Målet för skolans undervisning i arbetslivsfrågor är att ge
elever tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna
träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och
yrkesinriktning. Alla som arbetar i skolan skall verka för att
målet uppnås. Rektor har särskilt ansvar för att eleverna får
egna konkreta erfarenheter av betydelse inför valet av fortsatt
utbildning och yrkesinriktning. Information och
undervisning om näringslivets villkor och företagsamhetens
betydelse i samhället ingår emellertid inte i den läroplanstext
som styr skolans verksamhet. Kursplan för undervisningen
inom arbetslivsområdet saknas helt.
Skolan bör också ha ansvaret att förmedla nödvändig
kontakt mellan skolelever och det omgivande näringslivet
inte bara för att skaffa utbildningsplatser för gymnasieelever
utan även för kontakter med fadderföretag, praktikföretag,
föreläsare m.m. i samband med studier av näringslivet redan
i grundskolan.
Den COOP-utbildning som finns vid högskolan i
Trollhättan/Uddevalla är ett utmärkt exempel på en lyckosam
modell för bättre samverkan mellan näringsliv och högskola.
Det är en form av varvad teknisk utbildning där studenterna
under vissa perioder arbetar (mot lön) i företag både i
Sverige och i utlandet. Utbildningen har varit mycket
framgångsrik och till och med lett till nya innovationer. Inte
ens under den gångna lågkonjunkturen har det varit särskilt
svårt att placera ut studenterna i företagen.
Eget företag som yrkesval
Samhällets positiva inställning till eget företagande måste
avspeglas redan i skolan om man vill få till stånd en ökning
av nyföretagandet. Att driva eget företag är inte ett vanligt
yrkesval bland unga människor. Skolan måste därför ta ett
större ansvar för att informera om vilken möjlighet det finns
att starta eget efter avslutad utbildning. Förutsättningar för
ungdomar att driva företag måste ges redan tidigt i skolan.
Möjligheten att pröva på eget företagande i samarbete med
Förbundet Ung Företagsamhet bör erbjudas alla elever på
gymnasieskolan och ingå som valbar kurs under
gymnasietiden. Det innebär att eleven praktiskt får arbeta i
en företagscykel från affärsidé, kapitalanskaffning,
företagsstart, produktion, avveckling och ekonomisk
redovisning under ett skolår.
Grunden för elevens yrkesval breddas också genom
företagsförlagd utbildning och lärlingsutbildning där
företagarandan förmedlas praktiskt.
Yrkesprov/gesällprov
I och med Sveriges inträde i EU vidgas ungdomars
möjlighet att arbeta och etablera sig i EU-länderna.
Kompetens och yrkesskicklighet kommer att i större
utsträckning än som nu är fallet att bli ett konkurrensmedel.
Det är därför av stor vikt att ungdomar kan dokumentera sina
yrkeskunskaper på ett sätt som är accepterat och gängse
inom EU. Enbart betyg från en svensk yrkesutbildning kan
inte jämföras med den dokumentation på yrkeskunnande
som exempelvis en tysk medborgare får från sin utbildning.
I en konkurrenssituation kommer därför en svensk inte att ha
samma möjlighet att få aktuellt arbete. Den som kan
dokumentera sin yrkeskunskap kommer att befinna sig i en
fördelaktigare situation. Svensk utbildning måste därför ta
upp en tradition som sedan lång tid tillbaka är en självklarhet
i utländska skolor nämligen att låta eleverna avsluta sin
yrkesutbildning med ett yrkesprov som aktuell bransch har
fastställt. Provet skall ligga på hög nivå och vara jämförbart
med andra yrkesbevis/gesällbrev som utfärdats inom EU.
Praktikarbete meriterande i högre utbildning
Blivande medarbetare och ägare till småföretag måste ha
kunskap och färdigheter för administrativa och planerande
uppgifter. Undervisning i småföretagsekonomi erbjuds som
eget högskoleämne på ett flertal högskolor idag.
Praktikarbeten, uppsats- och examensarbete och
uppdragsforskning ökar också kontakterna mellan
småföretag och högskolan.
Kunskaps- och tekniköverföring till de mindre företagen
borde emellertid i högre grad än vad som nu sker kunna
initieras av studenter på ett tidigt stadium under deras
universitetsstudier. På samma sätt som gymnasieskolans
reform föreskriver viss andel av utbildningen förlagd till
företag bör den högre utbildningen ha inslag av praktik eller
examensarbeten knutet till ett eller flera småföretag.
Småföretagens kontakt med högskolan och tillgång till ny
kunskap inom bl.a. teknikområdet skulle på kunna integreras
och bli en naturlig del i den dagliga verksamheten.
Kunskapsutbyten och praktik av detta slag bör även vara
meriterande i högre utbildning.
Kursplan Uppfinnar- och innovationskunskap
Krisen i svensk ekonomi har påvisat nödvändigheten av en
omfattande förnyelse av svensk företag. Ny teknik och nya
kvalitetsprodukter måste berika de mindre företagen. Nya
företag baserade på uppfinningar, s.k. innovationsföretag,
behöver etableras i en omfattning som Sverige inte upplevt
på ett halvt sekel. Detta förhållande måste bli uppenbart för
alla inte minst för de unga som fortfarande går i skolan.
Skolan har ett stort ansvar att förmedla kunskap men också
att uppmuntra elever att ta egna initiativ, använda sin
kreativitet, söka kontakter och skaffa erfarenhet. Kontakt
med Unga Uppfinnare, Innovationscentrum etc. kan ingå
som ett led i skolundervisningen för att eleverna skall kunna
inhämta kunskap som i framtiden kan bidra till utvecklingen
av svenska företag. Som grund för undervisningen bör
Skolverket i samarbete med t.ex. Unga Uppfinnare ges
uppgiften att ta fram en kursplan innehållande uppfinnar-,
företagar- och innovationskunskap.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kursplan för undervisning om
arbetsliv och företagande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kursplan för uppfinnar-, företagar-
och innovationsfrågor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om yrkesprov i samarbete med
aktuella branscher för gymnasiets yrkestekniska program,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om information i gymnasiet om
elevers möjlighet att som valbar kurs arbeta med eget
företagande i samarbete med Förbundet Ung företagsamhet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kartlägga förekomsten av och
utveckla former för samarbete mellan högskolan och
näringslivet.
Stockholm den 24 januari 1995
Michael Stjernström (kds)
Inga Berggren (m)
Marianne Andersson (c)
Bengt Harding Olson (fp)
Sten Svensson (m)
Rune Backlund (c)
Kenth Skårvik (fp)