Optimism och framtidstro parat med kunskaper är de
viktigaste ingredienserna i en tid av förändringar. Tillgången
på utbildning på lägre och högre nivåer blir allt viktigare för
kommunernas möjligheter att utveckla en positiv
industristruktur och därmed flera jobb.
Malmö t.ex. har ännu inte klarat övergången från tung
verkstadsindustri till ett mångsidigare och
kunskapsintensivare näringsliv. Arbetslösheten är hög och en
alltför snabb inflyttning av invandrare har gjort att
problemen är svårare i Malmö än på andra stora orter. Staten
måste bidra aktivt för att lösningarna skall bli samhälleligt
acceptabla. Men Skåne har förmåga att själv bedöma var
insatser ska göras och vilka insatser som ska prioriteras.
Omstruktureringen av olika näringar i Skåne kommer att
behöva hjälp av utbildning och forskning vid universitetet i
Lund, dess tekniska högskola och de konstnärliga
högskolorna liksom av högskolan i Kristianstad och de båda
länens vårdhögskolor.
Sydsverige ett brohuvud för den nya informationstekniken
Båda länsstyrelserna, universitet i Lund och IDEON
Center har tillsammans utarbetat ett program i syfte att
utveckla modeller för en bredare spridning och användning
av modern informationsteknologi i Skåne. I programmet
ingår beskrivning av den regionala kompetens som finns, de
behov som finns och hur kompetens och behov skall mötas.
Man har lämnat denna programförklaring till regeringens
IT-kommission och önskar genomföra
demonstrationsprojekt som visar hur regional, nationell och
global information kan integreras i samhället.
Vi anser att detta är ett bra exempel på regionalt samarbete
och samordning över lokala gränser. Samarbete på sätt som,
som vi anser, är nödvändigt i framtiden.
Vi söker riksdagens stöd för detta och vill medverka till att
Skåneregionen skall kunna bli en spjutspets på detta område.
Universitetet i Lund
Universitetet i Lund är Nordens största med 35 000
studerande varav sex tusen i Malmö och ett hundratal i
Helsingborg. Där finns nio fakulteter (lärarhögskolan har
inte egen forskningsorganisation). 20 procent av landets
doktorer examineras i Lund. Lund har en stark internationell
profil inom forskningen, men även inom grundutbildningen
finns f n ca 500 studenter som läser någon eller några av sina
kurser utom landet. Tyvärr innebär språket en barriär när det
gäller att få studenter från andra länder till Lund även om
det nu ges ca 200 kurser på engelska. I ekonomiska termer
hanteras statsbidrag på två miljarder svenska kronor:
grundutbildningen 1,2 miljarder och forskningen ca 8--9
miljoner.
Lund genomför en stor IT-satsning genom sitt s.k.
studentdatorprojekt som innebär att både lärare och studenter
skall ha tillgång till egna datorer för utbildning.
Näringslivskontakterna är goda, inte minst genom
Teknikbrostiftelsen, kontaktsekretariatet och IDEON-
stiftelsen.
Lunds universitet har en mycket decentraliserad
organisation. Därför är långsiktighet i beslutfattandet från
staten nödvändigt, och de förändringar som skall ske inom
högskolans verksamheter måste förvarnas om i så god tid att
en decentral organisation kan ta hänsyn till dessa. I årets
budgetproposition menar vi att bristen på långsiktighet är en
nackdel för universitetet i Lund. Budgetbesparingarna är
svåra att få grepp om men vid en noggrann läsning menar
vi att de är minst 10 procent per år. Inte minst de luddiga
skrivningarna om besparingar på lokalkostnaderna är svåra
att tyda. Regeringen utgår tydligen ifrån att alla högskolor
har betalat överhyror generellt.
Vi menar att så inte är fallet för universitetet i Lund
eftersom där finns ett stort behov av att höja standarden både
på lokaler och utrustning. Vi menar att besparingen på
lokaler måste genomföras utifrån den befintliga standarden
på varje enskild högskola.
Lund är i full färd med att planera för att bygga ett Bio-
Medicinskt Centrum. Fortfarande saknas besked om hur
staten ser på den sista etappen. Vi menar att Lund måste få
detta besked så fort som möjligt eftersom planeringen är
beroende av om hela BMC kan genomföras enligt planerna.
Konsthögskolan i Malmö
Till hösten tar den nya konsthögskolan i Malmö in
studenter för första gången. Det är härligt att Skåne äntligen
har en högskola för konst. Det är de tidigare FORUM-
skolorna som varit basen. Till det kommer en satsning av
universitetet i Lund och av Malmö stad. Den finansiella
konstruktionen var/är en nödlösning som på sikt måste
ändras. Staten skall självklart ta ekonomiskt ansvar för denna
konsthögskola som man gör för landets övriga.
Högskoleutbildningar i Helsingborg
Sedan flera år bedrivs tvåårig högskoleutbildning i
Helsingborg. Den tillhör organisatoriskt universitetet i Lund
men genomförs praktiskt i Helsingborg.
Helsingborgs kommun och Lunds universitet har
genomfört en studie av behov av och möjligheter för att
utvidga samarbetet. Det gäller en logistikutbildning som ska
bygga på den högskoleutbildning som redan bedrivs i
Helsingborg och det gäller samordning med landstingets
vårdhögskoleutbildning. Lärarutbildningar är också aktuella
för samordning.
Vi anser att det är viktigt att även Helsingborg har
högskoleutbildningar och förutsätter att planerna genomförs.
Livsmedelsforskningen till Skåne
Skåne är den del av Sverige där mesta delen av våra
livsmedel produceras. Trots det finns centrum för
livsmedelsforskningen i Göteborg. Vi har tidigare år utförligt
argumenterat och utförligt redovisat hur viktig en utveckling
av livsmedelsproduktionen och industrin är för Skåne. Vi
jämför med hur metodiskt och målmedvetet Danmark har
satsat på sin livsmedelsproduktion. Samma långsiktighet och
målmedvetenhet efterlyser vi att Sverige ska använda. Skåne
har landets bästa åkerjord och är därmed den viktigaste
jordbrukande delen av landet.
Vi anser att livsmedelsforskningen borde byggas upp i
Skåne och resurser flyttas dit.
Skissernas museum
Skissernas museum i Lund finansieras i huvudsak av
medel genom universitetet i Lund/Malmö. Skånes
folkpartister har tidigare krävt att formerna för finansiering
och museets ställning ska säkerställas. Vi anser att museet
bör bli ett ansvarsmuseum för skisser och därmed finansieras
på samma sätt som landets övriga ansvarsmuseer.
Kulturutredningen arbetar om vissa mål och strukturfrågor
avseende det statliga museiväsendet. Därvid ska utredningen
även diskutera Skissernas museum i Lund.
Vi anser, i likhet med universitetet i Lund, att Skissernas
museum i Lund bör skiljas från universitetet och finansieras
av staten.
Vi anser också att det finns skäl att utse museet som ett
ansvarsmuseum med ett övergripande ansvar för att
dokumentera skapandeprocessen i offentlig konst.
Att utbilda för att reparera Skånes kulturhistoria
Skåne har många kulturellt värdefulla byggnader och
miljöer, inte bara skånska slott och slottsparker. Vi har också
industriminnen, befästningar och vallar, statarhus och
barnrikehus. Allt måste vårdas för att kommande
generationer skall förstå sin skånska historia. Därför borde
det också finnas mera av grund- och vidareutbildning av
hantverkare i Skåne. Hantverkare som kan specialisera sig
på att arbeta med dessa historiska hus och områden.
Landskrona startar hösten 1995 ett
kulturvårdsgymnasium. De har begärt av Skolverket och
regeringen att få vara riksrekryterande eftersom det är den
enda gymnasieskolan med kulturvård som karaktärsämne.
Stiftelsen Skånehantverk på Citadellet i Landskrona skall
delta i utbildningen liksom andra kulturella inrättningar i
Landskrona med omgivning. Vi anser att regeringen skall
bevilja Landskronas begäran om riksrekrytering så fort som
möjligt.
Studerande från de baltiska staterna och Polen
Skåne har traditionellt nära och förtroendefulla relationer
med de baltiska staterna och Polen. Just nu genomgår de
länderna en svår omställning som innebär stora
grundutbildningsbehov av ungdomar och fortbildning av
äldre. I kraft av sedan länge upprättat samarbete är det
naturligt att de vänder blickarna mot Skåne och att
universitetet i Lund/Malmö och högskolan i Kristianstad blir
ett självklart val.
Vi anser att del av de medel som regering och riksdag
avsätter för bistånd till de baltiska länderna och Polen bör
kanaliseras till skånska utbildningar. Likaså att
biståndsmedel kan användas för lärare från universitetet och
högskolan som kan hjälpa till att bygga upp instutioner i
länderna.
Miljöuniversitet i Malmö
Sedan tre år har det funnits realistiska planer på att upprätta
ett FN-institut för miljö i Malmö. I regionen finns stor
samlad kunskap och kompetens vad gäller utbildning,
forskning och utveckling inom miljöområdet. Det är FN-
organen UNESCO, UNIDO och UNEP som tagit upp frågan.
Nu har planerna ytterligare konkretiserats och därför bör
frågan tas upp i regeringen inför nästa
forskningsproposition.
Miljöuniversitetets utbildning skall koncentreras på
vattenresursfrågor, ny teknologi för vattenrening,
sophantering, energi och förnyelsebara energikällor.
Malmö stad samarbetar i denna fråga med båda länens
länsstyrelser, universitetet i Lund och olika miljöföretag som
SYSAV, Sydkraft och utbildningsproduktion AB samt FN-
organisationerna. Malmö/Lund-området lämpar sig utmärkt
väl för att bygga ett internationellt institut av denna typ.
Skåne har den breda kompetens som krävs.
Dessutom finns WMU-World Maritime University i
Malmö och sedan tiotals år pågår en diskussion och
planering för en motsvarande FN-utbildning inom det
medicinsk-tekniska området.
Dessa tre världsrekryterande FN-utbildningar skulle
kunna samlokaliseras i Malmö.
Vi anser att Sveriges regering aktivt borde engagera sig i
att ett miljöuniversitet etableras i Malmö.
Högskolan i Kristianstad
De lokala högskolorna är av stor betydelse för landets
utveckling. Beträffande Högskolan i Kristianstad kan
tilläggas fördelen av ett nära samarbete med Lunds
universitet både vad avser samordnad utbildning och
fungerande forskningsanknytning. Allt i syfte att stärka den
gemensamma kompetensen i Skåne inför framtidens
utmaningar.
Den ena av Högskolans två huvuduppgifter är att
tillhandahålla högre utbildning både i ett nationellt och ett
regionalt perspektiv. Av grundläggande betydelse är här U-
sektorn med utbildningar till förskollärare, fritidspedagoger
och grundskollärare med vidareutveckling till
gymnasielärarutbildning. På E-sektorn gäller det
civilekonomer och affärsekonomer samt industriell
ekonomi. Inom T-sektorn ligger utbildningar till
byggnadsingenjörer, elektroingenjörer och
maskiningenjörer. För en regional högskola är det
nödvändigt att balansera bredd och profilering i
utbildningen.
Nuvarande statliga resursfördelningsssystem uppfattas av
de nya högskolorna som orättvist. Vi anser att man skall
avvakta intill dess den utvärdering som görs av hela det nya
resursfördelningssystemet är färdig.
Den andra högskoleuppgiften är att fungera som en
regional utvecklingsmotor. Här gäller det bl.a. att förse
regionen med akademiskt utbildad arbetskraft, att medverka
i fort- och vidareutbildning av yrkesverksamma, att anordna
spetsutbildningar inom specifika profilområden och att
utgöra en länk till den nationella och internationella
vetenskapsvärlden.
En särskild satsning bör göras för att skärpa den skånska
näringslivsprofilen och så bör ske både inom jordbruks- och
livsmedelssektorn samt på plast- och kemikalieindustrisidan.
Här bör kraftsamling ske genom samverkan i nätverk mellan
Högskolan i Kristianstad, lantbruksuniversitetet i Alnarp
inkl. dess anläggning på Balsgård samt Tekniska högskolan
och Ekonomihögskolan vid universitetet i Lund/Malmö.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Skåne som en spjutspets i IT-
satsningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om generella besparingar på
lokalanslaget till högskolorna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om besked om etapp tre i planeringen
av BMC vid universitetet i Lund,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansiering av Konsthögskolan i
Skåne,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Skissernas museum i Lund,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om biståndsmedel för högre
utbildningar till de baltiska staterna och Polen,2
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett miljöuniversitet i Malmö,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Högskolan i Kristianstad.
Stockholm den 25 januari 1995
Margitta Edgren (fp)
Bengt Harding Olson (fp)
Siw Persson (fp)
1 Yrkande 5 hänvisat till KrU.
2 Yrkande 6 hänvisat till UU.