Motion till riksdagen
1994/95:Ub730
av Lennart Brunander m.fl. (c)

Forskning och utbildning inom lantbrukssektorn


Inledning
Forskning och utbildning är av grundläggande betydelse
för Sveriges framtid. Vår konkurrenskraft, vår ekonomi och
hur vi kan forma vårt samhälle i framtiden är beroende av att
vi har välutbildade medborgare och en hög kvalitet på
forskningsverksamheten. Den grundläggande utbildningen
inom skogs- och lantbruket sker inom gymnasieskolan.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har ansvar för den
eftergymnasiala utbildningen samt tillsammans med Skogs-
och jordbrukets forskningsråd ansvarar man för
forskningsverksamheten. SLU bedriver forskning inom
lantbruk, skogsbruk och veterinärmedicin.
Grundutbildningen inom jord- och skogsbruk
SLU bedriver grundutbildning inom lantbruk, skogsbruk
och veterinärmedicin. Lantbruksfakultetens längre
utbildningar har lägre kostnad per studieplats och högre
genomströmning än motsvarande utbildningar på övriga
universitet och högskolor (civilingenjörsutbildningar och
matematisk-naturvetenskapliga utbildningar). Det är främst
agronomlinjen som berörs av förändringarna av den svenska
jordbruks- och livsmedelspolitiken. Genom en breddning av
utbildningen med en inriktning på mer miljö- och
naturresursorientering, livsmedelskvalitet och hälsofrågor
kommer utbildningen inom lantbruksområdet att ha en stor
betydelse för de nya utmaningar som svenskt jordbruk och
miljövård står inför. Även jägmästarlinjen har lägre
kostnader per studieplats och högre genomströmning än
motsvarande utbildningar på övriga universitet och
utbildningar.
Vi anser att det är av största vikt att utbildningarna inom
jord- och skogsbrukssektorn bibehåller en hög standard och
att de utvecklas för att möta de nya krav som ställs på
näringen vad gäller brukningsmetoder och miljökrav.
Lantbruksuniversitetets forskning och försöksverksamhet
Den SLU-specifika forskningen bör vara av långsiktig
karaktär och bygga på god kännedom om existerande
grundforskningskunskap och på samarbete med
allmänvetenskapliga institutioner inom SLU eller, i ökad
utsträckning, institutioner vid andra svenska universitet.
SLU är ett stort lantbruksuniversitet, mätt med relativa mått.
Tyngdpunkten i verksamheten ligger på forskning. Detta
innebär dock inte att Sverige satsar mer på
lantbruksvetenskaplig forskning än andra länder utan
återspeglar den svenska strategin att sammanföra
lantbruksvetenskaplig forskning till ett gemensamt
lantbruksuniversitet. Vid bedömningen av SLU:s resurser är
det därför viktigt att ha i åtanke att en sådan bedömning blir
liktydig med en bedömning av Sveriges totala statliga insats
vad gäller utbildning och FoU inom det
lantbruksvetenskapliga området.
Den utredning som utredde lantbruksuniversitetets
framtida verksamhet (SOU 1991:101) konstaterade att den
svenska satsningen på lantbruksvetenskaplig forskning i
relation till totala FoU-kostnader låg under motsvarande
siffror i övriga nordiska länder. Detsamma gäller för FoU-
insatserna inom skogsbruket. Med hänsyn till
skogsnäringens andel av den svenska nettoexporten ligger
dessa insatser lågt.
Nya utmaningar för forskningen
SLU:s verksamhet måste sättas i samband med det övriga
samhället. De resurser och den kunskap som finns inom
SLU:s verksamhet måste användas för att intensifiera
forskningen inom nya områden som t ex ekologiskt jordbruk
och kretsloppsrelaterad verksamhet. Jord- och skogsbruk är
också intimt förknippat med miljö- och naturvård vilket
innebär att forskning inom dessa ämnesområden är av största
vikt.
Jord- och skogsbruket har stora möjligheter att producera
biobränslen. En ökad användning av biobränslen är en viktig
del i strävandena efter att skapa ett kretsloppssamhälle. Ny
teknik behöver utvecklas för elproduktion i samband med
värmeproduktion baserad på biobränslen. Andra områden
där energiforskningen måste utvecklas är utvinning av energi
från t ex 
rötslam och vallväxter.
Den miljörelaterade jord- och skogsbruksforskningen
måste inriktas på att markens produktionsförmåga säkras för
framtiden, på biologisk mångfald och öppet landskap,
uthålligt skogsbruk och en god djurhållning. Under våren
1994 beslutade riksdagen att tio procent av åkerarealen skall
vara ekologiskt odlad år 2000. Det är rimligt att anta att
behovet av forskningsinsatser kring ekologisk odling
kommer att öka. För denna verksamhet har SLU en viktig
funktion att fylla tillsammans med de ekologiska
lantbrukarna.
Den geografiska utbredningen av SLU:s verksamhet
Den vetenskapliga verksamhet som gäller odlings- och
växtförhållanden måste vara spridd över landet med hänsyn
till varierade växtbetingelser. Det är därför nödvändigt att
SLU har försöksstationer och anläggningar över hela landet.
Ur regionalpolitisk synvinkel är det också viktigt att
verksamheten är spridd över landet. De olika
verksamheterna runt om i landet fungerar ofta som en
inspirationskälla för den omkringliggande jord- och
skogsbruksnäringen. Omvänt fungerar näringen
stimulerande för lantbruksuniversitetets regionala
verksamhet. För utvecklingen av jord- och
skogsbruksforskningen är det alltså mycket viktigt att den
regionala verksamheten inte prioriteras ned.
Mot bakgrund av det ovan anförda anser vi att den i
budgetpropositionen aviserade besparingen för Sveriges
lantbruksuniversitet inte ska genomföras fullt ut. Vi anser att
sparbetinget bör minska med 30 miljoner kronor och att
riksdagen för budgetåret 1995/96 till Sveriges
lantbruksuniversitet anvisar ett ramanslag på 1 450 657 000 kr.
Stöd 
till kollektiv forskning
Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) är LRF:s och
lantbrukskooperationens gemensamma organ för att
finansiera FoU. För att tillgodose kraven på insyn i och
inflytande över hur SLF behandlar ansökningar om
forskningsanslag finns en särskild samrådsgrupp med bl a 
statliga representanter. Stiftelsen ger bidrag till FoU-
projekt som ska stärka lantbrukets konkurrenskraft och bidra
till att utveckla nya verksamheter.
SLF beviljar vanligtvis bidrag till forskningsprojekt som
löper över flera år. De flesta av projekten genomförs vid
SLU. Om regeringens förslag att helt dra in anslagen till SLF
genomförs, kommer flera, som vi anser det, angelägna
forskningsprojekt inte att kunna fullföljas. Bland de
forskningsprogram som kommer att påverkas kan nämnas ett
projekt för att finna alternativ till burar vid hönshållning samt
det miljöinriktade programmet resurshållande jordbruk.
Regeringen anser i budgetpropositionen att den typ av
forskning som finansieras av SLF väsentligen ska kunna
komma till stånd genom svenska forskares och företags
deltagande i EU:s fjärde ramforskningsprogram. Det kan då
påpekas att forskning inom EU i huvudsak är en nationell
angelägenhet. En förutsättning för att erhålla EU-medel är
att vi också har en egen kvalificerad forskning inom landet.
Vi vill påpeka att bantade satsningar i Sverige inte kan
kompenseras via EU-medel.
Mot bakgrund av det ovan anförda anser vi att den i
budgetpropositionen aviserade indragningen av medlen till
Stiftelsen lantbruksforskning inte ska genomföras fullt ut. Vi
anser att det till SLF ska anslås 20 miljoner 
kronor för budgetåret 1995/96.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för
budgetåret 1995/96 anvisar 30
000
000
kr utöver vad regeringen har föreslagit, således
sammanlagt 1
450
657
000
kr,
2. att riksdagen till Stiftelsen Lantbruksforskning anvisar
20
000
000
kr för budgetåret 1995/96.

Stockholm den 25 januari 1995

Lennart Brunander (c)

Lennart Daléus (c)

Kjell Ericsson (c)

Marie Wilén (c)

Birgitta Carlsson (c)

Kerstin Warnerbring (c)

Sivert Carlsson (c)

Roland Larsson (c)