Betydelsen av kunskap och kompetens ökar på alla områden. Samtidigt innebär den snabba utvecklingen och de vidgade möjligheterna att sprida och ta del av information att kunskaper omsätts i allt snabbare takt. För såväl enskilda människor som nationer ställer detta krav på stora förändringar.
I motion 1994/95:Ub901 redovisas den moderata utbildningspolitiken. I denna motion koncentrerar vi oss på att redovisa vilka konkreta förändringar vi föreslår i förhållande till regeringens budgetproposition, dels vad avser det kommande budgetåret, dels i ett treårsperspektiv.
A. Skolväsendet
A6 Fortbildning m.m.
Regeringen minskar anslaget med 19,5 miljoner kronor avseende särskilda medel för ledarskapsutveckling med hänvisning till att anslaget inte kommer att kunna utnyttjas under budgetåret. Vi vill emellertid markera att vi förväntar oss att regeringen återkommer med förslag vad gäller kvalificerad ledarskapsutbildning i enlighet med vad som angavs i utvecklingsplan för skolväsendet.
A9 Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m.
Regeringen anslår medel för 16 000 platser i gymnasieskolan och 17 000 platser för ungdomar över 20 år inom komvux för utbildning motsvarande ett tredje gymnasieår. Därutöver föreslås 24 000 platser för gymnasial komvuxutbildning och 1 500 s.k. basårsplatser i komvux. Anslagen utgår till kommunerna för åtgärder utöver kommunernas ordinarie utbildning.
Vi föreslår att riksdagen avslår förslaget om inrättande av 1 500 platser för basårsutbildning i komvux. Det huvudsakliga motivet för detta är att platser redan finns i högskolan som har möjlighet att upphandla platser från olika utbildningsanordnare. Regeringens påstående att platser behövs inom komvux för att åstadkomma ''geografisk spridning'' faller därmed. Vi avvisar dessutom det stipendium på 10 000 kronor som regeringen föreslår att elever som gått denna utbildning skall erhålla.
Medel motsvarande 24 000 extra platser i komvux samt 10 000 platser vid folkhögskolor avvisas med hänvisning till att det hos arbetsmarknadsverket avsatts medel för köp av utbildningsplatser i bl.a. komvux och folkhögskolor. Därmed renodlas de insatser som motiveras av arbetsmarknadspolitiska skäl. De platser regeringen föreslår för utbildning motsvarande det tredje gymnasieåret i gymnasiet respektive komvux tillstyrks. I budgeten har vi vidare avsatt 600 000 000 kronor avseende platser i form av avancerad eftergymnasial yrkesutbildning. Den avancerade yrkesutbildningen bör ges en volym av -- i en första etapp -- 20 000 platser. Statsbidraget härtill beräknar vi till 1 miljard kronor. För nästkommande budgetår räknar vi med att 600 miljoner kronor kommer att kunna tas i anspråk.
A 15 Bidrag till driften av fristående skolor
Regeringen beslutade förra året att ge ytterligare en skola ställning som riksinternatskola. Riksinternatskolorna regleras mer än fristående skolor och ges förutom ett riktat statsbidrag även bidrag till internatverksamheten. Vid beslutet angavs att skolan inte kunde räkna med bidrag för internatverksamheten det första året. Vi anser dock att det i budgeten för 1995/96 bör anslås medel för bidrag enligt reglerna. Regeringen hänvisar till en planerad översyn av reglerna för stöd till riksinternaten, men det är inte skäl nog för att en enskild skola av den anledningen ges lägre stöd än vad den tidigare erhållit som fristående skola och kunnat räkna med som riksinternat för det kommande året.
B. Folkbildning
I det kärva ekonomiska läge som råder har vi valt att prioritera långsiktiga utbildningspolitiska insatser före kortare kurser och utbildningsinsatser motiverade av arbetsmarknadsskäl.
Vi avvisar regeringens förslag att folkbildningen skall ges 100 miljoner kronor för särskilda kurser för arbetslösa och föreslår dessutom en besparing på anslaget till folkbildningen med 300 miljoner kronor. Folkbildningsrådet avgör hur tilldelade medel skall fördelas, men vi menar att neddragningen i huvudsak skall läggas på studieförbunden. Vi avvisar vidare regeringens förslag om ytterligare 40,5 miljoner kronor till verksamheten.
Arbetsmarknadsverket har som vi tidigare redovisat tilldelats medel för köp av utbildningsplatser, varför medel motsvarande 10 000 extra platser i folkhögskolor flyttats till annat anslag.
C. Universitet och högskolor
Högre utbildning måste bedrivas i ett långsiktigt perspektiv. Vi accepterar därför inte de nedskärningar av den högre utbildningen som regeringen föreslår. Det nya resurstilldelningssystemet är prestationsinriktat och har givit en kraftig rationaliseringseffekt. Att ovanpå denna åtstramning lägga en nedskärning, vilket regeringen förordar, innebär att utbildningens kvalitet urholkas. Vi anser vidare att tidigare riksdagsbeslut om införande av kvalitetspremie och prestationsrelaterade fakultetsanslag skall genomföras. Regeringens förslag att riva upp besluten innebär att viktig stimulans för god kvalitet och fler forskarexamina går förlorade.
Vi avvisar regeringens förslag att i särskild ordning inrätta 10 000 platser för utbildning med naturvetenskaplig/teknisk inriktning och språk för äldre studerande med extraordinära studiefinansieringsvillkor. Förslaget är en mycket dyrbar och kortsiktig insats av tveksam karaktär.
D. Forskning
Vi avvisar regeringens förslag om besparingar på fakultetsanslag och forskningsråd. Skälen för vår bedömning redovisas i den moderata partimotionen om utbildning.
E. Studiestöd m.m.
Vi föreslår en återgång till tidigare regler vad gäller studiemedel så att studiebidrag anpassas efter utbildningens omfattning och längd, samt att studiestödet till deltidsstuderande i komvux avpassas i förhållande till studiernas omfattning. Syftet med reglerna var att minska studietiderna och kostnaderna såväl för den enskilde som för staten. Socialdemokraternas förslag och beslutet att riva upp dessa regler beräknas motsvara en ökad kostnad på 500 miljoner kronor som vi sparar. Vi minskar dessutom anslaget för studiemedel avseende platser inom högre utbildning som regeringen föreslår men ej finansierar.
E 5 Vuxenstudiestöd m.m.
Regeringen föreslår en höjning av korttidsstudiestöd som kan beviljas arbetstagare som deltar i studiecirklar, kurser i komvux, vid Statens skolor för vuxna och i vissa s.k. korta kurser vid folkhögskolor. Regeringen konstaterar att stödet inte utnyttjas till fullo och föreslår en minskning av anslaget, samtidigt som man föreslår att fackliga organisationer och handikapporganisationer skall kunna söka korttidsstudiestöd och internatbidrag kollektivt. Vi avstyrker förslaget och föreslår istället att ytterligare 20 miljoner kronor sparas. Det är i första hand handikappade och distansundervisningen som skall ha del av de medel som återstår.
E 6 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m.
Vi föreslår att timersättningen vid svenskundervisning för invandrare (sfi) avskaffas.
Undervisning kan ordnas under icke arbetstid för de invandrare som har anställning.
E 9 Studiearvode
Regeringens förslag att vissa studerande skall ges ett månatligt arvode om 12 000 kronor avvisas helt.
Ytterligare besparingsförslag
De förslag som vi hittills redovisat ger påtagliga budgeteffekter nästa budgetår. Andra förändringar måste beredas ytterligare och ger resultat först på något års sikt. Det gäller exempelvis effekterna av att slå samman de två myndigheterna på skolområdet.
Bakgrunden är att det i samband med avvecklingen av Skolöverstyrelsen (SÖ) bildades två centrala myndigheter för skolväsendet: Skolverket och Statens institut för handikappade i skolan (SIH). Statens skolverk skall genom uppföljning, utvärdering, tillsyn och utvecklingsinsatser verka för de mål och riktlinjer för skolan som regeringen och riksdagen fastställer. SIH har som övergripande mål att underlätta skolgången för elever med handikapp i skolan genom att ge hjälp och stöd till kommunerna och de fristående skolor som står under statlig tillsyn. Skolverket förlades till Stockholm, medan SIH:s centrala administration lokaliserades till Härnösand. Myndigheterna har var sin fältorganisation.
Enligt vår mening är uppdelningen i de två myndigheterna omotiverad. En sammanslagning av de två myndigheterna skulle möjliggöra en effektivisering samtidigt som en sådan vore en naturlig konsekvens av den integrering av handikappade elever som eftersträvas. Vi förordar vidare att den statliga tillsynen och utvärderingen frigörs från den centrala myndigheten. Vi föreslår att riksdagen begär att regeringen låter utreda en organisationsförändring med denna inriktning, och vi räknar med att ett genomförande kan minska kostnaderna med 15--20 procent.
Vi konstaterar vidare att arbetet med att informera om de nya läroplanerna m.m. pågår under 1994/95. Därefter beräknas större delen av implementeringen vara genomförd, vilket gör att anslaget för genomförande av skolreformer kan minskas med ytterligare 10 miljoner kronor 1998.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 9 Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 33
000
000 kr avseende 1 500 basårsplatser i komvux,
2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 9 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 528
000
000 kr avseende 24 000 extra platser för gymnasial komvuxutbildning,
3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 15 Bidrag till driften av fristående skolor anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 4
000
000 kr avseende statsbidrag till riksinternatskolor,
4. att riksdagen beslutar att under littera A Skolväsendet anslå 600
000
000 kr avseende platser för avancerad eftergymnasial yrkesutbildning,
5. att riksdagen beslutar att under littera B Folkbildning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 100
000
000 kr avseende studiecirklar för arbetslösa, med 40
500
000 kr avseende föreslagen bidragsökning, med 300
000
000 kr avseende minskat bidrag till folkbildningen riktat till studieförbunden, samt 439
000
000 kr avseende medel motsvarande 10
000 extra platser i folkhögskolor då medel för köp av utbildningsplatser för arbetslösa finns i Arbetsmarknadsdepartementets ram,1
6. att riksdagen beslutar att under littera C Universitet och högskolor m.m. anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 340
000
000 kr avseende avvisade besparingar inom grundutbildningen och 157
000
000 kr avseende avvisade besparingar på fakultetsanslagen,
7. att riksdagen beslutar att införa kvalitetspremie resp. prestationsinriktade fakultetsanslag i enlighet med tidigare beslut,
8. att riksdagen beslutar att under anslaget C 46 Övriga utgifter inom grundutbildning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 762
500
000 kr avseende särskilda utbildningssatsningar,
9. att riksdagen beslutar att under littera D Nationella och internationella forskningsresurser anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 230
000
000 kr, avseende avvisade besparingar i anslag för forskningsråd och övrig forskningsverksamhet,
10. att riksdagen beslutar att under littera E Studiestöd m.m. anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 500
000
000 kr avseende återgång till tidigare regler vad gäller studiebidrag och studiestöd,2
11. att riksdagen beslutar att under littera E Studiestöd anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 80
000
000 kr avseende studiemedel för 4 500 extra studieplatser,2
12. att riksdagen beslutar att under anslaget E 3 Studiehjälp anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 15
000
000 kr avseende stipendier för studerande vid komvux,2
13. att riksdagen beslutar att under anslaget E 5 Vuxenstudiestöd m.m. anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 20
000
000 kr avseende korttidsstudiestöd,2
14. att riksdagen avvisar regeringens förslag om att fackliga organisationer och handikapporganisationer skall ges möjlighet att söka korttidsstudiestöd och internatbidrag kollektivt,2
15. att riksdagen beslutar att under anslaget E 6 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m. anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 87
700
000 kr avseende timersättning vid sfi,2
16. att riksdagen beslutar att under anslaget E 9 Studiearvode anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 1
620
000
000 kr avseende studiearvode,2
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av myndighetsorganisationen på skolområdet,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna till ytterligare besparingar på anslaget för genomförande av skolreformer 1998.
Stockholm den 25 januari 1995 Beatrice Ask (m) Rune Rydén (m) Ulf Melin (m) Hans Hjortzberg-Nordlund (m) Tomas Högström (m) Margareta E Nordenvall (m) Ulf Kristersson (m) Chris Heister (m) Per Unckel (m) Birgitta Wistrand (m)
1 Yrkande 5 hänvisat till KrU. 2 Yrkandena 10--16 hänvisade till SfU.