Kommunala och regionala organ har under många år
arbetat med utvecklingen av den högre utbildningen i
Södermanland/Västmanland. Verksamheten vid
Mälardalens högskola har under de senaste åren genomgått
en kraftig expansion. Antalet studenter har fyrdubblats under
en tioårsperiod. Nivå och kvalitet på utbildningen och nya
anläggningar för högskolan har skapats.
Det som hittills skett ser vi dock endast som ett första steg
i en målinriktad satsning mot framtiden i en av de svenska
regioner som har störst potential i ökad högskoleutbildning.
Starka signaler från näringsliv och samhälle kräver nu
gemensamt en uppgradering av grundutbildning, forskning
och forskarutbildning. Forskarutbildning saknas i dag helt
vid Mälardalens högskola.
Både Södermanlands och Västmanlands län har i
förhållande till övriga riket en låg övergång från
gymnasieskola till högskola. Omvänt kan sägas, att det
indikerar en ovanligt stor potential för ökad rekrytering till
en expanderad och kvalitetshöjd högskola. Ett kraftfullt
åtgärdsprogram i grund- och gymnasieskolan för rekrytering
till främst naturvetenskap och teknik startas nu i de båda
länen.
Behovet av högutbildad arbetskraft och forskning är
särskilt stort bland företag som arbetar i internationell
konkurrens. Detta gör satsningar på högre utbildning
angelägna i västra Mälardalen. Många företag i regionen är
exportföretag med högteknologisk profil. Samarbetet mellan
Mälardalens högskola och näringslivet i regionen har bland
annat tagit sig uttryck i så kallad COOP-utbildning inom
ingenjörsutbildningen (utbildning varvad med praktik i
företag). Den typen av satsning kan på sikt ge god
samhällsekonomisk avkastning och bidra till att landets
behov av kompetens inom området tillfredsställs.
Kommuner, länsstyrelser och högskolan arbetar i dag
gemensamt för att förverkliga nästa fas i utvecklingen av
högskolan. Projektet kallas Mälardalens Nätverksuniversitet.
Mälardalens Nätverksuniversitet skall enligt planerna bli
en administrativ enhet med ett antal större områdesenheter
(fakulteter) och forskningsinstitut samt ett antal
lärcentra/studiecentra för distansutbildning. De två större
utbildningsorterna ska alltjämt vara Eskilstuna och Västerås,
med blandad samhällsvetenskaplig, humanistisk och
teknisk/naturvetenskaplig utbildning. Vidare skall
verksamheten på de orter där utbildning redan i dag bedrivs,
som Nyköping, Fagersta, Köping och Katrineholm
utvecklas. Som kritisk massa för hela nätverket kan anges en
nivå om omkring 12 000
helårsstudenter.
Mälardalens högskola har redan i dag en profil som
integrerar teknik och naturvetenskap med humaniora och
samhällsvetenskap och dessutom utvecklar
tvärvetenskapliga utbildningar över traditionella
fakultetsgränser. Mälardalens högskola har därför mycket
goda möjligheter att vidareutveckla en teknisk-humanistisk
profil, som fyller ett stort behov på framtidens
arbetsmarknad.
Det breda nätverk som högskolan har i dag med framför
allt Uppsala universitet, KTH, Linköpings universitet,
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm och andra
högskolor i Stockholm bör användas även under den fortsatta
utvecklingen. Även Stockholms universitet och
Handelshögskolan bör kunna medverka som sådana
''fadderuniversitet''.
Mälardalens högskolas geografiska läge är mycket
fördelaktigt. Det medger korta restider inte bara för studenter
från hela Mälardalsområdet, utan också för resurspersoner,
där den relativa närheten till så många universitet och
fackhögskolor är en stor fördel. Redan i dag har högskolan
ett utvecklat utbildningssamarbete med flera universitet och
fackhögskolor. Framöver blir naturligtvis ytterligare
samarbetspartners aktuella, såväl inom Sverige som
internationellt.
Förutsättningarna att utveckla Mälardalens högskola till
ett ''Mälardalens Nätverksuniversitet'', som beskrivits ovan
är mycket goda. Studerandepotentialen är större än på de
flesta andra håll i landet, det geografiska läget har ett större
befolkningsunderlag än något annat, det stora lokala och
regionala engagemanget skapar de nödvändiga
förutsättningarna för en utveckling, och näringslivets
intresse är en väsentlig del för framgång.
En fortsatt utveckling av Mälardalens högskola enligt de
utgångspunkter som skisserats ovan bör väl kunna ske inom
den givna ekonomiska ramen för högskoleverksamhet.
Regeringen bör aktivt stödja det lokala och regionala arbetet
för att utveckla Mälardalens högskola. Vidare bör frågan om
ett Mälardalens Nätverksuniversitet övervägas i samband
med en nödvändig utredning om behovet av ytterligare
utbyggnad och förnyelse av civilingenjörsutbildningen, i
likhet med vad som föreslås i propositionen om behovet av
utökade satsningar inom de tekniska och naturvetenskapliga
områdena.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av utveckling av Mälardalens
högskola.
Stockholm den 25 januari 1995
Lars G Linder (s)
Margareta Israelsson (s)
Anita Persson (s)
Berit Oscarsson (s)
Michael Hagberg (s)
Göran Magnusson (s)
Laila Bjurling (s)
Paavo Vallius (s)
Elisebeht Markström (s)
Sven-Erik Österberg (s)
Mariann Ytterberg (s)