Medicinsk utbildning och forskning är av naturliga skäl
avgörande för sjukvårdens kvalitet och
utvecklingsmöjligheter. Men lika betydelsefulla, särskilt i ett
längre perspektiv, är förutsättningarna för den biomedicinska
utvecklingen. Detta gäller både framtida
behandlingsmöjligheter och industriell utveckling.
Kvalificerade analyser hävdar att den industriekonomiska
potentialen inom biomedicin är minst lika stor som
elektronikindustrin. Göteborg och Västsverige har hittills
hävdat sig väl i alla dessa avseenden.
En förutsättning för en fortsatt positiv utveckling är att den
medicinska fakulteten får tillräckliga resurser för
grundutbildningen. Detta är viktigt av flera skäl. Den
västsvenska regionen måste på samma villkor som andra
regioner kunna erbjuda sina ungdomar
utbildningsmöjligheter inom viktiga områden. Så är inte
fallet i dag, vilket framgår nedan. Grundutbildningen utgör
rekryteringsbas för forskarutbildningen. En låg, och
dessutom sjunkande nivå, innebär försämrade
förutsättningar att leva upp till regeringens ambitioner att öka
antalet disputerade forskare. Detta innebär redan i dag
svårigheter att svara upp mot industrins önskemål på
kvalificerade medarbetare.
Läkarutbildningen i Göteborg har utsatts för två större
neddragningar i samband med förändringar i
utbildningsuppdraget. 1985 minskades antalet studerande i
Göteborg med 70 per år. 1994 minskades antalet studerande
i Göteborg med ytterligare 20 per år, trots avstyrkande från
ett enigt utbildningsutskott. Detta är orsaken till att Göteborg
har en mycket mindre läkarutbildning än andra regioner.
Tabell: Regional fördelning av läkarutbildningen i Sverige
Ytterst är detta en fråga om den västsvenska regionens
utveckling inom kunskapsområdet, men som anförts ovan
också om den biomedicinska industrins
utvecklingsmöjligheter. Den mångåriga och framgångsrika
satsningen på medicinsk forskning vid Göteborgs universitet
har lett till ett väl utvecklat samarbete med industrin. Totalt
sysselsätts i Västsverige mer än 10 000
personer inom områdena medicinsk teknik och
läkemedel.
Regeringen har anfört skäl för att reducera
utbildningsuppdragen inom läkarutbildningen. Det är
tveksamt om dessa har bärighet ens om man ser enbart till
sjukvårdens behov. Fortfarande är 12,5 procent av
läkartjänsterna i Norrland obesatta. Långsiktiga
behovsprognoser pekar på en läkarbrist i början på 2000-
talet, främst till följd av hög pensionsavgång i slutet av detta
sekel. De läkarkandidater som påbörjar sin läkarutbildning
till hösten kommer att vara färdiga med sin
specialistutbildning år 2007. Lägger man dessutom till den
forskningstunga industrins behov av läkarutbildad personal
är volymen snarast för låg.
Den medicinska fakulteten i Göteborg har utvecklat en
utbildning med naturvetenskaplig profil. Genom samarbete
med pedagogisk forskning vid universitetet har nya
inlärningsmetoder införts. Målsättningen är att studenten
skall tillägna sig kunskaper på djupet. En direkt anknytning
till forskningen innebär att studenten också tillägnar sig
kunskap om hur ny kunskap genereras.
Kunskapsutvecklingen inom medicinen har blivit så snabb
att den enskilde läkaren måste förändra och fördjupa sina
kunskaper kontinuerligt under yrkesutövningen. Den
naturvetenskapligt inriktade läkarutbildningen kan samtidigt
utgöra en bättre bas för forsknings- och utvecklingsarbetet
inom biomedicin och därmed utgöra en starkare bas för den
biomedicinska industrins behov.
Det är också viktigt att framhålla den stora betydelse som
medicinska fakulteten har i tvärvetenskapliga projekt inom
universitetet. Viktig forskning pågår i tvärsnittet medicin--
kemi och medicin--fysik. Även denna forskning har
industriella applikationsmöjligheter av stor potential.
Utbildningsuppdraget inom läkarutbildningen i Göteborg
bör därför ökas till 145 studenter per år.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utöka utbildningsuppdraget inom
läkarutbildningen i Göteborg till 145 studenter per år.
Stockholm den 25 januari 1995
Marianne Carlström (s)
Mona Berglund-Nilsson (s)
Pär-Axel Sahlberg (s)
Sonja Fransson (s)
Lena Klevenås (s)
Monica Green (s)