I årets budgetproposition understryks vikten av att de mindre och medelstora högskolorna tillförs resurser för forskning. I ett särskilt avsnitt 4.2.1 föreslås dels en förstärkning med 10 mkr under 1995/96, dels uttalas som regeringens vilja att permanenta forskningsresurser på sikt skall tillföras dessa högskolor.
När det gäller anslagsfördelningen har regeringen emellertid endast föreslagit en löne- och prisomräkning av de mindre och medelstora högskolornas anslag för forskningsstödjande åtgärder. Den ökning som aviseras under avsnitt 4.2.1 har under anslaget C49 lagts till regeringens disposition. De till regeringen disponibla medlen uppgår därmed till 88 382 Kkr under 12 månadersperioden och till 132 572 under budgetperioden (18 månader).
När det gäller tolvmånadersperioden är 40 mkr uppbundna till ett nätverk för forskning och forskarutbildning mellan universitet och högskolor. Ytterligare 40 mkr är uppbundna i forskningssamverkan mellan universitet/högskolor och representanter för industri, näringsliv och samhälle. Kvarstående medel 52 572 Kkr skall fördelas av regeringen.
Högskolan i Växjö har arbetet fram ett professorsprogram som i stort sett innebär inrättande av 10 professurer. Inledningsvis sker finansiering till allra största delen med externa medel och professurerna är avsedda att inrättas i de magisterämnen (10 st) som finns vid högskolan. Vid högskolorna i Karlstad, Örebro och Mitthögskolan har liknande åtgärder vidtagits, och dessutom förekommer olika varianter av forskningssatsningar även vid de mindre högskolorna i landet.
Budgetåret 1993/94 redovisade högskolan i Växjö följande antal doktorander:
n
Fördeln. på fakultet Totalt Därav antal Finansieringsform Mat/N Tekn Hum Sam 5 år kvinnor
Utbildningsbidrag
1 1 0 1 Doktorandtjänst
2 5 7 4 3 Annat finansierings- sätt 8 2 14 50 74 41 15 Utan finansiering 6 0 0 13 19 3 6 Summa 14 2 16 69 101 48 25
Det bör också tilläggas att det under året avlades 4 lic examina samt 3 doktorsexamina av doktorander från högskolan i Växjö.
Det totala antalet individer i grundutbildning var under samma budgetår 7 115 st. När det gäller andelen studerande på fördjupningsnivå samt andelen treåriga examina är högskolan i Växjö, i likhet med högskolan i Karlstad, Örebro och Mitthögskolan, jämförbara med universiteten (något under de större universiteten, men betydligt över de mindre högskolorna). Eftersom forskning/forskarutbildning endast finns i begränsad omfattning vid dessa högskolor är övergångsprocenten från grund- till forskarutbildning lägre vid dessa enheter än vid universiteten. Den rekryteringsbas av studenter som finns vid dessa högskolor kan man inte bortse från då det gäller ökat antal forskarstuderande i riket.
Att extern finansiering måste tillgripas för att högskolor av högskolan i Växjös storlek skall kunna erhålla vetenskaplig kompetens på hög nivå är otillfredsställande och dessutom orättvist i förhållande till universiteten och fackhögskolorna. Samtidigt kan vi konstatera att det inom föreslaget anslag finns resurs under den aktuella perioden som skulle kunna innebära att den verksamhet som nu har initierats kan genomföras fullt ut. De medel som finns till regeringens disposition och som inte är uppbundna uppgår som ovan sagts till ca 52 mkr vilket skulle kunna innebära att nämnda högskolor skulle kunna tilldelas drygt 52 mkr för 18- månadersperioden.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gällande resurser för forskning och forskningsstödjande åtgärder till högskolorna.
Stockholm den 20 januari 1995 Lars Hedfors (s) Monica Widnemark (s)