Etablerandet av Mitthögskolan 1 juli 1993 genom
samgåendet mellan högskolorna i Sundsvall/Härnösand och
Östersund har förbättrat förutsättningarna för en positiv
utveckling av högskoleverksamheten inom Mitthögskolans
närregion nämligen Jämtlands och Västernorrlands län samt
norra Hälsingland. Samgåendet mellan de båda högskolorna
måste också i ett nationellt perspektiv ses som ett intressant
initiativ för förnyelse av det svenska högskolesystemet. En
sådan förändring borde därför också resursmässigt
uppmuntras.
Den region inom vilken Mitthögskolan primärt verkar står
inför stora utmaningar till följd av både strukturella och
konjunkturella förändringar. Industrin har differentierats
något men är fortfarande högst beroende av ett fåtal
basnäringar. Näringslivet är delvis starkt exportinriktat vilket
gör det särskilt beroende av konjunkturförändringar. Inom
den offentliga sektorn sker också strukturella förändringar
liksom besparingar som ofta påverkar sysselsättningen i
negativ riktning. Arbetslösheten har de senaste åren legat
högre än riksgenomsnittet. Det kanske allvarligaste i
utvecklingen är den mycket svaga befolkningsutvecklingen
som för Västernorrlands del t.o.m. innebär
befolkningsminskning. Det bör också nämnas att antalet
högskoleutbildade i regionen är lägre än riksgenomsnittet.
Mot bakgrund av de redovisade förhållandena framstår det
som nödvändigt att kraftfulla åtgärder vidtas för att stärka
infrastrukturen. Inte minst en förstärkning av den högre
utbildningen är en angelägen åtgärd.
Utbildningssystemet fungerar som en regulator vad avser
sysselsättningen. I lågkonjunktur samlas många inom
systemet, i högkonjunktur dras färre till de högre
utbildningarna. I områden med låg akademisk
studietradition, som mittregionen, är detta särskilt markant.
I framtiden kommer vi inte längre att vara sysselsatta i ett
och samma yrke eller på samma arbetsplats under hela vår
livstid. Vi kommer att få pröva många olika uppgifter. Att
bli trygg i förändringen blir en överlevnadsstrategi. En sådan
strategi måste baseras på att överbrygga
konjunktursvängningarna. Den måste ta sikte på att utbilda
människor till generalister istället för specialister. Vi vet i
dag att kunskap föråldras oerhört snabbt.
Kunskapstillskotten är omfattande per tidsenhet, därför
måste den högre utbildningen ta sikte på att skapa en
beredskap för kunskapsmottagande och flexibilitet både hos
dem som utbildar sig och bland dem som utbildar och
därmed i systemet som sådant. Mitthögskolan som är landets
enda reella nätverkshögskola och som lever i en region med
små högskoletraditioner bör ha goda förutsättningar att
utvecklas mot landets första nätverksuniversitet.
För en högskolas utbildnings- och forskningsverksamhet
är ett väl fungerande bibliotek av fundamental betydelse. För
de mindre och medelstora högskolorna har avsaknad av
fakultetsanslag försvårat upprustningen av biblioteken. För
en nätverkshögskola som Mitthögskolan måste dessutom
den tillgängliga resursen fördelas på flera orter. Vid
Mitthögskolans olika campus har det senaste året betydande
resurser satsats på bibliotekens datorisering,
nätverksutveckling och tillgänglighet till relevanta
internationella databaser. Trots de satsningar Mitthögskolan
gjort med egna medel och med stöd utifrån återstår mycket
att göra innan en fullgod biblioteksservice finns att tillgå,
något som bl.a. uppmärksammats i utvärderingar som gjorts
i samband med prövning av examensrätt för
magisterutbildning. En riktad satsning för att möjliggöra en
uppgradering av Mitthögskolans biblioteksresurser inom
framför allt de profilområden som är under utveckling har
därför mycket hög prioritet. Mitthögskolan som föregångare
i nätverksbyggande bör ges möjlighet att få göra ett
fullskaleförsök med elektronisk informationslagring och
sökning. Försöket bör omfatta tre år. Detta kan sedan ligga
till grund för andra högskolors nätverksbyggande. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I Jämtlands och Västernorrlands län har under decennier
en unik kunskap utvecklats inom skogsbruket och
skogsindustrin. En modell för forskningssamverkan mellan
högskola och företag inom det skogsindustriella området har
tillämpats under en dryg fyraårsperiod i
Sundsvall/Timråregionen. Modellen för
forskningssamverkan innebär att såväl vetenskapliga som
industriella nätverk etableras och att forskarstudier ingår
som en viktig komponent i verksamheten.
Glappet mellan grundforskning och tillämpad
forskning/utveckling måste minskas i Sverige. Den senaste
tidens diskussion om forskningens villkor och utnyttjande
pekar alltmer på att den tillämpade forskningen måste ha en
närhet till produktionsmiljön.
Erfarenheterna från forskningssamverkan mellan högskola
och industri har haft effekter både på den regionala
högskolans och industrins utveckling. Högskolans starka
naturvetenskapliga kompetens har stärkt den mera tekniskt/
industriella forskningen, som genom samverkan andra
nationella tekniskt/ vetenskapliga institutioner också haft
tillgång till.
Mitthögskolan känner ett stort ansvar för skogs- och
träindustrins kunskapsförsörjning. Verksamheten har
emellertid saknat långsiktig finansiering, vilket hindrat
utvecklingen av en överkritisk miljö. Mitthögskolan har
tillsammans med vissa andra högskolor tilldelats särskilda
medel för att utveckla forskning med anknytning till
skogsområdet. Dessa medel har också resulterat i ett utökat
samarbete både mot näringslivet och mellan högskolor. Skall
Mitthögskolan på allvar kunna medverka i skogs- och
träindustrins kunskapsutveckling innefattande både FoU-
verksamhet och fortbildning och vidareutbildning av
arbetskraften krävs ytterligare ekonomiska satsningar från
både stat och näringsliv. Resursbehovet för forskning inom
skogsområdet uppgår till ca 20
miljoner per år varav näringslivet förhoppningsvis skall
kunna svara för hälften. Resursbehovet för utbildning uppgår
till ca
5 miljoner
per år.
Fasta långsiktiga forskningsresurser krävs för att kunna
rekrytera bästa tänkbara kompetens. Med denna långsiktiga
finansiering är det möjligt att etablera 3 professurer inom det
skogsindustriella och trätekniska området. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett fullskaleförsök med
elektronisk informationslagring och sökning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fasta forskningsresurser för
etablering av ett skogsindustriellt kompetenscentrum vid
Mitthögskolan.