Bidrag till studentkårernas motionsverksamhet och hälso-
och sjukvård, benämnd studenthälsovård, har utgått i
nuvarande form sedan 1967 (prop. 1967:48). 1992-07-01
överfördes hälso- och sjukvårdens huvudmannaskap från
studentkårerna till respektive högskolestyrelse.
Huvudmannaskapet för motionsverksamheten ligger
fortfarande kvar på studentkårerna eller sammanslutningar
av studentkårer (studenthälsor).
Studenthälsovårdens mål är att förebygga och avhjälpa
hälsorisker i studiesituationen och att förmå studenterna att
iaktta sunda levnadsvanor för att de på så sätt skall kunna
göra sig själva rättvisa i sina studier och ta med sig ett
anvarsfullt förhållningssätt ut i yrkeslivet där de ofta blir
beslutsfattare och opinionsbildare.
Motionsverksamheten är en viktig del av den
förebyggande hälsovården för studenter (utbildningsminister
Lena Hjelm-Wallén i prop. 1982/83:129 sid 9). Knappt 50
procent av Sveriges studenter har möjlighet att delta i
motionsverksamhet som drivs direkt av
studentorganisationerna (Göteborg, Lund, Uppsala) medan
drygt 50 procent tillhör kårer som har uppdragit åt lokala
studentidrottsföreningar att, på villkor som kåren ställt upp,
genomföra motionsverksamhet för alla studenter (inte endast
föreningsmedlemmar) mot att kårerna har överfört
statsbidraget till föreningarna.
Bidraget har utgått till studentkårer/studenthälsovårdsor
ganisationer i princip i förhållande till kårortens
studentantal. Det är ett generellt studiesocialt stöd, som gjort
det möjligt för kårerna/studenthälsorna att erbjuda en
företagshälsovård med medicinsk friskvårdande profil.
Motionsverksamheten är unikt välbesökt. De fem största
kårorterna har vardera mellan 9 000 och 15 000 regelbundet
motionerande studenter per vecka. Aktivitetsnivån, d.v.s.
andelen deltagare ur en definierad grupp av befolkningen, är
långt högre än i all annan jämförbar verksamhet!
Motionsverksamheten aktiverar av tillgänglig statistik att
döma regelbundet minst 80 000 studenter per vecka!
Till ett av landets största friskvårdsprojekt (som nu många
generationer svenska studenter haft möjlighet att delta i)
bidrar 1994/95 staten genom RF med 5,6 miljoner kronor
(hälso- och sjukvården kostar nära fyra gånger mera).
Bidraget varierar från cirka 13 000 kronor på de allra minsta
kårorterna till cirka 850 000 kronor i Göteborg, Lund och
Uppsala samt cirka 1,3 miljoner i Stockholm. Budgetarna på
de största orterna uppgår till någon miljon kronor/år för
motionsverksamheten.
Enligt en forskningsrapport av docent Michael Sjöström
vid Socialmedicinska institutionen vid Umeå universitet
offentliggjord vid den medicinska riksstämman (november
1994) presterar motionsaktiva studenter genomsnittligt fem
akademiska poäng mer per termin än soffliggare.
I budgetpropositionen har man tagit för givet att
kommunerna kan bidra till studenternas föreningsliv och
därmed motionsverksamheten. Oftast har emellertid
kommunerna en åldersgräns vid 20 år för lokalt
aktivitetsstöd, och eftersom de flesta studenterna är över 20
år står dessa föreningar utan kommunalt stöd.
Vår inställning är också att motionsverksamhet och hälso-
och sjukvård för studenter skall komma alla till del som en
studiesocial möjlighet utan andra särskilda krav på
föreningsmedlemskap än kårobligatoriet.
Föreningsmedlemskap löser som vi påpekat inte heller
problemet. Medlemskapet inskränker endast den krets som
är berättigad att delta, vilket inte överensstämmer med
folkhälsomål.
Det studiesociala ansvaret är alltså idag delat mellan
universiteten/högskolorna, som har ansvaret för hälso- och
sjukvården, och studentkårerna, som har ansvaret för
motionsverksamheten. I tider som dessa med besparingar
inom universitet och högskolor som i hög grad träffar
studenterna är det viktigt att någon får ett helhetsansvar för
den studiesociala verksamheten. Vi vill att
huvudmannaskapet för motionsverksamheten flyttas över
från studentkårerna till universiteten och högskolorna. Då får
de ansvaret för både personalens och studenternas
studiesociala miljö.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om huvudmannaskapet för studenternas
motionsverksamhet.
Stockholm den 24 januari 1995
Annika Nilsson (s)
Tone Tingsgård (s)
Thomas Östros (s)