på samtliga
myndigheter. Sammantaget fram till år 1998 föreslås besparingar på
knappt 1,5 miljarder kronor, varav 0,9 miljarder kronor kan hänföras till
tolvmånadersperioden 1995/96. För att tillförsäkra skatteförvaltningen
goda resurser för skatteindrivning och skattekontroll föreslår regeringen
att besparingen för skatteförvaltningen mildras i jämförelse med det gene-
rella besparingskrav regeringen ställt på statlig konsumtion. Besparingen
på skatteförvaltningen uppgår trots detta till 0,3 miljarder år 1998. Till
följd av Sveriges medlemskap i EU från årsskiftet 1994/95 bortfaller en
betydande mängd administrativa rutiner för den svenska utrikeshandeln.
Den besparing som därmed riktas mot tullen föreslås uppgå till 30 pro-
cent, eller knappt 0,4 miljarder kronor fram till år 1998. Därutöver sker
en besparing genom att bidraget till EES avvecklas från årsskiftet
1994/95. Denna besparing bör dock ses som en delfinansiering av med-
lemsavgiften till EU.
Åtgärder inom Utbildningsdepartementets område
Inom Utbildningsdepartementets område föreslås besparingar om totalt
2,4 miljarder kronor. Av dessa kommer 1,2 miljarder kronor att få
genomslag budgetåret 1995/96 (12 månader). Därutöver medför den
minskade indexeringen av basbeloppet, som föreslogs i prop. 1994/95:25,
en besparing på 0,1 miljarder kronor 1995/96 (12 månader) respektive
0,2 miljarder kronor 1998 på studiemedelsanslaget.
På skolområdet föreslås besparingar med nästan 95 miljoner kronor de
första 12 månaderna av budgetåret 1995/96. Den sammantagna nivåsänk-
ningen år 1998 beräknas till ca 0,2 miljarder kronor inom skolområdet.
61
Grundskolan och motsvarande skolformer undantas dock helt från Prop. 1994/95:100
besparingskrav. Bilaga 1
För universitet och högskolor uppgår besparingsförslagen till drygt
0,3 miljarder kronor den första tolvmånadersperioden. Nivåsänkningen
inom högskolesektorn kommer att uppgå till något mer än 1 miljard
kronor år 1998.
Besparingsförslagen inom forskningsområdet uppgår till knappt 160 mil-
joner kronor den första tolvmånadersperioden. Forskningens nivåsänkning
år 1998, där den största besparingen föreslås på forskningsrådsmedel, blir
drygt 250 miljoner kronor.
Förslagen inom studiestödet innebär bl.a. minskade studiebidrag vid
gymnasiestudier, slopat bamtillägg i vuxenstudiestödet, minskade resurser
för korttidsstudiestöd samt att det statliga bidraget till studerandes resor
upphör. Besparingsförslagen den första tolvmånadersperioden uppgår till
ca 0,7 miljarder kronor. Inom det studiesociala området beräknas nivå-
sänkningen, inkl, vissa ytterligare åtgärder år 1998, uppgå till ca 0,9 mil-
jarder kronor.
Åtgärder inom Jordbruksdepartementets område
Inom Jordbruksdepartementets område föreslås besparingar 1995/96 (12
månader) om ca 1,5 miljarder kronor. De största besparingarna avser
EG:s miljöprogram, 1 miljard kronor, samt EG:s stöd till mindre gynna-
de områden i södra Sverige, 150 miljoner kronor. Vidare görs betydande
besparingar inom utbildnings- och forskningsområdet, 0,2 miljarder kro-
nor. Övriga besparingar uppgår till knappt 0,2 miljarder kronor.
Fram t.o.m. år 1998 kommer utöver de besparingar som föreslås för
1995/96 (12 månader) ytterligare 0,5 miljarder kronor att sparas.
Åtgärder inom Arbetsmarknadsdepartementets område
Huvuddelen av de föreslagna besparingarna inom Arbetsmarknadsdeparte-
mentets område består av regeländringar inom arbetslöshetsförsäkringen
och inom arbetsmarknadspolitiken. Besparingarna uppgår 1995/96 (12
månader) till knappt 6 miljarder kronor och ca 8,8 miljarder kronor år
1998.
Den största besparingen görs genom regelförändringar inom arbets-
löshetsförsäkringen. Inom arbetsmarknadsområdet genomförs besparingar
genom sänkning av ersättningsnivåerna för vissa utbildningsbidrag.
Vidare föreslås en stegvis nedtrappning av lönebidraget vid anställning
av arbetshandikappade.
Regionalpolitikens anslagsnivå minskas med 0,5 miljarder kronor på 12
månader. Medlemskapet i EU innebär dock att Sverige kommer att få ett
betydande återflöde från EU:s strukturfonder på ca 2,4 miljarder kronor
per år.
62
Åtgärder inom Invandring m.m.
Regeringen föreslog i prop. 1994/95:25 att utgifterna för invandring
m.m. kan minskas med minst 760 miljoner kronor år 1998 jämfört med
tidigare planer. Regeringen bedömer nu att utgifterna i stället kan
reduceras med 800 miljoner kronor. Reduceringarna kan åstadkommas
dels genom förbättrad inressekontroll och regel- och organisations-
förändringar som gör asylprövningsprocessen och verkställighet av av-
lägsnandebeslut effektivare, dels genom att vidareutveckla de förslag som
diskuterades i den socialdemokratiska propositionen om lindring av
orsaker bakom flykt och påtvingad migration samt planeringsramar för
invandring (prop. 1990/91:195).
Konkreta förslag för hur besparingsåtgärderna kan uppnås skall lämnas
av den parlamentariska kommitté som har till uppgift att se över invand-
rings- och flyktingpolitiken. Kommunala förslag bör kunna genomföras
fr.o.m. den 1 juli 1996.
Åtgärder inom Kulturdepartementets område
Inom Kulturdepartementets område föreslås besparingar i statlig konsum-
tion, vilket beräknas ge 159 miljoner kronor år 1998 i besparing. Vidare
föreslås besparingar i utgifterna för den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamheten på 551 miljoner kronor år 1998. Koncessionsavgifterna
från TV4 föreslås tillföras statsbudgetens inkomstsida. Inom Kulturdepar-
tementets område föreslås också ett reformutrymme på 250 miljoner
kronor.
Åtgärder inom Näringsdepartementets område
Inom Näringsdepartementets område föreslås åtgärder för år 1995/96 (12
månader) om sammantaget 380 miljoner kronor. Förslaget till besparingar
inom Näringsdepartementets område hänför sig främst till europeiskt FoU
samarbete, där anslagen även nedräknats med avseende på bortfallande
EES-avgifter. Inom Sveriges geologiska undersökning sker avveckling av
den maringeologiska verksamheten.
Produktivitets- och effektivitetskrav har utlagts på myndigheternas
förvaltningsanslag, bidragsanslag samt övriga anslag för statlig konsum-
tion.
T.o.m. budgetåret 1998 föreslås, utöver tidigare föreslagna åtgärder,
budgetförstärkningar om ytterligare 520 miljoner kronor.
Reformerna inom Näringsdepartementets område hänför sig främst till
teknisk forskning och utveckling.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
63
Åtgärder inom Civildepartementets område
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Inom Civildepartementets verksamhetsområde föreslås besparingar mot-
svarande 367 miljoner kronor år 1998. För budgetåret 1995/96 (12 måna-
der) uppgår besparingarna till 137 miljoner kronor. Besparingarna i den
statliga konsumtionen avser i huvudsak åtgärder som berör länsstyrelser-
na. I övrigt berörs Kammarkollegiet, Konsumentverket och Allmänna
reklamationsnämnden.
Vidare görs besparingar på statsbidragen till ideella organisationer.
Nära hälften av neddragningarna görs på de bidrag som innehåller lokal-
stöd dvs. stöd till allmänna samlingslokaler och trossamfund.
Åtgärder inom Miljödepartementets område
Regeringen föreslår att besparingar på 425 miljoner kronor netto genom-
förs under mandatperioden. För budgetåret 1995/96 föreslås varaktiga
besparingar på 215 miljoner kronor samt reformer för 115 miljoner varav
100 miljoner engångsvis.
Åtgärder beträffande de kyrkliga kommunerna
Regeringen uttalade i den ekonomisk-politiska propositionen att även de
kyrkliga kommunerna bör bidra till saneringen av statens finanser. Mot
denna bakgrund lämnade regeringen förslag om att de kyrkliga kommu-
nerna skall ersätta staten för administrationen av kyrkoskatten. Detta
föreslogs för år 1995 ske genom en procentuell minskning av de kyrkliga
kommunernas skattemedelsfordran på staten. För tiden därefter anmälde
regeringen avsikten att återkomma till riksdagen med förslag. För år
1995 beräknades ersättningen uppgå till 300 miljoner kronor. Riksdagen
biföll regeringens förslag.
Regeringen gör nu bedömningen att de kyrkliga kommunerna under de
närmaste åren bör kunna bidra till att ytterligare förstärka statsbudgeten.
De årliga förstärkningarna med avseende på de kyrkliga kommunerna bör
ökas till 500 miljoner kronor. Regeringen avser att återkomma till denna
fråga i vårens kompletteringsproposition.
Folkomröstningen om EU den 13 november innebar ett ja till medlem-
skap, och riksdagen har efter detta beslutat att Sverige skall bli medlem
i den Europeiska unionen.
EU-medlemskapet bedöms medföra en bestående ökad belastning upp-
gående till ca 20 miljarder kronor på helårsbasis. I propositionen om
budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m.
64
(prop. 1994/95:40) har regeringen lämnat förslag till bl.a. principer för Prop. 1994/95:100
finansieringen av avgiften till gemenskapsbudgeten. Principerna har fast- Bilaga 1
ställts av riksdagen den 15 december 1994. En av principerna är att ett
svenskt medlemskap inte får leda till en ökning av statens upplåningsbe-
hov utan skall finansieras fullt ut genom en kombination av utgiftsned-
dragningar och inkomstförstärkningar. Regeringens uppfattning är vidare
att finansieringen främst skall beröra de områden som gynnas av ett med-
lemskap. Den sociala sektorn bör ej drabbas.
Regeringen föreslår nu utgiftsneddragningar med 4,6 miljarder kronor
för att finansiera medlemskapet. I detta är ej inräknat regeringens förslag
inom det jordbrukspolitiska området avseende EG:s miljöprogram och
stöd till mindre gynnade områden i södra Sverige. Regeringen har tidi-
gare lagt förslag om inkomstförstärkningar på totalt 7,6 miljarder kronor.
Vidare kommer regeringen att återkomma med förslag om inkomstök-
ningar under våren uppgående till 4,8 miljarder kronor. Totalt innebär
dessa åtgärder att den offentliga sektorns finanser förstärks med 17 milj-
arder kronor. Ytterligare 3 miljarder kronor återstår således att finan-
siera. Regeringen avser återkomma vid senare tillfälle med förslag.
Medlemskapet föranleder ökade utgifter för administration och förvalt-
ning inom vissa statliga myndigheter. Detta gäller även regeringskansliet.
I vissa fall har regeringen beaktat de tillkommande resursbehovet vid
medelstilldelningen. Regeringen avser att i vissa andra fall återkomma till
riksdagen med närmare förslag under våren 1995.
De föreslagna utgiftsneddragningama om 4,6 miljarder kronor för finan-
siering av medlemskapet i EU, innebär i de flesta fall inte minskade
resurser till berörda sektorer, då medel i stället utbetalas från gemen-
skapsbudgeten.
Inom Utrikesdepartementets område görs en neddragning på drygt
1 miljard kronor inom områdena bistånd och östsamarbete. Vidare bort-
faller Sveriges bidrag till EFTA samt till EFTA:s fond för ekonomisk och
social utjämning, totalt drygt 0,5 miljarder kronor, som en direkt följd
av medlemskapet i EU.
Flertalet departement berörs av nedjusteringar på sammanlagt 0,6 mil-
jarder kronor inom de områden som i EU-sammanhang benämns gemen-
samma program. Häri ingår exempelvis forskning, utbildning, miljö,
transeuropeiska nätverk, kultur och konsumentpolitik.
Inom det arbetsmarknads- och regionalpolitiska området reduceras ut-
gifter om knappt 2,1 miljarder kronor, varav 0,5 miljarder kronor avser
regionalpolitiken.
Slutligen vidtas utgiftsbegränsningar uppgående till ca 0,4 miljarder
kronor avseende den del av medlemsavgiften som berör EU-institutioner-
nas administration.
65
5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1
Åtgärderna som skall genomföras på inkomstsidan för att finansiera med-
lemskapet är generellt sett riktade mot de sektorer som gynnas av ett
medlemskap. Åtgärderna skall i första hand belasta produktionen. Totalt
uppgår de olika förslagen på inkomstsidan till 12,4 miljarder kronor år
1998 och 10,6 miljarder kronor för år 1995/96 (12 månader).
Regeringen föreslog i proposition 1994/95:122 om Finansiering av
medlemskap i EU att en allmän löneavgift på 1,5 procent införs, dvs. att
arbetsgivaravgiften höjs i motsvarande grad. Detta innebär en förstärk-
ning på 8,4 miljarder kronor netto för tolvmånadersåret 1995/96 och
6,3 miljarder kronor år 1998. Anpassningen av de svenska mervärdes-
skattereglema innebär också att vissa skatter justeras och leder år 1998
till en inkomstförstärkning på 1,1 miljard kronor. De höjda miljöav-
gifterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel som infördes den
3 november 1994 innebär vidare en förstärkning på 0,2 miljarder kronor.
För att finansiera resterande delar av EU-medlemskapet avser regering-
en att under våren lägga fram förslag om en rad åtgärder, bl.a. fastig-
hetsskatt på i dag skattefria fastigheter fr.o.m. år 1996. Det gäller
jordbruksfastigheter, skogsmark, industribyggnader och kommersiella
lokaler. De höjda skatterna på dessa fastigheter väntas ge en inkomstför-
stärkning på 3,5 miljarder kronor år 1998.
Regeringen återkommer också med förslag till inkomstförstärkningar
inom energi- och miljöområdet, bl.a. höjd koldioxidskatt för industrin
och skatt på dieselolja för arbetsredskap. Dessa förslag beräknas ge en
inkomstförstärkning om 1,3 miljarder kronor år 1998.
Regeringen lägger nu fram ett handlingsprogram mot arbetslöshet om-
fattande drygt 500 000 personer, vilket innebär en omläggning av befint-
lig arbetsmarknadspolitik i kombination med förändrad inriktning av nu-
varande rekryteringsstöd och ett nytt tillfälligt sysselsättningsstöd.
Programmet innebär ökade kostnader tillfälligt över statsbudgeten på
sammanlagt 2,2 miljarder kronor i form av ökade utgifter för budgetåret
1995/96 (12 månader) och minskade intäkter om högst 7 miljarder kronor
till följd av det nya sysselsättningsstödet. För budgetåret 1995/96 (18
månader) beräknas ökade kostnader och minskade intäkter om totalt ca
10 miljarder kronor.
Mellan åren 1985 och 1991 hade kommunsektorn ett negativt finansiellt
sparande på mellan 2 och 8 miljarder kronor per år. Inkomsterna täckte
de löpande utgifterna. Investeringarna finansierades med upplåning, för-
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
66
säljning av tillgångar eller minskat rörelsekapital. Åren 1992 till 1994 var
det finansiella sparandet positivt. Detta förklaras bl.a. av den allmänna
nedväxlingen i pris- och löneökningstakten samt eftersläpningen i det
gamla systemet för utbetalningar av kommunalskattemedel. År 1995 be-
räknas det finansiella sparandet vända till ett underskott för sektorn.
Landstingen beräknas dock under hela perioden 1992 t.o.m. 1996 ha ett
positivt finansiellt sparande. Kommunsektorns totala utgifter för konsum-
tion förväntas öka. Det är kommunerna som svarar för ökningen.
Under perioden 1994 t.o.m. 1996 väntas landstingen dra ner sina ut-
gifter för konsumtion. Sysselsättningen i kommunsektorn fortsätter att
minska men enligt preliminära bedömningar från Svenska Kommunför-
bundet antas de kommunala skattehöjningarna inför år 1995 leda till att
neddragningarna i verksamheterna inte blir fullt så stora som tidigare
antagits. Kommunsektorns realinvesteringar förväntas öka både år 1995
och 1996. Kommunsektorns finansiella resurser, dvs. skatter och stats-
bidrag, motsvarande under 1980-talet ungefär på 22 procent av BNP. År
1995 beräknas denna andel ligga på 20 procent och sjunka med ytterliga-
re 1 procentenhet år 1996. Det kan förklaras dels av den effekt systemet
för utbetalning av kommunalskattemedel får vid en nedväxling av den all-
männa löne- och prisökningstakten och dels av att statsbidragen utvecklats
restriktivt sedan ett antal år. En ytterligare förklaring är att de avdrags-
gilla egenavgiftema i pensions- och sjukförsäkringssystemet minskar
kommunernas och landstingens skatteinkomster. Regeringen kommer att
översiktligt under Finansdepartementets verksamhetsområde presentera
sin syn på kommunsektorn och dess roll i samhällsekonomin samt
aktuella frågor inom det kommunala området.
I regeringskansliet har de kommunala frågor som tidigare legat inom
Civildepartementets ansvarsområde överförts till Finansdepartementet.
Det innebär att Finansdepartementet är ansvarigt för frågor om kommunal
ekonomi och lagstiftning, struktur och indelningsfrågor samt utvecklings-
frågor. Detta ger en förbättrad möjlighet till samordning av de över-
gripande kommunala frågorna i regeringsarbetet. Dialogen mellan rege-
ringen och företrädare för kommunsektorn kan därmed också förenklas
och förbättras. Regeringen kommer senare idag att översiktligt redovisa
sin syn på kommunerna och dess roll i samhällsekonomin samt aktuella
frågor inom det kommunala verksamhetsområdet.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
67
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Tabell 6.4 Förstärkningar av de offentliga finanserna i budgetförslaget
Miljoner kronor, 1994/95 års priser och volymer
1995/96 (12 månader) |
1998 | |
Justitiedepartementet1 | ||
- Polisväsendet |
235 | |
- Övrigt |
165 | |
Summa |
400 |
1 000 |
Utrikesdepartementet | ||
- Biståndet |
707 |
707 |
- Samarbete Central- och Östeuropa |
335 |
335 |
- Slopat EFTA-bidrag |
114 |
114 |
- Övrigt |
144 |
457 |
Summa |
1 300 |
1 613 |
Socialdepartementet2 | ||
Familjepolitik m.m. | ||
- Sänkt barnbidrag |
1 146 |
2 345 |
- Sänkt ersättning föräldraförsäkring |
1 310 | |
- Övrigt |
370 |
740 |
- Avgår familjepol. utredning, aviserat | ||
i prop. 1994/95:25 |
-3 700 | |
Pensioner |
2 553 |
3 800 |
Sjukförsäkring och sjukvårdsförmåner |
1 085 |
1 481 |
Övrigt |
- 43 |
726 |
Pågående och kommande översyner |
1 702 | |
Summa före skattebortfall |
5 111 |
8 404 |
Avgår skattebortfall |
-373 |
-604 |
Summa efter skattebortfall |
4 738 |
7 800 |
Kommunikationsdepartementet | ||
- Investeringar i vägar och järnväg |
660 |
2 660 |
- Inleverans Luftfartsverket |
50 |
- |
- Övrigt |
490 |
240 |
Summa |
1 200 |
2 900 |
Finansdepartementet | ||
- Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet |
141 |
408 |
- Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning |
86 |
98 |
- Övriga myndigheter |
166 |
427 |
- Statliga arbetsgivarfrågor |
101 |
101 |
- Besparingar till följd av EU-medlemskap |
421 |
421 |
Summa |
915 |
1455 |
Regeringen avser återkomma med precisering avseende besparingar år 1998.
2 Besparingarna inom familjepolitiken för år 1998 redovisas exkl. den i den ekono-
misk-politiska propositionen aviserade utredningen om besparingar inom familjepoliti-
ken. Detta för att undvika dubbelräkning vid summering av föreslagna besparingar i
den ekonomisk-politiska propositionen och budgetpropositionen.
68
1995/96 (12 månader) |
1998 | |
Utbildningsdepartementet | ||
- Skolsektorn |
95 |
200 |
- Universitet och högskolor |
325 |
1 024 |
- Forskning |
159 |
254 |
- Studiestöd |
686 |
925 |
Summa |
1 265 |
2 403 |
Jordbruksdepartementet | ||
- Miljöersättningar inom jordbruket |
974 |
974 |
- Stöd till mindre gynnade områden |
150 |
150 |
- Forskning och utbildning |
200 |
200 |
- Övrigt |
172 |
672 |
Summa |
1 496 |
1 996 |
Arbetsmarknadsdepartementet | ||
- Utbildningsbidrag |
1 025 |
1 025 |
- Utbildning i företag |
572 |
1 433 |
- Regionalpolitik |
500 |
500 |
- Arbetsmarknadsfonden |
2 918 |
3 948 |
- Övrigt |
964 |
1 955 |
Summa före skattebortfall |
5 979 |
8 861 |
Avgår skattebortfall |
-1 221 |
-1 527 |
Summa efter skattebortfall |
4 758 |
7 334 |
Kulturdepartementet | ||
- Statlig konsumtion |
48 |
159 |
- Inleveranser som möjliggörs av besparing |
158 |
551 |
Summa |
206 |
710 |
Näringsdepartementet | ||
- Europeiskt FoU-samarbete |
191 |
316 |
- Effektiviseringskrav |
80 |
220 |
- Övrigt |
109 |
364 |
Summa |
380 |
900 |
Civildepartementet | ||
- Statlig konsumtion |
94 |
280 |
- Organisationsbidrag |
43 |
87 |
Summa |
137 |
367 |
Miljödepartementet1 | ||
- Bidrag till miljöarbete |
31 | |
- Bidrag till kalkningsverksamhet |
38 | |
- Miljöforskning |
30 | |
- Miljöinsatser i Östersjöregionen |
46 | |
- Övrigt |
70 | |
Summa |
215 |
425 |
1 Regeringen avser återkomma med precisering avseende besparingar år 1998.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
69
1995/96 (12 månader) |
1998 | |
Skatteadministrationsersättning från |
100 |
200 |
Avgår besparingar statlig konsumtion, |
-2 000 |
-2 000 |
Avgår EU-finansiering |
-4 600 |
-4 600 |
Summa före skattebortfall |
12 104 |
24 634 |
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
70
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
Regeringens förvaltningspolitik skall ge riktlinjer för arbetet med för-
valtningens organisation och struktur, lednings- och verksamhetsformer
samt styrningen av statliga verksamheter. Den skall ge vägledning såväl
för dem som arbetar i den löpande verksamheten som för dem som har
till uppgift att utveckla och förändra verksamheten i den statliga för-
valtningen.
Förvaltningspolitiken har successivt utvecklats och redovisats för riks-
dagen. Omfattande förändringar har genomförts från början av 1980-talet
och framåt och viktiga resultat är i dag uppnådda.
Genom det förnyelsearbete som bedrivits finns en bra grund i form av
principer och riktlinjer för förvaltningens organisation och styrning. Det
gäller nu att bygga vidare på denna grund och få en hög verkningsgrad
i det praktiska förvaltnings- och förändringsarbetet.
Det statsfinansiella läget kräver fortsatta besparingar och strukturför-
ändringar i den statliga förvaltningen. En omfattande omprövning av
offentliga åtaganden pågår.
Internationaliseringen och medlemskapet i EU ställer den offentliga för-
valtningen inför nya utmaningar. Ändamålsenliga organisations- och
arbetsformer i statsförvaltningen är en förutsättning för ett väl fungerande
europeiskt förvaltningssamarbete.
Samtidigt måste förvaltningen tillgodose medborgarnas krav på tjänster
av god kvalitet liksom på information om och insyn i den statliga verk-
samheten.
Den informationsteknologiska utvecklingen ger tillsammans med övriga
förvaltningspolitiska åtgärder möjligheter till nya och effektivare arbets-
sätt i den offentliga verksamheten. Därmed skapas ytterligare förutsätt-
ningar såväl för en rationellare administration som för en effektivare
information och service till medborgare och företag.
Den gemensamma sektorn är grunden för välfärdssamhället. För att
trygga jobben och välfärden krävs en effektiv förvaltning. Samtidigt är
besparingar och produktivitetsförbättringar nödvändiga för att sanera
statens finanser. Under de närmaste åren kommer omfattande organisa-
tions- och strukturförändringar att behövas för att åstadkomma en resurs-
snålare förvaltning med en så långt möjligt bibehållen servicenivå.
71
Sådana omfattande förändringar kan givetvis inte genomföras utan pro-
blem. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma och hantera sådana effekter
för såväl medborgarna i stort som för de anställda.
Ett aktivt ledarskap och en aktiv kompetensutveckling inom förvaltning-
en är avgörande för framgångsrikt förändringsarbete. Regeringen kommer
därför att ta initiativ till en ökad dialog med myndigheternas ledning.
Förvaltningspolitiken måste utvecklas och genomföras i samverkan mellan
regeringskansli och olika delar av förvaltningen.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en utförligare redo-
visning av den förvaltningspolitik som kommer att bedrivas under man-
datperioden.
I detta sammanhang redovisas sammanfattningsvis vissa pågående eller
planerade förvaltningspolitiska åtgärder, som utförligare beskrivs i
Finansdepartementets bilaga till årets budgetproposition.
Styrningen av förändringsarbetet i förvaltningen skall förbättras.
Tydligare riktlinjer kommer att utvecklas när det gäller formerna för
statlig verksamhet.
Återkommande uppföljningar av strukturförändringarna kommer att
göras och redovisas för riksdagen.
Personalkonsekvenserna vid strukturförändringarna har hittills kunnat
hanteras på ett tillfredsställande sätt. Fortsatt uppmärksamhet kommer
ägnas åt att lindra negativa konsekvenser.
Erfarenheterna av genomförda omställningar och avvecklingar ger
underlag för ytterligare förbättringar i kompetens och rutiner.
Regeringen återkommer i fråga om myndigheternas ledningsformer.
Ytterligare satsningar på chefsförsörjning och chefsutveckling kommer
att göras.
En grund håller på att läggas för verksamhetsfömyelse genom bl.a. en
ökad användning av informationsteknologi. Arbetet med att skapa en
öppen elektronisk infrastruktur för informationsförsörjning bedrivs i
samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner och landsting.
Den svenska statsförvaltningen skall inom ramen för EU-samarbetet
medverka i utvecklingen av transeuropeiska nätverk för informations-
utbytet mellan administrationer i medlemsländerna. Den statliga för-
valtningen har en viktig roll i det arbete som bedrivs inom EU för att
föra in Europa i informationssamhället och därmed skapa förutsättningar
för ökad tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning.
Prop. 1994/95:100
Bilaga 1
72
1994/95:100
Bilaga 1
Budgetpolitiken är en central komponent i regeringens ekonomiska politik
för tillväxt, sysselsättning och ett bevarande av välfärdsstaten. Att
statsmakterna har kontroll över inkomst- och utgiftsutvecklingen är av
fundamental betydelse för trovärdigheten. Vid sidan av det kort- och
medelsiktiga arbetet på att återställa balansen i de offentliga finanserna
pågår också ett långsiktigt inriktat förändringsarbete. Några inslag i detta
berörs i det följande.
Analyser av offentliga verksamheters effektivitet brukar separeras i frågor
om verksamheternas inriktning - vad man gör - och deras produktivitet -
hur man gör. På ett mer grundläggande plan krävs att man motiverar att
staten överhuvudtaget påtar sig ett ansvar för ett visst område. Denna
fråga får särskild relevans i den rådande statsfinansiella situationen.
Riksdagen har beslutat att statsskulden i förhållande till BNP skall
stabiliseras till år 1998 (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl, rskr.
1994/95:145). En väsentlig del av detta budgetpolitiska mål skall
fullgöras genom utgiftsminskningar. Det är regeringens bedömning att
detta inte kan infrias enbart genom besparingar i traditionell mening;
offentliga utgifter måste på ett mer grundläggande sätt omprövas för att
utrymme för omprioriteringar skall kunna skapas.
Som ett led i denna omprövning gäller generella kommittédirektiv som
innebär att varje kommitté och särskild utredare skall pröva det offentliga
åtagandet inom sitt område. En liknande prövning ingår i det löpande
budgetarbetet inom regeringskansliet. Den rådande utgiftsstrukturen utgör
inte längre en given utgångspunkt för budgetarbetet.
Det offentliga åtagandet tar sig en mängd olika former, vilka i vissa fall
är resultatet av historiska tillfälligheter eller motiv som inte längre är
giltiga. Oklarheter råder ibland om syftena med åtagandet. En fortgående
renodling av motiven för de offentliga åtagandena måste ske, liksom en
återkommande prövning av vilken verksamhetsform som är lämpligast.
Myndighetsutövning och affärsverksamhet bör hållas åtskilda. I de fall
staten har ett ägarintresse i affärsverksamhet bör ägarrollen definieras
klart och utövas aktivt.
73
Internationella jämförande undersökningar har belagt att den institutio-
nella ramen för budgetprocessen har stor betydelse för processens
faktiska utfall, mätt som statligt upplåningsbehov, ackumulerad skuld
eller motsvarande. Det har också visats att Sverige i detta avseende har
svaga institutioner {Statsskulden och budgetprocessen, Ds 1992:126).
Vissa förstärkningar av institutionerna är under genomförande. Resul-
tatstyrning av den statliga verksamheten jämte en förbättrad finansiell
styrning ger ökade möjligheter för statsmakterna att såväl koncentrera
intresset på övergripande frågeställningar som att utvärdera prestationer
och effekter. Inom regeringskansliet har budgetprocessen vänts såtillvida
att samhällsekonomiska förutsättningar i större utsträckning än tidigare
styr resurstilldelningen. Den förändrade uppläggningen av riksdagens
budgetarbete som nyligen beslutats kommer att stärka denna del av
budgetprocessen.
Trots dessa förbättringar är det regeringens bedömning att Sverige har
en lång väg att gå innan den statliga budgetprocessen uppfyller de krav
som i dag ställs i andra, med Sverige jämförbara länder. Detta gäller i
synnerhet mot bakgrund av de offentliga utgifternas storlek i relation till
ekonomin som helhet.
Ett första problem gäller automatiken i utgiftsutvecklingen. Omkring
70 procent av utgifterna - siffran beror av definitionen - är styrda av
någon form av automatik i den meningen att det krävs politiska beslut för
att påverka dem. Detta kan skapa svårigheter i en situation där ompriori-
teringar krävs. En översyn av det regelverk som styr utgiftsutvecklingen
krävs därför, så att de offentliga utgifterna i större utsträckning kan
anpassas till inkomstförändringar för den offentliga sektorn.
Subventioner exempelvis i form av skattenedsättningar av olika slag
prövas inte systematiskt på samma sätt som utgifterna. Detta behandlas
för närvarande av särskild utredare (dir. 1994:13), och avsikten är att en
redovisning av sådana subventioner årligen skall presenteras för riksdagen
som underlag för en prövning.
En annan central dimension i budgetarbetet är graden av långsiktighet.
De svenska budgetbesluten är ettåriga, och tidshorisonten utöver det
närmaste året berörs bara i utblickar och konsekvensanalyser. Genom sitt
beslut att stabilisera statsskulden till år 1998 har statsmakterna satt en
ram för agerandet på längre sikt som kan ha stor betydelse som
förtroendeskapande åtgärd och därigenom påverka den faktiska ut-
giftsutvecklingen i gynnsam riktning via räntebildningen. Denna ökade
långsiktighet bör vara ett permanent inslag i den ekonomiska politiken.
Ett utredningsarbete bedrivs för närvarande i syfte att utröna i vilka
avseenden sådana flerårsbeslut i riksdagen kan vara påkallade.
Arbete bedrivs också i regeringskansliet med att göra budgetdokumentet
mer heltäckande och transparent. Det långsiktiga målet bör vara att alla
utgifter som riksdagen beslutar om normalt redovisas på statsbudgeten,
så att upplåningsbehovet bättre överensstämmer med budgetsaldot. En
närmare koppling mellan redovisningen av statens finanser och national-
1994/95:100
Bilaga 1
74
räkenskaperna eftersträvas. Det pågående utvecklingsarbetet med en ny 1994/95:100
statsbudgetmodell och årsredovisning för staten kommer att öka den Bilaga 1
ekonomiska redovisningens informationsvärde. Det är också viktigt för
den politiska debatten att budgetpropositionen blir mer läsvänlig.
Vad beträffar genomförande- och utvärderingsfaserna krävs en
snabbare återföring till regering och riksdag av det faktiska utfallet under
pågående budgetår för såväl inkomster som utgifter. Avvikelser från den
förutsedda utvecklingen måste snabbt identifieras och analyseras, så att
motåtgärder kan vidtas. Tillkommande utgifter måste, om inte exceptio-
nella omständigheter föreligger, finansieras genom omprioriteringar.
Huvudansvaret för att föreslå sådana omprioriteringar åvilar berörda
myndigheter och departement.
Genom den nya budgetprocessens krav på beslutsunderlag i form av
prestations- och effektredovisningar förbättras möjligheterna till ut-
värdering och omprövning. Ännu omfattas dock bara en mindre del av
de statliga utgifterna systematiskt av dessa redovisningar - främst utgifter
för förvaltningsändamål - varför ett betydande utvecklingsarbete krävs.
Även bidrag, transfereringar och subventioner måste på sikt omfattas. 1
detta sammanhang är det också viktigt att uppmärksamma behovet av att
utveckla statsmakternas uppföljning och utvärdering av kommunsektorns
ekonomi och verksamhet mot uppsatta nationella mål. En sådan upp-
följning och utvärdering är ett centralt underlag för statsmakternas årliga
beslut om det skattefinansierade utrymmet för kommunal verksamhet.
Regelverket kring budgetprocess och revision är i Sverige lagfäst i långt
mindre utsträckning än i andra jämförbara länder. Utöver regeringsfor-
mens allmänna reglering av finans- och kontrollmakten är gällande be-
stämmelser spridda på ett antal förordningar och enskilda beslut i
samband med riksdagens behandling av budget- och kompletterings-
propositioner. Detta försvårar överblicken och riskerar att leda till
oklarheter. Ett otydligt sanktionssystem riskerar också att minska
respekten för gällande regelverk. Utredning rörande en eventuell
lagreglering av budgetprocess och revision bedrivs för närvarande inom
regeringskansliet.
75
1994/95:100
Bilaga 1
Regeringens förslag: Verksamheter som påverkar statens lånebehov
och verksamheter som riksdagen regelstyr bör i normalfallet tas upp
på statsbudgeten.
Riksdagen har uppdragit åt regeringen att överväga hur stor del av den
statligt reglerade verksamheten som skall tas upp på den statliga bud-
geten. I kompletteringspropositionen våren 1994 lämnade regeringen en
övergripande redovisning av utgångspunkterna för Finansdepartementets
utredningsarbete rörande ett framtida budgetsystem för staten. Regeringen
tar i det följande upp vissa principiella frågor som grund för det fortsatta
utvecklingsarbetet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med
förslag till en ny statsbudgetmodell under år 1995. Ambitionen är att ett
nytt budgetsystem skall kunna tillämpas för 1997 års statsbudget.
En betydande del av statens verksamhet redovisas idag utanför stats-
budgeten. För att uppnå ökad fullständighet i statsbudgeten krävs att
inkomster och utgifter för statlig verksamhet som idag ligger utanför
statsbudgeten redovisas på budgeten. Denna budgetproposition innebär
ett steg i den riktningen genom att utgifterna för bidrag till arbetslöshets-
försäkring m.m. nu lyfts in på budgeten.
Inför det fortsatta utvecklingsarbetet bör enhetliga principer för vilka
verksamheter som skall tas upp på statsbudgeten fastställas. Regeringen
föreslår att följande två huvudprinciper skall läggas till grund för
ställningstagande till vilka verksamheter som skall budgeteras och
redovisas på statsbudgeten. För det första bör samtliga verksamheter som
påverkar statens lånebehov i normalfallet tas upp på statsbudgeten.
Härmed minskar den skillnad som i dagens system finns mellan statsbud-
getens saldo och statens upplåningsbehov betydligt. För det andra bör
verksamheter som riksdagen regelstyr och som har konsekvenser för
statens inkomster och utgifter i normalfallet tas upp på statsbudgeten. De
budgetmässiga effekterna av olika regelbeslut skulle därmed ingå i
riksdagens framtida beslut om ramar för olika utgiftsområden. Ända-
målsenligheten i dessa principer vad gäller t.ex. avgiftsfinansierad
efterfrågestyrd verksamhet och statliga s.k. placeringsfonder (t.ex. AP-
fonden) bör särskilt prövas i det fortsatta utvecklingsarbetet.
Under senare år har flera frågor aktualiserats rörande principer för hur
statens inkomster och utgifter bör budgeteras och redovisas på statsbud-
geten. Vikten av ökad bruttoredovisning av statsbudgetens utgifter och
inkomster har särskilt framhållits. Med en sådan redovisning menas att
76
inkomster och utgifter redovisas brutto, dvs. var för sig på särskilda in- 1994/95:100
komsttitlar och utgiftsanslag. Idag förekommer nettoredovisning både på Bilaga 1
budgetens inkomst- och utgiftssida. På inkomstsidan är t.ex. flertalet in-
komsttitlar för skatter och socialavgifter nettoredovisade. Regeringen
anser att bruttoredovisning bör tillämpas i större utsträckning. Ett steg
mot bruttoredovisning tas i årets budgetförslag genom att utgifterna för
sjuk- och föräldraförsäkringarna i sin helhet redovisas på utgiftssidan.
För den ekonomiska politikens utformning är det av vikt att regeringen
har tillgång till ett fullgott underlag i form av beräkningar och be-
dömningar av statsfinansernas utveckling på kort och lång sikt. Be-
räkningar och sammanställningar av den offentliga sektorns finanser görs
idag av ett antal olika myndigheter och instanser. De olika beräkningarna
och sammanställningarna fyller sina specifika syften vilka i de flesta fall
är reglerade i lag. För att uppnå dessa syften använder myndigheterna
olika modeller och system för analys och redovisning, vilket leder till
svårigheter i samband med jämförelser och avstämningar mellan
beräkningarna.
Det redovisade utfallet och prognoser över statsbudgetens inkomster
och utgifter redovisas av Riksrevisionsverket (RRV). RRV redovisar även
statens totala verksamhet som följer nationalräkenskapernas fördelning av
statens inkomster och utgifter på realekonomiska arter. Nationalräkenska-
perna sammanställs av Statistiska Centralbyrån (SCB).
Regeringen redovisar normalt en bedömning av det ekonomiska läget
och statsbudgetens utveckling i budgetpropositionen och i kompletterings-
propositionen. Redovisningen sker dels i form av förslag till statsbudget,
dels som redovisning av det finansiella sparandet i nationalräkenskapster-
mer. I samband med dessa redovisningar krävs en avstämning mellan de
båda beräkningarna. Avstämningen försvåras dock av de olika metoder
som används för framtagning av dessa beräkningar. Det är angeläget att
de bedömningar som regeringen redovisar är konsistenta. Regeringen har
därför för avsikt att ge chefen för Finansdepartementet bemyndigande att
tillkalla en utredare för att se över skillnaderna mellan de olika redovis-
ningarna. Utredaren bör i ett första steg kartlägga skillnaderna mellan de
olika redovisningssystemen. I ett andra steg bör utredaren utarbeta förslag
till metoder för att kunna göra avstämningar mellan de olika beräk-
ningarna.
77
1994/95:100
Bilaga 1
Genom att nya redovisningsprinciper införts vid samtliga statliga myndig-
heter finns nu möjlighet att ta fram en årsredovisning för staten inne-
hållande bl.a. ett konsoliderat årsbokslut (resultat- och balansräkning)
som baseras på traditionella bokföringsmässiga grunder. Härmed erhålls
en redovisning av statens finanser som bör vara av stort värde för stats-
makterna och andra som har att fatta beslut mot bakgrund av en
bedömning av statens finansiella ställning.
RRV har givits i uppdrag att ta fram en årsredovisning för staten.
Verket kommer att i februari 1995 publicera årsredovisningen för staten
avseende budgetåret 1993/94. Regeringen avser att återkomma till riks-
dagen under 1995 i fråga om årsredovisningen för staten och i samband
med detta även kommentera årsredovisningen för staten för 1993/94.
78
1994/95:100
Bilaga 1
RRV har nyligen i sin årliga rapport till regeringen redovisat sina
iakttagelser för 1994 (RRV rapport daterad 1994-12-01). Iakttagelserna
är dels av generell karaktär, dels mer specifika för resp, departements-
område.
Regeringen redovisar i det följande en sammanfattning av RRV:s gene-
rella iakttagelser. Regeringen avser att i kompletteringspropositionen
närmare redovisa vilka åtgärder som vidtas med anledning av att RRV
har lämnat revisionsberättelser med invändning eller på andra grunder har
visat på förhållanden som bör åtgärdas. Vi vill dock redan nu klargöra
att regeringen inte accepterar att statliga medel används på ett felaktigt
eller ineffektivt sätt, inte heller att få bristfällig information om hur de
statliga medlen använts. RRV har härvid en viktig funktion att fylla
genom sin granskning och avrapportering till berörda organisationer och
till regeringen. Regeringen fäster stort avseende vid resultatet av revi-
sionen och kommer att lägga stor omsorg vid att omhänderta verkets iakt-
tagelser och på erforderligt sätt verka för att brister avhjälps.
I rapporten lyfter RRV fram generella iakttagelser från den årliga revi-
sionen samt vissa effektivitetsproblem i statsförvaltningen. I likhet med
förra året har granskningen även föranlett RRV att ägna ett särskilt av-
snitt åt iakttagelser rörande omstrukturering av statlig verksamhet samt
verksamhet som överförts till annan verksamhetsform.
För 29 av 260 myndigheter har RRV avgett en revisionsberättelse med
invändning. Samma revisionsberättelse innehåller ibland flera typer av
invändningar varför dessa inte låter sig klassificeras på ett entydigt sätt.
RRV gör dock en grov indelning vilken innebär att för 19 av myndig-
heterna är grunden för invändningen huvudsakligen brister i förvaltning
eller att årsredovisningen är missvisande i väsentliga avseenden. I fyra
fall har myndigheten inte uppmärksammat regeringens krav på åter-
rapportering i väsentliga avseenden. I tre fall utgör grunden främst att
anslag hanterats i strid med gällande bestämmelser och i två fall är in-
vändningen hänförlig till en bristfällig intern styrning i samband med
större omställningar av verksamheten.
RRV medverkar även i revision av ett drygt hundratal bolag och stiftel-
ser, där ett bolag, Kungliga dramatiska teatern AB, erhållit revisionsbe-
rättelse med invändning. Vidare granskas 23 kyrkliga organisationer av
RRV, där resultatet av granskningen innebar att Domkapitlet i Linköping
erhöll invändning i revisionsberättelsen. I båda dessa fall är grunden för
invändningen att deras redovisning är missvisande i väsentliga avseenden.
Granskningsresultatet innebär att antalet revisionsberättelser med in-
vändning ånyo har ökat i förhållande till föregående år. I två av fallen,
Byggnadsstyrelsen och Kungliga dramatiska teatern AB, lämnas dessutom
79
revisionsberättelse med invändning för andra året i följd. Även antalet
revisionsrapporter till organisationernas styrelser har ökat. Som en för-
klaring av flera nämner RRV att flera myndigheter för första gången
lämnat årsredovisning och fullt ut tillämpar de nya redovisnings- och
finansieringsmetoderna.
Verkets samlade bedömning är att kvaliteten på myndigheternas redovis-
ning förbättrats, men att det av antalet revisionsberättelser med invänd-
ning framgår att relativt många myndigheter ännu inte uppnått en godtag-
bar nivå. Speciellt oroande är, menar RRV, att flera av de största myndig-
heterna, som borde ha alla förutsättningar för hög kvalitet på sin redo-
visning, ingår i denna grupp. Liksom tidigare år finns det myndigheter
som fortsatt visar liten respekt för de beslut som statsmakterna fattat.
Granskningen visar även på ljuspunkter. Kvaliteten på årsredovis-
ningarna har utvecklats positivt i den meningen att de flesta myndigheter
som lämnat årsredovisning för första gången har lämnat bättre redovis-
ningar än vad övriga myndigheter gjorde i sina första årsredovisningar.
De myndigheter som redan tidigare avgivit årsredovisning har också för-
bättrat sin redovisning främst vad gäller prestationer, volymer och kost-
nader. Undantag utgörs främst av myndigheter inom försvarsområdet som
varit föremål för förändringar, vissa tillsynsmyndigheter samt några av
de stora koncerniiknande myndigheterna. De flesta myndigheterna har
också haft svårt att relatera resultatet till verksamhetsmål och att koppla
ihop informationen i den ekonomiska redovisningen med den i resultatre-
dovisningen. RRV pekar på att en mer utvecklad dialog mellan berörda
myndigheter och regeringskansliet, i vilken behoven och kraven på ut-
formningen av redovisningen klargörs, kan undanröja en del av dessa
problem. Årets granskning har även föranlett RRV att uppmärksamma
problem som följer av bristande jämförbarhet mellan myndigheters resul-
tatinformation, i de fall de har samma verksamhetsuppdrag men där en
central myndighet saknas.
Liksom föregående år lyfter RRV fram myndigheternas internkontroll
som ett stort problemområde. Verket bedömer att den interna kontrollen
försämrats ytterligare inom många myndigheter, och att det största beho-
vet av åtgärder föreligger hos de största och ofta koncernliknande
myndigheterna mot bakgrund av deras ekonomiska betydelse. RRV hänvi-
sar i sammanhanget till en nyligen avgiven rapport till regeringen om
behovet av och förslag om förstärkt intern kontroll och utbyggd intern
revision. Regeringens ställningstagande till RRV:s förslag i denna fråga
redovisas i avsnitt 5. RRV konstaterar vidare att statsanställdas engage-
mang i affärsverksamhet i flera fall inte varit förenligt med gällande
regler om bissyslor och jäv. Verket bedömer att omfattningen av detta
problem bör föranleda en prövning av om det bör ges större möjligheter
för arbetsgivaren att begära en redovisning av arbetstagarens engagemang
i privat affärsverksamhet med anknytning till verksamheten i anställ-
ningen.
När det gäller omläggningen till nya finansiella styrmetoder framstår
de nya metoderna inom kapitalförsörjningsområdet vara det som genere-
rar flest problem. RRV pekar här särskilt på modellen med lån i Riks-
1994/95:100
Bilaga 1
80
gäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltnings-
ändamål som i alla delar inte synes accepteras av myndigheterna. Även
tillämpningen av räntekonto har brustit vid en del myndigheter. Tekniskt
sett fungerar dock dessa modeller väl.
RRV redovisar även ett antal iakttagelser vad gäller bristande regel-
efterlevnad vid myndigheterna. Respekten för statsmakternas beslut är i
flera fall låg, med bl.a. överskridanden av anslag (i ca tio fall med bety-
dande belopp) eller bristande redovisning mot statsbudgeten som följd.
RRV pekar dock på att bristande regelefterlevnad, i de fall det är fråga
om mycket små myndigheter, kan vara hänförligt till att de generella be-
stämmelserna för redovisning och kapitalförsörjning uppfattas som väl
komplicerade och krävande i förhållande till den verksamhet som bedrivs.
När det gäller affärsverk anser RRV att det nu kan finnas anledning att
överväga om affärsverksformen längre behövs mot bakgrund av de om-
struktureringar som skett inom affärsverkssektorn och att den traditionella
myndighetsformen blivit mer flexibel. RRV pekar även på vikten av att
affärsverken utvecklar redovisningen av leasingåtaganden, då det annars
föreligger risk för att regeringens och berörda styrelsers beslutsunderlag
får för låg kvalitet. Vidare rekommenderar RRV, mot bakgrund av
gjorda iakttagelser, att befogenheter och ansvar, bl.a. vad gäller rätten att
ingå leasingavtal, liksom avkastningskraven förtydligas samt att styrelser-
nas sammansättning ses över.
Årets granskning har återigen föranlett RRV att uppmärksamma beho-
vet av att generella riktlinjer utfärdas till myndigheterna om avveckling
och ombildning samt att tydliggöra reglerna för myndigheters medverkan
i bildande av bolag och stiftelser, i enlighet med vad regeringen anmälde
i 1994 års kompletteringsproposition. RRV har även funnit att myndighe-
ter fortsatt att bilda stiftelser utan att inhämta regeringens tillstånd. Som
exempel kan nämnas att verket i en särskild kartläggning av stiftelse-
bildningar inom länsstyrelseområdet fann att för endast sju av 49 identi-
fierade stiftelser har statsmakternas tillstånd inhämtats. RRV pekar även
på att de principer statsmakterna lagt fast för RRV:s medverkan i
revision av bolag och stiftelser ännu inte fått fullt genomslag. I samman-
hanget förordas att RRV:s rätt att utse medrevisor även bör komma i
fråga för statliga företag eller statligt bildade fonder och stiftelser där
staten utsett s.k. lekmannarevisorer. RRV påtalar även att bl.a. mängden
statliga företag och komplexiteten i de frågor som ankommer på staten
som ägare av företag talar för att det kan finnas skäl att samordna frågor
som rör statens ägande av bolag inom en central funktion inom regerings-
kansliet. RRV:s granskning har även påvisat skäl som talar för att rege-
ringen bör fatta beslut om alla typer av privatiseringar, dvs. även vad
gäller försäljning av väsentliga tillgångar och s.k. outsourcing (dvs. när
tillgångar överlåts till ett företag mot avtal att köpa motsvarande tjänster
av företaget).
RRV har även redovisat iakttagelser vad gäller effektiviteten i statsför-
valtningen. Verket framhåller bl.a. att stabila regelsystem som är lätta att
administrera är avgörande för effektiviteten i skattekontrollen. RRV har
även funnit att det finns betydande vinster att göra inom skatteområdet
1994/95:100
Bilaga 1
81
6 Riksdagen 1994195. 1 samt. Nr 100. Bilaga 1
genom förstärkning av momskontrollen och genom snabbare inbetalning
av skatter och avgifter. Verket menar att det under lång tid skett en
successiv förskjutning i hanteringen av transfereringar och uppbörd från
kontroll och värn om det allmännas medel i riktning mot service och råd-
givning. Detta torde, enligt RRV, ha påverkat den statsfinansiella utveck-
lingen i negativ riktning. Verket bedömer att det därför kan finnas anled-
ning att prioritera funktioner inom myndigheterna som t.ex. bevakar att
kostnadsdrivande praxisutveckling i transfereringssystemen undviks eller
att servicenivån till skattepliktiga inte leder till att staten förlorar skatte-
och avgiftsinkomster.
Vidare pekar RRV på behovet av en samlad översyn av den statliga
fondförvaltningen. Verket bedömer även att det finns betydande bespa-
ringar att göra genom bättre upphandlingsförfarande, bättre kapacitetsut-
nyttjande av den statliga fordonsparken och bättre planering och underlag
inför större investeringsbeslut inom infrastrukturområdet. RRV redovisar
även förslag till åtgärder för att effektivisera asylprocessen och in-
tegrationsarbetet inom invandrarområdet. RRV:s granskning har också
påvisat behovet av en mer utvecklad strategi och kompetens inom IT-
området. RRV har även granskat statens tillsyn inom olika sektorer, bl.a.
telemarknaden och den finansiella marknaden. Verket har härvid funnit
att tillsynen skulle kunna göras mer effektiv genom mer entydiga uppdrag
att övervaka marknadernas utveckling och genom renodling av tillsyns-
myndigheternas uppgifter.
1994/95:100
Bilaga 1
82
1994/95:100
Bilaga 1
— Resultatstyrningen utvecklas positivt.
— Årsredovisningarna är, trots vissa brister, av stort värde för
regeringens löpande uppföljning av den statliga verksamheten.
I 1994 års kompletteringsproposition redovisades utgångspunkterna för
att stärka genomförandet av resultatstyrningen. En interdepartemental
arbetsgrupp tillsattes för att ta fram underlag för regeringens fortsatta
ställningstaganden. Arbetsgruppens slutrapport kommer att färdigställas
i början av 1995. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under
1995 med bedömning och förslag till åtgärder för att stärka genomför-
andet av resultatstyrningen.
I RRV:s årliga rapport om resultatet av årets granskning, vilken
redovisas i avsnitt 3, lämnas även vissa iakttagelser vad gäller ut-
vecklingen av resultatstyrningen.
Regeringen har på begäran från riksdagen fortlöpande redogjort för
utvecklingen av resultatstyrningen. I det följande redovisas erfarenheter
från och regeringens bedömning av utvecklingen av resultatstyrningen
under det gångna året.
Mot bakgrund av de ökade krav som ställts på myndigheterna och de
omfattande förändringar som genomförts i den finansiella styrningen är
utvecklingen av årsredovisningarna god. Kvaliteten i den ekonomiska
redovisningen har höjts, även om det finns myndigheter som fortfarande
inte lyckats uppnå en godtagbar nivå. De myndigheter som i år lämnat
sin första årsredovisning har i allmänhet lämnat en årsredovisning av
högre kvalitet än de myndigheter som lämnade sin första årsredovisning
1992 och 1993. Inom ett flertal myndigheter pågår ett utvecklingsarbete,
vilket framdeles ytterligare bör kunna öka årsredovisningarnas kvalitet.
RRV menar i sin rapport att ambitionen i arbetet med årsredovisningen
är hög hos de flesta myndigheter. Vid en bedömning måste, enligt RRV,
beaktas att införandet av resultatstyrning kräver ett långsiktigt och
uthålligt engagemang på alla nivåer. RRV menar att beställningar och
krav i regleringsbreven i vissa fall måste bli tydligare. En av för-
klaringarna till att vissa myndigheter haft problem att redovisa resultat är
att de mål som statsmakterna beslutat för verksamheten ännu inte brutits
ner till en uppföljningsbar nivå.
83
I budgetberedningen under hösten 1994 har ett tiotal myndigheter och
deras verksamhetsområden genomgått fördjupad prövning. För flertalet
av dessa lägger regeringen i denna proposition förslag om verksamhetens
framtida inriktning. RRV har studerat ett urval av de fördjupade
anslagsframställningarna. Erfarenheterna från årets anslagsframställningar
liknar dem som redovisats tidigare år. Det finns fortfarande brister i
resultatanalyserna, vilket förklaras såväl av att myndigheterna har
problem att finna en lämplig informationsstruktur och aggregeringsnivå
som att analyskapaciteten inte varit tillräcklig. Endast undantagsvis har
myndigheterna kritiskt granskat och ifrågasatt sin egen verksamhet.
Analyser av kostnader, kvalitet och effekter är mer frekventa och
fylligare än tidigare, men det finns, enligt RRV, fortfarande utrymme för
förbättringar. Positivt är att nya myndigheter, som lämnat sin första
fördjupade anslagsframställning, producerat väl genomarbetade resultat-
analyser och förslag om den framtida inriktningen av verksamheten som
till viss del baseras på analyserna av verksamheten. Sammantaget är
bilden av de fördjupade anslagsframställningarna något mer positiv än
tidigare år.
En rad positiva effekter har åstadkommits i reformarbetet med att
utveckla resultatstyrningen i budgetprocessen. Hösten 1994 är första
gången samtliga myndigheter avger årsredovisning. Ett stort antal
myndigheter lämnar årsredovisningar av god kvalitet. En successiv
anpassning av resultatredovisningen sker till regeringens behov av in-
formation för löpande styrning och kontroll. Resultatstyrningen anpassas
vidare till de skilda förutsättningar som gäller för olika delar av den
statliga verksamheten. Departementen uppfattas mer nyanserade i
dialogen med myndigheterna. I samtliga dessa avseenden måste dock ut-
vecklingen fortsätta.
Regeringen konstaterar med tillfredställelse att myndigheternas intresse
och förmåga att i olika avseenden analysera sin verksamhet har ökat
påtagligt sedan slutet av 1980-talet. Årsredovisningarna och särskilt
resultatredovisningens värde som instrument för regeringens löpande
uppföljning och kontroll har ökat.
Vissa av årets iakttagelser är av central betydelse. De dokument som
finns i budgetprocessen bör bättre anpassas till en effektiv resultatstyr-
ning. Främst bör en ökad flexibilitet i den långsiktiga planeringen efter-
strävas. Årsredovisningen skall även framdeles vara ett instrument för
den årliga löpande avrapporteringen och kontrollen av verksamheten i
förhållande till de krav som ställs på verksamheten.
1994/95:100
Bilaga 1
84
1994/95:100
Bilaga 1
Regeringens bedömning: Att den interna kontrollen fungerar i de
statliga myndigheterna, särskilt vad gäller de stora myndigheter som
ansvarar för stora medelsflöden, är ett oavvisligt krav från regering-
ens sida. RRV har visat att många myndigheter inte har vidtagit er-
forderliga åtgärder för att uppmärksamma och åtgärda brister i detta
avseende. Det ankommer på regeringen att försäkra sig om att identi-
fierade brister i statsförvaltningen beivras. Regeringen avser att be-
sluta om en förordning som innebär att samtliga myndigheter med
omfattande intern delegering av ansvar och befogenheter och som
administrerar stora medelsflöden skall ha intern revision som själv-
ständigt granskar den interna kontrollen i verksamheten. Det an-
kommer på berörda myndigheter att avsätta erforderliga medel för
internrevisionen inom ramen för befintliga resurser.
RRV:s granskningar visar att den interna kontrollen vid myndigheterna
i åtskilliga fall har blivit sämre. Även riksdagens revisorer har upp-
märksammat problemet. Bristerna är inte minst bekymmersamma då det
är en utveckling som pågått under flera år trots myndighetsledningarnas
entydiga ansvar för att en ändamålsenlig uppföljning och kontroll finns
i myndigheten. De bakomliggande orsakerna är flera, bl.a. hög grad av
delegering/decentralisering inom myndigheter utan att myndighetsled-
ningen tillförsäkrat sig en god uppföljning och kontroll, högre krav på
ekonomisk redovisning utan att detta föranlett tillräcklig kompetensupp-
byggnad inom myndigheten liksom den tekniska utvecklingen inom ADB-
området. Det är också fråga om otillräcklig uppmärksamhet och för-
ståelse för de problem som har att göra med intern kontroll. Det är sär-
skilt oroande att iakttagelserna i flera fall avser större myndigheter vilka
omhändertar stora betalningsflöden i staten, och att brister kvarstår år
från år.
RRV har nyligen inkommit med förslag till regeringen om åtgärder för
en stärkt intern kontroll vid de statliga myndigheterna. Vid sidan av bl.a.
ökade stöd- och revisionsinsatser från RRV:s sida, föreslår RRV princi-
per som bör ligga till grund för regeringens ställningstagande avseende
inrättande av intern revision vid statliga myndigheter. RRV lämnar även
ett förslag till förordning om intern revision i staten.
Internrevisionens primära uppgift är att granska dels den interna kon-
trollen i system, rutiner och organisation inom myndigheten, dels hur bok-
85
förings- och annan ekonomisk redovisningsskyldighet som myndigheten
omfattas av fullgörs samt att avrapportera resultatet av granskningen till
högsta ledningen för åtgärder. Kriterier för en god intemrevision är att
den skall bedrivas enligt internationell standard för god revisionssed och
grundas på av styrelsen (eller av myndighetschefen om styrelse saknas)
beslutad revisionsplan baserad på en analys av de risker som myndighe-
tens internkontroll exponeras för. Vidare skall intemrevisionen bedrivas
självständigt och verka oberoende i förhållande till den löpande verksam-
heten och ledningen. Att internrevisionen har rätt professionell kompetens
relaterat till den kontrollmiljö som finns i organisationen är också ett
väsentligt kriterium för en god intern revision.
Det statsfinansiella läget talar för att särskild omsorg läggs vid kontroll
av att de statliga resurserna används korrekt och effektivt. Detta är natur-
ligtvis av stor vikt för allmänhetens fortsatta förtroende för myndigheter-
nas förmåga att förvalta skattebetalarnas medel. Dessa skäl har också le-
gat till grund för regeringens ställningstagande att de myndigheter som
har betalningsansvaret för medel med koppling till EG-budgeten skall
etablera eller förstärka befintliga funktioner för intern revision (jfr prop.
1994/95:40). Regeringen anser att det ligger i det allmännas intresse att
försäkra sig om att myndighetsledningarna, som komplement till den
externa revisionen, har professionella intemrevisorer för egen självständig
granskning av kvaliteten på den interna kontrollen och redovisningen där
så erfordras.
Det finns vissa kriterier som bör läggas till grund för en bedömning av
huruvida en myndighet regelmässigt bör ha intern revision. De viktigaste
är dels omfattningen av de medelsflöden som myndigheten ansvarar för,
dels graden av delegering inom stora myndigheter eller mellan central
myndighet och regionala/lokala myndigheter.
För att säkra överblick, oberoende och jämförbarhet bör internrevisio-
nen normalt, i enlighet med god sed på området, vara placerad direkt
under verksledningen eller motsvarande, med hela myndighetskoncemens
verksamhet som granskningsområde. I det fall verkets operativa verksam-
het utförs med hjälp av myndighet utanför verket, t.ex. av en läns-
styrelse, bör även den verksamheten ingå i granskningen för att ingå i
underlaget för intemrevisionens rapportering till verkets styrelse (eller
verkschef om styrelse saknas).
Om kriteriet ansvar för stora medelsflöden definieras som en nivå på
omsättningen och denna sätts till en miljard kronor innebär de två an-
givna kriterierna att följande myndigheter bör ha intern revision: Invan-
drarverket, Jordbruksverket, Skogsvårdsorganisationen, Lantmäteriverket,
Arbetsmarknadsverket, Närings- och teknikutvecklingsverket, Riksför-
säkringsverket och de allmänna försäkringskassorna, Domstolsverket,
Kriminal vårdsverket, Polisorganisationen, Försvarsmakten, Riksskattever-
ket med skatte- och kronofogdemyndigheterna, Tullverket, Boverket,
1994/95:100
Bilaga 1
86
SIDA, Vägverket, Banverket, Centrala Studiestödsnämnden, Kungliga
tekniska högskolan, Karolinska institutet samt Universiteten i Uppsala,
Stockholm, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå. Vissa av dessa myn-
digheter har redan etablerat intern revision, för andra har regeringen
särskilt beslutat att de skall ha intern revision. Organisatorisk inplacering,
uppgifter och mandat varierar dock. Då de redovisade kriterierna pekar
på en ganska god träffbild av de största myndigheterna som svarar för de
mer centrala statliga uppgifterna avser regeringen att lägga dessa kriterier
till grund för generell tillämpning av bestämmelser om intern revision i
staten. Det ankommer på berörda myndigheter att avsätta erforderliga
medel för den interna revisionen inom ramen för befintliga resurser. Be-
stämmelserna avses även bli tillämpliga på andra myndigheter som själva
väljer att inrätta internrevisionen eller för vilka regeringen beslutar
särskilt skall ha intern revision.
1994/95:100
Bilaga 1
87
Riksdagen beslutade den 20 december 1994 (SkU:16, rskr. 149) att en
allmän löneavgift för finansiering av medlemskap i EU skall tas ut på
löneinkomst och inkomst av annan förvärvsverksamhet från och med den
1 januari 1995. Avgiftens storlek uppgår till 1,5 % och skall beräknas på
det underlag som gäller för arbetsgivaravgifter respektive egenavgifter till
folkpensioneringen enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Som en
konsekvens härav höjs också de särskilda löneskatterna och premieskatten
på grupplivförsärkringar.
Avgiftsskyldigheten omfattar alla som betalar arbetsgivaravgifter,
således även statliga myndigheter.
Betalningen av den allmänna löneavgiften och av de särskilda löneskat-
terna bör för budgetåret 1994/95 betalas samlat från tillgängliga medel
på inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter, netto.
Regeringen avser att återkomma i 1995 års kompletteringsproposition
med förslag till hantering av den allmänna löneavgiften för budgetåret
1995/96.
88
1994/95:100
Bilaga 1
Riksrevisionsverket (RRV) har den 19 december 1994 redovisat en
beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåren 1994/95 och
1995/96. De antaganden som RRV grundat sina beräkningar på framgår
av tabell 1. Dessa antaganden, dvs. pris- och lönesummeutvecklingen
samt utvecklingen av den privata konsumtionen är fundamentala för
beräkningen av statsbudgeten. En sammanfattning av beräkningen finns
i bilaga 1.2.
Under slutskedet av arbetet med den preliminära nationalbudgeten har
antagandena om den ekonomiska utvecklingen reviderats. Det innebär att
de beräkningar som regeringen nu redovisar baserar sig på den ekonomis-
ka utveckling som presenteras i finansplanen, bilaga 1 (avsnitt 4). Även
vissa av dessa antaganden återfinns i tabell 1. I övrigt finns ingen
anledning att avvika från RRV:s beräkningsförutsättningar.
Tabell 1. Antaganden om den ekonomiska utvecklingen
Procentuell förändring
1994 |
1995 |
1996 | ||||
RRV |
Regeringen |
RRV |
Regeringen |
RRV |
Regeringen | |
Lönesumma |
3,5 |
3,5 |
5,5 |
5,7 |
5,5 |
5,6 |
Konsumentpriser, | ||||||
årsgenomsnitt |
2,2 |
2,2 |
3,2 |
2,9 |
3,6 |
3,7 |
Privat konsumtion, | ||||||
löpande priser |
3,8 |
3,6 |
2,7 |
2,9 |
4,0 |
4,0 |
RRV:s senaste beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1994/95 utgörs
av verkets budgetprognos nr 2/3 från den 19 december 1994. Be-
räkningarna av inkomsterna för budgetåret 1994/95 redovisas även i
verkets inkomstberäkning.
89
I sin inkomstberäkning, publicerad den 19 december 1994, har RRV för
budgetåret 1994/95 beräknat inkomsterna till 396 735 miljoner kronor.
Till följd av att antagandena om den ekonomiska utvecklingen reviderats
justeras inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt ned med 1 088
miljoner kronor. Det reviderade antagandet om den privata konsumtio-
nens utveckling m.m. föranleder nedjustering av inkomsttiteln Juridiska
personers inkomstskatt med 310 miljoner kronor samt en nedjustering av
inkomsttiteln Mervärdesskatt med 65 miljoner kronor. Med hänsyn till att
nedsättningsregeln avseende koldioxidskatt för energiintensiva företag blir
kvar även efter den 1 januari 1995 m.m. har inkomsttiteln Energi-
skatt justerats ned med 930 miljoner kronor. Inkomsttiteln Jordbruks- och
sockeravgifter och inkomsttiteln Avgifter för alkoholinspektionens
verksamhet justeras upp med 20 respektive 4 miljoner kronor.
Sammantaget medför justeringarna en beräknad minskning av inkom-
sterna med 2 369 miljoner kronor jämfört med RRV:s beräkning.
Ändringarna framgår av tabell 2.
1994/95:100
Bilaga 1
Tabell 2. Avvikelser mot RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster
budgetåret 1994/95
Tusentals kronor
RRVs |
Förändring | |
1111 Fysiska personers inkomstskatt |
26 797 000 |
-1 088 000 |
1121 Juridiska personers inkomstskatt |
33 188 000 |
-310 000 |
1411 Mervärdesskatt |
108 835 000 |
-65 000 |
1428 Energiskatt |
19 683 000 |
-930 000 |
1473 Jordbruks- och sockeravgifter |
129 066 |
+ 20 000 |
2544 Avgifter för alkoholinspektionens | ||
verksamhet |
0 |
+4 000 |
Summa inkomster |
396 735 369 | |
Summa avvikelser enligt regeringen |
-2 369 000 |
RRV:s beräkningar föranleder i övrigt inte någon erinran. Sammantaget
medför justeringarna av RRV:s beräkningar att regeringen beräknar
inkomsterna för budgetåret 1994/95 till 394 366 miljoner kronor.
90
Utgifter 1994/95:100
Bilaga 1
Enligt regleringsbreven1 för innevarande budgetår uppgår utgifterna på
statsbudgeten till 519 939 miljoner kronor. RRV har i sin prognos
beräknat de totala utgifterna till 585 802 miljoner kronor.
RRV har beräknat belastningen på anslaget Räntor på statsskulden
m.m. till 119 400 miljoner kronor. RRV baserar sin prognos på s.k.
stoppränta, dvs. den räntenivå som gällde vid beräkningstillfället antas
gälla under hela beräkningsperioden. Med anledning av att regeringen
bygger sin beräkning på de räntenivåer som presenteras i finansplanen,
bilaga 1 (avsnitt 4) beräknar regeringen belastningen på anslaget för
budgetåret 1994/95 till 117 000 miljoner kronor.
Tåbell 3. Räntor på statsskulden budgetåret 1994/95
Miljarder kronor
Beräkning till |
Nuvarande | |
Räntor på lån i svenska kronor |
47,5 |
83,6 |
Räntor på lån i utländsk valuta |
24,2 |
23,1 |
Valutaförluster, netto |
4,3 |
10,3 |
Summa |
76,0 |
117,0 |
Med anledning av, i huvudsak, andra ränteantaganden justeras anslaget
Studiemedel m.m. ner med 95 miljoner kronor i förhållande till RRV:s
prognos. Till följd av att Länsstyrelsen i Kalmar län, efter regeringsbe-
slut, har betalat ut 3,7 miljoner kronor till 1914 års Järnvägskonsortiums
donationsfond belastas anslaget Oförutsedda utgifter med ytterligare 3,7
miljoner kronor.
Vidare görs en nedjustering av anslaget Stöd till jordbruket och
livsmedelsindustrin i norra Sverige, med 95 miljoner kronor till följd av
att konstruktionen av stödet till norra Sverige från och med medlemsska-
pet i EU blir en annan samt att utbetalningarna kommer att göras vid
andra tidpunkter under budgetåret än tidigare.
Till följd av framför allt nya beräkningsgrunder från Europeiska In-
vesteringsbanken räknas anslaget Bidrag till Europeiska Investerings-
banken upp med 50 miljoner kronor. Slutligen räknas utgifterna upp med
80 881 tusen kronor med anledning av regeringens förslag om tilläggs-
budget I till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 (prop. 1994/95:105).
Enligt RRV kommer de totala Anslagsbehållningarna på reserva-
tionsanslag under innevarande budgetår att öka med 1 561 miljoner
'Vissa anslag inom Försvarsdepartementets område har i regleringsbreven justerats för
lokalkostnader (prop. 1993/94:150. bil. 1.). Inom Utbildningsdepartementets område
har anslagen till univertsitetet och högskolor justerats med anledning av övergång till
lånefinansiering av anläggningstillgångar (prop. 1993/94:100, bil. 1).
91
kronor och uppgå till 37 027 miljoner kronor vid innevarande budgetårs
slut. Regeringen ansluter sig till RRV:s bedömning.
I tabell 4 redovisas utvecklingen av anslagsbehållningarna mellan bud-
getåren 1993/94 och 1994/95.
1994/95:100
Bilaga 1
Tabell 4. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1993/94 och 1994/95
Miljarder kronor
Huvudtitel |
1993/94 |
1994/95 |
Utrikesdepartementet |
9 274 |
8 984 |
Kommunikationsdepartementet |
4 802 |
6 336 |
Övriga huvudtitlar |
21 390 |
21 707 |
Summa |
35 466 |
37 027 |
RRV har för Tillkommande utgiftsbehov, netto tagit upp -1 000
miljoner kronor. Dessa utgifter bör beräknas till 2 000 miljoner kronor.
Sammantaget leder ovan nämda justeringar av RRV:s beräkningar till
en uppjustering av utgifterna med 545 miljoner kronor. Utgiftsanslagen
beräknas därmed till 468 908 miljoner kronor.
Utgifterna beräknas därmed sammantaget till 586 347 miljoner kronor
för budgetåret 1994/95.
Tabell 5. Regleringsbrevens utgifter budgetåret 1994/95
Miljarder kronor
Regleringsbrev |
RRV |
Regeringen | |
Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor |
448 439 |
468 963 |
468 908 |
Statsskuldräntor |
76 000 |
119 400 |
117 000 |
Förändring i anslagsbehållningar |
4 500 |
-1 561 |
-1 561 |
Beräknat tillkommande utgiftsbehov, |
netto -9 000 |
-1 000 |
2 000 |
Summa |
519 939 |
585 802 |
586 347 |
Ovanstående tabell visar stora avvikelser mellan regleringsbrevens
beslutade utgiftsnivå och regeringens nuvarande prognos. Den viktigaste
förklaringsfaktorn till avvikelsen är räntor på statsskulden som i den
nuvarande prognosen överstiger nivån i regleringsbreven med 41
miljarder kronor. Det beror på en högre räntenivå under hösten samt att
regeringen därmed gör en annan bedömning av räntan för det återstående
budgetåret än tidigare. Detta får till följd att de i våras prognosticerade
överkurserna nu väntas övergå i underkurser vilket innebär att det uppstår
en kraftig ökning av statsskuldräntorna. En annan stor enskild ökning av
utgifterna som har tillkommit är avgiften till EU till följd av att Sverige
blivit medlem i den Europeiska Unionen fr.o.m. den första januari 1995,
vilket påverkar utgiftsanslagen. Förändringen i tillkommande utgiftsbehov
förklaras i allt väsentligt av de beräknade intäkterna av försäljningen av
Pharmacia som i regleringsbreven låg under posten Beräknat tillkomman-
de utgiftsbehov, netto.
92
I syfte att tydliggöra och underlätta förståelsen av redovisningen på
statsbudgeten kommer vissa utgifter att bruttoredovisas i statsbudgeten
från och med budgetåret 1995/96.
Sjuk- och föräldraförsäkringen
På inkomsttitel 1221, Sjukförsäkringsavgift, netto, redovisas idag 85 %
av utgifterna för sjuk- och föräldraförsäkringen. Övriga 15 % redovisas
på anslag på utgiftssidan. Från och med budgetåret 1995/96 kommer
samtliga utgifter för sjuk- och föräldraförsäkringen att budgeteras och
redovisas på budgetens utgiftssida. Detta innebär att de redovisade
inkomsterna på inkomsttiteln 1221 ökar med 73,4 miljarder kronor, och
att de sammanlagda utgifterna på anslagen A3 och Bl - B3 på Socialde-
partementets område ökar med motsvarande belopp. Förändringen
innebär följaktligen att statsbudgetens omslutning ökar. Budgetsaldot
liksom upplåningsbehovet påverkas däremot inte.
Arbetsmarknadsfonden
Inkomster och utgifter som regleras via arbetsmarknadsfonden kommer
från och med budgetåret 1995/96 att redovisas över statsbudgeten. För
närvarande inbetalas arbetsmarknadsavgifter till statsbudgeten men dessa
inkomster förs sedan, med undantag för den del som avser finansiering
av utbildningsbidrag, vidare till arbetsmarknadsfonden. Från fonden
utbetalas medel för arbetslöshetskasseersättning och KAS m.m. Fondens
saldo påverkar sedan Riksgäldskontorets upplåningsbehov. Från och med
budgetåret 1995/96 kommer dessa inkomster och utgifter att redovisas
över statsbudgeten. Inkomsterna kommer att redovisas under en ny
inkomsttitel, 1254, Arbetsmarknadsavgift, och utgifterna kommer att
redovisas över anslaget A5 Bidrag till arbetslöshetsersättning inom
Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel på statsbudgetens utgiftssida.
Denna omläggning påverkar både statsbudgetens omslutning och saldo.
Omslutningen stiger och saldot förändras med arbetsmarknadsfondens
finansiella sparande med undantag för den del av utgifterna som avser
utbildningsbidrag. Eftersom Arbetsmarknadsfonden för närvarande
uppvisar ett negativt finansiellt sparande leder omläggningen till en
försämring av det redovisade budgetsaldot. Denna försämring av det
redovisade saldot uppgår till 24,9 miljarder kronor budgetåret 1995/96.
Förändringen påverkar dock inte statens lånebehov och försämrar inte de
93
offentliga finanserna. Omläggningen ger däremot en bättre överensstäm- 1994/95:100
melse mellan det redovisade budgetsaldot och statens lånebehov. Bilaga 1
Efter beslut i riksdagen om att ändra budgetårets periodicitet, kommer
statsbudgeten från och med 1997 att omfatta ett kalenderår i stället för att
som nu omfatta perioden 1 juli - 30 juni. Budgetåret 1995/96 kommer
som en övergångslösning, att omfatta tiden 1 juli 1995 - 31 december
1996, dvs. 18 månader. För att underlätta jämförelser bakåt i tiden
redovisas i vissa av de översiktliga tabellerna i budgetförslaget även
beräkningar av hur budgetåret 1995/96 skulle sett ut om det endast hade
omfattat de första 12 månaderna, dvs. perioden juli 1995 - juni 1996.
RRV beräknar statsbudgetens inkomster till 618 230 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96. Inkomsterna påverkas av de förändrade redovisnings-
principer som regeringen föreslår i denna proposition. Dessa redovis-
ningstekniska förändringar leder till att beräkningarna av inkomsterna
justeras upp med 109 777 miljoner kronor.
De skillnader i antaganden om pris- och löneutveckling som tidigare
redovisats samt vissa förändringar som föreslås i förslaget till statsbudget
för nästa budgetår m.m. föranleder regeringen att justera ned inkomsterna
med 3 059 500 tusen kronor. Inkomsttiteln Fysiska personers inkomsskatt
justeras upp med 1 421 miljoner kronor. Vidare justeras inkomsttiteln
Juridiska personers inkomsskatt ned med 1 336 miljoner kronor, och
inkomsttiteln Mervärdesskatt upp med 250 miljoner kronor. Inkomsttiteln
Sjukförsäkringsavgift, netto, justeras ned med 1 096 miljoner kronor.
Med anledning av en reviderad prisutveckling justeras inkomsttitlarna
Bensinskatt, Tobaksskatt, Skatt på spritdrycker, Skatt på vin och Skatt på
maltdrycker ned med sammanlagt 78 miljoner kronor. Med hänsyn till att
nedsättningsregeln vad avser koldioxidskatt för energiintensiva företag
blir kvar även efter den 1 januari 1995 m.m. justeras inkomsttiteln
Energiskatt ned med 2 264 miljoner kronor. Avgifter för Alkoholinspektio-
nens verksamhet justeras upp med 43 500 tusen kronor.
Sammantaget innebär avvikelserna från RRV:s beräkningar en upp-
skrivning av inkomsterna för budgetåret 1995/96 med 106 717 500 tusen
kronor. Regeringen beräknar således statsbudgetens inkomster för bud-
getåret 1995/96 till 724 947 384 tusen kronor. Förändringarna i för-
hållande till RRV:s beräkningar framgår av tabell 6.
94
Tabell 6. Avvikelser mot RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster
budgetåret 1995/96
Tusentals kronor
1994/95:100
Bilaga 1
RRVs Avvikelse
beräkning enligt
regeringen
Inkomsttitel
1111 |
Fysiska personers inkomstskatt |
47 405 000 |
+ 1 421 000 |
1121 |
Juridiska personers inkomstskatt |
46 036 000 |
-1 336 000 |
1221 |
Sjukförsäkringsavgift, netto |
-6 697 000 |
-1 096 000 |
1411 |
Mervärdesskatt |
176 400 000 |
+250 000 |
1421 |
Bensinskatt |
35 956 000 |
-47 000 |
1424 |
Tobaksskatt |
11 662 000 |
-8 000 |
1425 |
Skatt på spritdrycker |
10 215 000 |
-12 000 |
1426 |
Skatt på vin |
4 892 600 |
-5 000 |
1427 |
Skatt på maltdrycker |
4 936 900 |
-6 000 |
1428 |
Energiskatt |
30 588 000 |
-2 264 000 |
2544 |
Avgifter till alkoholinspektionens |
0 |
+43 500 |
Summa inkomster
Summa avvikelser enligt regeringen
728 006 884 1
-3 059 500
1 Summan i Riksrevisionsverkets beräkning är korrigerad så att den bruttoredovisas
på samma sätt som regeringens förslag till statsbudget. (Se avsnitt 1.3)
Avslutningsvis redovisas förändringarna i indelningen av statsbudgetens
inkomster i förslaget till statsbudget för budgetåret 1995/96 (tabell 7).
95
Tabell 7. Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster
för budgetåret 1995/96
1994/95:100
Bilaga 1
Inkomsttitel/Inkomsthuvudgrupp/Inkomstgrupp |
Förslag | |
1000 |
Skatter m.m |
Namnändring |
1142 |
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt |
Upphör |
1143 |
Bevillningsavgift |
Upphör |
1200 |
Socialavgifter och allmänna egenavgifter |
Namnändring |
1221 |
Sjukförsäkringsavgift |
Namn ändring |
1222 |
Allmän sjukförsäkring |
Namnändring |
1250 |
Övriga socialavgifter, netto |
Ny inkomstgrupp |
1251 |
Allmän tilläggspensionsavgift, netto |
Namnändring |
1252 |
Delpensionsavgift, netto |
Ny inkomsttitel |
1253 |
Arbetsskadeavgift, netto |
Ny inkomsttitel |
1254 |
Arbetsmarknadsavgift |
Ny inkomsttitel |
1255 |
Arbetarskyddsavgift, netto |
Ny inkomsttitel |
1256 |
Lönegarantiavgift, netto |
Ny inkomsttitel |
1257 |
Sjömanspensionsavgift, netto |
Ny inkomsttitel |
1260 |
Allmänna egenavgifter |
Ny inkomstgrupp |
1261 |
Allmän sjukförsäkringsavgift |
Ny inkomstgrupp |
1262 |
Allmän pensionsavgift, netto |
Ny inkomsttitel |
1281 |
Allmän löneavgift |
Ny inkomsttitel |
1311 |
Skogsvårdsavgift |
Upphör |
1470 |
Skatt på import m.m. |
Namnändring |
1472 |
Övriga skatter m.m. på import1 |
Ny inkomsttitel |
1473 |
Jordbruks- och sockeravgift1 |
Ny inkomsttitel |
2521 |
Avgifter til! granskningsnämnden |
Ny inkomsttitel |
2544 |
Avgifter för alkoholinspektionens verksamhet |
Ny inkomsttitel |
3124 |
Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m. |
Upphör |
3125 |
Fortifikationsverkets inkomster av |
Ny inkomsttitel |
6000 |
Bidrag från EU m.m.1 |
Ny inkomsttyp |
6100 |
Bidrag från EG:s jordbruksfond |
Ny inkomst- |
6110 |
Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion |
Ny inkomstgrupp |
6111 |
Arealbidrag och trädesersättning1 |
Ny inkomsttitel |
6112 |
Miljöstöd1 |
Ny inkomsttitel |
6113 |
Intervention1 |
Ny inkomsttitel |
6114 |
Exportbidrag1 |
Ny inkomsttitel |
6115 |
Djurbidrag1 |
Ny inkomsttitel |
6120 |
Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion1t |
Ny inkomstgrupp |
6121 |
EG-finansierade strukturstöd inom livsmedelssektorn1 |
Ny inkomsttitel |
6122 |
EG-finansierade regionala stöd till jordbruket1 |
Ny inkomsttitel |
6200 |
Bidrag från EG:s fiskefond1 |
Ny inkomst- |
6211 |
Bidrag från EG:s fiskefond1 |
Ny inkomsttitel |
6300 |
Bidrag från EG:s regionalfond1 |
Ny inkomst- |
6311 |
Bidrag från EG:s regionalfond1 |
Ny inkomsttitel |
6400 |
Bidrag från EG:s socialfond1 |
Ny inkomst- |
6411 |
Bidrag från EG:s socialfond1 |
Ny inkomsttitel |
7000 |
Extraordinära medel från EU1 |
Ny inkomsttyp |
7111 |
Återbetalning avseende avgiften |
Ny inkomsttitel |
1 Inkomsttiteln införd fr.o.m. budgetåret 1994/95
Regeringen återkommer i samband med sin behandling av anslaget till
Försvarsmakten om att låta Försvarsmakten ta del av vissa av de in-
komster som redovisas på inkomsttiteln 4525 Återbetalning av lån för
svenska FN-styrkor.
96
1994/95:100
Bilaga 1
I förslaget till statsbudget för budgetåret 1995/96 uppgår utgifterna
sammanlagt till 968 379 miljoner kronor. Utgiftsanslag exkl. stats-
skuldräntor svarar då för 820 379 miljoner kronor.
Statsskuldsräntorna beräknas till 129 000 miljoner kronor för bud-
getåret 1995/96. Beräkningen är baserad på underlag från Riksgäldskon-
toret och de ränteantaganden som redovisats i den preliminära national-
budgeten (bilaga 1.1, avsnitt 1). Riksgäldskontoret emitterar stats-
obligationer med i förväg bestämda kupongräntor. Dessa kupongräntor
avspeglar således inte det aktuella ränteläget vid emissionstillfället. Detta
leder till att det uppstår s.k. under- och överkurser vid emissionstillfället.
I avsnitt 1.4 görs en kompletterande redovisning med periodiserade över-
och underkurser.
Anslagsbehållningarna på reservationsanslag beräknas minska med
3 000 miljoner kronor under budgetåret 1995/96.
I syfte att förslaget till statsbudget skall visa en realistisk budgetbelast-
ning förs på budgetens utgiftssida upp posten Beräknat tillkommande
utgiftsbehov, netto. Denna beräknas till 16 000 miljoner kronor. Vid
beräkningen av denna post har en uppskattning gjorts av sådana utgifts-
och inkomstförändringar som inte redovisats på något annat ställe i
förslaget till statsbudget.
Tabell 8. Statsbudgetens utgifter budgetåret 1995/96
Miljoner kronor
Förslag till | |
Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor |
820 379 |
Statsskuldräntor |
129 000 |
Förändring av anslagsbehållningar |
3 000 |
Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto |
16 000 |
Summa |
968 379 |
Med hänvisning till redovisningen i det föregående avsnittet beräknas
utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår
och förslaget till statsbudget för budgetåret 1995/96 såsom framgår av
tabell 9 och tabell 12.
Sammanfattningsvis beräknas budgetunderskottet till 192,0 miljarder
kronor för 1994/95 och till 243,4 miljarder kronor för 1995/96.
97
7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1
Tabell 9. Statsbudgeten och statens lånebehov 1993/94 - 1995/96
Miljarder kronor
1994/95:100
Bilaga 1
1993/94 Utfall |
1994/95 Reger- |
1995/96 12 mån |
1995/96 12 mån Brutto2 |
1995/96 18 mån |
1995/96 | |
Inkomster |
376,9 |
394,4 |
433,9 |
505,2 |
615,2 |
724,9 |
Utgifter |
554,0 |
586,3 |
587,3 |
675,7 |
833,7 |
968,4 |
Budgetsaldo |
-177,1 |
-192,0 |
-153,4 |
-170,5 |
-218.5 |
-243,4 |
Primärt budget- | ||||||
saldo |
-82,4 |
-75,0 |
-36,4 |
-53,5 |
-89,5 |
-114,4 |
Lånebehov |
233,5 |
229,0 |
163,8 |
163,8 |
238,5 |
238,5 |
Primärt lånebehov |
138,8 |
112,0 |
46,8 |
46,8 |
109,5 |
109.5 |
1 Enligt nuvarande redovisningsprinciper
2 Enligt föreslagna redovisningsprinciper
Över- respektive underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar
statsobligationer som har en kupongränta som över- eller understiger den
aktuella marknadsräntan vid emissionstillfället.
Över- respektive underkurser är således nuvärdet av mellanskillnaden
mellan den kupongränta långivaren erhåller och den ränta han skulle ha
fått om kupongräntan varit lika stor som marknadsräntan. I regeringens
budgetförslag redovisas nettot av över- och underkurser mot statsbud-
geten vid det prognostiserade emissionstillfället, dvs. redovisningen är
utgiftsmässig i enlighet med principerna för redovisning mot statsbud-
geten.
Tabell 10. Statsskuldräntor
Miljarder kronor
1994/95 1995/96 1995/96
12-mån 18-mån
Statsskuldräntor
enl. regeringens
budgetförslag |
117,0 |
117,0 |
129,0 |
Justering för |
-13,6 |
-6,1 |
-7,7 |
Justerade stats- | |||
skuldräntor |
103,4 |
110,9 |
121,3 |
För att tydliggöra den underliggande budgetutvecklingen görs även en
kompletterande kostnadsmässig redovisning, i vilken nettot av över- och
underkurserna har fördelats ut över lånets löptid.
98
Tabell 11. Justerat budgetsaldo för över- och underkurser budgetåren
1994/95 - 1995/96
Miljarder kronor
1994/95:100
Bilaga 1
1994/95 |
1995/96 12-mån |
1995/96 18-mån | |
Inkomster |
394,4 |
505,2 |
724,9 |
Utgifter exkl. stats- |
469,3 |
558,7 |
839,4 |
Justerade stats- |
103,4 |
110,9 |
121,3 |
Justerat budget- |
-178,3 |
-164,4 |
-235,8 |
99
1994/95:100
Bilaga 1
s
o
o
o
o
Q
o
o
cn
o o o o o o o o
o o o o o o o o
ooooooo o
>0000x000 Tf
Xt co O O O O O 00
niTi >oo oo o m
tNOOTf o r-
'CcmNooTio
oo r- xt oo \o —- cs
Tt OO O\ CN oo O rf
cn • n
C5 s 5 100 1994/95:100 Bilaga 1 Den underliggande utvecklingen av statsbudgetens saldo erhålls när det Det bör betonas att det ofta är en bedömningsfråga om en enskild post På inkomstsidan betraktas bl.a. följande effekter som tillfälliga vid — vissa engångsvisa höjningar eller sänkningar av skatter och avgifter — tillfälliga extra inleveranser från affärsverk och myndigheter till — vissa engångseffekter vid medlemsskap i EU vad gäller moms m.m. — försäljning av statliga företag På utgiftssidan betraktas bl.a. följande effekter som tillfälliga vid — valutaförluster eller valutavinster som uppstår vid amortering av — engångsvisa besparingar — periodiseringseffekter till följd av att Riksgäldskontoret emitterar Tabell 13 visar statsbudgetens underliggande utveckling under perioden Tabell 13. Underliggande budgetsaldo för budgetåren 1993/94-1995/96 Miljarder kronor 1993/94 1994/95 1995/96 1995/96 Underliggande budgetsaldo -170,0 -178,8 -146,4 -209,8 Som andel av BNP 11,7% 11,5% 8,9% 101 1994/95:100 Bilaga 1 Statliga utgifter som beslutats av riksdagen och som inte täcks av Riksgäldskontoret har en omfattande utlåning till affärsverk och andra Statsskuldens förändring påverkas därutöver av olika typer av 102 Tabell 14. Lånebehov och statsskuld Miljarder kronor 1994/95:100 Bilaga 1 1993/94 utfall 1994/95 1995/96 (18 mån) Budgetunderskott 177,1 192,0 243,4 Kassamässiga korrigeringar 27,8 Riksgäldskontorets nettoutlåning: CSN, studielån m.m. 7,3 8,3 11,4 Investeringslån till myndigheter -8,5 5,0 5,5 Tilläggspensionsavgift (inlåning) -3,8 -11,4 Finansiering av underskott i Arbetsmarknadsfonden inkl, ränta1 36,7 30,3 Finansiering av underskott i Lönegarantifonden inkl, ränta 0,9 -0,2 -1,4 Vasakronan AB m.m. (Byggnadsstyrelsen) 13,8 -0,6 -3,4 Lån till Sparbanksstiftelsen Första -3,8 Arlandabanan 1,0 Infriat garantiåtagande i Securum -13,1 Bankstöd Retriva och Securum 3,8 -4,8 Övrigt, netto -0,1 -3,0 -0,8 Redovisningsteknisk korrigering -8,4 Lånebehov 233,5 229,0 238,5 Skulddispositioner -15,5 -13,9 -21,4 Statsskuldförändring 218,0 215,1 217,1 Statsskuld vid utgången av resp, budgetår 1 178,6 1 393,7 1 610,7 Som andel av BNP 81,3% 90,0% Anm: Inbetalning markeras med minustecken. 1 Fr.o.m. 1995/96 tillämpas bruttoredovisning och således redovisas Arbetsmarknads- 103 1994/95:100 Bilaga 1 Riksrevisionsverket (RRV) har lämnat preliminär redovisning av Uppgifterna avser garantistockens ställning per den 30 juni 1994. De I det följande lämnas en sammanställning av och kommentarer till de Kreditgarantierna används av staten som ett näringspolitiskt medel för att Gällande garantiramar per den 1 juli 1994 uppgår totalt till 279,5 104 en specificerad garantiram räknas garanterad kapitalskuld som garanti- 1994/95:100 ram. Detta gäller BKN och BSN. Bilaga 1 Gjorda garantiutfästelser per den 30 juni 1994 uppgår till 208,6 miljarder Den garanterade kapitalskulden per den 30 juni 1994 var 161,2 miljarder Cirka 42 000 garantier fanns den 30 juni 1994. Medelvärdet för Trenden för total garantiram, utfästelse och kapitalskuld var fram till och 105 en stor ökning som nästan helt kan tillskrivas bankkrisen och om- 1994/95:100 Bankstödsnämnden Beslutet att inrätta BSN fattades i december 1992. Vid utgången av Statens bostadskreditnämnd BKN inrättades den 1 januari 1992 och har till uppgift att arbeta för en 106 Exportkreditnämnden och Beredningen för internationellt 1994/95:100 Bilaga 1 Den totala garantiramen utökades till 73 miljarder kronor då EKN i april De totala garantiavgifterna under budgetåret 1993/94 uppgick till 370 Statens jordbruksverk och länsstyrelsernas lantbruksenheter Verksamheten med lantbruksgarantier redovisas dels av SJV som Riksbanken Riksbanken har ett garantiåtagande på 1 696 miljoner USD i Världs- Riksgäldskontoret Enligt instruktionen för RGK skall målet för hanteringen av garantienga- 107 garantier till näringslivet samt följa kostnaderna för och omfattningen av 1994/95:100 detta. RGK har i sin redovisning fördelat sina garantier på olika Bilaga 1 RGK:s garantiåtagande uppgick per den 30 juni 1994 till 65,9 miljarder Övriga garantiutfärdande myndigheter Ytterligare 28 myndigheter, Presstödsnämnden, Skogsstyrelsen, Närings- En typ av ansvarsförbindelser som inte tagits med tidigare i redovis- Den 18 december 1992 beslutade riksdagen om en allmän statlig 108 Utgifterna till följd av infriade garantier under budgetåret 1993/94 uppgår Inkomster från garantiavgifter under budgetåret 1993/94 uppgår till 1 007 Inkomster till följd av återbetalning av infriade garantier uppgår till Summan av inkomster från garantiavgifter och återbetalningar för tidigare Tabellen nedan visar i sammandrag garantiramar, utfästelser och 1994/95:100 Bilaga 1 109 Tabell 15. Statliga garantier per den 30 juni 1994 (garantiram per den 1 juli 1994/95:100 1994) Bilaga 1 Miljoner kronor Garantier Gällande Gjorda Garanterad Under budgetåret 1993/94 per den 30 juni 1994 Utgifter till Inkomster Inkomster Riksgäldskontoret 148 930,2 65 852,0 65 852,0 78,2 261,7 129,2 Bankstödsnämnden 20 303,0 20 303,0 20 303,0 20 231,0 294,8 399,9 Statens bostadskreditnämnd 19 827,1 19 827,1 19 827,1 126,7 101,2 5,7 Riksbanken 13 025,3 13 025,3 13 025,3 0,0 0,0 0,0 Statens jordbruksverk 3 768,0 1 881,0 1 881,0 22,0 19,0 3,0 Delsumma 205 853,6 120 888,4 120 888,4 20 435,9 676,7 537,8 Övriga 617,3 292,5 292,5 7,0 2,6 13,1 Delsumma 206 470,9 121 180,9 121 180,9 20 442,9 679,3 550,9 Exportkreditnämnden 73 000,0 87 460,0 40 034,0 1 240,0 328,0 974,8 Totalsumma 279 470,9 208 640,9 161 214,9 21 682,9 1 007,3 1 525,7 110 5 Budgetering av förvaltningskostnadsanslag för 1994/95:100 Bilaga 1 Som ett led i rambudgetprocessen har anslagen till myndigheterna för det Budgeteringen av lokalkostnadsdelen i myndigheternas förvaltningsan- Den använda beräkningstekniken för lokalkostnader bygger på en Den använda beräkningstekniken leder till att incitamentet att spara på Den årliga omräkningen av anslagen för att kompensera för prisutveck- Pris- och löneomräkningen avseende budgetåret 1995/96 grundar sig 111 under denna period kommer att göras inom ramen för pris- och löneom- Vidare har anslag som pris- och löneomräknats budgeterats med hänsyn Den på ovan redovisade sätt schablonmässigt framräknade totala 1994/95:100 Bilaga 1 112 1994/95:100 Bilaga 1 Regeringens förslag: Regeringen skall för budgetåret 1995/96 få Riksdagen har godkänt ett generellt införande av lån i Riksgäldskonto- I följande tabell redovisas för varje departementsområde dels utfallet I enlighet med vad som beslutats om principerna för lånemodellen Tabell 16. Lånebemyndigande för budgetåret 1995/96 Kronor Up| itagr la lån Tilldel ade låne- Lånera imar Departementsområde 1994-06 >-30 ramar 1994/95 1995/96 Justitiedep. 566 501 700 1 841 340 000 2 603 900 000 Utrikesdep. 53 254 600 83 630 000 237 550 000 Försvarsdep. 57 199 100 680 260 000 1 592 518 000 Socialdep. 325 697 700 758 600 000 942 300 000 Kommunikationsdep. 42 453 600 133 350 000 177 050 000 Finansdep. 470 809 600 1 020 500 000 1 005 390 000 Utbildningsdep. 18 638 900 2 983 584 000 3 419 573 000 Jordbruksdep. 247 072 500 452 950 000 470 900 000 Arbetsmarknadsdep. 287 672 400 384 900 000 398 115 000 Kulturdep. 37 437 100 95 212 000 137 289 000 Näringsdep. 55 362 400 97 850 000 274 070 000 Civildep. 47 123 200 110 600 000 180 400 000 Miljö- och naturresursdep. 162 317 500 229 212 000 343 175 000 Till regeringens disposition 928 012 000 617 770 000 Summa 2 371 542 300 9 800 000 000 12 400 000 000 113 8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1 Budgetåret 1993/94 omfattades flertalet myndigheter av lånemodellen. 1994/95:100 1992/93:100 bil. 1, bet. 1992/93:FiU20, rskr. 1992/93:189) Av tabellen framgår att myndigheternas sammanlagda låneskuld vid Myndigheternas investeringsbeteende har förändrats till följd av att Det är emellertid ännu för tidigt att dra några långtgående slutsatser om Regeringen beräknar för budgetåret 1995/96 det samlade lånebeloppet 114 1994/95:100 Bilaga 1 1. godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som 2. godkänner de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som 3. godkänner riktlinjerna för budgetering och redovisning av statens 4. för budgetåret 1995/96, i avvaktan på slutliga förslag i komplette- a) beräknar statsbudgetens inkomster, b) beräknar förändringar i anslagsbehållningarna, c) beräknar Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. 5. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1995/96 besluta om lån i 12 400 000 000 kronor (Budgetförslaget och statens ekonomiska 115 1994/95:100 Bilaga 1 Finansplanen 1 Den ekonomiska politikens inriktning 1 2 Det ekonomiska arvet 13 2.1 1980-talet - budgetsanering och överhettning 14 2.2 1990-talet - nya budgetunderskott och efterfrågekris 17 3 Sverige och den Europeiska unionen 21 3.1 Sätt Europa i arbete 22 3.2 Konvergensfrågorna 24 4 Den ekonomiska utvecklingen 25 4.1 Den internationella ekonomin 1995 och 1996 25 4.2 Den svenska ekonomin 1995 och 1996 26 4.3 Kalkyler för perioden 1994-1998 30 5 En politik för tillväxt, sysselsättning och välfärd 34 5.1 En politik för tillväxt 34 5.2 Finans- och penningpolitiken 38 5.3 Arbetsmarknad och sysselsättning 41 5.4 Strukturpolitiken 47 5.5 Skattepolitiken 48 5.6 Fördelningseffekter av politiken 50 6 Budgetförslaget och förstärkningar av den offentliga 56 6.1 Samlade förstärkningar av de offentliga finanserna 56 6.2 Budgetförslaget och jämförbarhet med tidigare år 57 6.3 Åtgärder för att förstärka budgeten 58 6.4 Finansiering av medlemskapet i EU 64 6.5 Handlingsprogram mot arbetslöshet 66 6.6 Kommunal ekonomi 66 Appendix: Budgetförstärkningar 68 Omprövning och förnyelse av offentlig förvaltning 71 116 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 1994/95:100 Bilaga 1 1 Budgetpolitisk strategi 73 1.1 De offentliga åtagandena och statens roll 73 1.2 Budgetprocessen 74 2 Budgetering och redovisning av statens verksamhet 76 2.1 Principer för budgetering och redovisning av statens verksamhet 76 2.2 Utredning om skillnaden mellan redovisningen av statsbudgeten och utgifter och redovisningen i nationalbudgeten av statens inkomster och utgifter 77 2.3 Införande av årsredovisning för staten 78 3 Resultatet av RRV:s granskning 1994 79 3.1 RRV:s iakttagelser 79 4 Resultatstyrning 83 5 Ökade krav för god intern kontroll i staten 85 6 Konsekvenser för de statliga myndigheterna av införandet av en allmän löneavgift m.m. 88 Budgetförslaget och statens ekonomiska ställning 1 Beräkning av statsbudgetens inkomster och utgifter för budgetåren 1994/95 och 1995/96 89 1.1 Beräkningsförutsättningar 89 1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1994/95 89 1.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret 1995/96 93 1.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1994/95 och 1995/96 97 2 Underliggande budgetutveckling 101 3 Lånebehov och statsskuld 102 4 Redovisning av verksamheten med statliga garantier m.m. för budgetåret 1993/94 104 5 Budgetering av förvaltningskostnadsanslag för budgetåret 1995/96 111 5.1 Kompensation för prisutvecklingen 111 117 6 Lån i Riksgäldskontoret för myndigheters investeringar Förslag till riksdagsbeslut 1994/95:100 113 Bilaga 1 113 115 118 Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Den preliminära nationalbudget som härmed läggs fram, beskriver den Nationalbudgeten bygger på material från fackdepartementen samt från Nationalbudgeten innehåller dessutom kalkyler över ekonomins utveck- Arbetet med den preliminära nationalbudgeten har letts av departe- Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Återhämtningen i den svenska ekonomin, från den djupaste krisen sedan Diagram 1.1 Produktion i industrin och i den övriga ekonomin Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Under de närmaste åren förändras i viss mån tillväxtens drivkrafter. bidragit till att uppskjuta förbättringen i sysselsättningsläget. Under de Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Diagram 1.2 Marknadstillväxt och volymutveckling för svensk export Källor: Konjunkturinstitutet, Statisktiska centralbyrån och Finansdepartementet. Totalt väntas BNP (till marknadspriser) öka med 2,6 % 1995 och med Jämfört med den bedömning som presenterades i den ekonomisk-poli- Tabell 1.1 Effekter av basårsbytet på tillväxtprognosen 1994 1995 Nuvarande prognos: BNP 1991 års priser 2,0 2,6 BNP 1985 års priser 2,6 3,2 Novemberprognosen: BNP 1985 års priser 2,5 3,4 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Ränte- och valutaförutsättningar Under 1994 har de svenska räntorna stigit mycket kraftigt. Uppgången Tabell 1.2 Prognosförutsättningar Årsgenomsnitt 1993 1994 1995 1996 BNP-tillväxt i OECD 1,1 2,8 2,8 2,7 Konsumentprisökning i OECD 2,8 2,3 2,7 3,0 Världsmarknadst ill växt1 -2,1 9,1 8,0 7,1 Dollarkurs (i kr) 7,8 7,7 7,4 7,2 Ecu-index2 123,2 124,0 121,6 117,9 Tysk ränta 5-års statsobl. 6,0 6,2 7,0 7,2 Svensk ränta 5-års statsobl. 8,0 9,1 10,2 9,2 Svensk ränta 6-månaders ssvx. 8,1 7,6 8,4 8,3 1 Avser bearbetade varor i 14 OECD-länder. 2 ECU-index antas vara 123,5 den 31 december 1994, 120 den 31 december 1995 Källor: OECD och Finansdepartementet. Orsaken till de höga svenska obligationsräntorna synes framfor allt vara Det är dock svårt att fullt ut förklara den svenska ränteuppgången I prognosen förutses fallande femåriga obligationsräntor. Räntefallet är räntorna är ett ökande förtroende för en hållbar statsskuldsutveckling Den svenska kronan antas appreciera gentemot de övriga EU-ländemas Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Den internationella ekonomin Efter en årlig BNP-tillväxt på endast drygt 1 % under perioden 1991-93, Under de närmaste två åren förutses ett harmoniskt konjunkturförlopp Löner och inflation Lönebildningen, och arbetsmarknadens flexibilitet i övrigt, kommer att Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 1.3 Löner och priser Årlig procentuell förändring 1993 1994 1995 1996 Timlön, kostnad 3,3 2,8 3,5 4,0 KPI dec.-dec. 4,1 2,8 2,9 3,7 NPI dec.-dec. 3,9 1,9 2,0 1,7 KPI årsgenomsnitt 4,7 2,2 2,9 3,7 NPI årsgenomsnitt 4,3 1,4 1,8 1,8 Anm.: KPI = Konsumentprisindex, NPI = Nettoprisindex. Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Den genomsnittliga löneökningstakten under 1994 uppgick preliminärt Inflationstrycket i den svenska ekonomin har under loppet av 1994 visat Utrikeshandel Det mycket starka konkurrensläget för svensk export har medfört snabba Importen ökade preliminärt med hela 11 % under 1994. Till en del lageromslaget. Den konkurrensfördel som importkonkurrerande hemma- Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Inhemsk efterfrågan Det höga ränteläget har försvagat den begynnande uppgången av den 1994. Konsolideringen av statsfinanserna medför att hushållens inkomster Tabell 1.4 Nyckeltal Årlig procentuell förändring 1993 1994 1995 1996 Disponibel inkomst -3,5 1,4 -2,4 -0,5 Sparkvot (nivå) 7.9 8.5 6,3 4,9 Industriproduktion 1,5 9,0 7,0 6,8 Relativ enhetsarbetskostnad -24,8 -1.0 5,5 3,2 Handelsbalans (mdr. kr) 54,3 70,9 93,8 114,6 Bytesbalans (mdr. kr) -27,1 5,5 23,5 59,9 Bytesbalans (% av BNP) -1,9 0,4 1,5 3,6 Öppen arbetslöshet1 8,2 7,9 6,8 6,1 Arbetsmarknadspol itiska åtgärder1 4,2 5,1 4,8 4,7 1 1 % av arbetskraften Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Diagram 1.3 Privat konsumtion och disponibel inkomst Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Tabell 1.5 Försörjningsbalans Miljarder Procentuell volymförändring 1993 1994 1995 1996 BNP 1 442,2 -2,6 2,0 2,6 2,9 Import 420,5 -2,8 11,0 7,0 5,1 Tillgång 1 862,7 -2,6 3,9 3,6 3,4 Privat konsumtion 792,1 -3,7 0,6 0,0 1,0 Offentlig konsumtion 403,5 -0,6 -0,2 0,0 -1,0 Stat 127,7 4,4 0,5 2,0 -1,0 Kommuner 275,8 -2,7 -0,5 -1,0 -1,0 Bruttoinvesteringar 205,6 -17,6 -1,3 9,5 8,5 Näringsliv 114,4 -14,3 16,6 20,1 10,1 Bostäder 57,5 -31,0 -39,3 -28,4 9,2 Myndigheter 33,7 4,3 6,5 9,2 1,7 Lagerinvesteringar1 -11,6 -0,3 1,0 0,0 0,1 Export 473,1 7,6 12,2 9,5 7,3 Användning 1 862,7 -2,6 3,9 3,6 3,4 Inhemsk användning 1 389,6 -5,6 1,1 1,4 1,8 1 Förändring i procent av föregående års BNP. Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Bruttoinvesteringarna i näringslivet vände kraftigt uppåt under 1994, kombination med den mycket goda lönsamheten gör att investerings- Prop. 1994/95:100 Det höga ränteläget verkar dämpande på investeringsutvecklingen. Den Diagram 1.4 Bruttoinvesteringar Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Lagerinvesteringarna gav ett betydande positivt bidrag till tillväxten 9 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1 ling 1993 förbyttes i en kraftig uppbyggnad 1994. I viss mån torde denna 1994. Produktion och arbetsmarknad Industriproduktionen ökade 1994 med ca 9 %. Kapacitetsutnyttjande! har 1995. Sammantaget förutses en uppgång av näringlivets produktion med Det svåra läget på arbetsmarknaden förbättrades något under loppet av Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 10 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Diagram 1.5 Sysselsättning och arbetskraftsutbud Tusental personer 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Den öppna arbetslösheten förväntas minska från 7,9 % av arbetskraften Sparande Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas för 11 mer också effekter av tillväxtens sammansättning. År 1995 utvecklas Prop. 1994/95:100 Tabell 1.6 Öppen arbetslöshet, sysselsättning och arbetskraft samt korrigerat för Tusental, genomsnitt per år 1993 1994 1995 1996 Reguljär sysselsättning 3 927 3 871 3 942 4 022 Åtgärder i arbetskraften1 36 59 93 86 SysseLsatta 3 964 3 929 4 035 4 108 Arbetslösa 356 338 296 279 Arbetslösa inkl, i åtgärder 539 555 506 473 Underliggande arbetskraft 4 466 4 426 4 449 4 494 Åtgärder utanför arbetskraften2 147 159 117 117 Arbetskraft 4 320 4 267 4 332 4 377 Omfattar beredskapsarbete, rekryteringsstöd, ungdomsintroduktion, utbildnings- 2Omfattar arbetsmarknadsutbildning, ungdomspraktik/kommunalt uppföljningsansvar Anin.I begreppet arbetsmarknadspolitiska åtgärder ovan ingår ej utökningen av den Källa: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet. Bytesbalansen utgörs definitionsmässigt av summan av det privata och 12 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 1.7 Sparande Procent av BNP i löpande priser 1993 1994 1995 1996 Bruttosparande 11,6 14,0 16,0 18,9 Realt sparande 13,5 13,7 14,5 15,4 Fasta investeringar 14,3 13,4 14,2 15,0 Lagerinvesteringar -0,8 0,3 0,3 0,4 Finansiellt sparande -1.9 0.4 1.5 3,6 Offentlig sektor -13,4 -11,2 -10,2 -6,8 Hushåll 6,0 6,5 5,0 4,0 Företag 5,5 5,1 6,6 6,4 Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Diagram 1.6 Finansiellt sparande i privat och offentlig sektor saint bytesbalans Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. I den preliminära nationalbudgeten presenteras kalkyler avseende den 13 Behovet av längre framåtblickar än den traditionella tvåårshorisonten Prop. 1994/95:100 Tre olika scenarier för ekonomins utveckling under perioden 1996-1998 Förutsättningar Förutsättningarna för en hög och uthållig tillväxt måste i grunden betrak- I samtliga tre alternativ förutsätts fullföljande av den ekonomiska poli- Även den internationella utvecklingen är gemensam för alternativen. De tre scenarierna skiljer sig åt med avseende på arbetsmarknadens 14 anpassningsförmåga är av avgörande betydelse för möjligheterna att på- Alternativen är konstruerade så att pris- och löneökningstaktema i stora Alternativen skiljer sig åt med början 1996. Samtliga alternativ utgår Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Scenariernas realekonomiska utveckling Den kraftfulla saneringen av de offentliga finanserna som genomförs Tabell 1.8 Försörjningsbalans 1996—1998 Genomsnittlig årlig procentuell förändring medel hög låg BNP 2,7 3,4 2,0 Import av varor och tjänster 6,9 8,5 5,7 Privat konsumtion 1,9 2,5 1,2 Offentlig konsumtion -1,0 -0,8 -1,3 Bruttoinvesteringar 8,5 11,0 6,4 Lagerinvesteringar' 0,1 0,3 -0,2 Export av varor och tjänster 7,1 7,4 6,7 Inhemsk användning 2,3 3,4 1,2 Anm. 'Förändring i procent av föregående års BNP. Den årliga genomsnittliga BNP-tillväxten uppgår i alternativet med 15 blir därför begränsad. Utvecklingen av produktion och efterfrågan inne- Prop. 1994/95:100 i detta scenario i betydande utsträckning tillbaka till arbetskraften. Diagram 1.7 Öppet arbetslösa samt personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. I alternativet med låg tillväxt uppvisar arbetsmarknaden en låg flexi- 16 Tabell 1.9 Nyckeltal 1996-1998 medel hög låg Arlig förändring, genomsnitt 1996—1998 Timlön 4,3 4,3 4,3 KPI, årsgenomsnitt 3,1 3,1 3,2 NPI 2,1 2,1 2,2 Real disponibel inkomst 0,8 1,1 0,4 Sysselsättning, personer 1,4 2,4 0,7 Produktion, näringsliv 3,8 4,5 3,0 varav industri 5,4 6,2 4,3 Nivå år 1998 Öppen arbetslöshet1 5,6 4,7 6,6 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder1 3,9 3,3 4,6 Hushållens sparkvot2 3,3 2,5 4,1 Finansiellt sparande i offentlig sektor Offentliga sektorns finansiella -2,4 -0,9 -4,5 41,0 36,8 45,8 Bytesbalans3 2,7 1,0 3,1 Bruttosparande3 20,0 19,8 19,2 Exportnetto3 5,9 4,5 6,5 1 I % av arbetskraften. 2 I % av disponibel inkomst. 3 I % av BNP. Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Källa: Finansdepartementet. I scenariet med hög tillväxt ökar BNP med i genomsnitt 3,4 %. Arbets- Den finansiella utvecklingen De kraftiga budgetförstärkande åtgärderna innebär en successiv minsk- 17 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Diagram 1.8 Offentliga sektorns inkomster och utgifter, medelhög tillväxt Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. Det privata finansiella sparandet minskar under kalkylperioden från 18 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Diagram 1.9 Finansiellt sparande i offentlig sektor 1980-1998 Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. I alternativet med medelhög tillväxt minskar den offentliga sektorns Statsskulden når sitt maximum, som andel av BNP, under åren 1996 19 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Diagram 1.10 Statsskuld 1980-1998 Källor: Konjunkturinstitutet och Riksgäldskontoret. I alternativet med låg tillväxt förbättras de offentliga finanserna i en I alternativet med hög tillväxt blir förbättringen av de offentliga finan- Sammantaget indikerar dessa kalkyler att de föreslagna budgetförstärk- 20 Diagram 1.11 Den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld (enligt Maastrichtdefinition) Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Källor: Konjunkturinstitutet och Riksgäldskontoret. 21 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Under perioden 1991-93 uppgick den årliga tillväxten i OECD till endast BNP-tillväxten beräknas till 2,8 % i OECD 1994 respektive 2,3 % i Tabell 2.1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-liinder 1993 1994 1995 1996 USA 3,1 3,8 2,9 2,2 Japan 0,1 1,0 2,4 2,9 Västra Tyskland -1,7 2,0 2,4 3,2 Frankrike -1,0 2,1 3,0 3,3 Storbritannien 2,0 3,7 3,3 2,8 Danmark 1,4 4,6 3,3 2,8 Finland -2,4 3,7 4,8 4,1 Norge 2,2 4,8 2,9 2,6 OECD-Europa -0,6 2,3 2,8 3,1 OECD-totalt 1.1 2.8 2,8 2.7 Källor: OECD och Finansdepartementet. Inflationen i OECD dämpades till ca 2,2 % under det första halvåret Arbetslösheten i OECD ser ut att ha kulminerat nära 8,5 % under det 22 7,7 %. I USA förutses arbetslösheten ligga strax under den nivå som an- Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 2.2 Konsumentpriser och arbetslöshet i vissa OECD-länder 1993 1994 1995 1996 KPI USA 3,0 2,7 3,5 3,8 Japan 1,3 0,5 0,4 0,6 Västra Tyskland 4,1 3,0 2,3 2,5 Frankrike 2,1 1,8 2,0 2,5 Storbritannien 1,5 2,4 3,0 3,4 Danmark 1,2 2,0 2,5 3,0 Finland 2-r2 1,2 2,3 2,7 Norge 2,3 1,5 2,3 2,7 OECD-Europa 3,2 2,8 2,9 3,3 OECD-totalt 2,8 2.3 2,7 3,0 Arbetslöshet1 OECD-Europa 10,7 11,6 11,3 10,9 OECD-totalt 8,0 8,3 7,9 7,7 1 Procent av arbetskraften. Källor: OECD oclt Finansdepartementet. De offentliga finanserna har förbättrats i många länder. Underskottet Medlemstatema i EU strävar efter att uppnå en högre grad av konver- 23 I tabell 2.3 visas situationen vad gäller konvergenskriterierna under Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 2.3 Uppfyllandet av konvergenskriterierna 1994 Underskott1 Skuld1 KPI2 Ränta1 Belgien 5,5 140 2,6 7,7 Danmark 4,3 78 2,0 7,7 Tyskland 2,9 51 3,0 6,7 Grekland 14,1 121 10,8 - Spanien 7,0 63 4,8 9,9 Frankrike 5,8 50 1,8 7,1 Irland 2,4 89 2,8 7,8 Italien 9,6 124 3,8 10,1 Luxemburg -1,3 9 2,3 7,0 Nederländerna 3,8 79 2,7 6,8 Portugal 6,2 70 5,5 10,1 Storbritannien 6,3 50 2,4 7,9 Sverige 11,2 82 2,2 9,1 Österrike 4,4 65 3,5 6,5 Finland 4,7 72 1,2 8,0 Konvergenskriterium 3 % 60 % 3,2 % 9,6 % ^Källor: EU-kommissionen och Finansdepartementet. ^Källor: EU-kommissionen, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. För OBS: Underskott och skuld är uttryckta som andel av BNP. KPI visar årlig Utvecklingen på de internationella finansiella marknaderna har stått I vissa länder, inklusive Sverige, är realräntorna mycket höga även 24 av att de har en ofördelaktig inflationshistoria. Detta förefaller vara den Världshandeln utvecklades starkt under 1994. Marknadstillväxten för Osäkerhetsmomenten under prognosperioden förefaller vara måttliga. Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 USAs ekonomi växte 1994 för andra året i rad snabbare än den potentiella 25 10 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1 till nära 4 % 1996. Arbetslösheten beräknas ligga kvar kring 5,5 % av Prop. 1994/95:100 Tabell 2.4 Försörjningsbalans USA Procentuell volymförändring 1994 1995 1996 Privat konsumtion 3,4 2,7 2,0 Offentlig konsumtion -1,0 0,4 0,3 Bruttoinvesteringar 11,8 6,1 3,7 Bidrag frän nettoexport -0,6 0,2 0,3 BNP 3,8 2,9 2,2 Källor: OECD och Finansdepartementet. Den japanska ekonomin tycks nu ha passerat botten efter ett par års Tabell 2.5 Försörjningsbalans Japan Procentuell volymförändring 1994 1995 1996 Privat konsumtion 2,5 3,5 3,8 Offentlig konsumtion 2,5 2,0 1,5 Bruttoinvesteringar -0,1 2,1 2,7 Bidrag från nettoexport -0,7 -0,7 -0,5 BNP 1,0 2,4 2,9 Källor: OECD och Finansdepartementet. 26 Uppgången i västra Tyskland inleddes under det andra kvartalet 1993. Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 2.6 Försörjningsbalans västra Tyskland Procentuell volymförändring 1994 1995 1996 Privat konsumtion 0,8 0,8 9 9 Offentlig konsumtion -0,3 1,0 0,5 Bruttoinvesteringar 1,8 4,3 6,0 Bidrag från nettoexport 0,8 0,6 0,5 BNP 2,0 2,4 3,2 Källor: OECD och Finansdepartementet. Tillväxttakten i Storbritannien tilltog ytterligare under andra halvåret 27 under 1994 och budgetunderskottet reducerades både strukturellt och cyk- Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 2.7 Försörjningsbalans Storbritannien 1994 1995 1996 Privat konsumtion 2,4 2,4 2,7 Offentlig konsumtion 1,5 1,0 1,0 Bruttoinvesteringar 5,0 7,0 6,0 Bidrag från nettoexport 0,6 0,2 -0,2 BNP 3,7 3,3 2,8 Källor: OECD och Finansdepartementet. Återhämtningen i Frankrike har stärkts i linje med övriga kontinental- 28 Prop. 1994/95:100 Tabell 2.8 Försörjningsbalans Frankrike Procentuell volymförändring 1994 1995 1996 Privat konsumtion 1,5 2,4 2,5 Offentlig konsumtion 1,2 1,0 1,0 Bruttoinvesteringar 0,3 4,6 6,0 Bidrag från nettoexport -0,1 -0,1 0,1 BNP 2,1 3,0 3,3 Källor: OECD och Finansdepartementet. Danmark är inne i en stark tillväxtfas. BNP-tillväxten uppgick Tabell 2.9 Försörjningsbalans Danmark Procentuell volymförändring 1994 1995 1996 Privat konsumtion 5,6 4,2 3,0 Offentlig konsumtion 1,2 0,7 0,6 Bruttoinvesteringar 6,5 6,0 5,6 Bidrag från nettoexport -1,5 -0,2 0,1 BNP 4,6 3,3 2,8 Källor: OECD och Finansdepartementet. I Finland slog konjunkturomsvängningen definitivt igenom under andra 29 ökad importefterfrågan. Den privata konsumtionen väntas öka kraftigt un- Prop. 1994/95:100 Dessa kan dock pressas nedåt i takt med att förtroendet för inflationsbe- Tabell 2.10 Försörjningsbalans Finland Procentuell volymförändring 1994 1995 1996 Privat konsumtion 0,0 4,7 4,5 Offentlig konsumtion -3,2 -1,5 -0,3 Bruttoinvesteringar 6,8 13,0 10,0 Bidrag från nettoexport 2,3 0,0 -0,3 BNP 3,7 4,8 4,1 Källor: OECD och Finansdepartementet. Norge uppvisar en stark återhämtning. Under 1994 ökade BNP med 30 Tabell 2.11 Försörjningsbalans Norge Procentuell volymförändring Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 1994 1995 1996 Privat konsumtion 4,1 3,2 2,6 Offentlig konsumtion 3,2 1,4 1,2 Bruttoinvesteringar 4,0 3,2 3,3 Bidrag från nettoexport 1,8 0,8 1,1 BNP 4,8 2,9 2,6 Källor: OECD och Finansdepartementet. 31 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 En internationell konjunkturuppgång samt en god konkurrenskraft med- Överskottet i både handelsbalansen och bytesbalansen stiger under 1995 En fortsatt stark internationell konjunktur ökar efterfrågan på svenska ex- Industrins konkurrenskraft har kraftigt förbättrats under de senaste 32 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 3.1 Exportinarknadstillväxt, relativa priser, marknadsandelar och export Procentuell förändring 1992 1993 1994 1995 1996 Exportinarknadstillväxt 14 OECD-länder 2,8 -3,1 9,1 8,0 7,1 Totalt 3,9 -1,0 8,6 8,3 7,7 Priser 14 OECD-länders -1,4 23,9 2,2 0,7 0,1 Svenska exportpriser -2,1 8,4 3,0 2,0 0,8 Relativpris -0,7 -12,5 0,8 1,3 0,7 Marknadsandelar, volym 14 OECD-länder 7,9 6,7 3,4 0,7 Totalt -4,2 9,7 7,6 3,3 0,6 Exportvolym 14 OECD-länder 0,5 4,6 16,4 11,7 7,8 Totalt -0,4 8,6 16,9 11,9 8,4 Anm.: Exportmarknadstillväxt avser en sammanvägning av importökningen av bear- Källor: Konjunkturinstitutet, OECD och Finansdepartementet. Den kraftiga exportökningen under 1993 och 1994 har lett till att kapa- Deprecieringen av den svenska kronan innebar att företagen kunde höja 33 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Diagram 3.1 Marknadsandelar och relativpris för exporten av bearbetade Källor: Konjunkturinstitutet, OECD, Statistiska Centralbyrån och Finansdepartementet Sammantaget innebär den allt starkare internationella efterfrågan i kom- Importen av varor ökade under de tre första kvartalen 1994 med knappt 13 % jämfört med motsvarande period 1993. Den största ökningen note- Förändringen av svensk efterfrågan riktad mot import beräknas med 14 %. 34 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 3.2 Importvägd efterfrågan på bearbetade varor Bidrag till förändringen av importvägd efterfrågan, procentenheter 1993 1994 1995 1996 Offentlig varukonsumtion 0,2 -0,1 0,3 -0,1 Privat varukonsumtion -2,4 -0,1 -0,1 0,6 Byggnadsinvesteringar -1,8 -1,1 0,1 0,3 Maskininvesteringar -2,0 3,9 3,9 2,7 Export av bearbetade varor 2,7 6,0 4,4 3,1 Lagerförändringar -0,4 2,5 -0,8 0,2 Iinportvägd efterfrågan -3,7 11,1 7,8 6,8 Import av bearbetade varor 3,2 13,8 7,5 5,7 Anm.: Beräkningarna av importvägd efterfrågan utgår från konstant importinnehåll. Importens relativa avvikelse från efterfrågeutvecklingen var mindre Under prognosperioden bedöms effekten av den kraftiga relativprisför- Under 1996 väntas den inhemska industrin vinna marknadsandelar, 35 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 3.3 Export och import av varor Miljarder Procentuell volymutveckling Procentuell prisutveckling 1994 1995 1996 1994 1995 1996 Varuexport Bearbetade varor 323,7 16,9 11,9 8,4 3,0 2,0 0,8 Fartyg 7,7 -24,3 -41,6 2,6 4,1 4,3 1,3 Petroleumprodukter 12,2 -5,0 2,7 2,3 -6,1 3,0 0,8 Övriga råvaror 44,6 5,7 5,1 3,2 13,2 12,2 3,9 Suiiuna Varuexport 388,3 14,0 10,2 7,6 3.9 3.2 1,1 Varuimport Bearbetade varor 262,5 13,8 7,5 5,7 4,0 2,3 0,4 Fartyg 1,5 119,9 5,9 -21,7 3,6 2,8 1,1 Råolja 17,1 -4,6 2,7 2,6 -6,5 3,1 1,1 Petroleumprodukter 12,0 13,0 4,0 1,1 -5,1 0,2 1,1 Övriga råvaror 40,2 4,2 5,7 4,4 10,2 9,4 3,6 Sununa Varuimport 333,3 12,2 6.9 5,0 3,9 3.1 0,9 Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. De totala nivåerna på export- och importvolymen påverkas troligen ej Överskottet i handelsbalansen stiger till följd av den starka exporten. Ar Nettot av handeln med tjänster förbättrades avsevärt under 1993, 36 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 3.4 Bytesbalans Miljarder kr 1992 1993 1994 1995 1996 Varuexport 326,0 388,3 460,0 522,8 569,0 Varuimport 290,9 333,3 388,3 428,3 453,7 Korrigeringspost -0,8 -0,7 -0,7 -0,7 -0,7 Handelsbalans 34,3 54,3 70,9 93,8 114,6 Sjöfartsnetto 8,4 9,5 9,4 10,2 11,0 Övriga transporter 1,4 1,7 1,2 1,2 1,3 Resevaluta -22,8 -14,2 -16,7 -15,3 -17,1 Övriga tjänster -0,4 1,4 1,8 2,0 3,1 Tjänstebalans -13,4 -1.6 -4.3 -1.9 -1,8 Löner 0,6 0,7 0,5 0,5 0,5 Avkastning på kapital -54,0 -67,0 -47,6 -40,5 -31,8 räntenetto -62,9 -66,6 -62,9 -60,6 -56,6 d i rekt investe r i ngar 9,7 0,0 16,0 22,0 27,0 portföljaktier -0,8 -0,4 -0,7 -1,9 -2,2 Övriga transfereringar -15,2 -13,6 -14,1 -28,4 -21,7 Bytesbalans -47.6 -27,1 5,5 23,5 59,9 Andel av BNP -3,3 -1,9 0,4 1,5 3,6 Anm.: På grund av avrundning summerar inte alltid delarna till totalen. Posten avkastning på kapital består av räntebetalningar till och från ut- Räntenettot beror på storleken på den räntebärande nettoskulden mot Under slutet av 1980-talet byggde svenska företag upp ansenliga till- Under 1995 och 1996 påverkas också bytesbalansen av medlemskapet 37 flödet till Sverige beräknas uppgå till ca 13,6 miljarder kr 1995 och Prop. 1994/95:100 Sammantaget visade bytesbalansen 1994 ett överskott för första gången 38 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Näringslivets produktion steg 1994 med närmare 4 % efter att ha fallit Tabell 4.1 Näringslivets produktion Procentuell volymförändring 1992 1993 1994 1995 1996 Jordbruk, fiske och skogsbruk -2,9 7,4 4,9 3,9 1,9 Industri -3,3 1,5 9,0 7,0 6,8 El-, gas-, värme- och vattenverk Byggnadsindustri -1,9 -1,2 0,0 2,0 0,5 -4,5 -6,6 -5,5 4,2 3,0 Näringslivets tjänster 1,0 -3,6 2,9 3,3 3,7 Summa näringslivet -1.0 -2,1 3.6 4,4 4,4 Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Under prognosperioden förväntas den investeringsledda uppgången i Den svenska industrins mycket gynnsamma konkurrensläge väntas bestå 39 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 4.2 Nyckeltal för industrin Procentuell förändring 1992 1993 1994 1995 1996 Industriproduktion -3,3 1,5 9,0 7,0 6,8 varav basindustri 4,0 6,5 4,0 4,4 3,4 verkstadsindustri exkl. varv -4,2 0,2 14,7 9,3 8,7 övrig industri -4,4 1,1 5,3 5,5 5,8 Konkurrenskraft Lönekostnad per timme 3,7 0,7 3,6 6,6 5,5 Produktivitet 5,4 6,5 3,8 1,9 2,8 Enhetsarbetskostnad, (ULC) -1,6 -5,5 -0,2 4,6 2,6 14 OECD-länders ULC, SEK 0,9 25,8 0,8 -0,8 -0,6 14 OECD-länders ULC 2,0 1,6 -0,9 0,6 1,8 Relativ ULC, SEK -2,5 -24,8 -1,0 5,5 3,2 Anm.: Konkurrentländernas ULC (Unit Labour Cost, dvs. arbetskostnad per prod- Källor: Konjunkturinstitutet, OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Industriproduktionen steg med 9,0 % under 1994. Produktionsnivån be- Enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer planerar industriföre- 40 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Diagram 4.1 Industriproduktion och kapacitetsutnyttjande Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Det höga kapacitetetsutnyttjandet har ökat oron för att produktionsök- De tre senaste åren (1992-1994) har nettokapitalstocken minskat med 41 11 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1 turinstitutets industribarometer där företagen planerar för en fortsatt hög Prop. 1994/95:100 Konkurrenskraft Lågkonjunkturen i början av 1990-talet innebar att ett omfattande ratio- Produktivitetsförbättringen tillsammans med försvagningen av kronan Industrin väntas genomföra stora investeringar såväl 1995 som 1996, Den antagna apprecieringen av kronan innebär att industrins relativa 42 Diagram 4.2 Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige relativt Prop. 1994/95:100 14 OECD-länder 1980-1996 Bilaga 1.1 Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Industrins lönsamhet Lågkonjunkturen i början av 1990-talet medförde en kraftig lönsamhets- Ar 1994 steg lönsamheten ytterligare trots höga importprishöjningar 43 i begränsad omfattning höja sina marginaler i det rådande konjunktur- Prop. 1994/95:100 Tabell 4.3 Industrins rörliga kostnader, produktpriser, marginaler per 1992 1993 1994 1995 1996 Procentuell förändring Förbrukningskostnad -2,3 4,4 4,9 4,5 3,2 Lönekostnad1 0,1 -7,2 -0,2 3,6 2,7 Lönekostnad per timme 4,5 -1,7 3,6 6,6 5,5 Produktivitet 4,4 5,8 3,8 1,8 2,7 Summa rörlig kostnad -1,8 1,0 3,5 4,3 3,1 Produktpris -1,1 4,4 4,4 4,8 2,7 Bruttomarginai, nivå 8,1 11,1 11,8 12,2 11,8 Marginal förändring 0,7 3,1 0,6 0,5 -0,4 Bruttoöverskottsandel" 23,1 31,3 33,4 34,7 34,1 1 Lönekostnad per timme avser löner inkl, kollektiva avgifter och icke varuanknutna * Som andel av förädlingsvärdet till faktorpris. Anm.; Uppgifterna avser industri exkl. petroleumraffinaderier och varv. Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Stigande produktivitetstillväxt men också en lugnare prisutveckling på De mått som används i framställningen är grova lönsamhetsmått. De 44 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Diagram 4.3 Industrins bruttomarginal 1980-1996 Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Byggsektorn expanderade snabbt i slutet av 1980-talet. Tillväxten inom Tabell 4.4 Byggnadsverksamhet Miljarder Årlig procentuell volymförändring 1992 1993 1994 1995 1996 Byggnadsinvesteringar 123,6 -7,2 -19,2 -13,9 2,6 5,4 näringslivet 41,4 -11,8 -13,3 9,4 20,5 5,6 myndigheter 24,6 0,7 12,4 5,8 12,5 2,0 bostäder 57,5 -7,3 -31,0 -39,3 -28,4 9,2 Reparationer och underhåll 74,7 -8,4 13,6 7,0 6,9 0,0 Totalt 198,3 -7,9 -9,8 -6,3 4.2 3,1 Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Konjunkturnedgången i början av 1990-talet samt stigande realräntor 45 ledde till låga byggnadsinvesteringar åren därefter. Mellan 1991 och 1994 För att undvika en permanent utslagning av byggarbetskraft och Sammantaget innebär stimulanspaketet, den fortsatta satsningen på in- Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Diagram 4.4 Byggnadsinvesteringar per sektor 1970-1996 46 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Nedgången i tjänsteproduktionen inföll senare än för industriproduktio- Eftersom tjänsteproduktion i huvudsak är hemmamarknadsorienterad Den kraftiga exporttillväxten samt den svaga ökningen av privat kon- Under prognosperioden 1995-1996 beräknas tjänsteproduktionen öka 47 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Sysselsättningen passerade under 1994 sitt bottenläge och tecknen på en Diagram 5.1 Antal varsel och antal nyanmälda lediga platser Anm.: Det är endast serien över antal nyanmälda lediga platser som är säsongrensad. År 1995 beräknas antalet sysselsatta öka med 2,7 %, vilket är den 48 sysselsättningen fortsätta att stiga, men i avtagande takt, med 1,8 %. Den Prop. 1994/95:100 Sysselsättningen började säsongrensat att stiga i böljan av 1994. Den Industrin svarade till viss del för sysselsättningsökningen 1994. Mer- Sysselsättningsökningen under 1994 föregicks av en liten uppgång i Sysselsättningen väntas stiga med 2,7 % 1995 och med ytterligare 49 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Diagram 5.2 Sysselsättning och arbetskraftsutbud Anm.: Underliggande arbetskraftsutbud inkluderar deltagarna i åtgärderna arbets- Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. I industrin väntas antalet sysselsatta öka med drygt 80 000 personer, 50 Tabell 5.1 Arbetsmarknad Tusental personer (i åldrarna 16—64 år) Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Nivå Förändring från föregående år 1993 1992 1993 1994 1995 1996 Sysselsättning Jord- och skogsbruk 137 -6 -4 _2 2 0 Industri 772 -81 -69 5 45 38 Byggnadsverksamhet 236 -39 -36 -18 15 6 Privata tjänster 1 507 -39 -54 22 61 43 Kommunal verksamhet 1 113 -27 -48 -25 -13 -11 Statlig verksamhet 194 _2 -8 -11 -4 -3 Totalt 3 964 -193 -221 -35 106 73 Arbetskraft, totalt 4 320 -102 -103 -53 65 45 Arbetslösa 356 102 120 -18 -41 -28 % av arbetskraften 8.2 5.3 8,2 7.9 6.8 6.1 Personer i arbetsmarknads- politiska åtgärder 183 166 183 217 210 204 % av arbetskraften, nivå 4,2 3,8 4,2 5,1 4,8 4,7 Antn.I begreppet arbetsmarknadspolitiska åtgärder ovan ingår ej utökningen av den Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet. Den höga produktivitetstillväxten i näringslivet under ekonomins ned- Både 1995 och 1996 förutses medelarbetstiden sjunka något. I takt med 51 Hur arbetslösheten påverkas av sysselsättningsuppgången under prog- 1994 beräknas andelen ha fallit till under 78 %. Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 5.2 Produktion och sysselsättning i timmar Årlig procentuell förändring 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 Näringslivet Produktion 1,6 -1,7 -0,6 -2,0 3,6 4,3 4,4 Sysselsättning 0,5 -3,4 -3,6 -4,6 2,1 3,6 2,7 Produktivitet 1,0 1,8 3,1 2,7 1,4 0,7 1,6 Industri Produktion -0,9 -6,4 -3,3 1,5 9,0 7,0 6,8 Sysselsättning .9 9 -6,3 -8,2 -4,7 5,0 5,0 3,9 Produktivitet 1,3 -0,0 5,4 6,5 3,8 1,9 2,8 Byggnadsverksamhet Produktion 0,3 -0,2 -4,5 -6,6 -5,5 4,2 3,0 Sysselsättning 0,0 -2,3 -9,5 -10,2 -5,5 4,0 1,7 Produktivitet 0,3 2,1 5,5 4,1 0,0 0,2 1,3 Privata tjänster 2,5 0,5 1,0 -3,6 2,9 3,2 3,7 Sysselsättning 2,1 -1,7 -1,6 -2,9 2,3 3,4 2,9 Produktivitet 0,4 2,2 2,7 -0,8 0,6 -0,2 0,8 Offentliga tjänster Produktion 1,9 0,2 -2,5 -2,9 -0,9 -1,2 -1,3 Totalt Produktion 1,7 -1,1 -1,0 2,5 3,0 3,1 Sysselsättning 0,8 -2,3 -3,5 -4,2 1,2 2^2 1,6 Produktivitet 0,9 1,2 2,5 2,1 1,3 0,8 1,5 Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Effekten på arbetslösheten av stigande efterfrågan på arbetskraft under 52 1995 och 1996. Det relativa arbetskraftstalet beräknas öka med drygt Prop. 1994/95:100 1 procentenhet i genomsnitt mellan 1994 och 1996, till knappt 79 %. Bilaga 1.1 Arbetslösheten steg dramatiskt under lågkonjunkturen i början av 1990- Tabell 5.3 Relativ arbetslöshet i olika åldrar Procentandel av arbetskraften i respektive åldersgrupp 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 16-19 år 4,1 4,0 3,5 3,4 5,1 7,5 11,6 19,2 16,0 20-24 år 6,2 4,6 3,6 3,1 3,1 6,1 11,5 18,1 16,7 25-54 år 1,9 1,5 1,3 1,1 1,2 2,3 4,5 7,1 6,9 55-64 år 3,4 2,1 1,7 1,3 1,5 2,1 3,2 5,5 6,5 Totalt 2,7 2,1 1.8 1,5 1,7 2.9 5,3 8.2 7.9 Anm.: Siffrorna för år 1986 är inte helt jämförbara med värden för åren därefter på Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Under loppet av 1994 skedde en tydlig vändning av arbetsmarknads- Den tidigare uppgången av arbetslösheten var mer markant bland män- Antalet långtidsarbetslösa minskar men deras andel av det totala antalet 53 Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna utökades i takt Prop. 1994/95:100 Tabell 5.4 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Tusental, genomsnitt per år 1989 1990 1991 1992 1993 1994 Utanför arbetskraften Arbetsmarknads- utbildning 42 39 59 86 53 61 Ungdomspraktik 22 58 54 Arbctsl ivsutveckl ing 35 44 1 arbetskraften Beredskapsarbete 10 8 11 16 14 17 Ungdomslag1 5 3 10 9 - - Avtalad inskolningsplats 1 2 3 4 1 0 Rekryteringsstöd 3 2 5 14 9 23 Utbildningsvikariat 1 8 10 14 Fö retagsutb il dn ing" 4 3 4 6 3 3 Totalt 65 57 93 165 183 216 Andel av arbetskraften4 1,4 1,2 2,0 3,7 4,3 5,1 Åtgärder för arbets- handikappade3 85 88 86 85 84 77 1 T.o.m 30 juni 1989 ungdomslag. Den 1 juli 1989 — juni 1992 särskild inskolnings- 2 Utbildning vid permitteringshot, flaskhalsutbildning m.m. Omräknat till heltidsutbil- 3 Samhall, lönebidrag, Arbetsmarknadsinstitutet och offentligt skyddat arbete. 4 Samtliga åtgärder exkl. arbetshandikappade. Arbetskraften omräknad till 1993 års Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen. Trots att produktionen väntas öka de närmaste åren bedöms arbetslös- 54 Tabell 5.5 Öppen arbetslöshet, sysselsättning och arbetskraft samt korrigerat för Tusental, genomsnitt per år Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 1993 1994 1995 1996 Reguljär sysselsättning 3 927 3 871 3 942 4 022 Åtgärder i arbetskraften' 36 59 93 86 Sysselsatta 3 964 3 929 4 035 4 108 Arbetslösa 356 338 297 269 Arbetslösa inkl, i åtgärder 539 555 506 473 Underliggande arbetskraft 4 466 4 426 4 449 4 494 Åtgärder utanför arbetskraften2 147 159 117 117 Arbetskraft 4 320 4 267 4 332 4 385 'Omfattar beredskapsarbete, rekryteringsstöd, ungdomsintroduktion, utbildnings- ^Omfattar arbetsmarknadsutbildning, ungdomspraktik, kommunalt uppföljningsansvar Källa: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet. Den öppna arbetslösheten beräknas sammantaget minska med ca 60 000 Diagram 5.3 Öppet arbetslösa samt personer i konjunkturberoende Tusental personer 600 n----------- 500 - 400 7 300- 200 - 100 i Öppet arbetslösa+personer i åtgärder T | Oppet arbetslösa T---------1---------T 0 1980 1982 1984 /Inni.; Arbetslösheten är omräknad till 1993 års definition enligt AKU. 55 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Den svenska lönebildningen står inför nya förutsättningar i en rad olika Det finns ett antal faktorer som pekar mot en svagare löneutveckling Den svenska arbetsmarknaden har i ett internationellt perspektiv varit Under 1980-talet steg lönerna inom industrin med i genomsnitt ca I början av 1990-talet skedde en markant nedväxling av löneutveck- 56 Löneökningen 1993 kan emellertid synas vara hög med tanke på det Prop. 1994/95:100 Att i dagsläget bedöma löneutvecklingen är förenat med osedvanligt stor Löneutfallet under 1994 pekar mot en fortsatt uppbromsning i den re- Det s.k. Rehnbergavtalet reglerade löneökningarna under 1991 och En avgörande fråga för den framtida löneutvecklingen är hur känslig 57 12 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1 En faktor som riskerar att höja den strukturella arbetslösheten är en ut- Mot denna bakgrund är det troligt att den strukturella öppna arbetslös- Även vid en pessimistisk bedömning av den strukturella arbetslösheten En ytterligare fråga är hur lönebildningen fungerar vid en låg infla- Av stor relevans för lönebildningen är också frågan huruvida de rela- Den i förhållande till 1980-talet återhållsamma tillväxten i övriga eko- Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 58 underlätta överföringen av arbetslösa från branscher med låg tillväxt- Sammantaget pekar såväl den höga arbetslösheten som ett antal andra Osäkerhet i löneprognosen finns både på uppåt- och nedåtsidan. Löne- Inom OECD-området beräknas lönerna inom tillverkningsindustrin öka Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 59 Diagram 6.1 Nominell timlön inom industrin Ärlig procentuell förändring Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Anm.: OECD-liinderna är samtnanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 60 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Inflationstrycket varierar för närvarande starkt mellan olika sektorer i den Den svenska inflationstakten, mätt som KPI:s ökningstakt på årsbasis, Under 1994 bidrog höjda indirekta skatter och minskade subventioner Den exportinriktade industrin möter för närvarande en mycket stark Jämfört med tidigare perioder med högt kapacitetsutnyttjande inom in- 61 Inflationsförväntningarna är mycket betydelsefulla för den faktiska in- Den kraftiga deprecieringen av kronan sedan november 1992 har med- Tillgångsprisutvecklingen inkluderas normalt inte i inflationsbegreppet. Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 62 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 7.1 Konsumentpriser Årlig procentuell förändring 1993 1994 1995 1996 KPI dec.-dec. 4,1 2,8 2,9 3,7 Nettoprisindex dec.-dec. 3,9 1,9 2,0 1,7 Importpriser, totalt 16,1 5,0 2,4 1,4 Bostäder, totalt 2,9 2,8 2,8 3,3 Indirekta skatter, bidrag i procentenheter 0,3 0,5 0,7 1,5 Diverse taxor 7,4 4,1 4,4 4,1 Konkurrensutsatt svensk produktion 1,9 2,9 4,6 4,2 Arbetskraftskostnad i näringslivet -0,1 1,1 2,0 2,9 Vinstmarginal, bidrag i procentenheter -1,0 -0,4 -0,2 -0,3 KPI årsgenomsnitt 4,7 2,2 2.9 3,7 Nettoprisindex årsgenomsnitt 4.3 1.4 1.8 1.8 Prisindex för inhemsk användning 3,9 2,5 2,8 2,9 OECD (16) KPI 2.8 2.3 2.7 3,0 Implicitprisindex 5,8 3,0 2,9 3,0 Basbelopp 34 400 35 200 35 700 36 300 Anm.: Diverse taxor består av läkemedel, läkarvård, tandläkararvode, lotter m.m., Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Under loppet av 1994 beräknas KPI ha ökat med 2,8 %. Det är betyd- Under 1995 och 1996 beräknas importpriserna ge ett mindre bidrag till Arbetskraftskostnaden per producerad enhet beräknas ge ett växande Under både 1995 och 1996 påverkas konsumentprisindex kraftigt av 63 följande år påverkas fastighetsskatterna via en rad olika åtgärder. Bland Prop. 1994/95:100 Diagram 7.1 Konsumentprisutvecklingen Procentuell förändring över 12 månader Anm.: Vid beräkningen av 12-månadcrstalen liar en avräkning gjorts för skillnaden Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Konsumentprisindex är det vanligaste måttet på inflation, men vid en 64 finanspolitiska åtgärder. KPI påverkas av prishöjningar oberoende av om Genom att KPI påverkas så pass mycket av förändrade indirekta skatter Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 65 Prop. 1995/94:100 Bilaga 1.1 År 1994 steg hushållens realt disponibla inkomster med ca 1,5 % enligt Tabell 8.1 Ilushållssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande Löpande priser 1993 1994 1995 1996 Miljarder kronor Löner 628,8 650,9 687,9 726,1 Företagarinkoinster 55,0 58,8 62,9 65,2 Räntor och utdelningar, netto -31,7 -25,1 -19,8 -15,7 Inkomstöverföringar från offentlig sektor 374,4 387,4 386,0 386,2 Övriga inkomster, netto 121,8 129,0 133,0 130,7 Direkta skatter, avgifter m.m 288,5 303,6 348,5 368,3 Disponibel inkomst 859,7 897,5 901,6 924,2 Privat konsumtion 792,1 820.7 844,4 878,6 Sparkvot, nivå i % 7.9 8,5 6.3 4.9 Procentuell utveckling 1991 års priser Disponibel inkomst -3,5 1.4 -2.4 -0,5 Privat konsumtion -3.8 0,6 0.0 1,0 Källor-, Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Hushållens realt disponibla inkomster sjönk med 3,5 % 1993, efter att ha 66 Prop. 1995/94:100 Bilaga 1.1 Tabell 8.2 Hushållens inkomster Miljarder kr Procentuell utveckling Procentuellt bidrag till Löpande 1991 års priser realinkomstutvecklingen priser 1993 1993 1994 1995 1996 1993 1994 1995 1996 Lönesununa exkl. sjuklön 628,8 -6.5 1.3 2,7 1.8 -4.9 1.0 2.0 1.4 därav timlön före skatt -1,5 0,5 0,6 0,3 -1,1 0,4 0,4 0,2 sysselsättning -5,1 0,8 2,1 1,5 -3,8 0,6 1,6 1,2 Transfereringar från 374,4 2,4 1.2 -3,1 -3,6 1.0 0,5 -1,4 -1,6 Pensioner 195,8 0,0 2,7 0,5 -1,4 0,0 0,6 0,1 -0,3 Sjukförsäkring m.m. 47,1 -10,0 -3,3 -3,0 0,0 -0,6 -0,2 -0,2 0,0 Arbetslöshetsbidrag m.m. 58,6 31,9 -7,4 -17,0 -10,5 1,6 -0,5 -1,1 -0,6 Övriga transfereringar 72,8 -0,1 7,3 -3,0 -7,2 0,0 0,6 -0,3 -0,6 Räntor och utdelningar, netto -31,7 0,3 0.8 0.7 0,5 Övriga inkomster, netto 176.8 -5,2 0,0 1.7 -0.5 -1,1 0.0 0.3 -0,1 Direkta skatter och avgifter 288,5 -3.4 3,0 11,6 1.9 1.1 -1,0 -4.0 -0,7 Disponibel inkomst 859,7 -3,5 1.4 -2.4 -0,5 -3,5 1.4 -2,4 -0,5 Anm.: Lönesumma, inkomstöverföringar, räntenetto och skatter är deflaterade med Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Uppgången i sysselsättningen förstärks under 1995 och arbetslösheten 67 centenheter, medan direkta skatter och transfereringar från den offentliga Inkomstutvecklingen för 1996 karakteriseras av samma faktorer som Sammanfattningsvis bryts, under prognosperioden, de senaste årens Efter en säsongrensad uppgång under loppet av 1993 föll den privata Under det tredje kvartalet stärktes åter konsumtionen säsongrensat. Un- Prop. 1995/94:100 Bilaga 1.1 68 Diagram 8.1 Privat konsumtion Säsongrensad nivå, 1991 års priser, kvartalsdata Prop. 1995/94:100 Bilaga 1.1 Miljarder kronor 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Ar 1995 väntas den realt disponibla inkomsten sjunka med ca 2,5 %. I vilken mån den sjunkande disponibelinkomsten kominer att föranleda 69 vara att konsumtionen faller, dock inte i samma grad som inkomsten. Det finns också ett antal faktorer som väntas påverka konsumtionen i Prop. 1995/94:100 Bilaga 1.1 Diagram 8.2 Sysselsättningen 1980-1996 Tusental personer 4500 4400 4300 4200 4100 4000 3900 3800 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 Kiillor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån oeli Finansdepartementet. 70 En annan faktor som enligt olika studier starkt påverkat den privata Sedan årsskiftet 1993/1994 har priserna på småhus emellertid ökat med Diagram 8.3 Hushållens formögenhetskvot Prop. 1995/94:100 Bilaga 1.1 ztnni.: Småhus värderade med hjälp av taxeringsvärden och köpeskiUingskoefficienter. 71 Från nivån år 1991 har hushållens inköp av sällanköpsvaror fallit med Prop. 1995/94:100 Sammanfattningsvis finns det i dagsläget krafter som verkar i såväl Diagram 8.4 Hushållens sparkvot Nettosparande i relation till disponibel inkomst Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 72 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Uppgången i de totala bruttoinvesteringarna beräknas bli kraftig de när- Tabell 9.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren Miljarder Årlig procentuell volymförändring kr 1993 ------------------------------------------- Löpande 1992 1993 1994 1995 1996 Näringsliv 114,4 -15,5 -14,3 16,6 20,1 10,1 Offentliga myndigheter 33,7 0,6 4,3 6,5 9,2 1,7 Bostäder 57,5 -7,3 -31,0 -39,3 -28,4 9,2 Totalt 205,6 -10,8 -17,6 -1.3 9.5 8.5 därav maskiner 81,3 -16,0 -14,7 20,0 17,9 11,7 Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Bruttoinvesteringarna sjönk preliminärt med ca 1 % år 1994. Från en Den exportledda konjunkturuppgången väntas medföra en betydande in- Sammantaget beräknas investeringarna öka med ca 9 % årligen 1995 73 13 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1 Diagram 9.1 Bruttoinvesteringar samt bruttoinvesteringar exklusive bostäder Prop. 1994/95:100 Källor: Statistiska centralbyrån oclt Finansdepartementet. Efter ett kraftigt fall i näringslivets investeringar under åren 1989-1993 Under prognosperioden kominer den höga lönsamheten och det fortsatt 74 Tabell 9.2 Bruttoinvesteringar i näringslivet Miljarder Ärlig procentuell volymförändring 1992 1993 1994 1995 1996 Industri 32,6 -20,1 -4,2 20,0 33,1 19,3 Basindustri 7,0 -37,0 -21,7 37,5 54,0 19,0 Verkstadsindustri 12,9 -22 7 -18,3 12,8 37,0 22,0 Övrig industri 12,7 -6,3 -9,2 18,0 16,1 16,3 Statliga affärsverk 18,4 -10,1 3,0 6,2 14,8 -2,9 Övrigt näringsliv 63,4 -14,8 -22,1 18,4 15,4 8,4 Totalt 114,4 -15,5 -14,3 16.6 20,1 10,1 därav byggnader 41,4 -11,8 -13,3 9,4 20,5 5,6 maskiner 73,0 -17,9 -14,9 21,6 20,1 12,9 Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Industrins investeringar ökade med 20 % 1994 efter att ha fallit med Kapacitetsutnyttjandet steg under loppet av 1994 och uppgick under 1994 indikerar också en mycket kraftig investeringsökning under 1995. De ekonomiska förutsättningarna för en kraftig industriell expansion är Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer bekräftar bilden av en 1995 för att stiga med ytterligare knappt 20 % 1996. Det medför att 75 industriell tradition, bör under de närmaste åren utgöra starka incitament Prop. 1994/95:100 Basindustrins investeringar ökade kraftigt redan 1994. Utgångsnivån Investeringarna inom övrigt näringsliv dämpas fortfarande av en svag Många av tjänstesektorerna, bl.a. den exportrelaterade uppdragsverk- 76 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 9.3 Offentliga investeringar Miljarder Ärlig procentuell volymförändring 1992 1993 1994 1995 1996 Statliga myndigheter 13,8 -19,6 26,0 7,6 18,0 1,4 Statliga affärsverk 18,4 -10,1 3,0 6,2 14,8 -2,9 Staten 32,2 -0.1 12.3 6.8 16,2 -0,9 Kommunala myndigheter 19,9 -7,6 -7,9 5,7 2,4 1,9 Kommunala affärsverk 3,9 -2,8 -23,1 -5,6 15,5 -3,6 Kommunerna 23,8 -6,7 -10,7 3,9 4,3 1,0 Totalt 56,0 -3.3 1.5 5.6 11.4 -0,2 Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Under 1994 steg de offentliga investeringarna med drygt 5 % på grund De statliga myndigheternas investeringar steg med över 60 % mellan 1993 under näringslivet. Frånräknat Vasakronan ökade därför de statliga 1994 och 1996 beräknas investeringarna i gator och vägar öka ytterligare. Investeringsökningen för de statliga affärsverken beräknas till knappt De kommunala investeringarna ökar i långsam takt under prognosperio- 77 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Bostadsinvesteringarna föll mycket kraftigt under 1994. Antalet påbörjade Diagram 9.2 Antal outhyrda lägenheter respektive antal påbörjade lägenheter Anm: Antalet outhyrda lägenheter avser den 1 mars respektive år t.o.m. 1993, samt Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Enligt Statens Institut för Byggnadsforskning skulle priserna på andra- 78 Höjningen av fastighetsskatten från 1,5 % till 1,7 % den 1 januari 1996 Prop. 1994/95:100 Tabell 9.4 Bostadsinvesteringar Miljarder Årlig procentuell volymförändring Löpande 1992 1993 1994 1995 1996 Nybyggnad 33,6 -19,1 -34,5 -51,9 -22,0 21,4 Flerbostadshus 24,0 -35,1 0,9 -57,5 -25,1 20,9 Småhus 9,6 2,5 -64,8 -37,9 -16,8 22,2 Ombyggnad 23,9 23,6 -25,1 -20,5 -34,2 -4,0 Flerbostadshus 19,0 44,9 -17,8 -99 9 -45,8 -10,0 Småhus 5,0 -10,6 -44,1 -13,9 5,9 6,6 Totalt 57,5 -7,3 -31,0 -39,3 -28,4 9,2 Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Det förhållandevis höga påbörjandet av ombyggnader under 1994 beror 79 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Diagram 9.3 Bostadsinvesteringar Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. De totala lagerstockama beräknas under 1994 ha ökat med drygt 3 miljar- Tabell 9.5 Lagervolymförändringar Miljarder kr, 1991 års priser 1993 1994 1995 1996 Jord- och skogsbruk -0,3 0,2 0,6 0,4 Industri -5,2 0,0 3,4 4,4 El- och vattenverk -0,5 0,0 0,0 0,0 Partihandel -2,8 3,2 -0,6 -0,5 Detaljhandel -1,3 0,0 -0,2 -0,5 Totalt -10,1 3,3 3,1 3,8 BNP-bidrag -0,3 1,0 0,0 0,1 Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Industrins lager av färdigvaror befinner sig i nuläget på en historiskt 80 av dessa under prognosperioden. En fortsatt hög efterfrågan, i synnerhet Prop. 1994/95:100 Konjunkturinstitutets tjänstebarometer tyder på att lageruppbyggnaden Diagram 9.4 BNP-utveckling och lagerbidrag Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Lagerinvesteringamas bidrag till tillväxten uppgick preliminärt till en 81 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Den offentliga sektorns finanser försämrades kraftigt mellan 1991 och Under första hälften av 1970-talet hade den offentliga sektorn finansiella Diagram 10.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 1970-1996 Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 82 Mellan 1982 och 1985 minskade underskottet huvudsakligen genom att Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande 1990 förbyttes För 1994 beräknas underskottet i det finansiella sparandet ha minskat Förbättringen i det offentliga sparandet sker både genom ökade Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 83 och 1996 av att kostnaderna for det aviserade anställningstödet belastar Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 10.1 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter Löpande priser 1993 1994 1995 1996 Miljarder kronor Inkomster 878,6 895,7 957,7 1 020.3 Skatter 728,2 750,7 799,5 863,7 Kapital inkomster 100,1 91,1 96,1 87,3 Övriga inkomster 50,3 53,8 62,1 69,3 Utgifter 1 071,6 1 063,9 1 119,1 1 135,2 Transfereringar till hushåll 374,4 387,4 386,2 386,2 Övriga transfereringar 161,5 107,7 131,4 126,3 Ränteutgifter 91,6 110,3 122,2 133,8 Konsumtion 403,5 414,1 427,6 436,7 Investeringar 40,6 44,4 51,7 52,3 Finansiellt sparande -193,0 -168,2 -161,4 -114,9 Primärt finansiellt sparande -201,4 -149,2 -135,3 -68,5 Procent av BNP Inkomster 60,9 59,4 60,3 60,6 Skatter och avgifter 50,5 49,8 50,3 51,3 Utgifter 74,3 70,6 70,4 67,4 Finansiellt sparande -13,4 -11,2 -10,2 -6,8 Primärt finansiellt sparande -14,0 -9,9 -8,5 -4,1 Anm.: I investeringar ingår investeringar i personalbostäder, lagerinvesteringar samt Källor: Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och Finans- Den totala marginaleffekten på en arbetsinkomstökning av skatter, Tabell 10.2 Skatter och avgifter Andel av BNP i procent 1993 1994 1995 1996 Hushållens direkta skatter och avgifter 19,6 19,8 21,0 20,9 Företagens direkta skatter 2,3 2,2 1,7 1,8 Arbetsgivaravgifter 13,7 13,3 14,4 14,4 Mervärdesskatt 8,5 8,1 6,8 7,2 Övriga indirekta skatter 6,5 6,3 6,4 6,9 Skatter och avgifter 50,5 49,8 50,3 51,3 Källor: Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och Finans- Den offentliga sektorns utgifter har ökat kraftigt under konjunktur- Mellan 1994 och 1996 beräknas utgiftskvoten fälla med drygt 3 84 utgifterna for arbetslösheten går ned. Besparingar i transfererings- Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 10.3 Offentliga sektorns utgifter Andel av BNP i procent 1993 1994 1995 1996 Totala utgifter 74,3 70,6 70,4 67,4 Transfereringar till hushåll 26,0 25,7 24,3 22,9 Pensioner 13,6 13,6 13,4 12,9 Sjukförsäkring m.m. 3,3 3,1 2,9 2,9 Arbetslöshetsbidrag m.m. 4,1 3,7 3,0 2,6 Övriga transfereringar 5,0 5,3 5,0 4,6 Övriga transfereringar 11.2 7,1 8,3 7,5 därav räntebidrag till bostäder 2,5 2,1 2,0 1,6 bankstöd 3,5 transfereringar till utlandet inkl. EU-avgift 0,8 0,9 2,0 1,9 Räntor 6.4 7,3 7,9 7,9 Konsumtion 28.0 27,5 26,9 25,9 Investeringar m.m 2,8 2,9 3,3 3,1 Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. I tabell 10.4 redovisas beräkningar för några viktiga faktorers bidrag Efter den mycket kraftiga försämringen av det offentliga sparandet Som nämnts ovan har tillväxtens sammansättning stor betydelse för 85 skattebortfall på ca 6 miljarder kr 1995, på grund av förändringar i Prop. 1994/95:100 Regeländringarna i skatte- och transfereringssystemen har sedan 1993 Tabell 10.4 Förändring av den offentliga sektorns finansiella sparande Löpande priser 1993 1994 1995 1996 Miljarder kronor Faktiskt finansiellt sparande -193 -168 -161 -115 Förändring 25 7 46 Förklarande faktor till förändringen Räntor och kapitalinkomster, -28 -7 -20 Konjunkturläget inkl, bankstöd 51 12 9 Skattebasförskjutningar och -2 -29 8 Regeländringar avseende skatter 14 28 25 Volymförändringar avseende -3 -7 5 Övrigt -8 10 19 Källa: Finansdepartementet. Utgifterna för den offentliga konsumtionen och investeringarna bestäms 86 Den i tabell 10.4 oförklarade restposten avspeglar både icke medtagna De stora sparandeunderskotten har lett till en försämring av den Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Diagrain 10.2 Den offentliga sektorns skuldutveckling 1980-1996 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 87 Eftersom den offentliga sektorn kommer att ha fortsatt stora underskott Staten inklusive sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna omfattar, förutom Försämringen av den offentliga sektorns finansiella sparande från 1990 Mellan 1994 och 1996 beräknas det finansiella sparandet förbättras med Underskottet i det statliga sparandet beräknas uppgå till ca 173 Det primära sparandet förstärks med över 100 miljarder kr mellan 1994 Statens lånebehov är vanligtvis större än underskottet i det finansiella Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 88 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 10.5 Staten inkl, .sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna Löpande priser 1993 1994 1995 1996 Miljarder kronor Inkomster 451,4 466,0 522,7 571,8 Skatter och avgifter 392,0 411,3 461,6 513,5 Kapitalinkomster 34,1 28,2 31,4 22,6 Övriga inkomster 25,2 26,5 29,7 35,8 Utgifter 688,6 661,4 695,8 692,1 Transfereringar till hushåll 233,4 242,3 234,8 229,4 Bidrag till kommuner 86,0 76,1 70,4 64,1 Övriga transfereringar 140,8 87,0 110,4 105,0 Ränteutgifter 81,1 101,3 113,1 123,1 Konsumtion 127,5 132,1 139,2 142,8 Investeringar 19,0 22,6 27,9 27,7 Finansiellt sparande -237,2 -195,4 -173,1 -120,2 Procent av BNP -16,4 -13,0 -10,9 -7,1 Primärt finansiellt sparande -189,5 -122,3 -91,4 -19,7 Procent av BNP -13,1 -8,1 -5,7 -1,2 Lånebehov 242 189 181 140 Statsskuld 1 132 1 296 1 466 1 610 Procent av BNP 78,5 86,0 92,2 95,7 Anm.: I investeringar ingår även lagerinvesteringar samt nettot av köp och försäljning Källor: Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och Finans- Statskulden uppgick i slutet av 1994 till 86 % av BNP. Den växer till Den statliga konsumtionen har ökat kraftigt i volym sedan slutet av Den allmänna tilläggspensioneringen (ATP) finansieras till övervägande 89 14 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1 trendmässig försvagning i AP-systemet, eftersom antalet pensionärer med Prop. 1994/95:100 Tabell 10.6 Allmänna pensionsfonden Löpande priser 1993 1994 1995 1996 Miljarder kronor Inkomster 134,5 136,0 132,7 136,5 Avgifter 81,0 83,2 79,4 83,5 Övriga inkomster 53,4 52,7 53,4 52,9 Utgifter 102,3 109,4 115,6 121,8 ATP 101,4 108,4 114,5 120,6 Övriga utgifter 0,9 1,0 1,1 1,1 Finansiellt sparande 32,1 26,5 17,1 14,7 Källor: Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och Finans- Av de skäl som diskuterats ovan har AP-fondens finansiella sparande Den kommunala sektorn består av kommuner, landsting samt kyrko- 90 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 10.7 Den kommunala sektorns inkomster och utgifter Löpande priser. Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser Miljarder kr. 1993 1994 1995 1996 Inkomster 390,9 382,0 381,6 384,9 Skatter 255,8 255,7 259,4 267,5 Bidrag från staten och socialförsäkringssektorn 86,0 76,1 70,4 64,1 Övriga inkomster 49,1 50,3 51,9 53,3 Utgifter 378,7 381,2 386,9 394,0 Transfereringar till hushåll 39,5 36,7 36,9 36,1 Övriga transfereringar 41,9 41,0 38,2 39,6 Konsumtion 275,8 281,9 288,2 293,7 Investeringar 21,4 21,7 23,7 24,5 Finansiellt sparande 12,2 0,8 -5,3 -9,0 - kommuner 4,5 -3,3 -7,1 -11,0 - landsting 7,2 3,8 3,2 3,5 - kyrkor, församlingar, m.m. 0,5 0,3 -1,4 -1,5 Som andel av BNP, procent: Skatter och statsbidrag 23,7 22,0 20,7 19,7 Konsumtion 19,1 18,7 18,1 17,5 Finansiellt sparande 0,8 0,1 -0,3 -0,5 Källor: Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och År 1994 försämrades det finansiella sparandet i kommuner och lands- År 1995 sjunker det finansiella sparandet ytterligare, till ett underskott 91 minskad flyktingmottagning samt bortfall av vissa engångsvisa ersätt- Prop. 1994/95:100 Under år 1996 sjunker det finansiella sparandet i kommunsektorn Att kommunernas finansiella sparande försämras mer än landstingens De skattefmansierade intäkterna, dvs. skatter och statsbidrag, fäller Regeringen avser att i vårens kompletteringsproposition återkomma 92 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Under 1994 har omsvängningen i världskonjunkturen blivit allt tydligare. Efter en längre tids nedgång nådde de internationella obligationsräntorna Den amerikanska 30-åriga räntan steg förhållandevis kraftigt under Tidigare har inte dollarkursens utveckling haft så stor vikt vid utform- Samvariationen har ökat mellan de större industriländernas långa räntor 93 turfaser uppvisade deras långa räntor en mycket hög korrelation (0,93) Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Diagram 11.1 10-åriga obligationsräntor 1991-1994 Räntorna har stigit markant i såväl Tyskland som i övriga europeiska 94 Efter sommaren har takten i sänkningarna av de penningpolitiska styr- Prop. 1994/95:100 11.2 Den svenska ränte- och valutautvecklingen Den internationella ränteuppgången under 1994 drabbade vissa länder Diagram 11.2 Ränte- och valutautvecklingen 1993-1994 Index Beslut om marginalräntesänkningar/reporänta Procent Den svenska 10-årsräntan har, sedan bottennoteringen i slutet av janua- När oron var som störst under augusti, i samband med att det rådde 95 vember. Dagens höga nominella räntenivåer ger i kombination med en Riksbanken fortsatte den tidigare inslagna vägen med försiktiga ränte- Den 11 augusti beslutade Riksbanken att minska graden av penning- Under året har variabiliteten i räntenivån ökat kraftigt på den svenska En stor del av den monetära stimulansen är i dagsläget en effekt av den Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 96 11.3 Börsutvecklingen i Sverige och internationellt I takt med stigande förväntningar om en konjunkturuppgång steg världens Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Diagram 11.3 Internationell börsutveckling 1993-1994 Index uhimo 1989-100. Nationell valuta På Stockholmsbörsen steg index med 7 % under de 11 första månader- Börsomsättningen har fortsatt att öka även under 1994 och uppgick till 2,6 miljarder kr per dag i snitt under de första 11 månaderna 1994. Det 97 tober sålde allemansfonderna aktier for ca 6,4 miljarder kr, vilket mot- Prop. 1994/95:100 Den svenska statsskulden har ökat markant under de inledande åren av Finansieringen av statsskulden har förändrats de senaste åren. En vä- Tabell 11.1 Statsskuldens placering Miljarder kronor Utestående skuld Förändring under Riksbanken 77 144 Banker 90 16 Försäkringsbolag 333 61 Hushåll 126 -1 Förelag m.fl. 132 -39 Övrigt -17 -19 Utlandet i svenska kronor 124 -1 Summa lån svenska kronor 864 182 Lån i utländsk valuta 368 36 Summa 1 232 218 Källa: Riksbanken. Den del av statsskulden som är denominerad i svenska kronor är till 98 för den del av statsskulden som finansierats via obligations- och penning- Prop. 1994/95:100 Tabell 11.2 Förändringen i statsskulden och dess finansiering de senaste Miljarder kronor 1992/93 1993/94 1994/951 Finansieringsbehov Primärsaldo 93 109 71 Riksgäldskontorets nettoutlåning 42 29 37 Räntor på statsskulden* 73 96 117 Statens lånebehov 208 234 225 Skulddispositioner 41 -16 -14 varav värderegleringskonto för valutor 39 -7 -14 Statsskuldens förändring 250 218 211 Finansiering Penning- och obligationsmarknad -28 192 Privatmarknaden 2 -1 Inlåning -7 -8 Utlandsupplåning 283 36 Nettoupplåning 250 218 'Prognos 2Kassamässigt, överensstämmer ej med kostnadsredovisningen. När Riksgäldskontoret för Riksbankens räkning genomförde en omfet- De utländska placerarna har under såväl det senaste budgetåret som ka- Under innevarande budgetår förväntas lånebehovet minska till 225 mil- 99 svenska penning- och obligationsmarknaden då privatmarknaden endast Det är svårt att ge en rättvis bild av räntekostnaden för statsskulden. Riksgäldskontorets årsredovisning är från och med verksamhetsåret Under våren introducerade Riksgäldskontoret 20-åriga realränteobliga- Genom att använda realränteobligationer kan staten bidra till att minska Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 100 systemet har nästan lika stora finansiella tillgångar som skulder denomi- Under 1994 utvecklades den totala utlåningen till allmänheten svagt fram Det låga bostadsbyggandet har inneburit att bostadsinstitutens finansie- Inlåningen i svenska banker minskade med 13 miljarder kr under de Värdepappersinnehaven har kortsiktigt haft negativ inverkan på banker- Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 101 Bostadsinstitutens resultat har återhämtat sig senare än vad som varit Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 102 Det medellånga tidsperspektivet röner allt större uppmärksamhet i såväl En analys på medellång sikt är självfallet förknippad med stora osäker- Kalkylerna i det följande baseras på den ekonomiska politik som pre- Den makroekonomiska utvecklingen har bestämts med hjälp av den I alternativet med låg tillväxt — BNP stiger med i genomsnitt ca 2,0 % I alternativet med medelhög tillväxt — BNP växer med i genomsnitt ca 2,7 % per år under perioden 1996-1998 — åskådliggörs en utveckling där Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 103 I det sista scenariet, hög tillväxt, stiger BNP med ca 3,4 % i genom- Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Den internationella utvecklingen Den internationella utvecklingen under perioden 1996-1998, som är Tabell 12.1 Förutsättningar Procentuell förändring 1994 1995 1996 1997 1998 BNP OECD (16)’ KPI OECD (16)’ 2,8 2,9 2,7 2,6 2,8 2,3 2,7 3,0 3,2 3,1 Marknadstillväxt OECD (14)1 9,1 8,0 7,1 6,7 6,4 Tysk ränta, 5-års statsobl. 6,2 7.0 7.3 7,0 7,0 Hög tillväxt Svensk ränta, 5-års statsobl. 9,1 10,0 9,3 8,0 7,5 ECU-index årssnitt 124,0 121,6 117,9 115,0 112,1 Medelhög tillväxt Svensk ränta, 5-års statsobl. 9,1 10,0 9,3 8,5 8,0 ECU-index årssnitt 124,0 121,6 117,9 115,9 113,9 Låg tillväxt Svensk ränta, 5-års statsobl. 9,1 10,0 9,3 9,0 8,5 ECU-index årssnitt 124,0 121,6 119,3 117,9 116,5 'Årlig procentuell förändring. Källor: OECD och Finansdepartementet. Valuta- och ränteförutsättningar Den svenska kronan förutses att appreciera med ca 4 % fram t.o.m. 104 sätt, t.ex. relativ enhetsarbetskostnad i gemensam valuta) som är förenlig I alternativet med medelhög tillväxt växer förtroendet för den svenska Arbetskraftskostnaderna och prispåslaget på de rörliga kostnaderna Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Små skillnader i exportutvecklingen Sveriges exportmarknad för bearbetade varor väntas inom OECD-området 105 15 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1 den samlade exporten växer snabbt i alla alternativ. De skillnader som Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Produktionskapaciteten byggs ut De fasta investeringarna föll kraftigt i början av 1990-talet. Utvecklingen Investeringsutvecklingen framöver bestäms främst av förväntad lönsam- I alternativet med medelhög tillväxt bedöms de gynnsamma investe- 106 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 12.2 Produktion och produktivitet, årsgenomsnitt 1996—1998 Procentuell förändring i 1991 års priser medel hög låg Produktion Näringslivet 3,8 4,5 3,0 Industri 5,4 6,2 4,3 Övrigt näringsliv 3,0 3,8 2,4 Produktivitet Näringslivet 1,7 1,5 1,7 Industri 2,2 2,3 2,2 Övrigt näringsliv 1,3 1,1 1,4 Källa: Finansdepartementet. Kapitalstockarna växer, men med olika hastighet, i samtliga alternativ. Hushållens sparande och konsumtion Hushållens sparande har förändrats kraftigt sedan 1989. Utvecklingen bör Det historiskt sett höga hushållssparandet under de senaste åren anses Hushållens disponibla inkomster beräknas öka i tämligen begränsad takt 107 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 12.3 Hushållens ekonomi, årsgenomsnitt 1996-1998 Procentuell förändring i 1991 års priser medel hög låg Löner 2,6 3,5 1,9 Transfereringar från offentliga sektorn -1,6 -2,4 -1,1 Övrigt 4,6 5,1 3,2 Skatter och avgifter 3,8 4,0 3,0 Disponibel inkomst 0,8 1,1 0,4 Nettosparande nivå1 3,3 2,5 4,1 Konsumtion 1,9 2,5 1,2 'Andel av disponibel inkomst 1998, löpande priser. Anm. Deflatering med implicitprisindex för privat konsumtion. Att hushållens inkomster växer så pass långsamt relativt BNP beror Av hushållens inkomster ger lönerna vatje år ett positivt bidrag till den I samtliga scenarier förutses hushållens sparkvot, dvs. hushållens netto- I alternativet med medelhög tillväxt beräknas den privata konsumtionen 108 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Diagram 12.1 Hushållens sparkvot 1980-1998 Nettosparande som andel av disponibelinkomsten Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. I scenariet med läg tillväxt är hushållens förväntningar om framtiden I alternativet med hög tillväxt råder det omvända förhållande mot låg- Offentlig konsumtion faller Den offentliga konsumtionen antas minska under hela perioden fram 109 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Diagram 12.2 BNP-tillväxten och dess användning 1996-1998 Förändring i procent av BNP föregående år, 1991 års priser BNP llllllll Konsumtion 11 Investeringar I I Nettoexport Källa: Finansdepartementet. Importen och exportnettot utvecklas olika Efterfrågan på importerade varor och tjänster är till stor del avhängig den Den importvägda efterfrågan, dvs. en sammanvägning av de olika 110 bidrag till BNP-tillväxten upphör 1997 och är negativt under periodens Prop. 1994/95:100 Tabell 12.4 Försörjningsbalans med vissa nyckeltal, årsgenomsnitt 1996-1998 medel hög låg BNP 2,7 3,4 2,0 Import 6,9 8,5 5,7 Privat konsumtion 1,9 2,5 1,2 Offentlig konsumtion -1,0 -0,8 -1,3 Bruttoinvesteringar 8,5 11,0 6,4 Lagerinvesteringar1 0,1 0,3 -0,2 Export 7,1 7,4 6,7 Inhemsk användning 2,3 3,4 1,2 Nyckeltal Timlön 4,3 4,3 4,3 KPI 3,1 3,1 3,2 NPI 2,1 2,1 2,2 Öppen arbetslöshet, nivå 19982 5,6 4,7 6,6 Total arbetslöshet, nivå 19982 9,5 8,0 11,2 'Förändring i procent av föregående års BNP. 2I procent av arbetskraften. Den totala arbetslösheten förblir hög Utvecklingen på arbetsmarknaden skiljer sig mycket märkbart mellan de I alternativet med medelhög tillväxt beräknas den reguljära sysselsätt- 111 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Tabell 12.5 Arbetsmarknad 1000-tals personer 1995 Förändring till 1998 medel hög låg Reguljärt sysselsatta 3 942 194 332 89 Arbetslösa 296 -45 -84 -4 Konjunkturberoende åtgärder 208 -34 -57 -7 Utbud 4 331 127 215 77 Underliggande utbud 4 449 113 190 76 Källa: Finansdepartementet. I scenariet med låg tillväxt antas att såväl efterfrågan i ekonomin som I alternativet med hög tillväxt antas att förtroendet för ekonomin stiger 112 Diagram 12.3 Underliggande utbud och reguljär sysselsättning i förhållande till Prop. 1994/95:100 Anm.: Det skuggade området utgörs av summan av öppet arbetslösa och personer i Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Konjunkturinstitutet och Den offentliga sektorns sparande förstärks gradvis De senaste årens ekonomiska tillbakagång har i hög grad försvagat den År 1995 väntas den offentliga sektorns inkomster uppgå till 60,3 % av 113 Tabell 12.6 Den offentliga sektorns finanser 1995-1998 Prop. 1994/95:100 ^Pande priser Bilaga 1.1 Miljarder Procent av BNP, löpande priser Låg tillväxt Medelhög tillväxt Hög tillväxt 1995 1996 1997 1998 1996 1997 1998 1996 1997 1998 Inkomster 958 60,6 61,6 62,0 60,8 61,5 61,6 60,8 61,9 62,3 Skatter och avgifter 800 51,3 52,1 52,8 51,7 52,1 52,7 51,3 52,0 52,7 Kapitalinkomster 96 5,2 5,7 5,4 5,0 5,5 5,1 5,4 6,0 5,8 Övriga inkomster 62 4,1 3,8 3,8 4,1 3,9 3,8 4,1 3,9 3,9 Utgifter 1 119 67,4 66,4 64,4 66,5 64,9 62,5 68,2 68,2 66,8 Transfereringar till 386 22,9 22,1 21,5 22,6 21,5 20,7 23,4 22,8 22,4 Övriga transfereringar 131 7,5 7,3 6,8 7,4 7,1 6,5 7,5 7,5 7,0 Ränteutgifter 122 7,9 8,7 8,5 7,6 8,3 7,8 8,1 9,2 9,2 Konsumtion, investeringar 479 29,1 28,3 27,6 28,9 28,0 27,5 29,3 28,7 28,1 Finansiellt sparande -161 -6,8 -4,8 -2,4 -5,7 -3,5 -0,9 -7,4 -6,3 -4,5 - stat -172 -7,1 -5,4 -3,2 -6,2 -4,3 -1,8 -7,6 -6,8 -5,1 - socialförsäkring 17 0,9 0,9 0,8 0,9 0,9 0,8 0,9 1,0 0,9 - kommuner -5 -0,5 -0,3 0,0 -0,4 -0,1 0,1 -0,7 -0,5 -0,3 Primärt sparande1 -135 -4,1 -1,8 0,6 -3,1 -0,6 1,9 -4,7 -3,1 -1,1 Nettoskuld 542 39,2 41,3 41,0 39,7 38,6 36,8 40,1 44,0 45,8 BNP, nivå 1 589 1 683 1 771 1 858 1 693 1 790 1 885 1 666 1 739 1 814 'Finansiellt sparande exkl. kapitalinkomster och ränteutgifter. För att sparandeunderskotten skall nedbringas varaktigt krävs vid sidan En annan faktor av stor betydelse för de offentliga finanserna är ränte- 114 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Diagram 12.4 Offentliga sektorns brutto- och nettoskuld Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret och Finansdepartementet. Tabell 12.7 Olika skuldmått i offentlig sektor 1995-1998 Miljarder Procent av BNP Medelhög tillväxt Hög tillväxt Låg tillväxt 1995 1996 1997 1998 1996 1997 1998 1996 1997 1998 Offentlig sektor: 1 574 102,7 103,1 101,3 101,1 99,8 96,3 104,2 106,9 107,6 Nettoskuld 542 39,2 41,3 41,0 39,7 38,6 36,8 40,1 44,0 45,8 Konsoliderad bruttoskuld 1 397 90,9 92,0 90,4 89,9 88,8 85,5 92,8 95,6 96,4 Staten: 1 466 95,7 96,1 94,4 94,3 93,1 89,9 97,0 99,4 100,1 Nettoskuld 1 162 76,7 78,0 77,2 75,4 75,3 73,0 77,9 81,1 82,5 Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret och Finansdepartementet. I tabell 12.7 och diagram 12.4 och 12.5 redovisas några av de skuld- Beräkningen av statsskulden och dess utveckling diskuteras mer 115 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Diagram 12.S Den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret och Finansdepartementet. I alternativet med medelhög tillväxt förbättras de offentliga finanserna Utvecklingen i alternativet med medelhög tillväxt innebär att såväl den 116 Tabell 12.8 Statens finanser 1995-1998 Prop. 1994/95:100 Löpande priser Bilaga 1.1 Miljarder Procent av BNP Medelhög tillväxt Hög tillväxt Låg tillväxt 1995 1996 1997 1998 1996 1997 1998 1996 1997 1998 Inkomster 431 27,7 28,3 28,4 27,9 28,1 28,2 27,6 28,1 28,2 Skatter och avgifter 370 24,3 24,5 24,7 24,5 24,5 24,6 24,1 24,2 24,4 Kapitalinkomster 31 1,3 1,8 1,7 1,3 1,7 1,6 1,4 1,9 1,8 Övriga inkomster 29 2,1 1,9 1,9 2,1 2,0 2,0 2,1 2,0 2,0 Utgifter 603 34.9 33,7 31,6 34,1 32,5 30,0 35,2 34,9 33,3 Transfereringar till 163 9,5 9,0 8,6 9,3 8,8 8,3 9,6 9,2 8,9 Övriga transfereringar 165 8,3 7,1 5,9 8,0 6,5 5,2 8,4 7,6 6,5 Ränteutgifter 113 7,3 8,1 7,9 7,1 7,9 7,5 7,3 8,4 8,3 Konsumtion, investeringar 162 9,8 9,5 9,2 9,7 9,3 9,1 9,8 9,6 9,4 Finansiellt sparande -172 -7,1 -5,4 -3,2 -6,2 -4,3 -1,8 -7,6 -6,8 -5,1 Primärt sparande1 -91 -1,2 0,9 3,0 -0,4 1,8 3,9 -1,6 -0,2 1,6 Statsskuld 1 466 95,7 96,1 94,4 94,3 93,1 89,9 97,0 99,4 100,1 Tillgångar 305 18,9 18,0 17,2 18,8 17,8 16,9 19,1 18,3 17,6 'Finansiellt sparande exkl. kapitalinkomster och ränteutgifter. Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret och Finansdepartementet. I scenariet med låg tillväxt minskar emellertid inte statsskuldkvoten Liksom i alternativet med medelhög tillväxt är det framför allt statens 117 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Diagram 12.6 Offentliga sektorns inkomster och utgifter 1970-1998 Medelhög tillväxt Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. I scenariet med hög tillväxt förbättras den offentliga sektorns finanser Diagram 12.7 Finansiellt sparande offentlig sektor 1980-1998 Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. 118 De tre scenarierna skiljer sig också åt vad gäller utvecklingen av före- Prop. 1994/95:100 Tabell 12.9 Totalt sparande 1995-1998 Löpande priser Miljarder Procent av BNP Medelhög tillväxt Hög tillväxt Låg tillväxt 1995 1996 1997 1998 1996 1997 1998 1996 1997 1998 Offentlig sektor -161 -6,8 -4,8 -2,4 -5,7 -3,5 -0,9 -7,4 -6,3 -4,5 Privat sektor: 184 10,4 7,7 5,1 8,9 5,4 1,9 10,7 9,2 7,5 - hushållen 79 4,0 3,9 3,3 3,6 3,4 2,6 4,0 4,2 3,8 - företagen 105 6,3 3,8 1,9 5,3 2,0 -0,7 6,7 5,0 3,7 Bytesbalans 24 3,6 2,9 2,7 3,2 1,9 1,1 3,4 2,9 3,1 Bruttosparande 254 18,9 19,2 20,0 19,0 19,2 19,8 18,3 18,3 19,1 Bruttoinvesteringar 230 15,3 16,3 17,3 15,8 17,4 18,8 14,9 15,4 16,1 Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. Fortsatta bytesbalansöverskott Det samlade finansiella sparandet — bytesbalansen — har under senare år 119 Diagram 12.8 Totalt sparande 1980-1998 Medelhög tillväxt Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. 120 Appendix till kapitel 12 Beräkning av statsskuldutvecklingen Syftet med detta appendix är att kortfattat redogöra for metodologin Finansdepartementets metod att beräkna statsskuldutvecklingen kan Utöver räntenettot har staten också kapitalinkomster som inte motsvaras Skuldutvecklingen påverkas också av värdeförändringar i statens finan- Med kunskap om den ingående skulden, primärsaldot, marknadsräntor Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 121 16 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1 Tabell A12.1 Statsskuld och bidrag till dess utveckling vid medelhög tillväxt Prop. 1994/95:100 Miljarder kronor, löpande priser p-, , , År Ingående Primärt Ränte- Ränte- Kapital- Värde- Utgående BNP skuld underskott utgifter inkomster inkomster ökning skuld 1993 881 189 82 17 17 14 1 132 1 442 1994 1 132 122 101 16 12 -31 1 296 1 506 1995 1 296 91 113 15 16 -2 1 467 1 589 1996 1 467 19 123 13 9 24 1 610 1 683 1997 1 601 -16 144 22 10 -6 1 701 1 771 1998 1 701 -55 147 21 11 -7 1 754 1 858 Källor: Riksgäldskontoret, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. I tabellen kan det exempelvis utläsas att den ingående statsskulden 1994 Skuldekvationen Den s.k. skuldekvationen visar att utvecklingen av skuldkvoten bestäms b(t) = p(l+r/2) + (1+r)b(t-l)/[Y(t)/Y(t-l)J. Här är b(t) lika med skuldkvoten i slutet av året och p är primärunder- 122 Tabell A12.2 Skuldkvotens utveckling vid medelhög tillväxt År Utgående Primär Implicit Nominell Ingående 1993 0,611 0,135 0,064 1 0,785 1994 0,785 0,082 0,035 1,044 0,861 1995 0,861 0,059 0,060 1,055 0,923 1996 0,923 0,012 0,084 1,059 0,957 1997 0,957 -0,009 0,067 1,052 0,960 1998 0,960 -0,031 0,066 1,049 0,944 'Beräknat som [p + (l/r)] 2Beräknat som y(t)/y(t-1) Källor: Riksgäldskontoret, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Det är viktigt att notera att impliciträntan inte endast påverkas av Exempelvis beräknas utgiftsräntoma för 1994 till 101 miljarder kr, Om utvecklingen av statsskuldkvoten räknas ut med hjälp av skuldekva- 8,5 %. Detta beror på att de övriga skuldpåverkande komponenterna i 'Eftersom ränteflödena uppkommer under loppet av ett år är det naturligt att relatera 2Det vill säga, 101/(1131 + (122/2)]. 123 Innehåll Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 Inledning 2 Utvecklingen 1995-96 2 Den svenska ekonomin i ett medelfristigt perspektiv 13 Internationell utveckling 22 2.1 Sammanfattande översikt 22 2.2 Länderöversikter 25 Utrikeshandel 32 3.1 Export och import 32 3.2 Bytesbalansen 36 Näringslivets produktion 39 4.1 Industri 39 4.2 Byggnadsverksamhet 45 4.3 Privat tjänstesektor 47 Arbetsmarknad 48 5.1 Sysselsättning och arbetskraftsutbud 49 5.2 Öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder 53 Löner 56 6.1 Historisk utveckling 56 6.2 Utvecklingen under prognosperioden 57 Inflation Hushållens ekonomi och privat konsumtion 66 8.1 Hushållens inkomster 66 8.2 Privat konsumtion och sparande 68 Investeringar 73 9.1 Näringslivets investeringar 74 9.2 Offentliga investeringar 77 9.3 Bostadsinvesteringar 78 9.4 Lagerinvesteringar 80 Offentliga sektorn 82 10.1 Den konsoliderade offentliga sektorn 82 10.2 Staten inklusive sjuk- och arbetslöshets- försäkringarna 88 10.3 Allmänna pensionsfonden 89 10.4 Den kommunala sektorn 90 Kapitalmarknad 93 11.1 Den internationella ränte-och valutautvecklingen 93 11.2 Den svenska ränte-och valutautvecklingen 95 11.3 Börsutvecklingen i Sverige och internationellt 97 11.4 Statens upplåning 99 11.5 Kreditmarknaden 101 124 12 Medelfristiga scenarier 12.1 Inledning och förutsättningar 12.2 Utvecklingen fram t.o.m. 1998 Appendix 103 Prop. 1994/95:100 103 Bilaga 1.1 105 122 125 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 1.1 Effekter av basårsbytet på tillväxtprognosen 4 1.2 Prognosförutsättningar 4 1.3 Löner och priser 6 1.4 Nyckeltal 7 1.5 Försöijningsbalans 8 1.6 Öppen arbetslöshet, sysselsättning och arbetskraft samt korrigerat för arbetsmarknadspolitiska åtgärders direkta 1.7 Sparande 13 1.8 Försöijningsbalans 1996-1998 15 1.9 Nyckeltal 1996-1998 17 2.1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder 22 2.2 Konsumentpriser och arbetslöshet i vissa OECD-länder 23 2.3 Uppfyllandet av konveigenskriteriema 1994 24 2.4 Försöijningsbalans USA 26 2.5 Försöijningsbalans Japan 26 2.6 Försöijningsbalans västra Tyskland 27 2.7 Försöijningsbalans Storbritannien 28 2.8 Försöijningsbalans Frankrike 29 2.9 Försöijningsbalans Danmark 29 2.10 Försöijningsbalans Finland 30 2.11 Försöijningsbalans Noige 31 3.1 Exportmarknadstillväxt, relativa priser, marknadsandelar och export av bearbetade varor 33 3.2 Importvägd efterfrågan på bearbetade varor 35 3.3 Export och import av varor 36 3.4 Bytesbalans 37 4.1 Näringslivets produktion 39 4.2 Nyckeltal för industrin 40 4.3 Industrins rörliga kostnader, produktpriser, marginaler per producerad enhet samt bruttoöverskottsandel 44 4.4 Byggnadsverksamhet 45 5.1 Arbetsmarknad 51 5.2 Produktion och sysselsättning i timmar 52 5.3 Relativ arbetslöshet i olika åldrar 54 5.4 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 5.5 Öppen arbetslöshet, sysselsättning och arbetskraft samt korrigerat för arbetsmarknadspolitiska åtgärders direkta 7.1 Konsumentpriser 63 8.1 Hushållssektoms disponibla inkomster, konsumtion och sparande 66 8.2 Hushållens inkomster 67 9.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren 73 9.2 Bruttoinvesteringar i näringslivet 75 9.3 Offentliga investeringar 77 126 9.4 Bostadsinves teringar 79 Prop. 1994/95:100 9.5 Lagervolymförändringar 80 Bilaga 1.1 10.1 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter 84 10.2 Skatter och avgifter 84 10.3 Offentliga sektorns utgifter 85 10.4 Förändring av den offentliga sektorns finansiella 86 10.5 Staten inklusive sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna 89 10.6 Allmänna pensionsfonden 90 10.7 Den kommunala sektorns inkomster och utgifter 91 11.1 Statsskuldens placering 98 11.2 Förändring i statsskulden och dess finansiering de senaste 99 12.1 Förutsättningar 104 12.2 Produktion och produktivitet, årsgenomsnitt 1996-1998 107 12.3 Hushållens ekonomi, årsgenomsnitt 1996-1998 108 12.4 Försöijningsbalans med vissa nyckeltal, årsgenomsnitt 1996-1998 111 12.5 Arbetsmarknad 112 12.6 Den offentliga sektorns finanser 1995-1998 114 12.7 Olika skuldmått i offentlig sektor 1995-1998 115 12.8 Statens finanser 1995-1998 117 12.9 Totalt sparande 1995-1998 119 A12.1 Statsskuld och bidrag till dess utveckling 122 A 12.2 Skuldkvotens utveckling vid medelhög tillväxt 123 127 Diagram Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.1 1.1 Produktion i industrin och i övriga ekonomin 2 1.2 Marknadstillväxt och volymutveckling för svensk export 3 1.3 Privat konsumtion och disponibel inkomst 8 1.4 Bruttoinvesteringar 9 1.5 Sysselsättning och arbetskrafitsutbud 11 1.6 Finansiellt sparande i privat och offentlig sektor samt 13 1.7 Öppet arbetslösa samt personer i konjunkturberoende 16 1.8 Offentliga sektorns inkomster och utgifter, medelhög 18 1.9 Finansiellt sparande i offentlig sektor 1980-1998 19 1.10 Statsskuld 1980-1998 20 1.11 Den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld 21 3.1 Marknadsandelar och relativpris för Sveriges export av 34 4.1 Industriproduktion och kapacitetsutnyttjande 41 4.2 Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige 43 4.3 Industrins bruttomaiginal 1980-1996 45 4.4 Byggnadsinvesteringar per sektor 1970-1996 46 5.1 Antal varsel samt antal nyanmälda lediga platser 48 5.2 Sysselsättning och arbetskraftsutbud 50 5.3 Öppet arbetslösa samt personer i konjunkturberoende 55 6.1 Nominell timlön inom industrin 60 7.1 Konsumentprisutvecklingen 64 8.1 Privat konsumtion 69 8.2 Sysselsättningen 1980-1996 70 8.3 Hushållens förmögenhetskvot 71 8.4 Hushållens sparkvot 72 9.1 Bruttoinvesteringar samt bruttoinvesteringar exklusive 74 9.2 Antal outhyrda lägenheter respektive antal påbörjade 78 9.3 Bostadsinves teringar 80 9.4 BNP-utveckling och lagerbidrag 81 10.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 1970-1996 82 10.2 Den offentliga sektorns skuldutveckling 1980-1996 87 11.1 10-åriga obligationsräntor 1991-1994 94 11.2 Ränte- och valutautvecklingen 1993-1994 95 11.3 Internationell börsutveckling 1993-1994 97 12.1 Hushållens sparkvot 1980-1998 109 12.2 BNP-tillväxten och dess användning 1996-1998 110 128 12.3 Underliggande utbud och reguljär sysselsättning i Prop. 1994/95:100 förhållande till befolkningen 16-64 år enligt alternativet Bilaga 1.1 med medelhög tillväxt 113 12.4 Offentliga sektorns brutto- och nettoskuld 115 12.5 Den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld 116 12.6 Offentliga sektorns inkomster och utgifter, medelhög 118 12.7 Finansiellt sparande i offentlig sektor 1980-1998 118 12.8 Totalt sparande 1980-1998, medelhög tillväxt 120 129 Bilaga 1.2 Utdrag ur Riksrevisionsverkets Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1995/96 Enligt Riksrevisionsverkets (RRV) instruktion skall RRV vaije år till rege- RRV redovisar i denna skrivelse förslag till beräkning av statsbudgetens Här presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. I den av RRV Den av RRV utgivna Inkomstliggaren för budgetåret 1994/95 kan användas Generaldirektör Inga-Britt Ahlenius har beslutat i detta ärende i närvaro av Stockholm den 19 december 1994 Inga-Britt Ahlenius Johan Fall Förutsättningar Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 RRV:s förslag till beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret - 1994/95:4 - 1994/95:11 - 1994/95:18 - 1994/95:19 - 1994/95:25 - 1994/95:28 - 1994/95:30 - 1994/95:34 - 1994/95:40 - 1994/95:41 - 1994/95:42 - 1994/95:43 - 1994/95:53 - 1994/95:54 - 1994/95:55 - 1994/95:56 - 1994/95:57 - 1994/95:61 - 1994/95:67 - 1994/95:75 - 1994/95:88 - 1994/95:92 - 1994/95:99 - 1994/95:108 - 1994/95:122 Miljöklasser för bensin m.m. Differentierad skatt på blyfri bensin Finansiering av myndighetstillsynen för den avreglerade el- Sveriges medlemskap i EU Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. Höjning av vattenföroreningsavgiften Återkallelse av vissa propositioner Den svenska tullagstiftningen vid ett EU medlemskap Förändringar i finansieringen av det allmänna pensions- Vissa socialförsäkringsfrågor m.m. Lagringsavgift på socker och ris Omräkningsförfarande vid fastighetstaxering m.m. Ny lag om skatt på energi m.m. Försäljningsskatten på motorfordon Nya lagar om tobaksskatt och alkoholskatt m.m. Vårdnadsbidraget. Garantidagama. Enskild barnomsorg. Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i EU Förändringar i arbetslöshetsersättningen Återkallelse av propositionen 1994/95:18 Finansiering av Förutom dessa förutsättningar är bedömningen av konjunkturutvecklingen Antaganden 1994 1995 1996 BNP, volym 2,2 2,5 2,7 Utbetald lönesumma inkl, sjuklön 3,5 5,5 5,5 Konsumentprisindex, årsmedeltal 2,2 3,2 3,6 Privat konsumtion, volym 0,7 -0,5 1,0 Privat konsumtion, pris 3,8 2,7 4,0 Basbelopp, kr 35 200 35 700 36 300 Bostadsiåneränta, procent 8,6 9,35 10,25 Arbetslöshet, procent 7,9 7,2 6,7 Siffrorna avser procentuell förändring från föregående år, där annat ej anges. Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 Riksdagen har beslutat att statsbudgeten skall löpa per kalenderår (januari - 1995/96 Avser 12 månaders perioden fr.o.m. juli 1995 t.o.m. juni 1996. 1995/96-96 Avser 18 månaders perioden fr.o.m. juli 1995 t.o.m. decem- I den av riksdagen fastställda statsbudgeten beräknades inkomsterna för bud- Budgetåret 1995/96-96 Totala inkomster 618 mdkr Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 Övriga Fysiska EU-anknutna inkomster, 6% personers skatt. 8% En fullständig specifikation per inkomsttitel av RRV:s beräkningar av stats- Förändringar mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95 samt mellan 1994/95 och Inkomsttyp/ 1993/94 till 1994/95 till Inkomsttitel 1994/95 1995/96 1111 Fysiska personers inkomstskatt + 30 901 + 10012 1121 Juridiska personers inkomstskatt + 5 578 + 2 947 1211 Folkpensionsavgift + 2 190 + 2 738 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto - 2 583 -7 864 1222 Allmän sjukförsäkringsavgift + 3 570 + 12 293 1251 Övriga socialavgifter, netto + 5 064 + 4 524 1281 Allmän löneavgift + 4 097 + 6 080 1312 Fastighetsskatt -2 497 + 306 1411 Mervärdesskatt - 14 423 + 8 265 1428 Energiskatt + 2 953 + 2 105 1000 övr. Övrigt under Skatter m.m., netto - 110 + 3 503 2000 Inkomster av statens verksamhet - 2 782 -3 541 3000 Inkomster av försåld egendom -2 595 - 8 756 4000 Återbetalning av lån - 2 328 -520 5000 Kalkylmässiga inkomster -9 949 - 2 447 6000 Bidrag från EU m.m. + 525 + 6617 7000 Extraordinära medel från EU + 2 200 + 1 950 Summa förändringar + 19 811 + 38 212 Fysiska personers inkomstskatt Inkomsterna på titeln uppgick till - 4 104 mkr för budgetåret 1993/94. 36 809 mkr för budgetåret 1995/96. Detta innebär ökningar med 30,9 mdkr Den huvudsakliga förklaringen till den kraftiga ökningen mellan budget- Den beloppsmässigt mest betydelsefulla förklaringen till ökningen mellan Juridiska personers inkomstskatt Inkomsterna på titeln uppgick till 27 610 mkr för budgetåret 1993/94. Inkoms- Mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95 förbättras nettot på titeln med ca Jämfört med statsbudgeten har nettot på titeln reviderats upp med ca 8,1 Mellan budgetåren 1994/95 och 1995/96 förbättras nettot på titeln med ca Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 17 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1 Lagstadgade socialavgifter Nettoinkomsterna under denna huvudgrupp uppgick till 64 677 mkr för bud- Den största delen av ökningen (5,1 mdkr) mellan budgetåren 1993/94 och Ökningen mellan budgetåren 1994/95 och 1995/96 hänför sig till den Skatt på egendom Inkomsterna under huvudgruppen Skatt på egendom uppgick till 25 520 mkr Minskningen mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95 beror framför allt Skatt på varor och tjänster Inkomsten av mervärdesskatt, som netto är den största inkomsttiteln på stats- Förändringarna mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95 förklaras bl.a. av Av ökningen mellan budgetåren 1994/95 och 1995/96 hänför sig 6,2 mdkr Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 till engångseffekter till följd av EU-medlemskapet, enligt ovan. Därutöver be- Prop. 1994/95:100 Inkomsterna på energiskatt beräknas öka med 3,0 mdkr mellan budgetåren Övriga inkomster Inkomsterna av statens verksamhet beräknas minska med 2,8 mdkr mellan Inkomsterna av försåld egendom beräknas minska med 2,6 mdkr mellan Kalkylmässiga inkomster beräknas minska med 9,9 mdkr mellan budget- Antaganden om den ekonomiska utvecklingen har avgörande betydelse för Det bör framhållas att detta inte är någon alternativ prognos utan endast en Den snabbare tillväxten genereras av en starkare privat efterfrågan och för Den högre tillväxten medför en ökad sysselsättning, vilket påverkar arbets- Prop. 1994/95:100 I tabellen nedan redovisas skillnader mellan RRV:s beräkning och jämförelse- 1994/95 Huvud- Jämförelse- Förändring Totala inkomster 396 735 397 936 + 1 201 1111 Fysiska personers inkomstskatt 26 797 27 023 + 226 1121 Juridiska personers inkomstskatt 33 188 33 275 + 87 1200 Socialavgifter 75 395 75 923 + 528 1411 Mervärdesskatt 108 835 109 195 + 360 1995/96 Huvud- Jämförelse- Förändring Totala inkomster 434 948 440 462 + 5514 1111 Fysiska personers inkomstskatt 36 809 38 539 + 1 730 1121 Juridiska personers inkomstskatt 36 135 36 542 + 407 1200 Socialavgifter 93 781 95 708 + 1 927 1411 Mervärdesskatt 117 100 118 550 + 1 450 Enligt ovanstående känslighetskalkyl skulle en procentenhets högre BNP-till- I sammanhanget kan påpekas att skatte- och avgiftsökningar på bl.a. kom- På statsbudgetens inkomstsida redovisas även olika typer av extraordinära in- (mdkr) 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 Inkomster, ojusterat 377,7 376,9 396,7 434,9 Procentuell förändr. fr. föreg. budgetår - 0,2 % 5.3 % 9,6 % Justeringar - 10,8 -22,4 - 11,0 -5,4 Inkomster, justerat 366,9 354,5 385,7 429,5 Procentuell förändr. fr. föreg. budgetår - 3,4 % 8,8 % 11,3% Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 För budgetåret 1992/93 har justerats för engångsvisa överföringar från Ar- Som framgår av presentationen visar de justerade inkomsterna en snabbare Sveriges kommande medlemskap i EU innebär bl.a. vissa effekter för stats- Sveriges kommande medlemskap i EU innebär bl.a. att Sverige kommer För att finansiera Sveriges medlemskap i EU har regeringen bl.a. föreslagit omförs med två års eftersläpning till inkomsthuvudgruppen 1200 Socialavgif- Det bör särskilt framhållas att RRV:s beräkningar på området socialavgifter Vidare har regeringen i proposition 1994/95:40 angett att den sociala sek- EU-medlemskapet innebär effekter av engångskaraktär för statens mom- Sveriges medlemskap i EU innebär bl.a. att EG:s olika stödprogram inom Övriga effekter beräknas tillsammans till -0,2 mdkr för budgetåret För att angripa de ökande oblansema i ekonomin föreslog regeringen ett s.k. Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 10 Åtgärdernas effekter beräknas av regeringen till 113,4 mdkr vid år 1998. Prop. 1994/95:100 Dessa fördelar sig enligt följande (beräkningarna har redovisats i 1995 års Bilaga 1.2 priser): Tidigare beslutade åtgärder Minskade ränteutgifter Kommande åtgärder i budgetprop Åtgärder föreslagna i prop 1994/95:25 Summa 18,3 mdkr 113,4 mdkr De åtgärder som föreslagits i prop. 1994/95:25 (57,1 mdkr) utgörs av såväl De beloppsmässigt största skatteförändringarna föreslås på inkomstskatte- Den allmänna egenavgiften till arbetslöshetsförsäkring föreslås avskaffas 11 minskningen av inkomstskatt till följd av avdragseffekten. De successiva höj- De allmänna avgifterna uppbärs tillsammans med Fysiska personers in- Även bland socialavgifterna uppstår en motsvarande effekt till följd av den På de flesta inkomsttitlar på statsbudgeten redovisas endast inkomster. På ett Utöver detta presenteras i tabell C i tabellbilagan en mer utförlig samman- Av tabell C i tabellbilagan framgår att bruttoinkomsterna för budgetåret Den största differensen mellan brutto- och nettoredovisningen finns på in- Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 12 Inkomsterna på huvudgruppen 1200 består i huvudsak av arbetsgivaravgifter. Prop. 1994/95:100 Bruttoutgiftema på huvudgruppen 1400 utgörs av återbetalningar av mer- I det föregående avsnittet behandlades brutto- och nettoredovisning på in- Tre problemområden kan konstateras: 1. budgetårsredovisningen 2. kassamässigheten 3. den samordnade uppbörden. Budgetårsredovisningen innebär svårigheter då skatten skall analyseras ut- Kassamässigheten medför att skattemedel, som avser ett visst inkomstår, Den samordnade uppbörden innebär att ett flertal skatter betalas in på in- Således behövs ett alternativt angreppssätt då inkomstskatterna skall analy- 13 och tjänster samt inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster I tabellen nedan presenteras totala perodiserade skatter och socialavgifter. Tabellen visar att de totala skatterna (brutto) har sjunkit från 1991 till 1993. En annan förklaring bakom sänkningen av de totala skatterna är de statliga En del av nedgången har trots allt även varit ”riktiga” skattesänkningar. Som en följd av minskningen av de totala skatterna mellan 1991 och 1993 Både skattekvoten och de totala skatterna ökar mellan 1994 och 1996. Ta- 1991 1992 1993 1994 1995 1996 BNP, löpande priser (mdkr) 1 447,3 1 441,7 1 442,2 1 508,3 1 594,4 1 684,3 Totala skatter, brutto 757.1 734,2 716.4 752,1 834,2 903,9 (mdkr) Total skattekvot 0,5231 0,5092 0,4968 0,4986 0,5232 0,5367 därav 0,1653 0.1701 0,1731 0,1700 0,1686 0,1663 kommunalskattekvot därav socialavgiftskvot 0,1737 0,1607 0,1521 0,1485 0,1807 0,1874 (inkl. allm. egenavgifter) Tabell D i tabellbilagan visar att fysiska personers statliga inkomstskatt mins- Efter 1993 beräknas skatten öka perioden ut. Detta beror bland annat på de Sedan våren 1992 tillämpas s.k. regleringar mellan staten och kommunsek- Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 14 tills fattat har i praktiken ökat kommunernas skatteunderlag. De beslutade re- Juridiska personers inkomster beräknas öka kraftigt mellan 1992 och 1993. Fr.o.m. 1992 särskiljs inte 1122 Avskattning av företagens reserver, då Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 15 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 TABELL A RRVs inkomstberäkning hösten 1994, per budgetår 17 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 FÖRÄNDRINGAR RRVs INKOMSTBERÄKNING 1993/94 1994/95 1994/95 1995/96 1995/96-96 - 1995/96 Statsbudget - HÖSTEN 1994, PER BUDGETÅR___________Definitivt utfall_____Statsbudget________Prognos________Prognos________Prognos_____________________- prognos O O O O O o o o o o o o ic, rc 00 O I > o o o C4 r-1 o SO SO sO 00 oc OS T. i ^222 o o O o O o C O O o o Q O IT) O r, tx oo Os so so >✓') W) © P*1 t? so Os oo O Os Os C- 00 Z rt rC — ri O o ‘CS Tt S© so so Tt — > cc —< 0-1 Cl SO C4 rC c*', o o -r 'O C~l oo so O O 18 xO wo Ox Ox 1/5 O O Q O CO CO xO xO r~ O Tf ro Ox CO Ox CO O O co O 04 xo XO O Ox 04 1/5 O O O Ox 04 CO 1/5 o-, V5 o- 1/5 rO r- 1/5 CO CO Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 22 O O O O O O o o o o Ox O O Ox 22 22 25 xo co ,—4 XO xO 00 — OX OO 04 O| 04 Ox O 04 05 04 04 X£5 Tf ■ 1 O O O 04 O CO 04 oc Ox o o o OO OO co i/5 Ox 1/5 'T O lo, 04 Ox XO ■'t Tt 00 04 r- 04 o xO CO oo O O LO, xO 04 O CO 1/5 04 Ox 04 Ox 04 O LO, 1/5 25 o-, CO CO ro ro ro ro ro r* 25 O O 22 22 1*0 O 04 XO xo 25 O 05 'f *O CO ro I‘n O co 04 04 04 r~ tx r- 1/5 04 r~ tx in oj- 04 ---. 1/5 04 22 Q) xo oc LO, -t Ox »o, Tt 00 tT ■rf O CO Tf O O O O o~ IO, 04 OO OO o O Ox O O O co O s LO, 1/5 CO 22 co ro co co O-, o, O O O O CO O O O 04 O O O rr io, r- io, rt ox ox r- t" io, O of •/) Ot O- rO 04 ro O CO 04 04 2 M- ^r Ox Ox •o ‘O > ot 00 > of 04 —■ —- 000 fO ro O CO 20 0 O ro ro co 22 0 O ro ro CO 22 Ox 04 ro xo xO tx r- Ox 1/5 -t ‘o LO, —“ 04 <5 XO 04 "t of OJ 04 — O 04 O- ■'t r- Ox Ox LO, oo O o i/o co O- V5 O 04 C*", Ox 04 Ox Ox co co O >/> i/5 O 1/5 1/5 04 04 xO xo O O xo o 04 04 00 00 04 rO 04 00 00 04 CO 04 co oo o- OX 1 04 00 1/, 22 Q O 22 © x-O LO, 22 ro ro O ro 22 © XO O xO ”SJ- 04 O) tx 1/5 25 — Ox -- 1/5 (X xO 04 04 — 19 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 IX < 2 wc -fr O DO o cx wc 'fr Os SD O. wc so ) Os O SO DD Os O ■— wc X SO cz Os o c WC DD Os o Os £ wc Os fr Os Os c/i O DD CL Cl O 8 sO Q) O O O o o 88 88 00 oo © -fr r- 'V sp I tx I o t— 8 Os WC 7 oo CC I O r- 8 O C' 7 'fr oo so O O Q O CM CM \O s© tx fr fr rc OS CM O O O o I OO WC O Q O CM o $ Q) O S Q> ■fr oo fr oo O 8 CM O O O wc ci o O O O Q> O O Q o O s 88 Os — fr ©s rc Os c Q O fr SO O Q 88 Q> O fr fr Q> s Q) O O WC O o fr sO se CC WC 00 o £> O O sO O C) Cm CM fr WC Os O OO Wc wc O O fr O o o se Q Q wc o o 00 so fr 00 8 wc wc WC 00 oo o o O $5 oo rx c- 00 so so © — W Wc wc ©s — QjOOOOOOOOOOOO 0)0 oooooooooo 00 O CMOOsowcOwcOOO sC sf N X O OO X oo O so IT, O — — fr oo oo rc fr SO fr wc co Ci (N > — os Os (fr — > sD C C — ooooooooooooo SO CM so oo fr fr Os Cl oo Os fr so — wc oo rc fr fr fr cm wc °Owc WC SO O CM O wc —os fr cm — fr so rc rc os SO Cl — Q) Q) fr cc O tx 00 Os fr o o o O o Q Q) O O 7 5 o O o 00 oo O Os Os o Q CM fr wc tx fr o O rx fr Os oo oo CM Cl O Os Os Os fr rc Q) Cm O 8 O O O O Q> O O O o o O wc wc — Qs o 88° fr fr 88 fr fr 1 8 O fr — Cl CM Cl 00 OC O CM O OO CC rc SO CM fr O OS rc sO oo g oo oc rc rt — Oc OO O CM — rc O fr O so O C- Cl WC fr wc so oo — C~ Oc OS oo CM wc sO sO fr oo oo Cl fr -— OS SO Cl C" CM ri o sO rc Os OS wc tx fr tx fr — fr — CM oo o Os sO sO rc sO 'fr Cl CM Os SO ■'t — —« sO o OO O CM Cl fr wc WC CM sO — fr CM WC wc rc Cl O O sO tx r~ Os o C- —" Oc Cl sO — Os oo fr rc © CM Cl Os fr — fr 00 O fr — o — Os o —' CM WC wc WC fr cc O — fr wc Cl rc sO — wc 'fr — ©s CM CM SO CM — 20 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 lc, Os Os
00 3 X c3 oo sO io, 'C, "t 3 O C 00 Q. 72 sO CM 1/2 Os o- c/J O LC, Os Os 72 8 04 sO 05 O O O O 72 O oo Os Cm sO 04 LC, o Os M- 04 04 fO 1 04 72 o O O 72 o o o o 72 o rf 00 o tx o »■H o- O\ Os ■^r IT) 04 —- (X Tt CO I 72 Tt Q '■f 72 O 04 m 72 O O O O SO OO co 5 2 o Os o CM Cl O Os 72 O C<4 o Oc s© Os OS c*2 >o SO s© O- C4 Os O O tT Ch IO, 'o CC rf M- 04 04 oo ”t O\ rO M- —■ *o LO Os S© 04 72 O O 72 o o —■ 04 co O 72 O 88 *o lc, O 72 o o co Os ir, O\ I O Q 7 04 72 O cc 72 O o- o o 2 §8 1 °?°? M — 1 S8 72 o SO Os oo £ Os IC, >O LO, TT LO TT Tf TT "-■< — T-H 04 CM 04 1 O O O C4 ■'t -T O 5 72 O O O O 70 O 72 O 72 O CT) so c- ■'4- Oc t-> 72 O "t — 04 72 OO 04 70 O oc — r> 72 04 O cm c4 so O sO SO sO — in 8 O IO, 04 Tf Os 72 O O O O O O 72 O QC 00 Q> o o O 72 O l-H O\ so o o sO — o oo CO •O, O 72 04 72 Os OO c-, tx O 04 04 ro 04 so 04 ro ©s 04 O 72 O Os Os O © 72 o SO r*2 O 72 O oo OO o s> o •n —i O 72 o O) Cl o O 72 o 04 SO oo 72 o Os o Os «n *O IO, so oo sO 72 o "O C LO, > -r oc ■M" > 00 04 sO o 72 o — 04 O) 04 TT — 72 — 04 CO Tf sO O| 04 04 04 04 04 OO 04 CM 04 io, 04 18 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1 21 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 so Os s6 in Os O OO •n O SO •n •n O •n O •n O O O O Os Os O O *F Tt so o •n o O O O '"t •-* •n ^r tt Ch O OS Q •n n O > O o oc OO so •n o m OO —* co 04 o o O so — •n 't ot o o Os OS CM r- Os r- r> CO CM cm Os co *F ■^r so sO so sO cm 04 •n Os •n oo CM SO sO ^r Ot tx O — CM •n •n so n cz> O O sO oo cn OS ■'t •no *n o •n NO o~ — — cm o f\ r- •n co »n o O O O SO sO O o- Q O O o Q) O £) o O SO — »n •n •n o CM O •n •n so sO co co O O CM O O O Q O •n c*-. — °O r» oj 04 O) CO CO Cm o 04 n Os C 04 CO — Os O oo 04 O O Os •n o 00 O Q> Os O O O Os O O CO CO O O Os Os --< o o O •n 04 O O > M- "'t CM 04 — CO Os r- 04 — oc OO O sO O O > r-~ m co oo oo co CO CM 04 SO co CO — xr CM co co m Os Os v -O 04 co — os oo C3 O sO 04 O O cn — •n O O £ § •n o O §8 CM 04 O — o CO •n 04 oc oo 04 o o cn O) CM Q) o 00 oo oc O O oc OO O •n m tx •n — o Os Os O '> or so sO Os Os SO co co — •n >n CM o oo O o o Tt O Os c- os •n 22 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 O o CM — I ir, O O cn CM OO un oo o un cm — MD un O oo O O un — ©cM-oor- o CM cn un I MD OO CM | C- O CM r- oo 5 o o Os I O O > £ U-, CM un cn r> un nt un —• —< c- l Os — MD sO I cn oo I I un un I nt O nt o O CD MD CM CD O MD — un — I I CD CM nt 8oc r- nr CM CD CD un md CM o un cd O un o O CD un so CD nr o —i r- — cm CD r- so un un O nr so O CM un oo cn cn c- 00 oo O O O O O CD un — MD CD CD — CD CD OO CD un Os O O nr r- o —■ so un so un cd un nr o o un — CM CM CM c- CM nT nr MD un Os Os C/2 O C W) X CM O O CD UD CM CD CD ''n cn o nr n cm un m O o O un O o o Os Os un — o o O un O o nt sO O nt o CD un O — o 00 © nt nt o MD un nt o o cn O O cn o CM CM sO CM MD SO ©©cn©©©© — CDOsOr- O O Os un sO un nT sO nT Os O O O nt cn r-~ nf CM oo sC un cn r- os oo o so cm nt — — — CM un co O C Ö£) CD X MD O o CD O Os CD O S© so MD Os Os Os nr > nt cn rn cn nr cn oo © un nr o o o un o CD CD O CM O CD oo un — O CD OO un nt © — nt CM O O so un o cn os o nt so cn cn sO O C- O nt CD SO nt O CD cn — CD CD nt cn oo os — nt cn cn un un nr OS Os oo O — o Q© oo oo cn °n cn CM CM CM UD sn un © CD O r- tx r- T-H — Q© Os © — Os Os nt nr o r- o CD o o O CM O o os r- un os Os o O nt — OO — o un cd o > C nf nt O — O © © — cn nf CD O CD Os cn — o un O un cn — os oo cn oo os so Os so o 23 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 CZ 2 oo o m o Ox ©X — nf nt X x r) C1C -h I I — oo cm © CM CM 00 ' © © oo f oo o © CM OO © © cm © o i 7 f f OX Ox © cn IT) f 00 I o o © o oo I © © © © Ox Ox •z. O 00 o fi o un © un cn CM cn o cm o o ox cn CM nr nT o nf O 5 F © © o o o o o Ox Ox © 00 © Ox un 7 Ox CZ O F o CM O un © cn nr © © © o o OX Ox © © 00 oo o o o © © o © 00 oo < a x < © Ox Ox Ox nt ox cn Ox 1) Q ox O © O nT cn o — o cm © © © o © enoontox — cn — cn © 00 OO Fl — F © O © © Ox nt © © O Fl © nr Cl F Fl cn © © — o CM — nr© Ox Ox O *r n n o o CM © O F O ox © © o o nf © h © © Ox O © o > © Fl Cl — © f- O cn © © Tt f © © 00 o o © o z cz H c/3 O cz H Q cz nt — nt © — Fl Fl © Fl © o © © nr © © © — Fl © © o > a — c CM F Fl f Fl cn nr F F F4 Fl oo oo O © nt © © © © — O 24 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 O O cn O O O x© Un o OO — r- O •d- O O cn o O o ox XO cz Ox O C xÖ ÖJJ ox o un Ox i Ox Oo OO O O Ox xo O oo M- 0- un 00 cn oo O oo 09 ID X© © X© o Q O O ■cf O o © 09 xO O O O 09 O O — o o cn o Q O O 04 O t— o o o o un oo Ox 09 O O 09 o xo O cn un Ox Ox O\ Ox 'C x© C9 un 09 O OO O — xo xo O © o O in O — cn o xO T o So cn cn o o © un o oo cn o © rr o o o 0-1 09 XO 09 O o r- oo o o o o o XO 09 o Ox O r- o -t un Ox cz O C XO xO Ox xo Ox Ox O xo xo cn 09 oo un O O O O xO id un un o un © cn cn o o o cn — o o cn o O un n- r- ni cn O O 0O Ox O — O O O n- cn un Ox Ox Ox Ox Ox XO xO o CN O un O CN OX O un 09 ID cn o un o O O O — o o — o o 09 oo CN ©O 00 O ©O 00 oo ©o cn — ©o x© id un id 09 04 — O C O O xo cn un o c oo o o 19 Riksdagen 1994/95. 1 sand. Nr 100. Bilaga 1 25 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 FÖRÄNDRINGAR RRVs INKOMSTBERÄKNING 1993/94 1994/95 1994/95 1995/96 1995/96-96 - 1995/96 Statsbudget - HÖSTEN 1994, PER BUDGETÅR Definitivt utfall Statsbudget Prognos Prognos Prognos -prognos § oo oo G cn I G O t- r- I I 77 G i G G G IT) G CN cn IT) O G CN CN cn G G G cn G G §§§ oo oo G O O G O O O O O G O G O fn Os G O G O O Os □0 to G G G G G Q) G G G G G Q> G G O G G CN O O O O F- > ir, O N ir, ri »n m v, n — 7- > G G cn — G G G O G 00 00 G © o o o G O G O G G © G G © o O G G O © O m cn G w, oc OO G G © G © © Os Os G G G G — CN b- > -t T n- CN G G G G CN CM CN cn CN CN 7 1 r- G •'t cn CN oo CN © 26 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 c* < 2 Q un '-t Os o "O 3 40 cz 03 % cz O c 00 ©o o o un Os Os O un Ox S© cz Os O C s© M) Os o un (X OS Os cz O s© Os 00 o r- r> o 2 r*> Ös o ° eq vH ÖS _ rq 00 un ■rf Os cz W) O 00 r- r- r> 27 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 TABELL B RRVs INKOMSTBERÄKNING HÖSTEN 1994, PER KALENDERÅR 1994 1995 1996 1000 Skatter m.m.: 334 544 493 367 121 033 409 898 895 1100 Skatt på inkomst: 45 094 401 72 017 000 86 079 000 1110 Fysiska personers inkomstskatt: 9 333 000 32 495 000 41 470 000 1111 Fysiska personers inkomstskatt 9 333 000 32 495 000 41 470 000 varav Inkomster 323 137 000 355 968 000 385 081 000 varav Utgifter 313 800 000 323 474 000 343 612 000 1120 Juridiska personers inkomstskatt: 30 008 600 33 470 000 38 827000 1121 Juridiska personers inkomstskatt 29 694 000 32 221 000 37 486 000 1122 Avskattning av företagens reserver 0 0 0 1123 Beskattning av tjänstegruppliv 1 312 000 1 249 000 1 341 000 1130 Ofördelbara inkomstskatter: 2 186 543 2 387 000 2 227 000 1131 Ofördelbara inkomstskatter 2 186 543 2 387 000 2 227 000 1140 Övriga inkomstskatter: 3 566 258 3 665 000 3 555 000 1141 Kupongskatt 456 TI4 575 000 600 000 1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 237 0 0 1143 Bevillningsavgift 0 0 0 1144 Lotteriskatt 3 109 247 3 090 000 2 955 000 1200 Socialavgifter och allm. egenavgifter: 70 024 649 86 527 000 98 119 000 varav Inkomster 231 264 904 259 295 000 280 809 000 varav Utgifter 161 240 255 172 768 000 182 690 000 1211 Folkpensionsavgift 36 386 269 39 678 000 41 815 000 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto 7 826 230 -3 785 000 -3 904 000 varav Inkomster 53 886 821 43 891 000 44 741 000 varav Utgifter 46 060 591 47 676 000 48 645 000 1222 Allmän sjukförsäkringsavgift 12 720 000 Namnändr. (1261) 1231 Barnomsorgsavgift 382 774 0 0 1241 Utbildningsavgift I 743 0 0 1251 Övriga socialavgifter, netto 3 179 931 Namnändr. (1250) varav Inkomster 118 359 595 varav Utgifter 115 179 664 1250 Övriga socialavgifter, netto 0 12 721 000 11 391 000 varav Inkomster 0 131 052 000 137 800 000 varav Utgifter 0 118331 000 126 409 000 1251 Tilläggspensionsavgift, netto 0 5 678 000 6 515 000 varav Inkomster 82 912 257 88 440 000 93 072 000 varav Utgifter 82 912 257 82 762 000 86 557 000 1252 Delpensionsavgift, netto 0 0 0 varav Inkomster 1 305 322 1 359 000 1 430 000 varav Utgifter 1 305 322 1 359 000 1 430 000 1253 Arbetsskadeavgift, netto -2 019 669 1 824 000 2 257 000 varav Inkomster 9 645 210 8 624 000 9 148 000 varav Utgifter 11 664 879 6 800 000 6 891 000 1254 Arbetsmarknadsavgift, netto 5 199 600 5 219 000 2 619 000 varav Inkomster 23 220 893 31 273 000 32 723 000 varav Utgifter 18 021 293 26 054 000 30 104 000 1255 Arbetarskyddsavgift, netto 0 0 0 varav Inkomster 1 101 653 1 127 000 1 185 000 varav Utgifter 1 101 653 1 127 000 1 185 000 1256 Lönegarantiavgift, netto 0 0 0 varav Inkomster 1 247 025 1 325 000 1 394 000 varav Utgifter 1 247 025 1 325 000 1 394 000 1257 Sjömanspensionsavgift, netto 0 0 0 varav Inkomster 28 888 31 000 33 000 varav Utgifter 28 888 31 000 33 000 28 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 TABELL B RRVs INKOMSTBERÄKNING HÖSTEN 1994, PER KALENDERÅR 1994 1995 1996 1260 Allmänna egenavgifter 0 20 409 000 29 519 000 varav Inkomster 0 27 170 000 37 155 000 varav Utgifter 0 6 761 000 7 636 000 1261 Allmän sjukförsäkringsavgift 0 20 409 000 29 519 000 1262 Allmän pensionsavgift, netto 0 0 0 varav Inkomster 0 6 761 000 7 636 000 varav Utgifter 0 6 761 000 7 636 000 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till ASV:s och AMI:s verksamhet 846 143 602 000 634 000 1281 Allmän löneavgift -308 9 113 000 10 452 000 1291 Särskild löneskatt 8 681 867 7 789 000 8 212 000 1300 Skatt på egendom: 25 878 105 22 999 423 23 086 723 1310 Skatt på fast egendom: 17026 350 14 419423 14 725 723 1311 Skogsvårdsavgifter 110 000 0 0 1312 Fastighetsskatt 16 916 350 14419423 14 725 723 1320 Förmögenhetsskatt: 2 1 74 000 2 855 000 2 886 000 1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt 2 112 000 2 785 000 2 814 000 1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt 62 000 70 000 72 000 1330 Arvsskatt och gåvoskatt: / 028 743 / 000 000 1 000 000 1331 Arvsskatt 924 351 900 000 900 000 1332 Gåvoskatt 104 392 100 000 100 000 1340 Övrig skatt på egendom: 5 649 012 4 725 000 4 475 000 1341 Stämpelskatt 5 649 012 4 725 000 4 475 000 1400 Skatt på varor och tjänster: 193 547 338 185 577 610 202 614 172 1410 Allmänna försäljningsskatter: 121 558 780 107 048 000 119 700 000 1411 Mervärdesskatt 121 558 780 107 048 000 119 700 000 1420,1430 Skatt på specifika varor: 61 581 022 66 497 600 70 628 300 1421 Bensinskatt 21 842 710 23 184 000 24 130 000 1422 Särskilda varuskatter 10 538 0 0 1423 Försäljningsskatt på motorfordon 1 620 503 1 454 100 1 804 300 1424 Tobaksskatt 7 189 073 7 668 000 7 962 000 1425 Skatt på spritdrycker 5 852 106 6 375 000 6 665 000 1426 Skatt på vin 3 166 962 3 306 000 3 392 600 1427 Skatt på maltdrycker 3 083 204 2 893 000 3 336 900 1428 Energiskatt 17 691 740 20 483 000 22 188 000 1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle 29 500 500 1431 Särsk. skatt på el.kraft fr. kärnkraftverk 131 753 138 000 138 000 1434 Skatt på viss elektrisk kraft 922 746 930 000 945 000 1435 Särskild skatt mot försurning 69 658 66 000 66 000 1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol: 76 908 200 000 200 000 1442 Systembolaget AB :s inlevererade överskott 76 908 200 000 200 000 1450 Skatt på tjänster: / 081 268 1 073 800 1 114 000 1451 Reseskatt -6 617 0 0 1452 Skatt på annonser och reklam 999 014 981 800 1 056 000 1454 Skatt på spel 88 871 92 000 58 000 1460 Skatt pä vägtrafik: 4 072 528 3 987 800 3 987 800 1461 Fordonsskatt 4 062 608 3 987 800 3 987 800 1462 Kilometerskatt 9 920 0 0 1470 Skatt på import m.m.: 4 769 622 6 329 410 6533 372 1471 Tullmedel 4 769 622 5 922 500 5 831 372 1472 Övriga skatter m.m. på import 0 61 910 62 000 29 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 TABELL B RRVs INKOMSTBERÄKNING HÖSTEN 1994, PER KALENDERÅR 1994 1995 1996 1473 Jordbruks- och sockeravgifter 0 345 000 640 000 1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 407 210 441 000 450 700 1481 Övriga skatter på varor och tjänster 407 210 441 000 450 700 2000 Inkomster av statens verksamhet: 32 105 658 23 804 778 23 064 869 2100 Rörelseöverskott: 12 114 152 9 363 161 8 737 033 2110 Affärsverkens inlevererade överskott: 553 789 404 290 521 600 2111 Postverkets inlevererade överskott 185 079 0 0 2112 Televerkets inlevererade överskott 11 809 0 0 2113 SJ:s inlevererade överskott 0 0 0 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 68 900 75 000 162 000 2116 Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till 2118 statlig skatt Sjöfartsverkets inlevererade överskott 277 600 10401 285 000 44 290 296 000 63 600 2120 Övriga mynd:s inlevererade överskott: 352 219 1 008 000 988 268 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskon- 352 219 281 000 277 000 2125 Inlevererat överskott av åtgärder för att stärka det finansiella systemet 0 727 000 711 268 2130 Riksbankens inlevererade överskott: 9 500 000 6 200 000 5 400 000 2131 Riksbankens inlevererade överskott 9 500 000 6 200 000 5 400 000 2150 Överskott frän spel verksamhet: 1 708 144 / 750 871 7 827 165 2151 Tipsmedel 1 039 440 1 071 951 1 138 500 2152 Lotterimedel 668 704 678 920 688 665 2200 Ö:skott av statens fastighetsförvaltn.: 4 192 796 0 0 2210 Överskott av fastighetsförvaltning: 4 192 796 0 0 2214 Ö:skott av Byggn.styr:s verksamhet 4 192 796 0 0 2300 Ränteinkomster: 5 278 976 4 252 216 4 128 075 2310,2320 Räntor på näringslån: 118 244 62 275 59 768 2314 Ränteink. på lån till fiskerinäringen 7 144 11 571 12 321 2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån 75 84 74 2318 Ränteinkomster på statens lån till den 952 75 25 2321 Ränteinkomster på skogsväglån 10 8 6 2322 Räntor på övriga näringslån, 99 815 48 637 45 677 2323 Räntor på övriga näringslån, 2 153 1 900 1 665 2325 Räntor på Postverkets statslån 8 095 0 0 2330 Räntor på bostadslån: 4 074 967 3 3 70 280 3 376 770 2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande 4 071 847 3 368 800 3 374 700 2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning 80 70 2334 Räntor på övriga bostadslån, Boverket 3017 1 400 2 000 2340 Räntor på studielån: 36 603 31 090 29 100 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitets- 90 100 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån 36 513 31 000 29 000 2350 Räntor på energisparlån: 752 656 722 158 708 292 2351 Räntor på energisparlån 152 656 122 158 108 292 30 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 TABELL B RRVs INKOMSTBERÄKNING HÖSTEN 1994, PER KALENDERÅR 1994 1995 1996 2360 Räntor på medel avsatta till pensioner: 6 115 6000 6 000 2361 Räntor på medel avsatta till folkpensionering 6 115 6 000 6 000 2370 Räntor på beredskapslagring: 540 831 394 688 322 463 2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar 540 831 394 688 322 463 2380,2390 Övriga ränteinkomster: 349 560 265 725 225 682 2383 Ränteink. på statens bosättningslån 173 0 0 2385 Ränteink. på lån för studentkårslokaler 36 35 30 2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler 8 678 7 000 6 750 2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder 24 25 20 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering 819 500 700 2392 Räntor på intressemedel 6 555 5 570 5 450 2394 Övriga ränteinkomster 172 884 172 595 172 732 2395 R:tor på särsk. räkningar i Riksbanken 160 391 80 000 40 000 2400 Aktieutdelning: 2 218 684 3 496 900 3 205 000 2410 Inkomster av statens aktier: 2 218 684 3 496 900 3 205 000 2411 Inkomster av statens aktier 2 218 684 3 496 900 3 205 000 2500 Offentligrättsliga avgifter: 3 928 015 3 759 268 3 215 770 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter 556 463 537 181 539 055 2521 Avgifter till granskningsnämnden 4618 4 770 4 928 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram 10 243 10 000 10 000 2524 Bidrag för ungdomspraktik 479 161 564 800 0 2527 Avgifter för statskontroll av krigs- materieltill verkningen 5 576 5 500 5 600 2528 Avgifter vid bergsstaten 5 180 4 125 3 055 2529 Avg. vid patent- & registreringsväsendet 9 400 20 000 10 100 2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register 13 689 5 150 0 2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna 740 697 600 000 600 000 2534 Avgifter för körkort och motorfordon 706 234 629 404 613 925 2535 Avgifter för statliga garantier 151 832 20 185 19 438 2536 Lotteriavgifter 1 620 23 065 20 355 2537 Miljöskyddsavgift 63 663 63 593 63 344 2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel 228 234 421 905 450 000 2539 Täktavgift 38 373 30 000 30 000 2541 Avgifter vid Tullverket 139 689 65 864 71 963 2542 Patientavg. vid tandläkarutbildningen 6 384 4 500 4 500 2543 Skatteutjämningsavgift 0 0 0 2545 Närradioavgifter 3 862 3 600 3 600 2546 Lokalradioavgifter 95 853 97 000 98 000 2547 Avg. för Post- & Telestyr:s verksamhet 183 963 176 384 163 521 2548 Avgifter för Finansinsp:s verksamhet 99 274 100 700 104 400 2549 Avgifter för provning vid riksprovplats 7 673 0 0 2551 Avgifter från kärnkraftverken 174 607 166 105 171 385 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter 201 727 205 437 228 601 2600 Försäljningsinkomster: 1 303 209 1 659 934 1 104 080 2611 Inkomster vid kriminalvården 245 608 175 000 180 000 2624 Ink. av uppbörd av felparkeringsavgifter 70 041 52 552 52 552 2625 Utförsäljning av beredskapslager 342 131 773 000 190 000 2626 Inkomster vid Banverket 645 429 659 382 681 528 31 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 TABELL B RRVs INKOMSTBERÄKNING 1994 1995 1996 2700 Böter m.m.: 1 191 341 949 297 950 911 2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter 765 244 522 692 523 668 2712 Bötesmedel 416 852 414 557 415 134 2713 Vattenföroreningsavgift m.m. 3 245 48 109 2714 Sanktionsavgifter m.m. 6000 12000 12000 2800 Övr. inkomster av statens verksamhet: 1 878 485 324 002 1 724 000 2811 Övr. inkomster av statens verksamhet 1 878 485 324 002 1 724 000 3000 Inkomster av försåld egendom: 19 836 466 31 640 30 700 3100 Ink. av försålda byggnader & maskiner: 0 0 0 3110 Affärsverkens inkomster av försålda 0 0 0 3120 Statliga myndigheters inkomster av 0 0 0 3124 Statskontorets inkomster av försålda 0 0 0 3125 Fortifikationsverkets förs, av fastigheter 0 0 0 3200 Övriga inkomster av markförsäljning: 833 1 000 1 000 3211 Övriga inkomster av markförsäljning 833 1 000 1 000 3300 Övriga inkomster av försåld egendom: 19 835 633 30 640 29 700 3311 Inkomster av statens gruvegendom 40 260 30 640 29 700 3312 Övriga inkomster av försåld egendom 19 795 373 0 0 4000 Återbetalning av lån: 8 311 000 6 533 004 6 179 420 4100 Återbetalning av näringslån: 779 264 108 832 107 693 4110 Återbetalning av industrilån: 0 0 0 4120 Återbetalning a v jordbrukslån: 21 155 27 154 27 138 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen 21 155 27 154 27 138 4130 Återbetalning av övriga näringslån: 758 109 81 678 80 555 4131 Återbetalning av vattenkraftslån 214 248 169 4133 Återbetalning av statens lån till den 4 752 400 200 4135 Återbetalning av skogsväglån 24 21 18 4136 Återbetalning av övriga näringslån. 734 411 73 716 72 803 4137 Återbetalning av övriga näringslån. 2 816 1 593 1 265 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga 15 892 5 700 6 100 4200 Återbetalning av bostadslån m.m.: 4 291 580 3 318 870 3 004 345 4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande 4 286 235 3 314 000 3 000 000 4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjning 516 .370 345 4214 Återbet. av övr. bostadslån. Boverket 4 829 4 500 4 000 4300 Återbetalning av studielån: 2 688 205 2 588 575 2 580 080 4311 Återbetalning av statens lån för 71 75 80 4312 Återbetalning av allmänna studielån 2 889 2 500 2 000 4313 Återbetalning av studiemedel 2 685 245 2 586 000 2 578 000 32 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 TABELL B RRVs INKOMSTBERÄKNING HÖSTEN 1994, PER KALENDERÅR 1994 1995 1996 4400 Återbetalning av energisparlån: 277 618 250 000 235 000 4411 Återbetalning av energisparlån 277 618 250 000 235 000 4500 Återbetalning av övriga lån: 274 333 266 727 252 302 4514 Återbet. av lån för studentkårslokaler 181 180 170 4515 Återbetalning av lån för all männa samlingslokaler 8 824 6 725 6 275 4516 Återbet. av utgivna startlån & bidrag 2 758 2 200 1 700 4517 Återbetalning från Portugal fonden 0 13 463 0 4519 Återbetalning av statens bosättningslån 270 0 0 4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder 71 90 90 4525 Återbet. av lån för svenska FN-styrkor 221 039 200 000 200 000 4526 Återbetalning av övriga lån 41 190 44 069 44 067 5000 Kalkylmässiga inkomster: 14 441 043 -1 910 000 -1 547 000 5100 Avskrivningar och amorteringar: 15 448 050 510 000 1 410 000 5110 Affärsverkens avskrivningar och amorteringar: 0 0 0 5113 Statens järnvägars avskrivningar 0 0 0 5120 Avskrivningar på fastigheter: 13 061 741 500 000 500 000 5121 Avskrivningar på fastigheter 13 061 741 500 000 500 000 5130 Uppdragsmyndts komplementkostn. 2 280 091 0 900 000 5131 Uppdragsmyndighetersm.fi. komplement kostnader 2 280 091 0 900 000 5140 Övriga avskrivningar: 106 218 10 000 10 000 5143 Avskrivningar på ADB-utrustning 94 675 0 0 5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för civilt totalförsvar 11 543 10 000 10 000 5200 Statliga pensionsavgifter, netto: -1 007 007 -2 420 000 -2 957 000 5211 Statliga pensionsavgifter, netto -1 007 007 -2 420 000 -2 957 000 Bruttoinkomster och -utgifter anges ej per kalenderår. 6000 Bidrag från EU m m 0 1 760 000 7 417 000 6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond 0 1 094 000 6 003 000 6110 Bidrag från EG:s Jordbruksfonds garantisektion 0 / 050 000 5 720 000 6111 Arealbidrag och trädesersättning 0 0 3 550 000 6112 Miljöstöd 0 0 400 000 6113 Intervention 0 750 000 750 000 6114 Exportbidrag 0 300 000 300 000 6115 Djurbidrag 0 0 720 000 6120 Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion 0 44 000 283 000 6121 EG-finansierade strukturstöd inom livsmedelssektornO 44 000 88 000 6122 EG-finansierade regionala stöd till jordbruket 0 0 195 000 6200 Bidrag från EG:s fiskefond 0 0 80 000 6211 Bidrag från EG:s fiskefond 0 0 80 000 6300 Bidrag från EG:s regionalfond 0 233 000 467 000 6311 Bidrag från EG:s regionalfond 0 233 000 467 000 6400 Bidrag från EG:s socialfond 0 433 000 867 000 6411 Bidrag från EG:s socialfond 0 433 000 867 000 20 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1 33 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 TABELL B RRVs INKOMSTBERÄKNING HÖSTEN 1994, PER KALENDERÅR 1994 1995 1996 7000 Extraordinära medel från EU 7111 Återbetalning avseende avgiften till 0 4 275 000 4 025 000 gemenskapsbudgeten 0 4 275 000 4 025 000 SUMMA INKOMSTER 409 238 660 401 615 455 449 068 884 34 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 TABELL C. Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster budgetåren 1993/94 - 1995/96 (mkr) Inkomsttyp och ______________Inkomster______________ _______________Utgifter_________________ ________Inkomst på statsbudgeten________ Inkomsthuvudgrupp 1993/94 1994/95 1995/961995/96-96 1993/94 1994/95 1995/96 1995/96-96 1993/94 1994/95 1995/96 1995/96-96 ©s 04 ro rr oo © O Q\ — OO Os oi 04 © © co — © in O- oo 00 o m © vH CO © CO 04 oo W-, Os 04 tx © Os t"- o 04 © CO © 'O, 04 co »o, © © O © 04 © © oo -"t r- r* o Os 04 ir, 00 00 04 —— 04 04 04 IT) © ''t to, © co © IO, 04 © -r Tf co o © 'O TT vr, rf Os T r* Os Cl 04 04 CO r- n o- 'O 04 04 © ot 04 co ’T r- oo IO, ot t" © oo to, oo O- O ir, r- «o, •O) to, O 00 © o r~ O-, © r- Os 04 04 © r-, 04 CO 35 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.2 TABELL D PERIODISERAD KALENDERÅRSREDOVISNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER Samtliga belopp angivna i milj kr 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1000 Skatter netto 350 913 326 021 325 890 336 915 371 730 411 824 1100 Skatt på inkomst 43 013 35 711 43 727 46 270 60 216 65 591 1111 Fysiska 15 441 8 058 8 634 8 877 18 684 22 001 statlig inkomstskatt 19 864 17 234 17 879 19 819 23 531 25 386 kapital 672 -6 549 -6 150 -7 244 -2 073 -624 varav skatt 20 732 15 329 14710 11 704 15 915 16 822 varav reduktion -20 060 -21 878 -20 860 -18 948 -17 988 -17 446 övriga reduktioner -1 175 0 -423 -1 080 0 0 restfört -4 321 -3 138 -3 348 -3 260 -3 487 -3 466 övriga skatter & avgifter 401 512 676 641 713 706 1121 Juridiska 19 665 19 317 30 651 30 329 34 231 36 467 debiterat 21 777 20 833 31 950 31 641 35 579 37 822 restfört -2 112 -1 516 -1 299 -1 313 -1 348 -1 355 1122 Avskattning 5 000 0 0 0 0 0 Övrigt 1100 2 908 8 336 4 441 7 065 7 301 7 123 1200 Socialavgifter, netto 72 868 64 628 65 768 60 692 89 902 101 776 72 868 64 628 65 768 60 692 89 902 101 776 varav intäkter 251 434 231 632 219 363 224 034 288 187 315 696 varav arbetsgivaravg 232 505 220 568 193 757 199 852 225 743 238 173 varav allmänna egenavg 6 558 13 420 43 308 60 466 varav egenavg 7 043 6 494 5 748 5 561 13 917 14 438 varav fonder 11 886 4 570 13 300 5 200 5 219 2 619 varav utgifter 178 778 167 510 154 147 163 914 198 888 214 556 varav till fonder 102 381 100 172 97 290 105 628 144 307 158 751 varav utgifter 76 397 67 338 56 858 58 285 54 581 55 805 1300 Skatt på egendom 31 317 26 021 22 983 24 327 23 819 29 877 1312 Fastighetsskatt 16 112 16 916 14 646 14 726 15 261 21 560 1321 Förmögenhet, fys. 2 447 2 112 2 785 2 814 2 833 2 842 1322 Förmögenhet, jur. 62 62 0 0 0 0 Övrigt 1300 12 696 6 931 5 552 6 788 5 725 5 475 1400 Skatt på varor & tjänst 197 254 184 129 183 609 193 547 185 478 202 204 1411 Moms 127 144 114 775 113 195 121 559 107 048 119 700 Övrigt 1400 70 110 69 354 70414 71 989 78 430 82 504 1500 Avräkningsskatt 6 461 15 532 43 1900 Kommunregleringar 9 760 12 078 12 316 12 376 2000 Inkomster av statens verks. 38 632 52 748 35 119 32 106 23 805 23 064 3000 Inkomster av försåld egendom 561 447 5 853 19 836 32 31 4000 Återbetalning av lån 12 488 7 578 7 418 8 311 6 533 6 179 5000 Kalkylmässiga inkomster 854 -1 050 -245 14 441 -1 910 -1 547 6000 Bidrag från EU m m 1 760 7 437 7000 Extraordinära medel från EU 4 275 4 025 Al Summa intäkter under 1000 350 913 326 021 325 890 336 915 371 730 411 824 Kommunalskatt 239 283 245 216 249 694 256 468 268 766 280 178 Utgifter sociala avgifter 178 778 167 510 154 147 163 914 198 888 214 556 socialförs.fonder 11 886 4 570 13 300 5 200 5 219 2 619 Totala skatter (brutto) 757 089 734 177 716 432 752 097 834 165 903 940 A2 Summa intäkter under 1000 & 2000 389 545 378 769 361 009 369 021 395 535 434 888 A3 Summa intäkter under 1000 till 7000 403 448 385 744 374 035 411 610 406 225 451 014 36 Bilaga 1.3 Vissa tabeller 'Jt i—( U~) O\ oo oo ^r CM 00 00 i o rq FH _< O\ w o\ cn O r- w eq r~> O\ fH rq + in w m r~> rq fH fH —< i Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.3 Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.3 Ossot^-TtOsCMOOssOmmQsO so—•mcMunoo-rt—-sooooc'-' un r~ os os m — o mm os oo oo m SO CM un un o | moomoomomo — cm I unoounr~Osunm — oso — o so so oo — un os so cm Prop. 1994/95:100 Bilaga 1.3 Tabell 3. Statsskulden vid slutet av budgetåren 1981/82 — 1993/94 m.m. (Milj.kr.) 00 un o r> un so un m o r- Os17"1. SO so m oo Os o Os CM un un 00 C" o un O m Os ■Tt 00 m m r- m m 1 r~ un Tt O 00 00 m 00 OS un oo CM CM r- Tt r- so CM CM xr Tt so sO 00 I so oo Tt so OO SO CM OO oo rf Tt 00 1 r- o r- oo so un o o 00 ^r m o oo Tt so _« un ^r Os CM Tf o un 1 CM CM m m m m CM CM m m oo oo o o o O O so SO so so so m CM CM CM CM m m CM CM m m m m m m un un o so o 888888 so »— Os OS 00 ■'3’ msoTfsounmcMoooooor^cMoo r- r~- cm oo 88 m so oo os so xt m tt un SO r* ooooununsor" — un so os CM —< m so + + o o r- oo + + Innehållsförteckning Finansplanen 1994/95:100 Bilaga 1 1 Den ekonomiska politikens inriktning 1 2 Det ekonomiska arvet 13 3 Sverige och den Europeiska unionen 21 4 Den ekonomiska utvecklingen 25 5 En politik för tillväxt, sysselsättning och välfärd 34 6 Budgetförslaget och förstärkningar av den offentliga sektorns finanser 56 Omprövning och förnyelse av offentlig förvaltning 71 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 1 Budgetpolitisk strategi 73 2 Budgetering och redovisning av statens verksamhet 76 3 Resultatet av RRV:s granskning 1994 79 4 Resultatstyrning 83 5 Ökade krav för god intern kontroll i staten 85 6 Konsekvenser för de statliga myndigheterna av införandet av en allmän löneavgift m.m. 88 Budgetförslaget och statens ekonomiska ställning 1 Beräkning av statsbudgetens inkomster och utgifter för budgetåren 1994/95 och 1995/96 89 2 Underliggande budgetutveckling 101 3 Lånebehov och statsskuld 102 4 Redovisning av verksamheten med statliga garantier m.m. för budgetåret 1993/94 104 5 Budgetering av förvaltningskostnadsanslag för budgetåret 1995/96 111 6 Lån i Riksgäldskontoret för myndigheters investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål 113 Förslag till riksdagsbeslut 115 Bilagor Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget Bilaga 1.2 Utdrag ur Riksrevisionsverkets inkomstberäkningar Bilaga 1.3 Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen Bilaga 2 till budgetpropositionen 1995 Prop. 1994/95:100 Bil. 2 A 1. Kungliga hov- och slottsstaten Nytt anslag (förslag) 107 465 000 varav 71 210 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Tidigare år har medel för ifrågavarande ändamål anvisats under tre olika Från anslaget Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets Från anslaget De kungliga slotten: Driftkostnader betalas driftkost- Från anslaget Kungliga husgerådskammaren finansieras underhåll och Riksmarskalksämbetet har i sin anslagsframställning redovisat en översyn 1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2 har varit att effektivisera arbetet och på sikt minska de administrativa Riksrevisionsverket, som reviderat Kungliga slottsstaten, har inte haft Prop. 1994/95:100 Bil. 2 Med anledning av den av Riksmarskalksämbetet redovisade omorganisa- I prop. 1994/95:25 har redovisats att besparingar kommer att göras i Innevarande års anslag har räknats upp inför nästa budgetår med pris- Regeringen föreslår att riksdagen till Kungliga hov- och slottsstaten för budgetåret 1995/96 anvisar ett B 1. Regeringskansliet m.m. 1994/95 Anslag 1 687 419 000 varav 1 802 730 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996 Den institutionella ramen för regeringens arbete anges i 7 kap. 1 § Riksdagen har för innevarande budgetår anvisat medel till departemen- För innevarande budgetår står ca 1 712,3 miljoner kronor till rege- Prop. 1994/95:100 Bil. 2 Statsrådsberedningen Justitiedepartementet Försvarsdepartementet Socialdepartementet Kommunikationsdepartementet Finansdepartementet Utbildningsdepartementet Jordbruksdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet 44 261 000 98 464 000 73 403 000 141 638 000 56 202 000 192 640 000 67 237 000 *’ 48 428 000 64 154 000 Kulturdepartementet Näringsdepartementet Civildepartementet Miljö- och naturresursdepartementet 50 518 000 65 606 000 60 044 000 83 248 000 130 000 000 511 576 000 Prop. 1994/95:100 Bil. 2 ”Till detta kommer på tilläggsbudget anvisade medel om 24 925 000 kronor Till följd av omfördelningen av ärenden mellan vissa departement den Som en följd av regeringsskiftet i oktober 1994 har det uppkommit Den 1 januari 1995 inträder Sverige som medlem i Europeiska unionen. Samtidigt pågår - inte minst mot bakgrund av det statsfinansiella läget - Mot denna bakgrund är det uppenbart att möjligheterna att fortlöpande den modema informationstekniken erbjuder, även om detta mitialt kräver Prop. 1994/95:100 Som redan nämnts utgör kostnaderna för utredningsväsendet en Sammantaget bör detta anslag föras upp i statsbudgeten för nästa Under föregående riksmöte gav riksdagen regeringen till känna vad Regeringen föreslår att riksdagen till Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram anslag på 2 704 095 000 kr. Fråga om ändring i ordenskungörelsen (1974:768) Prop 1994/95100 Det svenska ordensväsendet omstrukturerades i samband med den nu Enligt ordenskungörelsen kan utmärkelser inom Serafimerorden bara Det tillkommer i och för sig regeringen att besluta om en sådan Register Prop. 1994/95:100 Bil. 2 1 A. Statschefen 107 465 000 1 1 Kungliga hov- och slottsstaten 107 465 000 3 B. Regeringen 2 704 095 000 3 1 Regeringskansliet m.m. 2 704 095 000 6 Fråga om ändring i ordenskungörelsen Totalt för Statschefen och Regeringen 2 811 560 000 gotab 47527, Stockholm 1994 Prop. 1994/95:100 Bilaga 3 Till Justitiedepartementets ansvarsområde hör bl.a. polisen, åklagar- Ett väl fungerande rättsväsende är en av de viktigaste grundpelarna i Att minska brottsligheten och öka människors trygghet mot att utsättas De aviserade utgiftsnedskämingama i den statliga verksamheten, som Rationaliserings- och effektiviseringsåtgärdema kommer att beröra alla 1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 3 finansieringsformer. Målsättningen är att ytterligare förbättra använd- Prop. 1994/95:100 Detta reformarbete kräver inte bara initiativförmåga, utan också om- Justitiedepartementet ansvarar inte bara för rättsväsendets institutioner För att stärka de offentliga finanserna kommer, som nyss nämnts, Emellertid kommer inte dessa åtgärder att räcka utan strävandena mot De nu nämnda besparingarna ställer krav på att reformarbetet inom förenklas avsevärt vilket kan ge stora besparingar. Utrymme finns också Prop. 1994/95:100 Bilaga 3 Sammanfattning av besparingarna (miljoner kr) 1995/96 (12 mån) T.o.m. 1998 Polisväsendet 235 235 Domstolsväsendet 89 89 Kriminalvården 50 50 Rättshjälpen 14 14 Övrigt 12 12 Ytterligare åtgärder - 600” 400 1 000 ” Justitiedepartementets besparingar på sammanlagt 600 miljoner kr för budgetåren Sverige kommer inom kort att bli medlem i Europeiska unionen. De Våra svenska domstolar och andra myndigheter är allmänt sett väl På ett liknande sätt som EU-medlemsskapet kan den inkorporering av Prop. 1994/95:100 Bilaga 3 De centrala delar av rättsväsendet som utgörs av domstolar och åklagar- Genom beslutet år 1989 att tillkalla Domstolsutredningen togs ett Det fortsatta reformarbetet syftar till att renodla domstolarnas arbets- Principen om att den grundläggande domstolsprövningen skall ligga i Som ett led i strävandena att effektivisera hovrättsforfärandet så att införs generella regler om prövningstillstånd i hovrätt. I detta hänseende När det gäller Regeringsrätten har regeringen nyligen föreslagit änd- Även förfarandereglema kommer att ändras och moderniseras. Rege- Till de områden inom processrätten som behöver ses över hör rätts- Även vad gäller arbetsmetoderna vidtas åtgärder för att rationalisera De ändringar i Domstolsverkets organisation och den omfördelning av I det här sammanhanget skall också kort beröras det regeringsförslag Prop. 1994/95:100 Bilaga 3 av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Fackliga representanter prop. 1994/95:100 Det är viktigt att modernisering och rationalisering inom åklagar- Straffsystemet är av stor betydelse for samhällets förmåga att upprätthålla
2 Underliggande budgetutveckling
redovisade saldot korrigeras för effekter som är av tillfällig art eller
sammanhänger med förändringar i redovisningsprinciperna. Som bas
används de förhållanden som gäller för innevarande budgetår. Den
underliggande budgetutvecklingen i ett budgetförslag kan inte omedelbart
jämföras med de redovisningar som gjorts i tidigare års finansplaner och
reviderade finansplaner.
skall betraktas som en reguljär inkomst eller utgift eller som en tillfällig
sådan. Trots att avgränsningarna i det enskilda fallet inte är helt
självklara anser regeringen det ändå angeläget att redovisa en beräkning
där tillfälliga inkomster eller utgifter uteslutits, så att statsbudgetens
underliggande utveckling inte undanskyms.
framräkning av det underliggande budgetsaldot:
statsbudgeten
framräkning av det underliggande budgetsaldot:
statens utlandslån
statsobligationer till under- respektive överkurser.
1993/94-1995/96.
(12 mån)
(18 mån)
3 Lånebehov och statsskuld
statsinkomster, finansieras genom upplåning av Riksgäldskontoret.
Budgetunderskottet utgör den viktigaste beståndsdelen i Riksgäldskonto-
rets lånebehov (tabell 14). Det är emellertid inte det redovisade budgetut-
fallet baserat på inkomst- och utgiftsmässiga principer som är relevant i
detta sammanhang, utan i stället dess kassamässiga motsvarighet, dvs.
utfallet på statsverkets checkräkning i Riksbanken. I tabellen är skillnaden
mellan redovisat budgetutfall och rörelserna på statsverkets checkräkning
angiven som kassamässiga korrigeringar. Dessa korrigeringar kan i
allmänhet endast göras i efterhand när utfallen är kända. I prognos-
perspektivet antas att de kassamässiga flödena är lika med budgetsaldot.
Det är viktigt att betona att detta antagande görs då den kassamässiga
korrigeringen de senaste åren gett upphov till relativt stora avvikelser
mellan det budgeterade lånebehovet och det faktiska utfallet.
myndigheter, bl.a. till Centrala studiestödsnämnden för studielån.
skulddispositioner, dvs. transaktioner av dispositiv karaktär som Riks-
gäldskontoret gör. Av störst betydelse därvidlag är valutaomvärderingar
till följd av att valutaskulden löpande omvärderas till aktuella valutakurser
samtidigt som avräkningen mot statsbudgeten enbart avser de realiserade
valutadifferenserna. Prognosen för skulddispositionerna innehåller
beräknade realiseringar av valutadifferenser och omvärdering av
valutaskulden. De övriga skulddispositionerna kan inte prognosticeras.
fondens underskott inom statsbudgeten (se avsnitt 1.3).4 Redovisning av verksamheten med statliga
garantier m.m. för budgetåret 1993/94
verksamheten med statliga kreditgarantier inklusive grundfondsför-
bindelser. Uppgifterna bygger på myndigheternas rapportering till RRV:s
system för kreditgarantiredovisning (System KG) och vissa myndigheters
årsredovisningar. Den definitiva redovisningen kommer att återfinnas i
RRV:s publikation Årsredovisning för staten 1993/94.
redovisade utgifterna och inkomsterna för verksamheten avser budgetåret
1993/94. Garantier i utländska valutor redovisas till den kurs som gällde
den 30 juni 1994. Hänsyn till senare kursfluktuationer har alltså inte
tagits.
uppgifter som garantiförvaltande myndigheter lämnat. I redovisningen
ingår uppgifter om statens ansvarsförbindelser i form av kreditgarantier
och borgen samt grundfondsförbindelser. Kreditgarantierna är till skillnad
från grundfondsförbindelserna kopplade till en viss kredit. En kredit-
garanti är ett statligt borgensåtagande som oftast gäller såsom för egen
skuld. En grundfondsförbindelse är en förbindelse att betala ett bestämt
belopp för att undvika en likvidation eller se till att garantimottagarens
kapital hålls intakt.Syftet med kreditgarantier
stödja verksamheter av samhälleligt intresse. Kreditgarantier tjänar därvid
som ett komplement till finansieringsmöjligheter på den allmänna kredit-
marknaden. Kreditgarantier används, respektive har använts, för att
stödja exempelvis jordbruket, varvsindustrin, energiförsörjningen,
exporten och bostadsbyggandet. Under senare år har kreditgarantier
använts i samband med bankkrisen och för investeringar i infrastrukturen.Gällande garantiramar
miljarder kronor, vilket är 22,7 miljarder kronor mer än föregående år.
En stor beloppsökning har skett av Riksgäldskontorets (RGK) garantiram
med 43,8 miljarder kronor på grund av omfattande engagemang avseende
pensionsåtaganden till bolagiserade affärsverk och övertagande av en
garanti som tidigare administrerats av Televerket. Andra ändringar är en
utökning av Statens bostadskreditnämnds (BKN) garantiram med 6,8
miljarder kronor och en minskning av Bankstödsnämndens (BSN)
garantiram med 9,6 miljarder kronor. För de myndigheter som inte harGjorda garantiutfästelser
kronor, vilket innebär en ökning med 6,4 miljarder kronor jämfört med
föregående år. Denna nettoökning hänför sig till RGK 18,4, BKN 6,8
och Exportkreditnämnden (EKN) 2,5 miljarder kronor. BSN har minskat
sina utfästelser med 9,5 och Televerket med 11,4 miljarder kronor.
Televerkets garanti flyttades till RGK efter bolagiseringen. Gjorda
garantiutfästelser är summan av garanterad kapitalskuld samt gjorda
utfästelser som ej tagits i anspråk. För de flesta myndigheter är tiden
mellan utfästelse och ianspråktagande kort, vilket innebär att beloppen för
utfästelse och kapitalskuld är lika stora. EKN har dock ett arbetssätt som
innebär att de alltid har en stor mängd utfästelser som inte är tagna i
anspråk. Den 30 juni 1994 uppgick dessa utfästelser till 47,4 miljarder
kronor.Garanterad kapitalskuld
kronor, vilket är 7,3 miljarder kronor mer än året före. Ökningen hänför
sig till motsvarande förändringar som redovisats vad det gäller utfästelse
per myndighet. Dock har EKN:s kapitalskuld ökat med 3,3 samtidigt som
utfästelsen ökat med 2,5 miljarder kronor. De sex myndigheter som
garanterat störst kapitalskuld är RGK 65,9, EKN 40,0, BSN 20,3, BKN
19,8, Riksbanken 13,0 och SJV 1,9 miljarder kronor. Dessa myndigheter
står för drygt 99,8 procent av den totala garanterade kapitalskulden.Antalet garantier
kapitalskulden per garanti är ungefär 4 miljoner kronor. Minsta enskilda
garanti uppgick till 500 kronor och största enskilda var 27 miljarder
kronor. De myndigheter som utfärdat det största antalet garantier är BKN
med 20 147 garantier, SJV 10 900 och EKN cirka 10 000. Dessa tre
myndigheter står för 98 procent av det totala antalet kreditgarantier.
Övriga myndigheter har utfärdat tillsammans drygt 1 000 garantier.Utvecklingen under de senaste tio åren
med budgetåret 1991/92 svagt uppåtgående. Budgetåret 1992/93 visade
läggningen av bostadsstödet. Dessa två händelser ledde till bildandet av Bilaga 1
de två myndigheterna BSN och BKN, som idag tillhör de största
garantigivarna. Av kapitalskuldens ökning på 42,2 miljarder kronor under
budgetåret 1992/93 stod BSN för 29,8 och BKN för 11,8 miljarder
kronor.Garantiutfärdande myndigheter
budgetåret 1993/94 redovisas tre ansvarsförbindelser som totalt uppgår
till 20 303 miljoner kronor. De tre var till Securum (10 miljarder
kronor), Sparbanksstiftelserna (6,8) och Retriva (3,5). Inkomsterna från
kreditgarantiavgifter uppgick under budgetåret 1993/94 till 294,8 (100,0)
miljoner kronor. Avgiftsnivån på BSN:s garantier är 1 procent. BSN
betalade under budgetåret 1993/94 ut 20 231 (23 399) miljoner kronor
som ersättning för infriade garantier. Av tidigare infriade garantier har
399,9 (0,0) miljoner kronor återvunnits. Det tidigare avtalet med
Sparbanken Sveriges ägare, Sparbanksstiftelserna, har omförhandlats till
marknadsmässiga villkor vad gäller ränta och garantiavgift. Gentemot
Föreningsbanken har BSN också ett åtagande, men något direkt stöd har
inte utbetalats. Rekonstruktionen av Gota Bank har däremot inneburit en
mycket stor belastning för staten. Bankkrisen har kostat skattebetalarna
stora belopp och totalt har 65 miljarder kronor betalats ut. Av detta har
43,6 miljarder kronor betalats ut vid infrianden av kreditgarantier.
effektivt fungerande garantigivning för finansiering av bostadsbyggande.
Budgetåret 1993/94 registrerades 4 824 nya garantier med ett sammanlagt
garanterat belopp på 7 051 miljoner kronor. Garantistocken uppgick
därmed vid budgetårets slut till 19 827 miljoner kronor och antalet
garantier var 20 147. Inkomsterna från kreditgarantiavgifter uppgick
under budgetåret 1993/94 till 101,2 (67,5) miljoner kronor. Avgiftsnivån
på BKN:s garantier är 0,5 procent. BKN betalade under budgetåret
1993/94 ut 126,7 (0,4) miljoner kronor som ersättning för infriade
garantier. Av detta belopp har 5,7 (0,2) miljoner kronor återvunnits från
kommuner med borgensåtaganden.
tekniskt-ekonomiskt samarbete
1993 fick i uppdrag av regeringen att inom ramen av 1 miljard kronor
lämna garantier för affärer med Baltikum och Ryssland. EKN admini-
strerar så kallade biståndsgarantier på uppdrag av Beredningen för
internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS). Biståndsgarantierna
ingår i EKN:s redovisning. Utestående utfästelser och kapitalskuld den
30 juni 1994 var 87,5 (85,0) respektive 40,0 (36,7) miljarder kronor. Av
detta stod BITS för 9,9 respektive 8,9.
miljoner kronor, vilket är en ökning med 104 miljoner kronor från
föregående år. Avgiftsnivån för EKN och BITS ligger på 1 respektive 0,5
procent, om utestående kapitalskuld jämförs med avgifterna under året.
disponerar anslaget för täckande av kreditförluster och dels av länsstyrel-
sernas lantbruksenheter som administrerar de enskilda garantierna. Den
30 juni 1994 uppgick kapitalskulden för lantbruksgarantierna till 1,9 (2,0)
miljarder kronor, vilket är en halvering jämfört med början av åttiotalet,
då den uppgick till cirka 3,7 miljarder kronor. Antalet garantier har
minskat från cirka 25 000 för tio år sedan till dagens 10 900 (11 900).
Avgifterna för lantbruksgarantierna är 1 procent.
banken. Den 30 juni 1994 motsvarade det 13 025 (13 120) miljoner
kronor. Enligt regeringsbeslut garanterar staten de förluster som kan
uppkomma på kapitalinsatsen i Världsbanken. Förändringarna de senaste
åren beror endast på förändringar i kursrelationen mellan USD och
svenska kronor. Någon avgift tas inte ut på denna garanti. Från och med
1 januari 1995 har denna garanti överförts från Riksbanken till Finans-
departementet.
gemanget vara att kostnaderna för verksamheten skall täckas av dess
intäkter sett över en längre tidsperiod. Målet för verksamheten är vidare
att bidra till att andra myndigheters garantigivning bedrivs på ett effektivt
sätt. Vidare skall RGK meddela föreskrifter och allmänna råd för statliga
näringsområden.
kronor. Detta innebär en ökning av åtagandet med 18,5 miljarder.
Ökningen beror till största delen på RGK:s alltmer omfattande engage-
mang för garantier avseende pensionsåtaganden till bolagiserade
affärsverk och andra myndigheter. Den största ökningen rör Telia AB,
pensionsåtaganden till Telia AB och övertagande av de garantier som
tidigare utfärdats av Televerket. De sex största garantimottagama är
Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa (27,0 miljarder kronor), Telia
AB (4,8), Forsmarks Kraftgrupp AB (4,5), Sveriges Allmänna Hypoteks-
bank (2,3), Nordiska Investeringsbanken (2,0) och Stockholmsleder AB
(2,0). Tillsammans med statliga pensionsåtaganden (15,8) utgör dessa
nästan 90 procent av RGK:s garantier. Avgifterna uppgår till 0,4 procent
av total kapitalskuld.
och teknikutvecklingsverket, Överstyrelsen för civil beredskap, Luft-
fartsverket, Fiskeriverket, Utrikesdepartementet, Kammarkollegiet,
Centrala studiestödsnämnden, Statens vägverk och 18 länsstyrelser, har
utfärdat drygt 500 garantier på totalt 290 miljoner kronor. Detta belopp
utgör knappt 0,2 procent av statens totala garantiåtagande. Avgiftsnivån
för denna grupp av garantier ligger på knappt 1 procent.Övriga ansvarsförbindelser
ningen till riksdagen av den statliga garantiverksamheten är de skuld- och
garantiförbindelser som avser åtaganden gentemot internationella
utvecklingsbanker och utvecklingsfonder. I RGK:s årsredovisning är
dessa upptagna till 5,2 miljarder kronor som statliga ansvarsförbindelser.
Några avgifter tas inte ut för dessa ansvarsförbindelser.
garanti för det svenska betalningssystemet. Statens garanti omfattar,
förutom bankerna och deras dotterbolag, också vissa andra kreditinstitut
med statlig anknytning. Syftet med denna statliga garanti är att trygga
stabiliteten i betalningssystemet och säkra kreditförsörjningen. Det
statliga åtagandet är av temporär natur och skall avvecklas när för-
hållandena är sådana att det inte längre föreligger något hot mot
stabiliteten i det finansiella systemet. Denna statliga garanti är inte med
i siffersammanställningarna i föreliggande redovisning eftersom den inte
entydigt kan bestämmas beloppsmässigt. Någon avgift tas inte ut för
denna garanti.Utgifter till följd av infriade garantier
till 21,7 (24,5) miljarder kronor, vilket motsvarar 15 procent av total
kapitalskuld. De största infriandena redovisas av BSN med 20,2 (23,4)
miljarder kronor, EKN med 1,2 (1,1) och BKN med 0,1 (0,0). Exklusive
BSN uppgår infriandena till 1 procent av total kapitalskuld.Inkomster från lämnade garantier
miljoner kronor, jämfört med 606 under föregående budgetår. In-
komsterna genereras främst av EKN (328), BSN (295), RGK (262) och
BKN (101). Garantiavgifterna uppgår till 0,6 procent av total kapital-
skuld. Riksdagens beslut att avgiften på statliga garantier skall vara 1
procent uppnås inte under 1993/94. En lägre genomsnittlig avgiftsnivå
uttas av Riksbanken (0 procent), RGK (0,4 procent) och BKN (0,5
procent). Övriga myndigheters avgiftsnivå ligger på 1 procent.
1526 miljoner kronor jämfört med 598 föregående budgetår. Dessa in-
komster härrör främst från exportkreditgarantiema (975) där stora återbe-
talningar har gjorts från Brasilien, Indien, Iran, Etiopien, Mexiko och
Argentina. Sparbanksstiftelserna har återbetalat 400 miljoner kronor till
BSN, avseende tidigare infriade garantier.Det ekonomiska utfallet av verksamheten
infriade garantier har i förhållande till utgifter för infriade garantier
resulterat i ett stort nettounderskott på 19 150 miljoner kronor. Utfallet
exklusive BSN visar ett mindre överskott på 386 miljoner kronor.
Föregående budgetår visade också ett stort nettounderskott på 23 317
miljoner kronor. Exklusive BSN blev utfallet föregående år ett litet
underskott på 19 miljoner kronor.Sammanställning av statliga garantier
kapitalskuld för samtliga statliga garantier per den 30 juni 1994, samt
inkomster och utgifter för statliga garantier under budgetåret 1993/94.
utfärdade av
garantiram
per den
1 juli 1994
garantiut-
fästelser
per den
30 juni
1994
kapitalskuld
per den
30 juni
1994
följd av
infriade
garantier
från garanti
avgifter
till följd av
återbetal-
ningar av
tidigare
infriade
garantier
budgetåret 1995/96
5.1 Kompensation för prisutvecklingen
förlängda budgetåret 1995/96 avseende resurser för löner, lokaler och
övriga förvaltningskostnader genom s.k. pris- och löneomräkning
kompenserats för den faktiska prisutvecklingen under föregående budgetår
(1993/94) samt för perioden juli - december 1994 (schablonframskrivning
med oförändrad priskompensation). Särskilda indextal för lö-
nekostnadsutveckling, baserade på prisutvecklingen inom den konkurren-
sutsatta sektorn och de allmänna prisförändringarna för övriga för-
valtningskostnader har använts.
slag var tidigare baserad på Byggnadsstyrelsens avisering av hyra till
resp, myndighet. Eftersom myndigheterna från den 1 juli 1993 ansvarar
för sin egen lokalförsörjning inom ramen för anvisat ramanslag har i
årets budgetproposition en ny beräkningsteknik använts. De övergripande
principerna för omläggningen presenterades i 1994 års kompletterings-
proposition (prop. 1993/94:150, bet. 1993/94:FiU20, rskr. 1993/94:453).
schablonmässig omräkning av den samlade resursnivån för lokalanskaff-
ning på statsbudgeten. Som bas för beräkningen ligger, i huvudsak,
Byggnadsstyrelsens tidigare hyresaviseringar till resp, myndighet. Den
utifrån dessa aviseringar fastställda resursnivån har justerats med
utgångspunkt i en övergripande bedömning av de förväntade nivåerna på,
av myndigheterna, under budgetåret ny- och omtecknade hyreskontrakt.
För de unika kultur- och s.k. ändamålsfastigheter som förvaltas av
Statens fastighetsverk, där myndighetens verksamhet är integrerad med
fastigheten, har i princip det tidigare budgeteringssystemet tillämpats.
lokalkostnader ligger kvar hos myndigheten. Detta genom att myndig-
heten ges möjlighet att tillgodogöra sig besparingar, dels om hyresnivån
på de av myndigheten ny- och omtecknade kontrakten ligger under den
hyresnivå som schablonmässigt beräknats för myndigheten, dels när
myndigheten minskar sin lokalyta i relation till den tidigare av Byggnads-
styrelsen anvisade lokalytan.
lingen på lokaler kommer fortsättningsvis, på samma sätt som för löner
och övriga förvaltningskostnader, vara baserad på en övergripande
bedömning av den faktiska prisutvecklingen. När det gäller s.k.
ändamålsfastigheter kan särskilda analyser och beräkningar behöva göras.
således på en bedömning av prisutvecklingen under perioden 1 juli 1993
- 31 december 1994. En avstämning mot den verkliga prisutvecklingen
räkningen i nästkommande budgetarbete.
till ett produktivitetskrav om 0,99 % på 12-månadersbas, vilket motsvarar
den genomsnittliga årliga produktivitetsförbättringen inom näringslivets
tjänstesektor under de senaste tio åren. Motsvarande produktivitetskrav
gäller även för de myndigheter som driver avgiftsbelagd verksamhet där
myndigheter disponerar inkomsterna. Fjärde huvudtitelns anslag IV Al
Försvarsmakten är dock undantaget från detta produktivitetskrav.
priskompensationen till myndigheterna har lagts till grund för en prövning
av statens totala utgifter för förvaltning. Den enskilda myndighetens
samlade behov av medel, anvisade via ramanslag, har därefter på
sedvanligt sätt prövats och vägts mot andra utgifter på statsbudgeten inom
ramen för de samlade resurserna.6 Lån i Riksgäldskontoret för myndigheters
investeringar i anläggningstillgångar för
förvaltningsändamål
besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstill-
gångar för förvaltningsändamål intill ett sammanlagt belopp av
12 400 000 000 kronor.
ret (RGK) för myndigheters investeringar i anläggningstillgångar för för-
valtningsändamål fr.o.m. budgetåret 1993/94 enligt de principer som
redovisades i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 1, bet.
1992/93 :FiU20, rskr. 1992/93:189).6.1 Lånebemyndigande för budgetåret 1995/96
avseende upptagna lån i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål
den 30 juni 1994, dels låneramar som regeringen lämnat till myndig-
heterna för innevarande budgetår med hänsyn tagen till regeringsbeslut
som fattats t.o.m. den 15 december 1994 och dels beräknat sammanlagt
lånebehov för budgetåret 1995/96.
avser låneramsbeloppen den totala skuld som regeringen via myndig-
heterna högst får ha till RGK under det aktuella budgetåret.
Riksdagen bemyndigade regeringen att för dessa myndigheter ta upp lån Bilaga 1
i RKG intill ett sammanlagt belopp av 4 500 000 000 kronor (prop.
budgetårets utgång uppgick till 2 371 542 300 kronor. De främsta skälen
till skillnaden mellan den sammanlagda tilldelade låneramen och den
sammanlagda låneskulden torde vara följande.
myndigheterna belastas med hela kapitalkostnaden för investeringarna.
Myndigheterna har senarelagt planerade investeringar. Myndigheterna har
amorterat mer än planerat vad gäller den delen av myndigheternas
låneskuld till Riksgäldskontoret som tidigare var en kapitalskuld till Stats-
kontoret för ADB-utrustning. Anledningen till att myndigheterna
amorterar mer än planerat är att amorteringstiden, som Statskontoret
beslutade, för ADB-utrutsningen varit för lång i förhållande till den
ekonomiska livslängden. Den sammanlagda tilldelade låneramen för
budgetåret 1993/94 har beräknats från myndigheternas redovisning av
planerade investeringar, vilka sannolikt har innehållit ett visst mått av
överplanering. Myndigheterna har i vissa fall varit obenägna att ta upp
lån i Riksgäldskontoret i de fall myndigheterna har haft medel tillgängliga
i form av anslagssparande och överskott i avgiftsfinansierad verksamhet.
utvecklingen av myndigheternas investeringsverksamhet.
till 12 400 000 000 kronor. Av beloppet beräknas 617 770 000 kronor
ställas till regeringens disposition för att möta oförutsedda behov, vilket
utgör 5 % av det sammanlagda lånebeloppet. Utökningen jämfört med
innevarande budgetårs låneramar beror dels på att budgetåret 1995/96
avser 18 månader, dels på att den totala upplåningsvolymen successivt
ökar de närmast följande budgetåren eftersom amorteringarna inte blir
lika stora som upplåningen förrän samtliga investeringar i anläggningstill-
gångar för förvaltningsändamål är finansierade med lån i RGK.Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
regeringen har förordat i det föregående,
regeringen har förordat i det föregående,
verksamhet i enlighet med vad regeringen har förordat (Ekonomisk
styrning av statlig verksamhet, avsnitt 2.1),
ringspropositionen och i enlighet med vad regeringen har förordat i
det föregående,
Riksgäldskontoret till investeringar i myndigheters anläggningstill-
gångar för förvaltningsändamål intill ett sammanlagt belopp av
ställning, avsnitt 6.1).Innehåll
sektorns finanser
i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål
6.1 Lånebemyndigande för budgetåret 1995/96
för 1995Preliminär Nationalbudget
Förord
internationella och den svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1996.
olika myndigheter och institutioner. För bedömningen av den internatio-
nella utvecklingen har material erhållits från bl.a. OECD. Beskrivningen
av den svenska ekonomin baseras främst på underlag från Statistiska
centralbyrån och på den prognos som Konjunkturinstitutet publicerade
den 13 december. Ansvaret för de redovisade bedömningarna åvilar dock
helt Finansdepartementets ekonomiska avdelning.
ling i ett något längre perspektiv. Den traditionella prognosen för 1995
och 1996 har kompletterats med tre alternativa scenarier över utveck-
lingen t.o.m. 1998. Dessa beräkningar är gjorda med stöd av Kon-
junkturinstitutets modeller KOSMOS och FIMO.
mentsrådet Håkan Frisén. Kalkylerna avslutades den 22 december 1994.Inledning
1.1 Utvecklingen 1995-96
1930-talet, förstärktes successivt under 1994. Spridningseffekterna från
den gynnsamma exportutvecklingen till andra delar av ekonomin har
blivit allt påtagligare. Investeringsaktiviteten i näringslivet ökade betydligt
trots de höga realräntorna. Under hösten kunde också en tydligare för-
bättring av arbetsmarknadsläget skönjas. Efter tre år med kraftigt fällande
produktion ökade BNP med ca 2 % under 1994.
Perioden med snabba marknadsandelsvinster för svensk export, som upp-
nåtts genom den dramatiska förbättringen av konkurrenskraften, bedöms
nu vara avslutad. Den förstärkta internationella efterfrågan möjliggör
dock en fortsatt god exporttillväxt. En tilltagande investeringsaktivitet
förutses utgöra den starkaste drivkraften till tillväxten under de närmaste
åren som en följd av stigande kapacitetsutnyttjande. Samtidigt dämpas
den privata konsumtionsutvecklingen av den nödvändiga budgetkonsolide-
ringen. Ur arbetsmarknadssynpunkt kännetecknades såväl nedgångsfäsen
som början av återhämtningen av en stark produktivitetsuppgång. Efter-
hand ökade sysselsättningen i antal arbetade timmar, vilket dock till-
godosågs genom en kraftigt stigande medelarbetstid. Dessa faktorer har
närmaste åren förutses dock antalet sysselsatta öka relativt kraftigt. En
normalisering av utvecklingen avseende såväl produktivitet som medel-
arbetstid är naturlig i takt med att konjunkturuppgången allt mer befästs.
2,9 % 1996. Samtidigt beräknas den sammanlagda sysselsättningsupp-
gången från 1994 till 1996 uppgå till ca 170 000 personer.
tiska propositionen i november 1994 innebär detta en nedrevidering av
BNP-tillväxten för 1995 med 0,8 procentenheter. Denna förklaras dock
till övervägande del av tekniska faktorer. Nationalräkenskaperna har
sedan den senaste prognosen bytt s.k. basår för fastprisberäkningama.
Man har nu övergått till att göra beräkningarna i 1991 års priser istället
för i 1985 års. Detta påverkar viktförhållandena mellan olika efterfråge-
komponenter. Bostadsinvesteringar får t.ex. en betydlig större vikt i 1991
års priser eftersom prisuppgången i denna sektor var så kraftig mellan
1985 och 1991. Det kraftiga fallet för dessa under 1994 och 1995 ger
därför en betydligt större negativ effekt på tillväxten med det nya basåret.
Totalt beräknas effekten på tillväxten av basårsbytet uppgå till drygt en
halv procentenhet såväl för 1994 som 1995. Detta innebär att bytet av
basår mer än väl förklarar nedrevideringen av BNP-tillväxten för 1994.
Nedrevideringen av BNP-prognosen för 1995 beror till ca 3/4 på basårs-
bytet.
kan dekomponeras i en internationell ränteuppgång och en ökad ränte-
skillnad gentemot omvärlden. Knappt hälften av den svenska ränteupp-
gången på femåriga statsobligationer motsvaras av högre tyska räntor.
Återstoden beror således på en högre ränteskillnad.
samt 116 den 31 december 1996.
farhågor om hög inflation på medellång och lång sikt. De höga inflations-
förväntningarna har dels att göra med Sveriges inflationshistorik, dels
med den snabbt ökande offentliga skuldsättningen. Förtroendet för för-
mågan att vidmakthålla en låg inflation på längre sikt har hittills knappast
befästs på något avgörande sätt, trots låga inflationstal. Att inflationen
har varit låg under den djupa lågkonjunktur Sverige har genomgått är inte
förvånande och har därför ännu inte övertygat placerare om att inflatio-
nen kommer att förbli låg även under en kommande högkonjunktur.
under 1994 med förändringar i ekonomiska faktorer såsom inhemska och
internationella realräntekrav, inflationsförväntningar och förväntade
växelkursrörelser.
dock relativt måttligt. Skillnaden mellan den femåriga räntan och inflatio-
nen 1996 är fortfarande hög. Anledningen till de successivt lägre lång-
samt för en långsiktig prisutveckling som är förenlig med inflationsmålet.
Utrymmet för en svensk räntenedgång begränsas emellertid av att en viss
uppgång av de internationella långräntoma förefaller sannolik. En sådan
utveckling kan ses som ett naturligt element i den internationella konjunk-
turuppgången.
valutor samt mot dollarn under 1995 och 1996. Kostnads- och prisjäm-
förelser med viktiga konkurrentländer och en stark prognostiserad bytes-
balansutveckling indikerar att det finns ett betydande utrymme för en real
appreciering av den svenska kronan. Med nuvarande inflationsutsikter
förutsätts detta utrymme omsättas i en nominell kronappreciering.
växte totalproduktionen i OECD med nära 3 % 1994. Tillväxten i USA
var fortsatt stark samtidigt som det skedde en markant förbättring av kon-
junkturen i Europa. Även i Japan har nu en återhämtning inletts. Inflatio-
nen i OECD fortsatte att falla i inledningen av 1994 och uppgick till
2,2 % under första halvåret. Under andra halvåret skedde dock en viss
uppgång. Arbetslösheten i OECD kulminerade i böljan av 1994 och en
långsam nedgång har nu inletts. Arbetslösheten i Europa ligger väsentligt
högre än i USA och Japan.
med förhållandevis hög tillväxt och måttlig inflation. Däremot sjunker
arbetslösheten endast långsamt och budgetunderskotten fortsätter att vara
stora i många länder. BNP-tillväxten i OECD beräknas till nära 3 %
såväl 1995 som 1996. I USA sker en gradvis avmattning, medan aktivi-
teten i Europa och Japan tilltar. Arbetslösheten i OECD förutses minska
till drygt 7,5 % av arbetskraften 1996. Inflationen väntas stiga något i
OECD-området som helhet. Detta beror främst på tilltagande prisökning-
ar i USA. Den genomsnittliga inflationen i OECD dras dock ned kraftigt
av en mycket låg inflation i Japan.
vara avgörande för Sveriges möjligheter att i framtiden kombinera en hög
tillväxt med låg inflation. Under prognosperioden bedöms de genomsnitt-
liga löneökningarna dämpas av den historiskt sett höga arbetslösheten.
till 2,8 %, vilket var en halv procentenhet lägre än 1993. I samband med
stigande sysselsättning beräknas den genomsnittliga lönen öka med 3,5 %
respektive 4 % 1995 och 1996. Industrins löner väntas årligen stiga med
1,5-2 procentenheter mer än genomsnittet i ekonomin.
vissa tecken på att stiga. Konsumentprisernas (KPI) ökningstakt tilltog
från ca 2 % under våren 1994 till knappt 3 % vid slutet av året. Det
stigande kapacitetsutnyttjandet inom industrin har bidragit till höjda
producentpriser, framför allt på insatsvaror. Det finns dock skäl att tro
att spridningseffekterna blir relativt begränsade framöver. Den goda till-
gången på arbetskraft i kombination med en förväntat svag utveckling av
den privata konsumtionen torde medföra att såväl lönekostnader som mar-
ginaler stiger relativt långsamt. Industrins investeringar ökar dessutom
starkt vilket minskar risken för ytterligare flaskhalsar i produktionen.
Under hela prognosperioden kommer emellertid höjda indirekta skatter
och minskade subventioner att medverka till att öka konsumentprisindex.
Av den prognostiserade KPI-ökningen på 2,9 respektive 3,7 % under
1995 och 1996 beräknas 0,7 respektive 1,5 procentenheter förklaras av
detta. Nettoprisindex, där dessa effekter exkluderas, beräknas därför stiga
med knappt 2 % varje år.
volymökningar under 1993 och 1994. Marknadsandelarna har ökat på de
traditionella marknaderna inom OECD. Samtidigt har påtagliga export-
ökningar skett till de snabbväxande marknaderna i Fjärran Östern. Under
1995 och 1996 stiger de svenska arbetskraftskostnaderna (i gemensam
valuta) något mer än konkurrenternas samtidigt som kapacitetsrestriktio-
ner alltmer börjar göra sig gällande. Ett fortsatt gynnsamt kostnadsläge
tillsammans med den internationella konjunkturuppgången innebär dock
att exporten fortsätter att stiga relativt kraftigt. Ökningen bedöms bli
knappt 10 % 1995 och ca 7 % 1996.
beror detta på en stark efterfrågan från exportsektorn samt på det kraftiga
marknadsföretag erhållit genom deprecieringen av kronan har ännu inte
inneburit att man kunnat öka sina marknadsandelar. Under 1995 och
1996 dämpas ökningen i importefterfrågan något samtidigt som hemma-
marknadsföretagen förväntas kunna utnyttja det gynnsamma konkurrens-
läget i en större utsträckning. Därigenom dämpas importens ökningstakt.
privata konsumtionen. En säsongrensad förstärkning noterades dock under
det 3:e kvartalet och enligt statistik över detaljhandeln från Handelns
Utredningsinstitut har denna uppgång fortsatt också under 4:e kvartalet.
Preliminärt bedöms den privata konsumtionen ha ökat med 0,6 % under
utvecklas mycket svagt de närmaste åren. Detta gäller speciellt år 1995
då de realt disponibla inkomsterna minskar med närmare 2,5 %, trots att
sysselsättningsuppgången ger upphov till en relativt kraftig ökning av
löneinkomsterna. De minskande inkomsterna under 1995 bedöms dock
komma att mötas med ett minskat sparande. Denna bedömning kan moti-
veras av flera skäl. Hushållens skuldanpassning har varit kraftig de
senaste åren och mycket tyder på att denna process nu går mot sitt slut.
Därtill kommer att förändringen i arbetsmarknadsläget nu blir allt tyd-
ligare genom den stigande sysselsättningen. Risken för att drabbas av
arbetslöshet torde därför uppfattas som betydligt lägre än för bara något
år sedan, vilket väntas leda till en ökad konsumtionsbenägenhet. Det är
också rimligt att anta att de föreslagna statsfinansiella besparingarna i stor
utsträckning var förutsedda av hushållen. I så fäll har hushållen redan
tidigare, åtminstone delvis, anpassat sin konsumtionsnivå varför effekten
när åtgärderna väl träder i kraft blir begränsad. Av dessa skäl bedöms
den privata konsumtionen 1995 förbli oförändrad jämfört med 1994 års
nivå, för att sedan öka med ca 1 % år 1996.
kr 1993
dock från en mycket låg nivå. Ökningen uppgick preliminärt till 15 %.
Inom industrin var expansionen ca 20 %. Genom den extremt kraftiga
nedgången inom bostadssektorn minskade ändå de totala bruttoinveste-
ringarna något jämfört med 1993. Den snabba produktionstillväxten inom
industrin innebär att kapacitetsutnyttjandet nu ökar väsentligt, vilket i
expansionen väntas överstiga 30 % 1995. Investeringarna inom övriga Bilaga 1.1
delar av näringslivet hämmas i viss mån fortfarande av den svaga hem-
mamarknaden samt ett betydande överskott på kommersiella lokaler. Allt-
fler tecken tyder dock på att utvecklingen är på väg att vända. Priserna
på kommersiella fastigheter har stabiliserats och flera tjänstesektorer
redovisar nu expansiva produktionsplaner. De investeringsstimulanser
som föreslogs i den ekonomisk-politiska propositionen i november bidrar
också till investeringsexpansionen. De totala bruttoinvesteringarna för-
utses stiga med ca 9 % under 1995 trots ett fortsatt kraftigt fall i bostads-
byggandet. Under 1996 förutses näringslivets investeringsexpansion däm-
pas något samtidigt som nedgången i bostadsbyggandet då bedöms ha
upphört. Totalt väntas därför investeringsuppgången 1996 bli nästan lika
betydande som under 1995.
goda lönsamheten i kombination med en mycket snabb produktionstillväxt
inom stora delar av näringslivet innebär emellertid att investeringar i real-
kapital är attraktiva även vid förhållandevis höga realräntor. Det goda
vinstläget i många företag innebär också att en stor del av investeringarna
kan finansieras med egna medel.
1994, preliminärt ca en procentenhet. I takt med den stigande produktio-
nen växte industrins lager av insatsvaror och varor i arbete. Ett påtagligt
omslag skedde också i partihandelns lager, där en betydande lageravveck-
lageruppbyggnad förklara den snabbt ökande importen under slutet av
stigit snabbt och ligger nu förhållandevis högt. Enligt Konjunkturinstitu-
tets barometer planerar ändå industriföretagen för stora produktionsök-
ningar också under 1995. Mot bakgrund av expansiva investeringsplaner
samt en viss ytterligare potential till högre utnyttjandegrad av realkapital-
stocken förutses tämligen höga tillväxttal för industriproduktion såväl
1995 som 1996. Takten i produktionsuppgången förväntas dock avta
under prognosperioden. Uppgången i den privata tjänstesektorns produk-
tion var påfallande kraftig under 1994 och inträffade också tidigare än
beräknat. Tillväxttakten i den privata tjänsteproduktionen väntas tillta
något under prognosperioden, men hålls tillbaka av den svaga utveck-
lingen av den privata konsumtionen. Produktionen i byggnadssektorn fort-
satte 1994 att minska kraftigt för tredje året i rad. Ett tilltagande investe-
ringsbehov i näringlivet tillsammans med de föreslagna stimulansåtgärder
för byggande innebär dock att byggproduktionen väntas tillta fr.o.m.
ca 4,5 % såväl 1995 som 1996, vilket är historiskt sett mycket höga till-
växttal.
1994. Sysselsättningen, mätt som antal arbetade timmar, ökade betydligt.
En ökad medelarbetstid innebar emellertid att antalet sysselsatta personer
fortsatte att minska 1994 jämfört med 1993. Under 1995 väntas dock
antalet sysselsatta öka med 2,7 %, vilket motsvarar ca 105 000 personer.
Sysselsättningsexpansionen fortsätter också 1996 om än i något lång-
sammare takt.
1994 till 6,1 % 1996, mätt som årsgenomsnitt. Effekterna på arbetslös-
heten begränsas dock av att även utbudet av arbetskraft kan väntas öka
när situationen på arbetsmarknaden ljusnar. Andelen av befolkningen
mellan 16 och 64 år som utgör arbetskraften, dvs de som arbetar eller är
arbetslösa, har sjunkit från nästan 85 % 1990 till 77 % 1994. Många av
de personer som försvunnit ur arbetskraften förväntas återvända till
arbetsmarknaden när sysselsättningsutvecklingen förbättras.
1994 uppgå till ca 168 miljarder kr eller drygt 11 % av BNP. Det är en
förbättring med ca 25 miljarder kr sedan 1993. Därmed har de senaste
årens ökning av underskottet brutits. Under de närmaste två åren leder
uppgången i ekonomin, tillsammans med successiva genomslag av de
budgetförstärkande åtgärderna, till en relativt kraftig reducering av den
offentliga sektorns sparandeunderskott. För 1996 beräknas underskottet
till knappt 7 % av BNP. Statens finansiella sparande förbättras i än högre
grad, från ett underskott 1993 på ca 237 miljarder kr till ca 120 miljarder
kr 1996 eller ca 7 % av BNP. Statens finanser förbättras i begränsad
utsträckning 1995 medan förstärkningen 1996 är kraftig. Detta samman-
hänger till en del med periodiseringseffekter av skatteinkomsterna, t.ex.
till följd av ändrad momsuppbörd genom EU-medlemskapet. Därtill kom-
t.ex. momsbasema mycket svagt av detta skäl. Sparandet i AP-fonden Bilaga 1.1
halveras och den kommunala sektorns sparandeöverskott vänds till under-
skott mellan 1993 och 1996. I och med att de årliga underskotten i staten
och den offentliga sektorn alltjämnt är betydande fortsätter statskulden
och den offentliga sektorns nettoskuld att öka. I slutet av 1996 uppskattas
statskulden uppgå till ca 95 % av BNP och den offentliga sektorns finan-
siella nettoskuld till 40 % av BNP.
arbetsmarknadspolitiska åtgärders direkta inverkan
vikariat och företagsutbildning.
och arbetslivsutveckling.
reguljära utbildningen som genomförts inom arbetsmarknadspolitikens och utbildnings-
politikens gemensamma ram. Omfattningen av denna uppgår under kommande
budgetår till ca 90 000 platser. Deltagande i dessa räknas som varande utanför
arbetskraften ovan. Inte heller ingår personer som beräknas få del av det nu föreslagna
särskilda sysselsättningsstödet eller de som erhållit arbete genom infrastruktursats-
ningar. Dessa beräknas till ca 110 000 resp 50 000 personer. Dessa ingår i reguljär
sysselsättning ovan. Viss hänsyn har tagits till personer som deltar i s.k. datortek samt
i det s.k. utvecklingsåret mm. Adderas samtliga ovanstående program till de ca
200 000 personerna (86 000 +117 000) i tabellen ovan kan en total uppskattning av
antalet som berörs av arbetsmarknadspolitiken beräknas till drygt 500 000 personer
för kommande budgetår.
offentliga finansiella sparandet. Det privata finansiella sparandet förutses
minska de närmaste åren. Denna minskning är dock inte lika kraftig som
förbättringen i den offentliga sektorn varför bytesbalansen förstärks under
prognosperioden. Det finansiella sparandet i företagssektorn kvarstår på
en onormalt hög nivå. Under 1995 ökar också det reala sparandet genom
den tilltagande investeringsaktiviteten. Sammantaget innebär detta en rela-
tiv kraftig ökning av det totala bruttosparandet i ekonomin, dvs reala
investeringar plus bytesbalans. Som andel av BNP ökar bruttosparandet
från 11,6 % bottenåret 1993 till ca 19 % 1996.
1.2 Den svenska ekonomin i ett medelfristigt perspektiv
ekonomiska utvecklingen t.o.m. år 1998. I ett sådant tidsperspektiv är
införmationsunderlaget otillräckligt för att prognoser i vanlig mening skall
kunna utarbetas. Mot bakgrund av de stora förändringar som den svenska
ekonomin genomgår ter sig varje scenario över utvecklingen på medel-
lång sikt som särskilt osäkert. Samband och erfarenheter baserade på
historiska tidsserier med andra skatte- och regelsystem i ekonomin har
begränsat värde i en situation som i så många avseenden avviker från
tidigare perioder.
är emellertid stort. Den ekonomiska politiken och de grundläggande Bilaga 1.1
ekonomisk-politiska frågeställningarna har fått en allt större tyngdpunkt
mot det medelfristiga perspektivet. I synnerhet behöver utvecklingen för
de offentliga finanserna och på arbetsmarknaden belysas också i detta
tidsperspektiv. Det svenska medlemskapet i EU och ambitionen att delta
i det europeiska monetära samarbetet ställer också krav på utarbetandet
av ett konvergensprogram i ett medelfristigt perspektiv. Konvergenskri-
terierna enligt Maastrichtfördraget avser bl.a. maximigränser för den
offentliga sektorns finansiella underskott (3 % av BNP), samt för den
konsoliderade bruttoskulden (60 % av BNP). Även inflationstakt, långa
marknadsräntor samt växelkursutveckling ingår i kriterierna.
redovisas. Huvudsyftet med scenarierna är att illustrera hur ekonomin
utvecklas i olika avseenden vid skilda tillväxttakter. Obalanserna på
arbetsmarknaden och i de offentliga finanserna är mycket stora. I scena-
rierna illustreras tillväxtens betydelse för hur dessa frågor utvecklas i ett
längre tidsperspektiv. Syftet är alltså inte att ange vilka förutsättningar i
form av ekonomisk politik m.m. som krävs för att åstadkomma en viss
tillväxt.
tas som gynnsamma. Ett antal strukturella reformer har genomförts de
senaste åren t.ex. skattereformen, utökad konkurrenslagstiftning, reformer
avseende sjuk- och arbetsskadeförsäkringar samt pensionssystemet m.m.
Genom dessa reformer har den långsiktiga tillväxtförmågan i ekonomin
stärkts. Därtill kommer att resursutnyttjandet i ekonomin i utgångsläget
är lågt, genom att en betydande del av arbetskraften saknar reguljär
sysselsättning.
tik som föreslagits i höstens ekonomisk-politiska proposition, i EU-finan-
sieringspropositionen samt i föreliggande budgetproposition.
Liberaliseringen av världshandeln, den europeiska integrationen och en
successivt starkare internationell konjunktur förutsätts ge en tillväxt i
OECD-området på knaptt 3 % årligen under periden 1996-1999. Markna-
den för svensk export av bearbetade varor till dessa länder ökar därmed
med i genomsnitt 6,5 % per år under perioden. Därtill kommer att de
sydostasiatiska ländernas expansion väntas fortsätta. Inflationsbekämp-
ningen inom OECD-ländema förväntas ha fortsatt hög prioritet varför den
genomsnittliga prisutvecklingen på världsmarknaden väntas uppgå till
knappt 3 %.
funktionssätt samt graden av trovärdighet för den ekonomiska politiken
avseende bl.a. inflationen och de offentliga finanserna. Arbetsmarknadens
tagligt kunna sänka arbetslösheten utan att löneökningarna tilltar på ett
inflationsdrivande sätt. Ekonomins varierande funktionsförmåga har också
tagit sig uttryck i något skilda ränteantaganden mellan alternativen. Den
femåriga statsskuldsräntan antas sjunka till 8 % som årsgenomsnitt i
alternativet med medelhög tillväxt. Räntan antas vara 1/2 procentenhet
högre respektive lägre i de två övriga alternativen 1998.
drag är desamma i alla alternativ. Detta gäller också produktivitetsutveck-
lingen. Inflationstrycket kan naturligtvis antas vara högre vid ett högre
resursutnyttjande i ekonomin. Förutsättningarna är dock att ekonomins
funktionsätt varierar i de olika alternativen varför inflationstendenser upp-
står vid olika grad av resursutnyttjande.
från den prognos för 1995 som presenteras i nationalbudgeten. Alterna-
tivet med medelhög tillväxt sammanfaller detta år med nationalbudgetens
prognos.
under perioden innebär att hushållens inkomster utvecklas svagt i samtliga
alternativ. Den privata konsumtionens bidrag till tillväxten blir därför
begränsad i samtliga scenarier. Den slutliga effekten av besparingarna
beror dock på i vilken grad ekonomins aktörer anser politiken långsiktigt
trovärdig och hållbar. Därigenom påverkas räntebildning, konsumtions-
och investeringsbeteende i hög grad.
Källa: Finansdepartementet.
medelhög tillväxt till 2,7 %. Ett successivt större förtroende för den
svenska ekonomin samt en hög lönsamhet i näringslivet medför en fort-
satt utbyggnad av produktionskapaciteten samtidigt som hushållen min-
skar sitt sparande. Effekterna av budgetförstärkningarna på efterfrågan
bär att situationen på arbetsmarknaden gradvis förbättras. Under åren Bilaga 1.1
1996 till 1998 skapas knappt 200 000 nya jobb. Den totala arbetslösheten
uppgår i detta alternativ till ca 9,5 % av arbetskraften. De personer som
lämnade arbetskraften under den kraftiga nedgången i ekonomin kommer
bilitet, vilket innebär tendenser till inflationsdrivande löneökningar redan
vid en hög arbetslöshet. Osäkerheten om huruvida utvecklingen av de
offentliga finanserna är hållbar tilltar. Den bestående höga arbetslösheten
skapar osäkerhet om hur den ekonomiska politiken kommer att utformas.
Osäkerheten tar sig uttryck i något högre räntor än i de övriga alterna-
tiven samt en dämpad investerings- och konsumtionsbenägenhet hos före-
tag och hushåll. Den genomsnittliga BNP-tillväxten i detta alternativ upp-
går till 2,0 %. Arbetslöshetsnedgången avbryts i ett tidigt skede och
summan av de öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende åtgär-
der når inte under 11 % av arbetskraften. Graden av permanent utslag-
ning från arbetsmarknaden är också högre än i alternativet med medelhög
tillväxt.
nettoskuld’
marknaden är i detta alternativ tillräckligt flexibel för att medge en
snabbare tillväxt utan att inflationsdrivande löneökningar uppstår. För-
troendet för hållbarheten i den ekonomiska utvecklingen ökar efterhand
som sysselsättningen ökar och de offentliga finanserna förbättras. Detta
leder till lägre realräntor och reducerad osäkerhet vilket bidrar till en
snabbare konsumtions- och investeringstillväxt. Antalet reguljärt syssel-
satta ökar i denna kalkyl med ca 330 000 under åren 1996 till 1998. Den
goda efterfrågan på arbetskraft innebär också att den andel av befolk-
ningen som tillhör arbetskraften ökar väsentligt. Den totala arbetslösheten
sjunker till 8 % år 1998.
ning av det offentliga underskottet i samtliga alternativ. Den ekonomiska
tillväxten är också av stor betydelse för de offentliga finansernas utveck-
ling. En ökad sysselsättning och höjda reallöner leder till ökade skatte-
inkomster och minskar utgifterna för arbetslösheten. Även räntenivåerna
har betydelse för de offentliga finanserna. Den ökande skuldsättningen de
senaste åren har ökat statsfinansernas känslighet for ränteförändringar.
den mycket höga nivå som råder i dagsläget. Speciellt är företagens
finansiella sparande anmärkningsvärt högt. I takt med en ökande investe-
ringsaktivitet är det därför naturligt att företagen minskar sitt finansiella
sparande. I samtliga alternativ förblir bytesbalansen positiv under kalkyl-
perioden. Detta är tydligast i alternativet med låg tillväxt där den privata
sektorns konsumtions- och investeringsbeteende är som mest försiktigt,
vilket tar sig uttryck i en lägre import.
finansiella underskott från ca 10 % 1995 till 2,4 % 1998, som andel av
BNP. Därmed uppfylls EU:s konvergenskriterium i detta avseende. Det
primära finansiella sparandet, dvs. exklusive ränteutgifter och kapital-
inkomster, visar ett svagt överskott 1998 uppgående till ca 0,5 % av
BNP. De offentliga utgifterna minskar, som andel av BNP, från ca 70 %
1995 till drygt 64 % 1998, till en betydande del beroende på lägre ut-
gifter för arbetsmarknadsstöd i olika former. Samtidigt ökar inkomsterna
från ca 60 % till ca 62 % under samma period. Såväl utgifts- som in-
komstandelar tenderar dock normalt att minska under en period med
stigande resursutnyttjande i ekonomin. Detta är delvis en avspegling av
de s.k. automatiska stabilisatorernas verkan. De budgetförstärkande åt-
gärderna som vidtagits har därför i högre grad än vad som antyds av
ovanstående siffror bidragit till att hålla uppe inkomstkvoten.
och 1997 då den båda åren uppgår till drygt 95 %. Såväl statsskulden
som den konsoliderade offentliga bruttoskulden enligt Maastrichtdefini-
tionen minskar 1998. Skulden enligt Maastrichtdefinitionen uppgår dock
till ca 90 % av BNP, vilket avsevärt överstiger konvergenskriteriet. Den
offentliga sektorns finansiella nettoskuld, som andel av BNP, beräknas
i stort sett vara oförändrad mellan 1997 och 1998.
långsammare takt. Detta beror bl.a. på högre utgifter för arbetslöshet
samt lägre skatteintäkter jämfört med alternativet med medelhög tillväxt.
Därtill kommer också att räntenivån antas vara högre vilket ökar belast-
ningen på statens ränteutgifter. Underskottet i det finansiella sparandet år
1998 uppgår till ca 4,5 %, såväl för hela den offentliga sektorn som för
staten. Därmed ökar statsskulden, som andel av BNP, något även år
1998. Denna ökningen från 1997 är dock mycket begränsad.
serna så kraftig att såväl statsskuldkvoten som skuldkvoten enligt
Maastrichtkriteriet, som andel av BNP, når sitt maximum redan år 1996.
ningarna innebär en markant förbättring av den offentliga sektorns finan-
siella situation i samtliga alternativ. Tillväxten och arbetslöshetens bety-
delse illustreras av att statsskuldskvoten minskar år 1998 vid såväl hög
som medelhög tillväxt, medan en viss ökning sker 1998 i fallet med låg
tillväxt. EU:s konvergenskriterium avseende den offentliga skuldsättning-
ens nivå (maximalt 60 % av BNP) är långt ifrån att uppfyllas i något
alternativ. Däremot uppfylls konvergenskriteriet avseende den offentliga
sektorns finansiella sparande såväl i alternativet med hög som med
medelhög tillväxt genom att underskottet understiger 3 % av BNP.
2 Internationell utveckling
2.1 Sammanfattande översikt
drygt 1 %. Återhämtningen, som inleddes i USA, började sprida sig till
allt fler länder under loppet av 1993 och 1994 översteg tillväxten den
trendmässiga takten. I USA har uppgången nu kulminerat och en viss
dämpning kan förväntas den närmaste tiden. I Europa har vändningen va-
rit påfallande snabb. Fortfarande finns dock betydande outnyttjade pro-
duktionsreserver i flertalet europeiska länder, varför tillväxten väntas till-
ta ytterligare. Den japanska ekonomin ligger efter övriga huvudregioner
i konjunkturcykeln, men det förefaller som om en återhämtning har
etablerats.
OECD-Europa. Under 1995 och 1996 beräknas tillväxten bli knappt 3 %
i OECD som helhet, medan den i Europa väntas överstiga 3 % 1996. I
USA kommer den inhemska efterfrågan gradvis att dämpas under prog-
nosperioden. Däremot väntas den inhemska efterfrågan i Europa och Ja-
pan tillta. I Europa beror detta främst på en ökad investeringsaktivitet och
i Japan på en uppgång i privat konsumtion.
Årlig procentuell förändring
1994, den lägsta nivån sedan 1963. Inflationen ser dock ut att ha nått sin
botten. En viss uppgång i prisökningstakten kan förutses när produk-
tionsgapet i framför allt USA elimineras och efter hand minskar i Euro-
pa. I OECD beräknas prisökningstakten till 2,7 % 1995 och 3 % 1996.
I Europa väntas inflationen något överstiga 3 % 1996. Det innebär att
den genomsnittliga inflationen i EU hotar att överstiga nivån 2-3 %, vil-
ken angivits som riktvärde i EUs riktlinjer för den ekonomiska politiken
som antagits av Europeiska Rådet.
första halvåret 1994 och väntas gradvis sjunka under prognosperioden till
ses förenlig med stabil inflation. I Europa antas arbetslösheten sjunka en-
dast långsamt. I takt med att de ekonomiska utsikterna förbättras kommer
även arbetskraftsutbudet att öka, vilket begränsar nedgången i arbetslös-
heten.
Årlig procentuell förändring
i den offentliga sektorns finansiella sparande i OECD som helhet sjönk
från 4,2 % av BNP 1993 till ca 3,7 % av BNP 1994. Förbättringen är
såväl cyklisk som strukturell. Under prognosperioden väntas inga ytter-
ligare förbättringar i USA, medan underskottet i Europa minskar. I Japan
stärks de offentliga finanserna när finanspolitiken skiftar över till att bli
mer restriktiv.
gens i sina ekonomier. Maastrichtfördraget har flera mekanismer för att
koordinera medlemstatemas ekonomiska politik. Det mest centrala är de
konvergenskriterier som länderna ska uppfylla innan växelkurserna slut-
ligen låses i tredje etappen av EMU. Dessa kriterier sätter bl.a. maximi-
gränser för den offentliga sektorns budgetunderskott (3 av BNP) och
konsoliderade bruttoskuld (60 % av BNP). Även inflationstakt, långa
marknadsräntor samt växelkursutveckling ingår i kriterierna. Inflation och
långa räntor i genomsnitt under en tidsperiod får inte överstiga nivån i en
referensgrupp länder med mer än 1,5 respektive 2 procentenheter. Denna
referensgrupp består av de tre länder som uppvisar störst prisstabilitet.
Europeiska rådet utformar dessutom ett antal övergripande ekonomiska
riktlinjer vilka medlemstatema rekommenderas att följa. Dessa syftar
bl.a. till att uppnå ökad ekonomisk konvergens. Vidare presenterar
medlemmar vilka inte uppfyller kraven, ekonomiska program för att nå
de uppsatta målen, s.k. konvergensprogram.
1994 för nuvarande och blivande medlemsstater. I nuläget är det endast
ett fåtal länder som uppfyller samtliga villkor, nämligen Luxemburg,
Tyskland och Irland. Irland gör detta i kraft av att ha uppvisat en
trendmässigt fallande skuldkvot. Allmänt sett är det kriterierna som gäller
de offentliga finanserna som vållar de största problemen. Sverige
uppfyller för närvarande endast kriterierna för inflation och den långa
räntan. Spanien, Grekland, Italien och Portugal, har problem även med
dessa variabler. En första prövning av konvergensvillkorens efterlevnad
kommer att tas vid utgången av 1996. Om en majoritet av medlemslän-
derna uppfyller de nödvändiga kraven, kan beslut fattas om att inleda
EMUs tredje etapp. Att så skulle ske ter sig emellertid tämligen
osannolikt.
Grekland, Irland, Luxemburg och Portugal har privatkonsumtionsdeflator använts.
procentuell förändring. Räntan avser ca 10-åriga löptider och visar genomsnittet fram
till oktober 1994. Kriterierna för KPI och räntan är uträknade genom ett aritmetiskt
genomsnitt av de tre länder som ingår i referensgruppen. Dessa länder markeras med
stjärna (*).
mycket i fokus de senaste åren. Diskussionen har bl.a. gällt i vilken grad
de höjda realräntorna hindrar återhämtningen. Det är dock inte självklart
att den nuvarande internationella realräntenivån ska uppfattas som onor-
malt hög. De långa realräntorna i OECD uppgick nämligen till omkring
5 % i genomsnitt under 1980-talet. Om jämförelsen i stället görs med
realräntorna på 1960- och 1970-talet, framstår dock dagens räntor som
mycket höga.
jämfört med 1980-talets nivåer. Detta gäller framför allt efter den ränte-
uppgång som skett sedan början av året. Dessa länder kännetecknas ofta
viktigaste anledningen till varför räntorna stigit olika mycket i olika län-
der. Även situationen för de offentliga finanserna förefaller till viss del
förklara räntedifferensema.
svensk export beräknas ha varit ca 9 %. Det kan jämföras med 1993 då
marknaden minskade med 2 %. Den snabba vändningen i Europa är en
viktig förklaring till förbättringen. Importen ökade särskilt mycket i de
nordiska länderna. Världshandelns utveckling på medellång sikt förstärks
av det nya GATT-avtalet som träder i kraft 1 januari 1995.
Tillväxten kommer att bli förhållandevis hög och något omedelbart infla-
tionshot föreligger inte i flertalet länder. På nedåtsidan är den främsta ris-
ken att ränteuppgången har en större negativ effekt på investeringsaktivi-
teten än vad som nu förutses. Det förefaller dock som om vinstnivåer och
kapacitetsutnyttjande på kort sikt är viktigare bestämningsfaktorer för in-
vesteringarna än ränteläget. På uppåtsidan finns en risk att dynamiken i
konjunkturförstärkningen underskattas. De problem som den ekonomiska
politiken ställs inför de närmaste åren är hur den höga arbetslösheten kan
reduceras och hur en långsiktigt hållbar position i de offentliga finanserna
ska kunna uppnås.2.2 Länderöversikter
tillväxten. Investeringarna fortsatte att öka snabbt, medan den privata
konsumtionen utvecklats i påfallande jämn takt sedan återhämtningen in-
leddes 1991. Det skedde också en lageruppbyggnad under 1994. Även
exporten har ökat kraftigt. Tillväxten det första halvåret 1994 var den
högsta hittills under högkonjunkturen. Det finns tecken på att uppgången
nu har kulminerat. Bl.a. har inköpen av nya bilar dämpats. Dessutom har
bostadsbyggandet utvecklats svagt under en tid, även om den senaste no-
teringen visar på en ökning igen. Finanspolitiken har varit något åtstra-
mande under 1994 genom bl.a. nedskärningar av försvarsutgiftema. Till-
sammans med en konjunkturell förstärkning beräknas underskottet i den
offentliga sektorn ha sjunkit till ca 2 % av BNP 1994. Penningpolitiken
har gradvis stramats åt. Efter höjningen i november 1994 ligger den
viktigaste styrräntan på 5,5 %. Trots att kapacitetsutnyttjandet är rekord-
högt och arbetslösheten ligger under den nivå som tidigare genererat sti-
gande löneökningar, har inflationen ännu inte stigit påtagligt. Löneök-
ningarna har fortsatt att vara måttliga. BNP-tillväxten beräknas avta till
2,9 % 1995 och 2,2 % 1996. Investeringarna och den privata konsumtio-
nen dämpas. De räntehöjningar som genomförts och som förväntas
genomföras, kommer att ha en dämpande effekt på hushållens inkomster
och företagens investeringar. Inflationen beräknas tillta något och uppgå
arbetskraften såväl 1995 som 1996. Bilaga 1.1
stagnation. Tillväxten i BNP uppgick till ca 1 % 1994 men bedöms öka
till 2,4 % respektive 2,9 % under 1995 och 1996. Det är den inhemska
efterfrågan som leder uppgången. Den expansiva finanspolitiken och de
genomförda stimulanspaketen har givit positiva effekter på den privata
konsumtionen. Apprecieringen av yenen har ökat konkurrenstrycket i
ekonomin och industrin har genomfört produktivitetsförbättringar och
kostnadsnedragningar. Detta har bl.a. skett genom innehållande av
bonuslöner, ökat inslag av importerade insatsvaror samt utflyttning av
produktionsverksamhet till omkringliggande låglöneländer. En generellt
sett god tillgång av ledig kapacitet har hållit tillbaka industriinvesteringar-
na. Nu börjar dock kapacitetsutnyttjandet öka i vissa sektorer samt
vinstutsiktema överlag förbättras. Detta leder till att de privata in-
vesteringarna, främst i maskiner och utrustning, kommer att växa under
de kommande åren. Finanspolitiken väntas nu bli återhållsam varför den
offentliga konsumtionen och de offentliga investeringarna bedöms växa
i långsammare takt under 1995 och 1996. Ökad importefterfrågan och
svag exporttillväxt gör att nettoexporten fortsatt kommer att lämna ett ne-
gativt bidrag till BNP-tillväxten. Inflationstakten väntas förbli låg varför
den låga nominella räntenivån torde bestå. Konsumentpriserna bedöms
stiga med mindre än 1 % de närmaste åren.
Återhämtningen har varit exportledd, men har efter hand som konjunk-
turuppgången mognat spridit sig till övriga delar av ekonomin. De lägre
räntorna under 1993 och i inledningen av 1994 är en delförklaring till
uppgången i ekonomin. Industrin har dessutom genomfört omfattande ra-
tionaliseringar, vilket stärkt konkurrenskraften betydligt. Arbetslösheten
förefaller ha nått sin högsta nivå under sommaren 1994 varefter en ned-
gång har skett. Inflationen dämpades något under loppet av 1994 och
uppgick till 2,7 % på årsbasis i november. Penningpolitiken lättades un-
der förra våren men Bundesbank har låtit reporäntan vara oförändrad se-
dan i maj 1994. Samtidigt har penningmängdsökningen modererat. Finans-
politiken under 1994 var stram. Förbättringen i de offentliga finanserna
har uppnåtts bl.a. genom en strikt kontroll av de offentliga utgifterna.
Offentliga sektorns finansiella underskott sjönk 1994 till under 3 % av
BNP. BNP-tillväxten väntas gradvis tillta under prognosperioden och når
drygt 3 % 1996. Under 1995 hålls den privata konsumtionen tillbaka av
en svag utveckling i de disponibla inkomsterna, bl.a. beroende på åter-
införandet av den s.k. solidaritetsavgiften. Hushållen väntas inte minska
sitt sparande ytterligare från dagens nivå som är historiskt sett mycket
låg. Inflationen väntas nå sin botten under 1995 och en viss begränsad
uppgång förutses 1996. Som en reaktion på detta väntas Bundesbank
inleda en uppdragning av styrräntorna.
1994 och uppgick då till ca 4 % i årstakt. Den privata konsumtionen var
drivande bakom återhämtningen 1992 och 1993. Under 1994 gav netto-
exporten ett starkt positivt bidrag till BNP-tillväxten samtidigt som inves-
teringsaktiviteten tilltog betydligt. Inflationstakten har slutat att dämpas,
men inflationen har hållit sig på en oväntat låg nivå trots stark tillväxt
och stigande importpriser. Löneökningarna har varit måttliga samtidigt
som produktiviteten ökat. Arbetslösheten har sjunkit gradvis sedan början
av 1993 och understiger nu 9 % av arbetskraften. Det finns dock ett stort
inslag av deltidsarbete bland de som nu blivit sysselsatta. Penningpoliti-
ken stramades åt under hösten då basräntan höjdes med sammanlagt en
procentenhet till 6,25 %. Det föreligger dock en betydande marginal gen-
temot Tyskland i de långa räntorna, vilket tyder på att trovärdighet för
inflationsbekämpningen ännu inte etablerats. Finanspolitiken var stram
liskt. Enligt det budgetförslag som lades fram i slutet av november beräk-
nas underskottet i den offentliga sektorn minska till 3 % av BNP 1995.
BNP-tillväxten beräknas uppgå till 3,7 % 1994 och 3,3 % 1995. Under
1996 sker en viss dämpning. Okade investeringar, stark exporttillväxt och
stigande sysselsättning driver ekonomin. Ytterligare förväntade åtstram-
ningar av finans- och penningpolitiken bidrar till dämpningen. Inflationen
väntas öka något till ca 3,5 % 1996. Därmed riskeras inflationsmålet på
1-4 % att överskridas. I slutet av regeringens innevarande mandatperiod,
dvs. 1996-97 ska nämligen inflationen vara i den nedre delen av inter-
vallet.
Procentuell volymförändring
europeiska länder. Den inhemska efterfrågan var svag fram till det första
kvartalet 1994, men har därefter tagit fart. Hushållens sparande har mins-
kat som en följd av de bättre ekonomiska utsikterna. Nedragningen av
lagren dämpades kraftigt under 1994, vilket gav ett betydande bidrag till
BNP-tillväxten. Inflationen har stabiliserats under 2 % och är sedan en
tid tillbaka bland de lägsta inom EU. Den tilltagande tillväxten har ännu
inte haft någon positiv effekt på arbetslösheten, vilken har uppgått till ca
12,5 % av arbetskraften sedan början av 1994. Penningpolitiken fortsatte
att lättas under inledningen av 1994, men styrräntorna har varit oföränd-
rade sedan i juli. De långa räntorna har stigit med ca 2 procentenheter
sedan början av 1994 och räntemarginalen gentemot Tyskland har ökat.
Även budgetunderskottet ökade något förra året. Tillväxten förutses upp-
gå till ca 3 % 1995 för att sedan accelerera något ytterligare 1996. Höga
vinster och stigande kapacitetsutnyttjande leder till en god utveckling av
investeringarna. Okad sysselsättning bör medverka till att sparkvoten dras
ned ytterligare. Inflationen förväntas stiga något men bedöms fortfarande
att vara bland de lägsta i EU. Budgetunderskottet beräknas minska under
prognosperioden. Under 1995 höjs vissa indirekta skatter och de
offentliga utgifterna hålls realt oförändrade.
preliminärt till 4,6 % under 1994 men dämpas gradvis till 2,8 % 1996.
Motorn i den danska uppgången har varit privat konsumtion. Detta
kommer dock att skifta något i och med att uppgången breddas med hjälp
av förbättrad nettoexport samt investeringsaktivitet. Hushållens disponibla
inkomster ökar bl.a. genom den inkomstskattesänkning som genomfördes
i böljan av 1994. Även sparkvoten sjunker, vilket bidrar till att hålla
konsumtionen uppe. Investeringarna väntas under prognosperioden stiga
kraftigt när kapacitetsutnyttjandet nu närmat sig historiskt höga nivåer.
Inflationstakten är på låga 2 % men väntas stiga till ca 3 % 1996.
Avgörande för inflationsutvecklingen blir, förutom ökade priser på
insatsvaror, huruvida den ökade ekonomiska aktiviteten mynnar ut i höjda
löneanspråk. Finanspolitiken kommer att stramas åt, vilket leder till att
budgetunderskottet 1996 kommer att understiga de 3 % som stipuleras i
konvergenskriterierna för EMU. Arbetsmarknadsläget, med en hög
strukturell arbetslöshet, är fortfarande det främsta problemet i den danska
ekonomin. Arbetslösheten uppgår till 12 % av arbetskraften. Den
förbättrade konjunkturen och införda arbetsmarknadsåtgärder väntas ge
en minskning i arbetslösheten med ett par procentenheter fram till 1996.
hälften av 1994. BNP ökade preliminärt med 3,7 % 1994 och under 1995
och 1996 väntas en tillväxt på 4,8 % respektive 4,1 %. Tudelningen i
ekonomin är påtaglig. Det är fortfarande exporten som är motorn i eko-
nomin, men dess bidrag till tillväxten kommer att dämpas de närmsta två
åren beroende på den finska markens appreciering under 1994 samt en
der 1995 och 1996 beroende på ökad optimism bland hushållen och en Bilaga 1.1
neddragning av sparandet efter de senaste årens skuldsanering. De ljusare
framtidsutsikterna visar sig också i en kraftig tillväxt i bruttoinvestering-
arna, speciellt inom tillverkningsindustrin, då vinster och kapacitetsut-
nyttjande stiger till mer normala nivåer. Inflationstrycket är fortfarande
lågt i ekonomin och förväntas så förbli. En viss uppgång i inflationstakten
kan dock ej uteslutas, mycket beroende på löneutvecklingen. Penning-
politiken är relativt expansiv men de långa realräntorna ligger på ca 8 %.
kämpningen ökar och saneringen av statsfinanserna fortgår. Den offent-
liga konsumtionen kommer fortsätta att minska de närmsta åren. Det
främsta problemet i den finska ekonomin är arbetslösheten som i slutet
av 1994 låg kring 18 % av arbetskraften. Under prognosperioden bedöms
arbetslösheten minska till följd av den ökade ekonomiska aktiviteten.
4,8 %. Under 1995 och 1996 sker en viss dämpning till 2,9 % respektive
2,6 %. Norska folkets nej i folkomröstningen om medlemskap i EU vän-
tas inte få några substantiella effekter på norsk ekonomi inom prognos-
perioden, men på längre sikt påverkas den norska tillverkningsindustrin.
Fastlandsekonomin växte något långsammare under 1994 än den samlade
ekonomin, men bedöms utvecklas i linje med denna under 1995 och
1996. Ett relativt lågt ränteläge stimulerar den privata konsumtionen, vil-
ken hållits tillbaka av en längre period av skuldsanering. Ett högt kapaci-
tetsutnyttjande och det gynnsamma ränteläget bidrar till att investeringar-
na ökar. Nettoexporten ger ett positivt bidrag till tillväxten i takt med att
konjunkturen i omvärlden förbättras. Inflationen var fortsatt låg 1994 och
uppgick till 1,5 %. Denna bedöms öka gradvis till 2,7 % 1996. Ett osä-
kerhetsmoment är de kommande löneförhandlingarna och dess effekter
på inflationstakten och penningpolitiken. Arbetslösheten uppgick till
5,5 % i slutet av 1994, vilket är lågt i ett europeiskt perspektiv men högt
efter norska förhållanden. Arbetslösheten beräknas sjunka ner mot 4,5 %
fram till 1996. De redan starka offentliga finanserna kommer att förbätt-
ras i takt med den stärkta konjunkturen.
3 Utrikeshandel
förde att varuexporten ökade med hela 14 % under 1994. Det är det
högsta ökningstal som noterats sedan 1973. Marknadstillväxten för bear-
betade varor uppgick till ca 9 % 1994. Under prognosperioden beräknas
marknadstillväxten till ca 8 % per år, samtidigt som svensk exportindustri
väntas ta ytterligare marknadsandelar. Detta medför en fortsatt stark ex-
portutveckling. Även varuimporten ökade mycket kraftigt under 1994,
trots en betydande konkurrenskraftsförstärkning för importkonkurrerande
inhemsk produktion. Under 1995 och 1996 avtar dock importökningen.
och 1996. Överskottet i bytesbalansen 1996 väntas uppgå till 59,9 mil-
jarder kr, vilket motsvarar 3,6 % av BNP.3.1 Export och import
portvaror under prognosperioden. Inom hela OECD-området stiger den
ekonomiska aktiviteten. Bland enskilda länder är det främst de nordiska
grannländerna som väntas nå de högsta tillväxttalen. Under det senaste
året är det emellertid på marknaderna i Fjärran Östern samt i Central och
Östeuropa som de svenska företagen noterat de största exportframgång-
ama. Exporten till dessa regioner steg med 30 respektive 50 % i löpande
priser och tillsammans svarar de nu för ca 13 % av Sveriges varuexport.
Under prognosperioden fortsätter exporten att stiga till dessa områden.
Den totala marknadstillväxten för bearbetade varor uppgår under 1995
och 1996 till ca 8 % såväl 1995 som 1996.
åren. Detta beror dels på deprecieringen av den svenska kronan, dels på
en snabb produktivitetstillväxt. Den relativa enhetsarbetskostnaden har
fallit betydligt mer än efter devalveringarna 1981 och 1982. Ökad kon-
kurrenskraft ledde till att exportindustrin gjorde stora marknadsandels-
vinster under 1993. Effekten av en relativprissänkning slår dock igenom
med viss fördröjning vilket innebär att marknadsandelsvinsten bedöms bli
störst 1994. Under 1995 och 1996 förutsätts en viss appreciering av kro-
nan vilket bidrar till en relativprishöjning och därmed en försämrad kon-
kurrenskraft. Försämringen är dock liten mot bakgrund av den gynnsam-
ma konkurrenssituation som exportindustrin befinner sig i. Därför antas
vissa marknadsandelsvinster göras även under 1995 och 1996.
av bearbetade varor
exportpriser, SEK
betade varor i olika länder. Som vikter har använts ländernas andelar som mottagare
av svensk export av bearbetade varor. OECD-ländernas importpriser vägs samman på
motsvarande sätt.
citetsutnyttjandet stigit snabbt. Under 1995 kan kapacitetsutnyttjandet
innebära en restriktion för exportökningen inom vissa sektorer, främst
inom basindustrin. Investeringarna antas dock öka kraftigt under
prognosperioden, vilket betyder att det inte bör uppkomma några
generella kapacitetsbrister.
exportpriser och vinstmarginaler kraftigt under 1993 samtidigt som rela-
tivpriset sjönk. År 1994 stannade exportprisökningen på ca 3 %, vilket
innebar en svag relativprishöjning. Under 1995 och 1996 stiger företa-
gens rörliga kostnad till följd av snabba prisökningar på vissa basindustri-
varor samt relativt höga löneökningar i förhållande till produktivitetstill-
växten. Apprecieringen av kronan antas dock medföra en viss press nedåt
på företagens prissättning. Mot bakgrund av företagens nuvarande höga
vinstnivåer förefaller det rimligt att företagen värnar om sitt konkur-
rensläge genom att hålla tillbaka kostnadsövervältringen på priserna ge-
nom sänkta vinstmarginaler. Den förutsedda utbyggnaden av produktions-
kapacitet under 1995 och 1996 bör också medföra att företagen håller
nere prisökningarna för att kunna ta ytterligare marknadsandelar.
varor
bination med en fortsatt gynnsam konkurrenssituation att varuexporten
ökar kraftigt resten av prognosperioden, med 10,2 % 1995 och 7,6 %
1996.
rades för importen av insatsvaror, som ökade med 22 %.
hjälp av den s.k. importvägda efterfrågan. Detta mått visar utvecklingen
av de olika efterfrågekomponentema, sammanvägda med avseende på ge-
nomsnittligt importinnehåll av bearbetade varor. Den importvägda efter-
frågan sjönk under perioden 1990 till 1993 med mellan 3 och 5 % årli-
gen. Nedgången förklaras till största delen av ett kraftigt fall i maskin-
investeringar och privat varukonsumtion. Importen av bearbetade varor
sjönk med drygt 7 % 1991, men därefter har importen varit klart starkare
än vad den importvägda efterfrågan motiverar. Det är naturligt att im-
porten växer något snabbare än den importvägda efterfrågan. Detta speg-
lar den trendmässiga ökningen av världshandeln. I synnerhet 1993 var
emellertid ökningen av importen oförklarligt stor. Till följd av den kraf-
tiga exportexpansionen och en betydande uppgång för maskin- och lager-
investeringarna beräknas den importvägda efterfrågan ha ökat med 11 %
1994. Importen av bearbetade varor bedöms samtidigt ha stigit med nära
Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
1994 än året dessförinnan, men skillnaden är ändå svårförklarligt stor.
Deprecieringen av den svenska kronan och lägre relativa enhetsarbets-
kostnader har medfört en betydande förstärkning av konkurrenskraften för
svenska producenter gentemot utländska. Hemmamarknadsprisema för
bearbetade varor har i relation till importpriset sjunkit med mer än 10 %
sedan 1992. Utifrån det historiska mönstret skulle importen därmed för-
väntas utvecklas svagare än vad som indikeras av efterfrågeutvecklingen.
Orsaken till underskattningen torde delvis ligga i att importbenägenheten
i den kraftigt expanderande exportindustrin är högre än genomsnittligt
och att importandelen i maskininvesteringama ökat. Den djupa lågkon-
junkturen har också ha slagit ut inhemska underleverantörer, vilket kan
ha givit upphov till vissa utbudsproblem. Vidare är ett leverantörsbyte
förenat med vissa kostnader, vilket medför att prisförändringar sannolikt
slår igenom med betydande tidsfördröjning.
bättringen för den inhemska produktionen göra sig alltmer gällande. Ök-
ningstakten för den importvägda efterfrågan väntas minska betydligt
1995, bl.a. på grund av att lagerinvesteringama växlar från ett positivt
till ett negativt bidrag. Importen av bearbetade varor väntas i princip sti-
ga i takt med efterfrågan, vilket innebär att den inhemska produktionen
inte längre tappar marknadsandelar.
trots att relativpriset mellan hemmaproduktion och import beräknas stiga
till följd av den antagna apprecieringen. Förklaringen är att produktions-
kapaciteten byggs ut relativt kraftig samtidigt som relativpriset fortfarande
gör inhemsk produktion mycket konkurrenskraftig.
kr
1993
i större utsträckning av det svenska medlemskapet i EU. Vissa samman-
sättningseffekter, med avseende på såväl länder som varor, är ändå att
vänta. Medlemskapet innebär att alla handelsrestriktioner vad gäller jord-
bruks- och livsmedelsprodukter slopas gentemot EU-ländema. Därmed
ökar troligen handeln med dessa produkter. Som medlemmar i EU kom-
mer Sverige att bl.a. tillämpa EU:s antidumpningstullar samt kvoterings-
system för import av vissa varor, främst tekovaror, från länder utanför
unionen. Detta torde medföra att det sker en omfördelning mot ökad
handel med EU-ländema.3.2 Bytesbalansen
1996 beräknas överskottet uppgå till ca 115 miljarder kr, vilket motsvarar
6,8 % av BNP.
främst till följd av en uppgång i resevalutanettot. Det svenska utlands-
resandet föll drastiskt till följd av minskade disponibla inkomster för hus-
hållen samt på grund av deprecieringen av kronan. Samtidigt ökade ut-
ländsk turism i Sverige. Under 1994 ökade utlandsresandet åter och nettot
försämrades. Ar 1995 bedöms den svaga inkomstutvecklingen ha en till-
fälligt återhållsam effekt på resandet, trots att apprecieringen av kronan
innebär att det blir något billigare att resa utomlands. Aret därpå växer
underskottet i resevalutanettot på nytt. Försämringen i resevalutanettot
motverkas av ökade intäkter från sjöfart och övriga tjänster som genere-
ras av ökad varuexport. Därmed förbättras det totala tjänstenettot.
därav
Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Finansdepartementet.
landet samt av avkastningen från direktinvesteringar och portföljaktier.
Efter en lång period av successivt stigande underskott vände utvecklingen
under 1994. Denna förbättring väntas fortsätta under prognosperioden.
utlandet samt av det svenska och internationella ränteläget. Underskottet
i räntenettot steg snabbt under 1992 och 1993 beroende på att den ränte-
bärande utlandsskulden ökade. Stora bytesbalansunderskott ledde under
dessa år till en kraftig skulduppbyggnad i utländsk valuta. Dessutom hade
deprecieringen av kronan stor inverkan på nettoskuldens storlek. Stigande
överskott i bytesbalansen 1995 och 1996 resulterar i en minskning av den
räntebärande nettoskulden. Till detta bidrar också den antagna apprecie-
ringen av kronan. Därmed förbättras räntenettot successivt.
gångar i utlandet genom direktinvesteringar. Dessa är betydligt större än
utländska företags tillgångar i Sverige och därmed har den samlade av-
kastningen också varit betydligt högre. Den kraftiga lönsamhetsförbätt-
ringen inom svensk exportindustri under 1993 har dock lett till att avkast-
ningen på utlandets direktinvesteringstillgångar i Sverige ökat kraftigt.
Denna omsvängning har medfört en revidering av bytesbalansen med ca
13 miljarder kr 1993. 1 takt med att den internationella konjunkturen
vänder uppåt ökar dock avkastningen på de svenska utlandstillgångama
vilket innebär att nettot stiger igen fram till 1996.
i EU. Nettobelastningen på bytesbalansen av avgiften till EU och åter-
8,6 miljarder kr 1996. Bilaga 1.1
sedan 1986. Överskottet väntas stiga till 59,9 miljarder kr 1996, vilket
motsvarar 3,6 % av BNP. Det främsta bidraget till förbättringen kommer
från handelsbalansen, men därutöver bidrar också minskningen i under-
skottet av avkastning på kapital.4 Näringslivets produktion
tre år i rad. Uppgången var i betydande grad industriledd. Det mycket
gynnsamma konkurrensläget har medfört en snabb exportuppgång. Indust-
riproduktionen ökade med hela 9 % under 1994. Spridningseffekter med-
förde att produktionen steg också i de industrirelaterade tjänstesektorerna,
medan byggproduktionen minskade med ytterligare 5 % till följd av fort-
satt fallande bostadsinvesteringar.
den inhemska efterfrågan samt en tilltagande europeisk tillväxt resultera
i att industriproduktion fortsätter att stiga snabbt, vilket leder till ett högt
genomsnittligt kapacitetsutnyttjande. Några generella flaskhalsproblen
torde dock inte uppkomma. Produktionen i den privata tjänstesektorn be-
räknas öka med över 3 % såväl 1995 som 1996. År 1995 är det främst
tjänstebranscher som är beroende av industrins utveckling som växer. År
1996 beräknas dock den privata konsumtionen ge ett större positivt bidrag
till tjänsteproduktionen. Byggverksamheten stiger till följd av kon-
junkturuppgången samt det stimulanspaket som är inriktat på bygginves-
teringar. Under 1996 förväntas också bostadsproduktionen återigen öka.4.1 Industri
under de närmaste två åren, trots en viss appreciering av den svenska
kronan. Den goda internationella konjukturen samt en tilltagande inhemsk
efterfrågan förväntas medföra en snabb industriell expansion. En fortsatt
god produktivitetsutveckling samt måttliga lönekostnadsökningar innebär
att lönsamheten beräknas ligga kvar på en hög nivå. Genom att realräntan
väntas falla ökar den relativa avkastningen på industriell verksamhet.
Sammantaget förväntas det medföra en betydande investeringsuppgång
och därmed utökad produktionskapacitet.
ucerad enhet) och växelkurser är viktade med OECD:s konkurrentvikter, som tar
hänsyn till konkurrensen med både export och hemmaproduktion på exportmarknaden.
Konkurrensen gentemot länder utanför OECD-området är inte inkluderad.
räknas vid årsskiftet 1994/1995 ha passerat den tidigare toppnivån note-
rad i början av 1990. Konjunkturuppgången berör nu praktiskt taget hela
industrin även om efterfrågeökningen är betydligt större inom de export-
inriktade sektorerna än inom de hemmamarknadsorienterade. Under pe-
rioden juli-september 1994 var orderingången från hemmamarknaden
11 % högre än under motsvarande period 1993. Ökningen från export-
marknaden uppgick till 23 %.
tagen för en markant höjning av produktionen åtminstone till och med
första halvåret 1995. En viss förstärkning av konjunkturläget i Europa
samt en ökad inhemsk efterfrågan på framför allt investeringsvaror väntas
medföra att industriproduktionen växer stabilt även under resten av prog-
nosperioden. Under perioden förväntas också en viss importsubstitution
ske till förmån för svenska leverantörer. På grund av bl.a. långa kon-
traktstider har många av de svenska storföretagen, trots det gynnsamma
kostnadsläget, ännu inte gått över till inköp från svenska underleverantör-
er i den utsträckning som de ändrade relativpriserna motiverar. Industri-
produktionen beräknas öka med ca 7 % vardera åren 1995 och 1996.
ningen skall avstanna och priserna stiga snabbt på grund av kapacitets-
brist. Inom exempelvis järn- och stålindustrin uppgick det faktiska kapa-
citetsutnyttjandet till över 96 % tredje kvartalet 1994. Andelen företag
som uppger ökade leveranstider för insatsvaror har också ökat. För in-
dustrin som helhet är dock fortfarande utnyttjandegraden lägre än vid slu-
tet av 1980-talet. Under tredje kvartalet 1994 var det faktiska kapacitets-
utnyttjandet 88,6 % vilket kan jämföras med 90,2 % då det nådde sin
förra topp. Det möjliga kapacitetsnyttjandet med befintlig arbetsstyrka har
dock fortsatt att stiga i takt med personalrekryteringama och uppgick till
93,8 %. Produktionspotentialen var således vid denna tidpunkt ca 5 %.
knappt 5 %. Beräkningarna av denna baseras dock på historiska avskriv-
ningstakter. Med utgångspunkt i produktion och kapacitetsutnyttjandet
kan den möjliga produktionskapaciteten beräknas, vilket ger en något
annorlunda bild. Den steg nämligen med ca 3 % mellan 1992 och 1994.
Under perioden har sannolikt det inledningvis svaga vinstläget och där-
efter den mycket kraftiga konjunkturuppgången medfört att maskiner och
anläggningar behållits längre tid i produktion än normalt. Samtidigt har
utnyttjandetiden ökat genom införande av extra skift m.m. Sannolikt
kvarstår en viss potential till utökad produktionskapacitet genom bl.a.
ökad utnyttjandetid. Investeringsprognosen innebär att kapitalstocken
växer med 2,5 % 1995 och med närmare 5 % 1996. Därmed torde inte
några generella s.k. flaskhalsproblem uppstå under prognosperioden trots
den snabba produktionsökningen. Denna bild bekräftas också av Konjunk-
produktionsökning och en kraftig utbyggnad av produktionskapaciteten Bilaga 1.1
första halvåret 1995. Även den sannolikt goda tillgången på kvalificerad
arbetskraft begränsar risken för flaskhalsproblem. Inom vissa branscher
inom basindustrin begränsas produktionsökningarna av ett i dagsläget
mycket högt resursutnyttjande. De investeringsplaner som föreligger inne-
bär dock att produktionskapaciteten byggs ut avsevärt under året vilket
minskar risken för flaskhalsproblem även inom detta område.
naliseringsarbete inleddes. Tillsammans med vändningen i industrikon-
junkturen har detta medfört en hög produktivitetstillväxt i svensk industri.
Enligt de reviderade nationalräkenskaperna steg arbetsproduktiviteten med
12 % mellan 1991 och 1993. År 1994 steg produktiviteten preliminärt
med ytterligare ca 4 %.
och sänkningen av arbetsgivaravgifterna den 1 januari 1993 har medfört
en starkt förbättrad konkurrenskraft. Den relativa enhetsarbetskostnaden
minskade med 26 % jämfört med Sveriges 14 viktigaste konkurrentländer
mellan 1992 och 1994. Den rationaliseringspotential som fanns efter före-
gående högkonjunktur bedöms nu i stort vara uttömd. Därigenom avtar
produktivitetstillväxten.
samtidigt som sysselsättningen ökar. Från och med 1996 förväntas pro-
duktivitetstillväxten tillta. Tillgången på kvalificerad arbetskraft bedöms
förbli god. Sysselsättningsökningen och det höga vinstläget förväntas
ändå innebära att lönerna ökar med 5,5 % vardera prognosåren. Höj-
ningen av arbetsgivaravgifterna med 1,5 procentenheter innebär då att
industrins lönekostnad per timme stiger med 6,6 % år 1995. Samman-
taget beräknas därmed industrins enhetsarbetskostnad öka i en takt som
överstiger våra konkurrentländers. Frånsett de högre lönekostnadsök-
ningama i Sverige kan det förklaras av att industrin utomlands ligger
senare i konjunkturfäsen än den svenska. Därigenom ökar produktiviteten
snabbare (3,0 %) 1995 utomlands än i Sverige. Under 1996 utvecklas
däremot kostnaden per producerad enhet i Sverige i en takt som är unge-
fär lika hög som i omvärlden.
enhetsarbetskostnad, räknat i gemensam valuta, beräknas öka med ca 8 %
jämfört med Sveriges 14 viktigaste konkurrentländer under prognosperio-
den 1995-1996. Trots detta är konkurrenskraften 1996 starkare än efter
devalveringen 1982. Således består i hög grad svensk industris gynnsam-
ma konkurrenssituation.
försämring. Industrins soliditet urholkades därmed. Ar 1993 steg indust-
rins bruttomarginal, mätt som bruttoöverskottet i procent av bruttopro-
duktionsvärdet, till ca 11 % vilket är en nivå som är högre än efter de-
valveringarna i början av 1980-talet. Det var framförallt de exportoriente-
rade företagen som kunde höja sina marginaler medan de hemmamark -
nadsinriktade företagen till följd av höjda importpriser och en låg efter-
frågan sänkte sina marginaler.
och stigande råvarupriser. Vinstökningen kan förklaras av produktivitets-
höjningen och de måttliga lönekostnadsökningama. Den förväntade app-
recieringen under 1995 begränsar importprishöjningama. Insatsvarukost-
naden beräknas ändå öka relativt kraftigt. Det kan förklaras dels av den
internationella prisuppgången på basindustriprodukter, dels av höjningen
av arbetsgivaravgiften på 1,5 % som leder till högre hemmamarknadspri-
ser på bearbetade varor. Produktpriserna väntas stiga med knappt 5 %,
vilket innebär att vinstandelen stiger något. Det är framförallt basin-
dustrin som genomför mer betydande prishöjningar medan exportföre-
tagen i andra branscher förväntas sänka marginalerna. Den kraftiga kapa-
citetsutbyggnaden bedöms leda till att exportföretagen är relativt återhåll-
samma vad avser prishöjningar. Hemmamarknadsföretagen kan däremot
läget. Bilaga 1.1
producerad enhet samt bruttoöverskottsandel
per producerad enhet:
indirekta skatter per arbetad timme. Produktivitet avser bruttoproduktion i fasta priser
per arbetad timme.
basindustriprodukter medför att insatskostnaden ökar betydligt långsam-
mare 1996. Införandet av en skatt på industrifastigheter drar dock upp
kostnaderna något. Exportföretagen förväntas höja priserna i takt med
konkurrenterna, vilket innebär sänkta marginaler efttersom den svenska
kronan väntas apprecieras. Detta bidrar 1996 också till att ökningstakten
av de rörliga kostnaderna avtar genom att importprisökningama minskar.
Hemmamarknadsföretagen väntas utnyttja de låga kostnadsökningarna till
nödvändiga marginalförstärkningar. Sammantaget sjunker dock lönsam-
heten något under 1996.
beaktar exempelvis inte företagens kapitalkostnader. Den genomsnittliga
lönsamheten i OECD-ländema, mätt som vinstandelen (dvs. driftsöver-
skottet brutto som andel av förädlingsvärdet) har stabilt legat över 30 %
samtidigt som räntenivån i många av länderna ligger betydligt under den
svenska. I det perspektivet framstår den svenska lönsamheten inte som
anmärkningvärt hög.
4.2 Byggnadsverksamhet
den privata tjänstesektorn innebar ett behov av fler arbetsplatser. Av-
regleringen av kreditmarknaden samt höga inflationsförväntningar bidrog
till snabbt stigande fastighetspriser och därmed ökade investeringarna i
bl.a. kommersiella fastigheter. Bostadsproduktionen stimulerades därtill
av statliga subventioner.
kr 1993
Löpande
priser
ledde till prisfall på bostäder och kommersiella fastigheter, vilket i sin tur
sjönk byggproduktionen med mer än 20 %. En vändpunkt kunde dock
noteras under loppet av 1994. Vakansgraden på kommersiella fastigheter
stabiliserades samtidigt som priserna i genomsnitt steg med ca 3 % mel-
lan 1993 och första halvåret 1994. Detta tillsammans med konjunkturupp-
gången medförde en ökning av näringslivets bygginvesteringar med
10 %. Den totala byggproduktionen föll dock ytterligare under 1994 på
grund av kraftigt fällande bostadsinvesteringar. I oktober 1994 uppgick
arbetslösheten inom Byggnadsarbetarförbundet till 22 % vilket var en
nedgång med två procentenheter jämfört med året innan.
maskinkapacitet och därmed förhindra framtida flaskhalsar i byggpro-
duktionen har regeringen lagt fram ett stimulanspaket för byggandet. Det
innehåller bl.a. direktavdrag till 50 % för byggnadsinvesteringar i nä-
ringslivet, ökade reparationer av vägar och järnvägar samt ROT-medel
till kommunala byggnader och till bostäder. Den totala kostnadsramen är
på 4,7 miljarder kronor. Direktavdraget torde främst leda till tidigare-
läggningar av byggnadsinvesteringar i branscher med en tydlig efter-
frågetill växt. Det kan exempelvis gälla investeringar i parti- och detalj-
handel.
frastrukturinvesteringar samt konjunkturuppgången att byggnadsverksam-
het väntas öka med 4 % 1995. En stor del av den ökade byggproduktio-
nen utgörs av reparationer. Ar 1996 beräknas också bostadsinvestering-
ama öka något, vilket bidrar till att byggproduktionen stiger med ytter-
ligare 3 %.
4.3 Privat tjänstesektor
nen. Den svaga utvecklingen av den privata konsumtionen 1992 och 1993
fick betydande återverkningar på stora delar av tjänstesektorn. Över hälf-
ten av den svenska tjänsteproduktionen går till privat slutkonsumtion,
antingen direkt eller via andra branscher. Tjänstesektorns direkta export
är begränsad och utgör omkring 8 % av sektorns produktion. Det är
framför allt transportsektorn som exporterar tjänster. Tjänstesektorns ex-
port blir dock långt större när hänsyn tas också till den indirekta använd-
ningen, dvs. den del som levereras till industrin. Räknas både den direkta
och indirekta användningen in går ungefär en fjärdedel av tjänsteproduk-
tionen på export.
var de direkta effekterna av deprecieringen små. Det dröjde till tredje
kvartalet 1993 innan mer påtagliga effekter av exportuppgången kunde
skönjas. Tidigast i uppgångtäsen var partihandel riktad mot industriföre-
tag samt delar av uppdragsverksamheten.
sumtion innebar att tjänsteproduktionen steg med knappt 3 % under 1994.
Det var framförallt inom de industrirelaterade delarna av handeln och i
transportsektorn som uppgången var märkbar. Också inom delar av upp-
dragsverksamheten samt inom bank och försäkring steg produktionen till
följd av den ökade aktiviteten inom industrin. Däremot var utvecklingen
svagare i de delar som vänder sig till privata slutanvändare. Under 1994
steg dock produktionen i detaljhandeln. En del av den uppmätta upp-
gången i tjänstesektorn kan förklaras av att statliga och kommunala verk-
samheter som bolagiserades definitionsmässigt förts över till tjänstesek-
torn.
med över 3 % per år. Enligt Konjunkturinstitutets tjänstebarometer kom-
mer produktionen att stiga i de flesta delbranscher under inledningen av
1995. De höga investeringsökningama medför att uppdragsverksamheten
expanderar kraftigt under året. Uppgången väntas också fortsätta inom
partihandeln. Konjunkturvändningen i byggsektorn innebär att partihandel
inriktad på byggmaterial förväntas öka efter en lång nedgångsperiod.
Däremot fortsätter de delar av tjänstesektorn som i huvudsak leverar till
privata slutanvändare att utvecklas svagt. Det gäller bl.a. detaljhandel och
hotell och restaurang. Ar 1996 beräknas dock produktionen utvecklas
fördelaktigt även i de sektorer som är beroende av den privata konsum-
tionen medan de industrirelaterade verksamheterna går in i en lugnare
tillväxtfas.5 Arbetsmarknad
återhämtning blev allt tydligare under hösten. Mätt som årsmedeltal öka-
de dock den totala arbetslösheten (öppen arbetslöshet plus personer i ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder) jämfört med 1993. Efterfrågan på arbets-
kraft har stigit, vilket återspeglats i ett ökat antal lediga platser samt färre
varsel och konkurser. Uppgången av antalet lediga platser sker dock från
en mycket låg nivå. Antalet är fortfarande mindre än hälften av vad som
registrerades i slutet av 1980-talet. Varslen om uppsägningar är däremot
i stort sett tillbaka till de låga nivåer som rådde under andra hälften av
1980-talet. Sysselsättningen har börjat stiga främst inom den privata
tjänstesektorn och i industrin. Den öppna arbetslösheten började minska,
jämfört med läget 12 månader tidigare, i april månad 1994. För den to-
tala arbetslösheten noterades motsvarande nedgång först under de sista
månaderna av 1994.
Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.
första uppgången på fyra år. I vilken mån arbetslösheten påverkas av
sysselsättningsuppgången är avhängigt av hur känsligt utbudet av arbets-
kraft är för förändringar i efterfrågan på arbetskraft. 1 prognosen beräk-
nas utbudet öka med 1,5 % 1995 till följd av att fler personer aktivt sö-
ker arbete när arbetsmarknadsläget ljusnar. Den öppna arbetslösheten
beräknas uppgå till knappt 7 % av arbetskraften 1995. År 1996 förutses
öppna och totala arbetslösheten fäller därmed till 6,1 % respektive Bilaga 1.1
10,8 %.5.1 Sysselsättning och arbetskraftsutbud
branta nedgången under loppet av 1993 innebär dock att den genomsnitt-
liga nivån under helåret var närmare en procent lägre än under 1993.
Ökningen av antalet sysselsatta hölls första halvåret 1994 tillbaka av en
markant uppgång av medelarbetstiden. Uppgången var en följd av det
lägre antalet semesterdagar, sjunkande frånvaro och ett ökat övertidsut-
tag. En viss säsongrensad uppgång av sjukfrånvaron kan nu registreras
vilket bidrar till att bromsa ökningen i medelarbetstiden. Mellan helåren
1993 och 1994 ökade medelarbetstiden med ca 2 %.
parten av uppgången noterades dock inom näringslivets tjänstesektorer.
En bidragande orsak var en ökande efterfrågan på tjänster från industrins
sida. Under lågkonjunkturen har man inom industrin sannolikt skurit ned
på funktioner som ej är direkt produktionsanknutna. Det är tänkbart att
man vid nuvarande uppgång i högre utsträckning väljer att köpa sådana
tjänster. Inom byggnadsverksamheten skedde en klar uppbromsning av
det tidigare kraftiga fallet. För den offentliga sektorn fortsatte däremot
nedgången med en i stort sett oförminskad takt. Bakom minskningen lig-
ger besparingar och rationaliseringar men också bolagisering av offentlig
verksamhet. Den sistnämnda faktorn skulle också delvis kunna förklara
den starka utvecklingen inom näringslivets tjänstesektorer.
antalet lediga platser under 1993. Under loppet av 1994 steg vakanserna
ytterligare. Ökningen var störst inom industrin men även övriga
branscher berördes. Uppgifterna om arbetskraftsbrist i Konjunkturinstitu-
tets konjunkturbarometer bekräftar denna bild. Företagen planerar också
för att nyanställa personal, särskilt på arbetarsidan. Även länsarbetsnämn-
dernas bedömningar under hösten tyder på en positiv sysselsättningsut-
veckling framöver. Denna bild sammanfaller i stor utsträckning med före-
liggande prognos.
1,8 % 1996 i samband med att den ekonomiska tillväxten stärks. Detta
är den kraftigaste sysselsättningsökningen sedan mitten av 1970-talet. En
normalisering av produktivitetstillväxt och medelarbetstid, tillsammans
med sysselsättningsstimulerande åtgärder, bidrar till utvecklingen. I antal
motsvaras uppgången av ca 180 000 fler sysselsatta 1996 jämfört med
1994. Återhämtningen sker dock från en mycket låg nivå. Under lågkon-
junkturen föll antalet sysselsatta med över 500 000 personer.
marknadsutbildning, UP och ALU i arbetskraften.
eller med ca 11 %, från 1994 till 1996. Ökningen skall dock ses mot
bakgrund av den minskning med närmare 25 % som skedde mellan 1989
och 1993. Även inom byggnadsverksamheten förutses en viss expansion
under prognosperioden, bl.a. som en följd av ekonomisk-politiska åt-
gärder inom investerings- och ROT-sektorema. År 1996 beräknas ca
20 000 fler vara sysselsatta inom byggnadsverksamheten. Uppgången
väntas emellertid bli störst inom den privata tjänstesektorn. Antalet
sysselsatta i denna bransch förutses vara ca 100 000 fler 1996 än 1994.
Nedgången med 7 % från 1990 till 1993 är då återhämtad. Det är främst
uppdragsverksamheten, men också varuhandel och samfärdsel, som ex-
panderar. Inom den offentliga verksamheten väntas sysselsättningen fort-
sätta att falla, om än i avtagande takt. Under prognosperioden förutses en
minskning med sammanlagt ca 30 000 personer.
reguljära utbildningen som genomförts inom arbetsmarknadspolitikens och utbildnings-
politikens gemensamma ram. Omfattningen av denna uppgår under kommande
budgetår till ca 90 000 platser. Deltagande i dessa räknas som varande utanför
arbetskraften ovan. Inte heller ingår personer som beräknas få del av det nu föreslagna
särskilda sysselsättningsstödet eller de som erhållit arbete genom infrastruktursats-
ningar. Dessa beräknas till ca 110 000 resp 50 000 personer. Dessa ingår i reguljär
sysselsättning ovan. Viss hänsyn har tagits till personer som deltar i s.k. datortek samt
i det s.k. utvecklingsåret mm. Adderas samtliga ovanstående program till de ca 200
000 personerna (86 000 + 117 000) i tabellen ovan kan en total uppskattning av
antalet berörs av arbetsmarknadspolitiken beräknas till drygt 500 000 personer för
kommande budgetår.
gångsfas i början av 1990-talet, som var särskilt markant inom industri-
och byggsektor, var en följd av omfattande rationaliseringar och neddrag-
ningar av antalet anställda. Produktivitetstillväxten under 1995 och 1996
väntas begränsas till knappt 1,0-1,5 % per år. Den lägre ökningstakten
förklaras till viss del av ROT-satsningama som är både arbetsintensiva
och som till viss del, enligt nationalräkenskapernas definitioner, inte höjer
det samlade förädlingsvärdet i näringslivet men väl ökar sysselsättningen.
Den registrerade produktivitetsökningingen under tidigare år kan delvis
vara en överskattning till följd av den starka expansionen av arbets-
marknadspolitiska åtgärder i form av ungdomspraktik och arbetsliv-
sutveckling. Personer i sådana åtgärder har rimligtvis bidragit med ett
visst produktionsvärde samtidigt som personerna ej räknas som syssel-
satta. Effekten kan nu bli den motsatta i och med att en neddragning av
dessa åtgärder kommer att ske under 1995 och 1996. Även de särskilda
sysselsättningsstimulerande åtgärderna tenderar att minska produktivitets-
ökningen.
att konjunkturen stärks väntas företagen dra ned på övertidsarbete och i
större utsträckning nyanställa personal. Dessutom ökar normalt frånvaron
i samband med konjunkturuppgångar.
nosperioden är avhängigt av hur utbudet av arbetskraft kommer att ut-
vecklas. Antalet personer i arbetskraften minskade med ca 280 000 per-
soner mellan 1990 och 1994. Hela nedgången orsakades av ett sjunkande
arbetskraftsdeltagande, eftersom befolkningen i arbetsför ålder steg. År
1990 deltog över 84 % av befolkningen i åldern 16-64 år i arbetskraften.
År
Produktion
loppet av 1994 bromsades av att utbudet också ökade. Tydligast var upp-
gången bland ungdomar. Utbudsökningen väntas fortsätta under prognos-
åren. I samband med konjunkturuppgången och en stigande efterfrågan
på arbetskraft kommer många nya arbetssökande ut på arbetsmarknaden.
Det finns ett stort outnyttjat arbetskraftsutbud i ekonomin. Under tredje
kvartalet i år var ca 170 000 personer latent arbetssökande, dvs. de ville
och kunde arbeta men hade inte aktivt sökt arbete. Samtidigt ville över
350 000 personer arbeta mer än de normalt gör om inte arbetsmarknads-
skäl hade hindrat dem. Ett antal faktorer bromsar dock utbudsökningen.
Av de som försvunnit från arbetskraften under konjunkturnedgången åter-
vänder en del med viss fördröjning medan andra mer permanent har för-
svunnit ut ur arbetskraften. Orsakerna kan bl.a. vara påbörjande av lång-
varig utbildning, arbete utomlands eller förtidspensionering. Sammantaget
bedöms antalet personer i arbetskraften stiga med 1,5 % resp. 1,0 % år5.2 Öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder
talet. Från en nivå på ca 1,5 % 1990 ökade den öppna arbetslösheten till
över 8 % 1993. Samtidigt steg andelen deltagande i olika arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder med 3 procentenheter till drygt 4 %.
grund av omläggning av mätmetod i AKU från år 1987. Ännu en omläggning genom-
fördes i januari 1993. För att skapa jämförbarhet är därför nivån preliminärt justerad
fr.o.m. 1987.
situationen. Den öppna arbetslösheten var lägre än under motsvarande
period 1993 varje månad från och med april 1994. De senaste månaderna
har även den totala arbetslösheten minskat jämfört med läget 12 månader
tidigare. Antalet öppet arbetslösa uppgick till ca 310 000 personer mot
slutet av 1994, vilket är drygt 50 000 färre än under motsvarande period
1993. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder uppgick sam-
tidigt till ca 230 000 personer, en ökning med ca 10 000 på ett år.
nen än bland kvinnorna. Nu när arbetslösheten fäller är det bland männen
som nedgången är starkast. En förklaring är sannolikt att sysselsättningen
i nedgångsfasen föll starkast inom de mansdominerade industri- och
byggsektorerna. Återhämtningen är nu också i hög utsträckning koncent-
rerad till mansdominerade delar av näringslivet.
öppet arbetslösa stiger. Detta ökar risken för att lönerna skall accelerera
redan vid en hög arbetslöshetsnivå. I genomsnitt uppgick andelen lång-
tidsarbetslösa till närmare 40 % mot slutet av 1994, vilket motsvarar ca
120 000 personer. Under föregående lågkonjunktur uppgick andelen lång-
tidsarbetslösa som mest till ca 30 %. Fortfarande är dock andelen betyd-
ligt lägre än vad som registreras i de flesta EU-länder, där en andel på
60-75 % är vanlig. En orsak till Sveriges låga andel är att personer som
deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd klassificeras som långtidsar-
betslösa först efter en därpå följande arbetslöshetsperiod på sex månader.
med arbetsmarknadens försvagning. Andelen i åtgärder beräknas ha nått Bilaga 1.1
en toppnivå på 5 % av arbetskraften 1994. Till skillnad från tidigare låg-
konjunkturer förskjöts tyngdpunkten vid denna recession mot en större
andel s.k. utbildningsinsatser, där ersättningsnivån understiger den som
gäller vid beredskapsarbeten. Av de personer som deltog i någon arbets-
marknadspolitisk åtgärd (exkl. företagsutbildning) i slutet av 1994 ut-
gjordes ca 75 % av arbetsmarknadsutbildning, arbetslivsutveckling eller
ungdomspraktik. Därtill utökades den ordinarie utbildningen av arbets-
marknadsskäl.
plats.
dade.
AKU-definition.
heten kvarstå på en relativt hög nivå. Andelen i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder beräknas minska i samband med att sysselsättningen stiger. Det
nu framlagda programmet mot arbetslösheten innebär en reducering av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder till förmån för mer direkta sysselsätt-
ningsstimulanser och en expansion av platserna inom det reguljära utbild-
ningsväsendet. Ett exempel på detta är det nu föreslagna sysselsättnings-
stödet, som är inriktat mot arbetslösa. I den utökade ordinarie utbild-
ningen beräknas ca 75 000 personer delta innevarande budgetår. Det är
ca 8 000 fler än under budgetåret innan. Nästa budgetår beräknas antalet
stiga med ytterligare ca 14 000 personer. Av tabell 5.5 framgår antalet
deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder grupperat efter om de defi-
nitionsmässigt ökar sysselsättningen eller minskar utbudet av arbetskraft.
arbetsmarknadspolitiska Åtgärders direkta inverkan
vikariat och företagsutbildning.
och arbctslivsutveckling.
personer från 1994, till 285 000 personer som genomsnitt 1996. Det
motsvarar en nedgång från 7,9 % 1994 till 6,1 % av arbetskraften 1996.
Samtidigt beräknas antalet personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder (exkl. arbetshandikappade) successivt reduceras från 5,1 % till
4,7 % av arbetskraften. Det innebär att den totala arbetslösheten faller
från 13,0 % 1994 till 10,8 % 1996.
arbetsmarknadspolitiska åtgärder
’rr
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.6 Löner
avseenden. Erfarenheterna i Sverige är begränsade av hur bl.a. lönebild-
ningen fungerar i en situation med hög arbetslöshet. Flexibiliteten på ar-
betsmarknaden, inte minst vad gäller arbetskraftens rörlighet och löne-
bildningen, kommer att vara avgörande för möjligheten att reducera ar-
betslösheten på ett kraftfullt och varaktigt sätt. Historiskt har de genom-
snittliga reallönerna i Sverige varit förhållandevis flexibla men anpass-
ningen har till stor del skett via nedjustering av växelkursen. I framtiden
måste en större del av reallöneanpassningen ske genom flexibla nominella
löner.
under prognosperioden än under 1980-talet. Den viktigaste faktorn är den
avsevärt lägre inflationen. Även reallönen kan emellertid väntas öka för-
hållandevis långsamt på grund av den höga arbetslösheten. Vidare verkar
strukturella åtgärder, t.ex. sänkta ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäk-
ringssystemet, i samma riktning. Trots att den strukturella arbetslösheten
har stigit i förhållande till de låga nivåer som rådde under 1980-talet för-
utses den faktiska arbetslösheten överstiga den strukturella, och därmed
hålla tillbaka löneutvecklingen, under hela prognosperioden. Den genom-
snittliga lönen beräknas öka med 3,5 % respektive 4 % 1995 och 1996.
Industrins löner väntas årligen stiga med 1,5-2 procentenheter mer än
genomsnittet.6.1 Historisk utveckling
flexibel i den meningen att den beräknade strukturella arbetslösheten,
dvs. den arbetslöshetsnivå som är förenlig med icke accelererande löner
och priser, har varit låg. Den strukturella arbetslösheten har skattats till
drygt 2,5 % under 1980-talet. Vidare kännetecknades svensk lönebildning
historiskt av nominallönestelheter nedåt, små löneskillnader och hög ge-
nomsnittlig reallöneflexibilitet, dvs. att de genomsnittliga reallönerna har
anpassat sig till arbetsmarknadsläget.
8,5 %. Det var ca två procentenheter mer än genomsnittet för OECD-
ländema. Produktiviteten steg inte snabbare än i andra länder varför in-
dustrins konkurrenskraft urholkades. Även inom övriga delar av ekono-
min steg lönerna i nästan samma takt som i industrin till följd av det
överhettade arbetsmarknadsläget.
lingen, bl.a. till följd av den snabbt försämrade arbetsmarknadssituatio-
nen. Den öppna arbetslösheten steg från ca 1,5 % i slutet av 1980-talet
till över 8 % 1993. Löneökningstakten, som började dämpas betydligt
redan 1991, föll från närmare 10 % 1990 till 3,3 % 1993.
mycket svaga arbetsmarknadsläget, något som också ekonometriska skatt- Bilaga 1.1
ningar indikerar. En del av den registrerade löneökningen 1993 kan dock
förklaras av sammansättningseffekter som uppstår då sysselsättningen
minskar. Som exempel kan nämnas att den genomsnittliga lönen stiger
när de sist anställda, som vanligen har en lägre lön än genomsnittet, av-
skedas först. En stigande övertid bidrar också till att öka den genomsnitt-
liga timlönen. Vidare höjer avgångsvederlag vid uppsägningar tillfälligt
lönekostnaden i förhållande till antalet arbetade timmar. Efter korrigering
för dessa faktorer uppgick löneökningen 1993 till ca 2,5 %.6.2 Utvecklingen under prognosperioden
osäkerhet. Erfarenheterna av hur den svenska lönebildningen fungerar vid
hög arbetslöshet är mycket begränsade. Detsamma gäller effekterna på
löneutvecklingen av en rörlig växelkurs samt av den avsevärt lägre infla-
tionstakten.
gistrerade löneökningstakten. Sett till löneutvecklingen schablonmässigt
justerad för ovan diskuterade sammansättningseffekter skedde dock en
mindre uppgång. Den registrerade timförtjänstökningen uppgick till
knappt 3 %. Därav består ungefär hälften av avtalsmässiga höjningar och
resten av löneglidning. Hänsyn har tagits till att två färre semesterdagar
höjer antalet arbetstimmar och därmed sänker timförtjänsten. Ökningen
av den genomsnittliga månadslönen är således närmare en procentenhet
högre.
1992. Under 1993 slöts nya tvååriga löneavtal för nästan hela arbets-
marknaden. Dessa avtal löper i stor utsträckning ut under första halvåret
1995.
lönebildningen är för arbetsmarknadsläget. Enligt teorier om jämvikts-
arbetslöshet borde löneökningstakten falla så länge arbetslösheten över-
stiger den strukturella arbetslöshetsnivån. Det finns ett antal olika sätt att
beräkna den strukturella arbetslösheten. Alla kalkyler bör dock tolkas
med stor försiktighet eftersom det är svårt att göra ekonometriska skatt-
ningar när det finns få observationer med så hög arbetslöshet. Enligt
olika svenska ekonometriska skattningar uppgick den strukturella öppna
arbetslöshetsnivån ca 2,5-3 % 1992, beroende på vilket beräkningssätt
som använts (Holmlund 1993). Det finns också andra studier, bl.a. från
OECD, som indikerar att nivån kan vara betydligt högre. Erfarenheten
från andra länder visar att arbetslöshet som är hög av konjunkturskäl
under en längre tid tenderar att permanentas och därmed övergå till att
bli strukturell. Den strukturella arbetslösheten under prognosperioden kan
därför väntas vara högre än under 1992 och 1993.
dragen period med hög arbetslöshet eftersom detta innebär en hög lång-
tidsarbetslöshet. Löneökningar dämpas enligt internationella studier i
mindre grad av lång- än av korttidsarbetslöshet. Mot slutet av 1994 var
andelen långtidsarbetslösa 39 % av den öppna arbetslösheten. Det är
högre än under 1980-talets början då andelen som högst uppgick till
30 % som årsgenomsnitt.
heten framöver är betydligt högre än 2,5-3 % men ändå lägre än den nivå
på 6,1 % arbetslöshet som prognostiseras för 1996. På samma sätt är det
troligt att den strukturella totala arbetslösheten väsentligt överstiger tidi-
gare normalnivåer på ca 5 % men ändå understiger den för 1996 prog-
nostiserade nivån på 10,8 %. En framgångsrik arbetsmarknadspolitik, lik-
som en allmänt flexibel arbetsmarknad, bör kunna reducera dessa nivåer.
torde denna således understiga den prognostiserade arbetslösheten. Där-
med borde, enligt detta synsätt, löneökningarna bli successivt lägre. Vissa
internationella erfarenheter indikerar dock att lönebildningen är mer käns-
lig för förändringen av än nivån på arbetslösheten. En sjunkande arbets-
löshet kan därför leda till successivt högre löneökningar redan vid en för-
hållandevis hög arbetslöshet. Avgörande är sannolikt hur de arbetslösas
kompetens kan upprätthållas samt i vilken mån arbetsmarknaden är flexi-
bel så att olika typer av vakanser kan uppkomma och fyllas utan att löner
och priser utvecklas på ett ohållbart sätt.
tionstakt i en ekonomi som har nominallönestelheter nedåt, dvs. att nomi-
nella lönesänkningar inte uppkommer. Som tidigare nämnts bidrog inte
den kraftiga uppgången av arbetslösheten 1992 och 1993 till en tillräcklig
sänkning av de nominella lönerna, vilket kan indikera en bristande flexi-
bilitet. Ä andra sidan medverkade sannolikt, som tidigare nämnts, bl.a.
sammansättningseffekter bland de sysselsatta till att den uppmätta ök-
ningen av genomsnittslönen överskattade den underliggande löneutveck-
lingen.
tiva lönerna kommer att anpassas till efterfrågan och utbud på olika del-
arbetsmarknader eller om löneföljsamheten kommer att vara fortsatt stor
mellan sektorer, branscher och individer. Nominallönestelheter nedåt för-
svårar relativlöneförändringar, i synnerhet om den genomsnittliga nomi-
nallöneökningen är låg. Om nominallönestelheter nedåt existerar innebär
det ett golv för löneökningstakten som gör att marknadsmässiga relativ-
löneförskjutningar kan resultera i en tilltagande löneökningstakt i en
strukturomvandlingfas.
nomin torde dock innebära att lönerna inom industrin kan utvecklas star-
kare utan att påtagliga spridningseffekter uppstår. Till skillnad mot tidi-
gare lågkonjunktur väntas inte aktiviteten i byggsektorn öka markant.
Samtidigt fortsätter sannolikt sysselsättningen att fålla inom den offentliga
sektorn. Utbildningsinsatser och en aktiv arbetsmarknadspolitik väntas
potential till branscher som expanderar och därmed minska trycket på
relativlöneändringar som allokeringsinstrument.
faktorer mot en långsam utveckling av lönerna de närmaste åren. 1 sam-
band med ökad sysselsättning och fortsatt höga vinster nästa år förutses
dock löneökningstakten tillta något. Lönerna inom industrin beräknas sti-
ga mer samtidigt som lönerna i byggnadssektorn ökar mindre än genom-
snittet. Ökningen av genomsnittslönen kan i någon mån dämpas av för-
ändringar i arbetskraftens sammansättning, t.ex. att andelen yngre stiger
när sysselsättningen ökar. A andra sidan motverkas denna effekt delvis
av att sysselsättningen stiger i branscher med relativt sett högre lönenivå.
Sammantaget beräknas lönerna för hela ekonomin i genomsnitt öka med
3,5 % 1995 och 4 % 1996.
ökningen kan bli högre om löntagarna i högre utsträckning erhåller kom-
pensation för höjda priser, skatter och avgifter. En annan riskfaktor här-
rör från ekonomins tudelning med en stark exportsektor och en svagare
hemmamarknad. Löneökningarna i och spridningseffekterna från den ex-
pansiva delen av ekonomin kan bli större än beräknat och därmed leda
till en högre genomsnittlig löneökningstakt i ekonomin som helhet. A
andra sidan finns faktorer som pekar mot en svagare löneökningstakt. Ut-
vecklingen under 1994 bekräftar bilden av en måttlig löneutveckling, vil-
ket talar för viss reallöneflexibilitet. Vidare indikerade en tidigare publi-
cerad intlationsenkät, som SCB gjort på Riksbankens uppdrag, att såväl
arbetsgivar- som arbetstagarorganisationer väntar sig en svagare löneut-
veckling den närmaste tiden än vad som beräknas enligt denna prognos.
med ca 4 % 1995 och 1996. Den svenska industrins löner väntas således
stiga med ca 1,5 procentenheter mer per år trots att en större del av
arbetslösheten förhoppningsvis är cyklisk i Sverige än i andra länder.
Tillsammans med effekter av deprecieringen av den svenska kronan, en
stark produktivitetsutveckling och sänkta arbetsgivaravgifter medför
löneutvecklingen att den relativa enhetsarbetskostnaden ändå kan sjunka
med ca 17 % mellan 1992 och 1996. Utvecklingen 1995 och 1996
innebär dock en viss försvagning av konkurrenskraften trots fortsatt hög
arbetslöshet.
till Sverige pä världsmarknaden.7 Inflation
svenska ekonomin. Inom vissa delar av industrin är kapacitetsutnyttjandet
högt, vilket bidragit till avsevärda prishöjningar, framför allt på insats-
varor. Samtidigt är efterfrågan från hushållen fortfarande svag. Detta
minskar möjligheterna för företagen att höja sina marginaler på hemma-
marknaden. Genom att tillgången på arbetskraft är god är också infla-
tionsimpulsema från lönebildningen måttliga.
ökade under 1994 och uppgick i november till 2,4 %. Till följd av att
KPI sjönk kraftigt av tekniska orsaker i december 1993 beräknas infla-
tionstakten vid slutet av året öka till 2,8 %. Prisökningen under 1994 för-
klaras till stor del av höjda importpriser. Till en del är detta ett resultat
av den kraftiga deprecieringen av kronan under 1992 och 1993. Dess-
utom steg de internationella råvarupriserna kraftigt. Enbart prisuppgången
på kaffe förklarar 0,3 procentenheter av konsumentprisindex ökning un-
der 1994. Boendekostnaderna ökade också förhållandevis mycket. Detta
orsakades framför allt av hyresutvecklingen. Egenhemsposten i KPI
ökade långsammare till följd av att räntekostnaderna var ungefär oför-
ändrade.
till konsumentprisindexökning. Utvecklingen av konsumentpriserna exklu-
sive indirekta skatter och subventioner visas av nettoprisindex. Under
1994 beräknas nettoprisindex ökning ha uppgått till 1,9 %.
efterfrågan. Detta har fört med sig en kraftig ökning av industriproduktio-
nen, i synnerhet inom delar av basindustrin. I dessa branscher är kapaci-
tetsutnyttjandet uppskattningsvis på samma nivå som år 1989. I kombina-
tion med den internationella råvaruprisuppgången har detta medfört att
industrins hemmamarknadspriser stigit i allt snabbare takt under det se-
naste året. Det finns en risk för att dessa prisstegringar fortplantas till
övriga delar av ekonomin. Ännu så länge förefaller emellertid dessa
spridningseffekter ha varit begränsade. Under perioden oktober 1993 till
oktober 1994 steg t.ex. hemmamarknadspriserna totalt med 6,2 %.
Hemmamarknadens insatsvarupriser ökade emellertid med 9,3 % medan
konsumentvaruprisema steg med endast 4,0 %.
dustrin är sannolikt kopplingen till inflationen svagare nu. Under tidigare
högkonjunkturer har arbetsmarknaden snabbt utgjort en tillväxtrestriktion.
Detta har resulterat i snabbt stigande lönekostnader, vilket givit högre
inflation. Under prognosperioden beräknas arbetsmarknaden inte ge upp-
hov till några allvarligare flaskhalsar i produktionen. Den totala öppna
arbetslösheten väntas sjunka, men trots det ligga över den arbetslöshets-
nivå vid vilken inflationen tenderar att öka. Företagen väntas nu ha större
incitament att hålla nere priserna för att vinna marknadsandelar än då
arbetsmarknaden utgjorde ett hinder för vidare expansion. En brist på
realkapital är sannolikt lättare att åtgärda än brist på arbetskraft.
flationsutvecklingen. Olika undersökningar pekar relativt entydigt på att
inflationsförväntningarna höjts under det senaste året. Detta gäller såväl
hushållen som penningmarknadens aktörer och industrin. Inflationsför-
väntningarna på ett års sikt varierar mellan 2,5 och 4 %. Förväntningarna
är högst inom industrin och bland penningmarknadens aktörer. Bland hus-
hållen och detaljhandeln är förväntningarna lägre. Undersökningarna indi-
kerar att inflationsförväntningarna är högre på längre sikt.
fört ett avsevärt tryck uppåt på den svenska prisnivån. Hur stor effekten
blir av denna valutakursförsvagning är av avgörande betydelse för den
framtida inflationen. Konjunkturinstitutet har på uppdrag av regeringen
beräknat effekten på konsumentprisindex av den initiala deprecieringen
som skedde vid övergången till rörlig växelkurs. Beräkningen tyder på
att effekten på konsumentprisindex ökning uppgick till 1,90 procenten-
heter från oktober 1992 till oktober 1993 och 0,18 procentenheter under
nästföljande 12-månadersperiod. Redan under det andra året efter depre-
cieringen har sålunda effekten minskat avsevärt. Efter en kraftig försvag-
ning under slutet av 1992 och det första halvåret 1993 har kronan varit
förhållandevis stabil. Den importvägda växelkursen var i december 1994
jämförbar med nivån i augusti 1993. Om mönstret skulle vara detsamma
som för den initiala deprecieringen skulle detta innebära att inflations-
trycket under prognosperioden till följd av den tidigare försvagningen av
kronan skulle vara relativt begränsat. För detta talar också den relativt
svaga utvecklingen av hushållens efterfrågan. Den antagna apprecieringen
av kronan möjliggör emellertid en förstärkning av marginalerna hos ut-
ländska exportörer och inhemska importörer, utan att importen därmed
stiger i pris i relation till inhemsk produktion. Det är därför sannolikt att
en relativt stor del av den antagna apprecieringen av kronan kommer att
resultera i återställda marginaler hos de utländska exportörerna respektive
de svenska importörerna, snarare än att komma de svenska konsumenter-
na tillgodo i form av lägre priser.
Prisutvecklingen på fastigheter kan emllertid säga något om hur efter-
frågan utvecklas, genom effekter på investeringar och privat konsumtion.
Efter en betydande höjning av priserna på småhus under den andra halvan
av 1980-talet föll småhusprisema från 1991 till 1993 med drygt 15 %.
Under samma period sjönk den privata konsumtionen med 5 %. Under
1994 återhämtade sig priserna på småhus något. I november låg prisnivån
i riket som helhet 5 % över nivån vid början av året, vilket dock innebar
en nedgång med 1 % jämfört med läget i juli.
TV-licens, post och tele samt resor och transporter. Nettoprisindex är KPI exkl.
indirekta skatter och subventioner. Vid beräkningen av 1994 och 1995 års basbelopp
har en avräkning gjorts med 1,9 resp. 0,2 procentenheter för deprecieringens direkta
effekter. För 1995 och 1996 har därefter gjorts en avräkning med 40 % av den åter-
stående uppräkningsfaktorn i enlighet med regeringens förslag avseende indexering av
basbeloppet. OECD-länderna är sammanvägda enligt BNP-viktcr.
ligt högre än bedömningen i den reviderade nationalbudgeten i april. För-
ändringen av prognosen beror främst på högre importpriser och ränte-
kostnader. Båda dessa faktorer har att göra med den ränte- och valutaoro
som rådde under sommaren. Dessutom har de internationella priserna
ökat mer än väntat. Däremot har inte den inhemskt genererade inflationen
överträffat prognosen.
konsumentprisindex än under 1994. Dels beror detta på att importprisema
steg kraftigt 1994 som ett resultat av vissa tillfälliga faktorer, t.ex. dålig
kaffeskörd i Brasilien, dels antas kronan apprecieras under prognosperio-
den. En viss prishöjning bedöms bli resultatet av att importen i samband
med EU-medlemskapet styrs över till länder med något högre prisnivå än
tidigare leverantörsländer.
bidrag till inflationen under de kommande två åren. Det beror på att ar-
betskraftskostnaden ökar något snabbare, samtidigt som produktiviteten
växer långsammare än tidigare.
höjda indirekta skatter och sänkta subventioner. Ar 1995 omfattar åtgär-
derna bl.a. höjd arbetsgivaravgift, höjd moms på restaurangtjänster och
porto, höjda tullar samt indexering av vissa punktskatter. Dessutom för-
svinner det s.k. ROT-avdraget, men samtidigt införs ett ROT-bidrag.
Netto ger dessa två förändringar ett bidrag på 0,1 % till KPI. Näst-
dessa kan nämnas höjd fastighetsskatt med 0,2 procentenheter samt Bilaga 1.1
breddning av fastighetsskatten till att gälla även jordbruk-, industri-,
skogsfästigheter samt kommersiella lokaler. Dessutom sker en ordinarie
omtaxering av småhus. I övrigt sker bl.a. en indexering av punktskatter
samtidigt som ovan nämnda ROT-bidrag upphör. Den sammantagna
effekten uppskattas till 0,7 procentenheter 1995 och 1,5 procentenheter
1996. En stor del av skattehöjningarna, i synnerhet 1996, kommer att på-
verka bostadssektorn. Den svaga privata efterfrågan som prognostiseras
torde emellertid innebära att såväl hyresvärdar som handel kommer att
ha svårt att fullt ut övervältra de indirekta skatterna på hyresgäster och
kunder. Detta innebär att KPI inte väntas stiga med hela den beräknade
effekten av höjda indirekta skatter. Sammantaget väntas konsumentpris-
index öka med 2,9 % 1995 och 3,7 % 1996.
mellan december månads långtidsindex och korttidsindex.
mer fullständig analys av inflationsutvecklingen bör man också studera
andra mått. Prisindex för inhemsk användning speglar t.ex. prisutveck-
lingen i hela ekonomin medan KPI endast beaktar prisutvecklingen för
privat konsumtion. Som framgår av tabell 7.1 förutses detta prismått stiga
med knappt 3 % per år 1995 och 1996. Det kan också vara önskvärt att
kunna beskriva konsumentprisutvecklingen rensat för effekter av olika
dessa beror på underliggande faktorer eller höjda indirekta skatter och
sänkta subventioner. Dessa effekter räknas bort i det s.k. nettoprisindex.
Som framgår av diagram 7.1 växer skillnaden mellan utvecklingstalen för
KPI och NPI under prognosperioden. Skillnaden i ökningstakt förklaras
dels av de föreslagna ändringarna i indirekta skatter och subventioner,
vilka ger ett bidrag till KPI på 1,5 procentenheter 1996, dels av en ordi-
narie nedtrappning av räntebidragen. Denna nedtrappning beräknas ge ett
bidrag till KPI på ca 0,5 procentenheter. Tillväxttakten i nettoprisindex
skall dock inte tolkas som den inflation som skulle ha etablerats om skat-
ter och subventioner skulle ha varit oförändrade. I nettoprisindex har
nämligen konsumentprisindex rensats mekaniskt med den fulla effekten
av en förändrad indirekt skatt eller subvention. Effekten räknas bort sam-
tidigt som förändringen träder i kraft. På kort sikt är det inte troligt att
denna typ av förändringar får ett omedelbart genomslag i KPI, annat än
för vissa åtgärder som exempelvis en fastighetsskatteförändring avseende
egnahem. Under perioder med kraftiga förändringar av indirekta skatter
och subventioner kan därför NPI underskatta den underliggande inflatio-
nen.
och subventioner under 1996 är det troligt att den registrerade 12-måna-
derstakten kommer att falla under början av 1997 när dessa effekter
klingar av. Redan i januari 1997 försvinner effekten av de åtgärder som
rent tekniskt påverkar KPI i januari 1996. Dessa åtgärder uppgår upp-
skattningsvis till ca 0,7 procentenheter. De åtgärder som förväntas slå
igenom i KPI med större tidsfördröjning, exempelvis höjningen av arbets-
givaravgiften, ger ett bidrag till 12-månaderstakten som successivt för-
svinner under 1997. Samtidigt är det troligt att marginalerna pressats ned
under 1996 till följd av de höjda indirekta skatterna och subventionerna.
När skattehöjningarna minskar är det därför sannolikt att marginalerna
höjs. I de medelfristiga kalkylerna bedöms KPI öka med knappt 3 % i
genomsnitt under 1997.8 Hushållens ekonomi och privat konsumtion
preliminära beräkningar. Även den privata konsumtionen ökade efter de
senaste årens nedgång. Uppgången i sparandet fortsatte emellertid och
därmed har sparkvoten stigit med 13,5 procentenheter sedan 1989. Bud-
getförstärkningarna i den offentliga sektorn bidrar till att hushållens realt
disponibla inkomster fäller med ca 2,5 % 1995. En ytterligare minskning
med 0,5 % förutses för 1996. Den privata konsumtionen väntas hållas
uppe genom att hushållen drar ned sitt sparande. Därigenom kan konsum-
tionen vara oförändrad 1995 och öka med 1 % 1996, se tabell 8.1.
8.1 Hushållens inkomster
ökat kraftigt under de första åren av 1990-talet. År 1994 skedde en viss
återhämtning av realinkomstema, som steg med ca 1,5 %. Ökningen ba-
serades på en positiv utveckling av löneinkomsterna, både genom ökad
sysselsättning i timmar och ökad reallön före skatt. Även pensionsin-
komstema steg realt, delvis till följd av att inflationen var lägre 1994 än
1993. De senaste årens höga finansiella sparande har medfört en succes-
siv förbättring av hushållens nettoinkomster av räntor och utdelningar.
För 1994 gav förändringen av räntenettot ett bidrag med nära 1 procent-
enhet till inkomstökningen. Skatte- och avgiftshöjningar bidrog till att dra
ned inkomstutvecklingen med knappt 1 procentenhet, se tabell 8.2.
offentlig sektor
konsumentprisindex (KPI). Disponibel inkomst och tillfälligt sparande är deflaterade
med implicit prisindex för privat konsumtion (IPI). Skillnaden mellan KPI och IPI
påverkar posten ”övriga inkomster, netto".
väntas minska. Den genomsnittliga reala timlönen före skatt stiger något
och den reala lönesumman beräknas öka med drygt 2,5 %. Arbetsin-
komsterna och fortsatt förbättring av räntenettot ger tillsammans med öv-
riga privata inkomster ett positivt bidrag på 3 procentenheter till in-
komstutvecklingen 1995. Direkta skatter och transfereringar från den of-
fentliga sektorn drar ned den realt disponibla inkomstutvecklingen med
ca 5,5 procentenheter, delvis som en följd av minskade bidrag när läget
på arbetsmarknaden förbättras. Den ändrade inriktningen av arbetsmark-
nadspolitiken, med ökat stöd till reguljär sysselsättning och minskning av
sysselsättningsskapande åtgärder, leder också till att löneinkomsterna ökar
och bidragen minskar. Regelförändringar beträffande skatter och
transfereringar beräknas minska hushållens inkomster med ca 30 miljar-
der kr, vilket motsvarar knappt 3,5 % av disponibel inkomst. De statliga
höjningarna av de direkta skatterna och avgifterna för hushållen beräknas
till ca 20 miljarder kr, jämfört med 1994 års regelsystem. Därtill kommer
kommunala skattehöjningar med i genomsnitt 0,42 procentenheter, vilket
motsvarar ca 3,5 miljarder kr. Slopandet av vårdnadsbidraget, re-
duceringen av uppräkningen av pensionerna och andra besparingar mins-
kar transfereringarna till hushållen med ca 8,5 miljarder kr före skatt.
Sammantaget beräknas de realt disponibla inkomsterna minska med
2,4 % 1995. Därav ger privata inkomster ett positivt bidrag med 3 pro-
sektorn ger ett negativt bidrag på ca 5,5 procentenheter.
1995. Arbets- och kapitalinkomsterna stiger medan ytterligare budgetför-
stärkande åtgärder drar ned inkomsterna. De direkta skatterna ökar ge-
nom ytterligare 1 procentenhets höjning av egenavgiftema. Uppräkningen
av pensioner och andra basbeloppsanknutna transfereringar reduceras
även 1996. Därtill kommer bl.a. minskningar av barnbidragen, bostads-
bidragen och den skärpning av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen som
föreslås från den 1 juli 1995. De realt disponibla inkomsterna väntas
minska med 0,5 %. Till minskningen bidrar skatter och transfereringar
från offentliga sektorn med knappt 2,5 procentenheter.
trend med ökade transfereringar från den offentliga sektorn. Det beror
huvudsakligen på ändringar i regelsystemen, men också på att situationen
på arbetsmarknaden förbättras. Inkomstökningar till följd av stigande
sysselsättning motverkas delvis av att bidrag faller bort. Socialförsäkring-
arna och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som under nedgången i
sysselsättningen till stor del ersatt bortfallande löneinkomster, får motsatt
effekt nu när sysselsättningen ökar. De s.k. automatiska stabilisatorerna
verkar således i båda riktningarna.8.2 Privat konsumtion och sparande
konsumtionen tillbaka något under andra kvartalet 1994. Konsumtions-
dämpningen sammanföll med en period med betydande oro på de finan-
siella marknaderna. Valutakursen försvagades och räntorna steg. Hushål-
lens framtidsförväntningar försköts samtidigt i negativ riktning.
der perioden januari till och med september 1994 ökade den privata kon-
sumtionen med ca 0,7 % jämfört med motsvarande period 1993. Hushål-
lens framtidsförväntningar avseende den framtida arbetslösheten förbätt-
rades samtidigt. Förväntningarna om den egna ekonomin och Sveriges
ekonomi blev emellertid något mer negativa under loppet av 1994, men
andelen hushåll med positiva förväntningar överväger fortfarande. Indika-
tioner från bl.a. Handelns utredningsinstitut pekar mot att även det fjärde
kvartalet 1994 var relativt starkt, i synnerhet gäller detta hushållens inköp
av sällanköpsvaror. För helåret 1994 beräknas konsumtionen ha ökat med
0,6 %. Det skulle innebära att sparkvoten steg från 7,9 % till 8,5 %.
Detta bedöms dock inte leda till en motsvarande minskning av den priva-
ta konsumtionen. Enligt den mest väletablerade konsumtionsteorin be-
stäms hushållens konsumtion inte främst av den faktiska kortsiktiga in-
komstutvecklingen, utan av den förväntade långsiktiga inkomstutveck-
lingen. En jämförelse av den privata konsumtionen och den realt dispo-
nibla inkomsten visar också att samvariationen mellan dessa båda variab-
ler varit relativt låg, i synnerhet från mitten av 1980-talet och framåt.
Sparkvoten har därmed varierat kraftigt.
en minskad privat konsumtion beror sålunda i hög grad på om hushållen
förutsett de skattehöjningar och transtereringsminskningar som drar ned
den disponibla inkomsten 1995. 1 den mån dessa förändringar förutsetts
har konsumtionen sannolikt anpassats redan tidigare. Minskningen av den
disponibla inkomsten kan då balanseras av en sänkt sparkvot. Det är
emellertid inte troligt att hushållen redan gjort en fullständig anpassning
av sin konsumtion. Informationen om inkomstminskningen har t.ex. inte
nått ut till alla, vilket gör att vissa hushåll reagerar först när inkomsterna
påverkas. Empiriska studier tyder dessutom på att mellan 25 och 35 %
av hushållen agerar på ett sätt som innebär att man inte kan eller vill
utjämna konsumtionen över tiden, utan istället konsumerar hela sin in-
komst. Dessa hushåll justerar sin konsumtion först när de disponibla in-
komsterna faller. Den isolerade effekten av besparingarna bör således
Hushållen har sannolikt förutsett att inkomsterna kommer att falla till
följd av de svaga offentliga finanserna och därför till en del justerat ned
sin konsumtion redan tidigare. Det finns emellertid en risk för att de
föreslagna åtgärderna är mer långtgående än hushållen förväntat. I sådana
fall blir den kontraktiva effekten på konsumtionen större än prognostise-
rat.
positiv riktning under prognosperioden. Den mest betydelsefulla faktorn
är att sysselsättningen inte längre fäller. Internationella data visar en på-
taglig korrelation mellan sysselsättningsförändringen och den privata kon-
sumtionen. När en person blir arbetslös påverkas i hög grad den förvän-
tade framtida inkomsten vilket resulterar i en lägre konsumtion. I en si-
tuation med fällande sysselsättning påverkas emellertid konsumtionen inte
bara av att de arbetslösa konsumerar mindre, utan även av att de som
fortfarande har sysselsättning upplever en ökad risk för arbetslöshet och
därmed lägre framtida inkomster. En ökad sannolikhet för en försämring
av framtida inkomster resulterar i en anpassning av konsumtionen. Den
svenska sysselsättningen föll med mer än 10 % från 1990 till 1994. Detta
har sannolikt varit en starkt bidragande orsak till att konsumtionen föll
med 5 % samtidigt som sparkvoten ökade med nära 9 procentenheter.
Under 1995 och 1996 väntas sysselsättningen öka med 2,7 resp. 1,8 %
per år och den öppna arbetslösheten sjunka från 7,9 till 6,1 %. Detta om-
slag skulle kunna utgöra en mycket stark stimulans till den privata kon-
sumtionen.
konsumtionen under senare år är utvecklingen av tillgångspriserna. Av-
regleringen av kreditmarknaderna vid mitten av 8O-talet, i kombination
med stigande fastighetspriser möjliggorde en lånefinansierad konsumtions-
ökning. När skattelättnaden för utgiftsräntor begränsades i samband med
skattereformen började hushållen sträva efter att reducera sina skulder.
Resultatet blev en minskad efterfrågan på småhus och ett prisfall mellan
1991 och 1993 på drygt 15 %. Som en följd av att fastighetspriserna föll
försämrades hushållens balansräkningar, vilket ökade amorteringsbehoven
ytterligare.
5 %. En viss nedgång registrerades under perioden juli-september, men
enligt den senaste mätningen stiger priserna åter. Eftersom hushållens
finansiella sparande ökat kraftigt under de senaste åren och hushållens
aktieinnehav stigit i värde har därmed hushållens förmögenhet, ställt i
relation till den disponibla inkomsten, ökat under 1993 och 1994. Den
amortering av hushållens skulder som skett från fjärde kvartalet 1991 har
dessutom visat tecken på att avta. Under fjärde kvartalet 1993 och första
kvartalet 1994 ökade skulderna något. Under de nästföljande två kvar-
talen amorterades skulderna åter ned, men i en betydligt långsammare
takt än tidigare.
Förmögenhet i relation till disponibel inkomst
Kiillor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
ca 15 %. Under samma period har den totala privata konsumtionen, en- Bilaga 1.1
ligt nationalräkenskaperna, minskat med ca 5 %. Inköp av sällanköps-
varor är dock i ekonomisk mening att betrakta som investeringar snarare
än konsumtion. Den kraftiga minskningen av inköpen har därför kunnat
genomföras utan att den egentliga konsumtionen sjunkit i samma grad.
Den låga nivån på nyinköpen innebär emellertid att det successivt byggs
upp ett behov av fömyelseinköp. Detta torde under prognosperioden leda
till att hushållen ökar sina inköp av kapitalvaror, om inte annat så för att
undvika en fortsatt konsumtionsminskning. Ökningen av dessa inköp kan
då bli betydande.
uppdragande som neddragande riktning vad gäller utvecklingen av den
privata konsumtionen. Trots en minskning av de disponibla inkomsterna
bedöms konsumtionen bli oförändrad 1995. Därefter väntas en uppgång
med 1 % under 1996. Det innebär att sparkvoten sjunker med drygt 3
procentenheter från 1994 till 1996. Det finns en risk för att denna spar-
kvotsnedgång inte kommer till stånd. Denna risk består främst i svårig-
heten att bedöma i vilken mån de föreslagna budgetförstärkningarna är
i linje med hushållens förväntningar. Det är inte heller otroligt att det pri-
vata sparandet, till följd av en önskan att stärka den egna ekonomiska
tryggheten, kommer att ligga på en historiskt sett hög nivå i framtiden.
Samtidigt finns det en möjlighet att den positiva dynamiken, i första hand
till följd av det förändrade arbetsmarknadsläget, är underskattad.
9 Investeringar
maste åren. En snabbt växande produktion och en hög lönsamhet lägger
grunden till investeringsökningen i näringslivet under såväl 1995 som
1996. Därtill ger möjligheten till direktavdrag för byggnader i närings-
livet ytterligare stimulanseffekt. Vidare bör EU-medlemskapet ha minskat
osäkerheten om näringslivets framtidsförutsättningar.
priser
låg utgångsnivå vände näringslivets investeringar kraftigt uppåt under
loppet av året. Ett stort antal outhyrda lägenheter samt en hög realränta
innebar en fortsatt kraftig tillbakagång i bostadsproduktionen.
vesteringsökning inom de exportberoende näringarna under hela prog-
nosperioden 1995-1996. Ett växande behov av ersättningsinvesteringar
samt mot slutet av perioden ett stigande resursutnyttjande bidrar till en
volymökning också i de hemmamarknadsberoende delarna av närings-
livet. En förbättring av arbetsmarknadsläget samt svagt stigande bostads-
priser väntas medföra en viss återhämtning av bostadsinvesteringama mot
slutet av perioden. Tilltagande infrastrukturinvesteringar samt ett stimu-
lanspaket inriktat på bygginvesteringar bidrar också till den snabbt sti-
gande investeringsaktiviteten under perioden.
och 1996. Investeringskvoten, dvs bruttoinvesteringarnas andel av BNP,
uppgår trots detta endast till 15 % 1996, vilket fortfarande är en kraftig
minskning sedan 1989 då kvoten uppgick till 22 %. Frånräknat bostadsin-
vesteringama närmar sig dock kvoten den långsiktiga trendnivån.
som andelar av BNP Bilaga 1 1
9.1 Näringslivets investeringar
(-40 %) ägde en markant vändning rum under loppet av 1994. Mätt som
årsgenomsnitt steg näringslivets investeringar med knappt 17 % mellan
1993 och 1994. Uppgången berodde framför allt på ett snabbt ökande re-
sursutnyttjande inom exportindustrin och inom de exportrelaterade tjänste-
sektorerna, samtidigt som näringslivets lönsamhet förbättrades ytterligare.
höga kapacitetsutnyttjandet inom de exportberoende delarna av närings-
livet att utgöra en kraftig investeringsstimulans. Investeringarna inom de
hemmamarknadsorienterade delarna av näringslivet dämpas dock av den
svaga utvecklingen av privat konsumtion och det låga bostadsbyggandet.
Ett successivt växande behov av ersättningsinvesteringar samt förväntade
lägre räntor medför dock att investeringarna förutses öka också inom de
hemmamarknadsorienterade delama av näringslivet. Under perioden no-
vember 1994-maj 1996 medges dessutom direktavdrag för byggnadsin-
vesteringar. Genom möjligheten till direktavdrag sjunker de reala för-
räntningskraven på investeringen. Effekten på byggnadsinvesteringarna
beräknas till ca 4 miljarder kr under perioden. Till största delen är detta
en effekt av tidigareläggning, vilket medför färre byggnadsprojekt efter
stimulansperiodens utgång.
kr 1993
Löpande
priser
drygt 40 % mellan 1989 och 1993. Uppgången var mest markerad inom
den exportinriktade delen av industrin, men även inom den mer hemma-
marknadsberoende s.k. övriga industrin noterades ökade volymer.
tredje kvartalet till 88,6 %, vilket är en uppgång med 6 procentenheter
jämfört med samma period föregående år. Mot bakgrund av den prog-
nostiserade produktionsuppgången är därmed behovet av kapacitetsut-
byggnad stor. Statistiska centralbyråns investeringsenkät från oktober
Enkäten besvarades dessutom före EU-omröstningen och den ekonomisk-
politiska propositionen, vilket innebär att en del av industriföretagen san-
nolikt kommer att upprevidera investeringsplanerna för 1995 och 1996.
mycket gynnsamma under prognosperioden. Industrins höga lönsamhet
har inneburit att soliditeten stärkts vilket höjer kreditvärdigheten. Möjlig-
heten till egenfmansiering har också ökat i takt med allt större vinster.
Bara under 1995 beräknas industrins driftsöverskott brutto uppgå till 118
miljarder kr, vilket kan jämföras med de totala investeringarna på
54 miljarder kr.
betydande kapacitetsutbyggnad inom industrin. Realräntorna är visserli-
gen fortfarande höga men väntas sjunka något under prognosperioden. En
lägre räntenivå är central för att investeringsvolymerna skall kunna stiga
också inom de hemmamarknadsorienterade företagen i takt med att den
inhemska efterfrågan växer. Mot bakgrund av de goda investeringsförut-
sättningama beräknas därför industrins investeringar öka med drygt 30 %
kapitalstocken växer med 2,5 resp 4,5 % respektive år. Ett osäker-
hetsmoment i bedömningen är dock utvecklingen av utländska företags
expansion i Sverige. Blir den stor kan eventuellt investeringsuppgången
ha underskattats något. Sveriges fördelaktiga kostnadsläge, låg företags-
beskattning, hög kompetensnivå hos arbetskraften samt en väl utvecklad
för etablering i Sverige. Bilaga 1.1
var dock mycket låg. Lönsamheten har snabbt förbättrats efter deprecie-
ringan av kronan och prishöjningar på världsmarknaden. Den överkapaci-
tet som tidigare ansågs råda i Europa har minskat i takt med den oväntat
starka produktionsuppgången. Inom verkstadsindustrin bedöms investe-
ringarna öka med 37 resp 22 % 1995 och 1996. Under perioden är det
framförallt maskin- och transportmedelsindustrin som genomför kapaci-
tetshöjande investeringar. En betydligt lägre investeringsuppgång kan för-
väntas inom s.k. övrig industri. Det låga kapacitetsutnyttjandet och den
fortsatt svaga hemmamarknadsefterfrågan begränsar uppgången.
hemmamarknad och ett överskott på kommersiella lokaler inom stora de-
lar av landet. Den låga investeringsnivån under perioden 1990-1993 har
dock inneburit att kapitalstockarna anpassats till en mer långsiktig nivå.
Alltfler tecken tyder också på att utvecklingen är på väg att vända. Pri-
serna på kommersiella fastigheter har under loppet av 1994 stigit svagt
(3 %) samtidigt som vakansgraden, dvs andelen lediga lokaler i förhål-
lande till stocken, har stabiliserats. I ett internationellt perspektiv är inte
vakansgraden anmärkningsvärt hög. Från en mycket låg utgångsnivå steg
också investeringarna i kommersiella lokaler under 1994. Denna utveck-
ling väntas fortsätta.
samheten, redovisar mycket expansiva produktionsplaner, vilket förväntas
medföra en kraftig investeringsexpansion. En del av den beräknade upp-
gången inom övrigt näringsliv beror på infrastrukturinvesteringama inom
samfärdselområdet som t.ex. Arlandabanan och Oresundsbron. Lönsam-
heten har också stärkts inom övrigt näringsliv vilket ger utrymme för
större investeringar i takt med att aktiviteten i ekonomin stiger. Den sva-
ga utvecklingen av den privata konsumtionen medför dock att nivån på
investeringarna inom varuhandel samt inom restaurang- och hotell-
branschen förblir låga under hela prognosperioden. Trots det blir den
procentuella ökningen stor också i dessa sektorer. Direktavdraget för
byggnader medför dessutom att en del investeringar tidigareläggs.
Sammantaget innebär detta att investeringarna inom övrigt näringsliv sti-
ger med ca 15 % 1995 och med ca 8 % 1996.9.2 Offentliga investeringar
kr 1993
Löpande
priser
av ökade statliga infrastruktursatsningar. Våren 1993 beslutade Riksdagen
om ekonomiska ramar på totalt 98 miljarder kr för väg- och jämvägsin-
vesteringar för perioden 1994-2003. Utöver planeringsramen har för bud-
getåret 1994/95 anvisats 1,6 miljarder kr, vilka är avsedda för länsvägar.
Besluten innebär att infrastrukturinvesteringama väntas kulminera under
1995-1996 for att sedan ligga kvar på en hög nivå de närmaste åren. I
vilken takt som infrastrukturplanema kan genomföras efter 1996 beror
dock av hur statens finanser utvecklar sig. I jämförelse med tidigare pla-
ner sänks anslagen något för prognosperioden 1995-1996.
1991 och 1994 främst som en följd av Vägverkets expansion. Vasakro-
nans (f.d Byggnadsstyrelsen) investeringar registreras efter den 1 oktober
myndigheternas volymer med över 70 % under samma period. Mellan
Därmed stiger de statliga myndigheternas investeringsvolymer med
knappt 20 % under prognosperioden.
12 % mellan 1994 och 1996. Detta beror främst på ökade infrastrukturin-
vesteringar inom SJ och Banverket samt volymökningar av Telia. Övriga
statliga affärsverk beräknas öka volymerna i begränsad omfattning.
den. Kommunernas finansiella situation utgör en restriktion för fortsatt
utbyggnad av verksamheten. Den låga bostadsproduktionen i år samt de
begränsade investeringarna i kommersiella lokaler minskar också behovet
av kommunal infrastrukturutbyggnad. Uppdragande på investeringarna är
dock de ROT-medel som tillförs under 1995 för eftersatta kommunala be-
hov om sammanlagt ca 800 miljoner kr. Det gäller bl.a. medel för upp-
rustning av lokaler, bullerdämpande åtgärder samt utbyggnad av fjärr-
värmeverk.9.3 Bostadsinvesteringar
lägenheter gick ned till ca 9000 vilket kan jämföras med 70 000 påbörja-
de lägenheter som noterades år 1990. De successivt minskade bostads-
subventionerna, högre realräntor efter skatt samt ett stort antal outhyrda
lägenheter (54 000 i september) har medfört att prisnivån på andrahands-
marknaden i allmänhet understiger nyproduktionspriset vilket gör det
olönsamt att bygga.
antalet outhyrda lägenheter i september 1994. Antalet påbörjade lägenheter omfattar
både flerfamiljshus och småhus.
handsmarknaden behöva stiga med åtminstone 15 % innan bostadspro-
duktion generellt sett åter blir lönsam. Redan idag är priserna på exis-
terande bostadsfastigheter i vissa centralt belägna områden dock tillräck-
ligt höga för att göra nyproduktion lönsam. Förutsättningarna för en ökad
nybyggnation under prognosperioden förbättras gradvis. Priserna på både
egnahem och hyreshus har under det första halvåret 1994 stigit med ca
5 % samtidigt som produktionskostnaden legat stilla. Under både 1995
och 1996 förväntas räntorna falla något samtidigt som antalet outhyrda
lägenheter väntas sjunka avsevärt. Det sistnämnda är en följd av det för-
bättrade arbetsmarknadsläget och det låga antalet påbörjade lägenheter
under 1993-1994. Därigenom kan produktionen av lägenheter i attraktiva
områden och på orter med en begynnande bostadsbrist komma att öka.
bedöms bara i mindre omfattning dämpa bostadsbyggandet. Ett osäker- Bilaga 1.1
hetsmoment är dock de allmännyttiga bostadsbolagens låga självfinans-
ieringsgrad vilket kan fördröja uppgången när staten drar ned sitt risk-
tagande genom minskade subventioner. Antalet påbörjade lägenheter vän-
tas stiga till 14 000 respektive 18 000 lägenheter 1995 och 1996. Utveck-
lingen av den faktiska byggvolymen följer dock inte detta antal. Till följd
av den låga igångsättningen under 1994 faller nybyggnadsvolymen även
under 1995. Nyinvesteringsvolymen beräknas falla med ca 22 % under
1995 för att sedan stiga med ca 21 % 1996. Enligt Boverkets långsiktiga
bedömning som till en del baseras på demografiska faktorer kan bostads-
produktionen efter 1996 stiga till mellan 30 000 och 35 000 bostäder årli-
gen.
kr 1993 ---------------------------------
priser
delvis på att viss ombyggnation fortfarande utfördes till 1992 års mer för-
delaktiga subventionsregler. Nedtrappningen av bostadssubventionerna
samt den svaga utvecklingen av hushållens disponibla inkomster har dock
medfört att omfattningen av varje ombyggnad i genomsnitt blivit mindre.
Den svaga fastighetsprisutvecklingen har sannolikt också bidragit till
detta. Under 1990 uppgick den genomsnittliga ombyggnadskostnaden till
ca 600 000 kr. År 1994 hade kostnaden per lägenhet minskat till
230 000 kr. Vid dessa mindre omfattande ombyggnader är kreditrestrik-
tionema mindre än vid nyproduktion av bostäder vilket innebär att antalet
påbörjade ombyggnader beräknas bli relativt högt under hela pro-
gnosperioden. Dessutom verkar de särskilda bidrag som kan erhållas
under 1995 uppdragande. Det gäller bl.a. bidrag för förbättring av
inomhusklimat samt ombyggnadsmedel för äldre- och handikappbostäder.
Trots det fortsätter volymerna att falla under hela prognosperioden. De
fallande ombyggnadsinvesteringama är en anpassning till en mer
långsiktig nivå. Boverket räknar med att ca 30 000 lägenheter per år
behöver byggas om under 1990-talet. Enligt prognosen kommer ca
29 000 ombyggnationer att påbörjas under 1996.
9.4 Lagerinvesteringar
der kr. Industrins totala lager var i stort sett oförändrade, efter att ha
minskat med drygt 5 miljarder kr året innan. Lagren av färdigvaror
minskade ungefär i samma takt som under 1993, medan en betydande ök-
ning registrerades för insatsvarulagren och varor i arbete. Inom partihan-
deln skedde en betydande lageruppbyggnad samtidigt som detaljhandels-
lagren var relativt oförändrade.
låg nivå. Det förefaller därför troligt att man skulle önska en viss ökning
ifrån utlandet, väntas dock innebära att färd igvaru lag ren förblir oföränd- Bilaga 1.1
rade under 1995 för att sedan öka något under 1996. I takt med att pro-
duktionen stiger bedöms dock lagren av insatsvaror och varor i arbete
öka successivt under hela perioden.
inom partihandeln till viss del var ofrivillig och att man avser att minska
lagren i framtiden. Även detaljhandelslagren uppges vara större än öns-
kat. Under prognosperioden väntas därför såväl detalj- som partihandel
minska sina lager ytterligare.Procent resp, procentenheter
procentenhet 1994. Jämfört med Finansdepartementets prognos i novem-
ber är det en upprevidering med knappt en halv procentenhet. Bakom det
större bidraget ligger dels ökade lagerinvesteringar under 1994, men ock-
så en betydande nedrevidering av investeringarna under 1993. Under
1995 och 1996 förutses de totala lagerinvesteringarna bli av samma stor-
lek som 1994, vilket innebär att tillväxtbidraget blir obetydligt. Under
1994 bedöms omslaget i lagerinvesteringama i hög grad ha bidragit till
den snabba ökningen av importen. Den prognostiserade lagerutvecklingen
väntas leda till att importens ökningstakt dämpas, i synnerhet 1995.10 Den offentliga sektorn
1993, huvudsakligen till följd av den långa och djupa lågkonjunkturen.
För 1994 beräknas underskottet i den offentliga sektorns finansiella
sparande till motsvarande drygt 11 % av BNP. Underskottet minskar
successivt under de närmaste två åren och beräknas 1996 motsvara
knappt 7 % av BNP. Förbättringen av det finansiella sparandet sker inom
den statliga sektorn, medan AP-fondens och kommunsektorns sparande
minskar.10.1 Den konsoliderade offentliga sektorn
sparandeöverskott motsvarande 3-5 % av BNP. Den svaga ekonomiska
utvecklingen i slutet av decenniet och under de första åren av 1980-talet
medförde en kraftig försämring av de offentliga finanserna. När konjunk-
turen bottnade 1982 uppgick underskottet i det finansiella sparandet till
motsvarande ca 7 % av BNP. Konjunkturuppgången bidrog till att under-
skottet minskade till 3,8 % av BNP år 1985. Sparandet förbättrades sedan
ytterligare under den långa högkonjunkturen och 1990 uppnåddes ett
finansiellt överskott motsvarande ca 4 % av BNP, se diagram 10.1.
utgifterna exklusive räntor föll med 3 procentenheter som andel av BNP.
Hälften av denna nedgång berodde på en relativt långsam real utveckling
av den offentliga konsumtionen. Den fortsatt starka förbättringen i de
offentliga finanserna under 1980-talets andra hälft förklaras i huvudsak
av att skattekvoten (skatterna som andel av BNP) steg från 50 % 1985 till
nära 56 % 1990, samt av att ränteutgiftena minskade när den finansiella
ställningen förbättrades. Bakom ökningen av skattekvoten låg flera
faktorer. De under perioden tilltagande löne- och prisökningarna, i
kombination med de icke inflationsskyddade starkt progressiva skatte-
skalorna, medförde att skatteuttaget ökade. Skatteinkomsterna ökade
också genom att tillväxten leddes av den högt beskattade privata
konsumtionen, som under några år t.o.m. översteg hushållens disponibla
inkomster. Löneandelen ökade och vinstandelen i näringslivet sjönk.
Eftersom löner är avsevärt högre beskattade än vinster, särskilt på kort
sikt, bidrog detta också till den ökade skattekvoten.
på endast tre år till ett underskott 1993 på ca 13,5 % av BNP. Denna
mycket kraftiga försämring är huvudsakligen en följd av övergången från
en högkonjunktur till en djup lågkonjunktur. Från 1990 till 1993 sjönk
antalet sysselsatta med sammanlagt ca 490 000 eller 11 %. Därigenom
minskade skatteinkomsterna samtidigt som kostnaderna för arbetsmark-
nadspolitiken och ersättning till arbetslösa steg. Därtill kommer utgifterna
för bankstödet 1993.
till 11,2 % av BNP. Förbättringen fortsätter under prognosperioden och
1996 beräknas sparandeunderskottet uppgå till knappt 7 % av BNP. Det
innebär att underskottet halveras mellan 1993 och 1996. Det primära
sparandet (sparandet exklusive kapitalinkomster och ränteutgifter)
förbättras ännu starkare, från -14 % 1993 till ca -4 % 1996, se tabell
10.1.
skatteinkomster och minskade utgifter. Skattekvoten stiger med 1,5
procentenheter mellan 1994 och 1996. Det kan jämföras med att
beslutade och föreslagna skattehöjningar beräknas ge en varaktig
budgeteffekt 1996 på 2,8 % av BNP jämfört med 1994 års regler. Den
begränsade ökningen av skattekvoten beror på att de högt beskattade
delarna av BNP utvecklas förhållandevis svagt. Även betalningsrutiner
och redovisningsprinciper påverkar skattekvoten. Som framgår av tabell
10.2 beror den relativt svaga utvecklingen av skattekvoten, relativt
storleken på skattehöjningarna, främst på att inkomsterna av mervärdes-
skatten sjunker med ca 1 procentenhet som andel av BNP mellan 1994
och 1996. Det är en följd av att skattebaserna för mervärdesskatten, den
privata konsumtionen och bostadsbyggandet utvecklas svagt. Företagens
skatteinbetalningar reduceras 1995 genom att avskattningen av reser-
verade vinstmedel upphör och 1996 genom direktavdrag för byggnads-
investeringar. Inkomsterna av arbetsgivaravgifter dras ned under 1995
arbetsgivaravgifterna.
köp och försäljning av fastigheter och mark.
departementet.
avgifter och inkomstrelaterade bidrag beräknas uppgå till 61,3 % 1994.
Marginaleffekten stiger till 64,8 % år 1996, vilket i stort sett innebär en
återgång till 1991 års nivå på 64 %.
departementet.
nedgången och översteg år 1993 74 % som andel av BNP. År 1994 sjönk
utgiftskvoten till ca 70,5 %. Nedgången var huvudsakligen en följd av att
utgifterna för bankstödet föll bort. Övriga utgiftsminskningar förtogs av
höjda ränteutgifter, se tabell 10.3.
procentenheter. Det förbättrade läget på arbetsmarknaden gör att
systemen till hushållen beräknas brutto före skatt till ca 18 miljarder kr
1996, jämfört med 1994 års regler. Det låga bostadsbyggandet bidrar till
att räntebidragen till bostäder fortsätter att minska. Besparingar i stat och
kommun väntas medföra att den offentliga konsumtionen sjunker i volym
mellan 1994 och 1996. Ränteutgifterna ökar emellertid och beräknas 1996
motsvara ca 8 % av BNP. Utgiftskvoten dras upp fr.o.m. 1995 av den
svenska avgiften till EU samt av ökade subventioner till jordbruket. EU-
avgiften bokförs brutto och uppgår till ca 20 miljarder kr per år under
prognosperioden. Rabatten på avgiften om ca 4 miljarder kr per år under
1995 och 1996 samt återflödet från EU bokförs bland den offentliga
sektorns inkomster. Sammantaget beräknas utgiftskvoten till ca 67,5 %
år 1996.
till förändringen av den offentliga sektorns finansiella sparande mellan
åren.
mellan 1992 och 1993 förbättras sparandet successivt under perioden
1994-1996. En stark positiv effekt på sparandet var att utgifterna för
bankstödet 1993, på ca 50 miljarder kr, föll bort 1994. I övrigt beräknas
det förbättrade konjunkturläget ge ett relativt svagt bidrag till
förbättringen av sparandet. Detta beror på att kostnaderna för arbets-
lösheten och och arbetsmarknadspolitiska åtgärder förväntas ligga kvar
på en hög nivå under prognosperioden.
skatteinkomsterna. Dessa effekter beaktas under rubriken "skattebasför-
skjutningar och periodiseringar". Under 1995 är sammansättningen av
tillväxten oförmånlig för det offentliga sparandet genom den svaga
utvecklingen av den privata konsumtionen. Därtill kommer ett tillfälligt
uppbörden av mervärdesskatt i samband med inträdet i EU. Bilaga 1.1
Förskjutningar mellan skattebaserna och periodiseringar får motsatt effekt
på det offentliga sparandet 1996.
haft en budgetförstärkande inriktning. Beslutade och föreslagna skatte-
höjningar och reducerade transfereringar beräknas, efter avdrag för
nettoavgiften till EU, ge en budgetförstärkning på ca 28 miljarder kr
1995 och ytterligare ca 25 miljarder kr 1996. Effekten av regeländ-
ringarna är här beräknade jämfört med föregående års regler. Detta
innebär vissa avvikelser från redovisningar som avser beslutade
regeländringar jämfört med ett läge utan nya beslut.
netto
periodiceringar
och transfereringar inkl.
EU-avgift
offentlig konsumtion och
investeringar
i huvudsak genom anslag till verksamheten. Utgiftsutvecklingen på
utgifterna avgörs av såväl besparingar som ökade ambitioner, t.ex.
beträffande arbetsmarknadspolitik och utbildning. För 1995 ger den
sammantagna effekten av volymförändringar i offentlig konsumtion och
investeringar en budgetförsvagning på ca 7 miljarder kr. Det beror på en
relativt kraftig uppgång i investeringarna medan den offentliga
konsumtionen beräknas vara oförändrad mellan 1994 och 1995.
Besparingar i den offentliga konsumtionen och avtrappning av
investeringarna väntas leda till volymminskningar motsvarande ca
5 miljarder kr 1996.
faktorer och osäkerheten i beräkningarna. Ett positivt bidrag till sparandet
ges av att utgifterna för räntebidragen minskat sedan 1994 (även bortsett
från regeländringar), till följd av den kraftiga nedgången i bostads-
byggandet. I motsatt riktning går den underliggande försvagningen i
ATP-systemet. Omslaget från negativ till positiv restpost mellan 1994 och
1995 kan tyda på att konjunkturförbättringen ger en kraftigare budget-
förstärkning än vad som ligger i beräkningsmodellen för konjunktur-
faktorn. Erfarenheten av uppgången mellan 1982 och 1985, då den
offentliga sektorns sparande förbättrades snabbt, talar för en sådan
tolkning. Den positiva restposten 1995 och 1996 kan också vara ett
tecken på att tidigare genomförda regeländringar får genomslag på
sparandet med en viss eftersläpning. Av förändringen av det finansiella
sparandet från 1993 till 1996 på sammanlagt 78 miljarder kr kan 56
miljarder kr förklaras av de faktorer som identifieras i tabell 10.4.
offentliga sektorns finansiella förmögenhet. År 1990 hade den offentliga
sektorn en finansiell nettofordran motsvarande 8 % av BNP. De sedan
1991 snabbt försämrade statsfinanserna har medfört att den offentliga
sektorn fått en nettoskuld, som vid utgången av 1994 beräknas till
motsvarande ca 25 % av BNP. Vid samma tidpunkt beräknas brutto-
skulden (statskulden + den kommunala sektorns skulder) till ca 93 % av
BNP. Om man från bruttoskulden drar den offentliga sektorns innehav av
egna skuldförbindelser erhålls den konsoliderade bruttoskulden. Det är
detta skuldbegrepp som avses i EMU:s konvergensvillkor. Den konsoli-
derade bruttoskulden uppgick i slutet av 1994 till ca 81 % av BNP.
Konsolideringen av bruttoskulden består för svensk del i huvudsak av att
bruttoskulden minskas med AP-fondens innehav av statspapper.
i det finansiella sparandet de närmaste två åren, växer den offentliga
skulden, dock i avtagande takt, se diagram 10.2.10.2 Staten inklusive sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna
den del av statens verksamhet som ingår i statsbudgeten, även fonder
m.m. utom budgeten, bl.a. arbetsmarknadsfonden. Statliga affärsverk och
bolag ingår däremot inte.
avspeglas i en ännu större nedgång av statens finansiella sparande. Det
minskade från ett överskott på 19 miljarder kr 1990 till ett underskott
1993 på 237 miljarder kr. Underskottet minskade under 1994 till 195
miljarder kr.
75 miljarder kr, vilket kan jämföras med 53 miljarder kr för hela den
offentliga sektorn. Den större förbättringen för staten beror på att 18 %
av ATP-avgiftema går till staten och att bidragen till den kommunala
sektorn sjunker under prognosperioden. (Se nedan i avsnitten om AP-
fonden och kommunsektorn).
miljarder kr 1995 och ca 120 miljarder kr 1996. Exkluderas statens
kapitalinkomster och ränteutgifter erhålls det primära sparandet, som
1996 beräknas visa ett underskott på ca 20 miljarder kr eller drygt 1 %
av BNP, se tabell 10.5.
och 1996. Den stora statskulden och ett relativt högt ränteläge medför att
ränteutgifterna under samma period stiger med ca 22 miljarder kr.
Samtidigt minskar kapitalinkomsterna med ca 6 miljarder kr, delvis till
följd av att inlevererade överskott från Riksbanken sjunker.
sparandet på grund av statlig utlåning. T.ex. studielån ökar lånebehovet
men påverkar inte finansiellt sparande. För 1994 var emellertid
lånebehovet lägre än sparandeunderskottet, till stor del beroende på att
lånebehovet reducerades genom försäljningar av aktier. Försäljning av
finansiella tillgångar minskar lånebehovet och statskulden, men påverkar
liksom utlåningen inte det finansiella sparandet. Det finns även andra
faktorer som medför differenser mellan finansiellt sparande och låne-
behov. Bland dessa kan nämnas skillnaden i periodisering av inkomster
och utgifter, där lånebehovet är mer kassamässigt definierat. Lånebehovet
beräknas sjunka från ca 190 till 140 miljarder kr mellan 1994 och 1996.
Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag
av fastigheter och mark.
departementet.
ca 95 % i slutet av 1996. Statsskuldens förändring avviker från låne-
behovet på grund av omvärderingar och andra skulddispositioner.
1980-talet. Uppgången beror huvudsakligen på ökade inköp av varor och
tjänster, särskilt för försvarets räkning, medan den statliga syssel-
sättningen minskat något. År 1994 steg den statliga konsumtionen med
0,5 % i volym, vilket är lägre än tidigare under 1990-talet. De föreslagna
extra satsningarna på underhåll av infrastruktur och utbildning bidrar till
att den statliga konsumtionen beräknas öka med 2 % i volym 1995. För
1996 väntas konsumtionsvolymen minska med 1 % till följd av bespa-
ringar och nedtrappning av de särskilda åtgärderna inom infrastrukturen.10.3 Allmänna pensionsfonden
del genom avgifter till den Allmänna pensionsfonden (AP-fonden). AP-
fonden har dessutom inkomster på avkastningen av fondens tillgångar,
som i slutet av 1994 uppgick till ca 600 miljarder kr. Inte sedan 1990 har
avgiftsinkomsterna täckt pensionsutbetalningama. En ökande andel av
pensionerna finansieras med avkastningen på AP-fondens kapital. Det
beror delvis på den svaga utvecklingen av lönesumman under de senaste
åren, vilket dragit ned avgiftsinkomsterna. Men det finns också en
full ATP ökat och fortsätter att öka starkt. Bilaga 1.1
departementet.
minskat successivt från ca 47 miljarder kr 1990 till 26,5 miljarder kr
1994. Förslaget till ett reformerat pensionssystem påverkar AP-fondens
sparande redan under 1995 och 1996. Den definiva utformningen av det
nya pensionssystemet kommer emellertid inte att föreligga förrän senare
under 1995. Ar 1995 införs en allmän egenavgift på 1 % på avgiftsunder-
laget som en del av finansieringen till det nya reformerade pensions-
systemet. Därigenom ökar avgiftsinkomsterna till AP-fonden med 7,5
miljarder kr per år. I motsatt riktning går att skattedelen på 7 % av ATP-
avgiftema förs till statsbudgeten och 11 % av ATP-avgiftema ska
förvaltas av riksgäldskontoret under en övergångstid. Dessa sistnämnda
medel utgör en preliminär avsättning till premiereserven i det nya
pensionssystemet. Ar 1997 kommer 1995 års avsättning till premie-
reserven att fördelas på individuella konton grundat på 1995 års taxering.
Hushållen kommer då att själva kunna välja var medlen ska placeras. Då
kommer sparandet också att övergå till hushållssektom i redovisningen.
Under 1995 och 1996 förs dock uppbyggnaden av premiereserven till
staten, vilket ger ett positiv bidrag till statens finansiella sparande och
även reducerar lånebehov och statskuld. AP-fondens avgiftsinkomster
reduceras emellertid med 18 % eller ca 16 miljarder kr per år till följd
av förändringarna exklusive avgiftshöjningen. Det bidrar till att AP-
fondens finansiella sparande nästan halveras mellan 1994 och 1996, se
tabell 10.6.10.4 Den kommunala sektorn
kommuner och kommunalförbund. Efter en lång följd av år med under-
skott i det finansiella sparandet, uppvisade sektorn relativt stora överskott
under åren 1992 och 1993.
Finansdepartementet.
ting. Den låga nominella löneökningstakten mellan åren 1991 och 1992
och den lägre tillväxten i ekonomin som helhet innebär att slutavräk-
ningslikviden, enligt det gamla systemet för utbetalning av kommunal-
skattemedel, och därmed även de totala skatteinkomsterna minskade år
1994. Det finansiella sparandet år 1994 beräknas ha uppgått till ca 1 mil-
jard kr. Detta sparande härrörde främst från landstingssektorn, medan
kommunerna hade ett underskott på drygt 3 miljarder kr. Konsumtions-
volymen sjönk med 0,5 % och sysselsättningen inom hela den
kommunala sektorn drogs ned med motsvarande ca 23 000 personer. Att
antalet sysselsatta minskade så starkt beror också på att arbetstiden per
sysselsatt ökade. Såväl konsumtionsvolym som sysselsättning föll relativt
sett mer inom landstingssektorn än inom kommunerna.
om drygt 5 miljarder kr. De kommunala skatteintäkterna ökar med ca
3,5 miljarder kr, huvudsakligen till följd av en skattehöjning med
preliminärt 42 öre. Efter att beräkningarna avslutats har kommunerna
lämnat preliminära uppgifter, som sammantaget pekar på en höjning av
den genomsnittliga skattesatsen med 45 öre. Att skatteinkomsterna, trots
skattehöjningen, inte ökar mer år 1995 beror på att det gamla
utbetalningssystemet for kommunal skattemedel inte längre ger någon
eftersläpande avräkningseffekt samt att de avdragsgilla egenavgifter som
höjs fr.o.m. år 1995 minskar kommunernas skatteinkomster. Bidragen
från stat och socialförsäkring minskar med 6 miljarder kr till följd av
ningar. Av utgifterna inom den kommunala sektorn väntas övriga transfe- Bilaga 1.1
reringsutgifter falla som en följd av det förbättrade konjunkturläget.
Konsumtionsvolymen sjunker med ytterligare 1 %, vilket medför en
sysselsättningsminskning på ca 14 000 personer. Den höjda arbets-
givaravgiften i samband med EU-finansieringen ökar kommunsektorns
konsumtionsutgifter. Under 1995 väntas landstingen ha fortsatta
överskott, medan det kommunala sparandet fäller till ett underskott om
7 miljarder kr. Även övrigsektom väntas uppvisa ett underskott. År 1995
tar kommunerna i fyra län över ansvaret för omsorgen av psykiskt sjuka,
vilket medför en skatteväxling mellan kommuner och landsting.
ytterligare till 9 miljarder kr. Konsumtionsvolymen bedöms fälla med
1 % och övriga utgifter beräknas öka endast i liten utsträckning.
Utbetalningarna av socialbidrag minskar dels som en följd av den
allmänna förstärkningen av ekonomin, dels till följd av minskad
flyktingmottagning i kommunerna. Den senare utvecklingen innebär
emellertid att statsbidragen till kommunerna faller även 1996.
Landstingen väntas uppvisa fortsatta överskott, medan sparandet i
kommunerna försämras ytterligare. År 1996 antas underskottet i
kommunerna uppgå till 11 miljarder kr. Detta får som följd en ökad
skuldsättning och därmed högre ränteutgifter.
under hela perioden beror bl.a. på att statsbidragen svarar för en relativt
sett större andel av inkomsterna i kommunerna än i landstingen. Därför
blir under de närmaste åren effekten av nominellt oförändrade statsbidrag
större för kommunerna än landstingen.
under perioden till knappt 20 % av BNP. Samtidigt drar kommunsektorn
ned sina utgifter. Anpassningen av utgifterna sker dock inte i takt med
inkomstutvecklingen, vilket leder till att sparandet försämras under
prognosperioden.
med en bedömning av och förslag beträffande det finansiella utrymmet
för kommunsektorn år 1996.11 Kapitalmarknad
Inflationsförväntningarna har stigit i takt med konjunkturuppgången och
därigenom bidragit till den internationella ränteuppgången. Den nominella
räntan har vidare påverkats av att realräntan steg kraftigt under 1994. I
länder där realränteobligationer noteras steg den reala räntan med mellan
0,8 och 2,1 procentenheter under perioden januari till november. I slutet
av november låg de noterade realräntorna på 3,9 % i Storbritannien,
4,9 % i Canada och 5,4 % i Australien. Delvis är uppgången en åteigång
till de högre realräntor som rådde för ett par år sedan men någon
förklaring till varför den skett under detta år är svår att ge. Det tycks
dock som om hushållssparandet är relativt okänsligt för kortsiktiga
förändringar i realräntan. Sparkvoten fortsätter att falla i de flesta OECD-
länder.11.1 Den internationella ränte- och valutautvecklingen
en bottennivå runt årsskiftet 1993/1994. Den amerikanska centralbankens
(Federal Reserve Bank) höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter
till 3,25 % i böljan av februari 1994 anses ha varit den utlösande fak-
torn. En månad efter den initiala räntehöjningen publicerades en mycket
stark utfallssiffra for den amerikanska ekonomins tillväxttakt. Denna upp-
gick till 7,5 % i årstakt under fjärde kvartalet 1993 vilket fick amerikans-
ka placerare att omvärdera inflationsförväntningarna. När Federal Reser-
ve minskade penningpolitikens expansiva inriktning genomfördes bety-
dande omplaceringar i investerarnas värdepappersportföljer.
1994, från nivåer på 6,2 % i slutet av januari till ca 8 % i slutet av no-
vember. Penningpolitiken har stramats åt i sex steg. Styrräntan (federal
funds rate) har därigenom höjts från 3,0 % till 5,5 % fram till den 15
november. Åtstramningen har fört den reala korträntan till ca 2 %, vilket
ungefär motsvarar den genomsnittliga nivån for de senaste tre decennier-
na. Den kombinerade effekten av valuta- och penningpolitiken är fort-
farande svagt expansiv då effekterna av räntehöjningarna i viss utsträck-
ning motverkats av deprecieringen av dollarn på 8 % (mätt mot ett han-
delsvägt index).
ningen av penningpolitiken. Med en utrikeshandel på bara ca 10 % av
BNP har importprisema en begränsad inverkan på den totala inflationen.
Nya bottenoteringar mot yen och D-mark har dock lett till att synsättet
förändrats vilket har utlöst centralbanksinterventioner på valutamarkna-
den.
under senare år. Trots att USA och Tyskland befann sig i olika konjunk-
för perioden 1990-94. En uppgång i långa räntor i USA kan därför leda
till självuppfyllande förväntningar om stigande långa räntor i Tyskland.
På så sätt har den amerikanska ränteuppgången bidragit till att de tyska
räntorna stigit. De tyska räntorna har i sin tur haft stor påverkan på de
övriga europeiska räntorna genom D-markens stora betydelse för andra
valutor i Europa.
länder. Den tyska tioårsräntan steg ca 1,7 procentenheter till 7,3 % från
januari till november 1994. I bötjan av 1994 uppvisade några länder läg-
re långa räntor än i Tyskland. I nuläget har dock ränteläget i samtliga
dessa länder stigit över det tyska. Det tycks som om räntorna stigit mind-
re, relativt sett, på större marknader med bättre likviditet. Under året har
förutsättningarna för en "decoupling" av räntorna, dvs. att europeiska
räntor skulle utvecklas i en egen riktning, skild från den amerikanska,
diskuterats. Detta har emellertid inte inträffat trots att den tyska
centralbanken fortsatte att försiktigt öka den penningpolitiska stimulansen
under det första halvåret 1994. De tyska räntesänkningarna fortsatte även
efter Federal Reserves omläggning av penningpolitiken. Bundesbank ute-
slöt ännu i böljan av december inte ytterligare räntesänkningar men i takt
med att konjunkturen växer sig allt starkare minskar förutsättningarna för
en mer expansiv penningpolitik. Den tyska inflationen sjönk dock under
året och förväntas sjunka ytterligare. Dessutom har tillväxten i penning-
mängden avtagit för att per november månad enligt preliminära siffror
vara 6,8 % (på årsbasis). Denna nivå ligger vid den övre gränsen på
målintervallet om 4-6 % efter att ha legat kring 15 % under första
halvåret.
räntorna runtom i Europa avstannat. Vissa länder har istället lagt om pen- Bilaga 1.1
ningpolitiken i en mer åtstramande riktning. Sverige var först med att
höja styrräntan i mitten av augusti. Italien och Storbritannien följde strax
efter.
hårdare än andra. Finland, Italien, Spanien och framför allt Sverige till-
hör de länder där räntan stigit kraftigast. Utmärkande för dessa länder är
att de alla har en ogynnsam inflationshistoria och svaga statsfinanser.
Under 1993 sjönk räntorna i dessa länder relativt sett mer än i andra vil-
ket fick räntemarginalerna mot låginflationsländer, såsom Tyskland och
Nederländerna, att minska. Uppgången under 1994 kan delvis vara en
anpassning till de tidigare räntemarginalerna mot låginflationsländema.
ri på drygt 6,5 %, stigit med ca 4 procentenheter till nivåer runt 10,7 %
i slutet av november. Under denna period har differensen mellan tioåriga
räntor i Sverige och Tyskland ökat från den historiskt sett låga differen-
sen på drygt 1 procentenhet till 3,4 procentenheter.
osäkerhet inför riksdagsvalet samt att Riksbanken genomförde en oväntad
räntehöjning, steg den långa räntan till nivåer strax över 12 %. Den upp-
åtgående trenden i de långa räntorna bröts i augusti och därefter har rän-
torna sjunkit, om än oregelbundet, till nivåer runt 10,7 % i slutet av no-
begränsad inflation en mycket hög realränta. En del av förklaringen till
de höga nominella räntorna ligger i stigande inflationsförväntningar.
Enligt undersökningar från Aragon fondkommission har inflationsför-
väntningarna stigit under 1994. Enligt den senaste undersökningen i
november förväntade sig placerarna i genomsnitt en inflation under de
närmaste två åren på 3,8 %, att jämföra med 2,8 % i februari. Även
undersökningar gjorda på uppdrag av Riksbanken visar att inflationsför-
väntningarna överskrider inflationsmålet på 2 % ( + /- 1 procentenhet) för
1995. Med hänsyn till dessa inflationsförväntningar är den realränta som
investerarna förväntar sig hög.
sänkningar under våren och försommaren. Under denna period sänktes
räntan i fem steg med totalt 83 räntepunkter till 6,92 %. Under somma-
ren lades räntestymingssystemet om till ett system som mer liknar de som
används av de flesta europeiska centralbanker. I stället för marginalränta
styrs nu de korta räntorna normalt av en 14-dagars reporänta. Det nya
systemet ger möjlighet att sänka räntan i mindre steg och med större
flexibilitet än tidigare.
politisk stimulans genom att höja reporäntan med 28 punkter till 7,20 %.
Den tidiga räntehöjningen kom som en stor överraskning för flertalet
marknadsaktörer och skapade initialt en viss osäkerhet.
marknaden. Kraftiga prissvängningar utgör i sig en risk för placerarna
vilket leder till lägre likviditet och en mindre effektiv marknad. Detta har
sannolikt bidragit till att utländska placerare i så hög grad har lämnat den
svenska marknaden. Under 1994 minskade deras innehav av räntebärande
värdepapper i svenska kronor från 217 miljarder kr till 179 miljarder kr
i slutet av oktober enligt Riksbankens depåstatistik. Dessutom avvecklade
de repapositioner till ett beräknat värde av knappt 100 miljarder kr. Des-
sa utförsäljningar har bidragit till de stigande långa räntoma. I slutet av
oktober var repapostitionen nära noll och för 1995 förväntas inte samma
säljtryck från utländska placerare som under 1994.
svaga kronkursen. Kronan försvagades kraftigt under senvåren och som-
maren för att åter stärkas efter riksdagsvalet. Nedgången sedan den fasta
växelkursen övergavs var dock fortfarande drygt 18 % mot ecu-index i
början på december 1994. Det finns dock tecken som talar för en starkare
utveckling av kronkursen framöver. Under de senaste två åren har
företagen amorterat på sina utlandslån vilket har skapat stora valutaflöden
ut ur landet. Under 1995 väntas dessa amorteringar minska. Dessutom
har bytesbalansen förstärkts och visade under 1994 ett överskott.
Överskottet i bytesbalansen förväntas växa betydligt under innevarande
år vilket ger ett apprecieringstryck på kronan. Finansdepartementet
beräknar att kronan kommer att apprecieras med ca 1,4 % under 1995
och 2,4 % under 1996, relativt en konkurrensvägd valutakorg.
större börser relativt kraftigt under 1993. Undantaget utgjordes av den ja-
panska börsen där den ekonomiska återhämtningen inte framstod som lika
förestående. Under de första 11 månaderna 1994 var utvecklingen inte
lika optimistisk som under 1993. Under perioden var världsindex i stort
sett oförändrat. Uppgången i de internationella räntorna höjer avkast-
ningskravet vilket hämmat utvecklingen. Börserna är överhuvud taget
räntekänsliga vilket tydligt syns i kursrörelserna i samband med föränd-
ringar i penningpolitiken.
na 1994, medan uppgången under 1993 uppgick till drygt 50 %. Ränte-
uppgången tryckte speciellt ned kurserna för de räntekänsliga bolagen
inom bank och försäkring. Dessa bolag har stora portföljer med obliga-
tioner som sjunker i värde vid ränteuppgångar och dessutom försämras
låntagares betalningsförmåga vid högre ränta. Den svaga kronan har
däremot givit ett väsentligt bidrag till en gynnsam utveckling i många ex-
portbolag och deras underleverantörer.
är en fördubbling jämfört med samma period förra året. Utlänningarnas
intresse för svenska aktier var fortsatt stort under 1994 och under perio-
den januari till oktober köpte utländska placerare svenska aktier för 34
miljarder kr netto. Dessa stora nettoköp under hösten balanserade stora
utförsäljningar från allemansfonderna. Under augusti, september och ok-
svarade 9,4 % av förmögenheten. Bilaga 1.111.4 Statens upplåning
1990-talet. Vid slutet av budgetåret 1989/90 var statsskulden brutto 582
miljarder kr men ökade i löpande priser till 1 179 miljarder kr vid ut-
gången av budgetåret 1993/94. Mätt som andel av BNP ökade statsskul-
den från 45 % vid halvårsskiftet 1990 till 80 % vid halvårsskiftet 1994.
sentlig förändring är den ökade valutaupplåningen som inleddes i sam-
band med att den fästa växelkursen övergavs i november 1992. Fram till
hösten 1992 fanns en valutalånenorm med innebörden att svenska staten
inte skulle nettolåna i utländsk valuta. I samband med försvaret av den
fästa kronkursen genomförde Riksgäldskontoret betydande upplåning i
utländsk valuta. Denna upplåning utnyttjades för att finansiera bud-
getunderskottet efter det att valutalånenormen avskafläts. De nu gällande
riktlinjerna för statens valutaupplåning innebär att staten får låna i
utländsk valuta men att huvuddelen av finansieringen skall ske i svenska
kronor. Statsskulden i utländsk valuta uppgick vid slutet av budgetåret
1991/92 till 57 miljarder kr och ökade t.o.m. budgetåret 1993/94 till 376
miljarder kr.
oktober 1994
budgetåret 1993/94
största delen finansierad via penning- och obligationsmarknaden och är
främst placerad hos försäkringsbolag, banker och Riksbanken. Återsto-
den, ca 11 % vid halvårsskiftet 1993/94, upplånas genom premieobliga-
tioner, Allemansspar, sparobligationer och Riksgäldskonto. Dessa låne-
former vänder sig framförallt till privatpersoner och betecknas därför till-
sammans som privatmarknaden. Den genomsnittliga kvarvarande löptiden
marknaden är 4,3 år. Bilaga 1.1
budgetåren
Källor-, Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.
tande valutaupplåning i samband med försvaret av den festa växelkursen
innebar detta att Riksgälden fick en tillgång i form av en kontokredit hos
Riksbanken. Nettoupplåningsbehovetförbudgetåret 1993/94finansierades
till stor del genom att Riksgäldskontoret löpande utnyttjat kontokrediten.
Därigenom avslutades Riksgäldskontorets kontokredit i Riksbanken under
budgetåret 1993/94. Därutöver finansierades nettoupplåningsbehovet ge-
nom att försäkringsbolagen och bankerna var nettoköpare av statspapper
medan hushåll och gruppen företag m.fl. nettosålde. Ökningen av valuta-
skulden var måttlig.
lenderåret nettosålt statspapper enligt den gängse statistiken. Dessa siffror
ger dock en något missvisande bild av utländska placerares agerande på
den svenska marknaden. Utländska placerare har till stor del finansierat
sina innehav av svenska statspapper genom kortfristig upplåning med det
köpta värdepapperet som säkerhet. Vid en sådan transaktion registreras
långivaren, ofta en svensk bank, som ägare av värdepapperet. Fördelen
för den utländske placeraren med en sådan transaktion är att valutarisken
separeras från placeringen i svenska värdepapper. Enligt Riksbankens
undersökningar var inslaget av på detta sätt finansierade innehav av
svenska statspapper betydande i böljan av 1994. I dagsläget bedöms dock
volymen som ringa.
jarder kr. Detta kommer i huvudsak att finansieras via upplåning i sven-
ska kronor. Nära nog hela denna volym kommer att finansieras via den
i ringa omfattning kan väntas bidra till att täcka nettoupplåningsbehovet.
Detta beror till stor del på att upplåningen sker genom så kallade bench-
marklån. Tanken bakom benchmarklånen är att bygga upp stora volymer
av vissa obligationslån och på så sätt skapa god likviditet på obligations-
marknaden. Denna upplåningsstrategi innebär dock att de obligationer
som emitteras normalt har en kupongränta som avviker från marknads-
räntan vid emissionstillfället. Skillnaden mellan kupongräntan och mark-
nadsräntan ger upphov till s.k. över- eller underkurser på obligationerna.
En emission till överkurs innebär att köparen av obligationen betalar mer
än obligationens nominella belopp, samtidigt som Riksgäldskontoret i
framtiden får betala ut en högre ränta än det vid lånetillfället rådande av-
kastningskravet. Skulle räntekostnaden det år obligationen emitterades re-
duceras med överkursen samtidigt som räntekostnaden kommande år får
vara högre än emissionsräntan kan det ge en något missvisande bild av
räntekostnaden över tiden. För att få en god bild av räntekostnaden över
tiden kan det därför i vissa sammanhang vara lämpligt att periodisera
över- och underkurserna. Ytterligare en komplicerande faktor vid be-
räkning av lånekostnaden är huruvida man skall ta hänsyn till realiserade
och orealiserade valutakursförluster/vinster.
1992/93 kostnadsbaserad. Därmed periodiseras över- och underkurser och
redovisningen ger en uppfattning om hur hög räntekostnaden för stats-
skulden är. Under verksamhetsåret 1993/94 var Riksgäldskontorets netto-
räntekostnad ca 7 % av statsskulden exklusive valutakursvinster och -för-
luster. Inräknas realiserade samt orealiserade valutakursvinster och
—förluster blir lånekostnaden som andel av statsskulden ca 8 %. I dessa
beräkningar är statsskulden inte marknadsvärderad i ett ränteperspektiv,
men väl ur ett valutaperspektiv.
tioner som är kopplade till KPI. Introduktionen fick ett svalare mottagan-
de än väntat och även om Riksgäldskontoret fick in bud motsvarande
emissionsprogrammets storlek ansågs de realräntor som erbjöds vara för
höga. Därför valde Riksgäldskontoret att endast emittera realränteobliga-
tioner för ungefär 3 miljarder kr av planerade 10 miljarder kr till en real
ränta på ca 4 %.
de riskpremier som beror på osäkerhet om den framtida inflationsutveck-
lingen. Realränteobligationer bör också locka till sig de placerarkategorier
som har de högsta inflationsförväntningarna varför den genomsnittliga in-
flationsförväntan, och därmed den nominella räntan, på marknaden för
nominellt denominerade obligationer tenderar att minska. Användandet
av realränteobligationer ökar sannolikt också trovärdigheten i inflationsbe-
kämpningen genom att minska statens möjligheter att urholka statsskul-
dens reala värde genom inflation. Denna möjlighet är dock redan ringa
eftersom närmare 30 % av statsskulden är placerad i utländsk valuta. Det
innebär att den offentliga sektorn som helhet, inklusive socialförsäkrings-
nerade i svenska kronor. Dessutom minskas möjligheterna att urholka
statsskulden genom inflation av att ungefär en femtedel av statsskulden
är placerad i värdepapper med en löptid som är kortare än ett år.11.5 Kreditmarknaden
till och med oktober. Jämfört med ett år tidigare hade utlåningen från
bankerna till allmänheten i svensk och utländsk valuta minskat med 13 %
samtidigt som bostadsinstitutens kreditgivning i stort sett var oförändrad.
Nedgången i bankernas utlåning avsåg framförallt svenska företags lån i
utländsk valuta. Bankernas utlåning i svenska kronor har ökat sedan i
april 1994. Det förefaller sannolikt att den fortsätter att stiga under det
kommande året i takt med att företagens investeringar ökar, samtidigt
som amorteringarna av lån i utländsk valuta torde minska. Det har också
skett en viss ökning av bankernas kreditgivning till hushållen.
ringsbehov varit och väntas förbli måttligt. Den utestående stocken av
bostadsobligationer har under de tre första kvartalen minskat med ungefär
30 miljarder kr.
första tio månaderna av 1994. Inlåningen från hushållen är dock i stort
sett oförändrad. Den svaga utlåningen tillsammans med en tämligen stabil
inlåning har inneburit att bankerna fortsatt att placera ökade belopp i sina
obligationsportföljer. Bankernas innehav av räntebärande värdepapper har
under årets tio första månader ökat med i storleksordningen 60 miljarder
kr och var, per den sista oktober, ca 380 miljarder kr. Ökningen beror
endast till en liten del på ökade innehav av svenska statspapper.
nas resultat genom att värdet av portföljerna minskat i samband med
vårens och sommarens ränteuppgång. Trots detta har bankernas resultat
fortsatt att förbättras. För det tredje kvartalet 1994 var samtliga större
bankers resultat, med undantag för Föreningsbankens, positivt. Det
samlade rörelseresultatet för de fem största bankkoncemema var t.o.m.
det tredje kvartalet 1994 drygt 12 miljarder kr. Resultatförbättringen
beror framför allt på att kreditförlusterna minskat med 54 % jämfört med
motsvarande period föregående år, till 22 miljarder kr. Återhämtningen
i banksektorn har tidigare till viss del berott på förbättrad intjäningsför-
måga. Under 1994 tycks denna utveckling ha bromsats upp och upp-
gången i resultat före kreditförluster har avstannat. Marginalen mellan
bankernas genomsnittliga in- och utlåningsräntor har under de tre första
kvartalen 1994 minskat med 0,4 procentenheter till 5,9 %. Det innebär
att utvecklingen mot lägre räntemarginaler fortsatt under 1994 om än i en
långsammare takt än tidigare.
fallet för bankerna samtidigt som problemen tidigare inte varit lika stora.
Delårsrapportema under 1994 tyder på att en återhämtning nu pågår och
att kreditförlusterna minskar.12 Medelfristiga scenarier
12.1 Inledning och förutsättningar
den inhemska som den internationella ekonomisk-politiska debatten. Detta
är bl.a. en konsekvens av att den ekonomiska politiken är inriktad på
problem och frågeställningar som kräver analys på lite längre sikt. Det
gäller framför allt de offentliga finanserna och arbetsmarknaden. Det
svenska medlemskapet i EU ställer också krav på utarbetandet av ett s.k.
konvergensprogram (se vidare kap. 2).
heter. Av detta skäl presenteras tre olika utvecklingsscenarier med varie-
rande BNP-tillväxt.
senterades i dels den ekonomisk-politiska proposition (1994/95:25) som
lades fram i november 1994, dels de förslag som lämnades till riksdagen
angående finansieringen av avgiften till EU samt de förslag som presen-
teras i budgetpropositionen. Ramen för de arbetsmarknadspolitiska åtgär-
derna bestäms av riksdagen. Det finns inga beslut som rör perioden 1997-
1998. I de olika scenarierna antas att åtgärdsvolymens omfattning föränd-
ras något snabbare än förändringen i den öppna arbetslösheten.
ekonometriska modellen KOSMOS. De finansiella flödena i ekonomin,
med sparbalanser för offentlig och privat sektor, har bestämts med hjälp
av modellen FIMO. Modellerna, som är simultana och per definition
konsistenta, har utvecklats av Konjunkturinstitutet. De finns beskrivna
bl.a. i bilaga 1, Metoder, modeller och beräkningar, till Långtidsutred-
ningen 1992.
per år under 1996-1998 — illustreras ett scenario där efterfrågan i ekono-
min är påtagligt dämpad. Tillväxten hålls tillbaka bl.a. av att arbets-
marknaden inte uppvisar nödvändig flexibilitet, vilket innebär att det upp-
kommer inflationsdrivande löneökningar redan vid en hög arbetslöshet.
Den svaga efterfrågan beror även på ett fortsatt lågt förtroende för och
en fortsatt hög grad av osäkerhet avseende utvecklingen av den svenska
ekonomin, arbetslösheten och statsfinanserna. Detta leder till ett fortsatt
högt privat finansiellt sparande och låga investeringar, vilket dämpar
efterfrågan och tillväxt.
förtroendet för den svenska ekonomin gradvis förbättras, samtidigt som
bl.a. den aktiva arbetsmarknadspolitiken bidrar till att sysselsättningen
kan öka utan att inflationen stiger. Produktionskapaciteten byggs ut sam-
tidigt som hushållen minskar sitt sparande, vilket innebär att konsumtio-
nen ökar trots att de realt disponibla inkomsterna utvecklas svagt som en
följd av höjda skatter och långsamt ökande transfereringar.
snitt per år 1996-1998. Ett kraftigt stärkt förtroende för den svenska eko-
nomin tillsammans med en väl fungerade arbetsmarknad utlöser en stark
nedgång i hushållens finansiella sparande samt höga investeringar.
Arbetslösheten reduceras snabbt utan att inflationen ökar och därmed för-
hindras också en ökad utslagning av arbetskraften.
samma i de tre scenarierna, präglas av att de stora industriländerna be-
finner sig i olika konjunkturfäser. Därmed ger de aggregerade tillväxt-
talen ett förhållandevis jämnt konjunkturförlopp för världsekonomin.
Tillväxten i den amerikanska ekonomin beräknas fortsätta att mattas något
under åren efter 1995, för att sedan börja stiga år 1998. Samtidigt antas
den japanska och de europeiska ekonomierna uppvisa ett stigande
kapacitetsutnyttjande. I dagsläget är produktionsgapet (och därmed också
tillgången på ledig kapacitet) i dessa länder betydande efter den lång-
dragna lågkonjunkturen. Tillsammans bör detta medföra en relativt hög
tillväxt under andra hälften av 1990-talet, utan att inflationen stiger
nämnvärt. Den årliga BNP-tillväxten i OECD väntas uppgå till knappt
3 % 1996-1998, se tabell 12.1.
1996, se kapitel 1. Men även efter denna förstärkning bedöms kronan
vara undervärderad. Studier av den s.k. reala växelkursen (mätt på olika
med jämvikt i ekonomin indikerar en fortsatt real appreciering efter 1996.
Denna kan komma till stånd genom dels en nominell appreciering av den
svenska kronan och dels högre nominella löneökningar och snabbare
inflation än i omvärlden. I scenarierna nedan har detta skett genom såväl
en nominell appreciering av valutakursen som en snabbare lönekostnads-
ökning relativt omvärlden. Inflationen hålls emellertid tillbaka av succes-
sivt lägre vinstmarginaler i näringslivet. Växelkursskillnadema mellan
alternativen, se tabell 12.1, är motiverade genom att investerarnas grad
av osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen skiljer sig i de olika scena-
rierna. Vidare antas denna osäkerhet överväga det faktum att bytes-
balansöverskotten är högre i alternativen med lägre tillväxt.
ekonomins utveckling och trovärdigheten i den ekonomiska politiken
under perioden. Detta medför i sin tur en gradvis appreciering av kronan
och en successiv nedgång i det reala ränteläget. Då förtroendet,
trovärdigheten och växelkursutvecklingen varierar i de olika scenarierna,
varierar även nivåerna på de nominella räntorna mellan alternativen, se
tabell 12.1.
antas utvecklas på ett likartat sätt i de tre olika alternativen. Detta medför
att skillnaderna i prisutvecklingen är begränsade. Konsumentprisindex
(KPI) stiger med i genomsnitt drygt 3 % per år i samtliga alternativ.
Saneringen av de offentliga finanserna sker till en del genom höjda indi-
rekta skatter och sänkta subventioner. Dessa åtgärder beräknas höja kon-
sumentpriserna med i genomsnitt ca en procent per år. Ar 1996 beräknas
den ekonomiska politiken leda till att KPI höjs med hela 1,5 %. För
perioden 1997-1998 bedöms bidraget till konsumentprisökningen minska
betydligt och uppgå till drygt en halv procentenhet. Denna nedväxling
leder till ett fall i inflationstakten från 3,7 % 1996 till knappt 3 % 1997-
1998. Detta återspeglas också i att den underliggande prisutvecklingen
ligger kring 2 % under perioden 1995-1998. I kalkylerna förväntas
finanspolitiska åtstramningar som höjer prisnivån inte föranleda vare sig
höjda inflationsförväntningar eller reaktioner på penningmarknaden.12.2 Utvecklingen fram t.o.m. 1998
växa med drygt 6,5 % i genomsnitt per år under perioden 1996-1998.
Efterfrågan från Fjärran Östern väntas öka ännu snabbare. Den svenska
konkurrenskraften försämras successivt. Detta beror på att lönekostnaden
per producerad enhet stiger snabbare i Sverige än utomlands samt på att
kronan förutses appreciera. Konkurrenskraftsförsvagningen sker emeller-
tid från ett mycket gynnsamt utgångsläge. Sammantaget medför detta att
emellertid finns, förklaras i huvudsak av att produktionskapaciteten i
scenariet med låg tillväxt i någon mån verkar hämmande på exportleve-
ransema jämfört med utvecklingen vid medelhög tillväxt. I alternativet
med hög tillväxt är å andra sidan investeringsaktiviteten hög, vilket bör
underlätta en något mer expansiv produktion av exportvaror.
är en följd av den realräntechock som i stor utsträckning bidrog till den
senaste lågkonjukturen. Under de närmaste åren förutses emellertid gynn-
samma förutsättningar för en återtagning och utbyggnad av produktions-
kapaciteten.
het, efterfrågeläge, realränta och därmed investerarnas förtroende för den
ekonomiska utvecklingen och politiken. De tre scenarierna skiljer sig
betydligt på flera av dessa punkter. Trots skillnaderna är tillväxten i
samtliga alternativ i hög grad investeringsledd. Detta sammanhänger med
att resursutnyttjandet stiger snabbt samt att lönsamheten är relativt hög
i ett historiskt perspektiv. Vidare är det finansiella sparandet i den privata
sektorn starkt, vilket medför en hög andel av eget kapital och minskad
känslighet för marknadsrealräntor vid finansiering av olika investerings-
projekt.
ringsförutsättningama bestå, trots att lönsamheten, mätt som bruttoöver-
skott i förhållande till förädlingsvärdet, gradvis förväntas minska under
perioden fram t.o.m. 1998. Utvecklingen skall dock ses i ljuset av att
lönsamheten ökade kraftigt i den nuvarande konjunkturuppgångens inled-
ningsskede. Trots nedgången bedöms lönsamhetsnivån under slutåret bli
förhållandevis hög. Den samlade efterfrågan i ekonomin stiger relativt
snabbt, bl.a. till följd av lägre realräntor och ett tilltagande förtroende för
den ekonomiska utvecklingen. För att kunna möta efterfrågan med in-
hemsk produktion krävs att produktionskapaciteten byggs ut. De totala
bruttoinvesteringarna beräknas öka med ca 8,5 % årligen och därmed
vara den del av ekonomins efterfrågesida som växer snabbast. I scenariet
med låg tillväxt är efterfrågan betydligt lägre. Vidare bedöms lönsam-
heten i förhållande till alternativa placeringar, dvs. räntebärande tillgång-
ar, vara något lägre än i alternativet med medelhög tillväxt. De totala
bruttoinvesteringarna bedöms stiga med knappt 6,5 % per år under
perioden 1996-1998. 1 kalkylen med hög tillväxt är förtroendet för ekono-
min och den förda politiken hög. Den samlade efterfrågan stiger snabbt.
Lönsamheten i produktionen är förhållandevis god tack vare lägre ränte-
nivåer. Bruttoinvesteringarna stiger med ca 11 % per år. Därmed undviks
flaskhalsar i produktionen och medföljande risk för stigande inflation.
Detta medför att efterfrågan i stor utsträckning kan mötas av inhemsk
produktion i stället för av import. Kapacitetsutnyttjandet fortsätter initialt
att stiga, dock utan att mer generella flaskhalsar med påföljande pris-
ökningar gör sig gällande. Mot slutet av perioden sjunker resursut-
nyttjandegraden något. Industrin växer snabbast, men en allt starkare
efterfrågan av tjänster medför att också produktionen inom det övriga
näringslivet stiger relativt snabbt. Den offentliga produktionen förutsätts
emellertid minska.
ses i ljuset dels av det skuldanpassningsbehov som uppstod i samband
med höjda realräntor och fallande tillgångsvärden, dels av den osäkerhet
som skapats av stigande arbetslöshet och växande offentliga finansiella
underskott och därmed osäkerhet kring bl.a. de framtida ersättningsnivå-
erna i socialförsäkringarna. Utvecklingen av de offentliga finanserna
bedöms få stor betydelse för nivån på hushållens sparande under de när-
maste åren.
ha medfört att hushållen anpassat sina skuldstockar till en långsiktigt mer
lämplig nivå. Skuldernas storlek i förhållande till den disponibla in-
komsten är nu betydligt lägre än före kreditmarknadens avreglering i
mitten av 1980-talet. Även ränteutgifterna i förhållande till inkomsterna
har kraftigt nedbringats.
mellan 1995 och 1998, se tabell 12.3. I scenariet med medelhög tillväxt
ökar hushållens reala inkomster med i genomsnitt knappt en procent år-
ligen, medan den vid hög tillväxt ökar något mer. Vid låg tillväxt är den
reala disponibelinkomsten år 1998 ca 10 miljarder kr högre än år 1995
i fasta priser. Det motsvarar en årlig ökning om 0,4 %.
Källa: Finansdepartementet.
delvis på de budgetkonsoliderande åtgärder som vidtas under perioden.
De sammantagna regeländringarna beräknas reducera hushållens dispo-
nibla inkomster med 45 miljarder kr, i 1994 års priser, mellan 1994 och
1998. Detta motsvarar en nedgång med 5 %.
reala förändringen. Transfereringarna från den offentliga sektorn minskar
som en följd av dels de regeländringar som genomfors under perioden,
dels av den lägre arbetslösheten. En sysselsättningsuppgång som får till
följd att arbetslösheten reduceras medför att löneinkomsterna ökar sam-
tidigt som transfereringarna från offentlig sektor minskar i omfattning.
Nettoeffekten for hushållens del blir med en sådan utveckling mer be-
gränsad än om produktionsuppgången enbart skulle baseras på ökad pro-
duktivitet och höjda reallöner. Förekomsten av sådana s.k. automatiska
stabilisatorer är alltså en faktor som bidrar till att såväl dämpa hushållens
inkomstutveckling under perioden som att förklara varför skillnaderna i
hushållens inkomstutveckling är relativt små mellan de tre scenarierna.
sparande i förhållande till disponibel inkomst, reduceras från 1995 års
nivå, se diagram 12.1. Trots att en stigande andel av hushållsinkomsterna
konsumeras, medför den svaga inkomstutvecklingen att den privata kon-
sumtionen utvecklas förhållandevis dämpat i de alternativa utvecklings-
banoma.
öka med i genomsnitt knappt 2 % per år under perioden 1996-1998. Den
fördelaktiga utvecklingen av arbetsmarknad och räntor tillsammans med
ett successivt ökat förtroende för den ekonomiska utvecklingen medför
en sänkning av hushållens sparkvot från 6,3 % 1995 till 3,3 % 1998.
inte lika optimistiska, vilket leder till att sparkvoten endast sjunker till
4,1 % 1998. I detta alternativ växer privat konsumtion med 1,2 % per
år mellan 1995 och 1998.
till växtscenariet. Förtroendet för den framtida utvecklingen är starkt och
behovet att spara upplevs inte av hushållen som lika angeläget. Den pri-
vata konsumtionen växer i genomsnitt med 2,5 % och hushållens
sparkvot uppgår 1998 till 2,5 %.
t.o.m. 1998 i samtliga alternativ. Besparingar inom den statliga konsum-
tionen medför en volymneddragning på ca 2 % per år. Den ansträngda
finansiella situationen inom kommunerna och behovet av reserveringar
inför framtida pensionsåtaganden motiverar även här en återhållsam kon-
sumtionsutveckling. Den kommunala konsumtionen sjunker med mellan
0,5-1,0 % per år i de olika alternativen.
totala efterfrågan i ekonomin. Andra viktiga faktorer som påverkar
importvolymen är dels varupriserna på den inhemska produktionen i för-
hållande till importprisema, dels om det föreligger kapacitetsrestriktioner
i produktionen.
efterfrågekomponentema med avseende på deras genomsnittliga import-
innehåll, skiljer sig påtagligt i de olika scenarierna. I alternativet med
medelhög tillväxt stiger den importvägda efterfrågan med ca 5,5 % per
år. Importen av bearbetade varor bedöms växa snabbare, med i genom-
snitt knappt 8 % per år. Detta beror på dels stigande relativpriser och
resursutnyttjande, dels en tilltagande specialisering i världshandeln.
Exportnettots, dvs. export minus import, bidrag till BNP-tillväxten avtar
snabbt och är i det närmaste noll år 1998. I alternativet med låg tillväxt
stiger importen av bearbetade varor betydligt långsammare, med i genom-
snitt 6,5 % per år 1996-1998. Skillnaden mot scenariet med medelhög
tillväxt förklaras huvudsakligen av en lägre importvägd efterfrågan som
växer med drygt 4 % i genomsnitt per år. Exportnettot är positivt och
håller uppe BNP-tillväxten under hela perioden; som andel av BNP stabi-
liseras exportnettot på ca 6,5 %. I scenariet med hög tillväxt stiger den
importvägda efterfrågan och importen av bearbetade varor med i genom-
snitt ca 7 resp. 10 % per år under 1996-1998. Nettoexportens positiva
sista år. Nettot i utrikeshandeln fal ler som andel av BNP de två sista åren Bilaga 1.1
och uppgår 1998 till ca 4,5 %.
Procentuell förändring i 1991 års priser
Källa: Finansdepartementet.
olika scenarierna. Det finns emellertid vissa gemensamma drag. För det
första når den totala arbetslösheten inte i något alternativ ned till de
nivåer som rådde under 1980-talet. För det andra absorberas ungefär
hälften av tillväxtdifferensen mellan alternativen i ett stigande utbud av
arbetskraft. Den resterande delen av skillnaderna i tillväxt resulterar i
lägre total arbetslöshet. Trots ett stigande arbetsutbud uppnås inte de
förvärvsfrekvenser som gällde under senare delen av 1980-talet. Detta är
delvis en konsekvens av att en större andel av befolkningen befinner sig
i reguljär utbildning.
ningen öka med 194 000 personer under perioden 1996-1998. Samtidigt
stiger det s.k. underliggande arbetsutbudet, dvs. summan av sysselsatta,
öppet arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder utanför
arbetskraften, med 113 000 personer, se tabell 12.5. Den totala arbets-
lösheten faller från knappt 12 % 1995 till 9,5 % av arbetskraften 1998.
arbetsmarknadens funktionssätt begränsar tillväxten. Den reguljära syssel-
sättningen ökar med endast 89 000 personer under perioden 1996-1998.
Det underliggande utbudet stiger samtidigt med 76 000 personer och den
totala arbetslösheten stabiliseras på drygt 11 % år 1997-1998. I förhåll-
ande till befolkningen i åldrarna 16-64 år stiger det underliggande utbudet
obetydligt från bottennivån 1994. Detta innebär en ökad utslagning av
personer från arbetslivet, samtidigt som den strukturella totala arbetslös-
heten år 1998 når nivåer kring hela 11 % av arbetskraften.
snabbt, vilket bidrar till en hög efterfrågan, samtidigt som arbetsmark-
naden fungerar väl. Den reguljära sysselsättningen växer med drygt
330 000 personer. Det underliggande utbudet ökar med ca 190 000 perso-
ner och den totala arbetslösheten fäller till 8 % år 1998. Den snabba
sysselsättningstillväxten bidrar således till att förhindra att arbetslösheten
permanentas på höga nivåer.
befolkningen 16-64 år enligt alternativet med medelhög tillväxt Bilaga 1.1
konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder i förhållande till befolkningen
16-64 år.
Finansdepartementet.
offentliga sektorns finanser. Vikande sysselsättning och produktion har
resulterat i minskade inkomster samtidigt som utgifterna ökat till följd av
växande arbetslöshet. Krisen på finansmarknaden medförde också stora
kapitaltransfereringar till banksektorn i böljan av 1990-talet. Ar 1990
uppvisade den offentliga sektorn ett finansiellt överskott på 57 miljarder
kr. På fyra år har detta överskott vänts till ett underskott på 168 miljarder
kr, motsvarande 11 % av BNP.
BNP. Utgiftskvoten, dvs. utgifterna i förhållande till BNP, beräknas
samma år till 70,4 %, vilket medför ett finansiellt sparandeunderskott om
ca 10 % av BNP. Förbättringen av det finansiella sparandet mellan 1994
och 1995 kan till största delen återföras på de beslutade och föreslagna
budgetförstärkningarna.
kr
hushåll
Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
av budgetförstärkningar också ekonomisk tillväxt. Ökad sysselsättning
och höjda reallöner i näringslivet leder till ökade skatteinkomster. En
positiv ekonomisk utveckling möjliggör också en nedgång i arbetslösheten
och därmed minskade offentliga utgifter för arbetslöshetsunderstöd och
arbetsmarknadsåtgärder, se tabell 12.6.
utvecklingen. Så länge underskotten består växer den offentliga skulden
och därmed räntekostnaderna. Ju större skuldsättning desto större bety-
delse får en förändring i ränteläget. Den offentliga sektorns räntebärande
skulder översteg i slutet av 1994 de räntebärande tillgångarna med när-
mare 500 miljarder kr. En förändring av den implicita räntenivån med en
procentenhet innebär att den årliga kostnaden för nettoskulden förändras
med fem miljarder kr eller 0,3 % av BNP. Eftersom nettoskulden ökar
åtminstone inledningsvis i samtliga tre alternativ, växer räntekänsligheten
under perioden fram till 1998.
Löpande priser
kr
Bruttoskuld
Statsskuld
mått som brukar användas i diskussionerna kring den offentliga sektorns
finanser. Där redovisas bl.a. det mått som används som ett av kriterierna
för deltagande i den monetära unionen inom EU, den offentliga sektorns
konsoliderade bruttoskuld. Med detta mått avses den offentliga sektorns
bruttoskuld minskat med skulder och fordringar inom sektorn, i huvudsak
AP-fondens innehav av stats- och kommunpapper.
utförligt i appendix till detta kapitel.
påtagligt. Sparandeunderskottet beräknas år 1998 ha reducerats till
45 miljarder kr, vilket motsvarar 2,4 % av BNP. Särskilt att märka är
utvecklingen på utgiftssidan. Utgiftskvoten, dvs. utgifterna i förhållande
till BNP, sjunker mellan 1995 och 1998 med sex procentenheter, från
70,4 till 64,4 %, se diagram 12.6. Skattekvoten, dvs. de totala skatte-
intäkterna i förhållande till BNP, ökar samtidigt från 50,4 till 52,8 %.
Förbättringen av de offentliga finanserna kan helt återföras till staten.
Underskottet i statens finansiella sparande reduceras mellan 1995 och
1998 från 170 miljarder kr till 60 miljarder kr. I kommunsektorn sker
också en viss förbättring medan sparandet i ATP-systemet däremot
försvagas gradvis.
offentliga sektorns nettoskuld som statsskulden minskar relativt BNP i
slutet av perioden, se tabell 12.7.
kr
hushåll
under perioden. År 1998 motsvarar den 100 % av BNP. Underskottet i
den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas uppgå till 4,5 % av
BNP år 1998. Den svagare ekonomiska utvecklingen medför att skatte-
inkomsterna utvecklas betydligt långsammare än i scenariet med medel-
hög tillväxt. Fortsatt hög arbetslöshet bidrar också till att nedgången i
utgiftskvoten inte blir lika påtaglig.
finanser som förbättras. Kommunsektorn fortsätter att uppvisa ett negativt
finansiellt sparande under hela perioden. I kalkylerna har antagits att det
lägre arbetskraftsutbudet i detta alternativ medför ett större tryck på ut-
betalning av socialbidrag från den kommunala sektorn. Försvagningen i
ATP-systemet är av ungefär samma omfattning som i alternativet med
medelhög tillväxt. Lönesumman utvecklas svagare i detta lågtillväxts-
scenario, vilket medför lägre inkomster av arbetsgivaravgifter till fonden,
men ränteläget är däremot något högre. De stora finansiella tillgångarna
ger då en relativt sett högre avkastning.
i snabbare takt. Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande
år 1998 motsvarar 0,9 % av BNP. Detta leder till att nettoskuldkvoten
sjunker med närmare två procentenheter mellan 1997 och 1998.
tagens finansiella sparande. Den kraftiga investeringsuppgången i alter- Bilaga 1.1
nativet med hög tillväxt leder till en påtaglig nedgång från 1995 års
mycket stora sparandeöverskott. I alternativen med låg och medelhög
tillväxt blir nedgången mer begränsad, se tabell 12.9.1 samtliga alternativ
har antagits att såväl utdelningar som inbetalningar av direkt skatt till
staten ökar som andel av företagens driftsöverskott. Dessa andelar ligger
dock betydligt under de nivåer som rådde i slutet av 1980- och böljan av
1990-talen.
kr
förstärkts, se diagram 12.8. Ar 1995 väntas bytesbalansen uppvisa
överskott motsvarande 1,5 % av BNP. Även under perioden framöver
kommer bytesbalansen att uppvisa överskott. Detta är bl.a. en konsekvens
av ett lågt bostadsbyggande. Under åren 1996-1998 minskar bytes-
balansen något i alternativet med medelhög tillväxt, beroende på ett
tämligen stabilt exportnetto. Vid en lägre tillväxt består det höga
överskottet, vilket är ett uttryck för en jämförelsevis svag investerings-
utveckling. I alternativet med hög tillväxt minskar emellertid bytes-
balansöverskottet, se tabell 12.9. Skillnaden mot alternativen med lägre
tillväxt är i huvudsak ett sämre exportnetto. I termer av sparande, är det
den privata sektorns finansiella sparande som är lägre. Det gäller framför
allt företagen men i viss mån också hushållen.
bakom Finansdepartementets statsskuldberäkningar och att visa hur dessa
kan översättas till en enkel skuldekvation.
grovt beskrivas på följande sätt: Den s.k. FIMO-modellen beräknar ut-
vecklingen av statens primärsaldo. Primärsaldot tillsammans med de
ränte- och växelkursförutsättningar som ligger till grund för de medel-
fristiga scenarierna är ingångsdata i Riksgäldskontorets kalkyler för
bestämning av statens ränteutgifter och ränteinkomster. Dessa kalkyler
beaktar att statsskulden är sammansatt av en mängd olika finansiella
instrument med varierande löptider och att endast en mindre del årligen
omsätts till gällande marknadsräntor. Riksgäldskontoret omvärderar också
utlandsskulden i enlighet med antagna valutakurser.
av underliggande räntebärande tillgångar. Dessa kapitalinkomster utgörs
bland annat av driftsöverskott, inleveranser från de affärsdrivande verken
och Riksbanken samt aktieutdelningar. Kapitalutgiftsnettot är således
summan av statens ränteinkomster, ränteutgifter och övriga kapitalin-
komster.
siella tillgångar och i utlandsskulden. En ökning i statsskulden kan exem-
pelvis bero på att Centrala Studiestödsnämnden ökar sin utlåning, vilket
i sin tur också ökar statens fordringar. Utförsäljning av statliga företag
minskar å andra sidan såväl tillgångssidan som statsskulden.
och valutakurser, allt för ett givet år, ger Riksgäldskontorets kalkyler
ränteinkomster, ränteutgifter och värdeförändringar i utlandsskulden.
Storleken på de övriga kapitalinkomsterna och skulddispositioner bestäms
utanför Riksgäldskontorets kalkylram. Den utgående skulden kan nu räk-
nas ut. På detta sätt kan således statsskulden tas fram för varje år. En
sammanfattning av resultaten från skuldberäkningama i alternativet med
medelhög tillväxt ges av tabell A 12.1.
var 1132 miljarder kr. Skulden ökar under 1994 med primärunderskottet
(122 miljarder kr) och ränteutgifter (101 miljarder kr). Kapital- och
ränteinkomster minskar dock skuldökningen med 28 miljarder kr. Dess-
utom ledde förändringar i statens finansiella tillgångar och i utlands-
skulden till en värdeminskning (-31 miljarder kr) i den utgående skulden.
av primärunderskottet som andel av BNP, tillväxten och den implicita
räntan på statsskulden. Skuldekvationen kan skrivas på följande sätt:
skottskvoten1. Skuldkvoten växer långsammare desto snabbare (den nomi-
nella) tillväxten är [Y(t)/Y(t-1)]. En stor primärunderskottskvot eller en
hög implicitränta (r) gör att skuldkvoten växer snabbare. I tabell A 12.2
beskrivs utvecklingen av statsskuldkvoten av primärunderskottskvoten,
impliciträntan, den initiala skuldkvoten och den nominella tillväxtfaktorn.
Exempelvis så var den ingående skuldkvoten 1994 lika med 0,785. För
att erhålla den utgående skuldkvoten 1994 måste den ingående skuldkvo-
ten multipliceras med 1 plus impliciträntan (1 +0,035) och divideras med
den nominella tillväxtfaktorn (1,044). Därtill skall också primärunder-
skottskvoten (0,082) adderas.
skuldkvot
underskotts-
kvot1
ränta
tillväxt-
faktor2
skuldkvot
statens räntutgifter utan också av ränte- och kapitalinkomster, värdeför-
ändringar i utlandsskulden samt utvecklingen av tillgångssidan i statens
balansräkning. Kopplingen mellan de aktuella svenska marknadsräntorna
och statsskuldens implicitränta kan därför vara svag.
vilket ger en (ränteutgifts)implicitränta på ca 8,5 %2. Denna implicitränta
beror i sin tur såväl på räntevillkoren på den del av den ingående skuld-
stocken som inte har omsatts under året som på räntevillkoren för nyupp-
låningen under 1994. Eftersom ungefär en tredjedel av statsskulden är
finansierad i utlandet bestäms ränteutgifterna i ganska stor utsträckning
av utländska räntesatser och de aktuella valutakurserna.
tionen blir impliciträntan 1994 endast 3,5 %, vilket är betydligt lägre än
tabell A12.1 år 1994 verkar neddragande på impliciträntan. Det bör dock
påpekas att impliciträntan inte är ett meningsfullt mått på statsskuldens
kostnad. Impliciträntans enda tolkning är att den beskriver den ingående
statsskuldens tillväxt under året (exklusive primärunderskott).
det totala räntenettot (inklusive värde- och tillgångsförändringar) till den ingående
skulden plus halva primärunderskottet. Av detta skäl tillkommer termen (pr/2) i skuld-
ekvationen.
Tabeller
inverkan 12
inverkan 55
sparande
budgetåren
vid medelhög tillväxt
bytesbalans
arbetsmarknadspolitiska åtgärder
tillväxt
bearbetade varor till 14 OECD-länder
relativt 14 OECD-länder 1980-1996
arbetsmarknadspolitiska åtgärder
bostäder som andelar av BNP
lägenheter
tillväxt 1970-1998
inkomstberäkningarREGERINGEN
FINANSDEPARTEMENTET
ringen lämna en beräkning av statsbudgetens inkomster för det kommande
budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkning i budgetpropositio-
nen.
inkomster för budgetåret 1995/96. Beräkningarna har gjorts för varje inkomst-
titel för sig. I anslutning till beräkningarna har bedömningar gjorts även av
det väntade utfallet för budgetåret 1994/95. Underlag för beräkningarna har
bl.a. hämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna av inkomstskat-
terna har dessutom uppgifter från RRV:s taxeringsstatistiska undersökning
och aktiebolagsenkät utnyttjats.
utgivna publikationen RRVs inkomstberäkning hösten 1994 redovisas förut-
sättningar, antaganden och beräkningsresultat för de olika inkomsttitlarna.
För att underlätta en jämförelse med prognoserna i den preliminära national-
budgeten presenteras i bilaga beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren
1994, 1995 och 1996.
som komplement till RRV:s inkomstberäkning. Inkomstliggaren innehåller
utförliga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka be-
stämmelser som gäller för dem.
direktör Anette Wik, revisionsdirektör Per Östling, avdelningsdirektör Bir-
gitta Hallstener, avdelningsdirektör Jörgen Hansson, förste revisor Peter Hå-
kansson, förste revisor Urban Karlström, byråassistent Catarina Frank-Lund-
kvist och föredragande, förste revisor Johan Fall.Sammanfattning
1995/96 och den nu gjorda prognosen av inkomsterna under budgetåret
1994/95 har utförts under sedvanligt antagande om en ekonomisk politik i
enlighet med framlagda propositioner enligt nedanstående:
marknaden m.m.
Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i EU m.m.
systemet m.m.
Mervärdesskatten och EG
Försenade årsredovisningar m.m.
Ersättning från sjukförsäkringen för vissa vårdförmåner till
landsting och kommuner i internationella förhållanden m.m.
Nya tidpunkter för redovisning och betalning av skatter och
avgifter m.m.
myndighetstillsynen för den avreglerade elmarknaden m.m.
Finansiering av medlemskap i EU
betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens inkomster. Den bedömning
av det ekonomiska läget som presenterades i Konjunkturinstitutets höstrap-
port 1994 har utgjort det huvudsakliga underlaget för antagandena om den
samhällsekonomiska utvecklingen. RRV har också löpande haft kontakter
med Finansdepartementet, främst då med arbetet där med den preliminära na-
tionalbudgeten för år 1995. Detta har sammantaget lett till att föreliggande
inkomstberäkning baseras på följande antaganden:
Budgetåren 1995/96 och 1995/96-96
december) fr.o.m. kalenderåret 1997.1 övergångsperioden från det nuvarande
brutna räkenskapsåret (juli - juni) kommer budgetåret att omfatta 18 månader.
I vissa fall blir det intressant att särskilt studera den första 12 månaders perio-
den inom detta budgetår, bl.a. för att underlätta jämförelser över tiden. I
RRV:s inkomstberäkning används genomgående följande begrepp för de olika
budgetårsperiodema.
ber 1996.Statsbudgetens totala inkomster budgetåren 1994/95 och 1995/96
getåret 1994/95 till 368 191 mkr. Enligt de nu redovisade beräkningarna kom-
mer statsbudgetens inkomster för budgetåret 1994/95 att uppgå till 396735
mkr, vilket innebär en ökning med 28 545 mkr. I jämförelse med utfallet för
budgetåret 1993/94 är det en ökning med 19 811 mkr. Enligt de nu redovisade
beräkningarna för budgetåret 1995/96 beräknas statsbudgetens inkomster till
434 948 mkr. Ökningen i förhållande till vad som nu beräknas för budgetåret
1994/95 blir 38 212 mkr. För budgetåret 1995/96-96 beräknas inkomsterna
till 618 230 mkr. Diagrammet nedan visar inkomsternas inbördes storleks-
mässiga fördelning för detta budgetår.
Utvecklingen per inkomsttitel
budgetens inkomster för beräkningsperioden framgår av tabell A i tabellbila-
gan. I följande tabell presenteras några av de större förändringarna. Därefter
redogörs närmare för dessa förändringar mellan budgetåren 1993/94 och
1994/95 respektive 1994/95 och 1995/96.
1995/96 (mkr)
Inkomsterna beräknas till 26797 mkr för budgetåret 1994/95 och till
mellan 1993/94 och 1994/95 och med 10,0 mdkr mellan 1994/95 och
1995/96.
åren 1993/94 och 1994/95 är att utfallet för inkomsttitelns netto för budgetåret
1993/94 drogs ner av flera orsaker. Systemen för kommunalskatteutbetal-
ningar lades om fr.o.m. 1993. Något förenklat fick det gamla systemet till
följd att utbetalningarna under övergångsåren 1993 och 1994 varit särskilt
stora. Vidare skedde under våren 1994 särskilda omföringar av allmänna
egenavgifter från inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt. Därutöver
förklaras det högre nettot på titeln för 1994/95 bl.a. av antaganden om en
bättre ekonomisk utveckling samt av de åtgärder som föreslagits i regeringens
ekonomisk-politiska proposition. Dessa åtgärder beskrivs närmare nedan.
budgetåren 1994/95 och 1995/96 är åtgärderna som föreslås i regeringens
ekonomisk-politiska proposition. Ökningen av inkomsttitelns netto förklaras
också av att kommunalskatteutbetalningama slutavräknas enligt det gamla
systemet sista gången 1994, vilket innebär att vissa utbetalningar upphör
fr.o.m. 1995. Detta innebär minskade utgifter och medför därmed en förbätt-
ring av inkomsttitelns netto. Vidare bidrar antagandena om bl.a. en ökande
lönesumma till inkomsttitelns nettoökning.
terna beräknas till 33 188 mkr för budgetåret 1994/95 och till 36 135 mkr för
budgetåret 1995/96. Detta innebär ökningar med 5,6 mdkr mellan 1993/94
och 1994/95 och med 2,9 mdkr mellan 1994/95 och 1995/96.
1,9 mdkr av den ekonomiska utvecklingen och med ca 3,7 mdkr beroende
på vidtagna och föreslagna regeländringar. I regeländringarna ligger bl.a. de
förändringar i företagsbeskattningen som gäller för inkomståret 1994 samt de
åtgärder inom företagsbeskattningen som föreslagits i regeringens ekono-
misk-politiska proposition. Dessa åtgärder beskrivs närmare nedan. Slopan-
det av fastighetsskatt på vissa lokaler bidrar också till ökningen mellan dessa
budgetår, vilket beskrivs närmare nedan (skatt på egendom).
mdkr, varav ca 6,4 mdkr beror på den ekonomiska utvecklingen. Resterande
del beror på de föreslagna åtgärderna i den ekonomisk-politiska propositionen
respektive propositionen om finansiering av EU-avgiften.
0,8 mdkr av den ekonomiska utvecklingen och med ca 2,1 mdkr beroende på
vidtagna och föreslagna regeländringar. Bland regeländringarna finns försla-
gen till åtgärder inom företagsbeskattningen i regeringens ekonomisk-poli-
tiska proposition samt propositionen om finansiering av EU-avgiften.
getåret 1993/94. Nettoinkomsterna beräknas till 75 395 mkr för budgetåret
1994/95 och till 93 781 mkr för budgetåret 1995/96. Detta innebär ökningar
med 10,7 mdkr mellan 1993/94 och 1994/95 och med 18,4 mdkr mellan
1994/95 och 1995/96.
1994/95 hänför sig till inkomsttiteln 1251 Övriga socialavgifter, netto. Ök-
ningen beror bl.a. på regeringens förslag om att 7 procent av tilläggspensions-
avgiften skall tillföras statsbudgeten. Förslaget om en allmän löneavgift för
finansiering av medlemskap i EU beräknas medföra en inkomstökning under
budgetåret 1994/95 på 4,1 mdkr. Avgiften skall enligt förslaget införas den 1
januari 1995.
största delen (12,3 mdkr) till den allmänna sjukförsäkringsavgiften, som rege-
ringen i sin ekonomisk-politiska proposition föreslår skall höjas till 3,95 pro-
cent för år 1996. Vidare beräknas den allmänna löneavgiften öka med 6,1
mdkr.
för budgetåret 1993/94. Inkomsterna beräknas till 23 574 mkr för budgetåret
1994/95 och till 22 961 mkr för budgetåret 1995/96. Detta innebär minsk-
ningar med 1,9 mdkr mellan 1993/94 och 1994/95 och med 0,6 mdkr mellan
1994/95 och 1995/96.
på att fastighetsskatten på vissa lokaler slopades 1993. Denna skatt uppbärs
tillsammans med inkomstskatterna och omförs med två års eftersläpning till
huvudgruppen Skatt på egendom. Minskningseffekten av slopandet uppstår
alltså för egendomsskatterna budgetåret 1994/95. Eftersom omföringama från
inkomstskatterna samtidigt upphör, innebär slopandet en indirekt ökning av
dessa skatter mellan budgetåren 1993/94 och 1994/95.
budgeten, uppgick till 123 258 mkr budgetåret 1993/94. Inkomsterna beräk-
nas till 108 835 mkr för budgetåren 1994/95 och till 117 100 mkr för budget-
året 1995/96. Detta innebär en minskning med 14,4 mdkr mellan 1993/94 och
1994/95 respektive en ökning med 8,3 mdkr mellan 1994/95 och 1995/96.
att regeringen i proposition 1994/95:57 föreslår en EG-anpassad beskatt-
ningsordning. Förslagen innebär en engångsminskning om 6,2 mdkr för bud-
getåret 1994/95. Detta beskrivs närmare under särskild rubrik nedan. Vidare
beräknas antagandena om den ekonomiska utvecklingen minska mervärdes-
skatten med 2,6 mdkr.
räknas den ekonomiska utvecklingen öka mervärdesskatten med ca 2,0 mdkr. Bilaga 1.2
1993/94 och 1994/95 och med 2,1 mdkr mellan budgetåren 1994/95 och
1995/96. Förändringen hänför sig till den största delen till de årliga indexupp-
räknade skattesatserna per den 1 januari fr.o.m. 1994.
budgetåren 1993/94 och 1994/95 och med 3,5 mdkr mellan budgetåren
1994/95 och 1995/96. Den största förklaringen till minskningen mellan
1993/94 och 1994/95 är att Riksbankens inlevererade överskott beräknas
minska till följd av det högre ränteläget. Minskningen mellan 1994/95 och
1995/96 har som främsta förklaring att Byggnadsstyrelsen bolagiserats och att
statens fastighetsförvaltning därmed inte beräknas generera några överskott
fr.o.m. budgetåret 1995/96.
budgetåren 1993/94 och 1994/95 och med 8,8 mdkr mellan budgetåren
1994/95 och 1995/96. Minskningarna förklaras av variationer i inkomster från
utförsäljningar av statliga bolag. I beräkningen för budgetåret 1995/96 har
RRV inte räknat med några utförsäljningar.
åren 1993/94 och 1994/95 och med 2,4 mdkr mellan budgetåren 1994/95 och
1995/96. Minskningen mellan 1993/94 och 1994/95 förklaras av att Bygg-
nadsstyrelsen återbetalade investeringslån under budgetåret 1993/94. Under
1994/95 sker vissa andra återbetalningar, som upphör fr.o.m. 1995/96.Känslighetskalkyl
beräkningsresultaten. RRV har därför haft kontakter med Konjunkturinstitutet
och gjort en grov känslighetskalkyl med utgångspunkt från ett alternativt eko-
nomiskt scenario. Detta scenario utgår från en procentenhets högre BNP-till-
växt för kalenderåren 1995 och 1996.
jämförelsekalkyl för att illustrera effekten på statsbudgetens inkomster av en
förändring i den ekonomiska utvecklingen. En motsvarande minskning av
BNP-tillväxten skulle i grova drag ge samma effekter som de som presenteras
i det följande, men med omvänt tecken.
kalenderåret 1996 är BNP-nivån två procent högre än i huvudkalkylen. Detta
innebär en högre tillväxttakt för de viktigaste ekonomiska antaganden som är
utgångspunkt för RRV:s beräkning, däribland lönesumman, privat konsum-
tion, driftsöverskott, konsumentprisindex, m.m. Som exempel kan nämnas att
lönesummans förändringstakt i känslighetskalkylen är 1,4 respektive 1,5 pro-
centenheter högre än i huvudkalkylen och den privata konsumtionens (i lö-
pande priser) förändringstakt är 1,5 procentenheter högre båda kalenderåren.
kraftsutbudet och ger en viss minskning av arbetslöshetsnivån (-0,3 respek- Bilaga 1.2
tive -0,7 procentenheter).
kalkylen.Jämförelse mellan RRV:s beräkning (benämnd huvudkalkyl) och en
jämförelsekalkyl
kalkyl
kalkyl
kalkyl
kalkyl
växt kalenderåren 1995 och 1996 resultera i 1,2 mdkr högre inkomster bud-
getåret 1994/95 och 5,5 mdkr högre inkomster budgetåret 1995/96.
munalskatte- och vissa delar av socialförsäkringsområdet inte påverkar stats-
budgetens inkomstsida. Dessa skatter och avgifter nettoredovisas, vilket inne-
bär att inkomstsökningar motsvaras av lika stora utgiftsökningar för inkomst-
sidan. I jämförelsekalkylen beräknas skatte- och avgiftsuttaget brutto öka nå-
got mer än dubbelt så mycket som framgår av förändringarna på statsbudge-
tens inkomster.Vissa extraordinära inkomster
komster, såsom försäljningsinkomster eller engångsvisa fondöverföringar.
Vid studier av inkomsternas utveckling över tiden kan det vara intressant att
justera inkomstnivån för sådana extraordinära inkomster. I sammanhanget är
det av stor vikt att påpeka att det för närvarande inte finns några generella
principer för vilka inkomster, som bör betraktas som extraordinära. Från vissa
utgångspunkter skulle exempelvis även förändringar i regelverk kunna vara
en komponent, som bör justeras för vid jämförelser av inkomsterna över tiden.
Presentationen i det följande bör således i första hand betraktas som exempel
på justeringar, som kan vara av intresse att göra för att underlätta en jämfö-
relse över tiden. Presentationen skall däremot inte uppfattas som en fullstän-
dig justering av inkomstsidans olika former av extra ordinära inkomster.
betslivsfonden till statsbudgeten, likvidation av Fortia AB och inleveranser i
samband med bolagiseringen av Vattenfall. För budgetåret 1993/94 har juste-
rats för aktieförsäljningsinkomster avseende AssiDomän, OK Petrolium och
SSAB, inleveranser i samband med bolagiseringen av Byggnadsstyrelsen
samt vissa kalkylmässiga inkomster vid övergång till ny räntekontomodell.
För 1994/95 har justerats för aktieförsäljningsinkomster avseende Pharmacia
samt infasningsmedel från EU. För budgetåret 1995/96 har justerats för infas-
ningsmedel samt återbetalning av lån i samband med förändringar i jord-
bruksstödet till följd av EUmedlemskapet.
ökningstakt för båda prognosåren. En av förklaringarna till ökningen är de
ytterligare skatteinkomster som beräknas bli följden av regeringens ekono-
misk-politiska proposition.Effekter av EU-medlemskap
budgetens inkomster. Detta har bl.a. behandlats i 1994/95 års propositioner
nr 19, 34, 40, 55, 57, 75 och 122.1 det följande ges en sammanfattning av de
delar i årets inkomstberäkning, som påverkats av EU-medlemskapet.
att motta vissa stöd och bidrag från EG:s budget. I denna inkomstberäkning
föreslår RRV att dessa s.k. återflödesmedel redovisas på inkomsttitlar under
en ny inkomsttyp, 6000 Bidrag från EU m.m. Dessa inkomster beräknas sam-
mantaget till 0,5 mdkr för budgetåret 1994/95, till 7,1 mdkr för budgetåret
1995/96 och till 8,7 mdkr för budgetåret 1995/96-96. Vidare resulterade Sve-
riges medlemsförhandlingar bl.a. i att ett s.k. infasningsbelopp avseende Sve-
riges medlemsavgift kommer att återbetalas under åren 1995-1998.1 denna
inkomstberäkning föreslår RRV att infasningmedlen redovisas på inkomsttitel
under en ny inkomsttyp, 7000 Extraordinära medel från EU. Inkomsterna på
denna inkomsttitel beräknas till 2,2 mdkr för budgetåret 1994/95, till 4,15
mdkr för budgetåret 1995/96 och till 6,1 mdkr för budgetåret 1995/96-96.
att en allmän löneavgift införs. Avgiftssatsen är 1,5 procent. Som en direkt
följd härav höjs den särskilda löneskatten och premieskatten på livförsäk-
ringar i motsvarande mån. I denna inkomstberäkning föreslår RRV att den
allmänna löneavgiften redovisas på inkomsttitel 1281. Näringsidkare skall
också betala allmän löneavgift och särskild löneskatt. Näringsidkares avgifter
och skatter redovisas under inkomsthuvudgruppen 1100 Skatt på inkomst och
ter och allmänna egenavgifter. Inkomsterna av dessa skatter och avgifter be-
räknas för inkomsthuvudgruppema 1100 och 1200 tillsammans till 4,4 mdkr
för budgetåret 1994/95, till 10,9 mdkr budgetåret 1995/96 och till 16,5 mdkr
budgetåret 1995/96-96.
avser inkomster brutto, före motverkande effekter bl.a. enligt följande. Av-
gifts- och skattehöjningarna kan förväntas vältras över på driftsöverskott och
löner. RRV har inte utfört särskilda beräkningar av dessa effekter. I proposi-
tion 1994/95:122 beräknar regeringen att avgifts- och skattehöjningarna ger
en nettoförstärkning för offentlig sektor om 5,4 mdkr (11,0 mdkr brutto). För
1998 bedöms övervältringen inte ha skett fullt ut, vilket enligt regeringens
beräkningar skulle innebära att inkomstförstärkningen för detta år blir 6,3
mdkr.
torn ej bör drabbas. I proposition 1994/95:122 anges att hela den merkostnad,
som avgifts- och skattehöjningarna innebär för kommunsektorn bör återföras
till kommunsektorn. Regeringen har ännu inte konkretiserat de tekniska lös-
ningarna för dessa kompensationer, varför RRV inte heller beräknat några så-
dana effekter.
sintäkter. I prop. 1994/95:57 föreslås en EG-anpassad beskattningsordning
som medför att mervärdesskatt inte tas ut vid införsel av varor från EG-länder.
I stället skall beskattning ske i den ordinarie mervärdesskatteredovisningen.
Detta innebär en förskjutning av uppbörden så att en engångseffekt uppstår
på budgeten för budgetåret 1994/95 med en minskning på 8,2 mdkr. I proposi-
tionen föreslås också att de skattskyldiga som bedriver handel med EG-länder
skall redovisa mervärdesskatt en gång per månad. Detta innebär en positiv
engångseffekt på 2,0 mdkr. Dessa förändringar beräknas således sammantaget
innebära en engångsminskning om 6,2 mdkr för budgetåret 1994/95.
jordbruksområdet träder i kraft. Jordbrukare, som övergår från det svenska
arealbidragsprogrammet till EU:s motsvarighet, skall återbetala vissa delar av
tidigare omställningsbidrag. Återbetalningarna förväntas ge en engångsin-
komst för statsbudgeten om 1,3 mdkr för budgetåret 1995/96.
1994/95, ti 11 + 0,2 mdkr för budgetåret 1995/96 och ti 11 + 0,3 mdkr för budget-
året 1995/96-96. Dessa effekter består av minskade intäkter för tullen, höjd
mervärdesskatt på porto och serveringsavgifter samt förskjutning av uppbör-
den för försäljningsskatt på motorfordon.Effekter av proposition 1994/95:25,
Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m.
saneringsprogram i proposition 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgär-
der m.m. Nedan följer först en grov beskrivning av programmet som helhet
och därefter en sammanfattning av de förslag till åtgärder, som påverkat
RRV:s beräkningar.
18,0 mdkr
20,0 mdkr
57,1 mdkr
förslag som konkretiserats i förslag till lagförändringar som mer principiella
förslag där regeringen avser återkomma. Drygt hälften (36,3 mdkr) av för-
stärkningarna består av skatte- och avgiftsförändringar.
området. För fysiska personers skatter föreslås bl.a. en höjning med fem pro-
centenheter av den statliga inkomstskatten (den s.k. värnskatten), s.k. avin-
dexering av brytpunkten för statlig skatt samt basbeloppet (vilket påverkar
grundavdraget) och en höjning av gränsen för reseavdrag från 4 000 kr till
6000 kr. För juridiska personers skatter föreslås bl.a. att vissa tidigare beslut
upphävs. Detta gäller de nu avskaffade skatteutjämningsreserverna (SURV),
som endast till hälften skulle tas upp till beskattning. I stället föreslås att nio
tiondelar av SURVama skall tas upp till beskattning. Ett tidsbegränsat direk-
tavdrag för byggnadsinvesteringar föreslås införas. Avkastningsskatten på
pensionsförsäkringar och pensionskonton föreslås höjas från 9 till 15 procent
och avkastningsskatten på kapitalförsäkringar föreslås höjas från 20 till 30
procent. Den särskilda premieskatten på tjänstegrupplivförsäkring föreslås
höjas med två procentenheter. För såväl fysiska som juridiska personer före-
slås en höjning om två procentenheter av den särskilda löneskatten. Föränd-
ringar föreslås också på kapitalskatteområdet. Den s.k. dubbelbeskattningen
på utdelningsinkomster föreslås återinföras och halverad reavinstskatt på ak-
tier föreslås avskaffas. Skattesatsen för värdepappersfonder föreslås höjas
från 25 till 30 procent och det tidigare beslutet att sänka skattesatsen på kapi-
talinkomster från 30 procent till 25 procent fr.o.m. 1995 föreslås upphävas.
Beträffande skatt på egendom föreslås att det tidigare beslutet om avskaffad
förmögenhetsskatt upphävs. Vidare föreslås fastighetsskatten för små- och
hyreshus höjas från 1,5 till 1,7 procent fr.o.m. den 1 januari 1996. Dessa skat-
ter uppbärs tillsammans med inkomstskatterna och omförs med två års efter-
släpning till inkomsthuvudgruppen 1300 Skatt på egendom. De sammantagna
effekterna på inkomstskatteområdet beräknas öka inkomsterna med 4,4 mdkr
för budgetåret 1994/95, med 17,2 mdkr för budgetåret 1995/96 och med
27,5 mdkr för budgetåret 1995/96-96.
och samtidigt föreslås en motsvarande höjning av den allmänna sjukförsäk-
ringsavgiften. Vidare föreslås en successiv upptrappning av den allmänna
sjukförsäkringsavgiften med en procentenhet per år under inkomståren
1996-1998. De allmänna avgifterna är avdragsgilla. Detta innebär att nettoef-
fekten för statens inkomster blir skillnaden mellan avgiftsintäkten brutto och
ningarna under perioden 1996-1998 beräknas netto öka statens inkomster
med budgetåret med 2,0 mdkr budgetåret 1995/96 och med 4,3 mdkr budget-
året 1995/96-96.
komstskatter och omförs direkt vidare till egna inkomsttitlar under inkomst-
huvudgruppen 1200 Socialavgifter och allmänna egenavgifter. Den allmänna
arbetslöshetsförsäkringsavgiften överförs därifrån direkt vidare från statsbud-
geten till den s.k. Arbetsmarknadsfonden. Den allmänna sjukförsäkringsav-
giften stannar kvar på statsbudgetens inkomstsida. Växlingen mellan avgif-
terna innebär därmed en förstärkning för statsbudgeten, men har inte någon
betydelse för statens lånebehov. Förstärkningen för statsbudgeten till följd av
avgiftsväxlingen beräknas netto till 3,7 mdkr för budgetåret 1994/95, till 9,1
mdkr för budgetåret 1995/96, och till 13,8 mdkr för budgetåret 1995/96-96.
Det är viktigt att observera att dessa förstärkningar inte påverkar statens låne-
behov.
växling som föreslagits mellan arbetsmarknadsavgift och sjukförsäkringsav-
gift. I detta fall försämras statsbudgetens inkomstsida, men inte heller här har
växlingen någon betydelse för statens lånebehov. Effekten för statsbudgetens
inkomstsida beräknas till - 6,0 mdkr för budgetåret 1994/95, - 14,8 mdkr för
budgetåret 1995/96 och till - 22,5 mdkr för budgetåret 1995/96-96. Vissa
andra förändringar föreslås också inom socialavgifternas område. Effekterna
av dessa beräknas till +260 mkr för budgetåret 1994/95, till +640 mkr för
budgetåret 1995/96 och till + 810 mkr för budgetåret 1995/96-96.Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster
mindre antal titlar, men med betydande belopp, redovisas även utgifter. För
dessa titlar sker en nettoredovisning över budgeten, dvs. nettot av inkomster
och utgifter tas upp på statsbudgetens inkomstsida. För att tydliggöra detta
förhållande presenterar RRV i denna inkomstberäkning även vissa bruttoin-
komster och -utgifter i anslutning till nettobeloppen i tabell A i tabellbilagan.
ställning av bruttobeloppen budgetåren 1993/94, 1994/95, 1995/96 och
1995/96-96.1 RRV:s prognosarbete ingår att bedöma utvecklingen av brutto-
beloppen för såväl inkomster som utgifter. En närmare redovisning av dessa
belopp finns i beskrivningen av respektive inkomsttitel.
1995/96-96 beräknas uppgå till 1 675 mdkr vilket är nära tredubbelt så mycket
som inkomsterna netto på statsbudgeten. Utgifterna på inkomsttitlarna beräk-
nas till 1 057 mdkr för samma budgetår.
komsttypen 1000 Skatter. Inkomsterna på huvudgruppen 1100 består till
största delen av preliminärskatter (statlig och kommunal inkomstskatt m.m.).
Utgifterna utgörs bl.a. av utbetalningar av kommunalskattemedel och över-
skjutande skatt.
I bruttosammanställningen ingår såväl ATP-avgifter som de övriga arbetsgi- Bilaga 1.2
varavgifter som överförs till fonder utanför statsbudgeten. Utgifterna utgörs
alltså av utbetalningar till ATP-systemet och olika fonderingar utanför stats-
budgeten. Vidare utbetalas sjukförsäkringsavgifternas andel av sjukförsäk-
ringens kostnader. Bruttoströmmama under huvudgruppen 5200 utgörs också
bl.a. av olika fondöverföringar.
värdesskatt och den offentliga sektorns kompensation för i princip all ingå-
ende mervärdesskatt.Periodiserad redovisning av skatter och socialavgifter
komsttitlarna. När det gäller 1111 Fysiska personers inkomstskatt och 1121
Juridiska personers inkomstskatt kvarstår ett flertal problem då inkomsterna
skall analyseras utifrån förändringar i den ekonomiska miljön. Problemen
hänger bl.a. ihop med de redovisningsprinciper som gäller för statsbudgeten.
ifrån förändringar i lönesumman, tillväxten i ekonomin eller förändringar av
skatteregler. Samtliga dessa variabler anges normalt per kalenderår.
kassamässigt finns utspritt över tre olika budgetår i form av inbetalningar av
preliminärskatt, kvarskatt och fyllnadsinbetalningar samt utbetalningar av
överskjutande skatt. Likaså hänför sig de skatter som flyter in under ett visst
budgetår till tre olika inkomstår. Då skatten skall analyseras utifrån föränd-
ringar i den ekonomiska miljön bör man studera skatteintäkten, dvs. den skatt
som har eller kommer att debiteras som slutlig skatt för respektive inkomstår.
komsttitlarna för fysiska och juridiska personers inkomstskatt genom prelimi-
närskatteinbetalningar m.m. för att sedan omföras med två års eftersläpning
till andra inkomsttitlar. Detta gäller exempelvis för fastighetsskatt och förmö-
genhetsskatt, samt egenföretagamas egenavgifter och den särskilda löneskatt
som betalas av juridiska personer.
seras. Ett sådant angreppssätt kan vara en periodiserad redovisning av in-
komsttitlarna. Denna redovisning renodlar den statliga inkomstskatt som de-
biteras under respektive inkomstår. I tabell D i tabellbilagan presenteras en
periodiserad redovisning som omfattar hela statsbudgetens inkomstsida åren
1991-1996. Dock är det endast inkomstskatter, egendomsskatter och social-
avgifter som periodiserats. Beträffande inkomsthuvudgruppen Skatt på varor
av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster, Bidrag
från EU samt Extraordinära medel från EU antas antingen att inbetalningar
och intäktsbegreppen sammanfaller eller att detta är extraordinära intäkter.
Det bör observeras att även de kommunala inkomstskatterna periodiserats,
vilket får till följd att skatteintäkterna redovisas på det år de beslutats gälla
och inte när de slutligen utbetalas till kommunen.
De största förklaringarna till det är sänkningen av socialavgifterna från 37,29
procent (1991) till 31,00 procent (1993), vilket även framgår av tabell C i
tabellbilagan. En del av denna sänkning är dock en chimär, eftersom den del-
vis beror på att arbetsgivaren övertog ansvaret för de första fjorton dagarna
av sjuklöneperioden. Denna del av sänkningen motsvaras alltså av en sänk-
ning av statens utgifter för sjukförsäkring.
myndigheternas möjlighet att avräkna mervärdesskatt fr.o.m. den 1 juli 1991.
Sålunda motsvarades även denna inkomstsänkning av en utgiftssänkning.
Bl.a. sänktes socialavgifterna i samband med den s.k. krisuppgörelsen mellan
regeringen och Socialdemokraterna 1992.
sjunker även skattekvoten. Denna skattekvot beräknas utifrån de periodise-
rade skatterna och BNP till löpande pris.
bellen visar att den stora ökningen sker inom socialavgifterna. Detta beror till
stor del på de nya allmänna egenavgifter som införts under perioden.
kade mellan 1991 och 1992. Detta beror på att brytpunkten för statlig in-
komstskatt justerades upp med en historisk inflationstakt som var högre än
vad inflationen kom att bli under 1992. Vidare lades ett reallöneskydd om två
procent till inflationsuppräkningen.
åtgärder som föreslagits i regeringens ekonomisk-politiska proposition.
Dessa har beskrivits närmare ovan.
torn. Regleringarna kan i princip vara både positiva och negativa. De beslut
(bl.a. slopat schablonavdrag och sänkt grundavdrag) som statsmakterna hit-
gleringarna har inneburit att medel återförts från kommunsektorn till staten.
Tekniskt redovisas regleringarna som en minskning av kommunalskatteutbe-
talningama och påverkar således inkomsttiteln 1111 Fysiska personers in-
komstskatt positivt, dvs. nettot på titeln ökar. Eftersom dessa regleringar del-
vis skiljer sig från den ordinarie inkomstskatten har de brutits ut ur den perio-
diserade redovisningen och redovisas separat under en egen inkomsthuvud-
grupp, här kallad 1900 Kommunregleringar. Inkomsthuvudgruppen finns
alltså inte i statsbudgeten utan används här endast som en analysvariabel.
Detta beror framför allt på den förbättrade konjunkturen.
denna särredovisning inte har visat sig möjlig att göra. I stället ingår avskatt-
ningen i 1121 Juridiska personers inkomstskatt.TABELLBILAGA
TABELL B
TABELL C
TABELL D
RRVs inkomstberäkning hösten 1994, per kalenderår
Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster
Periodiserad kalenderårsredovisning
TABELL A 1994/95 - 1994/95
ö
o
00
o O S Q
O O ° ®
o o
o o
O O
O O
o o
o
o
cc
rc
Ox
C
■^r
04
OX OO
co
o
OO
O
00
O
O
ro
CO
CO
o o o
o o o
o
o
o o o
o o o
o vo
xO
o o o
o o o
co xo ox
Ox Tt Tt
OX
Ox
Ox
O
o
XO
LO,
*T
O-
OO
00
CO
co
co
c<~,
CO
O
O
LO,
O
O
O
04
O
Ox
Ox
ro
CO
r"
o
o-
O
o-
O
o-
O
CO
r-
OX
Ox
Ox
04
04
00
CO
Ox
04
oo
■o,
LO
o-
o-
04
co
o-
04
CO
o-
o
r-
o
o
o
r-
oo
CO
O
O
o
o
Ox
04
O
xO xO
O O
Tf O XC
— CO OX
Tf CO
1/5 O-
O
z
Q
Z
o>
os
Os
C
os
o
Os
Os
C
Os
Os
C
o
Os
SO
wc o wc
©s
©
rc
rc
O
O
rc
o
I
Q) O
tx r~
l l
Cl
wc
Os
sO
CM
r-
OO
fr
fr
O wc wc
wc c*c —
G
Q)
O O O
Q) Os —
Q)
Q)
o
Os
io
fr
sO
sO
wc wc
fr rc
fr
Q) O
o o
88
Wc wc
fr fr
©
©s
fr
©s
o
fr
ö
o
ö
co
fr cc
oo oo
o
sO CM Cl
o o oooooooooo
wc O OOOOOOWCOOO
O
O
C'!
oo
os
Q)
O
o
C'!
o> o
fr WC os
fr
CM
tx
oo
fr
o
Os
CM O CM
WC Os sO
cm fr
sO
CZ S
< Os
O
z
2
Q
Z
:< .
Cd •/">
O
u-
Os
•o
os
Os
Os
Os
Os
Os
o
SO —
cm o-
CM Os
Os Cl
»O OO
Os to,
Os
r->
Os O
Os
©s
o o o
o o o
rn co
Lo LC,
O
sO
o-
M-
co
> Tf
oo
C4
O
•*) so r-
CM —' O
so co co
CM — —
O Os
o
o
oo co
r>
”T
•ct
Cl
Os
e
txj
o
i
o>
Os
Os
•n o
•n
os
Os
oo
•n
co
O
O- T+
O O
O O
co
^F
CO
o
m,
o o
Os sO
SO
Os
bo
-o
Tt
F"
o
r-
oc
oo O
>
*n
CM
o
o
o o
un CM
un
Os CM O
nt —' oo
un — Os
O
un
O
CM
CM
cn cm oc —
Os
os
MD OO
r- oo nt o o cm
cm t"- oo un o oo
o
OO
nf CM
CM nf
r-
nt
r-
l
o
Os
o
un oo
CM CM
md un
O O
un cd
o un cd
so un —
O O so O
o o un un
cn nt os
so
o
cn
Os
o
CD CD
cn o
nr
O
Q) O
CD O
un un
CD O
CM CM
O cn V;
CM © —
nr cn
nr un
CD O OO CD O O CM O nf CM
os
*-?
Os
O
r-
un
o
o
OO
©
CD O
Os OS
w so Os
nr OO MD
un cm os
un nt
un o oo nt un oo
un o os cm so nt
O nr CD — so
sO sO —
nt O MD O
cn CD cm un
un cn oo
cn
CD CM nt O O sO
MD Os oo O O r-
— O O MD
un
cn
o
CM
Os
Os O
CM O
sO nt
m —• r-
© MD
un un
o
un
o
o
O
oo
cn O
un o os cn cm >
un un — O oo nt
cn r- ri md
os so
oo O un O
r- o nt un
© cn —
cn
oo
<
O
z
Q
z
•<
CM O © O
© © o o
oo
f nt o cn
w cn oo
CM Fl © oc
nt Tt
© Ox
5^ ©
rf O'
ox
Ox —
't nt
©
F
cn
©
o ©
o ©
O un
o nt
F © Ox
f o un
oo oo un oo f
cm — cn ©
ox un
o
o
CM
CM
F
o
CM
f
©
F
m
o
o
o
f
CM 04
©
Ox
Ox
e
© O © O —
Ox O un O nr
fM o CM — OO
© f © © nt
nt — un ©
© cn —
Ox © nr
© Ox O
—i © cn
o
o
CM
cn
o
00 oo
CM Fl
nf
©
o
o
-t
©
oo cn ©
f f
U
nt
Ox
© Ox OO F nf
nr nr
o
o
©
Fl
nf
©
© nr O
©
©
m
©
oo
z
1Z
UJ
CO
iZ
a
o
X
C0
Ox
Ox
© © ©
Fl Fl Fl
F4
©
© © F
F — ©
00 nt ©
© ©
© ©
qj
cz
X
Fl
8 =
CM Fl
F,
Fl
Fl
© —
CM Fl
© ©
o
©
i
ID.
O O 'O
un un Tt
cn cn
cn cn
> ^r
Ox xO
tx cn
O —
un
O
O
oi
o
xO
O) O
un o
cn cn
oo
oo
xo
cn
cn xo
© 0'1
r-
cn
o o
n- O cn
— o cn
o
cn
un oo
cn cn
X©
id
OO O O
o o
un
O
o
un
09
cn
oo
o o
un o
O xo
o o
o
cn
Ox
Ox
xO
Ox
n-
0-1
oo
OX
un
oo
r-
cn
r-
cn
in un
o
o
O'
©
0-0 0
o o
oo
un
O O xo
o
ri
XO xO
Ox Ox
om 09
Ö
O
m
©
o
o
o
o
un
cn
r-
cn
o
o
un
o o o
un un xo
cn o
— o
r-
O Tt
TABELL A 1994/95- 1994/95
s
G
O
r-
cn —
O
O
I
G
G
Os -, G
ir,
G G G
r- -> cn
cn — r-
OC oo
O G O
O G G
N Öl T,
cn cn os
cn — —
o
G
I
G
O
©
CN
O
z
z
:<
QÉ
Os
os
00
O
cL
Os
Os
Os
o>
un
Os
u-
0-
S© S©
00 OO
o 2
o o
r
m
os
Os
O
C
fH
\©
s© s©
TT Tf
S© ©
00 oo
torets garantiverksamhet
mindre skeppsfarten
Kammarkollegiet
Statens jordbruksverk
för mindre bemedlade bamrika familjer 103
studier och garantilån för studerande 90
HÖSTEN 1994, PER KALENDERÅR
fastigheter och maskiner:
försålda byggnader och maskiner:
datorer m.m.
mindre skeppsfarten
Kammarkollegiet
Statens jordbruksverk
garantier
för mindre bemedlade bamrika familjer
universitetsstudier
co
Överföringar från
rörande den statsfinansiella
utvecklingen, m.m.
'■O Tt O
SO <*)
ITI
•—'
r-
\©
r*^
iT) oo ri o — — r' <*1
rrooounsommmm — omrr
cMTtsor-sosoununsososor^os
cm—'eMosoooo^mmr^osun
r-
m
oo so
C" oo tj-
m
so
m cm tt
mununsOTtmunoooor-
^r^mTfsoununsososo
cm cm
cm o
un tt os o
O CM OS SO
cMCMmmununununTj-TTTtunun
m m so r~-
oo
tj- —■
r- —
m
+
oooo-^-ununor-
oor-mm—•—
+ + +
m Tt
4- +
CM Os
Statschefen och regeringen
(första huvudtiteln)
A. Statschefen
anslag under anslagsgruppema A. Kungliga hovstaten och B Kungliga
slottsstaten. För budgetåret 1994/95 har sammanlagt 70 559 000 kr
anvisats under anslagen.
hovhållning finansieras statschefens officiella funktioner inklusive
kostnader för den kungliga familjens officiella resor.
naderna för de kungliga slotten utom rent fastighetsunderhåll. Stockholms
slott används av kungen och inrymmer representationslokaler och kontor.
Vissa delar av slottet visas för allmänheten. En del av Drottningholms
slott används av kungen och hans familj som bostad och en annan del
visas för allmänheten. I Ulriksdals slott har lokaler upplåtits för Världsna-
turfonden. Slottet har även öppnats för allmänheten och används delvis
för utställningar. I anslutning till slottet finns en utställningslokal och det
s.k. Orangeriet Haga slott används som bostad för prominenta gäster från
utlandet. Gripsholms slott utnyttjas som museum och för utställning av
en del av svenska statens porträttsamling. Strömsholms slott och
Tullgams slott visas för allmänheten. Rosersbergs slott disponeras till
större delen av Statens räddningsverk. De två övervåningarna i slottet har
dock fatt behålla sin ursprungliga karaktär och visas för allmänheten.
vård av de konstverk, möbler och andra inventarier i de kungliga slotten
som tillhör staten men disponeras av kungen. Husgerådskammaren
förvaltar även de Bemadotteska familjestiftelsernas bestånd av möbler,
konst och konsthantverk samt administrerar Bemadottebiblioteket.Riksm arskalksäm betet
av organisationen vid de kungliga hovstaterna. Avsikten med översynen
kostnadernas andel av den totala budgeten. Ämbetet har framhållit att de
för verksamheten gemensamma arbetsuppgifterna kommer att samlas i
avdelningar under riksmarskalken, bl.a. kommer hovstaternas ekonomi-
och datafrågor att hållas samman. Riksmarskalksämbetet yrkar ca 4
miljoner kronor för kostnader som har samband med förändringsarbetet.
några invändningar med anledning av revisionen.Regeringens överväganden
tionen av de kungliga hov- och slottsstatema bör alla medel anvisas under
ett nytt anslag på statsbudgeten. Anslaget bör benämnas Kungliga hov-
och slottsstaten och anvisas som ramanslag.
den statliga verksamheten. Utgifterna för den statliga konsumtionen måste
minska. Hov- och slottsförvaltningama bör liksom den statliga för-
valtningen i övrigt få vidkännas ett besparingskrav under mandatperioden.
Vid utgången av budgetåret 1998 bör anslaget ha reducerats med
sammanlagt 5,4 miljoner kronor, fördelat på budgetåren 1995/96 med
3 miljoner kronor, 1997 med 1,7 miljoner kronor och 1998 med 1,7
miljoner kronor. Eftersom den redovisade omorganisationen initialt
medför vissa kostnader och först på sikt förväntas medföra minskade
administrativa kostnader bör besparingskravet för budgetåret 1995/96
minskas med 1 miljon kronor för att istället tas ut budgetåret 1998.
och löneomräkning (3,4 miljoner kronor) Regeringen beräknar anslaget
för nästa budgetår till 107 465 000 kronor.Förslag till riksdagsbeslut
ramanslag på 107 465 000 kr.B. Regeringen
1995/96 Förslag 2 704 095 000
regeringsformen. Där föreskrivs att det för beredning av regeringsärenden
skall finnas ett regeringskansli i vilket ingår departement för skilda
verksamhetsgrenar samt att regeringen fördelar ärenden mellan departe-
menten. Regeringen beslutar själv om indelningen i departement.
Regeringskansliet består för närvarande av Statsrådsberedningen, vars
uppgift är att biträda statsministern och övriga statsråd om dessa inte
biträds av något departement, tretton departement med uppgift att bereda
regeringsärenden samt det gemensamma förvaltnings- och arbetsgivar-
organet Regeringskansliets förvaltningskontor. Den närmare organisa-
tionen av regeringskansliet framgår av departementsförordningen
(1982:1177; omtryckt 1994:1672) och förordningen (1982:1282; omtryckt
1992:248, ändrad senast 1994:898) med instruktion för Utrikesdeparte-
mentet samt förordningen (1988:1147, ändrad senast 1994:1196) med
instruktion för Regeringskansliets förvaltningskontor.
ten - utom Utrikesdepartementet - samt Statsrådsberedningen, Regerings-
kansliets förvaltningskontor och kommittéväsendet över ett samlat anslag
på statsbudgetens första huvudtitel (prop. 1993/94:100 bil. 2, bet.
1993/94:KU29, rskr 1993/94:233). Detta anslag ersatte 31 tidigare anslag
som fanns uppförda under tolv huvudtitlar på statsbudgeten. För
Utrikesdepartementets vidkommande bekostas verksamheten fortfarande
av ett anslag som är gemensamt för Utrikesdepartementet och den
svenska utrikesrepresentationen. Kostnaderna för sådana specialattachéer
vid utlandsmyndigheterna som har ett annat departement än Utrikes-
departementet som huvudman betalas dock från regeringskanslianslaget.
ringens förfogande för de ändamål som tillgodoses från detta anslag. Av
detta belopp har ca 278 miljoner kronor, dvs. ungefär en sjättedel, avsatts
för utredningsverksamhet, huvudsakligen inom kommittéväsendet.
Anslaget har fördelats på olika ändamål på följande sätt:
Regeringskansliets förvaltningskontor
Gemensamma ändamål
(prop. 1994/95:95, bet. 1994/95:KU24, rskr. 1994/95:129)
1 januari 1995 kan ändringar av denna fördelning av anslagsmedlen bli
aktuella.
kostnader för Statsrådsberedningen och departementen för sådana
avgångsvederlag m.m. som följer av det gällande avtalet för informations-
sekreterare och politiskt sakkunniga inom regeringskansliet och av
flerpartiöverenskommelsen från den 17 december 1985 om förmåner för
statssekreterare i samband med regeringsskiften m.m. (skr. 1985/86:177).
Sådana kostnader, som beräknas uppgå till ca 40 miljoner kronor under
innevarande budgetår, har av naturliga skäl inte budgeterats i förväg och
ryms inte under det anvisade anslaget. Regeringen avser därför att för
ändamålet besluta om merutgift på anslaget i den utsträckning det behövs.Anslagsberäkning for budgetåret 1995/96
Sveriges EU-medlemskap far vittgående konsekvenser för arbetet i hela
den svenska statsförvaltningen, men framför allt i regeringskansliet. Det
kommer att ställas ökade krav på kunskaper och arbetsinsatser när
verksamheten vidgas till ett mer omfattande internationellt samarbete än
någonsin tidigare. Stora resurser måste avdelas för att nära följa
verksamheten inom de internationella organen och för att åstadkomma ett
effektivt svenskt deltagande i dessa organ så att Sveriges intressen med
framgång skall kunna hävdas och tas till vara på alla nivåer i beslutspro-
cessen.
stora omställningar inom hela den offentliga sektorn. Avregleringar,
delegering av beslutanderätt samt fortsatt utveckling av mål- och
resultatstyrningen förutsätter att rollfördelningen och samverkansformema
mellan regeringen och förvaltningsmyndigheterna omprövas och förnyas.
Bolagiseringar och utsättandet av viss statlig verksamhet för konkurrens
ändrar också förutsättningarna för regeringskansliets ledning av den
statliga förvaltningen.
anpassa regeringskansliets organisation och arbetsformer till de krav som
ställs på den högsta ledningen av statsförvaltningen måste vara stora. Det
är viktigt att i denna utvecklingsprocess ta till vara de möjligheter som
att betydande investeringar görs i anläggningstillgångar för förvaltnings- Bil. 2
ändamål. Vidare måste utvecklingen av personalens kompetens - inte
minst för att den skall kunna framgångsrikt delta i internationell
verksamhet - ha hög prioritet. Trots de mycket stora krav som kommer
att ställas på alla delar av regeringskansliet under nästa budgetår har
anslaget - med undantag av vissa delar av det - beräknats med ut-
gångspunkt i det effektivitetskrav på statsförvaltningen om 5 procent
som kommer till uttryck i årets budgetförslag när det gäller utgifter för
statlig konsumtion. Besparingen på detta anslag uppgår till ca 35 miljoner
kronor. Vidare avser regeringen att i kommande budgetpropositioner
lämna riksdagen sådana förslag till anslagsanvisningar att anslagsnivån
till budgetåret 1998 skall ytterligare sänkas.
betydande del av detta anslag. Omfattningen av utredningsverksamheten
under nästa budgetår, dvs. perioden juli 1995 - december 1996, har
således stor betydelse för medelsbehovet. Kommittéberättelsen (skr.
1994/95:103), som överlämnas samtidigt med denna proposition,
innehåller en redovisning av kostnaderna för pågående och under år 1994
avslutade kommittéer och för utvecklingen av kostnaderna för kommitté-
väsendet totalt sett under de senaste budgetåren.
budgetår med 2 704 095 000 kronor.
bostadsutskottet anfört i betänkandet 1993/94:BoU15 om organisationen
av de bostadpolitiska frågorna i regeringens kansli (rskr. 1993/94:258).
Riksdagens tillkännagivande innebär att det - även om det ankommer på
regeringen själv att avgöra hur den vill organisera sitt arbete - enligt
riksdagens mening borde inrättas ett bostadsdepartement eller att de
ärenden som handlades inom det tidigare Bostadsdepartementet anför-
troddes åt ett särskilt statsråd. Redan vid den nuvarande regeringens
tillträde förordnade statsministern statsrådet Jörgen Andersson att vara
föredragande i regeringen i ärenden om såväl bostadsväsendet som
byggnadsväsendet. Efter den 1 januari 1995 handläggs dessutom båda
dessa ärendegrupper inom samma departement (Näringsdepartementet).
Därigenom är en viktig del av syftet med riksdagens tillkännagivande
tillgodosett. I det nämnda betänkandet uttalade bostadsutskottet vidare att
det tillkommande behovet av belastning på anslaget Regeringskansliet
m.m., som kunde bli en följd av ett genomförande av utskottets förslag,
kunde tillgodoses genom anslagsöverskridande. Regeringen räknar dock
med att de här nämnda förändringarna inte skall behöva leda till ett ökat
medelsbehov.Förslag till riksdagsbeslut
Bil. 2
gällande regeringsformens ikraftträdande den 1 januari 1975. Riksdagen
yttrade sig dessförinnan över de riktlinjer som låg till grund för detta
(prop. 1973:91, bet. 1973:KU27, rskr. 1973.266). Antalet ordnar
inskränktes till två, Serafimerorden och Nordstjämeorden, och ordensut-
märkelser tilldelas numera enbart utländska medborgare och statslösa som
bor utanför Sverige Beslut om utmärkelser meddelas av Kungl. Maj:ts
Orden, på förord av regeringen. För verksamheten gäller ordenskungörel-
sen (1974:768) och de av Kungl. Maj:ts Orden den 17 december 1974
fastställda stadgarna för Kungl. Serafimer- och Nordstjämeordnama.
tilldelas utländska statschefer eller därmed jämställda. Av detta följer att
en svensk statschef eller blivande sådan inte kan tilldelas den orden som
kan tilldelas statschefer och därmed jämställda i andra länder. En
ytterligare konsekvens blir att en blivande svensk statschef - som kommer
att vara ordens stormästare - inte själv kan bära de insignier som hör till
den orden vilkens stormästare han eller hon är. Ett sådant förhållande far
anses inkonsekvent och torde vara främmande för internationell praxis.
Regeringen anser därför att bestämmelsen i ordenskungörelsen bör ändras
så att Serafimerorden kan tilldelas inte bara utländska statschefer och
därmed jämställda utan även deras svenska motsvarigheter.
ändring. Konstitutionsutskottet uttalade vid sin behandling år 1973 av den
ovan nämnda propositionen om ett ändrat belöningssystem för stats-
anställda m.fl. att Kungl. Maj:ts Orden borde upphöra att utdela
utmärkelser till svenska medborgare, men utskottet ansåg vidare att det
inte ankommer på riksdagen att uttala sig om formerna för Kungl. Maj:ts
Ordens fortsatta verksamhet. Mot bakgrund av att riksdagen yttrade sig
över riktlinjerna för det statliga belöningssystemets omvandling - i vilket
omstruktureringen av ordensväsendet utgjorde en betydande del - vill
regeringen nu informera riksdagen om den avsedda ändringen av
ordenskungörelsen, som bör träda i kraft den 1 juli 1995.
(1974:768)Bilaga 3 till budgetpropositionen
1994/95:100Justitiedepartementet
(andra huvudtiteln)
I INLEDNING
1 Sammanfattning av reformarbetet
väsendet, domstolsväsendet och kriminalvården, alltså de kämfönktioner
i samhället som utgör huvudparten av rättsväsendet. Verksamheten inom
rättsväsendet är grundläggande för den enskildes rättssäkerhet och rätts-
trygghet. Rättssäkerheten ställer höga krav på bl.a. likformighet och
förutsebarhet i normgivning och rättstillämpning. Rättstryggheten, dvs.
den enskildes självklara krav på trygghet for liv, hälsa, integritet och
egendom, uppnås genom ett metodiskt brottsförebyggande arbete, rele-
vanta rättsregler och effektivitet i brottsbekämpningen.
ett demokratiskt samhälle. Allmän enighet råder om att det i allt väsent-
ligt är en exklusiv uppgift för statsmakterna att ansvara för nödvändiga
uppgifter inom rättsväsendet. Tillståndet i rättsväsendet kan sägas utgöra
ett mått på statsmakternas förmåga att leva upp till de krav som måste
ställas på en rättsstat.
för brott är en central uppgift för rättsväsendet. Ett aktivt och offensivt
brottsförebyggande arbete är en avgörande förutsättning för möjligheterna
att minska brottsligheten. Kampen mot våld, narkotika och ekonomisk
brottslighet måste prioriteras och intensifieras. Brottsoffrens ställning
skall stärkas. Regeringens ambition är att Sverige åter skall bli ett före-
gångsland när det gäller att förebygga och bekämpa brott.
är en del i regeringens strategi för att stärka de offentliga finanserna,
berör också rättsväsendet. Det är därför angeläget att alla möjligheter tas
till vara att rationalisera och effektivisera verksamheten inom rätts-
väsendet. Målen för detta reformarbete är, trots minskade resurser, att
rättssäkerheten och rättstryggheten skall stärkas, brottsligheten bekämpas
med kraft och rättsväsendet utnyttjas ännu effektivare.
nivåer inom rättsväsendet. Arbets- och organisationsformer måste om-
prövas och moderniseras, samordningen och samarbetet mellan myndig-
heterna förbättras och stärkas, användningen av informationsteknik
byggas ut och utvecklas, informationsförsöijningen effektiviseras m.m.
Även strukturellt inriktade åtgärder måste övervägas för att minska
arbets- och anslagsbelastningen inom rättsväsendet, t.ex. avkriminali-
sering, renodling av rättsväsendets uppgifter och utveckling av alternativa
ningen av rättsväsendets begränsade resurser och därigenom öka Bilaga 3
effektiviteten i verksamheten.
döme, skicklighet och handlingskraft hos dem som skall ansvara för
genomförandet. Regeringens uppfattning är att rättsväsendet har klarat
sina uppgifter väl. Regeringen har därför stor tilltro till rättsväsendets
förmåga att också lösa dessa stora och komplicerade frågor på ett
rationellt sätt.
och regelsystem. Till departementets ansvarsområde hör också lagstift-
ning som har stor betydelse for medborgarna och samhällets utveckling,
t.ex. grundlagarna, familjerätten och den övriga civilrätten. På dessa om-
råden drivs reformarbetet vidare. Sveriges medlemskap i Europeiska
unionen (EU) medför att lagstiftningsarbetet på vissa områden kommer
att ske på nya villkor och delvis i nya former. En närmare redogörelse
för lagstiftningsarbetet inom Justitiedepartementets område lämnas i
bilaga 3.1.2 Rättsväsendets besparingar perioden
1995 - 1998
utgifterna på alla samhällsområden att minska med böljan redan
budgetåret 1995/96. De sammanlagda besparingarna för rättsväsendet
kommer under budgetåret att uppgå till cirka 400 miljoner kronor. En
närmare beskrivning av vilka besparingar och rationaliseringsåtgärder
som kommer att genomföras finns under respektive anslagsavsnitt. Som
exempel på sådana åtgärder kan här nämnas ytterligare rationaliseringar
och åtgärder för att underlätta frivilliga avgångar inom polisväsendet, en
ändrad instansordning inom de allmänna förvaltningsdomstolarnas område
samt ett fortsatt rationaliseringsarbete inom kriminalvården i form av
bl.a. organisationsförändringar och en begränsning av utbyggnaden av
anstalts- och häktesorganisationen.
ett rationellare, effektivare och billigare rättsväsende måste fortsätta även
i framtiden. Därför kommer inriktningen att vara att utgifterna inom
rättsväsendet skall skäras ned med ytterligare 600 miljoner kronor t.o.m.
budgetåret 1998 så att den sammanlagda besparingen under mandat-
perioden uppgår till en miljard kronor.
rättsväsendet fortsätter, när det gäller såväl rättsreglerna som strukturen
och organisationen. Som exempel kan nämnas ett ökat användande av
prövningstillstånd i främst hovrätterna och ett ökat användande av
alternativ till fängelse vilket minskar belastningen på kriminalvården.
Inom området för samhällets rättshjälp i olika former kommer sådana för-
ändringar att genomföras som minskar statens utgifter. Under förutsätt-
ning att en arvsskattereform genomförs kan vidare verksamheten med
bouppteckningsregistering vid tingsrätterna avskaffas eller åtminstone
för mer allmänna rationaliseringar på andra delar av rättsväsendets olika
verksamhetsområden. Regeringen återkommer senare med de förslag till
lagstiftning och de direktiv som är nödvändiga for att genomfora den nu
skisserade nedskärningen av utgifterna inom rättsväsendet.
1997 och 1998 är inte fördelade på verksamhetsområden.3 EU-medlemskapet m.m.
grundlagsändringar som krävs för detta har nyligen trätt i kraft. Medlem-
skapet innebär att de europeiska gemenskapernas regelverk blir gällande
i Sverige, antingen direkt eller efter särskilda svenska lagstiftnings-
åtgärder. Det innebär också att principerna om EG-rättens företräde
framfor nationell lagstiftning och om dess direkta tillämpning och effekt
vinner insteg i det svenska rättslivet. Vi träder in i en delvis ny rättslig
miljö med gemensamt beslutad lagstiftning på många områden och med
gemensamma institutioner.
förberedda för den nya situationen, inte minst genom den gradvisa an-
passning som ägt rum till följd av EES-avtalet och genom de informa-
tions- och utbildningsinsatser som i olika sammanhang vidtagits av
statsmakterna. Det är ändå ofrånkomligt att de rättstillämpande organen
kommer att behöva ägna mycken tid och stora resurser åt den omställ-
ningsprocess som pågår. Det bör i sammanhanget understrykas att
tillämpningen av EG-rätten är en angelägenhet som i vaije medlemsstat
ankommer på de nationella domstolarna och myndigheterna. Dessa har
alltså det yttersta ansvaret för att EG:s rättsregler tillämpas på ett korrekt
sätt i det egna landet. Någon överprövning av svenska domar och
myndighetsbeslut varken kan eller får ske av de gemensamma EG-
institutionema. Ytterligare konsekvenser av ett EU-medlemsskap, t.ex.
för polisens arbete på det internationella planet, kommer att beröras i det
följande.
Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och grundläggande fri-
heter som riksdagen beslutat om - med ikraftträdande den 1 januari 1995
- leda till att internationella rättskällor får ökad betydelse för svensk
rättskipning.4 Domstolarna och åklagarväsendet
myndigheter skall utvecklas så att de kan svara mot de krav som ställs
inför 2000-talet.
viktigt steg mot ett rationellare och effektivare domstolsväsende. Sedan
utredningen lämnade sitt slutbetänkande Domstolarna infor 2000-talet
(SOU 1991:106) har arbete pågått för att förverkliga huvuddelen av
utredningens förslag. Detta har lett till att ett flertal viktiga reformer har
kunnat genomföras, medan andra har påbörjats. Den huvudsakliga vins-
ten ligger i att man genom förändringar på såväl det processrättsliga som
det organisatoriska och administrativa planet skapar ett effektivare och
bättre fungerande domstolsväsende. En annan fördel som är viktig i dags-
läget är att verksamheten kan bedrivas med mindre resurser.
uppgifter så långt som möjligt. Domstolarna bör i princip ha endast
rättskipande uppgifter. Detta gäller både allmänna domstolar och all-
männa förvaltningsdomstolar. Även mellan instanserna i de båda dom-
stolsorganisationema bör renodlingsprincipen få genomslag. Ett effektivt
och rationellt domstolsväsende förutsätter att varje instans bara ägnar sig
åt det som den är avsedd för. Instansordningen bygger därför på en
funktionsfördelning mellan de olika nivåerna. I linje härmed skall tyngd-
punkten i rättskipningen ligga i första instans. Hovrätternas och kammar-
rätternas uppgift skall i första hand vara att kontrollera riktigheten av
överklagade underrättsavgöranden och att korrigera de avgöranden som
är materiellt eller formellt oriktiga. Detta kräver i många fall inte en full-
ständig omprövning av det överklagade avgörandet, utan prövningen kan
ske i enklare former. Högsta domstolen och Regeringsrätten skall främst
ägna sig åt prejudikatbildning.
första instans kan numera sägas vara genomförd i de allmänna dom-
stolarna. I fråga om de allmänna förvaltningsdomstolarna pågår sedan en
tid ett omfattande arbete med att etappvis flytta ner ett stort antal mål-
grupper i instansordningen så att den första domstolsprövningen sker i
länsrätt i stället för som hittills i kammarrätt. Arbetet med detta går
vidare och närmar sig sin slutfas.
målen kan avgöras på ett snabbare och mer ändamålsenligt sätt och
resurserna kan koncentreras på de mer svårbedömda och kvalificerade
målen har kravet på prövningstillstånd i hovrätt utvidgats. En särskild
utredare arbetar vidare på detta område. Regeringen har stora förvänt-
ningar på resultatet av denna utredning som bör kunna leda till att det
har reformarbetet när det gäller de allmänna förvaltningsdomstolarna
kommit längre. Regler av generell karaktär som gör det möjligt att ställa
krav på prövningstillstånd i kammarrätt har nyligen införts i förvaltnings-
processlagen, och frågan om vilka målgrupper som skall omfattas av ett
sådant krav har därefter tagits upp parallellt med att olika måltyper har
flyttats ner i instanskedjan.
ringar som innebär att Regeringsrätten avlastas vissa ärenden om resning
och återställande av försutten tid liksom en del rättsprövningsärenden,
vilka skall handläggas av kammarrätterna. Det innebär att Regerings-
rätten mer kan koncentrera sig på de mål och ärenden som har betydelse
for prejudikatbildningen. Andra förslag som innebär en renodling av
Regeringsrättens roll förbereds.
ringen kommer att presentera ett förslag till en ny ärendelag som bl.a.
är anpassad till de nya måltyper som efterhand läggs på tingsrätterna,
t.ex. konkurrensmål och mål enligt skuldsaneringslagen. Frågan om att
införa regler som innebär att en större grupp människor får möjlighet att
i domstol driva anspråk, s.k. grupptalan, är aktuell. En sådan möjlighet
kan förväntas få betydelse särskilt på konsument- och miljöområdet men
också på jämställdhetsområdet. Även förvaltningsprocesslagen behöver
ändras mot bakgrund av de genomgripande förändringar som görs
beträffande instansordningen. Så krävs t.ex. en mer generell reglering av
myndigheternas talerätt i förvaltningsprocessen. Förvaltningsförfarandet
och förvaltningsprocessen måste också anpassas till Europakonventionens
krav på domstolsprövning av vissa förvaltningsbeslut.
hjälpen. Lagstiftningen på detta område är också for närvarande föremål
för en genomgripande översyn som rör bl.a. villkoren för och omfatt-
ningen av rättshjälpen, regleringen av ersättning till biträden, den all-
männa rättshjälpens förhållande till rättsskyddsförsäkringar samt vissa
frågor som rör organisationen. Översynen bör kunna leda till betydande
besparingar inom rättshjälpen.
verksamheten inom domstolsväsendet. Som exempel kan nämnas databas-
erade målhanteringssystem for domstolarna, något som på sikt bör kunna
leda till rationellare arbetsmetoder. Domstolsväsendets organisation i
stort rymmer också i sig möjligheter till rationaliserings- och effektivise-
ringsåtgärder av olika slag. Förutom att domstolarnas arbetsuppgifter
renodlas så långt som möjligt bör också bl.a. skilda former av samverkan
mellan olika domstolar och myndigheter kunna skapa bättre organisa-
toriska förutsättningar för ett rationellt rättsväsende. Den informations-
tekniska utvecklingen ger nya möjligheter som måste tas till vara.
administrativa uppgifter mellan verket och domstolarna som för när-
varande pågår är värdefulla inslag och denna omställningsprocess bör
därför slutföras som planerat.
om förvaltningen inom domstolsväsendet som efter riksdagsbeslut år 1993
bl.a. ledde till en ändrad sammansättning av Domstolsverkets styrelse och
skulle inte längre ingå i dessa organ och de politiskt förtroendevalda Bilaga 3
skulle utgå ur styrelsen som i stället sattes samman av personer huvud-
sakligen hämtade från domstolarna. Regeringen avser att återinföra den
ordning som gällde tidigare.
väsendet drivs lika långt som inom andra delar av statsförvaltningen. Ett
förändringsarbete pågår också på flera plan i syfte att skapa en åklagar-
organisation som på bästa sätt kan anpassa verksamheten till vad som
behövs på den lokala och regionala nivån. Bland annat bereds frågor
rörande den lokala och regionala organisationen, och vidare avser Riks-
åklagaren att på eget initiativ se över beslutsstrukturen inom åklagar-
väsendet under våren 1995. Även här bör den nya informationsteknikens
möjligheter utnyttjas på bästa sätt för att göra verksamheten så effektiv
som möjligt.5 Kriminalpolitiken
5.1 Inriktningen
respekten för givna normer och regler. Men för att uppnå målet för det
kriminalpolitiska arbetet - att minska brottsligheten - måste den allmänna
politiken ha en inriktning som leder till social trygghet, en rättvis för-
delning och ett människovänligt samhälle, dvs. till ett samhälle som vilar
på solidaritet människor emellan. En ekonomisk politik och en familje-
politik som syftar till att minska klyftorna i samhället och andra åtgärder
som motverkar segregation och utslagning är därför av största betydelse.
Eftersom brottsligt beteende ofta grundläggs tidigt, är det särskilt viktigt
att det på alla områden skapas förutsättningar för barn och unga att växa
upp och utvecklas till mogna, trygga och ansvarskännande individer. Att
på detta sätt skapa bättre levnadsvillkor, inte minst för barn och ung-
domar, är naturligtvis i första hand en allmän välfärds- och rättvisefråga,
och där