Etablerandet av Mitthögskolan 1 juli 1993 genom samgåendet mellan högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund har förbättrat förutsättningarna för en positiv utveckling av högskoleverksamheten inom Mitthögskolans närregion nämligen Jämtlands och Västernorrlands län samt norra Hälsingland. Samgåendet mellan de båda högskolorna måste också i ett nationellt perspektiv ses som ett intressant initiativ för förnyelse av det svenska högskolesystemet. En sådan förändring borde därför också resursmässigt uppmuntras.
Den region inom vilken Mitthögskolan primärt verkar står inför stora utmaningar till följd av både strukturella och konjunkturella förändringar. Industrin har differentierats något men är fortfarande högst beroende av ett fåtal basnäringar. Näringslivet är delvis starkt exportinriktat vilket gör det särskilt beroende av konjunkturförändringar. Inom den offentliga sektorn sker också strukturella förändringar liksom besparingar som ofta påverkar sysselsättningen i negativ riktning. Arbetslösheten har de senaste åren legat högre än riksgenomsnittet. Det kanske allvarligaste i utvecklingen är den mycket svaga befolkningsutvecklingen som för Västernorrlands del t.o.m. innebär befolkningsminskning. Det bör också nämnas att antalet högskoleutbildade i regionen är lägre än riksgenomsnittet. Mot bakgrund av de redovisade förhållandena framstår det som nödvändigt att kraftfulla åtgärder vidtas för att stärka infrastrukturen. Inte minst en förstärkning av den högre utbildningen är en angelägen åtgärd.
Utbildningssystemet fungerar som en regulator vad avser sysselsättningen. I lågkonjunktur samlas många inom systemet, i högkonjunktur dras färre till de högre utbildningarna. I områden med låg akademisk studietradition, som mittregionen, är detta särskilt markant.
I framtiden kommer vi inte längre att vara sysselsatta i ett och samma yrke eller på samma arbetsplats under hela vår livstid. Vi kommer att få pröva många olika uppgifter. Att bli trygg i förändringen blir en överlevnadsstrategi. En sådan strategi måste baseras på att överbrygga konjunktursvängningarna. Den måste ta sikte på att utbilda människor till generalister istället för specialister. Vi vet i dag att kunskap föråldras oerhört snabbt. Kunskapstillskotten är omfattande per tidsenhet, därför måste den högre utbildningen ta sikte på att skapa en beredskap för kunskapsmottagande och flexibilitet både hos dem som utbildar sig och bland dem som utbildar och därmed i systemet som sådant. Mitthögskolan som är landets enda reella nätverkshögskola och som lever i en region med små högskoletraditioner bör ha goda förutsättningar att utvecklas mot landets första nätverksuniversitet.
För en högskolas utbildnings- och forskningsverksamhet är ett väl fungerande bibliotek av fundamental betydelse. För de mindre och medelstora högskolorna har avsaknad av fakultetsanslag försvårat upprustningen av biblioteken. För en nätverkshögskola som Mitthögskolan måste dessutom den tillgängliga resursen fördelas på flera orter. Vid Mitthögskolans olika campus har det senaste året betydande resurser satsats på bibliotekens datorisering, nätverksutveckling och tillgänglighet till relevanta internationella databaser. Trots de satsningar Mitthögskolan gjort med egna medel och med stöd utifrån återstår mycket att göra innan en fullgod biblioteksservice finns att tillgå, något som bl.a. uppmärksammats i utvärderingar som gjorts i samband med prövning av examensrätt för magisterutbildning. En riktad satsning för att möjliggöra en uppgradering av Mitthögskolans biblioteksresurser inom framför allt de profilområden som är under utveckling har därför mycket hög prioritet. Mitthögskolan som föregångare i nätverksbyggande bör ges möjlighet att få göra ett fullskaleförsök med elektronisk informationslagring och sökning. Försöket bör omfatta tre år. Detta kan sedan ligga till grund för andra högskolors nätverksbyggande. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I Jämtlands och Västernorrlands län har under decennier en unik kunskap utvecklats inom skogsbruket och skogsindustrin. En modell för forskningssamverkan mellan högskola och företag inom det skogsindustriella området har tillämpats under en dryg fyraårsperiod i Sundsvall/Timråregionen. Modellen för forskningssamverkan innebär att såväl vetenskapliga som industriella nätverk etableras och att forskarstudier ingår som en viktig komponent i verksamheten.
Glappet mellan grundforskning och tillämpad forskning/utveckling måste minskas i Sverige. Den senaste tidens diskussion om forskningens villkor och utnyttjande pekar alltmer på att den tillämpade forskningen måste ha en närhet till produktionsmiljön.
Erfarenheterna från forskningssamverkan mellan högskola och industri har haft effekter både på den regionala högskolans och industrins utveckling. Högskolans starka naturvetenskapliga kompetens har stärkt den mera tekniskt/ industriella forskningen, som genom samverkan andra nationella tekniskt/ vetenskapliga institutioner också haft tillgång till.
Mitthögskolan känner ett stort ansvar för skogs- och träindustrins kunskapsförsörjning. Verksamheten har emellertid saknat långsiktig finansiering, vilket hindrat utvecklingen av en överkritisk miljö. Mitthögskolan har tillsammans med vissa andra högskolor tilldelats särskilda medel för att utveckla forskning med anknytning till skogsområdet. Dessa medel har också resulterat i ett utökat samarbete både mot näringslivet och mellan högskolor. Skall Mitthögskolan på allvar kunna medverka i skogs- och träindustrins kunskapsutveckling innefattande både FoU- verksamhet och fortbildning och vidareutbildning av arbetskraften krävs ytterligare ekonomiska satsningar från både stat och näringsliv. Resursbehovet för forskning inom skogsområdet uppgår till ca 20 miljoner per år varav näringslivet förhoppningsvis skall kunna svara för hälften. Resursbehovet för utbildning uppgår till ca
5 miljoner per år.
Fasta långsiktiga forskningsresurser krävs för att kunna rekrytera bästa tänkbara kompetens. Med denna långsiktiga finansiering är det möjligt att etablera 3 professurer inom det skogsindustriella och trätekniska området. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett fullskaleförsök med elektronisk informationslagring och sökning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fasta forskningsresurser för etablering av ett skogsindustriellt kompetenscentrum vid Mitthögskolan.
Stockholm den 25 januari 1995 Sigge Godin (fp)