Det är ett känt faktum att allt fler privatpersoner (och
familjer) hamnat eller kommer att hamna i den s.k.
skuldfällan. Ett flertal undersökningar och utredningar
belyser detta. Staten har reagerat på detta växande
samhällsproblem, framför allt genom förebyggande
åtgärder. Man har bl.a. ålagt konsumentverket samt
kronofogdemyndigheterna att arbeta med förebyggande
verksamhet, framför allt genom information.
De ovannämnda åtgärderna kommer förhoppningsvis att
på sikt få avsedd effekt. På kort sikt kommer dock antalet
människor i eller på väg in i skuldfällan att fortsätta öka på
grund av redan tagna krediter.
Förutom de sociala, psykologiska och naturligtvis
ekonomiska problem som drabbar personerna i fråga, växer
också trycket på den samhällsapparat och de handläggare
inom statlig och kommunal förvaltning som skall ''ta hand''
om dessa människor. Hos såväl socialförvaltningen,
hemkonsulent- och den kommunala
konsumentverksamheten samt inom kriminalvården och
kronofogdemyndigheterna känner man redan av detta.
Med denna bakgrund har riksdagen beslutat om en
skuldsaneringslag. I konsumentpolitiska kommitténs arbete
understryks vikten av insatser kring skuldsaneringsarbetet
och att en ökad kompetens tillförs ämnet.
Eftersom problemet med skuldsanering och
skuldrehabilitering är relativt nytt och outforskat samt att det
delvis berör också nya samhällsgrupper -- de utåt sett socialt
etablerade människorna, som handläggare inom
socialtjänsten inte brukar möta så ofta -- ställs nya
kunskapskrav. Den traditionella utbildningen på högskolan
för blivande socialsekreterare saknar detta samlade grepp om
en skuldsatt persons mångfasetterade problem. Som
handläggare av skuldsatta personers problem kommer man
in på många olika områden av rättslig och ekonomisk natur,
exempelvisgränserna för den kommunala kompetensen vad
gäller borgen och garantier,inkassorätt, skatterätt med
regler om existensminimum, jämkning, avdrag m.m.,
exekutionsrätt/obeståndsrätt, främst reglerna för utmätning
samt konkurs och ackord.
För att rusta handläggare av skuldsatta människors
problem och för att tillvarata samhällets resurser på ett
effektivt och kostnadsbesparande sätt fordras en rationell och
enhetlig utbildning i ämnet skuldsaneringsrätt. Denna
utbildning torde också, utöver för kommuner och fackliga
organisationer, kunna bli intressant för banker,
försäkringsbolag, finansinstitut m.fl.
Detta nya kunskapsfält, som berör frågor inom civilrätt,
ekonomi, socialrätt och kommunalrätt, bör ha beteckningen
skuldsaneringsrätt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ett nytt ämne benämnt
skuldsaneringsrätt införs inom högskolan.
Stockholm den 25 januari 1995
Bengt Kronblad (s)
Agneta Ringman (s)
Krister Örnfjäder (s)
Ann-Marie Fagerström (s)
Håkan Juholt (s)