Högskolan i Luleå tillkom 1971 som teknisk högskola.
Den har haft stor betydelse för länets utveckling. Flera
företag, bland annat Arctic Software, har avknoppats från
högskolan i Luleå. Många företag samarbetar i dag med
högskolan, framför allt när det gäller teknikutveckling.
Kompetens har tillförts Norrbotten i form av civilingenjörer,
ekonomer och systemvetare som utexaminerats och stannat
kvar i länet. Högskolan har också en viktig betydelse för
norrbottningarnas självkänsla och framtidstro.
Högskolans betydelse för länets framtid och fortsatta
utveckling har kanske aldrig varit så stor som just idag.
Övergången till det nya kunskaps- och
informationssamhället medför en hel del problem för ett län
som Norrbotten. Samtidigt öppnar det nya möjligheter inför
framtiden. I denna förändringens tid är Högskolan av mycket
stor betydelse.
Norrbotten -- ett län i stort behov av kunskap och
teknikutveckling
Antalet sysselsatta inom industrin och de traditionella
basnäringarna minskar. Detta märks tydligt i Norrbotten där
basindustrin sysselsätter många människor. Dessutom
arbetar många norrbottningar i små och medelstora företag
som fungerar som underleverantörer till de stora
industrierna.
Under de senaste åren har många anställda fått lämna sina
arbeten. Teknikutvecklingen har fört med sig ett minskat
behov av antalet anställda inom basindustrierna. Norrbottens
basindustrier har nått stora framgångar på den internationella
marknaden, mycket tack vare en världsledande teknologi.
För att kunna behålla de positionerna kommer ytterligare
teknikutveckling att vara nödvändigt. Samtidigt riskerar det
att föra med sig att ännu fler människor mister sina arbeten.
Det är framför allt inom kunskaps- och
forskningsintensiva företag som tillväxten i ekonomin väntas
komma. I Norrbotten svarar dessa företag för cirka 10
procent av industrisysselsättningen vilket kan jämföras med
till exempel Östergötlands- och Stockholms län där den
delen av industrin svarar för cirka 50 procent.
Riksgenomsnittet är drygt 35 procent. Denna förskjutning
inom industrin medför ett större behov av välutbildad
arbetskraft. Speciellt viktigt blir behovet av utbildning i ett
län som Norrbotten för att klara denna omställning. Industrin
i länet har också en mindre andel högskoleutbildade än i
landet som helhet.
Högskolan i Luleå har stor betydelse, inte bara för
teknikutvecklingen inom industrin och vidareutbildning av
arbetskraften. Den har också stor betydelse för länets
ungdomar. I dag har Norrbotten en mindre andel människor
med eftergymnasial utbildning än riket i sin helhet. Att få
fler ungdomar att studera vidare efter gymnasiet är en viktig
framtidsfråga för länet. Utflyttningen av ungdomar, framför
allt av unga kvinnor, är ett problem för kommunerna i
Norrbotten. Utbildningsmöjligheterna är en viktig faktor för
att ungdomarna ska stanna kvar i länet.
Informationsteknologin och det nya kunskaps- och
informationssamhället kan öppna helt nya möjligheter för ett
län som Norrbotten. På arbetsmarknaden kommer
samhällets mänskliga kvaliteter att ha större betydelse i
framtiden. Med modern teknik och goda kommunikationer
kan fler jobb utföras där människorna väljer att bo. Redan i
dag har de geografiska avstånden mindre betydelse för
möjligheten att utföra avancerade jobb.
I det nya kunskaps- och informationssamhället kommer
utbildningen att ha stor, för att inte säga avgörande, betydelse
för möjligheten att konkurrera. Detta gäller såväl för
enskilda individer och företag som för kommuner, regioner
och länder. Norrbottens framtid är i stor utsträckning
beroende av vilken tillgång på kunskap och utbildning som
finns i länet. Högskolan spelar här en avgörande roll.
Högskolan i Luleå
Sedan starten 1971 har Högskolan i Luleå vidgat sin
verksamhet från att i princip vara en renodlad teknisk
högskola till att ha utbildning inom flera områden.
Utbildningen bedrivs i dag inom fyra huvudområden:
teknisk utbildning, samhällsvetenskaplig utbildning,
lärarutbildning och musikutbildning. I dag finns cirka 6 000
studenter vid Högskolan.
Forskningsstödjande åtgärder
Högskolan i Luleå har i dag fasta forskningsresurser endast
inom teknisk fakultet. Högskolestyrelsen har också inrättat
professurer i pedagogik, orgel och komposition. Avsikten
med dessa professurer är i första hand att garantera
forskningsanknytningen av den grundläggande utbildningen
inom lärar- och musikutbildningarna. Tjänsterna har bland
annat finansierats med externa bidrag och
forskningsanknytningsmedel.
Vid riksdagens beslut med anledning av den
forskningspolitiska propositionen 1990 tilldelades inte
Högskolan i Luleå några medel för forskningsstödjande
åtgärder. I ett brev till utbildningsutskottet i samband med
1993/94 års proposition informerade
utbildningsdepartementet om att en mening fallit bort i
propositionen som förutskickar att frågan skall prövas i nästa
forskningspolitiska proposition. Högskolan framförde då att
frågan måste få sin lösning under innevarande treårsperiod
genom att utnyttja den anslagspost till regeringens
disposition som finns under anslaget.
Inte heller i årets proposition finns något anslag för
forskningsstödjande åtgärder till Högskolan i Luleå.
Samtidigt pekar statsrådet på vikten av att även mindre och
medelstora högskolor kan bedriva forskning så att kvaliteten
på verksamheten blir hög.
Högskolans utbildningar utanför det tekniska
utbildningsområdet befinner sig fortfarande i en situation
helt analog med den som rådde vid de mindre och medelstora
högskolorna före riksdagsbeslutet 1990. Lärarna inom dessa
utbildningar är de enda i landet som inte har tillgång till
endera fakultetsanslag eller medel för forskningsstödjande
åtgärder.
Med det nya resurstilldelningssystemet skärps
konkurrensen mellan högskolorna. Stora skillnader i de
resursmässiga förutsättningarna i fråga om forskningsstöd
innebär att konkurrensen snedvrids till Högskolans nackdel.
Högskolan i Luleå bör tilldelas ekonomiska medel för
budgetåret 1995/96 under anslaget C 49.
Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och
medelstora högskolor. Medlen kan belasta anslagsposten till
regeringens disposition.
Informationsteknologi
Vikten av informationsteknologi i ett glest befolkat län
som Norrbotten med stora avstånd har tidigare nämnts i
motionen. Högskolan i Luleå bedriver i dag utbildning och
forskning inom området informationsteknologi. I samverkan
med ett antal företag inom IT-området har ett Centrum för
distansöverbyggande teknik bildats. Verksamheten
finansieras med vissa medel från Högskolans
fakultetsanslag, NUTEK och företagen. Denna verksamhet
skulle kunna utvecklas på ett kraftfullt sätt med ett särskilt
tillskott till Högskolans fakultetsanslag.
Samhällsvetenskaplig forskning
Inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet vid
Högskolan i Luleå har det de senaste åren tillkommit nya
utbildningsprogram i huvudämnen som företagsekonomi,
nationalekonomi, statskunskap och juridik.
Inom Högskolans tekniska fakultet finns i dag ett 45-tal
professurer, framför allt inom tekniskt tillämpade områden.
Inom den tekniska fakulteten finns några professurer inom
ekonomi. Dessa utgör forskningsöverbyggnad för
civilingenjörsutbildningarna, men till viss del också för de
samhällsvetenskapliga utbildningarna. Professurer finns i
ämnena företagsekonomi, industriell marknadsföring,
industriell organisation, transportteknik och kvalitetsteknik.
Den forskning med anknytning till samhällsvetenskaperna
som bedrivs inom teknisk fakultet är emellertid otillräcklig
för att utgöra en acceptabel forskningsöverbyggnad för de
samhällsvetenskapliga utbildningarna och för
lärarutbildningarna.
Inom det tekniska området är resurserna för utbildning och
forskning ungefär lika stora, 115 miljoner kronor respektive
111 miljoner kronor. Utbildningarna inom det
samhällsvetenskapliga området omsluter 106 miljoner
kronor medan forskningsanslaget inom detta område är noll
kronor. Högskolan måste tillföras resurser för
samhällsvetenskaplig forskning.
Det blir allt mer nödvändigt för forskarna inom det
tekniska området att samarbeta med forskare inom andra
discipliner. Detta är ytterligare ett skäl till att förstärka
samhällsvetenskaperna. Den verkligt nydanande
forskningen är ofta gränsöverskridande och sträcker sig över
traditionella fakultetsgränser. Utvecklingen av den tekniska
forskningen vid Högskolan i Luleå följer två huvudlinjer,
dels en fördjupning inom de olika disciplinerna och dels en
gränsöverskridande breddning med starka inslag av
tvärvetenskap. Denna forskning förutsätter en nära
samverkan mellan forskare med olika inriktning och
bakgrund, i första hand mellan tekniker och samhällsvetare.
I dag sker detta dels genom samverkan med samhällsvetare
och beteendevetare på andra orter och dels genom att det
inom teknisk fakultet finns forskare med sådan bakgrund.
För att verksamheten skall kunna utvecklas vidare måste
Högskolan bygga upp en egen och mer omfattande
kompetens inom samhällsvetenskap.
I många sammanhang framhålls vikten av att högskolans
lärare är forskarutbildade. Förutsättningarna för en effektiv
forskarutbildning utanför teknisk fakultet är i dag mycket
begränsade på Högskolan i Luleå. Ett samhällsvetenskapligt
fakultetsanslag skulle kunna förändra detta.
Forskarutbildning finansierad med ett samhällsvetenskapligt
fakultetsanslag skulle också öppna möjligheter till en
samverkan med forskarutbildning inom teknisk fakultet. Det
skulle ge möjligheter till en värdefull breddning av
forskarutbildningen och ge de forskarstuderande kunskaper
och utblickar utanför det egna fakultetsområdet.
För att tillgodose Högskolans behov av resurser för
forskning utanför den tekniska fakulteten bör riksdagen
tilldela Högskolan i Luleå ett samhällsvetenskapligt
fakultetsanslag. Högskolans avsikt är inte att bygga upp en
traditionell samhällsvetenskaplig fakultet som exempelvis
den vid Umeå universitet utan snarare en verksamhet som
liknar forskningen vid den filosofiska fakulteten vid
Linköpings universitet -- en forskning som är uppbyggd
kring tema snarare än discipliner. Dessa teman skall svara
mot väsentliga forskningsbehov, ligga i linje med
Högskolans verksamhet och spegla utbudet vid Högskolan i
Luleå.
Högskolan i Luleå -- ett tekniskt universitet
Högskolan i Luleå är den enda högskolan med fasta
forskningsresurser som bär denna typ av namn. Detta har lett
till en del förvirring då namnet i övriga fall betecknar någon
av de mindre och medelstora högskolorna. Det är lätt att få
en felaktig bild av Högskolan i Luleå och högskolans
inriktning och verksamhet.
Ett nytt namn skulle kunna ge en riktig bild av vad
Högskolan är; en teknisk högskola som också har en viktig
verksamhet utanför teknisk sektor och teknisk fakultet.
Högskolan i Luleå bör istället heta Tekniska universitet i
Luleå. Detta skulle markera att det handlar om en forskande
högskola med viss bredd, men där tekniken dominerar.
Namnkonstruktionen ''Tekniska universitetet i Luleå'' är
inspirerad av utländska förebilder, t.ex. de tyska tekniska
universiteten som i allmänhet har utbildning och forskning
inom ett något vidare fält än de tekniska högskolorna i
Sverige.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en utveckling av
Högskolan i Luleå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av endera fakultetsanslag
eller medel för forskningsstödjande åtgärder för lärarna
utanför det tekniska utbildningsområdet vid Högskolan i
Luleå,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ekonomiska medel till
Högskolan i Luleå.
Stockholm den 23 januari 1995
Eva Persson Sellin (s)
Monica Öhman (s)
Leif Marklund (s)
Lennart Klockare (s)
Birgitta Gidblom (s)
Lars U Granberg (s)
Kristina Zakrisson (s)
Ulf Kero (s)