Regeringens förslag inom utbildningsdepartementets
område är i flera avseenden tillfredsställande. Den sociala
fördelningsprofilen med stöd till vuxenutbildning och
folkbildning är god socialdemkratisk politik. Tillskapandet
av fler utbildningsplatser liksom öppnandet av möjligheter
för de mindre och medelstora högskolorna att inrätta
professurer förstärker deras möjligheter att fungera som
motorer i regionernas ekonomiska, sociala och kulturella
utveckling och bidra till utvecklandet av små och medelstora
företag.
Enligt regeringens förslag skall professorerna vid de
mindre och medelstora högskolorna vara medlemmar i
någon existernade fakultet. Övergångsvis är detta rimligt. Vi
socialdemokrater har tidigare föreslagit en utredning om hur
en fakultetsorganisation för dessa högskolor skulle kunna
ordnas. Vi utgår från att denna utredning kommer till stånd
så att förslag kan behandlas i samband med andra planer för
nästa treårsperiod.
I partiets motion i anslutning till propositionen inför den
löpande treårsperioden föreslogs en fördubbling av anslaget
till Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor. I dagens statsfinansiella läga har ökningen
reducerats till 10 miljoner kronor. Därmed kan man befara att
den i och för sig positiva möjligheten att inrätta professurer
kommer att stanna på papperet eller att de får för små
kringresurser för att fungera väl eller att de i alltför hög grad
blir beroende av andra finansiärer. Vi föreslår mot denna
bakgrund följande.
I dagens kommunikationsverklighet är den geografiska
samlokaliseringen av forskare av begränsad betydelse.
Regeringens förslag innebär därför att den fakultet i vilken
professorn blir medlem i realiteten får en förstärkning och
breddning av sin kompetens utan att själv behöva bekosta
den av sina egna anslag. Detta bör motivera att en liten del
av fakultetsanslagen används också för att finansiera
professurer vid de mindre och medelstora högskolorna.
Detta kan åstadkommas genom att direkt föra över
förslagsvis två procent av fakultetsanslagen eller cirka 100
miljoner kronor till anslagen C 49 och fördela dem till de
högskolor som efter prövning visar sig ha sådana
forskningsmiljöer att de kan få tillstånd att inrätta
professurer. Ett annat sätt är att öronmärka viss del av
fakultetsanslagen för ändamålet och föreskriva att den
fakultet som professuren kommer att tillhöra till någon del
skall bidra till finansieringen.
Grundutbildning och forskning/forskarutbildning är skilda
program med skilda anslag. För lärosäten med stora
fakultetsanslag kan detta vara motiverat. För de mindre och
medelstora högskolorna utgår stöd till forskningsfrämjande
åtgärder över ett särskilt anslag. På det sättet förhindras att
de i realiteten allför små medlen sugs upp av
grundutbildningen. Huvudmotiveringen för anslaget är
emellertid att höja kvaliteten i grundutbildningen genom
bättre forskningsanknytning. Gränsen mot annat
kvalitetsarbete inom grundutbildningen är av naturliga skäl
oskarp. Högskolorna kan därför i viss mån välja att lägga
mer av kvalitetsarbetet på forskning och
forskningsanknytning genom att ta medel från
grundutbildningsanslaget i anspråk. Eftersom anslagen till
grundutbildning numera beräknas efter schablonbelopp och
antal studerande respektive prestationer är det inga
olägenheter med detta. Tvärtom bör förfarandet bli även
formellt tillåtet så att högskolorna utan att snegla på
anslagsgränsen kan använda sina samlade resurser på bästa
och mest dynamiska sätt i avvaktan på att frågan om
fakultetsorganisation och rimlig medelstilldelning till
forskning får sin lösning. Riksdagen bör på lämpligt sätt se
till att så blir fallet.
Det finns allt sedan tillkomsten av de mindre och
medelstora högskolorna en tendens att fördela anslag efter
enkla matematiska likhetsprinciper. De s.k. nätverksmedlen
har därvid åtminstone delvis utgjort ett stimulerande
undantag. I propositionen säger utbildningsministern att han
har för avsikt föreslå att nätverksmedlen permanentas vid
ingången i nästa treårsperiod. Vi utår från att de därvid
kommer att fördelas profilerat på det sätt som blivit resultatet
av ansöknings- och prövningsförfaranden under innevarande
period och de utvärderingar som kan komma att göras av hur
medlen använts.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fördelningen av nätverksmedel.
Stockholm den 17 januari 1995
Per Erik Granström (s)
Iréne Vestlund (s)
Leo Persson (s)
Barbro Hietala Nordlund (s)
Laila Bäck (s)
Arne Mellqvist (s)