Centern har i två tidigare motioner presenterat riktlinjer för
vår utbildningspolitik. I en motion, 1994/95:Ub304
utvecklar vi vår syn på skolan och behovet av skolreformer.
I denna motion föreslår vi bl.a. ett lagstadgat
föräldrainflytande, principer för ersättning till fristående
skolor, en sammanhållen grundskola där barnen börjar i en
förskoleinriktad verksamhet vid 6 år med en 10-årig
grundskola, jämställdhet inom skolan och viss fortbildning.
I motionen, 1994/95:Ub601, om mindre och medelstora
högskolor föreslår vi åtgärder för att stärka de minsta
högskolorna, samtidigt som vi föreslår ett system som
innebär att högskolor med rätt att utfärda magisterexamen
också skall tilldelas fasta forskningsresurser.
I den här motionen anger vi våra ekonomiska prioriteringar
och utvecklar de utbildningspolitiska konsekvenserna av
centerns budgetalternativ. Sammanfattningsvis innebär vårt
alternativ jämfört med regeringens förslag:150 milj kr
ytterligare satsas på forskning150 milj kr ytterligare satsas
på forskning och kvalitetsutveckling av de mindre och
medelstora högskolornaSatsning på kvaliteten i högskolan
genom högre per capita-anslagFortsatt omvandling och
inrättande av nya doktorandtjänsterBibehållet CSN-kort
Bibehållet studiebidragEn lägre besparing på minsta
garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget måste alla olika
samhällsområden få bära sin del av bördan. Satsningar på
utbildning och forskning är dock områden som måste
prioriteras även i ekonomiskt kärva tider. Här läggs grunden
för framtida ekonomisk utveckling. Därför har de
besparingar centern föreslår en inriktning som ger utrymme
för bättre kvalitet inom utbildningen än vad regeringens
förslag medger. Centerns budgetalternativ innehåller också
pengar för att förbättra forskningens möjligheter jämfört
med regeringens förslag. Vårt förslag innebär också en bättre
utveckling för de mindre och medelstora högskolorna för att
dessa ska kunna bidra till utvecklingen av det
decentraliserade kunskapssamhälle som är centerns mål.
1. Dimensionering
Sverige måste långsiktigt satsa på att ge en större andel av
befolkningen högskoleutbildning, samtidigt som vi slår vakt
om kvaliteten inom högskolan. Därför är det angeläget att
utöka kapaciteten inom den högre utbildningen. I
fyrklöverregeringen var centern pådrivande för en politik
som innebar en internationellt unik utbyggnad av högskolans
dimensionering. Regeringens budgetförslag innebär en
fortsatt utveckling mot fler platser inom högskoleväsendet.
Centern välkomnar detta.
Vårt budgetalternativ innebär alltså samma
dimensionering av högskolan som regeringens budget. Vi
föreslår dock en något annan fördelning av platserna.
Regeringen föreslår att 9 000 nya platser erbjuds inom
teknik och naturvetenskap. En långsiktig ökning av antalet
studerande inom detta område är mycket angelägen. Vi anser
dock inte att det är realistiskt att skapa så många nya platser
inom detta område på så kort tid, allra minst med bibehållen
kvalitet. Vi anslår istället medel för 3 000 platser inom teknik
och naturvetenskap.
Samtidigt innebär vårt förslag att vi anslår medel för
ytterligare 6 000 platser inom det humanistiska och
samhällsvetenskapliga utbildningsområdet.
2. Satsning på forskning
Vår principiella syn på regeringens försök att lägga beslag
på de av fyrklöverregeringen inrättade forskningsstiftelserna
framgår av partimotion 1994/95:Ub601. Där avvisar vi en
kraftig neddragning av forskningsanslagen. I enlighet med
detta föreslår vi här höjningar av anslagen jämfört med
regeringens förslag.
Regeringen föreslår en kraftig nedskärning av
fakultetsanslaget under budgetåret 1995/96 (18 mån).
Centern anvisar 100 miljoner utöver det regeringen
föreslagit.
Regeringen föreslår mycket kraftiga nedskärningar av
forskningsrådens anslag under budgetåret 1995/96 . Centern
anser att dessa anslag under anslaget Nationella och
internationella forskningsresurser bör ökas med 50 miljoner.
Omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster
är en viktig del i arbetet på att långsiktigt skapa bättre villkor
för forskningen. Genom att skapa bättre villkor för de
forskarstuderande kan fler rekryteras till doktorandstudier,
vilket är en förutsättning för en långsiktigt god
forskningsutveckling. I beslutet om att utskifta
löntagarfondsmedel för forskningsändamål ingick att dessa
stiftelser även skulle ta ett ansvar för finansiering av
doktorandtjänster. Regeringen avsätter medel för
utbildningsbidrag till 300 nya doktorander, samtidigt som
man inriktar sin politik på att avbryta omvandlingen till
doktorandtjänster. Centern avvisar dessa förslag. Vi anslår
istället medel för en fortsättning av pågående omvandling av
doktorandtjänster och inrättande av ytterligare
doktorandtjänster. Anslaget Övriga utgifter inom forskning
och forskarutbildning bör således utökas med 50 miljoner
kronor. Därutöver räknar vi med att ytterligare medel tillförs
genom den finansiering som forskningsstiftelserna förutsätts
svara för.
3. Utveckling vid mindre och medelstora högskolor -- de
nya högskolorna
Centern vill genomföra en satsning på de minsta
högskolorna, så att dessa ges möjlighet att fortsätta en
önskad expansion och utveckling för att uppnå en rimlig
storlek och säkerställa en god akademisk miljö. Åtgärderna
bör särskilt riktas till högskolor som har upp till ett par tusen
studenter, t ex högskolorna i Trollhättan/Uddevalla,
Kristianstad, Skövde och Karlskrona/Ronneby. Vi föreslår
att ett nytt anslag inrättas: Anslag för kvalitetsstödjande
åtgärder vid de minsta högskolorna. Anslaget bör uppgå till
50 miljoner kr och användas för att stärka
utbildningskvaliteten och ge möjlighet för bredare
ämnesinriktning.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag
om fördelningen av platserna på högskolan. Centern anser
att dessa platser huvudsakligen skall gå till de mindre och
medelstora högskolorna. Särskilt skall regeringen beakta
behoven av att utöka antalet platser vid de minsta
högskolorna, och i enlighet med vad vi anfört bör dessa
således få en procentuellt större tilldelning av antalet platser.
Detta bör ges regeringen till känna. Ett större antal studenter
är ett viktigt led i en satsning på att långsiktigt tillförsäkra
dessa högskolor ökad bredd och ökat djup i
utbildningsutbudet.
Centern har i annan motion tagit upp den av regeringen
föreslagna möjligheten att inrätta professurer vid de mindre
och medelstora högskolorna. Centern har inget att erinra mot
detta, men anser att regeringen borde gått längre och gett de
mindre och medelstora högskolorna fasta forskningsresurser.
Med vår modell om fasta forskningsresurser till de mindre
och medelstora högskolorna följer även möjligheten att
inrätta professurer. Centern anser att det är angeläget att öka
forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna. Vi
har i annan motion mer ingående beskrivit hur detta bör gå
till. Målsättningen bör vara att de mindre och medelstora
högskolorna får fasta forskningsresurser. Som ett steg i detta
arbete anser centern att anslaget Forskningsstödjande
åtgärder ska förstärkas med 100 miljoner utöver vad
regeringen föreslagit.
4. Arbete för kvalitet i högskolan
En långsiktig ökning av andelen människor med
högskoleutbildning och den ökade dimensionering detta
kräver, måste kunna åstadkommas inom rimliga ekonomiska
ramar. Strävan att sänka kostnaden per utbildningsplats är
därför viktig och behöver inte innebära sänkt kvalitet, om
effektiviseringen genomförs i väl avvägd takt. Cen tern anser
att regeringens nedskärning av per capita-ersättningen är för
stor. I stället anslår vi 190 miljoner kronor utöver regeringens
förslag för att uppnå en högre per capita-ersättning.
Det nya systemet för resurstilldelning till universitet och
högskolor har inneburit stora förändringar för den högre
utbildningens villkor. Centern har medverkat till de
förändringar som fyrklöverregeringen tog initiativ till. Den
nuvarande regeringen anser allmänt att de första
erfarenheterna av det nya resurstilldelningssystemet är goda.
Det vore värdefullt om det fortsatta arbetet kunde ske i
grundläggande politisk samsyn, och utan stor ryckighet och
snabba ändringar av arbetets inriktning. Därför är det
beklagligt att regeringen på ännu ett område vill skynda sig
att ändra de spelregler och den inriktning som gäller.
Kvalitetspremien i resurstilldelningssystemet är viktig för
att öka medvetenheten och främja ett medvetet och
långsiktigt arbete med utbildningskvalitet. Genom att tydligt
markera vilken vikt statsmakten lägger vid
kvalitetsutveckling förstärks incitamenten i det arbete som
högskolorna själva bedriver för att höja kvaliteten. Centern
anser inte att riksdagen bör bifalla regeringens förslag till
slopande av kvalitetspremie.
Regeringen föreslår vidare att de principer för
prestationsrelaterade fakultetsanslag som riksdagen tidigare
har godkänt inte ska införas fr o m budgetåret 1995/96. Detta
är olyckligt, eftersom de gällande spelreglerna ger goda
drivkrafter för att höja effektiviteten i forskarutbildningen
och i avhandlingsarbetet, utan att för den skull göra avkall
på den nödvändiga kvaliteten. Regeringens förslag bör alltså
även i denna del avslås.
Regeringen föreslår att den ska bemyndigas att själv få
inrätta professurer inom vissa områden. Centern anser att
detta förslag ska avvisas. Målet att öka antalet kvinnor på
dessa befattningar bör kunna uppnås genom klarare direktiv
om behovet av ökad jämställdhet vid professorsutnämningar
och inrättande av professurer. Det är också angeläget med en
högre kvinnorepresentation i tjänsteförslagsnämnderna.
5. Studiesocialt
Centerns budgetalternativ innehåller ett jämfört med
tidigare oförändrat studiebidrag. I enlighet med vårt nej till
regeringens förslag om sänkta barnbidrag motsätter vi oss
också regeringens förslag om sänkt studiebidrag.
Regeringens förslag i denna del avslås och 267 miljoner
kronor anslås.
Centern accepterar inte heller regeringens förslag om att
avveckla CSN-kortet. CSN-kortet är betingat av flera skäl.
Det är mycket viktigt för studenter som har långa resor eller
pendlar till hemorten. Att ta bort CSN-kortet skulle ensidigt
slå mot dem som bor utanför studieorten. I värsta fall skulle
det också leda till att trafikeringen på en del
kollektivtrafiklinjer läggs ner. Regeringens förslag att
avveckla CSN-kortet är dåligt både ur studiesocial synpunkt
och med hänsyn till miljö- och regionalpolitiska mål. För
detta ändamål anslås 122 miljoner kronor.
6. Budgeteffekter
Centern delar regeringens uppfattning att fler platser bör
inrättas på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar,
men gör en annan bedömning av hur snabbt antalet platser
kan ökas. I enlighet med detta anser centern att anslaget för
utbildningsplatser bör minska med 536 miljoner kronor. Vi
motsätter oss förslaget att inrätta ett s k N/T-arvode och har
i vår arbetsmarknadspolitiska motion yrkat avslag på detta
förslag. I konsekvens härmed ska anslaget för studiemedel
öka med 60 miljoner kronor. Vi anser att anslaget för
utbildningsplatser inom det humanistiska och
samhällsvetenskapliga utbildningsområdet bör öka, liksom
anslaget för studiemedel, med 405 miljoner kronor för att
täcka kostnaderna för de tillkommande platserna.
Regeringen föreslår att ett speciellt stipendium inrättas på
10 000 kronor för studerande som fullföljer basåret i
komvux. Centern avvisar detta. I konsekvens med detta ska
anslaget C 46. Vissa särskilda åtgärder, minskas med 15
miljoner kr.
Regeringen föreslår att studieförbund och folkhögskolor
ska undantas från besparingar. Utifrån den principiella syn
på folkbildningen som centern konsekvent företrätt delar vi
den uppfattningen. Däremot avslår vi den ökning på 40
miljoner kronor som regeringen föreslår under anslaget
Folkbildning.
Vad avser anslaget till regeringens disposition under
anslaget Övriga utgifter under grundutbildning avslår vi
denna utgift, såvitt avser de medel som ej är ämnade tillföras
ny högskola på Södertörn. Således minskas anslaget med 95
miljoner.
Regeringen föreslår att drygt 240 miljoner kronor ska
anslås till regeringens disposition för europeisk
forskningssamverkan, utan närmare precisering av hur dessa
medel ska fördelas. Bl.a. döljer sig här anslag till
fusionsforskning som centern tidigare motsatt sig.
Regeringen bör ge en redovisning av hur medlen kommer att
fördelas, innan riksdagen anslår dessa. Detta bör ges
regeringen till känna. I avvaktan på en sådan redovisning
anser vi att 50 miljoner kronor ska anslås för omvandling av
doktorandtjänster.
I partimotion 1994/95:Ub304 utvecklar vi vår syn på
grund- och gymnasieskolan, och behovet av att slå vakt om
ungdomsskolan också i ekonomiskt kärva tider. Centern
anser att regeringens nedskärning är för stor vad avser den
minsta garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan. I
stället bör 31 miljoner kronor anslås utöver regeringens
förslag.
Sammanlagt innebär vårt förslag följande utökningar
jämfört med regeringens förslag:150 milj kr satsas på
forskning150 milj kr satsas på utveckling av de mindre och
medelstora högskolorna122 milj kr anslås för att bevara
CSN-kortet267 milj kr anslås för att bevara studiebidraget
på oförändrad nivå150 milj kr anslås för att omvandla
doktorandtjänster190 milj kr anslås för att åstadkomma ett
högre per capita-anslag405 milj anslås för 6 000 ytterligare
platser inom humanistiska och samhällsvetenskapliga
utbildningsområdet31 milj kr anslås för en mindre
besparing på minsta garanterade undervisningstiden i
gymnasieskolan.
Kostnaderna för större satsningar på forskning, mindre och
medelstora högskolor, bevarat CSN kort och oförändrad nivå
på studiebidraget täcks i centerns motion om den
ekonomiska politiken. Övriga kostnader täcks av de i den här
motionen redovisade omfördelningarna och besparingarna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till fakultetsanslagen för budgetåret
1995/96 anvisar 100 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit,
2. att riksdagen till D. Nationella och internationella
forskningsresurser för budgetåret 1995/96 anvisar 50
miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av
utbildningsbidrag,
4. att riksdagen till Övriga utgifter inom forskning och
forskarutbildning, C 47, för budgetåret 1995/96 anslår 50
miljoner kronor utöver regeringens förslag,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nytt anslag för att stödja
utvecklingen vid de minsta högskolorna och för detta anvisar
50 miljoner kronor,
6. att riksdagen till C 49. Forskningsstödjande åtgärder vid
mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1995/96
anvisar 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag,
7. att riksdagen till per capita-ersättningar för budgetåret
1995/96 anvisar 190 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvalitetspremie,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prestationsrelaterade
fakultetsanslag,
10. att riksdagen avslår regeringens begäran om att få
inrätta professurer i enlighet med vad i motionen anförts,
11. att riksdagen beslutar att fastställa nivån på
studiehjälpen (det s.k. studiebidraget) till 6 750 kronor per
studerande och år budgetåret 1995/96,1
12. att riksdagen till anslaget Studiehjälp m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar 267 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 3 024 293 000 kr,1
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om CSN-kortet,1
14. att riksdagen till E 7. Bidrag till vissa studiesociala
ändamål för budgetåret 1995/96 anvisar 122 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit,1
15. att riksdagen anvisar 6 000 färre utbildningsplatser
inom det naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdet än vad regeringen föreslagit,
16. att riksdagen anvisar 6 000 studieplatser inom det
humanistiska och samhällsvetenskapliga
utbildningsområdet utöver vad regeringen föreslagit,
17. att riksdagen till anslaget Studiemedel, E 4, anvisar
studiemedel för ytterligare 9 000 studenter eller 210 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit,1
18. att riksdagen till C 46. Övriga utgifter inom
grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 15 miljoner
kronor mindre än vad regeringen föreslagit,
19. att riksdagen till C 46. Övriga utgifter inom
grundutbildning, anslagspost 5, för budgetåret 1995/96
anvisar 95 miljoner kronor mindre än vad regeringen
föreslagit,
20. att riksdagen till anslaget Europeisk
forskningssamverkan, D 19, anvisar 50 miljoner kronor
mindre än vad regeringen föreslagit,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om minskningen av den garanterade
undervisningstiden i gymnasieskolan,
22. att riksdagen reducerar besparingen av minskningen av
den garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan med
31 miljoner hkronor.
Stockholm den 25 januari 1995
Andreas Carlgren (c)
Marianne Andersson (c)
Marie Wilén (c)
Erik Arthur Egervärn (c)