Det råder ingen tvekan om att de svenska lärarnas roll och
ställning måste uppvärderas kraftigt. Dagens lärare ställs
ofta inför orealistiska krav. De ska självfallet vara goda
pedagoger som motiverar eleverna till stordåd och förväntas
dessutom fungera som kuratorer och psykologer för barn
med sociala problem och brist på annan vuxenkontakt.
Samtidigt åtnjuter de relativt låg status i samhället. Lärarna
är skolans viktigaste aktörer. Genom sin undervisning och
sitt sätt att handleda klasser och elever bidrar de i mycket
högre grad än vad som i allmänhet antas till elevernas
utveckling inte bara när det gäller kunskaper och färdigheter
utan också attityder och normer. Det är inte lätt att vara lärare
i dagens skola. Ofta präglas vardagen i skolan av oordning,
bristande arbetsro och av att många elever har svårt att
koncentrera sig. Ibland saknas även de praktiska
förutsättningarna för att genomföra en bra undervisning. Om
vi skall få den kvalitetsförbättring och kompetenshöjning
som är nödvändig i skolan, måste lärarna inspireras att gå i
spetsen för förnyelse och pedagogisk utveckling.
Lärarutbildningen
Det är viktigt att både grundutbildning och fortbildning
präglas av en helhetssyn på läraren och att den inte begränsas
till vad som i traditionell mening kallas pedagogik och
metodik. Lärarens roll som personlighetsdanare,
attitydskapare och som föredöme måste också framhållas.
Olika metoder för lämplighetsurval vid antagningen till
lärarutbildningen bör därför utvecklas och prövas som ett
komplement till betygen.
Lärarutbildningen måste tillgodose högt ställda
kvalitetskrav på såväl fördjupade ämneskunskaper som
pedagogik och arbetssätt. Detta är en viktig förutsättning för
en kompetent och intresseväckande undervisning som kan
motivera eleverna. Det finns idag en oro över att
lärarutbildningen varierar i kvalitet och innehåll mellan
studieorterna, vilket i förlängningen kan leda till att det inte
går att upprätthålla en likvärdig skolstandard i hela landet.
Inom vissa områden ligger också lärarutbildningen efter
samhällsutvecklingen. Detta gäller inte minst på IT-området.
Istället för att förse studenterna med nya impulser på detta
område, kommer de flesta som färdiga lärare att upptäcka
att deras elever kan betydligt mer än vad de själva kan om
informationsteknologin. Utbildningen på IT-området måste
därför förbättras.
Lärarna som undervisar på de olika lärarutbildningarna har
ofta en dålig förankring i dagens skola. De har lämnat den
skola de utbildar lärare för och har därför inte kunskap om
hur dagens skola ser ut. Praktikdelen i undervisningen bör
därför utökas och genomföras kontinuerligt under
utbildningstiden.
Dagens grundskollärare utbildas för framtidens stadielösa
skola, men när de sedan kommer ut i verkligheten är det
fortfarande det gamla stadiesystemet som gäller. Dagens
skola stämmer inte med de nya grundskollärarnas ämnes-
och årskurskompetens, vilket ibland leder till att de
undervisar utan formell kompetens. Bättre
överensstämmelse mellan lärarutbildningen och den verkliga
skolorganisationen bör därför eftersträvas.
Lärarutbildningen kan också förbättras genom att det
nytänkande och utvecklingsarbete som redan äger rum på
många skolor används som utgångspunkt i undervisningen.
Det är med tillfredsställelse vi konstaterar att regeringen
avser att göra en översyn av grund- och fortbildningen.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att
de synpunkter som angetts ovan beaktas vid denna översyn.
Lärarlegitimation
Nyutbildade lärare lämnas alltför ofta att på egen hand
klara av sitt krävande arbete. Erfarna lärare bör därför
tjänstgöra som rådgivare och handledare åt nyutbildade
lärare under deras första tjänstgöringsår. Detta borde leda
fram till någon form av lärarlegitimation, vilket sannolikt
skulle höja yrkets status.
För att stötta lärarna i deras roll bör skolorna dessutom ha
tjänster med pedagogiskt ledar- och utvecklingsansvar.
I allt arbete som har med människor att göra finns risk för
utbränning. Från föräldrar och ansvariga skolpolitikers sida
måste lärarna få ett bättre stöd och mer uppmuntran än
hittills. Det psykologiska klimatet runt läraren kan ha
avgörande betydelse för hur hon eller han lyckas undgå
utbränning.
Genom tätare föräldrakontakter kan lärarna skapa
förståelse för hur mycket tid som läggs ner vid sidan av
själva undervisningen. Att tydligt beskriva lärarnas yrkesroll
för omvärlden är ett sätt att upprätta deras status i samhället.
Lärarna måste också ges betydligt bättre förutsättningar att
delta både i de beslut som rör dem själva och situationen i
övrigt på skolan. Skolråd där lärare, föräldrar och elever är
beslutande bör prövas mer allmänt.
Fortbildningen
Grundutbildningen ska ge gedigna ämneskunskaper som
kontinuerligt fördjupas och förnyas genom fortbildning.
Med tanke på förändringshastigheten i samhället och den
ständigt förändrade lärarrollen är fortbildningen mycket
viktig. Kommuner och styrelser för fristående skolor måste
avsätta tillräckliga resurser för kontinuerlig fortbildning av
lärarna. Deras behov av fortbildning, inte bara i de
traditionella skolämnena utan också i uppgiften att medverka
vid elevernas hela personlighetsutveckling måste
tillgodoses. Därför skall fortbildningen inrymma också rent
personlighetsutvecklande inslag vid sidan av fördjupning av
ämneskunskaper och pedagogik och av framåtriktat
utvecklingsarbete.
Arbetsmiljö
Omsorgen om både elever, lärare och övrig skolpersonal
visar sig även genom en hälsosam och tilltalande fysisk
arbetsmiljö. Den blir också ett mått på statusen hos dem som
arbetar där. En nedsliten, osund, nedklottrad skola inbjuder
varken till arbetsinsatser eller ansvarstagande. Kommunerna
måste här ta sitt ansvar för att tillhandahålla en trivsam och
fräsch arbetsmiljö för de 1,5 miljoner människor som
dagligen vistas i våra skolor.
Rektor har idag det övergripande ansvaret för
verksamheten på den enskilda skolan. I detta ansvar ligger
bland annat att förhindra mobbning och trakasserier av såväl
lärare som elever. Diskussionerna kring mobbning har nästan
uteslutande fokuserats på eleverna. Detta är dock bara en
sida av verkligheten. Det finns även många lärare som
dagligen utsätts för trakasserier i olika former av sina elever.
Med tanke på rektorernas ansvar för dessa problem måste de
få en adekvat utbildning för att hantera detta.
Skolledarutbildningen bör därför förbättras på områden som
personalvård och arbetsledning.
Läraren ser det ofta som ett misslyckande om eleverna inte
är intresserade av undervisningen. Därför vågar de inte
diskutera disciplinproblem. Denna attityd bör förändras så
att lärarna istället för att dölja problemen söker
gemensamma lösningar på dem. Att arbeta i arbetslag där
flera vuxna har ansvar för en grupp elever är också ett sätt
att minska utsattheten.
Det finns samhällsekonomiska skäl för en satsning på
lärarna. De flesta är överens om att Sverige måste satsa mer
på utbildning för att kunna hävda sig internationellt. Ska
lärande anses vara en huvuduppgift, och lärarna följaktligen
anses ha en av de viktigaste funktionerna i samhället måste
deras kvalifikationer och status höjas. Bättre kunskap hos
hela folket skapar sedan förutsättningar för att lyfta hela
landets potential och konkurrensförmåga.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lämplighetsurval vid antagningen
till lärarutbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utbildning på IT-
området för blivande lärare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att praktikdelen i
lärarutbildningen utökas och genomförs kontinuerligt under
utbildningstiden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bättre överensstämmelse mellan
lärarutbildningen och den verkliga skolorganisationen när
det gäller stadieindelningen på grundskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att införa lärarlegitimation,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inrätta tjänster med
pedagogiskt ledar- och utvecklingsansvar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att innehållet i fortbildningen av
lärarna också skall inrymma rent personlighetsutvecklande
inslag vid sidan av fördjupning av ämneskunskaper och
pedagogik och av framåtriktat utvecklingsarbete,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utbildningen i arbetsledning
och personalvård bör förbättras i skolledarutbildningen.
Stockholm den 24 januari 1995
Inger Davidson (kds)
Rose-Marie Frebran (kds)
Chatrine Pålsson (kds)
Fanny Rizell (kds)
Tuve Skånberg (kds)