Hemkunskapsämnet infördes i den svenska skolan för
snart hundra år sedan. Skälet var familjeekonomiskt. När
Sverige i slutet av 1800-talet industrialiserades flyttade
familjer från landsbygden till staden. Både man och hustru
arbetade utanför hemmet. Utrymmet för barnen att lära sig
hushållning krympte. För att ersätta den minskade
kunskapsöverföringen började flickor att undervisas i
hemkunskap. Helt enkelt med syftet att de skulle kunna klara
sin och familjens ekonomi.
Grundtanken från början då hemkunskapen infördes som
skolämne står sig bra än. Inte minst statistik från
kronofogdemyndigheten visar att många privatpersoner har
betalningssvårigheter, vilket i sin tur beror på att flertalet har
kunskaper om hushållning och ekonomi som är ytterst
bristfälliga.
Väl känt i dag är att sambanden mellan kost och hälsa är
betydande. De flesta är också medvetna om sambanden
mellan olika kostfaktorer och sitt eget hälsotillstånd.
I den nya läroplanen för grundskolan har hemkunskapen
118 timmar att fördelas över de nio åren. I kursplanen kan
bl.a. läsas: ''Ämnet hemkunskap skall ge praktiska och
teoretiska kunskaper av betydelse för hälsa och livskvalitet.
Det skall utveckla elevernas förmåga att analysera och lösa
praktiska problem samt grundlägga en vana att reflektera
över vilka konsekvenser våra vardagliga handlingar får för
hälsa, ekonomi och miljö.''
Det ankommer enligt läroplanen på varje rektor att
tillsammans med föräldrar och barn/ungdomar se till att
dessa timmar kommer varje elev väl till godo. Viktigt är att
följa upp och utvärdera att skolorna arbetar efter
intentionerna i läroplan och kursplan.
Satsa på ämnet Kost och hälsa i gymnasieskolan
För att ge bestående kunskaper och en positiv inställning är
det viktigt med kontinuitet i utbildningen om hemkunskap,
ekonomi, kost och hälsa. Det kan inte nog poängteras hur
viktigt det är att i gymnasieskolan ge utrymme för detta.
Gymnasieelever är en målgrupp som det är angeläget att nå
med en relevant undervisning i hem- och hushållsekonomisk
kunskap, inte minst med en praktisk kostundervisning.
Den enda uppföljningen av grundskolans
kostundervisning för alla elever är den som finns inom
kärnämnet Idrott och hälsa som ingår i alla program. I
kursplanen för ämnet utsägs tydligt att kostfrågor skall ingå
i undervisningen. I kommentarerna till kursplanen för
kärnämnet skrivs bland annat:Ämnets högre timtal ger
utrymme inom främst miljö, hälsa och kost.Omtanke om
elevernas fysiska, psykiska och sociala hälsa bör prägla hela
skolans arbete.Idrott och hälsa är ett kunskapsområde där
praktik och teori skall kopplas till varandra.Idrott och hälsa
bör även belysa relationen mellan kost, fysisk aktivitet och
hälsa samt hur en näringsriktig kost bör vara sammansatt.
En nyligen avslutad undersökning utförd i ett
slumpmässigt antal utvalda gymnasieskolor (100 utvalda,
varav 81 svar) visar dock en tydlig tendens att kostdelen får
ingen eller obetydlig del av den totala undervisningstiden.
Resultatet som hänför sig till läsåret 1993/94 visar att det
i cirka hälften av skolorna i årskurs 1 inte fanns några
specifika timmar för kostundervisning. För den andra hälften
av skolorna uppgavs att 1--2 timmar fanns till förfogande för
detta ämne inom kärnämnet Idrott och hälsa. För årskurs 2
var resultatet inte heller särskilt uppmuntrande.
Goda kunskaper inom kost- och hälsoområdet är inte bara
till nytta för ungdomarna själva och deras kommande
familjebildning utan också för samhället i stort.
Det får anses mycket anmärkningsvärt att intentionerna i
kursplanen följs i så ringa omfattning som
undersökningsresultatet visar. Vi anser att läroplanens
intentioner skall följas.
Vi anser att såväl omfattning som innehåll vad gäller
kostundervisning bör redovisas vid Skolverkets utvärdering
av skolorna.
Hushållsvetenskaplig utbildning och forskning
Ämnena hemkunskap, hushållsekonomi, kost och hälsa är
till sin karaktär tvärvetenskapliga.
För att kompetens- och kunskapsutvecklingen inom
området skall kunna ske kontinuerligt och på bästa sätt,
behövs en vetenskaplig plattform att stå på. Vid tre av våra
universitet -- Göteborg, Umeå och Uppsala -- finns
hushållsvetenskapliga institutioner med forskarkompetens
sedan några år tillbaka.
Det hushållsvetenskapliga området måste särskilt i ett
uppbyggnadsskede ha erforderliga resurser till
forskarutbildning och forskningsförberedande
grundutbildning. Vidareutvecklingen av de
hushållsvetenskapliga ämnena måste fortsätta.
Det som många gånger karaktäriserats som den ''tysta
kunskapen'' måste lyftas fram och bli den ''nya tidens
kunskap''.
Utgångspunkten i hushållsvetenskaplig utbildning och
forskning är hushållet i vardagssituationen. Området
innefattar frågeställningar beträffande organisation,
ekonomi, mat, boende, textil osv. Familjen/hushållets välfärd
har varit och förblir det centrala temat inom
hushållsvetenskapen.
Det innebär forskning som tar fram underlag för att ge
konkreta förslag på hur man kan hantera mänskliga och
materiella resurser så att livskvaliteten optimeras. Speciellt
frågor om hushållsekonomi har särskild betydelse för de
enskilda människorna i tider av ekonomisk kris och stora
samhällsförändringar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av hemkunskap i
grundskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om undervisning i kost och hälsa i
gymnasieskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvärdering av
kostundervisningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av hushållsvetenskaplig
forskning.
Stockholm den 23 januari 1995
Inga Berggren (m)
Inger René (m)