Betydelsen av kunskap och kompetens ökar på alla
områden. Samtidigt innebär den snabba utvecklingen och de
vidgade möjligheterna att sprida och ta del av information
att kunskaper omsätts i allt snabbare takt. För såväl enskilda
människor som nationer ställer detta krav på stora
förändringar.
I motion 1994/95:Ub901 redovisas den moderata
utbildningspolitiken. I denna motion koncentrerar vi oss på
att redovisa vilka konkreta förändringar vi föreslår i
förhållande till regeringens budgetproposition, dels vad
avser det kommande budgetåret, dels i ett treårsperspektiv.
A. Skolväsendet
A6 Fortbildning m.m.
Regeringen minskar anslaget med 19,5 miljoner kronor
avseende särskilda medel för ledarskapsutveckling med
hänvisning till att anslaget inte kommer att kunna utnyttjas
under budgetåret. Vi vill emellertid markera att vi förväntar
oss att regeringen återkommer med förslag vad gäller
kvalificerad ledarskapsutbildning i enlighet med vad som
angavs i utvecklingsplan för skolväsendet.
A9 Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet m.m.
Regeringen anslår medel för 16 000 platser i
gymnasieskolan och 17 000 platser för ungdomar över 20 år
inom komvux för utbildning motsvarande ett tredje
gymnasieår. Därutöver föreslås 24 000 platser för gymnasial
komvuxutbildning och 1 500 s.k. basårsplatser i komvux.
Anslagen utgår till kommunerna för åtgärder utöver
kommunernas ordinarie utbildning.
Vi föreslår att riksdagen avslår förslaget om inrättande av
1 500 platser för basårsutbildning i komvux. Det
huvudsakliga motivet för detta är att platser redan finns i
högskolan som har möjlighet att upphandla platser från olika
utbildningsanordnare. Regeringens påstående att platser
behövs inom komvux för att åstadkomma ''geografisk
spridning'' faller därmed. Vi avvisar dessutom det
stipendium på 10 000 kronor som regeringen föreslår att
elever som gått denna utbildning skall erhålla.
Medel motsvarande 24 000 extra platser i komvux samt
10 000 platser vid folkhögskolor avvisas med hänvisning till
att det hos arbetsmarknadsverket avsatts medel för köp av
utbildningsplatser i bl.a. komvux och folkhögskolor. Därmed
renodlas de insatser som motiveras av
arbetsmarknadspolitiska skäl. De platser regeringen föreslår
för utbildning motsvarande det tredje gymnasieåret i
gymnasiet respektive komvux tillstyrks. I budgeten har vi
vidare avsatt 600 000 000 kronor avseende platser i form av
avancerad eftergymnasial yrkesutbildning. Den avancerade
yrkesutbildningen bör ges en volym av -- i en första etapp --
20 000 platser. Statsbidraget härtill beräknar vi till 1 miljard
kronor. För nästkommande budgetår räknar vi med att 600
miljoner kronor kommer att kunna tas i anspråk.
A 15 Bidrag till driften av fristående skolor
Regeringen beslutade förra året att ge ytterligare en skola
ställning som riksinternatskola. Riksinternatskolorna
regleras mer än fristående skolor och ges förutom ett riktat
statsbidrag även bidrag till internatverksamheten. Vid
beslutet angavs att skolan inte kunde räkna med bidrag för
internatverksamheten det första året. Vi anser dock att det i
budgeten för 1995/96 bör anslås medel för bidrag enligt
reglerna. Regeringen hänvisar till en planerad översyn av
reglerna för stöd till riksinternaten, men det är inte skäl nog
för att en enskild skola av den anledningen ges lägre stöd än
vad den tidigare erhållit som fristående skola och kunnat
räkna med som riksinternat för det kommande året.
B. Folkbildning
I det kärva ekonomiska läge som råder har vi valt att
prioritera långsiktiga utbildningspolitiska insatser före
kortare kurser och utbildningsinsatser motiverade av
arbetsmarknadsskäl.
Vi avvisar regeringens förslag att folkbildningen skall ges
100 miljoner kronor för särskilda kurser för arbetslösa och
föreslår dessutom en besparing på anslaget till
folkbildningen med 300 miljoner kronor. Folkbildningsrådet
avgör hur tilldelade medel skall fördelas, men vi menar att
neddragningen i huvudsak skall läggas på studieförbunden.
Vi avvisar vidare regeringens förslag om ytterligare 40,5
miljoner kronor till verksamheten.
Arbetsmarknadsverket har som vi tidigare redovisat
tilldelats medel för köp av utbildningsplatser, varför medel
motsvarande 10 000 extra platser i folkhögskolor flyttats till
annat anslag.
C. Universitet och högskolor
Högre utbildning måste bedrivas i ett långsiktigt
perspektiv. Vi accepterar därför inte de nedskärningar av den
högre utbildningen som regeringen föreslår. Det nya
resurstilldelningssystemet är prestationsinriktat och har givit
en kraftig rationaliseringseffekt. Att ovanpå denna
åtstramning lägga en nedskärning, vilket regeringen
förordar, innebär att utbildningens kvalitet urholkas. Vi anser
vidare att tidigare riksdagsbeslut om införande av
kvalitetspremie och prestationsrelaterade fakultetsanslag
skall genomföras. Regeringens förslag att riva upp besluten
innebär att viktig stimulans för god kvalitet och fler
forskarexamina går förlorade.
Vi avvisar regeringens förslag att i särskild ordning inrätta
10 000 platser för utbildning med naturvetenskaplig/teknisk
inriktning och språk för äldre studerande med extraordinära
studiefinansieringsvillkor. Förslaget är en mycket dyrbar och
kortsiktig insats av tveksam karaktär.
D. Forskning
Vi avvisar regeringens förslag om besparingar på
fakultetsanslag och forskningsråd. Skälen för vår bedömning
redovisas i den moderata partimotionen om utbildning.
E. Studiestöd m.m.
Vi föreslår en återgång till tidigare regler vad gäller
studiemedel så att studiebidrag anpassas efter utbildningens
omfattning och längd, samt att studiestödet till
deltidsstuderande i komvux avpassas i förhållande till
studiernas omfattning. Syftet med reglerna var att minska
studietiderna och kostnaderna såväl för den enskilde som för
staten. Socialdemokraternas förslag och beslutet att riva upp
dessa regler beräknas motsvara en ökad kostnad på 500
miljoner kronor som vi sparar. Vi minskar dessutom anslaget
för studiemedel avseende platser inom högre utbildning som
regeringen föreslår men ej finansierar.
E 5 Vuxenstudiestöd m.m.
Regeringen föreslår en höjning av korttidsstudiestöd som
kan beviljas arbetstagare som deltar i studiecirklar, kurser i
komvux, vid Statens skolor för vuxna och i vissa s.k. korta
kurser vid folkhögskolor. Regeringen konstaterar att stödet
inte utnyttjas till fullo och föreslår en minskning av anslaget,
samtidigt som man föreslår att fackliga organisationer och
handikapporganisationer skall kunna söka korttidsstudiestöd
och internatbidrag kollektivt. Vi avstyrker förslaget och
föreslår istället att ytterligare 20 miljoner kronor sparas. Det
är i första hand handikappade och distansundervisningen
som skall ha del av de medel som återstår.
E 6 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m.
Vi föreslår att timersättningen vid svenskundervisning för
invandrare (sfi) avskaffas.
Undervisning kan ordnas under icke arbetstid för de
invandrare som har anställning.
E 9 Studiearvode
Regeringens förslag att vissa studerande skall ges ett
månatligt arvode om 12 000 kronor avvisas helt.
Ytterligare besparingsförslag
De förslag som vi hittills redovisat ger påtagliga
budgeteffekter nästa budgetår. Andra förändringar måste
beredas ytterligare och ger resultat först på något års sikt.
Det gäller exempelvis effekterna av att slå samman de två
myndigheterna på skolområdet.
Bakgrunden är att det i samband med avvecklingen av
Skolöverstyrelsen (SÖ) bildades två centrala myndigheter
för skolväsendet: Skolverket och Statens institut för
handikappade i skolan (SIH). Statens skolverk skall genom
uppföljning, utvärdering, tillsyn och utvecklingsinsatser
verka för de mål och riktlinjer för skolan som regeringen och
riksdagen fastställer. SIH har som övergripande mål att
underlätta skolgången för elever med handikapp i skolan
genom att ge hjälp och stöd till kommunerna och de
fristående skolor som står under statlig tillsyn. Skolverket
förlades till Stockholm, medan SIH:s centrala administration
lokaliserades till Härnösand. Myndigheterna har var sin
fältorganisation.
Enligt vår mening är uppdelningen i de två myndigheterna
omotiverad. En sammanslagning av de två myndigheterna
skulle möjliggöra en effektivisering samtidigt som en sådan
vore en naturlig konsekvens av den integrering av
handikappade elever som eftersträvas. Vi förordar vidare att
den statliga tillsynen och utvärderingen frigörs från den
centrala myndigheten. Vi föreslår att riksdagen begär att
regeringen låter utreda en organisationsförändring med
denna inriktning, och vi räknar med att ett genomförande kan
minska kostnaderna med 15--20 procent.
Vi konstaterar vidare att arbetet med att informera om de
nya läroplanerna m.m. pågår under 1994/95. Därefter
beräknas större delen av implementeringen vara genomförd,
vilket gör att anslaget för genomförande av skolreformer kan
minskas med ytterligare 10 miljoner kronor 1998.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 9 Bidrag till
viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m.
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat
anslag med 33
000
000 kr avseende 1 500 basårsplatser i komvux,
2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 9 anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 528
000
000 kr avseende 24 000 extra platser för gymnasial
komvuxutbildning,
3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 15 Bidrag till
driften av fristående skolor anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag ökat anslag med 4
000
000 kr avseende statsbidrag till riksinternatskolor,
4. att riksdagen beslutar att under littera A Skolväsendet
anslå 600
000
000 kr avseende platser för avancerad eftergymnasial
yrkesutbildning,
5. att riksdagen beslutar att under littera B Folkbildning
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat
anslag med 100
000
000 kr avseende studiecirklar för arbetslösa, med 40
500
000 kr avseende föreslagen bidragsökning, med 300
000
000 kr avseende minskat bidrag till folkbildningen riktat
till studieförbunden, samt 439
000
000 kr avseende medel motsvarande 10
000 extra platser i folkhögskolor då medel för köp av
utbildningsplatser för arbetslösa finns i
Arbetsmarknadsdepartementets ram,1
6. att riksdagen beslutar att under littera C Universitet och
högskolor m.m. anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag ökat anslag med 340
000
000 kr avseende avvisade besparingar inom
grundutbildningen och 157
000
000 kr avseende avvisade besparingar på
fakultetsanslagen,
7. att riksdagen beslutar att införa kvalitetspremie resp.
prestationsinriktade fakultetsanslag i enlighet med tidigare
beslut,
8. att riksdagen beslutar att under anslaget C 46 Övriga
utgifter inom grundutbildning anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag minskat anslag med 762
500
000 kr avseende särskilda utbildningssatsningar,
9. att riksdagen beslutar att under littera D Nationella och
internationella forskningsresurser anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag ökat anslag med 230
000
000 kr, avseende avvisade besparingar i anslag för
forskningsråd och övrig forskningsverksamhet,
10. att riksdagen beslutar att under littera E Studiestöd
m.m. anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat
anslag med 500
000
000 kr avseende återgång till tidigare regler vad gäller
studiebidrag och studiestöd,2
11. att riksdagen beslutar att under littera E Studiestöd
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat
anslag med 80
000
000 kr avseende studiemedel för 4 500 extra
studieplatser,2
12. att riksdagen beslutar att under anslaget E 3 Studiehjälp
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat
anslag med 15
000
000 kr avseende stipendier för studerande vid komvux,2
13. att riksdagen beslutar att under anslaget E 5
Vuxenstudiestöd m.m. anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag minskat anslag med 20
000
000 kr avseende korttidsstudiestöd,2
14. att riksdagen avvisar regeringens förslag om att fackliga
organisationer och handikapporganisationer skall ges
möjlighet att söka korttidsstudiestöd och internatbidrag
kollektivt,2
15. att riksdagen beslutar att under anslaget E 6
Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m. anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 87
700
000 kr avseende timersättning vid sfi,2
16. att riksdagen beslutar att under anslaget E 9
Studiearvode anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
minskat anslag med 1
620
000
000 kr avseende studiearvode,2
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av
myndighetsorganisationen på skolområdet,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheterna till ytterligare
besparingar på anslaget för genomförande av skolreformer
1998.
Stockholm den 25 januari 1995
Beatrice Ask (m)
Rune Rydén (m)
Ulf Melin (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
Tomas Högström (m)
Margareta E Nordenvall (m)
Ulf Kristersson (m)
Chris Heister (m)
Per Unckel (m)
Birgitta Wistrand (m)
1 Yrkande 5 hänvisat till KrU.
2 Yrkandena 10--16 hänvisade till SfU.