Regeringen föreslår i sin proposition 1994/95:100 att en ny
högskola inrättas på Södertörn. Högskolan lokaliseras
huvudsakligen till Huddinge sjukhus. Viss utbildning
kommer dock att förläggas till Haninge. Den nya högskolan
skall successivt byggas ut och från år 1999 tillföras resurser
som motsvarar ca 4 000 studenter som studerar på heltid.
Stockholms universitets nuvarande verksamhet i Huddinge,
Botkyrka, Haninge och Södertälje skall ingå i den nya
högskolan. När Hälsohögskolan med 2 500 studerande
flyttar till Huddinge kommer det inklusive Karolinska
institutets 1 500 studerande att finnas totalt 8 000 studerande
i anslutning till Huddinge sjukhus. Kostnaderna för den
första etappen omfattande budgetåret 1995/96 beräknas till
34 miljoner kronor. Denna etapp omfattar
uppbyggnadsarbete och resurser för 1 000 heltidsstudenter
hösten 1996. I dessa ingår de resurser för Stockholms
universitets nyssnämnda verksamhet, som föreslås överföras
till den nya högskolan.
Under en andra etapp omfattande budgetåren 1997--1999
bör verksamheten byggas ut med resurser som motsvarar
ytterligare 3 000 heltidsstudenter.
Verksamheten inom grundutbildningsområdet är
huvudsakligen inriktad på ämnen inom de humanistiska och
samhällsvetenskapliga fakultetsområdena och omfattar
endast till mindre del laborativa ämnen.
Forskningen vid den nya högskolan kommer att byggas ut
i samma takt och i samma omfattning som övriga högskolor
av motsvarande storlek. Den förutsätts finansieras
huvudsakligen genom den särskilda stiftelse, vars ändamål
är att finansiera forskning och forskarutbildning inom
områden med inriktning mot Östeuropa och
Östersjöregionen vid en ny struktur för högre utbildning i
södra Storstockholm. Även den särskilda stiftelse vars
ändamål är att stödja bl.a. forskning på vårdområdet
förutsätts bidra till finansieringen av forskning och
forskarutbildning.
Utgångspunkter för regeringens överväganden
Enligt regeringens ovan nämnda proposition råder det en
regional obalans i landet när det gäller högre utbildning.
Stockholmsområdet har enligt propositionen jämfört med
landet i övrigt en betydligt lägre andel högskoleplatser i
förhållande till befolkningens storlek men också i
förhållande till arbetslivets krav.
Vidare råder det i Stockholmsområdet en inomregional
obalans med stora skillnader i utbildningsbakgrund mellan
befolkningen i olika delar av regionen. Andelen som går
vidare från gymnasieskolan till högre studier är lägre i
söderkommunerna än i den norra länsdelen. Därför är en av
målsättningarna för utbyggnaden av högre utbildning i
Stockholm att tillgodose och öka intresset för högre
utbildning i den södra länsdelen av Stockholms län.
Några jämförelser beträffande högre utbildning och
forskning mellan Stockholmsområdet och landet i övrigt
Jämförelser vad avser högre utbildning och forskning
mellan olika regioner kan göras på många olika sätt. Nedan
följer några sådana.
Grundläggande högskoleutbildning
Jämförelse genom studier av anslag till grundläggande
högskoleutbildning
Ett sätt att jämföra Stockholmsregionen med landet i övrigt
är att relatera anslagen till den grundläggande
högskoleutbildningen såsom de anges i proposition
1994/95:100 till befolkningens storlek.n
Landet i övrigt
8 626 510
6 255 742
1,38
(exkl.Uppsala)
Landet i övrigt
9 719 142
6 538 748
1,49
(inkl.Uppsala)
Denna jämförelse ger som resultat att Stockholmsområdet
inte kan sägas vara missgynnat när det gäller
utbildningsresursernas fördelning. Räknas Uppsala
universitet in i Stockholmsområdet gäller snarast det
omvända, nämligen att Stockholm/Uppsala-regionen är väl
tillgodosedd när det gäller resurser till grundläggande
högskoleutbildning.
Jämförelse genom resultat inom den grundläggande
högskoleutbildningen
En alternativ jämförelse kan göras genom att betrakta
antalet helårsprestationer inom grundläggande
högskoleutbildning. Underlagsmaterial finns i VHS
''Årsrapport för universitet och högskolor 1992/93''. I denna
rapport finns antalet helårsprestationer verksamhetsåret
1992/93 inom den grundläggande högskoleutbildningen
sammanställda och fördelade på landets högskoleenheter.n
Högskoleenhet
Antal helårsprest.
Befolkning
(procentuell fördelning)
Landet totalt exkl.
134 439
8 745 109
konstnärliga högskolor
i Stockholm
varav
Stockholms universitet
14 235
KI
2 354
KTH
6 431
Lärarhögskolan i Sthlm
4 297
Summa Stockholm
27 317 (20%)
1 686 230 (19%)
Uppsala universitet
12 933
Summa Stockholm/Uppsala
40 250 (30%)
1 969 236 (23%)
Landet i övrigt (exkl.Uppsala
94 189 (70%)
6 255 742 (77%)
Landet i övrigt (inkl.Uppsala
107 122 (80%)
6 538 748 (81%)
Anm: Handelshögskolan i Sthlm ingår inte i denna
jämförelse.
Inte heller denna jämförelse indikerar att
Stockholmsområdet skulle vara missgynnat när det gäller
fördelningen av högre utbildning i landet. Stock-
holm/Uppsala-regionen torde vara väl tillgodosedd när det
gäller förläggningen av grundläggande högskoleutbildning.
Forskning och forskarutbildning
Vad beträffar forskning och forskarutbildning kan en
jämförelse göras genom att relatera fakultetsanslagen
1995/96 (18 månader) i proposition 1994/95:100 till
Stockholmsområdet respektive Stockholm/Uppsala-
regionen till landets samlade fakultetsanslag.n
Högskoleenhet
Anslag 1995/96
Proc. fördelning
(18 månader) tkr
av fakultetsanslag
(motsv.)
Landet totalt
8 427 584
varav
Stockholms universitet
1 096 034
KI
759 359
KTH
732 139
Summa Stockholm
2 587 532
31%
Uppsala universitet
1 349 219
Summa Stockholm/Uppsala
3 936 751
47%
Lunds universitet
1 394 255
Göteborgs universitet
1 078 541
Umeå universitet
742 419
Linköpings universitet
487 320
Högskolan i Luleå
245 733
CTH
519 575
Högskolan i Jönköping
22 990
dvs
Landet i övrigt
4 490 833
53%
(exkl. Uppsala)
Landet i övrigt
5 840 052
69%
(inkl. Uppsala)
Anm: I anslagen ovan ingår enligt proposition
1994/95:100 även ersättning för lokalhyror.
Av tabellen framgår att Stockholmsområdet har 31% av
fakultetsanslagen (motsvarande). Stockholm/Uppsala-
regionen tilldelas 47% av fakultetsanslagen.
Slutsatsen blir alltså att närmare hälften av
fakultetsanslagen tilldelas Stockholm/Uppsala-regionen.
Sammanfattning
En mycket stor andel av Sveriges högre utbildning och
forskning ligger i Stockholm/Uppsala-regionen. Förutom
landets äldsta universitet Uppsala finns här Stockholms
universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Karolinska
Institutet, Handelshögskolan, Högskolan för lärarutbildning
i Stockholm, ett antal konstnärliga högskolor, Sveriges
Lantbruksuniversitet samt ett antal forskningsinstitut. Här
ligger också Svenska Akademien, Kungliga
Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien och
flertalet av övriga vetenskapliga akademier samt
Nobelstiftelsen. Vidare forskningsråden, NUTEK och
forskningsstiftelserna.
Ett alternativ: Bygg ut Linköpings universitet i Norrköping
Bakgrund
Linköpings universitet bedriver utbildning inom
matematik-naturvetenskap, teknik, ekonomi och
datavetenskap, samhälls- och beteendevetenskap, humaniora
samt lärar- och vårdutbildning. Drygt 13 000 studerande
finns vid Linköpings universitet.
Forskning bedrivs inom den filosofiska fakulteten
inklusive tema, den tekniska fakulteten samt inom
hälsouniversitetet. Antalet professorer är 122 medan antalet
forskarstuderande är ca 1 000.
Forskning och forskarutbildning bedrivs nästan
uteslutande i Linköping. Av antalet
grundutbildningsstudenter finns drygt 1 500 i Norrköping. I
Norrköping finns barn- och ungdomspedagogisk utbildning,
ingenjörsutbildning, YTH-utbildning, utbildningar inom
vårdområdet samt fristående kurser inom flertalet områden.
En utbyggnad av Linköpings universitet i Norrköping
En stor andel av Sveriges högre utbildning och forskning
finns som sagts ovan i Stockholm/Uppsala-regionen. Ett
alternativ eller komplement till en sådan utbyggnad skulle
vara att bygga ut Linköpings universitet i Norrköping.
Linköpings universitet erbjuder en annorlunda akademisk
miljö som ännu inte är fullt utbyggd och som mycket väl
skulle kunna härbärgera de profiler som åsyftas med
Huddingeförslaget. Här finns en annorlunda akademisk
miljö och ett rikt studentliv.
Att Linköping är attraktiv som studieort framgår om man
betraktar den geografiska fördelningen av antalet rekryterade
studenter till universitetets samtliga utbildningsprogram.
Totalt kommer 60% av studenterna från län utanför
Östergötlands. Från Stockholms län kommer 8,5%. För t.ex.
utbildningsprogrammet Industriell ekonomi rekryteras ca
20% från Stockholms län hösten 1993. Många ungdomar
föredrar att studera på en mindre ort och på visst, men inte
alltför stort, avstånd från föräldrahemmet. För många
presumtiva studenter i Stockholmsområdet har alltså
Linköpings universitet en stor attraktionskraft.
Informationsteknologin är en mycket stark
Linköpingsprofil. Inom International Graduate School of
Management and Industrial Engineering (IMIE) där forskare
från ett drygt tiotal ämnen samverkar bedrivs framgångsrik
forskning inom bl.a. företagsstyrning/styrning av offentlig
förvaltning, företagsstrategi, organisationsutveckling,
kvalitets- och rättsfrågor. Inom Tema Vatten har det sedan
länge bedrivits forskning inom miljöområdet med i flera fall
delar av området runt Östersjön som objekt. I samtliga fall
finns samarbete med forskare från länderna runt Östersjön.
Forskning av i detta sammanhang stort intresse finns också
inom bl.a. institutionen för pedagogik och psykologi,
institutionen för fysik och mätteknik samt institutionen för
kultur- och samhällsvetenskap.
Linköpings universitets sammansättning gör det möjligt
att bedriva forskning med inriktning mot Östeuropa och
Östersjön utifrån naturvetenskapliga, tekniska,
samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv.
Sammantaget finns det alltså vid Linköpings universitet en
utomordentligt fruktbar bas att bygga på när forskning om
Östeuropa och Östersjön står i fokus. Denna bas skulle
kunna utgöra ett fundament till forskning om Östeuropa och
Östersjön tillsammans med i Norrköping befintliga statliga
verk såsom Sjöfarts-, Luftfarts- och Invandrarverket,
Kriminalvårdsstyrelsen samt SMHI.
Den forskning som bedrivs vid SMHI utgör en
framträdande resurs när det gäller forskning om t.ex.
Östersjön. SMHI har t.ex. ett operativt samarbete med de
baltiska väder- och vatteninstituten och ett omfattande
personsamarbete. Regering och riksdag har fr.o.m. 1993/94
satt som ett av målen för SMHI att institutet skall utgöra en
resurs i miljöarbetet. Inom ramen för detta avser SMHI att --
i samarbete med universitet i Sverige -- utöka sin forskning
inom klimatområdet. Sedan lång tid finns en etablerad
samverkan mellan Linköpings universitet och SMHI. Som
exempel kan nämnas det samarbete som Tema Vatten och
matematiska institutionen har med SMHI. Likaså samverkar
SMHI med universitetet och SAAB i struktureringen av ett
gemensamt projekt avseende en avancerad och kraftfull
superdatormiljö med datorresurser, system- och
tillämpningsstöd till tjänst för akademisk och industriell
forskning och utveckling.
I Linköping finns andra statliga verk såsom Statens Väg-
och Trafikinstitut (VTI), Statens Geotekniska institut (SGI)
och Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) som också
utgör resurser liksom det faktum att Norrköping är regionens
transportcentrum.
Norrköping har sedan århundraden många internationella
kontakter som bl.a. hjälpt till med att bygga upp stadens rika
kulturliv. Här finns bl.a. ett av landets finaste museer för
modern konst och Arbetets museum som är unikt. Här finns
Östgötateatern och en symfoniorkester i landets modernaste
konserthus -- De Geerhallen. Industrilandskapet, i vilket bl.a.
institutionen för teknisk utbildning i Norrköping är belägen,
utgör en självklar utgångspunkt för industrihistoriska
studier. I Norrköping planeras dessutom tillkomsten av ett
Science Center.
Inom grundläggande högskoleutbildning kan utbildningen
i Norrköping byggas ut av samma skäl som gäller för de
södra delarna av Storstockholm. Andelen avgångselever
1991/92 från gymnasiet som t.o.m. 1992/93 påbörjat
högskolestudier var ca 11% lägre i Norrköping i jämförelse
med Linköping. Utbyggnaden kan inte bara ske i icke-
laborativa ämnen. I stället kan en eventuell expansion
mycket väl bygga på den befintliga tekniska utbildningen
och t.ex. kemiingenjörsutbildningen (tillika en resurs för
problemställningar inom miljöområdet) som finns i
Norrköping. Ytterligare en intressant tanke är den idé som
håller på att utvecklas om att förlägga en medieutbildning till
Norrköping.
I detta sammanhang måste också Linköpings universitets
engagemang i distansutbildningsfrågor lyftas fram.
Universitetet har både kunskap och utrustning att via modern
kommunikationsteknik överföra kurser till andra länder runt
Östersjön. Dessutom har universitetet landets enda professur
i vuxenpedagogik vilket innebär att distansutbildning kan
byggas upp inte enbart med hjälp av lämplig teknik utan
också med adekvat pedagogik och metodik. Genom
distansutbildning kan alltså delar av den grundutbildning
som finns/ kommer att finnas i Norrköping också spridas till
andra länder runt Östersjön.
Östergötlands kommuners starka engagemang för t.ex. de
baltiska staterna måste också framhållas. Som exempel kan
nämnas att Norrköping har Riga som vänort medan
Linköpings vänort är Kaunas. Samarbete mellan
Östergötlands kommuner och universitetet finns på många
olika plan. Ett exempel på detta samarbete är
Kommunforskningsrådet från vilket forskning om den
kommunala sektorn håller på att etableras vilket kan visa sig
vara av intresse även i detta sammanhang.
Norrköpings och Linköpings strategiska läge vid
Östersjön och den starka och befintliga forskning som redan
finns gör det intressant för forskare från svenska och
utländska universitet och högskolor att ingå i forskargrupper
tillsammans med forskare från Linköpings universitet som
därmed skulle kunna bli ett nav i ett nätverk av universitet
och högskolor där huvudsyftet är forskning med inriktning
mot Östeuropa och Östersjön.
Med ovanstående motiveringar borde förutsättningarna för
att bygga ut Linköpings universitet med särskild inriktning
på Norrköping utredas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om
utbyggnad av Linköpings universitet särskilt i Norrköping.
Stockholm den 25 januari 1995
Maj-Inger Klingvall (s)
Carl G Nilsson (m)
Roland Larsson (c)
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Dan Ericsson (kds)