Motion till riksdagen
1994/95:Ub7
av Margitta Edgren och Conny Sandholm (fp)

med anledning av prop. 1994/95:85 Betyg i det obligatoriska skolväsendet


Inledning
Vi delar den uppfattning, som framförs i en fyrpartimotion
från partierna i den föregående regeringen, att det är
olyckligt att nu fatta beslut om långtgående förändringar i
betygssystemet, utan att tillräckliga ansträngningar gjorts att
åstadkomma en bred politisk förankring av besluten. Elever
och lärare har rätt att kräva ett betygssystem som ligger fast,
oberoende av skiftande politiska majoriteter. Vi beklagade
mycket att det, trots ett enigt utredningsförslag och trots
försök att nå en kompromiss, inte blev möjligt att få ett brett
stöd för betygsbeslutet hösten 1993.
I första hand bör förevarande proposition alltså avslås i
avvaktan på ett nytt förslag, som har förutsättningar att få ett
bredare stöd.
Om majoriteten ändå anser att ett nytt riksdagsbeslut på
betygsområdet skall fattas nu, vill vi i denna motion redogöra
för folkpartiets ståndpunkter i betygsfrågan. Vår
förhoppning är, i så fall, att vissa förbättringar skall kunna
åstadkommas under utskottsarbetet.
Betyg
Det stora, viktiga beslutet för svensk grundskola,
övergången från regelstyrning till målstyrning, har det rått
politisk enighet om i riksdagen. Riksdagen var även enig om
varför regelstyrningen borde överges. Ett motiv var att det
centraliserade systemet inte visat sig effektivt när det gällde
att motverka segregering i skolväsendet -- att styra extra
resurser till elever i störst behov av dem.
Målstyrning innebär bl.a. att man i skolan tar reda på om
eleven uppnått de mål som kursplan och betygskriterier
anger. Hur eleven når målen är av mindre betydelse.
Målstyrningen ger utrymme för skolor och lärare att själva
välja pedagogik och metod att arbeta efter. Däremot har
skolan ett tydligt resultatansvar för att målen nås av eleverna.
Stora delar av proposition 1992/93:220 En ny läroplan, var
konsekvenser av övergången till målstyrning.
Folkpartiet liberalerna anser att regeringens proposition
1994/95:85 Betyg i det obligatoriska skolväsendet,
innehåller förändringar av betygssystemet som äventyrar
målstyrningens möjlighet att komma till rätta med ovan
nämnda brister. Vi anser att ett kunskapsrelaterat
betygssystem, där kursplanerna är utgångspunkten, är en
grundförutsättning för resultatansvar och ett styrsystem som
påtalar om eleven ännu inte har de kunskaper som
måldokumenten anger.
Den aktuella propositionen föreslår endast diffusa
riktlinjer för hur rapporteringen till hemmen ska ske upp
t.o.m. årskurs 7. Från årskurs 8 föreslår regeringen ett
betygssystem som saknar uttryck för att eleven inte nått
kunskapsmålen. Genomförs detta förslag stannar
förändringen i styrningen av skolan halvvägs mellan
regelstyrning och målstyrning vilket kan innebära negativa
konsekvenser för de svaga elever som behöver extra insatser
från skolan.
Folkpartiet liberalerna menar att målstyrning med
resultatansvar och existensen av betyget ''ännu icke
godkänd'' understryker elevens rätt att få stöd för att nå
godkändnivån.
Betyg från årskurs 7
Ett av de stora framstegen i propositionerna 1992/93:220
och 250 samt Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet
och de frivilliga skolformerna (LPO 94) är att föräldrar och
elever på förhand skall ha rätt att få veta utifrån vilka kriterier
eleverna bedöms.
Det är också dokumenterat från andra områden att det har
en bra effekt på elevers prestationer och engagemang för
skolarbetet när de på förhand känner till hur de värderas och
vad som värderas. Folkpartiet liberalerna har tidigare hävdat
att elever i årskurs 7 har möjlighet att ta till sig detta. Vi
menar därför att skolan skall vara fri från regelrätta betyg
under de sex första åren i skolan och att skriftliga betyg skall
ges först från höstterminen i årskurs 7.
Betyg i en sexgradig skala
I enlighet med riksdagsbeslutet 1993 anser folkpartiet
liberalerna att betygssystemet bör innehålla en sexgradig
skala varav fyra steg över ''godkänd'' nivån. För en elev som
inte når upp till kravnivån för godkänd bör en ''ännu icke
godkänd'' nivå ges fram till slutbetyget i årskurs 9.
Det är viktigt att poängtera att skolan och dess
huvudman -- kommunen -- har ett resultatansvar att se till
att eleverna får de kunskaper som krävs för godkänd. Detta
innebär att resurser tidigt måste sättas in i de fall då eleven
behöver extra stöd för att kunna bli godkänd. Betygssystemet
är därmed inte bara ett sätt att informera elever och föräldrar
om skolarbetet utan även ett sätt att utvärdera skolan och
undervisningen. Vi anser till skillnad från
socialdemokraterna att skolverket skall få fortsätta sitt arbete
med att utarbeta kriterier för tre nivåer som stöd för sex
betygssteg.
Barn med särskilda behov
Ett betygssystem med en ''ännu icke godkänd''-nivå
aktualiserar barn med särskilda behov. Skolan måste bli
bättre på att upptäcka och uppmärksamma dessa barn. Ju
tidigare ett barn får den extra hjälp som behövs desto större
är chansen att barnet klarar att nå upp till skolans
kunskapskrav inom rimlig tid. Vi menar att alla elever i den
svenska skolan skall kunna bli godkända även om det kanske
tar lite längre tid för andra barn. Till elever som trots alla
ansträngningar från skolans och elevens sida inte nått upp till
godkändnivån när slutbetyg skall ges i årskurs 9 bör, istället
för betyg, ett studieomdöme ges.
Nationella prov
Det är bra att regeringen håller fast vid det tidigare beslutet
om att lärarna skall kunna få hjälp genom nationella
provbanker. Skolverket har fått i uppdrag att administrera en
sådan provbank från vilken de lärare som önskar skall kunna
rekvirera lämpligt sammansatta prov.
Jämförbarheten i betygssystemet upprätthålls genom
nationella riksgiltiga prov. Som vi ovan sagt är det viktigaste
att nationella prov baseras på samma kunskapssyn och styr
mot samma mål som skolans styrdokument.
Riksdagsbeslutet hösten -93 innebar att det i ett nationellt
provsystem för grundskolan bör ingå dels diagnostiska prov
och grundläggande färdighetsprov för det andra och sjunde
skolåret samt ämnesprov för alla elever i basämnen efter fem
respektive nio års skolutbildning, dels att det bör göras
urvalsundersökningar för uppföljning av kunskaper i olika
ämnen och årskurser.
Regeringen föreslår nu att ämnesproven i åk 5 inte skall
vara obligatoriska. Vi avvisar detta eftersom proven i första
hand syftar till att utvärdera undervisningen och är ett sätt
för kommunen att veta för vilka elever extra resurser måste
sättas in. Därför bör alla elever delta även friskolornas elever.
Utvecklingssamtalen viktigast
En grundförutsättning för att ''kvartssamtalen'' skall
kunna fungera bättre än de gör idag är att skolan inser att den
har ett tydligt pedagogiskt resultatansvar, som skall
kommuniceras till föräldrarna. I det tydliga ansvaret är de på
förhand redovisade öppna kriterierna för betygsstegen
viktiga.
Betyg får emellertid aldrig ersätta den kontinuerliga
kontakten mellan läraren och hemmet. Vi menar att man
måste vidareutveckla samtalen mellan lärare, elev och
föräldrar till ett strukturerat utvecklingssamtal. Det är viktigt
att eleven och föräldrarna ständigt får signaler om hur
skolarbetet fungerar och vilka framsteg som görs. Men det
är även väsentligt att läraren på ett begripligt sätt
konkretiserar för eleven och föräldrarna hur resultaten kan
förbättras. Föräldrar som märker att deras barn ligger efter i
skolarbetet, t.ex. genom de nationella provens resultat, skall
kunna kräva att ytterligare resurser sätts in och att en plan
läggs upp för hur eleven skall kunna förbättra sina resultat
och nå upp till målen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förändringar i betygssystemet.

Stockholm den 17 november 1994

Margitta Edgren (fp)

Conny Sandholm (fp)